PLENUM den 11 december 2006 kl. 13.00.

FÖRSTA VICE TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Barbro Sundback och ltl Katrin Sjögren).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller talman Barbro Sundback på grund av årligt möte med gränsbevakningen. Beviljas.

 

Vid plenum den 4 december meddelades att den tidigare utlysta frågestunden som anordnas enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen flyttats från den 8 till den 11 december. Frågestunden hålls vid ett särskilt plenum sedan dagens övriga arbetsplena avslutats.

 

Landskapsregeringen har meddelat att samtliga medlemmar förutom lantrådet kommer att vara närvarande vid dagens frågestund.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 4/2006-2007 om godkännande av Världspostkonventionen samt med förslag till lag om sättande ikraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen. (RP 1/2006-2007).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till lagtingets nästa plenum. Godkänt.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 3/2006-2007 om godkännande av den internationella konventionen mot dopning samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. (RP 2/2006-2007).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Inget förslag om remiss.

 

Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras ärende nr 3:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Raija-Liisa Eklöws enkla fråga om svenska byggbestämmelser. (EF 3/2006-2007).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Landskapsregeringen ämnar börja tillämpa svenska Boverkets byggregler i landskapet. Den största orsaken är språkpolitisk.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

Har landskapsregeringen försäkrat sig om att övergången till det svenska Boverkets byggregler inte försvagar den enskilda byggherrens eller byggentreprenörens rättssäkerhet i landskapet?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

En av avsikterna med övergången till svenska byggbestämmelser har varit att öka rättssäkerheten. Genom att använda svenska regler och anvisningar kan man undvika risken att det i olika bygghandlingar hänvisas till beskrivningar som inte finns tillgängliga på svenska. Detta bör i sig leda till en ökad tydlighet och säkerhet för alla parter.

 

Boverkets byggregler anger de tekniska och funktionella kraven på en byggnad. Regelverket hänvisar även till vissa typgodkännanden och standarder vilka tillämpas tillsammans med reglerna.

Förvaltningsstadganden ingår inte i denna regelsamling utan dessa kommer att anges i vår egen lagstiftning.

 

 

För att utreda förutsättningarna för en övergång till svenska Boverkets byggregler har landskapsregeringen dels anlitat en privat konsult, dels gjort egna studier. Av utredningarna har vi kunnat konstatera att det svenska regelverket är genomtänkt och fyller de krav som kan ställas på ett ändamålsenligt byggande med hög kvalité. Vidare har framkommit behov av viss anpassning i vår egen lagstiftning.

 

Användningen av det svenska Boverkets byggregler förutsätter att hela regelverket tillämpas, varvid ett heltäckande kvalitetssystem uppnås. Vid övergången till de nya reglerna kommer naturligtvis särskilda åtgärder att krävas i form av utbildning och information.

 

Med beaktande av detta bedömer landskapsregeringen att användningen de svenska byggreglerna inte skall försvaga rättsäkerheten för berörda parter.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Jag tackar ledamoten Britt Lundberg för svaret. Ändå anser jag mig inte ha fått en fullständig redogörelse över problematiken att övergå till det svenska systemet med Boverkets byggregler. De språkliga aspekterna är viktiga och helt godtagbara, men det får inte bli problem på annat håll. Av svaret framgår t.ex. inte hur detta kan påverka försäkringsskyddet hos den enskilda byggaren eller entreprenören. Har landskapsregeringen tillräckligt noga granskat detta?

 

En annan fråga gäller arbetarskyddet. Har man tillräckliga garantier för att arbetarskyddets bestämmelser efterlevs i och med bestämmelser från ett annat land?

 

Dessa frågor tycker jag är lika viktiga som den formella rättssäkerheten.

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

I dagens lag står det att på Åland gäller Ålands byggbestämmelsesamling och i förordningen är det fastslaget att Ålands byggbestämmelsesamling är lika med Finlands byggbestämmelsesamling. Det är detta vi avser ändra: att Ålands byggbestämmelsesamling i framtiden skall vara Sveriges byggbestämmelsesamling. Det handlar då om de tekniska och funktionella kraven på byggnader. Fördelen blir förstås att anvisningar, kurser, information osv. också kan användas direkt och som finns på det svenska språket. Viktigt att komma ihåg är att när vi använder oss av de finska byggbestämmelserna måste vi också då anpassa dem till den åländska lagstiftningen, för de finländska byggbestämmelserna är mera inflätade i den finländska lagstiftningen. De svenska byggbestämmelserna är mera fristående från den svenska lagstiftningen. Därför ser vi att det t.o.m. kommer att bli enklare att förena de svenska byggbestämmelserna med den åländska bygglagstiftningen än vad fallet är med gällande finländska byggbestämmelser.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Det är som ledamoten Britt Lundberg säger, det finns inget att betvivla i den saken. Men fortsättningsvis kvarstår problematiken med t.ex. försäkringsbestämmelserna. Om man t.ex. är försäkrad i ett finskt försäkringsbolag gäller då deras krav på byggnaden också på Åland? Det här är en konkurrenskraft. En annan fråga är också utbildningen. Hur ämnar landskapsregeringen utbilda alla entreprenörer i landskapet? Vissa efterforskningar har gett vid handen att alla konstruktörer i dag på Åland är utbildade i det finska systemet. Det kan då behövas ett ordentligt utbildningsprogram för konstruktörerna.

 

Jag vill fortsättningsvis säga, att jag har inte tagit ställning vare sig för eller mot det svenska systemet – det är inte därför jag har tagit upp ärendet – utan jag vill att landskapsregeringen noga ser till att de rättsskyddsaspekter som jag har tagit fram i frågan också beaktas.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det är som sagt de tekniska och funktionella kraven som finns i byggbestämmelserna. Rättssäkerheten måste i rimlighetens namn bli starkare om reglerna är skrivna på ett språk som den som skall läsa dem förstår. Jag kan enkelt säga på det här sättet att följer man de finländska byggbestämmelserna så kommer man också att leva upp till de svenska. På det sättet kommer det inte att bli något problem.

 

När det gäller utbildning är det i dag ett gigantiskt problem att få utbildning på svenska om anvisningar och liknande saker för att kunna leva upp till de finska byggbestämmelserna. Om vi går över till de svenska byggbestämmelserna finns själva byggbestämmelserna i både Finland och Sverige på svenska, men problemet är att allt som kommer längre ner – anvisningar, kurser, information, förslag till avtal och liknande – inte finns tillgängligt på svenska i Finland. Därför anser vi att det kommer att bli en mycket större tydlighet; det kommer att bli klarare med ansvarsfördelningen och man kommer också att få ett bättre byggande samt i förlängningen också ett bättre boende i och med förändringen. Så länge jag har varit politiker har man från olika landskapsstyrelsers sida också försökt åtgärda detta på något sätt; nu har den här regeringen hittat en väg att tillsammans med Boverket kunna införliva reglerna i det åländska byggsamhället på ett mycket enkelt sätt men som verkligen gör att det inte kommer att bli något bekymmer som det är i dag, att det kanske finns folk som ingår entreprenader där man efteråt sedan har fått klart för sig att man till vissa delar har lovat saker som man inte har förstått därför att man inte har kunnat läsa det på sitt modersmål. Nu kommer man att vara försäkrad om att alla handlingar kommer att finnas på svenska och även alla anvisningar, vilket jag anser är en styrka och en förstärkning av hela rättssäkerheten.

TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Republikens presidents framställning om godkännande av Världshälsoorganisationens internationella hälsoreglemente (2005) och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i hälsoreglementet som hör till området för lagstiftningen. (RP nr 4/2006-2007).

 

Ärendet upptas till behandlingen den 13.12.

 

 

Ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. spörsmål om principer för lönesättning inom landskapsförvaltningen. (S 1/2006-2007).

 

Meddelande om när landskapsregeringens svar på spörsmålet avges eller meddelande om att landskapsregeringen inte avser att besvara spörsmålet kommer att lämnas senare. Svaret skall dock avges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades av talmannen till landskapsregeringen den 7.12.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl.13.25. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.17).