Plenum den 11 mars 2015 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Första behandling. 1

    1    Produktionsstöd för el åren 2013-2015

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2014-2015)

    Meddelande. 1

    Remiss efter bordläggning. 3

    2    Ändring av blankettlagar om socialvård

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

    Remiss. 11

    3    Godkännande av associeringsavtalet mellan EU, Euratom och deras medlemsstater och Ukraina, Moldavien respektive Georgien

    Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)

    Remiss. 11

    4    Barnbilstol

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)

    Remiss. 14

    5    Ministerförsäkran

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

    Remiss. 16

    6    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 32 § AO

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2014-2015)

    För kännedom.. 42

    7    Lika inför lagen

    Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)

    Plenum slutar 42

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Christian Beijar anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

    Första behandling

    1        Produktionsstöd för el åren 2013-2015

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Meddelande

    Talmanskonferensen meddelar att landskapsregeringens förslag till landskapslag nr 8 om hållbart skogsbruk upptas vid plenum den 16 mars 2015 på grund av dess brådskande karaktär. Antecknas.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! När det handlar om en hållbar framtid är det väldigt mycket som berör området energi. Vi använder elektricitet i stort sett varje vaken och sovande minut. Tyvärr är största delen av den elen inte producerad på ett hållbart sätt, den kommer från fossila bränslen eller kärnkraft som utarmar vår jord.

    Nu är vi på Åland inte i den positionen att vi kan göra något åt detta på en global nivå men vi har vissa möjligheter att lokalt göra vår energiproduktion lite mer hållbar genom att fortsätta satsa på den vindkraft som idag utgör 23 procent av vårt energibehov. Tack vare djärva satsningar för länge sedan har vi idag ett kunnande inom en bransch som alldeles på riktigt kan påverka hela världen.

    Kunskaper inom vindkraften har nu lett till att Åland i en unik operation och samarbete med kan komma i åtnjutande av finansiering av tre stora vindkraftparker vilket t o m kan göra Åland till en exportör av grön vindenergi. Den frågan avgörs snart i Finlands riksdag och därefter i Ålands lagting och skapar då långsiktiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft.

    Det betänkande vi nu har på bordet handlar om historien och borde i den bästa av världar inte varit nödvändigt. Avsikten var från början att det tariffsystem som nu avgörs i riksdagen redan skulle vara klart. Så blev det inte och de åländska vindkraftsbolagens ekonomi är oerhört ansträngd. Därför är det ett enigt finans- och näringsutskott som förordar att landskapet betalar ut 4,90 euro per megawattimme eller sammanlagt 900 000 euro till dessa vindkraftsbolag för åren 2013 till 2015. Innan utbetalningen sker måste dock stödet notifieras.

    I samband med utskottsbehandlingen har utskottet upptäckt några smärre förbiseenden i lagförslaget varför vi föreslår att ett nytt moment tillfogas i den sjuttonde paragrafen. Övergripligt handlar det om att förtydliga att stödet bara riktar sig till vindkraftproducenter. Alla förändringar beskrivs mer detaljerat i betänkandet.

    Talman! Genom att retroaktivt stödja den åländska vindkraften skapar vi möjligheter att i framtiden göra Åland till ett mer koldioxidneutralt samhälle. Det är helt i linje med den hållbarhetsstrategi som detta utskott tidigare formulerat och som antagits av detta lagting.

    Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som står bakom detta betänkande varför vi förslår att lagförslaget antas med de angivna förändringarna. Tack.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga. Jag delar finansutskottets ordförandes åsikter i hans presentation.  Alla partier har varit enhälliga om det här produktionsstödet.

    Det hade kanske kunnat komma lite tidigare och vara lite snabbare framtaget än vad det blev. Man har skjutit lite på detta eftersom man trodde att man skulle slippa in i det finska stödsystemet med inmatningstariffer. Tyvärr blev så inte fallet. Vi vet hur det ligger till idag, det är fem före att det ska klubbas och då kommer vi in i ett annat system. Det här är, som ordförande sade, historia.

    Vi från Ålands Framtid har alltid varit förespråkare för alternativ energiförsörjning, vindkraften har varit en del. Vi har också aktivt jobbat för att det ska bli en panna som kan ta vara på grovflis och på det viset använda skogsprodukter. Det är lite synd att det bara berör vindkraftverken, men så är nu fallet och det är ingenting att orda om. Det är bra att retroaktiviteten kommer i det här fallet.

    Vi vet att vindkraftbolagen blöder idag. Jag pratade med en representant som känner till det här. Alla bolag presenterar röda siffror i boksluten idag. Detta är nödvändigt om vi ska ha våra mål kvar när det gäller hållbarhetsperspektivet att uppnå en miljövänlig energiförsörjning fram till 2020. Om vi inte hade gjort det här så hade alternativet varit att vindkraftbolagen hade behövt fundera på att rusta ner. Jag hoppas att stödet via inmatningstariffsystemet nu blir klubbat i riksdagen så att vi kan fortsätta. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 17 § landskapslagen om produktionsstöd för el för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss efter bordläggning

    2        Ändring av blankettlagar om socialvård

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

    Ärendet bordlades vid plenum 09.03.2015.

    Talmannen vill påminna om att debatten ska hålla sig till ärendet med hänsyn till att samtliga ledamöter ska ha samma möjligheter att förbereda sig på ärendet.

    Fortsatt diskussion.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! Jag vet inte om tillägget om vad ärendet gäller innebär att man inte ska få diskutera en egen socialpolitik? Jag anser nämligen att det hör till ärendet, det är bland annat därför som den här framställningen kommer hit. Regeringen vill göra ett stopp här och vill inte gå in för den politik vi har haft inom socialvården hittills och fortsätta automatiskt med blankettlagstiftning.

    Blankettlagstiftning inom socialvården har ju en historia som grundar sig på den lagstiftning vi hade 1951-1991, när landskapets på ekonomi baserade sig på en utjämning av kostnaderna i efterskott. Om vi då kunde påvisa att vi på Åland skapade enahanda förmåner för ålänningarna så finansierade riket våra utgifter. Den här bestämmelsen i självstyrelselagen resulterade i att vi så gott som enbart hade blankettlagstiftning inom hela social- och hälsovården. Eftersom det var just under den här tiden som välfärden byggdes ut så kan man säga att så gott som all vår social- och hälsovård är kopierad genom blankettlagstiftning. Att vi har haft behörighet på det här området betyder ju inte att vi har drivit någon egen socialpolitik. Det har kommit först efter att vi fick den nya självstyrelselagen och en rätt till att fördela budgetmedel fritt. Då fanns inte enahanda förmåner längre, utan det finns en bestämmelse i 44 § 2 mom. självstyrelselagen som säger att vi ska ha minst samma sociala förmåner som i riket. Vi hade också en garantilag där det här förtydligas.

    Den här bestämmelsen har inte uppfattats som förpliktigande utan det är ett önskemål. Sedan den tiden, 1991, ser vi att den åländska sociallagstiftningen och rikets lagstiftning börjar ta olika vägar. Det mest karakteristiska för den här utvecklingen är barnomsorgslagen där vi har lagstiftning. Sedan finns det några andra, nu kommer hemvårdsstödslagen. Sedan finns det lagar där vi ha något högre nivåer på försörjningsbidragen jämfört med riket. Man kan säga att vi i mångt och mycket har samma social- och hälsovårdslagstiftning som i riket och i vissa fall har vi bättre förmåner än i riket.

    Det som vi inte har syns inte i vår lagstiftning där vi överhuvudtaget inte har samma sociala förmåner. Vi har ju inte allmän tandvård som man har i riket. Vi har också en avgiftspolitik på ÅHS som avviker från hela Norden eftersom man måste betala för barns och ungdomars service på Åland.

    Det som har skett är att sociallagstiftningen faktiskt ganska ad-hoc har börja ta sig egna vägar på Åland. Nu är väl frågan om vi inte ska ta steget fullt ut och mera systematiskt och övergripande försöka formulera hurdan sådan lagstiftning vi vill ha inom den sociala sektorn.

    Den förändring som sker i riket vad gäller hela organisationen av socialvården kommer att göra att skillnaden mellan Åland och Finland på det här lagstiftningsområdet kommer att skilja sig mycket.

    Den här framställningen visar just på den här historiska utvecklingen som jag talade om. Det är enbart blankettlagstiftning. Blankettlagstiftning är ju inte bra ur rättssäkerhets synvinkel, speciellt inte när det gäller sociala och ekonomiska förmåner som tillkommer enskilda. Det betyder att en person som t.ex. ska läsa barnskyddslagen så är det helt omöjligt att läsa den. Det är nästan bara fullt med hänvisningar till riksdagslagstiftning.

    Det finns många skäl för att ta upp den här diskussionen om en egen åländsk socialpolitik och lagstiftning.

    När det gäller frågan om resurser så det är klart att den är mycket relevant. Det krävs nog också politiska resurser och mycket kunskap och kompetens inom partierna. Detta kan inte enbart lösas genom att anställa tjänstemän och dyra konsulter. Framförallt måste man politiskt veta vad det är vi vill, vilken lagstiftning vi önskar utveckla, var vi vill ha höga nivåer och var vi kanske vill ha lägre och inte alls behöva ta någon större hänsyn till lagstiftningen i riket eller någon annanstans. Tack.

    Talmannen

    Talmannen vill ytterligare förstärka och förtydliga att landskapsregeringen har formulerat ingressen vad ärendet handlar om. Under huvudsakligt innehåll står: ”Landskapsregeringen föreslår att vissa blankettlagar om socialvård ändras. Genom förslaget tillförsäkras att de ändrade blankettlagarna kan tillämpas på Åland i enlighet med nuvarande lydelse även efter ikraftträdandet av de ändringar av rikets socialvårdslagstiftning som har samband med en ny socialvårdslag i riket. Lagarna bör i lagtinget behandlas i brådskande ordning”. Skulle landskapsregeringen ha önskat att en annan diskussion skulle ha förts så skulle de säkert ha fört ett sådant ärende till lagtinget. Det är detta som lagtingsledamöterna har förberett sig för.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! När det gäller att ha någon slags ad-hoc socialpolitik så får den här landskapsregeringen stå för det. Det finns absolut en egen åländsk socialpolitik. Det handlar bland annat om barnomsorgslagstiftningen, hemvårdsstödslagstiftningen, barnbidraget och närståendestödet. Men där vi har haft blankettlagstiftning så har det varit väldigt, väldigt komplicerad lagstiftning t.ex. barnskyddslagstiftningen och handikappservicelagen. Nu tar landskapsregeringen bort den mekanismen i just den lagstiftningen som medför förbättringar. Nu fryser vi detta här på Åland. Det betyder att de förbättringar som man kanske inför på rikssidan i barnskyddslagen och i handikappservicelagen får inte vi nu automatiskt. Det tycker jag är dåligt.

    När det gäller socialpolitik, när det gäller tandvård och när det gäller avgiftspolitik på ÅHS så leverera landskapsregeringen och majoritetspartierna!

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är svårt att replikera om man inte får replikera på de här generella inläggen, men jag antar att jag får det.

    Vilka mål är det som styr liberalernas socialpolitik? Är det så att när det är komplicerad lagstiftning så ska det vara blankettlagstiftning och när det inte är det så ska det vara egen lagstiftning? Ska det vara minst samma förmåner som i riket eller mera? Är det enahanda förmåner? Jag ser inte riktigt linjen. Det var nämligen liberalerna som under den förra mandatperioden gick bort från enahanda förmåner och jämförelser mellan olika serviceformer i riket på Åland. Man sade; ”om vi inom barnomsorgen gör av med lika mycket pengar eller mer än i riket så då är det minst samma förmåner.”

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är ju detta som har varit en egen socialpolitik. Vi har förbättringar och betydligt mera förmåner både i barnomsorgslagen, i hemvårdsstödslagen och i närståendestödslagen. När det gäller speciallagstiftningarna så krävs det oerhört mycket kompetens. Visst är liberalerna villiga att titta på det, men då vill vi veta hur mycket resurser man är beredd på att lägga. Se vilka resurser landskapsregeringen har satt på skärgårdstrafiken och vad man nu tänker göra med socialpolitiken. Där har man nog någonting att gräva i.

    Lagtinget har väntat på avgifterna. Landskapsregeringen skulle revidera ÅHS-lagstiftningen, inte har vi sett något sådant förslag. Vi i förra landskapsregeringen införde ett högkostnadstak för att få ner avgifterna inom ÅHS. Nu har vi väntat på en förbättring i avgiftspolitiken inom ÅHS men något sådant har man inte heller lyckats leverera.

    Så bästa majoritet; se er själv i spegeln!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack för den utskällningen! Vi försöker se framåt, i spegeln ser man bara sin egen del, ltl Katrin Sjögren. Man behöver nog titta lite längre när det gäller den framtida socialpolitiken. Jag uppfattade nog inte riktigt den övergripande målsättningen för liberalernas arbete. Det var väl så att om det var komplicerat så skulle man ha blankettlagstiftning annars kunde man överväga egen lagstiftning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till den här framställningen så gott det går. Jag är glad att man pratar om att försöka föra en egen socialpolitik, det gillar vi verkligen.

    Den här framställningen handlar om ändring av blankettlagar om socialvård. Jag undrar hur många gånger jag och företrädare för Ålands Framtid har stått och pratat om nackdelarna med blankettlagstiftning? Bland annat i den senaste bostadsbidragslagen som kom i ett väldigt, väldigt sent skede hade jag ett långt resonemang om nackdelarna med det.

    Jag har också i social- och miljöutskottet gång på gång lagt förslag på egna lösningar och egna förbättrande förslag till de blankettlagstiftningsförslag som landskapsregeringen har kommit med, mest för döva öron tyvärr.

    Det pratas om att man ska ha mera förmåner och det har vi. Jag tror också att vi måste stanna upp och fundera lite. Det går inte bara att resonera att vi ska ha mera och mera förmåner så länge vi har samma intäktskälla som man har på rikssidan.

    Lite förvånande med socialdemokraternas utspel är att man har haft makten nu i 3 1/2 år utan att man de facto har gjort någonting när det gäller att utarbeta en egen socialpolitik. Men nu vill man tydligen lämna någon sorts testamente åt den kommande landskapsregeringen. Det är ganska svårförståeligt. Jag har försökt fundera på vad det riktigt kan bero på. Kan det bero på de hörande som vi hade i social- och miljöutskottet där det ganska tydligt framkom problem på grund av den blankettlagstiftning vi har. Den lagstiftningen leder till att vid separationer så för den föräldern som inte barnen blir skrivna hos så förlorar avsevärt i ekonomiskt hänseende när det gäller barnbidrag och bostadsbidrag. Eller beror det på att rikslagstiftningen har ändrat så pass mycket att det inte längre går att släpa med och det har man kommit underfund med. Man håller de facto på att bygga upp ett helt nytt system på rikssidan.

    I den allmänna motiveringen på sidan 3 i den här framställningen som vi debatterar står det så här: ”Landskapsregeringen konstaterar att de lagändringar som nu föreslås medför att vissa delar av den berörda lagstiftningen blir komplicerad att tillämpa”. Det tyder ju på att man har kommit till någon insikt där. Det sägs i sista meningen i det stycket: ”I förslaget till budget för år 2015 redogör landskapsregeringen för de grundläggande principer som ska iakttas i det reformarbetet.” Det noterade ja också att ansvarig minister Aaltonen sade i presentationen av den här framställningen. Men de facto är det två meningar i de allmänna motiveringarna som överhuvudtaget inte fastslår några grundläggande principer.

    Den tredje orsaken som jag har funderat på varför nu helt plötsligt socialdemokraterna kommer till insikt är att det kan vara bra om vi tänker själva och om vi utarbetar en lagstiftning som är anpassad för åländska förhållanden. Det är något som man de facto har haft 3 1/2 år på sig att göra om viljan skulle ha funnits. Det kan vara så att sossarna inser vad ändringen som sker med på rikssidan kan medföra. Man har säkert också tagit del av att man på sikt strävar till att både hälsovårdslagstiftningen och socialvårdslagstiftningen ska sammanslås. Då hamnar vi ju i en helt ohållbar situation. Vi vet att hälsovården i landskapet Åland ligger på landskapsregeringen och socialvården ligger på kommunerna. Därför är det ett väldigt viktigt vägskäl som man står i då. Skulle man fortsättningsvis driva den linje som socialdemokraterna har haft åtminstone så länge som de har haft makten i den här landskapsregeringen, dvs. blankettlagstiftning, blankettlagstiftning så innebär det med all säkerhet att KST då, om inte förr, med all sannolikhet går i graven.

    Det som sades i ett anförande av ltl Sundback är märkligt, att regeringen vill sätta stopp för blankettlagstiftningen. Debatten i måndags visade att det kanske inte var helt enigt inom regeringsblocket att det var på det sättet. Den insändare som lantrådet och ansvarig minister skrev tyder väl mera på att det är 1/3 av nuvarande regering som driver den här frågan. Det är ju också ett intressant fenomen. Tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Den här framställningen är regeringens inte socialdemokraternas. Det kanske skulle noteras.

    Ltl Anders Eriksson tar upp en intressant sak när han tror att socialdemokraterna vill att sociallagstiftningen ska föras över på landskapet. Men vår uppfattning är precis den motsatta, dvs. socialvården ska ligga på kommunerna. Servicen ska ges i lokalsamhället. Det är därför som vi inte ville ha med barn- och äldreomsorgen i KST i det här skedet. KST är en modell som jag vet att många i riket tycker är den modell som man borde ha. Man borde inte slå ihop socialvård och hälso- och sjukvård, för det finns en tendens att socialvården inte kan hävda sina intressen. sin

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller det sistnämnda så i sak har jag ingen invändning mot det. Jag tror att det kan vara en av de ögonöppnare som socialdemokraterna har kommit i kontakt med. Man ser att det här kommer att ske på rikssidan och då skulle vi definitivt stjälpa KST en gång för alla.

    Sedan får ltl Sundback dra sina egna slutsatser, men åtminstone i de repliker och i de anföranden som var här i måndags tydde nog på att regeringen inte var helt enig om det som socialdemokraterna pratar om, dvs. vikten av en egen socialpolitik. Det märkliga var ju att ansvarig minister i presentationen talade om den saken som ju de facto den här framställningen inte ens handlar om.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Eriksson försöker med det gamla tricket att härska och dela, men det är vi vana vid.

    Den här framställningen hör ihop med ett större resonemang. Jag tror för min del att det är viktigt att man redan nu får diskutera en framtida socialpolitik på Åland. Det beror på att Åland och Finland blir mer och mer olika i det här avseendet. Vi har en ny självstyrelselag som dessutom har lett till att lagstiftningen har blivit olika. Med tanke på Ålands småskalighet är det viktigt att vi nu funderar på framtiden och hur vi kan göra det bästa tänkbara för ålänningarna när det gäller socialpolitiken.

    Jag tyckte att Anders Eriksson inledningsvis tyckte att det var bra. Kan vi inte stanna där istället för att gnälla och på något vis försöka misstänkliggöra socialdemokraternas ambitioner? Då skulle vi kanske komma snabbare framåt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Låt mig då ta fasta på det som vi en eniga om. Åland och Finland blir mer och mer olika precis som ltl Barbro Sundback sade. Så småningom kanske vi rentav får förstärkning i våra strävanden mot självständighet. Ett av våra grundmotiv är att vi konstaterar att Åland och Finland blir mer och mer olika, så där är vi helt eniga.

    Jag tycker att det är bra att man funderar på en egen socialpolitik, vilket jag sade inledningsvis. Jag tycker att det är bra att man överhuvudtaget funderar på egna åländska lösningar. Men jag ställer mig väldigt frågande till när socialdemokraterna de facto har haft både regeringschef och ansvarig minister under den här tidpunkten i 3 1/2 år men inte lagt två strån i kors för att få en egen lagstiftning till stånd. Det blir helt enkelt inte trovärdigt, ltl Sundback. Det är bara utspel inför valet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Ltl Anders Eriksson undrade när det gick upp för regeringen att vi borde ha en egen socialpolitik. Ja, redan i december 2012 i vårt utlåtande angående de här nya socialvårdslagarna så belyste vi de här skillnaderna som finns bl.a. när det gäller organisation mellan den väg man tar i riket och den väg vi har slagit in på här på Åland. Redan då så insåg vi att vi kommer att få problem att få de här vägarna att mötas. För ungefär ett år sedan inledde vi på socialvårdsbyrån de diskussionerna på allvar. I höstas skrev vi in detta i vårt budgetförslag. Min avsikt var att vi skulle ha kommit mycket längre med kommunernas socialtjänst och att den skulle ha varit långt på väg. Nu har vi däremot den situationen att vi kan stoppa denna mekanism som medför att blankettlagstiftningen automatiskt träder ikraft.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Som jag sade inledningsvis i mitt anförande så tycker jag att insikten är bra, men det är kanske lite sent att vakna. Om det är så som ansvarig minister säger att man kom underfund med det här redan 2012 så då har man de facto haft 2 1/2 år på sig att göra någonting konkret åt det. Det gör att trovärdigheten blir ännu sämre. Första gången som jag hörde det här i plenisalen var i samband med bostadsbidragslagstiftningen och jag höll ett långt anförande om nackdelarna med blankettlagstiftning. Vi visste att uppföljningen inte hade fungerat ifrån landskapsregeringens sida så om inte FPA hade räddat situationen för landskapsregeringen så hade man de facto inte kunnat betala ut bostadsbidragen åt de behövande. Detta på grund av blankettlagstiftning och på grund av bristfällig uppföljningen ifrån landskapsregeringens sida. Det var första gången som jag hörde ansvarig minister prata om att vi borde kanske ha en egen sociallagstiftning och då hajade jag till.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Det skulle ha varit en fördel om Anders Eriksson också hade läst budgeten. Faktum är att nu är vi här. Vi stoppar den här mekanismen för att kunna fundera efter. Det är välkommet att ltl Anders Eriksson också formulerar vilken slags åländsk personalpolitik han och hans parti vill ha i framtiden. Vi kommer att få möjligheter till en sådan diskussion längre fram under året då landskapsregeringen kommer att presentera ett meddelande som ett underlag för fortsatta diskussioner.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Man säger att man stoppar mekanismen med blankettlagar, inte stoppar man ju mekanismerna med att skriva insändare eller hålla något tal i lagtinget. Man stoppar mekanismerna den dagen man aktivt börja leverera välgenomtänkta egna åländska förslag till lagframställningar. Den dagen stoppar man mekanismerna.

    Jag kan försäkra att jag nog har läst budgeten väldigt noga. Det står två meningar i budgeten. Det står så här: ”Förutom samordningen av den sociala servicen finns stora behov av förnyande av lagstiftningen inom det sociala området.” Det var den första meningen. Den andra meningen lyder: ”Det är viktigt att det görs en grundlig analys av reformarbetet i riket och hur landskapets socialvårdslagstiftning kan anpassas till de åländska strukturerna”. Det var den insikten som man hade då. Nu kommer man dragande med ett lagförslag där man skriver att man i budgeten har dragit upp de grundläggande slutsatserna. Ja, men kom igen!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter replik

    Tack, fru talman! KST i graven säger ltl Anders Eriksson. Det tycker jag är ganska intressant när man nu närmar sig slutrakan på en ganska stor och viktig reform för hela det åländska samhället. Vi ska ju garantera likabehandling och rättvisa oberoende var man än bor på Åland och det tycker man att Ålands Framtid skulle värna om men tydligen inte. Vilket förslag har Ålands Framtid och ltl Anders Eriksson för att lösa den här orättvisan som verkligen förekommer på Åland och som man nu försöker rätta till?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det jag sade beträffande KST var ett av tre motiv där jag försökte förstå varför socialdemokraterna nu helt plötsligt har börjat prata om en egen socialpolitik. Det var den tredje orsaken. Jag spekulerar, ltl Kemetter, det gör jag absolut. Den tredje orsaken var att jag noterade de strävanden man har på rikssidan, att sammanföra lagstiftningen när det gäller hälsovården och socialvården. Då, om aldrig förr, så är det definitivt spiken i kistan för KST. Det var det som jag sade. Jag undrar om det kan vara ett av motiven ifrån socialdemokratiskt håll att man nu pratar om egen socialpolitik eller är det inte så?

    Ltl Sara Kemetter replik

    Tack, fru talman! Det är ju lätt att vinkla orden så här i debatten. Vad har Ålands Framtid för förslag? Vad är Ålands Framtids socialpolitik? Vad vill ni göra för att verkligen lösa orättvisan som finns på Åland vad gäller dem som verkligen är i behov av särskilt stöd?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det blir lite patent att ltl Kemetter av alla ställer den frågan till mig. Vi råkar ju sitta bredvid varandra i social- och miljöutskottet. Om hon tänker efter så kommer hon säkert ihåg många av de förslag på egna åländska lösningar som jag har lagt, tyvärr utan stöd av socialdemokraterna.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Det är svårt att hålla sig till ärendet efter att man hört ltl Sundback och ltl Eriksson vidga ut ämnet från det här lagförslaget. Jag väljer att respektera de regler som vi har kommit överens om och jag respektera talmannens påpekanden här.

    Jag vill bara säga att centern stöder ändringen av den här lagen då det för närvarande inte finns andra möjligheter som vi kan göra på Åland.

    Centern har nog mycket starka åsikter när det gäller blankettlag eller inte blankettlag. Vi kommer på ett omfattande sätt att återkomma i den debatten den dagen som det läggs fram ett meddelande. Vi i centern tycker att det är bra att man kommer med ett meddelande trots att det är i slutet av mandatperioden. Vi anser och tror att partiernas ideologier kommer att bestå ganska orubbat efter valet oberoende av vem som sitter på respektive stol. Vi välkomnar det meddelandet och kommer där att delta med kraft.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag har hyfsat klart för mig vad centern tycker om blankettlagar. Min och liberalernas inställning till blankettlagar, speciellt när det gäller de något komplicerade sociala lagstiftningar, har varit pragmatisk.

    Vi kommer absolut inte att motsätta oss att vi skulle ta sådan lagstiftning också. Vi vill då veta hur mycket resurser man r beredd att lägga på socialvården. Vi pratar inte om en handfull tjänstemän här. Så det ska bli väldigt spännande att se.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag vet inte om jag ska våga svara på den repliken. Jag måste hålla mig till ärendet, men jag väljer att svara en gång då.

    Vi är fullständigt medvetna om att om vi ska egna lagar inom socialvården, vilket vi har på mycket få ställen idag, så krävs det förstås mycket mera kapacitet inom socialvårdsbyrån. Man ska göra förslag till lagstiftningar, förordningar och inte minst handböcker. Som ltl Katrin Sjögren säger; vi måste lära oss prioritera. Om vi vill att ålänningarna ska ha bättre socialvård och andra mjuka värden som måste vi ta bort lite

    skarpare värden, exempelvis minska på skärgårdstrafiken, vilket ltl Katrin Sjögren själv nämnde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    3        Godkännande av associeringsavtalet mellan EU, Euratom och deras medlemsstater och Ukraina, Moldavien respektive Georgien

    Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Det här ett aningen kusligt dokument. Det här är nämligen det dokument som Ukrainas ex-president Victor Janukovytj inte ville undertecknad med EU, vilket ledde till revolution och följaktligen underteckning av detta associationsavtal den 21 mars 2014.

    Avtalet har av Ukrainas nuvarande president Porosjenko beskrivits som Ukrainas första beslutsamma steg mot EU.

    Efter avtalets undertecknande har som vi alla vet Krimhalvön annekterats av den ryska federationen och införlivats som ett av den ryska federationens subjekt. Vi kan notera formuleringarna om territoriell tillämpning på sidan 45 i propositionen. ”Avtalet tillämpas i den mån det är möjligt på hela Ukrainas internationellt erkända territorium inklusive på områden över vilka staten inte utövar den faktiska kontrollen.” 

    För Ålands del innebär avtalet fördelar med att dessa länder gradvis integreras i den europeiska unionens inre marknad.

    Landskapsregeringen har haft en tät dialog med utrikesministeriet. Vi har nu en överenskommelse med utrikesministeriet om att den formulering som finns längst ner i landskapsregeringens yttrande framledes ska ingå i det frihandelsavtal som Finland eller EU initierar, vilket är i linje med vad finans- och näringsutskottet önskat i samband med behandling av tidigare frihandelsavtal.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    4        Barnbilstol

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)

    Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.  

    Diskussion.

    Minister Fredrik Karlström

    Fru talman! Det här är, som ni säkert förstår, egentligen inte mitt ärende. Det är infrastrukturminister Thörnroos ärende, men som nu ni också vet så befinner hon sig på samarbetsministermötet på Grönland. Hon kan sålunda inte närvara på plenum idag. Därför presenterar jag detta korta lagförslag som i sig är en teknisk harmonisering av FN:s enhetliga föreskrifter när det gäller anpassning av tekniska delar.

    Om jag tar det från början, Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa tittar på harmonisering av tekniska komponenter och hinder för att göra det enklare för exempelvis fordonsindustrin att kunna sälja bilar över nationsgränserna. Detta hänför sig till en överenskommelse som gjordes 1958 om att man ska försöka avlägsna så mycket tekniska hinder som möjligt för att uppmuntra till utökad handel över gränserna. Det här är sålunda en föreskrift som vi, via vårt anslutningsavtal till EU, gett kommissionen rätt att företräda också Åland i FN:s församling när man diskuterar tekniska föreskrifter. Detta pågår tydligen tre gånger i året, man träffas i FN för att se om man kan hitta system som gör det enklare för att tekniskt anpassa olika fordon och komponenter i fordon och även barnbilstolar beroende på den tekniska utvecklingen som sker i företagen och i världen.

    Därför måste vi också implementera direktivet i vår trafikväglag i 61 § 2 mom. Som ni ser i lagförslaget så är det en väldigt liten ändring. Det är ett tillägg att vi ska följa Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrifter nummer 129.  Alla tekniska detaljer om vad den föreskriften innehåller får utskottet gärna fördjupa sig i, det känner jag inte till.

    Ltl Sara Kemetter replik

    Tack, fru talman! Jag har en fråga till ministern. Hur påverkar nu det här lagförslaget våra skoltaxibilar? Idag har vi plats för 13 ungdomar eller barn i våra bilar. Hur kommer det här lagförslaget att påverka de här platserna? Är det fortfarande 13 platser som gäller?

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Det här har ingenting med antalet barn i skoltaxibilar att göra. Det handlar om hur barnbilstolar är konstruerade och vilka tekniska komponenter som barnbilstolar kan tillverkas av. Just den tekniska komponentsbiten är en anpassning för att man ska kunna sälja barnbilstolar över nationsgränserna och att de harmoniseras. Tack vare att utveckling sker så ska det vara godkänt i alla nationer. Den här överenskommelsen gjordes 1958. Vi har gett EU rätten att godkänna dessa avtal för Ålands del också. Därför har det ingenting med skoltaxin att göra.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Sara Kemetter replik

    Tack, fru talman! Tack för det klargörandet ministern. Det är alltid bra att man vill öka trafiksäkerheten för barn. Men för att klargöra så blir det alltså inte några extra kostnader för våra skoltaxichaufförer eller andra som tvingas köpa nya bilbarnstolar. Är de barnbilstolar som säljs här på Åland okej?

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Som det står i förslagets verkningar så är det återförsäljarna som ska se till att barnbilstolarna som säljs följer dessa direktiv. Förutom det som redan nämns i lagen så ska barnbilstolarna uppfylla ytterligare föreskriften nummer 129. Jag tar för givet att det kommer att göras. Det här är en väldigt liten teknisk förändring som inte på något sätt kommer att revolutionera det åländska trafikväsendet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Jag råkar som medlem i talmanskonferensen känna till att t.f. infrastrukturminister Karlström fick väldigt kort tid på sig för att presentera det här. Med tanke på det så var det en imponerande presentation. Jag kommer inte att komma med några knepiga tekniska frågor. Jag har också full förståelse för att ansvarig minister Veronica Thörnroos är upptagen av viktigt nordiskt samarbete.

    Därför riktar jag mig till finans- och näringsutskottet. Jag vill gärna att man tittar på två saker. Någon kanske blir förvånad för jag tror att de flesta känner mig som en politiker som vill att man ska ha stor personlig frihet, så stor frihet som det bara är möjligt. Men när små barn, som omöjligen kan skydda sig själv, är inblandade så råkar jag se det på ett annorlunda sätt.

    Jag har sett så kallade barnbilstolar av de mest märkliga konstruktioner. Jag har också sett små barn sitta i bilar ännu idag där två vuxna röker så att det ser ut som en gaskammare. Jag har fått se ett och annat.

    Mot den bakgrunden vill jag rikta två frågor till finans- och näringsutskottet. Det handlar om 61 §. Det sägs för det första: ”Barn som är kortare än 135 centimeter och som färdas i en personbil, en paketbil eller en lastbil ska använda bilbarnstol, bälteskudde eller någon annan integrerad eller icke - integrerad fasthållningsanordning som passar till barnets längd och vikt.” Vad som är godkänd bilbarnstol är en synnerligen flexibel formulering. Jag hoppas att man i utskottet kan höra sakkunniga om detta.

    Men inte nog med det, i sista meningen i samma paragraf sägs det så här: ”Om barnet färdas tillfälligt i ett fordon i vilket någon särskild fasthållningsanordning inte medförs ska barnet i stället använda bilbältet när det är möjligt och sitta på ett annat säte än framsätet”. Före jag läste den här paragrafen har jag haft den uppfattningen att det finns ett ganska rigoröst regelverk när en godkänd bilbarnstol, rätt placerad, ska användas eller inte användas. Men formuleringen av paragrafen tyder inte riktigt på det. Med tanke på våra små hoppas jag att finans- och näringsutskottet faktiskt kan titta på det här.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Remiss

    5        Ministerförsäkran

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

    Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Det svärs inte så mycket eder nu för tiden. Förr var mycket av såväl juridiken som politiken uppbyggt kring att folk skulle svära ed.

    Detta förslag är en direkt fortsättning på revisionen av arbetsordningen, där en ny högtidlig försäkran för talmännen ingår. I landskapslagen om landskapsregeringen har den gamla formuleringen övervintrat, vilket innebär att tillträdande ministrar och lantråd fortsättningsvis lovar att främja den rätt som tillkommer rikets regering och riksdag.

    I lagförslaget ingår en kort beskrivning av Status Quo för våra kolleger i statsrådet.

    Hur ser det då ut i vårt västra grannland? Ja, fram till 1958 fanns något som hette statsrådseden, en uråldrig ed med starka religiösa inslag: ”Jag N. N försäkrar inför Gud och Hans Heliga Evangelium att jag städse skall vara vår Stormäktigste, Högborne Furste och Herre, Sveriges, Götes och Vendes Konung huld och trogen”. Den kallades för huld- och trohetseden.

    Hur såg det ut före 1958? Eder har, som jag inledningsvis nämnde, uråldriga rötter.

    Redan i gammal germansk rättstradition hade eden stor betydelse för att utvinna sanningar. Men allt behövde gå korrekt till och själva edsceremonin var ytterst viktig.

    De som är förtrogna med isländska Landnámabók känner till eden: ”Ek vinn ei at baugi, lögei, hjálpi mer svá Freyr ok Njör r ok hinn almáttki áss”, vilket innebär att man svär vid en ring och ber Frej, Njord och den allsmäktige asaguden om hjälp. I samband med ritualen offrades ett djur och ringen doppades i djurets blod.

    Man kan förmoda att det blev bättre när kristendomen vann inträde. Men när kristendomen vann mark på medeltiden fördes en del diskussioner på allvar om man verkligen skulle behålla det hedniska edsystemet, vilket man gjorde rätt lång sträckning. I samband med den här processen där de gamla ederna smalt ihop med den nya kristendomen inträdde åtskillnaden mellan de goda ederna – de sanktionerade rättsinstrumenten – och de onda – sådana vi idag kallar svordomar. Väsentligt för de kristna ederna var gudsfruktan.

    Nu kan man föreställa sig, när ni har hört utdrag ur den så kallade huld- och trohetseden som var gällande till 1958 i Sverige, att kopplingen till kristendomen var viktig. Men detta var ytterst kontroversiellt under hela den tid som statsrådsförsäkran fanns i Sverige.

    Redan anabaptisterna tog fasta på Jesu Bergspredikan där han sade:”Ni skall inte svära någon ed alls”. Anabaptisternas uppfattning levde vidare hos Martin Luther som också ställde vissa frågetecken kring huruvida eder är förenliga med tron eller inte.

    Tro- och huldhetseden 1958 ersattes med en icke-religiös neutral försäkran som gällde fram tills 1975 då Sverige antog en ny regeringsform och hela försäkran försvann. Det betyder att våra kolleger i Sverige idag överhuvudtaget inte svär några eder eller försäkran. Det finnsingen ministerförsäkran i Sverige idag.

    Men det fanns rebellfästen. På 1980-talet motionerade en moderat riksdagsledamot för att återinföra bruket som ”erinran om och bekräftelse på allvaret i och ansvaret för den uppgift ett nytt statsråd påtar sig”, men förslaget bifölls inte av Svearikets riksdag.

    För den som vill fördjupa sig extra mycket kan jag rekommendera historikern Elin Malmers utmärkta avhandling: De försvunna ederna: samhällets rationalisering och avskaffandet av tro- och huldhetseden samt befattningsederna”. Tack för ordet.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jämförelsen med Sverige är i och för sig intressant men sannolikt inte så dramatiskt som ministern här framställde den. Det som skedde i Sverige 1975 med den nya regeringsformen var ju att det personliga tjänsteansvaret mer eller mindre försvann. Det är en omständighet som för vår del är grunden för vår tjänstemannautövning. Länge gällde den uppfattningen att för att man skulle kunna dömas för tjänstebrott måste man ha avlagt tjänste-ed. Det fanns en mer eller mindre medveten överträdelse eftersom underlåtenhetsbrott i tjänstemannarätten är bland de mest vanliga. Detta blev lite krångligt men jag försöker få ner frågan på den nivå där den enligt min mening hör hemma.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag kan inte annat än att imponeras över den repliken.

    Ltl Barbro Sundback

    Eftersom jag är en historisk intresserad så tyckte jag att det var intressant att lyssna till ministerns presentation.

    Jag upplevde en underton av ironi, om hur det var på medeltiden och under vikingatiden, som om det skulle vara ett litet löjets skimmer över hur våra tidigare generationer har tänkt och tyckt. Jag tycker att man kanske ska vara försiktig med det. Man måste ju komma ihåg att religionen och tilltron till andliga krafter var mycket större då än under vår tid.

    Många hade föreställt sig, speciellt i Sverige som är ett så sekulariserat land, att religionen inte skulle återkomma. Men det stämmer faktiskt inte. Religionen vinner ny mark inom politiken hela tiden. När man hade envälde så var ju kungen direkt under Gud. Jag tycker att det inte är så långt ifrån vad vi har idag i alla fall. Det kan ju vara viktigt att offentligen offentliggöra sin trohet till högre principer än kanske det egna privata samvetet.

    Det är också intressant att konstatera att president Ahtisaari avslutade sina nyårstal med att Gud skulle välsigna Finlands folk, som den amerikanska presidenten gör som i många sammanhang är ganska religiös. Det är ju ganska liturgiskt men det ingår ändå i de här höga ämbetena att på något vis försöka göra sig trogen vissa principer.

    Till ltl Gunnar Jansson vill jag säga att jag tycker att vi faktiskt kan tacka någon högre makt att tjänstemannaplikten finns kvar i Finland. I Sverige är allt numera bara management. Alla som begår någon sorts tabbar inom offentlig sektor så säger man att det ska utredas och sedan jagar någon journalistmobb bort någon från någon post. Tanken är att människor som tjänar det offentliga eller som på något vis tar sig talan inför hela befolkningen ska kunna ledas av några höga principer, det tycker jag att är väldigt viktigt fortfarande. Man kan kanske tycka att det finns för lite av det idag.

    Minister Wille Valve, replik

    I korthet, det var ingen ironi alls. Jag tycker att det är en oerhört intressant fråga. Jag ville framförallt lyfta fram det extrema tvära kastet som skedde i Sverige då man gick ifrån den här väldigt religiösa eden till att helt avskaffa den.

    Nu när man har kunnat läsa enskilda statsråds skildringar av hur det gick till när de utsågs till ministrar i Sverige så kan åtminstone inte jag undgå att slås över vilken ceremonilöshet som präglade hela den proceduren jämfört med den som vi har här på Åland idag. Vi har fortfarande försäkran, det ska gå till på ett väldigt bestämt sätt och följa bestämda ritualer.

    I övrigt håller jag med mycket om vad ltl Sundback sade.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag tycker att det var ett viktigt klargörande från ministerns sida.

    När det gäller kastet i Sverige på femtiotalet så hade det mycket att göra med hur religionens ställning utvecklades i Sverige. Man införde tankegångar från universiteten där religionen helt var en privat sak. Samhället skulle inte ha någonting med detta att göra. Vi ser nu att det finns en motreaktion mot det här, inte bara i muslimska länder utan också i kristna länder.

    Ett intressant fenomen är den nya påven. Han går in i religiösa frågor och får stor respons från folk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 16 mars.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget.

    Talmannen

    Ltl Runar Karlsson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit bordläggning till plenum måndagen den 16 mars. Kan förslaget omfattas? Ärendet bordläggs till plenum den 16 mars 2015.

    Remiss

    6        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 32 § AO

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2014-2015)

    Enligt 32 § arbetsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagtingsår lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Innan redogörelsen upptas till slutlig behandling i plenum ska självstyrelsepolitiska nämnden avge ett betänkande i ärendet.

    Diskussion.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Ärade lagting, fru talman! Inom ramen för de självstyrelsepolitiskt viktiga frågorna brukar tyngdpunkten ligga på demilitariserings- och neutraliseringsfrågorna och Ålandsexemplet men också förstås på självstyrelselagen och dess utveckling.

    Nu har vi här i lagtinget under en tid tillbaka haft både en ingående diskussion om den demilitariserings- och neutraliseringspolicy som landskapsregeringen har gett till lagtinget och som man har haft en intressant och god diskussion om.

    Förra veckan hade vi här i lagtinget en historisk debatt om förnyelsen av självstyrelsesystemet utgående ifrån den så kallade Ålandskommitténs delbetänkande.

    Det som nu är viktigt för lagtinget och dess partier och för landskapsregeringen är att slå vakt om att arbetet med förnyelsen av självstyrelselagen kan fortsätta i den riktning som delbetänkandet anger.

    Det är viktigt att nästa regering som väljs i riket efter den 19 april fortsätter i den andra som hittills och att den regeringen prioriterar detta arbete och ger dem resurser och tid så att de kan gå i mål med ett gott resultat såsom det nu är tänkt.

    Det är också viktigt att kontinuiteten i kommittén bevaras och så många som möjligt av de nuvarande medlemmarna, såväl i sekretariat, i presidium och i arbetsutskott, fortsätter arbetet i samma goda anda.

    Jag tänker i mitt anförande ta ett litet avstamp i det som har gjorts men också fortsätta mera på framtiden. Detta är en mycket intressant och spännande år som vi har framför oss.

    Riksdagsvalet som hålls den 19 april kommer att medföra en ny riksdag och en ny regering ska bildas. En regering som skriva ett handlingsprogram och som förhoppningsvis också ska formulera sin Ålandspolitik. Idag vet vi inte vilka partier som kommer att ingå i nästa regering, men det är viktigt att alla åländska partier använder sina kontakter för att se till att också nästa regering bevakar och intresserar sig för åländska frågor.

    Det sägs från Helsingfors att nästa regeringsprogram kommer att skilja sig från det regeringsprogram vi tidigare har sett. Det kommer att bli ett kortare och strategiskt formulerat program med ett fåtal punkter som sedan konkretiseras i årliga handlingsplaner.

    Det betyder att man inte låser behoven exakt så som det ser ut vid regeringens bildande eftersom det under en fyraårsperiod händer mycket i vår omvärld och i ekonomin som fordrar en ökad flexibilitet.

    När regeringen Katainen bildades minns ni säkert alla att det tog lång tid. Vi väntade ända in i juni. Det var en regering med sex partier. Det enda sättet att få ihop paketet var att alla skulle få in sina ambitioner i regeringsprogrammet. Med tanke på facit så var programmet svårt att genomföra. Om regeringsprogrammet för den nya regeringen får den här utformningen så är det mest troligt att man för Ålands del konkretiserar målsättningarna i form av handlingsplaner så att vi kan vara med och få in våra intressen.

    Som president Niinistö sade i sitt nyårstal så kommer Finlands utmaningar att vara ekonomin, klimatet och säkerhetspolitiken. Det skulle inte vara otroligt att de övergripande punkterna i regeringens program kommer att handla om dessa tre.

    Det är utan tvekan viktigt att nästa regering och riksdag hittar de redskap, reformer och åtgärder som behövs och krävs för att stärka ekonomin i landet och hitta vägarna mot en hållbar tillväxtpolitik. Det behövs också för att Ålands offentliga ekonomi, via klumpsumman, ska kunna behållas på en god nivå.

    Enligt självstyrelselagen finns det också möjlighet för Åland att anhålla om extra anslag. Det här är en möjlighet som vi har och som just nu håller på att formuleras i landskapsregeringen. Vi håller på med en ny anhållan om extra anslag för infrastrukturella långsiktiga satsningar. Det blir också en fråga som vi från åländsk sida, vid sidan av självstyrelselagsreformen, framhåller att är viktig att respektera i samband med kommande rambudgetar.

    Jag tycker för min del också att umgängesformerna mellan Åland och riket är något vi kunde framhålla att skulle nämnas i samband med den kommande regeringens Ålandspolitik.

    Under den här mandatperioden har vi kunnat återuppta aftonskolan som en plattform för möten mellan statsministern och lantrådet. Vi har haft aftonskola vid två specifika tillfällen. Under mandatperioden har vi kunnat utveckla umgängesformerna mellan de två regeringarna på ett positivt sätt. Vi har haft många kontakter direkt mellan ministrar. Vi har haft specialmedarbetarna här och många statssekreterare och olika myndighetschefer har också besökt Åland under den här tiden. Goda och välutvecklade kontaktnät är och förblir grunden till att man kan uppnå konkreta politiska resultat.

    Om man sammanfattar mandatperioden och vårt umgänge med regeringen i Helsingfors så har det i de här aspekterna varit en framgångsrik och bra tid, varvid vindkraften kanske kan bedömas som den största framgången. Med anledning av det vill jag tacka både politiker och tjänstemän på bägge sidor som har bidragit till den förhoppningsvis goda lösning som på fredag ska klubbas i Finlands riksdag.

    Jag vill också framhålla frågan om flyktingmottagningen som en politisk fråga som vi har löst under mandatperioden. Den frågan inleddes med ett besök hos Lauri Ihalainen. Det ledde sedan till att lagen i riket kunde ändras så att åländska kommuner nu direkt kan erhålla stöd för flyktingmottagning. Jag hoppas att kommunerna nu är initiativrika och att vi snart kan få ta emot flera flyktingfamiljer till Åland från Syrien eller andra länder. Därmed får vi dra ett litet strå till stacken när det gäller internationell solidaritet och för att minska lidandet i vår värld.

    En tredje fråga som jag också vill lyfta upp med den kommande regeringen är avräkningsbeloppet eller klumpsumman. Det har varit, i likhet med vindkraften, en lång sträcka som vi har arbetat med den här frågan. Under många, många år har landskapsregeringen tryckt på för att få fram en politisk diskussion kring förändringen av avräkningsbeloppet. Finansministeriet har effektivt stått i dörren för den här politiska dialogen. Under den här mandatperioden har vi gjort nya utredningar. De är grunden till att man kan komma vidare så att man klargör de åsiktsskillnader som finns på bägge sidor om de tolkningar som vi gör av självstyrelselagens skrivningar och framförallt om det finns väsentliga grundar som kan leda till en förändring av avräkningen.

    Därför begär finansministeriet och Ålands landskapsregering gemensamt nu i dagarna att Ålandsdelegationen ska ge ett utlåtande i enlighet med 56 § 2 mom. självstyrelselagen för Åland rörande frågor som vållat juridiska tolkningssvårigheter beträffande avräkningsgrunden.

    De frågor som vi ställer till Ålandsdelegationen hänför sig till hur man betraktar fonderna och fondöverföringarna och statens ägarpolitik beträffande vad som ska utgöra grunderna för inkomsterna i statsbokslutet. Dessa två frågor blir nu föremål för behandling i Ålandsdelegationen.

    Beroende på hur detta utfaller så är det intressant om det här blir någonting som vi från åländsk sida kan bygga vidare på och fortsätta vår långa argumentation gentemot Helsingfors beträffande justeringen av avräkningsgrunden.

    Dessa fyra saker tycker jag för min del att vore viktiga för åländsk sida. De åländska partierna kan i sina kontakter till riket föra fram dessa saker som viktiga för Åland i nästa mandatperiod.

    Jag vill ytterligare lyfta upp en sak som jag också tror att har betydelse för flera än oss från åländsk sida. Det är naturligtvis svenska språket och att man i Finland har en levande tvåspråkighet också i praktiken. Omröstningen om skolsvenska kan man tyda på det sättet att det bland rikspartierna finns ett starkt stöd för svenskan i landet. Det är ändå viktigt att vi fortsätter att vara aktiva och pådrivande i språkfrågorna.

    Vi har under året haft besök både av Corinna Tammenmaa som jobbar med att förverkliga nationalspråksstrategin i riket och av justitieombudsman Petri Jääskeläinen. Det var mycket spännande möten och där finns mycket att lyfta upp och diskutera kring efterlevnaden av våra lagar när det gäller språk. Flera av dessa ämnen är inskickade till JO för utlåtanden.

    Kortfattat kanske jag ändå kunde säga något om den säkerhetspolitiska diskussionen. Den 18 mars kommer det att hållas en föreläsning av Peter Stenlund kring Ålands demilitarisering och neutralisering i ljuset av en säkerhetspolitisk föränderlig värld. Det här är en fråga som kommer att intressera många eftersom Finland lever mitt emellan Ryssland och Nato och allt vad det innebär.

    Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering fortsätter att utveckla och förstärka kunskaperna beträffande Ålandsexemplet. Det är också bra att vi nu har kunnat utveckla Ålandsexemplet som en del av en nordisk fredsprofil och i en nordisk kontext där man kan lyfta fram självstyrelserna i Norden som intressanta att ta upp i samband med Norden som fredsregion. Vi följer naturligtvis även försvarssamarbetet i Finland och Sverige noga. Vi har ett löfte och en vilja av nuvarande försvarsminister att man ska kunna skapa en struktur där man också kan delge Åland information om hur det här samarbetet utvecklas.

    Fru talman! I detta betänkande finns många, många frågor och många är intressanta att beröra och diskutera. Ministrarna kommer säkert också här i debatten att lyfta fram sådant som rör deras olika politikområden. Jag slutar här, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Lantrådet berörde i sitt anförande kapitel 7.2, Det ekonomiska systemet, där avräkningsgrunden och en förändring av den diskuteras. Det kan hända att jag missade det men det blev lite oklart för mig, landskapsregeringen skriver: ”I januari 2015 är parterna i det närmaste överens om innehållet i begäran om utlåtande från Ålandsdelegationen”. Har man fått i väg begäran eller hur ligger det i röret i dagsläget? Det vore verkligen på sin plats.

    Min andra fråga gäller vilka frågorna är som landskapsregeringen driver att ska ställas till Ålandsdelegationen i nuläget? Vad vill man ha med i det här utlåtandet?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det är klart nu att föras vidare till Ålandsdelegationen. Det är finansministeriet som ska skicka det vidare. Det sista skisserna har skickats här emellan och nu torde alla ord och kommatecken vara på rätt ställen. Det borde kunna gå vidare vilken dag som helst.

    De konkreta frågor som resonemanget i anhållan utmynnar i är: ”Är de förändringar som vidtagits i statsbokslutet beträffande hanteringen av inkomster från statsbolag av sådan principiell natur att det rör grunderna för bokslutet på ett sätt som avses i 47 § 2 mom. självstyrelselagen?”

    Den andra frågan är: ”Är de förändringar som vidtagits i statsbokslutet beträffande hanteringen av inkomster från fonder utanför budgeten av sådan principiell natur att det rör grunderna för statsbokslutet på ett sätt som avses i 47 § 2 mom. självstyrelselagen?”

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det låter som genomtänkta formuleringar. Det är bra att man utgår ifrån självstyrelselagen och dess skrivningar som är ganska tydliga på den här punkten. Vi menar dessa är grund nog för att någonting borde göras och det torde vi vara ganska överens om.

    Lantrådet var själv med 2010 som representant för oppositionen och lämnade in en motion i det här ärendet. Man skrev bland annat så här i ett förslag till komplettering av den allmänna motiveringen i budgeten för 2011: ”Justeringarna av avräkningsgrunden och beloppet bör också ta retroaktiv hänsyn och kompensera landskapet för uteblivna inkomster på grund av att lagen i detta avseende inte har fungerat som tänkt”. Hur resonerar landskapsregeringen kring detta? Är detta fortfarande en ambition som lantrådet och socialdemokraterna har? I så fall är det bra.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, jag tror att vi här på Åland kan vara ganska eniga om vad vi vill. Jag tror också att det finns en god argumentation för att höja avräkningsgrunden. Vi har både en argumentation som utgår ifrån lagen och kanske en argumentation som inte utgår ifrån lagen, dvs. att man tycker att även befolkningsökningen borde beaktas när man gör den här förändringen. Men nu står det tyvärr inte i lagen, så därför måste vi utgå ifrån de faktiska möjligheter som lagen ger stöd för. Därför är de här frågorna formulerade på det här sättet. I det här utlåtandet säger man vad landskapsregeringen anser och vad finansministeriet anser. Det är ju därför som vi frågar vad som är rätt och vad som är fel eftersom vi har olika åsikter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag behöver inte upprepa det som nämndes i den förra replikväxlingen. Jag har själv i all ödmjukhet drivit den frågan här i lagtinget under hela den här mandatperioden. Jag drev den frågan i landskapsregeringen under förra perioden. Det är nu snart två år sedan som landskapsregeringen torgförde att man skulle gå till Ålandsdelegationen, det kan förstås finnas ett värde i det. Den 25 mars 2013 för snart två år sedan väckte jag frågan i form av en skriftlig fråga.

    När man nu går till Ålandsdelegationen så kan vi räkna med att svaret kommer långt efter riksdagsvalet och bildandet av en ny regering. Kommer landskapsregeringen att driva att den här frågan ska nämnas i den Ålandspolitik som lantrådet själv här nyss nämnde och att frågan förhoppningsvis ska formuleras i det nya regeringsprogrammet?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Som jag ser det så är den nya modellen av programskrivandet kanske en möjlighet för landskapsregeringen. Både den här frågan och frågan om extra anslag ska ju behandlas av Ålandsdelegationen och när dess utlåtanden kommer så måste parterna förhålla sig till det.

    Jag tycker att man ska avisera de här frågorna som jag har lyft idag. I samband med att huvudprogrammet skrivs, det stora strategiska dokumentet, aviserar man vilka Ålandsfrågor som då är aktuella. Sedan skulle vi ha möjlighet i samband med de årliga handlingsplanerna, då i takt med hur Ålandsdelegationen levererar svaren, kunna komma med mera exakta krav och formuleringar.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag får be om ursäkt om jag var ouppmärksam under själva anförandet. Det kanske jag möjligen var. Men efter den här senaste replikväxlingen ter det sig som att inte bara den här frågan är aktuell i de självstyrelsepolitiska frågorna som ska drivas gentemot riket. Jag håller med om att det är viktigt att man åtminstone aviserar frågan om avräkningsgrunden i förhållande till regeringsprogrammet, men nu nämndes extra anslaget också. Kanske lantrådet kunde passa på att beskriva vad extra anslaget ska vara till? Kanske det sades i anförandet redan och att jag missade det. Jag vill veta mera specifikt.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag är naturligtvis också mycket intresserad av att höra lagtingets synpunkter på vad som kunde vara föremål för nästa regerings Ålandspolitik och vilka frågor som kunde lyftas fram när det gäller förhandlingarna om nästa regeringsprogram. Jag lyfte fram generellt landets ekonomi som har stor betydelse också för vår ekonomi. Jag lyfte fram självstyrelselagen och den reformen som det är viktigt att kontinuiteten och målsättningarna fullföljs. Jag lyfte fram avräkningsgrunden som en fråga för nästa regering. Jag lyfte även utvecklandet av kontakterna i umgängesformerna mellan Åland och riket och dess regeringar samt extra anslag för extraordinära infrastrukturella satsningar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Jag har en liten detalj bara. Lantrådet nämnde samma sak som jag har läst i redogörelsen men inte riktigt fått något svar på. Det handlar om när man bjöd hit justitieombudsmannen. Det står i sista meningen på sidan 5; ”justitieombudsmannen har senare meddelat att han undersöker på egna initiativ” Det gäller när man har tagit upp problematiken med att kunna göra fastighetsmäklarprov på svenska. Lantrådet nämnde också att justitieombudsmannen tittar på de här frågorna. Vad har det lett till eller håller man fortfarande på? Det var mig veterligen ett bra tag sedan han var här så jag är lite nyfiken på var ärendet ligger.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Om jag inte missminner mig så var det i november som JO var på Åland, men tiden går så snabbt. Det har inte kommit till min kännedom att det har kommit ett utlåtande i frågan så det torde vara under arbete. Däremot har han många frågor på sitt bord. Vi från åländsk sida har aviserat ärendet kring god medicinsk praxis så detta ärende har han också att ta tag i.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller det sistnämnda har jag noterat det och jag tänkte faktiskt överraska och ge landskapsregeringen en eloge för det. Jag får passa på att göra det redan nu så får vi se vad det kommer ut av det när justitieombudsmannen kommer med sitt utlåtande.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Man får tacka för det. Tack!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Jag föreslår att även det här ärendet bordläggs till måndagen den 16 mars.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack, fru talman! Under den motsvarande debatten i fjol efterlyste jag en redovisning för det självstyrelsepolitiska mervärdet i upplägget, innehållet och framförallt i de politiska ställningstagandena i redogörelsen. Det var då.

    Självstyrelsepolitiska nämnden behandlade, som sig bör, den redogörelsen och hade en del synpunkter på de här omständigheterna som delvis framgår av denna redogörelse. Det tackar vi för.

    Emellertid kvarstår hos mig ändå intrycket av lakoniska konstateranden att graden av väsentlighet varierar i hög utsträckning i denna redogörelse, från å ena sidan reformering av självstyrelsesystemet till å andra sidan ambassadörsdagar eller vem som träffade vem, var och när.

    Bristen på nya ämnen av författningsenlig karaktär är påtaglig. De vardagliga allmänna återkommande förvaltningsfrågorna tycks bli fler och fler och bland dessa återkommer en mängd upphovsrättsliga problem. Jag ska försöka återkomma till problematiken kring dem. Det ska medges att det är delvis nya områden i redogörelsen.

    Strukturen i redogörelsen bör enligt min mening förändras och förbättras. Varför inte ta modell av riktlinjerna i Ålandskommitténs delbetänkande och strukturen i det?

    Nämligen, de självstyrelsepolitiska väsentliga frågorna i delbetänkandet följer en logik som utgår ifrån syftet med självstyrelsen och hur självstyrelselagen tillämpas. Det är egentligen de två omständigheter som styr vår verksamhet utifrån de grunder vi nu behandlar dvs. frågor av självstyrelsepolitiskt väsentlig natur; svenska språkets ställning och de språkliga rättigheterna i systemet samt tillämpningen av självstyrelselagen. Fungerar självstyrelselagen, i så fall hur och behövs den ses över?

    I delbetänkandet kommer, enligt den här logiken, först språkskyddet och de språkliga rättigheterna, därefter behörighetsfördelningen mellan landskapet riket och internationella fördrag som hör till det och sedan till sist ekonomin.

    Redogörelsen behandlar svenska språket och de språkliga rättigheterna ur ett funktionellt perspektiv och ger exempel på återkommande problem. Jag för min del ser hellre att språkrådet lagfästs, vilket jag har återkommit till varje gång, och att språkpolicyn förverkligas till en språkstrategi för hela det offentliga Åland inklusive kommunerna. Det ska inte bara gälla landskapsregeringens allmänna förvaltning såsom det framgår av redogörelsen.

    Jag ser en brist som kan ha en förklaring men jag tycker inte att jag får fram det ur redogörelsen, att den ena av självstyrelsens viktigaste grunder skulle komma till uttryck i en språkpolicy för den allmänna förvaltningen. Jag menar att språkservicen i självstyrelsesystemet måste vara mycket mera vidsträckt än så.

    Den andra självstyrelsepolitiskt väsentliga frågan är tillämpningen av självstyrelselagen. Förverkligas folkviljan genom självstyrelseorganen? Fungerar det externa politiska umgänget med i första hand Finland och Sverige? Fungerar det interna politiska umgänget med lagtinget? Är de administrativa strukturerna i landskapsförvaltningen och kommunerna redo för att möta dagens utmaningar? Är rollfördelningen mellan de offentliga aktörerna ändamålsenlig? Det är rent strukturella frågor. Jag kan också tillägga frågan huruvida strukturerna är effektiva, snabba och rättssäkra med tanke på serviceproduktionen till medborgarna.  Dessa frågor uppfattar jag som självstyrelsepolitiskt väsentliga frågor.

    Jag går nu mera in i detalj och följer redogörelsen uppställning utifrån dessa två grundelement; fungerar språkskyddet, fungera självstyrelselagen? Det är detta som vi har att hålla oss till.

    Frågor som jag nu aviserar hoppas jag också att andra i nämnden sedan behandlar mer i detalj.

    Avdelning 1. Självstyrelsesystemet. Ja, jag håller med lantrådet, det är ett politiskt umgänge med Finland och i Ålandskommittén har det fungerat bra, fungerar bra och jag hoppas också att det i fortsättningen ska fungera bra och bana väg för nya möjligheter och nya strukturer och en ny politik faktiskt.

    1.2 Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt, det är ett politiskt umgänge med lagtinget. Inom de här tre områdena kan man med förlov säga att det inte fungerar. Vi har fått ett hembygdsrättslagförslag som ligger i utskottet. Jag har förstått att det har gett upphov till bekymmer, men lagstiftning om jordförvärv och näringsrätt har ännu inte kommit till lagtinget. Jag vet inte ens längre om de kommer under den här perioden. Det förefaller inte bli så.

    1.3 Uppdraget som landshövding på Åland, det är en fråga om det politiska umgänget med Finland. Behandlingen i riksdagen är en flopp om man får säga så i ett parlament, det är alltså ett misslyckande. Det är ett misslyckande som naturligtvis inte kan läggas på Ålands lagting. Ett fungerande politiskt umgänge hade mycket väl kunnat komma till en annan utgång än att frågan, för mig oklara grunder, aviseras att tillhöra Ålandskommittén. Jag har tidigare sagt att det är en oönskad utveckling att å ena sidan Ålandskommitténs blotta existens leder till en självstyrelsepolitisk långbänk där kanske alltför lite eller ingenting vill gå vidare fram till det att ett nytt system träder ikraft, å andra sidan att besvärliga ärenden levereras in till kommittén. Det är inte så som en statskommitté ska fungera, tycker jag.

    2. Svenska språket, där har jag egentligen inte några andra invändningar än de jag nämnde nyss här. Det här är som det ska vara. Språkrådet är som det är. Det lär inte lagfästas nu. Den lagen kommer när det ska lagfästas. Språkrådet är ingen myndighet, det är vi överens om numera, språkrådet är ett stödorgan för det offentliga Åland.

    I skarven mellan sidan 4 och sidan 5 står det att språkrådet enbart ska fungera som landskapsregeringens referensorgan i språkärenden. Jag tycker att man borde bredda det greppet till att gälla hela det offentliga Åland, sannolikt inkluderande både stat och församlingar.

    Vad sedan gäller avdelningarna 3 och 4 omspänner de politiskt, administrativt, diplomatiskt umgänge med Finland. Det följer ett gammalt mönster. Jag skulle gärna se förnyelse av själva framställningssättet vad gäller demilitarisering, neutralisering, fartygsbesök, överflygningar och handräkningar.

    Under avdelning 4 finns Ålandsexemplet. Som jag nämnde i början är verkligheten relativt lakoniskt återgiven, de politiska riktlinjerna kunde förstärkas. Lantrådets presentation var bra. Den gav antydningar om att förstärkningar är att vänta. Hela självstyrelseprojektet går ju ut på en betydande förstärkning av just detta politiska umgänge.

    Jag går vidare till avdelning 5, Internationella avtal. Det är bra. Här hade jag gärna sett ett något bredare grepp än bara hur en preambel eller ett omnämnande av åländska förhållanden i internationella avtal ska se ut. Det är av det skälet att den här sektorn kommer att växa betydligt med ett nytt självstyrelsesystem. Det är bra att redan nu börja vänja sig vid en sådan verklighet.

    Avdelning 6, Kontakterna med Sverige. Där har jag två frågor som jag hoppas att vi kan behandla i självstyrelsepolitiska nämnden. Den ena är huruvida det finns en politisk kontaktyta i kontakterna med Sverige. Det här är ju ett politiskt dokument. De kontakterna förekommer säkert att kunde närmare redovisas i en sådan här redogörelse. Den andra frågan gäller Ålandshavskommissionen. Har den dött ut? Har den försvunnit? Nämnden har återkommande fått en redovisning på hur de strävandena går framåt. Här har jag egentligen inte kunnat upptäcka något överhuvudtaget vad gäller den frågan. Det är en ganska viktig sak när det gäller frågan om kontakter med vårt grannland Sverige.

    Inom området ekonomi kan jag bara hänvisa till det som sades tidigare och som också framgår av Ålandskommitténs betänkande; ekonomin och förstärkningen av den är en mycket central del.

    Avräkningsgrunden och beloppet har avhandlats så jag behöver inte gå in mera in det, men jag kanske kunde lyfta en gammal tanke jag har. Om inte något annat biter på så är det ju fritt för lagtinget, om landskapsregeringen så vill, att initiera ett lagtingsinitiativ i riksdagen om det här. Om inte regeringen i Helsingfors vill hantera den här frågan, om regeringen är för ängslig att hantera den så har ju landskapsregeringen lagtinget som redskap att gå fram med ett lagtingsinitiativ som måste föreläggas riksdagen, vilket vi känner till.

    Vad gäller de viktiga utbildnings- och kulturpolitiska frågorna så återges de här. Deras författningsenliga styrka kan man kanske härleda under behovet av att få språklig service. Då förstår jag det. Annars är det normal förvaltning i ett civiliserat samhälle att man har tillgång till utbildning. Utbildningen är ju grunden för allt annat.

    Samma gäller det som jag tidigare nämnde och som jag uppfattade som lite problematiskt, avsnitt 10, Upphovsrättsliga problem. Frågan är självstyrelsepolitiskt väsentlig när det gäller att upphovsrättsliga arrangemang i vår värld inte får förhindra språklig service till Åland. Jag tycker att den omständigheten kunde komma fram lite tydligare. Vi känner till att det är många privaträttsliga aktörer som sköter de här förhållandena nu. Ytterst ser jag den här frågan som en del av det politiska umgänget med Finland. Såsom systemet nu är så är det Finland som ska se till att den här typen av tillgång till media också för Ålands del ska ske på svenska. Det är den självstyrelsepolitiska förankringen.

    Avsnitt 12 är en långkörare; LFA-stödet. I fjol uppfattade jag att det skulle ha funnits vissa ljusglimtar i hanteringen om en överenskommelse som då uppgavs vara långt på väg vad gäller hanteringen av det dåvarande LFA-stödet i jordbruket, numera NCA-stödet. Jag är därför lite bekymrad då det i sista stycket redovisas: ”Landskapsregeringen anser att det är olyckligt att behörighetsfördelningen inte är klarlagd och avser därför föra frågan till Högsta domstolen i enlighet med 60§ 2 mom. självstyrelselagen för Åland.” Det kan man naturligtvis göra och sådant har förkommit. Högsta domstolen är författningsdomstol i vårt system, men det gör man när alla andra medel är uttömda. Ska jag förstå det så att förhandlingarna har strandat? I så fall är det olyckligt om politiken inte räcker till, då måste man vidta sådana här åtgärder. Vi vet också att då är de slutliga. Det som domstolen säger behöver inte vara sant, men det är slutgiltig och det är någonting som alla och envar får finna sig i.

    Det här, fru talman, var mina huvudsakliga invändningar. I korthet; strukturella förändringar och förnyelse av redogörelsen inför en framtid som kommer senast då när ett nytt självstyrelsesystem träder ikraft. Tack, fru talman.

    Minister Wille Valve, replik

    Vad gäller hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt så är det riktigt att landskapsregeringen har levererat en hembygdsrättslag som finns i lag- och kulturutskottet. Vad gäller jordförvärvslagen så jobbar vi på för fulla muggar med de resurser som vi har med siktet inställt på att ta fram en lagtext.

    Vad sedan gäller internationella avtal så vill jag betona att det är en mycket viktigt arbetsseger att vi har fått till stånd en överenskommelse med utrikesministeriet om att utrikesministeriet kommer att skapa en uniformpraxis där Ålandsundantaget, såsom det är beskrivet under kapitel 5, kommer att ingå i de frihandelsavtal som EU ingår slutligen.

    När det gäller de upphovsrättsliga problemen skulle jag inte riktigt förminska dem till att säga att det handlar om det politiska umgänget med Finland. Förvisso har Finland behörighet, men det pågår flera processer. Det pågår en process gentemot EU. Det går en process gentemot Finland.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack för upplysningarna. Vi befinner oss i slutet av perioden. Det betyder, som jag förstår det rätt, att vi inte längre kan vänta lagförslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd och inte heller reformering av näringsrättslagstiftningen.

    Vad gäller internationella avtal så där råder samsyn. Jag ser på saken på samma som minister Valve. Den här skrivningen är bra, den är konstaterande men den inbjuder också till ett aktivt deltagande i förhandlingarna i ett så tidigt skede som möjligt, vilket i sin tur är en resursfråga såsom det framgår av redogörelsen. Ja, det är utmärkt att landskapsregeringen håller i de här frågorna. Utmaningarna är betydande och utmaningarna ska naturligtvis mötas.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack för det svaret. Man kan ännu konstatera om de upphovsrättsliga problemen att det är ett mycket intressant skede på EU-nivån, vilket också delvis indikeras under kapitel 10. Kommissionen kommer att presentera policyalternativ som landskapsregeringen har att ta ställning till. Det är frågan om ett läckt dokument från kommissionen, vilket händer nu och då, avsiktligt eller oavsiktligt. I det finns några alternativ. Vad vi vet så kommer det att konkretiseras och presenteras och landskapsregeringen kommer att ta ställning till dessa olika alternativ för hur upphovsrätten kunde organiseras i EU. Det är ett mycket intressant skede just nu, vilket är en av orsakerna till att lantrådet och jag har besökt de aktörer i EU som kan påverka detta i ett så tidigt skede som möjligt.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Det är bra, det är viktiga frågor, vi lever i en ny verklighet.

    När det gäller de gränsöverskridande upphovsrättsliga frågorna är sammanblandningen av offentliga aktörer och privaträttsliga aktörer mycket stor och det kräver en fingerfärdighet som kan ställa en på betydande prov. Det är alldeles utmärkt. Här kan ingen möda sparas. Man kanske borde fördjupa sig i de här frågorna som ett fenomen för sig. Nu kommer de här frågorna in bland en mängd andra självstyrelsepolitiskt väsentliga frågor utan att en läsare möjligen riktigt kan härleda vad de här frågorna har här att göra och se bakom dem så att man får grepp om de problemen. Men det är bra att de finns här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Utöver de ansträngningar som görs med upphovsrätten som tas upp på EU-nivå så jobbar vi både i förhållande till Sverige och till Finland i de här frågorna. Här finns möjligheter att förbättra utbudet för ålänningarna på svenska.

     När det gäller kopplingen till den självstyrelsepolitiska redogörelsen så har det en hel del att göra med hur lagstiftningen på finskt håll ser ut på det här området. Precis som ledamoten redogjorde för så finns det ett ansvar för Helsingfors att se till att våra språkliga rättigheter ska tillgodoses när det gäller de här frågorna. Vi har framförallt jobbat med avtalslicenser vilket också beskrivs här i redogörelsen. Vi har också jobbat med att få en acceptans hos det statliga finska TV-bolaget att hitta lösningar där man också tillåter andra att komma in och förse oss med svenskspråkigt sändningsmaterial. Nu försöker man nästan lite blockera oss i det sammanhanget.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Då förstod jag det här rätt. Jag ser nästan en framtid där den här typen av frågor flyttas in i hela språkavdelningen i redogörelsen. Vår aktivitet här i lagtinget vilar enligt folkets vilja under dessa två pelare; språkskydd och tillämpningen av självstyrelselagen. Här förenas dem. Den juridiska och praktiska grunden för dessa upphovsrättsliga ärenden är att ge medborgarna tillgång till information och annat material på svenska på Åland. Sedan må operatören eller producenten vara vem det vara månde. Ärendet som sådant kanske mera hör hemma under språkskyddet än under de upphovsrättsliga frågor som de facto ligger utanför vår behörighet.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det ligger mycket i det som sägs. Det stora problemet är att den upphovsrättsliga frågan är betydligt bredare än enbart den språkliga dimensionen. Vi har börjat använda oss mera av teknik och i vissa fall får vi inte ens tillgång till service, inte ens på ett annat språk. Vi hamnar då i en situation där vi inte har behörigheten på området och kan inte nå den här tillgången. Samtidigt ska vi försöka se till att det åländska samhället fungera på ett bra sätt. Det gäller bland annat appar till telefoner och liknande teknisk utrustning.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Så är det. Här har vi både en finfördelad juridik, ekonomi och teknik och sedan har vi den praktiska verkligheten när det gäller oss alla, dvs. tillgång till det här materialet på ett språk som vi förstår. Inte är det viktigt var ärendet hör hemma. Mitt sätt att tänka är rent strukturellt ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv och jag betonar språkskyddsfrågorna och tillgången till information på svenska språket.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Inledningsvis bedömde ltl Gunnar Jansson uppdraget som landshövding som en flopp. Jag skulle vilja få ett klargörande vad floppen består av och vem det är som ansvarar för den så kallade floppen i just det här ärendet?

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Det här är ett gammalt ärende. Det har varit föremål för behandlingen i lagtinget i bland annat vid enskild överläggning. Frågan har behandlats i en lång följd av år i självstyrelsepolitiska nämnden och regleringen av den finns i statens statstjänstemannalagstiftning. När den lagstiftningen behandlades i riksdagen så fanns det ingenting att hänga upp det här ärendet på. Landskapsregeringen gjorde vad den kunde. De som har läst förvaltningsutskottets betänkande vet att utskottet konstaterade lakoniskt att enligt vad utskottet erfarit kan Ålandskommittén sköta det här. Så konstaterade man när det inte fanns någon juridisk grund i riksdagen att hänga upp ärendet på. Jag vill inte söka några skyldiga, jag bara säger att så här galet kan det gå. Det kunde ha gått en helt annan väg. Jag klandrar inte landskapsregeringen, den gjorde vad den kunde, men så här blev det.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Floppen är att det inte heller löstes den här gången i riksdagen, utan att ärendet fortfarande kräver en lösning och att den hamnade i famnen på Ålandskommittén. Är det detta som ltl Gunnar Jansson menade?

    Samtidigt underströk ltl Gunnar Jansson att det som skedde i Ålandskommittén var en av få lyckade saker. Kanske vi också lyckas med den här frågan i det långa perspektivet.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Fru talman! Jag tycker inte det är korrekt att ett riksdagsutskott skickar in ärenden i Ålandskommittén utan att fråga kommittén. Så enkelt är det. Om man vill något i ett politiskt administrativt umgänge så frågar man. Jag, som viceordförande för kommittén, har inte haft någon kontakt med utskottet överhuvudtaget. Utskottet konstaterade att det här får Ålandskommittén sköta. Jag har inte konsulterat min ordförande i det här ärendet, men frågan kommer säkert till behandling så småningom i Ålandskommitténs presidium.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Det här är ett ärende som jag alltid har tyckt varit enormt intressant. Jag har varit kritisk många gånger de sista åren. Jag tyckte att redogörelsen ganska långt har varit en tjänstemannaredogörelse. Jag tycker att den här berättelsen är bra. Den innehåller mycket. Det har blivit lite ketchupeffekt ifrån landskapsregeringen nu.

    Det finns många frågor som man skulle kunna beröra. Jag ska stanna vid svenska språket och försöka hålla det som en röd tråd. Även om det finns ljusglimtar också här så tycker jag att man ifrån landskapsregeringens sida inte riktigt tar en så här pass viktig fråga på allvar. Jag vet att värderade fru lantråd sade en gång att jag tjatade om den parlamentariskt tillsatta språkkommittén, och det kanske jag gör för jag tyckte att man gjorde ett enormt bra arbete där. Man slog fast att det skulle vara en språknämnd, det som nu kallas språkvård. Man slog också fast att man skulle fråga Finlands regering vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att självstyrelselagen i framtiden ska följas. Det var ett helt annat tonläge än vad det har varit nu. Man ville också att ÅSUB skulle utreda vilka merkostnader som Åland har haft på grund av svårigheter att få förvaltningen och samhället att fungera på svenska. Man vill också att landskapsregeringen skulle informera Sveriges om förhållandet på plats samtidigt som landskapsregeringen begär hjälp för att vidmakthålla svenskspråkigheten i framtiden.

    Under den tid när Carl Bildt var utrikesminister så fick jag möjlighet att prata med honom om det här och den klara roll som Sverige har när det gäller Ålandsöverenskommelsen. Carl Bildt sade då att det här är er roll att se till att ni ligger på och informerar. Så är det väl förstås. Sveriges roll är mycket viktig när det gäller de här frågorna.

    Jag ska inte gå in så mycket på språkrådets arbete såsom det är nu. Jag noterar att man igen pratar om seminarium och nationalspråksstrategin osv. Jag har ingenting emot att man träffar det finska språkrättsrådet. När det gäller Pharmaca Fennica så gav jag tidigare en eloge åt landskapsregeringen. Jag tycker att man har jobbat bra när det gäller den frågan, landskapsregeringen har till och med fört frågan till justitieombudsmannen. Man har tydligen också fört frågan till språkrättsrådet, fast det har inte kommit någonting därifrån enligt landskapsregeringens meddelande.

    Det som ltl Gunnar Jansson var inne på tror jag att är viktigt. Istället för att man jobbar med en språkpolicy så har man en klar och tydlig språkstrategi. Jag stöder ltl Gunnar Jansson till hundra procent. En språkstrategi som både berör landskapsförvaltningen men också kommunerna. Jag vill också tillägga att om vi ska lyckas behålla Åland svenskspråkigt så bör vi också ha näringslivet med i det här arbetet.

    De internationella mekanismerna nämns, vilket är en bra sak tycker jag. Det var lite oklart hur det ska gå till, men det kanske det framtida arbetet i Ålandskommittén utvisar.

    Viktigt i Ålandskommittén och framförallt för de åländska representanterna är att man funderar på hur kommunikationerna ska ske med finska myndigheter den dagen det är nästintill omöjligt att föra en fungerande kommunikation på svenska. Då har vi de facto tappat själva grunden för självstyrelsen. Jag har många gånger pekat på detta och vädjar till samtliga medlemmar att faktiskt jobba med de här frågorna på allvar.

    Jag hoppas att jag inte går med skvaller men för ett år sedan lade vår medlem i självstyrelsepolitiska nämnden Axel Jonsson ett förslag om att man skulle ha ett öppet möte med språkrådet där intresserade ålänningar skulle kunna sätta sig in i vad det här riktigt handlar om. Jag förstod det på det sättet att man i självstyrelsepolitiska nämnden tyckte att det var okej. Man slog fast datum till våren men sedan passade inte det datumet. Sedan skulle det bli på hösten men då fanns det inget underlag så då passade inte det heller. Om det är på det sättet så visar det att självstyrelsepolitiska nämnden kanske inte riktigt tar våra språkfrågor på fullt allvar, vilket är lite bekymmersam.

    Följande fråga berör också språket, det gäller åländska ortsnamn. Det sägs att man och på Google och Bing har fått det att fungera. Vi har ändå en sådan märklig situation att lantmäteriverket anser att Åland heter Ahvenanmaa och Mariehamn heter Maarianhamina. Lantmäteriverket hänvisar till att justitieombudsmannen har sagt att ortnamnen på finska inte strider mot självstyrelselagen för Åland eller språklagen. Jag skulle vilja att självstyrelsepolitiska nämnden fördjupar sig i hur justitieombudsmannen kan komma till en sådan slutsats.

    När det gäller språket så tycker jag också att rubriken ”Sjukvård på svenska” är bra och korrekt. Det är en bra redogörelse. Ålands Framtid stöder landskapsregeringen skrivningar och strävanden. Vi har också säte och stämma i ÅHS och stöder också ÅHS. Jag tror att vi alla kan tänka oss in i den situationen att när vi är sjuka, när vi verkligen är illa däran och i behov av vård så är det enormt viktigt att vi får vård på svenska. Det skulle förstås vara enkelt för oss att remittera allt vi inte kan göra på hemmaplan till Uppsala, men jag vet om de merkostnader som det innebär och jag har respekt för det. Man måste i varje fall se till att vården fungerar på svenska. Skrivningarna är bra.

    Jag avrundar med att nämna det som sägs om Ålandsexemplet som nordisk profilbärande. Landskapsregeringen nämner det som Nordiska rådet åstadkom dvs. de samlade utskottsmötena i Mariehamn och konferensen med temat: ”Kan de nordiska självstyrelserna betraktas som fredsprojekt?” Det här seminariet kanske inte blev hundra procent så lyckat. Många av besökarna tyckte att det var lite väl teoretiskt och kanske också lite väl slätstruket, men det är en annan fråga.

    ”Landskapsregeringen kommer föra fram Ålandsexemplet som inspirationskälla och Åland som mötesplats för aktörer som strävar efter fred och internationell konfliktlösning.” Runt den formuleringen vill vi inte ha någon konflikt. Vi står absolut bakom den formuleringen. Jag tror att det är bra att alla, inte bara landskapsregeringen utan lagtinget, Nordiska rådsdelegationen och BSPC, har en gemensam strategi när det gäller den här biten.

    Kastelholmsamtalen nämns, de var mycket lyckade. Jag fick möjlighet att prata med president Tarja Halonen på tumanhand en längre stund.  Jag är kanske inte så hemskt imponerad av allt, med all respekt, som Ålandskommittén har kommit fram till. Men samtalet som jag hade med president Tarja Halonen klargjorde nog för mig att där har vi verkligen en Ålandvän.

    Ambassadörsdagarna som lantrådet deltog nämndes. Jag vet inte riktigt varför de nämns i det här sammanhanget. Om jag förstod det rätt så gick ambassadörsdagarna helt och hållet på finska. Ska vi kunna framhålla hur viktigt det är att saker och ting sker på svenska så bör vi också i alla sammanhang agera utgående ifrån det.

    Kontakterna till Sverige är A och O när det handlar om vårt språk. De skrivningar som finns här är också okej. Jag kan ha mina dubier runt Almedalsveckan. Vi har alla våra snälla veckor och jag råkar ha en sådan nivå så jag ska inte säga så mycket om den.

    Kontakterna mellan den åländska regeringen och den svenska regeringen och mellan lagtinget och Sveriges riksdag är otroligt viktiga när det gäller bevarandet av vårt svenska språk.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Översättningen av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica är verkligen en långkörare och har pågått säkert i 10 år. De senaste 2-3 åren har vi intensifierat brevkontakterna med ministerierna i riket för att försöka få dem översatta till svenska. Under fjolåret sände vi mycket riktigt en förfrågan till språkrättsrådet vid justitieministeriet. Från justitieministeriet har vi också fått svar att man nu inväntar svaret från justitieombudsmannen och han kommer att se på den här saken och först därefter så kommer språkrättsrådet att avge sitt svar. Det är en mycket viktig fråga som landskapsregeringen fortsätter att trycka på för att få klarhet i.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag vet att det är en långkörare. Jag brukar vara bra på att komma ihåg siffror men jag kommer inte ihåg datumet när Ålands Framtid lämnade in en motion om detta och fick den här frågan att börja rulla. Det är säkert över tio år sedan. Åren går, det är en långkörare.

    Jag tycker att landskapsregeringen och minister Aaltonen på ett bra sätt har tryckt på när det gäller de här frågorna, det är jag mycket tacksam för. Det är precis som ministern säger, vi är helt eniga, det är en viktig sak.

    Det som gjorde att jag sade att mig veterligen hade det inte kommit någon respons ifrån språkrättsrådet var meningen: ”Något slutligt utlåtande från Språkrättsrådet har ännu inte erhållits.” Vi får se med tiden.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att få svar därifrån. Om vi inte får det så kommer vi att begära svar på nytt. Landskapsregeringen har också framfört att i fall det inte skulle gå att hitta nationella finländska lösningar som gör att vi kan få översättningar så ser vi möjligheter att Åland skulle kunna ansluta sig till motsvarande lösningar i Sverige. Det här måste riksmyndigheterna i så fall utreda i samarbete med landskapsregeringen. Vi skulle t.ex. kunna få FASS, svensk läkemedelslag, att gälla också på Åland, men det måste ske i samarbete med riksmyndigheterna.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi har också motionerat om FASS. Den saken var tyvärr betydligt mera komplicerad än vad man först kunde tro just på grund av olika sammansättningar av mediciner i Finland och i Sverige. För mig personligen och för Ålands Framtid så är det ett stort bekymmer och farligt redan i sig n att vi inte kan fungera på svenska.

    Vi vet att ÅHS har varit mycket beroende av AT-läkarna. De kommer i väldigt stor utsträckning från Sverige. Det har varit direkt hälsovådligt att en läkare måste fråga andra som förstår finska vad det överhuvudtaget är som man ska ordinera. Den här frågan är mycket, mycket viktigare än vad många kan tro. Jag önskar landskapsregeringen lycka till!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag vill replikera på det provokativa och kanske till och det insinuanta påståendet om att självstyrelsepolitiska nämnden, på basen av hörsägen, inte skulle vara intresserad av språkfrågorna. Det finns väl inget ämne där språket har varit aktuellt där inte självstyrelsepolitiska nämnden skulle ha agerat.

    Däremot måste man skilja på rollen som lagtinget har i förvaltningsfrågor och exekutiva frågor och den roll som landskapsregeringen har. Ledamoten hänvisar här till språkrådet, att språkrådet skulle ha en direkt roll mot lagtinget. I berättelsen står att reglementet är omgjort så att språkrådet är ett rådgivande organ till landskapsregeringen. Normalt räcker det för självstyrelsepolitiska nämnden att höra dess ordförande över det arbete som utförs i språkrådet och det har vi gjort åtskilliga gånger så det torde vara tillräckligt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vtm Jansson, inte brukar jag vara provokativ och jag tycker inte att jag var det nu heller. Jag ställde lite försynt frågan om hur det kan komma sig att man har varit överens om att man ska ha ett möte mellan språkrådet och självstyrelsepolitiska nämnden och kanske det till och med skulle vara ett öppet möte som allmänheten kunde ta del av. Det var svårt att hitta datum. Jag uppfattade att man var överens om ett datum på våren för ett år sedan, men sedan flyttades datumet fram till hösten i fjol men inte heller då passade det. Finns viljan, vtm Jansson, så kan det inte vara omöjligt på grund av formalia att ordna ett sådant här möte. Vill man så måste man ju kunna ordna ett sådant möte. Jag tror att det skulle vara ett ganska viktigt möte.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag engagerar mig mycket när det gäller självstyrelsepolitiska frågor och jag jobbar mycket med dem. Beskrivningen av arbetet i självstyrelsepolitiskt nämnden i den här frågan känner jag inte igen. Det är möjligt att jag har ett bristande minne, men det händer mycket sällan. Skulle det ha diskuterats så här ingående i självstyrelsepolitiska nämnden så skulle jag rimligen ha kommit ihåg det. Vi måste kontrollera huruvida några fatalier i vårt arbete i självstyrelsepolitiska nämnden inte fungerar. Den här beskrivningen känns lite obekant för mig.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vtm Jansson har rätt på en punkt, kanske flera punkter rentav. Det är klart att det är lite hörsägen för mig. Min partiordförande Axel Jonsson berättade det här för mig och jag råkar ha ett väldigt stort förtroende för honom och litar på vad han säger. Nu talar han snart så det är kanske bättre att jag hänvisar vidare till honom. Då kan det bli en mera insatt diskussion emellan folk som faktiskt har varit på plats.

    Men om det inte är så som jag sade i mitt huvudanförande så är jag förstås glad. Då hoppas jag att man kan ordna ett öppet möte så fort som möjligt för det skulle vara väldigt givande, tror jag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Eftersom jag inte har möjlighet att begära replik så håller jag ett kort anförande och bemöter några av synpunkterna som har framkommit.

    Jag tycker att det inte är riktigt värdigt att Ålands Framtid påtar sig rollen som det enda partiet som skulle bry sig om språkfrågorna. Jag tror att alla partier i den här salen vet vad språket är värt och att det är på det fundamentet som självstyrelsen vilar. Vi hanterar språkfrågorna med värdighet och är aktiva när det behövs i olika sammanhang.

    Språkrådet har haft öppna seminarier flera gånger och det har de heller ingenting emot utan att nämnden har synpunkter om den saken. Språkrådet kan ta initiativ att ordna öppna seminarier om medlemmarna i rådet så vill och de vill de troligen. På vårt möte på fredag kommer vi att diskutera både årsberättelsen för 2014 men också planen för verksamheter som vi ska iscensätta och vad vi ska koncentrera oss på under det här året. Det arbetet fortgår.

    Jag blev lite förvånad över ltl Gunnar Janssons anförande. Ett dokument som redogörelsen innehåller alltifrån politik och Finlands och Ålands arbete med hållbar utveckling, energipolitiska framsteg osv. och så ägnar man sig åt en recension av det tekniska upplägget i betänkandet, den lakoniska tonen och själva strukturen. Visst kan man ha synpunkter på det. Det finns alltid utrymme för utveckling och förbättring och vi kan säkert ta till oss en del synpunkter. Nu är det mars och vi öppnar våra fönster mot omvärlden, vi diskuterar redogörelsen och nästa vecka har vi dokumentet om extern politik men nog är det intressant att det är byråkratin och teknikaliteterna som man fokuserar på och inte på politiken och framtiden och vad som förväntas av oss.

    Jag vill svara på några saker som berördes. Det gäller kontakterna till Sverige och hur de fungerar. Jag tycker att kontakterna fungerar bra, de fungerar i enlighet med de behov vi har för. Finns det en konkret fråga så tar berörd minister kontakt med berört ministerium och så ordnas det möten. Jag kan med stolthet säga att under den här mandatperioden kommer jag att ha träffat två statsministrar. Jag har haft ett möte med Reinfeldt och jag kommer att ha ett möte i april med nya statsminister Löfven. Det är väl ett tecken på att vi har ett gott och bra umgänge med Sverige. Dessutom har jag träffat kungen också några gånger men det kanske inte hör till saken.

    Ålandshavskommissionen är en fantastisk idé och något som jag tror att många av oss vill åstadkomma. Däremot är vi tre parter om man vill åstadkomma en Ålandshavskommission. Det är vårt initiativ, men det måste finnas ett gensvar från både Finland och Sverige om man ska få kommissionen på plats. Det som konstaterades för flera år sedan, när vi hade diskussioner med företrädare från både Sverige och Finland, är att man upplevde att initiativet borde komma underifrån. Initiativet borde födas ur ett reellt behov av att utveckla kontakterna framförallt på näringslivssidan. Det har etablerats ett nätverk och ett näringslivssamarbete mellan Åland och Sverige som heter ”Roslagsminglet”. Det här ersätter inte en Ålandshavskommission, men man kan betrakta det som en god början på en fortsatt integrerad samverkan runt Ålands hav, vilket vi har eftersträvat.

    Almedalsveckan har nämnts. Man får tycka vad man vill om den, men om man vill verka för goda kontakter och utveckla kontakter med Sverige så har Almedalsveckan varit en bra kontaktyta. Under dessa dagar är ju alla på plats. När Åland har öppnat sitt fartyg för allehanda umgänge så har det också kommit ministrar från regeringen. Utrikesminister Bildt till näringsminister Dammberg m.fl. har varit ombord på Ålandsbåten i Almedalen. Jag kan inte säga att det har varit annat än positivt. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag förstod inte riktigt lantrådets uttalande i början när hon sade att Ålands Framtid agerade ovärdigt på något sätt bara för att vi är engagerade i svenska språkets ställning. Det förstod jag inte riktigt.

    Jag tycker att språkrådet har nedgraderats otroligt jämfört med hur ursprungstankarna var. Jag hör vad lantrådet säger, det finns vissa frågor, miljön, svenska språket och annat som alla politikerna måste säga att man är för. Sedan är engagemang ett väldigt olika. Jag noterade att lantrådet faktiskt var med i den parlamentariska kommittén och skrev i sin reservation: ”skrivningar om ålänningars inskränkta möjligheter att fungera på svenska i vardagslivet och att ålänningar utestängs från delar av arbetsmarknaden är i min mening överdrivna.” Jag anser inte det. Än idag är det många som har studerat i Sverige som hör av sig för de har svårt att få arbeten på Åland som de skulle vilja ha just på grund av att de inte kan finska.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tycker inte att det är rättvist att Ålands Framtid försöker framstå som det enda partiet som värnar om svenska språket. Det är nämligen inte sant. Här sitter många partier som har ett lika uppriktigt intresse att framhålla och värna om svenska språket.

    Frågan om finska språkets inflytande på Åland har ju utretts av ÅSUB. Språkrådet diskuterar en uppföljning av den utredningen. Detta kanske något som faller ltl Eriksson på läppen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tror faktiskt inte, men jag ska inte svära på det, att jag skulle ha sagt att Ålands Framtid är det enda partiet som jobbar för svenska språket. Däremot har jag alltid tagit upp de här frågorna så pass mycket att lantrådet en gång tidigare tyckte att jag tjatade om dem. Det gör jag av den anledningen att jag fortsättningsvis tycker att situationen för svenska språket i Finland är väldigt oroväckande.

    Jag i mitt företagande, många företagare och många privatpersoner som jag träffar, kommer dagligen i kontakt med finska myndigheter där det inte går att få service på svenska.

    I reservationen som jag citerade skrev lantrådet; ”jag finner inte situationen lika oroväckande som de övriga i kommittén.” Intressant är att lantrådet nu säger att man tar det här på största allvar, men i reservationen så gjorde man det minsann inte, enligt mitt synsätt. Är det den åsikten som gäller eller är det den åsikten som lantrådet talar för nu på grund av det ämbetet hon har? Jag tycker inte att vi på något sätt har agerat ovärdigt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Det som jag under många år har funnit lite enerverande är att man har använt sig av och upprepat samma saker gång på gång utgående ifrån språkutredningen. Det är riktigt. Jag ansåg, i motsats till kommittén i övrigt, att åtgärderna att begära hjälp från Sverige för att vi skulle ha det så svårt språkligt sett på Åland att vi måste begära hjälp, den frågan måste man sätta i lite perspektiv när det gäller vilka andra kriser som finns i vår omvärld.

    Att vi skulle ha Finland att utreda vilka merkostnader de är skyldiga Åland för att de inte har uppfyllt sina förpliktelser genom åren, vad är det för konstruktivt i en sådan åtgärd?

    Däremot är vi, i likhet med ltl Anders Eriksson, alla här oroade över språksituationen i landet. Hittills har det hörts som om man tycker att vi från åländsk sida inte ska engagera oss i den saken, men det tycker jag att vi ska göra och det gör vi också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! För mig är självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur inte teknikaliteter och det kommer de inte att bli heller, skulle de vara det så skulle jag inte medverka i Ålandskommittén.

    När jag talar om strukturen i ett sådant här dokument så utgår jag ifrån syftet med självstyrelsen och hur den fungerar. Det är detta som jag lägger till grund för all bedömning; dvs. språkskyddet och hur de språkliga rättigheterna förverkligas å ena sidan och å andra sidan; hur fungerar självstyrelselagen? Hur fungerar det politiska umgänget med aktörerna i det systemet externt och internt? Det här är politik och inte teknik för mig varje fall.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, jag hörde också vad ltl Gunnar Jansson sade. Det finns säkert möjligheter till utveckling av dokumentet. I det här dokumentet finns inte bara teknik, det finns också väldigt mycket politiska frågor som är av stort värde och vikt och som berör både oss, vår omvärld och våra relationer gentemot riket, Sverige och omvärlden. Här finns väldigt mycket politik att diskutera. Jag tyckte att ltl Jansson uppehöll sig mest vid teknik, ton och upplägg.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag beklagar det i så fall, det måste bero på mina begränsade pedagogiska färdigheter. Jag menade precis tvärtom. Jag är t.o.m. lite nöjd och road över att flera har tagit till sig termen umgänge. Politiskt umgänge ska vi syssla med. Umgänge med oss själva, med våra grannar och där nämnde jag främst Finland och Sverige. Jag ser en framtid där det blir mera umgänge. Mera umgänge och mindre teknik!

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Till det sista kan jag instämma. Jag tror att ltl Jansson kanske är inspiratör i den här salen när det gäller ordet umgänge.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Det här är en redogörelse för vad landskapsregeringen har arbetat med under politikområdet självstyrelsepolitik och det som tillhör detta. Det är ett väldigt brett politikområde. Man kan föra in väldigt mycket under det området. Egentligen finns inte så mycket att säga om det. Det som har varit har varit. Man kan anteckna det till kännedom. Vi har en möjlighet att diskutera de här frågorna trots att det här är en redogörelse. Det är egentligen mera intressant att tala om framtiden och inte tala om saker som man redan har gjort.

    Redogörelsen handlar väldigt mycket om reformeringen av självstyrelsesystemet. Det har varit ett intensivt arbete. En grupp har arbetat väldigt framgångsrikt enligt vad man har dokumenterat. Självfallet har det också tagit en del av den här redogörelsen.

    Det är trevligt att landskapsregeringen kan lämna ifrån sig en lagstiftning om hembygdsrätt. Det visar att det är ett svårt konstitutionellt område. Många tidigare regeringar har försökt sig på den uppgiften men tyvärr inte kommit i hamn. Det är extra roligt att jag har fått vara med i den landskapsregeringen som har avlämnat den här lagstiftningen. Jag tror att det hade stor betydelse att man hade en hög politisk ambition och målmedvetet arbetade med detta. I allt politiskt arbete gäller det att veta vad man vill. Den landskapsregeringen som sitter nu visste också vad man ville när det gällde den frågan.

    Landskapsregeringen har fortsatt med att arbeta med jordförvärvsfrågorna. Grunderna till detta ligger rätt långt på hembygdsrättslagstiftningen. På det sättet är det kanske lite lättare även om de frågorna är väldigt svåra. Grunderna till de beslut man fattar idag ligger på en lägre nivå än vad man egentligen borde ha i lag.

    Jag hoppas att självstyrelsepolitiska nämnden närmare sätter sig in i språket i vården. Språket har tidigare varit föremål för många och långa diskussioner i lagtinget. Det har varit ganska tyst på det området så man kan uppfatta det som om ÅHS kraftigt har tagit tag i den här frågan och också lyckats genom de avtal som man har skrivit med sjukhus dit man remitterar ålänningar. Men, jag hör fortfarande att det finns bekymmer och problem särskilt när det gäller epikriserna, sjukdomsberättelserna, som kommer hit till Åland. De är inte översatta. Det tar lite längre tid att få dem översatta. En patient inom ÅHS som har en epikris på ett annat språk än svenska medför att inte alla kan behandla den här patienten. Jag hoppas att man kan berätta lite om hur läget ligger till angående den frågan.

    En annan sak som jag inte heller har hittat i den här redogörelsen, även om den är väldigt omfattande och välskriven, är gränsbevakningen. Det är också en fråga som vi brukar diskutera inom lagtinget och alldeles särskilt i självstyrelsepolitiska nämnden. Det skulle också vara intressant att veta hur det förefaller när det gäller den lagstiftningen som reglerar den verksamheten, vilken vi också har gett våra synpunkter på. Vi tyckte att det fanns vissa militära inslag i den regleringen. Den omfattar naturligtvis också ålänningar som jobbar inom gränsbevakningsväsendet. Det kunde vara intressant att se hur den faller ut.

    Det är glädjande att vi fick en begäran från presidenten om lagtingets bifall när det gällde tortyrkonventionen. Vi hade det fakultativa protokollet hit till lagtinget. Lag- och kulturutskottet framhärdade i sin argumentation att det fanns behörighet som låg under Ålands behörighet. Presidenten begärde att hela konventionen skulle få bifall från lagtinget. Nu får vi i alla fall hoppas att det här nu är en praxis som medför att även när det kommer andra protokoll av samma slag så kan vi hänvisa till detta. Det var väldigt bra att det blev ett bra slut på tortyrkonventionen.

    Utbildning och ungdomar som studerar utanför Åland har jag många gånger från den här talarstolen värnat om och att de ska komma tillbaka hem med sina nyvunna erfarenheter och kunskaper. Kunskap och kreativitet är det nya stålet. Vi behöver ha kreativa miljöer för de ungdomar som kommer hem. Jag vill slå ett slag för den åländska miljön som behöver både ha tillväxt och hållbarhet men också ett rikt kulturutbud. Det har väldigt stor betydelse för de kreativa miljöer där det kommer mycket kunskap ur. Det här är ett sätt för oss att locka hem ungdomarna och visa vårt samhälle som de kanske inte har levt i under de senaste tio åren. Vi måste visa att vi välkomnar dem och att vi är intresserade.

    Högskolepraktiken är väldigt viktig. Jag hoppas att landskapsregeringen fortsätter med den praktiken. Jag har själv arbetat väldigt varmt för högskolepraktiken, vilket jag hoppas att många regeringar också ska göra i fortsättningen. Högskolepraktiken är en resurs som vi måste värna om och se till att ungdomarna kommer tillbaka.

    När det gäller att tala om Ålandsexemplet och självstyrelsen så är det väldigt bra, på alla de kontaktytor vi har, informationstillfällen, seminarier och utbildning av politiker och tjänstemän, att vi uppmuntrar varandra att tala om Ålandsexemplet och självstyrelsen. Vi ska resa ut i världen för att berätta och tala om Ålandsexemplet och självstyrelsen. Jag hoppas att ingen ska känna att man är kritiserad för att man reser utanför Åland vare sig det är från lagtingets sida eller landskapsregeringens. Vi reser egentligen alldeles för lite, det borde vara mycket mera resande. Vi har kunskapsluckor på alla nivåer både i Sverige och i Finland, det tål också att talas om både på europeisk nivå och på andra ställen runtom på Åland. Jag hoppas att självstyrelsepolitiska nämnden kunde säga det som en uppmaning till kommande politiker att man faktiskt ska ta sig friheten att resa. Tack.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Igår för ett år sedan, den 10 mars 2014, behandlades motsvarande redogörelse i lagtinget. Jag minns ännu väl när dåvarande frisinnad samverkans representant vtm Roger Jansson höll gruppanförandet. Han inledde det kraftfullt med att konstatera att det här är den självstyrelsepolitiska viktigaste dagen och debatten under året. Därför blev jag i början av kollegan Gun-Mari Lindholms anförande lite förbryllad. Talaren nämnde att det inte finns så mycket att säga och att det här är en berättelse om vad som har varit. Det var en spontan tanke jag fick inledningsvis. Det blev bättre sedan under resans gång. Det är bra så här.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Med min inledning avsåg jag att det som har varit har varit, men vi har nu möjlighet att diskutera de här viktiga politikområdena ändå med sikte på framtiden.

    År 2014 hette det parti, som Roger Jansson hörde till, moderaterna. Det var länge sedan partiet hette frisinnad samverkan, ltl Gunnar Jansson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Jag ska kort beröra några punkter efter att kollegan Anders Eriksson höll ett mycket ingående anförande och en bra analys av skrivningarna kring språket och vad man borde ha fokus på framöver. Det hindrar mig inte från att kort beröra en fråga som diskuterades i självstyrelsepolitiska nämnden vid flera tillfällen.

    Självstyrelsepolitiska nämnden skulle tillsammans med språkrådet arrangera ett öppet hörande för att föra en diskussion om hur vi ska jobba med språkfrågorna här på Åland och vad vi aktivt ska lägga fokus på.

    Språkrådet har nämligen utvecklats i den riktningen att man fokuserar mest på de språkproblem som finns på den finska sidan. Samtidigt vet vi att vi här på Åland har en hel del problem som inte direkt enbart har att göra med de finska myndigheterna, problem som figurerar ute i det åländska samhällslivet. Det här är minst en lika viktig aspekt av språkproblematiken. Åtminstone för mig har det varit ett motiv till att diskutera språkrådets uppgifter och arbete lite mera ingående. Jag tror också att det kunde vara värdefullt för språkrådet att få lite inspiration genom att hålla en konstruktiv dialog med självstyrelsepolitiska nämnden och det skulle också vara till fördel för den åländska allmänheten. Jag har drivit på detta och ser fram emot att det nu förhoppningsvis ska ske.

    Det pågick en debatt om huruvida nämnden har diskuterat det här är inte. Jag vill citera självstyrelsepolitiska nämndens ordförande Danne Sundman den 4 juni 2014: ”Nämnden planerar att under hösten 2014 arrangera ett öppet hörande om det svenska språkets ställning på Åland och om språkrådets roll i arbetet.” Det var på basen av de diskussioner vi förde då med anledning av redogörelsen. I nämnden bestämdes att skjuta upp det öppna hörandet till hösten. När hösten kom så menade nämnden att vi inte hade något ärende att diskutera den här frågan. Nå, jag godkände det motvilligt med motiveringen att det här är något som vi kommer att ta tag i när vi har redogörelsen på vårt bord. Den dagen har nu kommit när vi diskuterar redogörelsen så jag hoppas att vi kan förverkliga de diskussioner vi har haft på det här området. Nog om det.

    Landskapsregeringen skriver om internationella avtal i redogörelsen. Vi kan tänka oss att de internationella avtalen blir mer och mer aktuella framöver, vilket de har blivit under de senaste decennierna inte minst tack vare den mellaneuropeiska aktiviteten i EU, men också bilateralt skrivs det allt fler internationella avtal.

    När vi pratar om vikten av att inneha lagstiftningsbehörighet och på det sättet kunna kontrollera det åländska samhället så måste vi i denna sal inse att vi begränsas i allt större utsträckning av de internationella avtal som skrivs och som binder oss. I vissa fall har vi möjlighet att ta ställning till de internationella avtalen men inte alltid. Förhoppningsvis ska detta utvecklas med det nya självstyrelsesystemet.

    En skrivning i redogörelsen indikerar att man jobbar för att få in en ny praxis vad gäller Ålands ställning och hur Åland hanteras i den här typen av avtalsförhandlingar. Man vill ha ny formulering som mer eller mindre säger samma sak.

    En diskussion som jag saknar, och som vi har påtalat flera gånger i självstyrelsepolitiska nämnden att vore intressant att analysera, är om vi från åländsk sida framöver borde begära att vi i alla avtal, där Åland har behörighet och berörs, skulle kräva att Åland har möjlighet till en opt-in och opt-out klausul. Då skulle vi inte ställas inför faktum när vi får ett internationellt färdigt förhandlat avtal på bordet att Finland, som har godkänt avtalet, kommer tillbaka och säger; ”nej, tyvärr, ålänningarna skrev inte på det här trots att vi lovade det på förhand”, för att uttrycka detta lite folkligt. Den här diskussionen har förts vid flera tillfällen, men man har inte tagit ett fördjupat grepp kring den diskussionen utan den har bara svävat lite i bakgrunden. Jag vill att vi i självstyrelsepolitiska nämnden tittar på detta, speciellt nu när den här frågan verkar vara uppe till diskussion och man utvecklar resonemanget kring detta. Det är som sagt viktigt med tanke på den verklighet vi lever i. Det räcker att tänka på det språksamarbetet som vi har med Sverige när det gäller utbildningen för att säkra svenskspråkig utbildning t.ex. för poliser och högskolestuderanden. Det räcker tänka på skattegränsproblematiken som idag finns mellan Åland och Sverige och övriga EU. Man kan tänka på den e-handelsutveckling som sker i det dagliga och vilka problem skattegränsproblematiken innebär idag så förstår var och en att den här typen av avtal och möjlighet att agera internationellt för att lösa den här typen av problem framöver kommer att växa. Vi måste lösa det här behovet på olika sätt, dels genom den här typen av ökad aktivitet och ökat deltagande vid förhandlingar om internationella avtal och dels med det nya självstyrelsesystemet förhoppningsvis. Då får vi möjlighet att också i större utsträckning ingå egna internationella avtal där det behövs och där det är lämpligt.

    Vad gäller det ekonomiska systemet så har det också blivit en utdragen fråga, mycket mer utdragen fråga vad den egentligen borde vara. År 2009 gjorde landskapsrevisorerna en utredning över de ekonomiska konsekvenserna att avräkningsgrunden inte har justerats enligt de förändringar som har skett i statsbokslutet under den nuvarande självstyrelselagen. Revisorerna kom fram till att bara p.g.a. av nettobudgeteringen har Åland förlorat ungefär 100 miljoner euro. Det var fram till 2009, om jag minns årtalet rätt. Det visar på att det förmodligen finns ytterligare pengar som har gått Åland förbi. Därför var det inte märkligt att socialdemokraterna lämnade in en motion 2010 om att man ska ta tag i den här frågan. Vi från Åland Framtid har gjort det flera gånger. Socialdemokraterna begärde då att Åland också skulle kompenseras retroaktivt för att den här lagen inte har efterlevts. Det är trots allt självstyrelselagen vi pratar om. Det är beklagligt att man inte kan följa självstyrelselagen i detta land till denna del. Vi borde självfallet se till att man gör det. Det är bra om man nu kan få iväg begäran om utlåtande till finansministeriet så att vi får en någorlunda objektiv tolkning av självstyrelselagen på dessa punkter.

    En sista kommentar, fru talman, gäller det som landskapsregeringen skriver om avtalslicensen. Man ser en möjlig väg framåt för att lösa problematiken kring SVT PLAY och ålänningarnas tillgång till material när det gäller den här typen av tjänster. Landskapsregeringen skriver så här vad gäller lagförslaget som är på gång i Finlands riksdag på området: ”I det aktuella förslaget till ändring av den finländska upphovsrättslagen beaktas avtalslicens, men för närvarande är det oklart om den kommer att underlätta för Åland att ta emot sändningar från Sverige.” Jag vet SVT:s jurister har tryckt på den här möjligheten och sagt att detta är den väg man borde gå, den enklaste vägen att gå om vi ska lösa den här problematiken, enligt självstyrelselagens i dagsläget. Det borde väl ändå inte vara ett alternativ för oss på Åland, om lagen ligger öppen och det finns en möjlighet att få till en förbättring på det här området, att vi nöjer oss med att det är oklart. Vi måste se till att man får till en förändring när man en gång har upphovsrättslagen öppen, vilket inte sker så hemskt ofta. Vi har den här typen av problematik för att den finska upphovsrättslagen är föråldrad om man ser det ur en nordisk kontext.

    Vår uppmaning till landskapsregeringen och till självstyrelsepolitiska nämnden är att lägga fullt fokus på att se till att den här oklarheten försvinner. Vi ser det som oerhört centralt. Det är ett konkret led i arbetet med att stärka det svenska språkets ställning på Åland. Tack, fru talman.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Under arbetets gång med den nya upphovsrättslagstiftningen har Ålands landskapsregering poängterat de här sakerna. Vi har inte blivit formellt hörda i den här frågan.

    När ärendet behandlades i riksdagen, i kulturutskottet, påpekade vi våra önskemål. Det problematiska är att man fortsättningsvis inte kan göra den praktiska, juridiska tolkningen om det är möjligt eller inte. Vi har fått signaler från båda TV-bolagen att det ska göras möjligt att underlätta. Däremot vet jag redan nu att det kunde ha gått att komma ännu längre om viljan hade funnits. Avtalslicenslagstiftningen i Finland ser inte likadan ut som i Sverige och i Danmark enligt de uppgifter jag fick när vi gav vårt utlåtande.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det blev inte riktigt klart för mig om det här lagförslaget är fastslaget eller om det bara är ett förslag såsom framgår av redogörelsen? Det är beklagligt i så fall om vi inte har legat på hårdare för att få detta utrett ordentligt. Med hänvisning till självstyrelselagen är det ändå oerhört relevant också i den här typen av lagstiftning om man menar allvar från finsk sida med vilja behålla Åland svenskspråkigt.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag lovar att vi har tryckt på det här ärendet så mycket vi har kunnat. Vi har lyft frågan vid varje tillfälle där vi haft möjlighet.

    Förslaget är klubbat i riksdagen. Riksdagen är inne sista dagen på fredag, men detta klubbades för cirka 3-4 veckor sedan och ska nu börja tillämpas. Vi har fortsättningsvis en förhoppning om att det räcker till. Det hade varit tryggare om man hade gått ännu längre i vissa typer av skrivningar, jag kan inte dem i detalj här och nu. De signaler som vi har fått är att man ska kunna komma en bra bit framåt. Om vi når ända fram på varenda en av de frågorna kan jag inte gå i ed för här och nu. Därför har vi skrivningen i redogörelsen.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att det är viktigt att självstyrelsepolitiska nämnden fördjupar sig lite i den här frågan. Självstyrelsepolitiska nämnden kan gå in i lite mera detaljer än vad vi kan göra här i replikskiftet. Det här är en oerhört viktig fråga. Det är beklagligt om man inte har utrett om förslaget som ligger på bordet räcker till. Det borde man absolut ha gjort. Det kan hända att det finns möjliga vägar framåt och då ska de givetvis användas. Men det är synd om vi har missat en möjlighet, det hoppas jag verkligen inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag har ett tydliggörande till ltl Jonssons anförande. Ledamoten nämnde att landskapsregeringen jobbar på att få in en ny praxis. Här vill jag förtydliga med att jobbet är klart. Vi har en överenskommelse med utrikesministeriet om att den formuleringen som nämns i slutet av kapitel 5 ska in i det nya frihandelsavtalet. Det första frihandelsavtalet som det kom in i var avtalet mellan EU och Kanada. Här har vi en överenskommelse.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är säkert helt okej. Jag har svårt att göra en starkare juridisk bedömning av den. För en oinsatt så verkar den närmast semantisk.

    Under mitt anförande lyfte jag fram att man borde titta på möjligheterna att, inte bara i frihandelsavtal utan också andra internationella avtal, inta den här typen av opt-in, opt out bestämmelser som gör det mera flexibelt för Åland att ingå den här typen av avtal, om vi önskar att verkligen kunna ta ställning till avtalen. I dagsläget hör man ganska ofta från den här salen att vi inte vill skämma ut Finland på den internationella arenan genom att säga nej till internationellt avtal. Med den här typen av klausuler så skulle det på intet sätt vara en risk.

    Minister Wille Valve, replik

    Formuleringen som ltl Jonsson hänvisade till är allt annat än semantisk. Den är väldigt omsorgsfullt formulerad och den har sitt ursprung i GATT-regelverket. Det går i korthet ut på att om en stat gör ett undantag så kan den andra staten också göra det, dvs. åländska företagare kan blockeras exempelvis i Ukraina i det avtal som jag nämnde tidigare idag eller ett annat avtal. Det är för att minimera verkan av den här regeln som den är formulerad på det här sättet. Vi kan säkert återkomma till det i ett annat sammanhang.

    Vi har idag ett väldigt gott samarbete och, om ordvalet tillåts, ett intimt umgänge med utrikesministeriet. Vi är inne i ett väldigt tidigt skede, vi har god insyn och vi upplever att vi kan påverka. Det innebär givetvis att vi måste göra bedömningar allt snabbare. Vi måste i ett tidigt skede välja vad som är relevant för Åland och vad som inte är relevant.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Så är det givetvis. Politik handlar mycket om prioriteringar och hur intima relationerna är mellan landskapsregeringen och utrikesministeriet, så det låter jag bli att kommentera.

    Däremot tycker jag det är viktigt att man skulle titta mera på den möjligheten som jag lyfte fram i mitt anförande. Det kan hända att den här skrivningen är en god sak, jag har inte den kunskapen att jag kan bedöma det. Vi i självstyrelsepolitiska nämnden kan säkert fördjupa oss i det också när vi behandlar redogörelsen. Det är viktigt att inte glömma bort den andra dimensionen som tar det större perspektivet. Jag förstår att det här begränsar sig närmast till frihandelsavtal.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Slotte

    Fru talman! Jag vill härmed understöda ltl Runar Karlssons förslag om bordläggning till nästa plenum den 16 mars.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Runar Karlsson, understödd av ltl Roger Slotte, har föreslagit att ärendet kan bordläggas till plenum den 16 mars 2015. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 16 mars.

    För kännedom

    7        Lika inför lagen

    Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 16.03.2015.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 16.03.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.