Plenum den 11 september 2013 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Tillstånds- och tillsynsmyndighet för social- och hälsovården
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 11/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2012-2013)
2 Godkännande av handelsavtalet mellan EU och Colombia och Peru
Republikens presidents framställning (RP 16/2012-2013)
3 Landskapsregeringens berättelse för år 2012
Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2012-2013)
4 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2012
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2012-2013)
5 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2012
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2012-2013)
6 Landskapsborgen för bostadslån
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2012-2013)
7 Energideklaration för byggnader
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2012-2013)
8 Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2012-2013)
9 Slopande av körkortsutbildningens andra skede
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)
10 Aktivera självstyrelselagens B-lista
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 3/2012-2013)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.
Jag vill först av allt hälsa ledamöterna i Sveriges riksdags konstitutionsutskott välkomna till dagens plenum!
Bordläggning
1 Tillstånds- och tillsynsmyndighet för social- och hälsovården
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 11/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2012-2013)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16.09.2013. Godkänt.
Remiss
2 Godkännande av handelsavtalet mellan EU och Colombia och Peru
Republikens presidents framställning (RP 16/2012-2013)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion. Ingen diskussion.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Talmanskonferensen föreslår en gemensam diskussion för ärendena 3-5. Kan förslaget godkännas? Godkänt.
Remiss
3 Landskapsregeringens berättelse för år 2012
Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2012-2013)
Remiss
4 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2012
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2012-2013)
Remiss
5 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2012
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2012-2013)
Talmannens förslag är att alla tre ärenden remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Tony Asumaa
Tack, fru talman! För två dagar sedan debuterade vi mellanbokslutet för 2013 och två dagar senare ska vi debattera bokslutet för 2012, kan kännas lite bakvänt. Vi inom liberalerna vill betona vikten av att bokslut och revisionsberättelse upprättas i god tid så att också landskapsregeringen kan bemöta påpekanden i revisionsberättelsen och att bokslutet kan behandlas av lagtinget före vi får pågående års mellanbokslut på bordet. Nu blev det bakvänt men som sagt var första gången mellanbokslutet upp i lagtinget så där finns det att bättra på i stället för att ägna oss åt historieläsning idag. Så en omvänd tågordning är vad vi förespråkar helt enkelt. Vad det gäller revisionsberättelsen och bokslutet så går jag direkt in på finansieringsanalysen och den ger en bra bild av kassaflödet för landskapets verksamhet. Budgetunderskottet är 20 milj. och vi har 50 milj. i likvida medel vilket betyder att i mitten av 2014 enligt den här prognosen skulle pengarna räcka till. Det är ganska nära att 2015 blir att låna pengar ifall trenden och utvecklingen är som den är nu. Investeringarna uppgick till 20 milj. euro och landskapets likviditet sjönk från 70 milj. till 50 milj. I bokslutet och vad revisorerna har påverkat räcker pengarna för den egna verksamheten men inte för investeringar och tär det på kassan. I bokslutet och revisorernas berättelse har vi reserverade budgetutgifter som uppgår till 62,3 miljoner euro dessa är likviditetsmässigt ofinansierade och skulle dessa falla ut skulle behövas 62,3 miljoner, vilket är ett teoretiskt resonemang den s.k. vågen som rullar framför oss.
Under 2012 har reserveringarna ökat med hela 47,1 miljoner. Anslagen bör minimeras för att vi ska få en bättre bild av vår ekonomi, effektivare ekonomistyrning och en verklig bild av kostnaderna i verksamheten med tanke på den ekonomiska situationen. Det är allt viktigare att vi vet skillnad på debet och kredit att vi inte blåser upp kostnadssidan med reserverade anslag och tror att det ser bra ut i budgeten.
Gällande de olika avdelningarnas förvaltningsområden vill vi lyfta fram vissa saker. Beträffande registret om hembygdsrätt saknas bestämmelser i lagstiftningen. Det är skäligt att införa bestämmelser om hembygdsrätten i landskapslagen. Ett ändamålsenligt och korrekt register som är tillförlitligt och som håller de ålänningar som erhållit, eller de ålänningar som är på väg att tappa sin hembygdsrätt informerade.
Idag informeras inte de ålänningar som förlorar sin hembygdsrätt. Det är ett ypperligt projekt när vi pratar om att digitalisera förvaltningen, en liten del i e-förvaltningen som skulle göra stor nytta för ålänningar. Samhället ska göras mer digitaliserat, ändra till ett e-förvaltningssamhälle, här tips på ett projekt.
Gällande polismyndigheten på Åland kan vi med glädje läsa i revisionsberättelsen att den nya organisationen som implementerats med polismästare Ristola i spetsen fungerar bra, fast han är den person som fått mest kritik massmedialt. Organisationen fungerar bra, pengarna räcker inte alltid till och det är mindre bra. Polisverksamheten kan göras bättre. En polisbåt skulle ge en trygg, snabb och bättre service i vår skärgård och gör att polisen inte är beroende av skärgårdsfärjornas tidtabeller.
För att avdelningarna ska kunna hålla och verkställa sina budgeter finns tydliga anvisningar från landskapsregeringen. Problemet med att budgeterna inte håller säger revisorerna att beror på att alla budgetansvariga inte följer anvisningarna. Landskapsregeringen behöver se över rutinerna hur det fungerar.
Samma gäller vissa styrelser där vi nyligen fått konstatera att Ålands Gymnasium behöver ett tillskott på 580 000 euro. Att det sedan inte finns något dokumenterat system på styrelsenivå för att säkerställa att budgeten håller. Här väntar vi från liberalernas sida att utbildningsminister Ehn ska agera att vi inte i nästa revisionsberättelse behöver läsa att både styrelsen och förvaltningschefen handlat i strid med budgetanvisningarna.
Vi kunde i samband med mellanbokslutet konstatera att arbetslöshetsersättningarna stiger med 1 miljon euro från 2,6 för år 2012 till 3,5 miljoner för år 2013, en ökning med 44 %. I revisionsberättelsen framgår det att driftskostnaderna för AMS stigit med 34 000 euro per år i och med flytten till nya lokaler. Samtidigt har lokalerna som hyrs för tre år framåt renoverats för 130 000 euro. Slår man ut 130 000 euro på tre år, samt kostnadshöjningen för driften av en höjning 80 000 euro per år. Det är viktigare att få ut pengarna och motarbeta arbetslösheten och den vägen få ner arbetslöshetersättningarna än att sätta det på driften. Där kan den offentliga produktionen effektiveras. Liberalerna anser att byggandet av det nya polishuset måste verkställas så att Polisen och AMS får ändamålsenliga utrymmen och att driftskostnaderna för Ams hålls på en normal.
Gällande den tillfälliga rederichefen, konsulten har revisorerna funnit att arbetsavtalet som gjorts av avdelningschefen har varit bristfälligt och att man kommit överens om arbetsuppgifterna muntligt från månad till månad. Det har lett till att 2012 betalade landskapet ut 147 900 i lön. En avtalad timlön på 120 euro i timmen och 12 300 euro i månaden, vilket motsvarar två ministrars månadslöner. Det är bra att delegera rätten för avdelningschefer att anställa personal det har liberalerna inget emot. Direktiven behöver vara klara för avdelningscheferna när de ska förhandla om löner. Tydliga ramar och riktlinjer över vilken lönenivåer som gäller och inte ge en fullmakt in blanco. Vi vet att personalkostnaderna inom landskapsförvaltningen uppgick till 106 miljoner euro för 2012 och det gör inte saken lättare att få ner lönekostnaderna med dylika arrangemang.
Enligt revisorerna ger bokslutet i huvudsak riktiga uppgifter om hur landskapets verksamhet och ekonomi skötts. Vi anser att regeringen inte helt bedrivit landskapets verksamhet ekonomiskt och effektivt med tanke på underskottet i budgetuppföljningen på -29,7 miljoner euro. Regeringens högt ställda mål med budget i balans för 2015 inte gör det lättare att uppnå med dylika budgetunderskott.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Tony Asumaa för värdefulla åsikter. Jag kommer att kommentera det som rör hembygdsregistret och polisbåten. Avsaknaden av ett hembygdsregister är ingen nyhet men först nu under kansliminister Gun-Mari Lindholms ledning har man tagit tag i frågan och aktivt börjat arbeta med den. Det finns en samsyn från regeringens- lagtingets- oppositionens och revisorernas sida att det är viktigt och angeläget och processen är igångsatt. Vad gäller investeringen i en polisbåt som fördes i samband med budgetdiskussionen inför detta år har landskapsregeringen köpt in en arbetsbåt som i första hand kommer att användas av polisen och trafikavdelningens tjänstemän.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Som ltl Asumaa och revisorerna konstaterar har den nya myndigheten Ålands gymnasium inte haft ett tillräckligt uppföljningssystem när det gäller budgeten. Åtgärder är vidtagna, man har ett tillfälligt system som gäller för detta år så att det inte upprepas. Nya principer jobbas fram för att vi ska ha både en uppföljning under det pågående året och det ska i sin tur ge god grund för att kunna budgetera på ett korrekt sätt. Det är helt korrekta iakttagelser som revisorerna har gjort och vi har skridit till åtgärder för att förbättra dessa bitar vilket också är vår skyldighet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för en fyllig redogörelse från ltl Asumaa. Jag vill ha en utförligare redogörelse kring resonemanget beträffande Ålands polismyndighet som fick beröm för en bra verksamhet. Var det ur en ekonomisk eller rent verksamhetsmässig synvinkel som ltl Asumaa avsåg?
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson för frågan. Revisorerna berättade hur organisationen hade omstrukturerats och hur verksamheten sköts rent operativt det är där berömmet kommer. Vi sitter båda i finans- och näringsutskottet och vet att den ekonomiska sidan inte kommer att få eller har fått så mycket beröm. Så rent operativt, ja.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Det faller sig mot ljuset av halvårsredogörelsen som vi fick för någon dag sedan och det var inte genomtänkt att berömma polismyndigheten med tanke på att man överskrider budgeten med kraftiga 200 000 euro. Det är förvisso detta år och fjolåret var fjolåret men det hänger ändå ihop på något sätt.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Helt rätt iakttagelser av ltl Petterson. Vid mellanbokslutet hade polismyndigheten överskridit sin budget med 200 000 euro. Vilken säkerhet vill vi ha på Åland? Den nivån bör vi sätta här i lagtinget. Polisen kanske anser att säkerhetsnivån för medborgarna bör vara på en högre nivå än vad pengarna räcker till, något annat kan jag inte konstatera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Ltl Asumaa kritiserar AMS och säger att pengarna borde användas för att bekämpa arbetslösheten istället för att användas i dyrare lokaler. AMS var ca 20 år i den tidigare lokalen och blev tyvärr uppsagda för att ägarna ville använda lokalerna till egna ändamål. Att hitta lämpliga, tillräckligt stora och ändamålsenliga lokaler i Mariehamn inom ett nära område för det flesta av AMS kunder är inte så enkelt. Kanske enklare i dag än när besluten togs. Att bara kritisera och säga att pengarna skulle användas på ett annat sätt, var hade då exempelvis ltl Tony Asumaa ansett att AMS skulle husera om de inte är där de är idag? Alternativen var inte så många och med tanke på det alternativ som fanns var det mest ändamålsenligt och lämpligt som AMS flyttade till.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Minister Karlström tog det som kritik men var inte menat som kritik det var vad revisorerna hade skrivit i sin berättelse, om ministern har läst den så vet han att det står där. Det är inte kritik utan ett konstaterande från vad revisorerna har gjort och vi är fullt medvetna om att lokalerna var ett problem och därför är vi måna om från liberalerna sida att polishuset förverkligas enligt de planer som finns så att AMS kan flytta till ändamålsenliga och förmånligare utrymmen. Det var budskapet vi ville föra fram från liberalerna sida, inte kritik över AMS verksamhet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag höjde på ögonbrynen när ltl Asumaa kritiserade AMS stigande driftskostnader i hyreslokalerna. Som minister Karlström nämnde tidigare är det svårt att hitta lokaler centralt. Jag har minne av att frågan lyftes upp av liberalerna i en frågestund för inte så länge sedan hur viktigt det var att snabbt hitta lokaler eftersom tiden börjar rinna ut och uppsägningstiden närmade sig. Om det var kritik är det svårt att förstå den när man själv från liberalerna håll vetat om AMS problem att hitta tillräckligt stora lokaler. Jag uppfattade ändå ltl Asumaas anförande som liberalernas anförande och inte att man bara läser av revisorernas berättelse rakt av.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Jag är van att ltl Göte Winé alltid reagerat kritiskt och negativt mot oppositionen, det är inget nytt. Vad gäller förklaringen av AMS redogjordes ganska tydligt i replikskiftet med minister Karlström att vi har alla vetat om problemet och har försökt se konstruktivt framåt.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Ltl Asumaa säger att Göte Winé reagerar kritisk och negativt mot oppositionen. Synd att inte ltl Asumaa stannade kvar i måndags när jag höll mitt anförande där jag berömde oppositionen. Jag både berömmer och kritiserar men här reagerade jag på att man på vårterminen säger en sak och på höstsessionen en annan och då ville jag ha ett förtydligande. Det var en konstruktiv viktigt så ta det inte så personligt ltl Asumaa.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Som ni alla vet har jag varit internationell fotbollsdomare i 15 år, jag är van att inte ta kritik personligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det var bra att ltl Asumaa tog upp frågan om landskapets likviditet. Vi behöver gå från att ha hanterat likviditeten till att nu planera den framöver situation är sådan att det är bra att den belyses. Jag vill beröra det som ledamoten sa om personalkostnader på 106 miljoner. Jag upplever att man från liberalerna sida tidigare har raljerat att landskapsregeringen inte gör något och inte har uträttat något. Där ser vi nu fakta det är 600 000 mindre än förra året och det är inte inflations korrigerat. Det är bra gjort, landskapsregeringen har uträttat något. Kan liberalerna och ltl Asumaa nu ödmjukt erkänna att landskapsregeringen har åstadkommit något?
Ltl Tony Asumaa, replik
Absolut, fru talman! Jag har inget problem att berömma moderaterna och regeringen om det är moderaterna som står bakom det, ni får allt beröm. Jag konstaterade bara att personalkostnaderna i jämförelse med totala utgifterna i hela landskapet är stora vi har 350 miljoners budget och 106 miljoner kommer från personalkostnaderna, det är nära 1/3. Alla anställningsavtal in blanco gör inte att man lättare kan minska på kostnaderna, så allt beröm åt regeringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Tack, fru talman! Jag tänkte fortsätta debatten men inte den gnälliga debatten som det blev på sluttampen. Jag går in på landskapsrevisorernas berättelse och det gäller hälso-och sjukvårdens lönekostnader och lönesättning. Här sägs något som jag tog upp redan som ordförande för ÅHS att vi har en alldeles för svajig lönesättning. Revisorerna sammanfattar det konkret och bra. Läser man texten ser man att det inte det är något nytt problem, tidigare styrelser har nog känt till det men vidtog inte åtgärder det är känsliga frågor. Det har kommit upp på bordet och det finns en granskning av en oberoende revisor, vi kan inte mera blunda för problematiken. Tänker man på kostnaderna för personalen, specifikt lönekostnaderna som utgör över 60 procent inom ÅHS. Vi har ett mycket tydligt kollektivavtal. Lönerna är inplacerade i klasser, i gafflar och inte så förhandlingsbart som man har i Sverige utan man får hålla sig till sin läst. Det finns möjligheter, om det finns allvarliga skäl kan man höja upp till tio procent över den övre gaffeln. Ska man höja ännu mera måste man gå till landskapsregeringen för att få lönen välsignade från högsta ort. Det fungerar inte riktigt och har inte gjort på längre och huvudskälet är kultur som det brukar sägas. Det är för många som anställer och sätter löner det är den strukturella problematiken. Det finns ca 200 personer av de ordinarie anställda och de torde utgöra drygt 800 personer som överskrider intervallets övre gräns. Och en del överskrider ytterligare. Det är på många sätt beklagligt och betyder att överenskomna avtal inte följs, det är det första. Det andra är att systemet inte är rättsäkert, och det tredje är att likabehandling inte kan uppfyllas. För oss som ska stå för kostnaderna är det otillfredsställande att vi inte har ett system där myndigheten följer de lagar och avtal som vi har gjort. ÅHS måste skärpa förfarandena och då finns det ett bra exempel. Det gäller vårdsektorn dvs. majoriteten av alla kvinnor som jobbar på sjukhuset, de följer systemet enligt vårdchefens skriftliga rutiner. I de övriga enheterna är det tydligen lite som det passar sig, där finns inte fasta rutiner och det gör att det läcker från lönekontot. Jag har fått erfara detta, att man sticker ut hakan och säger att visa grupper överutnyttjar systemet. Det är viktigt att finansutskottet ger ÅHS råg i ryggen att skapa ett system som är lika för alla, som följs och som gör att vi kan hålla kostnaderna i schack.
Det finns ett system som gäller vårdpersonalen som utgör majoriteten av de anställda. I ÅHS styrelse tog vi ett beslut i april 2012 som kallades lönestopp, vilket det inte var. Men för att utskottet ska få klarhet i saken vill jag citera ” såväl justering av grundlön som beslut om olika lönetillägg skall, med undantag av erfarenhetstillägg och läkarnas tioårstillägg vilka beslutas av personalchefen, beslutas av respektive ledningsgruppsmedlem efter godkännande av hälso-och sjukvårdsdirektören”. Vad styrelsen då försökte var att skapa ett starkare grepp, en kontroll över situationen. Den borde ha följts upp av fasta rutiner för alla i ledningsgruppen. Troligen behandlas personalen olika i dessa frågor. Det finns kraftfulla dokument som bekräftar situationen och det betyder att utskottet ska göra en kraftig markering, exempelvis med hänvisning till revisorernas uttalande. Betydelse skulle vara stor för ÅHS möjligheter att kontrollera och se till att personalkostnadsanslaget hålls.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Det är mycket relevanta frågor som revisorerna lyfter upp beträffande lönesättningen inom ÅHS och som ltl Sundback tar upp. Jag kan informera om att hälso- och sjukvårdsdirektören har initierat ett ärende som skall förnya hela processen vid lönesättning. Bättre rutiner och färre som har rätt att sätta löner. Man kan konstatera att personaladministrativa systemet inte stöds av regelverket, det behövs förnyelse när det gäller ekonomisystemet och det är under arbete. Vi har från landskapsregeringen har ett arbete att göra när det gäller avtalen och det ska vi ta ansvar för.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack minister Aaltonen. Det är mycket som är förvaltningsförfarande som inte vi behöver lägga oss i, huvudsaken är att systemet är vattentätt, fungerar och är lika för alla. Jag vet hur besvärligt det kan vara att driva dessa frågor och det kan vara bra både för ÅHS styrelse och för regeringen om lagtinget tar ett klart och tydligt beslut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson
Tack, fru talman! Tack ltl Anders Eriksson för att vi kunde byta plats på talarlistan så att vi får presidiets arbetsstruktur att fungera väl.
Efter nittio år av politisk revision av landskapets räkenskaper och fögderi är det sista gången vi har en politisk revisionsberättelse på bordet. En lång epok går i graven och i fortsättningen blir det endast yrkesrevision med vår nya myndighet som är arrangerad under lagtingets egid. På några punkter ska jag ge vägkost från moderaternas sida till finans- och näringsutskottet inför behandlingen av revisions- och verksamhetsberättelsen genom att ta upp några frågor i revisionsberättelsen.
På sidan elva skriver revisorerna om problemet med att landskapet hyr upp utrymmen. Man går inte närmare in på problematiken med att vi har en massa outnyttjade utrymmen och frågan om lantbrukskolans tomhet bara några kilometer norr om Mariehamn är en fråga som finansutskottet återigen bör ta upp och trycka på.
En notering från revisorernas sida när det gäller polisen och polistätheten i landskapet är jämförelsen med Gotland, som dessutom visar sig vara felaktig. Enligt Gotlandspolisens hemsida har man 140 anställda inom den gotländska polisen, men 108 poliser på 57 000 invånare. Det betyder att man har klart färre poliser per medborgare än vad vi har på Åland. Våra gamla siffror säger att med över 60 polistjänster att vi har Nordens polis tätaste organisation. Detta motiveras av den stora turismen, också på Gotland har man en stor turism och många andra ställen i Norden. Den jämförelse revisorerna har gjort håller inte, de måste på något sätt har blivit vilseledda i sin information.
På sidan 19 har vi den årliga väldigt viktiga analysen av landskapets resultat. Vi ser bedömningen från revisorernas sida när man plockar bort PAF förändringarna inkomster och utgifter för 2011 och 2012, underskotten för de två åren blir 14 miljoner euro. En situation som vi naturligtvis inte kan acceptera och från moderaternas sida säger det ska bringas ner till noll senast 2015. Vi har ytterligare drabbats av inkomstminskningar genom vår bindning till statsbudgeten. Vi har fortfarande möjligheter att hantera de frågorna så att vi kan uppnå ett resultat i balans. Ett resultat i balans stället för budget i balans.
På sidan 21 finns en del synpunkter gällande ÅHS från revisorernas sida där de fått saker om bakfoten. En del alldeles korrekt men några saker är felaktiga och jag tror att finans och näringsutskottet bör kontrollera upp detta så att inte sprids onödig negativ information om ÅHS. Högst uppe på sidan står det att de fortlöpande ekonomirapporterna som styrelsen får varje månad har endast behandlats som delgivningar utan att styrelsen varken har beslutat om åtgärder som skulle innebära att budgeten inte överskrids, eller följt landskapsregeringens anvisningar utan dröjsmål anhålla om till tilläggsmedel. Sanningen är att redan från maj månad 2012 fick styrelsen informationen, och kunde konstatera att ett underskott kommer att uppstå och bad ledningen redovisa för åtgärder. Vilket ledningen gjorde. Ledningen lovade att man under 2012 skulle uppnå de budgeterade medlen. Fanns det då någon orsak för styrelsen att begära att ärendet skulle protokollföras när det var klara besked från ledningen att det här skulle man klara av. Svar nej, men med facit i hand som revisorerna här har använt sig av så kan man naturligtvis säga på det sättet. Han skriver följande stycke att ”därutöver har styrelsen även fastställt ett regemente i strid med gällande lag (finans förvaltningslagen från 1971 § 23)”. Det stämmer inte med sanningen och bör tittas på av finans- och näringsavdelningen. Reglementet är fastställt enligt gällande lag, ÅHS lagen, den som gäller för dessa frågor. Om det finns något annat underlag i något annat sammanhang som man bör ta hänsyn till så görs naturligtvis det.
Ytterligare ner på sidan under arbetsordning för styrelser skriver man något som inte är begripligt. Där man nämner Ålands gymnasium, det ska inte tala om där kan det vara riktigt det man säger. Man säger att ”ÅHS behöver han en arbetsordning där det bör fästas särskild uppmärksamhet vid styrelsens ansvar för ekonomin samt att styrelsen inte blandar sig i rent operativa frågor”. ÅHS lagen stadgar om och att det ska finnas ett regemente, och det finns och stadgar just om dessa saker. Kanske inte specifikt att styrelsen inte ska blanda sig i rent operativa frågor, det gör man eftersom det står vad styrelsen har för övergripande ansvar för verksamheten. Man avsluta med att antalet styrelsemöten kunna minskas till högst åtta till tio per år. Ett märkligt resonemang när det gäller vår största externa enhet ÅHS som står för 1/3 av landskapets ekonomi. Landskapsregeringen sammanträder kontinuerligt och hanterar resten av ekonomin. ÅHS skulle sammanträda bara åtta till tio gånger per år mindre än i dag. Revisorerna motsäger sig själv, styrelsen ska en bättre kontroll över verksamheten och ekonomin men man ska sammanträda väldigt lite, t.o.m. mindre än kommunstyrelser trots att detta är en verksamhet som är lika stor som Mariehamns stads verksamhet.
Den av mig och Anders Eriksson överenskomna tiden om fyra och en halv minut har just börjat. Bra information från revisorerna finns på sidan 34. Här finns tabeller med inkomsterna för sjötrafiken som 2010 låg på 876 000 euro och 2012 uppskattades till 830 000 en nedgång med 40 000. Samtidigt har vi talat om vi måste vara bättre på att upp bära medlen och åka inkomstanslagen för att ha råd med en så bra skärgårdstrafik som möjligt. Det här är resultatet som inte är acceptabelt. Det har diskuterats förut i kammaren och infrastrukturministern har haft samma uppfattning att så här kan det inte fortsätta.
Avslutningsvis står det på sidan 37 om granskning av landskapets verkstad. Det saknas medel som inte har rymts i ordinarie budget för löpande underhåll och att situationen på tomten fordrar sanering m.m. Det är ytterligare ett bevis på att vi måste få en sammanslagning av verksamheterna. I första hand mellan de stora aktörerna när det gäller väghållning och verkstad i landskapet, landskapsregeringen och Mariehamns stad. Om man väljer att ha verkstads- och väghållningscentral på stadens tekniska verk eller i Möckelö spelar ingen roll men saker och ting måste ske relativt snabbt. Regeringspartierna har bestämt sig för en snabb och kraftfull tidtabell när det gäller att åstadkomma något som kan resultera i betydande inbesparingar och ökad kostnadseffektivitet.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! På liberalernas vägnar vill jag ge stöd åt resonemanget som vice talman Roger Jansson förde beträffande naturbruksskolan. Landskapsregeringen och majoritetspartierna äskade om tilläggsmedel för att iordningställa naturbruksskolan. Det kom tydliga besked från lagtinget att man ville ha en klar uppfattning vilken verksamhet som skulle bedrivas där innan man renoverar och gör lokalerna ändamålsenliga. Vad vi vet har man inte kommit ett steg närmare i den frågan, vi delar uppfattningen att finans- och näringsutskottet behöver titta närmare på det.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det är bra om vi kan ha en total enighet kring frågan, den har gått i stå. För några år sen var vi överens om att någonting måste göras, lokalerna måste användas för landskapets verksamheter istället för hyra upp andra lokaler, sedan händer ingenting på över ett år. Vi som sitter som regeringspartier har ett särskilt ansvar i det sammanhanget och från moderaternas sida kommer vi inte att acceptera att man inte gör det som vi varit överens om att göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Tack för ett gått anförande från vtm Roger Jansson. Jag ska kort kommentera inkomsterna inom sjötrafiken. Inkomsterna har gått ner och problematiken kring det är väl känt även i parlamentet. Förhoppningen är att vi inför 2014 budgeten ska kunna få med ett investeringsanslag som möjliggör att vi helt automatiserar hanteringen kring biljetter. Det är anmärkningsvärt inte bara med biljettintäkterna eller avsaknaden att man tar upp dem, att det inom vår förvaltning tenderar att finnas en respektlöshet gentemot det som lagtinget och regeringen beslutar.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! I en debatt häromdagen med relativt hårda ord kallades det arbetsvägran av någon, och det är allvarligt. Det vore värdefullt för oss att få veta vilka volymer det resulterar i när det gäller inkomstbortfall i skärgårdstrafiken. Jag önskar infrastrukturministern fortsatt kraftfullt handlag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Av de tre ärenden vi ska debattera har jag kommentarer till punkt fyra som gäller landskapsrevisorernas berättelse.
Det är historiskt med den sista berättelsen från de politiskt tillsatta landskapsrevisorerna. Vi har en ny revisionsmyndighet enligt modell från Sverige och Finland. Jag har varnat för att kopiera rakt av vilket kan bli kostnadsdrivande i slutändan. De ursprungliga planerna som fanns på revisionsmyndigheten var mycket större än vad som fallet blev men vi vet inte hur det slutar. Det har anställts kompetent personal och vi hoppas på det bästa. Landskapsrevisorernas berättelse har varit mycket bra, men det stora problemet har varit att det inte har lett till någonting. Den frågan är intressant att ställa sig, blir det något bättre? Oerhört slöseri med resurser om man har en omfattande granskning, man lägger förändringsförslag men landskapsregeringen bryr sig inte om det utan det rullar på som förut, minister Thörnroos använde ordet respektlöst. Ser vi på årets berättelse, kanske inte är den bästa, stycket om polisen rent av märkligt det håller jag med tidigare talare om. Man tar ett bra grepp när det gäller budgeten 2012. Det sägs på sidan 20 under Ålands hälso-och sjukvård ” i december anhöll styrelsen för ÅHS om en tilläggsbudget som innehöll dels en sänkning av inkomsten med 1,6 miljoner euro dels en ökning av utgifterna med 1,2 miljoner”. Det är anmärkningsvärt att ÅHS i ett så sent skede inte kunde förutsäga anslagsbehovet bättre. Det är diskuterat många varv redan. Jag drog lite på munnen när en socialdemokratisk lagtingsledamot sa ”titta på ÅHS som går 1,5 miljoner med vinst just nu”. Mycket på grund av dessa siffror man kan prata om vinst och den typen av ekonomiska resonemang blir man lite skrämd av.
De skrivningar som finns att rapporteringen inte har fungerat och att styrelsen inte har gjort något, nu noterar jag att vtm Roger Jansson nyss sa att detta inte stämmer. Jag vänder mig till finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson och övriga i finans- och näringsutskottet jag tror att det är bra om man en gång för alla försöker få reda på vad det berodde på att det gick så snett det gick. Vi ska inte gräva i gamla sår och strö salt, men frågan är vad vi kan lära oss nu finns det skrivna ordet mot det talade ordet. Både styrelsen och hälso-och sjukvårdsdirektören har följaktligen hamnat i strid med landskapsregeringens budgetanvisningar detsamma sägs också under Ålands gymnasium.
Rubriksättningen är avsaknad av ekonomistyrning på styrelsenivå. ”Revisorsrapporten bygger på en genomgång av samtliga protokollförda styrelsemöten” och så konstaterar man att ”det är anmärkningsvärt att det inte finns något dokumenterat system på styrelsenivå för att säkerställa att ekonomin håller sig inom ramen för den budget som styrelsen har det yttersta ansvaret för, dokumenterad analys och prognostisering saknas från ledningens sida”. Jag minnas att vi har diskuterat med vår representant i styrelsen att så här var situationen. Det har lagts ett förslag från vår representant och dåvarande styrelseordförande Barbro Sundback uttalade sitt stöd för det förslaget och tyckte att det var bra och viktigt att man gick vidare men det. Det är anmärkningsvärt om det inte har funnits i organisation efter alla dessa år. Jag kan hålla med vtm Roger Jansson när han säger ”att det är lite märkligt att revisorerna föreslår att man ska ha en arbetsordning där det bör finnas särskild uppmärksamhet för styrelsens ansvar för ekonomin samt att styrelsen inte blandar sig i rent operativa frågor”. Känns lite god morgon yxskaft att man måste ha en arbetsordning som talar om för styrelsen att man har ansvar för ekonomin. Ett märkligt påstående.
Jag fäste mig vid ÅHS lönesättning på sidan 25. Notera att ltl Sundback i ett tidigare anförande sade ”att det länge har varit en svag lönesättning och är inget nytt”, för mig var detta nytt och ytterst förvånande. Om jag ska ta ltl Sundback orden förstår jag att det är en förändringsprocess på gång.
Gällande museibyråns byggnader i Kastelholm blir man att tänka på en gammal slagervisa, om och om igen. Att förvalta moderna byggnader hör inte till museibyråns egentliga uppgifter. Enligt revisorerna bör landskapsregeringen överväga en överföring av förvaltningen av Jan Karlsgårdens värdshus och den planerade försäljningen till byggnadsbyrån. Jag har inte kunskapen om det blir bättre av det men det är åtminstone ett förändringsförslag. Vi noterar att när turistsäsongen började bjöds värdshuset ut för en minimihyra på 200 euro per månad. Helt otroligt med tanke på att det i närheten finns en privat näringsidkare som har satsat stora belopp, och som inte ens får möjlighet att köpa tillskottsmark utan får hålla på om och om igen och fråga. Minister Ehn och jag har haft upp detta i en frågestund och kommer antagligen inte längre med det. Jag tycker det är otroligt tråkigt. Det sägs ”att när det gäller värdshuset och i kungsgården anser revisorerna att landskapsregeringen bör se till att det så snart som möjligt tas i bruk någon lämplig verksamhet”. Jag noterar att minister Ehn begärde replik. Jag hoppas verkligen att vi inte har en likadan situation nästa år, att man bjuder ut en serviceanläggning för en symbolisk hyressumma precis när turistsäsongen ska starta.
Jag noterar ltl Tony Asumaa kommentarer hade om att Ams bygger om för 130 000 i lokaler som man inte långsiktigt vet om man ska vara i och man agerar så att man får 30 000 högre hyreskostnader. Det tog näringsministern illa upp av vilket jag inte förstår. Det sägs att man måste har ändamålsenliga lokaler, det är klart att man måste ha det. Man säger att det är svårt att hitta lokaler då måste jag ställa mig frågan, på vilket sätt har man letat? När iTiden komplexet byggdes sattes hela kontorsmarknaden i Mariehamn ur balans och det har funnits otroligt mycket lediga kontorsutrymmen. Jag är förvånad att man inte har hittat något. Detta är absolut centrala centrum vi har byggnadsbyrån som sitter i Sittkoffs komplexet med stadens kanske dyraste hyror. Vi har renoverat hela kanslihuset för 9,5 miljoner ändå har vi denna typ av hyresavarter vilket är förvånande. Det var mina kommentarer runt den sista historiska berättelsen av landskapsrevisorerna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Jag har tidigare anklagat ltl Anders Eriksson för mytomanska uttalanden nu gör jag det igen, ltl Anders Eriksson påstår att jag skulle ha sagt att ÅHS går med i 1,5 miljoner i vinst. Jag vill att ltl Eriksson anger källan och kommer med faktauppgifter.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Det skulle vara väldigt klädsamt innan ltl Sundman börjar beskylla någon för mytomani att hon faktiskt lyssnar på vad vederbörande säger. Jag sa att det är en socialdemokratisk lagtingsledamot och i detta fall råkade jag se en intervju med ltl Igge Holmberg där han sa att ÅHS går 1,5 miljoner i vinst. Där ser man hur det går när man omstrukturerar. Det sista, för att jag inte ska bli beskylld för något igen, är jag inte hundra procent säker på att jag återger helt exakt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tackar för det, det var hedervärt. Att komma med fakta och inte bara slänga ur sig anklagelser mot andra ledamöter. Vad gäller ÅHS ekonomi om man kan räkna lite inser man snabbt att om inkomsterna är två miljoner högre än en realistisk budget och kostnaderna för låga då går det inte att få ihop det. Det var utgångspunkten 2012. Jag har ingenting att skämmas för, idag finns ett fungerande ledarskap, kontroll över ekonomin, investeringar på gång och andra saker som är väldigt positiva för ÅHS.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag kan försäkra ltl Sundback att jag är både bra och intresserade av att räkna. Jag brukar inte som socialdemokraterna göra egna ekonomiska kalkyler när de verkliga siffrorna inte passar, utan ta reda på fakta. I det här fallet noterade jag att ltl Holmberg inte var närvarande så jag tänkte då nämner jag inte hans namn. Men att ltl Sundback kände sig så träffad och blir så pass ilsken visar på att det med ÅHS någonstans tar det ont.
Talmannen
Talmannen påminner om språkbruket i lagtinget att vi försöker hålla oss på en neutral nivå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Johan Ehn
Tack, fru talman! När det gäller landskapsförvaltningens sätt att hantera försäljningen av fastigheter delar jag den kritik som revisorerna och ltl Anders Eriksson lyfter fram hur vi har valt att förvalta det. Det har visat sig att det blir ett konstigt system där man på ena sidan har kvar en del av förvaltningsansvaret på enheten som hade det tidigare, men försäljningsansvaret går över till en annan enhet d.v.s byggnadsbyrån. Det leder till att det blir svårt att få kommunikationen att fungera och få saker att löpa på ett bra sätt. Det kommer att rättas till i kommande budgeter. Det har pågått en tid när man har sålt saker och jag delar åsikten om att det inte fungerar.
När det gäller värdshuset och den nämnda entreprenören så erbjöds möjligheter i det sammanhanget att hitta lösningar tillsammans. Man diskuterade under lång tid, det drog ut på tiden och man tackade nej och det blev ingenting. Det rör sig inte bara om ett litet markområde, jag utgår ifrån att ltl Anders Eriksson har stiftat bekantskap med den anhållan som finns.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är riktigt ltl Ehn, det har pågått länge och jag är glad att man kan lyfta upp frågor utan att det ska spåra ur, att man på ett sakligt sätt kan konstatera att det här måste vi försöka få på rätt. Däremot, vilket jag kan respektera, har ltl Ehn och jag haft lite olika åsikter om när det gäller möjligheterna att hjälpa de privata näringsidkarna. Jag kan försäkra minister Ehn att jag vet exakt vilka områden det handlar om jag har sett dem i naturen och på kartor och skulle inte vara ett dugg orolig själv att sälja dem om jag var i ansvarig ställning.
Minister Johan Ehn, replik
Herr talman! När det gäller att vara behjälplig till företagare så har landskapsregeringen gått in för att i detta sammanhang vara väldigt tillmötesgående när det gäller dessa bitar. Vid ett flertal tillfällen har vi och diskuterat eventuella lösningar och så sent som för någon vecka sedan var senaste gången. Det man kan konstatera är att alla planeringsproblem inte kan lösas genom att köpa upp mark, på det området är plan- och bygglagen väldigt tydlig. Överstiger det vissa volymer måste man få en detaljplanering. På landskapsregeringens sida har vi sagt att vi omedelbart är villiga att komma till mötes när det gäller detaljplaneringen och vara med och se till att projektet kan skapas. Det är ett synnerligen gått projekt för området som vi vill vara med och förverkliga. Det gäller att man hittar vägarna tillsammans för att diskutera, det har vi från landskapsregeringens sida försökt och jag hoppas fortsättningsvis att vi ska komma till skott. Att bita sig fast vid försäljning gör det till viss del svårt eftersom det inte går att sälja till enskilda utan måste bjudas ut.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var så många som talade på slutet att jag inte är säker på att jag hörde det sista. Satsningen på Smakbyn har varit väldigt bra för området vilket jag är glad att vi kan vara ense om. Jag pratade med en guide på slottet och man har aldrig haft så mycket folk som det varit nu, det är oerhört positivt. Ser vi alla turistföretag framförallt restauranger som är till salu så borde man från landskapsregeringen sida vara oerhört tacksam för de som är beredda att satsa. A la bonheur om man inte vill sälja dessa områden försök då hitta en annan lösning. Ltl Ehn och jag står båda i dessa stolar och jag noterar att ltl Ehn inte såg, enligt mitt synsätt, de politiska möjligheterna att få en lösning utan höll sig helt och hållet fast vid det manuskript han hade från sina tjänstemän. Det gjorde mig lite orolig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Tack, fru talman! Av de sammanslagna ärendena vill jag beröra landskapsregeringens berättelse, min vana trogen, om ni minns har jag haft anförande om utformningen av den tidigare.
Jag vill beröra bilagan som jag tycker är intressant, hållbarhetsredovisningen som är ett dokument som absolut förtjänar uppmärksamhet. Det är den tredje hållbarhetsredovisningen som görs, tidigare var 2008 och 2010. Det är mycket bra information för den som vill följa hur hållbar utveckling i praktiken artar sig när det gäller landskapsregeringens fögderi och det åländska samhället. Tittar man på innehållsförteckningen så är det mycket koncist och konkret nyckeltal om miljön, framför allt heltäckande. Man kan säkert ytterligare tillfoga någon del när det gäller miljö- och nyckeltal. Det är nyckeltalen om social hållbarhet som vi känner till och som vi använder oss av som indikatorer på hur samhället är.
Jag saknar däremot mera nyckeltal och mera ingående redovisningar när det gäller den ekonomiska hållbarheten. Jag tänker framför allt på, inte på landskapets ekonomi som vi behandlade väldigt ingående i dag, utan om t.ex. företagsklimat och indikatorer på hur det förändras och förbättras. Landskapet har makten över de externa förutsättningarna som näringslivet har och också det kommunala, hur kommunerna i den mån bedriver näringspolitik. Det här tycker jag att man ska titta på i utskottet och ägna lite uppmärksamhet, hållbarhetsredovisningen förtjänade det framför allt den ekonomiska biten och särskilt företagsklimatet.
Vi behöver ha mera nyckeltal, jag ska ge ett belysande exempel varför. Vi stiftar lagar i Ålands lagting vi har en diskussion huruvida detta kommer att skapa byråkrati. Är det en byråkrati som är befogad och vettig, kan vi lita på att det görs så smidigt som möjligt för företagarna. Den diskussionen har vi ofta, vi hade den när vi tog en ny konsumentlag. Jag hörde till dem som förde diskussionen vad det innebär för företagen, är det befogade ny byråkrati som har någon konkret nytta för medborgaren. Det handlade om konsumentsäkerhet i två delar, dels bestämmelser om kemikalier i leksaker men också om anläggningar och konsumentsäkerhet i det perspektivet.
Jag delade upp möjligheterna i två. Att det inte blir någon ny ohållbar byråkrati utan det blir bara nödvändiga förbättringar, förstärkningar för konsumentsäkerheten. Tyvärr gick det så att mina allra värsta farhågor besannades med den lagen. Det beklagar jag och ångrar därmed den lagstiftningen. Man har använt den på ett sådant sätt att jag absolut inte kan se att det är någon sådan byråkratisk nytta. Nämligen ett exempel jag fått höra från ålänningar. Om man ska ha halmbalshoppning på skördefesten måste man ha ett tillstånd med en säkerhetsplan som kostar, vad det nu kostar 45 euro tror jag, för halmbalshoppning för barn. Det är fullkomligt horribelt mina vänner, att kräva ett tillstånd för halmbalshoppning. Sedan ytterligare ett tillstånd om man ska ha släpvagnsåkning med traktor, kostar igen och man ska ha säkerhetsplan o.s.v. Det är små exempel men det visar att vi gjorde fel som stiftade den lagen utan att skicka med detaljerade anvisningar hur byråkrati får utformas. Vi har ett stort problem, vi skapar en massa ny byråkrati. Det borde stå här ny byråkrati, nya bestämmelser, nya tillståndsärenden så här många. Tillsammans med Ålands näringsliv, företagarföreningen och kanske någon annan organisation borde det tas fram nyckeltal som beskriver detta. Att vi får det svart på vitt, kära politiker nu har ni gjort fel, det har blivit svårare att bedriva företag det har kommit nya avgifter, nya tillstånd som vi inte kan se de facto någon nytta med. Byråkrati, a la bonheur sådan som ger praktisk nytta men tillstånd för halmbalshoppning ger inte någon nytta och det borde stå i hållbarhetsredovisningen. Jag hoppas man kan ta sig an detta i utskottet. Om man till och med får önska sig att man botaniserar i företagsklimatsdelen och försöker få fram nyckeltal det är kanske den allra viktigaste delen av hållbar utveckling. Med en hållbar ekonomisk utveckling får vi resurser att vara miljövänliga och ta vara på de sociala nyckeltalen och förbättra för människor som behöver vår hjälp. Ekonomisk hållbarhet, mina vänner tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Jag är glad att hållbarhetsredovisningen får sådan uppmärksamhet i lagtinget och att den får beröm och konkreta förslag hur den kan utvecklas. Beträffande konsumentsäkerhetslagen tycker jag att ltl Sundman raljerar. Det handlar precis om det att barnen, konsumenterna ska känna sig trygga och säkra. Sedan är det som med allting annat man kan tillämpa lagstiftningen på olika sätt. Man kan tänka sig att arrangörerna av skördefesten kan söka ett gemensamt tillstånd för alla som ska har olika aktiviteter. Bjuder man in människor till aktiviteter behöver man ha en säkerhetsplan, så säger den modern förvaltning.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Man kan också tänka sig att bonden som arrangerar och hans nätverk eller fru bonde har sunt förnuft och förstår hur man ställer upp halmbalarna på ett sådant sätt att ungarna inte slår ihjäl sig. Det finns en part till som ÅMHM inte kan ersätta och det är föräldrarna som är där med sina barn. Man kan i lag säga om det behövs, att föräldrarna har ett ansvar för att ungarna inte slår sig. Det går överstyr när man kräver tillstånd för sådana saker och påför en avgifter, och har en anställd kompetent person som givetvis gör sitt jobb och använder samhällets resurser på ett sådant sätt. Detta är bara ett litet detaljexempel, det finns många mycket värre. Vi måste ta tag i den osakliga byråkratin för att ha råd att ha den verkligt motiverade byråkratin som gör verklig nytta vilket den andra delen av lagen gör med kemikalielagstiftning. Jag är helt säker på min sak med säger att detta måste redovisas så att vi får det klart för oss.
Minister Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Jag delar naturligtvis ledamotens synpunkter om att föräldrar bör ta ansvar och ha ett ansvar för sina barn. Vi har ett sådant samhälle idag där människor tar mindre och mindre ansvar. Där man kräver att det ska finnas regelverk som tryggar t.ex. badstränder, lekplatser och annat som är offentligt. Vi har ett sådant samhälle och människor skulle kunna ta betydligt mer ansvar, det håller jag med om.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det samhället har vi för att vi håller på att skapa det. Vi jagar på utvecklingen där vi tar över människors eget ansvar och sunda förnuft i tillstånd, regelverk och säkerhetsplaner. Det är möjligt att det ändå är livsfarligt att hoppa i halmbalarna fast man har en säkerhetsplan och ett tillstånd som man betalat 45 euro för. Vi måste vända utvecklingen sluta ta över människors eget ansvar, ge kryckor åt folk som kan gå det är klart att de börjar halta. Fullt förnuftiga människor om samhället tar allt ansvar av dem. Vi måste vända utvecklingen aktivt och ha en hållbarhetsredovisning som visar att vi tagit bort det och överlåtit det till företagarnas ansvar med generella bestämmelser i stället. Det är viktigt att vända den här utvecklingen och inte jaga på den som vi tyvärr gör. Jag erkänner jag var med, men jag sa i ett anförande att jag har farhågor och tyvärr har de besannats.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Sundman för anförandet det kan kännas lite banalt att prata om halmbalshoppning men ltl Sundman har helt rätt. Jag kan tillägga att ponnyridning kräver samma åtgärd. Tittar man på det stora vad det haft för konsekvenser, vi vet att skördefesten är här i helgen, för några år sedan var det 40 gårdar med i skördefesten nu är vi nere på 15. Med de gårdar jag har pratat med så är det här en av orsakerna varför de drar sig ur. Det är så överbyråkratiserat med säkerhetsplan och allting så de vill inte göra det. De har annat att syssla med än att frivilligt ställa upp och förlänga turistsäsongen på Åland med fina tillställningar som skördefest. Detta kontentan, tyvärr. Med all rätt exemplen verifierar.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Först drabbas ideellt arbete, småföretagare av nya pålagor där man redan har fullt upp. Allra sist drabbas stora företag som har folk som tar hand om sådant, som har en säkerhetsorganisation o.s.v. Vi hade väldigt få stora företag på Åland vi har 2800 företag totalt och 2400 är en till fem personers företag och de drabbas av detta. Alla ideellt arbetande som gör det som en kul grej i förening eller på sin egen gård är detta stora pålagor utan reell nytta. Ponnyridningen, halmhoppningen och åka på traktorsläpet blir inte säkrare, det blir mera byråkrati och en avgift ibland på flera hundra euro. Man måste kanske jobba ett par timmar extra med sin aktivitet för att tjäna in avgiften som är helt utan nytta i praktiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Wille Valve
Herr talman! Ärade kolleger, ärade åhörare. Tänkte börja med ett bibelcitat som har viss koppling till debatten och tidigare anföranden, psaltaren 81:14 ” om ändå mitt folk ville höra mig” ni kommer att notera kopplingen senare i anförandet. Vi debatterar idag i en och samma gemensamma punkt, landskapsregeringens berättelse för 2012, hållbarhetsredovisningen, landskapsrevisorernas berättelse för 2012 jämte revisionsberättelsen för Ålands lagting, delegation vid Nordiska rådet och bokslutet. Detta herr talman är en del papper, är man kritiskt lagd kan man säga att det ger svängrum i debatten att prata om lite vad som helst som råkar ha koppling till berättelserna. Jag menar på fullaste allvar att det inte har skett idag. Det mesta som har sagts har haft koppling till vad landskapsrevisorerna lyfter fram. Tack för en givande debatt så här långt.
Revisionsberättelsen för Ålands delegation i Nordiska rådet får man i ärlighetens namn inte ut så mycket av att läsa. Vi har haft ett aktivt år, vi har haft utskottsbesök bortom Åland, gästande utskott på Åland, högtidligt undertecknande av nordiskt samarbetesavtal, nordiska dagar i lagtinget med nordiska rådets direktör. Utöver detta kan konstateras att vi har hållit oss inom budgeten för 2012, och strävat efter att ge så mycket Norden som möjligt för medlen.
I landskapsrevisorernas berättelse konstaterar jag samma sak som ltl Sundback lyfte upp d.v.s. det som står på sidan 25 och 26, där revisorerna konstaterar vidare ”att det finns ett relativt stort antal personer som har rätt att anställa personal och fatta beslut om avlöning beslutanderätten är fördelad på många i personalen” jag hoppas att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i detta.
Sidan 35 i berättelses vill jag särskilt uppmärksamma landskapsrevisorernas kritik om avgifter i skärgårdstrafiken. Landskapsrevisorerna pekar nämligen på att vi inte har något sätt att kontrollera hur många bilar var det ombord på Skarven, hur många har betalat av dem? Vi är idag ganska fjärran från ett digitaliserat system där man sätter en telefon framför en manick och plupp är en bil registrerad. Jag är glad för infrastrukturministerns svar till vice talman Roger Janssons anförande som delvis var i samma ärende. En sak som revisorerna inte nämner är konsekvenserna av att boka och inte dyka upp. Har du stuga i Kökar kan du boka upp färjan varje veckoslut, har du inte lust att dyka upp så händer inget. Inget i stil med no show avgift uppbärs som t.ex. sker om du inte dyker upp hos läkaren i ÅHS. Jag när personligen en from förhoppning om att vi skall införa något sådant, att infrastrukturministern kan överväga det och att finans- och näringsutskottet fördjupar sig det, skärgårdstrafiken är för viktig för att inte ha de.
Avslutningsvis mitt favoritämne fiskodlingar. Om vi bläddrar till hållbarhets
redovisningen på sidan 16. På basen av de siffror som presenteras är tiden mogen att lösa upp den gordiska knut som vi alla känner till, d.v.s. att 66 procent av Ålands fosforutsläpp kommer från fiskodlingen enligt hållbarhetsredovisningen i landskapsregeringens berättelse. Det har lett till att vi i dagens vattenlag har ett de facto moratorium på nya tillstånd med allt vad det innebär. Enligt Helcom är vi det enda område i Norden som har det. Fiskodling ger arbete, fisk och skatteintäkter för kommuner. Fiskodlarna vill gärna expandera sin verksamhet men kan inte göra det idag. De som sitter på tillstånden sitter på en stor förmån. Därför har man börjat expandera, som vi kan läsa både i lokalpress och i svensk press, där fiskodlingens andel av fosforutsläppen ligger under en procent, viss reservation för den siffran, i Finland ligger det kring två procent. Jag tror och jag har sagt det förut att det långsiktiga svaret ligger i recirkulationsteknologi som just nu etablerar sig i rask takt både inom och utanför EU, i Polen, Norge, Skottland och Kina. En möjlig lösning finns i att EU:s gemensamma fiskeripolitik gör Östersjöområdet till ett pilotområde för recirkulationsteknologi som vi redan har en viss kunskap av bl.a. i Danmark och på Åland.
Med beaktande av Östersjöns jämförelsevis grunda och känsliga karaktär, är ett medlemsförslag om detta på kommande i Nordiska rådet. Tack för er uppmärksamhet.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack herr ordförande! Ltl Wille Valve tar upp avgifterna på färjorna och som ett exempel Kökars sommargäster, dit jag råkar höra. Jag kan informera ledamoten att om man inte dyker upp andra gången har man svårt att få en bokning efter det. Det finns straffåtgärder. Gällande avgifterna tycker jag att man kan föra en ordentlig debatt kring dem, de ger egentligen inte så stora intäkter vi subventionerar över 90 procent av trafiken.
Ltl Wille Valve, replik
Tack ledamoten Kemetter för den informationen. Det jag framför allt efterlyser är en tydlig konsekvens av vad som händer när man inte dyker upp. Jag håller inte med om att avgifterna utgör en försumbar del i budgeten. Det kan bidra till att lyckas täcka upp det underskott som vi har framför oss. Det är ett mål som vi alla har.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack herr ordförande! Det är ett intressant resonemang ltl Wille Valve för men knappast kommer avgiftspolitiken att täcka upp något underskott utan vi måste arbeta på ett helt annat sätt. När det gäller en konsekvens, det kan vi diskutera jag tycker ändå att den här konsekvensen på t.ex. ÅHS missar du ditt besök får du direkt en avgift på 40 euro. Jag har fyra barn och mycket händer och folk ska hinna hit och dit och man kam av dessa misstag glömma en tandläkartid eller något annat och det blir ganska dyrt.
Ltl Wille Valve, replik
Avgiftspolitiken är viktig av en annan orsak, det är en förvaltningsmässig okultur som råder när vissa betalar och vissa inte gör det. Jag säger det på basis av personliga upplevelser, det står inte i landskapsrevisorernas rapport. Jag har letat upp anställda och bönat och bett för att få betala, jag tycker inte det är sunt. Jag känner till andra erfarenheter och jag är uppriktigt bekymrad om det är den här förvaltningskulturen som börjar förekomma inom andra förvaltningar inom landskapet. Det är en stor rättsosäkerhet. Jag är väldigt tillfreds med det minister Thörnroos har sagt så här långt i detta ämne, det bådar gott.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Inkomsterna i skärgårdstrafiken är prognostiserade till strax över 1 000 000, teckningsmässigt är siffran låg. De facto 1 000 000 är alltid 1 000 000. I dagsläget finns en manuell kontroll av folk som bokar och inte dyker upp, även här i salen har vi folk som fått tillsägelse att inte dubbelboka. Det finns en viss manuell kontroll men den är oerhört tidskrävande och bör förbättras. Den möjligheten hoppas jag ska infinna sig när vi får ett nytt bokningssystem nästa år, om lagtinget bifaller min önskan. Vad det gäller no show, att du inte dyker upp, där förkommer att man ringer och meddelar att ni inte längre har möjlighet att boka. Men det är inte systematiserat på ett sådant sätt att det är värt namnet. Det är direkta stickkontroller man kan göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack herr talman! Jag blev glad när ltl Valve stödde tanken att utskottet skulle titta närmare på ÅHS lönesättning. Det är en väldigt viktig fråga för att få tillstånd, rättssäkerhet, likabehandling och kostnadskontroll. Jag vill ytterligare förtydliga att vårdchefen har ett sådant system på all vårdpersonal, vilka utgör den stora majoriteten av alla anställda, att ofoget eller vad man ska säga att prioritera och belöna som det passar det finns tydligen inom de andra yrkeskårerna. Det betyder att det inte är så omfattande att notera vilka enhetschefer som inte har något som de följer och inte heller i ledningsgruppen.
Ltl Wille Valve, replik
Jag tackar ltl Sundback för den informationen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack herr talman! Jag är glad att Wille Valve berör avgifterna på skärgårdsfärjorna eftersom jag väckte tanken i diskussionen om halvårsrapporten med finansministern varför man inte kunde automatisera avgiftsupptagningen i framtiden. Det är fler som har stött tanken och jag vet att infrastrukturministern är inne på samma sak. Det är roligt att det finns stöd för det, då finns det en möjlighet att anslaget till lagtinget går igenom också när det kommer upp som budgetanslag.
Ltl Wille Valve, replik
Tack, jag kanske skulle dra en något märklig historisk parallell, jag kommer att tänka på förbudstiden i Finland när majoriteten av befolkningen upplevde alkoholförbudet som djupt orätt och därmed började froda smuggling och sedan spillde det över på annan verksamhet, beskyddarverksamhet och man fick en alltmer relativistisk syn på rättsordningen. Nu är det inte lika illa med skärgårdstrafiken, långt ifrån men det är en så pass utbredd företeelse att jag tycker vi borde vara bekymrade över att det kan förekomma, vi behöver uppryckning.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Plenum avbryts för aviserat kaffebjudning i aulan av Beijar, Karlsson och Jansson återupptas klockan 14. 55, hjärtligt välkomna. Ni kan också läsa kollegernas gåva till 70-åringen.
Talmannen
Plenum återupptas med fortsatt behandling av ärende nr 3 - 5 på föredragningslistan och på talarlistan.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Några spridda kommentarer före jag kommer till mitt viktiga ärende. AMS diskuterades här i anförande och replikskiftet det är absolut viktigt att AMS fick ändamålsenliga lokaler. Det vi ifrågasätter är den dyra renoveringen för endast tre år. Det har varit replikskiften kring att automatisera biljettförsäljningen inom skärgårdstrafiken. Där har det funnits grönt ljus, vad jag uppfattar från lagtinget, under en lång period att man skulle ta tag i detta och fullföljt det. Jag tror att de finns skrivningar i tidigare budgeter så det gäller att leverera.
Jag likt ltl Sundman vill prata kring hållbarhetsredovisningen. Det är tredje gången landskapet Åland har gjort en hållbarhetsredovisning första gången var 2008, 2010 och nu för budgetåret 2012. Det var ett gediget jobb som gjordes när man tog fram de olika kriterierna och lade grunden för hela hållbarhetsredovisningen. Det visar helt tydligt och klart vartåt vi går inom vissa områden. Det är ett bra grepp som landskapsregeringen har tagit att man sätter det som en egen bilaga då har man stor nytta av den.
Några frågor som liberalerna och jag har funderat kring. Sittande landskapsregeringen har haft som målsättning att öka och utvidga naturskyddsområdena, var står vi där? Gällande avfallsstatistiken är den väldigt intressant att följa, vi har inte någon sammanhållen avfallshanteringspolitik och en känsla av att vi nu går bakåt när det gäller sortering och helhetsgreppet om avfallshanteringen. Åland har under många år varit väldigt duktig och på vågens framkant, och nu är den allmän känsla är att vi går tillbaka.
En fråga som är en viktig hållbarhetsfråga är skyddet av vårt dricksvatten. Där har gjorts ett omfattande arbete med att ta fram skyddsplan för våra yt- och grundvattentäkter. Jag vill veta lite mer om tidsplanen, och skyddsområdena skulle behöva fastställas.
På sidan 23 i hållbarhetsredovisningen kan lagtinget beskåda det största medicinska genombrottet de senaste hundra åren, nämligen den demografiska utvecklingen. Sedan sextiotalet har vi satt ungefär 20 till 25 relativt friska år till vår medellivslängd vilket är ett stort medicinskt genombrott. Vi kan se att det innebär vissa utmaningar för vårt samhälle. Tittar man i ÅSUB:s demografiska försörjningskvot ser vi att den stiger väldigt mycket, vi är bara i början av den brant stigande kurvan. Där har vi sannerligen en utmaning och det kommer upp med jämna mellanrum.
Tittar man på ekonomin och jämställdheten ser vi siffrorna och staplarna att arbetslösheten bland kvinnor verkar öka. Under lång tid har Åland haft lägre arbetslöshet bland kvinnor men nu visar de senaste siffrorna ganska lika för kvinnor och män. Behöver vi göra någon analys där, vad kan det bero på? Vi kan konstatera när det gäller lönesättning att kommunerna och staten håller sitt löneglapp mellan kvinnor och män lite rörde det sig till att jämnas ut, medan glappet verkar öka inom vår egen butik inom landskapsförvaltningen. Männen av de offentligt anställda har betydligt högre lön än vad kvinnorna har, där verkar glappet öka.
Jag delar åsikten som ltl Sundman hade att det skulle vara intressant att ta fram nytänkande och kreativitet när det gäller en del av hållbarhetsredovisningen nämligen ekonomin. Vi vet att det finns statistik på förmögenhet, vem som äger i det åländska samhället, vem har jordegendomar och jag vet inte om de låter sig göras med besparingar och sådana saker. Det finns utrymme att förbättra statistiken när det gäller ekonomin.
Ytterligare en sak som skulle vara intressant att se på är styrelsesammansättningen i de åländska bolagen, hur ser det ut med kvinnor och män, hur ser det ut bland företagen på Åland? Hur många manliga och hur många kvinnliga företagare har vi? Vi vet att det finns en potential bland kvinnligt företagande som oftast är tjänstesektorn. Oftast blir den kvinnliga företagaren osynliggjord. Jag delar den uppfattningen att det skulle finnas mycket intressant att göra när det gäller ekonomin i hållbarhetsdelen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack herr talman! Det var intressanta frågor som ltl Katrin Sjögren tog upp och jag tänkte replikera det med den demografiska utvecklingen. Det är en fantastisk utveckling med tanke på medellivslängden hur den har förlängts. Man pratar alltid i det sammanhanget om utmaningar och det är otydligt var det betyder. Jag tror man måste tänka ett steg längre för det första är detta en puckel, jag tillhör den generation som kommer att vara den största generationen pensionärer. Lyckligtvis om man får säga så, den här generationen kommer att dö bort inom ett rimligt antal år, 2050 kommer det antagligen att se betydligt annorlunda ut. Det andra är att den tekniska utvecklingen som kommer att gå snabbare på grund av att försörjningsgraden förändras. Och det kommer att vara positivt för kommande generationer.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det tror jag också att tekniken utvecklas, samhället utvecklas, vi har en frisk äldre befolkning man börjar prata om ett fjärde skede i livet. Det gäller att ta tillvara den kraften som finns hos äldre i våra nordiska samhällen. Det visar ju inte minst vilken stark och viktig gren de äldre gör genom att arbeta inom tredje sektorn. Det finns absolut möjligheter här de håller jag helt och håller med om. Samtidigt som vi behöver ha barn och unga, vi behöver ha inflyttning, det finns bara möjligheter för att uttrycka en klyscha.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack herr talman! Jag tänkte berätta lite mer om naturskyddsområden som vi vet att vi borde ha implementerat, infört Natura 2000 områdena redan för länge sedan. Det har man inte gjort på grund av bl.a. ekonomiska orsaker. Vi har ett nytt naturskyddsområde fastställt med många ägare och det är i Lemland, Öfladorna som är ca 13 ha stort. Vi har förhoppningar om att komma vidare i Eckerö med ett område med en mycket unik orkidé den enda växtplats som finns kvar i hela Finland finns i Eckerö, en Gulyxne som bl.a. president Niinistö försökte hitta i våras. Sedan ytterligare två områden Lågskär och Rannöarna.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Tack för den informationen. Jag vill få lite information hur det går med skyddet av yt- och grundvattentäkterna?
Minister Carina Aaltonen, replik
Det är en mycket relevant fråga och arbetet pågår som bäst. Under hösten kommer det att ordnas ett samråd med bl.a. markägare. Vi två vägar att gå. Endera att skriva om föreskrifterna så att man styr bort verksamhet som kan vara miljöfarlig för vattentäkter. Ett annat sätt som vi också diskuterar är att förtydliga ersättningsfrågan i lagstiftningen. I dag är inte vattenlagen helt klar på den punkten. Detta är ett område som vi sätter fokus på och jobbar med och har gjort en längre tid.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är just det att det varit under en väldigt lång tid man jobbat med frågorna och man behöver börja fastställa. Eftersom vi vet att en av de viktigaste sakerna för vårt ö-samhälle är att ha friskt och rent vatten. Har vi inte det är vi ute på mycket hal is så jag hoppas att miljöbyrån får stöd från övriga landskapsregeringen för att avancera i denna fråga så att vi kan ta långsiktiga beslut.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Tack herr talman! Landskapsregeringens berättelser får man väl tala om numera. Den ena som är lik många andra årsberättelser, den tjocka boken den skulle jag säga är helt otidsenlig. Jag har flera gånger talade om det, det handlar mera om älgar, fiskar, vägar och skogar det är någon form av bondepraktika. Den motsvarar inte det samhälle vi lever i dag över huvud taget. Dessa uppgifter kan vara med i en modernare sammanställning, men ska vi producera sådant här? Det är säkert någon som är intresserad av flygga havsörnsungar och fällda älgar 1971- 2012 men vad drar man för slutsats av det, vad är det för kunskap vi använder i vårt politiska arbete knappast någon? En slutsats som jag drar är att jaktvårdsenheten är för stor på landskapet den borde privatiseras. När vi tänker på att socialbyrån har fem anställda och på den här byrån finns det två. Vi kan gå igenom förvaltningen och se att det handlar mera om markägarintressen än om mänskliga rättigheter. Däremot den nya som kallas bilaga, det är intressant läsning det handlar om vår tid.
Om man vill vara lite provokativ kan man säga att det här är gubbvarianten och det här är tantvarianten. Det handlar om frågor som dagens människor är intresserade av, här finns också ett jämställdhetskapitel. Det visar hur mycket vi ännu har att göra, (Är det något ltl Eklund vill säga där bakom pappret? tänkte om det var någon teaterviskning till mig) att jämställdheten hamnar i en bilaga i stället för att vara ”mainstreamad” genom hela berättelsen.
Ltl Katrin Sjögren tog upp intressanta frågor, vem äger mark på Åland, vem har den ekonomiska makten och tillgångarna, vem styr och ställer i bolagen o.s.v. Det är nästa steg vi måste ta i frågan om att förstå hur ojämställdhet uppstår. Det har bättre utbildning och är sysselsatta t.o.m. lite mer än männen, och tar ett överstort ansvar för barn och familj men märks inte i deras avlöning eller arbetsmarknadskarriär i någon större omfattning. För detta belönas de med försämrad anställningstrygghet och mindre lön. Det är precis som ltl Katrin Sjögren säger att löneskillnaden inom offentlig sektor är störst inom landskapsförvaltningen jämfört med kommunerna och den privata sektorn. Det framkommer väldigt tydligt att kvinnors medellön i relation till männens är för de landskapsanställda under 80 procent. Man kan säga att kvinnorna har hundra procent då har männen 20 procent för höga löner i landskapsförvaltningen i relation till kvinnorna. Männen arbetar mindre, om man tar i beaktande allt oavlönat arbete som kvinnorna gör, och förtjänar mer och har mera makt. Detta bilden av ojämställdheten. Vi har prata länge om hur viktigt det är och vi hade en jämställdhetsdebatt att det måste förändras. Det går långsamt, här finns uppgifter om hemvårdsstödet och om föräldrapenning som ltl Petri Carlsson brukar vilja diskutera. Det står här som det kanske stått under hela min tid, 20 till 30 år att åländska pappor tar ut fem procent av föräldrapenningsdagarna medan mammorna tar ut 95 procent. Samma fördelning gäller uttaget av hemvårdsstödet. Kvinnorna blir bidragsberoende i systemet vi har. Alla förstår vad som borde ske, män skulle ta ett större ansvar för barn och familj, kvinnor skulle få tillgång till ekonomisk och politisk makt i högre grad. Det visar det här ganska tydligt att det borde vara den politik vi ska följa.
Det som är tragisk om man ser det ur en individnivå är att kvinnor blir äldre än män och deras pensioner är betydligt sämre än löneskillnaderna. Äldre kvinnor som har levt och tagit ett stort ansvar ska klara sig på betydligt mindre pengar i månaden än deras manliga pensionärsvänner. Meddelpensionen för kvinnor 2011 var 1220 euro per månad, och männens uppgick till 1744 euro d.v.s. 70 procent. Det som var en löneskillnad har blivit en ännu större pensionsskillnad mellan män och kvinnor. Om inte männen tycker det är orättvist då är vi illa ute. För det är männen som måste göra något, kvinnorna är nog beredda att ta mera ansvar och de är inte emot att ta emot hundra procent lön.
Så herr talman de här hastar nog, partierna måste göra mera för jämställdhetsarbetet. I den här tråkiga bilden finns det ett intressant papper på sidan 21. För många år sedan gjorde jag på egen hand en jämförelse, jag hade då suttit i kultur delegationen, och såg hur man behandlade ansökningar om stipendier från manliga och kvinnliga. Resultatet från min utredning visade att män fick alltid mera än kvinnor, oberoende vad de sökte så fick de mer. Kvinnorna fick alltid lika, en kvinna skulle inte få mer än en annan och det är ett uttryck för det när man säger att män är alltid individer men kvinnor är ett kön. Kvinnor ska behandlas lika annars blir de avundsjuka på varandra och börjar slåss. Tittar man på utredningen i bilagan är det förhållandevis jämställt idag. Rapporten som jag gjorde tror jag hade ett visst inflytande för det är samma tjänstemän som idag. Män och kvinnor får i stort sett arbetsstipendier i samma utsträckning, däremot direkta ekonomiska stipendier, engångstipendier, får fortfarande männen ett par hundra euro mer i genomsnitt än kvinnorna. Det sitter i länge och jag tycker det är värt att notera att det går att göra förändringar men man måste ha kunskap och intresse. Kunskap kan man få, intresset är det som är svårt. Vill man verkligen ta itu med sakerna eller ska man sätta på svarta glasögon och det fortsätta som det alltid har gjort.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack herr talman! Ltl Sundman tar upp ett intressant ämne gällande lönesättningen mellan män och kvinnor. Jag delar hennes uppfattning och har aldrig förstått varför det är olika lönesättningar för lika arbete. Det är en gammal struktur som ligger till grund som nämns här. När det gäller politiskt att få kvinnor att ställa upp i val har jag sett att det inte är lika lätt att få kvinnorna som män engagerade, de har inte lika lätt att säga ja, att skriva under att de ställer upp i valet. Jag vill ställa en fråga till ltl Sundback, partiet har varit med i olika omgångar i landskapsregeringen, vad har socialdemokraterna drivit för politik för att förbättra ojämlikheterna som framförs? Socialdemokraterna har inom den här förvaltningen haft möjlighet att påverka detta.
Ltl Barbro Sundback, replik
På sista frågan är det bäst att ltl Brage Eklund vänder sig till lantrådet. Det dras ett program vilket vi har sett är värdefullt det ger kunskap och information. När vi kommer till förändringsförslag som skulle gynna jämställdheten då kommer motståndet vilket är ett konservativt och tydligt mönster. I socialdemokraternas parti är vi är så gott som hundra procent jämställda nästan på alla nivåer. Min erfarenhet är densamma som ltl Eklunds att det är svårt att rekrytera kvinnor, men partierna måste diskutera sådana frågor som kvinnorna är intresserade av och männen måste lyssna och inte stå som patriarker, kvinnorna ska lyda och vara lojala och när de inte är det är det kvinnorna som är problemet vilket är alltför vanligt.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack herr talman! Socialdemokraterna är ett parti som har varit med i politiken längre Ålands framtid. Vi är med i tredje perioden i lagtinget och har jobbat hårt för att få kvinnor engagerade i vår politik. Vi har försökt lyfta fram de som är intresserade på olika nivåer och inte har lyckats etablera sig i samband med politiska val. Det är problem och jag tror att alla partier har en skyldighet eller en skuld i att det blivit på detta sätt. Om man ska vara ödmjuk för att få kvinnor att ställa upp har jag inte svaret på men på något sätt måste man få ett större engagemang hos kvinnor.
Ltl Barbro Sundback, replik
På det strukturella planet är det inget gåtfullt. Man jobbar, har huvudansvaret för barn och familj, dessutom tycker man om att motionera, det blir inte så mycket tid över. Kvinnliga politiker blir mycket mera utsatta i media än män. Det kan jag intyga, speciellt om man har åsikter sitter man bara och håller med männen är det klart att man inte blir uppmärksammad. Man kommer inte att vara kvar i politiken heller för vad skulle det vara för mening. För att partierna ska kunna rekrytera kvinnor krävs det framför allt att de uppfattar det som meningsfullt att vara med och påverka. Vårt parti har lyckats ganska bra med det. Det som riktas mot oss är att vi inte skulle ha tillräckligt med män vi har 50 procent men vi har kvinnligt ledarskap och det uppfattas ofta som kvinnodominans. Men att ha manliga ledare att det är manlig dominans, det är inget problem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack herr talman! Jag upplever att ltl Sundback återigen kollektivt skuldbelägger alla män. Jag förstår inte riktigt, det är som ledamot Sundback har något emot män. Att män gör fel hela tiden det resonemanget förstår jag inte. Däremot finns det bekymmer med jämställdhet och det är något vi ska jobba för. Ltl Sundback tog upp hemvårdsstödet och jämförde procentsatserna, kvinnor hade 95 och männen fem då är det kvinnorna som är stödmottagare. Det finns exempel på kvinnor som får in pengar på sitt konto medan det är mannen som är hemma. Det vet jag av personlig erfarenhet. Att hänvisa till en statistik som inte är fullständigt tillförlitlig det håller inte. I den frågan är det viktigt att familjens valfrihet bibehålls det finns andra sätt att komma tillrätta med dessa bitar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Betvivlar ltl Petri Carlsson landskapsregeringens siffror i verksamhetsberättelsen får han be sin representant eller kanske ltl Carlsson sitter i finansutskottet att få fram de exakta siffrorna. Jag utgår ifrån att det stämmer det som står i verksamhetsberättelsen. Ltl Petri Carlsson anklagade mig för att skuldbelägga alla män. Jag vill att ltl Petri Carlsson citerar något som jag har sagt idag där jag skuldbelägger alla män? Ltl Carlsson kommer med struntprat, jag har hållit mig till sak hela tiden. Man kan inte påstå att det inte är männen som kön som har makten i vårt samhälle eller är det oberoende att här sitter sex kvinnor och 24 män, att det inte påverkar politiken när det gäller jämställheten.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Får man höra att alla män måste lyssna, börja göra saker då upplever jag att man vill skuldbelägga alla män. Alla män dras över samma kam därför ställde jag frågan om ltl Sundback har något emot män. Vad gäller hemvårdsstödet och statistiken är de facto mottagaren av stödet som registreras i systemen. Det är inte den som stannar hemma explicit som registreras. Det är svårt att utreda exakt då måste det göras enkäter till alla som lyfter hemvårdsstöd, mottagaren av stödet registreras och den statistiken visar inte vem som har stannat hemma. Hemvårdsstödet att uppbyggt att man inte ska utnyttja den kommunalt finansierade barnomsorgen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Om jag inte tycker om män, det finns faktiskt vissa jag inte tycker särskilt mycket om, men som kön har jag inget emot män. Det är att föra ner frågan på ett individplan och det är ofta högerns sätt att diskutera strukturella problem. Det handlar inte om mig, eller ltl Petri Carlsson det handlar om en maktstruktur baserad på kön i vårt samhälle. Den finns överallt och tar sig uttryck i våld, övergrepp och kontroll av det underordnade könet kvinnor och förekommer i vårt samhälle alltför mycket. Vem bär ansvaret för det? Är det kvinnorna, det tror jag inte. Vad gäller statistiken ber jag ltl Carlsson föra det i bevis i finansutskottet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen
Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Första behandling
6 Landskapsborgen för bostadslån
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Fru talman! Med tanke på landskapet Ålands utmanande ekonomiska situation kan det tyckas befängt att stå här och förespråka en lag om landskapsborgen för bostadslån. Att hålla folk med borgen riskerar ibland vara prövande. Ändå är det precis det jag på finans- och näringsutskottets vägnar ämnar göra och jag vill gärna passa på att förklara varför.
Enligt lagförslaget ska landskapet Åland kunna gå in och agera borgenär för ålänningar som vill bygga sitt eget hus. Inte som huvudborgenär men som en del av en finansieringslösning som kan gynna finansiärer, inblandat näringsliv och den enskilda husköparen. Det handlar inte om någon omvälvande reform som plötsligt öppnar den ask ur vilken, enligt den grekiska mytologin, olyckor och sjukdomar flyger ut över världen. Det är snarare ett sätt att sprida det hopp som Pandora gömde längst nere i sin ask och som på nytt satte världen i ordning, när det begav sig. När det råder mörka tider är det viktigt att leta ljus.
Det aktuella lagförslaget från landskapsregeringen går i stora drag ut på att införa lagstyrda regler för landskapsborgen vilka ska ersätta den tidigare räntestödsfinansieringen av bostäder, den som ströks från budgeten år 2013. Det handlar om ett nytt sätt att tackla ett gammalt problem. Men inte bara det. Den nya lagen gör det också mer rättvist då samtliga ålänningar kan komma i åtnjutande av den. Inte bara de i skärgården, eller i vissa delar av landsbygden, hela Åland.
Under arbetet i utskottet har vi erfarit att en borgen från vårt landskap på allvar kan göra skillnad när det handlar om den sista andelen finansiering till det egna huset. Vi har konstaterat att även om det inte är den perfekta världen att använda skattemedel för att stödja folks lån, är risken väldigt liten medan nyttan kan vara väldigt stor. Tack vare den avgift som lyfts i samband med borgensbeviljandet finns till och med en hygglig möjlighet att det blir en bra affär för landskapet ur en strikt finansiell synvinkel. Livet och tillvaron består emellertid av mer än kortsiktiga ekonomiska vinningar. Åland behöver inflyttning. Åland behöver bostäder där nya och gamla ålänningar kan skapa sina egna liv utifrån sina egna förutsättningar. Det ska inte handla om vem du råkar känna eller vem du råkar vara. Det ska handla om din egen förmåga att bygga ditt liv. På Åland har vi i dag uppemot en tredjedel av ålänningarna som är födda utanför landskapets gränser. Dessa kan nu få det sista stödet i byggandet av en egen bostad och därmed bättre möjligheter att leva sina egna drömmar.
Betänkandet från finans- och näringsutskottet har ni fått. Där finns utskottets synpunkter nedtecknade varför jag föredrar att inte upprepa dem alla. Man kan dock konstatera att landskapsregeringen har valt att dela upp Åland i fyra olika regioner när det gäller borgensbeloppen, procenten och avgiften. Detta har skett av regionalpolitiska skäl och bottnar i att säkerhetsvärdet på bostäder är olika beroende på var de byggs. Utskottet stödjer denna tankegång men vill ändå peka på behovet att i framtida lagstiftningsåtgärder se över indelningen i olika regioner och även utreda om fördelningen av landskapsandelar i allt väsentligt i dag är tillräckligt bra. Det kan ju lätt bli lite rörigt om det finns alltför många nycklar till landskapskassan.
Vi vill påminna om att ständigt utvärdera systemen för att hålla dem aktuella med ett föränderligt samhälle. Vad som ter sig nödvändigt i dag behöver inte vara det i morgon och då måste man vara beredd på förändringar. Vi har t.ex. i utskottet fört en diskussion kring nödvändigheten av miljövänligt byggande och energieffektivt boende i mening att bygga det hållbara samhället, en av många viktiga beståndsdelar i framtidens Åland.
Förslaget om landskapsborgen är självklart inte tillräckligt omfattande för att på allvar skaka den åländska ekonomin eller utgöra en avgörande injektion i en byggbransch som tvingats dra ner på farten. Men det är en av många viktiga signaler som måste skickas ut över hela Åland. Den åländska ekonomin är på många sätt i en djup och reell svacka, vilket det finns skäl att återkomma till nästa vecka då landskapsregeringens halvårsredogörelse ska hanteras på nytt. Läget är kärvt men inte omöjligt. Ur kriser föds framgång, så har det alltid varit och så kommer det alltid att förbli. Det gäller bara att aldrig låta krisen förmörka vägarna mot framtiden. Vi ska fortsätta bygga, vi ska fortsätta utveckla, vi ska fortsätta ta risker och vi ska fortsätta skapa ett bättre Åland. I det arbetet utgör den föreslagna lagen en liten men ändå viktig del. Ofta kommer som bekant de fina sakerna i de små förpackningarna.
Fru talman, med hänvisning till det sagda och till finans- och näringsutskottets betänkande föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget godkänner lagförslaget beträffande lag om landskapsborgen för bostadslån.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack fru talman! Tack för ett gediget och välformulerat anförande. Jag noterar att finansutskottet påtalar, uppmanar landskapsregeringen att i samband med den konjunkturmässiga och snabba samhälleliga förändringar utvärdera systemet. Jag tar det med mig och ska se till att vi får det systematiserat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson för ett mycket bra anförande vilket resulterade i att jag inte behöver hålla något anförande för det tangerar alla de saker jag tänkte säga. Det kommer lämpligt när sysselsättningen i byggbranschen börja gå nedåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om bostadsproduktion för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
7 Energideklaration för byggnader
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapsregeringens lagförslag om förslagen om energideklaration för byggnader och landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland med några ändringar. Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.
Den europeiska unionens bestämmelser om byggnaders energiprestanda har omarbetats och lagtinget ska anta EU:s nya direktiv. Regelverket ska bidra till en minskning av skadliga utsläpp av växthusgaser och ansluter till den europeiska unionens gemensamma mål att till år 2020 minska utsläppen med 20 procent räknat från 1990 års nivå.
Med lagen genomförs direktivet om byggnaders energiprestanda som utvidgar såväl målgruppen av byggnader som innehållet i själva deklarationen jämfört med gällande lagstiftning. Det som tidigare benämndes energicertifikat heter nu energideklaration. I nuvarande system med energicertifikat har en viss förvirring förekommit då den åländska byggbestämmelsesamlingen hänvisar till Boverkets byggregler i samband med planering av nya byggnader medan uppgörandet av energicertifikat följer finländska regler. Avsikten med den nya lagen är att följa svenska metoder för uträkning av energiprestanda, vilket gör dem mer kongruenta med de olika definitionerna i Boverkets byggregler t.ex. kan definitionen av en byggnads uppvärmda yta nämnas.
Fru talman, i framtiden är de flesta skyldiga att energideklarera de som för egen räkning köper, bygger hus eller hyr ut hela eller delar av byggnader, vare sig det är nytt eller gammalt. Kravet omfattar byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter, ofta besöks av allmänheten och har en golvyta över 250 m2. Allmänna undantag från skyldighet att energideklarera framgår av lagförslagets 10 §.
I energideklarationen skall framgå energiprestanda. Utskottet har en del huvudbry och tankearbete för att klargöra de olika begreppen och vad det innebär. Jag beskriver det så gott jag kan. Enligt framställningens 3 § definieras energiprestanda som ”den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden”. Det är en viss skillnad på begreppen använd energi, tillförd energi och energiprestandavärdet.
Använd energi är att huset använder lika mycket energi om förhållandena är identiska oberoende hur energin tillförs. Tillförd energi är att värmekällans energiinnehåll är olika beroende på vilket värmemedium man använder. Energiprestandavärdet är den mängd energi som anges ska återspegla ett normalt d.v.s. genomsnittligt brukande av byggnaden när den används på det sätt som den är avsedd för.
Begreppen har inget att göra med kostnadseffektivitet utan ren och skär energiförbrukning kWh/m2/år. I uträkningsmodellen för den svenska energideklarationen används korrigeringskoefficienter för att beakta olika faktorer såsom husets ålder, kommun, byggnadstyp, värmekälla, fastighetsel och kyla. Värdena för fastighetsel och kyla används inte för egnahemshus. Ur betänkandet framgår en exempeluträkning av energiprestandavärdet för ett hus byggt före 1975 där det framgår referensvärden utgående från vilken typ av uppvärmning man använder. Vilka referensvärden och korrigeringskoefficienter som skall tillämpas i landskapet kommer landskapsregeringen att stadga i en framtida landskapsförordning.
Kort kan man konstatera att energideklarationen anger hur mycket energi som åtgår för ett visst hus genom att jämföra med liknande hus i samma kategori visavi värmekälla, ålder och placeringsort, men det säger inget om kostnadseffektivitet i jämförelse med andra värmekällor och klimatvänlighet det anger bara hur mycket kWh-timmar som åtgår per år och m2.
Behörighetskraven höjs för dem som skall utfärda energideklarationerna. Utskottet erfar att idag är det nio personer på Åland som innehar behörighet och av dem är det två som aktivt arbetar med utfärdandet av energideklarationer. Antalet aktiva kommer att bli fler då krav på energideklaration ökar, kraven höjs och det kommer att krävas vidareutbildning. Kostnaderna kommer att stiga för uppgörande av energideklarationer då det krävs obligatoriskt besök i byggnaden.
Gällande landskapslag om ändring av plan- och bygglagen konstaterar utskottet att framställningens förslag till ny paragraf innebär att samtliga byggnadslov skulle åtföljas av en utredning om alternativa energiförsörjningssystem, något som inte förutsätts i direktivet och inte heller tillämpas i den svenska eller rikets lagstiftning. Med hänvisning till de betydande extra kostnader som detta skulle medföra föreslår utskottet att 71 b § i plan – och bygglagen får en lydelse som väsentligen minskar den målgrupp som åläggs att presentera en alternativ utredning över energiförsörjningssystemet, en kalkyl över konsekvenserna. I praktiken berör det byggnader som uppvärms med el eller olja.
Ltl John Hilander
Talman! Leder detta till en effektivare användning av energi? När man ser till vadförslaget om en energideklaration leder till och var nyttoeffekterna kan bli kan man konstatera att säkerheten och vetskapen för fastighetsköpare stärks och att säljarens och pålagor ökar. Riktar man sig till rätt målgrupp med förslaget är familj och egnahemshus det verkliga energibovarna, eller döljer de största bovarna sig i de undantag som finns i förslaget t.ex. små uthyrningsstugor som ofta inte är rustade för den kalla delen av året.
Jag tror att alla som bor och betalar för sin energi i sina hus är väl medvetna om hur systemen fungerar. Det utskottet belyser och är av största vikt, att alla börjar tala samma språk och man är medveten om de olika begrepp som används. Som det har fungerat idag har man fastnat mellan de svenska och finska begreppen och framför allt uträkningarna. Utskottet belyser också problemet i att prestera ett alternativt försörjningssystem för fastigheter då grundsystem kan variera stort. En grundlig utredning skulle bli väldigt kostsamt och i många fall överstiga kostnaderna för energideklarationen. Vi har från obunden samling valt att stöda förslaget då vi sett att behovet av medvetenhet om energi fortsättningsvis kan bli bättre.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om energideklaration för byggnader för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Ett betänkande som passerar en lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
8 Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner förslagen om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av livsmedelslagen.
Lagförslagen följer utvecklingen att den operativa verksamheten inte skall ligga på landskapsregeringen utan åläggas en operativ myndighet i detta fall ÅMHM. Det upplever alla som positivt.
I landskapslagen om ÅMHM överförs till myndigheterna uppgifterna som i riket hör till regionförvaltningsverken enligt rikslagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos husdjur. Dessutom skall myndigheten sköta vissa ärenden som enligt rikslagstiftningen sköts av Livsmedelsverket Evira.
Det som diskuterats inom utskottet är att smittsamma sjukdomar hos husdjur hör till rikets lagstiftningsbehörighet, men förvaltningsuppgifterna hör till landskapsregeringen eller i landskapslag bestämd myndighet. Detta föranleder utskottets skrivning att det finns oklarheter över vilka uppgifter som skall skötas av landskapsregeringen eller någon annan i landskapslag bestämd myndighet. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen i samråd med riksmyndigheterna klargör vilka uppgifter som ska skötas av landskapet att det vid ett eventuellt utbrott av smittsam sjukdom hos husdjur inte finns någon tvekan om t.ex. vem som skall leda arbetet och fatta beslut om avlivning av hela eller delar av djurbesättningar. Utskottet har fått information om att förhandlingar om en överenskommelseförordning tillsammans med riksmyndigheter kommer att föras under hösten, i syfte att där det bedöms ändamålsenligt överföra vissa uppgifter att skötas av riksmyndigheterna. Utskottet betonar att då överföringen av uppgifter till ÅMHM delvis motiveras av inbesparingsskäl förutsätter utskottet att uppgifterna sköts inom ÅMHM:s befintliga resurser.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack för en snabb och effektiv behandling av lagen i utskottet. Det som är klart är att förvaltningsuppgifterna är åländska och vår förvaltningsbehörighet måste ta kostnaderna. 9 oktober kommer jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän på besök då vi ska reda ut hur man gör om en djurbesättning måste avlivas, om man får en attack av djursjukdom som påträffas första gången i landet. Är det Åland eller riket som ska stå för de kostnaderna, min uppfattning är riket.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Som jag sa i mitt anförande tycker jag att det är väldigt bra att landskapsregeringen förhandlar i dessa frågor och klargör uppgiftsfördelningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson
Fru talman! Det är bra att betänkandet har passerat enhälligt genom utskottet. Ändå har jag synpunkter och kommentarer av politisk natur och uppehåller mig vid det som utskottsordförande Christian Beijer också anförde här och som vi återfinner på sidan två i betänkandet. Först några synpunkter på det allmänna planet. Utskottet förutsätter att två olika åtgärder vidtas och ger en uppmaning till landskapsregeringen. Utskottet finner det vara viktigt att "det och det" utreds. Jag skulle önska att lagtingets utskott skulle komma till en enhetlig praxis i dessa parlamentariska frågor.
Jag hävdar att lagtingets arbetsordning ska läsas på det sätt som finans- och näringsutskottet förtjänstfullt gör. Om utskottet i en text använder verbet ”förutsätter” leder det till ett uppdrag åt landskapsregeringen. Det uppdraget bör levereras som ett beslut av lagtinget. Det förutsätter, ska med andra ord leda till en hemställan, en kläm som vi använder i dagligt språk. Detta är en fast parlamentarisk praxis och faktiskt ett verksamt parlamentariskt verktyg. När utskottet förutsätter att regeringen skall handla i en viss riktning så är det husbondens röst som till sitt förvaltningsorgan ger ett upp drag och därför ska det uppdraget också ingå i lagtingets beslut, och i svaret som lagtinget levererar till regeringen. Detta är den parlamentariska ordningen, den politiska hanteringen av ärenden mellan exekutiv och parlament. Vi måste städse minnas att det är vi som bestämmer och regeringen ska som det heter verkställa lagtingets beslut och övriga förfoganden. Jag vet att praxis varierar men jag skulle hemskt gärna se en ordning som gäller i övriga, inte bara nordiska, utan alla demokratiska parlament. När man ”förutsätter” något är det en politisk beställning av tung kaliber och ska därför ingå som ett beslut i utskottets betänkande. På sidan tre föreslår utskottet med rätta på att ” med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar förslagen i följande lydelse” och så kommer ett och två.
I detta sammanhang borde det ha fogats två beslut till ” dessutom förutsätter lagtinget att landskapsregeringen i samråd med riksmyndigheterna klargör vilka uppgifter som ska skötas av landskapet o.s.v.” som det står på sidan två. Mera problematisk blir förutsättning nummer två längst ner i följande stycke ” vidare förutsätter lagtinget att de uppgifter som sköts inom ramen för ÅMHM ska skötas inom befintliga resurser” då tar utskottet på sig en finanspolitisk uppgift som ankommer på finans- och näringsutskottet, om jag förstår den senare delen rätt.
Med andra ord här har utskottet gjort tappra försök men jag är inte säker på att man hittat vägen, d.v.s. den första klämmen är bra om det är en direkt uppmaning till regeringen att handla på ett visst sätt så att ÅMHM har en realistisk chans att klara av nya ålägganden i den här lagen och i kommande lagar som vi känner till. Sen förutsätter detta social- och miljöutskott att lagtinget ska, eller vem det sist och slutligen är det i den andra klämmen om det är lagtinget eller landskapsregeringen, som ska se till att det sköts inom befintliga resurser. Det är lagtinget som bestämmer över budgeten, vill lagtinget tilldela ÅMHM mera resurser kan ju inte gärna sociala- miljöutskottet motsätta sig nog men knappast med någon större framgång. Så uppfattar jag lagtingest budgetmakt. Den andra förutsättningen uppfattar jag som problematisk men verbet finns där.
Min tredje iakttagelse finns i föregående stycke där utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga att vid överenskommelseförordning o.s.v. Den här typen av verb är parlamentariskt problematiska. Normalt ingår det inte i lagtinget beslut som delges regeringen. Jag vet samtidigt att lagtinget använder termen uppmanar och för mig har det blivit oklart vad lagtinget därmed egentligen önskar.
Jag ska illustrera den skillnaden i ärendet vi nyss behandlade, verksamhetsberättelsen. Där redogörs vad lagtinget har beställt och vad landskapsregeringen har effektuerat. I de berättelserna återges hur klämmar har blivit behandlade. I den här berättelsen är det en indelning i hemställningar från 2011 och bakåt och 2012 och framåt. Allvaret i dessa klämmar framträder i att det skall redovisas i berättelsen hur det har hanterats. Medan det inte finns regler för hur uppmaningar skall hanteras därför blir det ingen återkoppling av dem. Här efterlyser jag för framtiden en diskussion i utskottsekretariaten de sinsemellan hur man använder det parlamentariska termerna för det har alla sin speciella innebörd.
Jag säger inte att man ska sluta använda termen uppmana för alla förstår vad det betyder men i ett politiskt sammanhang är det problematiskt att veta var upphör en förutsättning, en kläm och var träder något annat till i detta fall en uppmaning.
Min fjärde iakttagelse i samma stycke. Jag nämnde det ”att ytterligare är det viktigt att det utreds och fastställs vem som skall bära kostnadsansvaret för bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur i landskapet” detta är uppenbarligen en beställning att regeringen tillsammans med, det vi hörde ministern ange i ett repliksvar, riksmyndigheterna reder ut dessa saker. Jag hoppas att det är vad man avser d.v.s. utreds, att den som har ansvar för ärendet se till att det blir utrett.
Det här är något jag brukar anföra, brukar prisa det utskott som har tagit till sig skillnaden mellan förutsättning och uppmaning och jag brukar uppmana de som inte har gjort det att tänka i banor av att göra det. Detta ska inte den nu sittande lagtingssekreteraren uppfatta som kritik, det är något jag skulle ha framfört oberoende av sammansättningen här idag. Jag vill påstå att det säger råder som en normal parlamentarisk praxis. Tack fru talman.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Lagtinget behöver utveckla en praxis hur man använder dessa verb. I detta betänkande kan man se det som en avspegling på det som regeringen har redogjort för i utskottet. Det ska verkställas här under hösten i samverkan med riksmyndigheterna och klargöra frågorna som rör djurskydd och djursjukdomar. Det är mer en bekräftelse på att vi verkligen kommer att göra det som regeringen har sagt.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack fru talman! Här är allting nära, ledamöter lyssnar på varandra och ministrarna på ledamöter det är gott och väl att kommunikationen går fram på det sätt som ministern anför, det tror jag säkert. Skulle det ingå i lagtingets svar på regeringens förslag skulle vi ha den återkopplingen jag nämnde tidigare om vilka åtgärder har detta föranlett. Närheten talar samtidigt för att oberoende av den här ordningen, vilket jag vill att införs, så ankommer det på oss alla att ha gott minne och vid lämpligt tillfälle ställa frågor till regeringen vad som är gjort i ”detta och detta” ärende det är en del av det parlamentariska umgänget, vi har olika vägar det ena behöver inte utesluta det andra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av livsmedelslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
För kännedom
9 Slopande av körkortsutbildningens andra skede
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 16.09.2013
10 Aktivera självstyrelselagens B-lista
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 3/2012-2013)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 16.09.2013.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 16.09.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.