Plenum den 13 december 2010 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Lag om ekodesign och energimärkning
Landskapsregeringens framställning (FR 6/2010-2011)
2 Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 3/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)
3 Ändring av vallagstiftningen
Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)
4 Landskapslag om valfinansiering
Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)
5 Godkännande av stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA)
Lagutskottets betänkande (LU 4/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 3/2010-2011)
6 Godkännande av avtalet med Belize om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 5/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 5/2010-2011)
7 Godkännande av avtalet med Marshallöarna om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 6/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 6/2010-2011)
8 Godkännande av avtalet med Vanuatu om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 7/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 7/2010-2011)
Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 4/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2010-2011)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Folke Sjölund på grund av deltagande i Regionkommitténs utskottsmöte i Bryssel samt ltl Raija-Liisa Eklöw på grund av sjukdom. Beviljas.
Meddelande
Meddelas att val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem för finansåret 2011 kommer att förrättas vid plenum 15.12.2010. Kandidatlistor ska inlämnas till lagtingets kansli senast tisdag 14.12.2010 kl. 15.00. Antecknas.
Jag vill också be ledamöterna att ha beredskap för plenum den 20, 21 och 22 december nästa vecka för behandling av budgeten.
Remiss
1 Lag om ekodesign och energimärkning
Landskapsregeringens framställning (FR 6/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Minister Roger Eriksson
Herr talman! Med den här lagframställningen uppfyller vi två direktiv; ett direktiv om ekodesign och ett direktiv om energimärkning. Egentligen är det här mycket tekniska frågor i sak. Utrymmet för politik är ganska snävt.
Grundtanken med direktiven är det s.k. livscykeltänkandet, en produkts miljöaspekter ska beaktas vid alla faser i produktutvecklingen. Man ska också ta hänsyn till alla resurser som konsumeras. Det berör även transport, återvinning och avfall. Det görs enhetliga regler för fri rörlighet inom unionen.
Tanken är att man ska spara energi när det gäller energirelaterade produkter, sådana produkter som producerar, använder, mäter och överför energi. Här finns det en uppsjö av olika tekniska saker; vattenkranar, duschar mm.
Herr talman! Här får vi två direktiv med en lagframställning. Verkningarna är att minska de negativa effekterna på miljön. Det har också en liten betydelse för landskapets ekonomi och organisationen och även för förvaltningar i företag inom landskapet. Landskapsregeringen får ett tillsynsansvar. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Kansliministern säger att det inte finns utrymme för mycket politik. Det finns tydligen utrymme för så mycket politik att man kan skrota självstyrelselagens språkbestämmelser. Man skriver ju i andra paragrafen; ” man kan av särskilda skäl bevilja undantag från krav på språket. Man kräver att information som ges av marknadsföring av produkter som faller inom denna lags tillämpningsförordning ska i landskapet ges på svenska.” Det kan vi ge undantag ifrån. Ska vi verkligen stifta en sådan lag i Ålands lagting? Det är ju tvärtom, de undantag som finns idag borde ju beivras eftersom det är stort problem att produktinformation inte finns på svenska i den åländska handeln. Det här motsätter jag mig med det bestämdaste att vi till landskapsregeringen ger en sådan här fullmakt som strider mot 36 § i självstyrelselagen.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Ltl Sundman pekade på en paragraf som vi diskuterade ganska mycket i förvaltningen. Om jag har uppfattat det rätt så finns det här systemet tidigare. Det är förstås ett stort undantag. Tanken har varit t.ex. i ett teoretiskt exempel som förvaltningen presenterade det för mig; tänk om man vill importera en specialmaskin inom sjukvården från USA eller Australien och det inte finns bruksanvisning på svenska, då ska den här möjligheten finns. Men, som sagt, det är i yttersta extrema undantagsfall.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Den här fullmakten måste absolut specificeras. Det får absolut inte gälla sådana saker som en avancerad medicinsk teknisk maskin, då måste det finnas bruksanvisning på svenska så att inte vår personal inom sjukvården hamnar i en sämre sits. Det finns säkert på finska på den finska marknaden.
Det här handlar om att man kan ge undantag om man t.ex. säljer ett järnspett, då behöver det inte finnas bruksanvisning på svenska för alla vet vad man kan ska göra med ett järnspett. De bestämmelserna finns redan idag. Men så fort det är motiverat med en bruksanvisning så måste den finnas på svenska på den åländska marknaden. Det här måste utskottet absolut se på och strama upp den här fullmakten så att vi inte kodifierar praxis. För så här är det tyvärr idag, vilket kansliministern borde ha stressat upp sig för i större utsträckning eftersom han är ansvarig för beviljande av näringsrätt osv. Tyvärr har vi inte sett så mycket åtgärder till den delen ifrån den parlamentariska gruppen som också skulle ta upp de här problemen i det åländska näringslivet för de åländska konsumenterna.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Det exemplet som jag just anförde visar på att landskapsregeringen har omsorg om åländska patienter. Det var det som var tanken med det teoretiska exemplet som presenterades för mig. Jag har ingenting emot, och jag ser också fram emot, att utskottet tittar närmare på de här frågorna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag är lite förvånad över minister Roger Erikssons resonemang. Grundläggande för lagstiftningen måste vara att den följer den författningshierarki som vi har. Självstyrelselagen är på sätt och vis vår konstitutionella lag eller grundlag. Det mest centrala i den lagen är språkbestämmelserna, att det enda officiella språk vi har på Åland är svenska. Då kan ju inte regeringen i lagstiftningen föreslå att man ska börja göra avsteg ifrån den principen. Vilka teoretiska exempel man har är nog av underordnad betydelse i det här sammanhanget. Ltl Danne Sundman har tagit upp viktig principiell fråga och den är mera av konstitutionell vikt än de här praktiska omständigheterna som ministern nämnde om.
Jag tycker att man ska vara dogmatisk på den här punkten och man ska vara principiell, vilket är det självstyrelsepolitiskt enda riktiga. Sedan i praktiken om sjukhuset ser sig tvungen att köpa en maskin där informationen bara finns på engelska så lär de väl göra köpa den ändå, för läkarna kan väl engelska och de skulle få väl aldrig har hittat apparaten om de inte förstår sig på engelska. I praktiken så är det där inte något problem. Om regeringen är så nitisk att de ska kontrollera läkarna, att de bryter mot självstyrelselagen, så må de väl överlägga om detta. Jag tror inte heller att det fungerar. Det är lite som med bestämmelsen vid beviljande av tillfällig näringsrätt, språket på arbetsplatsen vara svenska. I praktiken vet vi att det inte finns någon kontroll av det. Vi som rör oss i staden hör vad det talas på byggena. Det har inte heller lett till några egentliga praktiska problem, vad jag förstår. Det gäller principen, där tror jag att man ska vara väldigt dogmatisk. Börjar man att göra avsteg så kan man göra det i sammanhanget med hänvisning till ett ytterst teoretiskt exempel som inte har någon praktisk betydelse. Då har man öppnat dörren för alla möjliga undantag.
Jag stöder ltl Danne Sundman i den här frågan och hoppas att det utskottets som får det här tar bort den här undantagsbestämmelsen.
Ltl Harry Jansson, replik
Herr talman! Det är en principiell intressant frågeställning som ledamöterna Sundman och Sundback har tagit upp. Jag kan påminna kollegerna om att självstyrelselagen säger ingenting om den här typen av bestämmelser annat än att statsrådet ska se till att föreskrifter och bestämmelser som tillämpas i landskapet ska finnas på svenska.
Det som nu sägs i gällande lagstiftning är bland annat den om produktsäkerhet i landskapslag och rätt att idka näring på Åland. Där har tidigare parlament utgående ifrån självstyrelselagen fört vidare tanken om att svenskan ska vara standardspråket och respekteras i all information. Det här kan inte göras till någon konstitutionell fråga. Leder man ledamöternas Sundmans och Sundbacks resonemang vidare så skulle vi egentligen behöva anta den här lagen med tvåtredjedels majoritet i och med att det finns en tilltänkt undantagsmöjlighet för landskapsregeringen. Det var lite mer information.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är ju ett intressant påstående att det kräver tvåtredjedels majoritet eftersom det är ett avsteg från självstyrelselagens skrivningar. Det kan utskottet också grunna på.
Att det skulle vara ensidigt på det viset att det bara är statsrådet som måste följa den här principen om att Åland är enspråkigt svenskt och i sina kommunikationer med Åland skulle vara skyldiga att iaktta den bestämmelsen, medan vi själva skulle avvika. Det är säkert möjligt. Jag tror däremot inte att det är någon bra politik och framförallt inte trovärdigt. Vi ställer krav på andra, när vi inte själva tycker att vi ska behöva uppfylla kraven i det här avseendet. Jag tycker nog att majoriteten har skäl att fundera på det här en gång till.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag vill bara förtydliga att självstyrelselagen säger ingenting speciellt just om den här typen av lagstiftning. Däremot har självstyrelselagen klara skrivningar om att landskapet är enspråkigt svenskt när det gäller undervisningsspråket. Vi har skriftväxlingsspråket med de finska myndigheterna och rätten att tala finska inför egna myndigheter. I 43 § självstyrelselagen sägs att det är statsrådet i Finland som ska ansvara för att olika bestämmelser och föreskrifter, i möjligaste mån står det till och med tyvärr, ska de finnas på svenska i några fall. Därför har vi också haft problem med kollektivavtalen.
Naturligtvis kan utskottet titta på om man faktiskt kan avvika från de grundläggande tankarna med hela självstyrelsesystemet. Svaret är, enligt min mening, ja. Sedan må man beklaga detta i vissa avseenden.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det är ju den sista frågan vi diskuterar, inte statsrådets skyldigheter gentemot Åland. Visst kan man avvika. Jag menar nog att man är inne på en väg där man urholkar självstyrelsen. Man sågar lite av den gren som man sitter på, om det bara är andra som ska iaktta enspråkigheten. Nog måste ju regeringen själv leva upp till det. Jag tycker att det här verkligen är en principiell viktig diskussion. Jag är glad att ltl Danne Sundman är mera observant än vad tydligen majoritetspartierna har varit i det här sammanhanget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Ltl Sundback använder stora ord när det gäller att rädda det svenska språket på Åland. I den här lagstiftningen är det inte helt klart huruvida landskapet går emot de grundläggande principerna som finns i självstyrelselagen och i Finlands konstitution.
I den andra paragrafen om språket står det att det finns möjlighet att göra undantag. I detaljmotiveringen står det, i motsats till riket, att informationen bara ska ges på svenska. Möjligen kan man säga att detaljmotiveringen tydligare borde ange vad som kunde vara särskilda skäl. Jag kan tänka mig att det rör produkter som är mycket viktiga och om man inte kan få fram den här informationen rent praktiskt på ett rimligt och billigt sätt.
Här har vi nog en debatt som håller på att gå lite snett. Jag är inte alls förvånad. Svenska språket på Åland är nog viktigare rent principiellt och konstitutionellt än att i en produktlag diskutera huruvida man kan göra undantag eller inte. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är ju ytterst motsägelsefullt. Det är oviktigt om man i en produktlag kan göra avvikelser eller inte. Varför ska det vara med då? Det är ju tydligen fullkomligt oväsentligt, att man på grund av detta skulle avvika från den enda rätta principen att den här informationen ska vara på svenska. Inte verkar ltl Olof Erland riktigt ha tänkt igenom det här.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag kunde respondera på precis samma sätt, med samma ord, till ltl Barbro Sundback, men det leder ingenvart. Jag ska läsa detaljmotiveringen: ”Med avvikelser från riket ska enligt bestämmelserna i landskapet inte krävas att information om energimärkning ges på annat språk än svenska.” Det är alltså svenska som krävs enligt detaljmotiveringen. Om det sedan finns oklarheter i lagstiftningen om svenska språkets ställning i förhållande till det här så får utskottet reda ut det. Men att ta till övertoner när det gäller svenska språkets ställning på Åland, med hjälp av den här lagen, tycker jag inte är relevant.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tycker inte att det är övertoner om man ifrågasätter att vi ska börja gå in för en sådan politik som gör att regeringen ska kunna i stöd av lag ge befrielse från kravet på svenskspråkig information. Jag tycker det är en synnerligen stor avvikelse från den politik som hittills har varit gällande. Dessutom på sådana grunder som ltl Olof Erland själv konstaterade att är helt oklara. Det står bara särskilda skäl. Vi har nog erfarenhet av att regeringen kan bedöma detta lite hur som helst, bara det passar in i politiken. Det är ju inte meningen med lagstiftningen. Jag tycker både att avvikelsen är stor och att lagstiftningen är oklar, precis på samma grunder som ltl Olof Erland, vi vet inte vad vissa skäl är.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! När det gäller produktlagstiftning och produktsäkerhetslagstiftning så finns det i många fall särskilda skäl för att göra undantag. Här står det ju i detaljmotiveringarna att man inte ska kräva något annat språk än svenska. Det är väl ändå ganska tydligt att detta är utgångspunkten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är en väldigt viktig, intressant och principiell diskussion vi för här. Andan och meningen i självstyrelselagens språkbestämmelser är att vi ska ha ett enspråkigt svenskt landskap, eller land som vi numera kallar oss.
Andra paragrafen säger att det här ska ges på svenska. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja undantag från kravet. Det säger väldigt tydligt vad man menar. I detaljmotiveringarna finns inte heller något skrivet om vad som avses med den här skrivningen i andra paragrafen. Om ltl Olof Erland tycker att den är okomplicerad så skulle jag gärna vilja höra den analysen.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det var därför som jag begärde ett anförande. Jag anser att om Åland är ett land, liksom Hälsingland och Lappland, så har man väl reducerat vår status rejält.
Angående den här lagen så gäller det produktsäkerhetsbestämmelser och det gäller produkter som ska märkas på olika sätt. Bortsett från rikets bestämmelser så bygger vår språklagstiftning på att myndighetsspråket ska vara svenska. Tyvärr är det så att många produkter har information på finska, och man kan inte på den grunden påstå att Åland är enspråkigt svenskt helt och hållet. Men om det här skulle öppna möjligheter för finska så tycker jag att detaljmotiveringen motsäger det. Man har inte skyldighet att informera annat än på det svenska språket på Åland. Det är en riktig utgångspunkt, även om den tydligen inte har gått hem i alla läger.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Grundlagen, självstyrelselagen stipulerar språkbestämmelserna. Den är av underordnad betydelse jämfört med den här speciallagen där man tänker sig att man ska kunna ge undantag. Det måste väl vara felaktig lagstiftning? Håller inte ltl Olof Erland med om detta?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Om man börjar med att i sak beröra vad den här framställningen handlar om så är det en väldigt viktig fråga. Att man inför konsumenternas beslut ger tillräcklig information så att man kan göra kloka val. Makt tror man ofta att man bara har i val vart fjärde år. Det är den makt som medborgarna har. Men man har mycket större makt varje dag när man går i butiken och gör de val som man gör; vilken butik man går till och vilken produkt man köper, då gör man miljöpolitik som konsument. För att kunna göra det så är det viktigt med sådana här system.
Den här informationen är till stora delar redan genomförd. Vi vet alla att det redan finns energimärkning på de flesta produkter idag. Det gör stor skillnad i konsumenternas val när man ska köpa en vitvara eller en belysningsprodukt. I sak är det helt avgörande bestämmelser. Vi kan inte tvinga på medborgarna någon utveckling. Det här måste man förstå själv genom egna fria val och ta rätt beslut, då kommer vi till bukt med miljöproblematiken. Till den delen är det här jätteviktigt.
Det är kanske inte fel att ha blankettlag, men man borde fundera på att utveckla det här verktyget ytterligare. Vad jag har förstått så kommer inte koldioxidmärkning med den här bestämmelsen. Man borde ju på åländska lokalproducerade produkter ha energimärkning som visar hur mycket mindre energi en viss produkt förbrukar under produktionen tack vare att den är producerad på Åland. Egentligen borde alla produkter ha en koldioxidmärkning. Man borde ha en alternativ märkning om man har rätt sorts el i sin hemmiljö. Det där är ganska svårt, det får inte heller bli för plottrigt. Det här systemet som man har nu är lite väl enkelt. Även fast man tar den energieffektivaste apparaten så är man ändå en miljöbov om man inte ser till att man förbrukar rätt sorts energi. Det lönar sig inte börja köra elbil om man har ett kolkraftverk i andra änden. Och det spelar inte någon roll om man har ett miljövänligt kylskåp och man har ett kolkraftverk i andra ändan.
Som vanligt tycker jag det är synd att vi bara rakt av sätter den här lagen i kraft, det är väl för att vi har bråttom igen. Vi rappar ner, hastiga tag, sex paragrafer om hur detta ska göras på Åland.
Om man tittar i paragraferna så är det också intressant att finska myndigheter ska besikta och godkänna det här, fast det är vår behörighet. Hur ska våra myndigheter och vår polismyndighet kunna övervaka här, när det är finska myndigheter som har förordnats att besikta de här sakerna? Det är en fråga som man kan ställa sig.
Sedan när det gäller språket så är det i sådana här fall ytterst viktigt att vi är vakna. Och inte, som landskapsregeringen nu lite lättvindigt skriver, att man kan bevilja undantag om det behövs, så att det inte blir besvärligt för någon.
Hur folk i sin vardag upplever att man kan fungera på svenska är den allra svåraste språkpolitiska biten. Det är bara att läsa ÅSUB:s undersökningar vad folk tycker och tänker om det här. Det är ett jättestort problem för ålänningarna som konsumenter. Det är också ett stort problem för ålänningar på arbetsmarknaden eftersom man har svårt att verka i sitt yrke för att det ställs krav på finska för att sådana här dokument inte finns på svenska. Alla sådana detaljer sammantaget blir en grå massa som vi måste vika oss för om vi inte, vid varje sådant här tillfälle, ser till att lagstifta på rätt sätt.
Att ge en sådan här fullmakt, att man av särskilda skäl kan bevilja undantag från kravet, kan bli ett man alltför lättvindigt använder sig av den möjligheten.
Som jag sade i en replik här så kan det finnas produkter, t.ex. järnspett eller andra väldigt enkla produkter där det är onödigt med svensk bruksanvisning. Men en avancerad medicinsk apparat, som kansliministern tog som exempel, måste absolut ha bruksanvisning på svenska. Vill ett företag sälja en sådan produkt på den svenska och den åländska marknaden så ser man till att man har erforderlig bruksanvisning. Det var ett dåligt exempel, att ge undantag för sådana saker.
Varför har man inte skrivit in i den här lagen att om det finns motsvarande information som bygger på samma standard och som är lika i Sverige så får åländska affärer använda den informationen? Varför ger man inte den fullmakten? Det torde vi ha behörighet till om det inte skiljer i standard. Det borde man lägga in i den andra paragrafen, t.ex. en butik som ska sälja en lampa från en leverantör i Finland kan ta information från Sverige och så fungerar det.
Sedan till sist detta som ltl Harry Jansson tog upp. Det beror på när det gäller ltl Janssons resonemang hur man tolkar den 36:e paragrafen. Vad är ämbetsspråk? I begreppet ämbetsspråk ingår myndighetsinformation, när myndigheten informerar. Vad är då detta? Det här är en slags myndighetsinformation, som myndigheter inte gör utan man ålägger marknaden att göra myndighetsinformationen, fast det är ju myndighetsinformation.
Om man skulle skriva självstyrelselagen idag om självstyrelselagens språkbestämmelser då skulle man absolut ta med den delen av ämbetsspråket som utgör en sådan här typ av myndighetsinformation.
Jag håller inte alls med om den tolkningen av självstyrelselagen som ltl Harry Jansson gör gällande. Tvärtom, jag tycker att när vi här i Ålands lagting förklarar självstyrelselagen så ska vi förklara det väldigt brett och hitta varje halmstrå att försöka får självstyrelselagen tillämplig, och inte ge sådana fullmakter in blanco. Av särskilda skäl kan man bevilja undantag, bara för att de inte fanns och det var så jobbigt osv.
Jag tycker det är ytterst allvarligt om man har en sådan inställning från centerns sida att man vill tolka självstyrelselagen snävt. Det har vi aldrig gjort förut i Ålands lagting, tvärtom, vi har gripit varje halmstrå och hela tiden försökt att bredda oss och inte bli smalare och smalare. När vi nu strök begreppet förklaring så finns inte det verktyget längre att förklara självstyrelselagen när verkligheten utvecklas och ändras.
Jag tycker att utskottet ska titta på det här. Jag påstår att det här är ingenting annat än myndighetsinformation och 36:e paragrafen borde tillämpas, om man skulle skriva den idag.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Äntligen kom det viktiga med den här framställningen, lag om ekodesign och energimärkning. Det här är en viktig miljöframställning. Ltl Danne Sundman för ett ganska intressant resonemang att Åland skulle ha någon form av egen miljömärkning. Det visar sig att det är väldigt svårt att få genomslag för miljömärkning. Åland borde nog försöka ha de kanalerna som man kan ha och påverka det nordiska miljömärket, svanen, som är det mest framgångsrika i Europa faktiskt. Åland har kanaler där både i Nordiska Rådet och i Nordiska Ministerrådet. Svanen kommer nu också att gå in för att innefatta klimatpåverkan i sina produkter.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är alltid en balansgång om man förlitar sig på andras miljömärkning eller om man borde ha ett eget. När det gäller lokalproducerade varor så tycker jag att vi i större utsträckning borde framhäva de lokalproducerade produkterna och också sälja åländska produkter, vilket jag vet att ltl Aaltonen stöder. När vi var runt här till livsmedelsklustret så det första jag såg var en fisklåda där det stod ”made in Ferry Islands”. Inte någonstans stod det, att något som gjordes på Åland, att det var gjort på Åland. Det stod ”made in Finland” på alltihop. Då får man heller aldrig den här lokala miljökänslan att detta är lokalproducerat och att det har inneburit mindre transporter och mer effektiv hantering. I vissa fall är det motiverat med lokalt miljömärke. Det tycker jag Åland borde satsa på som ett delbrand av sitt huvudsakliga varumärke.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Inte förlitar vi oss på andra. Svanen är ålänningarnas miljömärkning precis som alla medborgares i Norden. Svanen är en fullkomlig succé. Konsumenterna i Norden tittar efter svanen som miljömärke. Det som ltl Sundman tar upp när det gäller marknadsföring och när- och lokalproducerade produkter är kanske något helt annat. För att man ska få en trovärdig miljömärkning så ligger det jättemycket jobb bakom och stora, stora resurser.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! I vissa fall kan det löna sig att haka på redan befintliga miljömärkningar. När det gäller att framhäva lokalproducerade miljövaror och tjänster och deras miljövänlighet så tror jag att det kan vara klokt att ha ett eget åländskt märke, som kan bli väletablerat på sikt. Det är inte lika dyrt och avancerat nuförtiden att etablera en miljömärkning med de marknadsföringskanaler som finns idag. Man kan ”nischa” sig och träffa rätt del av marknaden mycket mer effektivt än förut när det bara var masskommunikation som gällde. Det där kanske är lite utanför frågan, men det är intressant när det gäller den här typen av lagstiftning där man hjälper konsumenter att ta rätt beslut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Där man hjälper konsumenter att ta rätt beslut, det är hela grundtanken med lagframställningen, att livscykeltänkandet ska slå igenom för olika produkter, speciellt hos de produkter som har med energi att göra. Om man läser närmare i framställningen så står det också när det här blir aktuellt på Åland. Det blir egentligen aktuellt i det fall då en åländsk näringsidkare importerar produkter utanför EU-område och där det inom EU-området inte finns någon etablerad, auktoriserad representant för dessa produkter, dvs i praktiken väldigt sällan.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Tvärtom så blir lagen och är redan aktuell för alla typer av företag som sysslar med detaljhandel och erbjuder produkter åt konsumenter. Särskilt språkkraven blir aktuella om det blir problem, det finns ju en paragraf i lagen, jag vet inte om landskapsregeringen är medveten om det, som säger att i enspråkiga finska kommuner eller svenska kommuner får information bara finns på majoritetens språk. Det kommer ju att innebära att om en vara i huvudskak säljs i det finska Finland så kommer det bara att vara information på finska. Då kommer åländska återförsäljare att ha stora problem med att erbjuda produkten på Åland för att det inte finns information på svenska. Läser man 20 § i den lag vi tänker sätta ikraft så förvånar det mig att det tvåspråkiga Finland tillåter det. Jag är säker på att det kommer att innebära stora problem, särskilt för inhemska tillverkade produkter som det här också omfattar.
Minister Roger Eriksson, replik
I 2 § i vårt lagförslag står det om språkkravet. Det här ska läsas jämsides med 20 § i rikslagstiftningen. Svenska språket ska gälla här.
Diskussionerna om att detta är mot språklagen eller att det här på något vis skulle vara unikt så har den här lagstiftningstekniken funnits tidigare, det har vi sett. Man kan av särskilda skäl bevilja undantag från språkkraven. Det är klart att den här frågan är viktig. Det är väldigt bra om utskottet går in på den här frågan på djupet och analyserar i vilka fall det faktiskt i praktiken har använts tidigare.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Inte är det ju så att en sådan här formulerad fullmakt kan anses vara tillräckligt begränsande. Är det då ett särskilt skäl t.ex. att en produkt är tillverkad i en region i Finland där det finns bara enspråkiga finska kommuner och därför har man information bara på finska, enligt 20 §. ”Jaa… säger landskapsregeringen, det är väl nog ett särskilt skäl det, så det är okej.” Det är en formidabel katastrof om särskilda skäl kan tolkas så. Man måste absolut stränggera den här fullmakten och beskriva den i lag och i motivering om vad det för handlar om för typer av fall där man får göra undantag, om man alls ska göra undantag. Det enda undantag vi har idag i vår befintliga lagstiftning är just om produkten är så pass enkel, t.ex. ett järnspett eller en slägga, då behöver det inte vara svenskspråkig bruksanvisning. I alla andra fall så måste det finnas på svenska, ju mera avancerad produkt ju större motiv för bruksanvisning. Jag tror inte riktig att man har tänkt färdigt här. Man kanske rent av inte riktigt har tänkt på det här förrän man ”blada iväg” den här framställningen med den här formuleringen. Det finns nog anledning för utskottet att verkligen bry sig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag har försökt upplysa ltl Sundman om den juridiska plattformen för kraven på svenska i samband med produkter och annat på Åland. Naturligtvis är självstyrelselagen basen för all vår verksamhet. Det finns inte någon paragraf i självstyrelselagen som ltl Sundman kan binda upp sitt resonemang kring. Däremot är jag helt överens med ltl Sundman i stort om hur svenska språket ska försöka tryggas. Vi vet ju att det finns en verklighet där ute där det dagligdags i varje butik förekommer brott mot de språkstadgar vi har redan vad gäller livsmedel och andra produkter när det gäller landskapslagen om att idka näring och produktssäkerhetslagstiftningen. Jag ser ju inte direkt det som revolutionerande att landskapsregeringen vill ha möjlighet att bevilja undantag där det uppenbart är onödigt att kräva anvisningar på svenska.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det kan jag hålla med om det gäller sådana fall i befintlig lagstiftning. Men med en sådan här formulering så vet man inte vad man anser att är särskilda skäl. Det är allvarligt att ge en sådan här vid fullmakt i en så här viktig fråga.
När det gäller att Sundman inte har stöd för sitt resonemang i självstyrelselagen, jag hävdar att i ämbetsspråket ingår myndighetsinformation till medborgarna. Det här är ingenting annat än myndighetsinformation som man påtvingar marknaden istället för att ge den informationen själv. Om det skulle ha varit för 20 år sedan så skulle ett ministerium har gjort det här. Nu säger man åt marknaden; ni måste påföra den här myndighetsinformationen till medborgarna. Jag tycker absolut att 36 § är tillämplig och skulle vara det om man idag skulle formulera självstyrelselagen. Vi har halkat bakefter och man har tolkat om självstyrelselagen och hållit den verkligheten kvar som fanns när den skrevs och så har vi blivit utan det skyddet. Vi borde hävda vår rätt istället för att försöka argumentera för att motparten har rätt.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Ltl Sundman och jag är helt överens om de grundläggande frågeställningarna. Därför ska jag inte desto mera kommentera tolkningen av ämbetsspråket.
Jag pekar på att lagförslaget innehåller och snuddar vid en mycket allvarlig bit. Det särskilt gäller svenska språkets ställning och det är standardiseringsbiten. Och det är där, ltl Sundman, som vi har ett hot mot svenska språket i butiker etc. I och med att Högsta Domstolen har dragit undan mattan för lagtinget och landskapsregeringen att bl.a. hänvisa till svenska standardiseringsnormer istället för att ta i bruk finska standardiseringsnormer. Som jag ser det är det där den stora språkstriden är framöver, särskilt i och med att domstolens tolkningar kan ifrågasättas på starka grunder. Här tror jag, ltl Sundman, att vi har en gemensam sak. Här måste vi kräva en snabb ändring av självstyrelselagen så att möjligheten att trygga svenska språket säkras.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Generellt sett måste man kräva en ändring av självstyrelselagen så att den omfattar de här frågorna. Här är det språkskyddet som är viktigt för medborgarna. Inte är det så stor skillnad för medborgarna vad vi skriver för språk i våra brev till finska myndigheter och vad vi får för svar tillbaka, det ser ju inte medborgarna. Men en medborgare ser, när han eller hon köper en apparat, om det inte finns bruksanvisning på svenska. Så detta är viktigare än det som vi ofta hävdar att är grundläggande.
Att självstyrelselagen har stått stilla men utvecklingen har sprungit ifrån oss är ytterst olyckligt. Vi borde absolut inte ha strukit begreppet förklaring ur självstyrelselagen. Det som Högsta Domstolen nu gör, när det gäller standardisering och tekniska bestämmelser, det är just att förklara självstyrelselagen. Det är tyvärr så med Högsta Domstolen att man har rätt även när man har fel. Finlands konstitution tolkas av grundlagsutskottet, vår konstitution tolkas av Högsta Domstolen. Vi har ingenting längre att säga till om när vi strök begreppet förklaring.
Sedan kan man också fråga sig varför det inte finns straffbestämmelser? Om man bryter mot språket så gäller inte straffbestämmelserna i framställningen. Det måste man ju också titta på. Det måste ju vara straffbart att inte erbjuda svensk bruksanvisning på Åland.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.
Tredje behandling
2 Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 3/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)
Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
3 Ändring av vallagstiftningen
Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs lagförslaget om ändring av vallagstiftningen för antagande i tredje behandling.
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
4 Landskapslag om valfinansiering
Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om valfinansiering för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
5 Godkännande av stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA)
Lagutskottets betänkande (LU 4/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 3/2010-2011)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Herr talman! De senaste 20-30 åren har det funnits en debatt om klimat på global nivå och en debatt om energianvändningen, särskilt med hänvisning till knappa resurser t.ex. olja. Man har då sökt olika lösningar på det globala internationella planet för klimatutvecklingen och växthuseffekten osv.
De här diskussionerna har ofta lett till stora samlingar internationellt; i Brasilien, Köpenhamn och Mexiko. Utgångspunkten har varit att komma överens om bindande mål som är ganska precisa och det har inte lyckats. Ambitionen har antingen varit för höga eller missriktade beroende på hur man vill tolka det. Det har alltmer blivit en diskussion om att man skulle använda sig av andra sätt att hantera klimat- och energifrågorna på. Det är inriktat på att ha konkreta projekt. De senaste veckorna har man diskuterat en omläggning av hela klimatpolitiken på det globala planet.
Detta har lett till en rad olika internationella organ som man har bildat för att kunna samordna klimat- och energipolitiken. IRENA, som är en engelsk förkortning för byrån för förnybar energi, bildades i Bonn i Tyskland för drygt ett år sedan, i januari 2009. Tyskland är på forsknings- och kunskapssidan ett ganska framgångsrikt land energiland. Man ville samla kompetensen och kunskapen för att kunna hjälpa andra länder, särskilt utvecklingsländer, med kunskap och rådgivning.
Efter detta har den Europeiska Gemenskapen gått in i den här organisationen och också påtagit sig ett finansiellt ansvar. Långt över 100 länder har anslutit sig till det här.
I den här presidentframställningen behandlas Finlands anslutning till IRENA. Åland har hörts i det här ärendet och man har konstaterat att Åland har intresse av att följa utvecklingen. Landskapsregeringen har också konstaterat att vi inte har några förpliktelser, ekonomiska eller andra. Det är en möjlighet för Åland att, via Finland och direkt via EU, dra nytta av det här arbetet.
Lagutskottet har konstaterat att detta är någonting som är bra också för oss. Vi uppmanar landskapsregeringen att följa utvecklingen på det här området när det gäller konkret arbete med förnyelsebar energi. Vi har själva all anledning att dra nytta av den kunskap som nu kommer att finnas samlad i den här institutionen.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet?
Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
6 Godkännande av avtalet med Belize om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 5/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 5/2010-2011)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Jag tar mig friheten att behandla ärende nr, 6, 7, och 8 samtidigt. Det handlar om likalydande avtal med Belize, Marshallöarna och Vanuatu. Det här är den typ av avtal som vi har behandlat i tidigare lagtinget och de följer OECD:s modellavtal.
Det handlar till största delen om att utbyta skatteinformation för att man ska undvika skatteflykt, brottslighet och liknande. Det här är en del i en rad av avtal av den här typen. Det finns ca 30-40 avtal som Finland har genomfört tillsammans med övriga OECD-länder.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
7 Godkännande av avtalet med Marshallöarna om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 6/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 6/2010-2011)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
8 Godkännande av avtalet med Vanuatu om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 7/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 7/2010-2011)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion. Ingen diskussion.
Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Föredras
9 Finlandskabeln
Landskapsregeringens svar
Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 4/2010-2011)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 15.12.2010
För kännedom
10 Ny blankettlag om fordon
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2010-2011)
Talmannen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 15.12.2010.
11 Ändring av djurskyddslagen
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2010-2011)
Talmannen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 15.12.2010.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 15.12.2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 13.54).