PLENUM den 14 december 2005 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Meddelande

Meddelas att landskapsregeringens svar med anledning av ltl Brage Eklunds enkla fråga 2/2005-2006 kommer att avges vid plenum måndagen den 19 december. Antecknas.

 

 

 

Näringsutskottets betänkande nr 7/2004-2005 om höjning av totalbeloppet av de allmänna landskapsgarantierna till näringslivet. (FR 17/2004-2005).

 

Först tillåts allmän diskussion; efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning nr 17 om höjning av totalbeloppet av de allmänna landskapsgarantierna till näringslivet, vilket man har föreslagit att höjs från 8.410.000 euro till 13 miljoner euro. Det här har vi i utskottet betraktat som en helt klar sak och därför har vi också tagit det korta formuläret. Vi kan säga att det är främst nya företag och företag i kraftig uvecklingsfas som kommer att behöva stöd och garantier för att man kanske inte har fullgod säkerhet för de krediter som man kan behöva. De garantier och krediter som har beviljats för detta vid årsskiftet var ungefär på 5,3 miljoner euro och eftersom landskapsregeringen när detta lämnades till lagtinget hade ansökningar på nya garantier på 2.600.000 euro, vet vi att denna limit snart kommer att vara utnyttjad, så därför har man velat höja den.

 

Vi har som sagt varit eniga i utskottet om att godkänna förslaget.

 

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras ärende nr 2:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga angående Åland och Europarådet. (EF 1/2005-2006).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan.

 

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Enligt uppgifter i åländska massmedier har tre observatörer på uppdrag av Europarådets rådgivande kommitté för skyddet av nationella minoriteter granskat Åland utgående från ramkonventionen rörande minoritetsrättigheter. I februari 2006 förs rapporten vidare inom Europarådet.

Vid en liknande granskning år 2001 gavs Ålands självstyrelseorgan inte möjlighet att bemöta de synpunkter som observatörerna förde vidare till ministerkommittén.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

På vilket sätt har landskapsregeringen bevakat Ålands intressen med anledning av Europarådet förnyade granskning av Ålands i självstyrelselagen tryggade enspråkighet?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Det äger sin riktighet som frågeställaren påpekar att vid den granskning som Europarådets rådgivande kommitté gjorde år 2001 gavs Ålands självstyrelseorgan inte möjlighet att bemöta de synpunkter som observatörerna förde vidare till ministerkommittén. Detta konstaterades också i de preliminära slutsatser och rekommendationer rörande Finland som översändes till utrikesministeriet för vidarebefordran till Åland den 11 december 2000, alltså att det skulle vara befogat att inbegära synpunkter av representanter för Ålands landskapsstyrelse. Landskapsstyrelsen poängterar detta i sin skrivelse den 19 januari 2001.

 

Det är också skäl att konstatera, fru talman, att de rekommendationer som antogs den 31 oktober samma år innehöll dock inga påpekanden rörande Åland, så att vi klarade den granskningen.

 

Denna gång, som frågeställaren nu anhängiggör, kallades representanter för Ålands landskapsregering till ett möte med representanter för den rådgivande kommittén på Ålandskontoret i Helsingfors. Mötet var så organiserat att det inte skedde inom ramen för det övriga program som utrikesministeriet arrangerade utan helt och hållet i landskapsregeringens regi. Vid mötet medverkade riksdagsman Roger Jansson, kanslichef Elisabeth Nauclér och informationssekreterare Britt-Inger Wahe. Närvarande vid mötet var också medlemmen av rådgivande kommittén förra riksdagsmannen Gunnar Jansson.

 

Vid detta möte gavs det tillfälle att särskilt lyfta fram svar på de frågor som tidigare har varit uppe till behandling, och i sammanhanget var det särskilt värdefullt att kunna lägga fram den rapport som FN:s minoritetsarbetsgrupp presenterat efter sitt besök på Åland år 2001.

 

Åland har under ett antal år deltagit i Finlands delegation vid FN:s minoritetsarbetsgrupps årliga sessioner, vilket senare resulterade i att arbetsgruppen avlade ett besök i Finland och på Åland. I det betänkande som denna delegation avgav efter besöket har särskilt Ålands särställning enligt folkrätten och Ålands enspråkiga ställning lyfts fram utan att detta föranlett några anmärkningar, vilket också noterades i den andra periodiska rapporten för Finland, som avgavs i december 2004.

 

Vad den granskning som nu företas kommer att utmynna i vet vi först i februari 2006, men det som vi vet är att de diskussioner som fördes med representanterna på Ålandskontoret gjordes i en konstruktiv och positiv anda.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Beskedet att Europarådet s.k. rådgivande kommitté igen granskar Ålandsmodellen på grund av ramkonventionen rörande nationella minoriteter kom, skall jag ärligt erkänna, i alla fall som en överraskning för Ålands Framtids lagtingsgrupp. Men här har vi kanske en delförklaring till att budgetdebatten i denna sal för några veckor sedan kom att handla just om Åland och minoriteter, vad vet jag! Så kan det eventuellt vara.

 

Det är som lantrådet sade att Åland klarade den granskning som gjordes 2001 och det är onödigt för oss att spekulera i vad som kommer ut i februari nästa år. Vi får vänta och se. Jag har ingen anledning att betvivla att det inte är som lantrådet Roger Nordlund säger, dvs. att mötet vid Ålandskontoret skedde ”i en konstruktiv och positiv anda”. Men det som gör saken ännu mera angelägen den här gången är att landskapsregeringen – det hoppas jag lantrådet känner till – den 28 november tvingades meddela utrikesministeriet i Finland att man inte lagligen kunde svara på en remiss rörande Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Då undrar man förstås varför? Orsaken är att remissen har tillställts självstyrelsen enbart på finska. Det här hoppas jag att självstyrelsepolitiska nämnden följer upp och framför allt att landskapsregeringen har kraft och ork att påpeka det allvarliga i lagbrottet. För visst är det märkligt att utrikesministeriets enhet för människorätt faktiskt inte respekterar de lagar som gäller i landet. Det anser jag vara allvarligt.

 

Det är också viktigt att landskapsregeringens synpunkter förs fram på ett formellt riktigt sätt. En sådan här ”informell diskussion” på Ålandskontoret är ett mycket bra arbetssätt och jag tror att man uppnår mycket den vägen, men jag har det inte hundraprocent klart för mig om också regeringens synpunkter har förts fram på ett formellt sätt eller är det så att frågan hänger i luften på grund av att man inte fick ta del av remissen på svenska?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

När det först gäller frågan om att remisskriften är på finska delar jag naturligtvis ltl Anders Erikssons synpunkt att det är anmärkningsvärt att man från utrikesministeriet tillsänder Ålands landskapsregering sådana skrifter, men då är det också, hoppas jag, förståeligt från Ålands lagtings sida att vi agerar som vi agerar.

 

När det gäller själva sakfrågan och det som är substansen i arbetet vill jag ändå påstå att utrikesministeriet i det här fallet har handskats korrekt med Ålandsfrågorna. I de skrivelser som har tillsänts Europarådet har man på ett korrekt sätt beskrivit självstyrelsen, självstyrelsens bakgrund, självstyrelsens enspråkiga ställning, den historia bakgrunden med demilitariseringen och också den aktuella situationen vi har med EU-anslutningen och den förstärkning som därvid blev av de internationella garantierna. Jag tror att det är de här grundläggande beskrivningarna som har gjort att vi har klarat granskningarna hittills och jag känner mig nog trygg att vi skall kunna klara det också framdeles. Jag har inte fått någon signal som tyder på någonting annat. Det hela bygger på att vi är en minoritet i republiken Finland som har fått vissa skyddsstadganden och också givits internationella garantier. Så länge vi alltså håller ihop hela paketet anser jag att vi kommer att klara också den här granskningen och också kommande granskning.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Mitt påpekande om att den åländska regeringen synbarligen inte har haft möjlighet att ge de formella synpunkterna på rapporten just på grund av att remissen enbart har kommit på finska blev lite hängande i luften. Lantrådet sade nämligen ”därför agerar vi som vi agerar”. Skall jag tolka det att det var därför man hade det informella mötet i stället och inte har gett något formellt svar eller hur skall jag se det? Med tanke på hur dessa granskningsrapporter ligger till grund för Europarådets samlade bedömning av Åland och de finskspråkigas situation är det synnerligen angeläget att relevanta och korrekta fakta ligger till grund för rapportens slutsatser. Jag är helt övertygad om att utrikesministeriet har beskrivit den historiska bakgrunden på ett korrekt sätt.

 

När lantrådet säger att han känner sig trygg framöver- det råkar slå mig som av en händelse, och det förstår jag också med tanke på vem som deltog i mötet på Ålandskontoret, så kom förre riksdagsmannen Gunnar Jansson den 28 november i massmedia med beskedet att Europarådet utför ännu en granskning, och han lät också via massmedia förstå att Åland klarar sig väl, lite såsom lantrådet uttrycker sig nu. Det sistnämnda är särskilt intressant med tanke på att professorerna Larui Hannikainen och Markku Suksi, som är välkända experter på Ålands särställning, i varsitt bokverk har uttryckt en helt annan uppfattning – så inte tror jag att det är så där alldeles glasklart.

 

Till sist säger lantrådet Roger Nordlund att han är trygg framöver i och med det att vi är en minoritet i republiken Finland, och det är kanske någonting som går tillbaka till vårt replikskifte för två veckor sedan,  men därför vill jag fråga: Vilka konventioner, herr lantrådet, säger att ett självständigt Åland måste ha finska dagis och skolor? Den frågan måste lantrådet kunna svara på.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson betonade att jag uttryckte mig som så att vi är en minoritet i republiken Finland. Jag skulle själv gärna betona att vi närmast är en minoritet och vi har ett minoritetsskydd. Om det sedan är i republiken Finland eller om det är i något annat land, så har mindre betydelse, jag vill inte lägga in någon värdering i det, utan det är minoritetsstatusen som är viktig när vi granskas av internationella fora, i detta fall Europarådet och FN eller andra; minoriteter ges en speciell särställning i sådana här situationer därför att det finns en internationell grundsyn som säger att minoriteter kan man särbehandla.

 

Fru talman!

Jag skulle inte vilja komma in på självständighetsdebatten igen, men eftersom ltl Anders Eriksson tog upp den måste jag ta den handsken också i dag. Ltl Anders Eriksson frågade vilka internationella fördrag som tvingar ett självständigt Åland att ha finska skolor. Jag tror inte själv att det finns något fördrag som kan tvinga det direkt, men det beror helt på vilken position det självständiga Åland vill ha. Vill vi vara en accepterad del av det västerländska samhället, den europeiska gemenskapen, vara med i Europarådet osv., då kommer det att finnas krav på oss, eftersom vi plötsligt förvandlas från att i dag vara en minoritet i republiken Finland, förvandlas vi svenskspråkiga på Åland till att vara en majoritet på Åland och de finskspråkiga på Åland blir en minoritet i det svenskspråkiga samhället.  (Från salen, ltl Anders Eriksson: det stämmer inte) Det är det som jag tror att är problematiken. Kan ltl Anders Eriksson eller någon annan överbevisa mig i det sammanhanget är jag naturligtvis, som alltid, öppen för goda argument.

 

Avslutningsvis, fru talman, tror jag ändå att den frågan tillsvidare är ganska hypotetisk, men man vet ju aldrig förstås vad som kan hända i framtiden!

 

TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 13.35. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.26).