Plenum den 14 november 2011 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Avtalet med Macao om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 1/2011-2012)
2 Avtalet med Seychellerna om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 2/2011-2012)
3 Avtalet med Costa Rica om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 3/2011-2012)
4 Produktion av genetiskt modifierade växter
Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)
5 Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation
Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/20112012)
Plenum börjar
Upprop 28 ledamöter är närvarande.
Lagtingsledamoten Torsten Sundblom anhåller om ledighet för dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag. Beviljas.
Bordläggning
1 Avtalet med Macao om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 1/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 november 2011. Godkänt.
Bordläggning
2 Avtalet med Seychellerna om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 2/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 november 2011. Godkänt.
Bordläggning
3 Avtalet med Costa Rica om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 3/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 november 2011. Godkänt.
Remiss efter bordläggning
4 Produktion av genetiskt modifierade växter
Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)
Ärendet bordlades den 9 november 2011. Enligt arbetsordningen beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet ska enligt motiveringarna fattas efter avslutad diskussion. Vid plenum den 9 november 2011 föreslog talmannen att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet men efter diskussionen föreslås nu att lagtinget i enlighet med arbetsordningens 44 § 3 mom. dessutom ska besluta att finans- och näringsutskottet ska lämna ett utlåtande till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det här förslaget är mycket intressant ur många synvinklar, framförallt självstyrelsepolitisk synvinkel. Om regeringen och lagtinget utnyttjar autonomin på det här sättet så intresserar det säkert också medborgarna och andra intressenter. Det är inte ofta som vi har haft sådana här lagstiftningsförslag under den här perioden. Det har varit mycket direktiv och implementeringar och som jag tycker ganska tråkig lagstiftning, nödvändig i för sig, men inte något som går till historien som gjorde det här samhället bättre.
Den här lagstiftningen däremot är, som så många andra frågor under den här perioden, starkt initierad av lagtinget. Det är bra att regeringen och ansvarige ministern kommer med förslaget nu så att vi kan ta ställning till det innan sittande regering byts ut. Det är ett, på många sätt viktig och ansvarsfullt lagstiftningsuppdrag, eftersom många i vårt samhälle oroar sig för förutsättningarna för att producera mat i vår värld idag. Man kan i medierna följa den ena skandalen efter den andra om osäkerheten i maten. Många småbarnsföräldrar är starkt oroade över vilken barnmat de ska ge till det uppväxande släktet. Alldeles nyligen hände det som man aldrig trodde att skulle hända, men tydligen är allt möjligt i den här branschen; Semper barnmaten innehöll giftiga mögelsporer.
Jag är helt övertygad om att det här är ett politikområde som intresserar ålänningarna. Därför är det viktigt att vi får en lagstiftning som verkligen motsvarar deras förväntningar om säkrare matproduktion.
Många av oss som har följt den här debatten har önskat att det hade varit möjligt att lagstifta så att Åland blev ett GMO-fritt område. Med den här framställningen kom regeringen fram till att av behörighetsskäl är en samexistenslag den bästa metoden för att nå resultat. Det finns goda skäl att tänka att det är så när man läser framställningens allmänna motiveringar.
Då uppkommer den andra frågan; kan vi ha en samexistenslag som i praktiken omöjliggör att odla GMO-modifierade organismer eller växter på Åland? Det är väl det som är tanken med framställningen, genom att skapa så stora skyddsområden så att det i praktiken blir omöjligt. På den punkten så har min partisyster Carina Aaltonen, som har dragit den här frågan väldigt mycket, konstaterat att man borde justera regeringens förslag åtminstone på en punkt och utvidga skyddszonerna.
Den här lagen är så byråkratisk att den som skulle försöka sig på att odla genmanipulerade produkter får nog en kamp med myndigheterna som kanske gör att man ger upp även innan man har tänkt tanken till slut bara man ser lagen.
På många sätt är det här säkert ett framsteg. Det ska bli intressant att se vad utskotten har förut synpunkter.
Det som jag lite fäste mig vid i samband med remissdebatten var de obundnas inställning till det här lagförslaget. Jag uppfattade det som man från obunden sida är för den här lagstiftningen, men om det skulle visa sig ekonomiskt lukrativt så kunde man tänka sig att man inte skulle hålla fast vid det här förslaget eller om det blir en lag, utan då kan man ungefär lägga ner det här. För mig framstår det som ett mycket cyniskt resonemang. Om lagtinget tar på sig att lagstifta med tanke på att skydda människor och miljöer från sådana effekter som vi kanske inte kan känna till eller kontrollera så borde det väl nog bestå och inte ändras på grund av kommersiella intressen. Det viktigaste är att människorna inte råkar ut för risker på grund av att genmodifierade organismer sprids i vår omgivning. Att resonera på det sättet som folkvald var besynnerligt, men alla har ju sin yttrandefrihet här.
Sedan fördes ett resonemang om att det här var lösningen på matbristen i världen. De flesta som är mera insatta i den frågan har alltid sagt att det är inte bristen på mat som är ett problem utan det är fördelningen som är problematisk. Vi lär kasta bort 1/3 av all mat som produceras. Vi behöver bara gå och titta i våra matbutiker så förstår vi att vi överkonsumerar medan andra får för lite. Svält och misshushållning med jordens resurser är inte något vetenskapligt problem. Den rika världen överkonsumerar medan stora delar av världens människor inte har tillräckligt. Man räknar med att var sjätte människa i världen inte kan äta sig mätt. Det här är knappast heller lösningen på det problemet.
Däremot förefaller det ur åländsk synvinkel vara väldigt värdefullt att slå vakt om de resurser som vi har, att vi är ett område som i praktiken kunde bli GMO-fritt och vad det innebär för våra fina bin. Det är ju liksom ett brand, en kvalitet som vi ska slå vakt om. Jag tror att vi underskattar det alltför mycket på Åland. Vi har inom socialdemokraterna fört en vision om att Åland borde bli ett producentområde för barnmat. Det skulle behövas någon ”Chipssatsning” på det i framtiden.
Till slut, herr talman, så tar jag avstånd ifrån regeringens, i och för sig säkert välmenta, tanke att man skickar den här framställningen för notifiering till Bryssel innan lagtinget har tagit ställning i frågan. Man får ju lätt den känslan att i det här ärendet är lagtinget något slags postkontor åt regeringen. Man sätter det parlamentariska förtroendet ur spel. Regeringen kan ju inte ens veta om vi ska godkänna det här förslaget. Lagtinget har ju rätt att förkasta förslaget. Notifieringen kan inte ske på det här sättet i vårt system om lagtinget fortsättningsvis ska ha makten över regeringen, utan notifieringen måste ske efteråt. Tack, herr talman.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag ber att få tacka ltl Barbro Sundback för de positiva ordalagen. Jag tycker att det känns som vi i stort sett är ganska överens om att det här i varje fall är ett framsteg. Det var just oron som gjorde att vi pressade på och prioriterade den här lagen. Det har framförts att vi ska kunna ha ett GMO-fritt Åland, att vi skulle förbjuda. Men vi kom fram till att vi inte kommer att klara av en sådan sak i dagsläget i varje fall. Vi förde fram samexistensvarianten. Med den här lagstiftningen är det faktiskt mycket svårt att odla GMO-produkter.
Beträffande skyddszonerna och avstånden så finns det olika uppfattningar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag har ingenting att säga om detta. Jag lite intresserad av hur det ska fortsätta. Jag får väl höra hur det ska fortsätta.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Hur det ska fortsätta bestämmer lagtinget, herr talman.
När det gäller de olika avstånden så vill jag igen poängtera att vi har utgått ifrån vetenskapliga fakta. Vi tror att det är enda möjligheten att kunna hantera det här i kommissionen.
Det här är faktiskt en unik lagstiftning i Norden. Det är inte någon som har en liknande lagstiftning. I Finland finns det inte heller. Som ltl Barbro Sundback sade så är det självstyrelsepolitiskt också intressant.
Beträffande noteringsförfarandet så ska jag hålla ett anförande och berätta om det, så kan ltl Barbro Sundback ta en replik på det sedan.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Detta med vetenskapliga fakta, det finns hos många människor en övertro på vetenskapen. Vetenskapen fungerar enligt sin princip. I strikt vetenskapliga sammanhang är de säkert oomkullrunkeliga. Men när det gäller tillämpningen av vetenskapen så måste man som politiker ta sitt ansvar. Om vetenskapen har lösningar på alla våra problem då kan vi slå igen den här butiken, anställa några professorer och så får väl de sköta politiken. Det där ska nog utskottet bestämma själv. Förutsättningarna varierar vilket betyder att fakta från några laboratorier eller andra studier inte direkt rakt av kan tillämpas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Wille Valve
Tack, herr talman! I Europaparlamentet fanns det två frågor som fick hela parlamentet att flippa ut. Det första var Turkiets medlemskap i EU och det andra var GMO-frågornas vara eller icke vara. Det blev alltid en väldigt häftigt debatt för det handlar egentligen om moraliska frågor och därmed mycket politik.
Globalt sett har det ofta anförts att GMO skulle vara en lösning på matbristen. I en rapport från FN:s matorgan ”Food and Agriculture Organization har man slagit fast att så länge som GMO-grödor har odlats så har de inte utgjort någon lösning på världssvälten. Därmed inte sagt att det skulle kunna göra det i framtiden. Det kan göra det, men det har ännu inte gjort det.
Om vi tittar på lagförslaget som vi har framför oss idag så har bl.a. vikten av innovation och att vi ska kunna tjäna pengar på olika näringar i framtiden debatterats. Den här lagen handlar egentligen inte om innovation alls. Det här berör överhuvudtaget inte forskningen i sluten i laboratoriemiljö. Det har med finska gentekniklagen att göra. Det som vi har att ta ställning till här är huruvida åländska bönder ska kunna odla i praktiken två grödor som har godkänts av EU-kommissionen. Den ena är en florapotatis och det andra är en majssort.
Några punkter för utskottet att överväga i det vidare arbetet. Det hänvisas till ett rättsfall i EG-domstolen där Österrike åkte på en smäll efter att man hade försökt förbjuda GMO-odling i området Oberösterreich. Jag skulle vilja göra utskottet uppmärksamt på att det i direktivet från 2001 finns s.k. skyddsklausuler som sex medlemsstater har åberopat och därmed utropat sig till i praktiken GMO-fria zoner om icke de jure. Här tycker jag att Italien är ganska intressant exempel där man i praktiken har ett GMO-förbud eftersom man inte har infört en samexistenslag ännu. Det kunde vara frågor för utskottet att överväga.
I ett bredare politiskt perspektiv, i ett åländskt perspektiv så tror att vi noga måste överväga vilka konsekvenser det här har för varumärket Åland och vad vi vill att varumärket Åland ska förknippas med. Är varumärket Åland platsen med ekologiskt GMO-fritt fårkött, ostar med mera, är det en grå zon eller är det testmark?
Det finns omständigheter som man kan överväga att åberopa i det här sammanhanget. Tack.
Ltl Mika Nordberg
Talman! När vi behandlade det här ärendet senaste onsdag var rapporteringen i massmedia kanske inte felaktig, men själva debatten fick en liten vridning.
Vad jag försökte mig på i onsdags var ett gruppanförande om en samlad åsikt om vad partiet obunden samling står för.
När det gäller min privata uppfattning som lagtingsledamot i Ålands lagting så borde det framkomma att mitt personliga intresse att stoppa GMO-grödor på Åland borde vara ganska självskrivet i och med att jag är första undertecknare för finansmotionen som jag lämnade in 2008. Min personliga åsikt är att jag absolut inte är intresserad av GMO-grödor på Åland.
Jag har fått frågan om vad jag säger den dagen som t.ex. Chipsen säger att de tänker flytta bort sin fabrik från Åland ifall de inte får tillgång till en GMO-odlad potatis? Det är det som är poängen. Det blir ju en ekonomisk konsekvens för det åländska samhället om vi skulle tappa en sådan viktig aktör som Chips de facto är. Det var i samband med det som jag sade att man då får ta ställning till den här frågan på nytt om 15 år, om konsekvenserna av att inte tillåta en GMO-potatis skulle orsaka stora ekonomiska katastrofer för det åländska samhället vad gäller arbetsplatser.
Men, min personliga åsikt är att jag absolut inte är intresserad av några som helst GMO-grödor på Åland. Det var därför som jag tog initiativ till finansmotionen. Det vill jag klargöra.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Vi får tacka för den informationen, inte för att jag tycker att det blev någon större skillnad från anförandet. Även om ltl Mika Nordberg i princip personligen är emot GMO så är han tydligen beredd att ändra på den uppfattningen om Chipsens ekonomiska intressen skulle hotas. Det är för mig en, inte obegriplig, men inte särskild snygg kovändning. Om man går in för att försöka förhindra GMO så är det för att skydda alla människor och alla levande organismer. Men tydligen har Chipsen en sådan upphöjd ställning i vår skapelse att det ska underordnas allt annat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Visserligen ska vi göra allt vad vi kan. Vare sig Barbro Sundback eller jag kan med säkerhet garantera att vi finns tillgänglig i den här salen om 15 år för att fatta det beslutet. Poängen var att vi ifrån obunden samling stöder lagframställningen såsom den är idag. Man måste tillika vara så konkret att omvärlden kan ändras på 15 år. Exakt var vi står om 15 år och vad man har kommit fram till det kan vi inte idag bestämma.
Ltl Barbro Sundback, replik
Nej, det har inte någon annan påstått heller. Ltl Mika Nordberg säger att om Chipsen intressen hotas så är han beredd att överväga att införa genmanipulerade organismer i det åländska landskapet. Jag tycker att det är en mycket beklagansvärd inställning.
Man undrar också om ltl Mika Nordberg kan tänka sig att utöka skyddsavstånden för att verkligen idag och de närmaste åren trygga Åland och ålänningarna vad gäller den här risken?
Ltl Mika Nordberg, replik
Talman! När det gäller skyddsavstånden har jag ingenting emot att utöka dem i och med att min målsättning är att vi inte ska ha några GMO-grödor på Åland.
Från socialdemokraternas sida har man många gånger varit väldigt tydlig i debatten. Man kräver samma rättigheter som i våra närregioner i Finland och i Sverige. Låt oss säga att vi om 15 år står i den situationen att man i Grisslehamn och i Väståboland i Finland får odla den här potatisen som Chipsen behöver, men vi har ett förbud. Då är jag helt säker på att den diskussionen kommer att komma upp i lagtinget om det klokt att vi har kvar det här om det får allvarliga konsekvenser för Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Ltl Nordberg säger att vi har ett förbud, men det har vi egentligen inte med den här lagen. Det är inte förbjudet att odla. Men vi har sådana skyddsregler att det i praktiken blir omöjligt att odla GMO-grödor för att det är så litet. Vi klarar inte av de skyddszonerna så det blir i praktiken ett förbud, men det är inte ett förbud. Bara man ser till att det är tillräckligt långa skyddsavstånd så då kan det bli hemskt små odlingar om det överhuvudtaget ska gå att odla. Jag tror inte att det blir någon odling fast vi inte har förbud mot odling.
Ltl Mika Nordberg, replik
Det här är ju en politisk konstruktion på hur man kan ha en andemening vad man vill uppnå. Sedan finns det olika sätt att gå tillväga för att uppnå det som andemeningen är. Jag vill igen påstå att min personliga andemening är att jag inte är intresserad av att ha GMO-grödor på Åland. Det finns olika sätt att gå tillväga för att undvika det. Det här är ett sätt som landskapsregeringen har kommit fram till att är möjligt att gå tillväga på. Därför är jag glad att vi har hittat ett sätt att komma tillrätta med det problemet.
Ltl Jan Salmén, replik
Om EU besluter sig för att man kan ha GMO-fria zoner, att vi får det klarlagt, så då blir det ett annat läge. Då kan vi här på Åland besluta om vi vill ha ett GMO-fritt Åland helt och hållet. För tillfället tycker jag att det verkar lite väl oklart vad EU riktigt vill.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fortfarande får vi väl göra vad vi kan inom det regelverk som finns med de otydligheter som EU ställer till med i det här fallet. ”So far, so good”.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Sedan debatten i onsdags har jag fått ganska många e-postmeddelanden och telefonsamtal från engagerade biodlare. Det är många som har velat förse mig med vetenskapliga fakta som bekräftar att honungsbin flyger längre än två kilometer.
I den här broschyren från svenska jordbruksverket, ett informationsmaterial för 2007 om hur man kan öka skörden med hjälp av honungsbin och jordhumlor, skriver man så här, jag citerar direkt: ” Bin kan flyga upp till tre kilometer men är lata om det finns en bra födoplats närmare.” Jag tycker att det är en ganska sympatisk och allmänmänsklig egenskap som gör att jag gillar bin ännu mera. I den fortsatta texten står det: ”Man rekommenderar mera än en fem kilometers avstånd mellan odlingar av vårraps och vitklöver eftersom vårrapsen har en betydligt starkare näktarproduktion och är attraktivare än klövern och då kilar bina hellre iväg till rapsfälten”. Eftersom vi i social- och miljöutskottet har flera kunniga inom jordbruksområdet så rekommenderar jag att man fördjupar sig bl.a. i den här rapporten från jordbruksverket.
Jag har även fått andra texter från bl.a. Sheffields universitet och från Svenska naturvårdsverket. Sedan har jag också fått en studie av svenska oljefröodlare som säger: ” Med tanke på att skördarna förbättrats vid närvaro av bin, även på tre kilometers avstånd, så betyder det att förbättringen i skördeutfallet är ett resultat av binas pollinerande”. Om det då finns GMO-raps så innebär det att honungen kommer att vara förorenad med GMO-pollen.
Om man ska utgå ifrån de svenskaoljefröodlarnas studier så menar jag att om vi vill uppnå nolltolerans så krävs det mellan fem och tio kilometers säkerhetsavstånd mellan biodlare och GMO-odling. Men ska vi tillåta 0,9 procent GMO-inblandningar så då kanske det krävs fyra till fem kilometers säkerhetsavstånd. Det här är också dokument som jag tycker att utskottet ska titta mera ingående på.
Sedan en annan fråga. De administrativa kostnaderna för det liggande förslaget kommer förstås att kosta en del. Landskapsregering ska ordna examen för de odlare som vill börja med GMO-odlingar. Det kommer att vara ett ganska omfattande anmälningsförfarande. Landskapsregeringen ska auktorisera inspektörer, ha en tillsynsplan och ett tillsynsregister som även delvis ska finnas på landskapsregeringens hemsida.
Om man ser på 32 § så kan även GMO-fria zoner upprättas på Åland utgående ifrån motiverade initiativ av odlare eller organisationer genom att man anmäler det till landskapregeringen. Dessa GMO-fria zoner som ska finnas inom landskapet Åland måste väl också registreras och finnas med på hemsidor eller i någon annan lättillgänglig information. Även detta skulle jag vilja att utskottet fördjupar sig lite närmare i. Vilka tilläggsresurser kan det här betyda för landskapsregerings näringsavdelning för att man ska kunna uppfylla det här lagförslaget? Man påför de eventuella GMO-odlarna också kostnader, det är ju självklart, menar jag.
Ltl Wille Valve tog i sitt anförande upp varumärket Åland som ska stå för den rena GMO-fria maten, som har hög kvalitet och som man kan lita på. Det är precis det som socialdemokraterna har eftersträvat länge, vi borde egentligen ha det som riktmärke. Vi har en unik situation mitt emellan Finland och Sverige, mitt i havet och vi har möjlighet att skapa ett bra varumärke för Åland.
Jag hoppas verkligen att utskottet och lagtinget går in för att öka gränserna för skyddsavstånden, i synnerhet för växter som kan korspollineras och som handlar om biodlingar eller platser med pollineringsbin, från 2 000 meter till 5 000 meter. Tack, herr talman.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Som jag sade redan förra veckan i mitt anförande så har vi försökt att grunda det här på den typ av information och vetenskapliga undersökningar som kan leda till att vi får den här lagen godkänd, eftersom det är ett första viktigt steg. Jag tror faktiskt att åländska bin flyger mycket längre än vad man gör på andra ställen, ålänningarna är tuffa. Kan utskottet få fram den informationen så att vi kan lägga det till grund för ändringar i lagen så är det jättebra.
Administrativa kostnader blir det naturligtvis den dagen som någon försöker att odla. Men som jag ser lagen just nu så ställer den till stora bekymmer för att odla GMO.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Det är ju skönt att höra att det inte är någon prestigefråga hos minister Eliasson beträffande avståndet. Jag hoppas att vi från utskottet ska kunna lägga fram så pass mycket vetenskapligt fakta att det går hem i Bryssel och att det faktiskt går att genomföra att vi får lagen om samexistens genomförd med 5 000 meter.
Jag hörde om en bisvärm som hade flyttat sig från Skag i Eckerö till Kyrkby i Eckerö och det är betydligt längre än två kilometer. De åländska bina har bra flygkraft!
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Nej, det finns inte någon prestige. Det får ju inte finnas prestige för vi har ju samma målsättning. Jag önskar utskottet lycka till, samtidigt vil jag ge den lilla vägkosten att man också måste tänka på att det är viktigt att vi får genom den här lagen för att vi ska ha någonting att gå på.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Vi tar det här med oss till utskottet. Vi försöker ta fram alla fakta, studier och undersökningar som finns och försöker bygga upp ett bra motiv för att vi ska förändra lagförslaget och höja skyddsgränsen till fem kilometer.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Jag lovade ltl Barbro Sundback att jag lite skulle utveckla notifieringsförfarandet.
Det normala är att man gör precis såsom ltl Sundback säger. Landskapsregeringen tar en förordning och så skickar man den till Bryssel och får det notifierat.
I det här fallet var det enbart med tanke på att man skulle få ett så snabbt resultat som möjligt. Kommissionen har tre månaders tid på sig att titta på lagförslaget och eventuellt komma med invändningar. Sedan har vi ytterligare fyra månader för presidenten att godkänna förslaget. Det kan alltså ta maximalt sju månader efter det att lagtinget har klubbat det.
Det här tror jag på nog att har hänt tidigare också. Man har helt smidigt skickat ner förslaget. På det sättet kan man snabba upp processen. Det var enbart tanken på att man skulle kunna ha den här lagen klar till nästa odlingssäsong 2012. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Det svaret fick vi ju redan senaste gång. Om vi ska följa det parlamentariska systemet och vår självstyrelselag så är det lagtinget som lagstiftar. Det är ju inte så att den här lagen är klar ännu, den kanske blir förkastad. Det är nu så, en gång för alla, att det här inte är något snabbköp. Det tar den tid det tar och det är lagtinget som är det folkvalda parlamentet. Regeringen sitter på vårt förtroende och ska göra som vi säger. Jag tycker inte att det är rätt turordning. Jag förstår argumentet, men jag tycker inte att regeringen ska handla så.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ja, var och en får ha sin uppfattning. Det här var ett sätt att snabba upp ärendet och det sade jag även förra gången. I sista hand är det ändå lagtinget som fattar beslutet. Det är här som klubban faller om vi tar lagen och för den till presidenten. Det är då bra att veta att det inte kommer några invändningar från Bryssel, därför gjorde vi detta.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tror att vi talar olika språk. Jag pratar inte om vad som är praktiskt. Jag pratar om det parlamentariska systemet som förutsätter att lagtinget fattar suveränt beslut i lagstiftningsärenden som kommer från regeringen och i den form som lagtinget tycker att lagförslagen ska ha. De verkställighetsåtgärder som följer på det sker därefter. Jag tror att de flesta som har någon parlamentarisk erfarenhet har en sådan principiell hållning. Sedan får man tycka och göra som man vill. Jag anser att det inte är förenligt med det parlamentariska förtroendet.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag håller med, vi är helt överens om att det är lagtinget som har suveräniteten att fatta beslutet om den här lagen och föra den till presidenten. Det som skiljer oss åt är att jag tycker att det hade fungerat pragmatiskt att praktisk sköta det här på ett sådant sätt att man kan förkorta den här tiden eftersom lagen är så efterfrågad.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget om att remittera ärendet till social- och miljöutskottet som ska få ett utlåtande av finans- och näringsutskott omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet till vilket finans- och näringsutskottet ger ett utlåtande.
För kännedom
5 Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation
Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/20112012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 16 november 2011.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 16 november 2011 klockan 13.00. Plenum är avslutat.