Plenum den 17 januari 2014 kl. 09:30

Plenum börjar. 1

Första behandling. 1

1    Ändringar i skattelagstiftningen 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2013-2014)

För kännedom... 22

2    Godkännande av ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Republikens presidents framställning (RP 5/2013-2014)

3    Ny avdelningsstruktur för den allmänna förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2013-2014)

4    Redogörelse enligt 32 § AO för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2013-2014)

Plenum slutar. 22

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 24 ledamöter närvarande.

Talman Britt Lundberg samt lagtingsledamöterna Runar Karlsson och Torsten Sundblom anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag. Lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

Första behandling

1        Ändringar i skattelagstiftningen 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! God morgon! Detta lagförslag är en följd av den näringspolitik som republiken Finland anammat och som i korthet går ut på att sänka skatten för företag för att på det sättet stärka konkurrenskraften gentemot utlandet. Genom att sänka företagsskatten från 24,5 till 20 procent vill man sätta fart på det företagande som behövs för att vi ska kunna fortsätta bygga det välfärdssamhälle vi vant oss vid. Om det räcker till är omöjligt att säga men det är i varje fall ett försök i rätt riktning. När det gäller tillväxt måste alla vägar prövas.

På Åland saknar vi behörighet när det gäller statsbeskattningen medan vi bestämmer över kommunalbeskattningen. Det är skälet till att dessa ändringar i skattelagstiftningen för år 2014 föreslås av landskapsregeringen. Om lagtinget antar förslaget betyder det att åländska företag betalar samma skatt som företagen i Finland. Här kan man tycka att det vore bättre om vi kunde sänka ännu mer för att ytterligare stimulera våra åländska företag. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt av olika skäl. Dels skulle det bli komplicerat rent redovisningsmässigt då företag med verksamheter i både Finland och på Åland skulle bli tvungna att redovisa exakt var pengarna förtjänats och dels är det för ögonblicket knappast klokt att gå in för en annan skattenivå på Åland än i Finland. Dessutom är konsekvenserna när det gäller kostnaderna för avvikande skattehantering inte klarlagda. Ändå vill vi från utskottet i vårt eniga betänkande påminna om vikten av att ständigt analysera vad skattelagar av blankettlagskaraktär får för faktiska konsekvenser på Åland. Vårt näringsliv är de facto annorlunda jämfört med Finlands. Här är tjänstesektorn störst och här är de stora industrierna inte lika dominerande som i Finland. Den verkligheten är något vi antagligen måste börja hantera i ännu högre grad i framtiden.

Lagförslaget innehåller också en ändring i grundavdraget i kommunalbeskattningen som ger lite mer pengar över för främst låginkomsttagare och därmed skapar lite bättre köpkraft.

Mot bakgrund av detta föreslår finans- och näringsutskottet att landskapsregeringens lagförslag om ändringar i skattelagstiftningen för 2014 antas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är två saker som förvånar mig i det här betänkandet. Man säger att grundavdraget höjs vilket är positivt för köpkraften och det är ju helt sant. Men jag förstår inte varför det är klokt bara när man gör de här ändringarna i riket. Vi har t.ex. från Ålands Framtids sida gång på gång pekat på att de slopade åländska avdragen försvagar köpkraften, men då har det inte varit relevant. Nu helt plötsligt framhåller man det som klokt. Man säger också; ”den åländska kommunalbeskattningen måste justeras om åländska företag ska erhålla samma skattesats som företag i riket.” Inte måste det vara på det sättet. Vad är det som förbjuder att finans- och näringsutskottet och regeringen tänker själv? Vad kan vi göra för att gynna det åländska näringslivet? Ålands Framtid hade ett förslag i en motion i samband med den ordinarie budgeten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det påpekandet. Vi skrev ju faktiskt i vårt betänkande att man ska hålla ögonen på vad man kan göra. Det finns också ganska goda skäl till att man i det här läget inte så här plötsligt går in för någon direkt avvikande beskattning. En sådan förändring kräver nog mera arbete och större eftertanke.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda håller jag absolut med om. Jag vill påminna finansutskottets ordförande att han var själv med och skrev för ungefär ett år sedan att det här måste man börja titta på och det här måste man göra någonting åt. Jag noterade att ltl Pettersson nu sade att vi har en avvikande näringsstruktur och det måste man börja beakta. Vi har haft en avvikande näringsstruktur så länge jag har varit aktiv inom den åländska politiken, sedan 1987, och då tittade vi på de här frågorna. Men nu blir allt mera likriktat, det gör mig lite fundersam och framförallt när man använder exakt de motiv som vi använde i den ordinarie budgeten, dvs. att höjda avdrag stärker köpkraften. Varför kan vi inte tänka eget och utnyttja de egna åländska avdragen? Man tar istället bort de åländska avdragen, det här är ju en synnerligen inkonsekvent skrivning.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Förutom det självklara i att när man inför avdrag så stärker man köpkraften så måste man också minnas att vi lever i en verklighet där pengarna faktiskt sinar i en rätt rask takt. Då måste man på något sätt avväga de avdrag man kan införa mot att vi faktiskt ska hålla samhället snurrande också. Nu införs ett litet avdrag och det är ett gott tecken tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blir sannolikt enighet när beslut ska fattas i andra behandlingen av det här lagförslaget. Tyvärr blir det en ganska hög frånvaro av exakt kunskap om vad skatteändringarna medför för ålänningarna och för våra företag.

För ungefär ett år sedan när vi i utskottet under ledning av ltl Pettersson behandlade en skattelagframställning från landskapsregeringen så berördes delvis samma avdragsrätter som påverkas av den nu föreslagna skatteförändringen. Då beslöt utskottet i en kläm, vilket blev lagtingets beslut: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.” Hur bedömer utskottsordförande, har landskapsregeringen tagit lagtingets order på allvar och gjort dessa analyser som vi då krävde?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det var en nyttig påminnelse från ltl Perämaa. Det kanske hade funnits en del att önska när det gäller alla analyser och vilka konsekvenser det får. Av det skälet har vi från utskottets sida valt att påminna om önskemålet och hoppas att vi ska kunna få sådana analyser lite mer utförligt i framtiden.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var bra att få höra att vi uppenbarligen har en enighet också i kritiken mot landskapsregeringen för att man inte har gjort det som lagting har sagt, precis som vi kommer att ha en enighet i själva skatteärendet.

För övrigt återkommer jag till de här frågeställningarna i mitt anförande. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Som framgick med all tydlighet under föregående replikväxling så kommer liberalerna att vara med och anta dessa förändringar som föreslås i skattelagstiftningen. Vi kommer att vara med och anta de kompensationer till kommunerna som också föreslås i den här framställningen.

Det som jag kommer att anföra om rör inte så mycket själva beslutet i den här frågan.

För ett år sedan behandlade finans- och näringsutskottet en motsvarande skattelagframställning från landskapsregeringen. Efter en ingående diskussion konstaterade utskottet att landskapsregeringen inte hade analyserat hur effekterna slår på invånare och företag. Då beslöt utskottet att i en kläm säga att i samband med kommande lagframställningar ska skillnaderna analyseras vad gäller effekterna på finskt håll och effekterna på Åland.

Nu kan vi konstatera att landskapsregeringen inte har hörsammat den här beställningen från lagtinget. Vi konstaterade i betänkande och har erfarit från hörandena att landskapsregeringen nog har pratat med kommunerna via kommunförbundet och Mariehamns stad om kompensationen, men inte om de faktiska skatteeffekterna.

Man kan ha olika uppfattningar om hur viktigt det här är. Om man kopplar tillbaka till det arbete som bedrevs senaste igår under ledning av president Tarja Halonen, Självstyrelselagskommittén, så där har alla partier enats om målsättningen att vi ska få en självstyrelselagsreform med ingredienser av möjlig utökning av skattebehörigheter. Det var egentligen det här arbetet som låg till grund för att liberalerna för ett år sedan ville ha utförligare analyser av landskapsregeringen i samband med varje skattelagstiftning som lagtinget ska fatta beslut om. Det är viktigt om vi på ett trovärdigt sätt ska kunna hävda att vi kan hantera en utökad behörighet. Det är viktigt att vi dels visar ett intresse i skattelagstiftningsfrågor och dels möjligen kan peka på att sådana åtgärder som antas av riksdagen i Helsingfors kanske inte alltid är lika gynnsamma just här på Åland.

I grunden är det här en fråga om att bygga upp en kunskap på det här området för att det ska bli trovärdigt med en utökad behörighet. Vi ska inte bara göra ett arbete där vi ska lyckas övertyga riksdagsrepresentanter och partier på rikshåll om att det är bra att vi har mera behörighet. Vi har också behov av att övertyga ålänningarna om att vi har kunskapen och klarar av att hantera de här sakerna.

Vi liberaler begär skärpning på det här området. Lagtinget har tydligt sagt, i samband med en kläm för ett år sedan, att det här arbetet ska göras. Bättre analyser ska utföras. Utskottet säger samma sak i år igen. Vi menar att landskapsregeringen bör ta detta på allvar och inte visa den passivitet som man gjort i dessa frågor så här långt.

De faktiska förslagen i det här påverkar också ålänningarna och nu vet vi inte exakt hur. Det finns bland annat en förändring av representationsavdragsrätten för företag. Vi har ett företagande som berör matkultur väldigt mycket, vi har många restauranger här på Åland och vi är stolta över den verksamheten. En minskning av företagens rätt att dra av för representationskostnader kan påverka restaurangbranschen åtminstone i någon mån, men vi vet inte hur mycket.

När det gäller företag som bygger nya industrihallar så förkortas tidsperioden med ett år angående avdragsrätten. Det kanske påverkar några företag på Åland, men nu vet vi inte i vilken mån och hur det exakt påverkar.

Budskapet för vår del torde vara klart. Vi kräver skärpning på det här området. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa hänvisar till en kläm som jag i denna stund inte kommer ihåg ordalydelsen på. Det är bra om ltl Perämaa kan upprepa klämmen. Samtidigt försöker han koppla den här klämmen till det arbete som utförs i Ålandskommittén. Var det faktiskt det ursprungliga motivet för klämmen? Eller är det någonting som ltl Perämaa kopplar ihop nu när arbetet i Ålandskommittén har kommit igång på allvar? Jag tycker att det är lite tendensiöst och kanske inte så klokt. Jag tror nog att man ska behandla skattefrågorna separat och de som är aktuella utgående från dagens situation. I kommittén talar vi om ett nytt självstyrelsesystem, inte en självstyrelselagsreform. Jag skulle vilja ha lite klargöranden på de här punkterna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Klämmen för knappt ett år sedan lydde så här: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.” Analysen av de faktiska effekterna har inte gjorts i samband med den här lagframställningen.

Jag hade förmånen att ha säte i finans- och näringsutskottet också för ett år sedan när den förra skattelagstiftningen behandlades som resulterade i den här klämmen. Då framhöll jag att för att det ska vara trovärdigt i diskussion med rikspolitiker om eventuella behörighetsöverföringar vad gäller skattelagstiftningen så bör vi kunna visa på att vi är intresserade av frågan och vi hanterar den seriöst. Att vi bara regelmässigt, utan analyser, tar skatteförslag är inte enligt min uppfattning seriöst.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om vi nu först håller oss till klämmen så säger den inte något annat än att regeringen ska redovisa för de faktiska effekterna av kommande skattelagstiftningar vilket ltl Perämaa tycker att inte har skett och det är säkert så.

När det gäller frågan om skattepolitik i samband med det nya självstyrelselagssystemet så fokuserar åtminstone jag på själva systemet, att vi får ett system som möjliggör en öppen diskussion om alla områden förutom de som tillhör riket. Själva överföringen måste vara en teknisk fråga. Jag tror tyvärr inte att vi kan övertyga genom att vi visar på att vi har förstått vad den kommunala skattelagstiftningen på Åland går ut på.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har en annan uppfattning än ltl Sundback. I den bästa av världar kanske man bara kunde diskutera själva systemet. Nu har vi kunnat notera i det arbete som leddes av Alec Aalto, och i andra sammanhang också, att åtminstone rikspolitiker har visat ett stort intresse just för skattelagstiftningsdelen och den behörigheten. Jag tror att man tar lite för lätt på uppdraget om man tror att vi kan undvika den diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa menar att vi mer aktivt ska använda oss av avdragsmöjligheterna via kommunalbeskattningen när vi ska driva skattepolitik i landskapet inom ramen för nuvarande självstyrelselag. Det är i viss mån riktigt, det ska vi naturligtvis göra, men det får inte bli något självändamål. Det är inte heller en bra metod att använda sig av den här indirekta metoden annat än när man vill öka köpkraften, då kan det vara motiverat.

Gentemot Ålandskommittén efterlyser man från rikets sida ansvarsfullhet i skattepolitiken. Därför är det viktigt att vi kan visa att vi har använt vår kommunala skattebehörighet på ett ansvarsfullt sätt. Det uppskattas och det är ett starkt argument för att överta ytterligare beskattningsbehörighet och inte använda det bara för sakens skull eller för att skilja sig från riket. Det är ingenting som imponerar på våra kollegor öster om Skiftet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Givetvis ska vi iaktta grundkonceptet ansvarsfullhet och det gör vi förhoppningsvis i alla samhällsfrågor där lagtinget fattar beslut här i denna sal. Trovärdigheten i att prata om utökad skattebehörighet stärks inte av att man inte vill sätta ner tid på att analysera hur en avdragsförändring påverkar våra företag och inte ens hur en samfundsskatteförändring från 24,5 procent till 20 procent påverkar våra företag. Man har inte ens en dialog med företagen inför förslagen från landskapsregeringen.

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! När vi vill ha beskattningspolitiken överförd så menar Moderat Samling att det väsentliga är att man kan använda den både för medborgarnas konsumtionsförmåga, för att utjämna skillnader mellan olika medborgare och för att använda det som ett näringspolitiskt och regionalpolitiskt verktyg. Då är inte avdragspolitiken det centrala i de sammanhangen, särskilt inte mot företagen, utan det är skattenivåerna. I processen för utökad beskattning argumenterar vi därför inte utgående ifrån hur vi nu använder avdragsrätten i kommunalbeskattningen, utan hur vi i framtiden kan använda oss av ett annorlunda skattesystem och även andra skattenivåer än vad man har i riket. Det är det viktiga i vår skattepolitik.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det här blir en mera fördjupad skattelagstiftningspolitisk diskussion. Den är förstås bra och den kommer vi säkert att behöva föra innan vi har hela arbetet med självstyrelsereformen i hamn. Vi tycker att det är bra. Jag hoppas att vicetalmannen håller med mig att vår kunskap och trovärdighet i frågan ändå blir större om vi kan analysera hur avdragsförändringar påverkar ålänningar och vårt näringsliv, istället för att vi bara regelmässigt fattar beslut, stiftar lagar och förändringen sker utan att vi egentligen vet vad som sker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Till skillnad från de två föregående replikerna så tycker jag att det var en mycket intressant parallell som ltl Perämaa gjorde till självstyrelseutvecklingen. Det han sade var oerhört viktigt, det handlar om trovärdigheten. Just det som ltl Perämaa plockade upp nämndes i Aaltokommitténs betänkande. Vad ska ålänningarna göra med mera behörighet när man inte använder den behörighet man har? Det var inte den ordagranna lydelsen men innebörden.

Jag förde precis samma resonemang igår i social- och miljöutskottet om patienträttigheter där vi har delad behörighet. Även där knuffar man över den lilla behörighet vi har själva till rikssidan. Det här leder till att vi så småningom saknar all trovärdighet för att utveckla självstyrelsen. Det är synnerligen kontraproduktivt.

Samma sak är det också här, man noterar att det finns en avvikande näringsstruktur men vi ska inte göra något åt det nu, det ska vi göra sedan. Jag vill ge en eloge åt ltl Perämaas anförande. Det var mycket bra!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! På sidan 4 i framställningen står det: ”Syftet med sänkningen av skattesatsen är att stärka Finlands ställning i en internationell miljö och ge företagen ett starkare incentiv att rapportera sina vinster i Finland. När samfundsskatten sänks flyttas tyngdpunkten i beskattningen i riktning mot bolagens vinstutdelning.” Exakt det är syftet med den här framställningen. Vad konsekvenserna av det här blir vet man inte i Finland och det kan vi inte heller veta här därför att det är en framåtsyftande lagframställning. Men syftet är att vi ska behålla flera företag i landet och samma sak här på Åland, man ska öka vinstutdelningen och på det sättet att öka skattevolymen totalt sett i Finland och på Åland. Desto svårare är de facto inte den här lagframställningen. Vi har klarerat den med kommunerna som tycker att det sätt vi hanterar det på är okej. Det känns lite konstigt om vi ska gå till näringslivet och fråga om de tycker att vi ska sänka skatten från 24,5 procent till 20 procent.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag utgår ifrån att landskapsregeringen har ett en tät kontakt med näringslivet, men jag har möjligen fel. Man ställer inte den här frågan och diskuterar skatteförändringar. Givetvis kommer företagen att svara att de gärna ser att man sänker samfundsskatten. Det grundläggande skälet till förändringen som man har gjort på finskt håll tycker vi att är bra. Ändå kan en samfundsskattesänkning eller höjning ha olika effekter på olika regioners och länders företagande beroende på i vilken fas företagen befinner sig i när det gäller sin vinstutveckling. Det här är en skatt som tas på vinsten. Därför blir effekten olika. Om vi har en situation där våra företag gör jättehög vinst så då är det mera positivt för oss, men det kan vara andra vägen också.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller representationen så konstaterade vi att det är en statlig behörighet, så oberoende om vi tycker att det är bra eller inte så kommer det att vara verkligt också för våra företag.

Ltl Perämaa vet mycket väl att en landskapsregering måste prioritera sina resurser. Vi har redan en hårt ansträngande lagberedning och att sätta resurser på att utreda och analysera självklarheter känns de facto lite bortkastat. Vi måste satsa våra resurser på sådant som är framåtsyftande och som kan ge någonting till debatten. Det känns lite som om ltl Perämaa försöker skapa ett problem om något som de facto inte är ett problem för någon annan. Vi har inte hört någon kritik från näringslivet eller kommunerna. Den enda som har framfört kritik är ltl Perämaa av någon speciell orsak. Det hör antagligen till det här rollspelet som vi har.

Ltl Mats Perämaa, replik

Jag har en helt annan uppfattning än vad nuvarande finansministern har. Jag tror att det är av största vikt att vi bygger upp en ordentlig kompetens på skattelagstiftningsområdet. Det är en sak att bereda lagar och speciellt att komma med lagar som är resultatet av beredningen av finansministeriets beredning till riksdagen. Det är en annan sak att bygga upp kompetensen, analysera och bedöma vilka skatteeffekter de här sakerna verkligen har. Jag tycker att det är helt annorlunda.

Under förra mandatperioden kom vi med ett skattemeddelande till lagtinget. Vi införde kvartalsmöten i skattefrågor mellan finansavdelningen och finansministeriet. Vi förde ett ärende till lagtinget där vi förde in de kommunala avdragen i en egen åländsk skattelagstiftning. Skattelagstiftning har tidigare varit en prioriterad fråga, men uppenbarligen inte längre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Annette Holmberg-Jansson

Talman! Angående skattelagstiftningen lyfter vi i utskottet i vårt betänkande upp att eftersom näringsstrukturen på Åland och i riket skiljer sig åt kommer olika skattelagar av s.k. blankettlagskaraktär att få olika faktisk effekt på Åland och i riket. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att man vid kommande lagförslag på skatteområdet gör en analys av på vilket sätt de faktiska effekterna skiljer sig åt. Varför är det viktigt med analyser? När vi kommer till just detta lagförslag så finns det skillnader. På fastlandet finns det stora industrier, skog och metall bland annat som står för en stor del av näringen.

På Åland är sjöfarten och turismen viktiga näringar och i det här lagförslaget så införs en del förändringar där en av dem är "Avdragsrätten för representationsutgifter "som slopas helt. Tidigare var 50 procent avdragsgillt. Representation kan stå för mycket och inom många olika grenar men jag tror tyvärr att detta kommer att slå rätt hårt mot vår turismbransch.

På YLEs hemsida kan man att läsa hotell, restauranger och olika slag av turistattraktioner kommer att lida då många företag nästa år skär ner på sina representationsutgifter. Om företagen skulle fortsätta att bjuda sina kunder på restaurang och resor som tidigare, trots skatteändringen, skulle slopandet av avdragsrätten ge staten 38 miljoner euro till i kassan.

Turism- och restaurangförbundet har låtit Pellervo ekonomiska forskning fråga företagen hur den strängare beskattningen kommer att påverka dem, och kommit fram till att företagen kommer att minska på sin representation med 25-40 procent. 25-40%! Det är mycket det!

Det betyder att både hotell, restauranger och annan turismindustri förlorar en märkbar del av sina kunder.

Turism- och restaurangförbundet räknar med över 1000 förlorade arbetsplatser och klart minskade skatteintäkter för staten. De verkliga skattintäkterna blir enligt Turism- och restaurangförbundet närmare 9 miljoner än 38 miljoner.

Talman! Vi kan så klart inte sia i vår kristallkula här på Åland och se hur detta kommer att drabba turismbranschen på Åland men visst kommer den att drabbas. Det satsas mycket på Åland just nu i den branschen, hotellprojekt där det satsas 10 miljoner, hotell som planerar att byggas i Sund, nya restauranger och andra turismföretag som vågar och satsar stort. För det satsas i turismbranschen. Alla vet att under sommarmånaderna är det inte så svårt att fylla hotellrummen och restaurangerna men på vintern då är branschen helt klart beroende av företagen som kommer hit från våra närregioner och representerar för att inte nämna de åländska företagens representation. Visst vill vi väl ha ett levande Åland året runt?

Visst, vi har ingen egen behörighet på detta område, men detta är nu bara ett fall som jag noterat där det högst troligt kommer att slår hårt och hur hårt det slår är svårt att säga då jag tror att ingen kontrollerat och vet det, men turismåland kommer att gunga lite grann, det är helt klart.

Talman! Jag är helt av utskottets åsikt att det är av största vikt med införande av analyser på kommande skattelagar och varför inte höra och föra en dialog med dem som drabbas eller påverkas av en lag för att sedan därefter fatta beslut. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tackar för ltl Holmberg Janssons engagemang. Det var ett bra anförande. Den kritik vi liberaler tidigare riktade mot majoriteten och speciellt till landskapsregeringen i frågan om passivitet i de här frågorna, så den kritiken riktar sig härefter mest till centern och socialdemokraterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Finsk skattepolitik och finsk näringsskattepolitik innehåller många, många märkligheter. Det här är en av de allra största märkligheterna när man för några år sedan införde att bara hälften av representationsutgifterna skulle vara avdragbara i beskattningen för företagen och nu ökar man det till 100 procent. Det är ytterst märkligt. Alla andra kostnader i princip som företagen har för sin verksamhet så är avdragbara. Man följer resultaträkningen och den bokföringslag stiftning man har. Men när det gäller representation så har man gjort detta avsteg. Det är klart att med egen åländsk beskattning så skulle vi inte ha en sådan här vansinnig regel som ju drabbar hela restaurangbranschen i landet men också alla företag som är beroende av representation för sin verksamhet så drabbas av det här. Det här är inte någonting som särskilt åländska företagare drabbas av utan alla. Det är en mycket dålig politik.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Absolut, de facto är det inte bara restaurangbranschen som drabbas, det är hotell, det är curlinghallen ute i Eckerö och sådana som har andra aktiviteter. Representation betyder så mycket. Just när det gäller sådana saker som kan drabba många så bör man faktiskt analysera och se vad det kan innebära. Dock förstår jag att vi inte har behörighet på området, men även om vi inte har något inflytande så är det väl i alla fall av yttersta vikt att vi bevakar vad som sker.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag håller med om att det är huvudsakligen restaurangbranschen som drabbas men enligt mitt förmenande så drabbas alla företag som är beroende av representation i sin verksamhet. Man måste dra bort representationsutgifterna från vinsten och det blir en ökad samfundsbeskattning för de företagen. Staten har sett till att de får större kostnader för den viktiga representationen som naturligtvis inte för alla företag är så viktig men väldigt många säljande företag, business to business, så är det ytterst viktigt.

Det här är en av många frågor där finsk skattelagstiftning har byggts på ett icke bra sätt. Därför är det ett starkt motiv för Åland att överta mera beskattningsbehörighet på den indirekta beskattningens område.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka för ett mycket intressant anförande och en mycket viktig aspekt av det lagförslag som vi har på vårt bord idag.

Vi kan konstatera att det är sannolikt att också det åländska näringslivet kommer att påverkas av den här förändringen. Jag uppfattar att ltl Holmberg-Jansson oroade sig inför det här faktumet.

Vad kan vi på Åland göra i vårt åländska näringsliv för att kompensera den här typen av oönskade effekter? Där är avdragsinstrumentet det allra bästa för att undvika konsekvenserna på rikshåll och kunna kompensera våra åländska företag. Borde vi inte föra en lite fördjupad diskussion om att utveckla de åländska avdragen tills vi har en egen åländsk beskattning? Då skulle vi ha ett instrument för att komma runt den här typen av oönskade effekter.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag håller med. Jag anser att man i alla fall behöver se över möjligheterna och bevaka de områden där vi inte har inflytande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är lätt att hålla med ltl Holmberg-Jansson i den här kritiken eller uppfattningen. Det skulle vara intressant att höra vad förslaget är. Är det ledamotens och Moderat Samlings förslag att vi ska gå fram med ett förslag till Finlands riksdag om en ändring på det här området? Det är ju det konkreta. Att bara ha åsikter och tankar som faller många på läppen kan vi alla ha. Men vi sitter här i Ålands lagting som är en beslutsfattande lagstiftande församling på Åland. Om det är en ny linje att vi nu ska gå fram med det här förslaget så kom fram med det konkret så hanterar jag förslaget som finansminister.  Jag tycker att vi ska ta det här på allvar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag sade att det var viktigt att vi gör en analys och ser vilka de faktiska effekterna blir och vad det är som skiljer sig åt. Det var egentligen det som jag förde fram i mitt anförande.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis är det viktigt med analyser och kunskap. Jag tror att alla som sitter i den här salen är medvetna om att turismen och restaurangbranschen är ganska viktiga på Åland och att det naturligtvis har konsekvenser. Samtidigt tycker jag att det är farligt att måla upp en bild och en debatt som om vi skulle kunna påverka, att det är Ålands lagtings som beslutar om det här. Det är Finlands regering och Finlands riksdag som har tagit det här beslutet. Sedan kan vi härifrån komma med initiativ, vi kan komma med en lagmotion till Finlands riksdag eller vi kan gå med initiativ till Finlands regering. Det är de instrumenten vi har om vi vill ha en förändring på det här området. Jag är helt öppen för en sådan diskussion, men jag tycker att man ska sätta in det i ett större sammanhang och i vilken process vi för övrigt är inne i från åländsk sida.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det tycker jag att låter bra. Vi borde börja med analyser när vi ska ta beslut om så här viktiga skattelagar. Jag vet inte, jag har diskuterat med några i branschen. Tyvärr kanske branschen inte följer så mycket med vad som händer i riket för man talar inte finska. Man har svårt att ta till sig det som sker. Om inte landskapsregeringen ser till våra intressen så vem ska då göra det? Jag anser att man kanske bör höra branschen om det är någon lag som specifikt drabbar dem innan lagen träder ikraft. Nu är väl loppet kört för den här gången. Det var egentligen mitt budskap.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Med risk för att det blir ganska mycket upprepning av det som redan har sagts så tänker jag ändå hålla ett litet anförande.

Ålands Framtid och min representation i finansutskottet har inte föranlett några reservationer i betänkandet. Men det hindrar inte att jag har lite andra åsikter och tankegångar när det gäller vår skattepolitik och våra möjligheter till skattepolitik.

Jag tänker först beröra utskottets åsikter när det gäller möjligheterna. Utskottet skriver; "utskottet noterar att eftersom näringsstrukturen på Åland och i riket skiljer sig åt kommer olika skattelagar av så kallande blankettlagskaraktär att få olika faktiska effekter på Åland och i riket. Med anledning härav påminner utskottet att landskapsregeringen i samband med kommande lagförslag på skatteområdet gör en analys av på vilket sätt de faktiska effekterna skiljer sig åt.” I tidigare anförande och repliker sades nästan exakt samma sak när vi hade lagen om ändring i samfundsbeskattningen. I betänkandet gavs också ytterligare en tyngd med en kläm som lästes upp här av ltl Mats Perämaa.

Vilken betydelse har klämmar och utlåtanden från finans- och näringsutskottet? Vilken betydelse har ett lagtingsbeslut? Man bryr sig ju ändå inte i nästa lagframställning. Finansminister sade själv att det inte finns möjlighet att fråga näringslivet när vi skapar lagar. Ja, jag tycker att det finns en logik i att fråga näringslivet så att man vet om effekterna när lagframställningen kommer. Man vet vad de som blir berörda anser. Vi hörde här i ltl Annette Holmberg-Janssons anförande att man bör göra en analys före man kommer fram med framställningar som påverkar vårt näringsliv. Finansministern bemötte detta med att man inte har fått någon kritik från kommunerna och näringslivet. Det kan vara så att näringslivet vid det här laget kanske har tappat tilltron eller inte bryr sig längre för att man inte får gehör för vad man lägger fram till landskapsregeringen. Det kan ju vara en orsak. Under höstens lopp och sensommaren har det kommit ganska mycket kritik mot landskapsregeringens politik. Näringslivet uppfattade att de inte har blivit hörda när det rör näringslivet.

När det gäller representation så vet vi alla att det inte är vår behörighet. Det är synd. Det som ltl Jansson sade här i ett replikskifte stämmer, det drabbar inte bara turistnäringen utan alla företag som har representation påverkas.

Ålands Framtid hade i samband med budgeten ett förslag där man skulle ändra kommunens andel i samfundsbeskattningen tillfälligt. Man skulle gå till 2016 års nivå på 5,608 procent. Detta som en stimulans till företagen under sådana tider när det kanske är lågkonjunktur. Det mottogs inte positivt från andra partier och förslaget blev inte desto mera diskuterat.

Oberoende så tycker jag att man kanske borde ha en mera konstruktiv skattedebatt här i lagtinget där man berör alla behörighetsområden där vi kan påverka. Nu slår man en gummistämpel på och säger att vi inte ska stöta oss med riksmyndigheterna för det kan föranleda vissa komplikationer och det kommer det säkert att göra på ett eller annat sätt. Jag tycker ändå att man borde föra en sådan debatt för att åtminstone från Ålands lagting säga vad vi egentligen vill med våra möjligheter att anpassa en skattepolitik som gynnar Åland. Vi har i flera sammanhang hört att finsk skattepolitik inte alla gånger passar det åländska näringslivet. Man borde fundera på en sådan debatt. Jag tänker inte sätta någon tidpunkt men det skulle vara i allas intresse att man försöker få en enig åsikt från lagtinget hur man vill driva en skattepolitik.

Ålands Framtid har omfattat det här förslaget med de ståndpunkter och åsikter som jag har lyft fram här i debatten. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Åländsk egen skattebehörighet inom den direkta beskattningens område så kan inte ersättas av avdrag och olika andra åtgärder och använda oss av den kommunala beskattningsrätten vi har, särskilt inte när det gäller företagsbeskattning.

Vad vill Ålands Framtid egentligen i det här sammanhanget? När det gäller restaurangbranschen, vill man ha ett avdrag i den kommunala andelen av samfundsbeskattningen så är det okej. I ett tidigare replikskifte framfördes en sådan åsikt från Ålands Framtid. Har ni då rett ut vad administrationen av detta kommer att kosta? Vad måste vi betala till beskattningsmyndigheten för att göra det här? Finns det en rimlig samhällsekonomisk lönsamhet i ett sådant resonemang?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, vi har inte rett ut detta. Det är landskapsregeringen som borde reda ut vad effekterna av en sådan förändring blir. Om det kostar mera än vad det egentligen ger så då kan man ta en diskussion. Men idag vet inte landskapsregeringen vad det kostar.

Jag i min oppositionsroll har påpekat i två olika betänkanden att man behöver komma med analyser på vad effekterna blir av sådana här enskilda förändringar. Jag tycker att det är landskapsregeringen som borde reda ut det.

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! Som vicelantrådet tidigare var inne på så måste man välja de områden som man lägger ner arbete på. Det här innebär att man skulle ge de företag, som inte får dra det här i sina resultaträkningar och i sin därpå följande beskattning, kompensation för den indragna rätten att göra avdraget. Det skulle krävas en ofantlig administration. Tror ni faktiskt från Ålands Framtid att det alls skulle bli några vinster av ett sådant system? Jag ser att det här måste vara fel område att använda vår egen kommunala beskattning på. Vi har massor med andra områden där vi kunde göra det. Vi från Moderat Samling är intresserade av att vara med och utreda det och det har vi varit i samband med alla regeringar, både när vi har suttit i regeringsställning och när vi har suttit i opposition.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Fel eller rätt, den här debatten går alltid på samma nivå. Man kommer med uttryck som; vad kostar det? Det skulle vara bra om det här en gång för alla skulle vara utrett av landskapsregeringen. Man skulle visa vad administration och indrivningen av förändringarna i de här skattesatsningarna kostar och vad det ger åt företagen. Kanske det inte ger någonting. Det borde landskapsregeringen och administrationen utreda. Det är inte oppositionspartiet som ska sköta det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det blir faktiskt en liten underlig debatt nu. Ltl Brage Eklund sade ju själv att Ålands Framtid omfattar det här betänkande från utskottet. Man har varit enig i utskottet och så får vi en sådan här debatt i efterhand. Det känns lite underligt.

Beträffande att debattera skattefrågor så sade ltl Eklund att vi bör göra det här i lagtinget. Det tycker vi också i centern, det är väldigt viktigt. Vi har ju en del områden som vi kan påverka och där vi själv kan stifta våra lagar och bestämma och det bör vi ta upp mera. Man får inte få folk att tro att vi även exempelvis kan påverka den här lagstiftningen. Den här lagstiftningen är given från riket.

Ltl Brage Eklund, replik

Man kan tycka att det är en underlig debatt. Det är klart att jag stått bakom det här i utskottet. Jag påpekade också i mitt anförande, och som sades här tidigare, att man ska välja sina strider. I det här fallet har jag valt att inte ta strid för jag vet vad resultatet blir ändå. I vår motion i samband med budgeten ville vi göra förändringar. Vi fick inget gehör där. Det är klart att vi hade kunnat ta en större strid där.

Vi vill påpeka möjligheterna att ha olika åsikter och olika skattesatser. I och med att vi inte är likställda med det finska näringslivet så finns det möjligheter att från lagtinget påverka kommunernas del i samfundsskatten, men en sådan politik drivs inte.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Ltl Brage Eklund sade själv att han har valt, och förmodligen också partiet Ålands Framtid, att inte ta den här striden. Man tog inte striden i utskottet. Då kan man konstatera att Ålands Framtid har gjort samma bedömning som vi i centern har gjort. Vi har valt att inte ta den här striden. Därför är det lite underligt att det till och med har sagts att centern och socialdemokraterna har en linje och de andra partierna har en annan linje. Så är det inte! Det bevisade också ltl Eklunds uttalande nyligen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Vi har påpekat i samband med budgeten att vi har andra åsikter hur man bedriver skattepolitik när det gäller att gynna åländskt näringsliv. Det är inte mycket vi kan göra men vissa delar kan vi göra. Jag valde att inte driva den här striden vidare i utskottet. I princip är den här lagstiftningen en anpassning till budgeten. Fast jag delade utskottets betänkande så frånsäger det mig inte rätten att ha en annan åsikt och det ville jag påpeka i mitt anförande. Vi kommer inte att lägga oss flata bara för att vi har varit med och omfattat det här betänkandet. Där vi har en annan åsikt kommer vi fortfarande att ta strid så fort det ges möjlighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ltl Eklund frågade om klämmarna har någon betydelse. Ja, klämmarna har betydelse. Den kläm som finans- och näringsutskottet och lagtinget har tagit i det här ärendet så har speciell betydelse, åtminstone för mig och för landskapsregeringen, i de fall vi skulle ha valt att göra avvikelser. Då måste man också analysera varför vi gör dessa avvikelser. På det här området har vi en blankettlagstiftning och vi följer den. Man måste alltid göra en avvägning när det gäller hur mycket personella resurser vi ska lägga ner på att utreda sådant som egentligen är självklarheter för de flesta. Alla talar för mindre byråkrati och mindre administration, men sedan när det kommer till vissa saker så ska man ändå ha mera administration och lägga ner arbete på självklarheter. Det tycker jag faktiskt är lite bortkastad energi.

Vi kan inte ange kostnad för varje förändring före vi haft en förhandling. För varje avvikelse så måste vi förhandla med riksmyndigheterna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att man måste välja vad man sätter ner mera kraft på och om man vill analysera effekterna av en förändring i en skattelagstiftning. Vi har gjort påpekanden i samband med ändringen av samfundsbeskattningen. Vi hade till och med en kläm. Nu får vi igen en framställning där man inte har diskuterat konkret varken med kommuner eller med företag. Då ifrågasätter man varför man gör sådana här beslut i utskottet och ett enigt beslut i lagtinget om man sedan i beredningen inte ids följa upp de här besluten.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Kommunerna har planerat den här framställningen. De tycker att det är ett okej sätt att hantera det på. Jag att svaret är ganska klart på frågan att vi sänker skatten från 24,5 till 20 procent.

Herr talman! Den övergripande strategin som vi jobbar efter är att få en utvecklad självstyrelse och en ny ram. I det arbetet ingår också den ekonomiska politiken och beskattningen. Finansavdelningen jobbar på ett vi ska ha en så bra strategi och ett så bra underlag för de diskussionerna som möjligt. Jag blir lite oroad över den här diskussionen som förs här idag från olika håll. Nu börjar man komma med olika enskildheter som de facto kan störa det här stora utvecklingsprojektet. Det skulle vara bra om man skulle få en klar signal från Ålands lagting om det är någon ändring i den eniga strategin nu när det gäller att överta mera behörighet och jobba enigt för det. Eller ska vi börja med små enskildheter och avvikelser när det gäller beskattningen? Man kan få den uppfattningen när man lyssnar på debatten här idag.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag känner inte till den strategin som lagberedningen och landskapsregeringen har tagit när det gäller hur man ska gå till väga vid lagändringar och det som påverkar företagen, skattebetalarna och samhället.

Enskildheter, ja, inte vet jag om det ska betraktas som enskildheter att man gör förändringar i skattelagstiftningen på det här viset. Jag vill igen framföra att då är det hela utskottet som anser att det här är enskildheter. Vi representerar alla partier i utskottet. Utskottet gör bra påpekanden i båda framställningar. I framtiden hoppas jag att landskapsregeringen kan anpassa sig efter dem. Jag tror att det är bra för både landskapsregeringen och alla andra att man har backup från dem det berör.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den här diskussionen har en tendens att beröra skattefrågor mera generellt än just bara kommunalbeskattningen. Man har tillåtit ganska vida svängar i den här debatten.

Jag tycker att det är viktigt att lagtinget diskuterar skattefrågor. Det är också viktigt i den belysningen som ltl Perämaa tog upp, för de frågorna kommer att komma upp i Ålandskommittén och det är viktigt att vi på olika sätt ventilerar också de frågorna. Utgående från det som har sagts här tänker jag ta upp några principiella synvinklar.

I och med globaliseringen av världsekonomin så har beskattningen av företag ändrat väldigt mycket eftersom företagen kan flytta så snabbt och kapitalet flyttar sig snabbt. Tendensen har varit att företagen betalar mindre och mindre skatt. En annan oroväckande tendens är att den vinst som genereras den placeras i så kallade skatteparadis. Det är ju inte så, som en del vill framhålla, att pengarna har minskat och att det inte finns företag som gör stora vinster, det är ju precis det motsatta. Det sker en centralisering på den här punkten också. Det är många företag som är kolossalt rika, berikar sig ännu mera och betalar ingen skatt överhuvudtaget i sina hemländer. Den här tendensen ser vi också hos oss.

Finansminister Urpilainen är en av dem som har gått i spetsen för att på något vis försöka komma åt de företag som flyttar till skatteparadisen. Det sker väl en viss förändring också inom EU. Man börjar mer och mer titta på möjligheterna att de här företagen också skulle bidra till det allmännas bästa.

Herr talman! Representation och beskattningen av den har ju en fördelningspolitisk effekt. Tar man bort 38 miljoner från statskassan så måste det ersättas av andra pengar eller så måste vi dra ner på välfärden. Svårare än så är inte problemet.

Vem är det som drabbas när man drar ner på välfärden? Ja, det är löntagare och pensionärer. Vem är det som betalar skatt? Ja, det är löntagare och pensionärer. Om man vill svänga på detta med representation så är det löntagare och pensionärer som betalar representationen för företagen. Jag vet inte om jag tycker att det är en sund skattepolitik.

När vi har offentlig representation så tycker inte löntagare och pensionärer som inte får gå på de här representationerna att det är rättvist. Jag tror inte heller att de tycker att det är rättvist att det är de som ska finansiera representation för företagen. Ofta är företagsrepresentanterna inte fattiga människor som inte har råd att betala sina krogbesök och annat själva. Om det är företag som vill samarbeta med dem så måste man väl se det här som en del av företagets utveckling och de kostnader som det innebär att samarbeta eller skapa olika typer av samarbeten mellan företagen.

I grunden, herr talman, tycker jag att det är en sund förändring att ta bort den här typen av avdrag. Det är klart att det kan ha konsekvenser för den åländska turistnäringen. Samtidigt har jag för mig att representation generellt har minskat ganska mycket bland företagen. I näringslivet internationellt görs affärer så snabbt som möjligt, människor har kanske inte tid att stanna på Åland och festa och bo på anläggningar. Begreppet är antagligen ganska vitt, man kan räkna in curling avgifter och allt möjligt i begreppet representation och det gör det inte på något sätt moraliskt riktigt. Den här typen av förändring tror jag för min del att medborgarna applåderar eftersom det är de som finansierar det.

Jag säger detta eftersom vi ska diskutera skattepolitik och om man bara diskuterar lättnader så minskar ju inkomsterna i statskassan. Då måste man vara beredd att säga hur man ska finansiera det, antagligen genom att spara för våra största inkomster är skatterna.

Visst ska vi diskutera skattefrågor, men helhetssynen behövs för att det ska kännas övertygande. Tack, herr talman.

Ltl Gunnar Jansson

Talman! Inom juridiken håller man sig med många latinska uttryck. I den här debatten är två tillämpliga; den ena termen lyder de lege lata och den andra termen lyder de lege ferenda. De lege lata betyda gällande lagstiftning och de lege ferenda betyder kommande, förändrad lagstiftning. Den här diskussionen är principiellt viktig. Mitt bidrag gäller kommande lagstiftning och varning för det som vi redan under förra revisionen varnade återkommande för, dvs. revisionens långbänk.

Vi talar nämligen nu om tiden från och med 1 januari 2022, nästan åtta år framåt i tiden. 

Det har framställts här att med egen skattelagstiftningsbehörighet för lagtinget så skulle de här problemen uppenbarligen inte existera eller vara annorlunda. Jag menar att vi inte kan vänta i åtta år på allt det goda som möjligen kommer med en ny lag vars innehåll vi inte känner. Vi måste vid varje enskild tidpunkt följa principen om de lege lata, vi måste följa den lagstiftning som gäller.

Här har jag en tröstens ord på vägen, inspirerad av ltl Holmberg-Janssons inlägg. Jag vill inte ha något värdeomdöme om det. Det förhållandet att två folkförsamlingar har behörighet, i det här fallet Ålands lagting och Finlands riksdag, betyder ju inte att de gränserna är absoluta. Det förekommer och måste ju förekomma ett politiskt umgänge mellan de här lagstiftande församlingarna. Tröstens ord finner vi självstyrelselagens 28 § 2 mom. Lagstiftaren har tänkt på den här situationen och anvisat en lösning. Jag vet inte om kollegorna har tillgång till sagda lagrum. Jag var själv med och både formulerade och stiftade dess innehåll. I 28 § mom. 2 i självstyrelselagen står det: ”I frågor av särskild betydelse får riksdagen stiftar lagar, i fall lagarna har särskild betydelse för Åland, efter att landskapet har gett utlåtande i ärendet.” Det finns ingen särskild definition på när en särskild betydelse inträde. Det är frågan om vidden av den politiska argumentationen. En argumentation som jag då i annan egenskap har varit med om många gånger. Tror mig, denna lagbestämmelse i självstyrelselagen 28 § 2 mom. har tillämpats vid ett flertal tillfällen och med framgång. Men det kräver att man ligger på. Här har vi ett lagförslag, det underlyder riksdagens behörighet i frågan om denna beskattning och denna skatteform inom näringsskattelagstiftningen vars kommunala andel vi hanterar just nu. Men dess utsträckning utlöser, enligt min mening, utan vidare sagda lagrum; självstyrelselagen 28 § 2 mom. Lagen har betydelse för Åland. Om betydelsen är av särskild natur kan man sedan diskutera i det oändliga. Men den omständigheten att man ifrån åländsk sida säger att så kan det vara leder till en diskussion. Jag har inte i beredningen överhuvudtaget varken sett eller hört att den här diskussionen skulle ha förekommit i beredningen av ifrågavarande lagstiftningsändring i riksdagen. Jag får det intrycket att så inte har skett.

Jag brukar i sammanhanget hänvisa till en omfattande ändring av mervärdeskattelagen i Finland som utvidgade området för mervärdesbeskattning på att ganska dramatiskt sätt. I den lagen ingick en bestämmelse att härbärgeringsverksamhet hade en sänkt skattenivå, vi talar nu om turismen. Det var en sänkt skattenivå i förhållande till det generella.

Under riksdagsbehandlingen kunde jag visa att inom åländsk turism var härbärgering i båthamnar av en sådan omfattning och betydelse att också båthamnsverksamhet ska inkluderas i denna skattesänkning vad gäller mervärdesskattens allmänna nivå och så blev det. Jag kunde här använda mig av självstyrelselagen 28 § 2 mom. och säga att betydelsen för Åland är särskild av hänsyn till alla de argument vi känner och som sannolikt skulle vara tillämpliga i det här sammanhanget också. Därmed ändrade riksdagen skattesatsen även för den här typen av aktiviteter. Med andra ord, hoppet kan inte vara ute.

 Jag menar att fram till att en ny självstyrelselag, med ett ovisst innehåll, träder ikraft så kan vi inte vara passiva. Vi måste tillämpa de lege lata och använda de instrument som vi nu har att tillgå. Annars kan långbänken fungera väldigt förlamande; vi kan ingenting göra nu men sedan blir allt bra när vi har en ny rättsordning. Vi kan inte lämna vårt öde i händerna på en oviss framtid. Vi måste ständigt följa det regelverk som gäller och använda de instrument som är oss tillgängliga. I den meningen ger jag kollegan Holmberg-Jansson rätt här.

Min andra iakttagelse gäller klämmars betydelse. Jag förstår, när jag läser betänkandet, att utskottet denna gång inte har tagit upp den kläm som fogades till ett tidigare betänkande i ett mycket snarlikt sammanhang.

Jag kan igen citera min erfarenhet från tidigare sammanhang som kanslichef men också hur det fungerar i Finland. När det kom ett lagtingsbeslut innefattande antagande av en lagstiftning eller annat förfogande som åtföljdes av en kläm så betraktades det som en mycket allvarlig sak i landskapsstyrelsen på den tiden. Lagstiftningsåtgärder behandlades på sitt sätt och medan klämmarna uppdrogs åt någon att hantera och ansvara för och vid första tillfälle redovisa till lagtinget vad man har gjort.

Om vi lite backar bandet eller så kanske ni redan har läst det. I landskapsregeringens verksamhetsberättelse refereras klämmar i en särskild kolumn där det ska redovisas vilka åtgärder man har vidtagit för dem. En kläm från ett parlament till en regering är ju ett mycket verksamt instrument. Det är ett allvarligt instrument. I Helsingfors fungerar det på motsvarande sätt, riksdagen har beslutat någonting och till beslutet fogat en kläm. Ärendet föredras för republikens president för stadfästelse och jag vet av erfarenhet att presidenten i stort sett genast frågar; finns det klämmar? Om det finns så föranleder åtgärden ett visst beslut från presidenten. Är det frågan om lagstiftning så stadsfästs lagen eller lämnas utan stadsfästelse och innehållet i klämmen ges åt ett bestämt ministerium att sköta såsom en särskild åtgärd. Klämmar ska man enligt min mening ta på stort allvar. Jag önskar också att lagtinget ville göra det. Därför har jag varit en väldigt envis förespråkare för att så fort verbet ”förutsätter” förekommer i ett betänkande så ska det utmynna i ett beslut av utskottet med ett förslag till en kläm. Då finner vi den parlamentariska dynamik som kännetecknar all parlamentarisk demokrati.

Vi ska ha hopp och vi ska vara alerta både med de instrument som självstyrelselagen innehåller där vi kan påverka utomstående lagstiftning, normal rikslagstiftning och skattelagstiftning. Vi ska inte bara vänta på ett nytt system. Vi har ju åtta år framför oss. Vi ska hantera det på det sätt som regelverket förutsätter på samma sätt som vi ska ta klämmar på allvar. Tack, talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapet ska utlåta sig i beredningsskede av rikslagar som påverkar oss. Det beskrevs väl av ltl Jansson och jag håller helt med. Det stadgas i självstyrelselagen att så ska ske också. Rent praktiskt ankommer det på landskapsregeringen att ligga på för att se till att man får en möjlighet att utlåta sig.

Under den förra mandatperioden hade jag som finansminister möjlighet att tillsammans med dåvarande finansminister Katainen komma överens om regelmässiga kvartalsmöten där just sådana här saker skulle diskuteras vad gäller skatteområden och sådant som berörde finansministeriet. Nu har vi inte någon representant från landskapsregeringen här mera i salen så det är osäkert om budskapet går fram. Det vore säkert på sin plats om det i andra behandlingen av detta ärende kunde redogöras för hur denna diskussion fortlöper nu under den här mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag har ett önskemål om ett klargörande om sagda paragraf och lagrum. Ska man uppfatta ltl Gunnar Janssons utläggning om den här skattefrågan att han skulle önska att förändringen inte borde ske vad gäller representationskostnaderna och avdragen som nu har föreslagits i riket? Det gäller sakfrågan. Det var intressant att höra diskussionen om proceduren. Men vad anser ltl Gunnar Jansson i sak? Är det en bra eller dålig förändring?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag håller mig till den lagstiftningsbehörighet som tillkommer lagtinget. Min lagtingsmannafullmakt medger det. Vad gäller reflexer så kan jag ha synpunkter, det är riktigt. Jag tycker att beredningen av rikslagen är av en sådan natur att landskapsregeringen utan vidare borde ha haft synpunkter på den. Åtminstone borde man ha startat den politiska diskussionen med att säga att ifrågavarande lagstiftning kan vara av särskild betydelse för Åland och då kräver vi, eller vilket verb man väljer, att självstyrelselagens mekanismer för politisk överläggning ska tillämpas. Vad sedan gäller den materiella utgången av det beror helt och hållet på vad förhandlingarna kunde ha lett till. Jag är inte medlem av regeringen så jag kan inte uttala mig om den saken.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det, det var ett elegant sätt att komma undan själva sakfrågan. Jag uppfattar att ltl Gunnar Jansson tycker att regeringen nog ska ha en åsikt i den här frågan även om den ligger på rikets behörighet, men själv tänker han inte ta ställning.

Angående klämmar, det är sant att klämmar kan vara viktiga men de är inte beslut. De är inte bindande för regeringen. Regeringen sitter på förtroende. Om någon anser att regeringen inte har tagit en kläm på det allvar som man anser att klämmen borde tas så då återstår att ställa någon typ av misstroende. Jag tror att man måste klargöra att regeringen har rätt att göra en politisk bedömning huruvida klämmen ska leda till vidare åtgärder.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det är en intressant iakttagelse. Jag har två kommentarer. Det ena är att jag alltid har varit väldigt noggrann med vad en kläm är. Jag har dragit den ganska enkla parlamentariska linjen att så fort verbet ”förutsätter” förekommer i en text så ska effekterna av den förutsättningen återkomma i ett klämförslag i utskottets betänkande där utskottet föreslår att till lagtingets beslut om en viss åtgärd också fogas en kläm med innehållet att landskapsregeringen ska handla på ett visst sätt. Jag har faktiskt den minnesbilden att i den här skattelagstiftningen så innehöll ifrågavarande betänkande i fjol en kläm som utgjorde lagtingets beslut. Först beslöt man gör si och så och därefter antog man en kläm med ett innehåll som ålade regeringen att handla och redovisa för vad den har gjort. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

När Ålands Framtid kom in i lagtinget år 2003 så noterade jag att liberalerna flyttade fram positionerna och började kalla sig för självstyrelsepartiet liberalerna. Då drog jag på munnen faktiskt. Men de här anförandena som har varit idag så visar att det finns fog för det begreppet. Jag tycker att det har varit en av de bättre förmiddagarna på många, många år i det här parlamentet.

Den fråga som ltl Eklund ställde; vad leder klämmar till, så fick ett mycket bra svar av ltl Gunnar Jansson. Jag delar den uppfattningen. Det är ju ett jättebekymmer när t.ex. finans- och näringsutskottet när det gällde den ordinarie budgeten för fjol skrev; gör om, gör bättre och landskapsregeringen inte gör någonting så det undergräver auktoriteten så till den milda grad för så tunga organ som finans- och näringsutskottet. Och det som har hänt i självstyrelsepolitiska nämnden ska vi inte gå in på här. Men när man har klämmar och när man har beställningar och ingen bryr sig om dem överhuvudtaget så blir det egentligen ingenting, tyvärr.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Ja, och umgänge mellan lagting och landskapsregeringen är ju ett politiskt umgänge. Här i lagtinget har vi en ganska strikt ordning för hur vi uppträder och vad vi gör, men det vi gör är av betydelse. Jag upprepar; en kläm är, åtminstone i mitt parlamentariska sätt att tänka, ett allvarligt och kraftfullt instrument som parlamentet använder med omsorg, inte att man tycker hit och dit. Jag upprepar igen att idén är den att så fort man tar till verbet ”förutsätter” så då har man tagit ett mycket kraftfullt instrument i sin hand. Det är klart att en bred regering kan tycka vad den vill om en kläm, men själva åtgärden som sådan är den parlamentariska åtgärd som står parlamentet till buds och den måste man ta på allvar. Jag är fullt övertygad och enig om talaren här om det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag konstaterar att vi har precis samma uppfattning. Jag tror att den här debatten är så pass viktig om man kan få till stånd en förändring till den situation vi har idag.

Vi har ju haft många klämmar som har lämnats utan åtgärder. Framförallt den klämmen runt ett så tungt dokument som den ordinarie budgeten för fjol, den tydliga beställning som finans- och näringsutskottet enhälligt hade och som lagtinget omfattade enhälligt, så om den klämmen inte leder till någonting överhuvudtaget så då har vi ett stort parlamentariskt bekymmer. Jag håller med ltl Gunnar Jansson när han sade att skulle man få det här fungera, om man skulle få regeringen att fungera, så skulle det leda till en helt annan parlamentarisk dynamik än vad vi har idag. Vi får bara hoppas på det bästa, kollegan Jansson.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag menar också att allvaret i situationen består av att även om en majoritet i lagtinget stöder regeringen, vilken den ska göra, så har samma majoritet i lagtinget varit med och omfattat klämmen i fråga. Den ingår ju i lagtingets beslut. Klämmar brukar godkännas till och med enhälligt. Då är ju majoriteten med. Det blir enligt min mening ett trovärdighetsproblem att i lagtinget säga; ”ja, så har ska vi ha det och regeringen sätt igång, varsågod”. Sedan går man till sin egen regering och säger; ”nå, det där är inte så noga, vi ville ju inte vara emot det heller”. Det blir inte bra helt enkelt. Tack, talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

2        Godkännande av ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Republikens presidents framställning (RP 5/2013-2014)

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock, om möjligt efter att ha hört talmanskonferensen, i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt.

Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.

Talmannen har efter samråd med talmanskonferensen beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

3        Ny avdelningsstruktur för den allmänna förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 12.03.2014.

4        Redogörelse enligt 32 § AO för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 10.03.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 20.01.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.