Plenum den 17 september 2014 kl. 13:00

Frågestund börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 3/2013-2014)

Frågestunden slutar 4

 

Frågestund börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 3/2013-2014)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga enligt 35 § i arbetsordningen ltl Brage Eklund och ltl Anders Eriksson.

Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Min fråga rör Eckeröhallen. Den har nu snart funnits i 15 år. Fortfarande har det inte blivit en slutlig lösning på avrinningen av dagvattnet och bevattningen från hallens dränering. Det sista som man begärde från landskapsregeringen var att miljö- och hälsoskyddsmyndigheten skulle undersöka möjligheterna att torrlägga den flada som vattnet ska rinna igenom så att man kunde sänka nivån på en naturlig nivå.

ÅMHM:s beslut avråder det här, om jag har förstått saken rätt, och då står man fortfarande på ruta ett ända sedan hallen byggdes.

Min enkla fråga är: Vad tänker landskapsregeringen göra nu? Nu har man gått igenom alla processer för att undanhålla eller vidta åtgärder för att göra någonting åt det här.

Minister Wille Valve

Jag tackar ltl Eklund för frågan. Landskapsregeringen kommer att ta upp frågan med den behöriga byggnadsbyrån och fråga i vilket skede detta ligger.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är ju inte förenligt med god förvaltningssed att man förvaltar sina fastigheter och egendomar på det viset som man har gjort med Eckeröhallen. Det har varit ett känt problem länge. Det har varit översvämningar, delvis har vatten trängt upp på den befintliga mattan där. I förlängningen kommer det att bli problem med mögel och fuktproblem. Snart går man mot en ny runda för att diskutera fortsättningen på driften av hallen.

Hur har landskapsregeringen tänkt att man ska få någon som är intresserade av att driva eller köpa Eckeröhallen om man inte vidtar de åtgärder som man borde ha gjort från början och som står i byggnadslovet?

Minister Wille Valve

Det som ltl Eklund säger låter mycket allvarligt. Som ansvarig minister kommer jag att kontrollera upp det. Generellt sett kan sägas att stor del av byggnadsbyråns fokus har legat på samordnandet av ett nytt fastighetsverk vars första fas kommer att förverkligas under 2015. Det nya fastighetsverket kommer att förvalta byggnader och områden som landskapet har i ägo.

Jag kommer att ta tag i den här frågan. Jag kommer att ta reda på mera och jag återkommer till ltl Eklund med ett svar så fort jag har mera torrt på fötterna än vad jag har just nu.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag kan förstå det. Minister Valve är ny på sin post och är kanske inte insatt i det här ärendet. För många av ledamöterna i landskapsregeringen är inte det här ärendet okänt. Man har vid olika tillfällen påpekat det här problemet. Man har till och med rekommenderat landskapsregeringen att rörlägga under den nuvarande gång- och cykelbanan. Men då sades det vara en omöjlighet på grund av att man eventuellt kunde torrlägga den här fladan. Efter det så tog man ett beslut och gav uppdrag åt miljö- och hälsoskyddsmyndigheten att titta på möjligheterna att torrlägga fladan. Hur resonerar landskapsregeringen där? Det är inte konsekvenser i de här åtgärderna. Man förorsakar en enskild privat markägare problem och som ska försvara sig mot det här.

Minister Wille Valve

Den sistnämnda frågan kan jag tyvärr inte svara på. Jag lovar att ta reda på och återkomma till ltl Eklund med besked i frågan.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Det här är kanske inte den största frågan som jag har ställt genom åren.

Det sägs att regeringen inte ska driva företag. Man ska skapa förutsättningar och det håller jag helt och hållet med om. Man ska bygga infrastruktur och inte förstöra fungerande infrastruktur.

Frågan handlar specifikt om hamnen i Bartsgårda, en mycket viktig infrastrukturell hamn för norra Åland. Vi har farleder, vi har kaj där och det har funnits en lastramp där, jag har faktiskt inte hunnit kolla upp om den är kvar. Vi har till och med en krönt och godkänt våg där.

Min fråga är: Varför har inte landskapsregeringen säkerställt att hamnen och dess infrastruktur kan användas framöver?

Minister Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Det är en ganska aktuell fråga som ltl Eriksson ställer. Svaret är egentligen ganska enkelt. Hamnen kom till för lite drygt 10 år sedan när man skulle skeppa sockerbetor ifrån Åland. Det var själva grundanvändningen av den hamnanläggningen. Det fanns ett arrendeavtal som gick ut det här året om jag minns rätt. Vi tittade då på om avtalet skulle förlängas och vilket ändamål den här hamnen hade. Då konstaterade vi att sockerbetor inte längre är någon stor exportvara från Åland.

Vi hade en diskussion inom avdelningen och även med trafikavdelningen om det fanns ett behov av landskapet att ha den här hamnen i sin drift. För marken är inte vår, den är på arrende. Vi har också sagt i en budget, jag kommer inte ihåg i vilken, att de hamnar vi inte använder och de anläggningar vi inte har nytta av ska avyttras.

Sedan visade det sig att markägaren inte var intresserad att förlänga arrendet med landskapet gällande den här hamnen. Då konstaterade vi totalt att det inte fanns något stort samhällsintresse för landskapet att jobba vidare med just den hamnanläggningen. Efterfrågan är så liten och den stora samhällsnyttan är inte i förhållande till vad det skulle kosta att eventuellt köpa området eller lyckas förlänga avtalet och hålla hamnanläggningen i sådant skick som krävs för att kunna användas för framtiden.

Ltl Anders Eriksson

Jag är 54 år och jag kunde inte ens prata när jag var dit första gången, så hamnen är mycket, mycket äldre än 10 år som sades. Det är inte den största frågan men den är trots allt viktig.

När det gäller transporter av spannmål härifrån Åland så är det definitivt den sista spiken i kistan om man ska försöka få igång sockerbetsodlingen igen. Lönsamheten inom den odlingen ökar på den finska sidan och det kan man behöva titta på.

Hamnen är också viktig när det gäller att ta förnödenheter hit; kalk, konstgödsel och bulkvaror överhuvudtaget. Och, minister Karlström, det är ju inga pengar vi talar om, 2 000 euro i året har landskapsregeringen betalat i arrende samt vägunderhåll för en 200 meters vägstump som man överhuvudtaget inte har underhållit.

När det sägs att markägaren inte ville förlänga så konstaterar jag att då står ord mot ord. Enligt media säger markägaren att man inte har fått några propåer från landskapsregeringen att man vill förlänga det här avtalet. Jag vet inte vad som gäller därvidlag, men det är synd att man har släppt hamnen.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Fredrik Karlström

Kort svar igen. Det är två avdelningar som har haft hand om det här ärendet. Näringsavdelningen har haft hand om det i form av den som har haft syftet att exportera sockerbetor en gång i tiden. Det var det som gällde tio års arrendeavtal, givetvis har hamnen varit där länge. Avtalet gick ut och vi såg ingen stor nytta med att fortsätta med det här avtalet. Det ligger sedan på trafikavdelningen att handha sin verksamhet. Trafikavdelningen konstaterade att det skulle kosta en hel del att underhålla den här utrustningen framöver.

När den här diskussionen var upp kom det till min kännedom att markägaren inte riktigt har varit intresserad att arrendera ut den för att landskapsregeringen inte har visat något intresse att arrendera eftersom behovet inte riktigt har funnits.

Däremot vet vi att eventuella tänkbara entreprenörer nu gör ett avtal själva med markägaren och får saker och ting att fungera utan landskapets inblandning.

Ltl Anders Eriksson

Det är säkert bra. Är vi överens, om det jag sade inledningsvis, att landskapet inte ska driva företag men man ska skapa infrastruktur? Det här är viktig infrastruktur.

Enligt media säger Carita Blomsterlund, som är företrädare för markägarna, att hon fick besked för ett år sedan att landskapsregeringen inte tänkte förnya arrendeavtalet. Jag tror inte man ska skylla på markägaren.

Tittar vi på jordbruksnäringen så har vi ett riktigt, riktigt dåligt år bakom oss snart. Det har varit extrem värme och torka. Vi har flera tusen ton havre som överhuvudtaget inte duger till. Vi har katastrofalt dåliga priser.

Med all respekt, mot den bakgrunden, jordbruksminister Karlström så skulle det vara enormt viktigt att man kunde minimera kostnaderna på alla tänkbara sätt. Jag tycker att det är synd att man faktiskt släpper iväg en så här pass viktig infrastrukturell sak som den här hamnen har varit och som den också kunde vara framöver.

Minister Fredrik Karlström

För drygt 1 1/2 år sedan när den här frågan kom på tal om att arrende skulle förlängas så såg vi att det inte fanns ett behov just nu att satsa på den hamnanläggningen på en arrenderad mark. Sålunda förlängde vi inte det avtalet som gick ut. Det är väldigt enkelt.

Om jag inte minns helt fel så har vi skrivit att de hamnområden som vi inte har behov av kommer vi inte heller att underhålla. Markområdet är inte vårt. Jag skyller inte på något sätt på markägaren. Det är helt enkelt så att vi för 1 1/2 år sedan inte såg något behov av en hamn som inte längre användes för export av sockerbetor eller att hamnen eventuellt någon gång skulle behövas igen. Det finns säkert behov av bulkhamnar på Åland vilket också har diskuterats i den här salen, eventuellt Möckelöområdet som landskapet äger.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Kan lagtinget omfatta att nästa plenum idag inleds redan klockan 13.45? Omfattat. Nästa plenum hålls idag klockan 13.45.