Plenum den 18 januari 2016 kl. 13:15
Protokoll
-
1 Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2015-2016
Plenum börjar
Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.
Första behandling
1 Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ingen diskussion.
Ltl Harry Jansson
Talman! Lagtinget har fått sig tillställt ett av de ramavtal som Europeiska unionen har ingått med ett antal länder. Det är bara att konstatera att den här typen av avtal är mycket abstrakta till sin kontur. De har en uppställning som inte ens de som behärskar EU-rätten riktigt kan säga vad som hör till vad, dvs. är det unionens eller det medlemsstaternas behörighet?
För oss representanter för Ålands lagting är det främst av intresse att se hur Ålands särställning har beaktats inom ramen för den här typen av ramavtal.
I utskottet har vi konstaterat att landskapsregeringen har hörts på det sätt som systemet förutsätter. Man kan konstatera att också landskapsregeringen förutsätter att bestämmelserna i Ålandsprotokollet även ska tillämpas på ramavtalet med Mongoliet. Man kan tycka att den här typen av skrivningar är lite tvetydiga, men vi måste konstatera att dels är det här ett område som är lite speciellt överhuvudtaget som ett internationellt avtal och dels är det mera en reaktion från landskapsregeringen inför det som eventuellt kan dyka upp i framtiden, någon form av rättsliga diskussioner.
När man ser på den här typen av avtal så har det här ramavtalet en mycket allmän karaktär.
Bästa kollegor, för att ni ska förstå varför man håller på med den här typen av allmänna avtal med omvärlden så är det ett försök av Europeiska unionen att marknadsföra och framförallt befrämja utvecklingen mot ökad demokrati i omvärlden.
Man kan konstatera att Mongoliet har sedan 1990, vid första demokratiska valet, visat att en sådan utveckling att det också finns skäl för Europeiska unionen att medverka till att den positiva utvecklingen fortsätter.
Till de delar Åland berörs så är det inte frågan om något som är i konflikt med självstyrelselagen eller förutsätter någon form av lagstiftningsåtgärder från åländsk sida. Men den här typen av fördrag ska ändå tillställas lagtinget för bifall, fastän de inte har direkta effekter.
Givetvis kan man titta på detta mera ur en personlig reflektion, om det tillåts, talman.
Den tidigare landskapsregeringen har för lagtinget lagt fram ett förslag till hur Åland bör beaktas inom ramen för EU-avtal i olika former. Den lydelse som landskapsregeringen lade fram i självstyrelsepolitiska berättelsen för förra perioden handlade i första hand om handelsavtal. När man ser på den här typen av ramavtal så är det en blandning av både handelsavtal och allmänna samarbetsavtal. Den formulering som finns i självstyrelsepolitiska redogörelsen, framställning nr 1/2014-2015, kunde också beaktas inom ramen för den här typen av ramavtal i framtiden. Nu är det förstås inte möjligt att ha någonting sådant beaktat i det här nu aktuella ramavtalet eftersom det här startade redan 2009 och slutfördes 2013.
Jag läser formuleringen eftersom vi har ganska gott om tid idag. Den formulering som man alltid skulle kunna tillämpa lyder: ”In respect of the Åland Islands, the special conditions of Protocol No 2 on the Åland Islands to the Treaty of accession of Finland to the European Union shall apply. Mycket tydligt! När vi har en klar bestämmelse i alla framtida avtal då behöver inte heller landskapsregeringen i framtiden förutsätta att Ålands särställning har beaktats. Tack, talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Den sista personliga reflektionen vill jag ytterligare komplettera. Som jag har förstått av det här avtalet så finns det ingen som helst praktisk verkan på Åland. Jag tycker att utskottsordförande Jansson missade att säga att det är på grund av just det som vi överhuvudtaget inte behöver tillämpa någon form av skrivning i den stil som ltl Harry Jansson lyfte fram som sin personliga betraktelse. Det fanns ingen anledning att ha en sådan skrivning i det här fallet. Håller inte utskottsordförande med om det?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Nej, tvärtom, ltl Carlsson, i och med att landskapsregeringen vid upprepade tillfällen tvingas skriva i sina utlåtanden till lagtinget ”att landskapsregeringen förutsätter”, så kan alltså landskapsregeringen på inget sätt slå i sten att Ålandsprotokollet kommer att beaktas i händelse av någon form av framtida komplikation, om vi ser det strikt ur åländsk synpunkt i framtiden. Därför är det mycket bättre att ha med den här rambestämmelsen för Ålands del i alla framtida avtal oavsett avtalens ursprungskaraktär och särskilt när det handlar om mycket allmänna och direkt diffusa avtalsutformningar som det är frågan om här. Detta är både och, både handel och samarbete, så det är bra om vi alltid har Ålandsprotokollet med i sammanhanget.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Nu blir det här en liten strid om påvens skägg. Men vi är ju överens om betänkandet, vi lämnade ett gemensamt betänkande till lagtinget.
Trots allt har man ju undersökt och man har inte kommit på att det finns någonting som påverkar överhuvudtaget när det gäller det här avtalet och därför har man den här andra skrivningen. Annars skulle man kunna ha en mera tydlig skrivning, såsom ledamoten förde fram i sin personliga reflektion. Det är ju faktiskt så att det här avtalet inte ska påverka på något sätt. Man har ändå tagit till lite hängsel och livrem genom att skriva meningen ”förutsätter”. I det här fallet ser jag det inte riktigt lika strikt som ltl Harry Jansson gör.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Det är onödigt att strida om det här. Huvudsaken att lagtinget är beredd att ge sitt bifall.
Sedan har jag fortsättningsvis min personliga reflektion att det bästa är att Åland automatiskt är beaktat i den här typen av avtal, då slipper landskapsregeringen förutsätta någonting till lagtinget. Man kan bara konstatera att på det här sättet har Åland beaktats under förhandlingarna.
Som jag sade redan tidigare så är det förstås direkt omöjligt att beakta någonting i det här sammanhanget i och med att det är en process som startade långt före den här formuleringen var aktuell.
Det här avtalet har marginell betydelse. Finlands totala handelsvolym med Mongoliet uppgick enligt den senaste statistiken till 18 miljoner euro på årsbasis. Man förstår att det här handlar mera om att befrämja en viss utveckling i Mongoliet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Utskottsordförande Jansson gör en riktig analys av avtalets karaktär. Rent tekniskt kan ett avtal av det här slaget tänkas som ett förstadium till ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Mongoliet. Sedan är det förstås frågan om en politisk avvägning. Tror vi verkligen att EU och Mongoliet är på väg att ingå någonting sådant?
I vilket fall som helst har landskapsregeringen haft en god dialog med utrikesministeriet som nuförtiden förutsätter att den skrivning som ltl Jansson nämnde tas in i det frihandelsavtal som ingås mellan Europeiska unionen och tredje land.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ja, det är som minister Valve säger. Vi har nu en positiv utveckling vad gäller hur utrikesministeriet kommer att anamma den här typen av reglering i framtida avtal till den del Åland berörs.
Varför jag i samband med det här ramavtalet tycker att det skulle vara viktigt, så är det faktiskt frågan om ett ramavtal som nu ersätter det gällande handels- och ekonomiavtalet mellan unionen och Mongoliet. På det viset har vi också handeln redan med i sammanhanget.
Minister Wille Valve, replik
Ja, så är det. Lagtinget har ju haft en högst aktiv roll också i framväxandet av den praxis som vi idag har mellan regeringen och utrikesministeriet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
2 Energieffektivitet
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Bästa lagtingskollegor, social- och miljöutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag som gör att rikets energieffektivitetslag i huvudsak blir tillämplig på Åland.
Syfte med lagförslaget är mycket viktigt med tanke på det klimatarbete som både vi och övriga världen har gått in för i och med det nya klimatavtalet i Paris - men arbetet med energifrågorna har under en lång tid varit centrala inom unionen.
Just detta att minska energiförbrukningen och förhindra energislöseri har under många år blivit allt viktigare. Redan år 2007 beslöt EU:s ledare att ställa upp som mål att minska unionens årliga energiförbrukning. Man ansåg då och anser fortfarande att energieffektivitetsåtgärder är ett sätt, inte bara att uppnå en hållbar energiförsörjning, minska växthusgasutsläppen och få ned kostnaderna för importen, utan också att göra den europeiska ekonomin mera konkurrenskraftig.
Till grund för just denna lag som vi har på lagtingets bord idag ligger Energieffektivitetsdirektivet som trädde i kraft i december 2012. Målet med direktivet är att uppnå EU:s uppsatta mål om att minska energiförbrukningen med 20 procent till år 2020. Detta energibesparingsmål är ett av EU:s så kallade 20/20/20-mål där de två övriga rör målet att minska växthusgaserna och att öka den förnyelsebara energin.
Bakom allt ligger givetvis en vilja att effektivisera elförbrukningen men framförallt att underlätta för användaren i allt sådant som har med elfrågor att göra. Man kan bra säga att denna nya lag knappt kommer att märkas i de åländska användarnas vardag. Man vill inte införa några slags tvång utan i stället sporra och tydliggöra. Ökad kommunikation om energieffektivitet och vad var och en kan göra för att främja den ger den enskilde användaren mer makt att påverka. Tydliga elräkningar och fjärravlästa smartmätare ger hushållet kunskap om hur och var energin debiteras och vad elpriset baseras på. Det här har vi på Åland varit föregångare på i Finland. Redan 2004-2006 började Ålands Elandelslag med kvartalsvis faktureringsintervaller. Sedan 2006 har alla kunder haft tillgång att gå in via internet och läsa av sina förbrukningsvärden på nätet. Från 2019 är det tänkt att samtliga hushåll ska kunna läsa av sin förbrukning per timme.
Beträffande utbildningen för energibesiktare av företag: För säkerställande av kvaliteten på energibesiktningar av företag ställs i rikets energieffektivitetslag vissa krav på den person som ska vara ansvarig för den obligatoriska energibesiktningen av företag. Den som är ansvarig för energibesiktningen ska, förutom lämplig examen inom teknik-, miljö- eller energisektorn eller arbetserfarenhet som ersätter en sådan examen, ha genomgått utbildning för personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag. I föreliggande lagförslag föreslås att en person som är behörig att ansvara för energibesiktningar i Finland eller i Sverige även ska vara behörig att ansvara för energibesiktning av företag på Åland. Bakgrunden är att det är svenska Boverkets byggregler som gäller i landskapet och utskottet anser att det är angeläget att landskapsregeringen tillser att den utbildning som lagstiftningen kräver för att en person ska få ansvara för energibesiktningar av stora företag anordnas. Det här är viktigt, inte bara för att vi har olika regelverk i Finland och Sverige men också med tanke på språket och att det alltid ska finnas en möjlighet att få utbildning på svenska.
När det gäller rapporter om energiförbrukning så har vi en avvikelse från rikets energieffektivitetslag. Det föreslås att det är tillräckligt att den rapport om energiförbrukning som energibolagen minst en gång om året avgiftsfritt ska tillställa slutförbrukaren är tillgänglig på energibolagens webbsida. Av pappersfakturan ska dock klart framgå var slutförbrukaren kan ta del av rapporten. Om kunden så önskar så kan rapporten även skickas till slutförbrukaren per post.
Utskottet finner det positivt att rapporteringen av energiförbrukningen huvudsakligen föreslås ske i digital form då en minskad pappersanvändning leder till såväl mindre miljöpåverkan som till mindre kostnader för energibolagen. Det här underlättar och minskar också kostnaderna för bolagen.
En fråga som lyftes i utskottet är barnkonsekvensanalys. Utskottets medlemmar kommer noga att följa med hur landskapsregeringen beaktar barnen i sina lagframställningar. Vi ser fram emot att barnkonsekvensanalyser görs i alla lagförslag. I det här lagförslaget finns det inte med, men vi vill ändå lyfta frågan här i salen.
Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen med några ändringar av språklig eller teknisk natur. Tack, herr talman.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om energieffektivitet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Plenum slutar
På onsdag 21.01.2016 klockan 13.00 hålls en frågestund. Nästa plenum hålls samma dag klockan 14.00. Plenum är avslutat.