Plenum den 18 mars 2015 kl. 13:00
Protokoll
-
Enda behandling efter bordläggning
1 Framtidens skärgårdstrafiksystem
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2014-2015)
Landskapsregeringens meddelande (M 6/2013-2014)
2 Landskapsregeringens externpolitik
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2014-2015)
3 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2014
Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)
7 Godkännande av ändringar av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändring
Republikens presidents framställning (RP 12/2014-2015)
8 Ändringar av lagtingsordningen
Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 1/2014-2015)
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 2/2014-2015)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Runar Karlsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom och lagtingsledamoten Göte Winé anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av vård av sjukt barn. Beviljas.
Enda behandling efter bordläggning
1 Framtidens skärgårdstrafiksystem
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2014-2015)
Landskapsregeringens meddelande (M 6/2013-2014)
Ärendet bordlades 16.03.2015. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Vtm Roger Jansson
Tack, fru talman! Från vår sida önskade vi en bordläggning senast eftersom vi hade några borta som gärna ville säga någonting. Till den gruppen hör också jag, som var låst av andra uppdrag här i lagtinget. Vår medlem Mika Nordberg höll vårt gruppanförande och klargjorde vår inställning när det gäller kortruttsfrågan.
Finans- och näringsutskottets betänkande. Det är fantastiskt att i ett så här stort ärende där landskapsregeringen har gjort ett väldigt brett utredningsarbete, kan ett utskott så kortfattat uttrycka sin åsikt som finans- och näringsutskottet har gjort och har fått med allt väsentligt för den här mandatperioden till den här delen. På fyra rader skriver man att utskottet för sin del förordar investeringar i kortrutt på östra och västra Föglö. Utskottet betonar vikten av att de investeringar landskapsregeringen gör inte omöjliggör en kommande fast förbindelse i framtiden. Ifråga om en bro över Prästö sund anser utskottet att olika alternativ kan utredas. Sedan är det bara att verkställa dem, jobba vidare och dessutom ett ordentligt betänkande till den här delen. Det kort sagda är ibland det klokt sagda.
För vår del inom Moderat samling för Åland har det viktiga för utvecklingen av skärgårdstrafiken alltid i olika grupperingar som vi har verkat, varit att få en ökad inflyttning till skärgården. Få en ökad befolkning, stoppa den negativa befolkningsutvecklingen, som visserligen kunde stoppas någorlunda på 1970-talet tack vare den trafik som då byggdes upp, men igen nu är i en situation där åldersfördelningen ute i nästan alla skärgårdskommuner, förutom de som ligger nära antingen Finland eller fasta Åland, har varit väldigt negativ igen. Det är framtiden för skärgården som är det viktiga, att få den fantastiska del av Åland som vi har öster om fasta Åland att leva året runt. Då går det inte mera att lägga upp en trafik som bygger på att fortast möjligt komma till Mariehamn såsom var målsättningen från och med 1959 och framåt och som många av oss har varit med och försökt ändra på, men inte lyckats. Nu börjar vi få en klar majoritet som inser att skärgårdstrafiken inte fortsättningsvis kan byggas på det gamla sättet, att fortast möjligt komma in till Mariehamn, utan det är andra delar som måste utvecklas.
För oss har det alltid varit ytterst väsentligt att skärgårdskommunerna kan utvecklas på det sättet som jag sade, så att de klarar sig så bra som möjligt själva. Att en kommun som Sottunga skulle fortsätta att kunna klara sig ensam är inte mera rimligt. Kökar är också i ett svårt läge och nog också Kumlinge. Dessa mellanskärgårdskommuner är alla i en svår situation. Det är klart att man måste anpassa trafiken så att det ger möjlighet för de här kommunerna att överleva. Då är det ett fantastiskt förslag att Kökartrafiken leds över Föglö, Sottungatrafiken leds över Föglö, Kumlingetrafiken leds gärna också i en framtid över Föglö, men kanske också delvis på ett annat sätt. Brändö är i en lite annan situation, med sin närhet till fasta Finland och Vårdö har nästan en fast förbindelse redan. Föglö är på väg, om vi nu driver den här politiken tillsammans på ett förnuftigt sätt, att bli väldigt nära också.
Det sades mycket klokt i måndags och jag har inte så mycket mer att tillägga. Jag vill ändå kort säga om färjfästet på östra Föglö, som blir en central knutpunkt för en stor del av skärgården, den största delen av skärgården, den mest utsatta delen av skärgården. Dit hör alltså Sottunga, lill-Sottunga, Kyrkogårdsö. Till lill-Sottunga kan man också räkna Husö som en del av kommunen och hela Kökar och till vissa delar också Kumlinge. Kumlinges framtid bör inplanteras i den här diskussionen. Då är det färjfäste som vi ska anlägga på östra Föglö inte enbart en satsning på Kökartrafiken utan det är en satsning på den här regionen som helhet som ska överleva.
Som kollegan Mika Nordberg sade i måndags, så kan rätt planerat färjfästeplatsen på östra Föglö bli förbindelsen till fasta Finland för den delen av den kommersiella trafiken. Mycket intressant. Tidigare har det varit så att när vi har diskuterat frågorna om samarbete mellan kommunerna har vi tänkt mycket på privata serviceföretag, på hur de ska kunna betjäna flera kommuner. Man ska inte i Kökar och Sottunga behöva för varje åtgärd som ska vidtas för enskilda människor och företag, ta in folk från Mariehamn och betala väldigt dyrt för det utan det ska kunna byggas upp en serviceföretagsverksamhet i skärgården, som kan serva alla i skärgården. Dessutom växer de företagen så att de kan serva på fasta Åland också. Det är framtiden för skärgården som vi måste skissa på.
Nu under det senaste årtionde har det kommit in en ny bild, det är alldeles markant att samhällsservicen också måste koordineras och satsas på. Skolorna har varit självklara hittills, på sociala sidan blir det alldeles uppenbart ett behov på det här, på hälso- och sjukvårdssidan är det redan ett behov av samordning mellan de här kommunerna. Placeringen av färjfästet på östra Föglö måste ta detta i beaktande.
Jag sätter punkt där, alla begriper säkert vad jag säger. När finans- och näringsutskottet var på diskussion i Föglö om kortrutten med Kökar, Sottunga, Föglö och Kumlinge så framkom det väldigt tydligt att alla är väldigt för att köra över Föglö under en förutsättning, det får inte bli en flaskhals i Degerby. Det får inte bli att man sitter i Degerby och väntar på färjan hur länge som helst. Därför är det en förutsättning att bygga ut till Gripö och sedan till Långholm och därifrån ett 18 minuters pass till Svinö. Då kan man med nuvarande kostnad utöka trafiken väldigt mycket och man kan t o m utöka trafiken med sänkt kostnad jämfört med dagens trafik. Det är ytterst viktigt att man gör det och det kan vi göra i närtid. Om vi ser att vi kan få östra Föglö i drift om fyra år så kan vi ha västra Föglö i drift om fem år enligt min uppfattning.
Kortfattat och korrekt uttrycker sig utskottet till den delen att en kommande fast förbindelse inte ska omöjliggöras. Det är alldeles klart att från den långa holmen, Långholm, finns det alla möjligheter att ta ner en tunnel som kommer upp i Svinö. Det finns olika dragningsmöjligheter, en nordlig riktning, en mellanriktning och en sydlig riktning beroende lite på havsdjupen där som inte är så stora ändå. Detta sagt om Föglötrafiken.
Jag vill också säga lite om Vårdöförbindelsen. Utskottet skriver klokt att olika alternativ kan utredas. Vi har alltså alternativ över Prästö sund där flera tekniska lösningar är möjliga, vi har alternativet söderut över Lumparland, där flera tekniska lösningar är möjliga. Man har sagt att under Prästö sund går det inte att dra en tunnel för att vattendjupet är 28 meter. Det går naturligtvis att dra en tunnel, men det blir väldigt långa uppfarter och nerfarter. Det finns ställen som är grundare i området söderut och norrut, men det är ändå relativt stora djup. Då finns det en sådan teknisk lösning att man bygger en bro under vattnet över dessa stora djup och får en sänkt tunnel som ligger på ungefär tio meters djup och så har man löst den problematiken. Det finns alltså inte några kalkyler eller tekniska beräkningar gjort på det här. Jag vill bara slänga fram att det finns flera lösningar, en hög bro eller en låg bro. Att den kommersiella trafiken skulle ledas genom Bomarsundshålet, mellan Bomarsund och Prästö, det finns inte vatten för det och sprängningar skulle vara oresonliga till den delen. Att tänka sig att vi skulle ha en segelbåtstrafik genom en öppningsbar bro där skulle innebära så många infrastrukturella negativa konsekvenser att Vårdöborna inte skulle vara betjänta. Det gäller förutsättningslöst för landskapsregeringen att på basen av finans- och näringsutskottets skrivningar utreda detta. Faktum är, fru talman, att nu är jag färdig.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för ett intressant anförande, vtm Roger Jansson. Jag skulle behöva få lite kompletterande uppgifter, det är möjligt att jag var lite ouppmärksam annars något annat. Vtm säger att förbindelsen till Finland avseende den kommersiella delen kommer att flyttas från Mariehamn till västra Föglö. Är det så jag ska se det? Jag uppfattade också att vtm sade att alla är för att köra över Föglö. Det är inte speciellt länge sedan jag fick ett brev undertecknat av 100 enklingebor som inte var intresserade av att köra över Föglö och sedan vet jag att Brändö kommun har uttryckt sitt ställningstagande. Jag måste också tyvärr meddela att vad gäller drift av västra Föglö med bro över Spättahålet och sedan vidare så är man nog kanske överoptimistisk om man tror att verkställigheten ska kunna ske inom fem år.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Tack ministern för den kommentaren. Ministern var väldigt ouppmärksam när det gällde trafiken till fasta Finland från östra Föglö. Det är alltså den som utgår från Långnäs idag och mycket annan trafik som fisktransporter och annan, som kunde lösas med ett ordentligt fäste och en central punkt på östra Föglö. Det har ingenting med den stora färjtrafiken som går mellan Finland och Sverige att göra eller mellan Åland och Sverige. Jag hänvisar till vårt gruppanförande som Mika Nordberg höll och där framgick detta på ett tydligt sätt.
När det gäller om alla inom de här nämnda kommunerna, Kökar, Sottunga och Föglö är för eller emot någonting så hänvisar jag till finans- och näringsutskottets möte i Degerby där kommunerna var kallade och kommunernas representanter angav detta. Hur medborgarna ställer sig är en annan fråga.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för det klargörandet. Vad gäller mötet som hölls i Degerby så var inte alla kommuner kallade till det. Brändö och Vårdö kommuner träffade finans- och näringsutskottet vid ett annat tillfälle. Vad sedan gäller en öppningsbar bro över Bomarsund ser jag det som fullt möjligt och som ett intressant alternativ att utreda. Vi ska idag komma ihåg att Lemströms kanal är synnerligen flitigt använt av segelfarkoster och även andra större fartyg och den öppnas en gång i timmen under högsäsong. Mig veterligen fungerar det väldigt väl trots att vi har en ganska intensiv trafik ner till Långnäs och Föglö. Jag tycker inte att man i det här skedet ska utesluta alternativet utan man ska titta vidare på det.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! På Föglömötet diskuterades södra skärgårdens problematik. Brändö och Vårdö hör inte till södra skärgården så det var en särskild diskussion som finans- och näringsutskottet höll med dem. Det var lyckade tillställningar båda två. Jag deltog i dem båda som ersättare i utskottet. När det gäller att ytterligare ha en öppningsbro i ett område som är väldigt trafikerat av bilar visar Lemströms kanal-problematiken det att det under sommaren oftast är ett 20 minuters stopp på biltrafiken och det upplever folk som inte särskilt bra service. Man och man och kvinna och kvinna och man och kvinna emellan har det diskuterats behov av en annan framtida lösning över Lemströms kanal också. Att bygga fast sig på ett annat ställe på fasta Åland med mycket biltrafik är kanske inte så smart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Som medlem i finans- och näringsutskottet hade jag möjlighet att närvara vid hörandena av skärgårdskommunerna i kortruttsfrågan. Att låta sig ledas över Föglö vad gäller de fyra kommunerna i södra skärgården så var det så att man, precis som sades, kunde tänka sig trafik över Föglö, men jag tror att det var ännu lite starkare betoning mot det att då bör kortruttsarbetet sluta i en fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland. Man nöjer sig inte bara med en förbättrad trafik. Jag tror att vi ska vara ganska precisa i det här. Det var för de södra skärgårdskommunerna tydligt och klart att slutmålet är en fast förbindelse där, inte bara en förbättrad trafik.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack fru talman! Det är alldeles riktigt. Min tolkning av de officiella kommunrepresentanterna var tvådelad. Det får inte bli något stopp i Degerby utan man måste komma vidare direkt. Om man har ett färjpass som fungerar på det sättet så är det inledningsvis okej, särskilt för Kökarrepresentanten. Det är alldeles riktigt, som jag uppfattade det, för att Kumlinge och Sottunga fullt ut ska vara positiva till den här kortruttslösningen så erfordras i förlängningen absolut en fast förbindelse. Man kan uttrycka det i två nivåer, i två nyanser.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Gällande betänkandets tydlighet och det som utskottet har sagt rätt så kortfattat, är det tydligt med vad man förordar. Det är också tydligt att man från utskottets sida ser att man kan utreda olika alternativ gällande bro över Prästö sund och vidare. Jag vill för min del klargöra att utskottet inte på något sätt har tagit ställning till hur den här förbindelsen mellan fasta Åland och Vårdö ska se ut. Många olika alternativ diskuterades löst, men det fanns absolut ingen beredning, det gjordes inte några höranden för att avgöra vilket alternativ som är det bästa. Det har framkommit som om utskottet nästan skulle ha pratat för en låg bro, men jag vill för min del säga att man måste bereda saker och höra näringsliv, höra resenärer innan man tar ställning till en sådan stor fråga.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack fru talman! Jo, jag delar den uppfattningen. Nu var jag inte med i slutskedet av utskottsbehandlingen, men i de diskussioner som jag deltog så var de i den riktningen. Man måste ha ett öppet sinnelag när det gäller att lösa den fasta förbindelsen till Vårdö. Därför ville jag lägga in det här att om det inte går att ta ner en tunnel till 50 meters djup under Prästö sund så finns det faktiskt en möjlighet med sänkt tunnel på ungefär 10 meters nivå under vattenytan. Det finns som sagt inte några kalkyler på det och inte några tekniska beräkningar, men för en nästan hamnbyggnadsingenjör som mig känns det som om det skulle vara möjligt.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Fru talman! Efter att ha missat måndagens debatt om skärgårdens kortrutt på grund av ett BSPCs arbetsgruppsmöte känns det egentligen rätt så skönt för jag vet inte så mycket av vad som har sagts mer än det jag har kunnat läsa om i tidningen. Efter att de första månaderna i år haft fördelen att få sätta mig in i kortruttsmeddelandet ytterligare i utskottet så tycker jag förstås både det ena och det andra. Jag tänker dock försöka hålla mig ganska kort.
Jag anser att spaden för östra Föglö skall och bör sättas i marken så snart som det bara går. Det vore totalt oekonomiskt och ohållbart att inte göra det. Jag tror faktiskt att alla här i salen är ganska överens om det. För västra Föglö däremot, tror jag att viljorna går lite mer isär.
De hörande vi har haft i utskottet har uttalat sig om vad de tycker och tänker om skärgårdens trafikframtid. Jag måste säga att min bild av skärgårdstrafiken ställdes i en lite annan dager. Det är klart att de som bor där funderar mest på hur saker och ting ska fungera och om de säger att västra Föglös logistik måste skötas i samma handvändning som östra Föglö så stämmer nog det. Efter att ha hört deras farhågor är jag hundraprocentigt säker på att vi också måste göra det. Hur vi gör det är däremot en annan fråga. Skall det vara en tunnel? Ja, kanske.
Jag tror att vi där aldrig får glömma en OPS-finansiering. Inte heller en eventuell bompeng som bl. a ledamot Sundman var inne på. Jag tror mig veta att om man kan minska sin restid med 30 minuter per väg så är det värt något. Jag tycker dock att det saknas en samhällskonsekvensanalys överlag. Vad skulle en tunnel, en fast förbindelse, innebära för främst Föglöborna? Hur mycket kommer näringslivet att öka då Föglö blir ett spännande utflyktsmål för alla som besöker Åland? Hur mycket mer intressant blir det att driva ett företag på Åland då det finns en fast förbindelse? Hur mycket mera kommer markens värde att öka då det blir lättare att bo där? Jag kan se att det blir ett måste för alla turister att göra en tur i en tunnel till en ö mitt i havet och sedan tillbringa dagen där. Avgifterna skulle förstås vara sådana som idag, en för boende och en för besökare. Ett modernt betalningssätt som gör det enkelt att betala för passage genom tunneln. Kanske vi verkligen borde se över OPS-investeringar för att det ska hända inom detta decennium.
Varför ska landskapet själv göra allt? Det finns ju andra som är villiga att göra mycket inom skärgårdstrafiken. Kan vi sedan dessutom eventuellt söka extra anslag för det, anser även jag här att vi så klart ska göra det. Vi måste tänka lite nytt om skärgården ska fortsätta att leva.
Vi har sedan Vårdö som är kvar i vårt betänkande. Där har vi den fasta förbindelsen som nu är med i vårt betänkande. Där har ett enigt utskott sagt att den förbindelsen skall utredas. Vi har diskuterat broalternativ och kanske är det den enda rätta lösningen, men det lär utredningen säga och hur den fasta förbindelsen ska se ut.
Det är dock klart att kortruttens förverkligande behövs om vi vill att hela Åland ska må bra. Låt oss nu enas och sätta spaden i marken. Kan vi inte själva göra jobbet så låt någon annan göra det, t ex med en OPS-lösning. Tack!
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! Ledamot Annette Holmberg-Jansson lyfter fram det här med att betala för passage i tunneln. Hur ser ledamoten då på att man eventuellt klassar de här rutterna som landskapsvägar? Nu är moderaterna beredda på att införa även vägtullar.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Där tycker jag att det är en helt annan sak faktiskt. Det här är någonting som skulle kunna finansieras av sig själv till stor del genom en avgift för att passera tunneln. Varför ska vi alltid tänka som vi alltid har gjort, varför inte tänka på ett annorlunda sätt?
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Vi talar alltså om enorma investeringskostnader för att hela infrastrukturen i skärgården ska fungera. Ledamot Holmberg-Jansson pratar om att man borde satsa hårt på skärgården och äntligen fatta beslut. Är moderaterna nu verkligen villiga att till och med uppta lån för att förverkliga dessa röster.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag har bara pratat om de saker som vi har haft i vårt betänkande. Det gäller västra och östra Föglö och det gäller Vårdö. Jag anser inte att man ska behöva ta lån. Vi ska tänka smart och där är OPS visserligen någonting som man betalar av på, men det är fortfarande ett snabbt sätt att få det fixat. Hur ser skärgården ut om 20 år när vi i det här lagtinget lyckats få det här igenom? Det är min fråga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Förra gången när det här ärendet var upp gav Ålands framtid genom min kollega Brage Eklund våra synpunkter på skärgårdstrafiken. Då pekade vi också på vikten av ett färjfäste på östra Föglö. Jag tror att det är som ledamoten Holmberg-Jansson säger att vi troligtvis alla är överens om att vi ska ha ett färjfäste på östra Föglö. Jag är däremot lite fundersam eftersom vi ju faktiskt har varit överens om det i tio år. Om man tittar på den politiska debatten och tar fasta på att man i 20 år har pratat om att vi ska investera där för att få den största återbetalningen så har man egentligen i 20 år pratat om ett färjfäste på östra Föglö. Jag måste ändå ställa en fråga eftersom vi fortfarande står här och diskuterar och diskuterar. Ledamoten Holmberg-Jansson, som har en inblick i arbetet bakom landskapsregeringen, kan kanske förklara för mig varför vi inte har kommit till det hon sade, dvs. att vi ska ha spaden i marken.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag tycker att den här regeringen har kommit rätt långt på det här. Det är väl egentligen bara fem före spaden sätts i marken. Jag har lärt mig under de här snart två åren som jag har varit i lagtinget, att beslutsprocessen inte är enkel och det går inte snabbt. Därför säger jag att vi kanske måste börja se oss om efter andra alternativ för att få saker och ting att hända. Vi kanske ska använda oss av det privata näringslivet, som uppenbarligen har sagt att de är intresserade av att gå in och hjälpa till med förverkligandet av en kortrutt i skärgården.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Det heter väl så när ledamot Holmberg-Jansson pratar om andra alternativ, att det kan inkludera en annan landskapsregering. Vad vet jag? Mantrat att vi ska sätta spaden i marken, jag har använt det själv, jag har använt det i början på den här mandatperioden, under den förra mandatperioden, kollegan Torsten Sundblom har också använt det i två mandat, men vi står ändå här fortfarande i diskussionsstadiet. Det är det som jag är lite förvånad över att vi synbarligen är överens, jag tror faktiskt det för jag har inte hört någon ledamot öppet säga att man är emot ett färjfäste på östra Föglö. Jag har inte hört någon som har sagt det, men det kan likaväl finnas någon. Samsynen är väldigt stor, men nog har det tagit tid att komma egentligen inte någonstans, till dags dato.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Fru talman! Det är därför det här verkligen är en produkt av den här regeringen och nu ser vi konkret att de olika stegen följs. Jag har stor förhoppning om att det här kommer att bli bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Fru talman! Man talar om en massa saker, men vi väntar ju fortfarande på en ordentlig utredning om tunnlarna. Det föreslås det ena och det andra, men innan vi har fått en MKB-utredning och införskaffat tillstånd från alla som faktiskt berörs av det här byggandet, kan vi inte ta beslut. Vi kan inte sätta spaden i marken innan allt är klart. Det behöver utredas ordentligt så att vi får ordentligt på fötterna innan vi drar till med tunnlar och andra fantasiprojekt.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Absolut, fantasiprojekt är väl ingenting för det här lagtinget. Däremot anser jag inte att det är en utopi att kunna bygga en tunnel. Det är det som utskottet egentligen skriver i sitt betänkande att det ska möjliggöras, man ska kunna bygga. När man gör dessa förberedelser ska det inte uteslutas att det inte går att bygga en tunnel i framtiden. Varför vänta på framtiden? Kanske vi ska börja titta på andra vägar för att få det att hända lite snabbare.
Ltl Igge Holmberg, replik
Fru talman! Jo, det håller jag fullständigt med om, men regeringen har kommit rätt långt med bro till Vårdö. Det var ett projekt på fem miljoner. Då satte moderaterna tummen ner. Nu föreslår de en enorm utgift för den här tunneln och pratar om att sätta spaden i marken. Istället för att komma till skott brukar moderaterna blocka det hela. Hur vet vi att det inte upprepar sig?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Ja, skillnaden när det gäller Vårdöbron där moderaterna hade den åsikten att det skulle utredas mera, det var för att vi kunde se att vi kunde spara pengar om det är så att bron är i så gott skick att den kan användas och byggas på. Samma gäller kortrutten. Det är för att spara pengar. Det tycker vi i moderaterna att är viktigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag är glad att ltl Holmberg-Jansson lyfter OPS-finansieringen. Jag lyfte den själv i mitt anförande när vi hade upp den senast. Jag ser det som en finansieringsform som vi måste pröva för att komma igång med vårt kortruttsbyggande. Annars blir det som vi sysslar med nu att vi står här och pratar om tio år om kortrutten och inte kommer någonstans. Vi anser oss inte ha råd att finansiera över normala budgetmedel. Det är bra att fler sällar sig till tanken med en OPS-finansiering. Man borde utreda den också i samband med att man pratar om extra pengar och den finansieringsformen.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Ja, OPS-finanseringar är verkligen någonting som man använder sig av i våra närområden så varför ska inte vi här på vår lilla ö kunna tänka oss den möjligheten. Man kan spåna fritt, man kan hitta andra lösningar. Jag har lyft många och sagt att varför ska vi ha stora färjor som transporterar bilar, kanske vi kan ta små färjor som transporterar personer och istället köper en massa bilar som står i hamnen som alla får låna gratis. Det kanske är betydligt mer kostnadseffektivt än att köpa stora färjor som ska transportera bilarna. Man kan välja att vända saker och hitta nya lösningar precis hur som helst, men OPS är inget påhitt utan det är faktiskt något som finns på riktigt.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag tror att det finns en viss rädsla med den här finansieringsformen för man känner kanske inte till hur den fungerar. Rädslan är väl den att det finns ett kapital som ska betala det här. Kapitalet ska ge en avkastning och det är väl där tanken ska komma in att man inte kan acceptera att det fria kapitalet ska få en viss avkastning på det man har satsat i det här. Man ska också veta att man driver underhållet under 25-30 år beroende på vad man har avtalet om. Det är det här som man borde tänka sig in i. Det är väldigt bra för man blir fri från det ansvaret, men det är själva tanken som man borde få in i medvetandet.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Från finans- och näringsutskottet fick vi gå på ett föreläsningstillfälle där OPS beskrevs. Det finns säkert många med mig som inte visste någonting om det förrän de gick till föreläsningstillfället. Man ska inte vara för rädd för det. I fastlandet bygger man skolor på det här sättet, vägar byggs på det här sättet. Jag tror inte att vi ska stänga dörren för det. Det är klart att man skräms av de avgifter som kommer. Kanske man genom en samhällskonsekvensanalys kan se hur mycket värdet ökar för de här regionerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Ledamoten Holmberg-Jansson kom till det mycket viktiga i sitt anförande och det är spaden i marken, byggstart, någon form av verksamhet, att det startar upp. Det är viktigt att arbetet går framåt, att det händer någonting, att grävskopan kommer, att dynamitlasset kommer och vad man nu behöver för att bygga. Man ska ingjuta den framtidstro i befolkningen ute i skärgården att nu händer det, nu går det framåt. Det här anförandet var bra på den saken, det lyfte den saken.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack! När vi säger att den här landskapsregeringen inte har gjort någonting när det gäller kortrutten är att sprida osanning. Det har de gjort. Att göra ett sådant här gediget arbete som det här är kräver mycket när vi ser hur lätt det är idag att besvära sig och hur stort det kan skilja mellan kostnader mellan det ena alternativet och det andra alternativet. Det här är verkligen ett måste och det är mycket på gång.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! I måndags berömde jag ministern för att miljökonsekvensbedömningen nu är klar och kommer att ställas ut så småningom. Det är också ett av stegen som visar att det är på gång. För att gå vidare till bompeng, man kan spara väldigt mycket tid om man kommer till fast förbindelse. När man sparar mycket tid att färdas kan man också betala lite för turen genom, men ett smidigt system är det viktiga.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Ja, det var min uppfattning också under det hörande vi hade ute i skärgården att det var villiga att betala en bompeng om de kunde vinna tid och säkerhet och komma fram under den tid de ville. En bompeng ska vi absolut inte utesluta.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Bästa lagting! Tack för en synnerligen intressant och givande debatt. Några reflektioner kring det som har sagts. Det finns en stark samsyn kring ett färjfäste på östra Föglö. Det är det projekt som landskapsregeringen har kommit längst med.
Jag noterar att ledamoten Anders Eriksson här i ett replikskifte med ledamoten Holmberg-Jansson var tveksam till vad landskapsregeringen egentligen har gjort under den här perioden. Jag skulle vilja påskina att vi har gjort så mycket som bara har varit möjligt med de resurser som vi har. Så enkelt är det. Redan under tidigare lantråd Viveka Erikssons ledning lades den första grunden fram till kortruttsmeddelande som sedan har processats vidare. Inledningsvis så fanns det, om man får raljera lite, lika många färjdragningsalternativ som det fanns ledamöter i landskapsregeringen och i lagtinget, man kan rita på en karta precis som man vill. Det här har sakta men säkert kokats ner, precis som ledamoten Annette Holmberg-Jansson sade, så att vi nu har kommit ner i konklusion och nu går vi djupare in i varje projekt. Jag kan meddela att vår bro- och hamningenjör har berättat att den slutgiltiga MKB-rapporten har kommit idag från leverantören. Den här veckan går han genom den och nästa vecka tas beslut och sedan ställs den ut. Nu har vi den tiden också bekräftad.
Vad gäller offentlig-privat samverkan så snabbar inte processen som sådan på den demokratiska processen. Vi har ändå en miljölagstiftning, vi har en vattenlagstiftning, vi har den enskilda medborgarens rätt att gå in i processen, följa den och påverka den. Det man tidsmässigt med en offentlig-privat samverkan vinner är att man får tag i kapitalet snabbare. Det är egentligen det det handlar om. För att spara in på den tiden, de vinster man kan göra där genom att komma igång med en större satsning snabbare får man istället ett avkastningskrav som man betalar lite för. I bokföringen kommer offentlig-privat samverkan att gå som drift, det går inte som en investering. Det kan också vara ett resonemang huruvida investeringen, tunneln man har byggt, färjan, om den ska övergå till landskapet efter en viss tid eller inte. Där finns en uppsjö av alternativ.
Det som också är intressant är att utredningsarbetet kring västra Föglö och Prästö-sund går vidare. Vi söker lösningar där man i ett senare skede kan få en bred koncensus kring här i lagtingssalen.
Jag vill på landskapsregeringens vägnar tacka lagtinget för den tid och den kraft som ni har satt ner på det här mastodonta arbetet. Vi fortsätter att göra så gott vi kan så att vi får spaden i marken, som ledamoten Torsten Sundblom har efterlyst ett antal år.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Det stämmer precis som ministern säger när det gäller kapitalet och OPS-finansieringen. Det är där som vi från Ålands framtid har hävdat att det är det som kan påskynda snabbheten i verkställigheten. Man ska inte behöva slå sig i huvudet när det gäller anslagen utan då vet man att så här mycket kostar det varje år för den satsning vi har gjort för de budgetmedel som i princip har gått igenom i salen. Det är ungefär som en amortering på ett lån. Nu blir det varje gång så att varje projekt ska stå och pratas sönder. Sedan kommer ett nytt lagting och så börjas det på nytt. Vi ser precis från 2005 vad som har hänt när ledamot Runar Karlsson lade fram första kortruttsmeddelandet, inte har det hänt något mer. Det som har kommit lite längre nu är östra Föglö och det är bra det.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag håller inte riktigt med det sistnämnda att det inte har hänt någonting. Backar man ännu längre bak i tiden så var det de facto dåvarande trafikminister Runar Karlsson som lämnade det första kortruttsmeddelande som sedermera nästa landskapsregering under Viveka Erikssons ledning fortsatte att arbeta vidare på. Det har nu konkretiserats i en högre nivå i form av kortruttens slutrapport. Nu går vi in i varje projekt och går in i nästa skede. Mera kunskap och så börjar vi bygga. Jag tror att vi har en samsyn kring det här, men jag vill också säga att jag delar ledamoten Brage Eklunds syn på att många saker pratar vi helt enkel sönder, vi ser inte Ålands bästa utan vi ser kanske lite för kortsiktigt och så pratar vi helt enkelt sönder det. Vi är helt enkelt lika goda eller dåliga debattörer på det allihop här i salen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Englund
Fru talman! För det första så vill jag tacka landskapsregeringen och särskilt ministern som har haft hand om undersökningen om kortrutten och den slutrapport som man har tilldelat lagtinget. Det har varit ett stort och omfattande arbete som man har gjort. Jag har haft möjlighet att ta del av det här och som bosatt i skärgården, verksam inom kommunen och även här i lagtinget har det varit mycket intressant, även i utskottet som jag har varit med i. Det är ett mycket bra arbete som har gjorts.
Sedan kommer man till det att man behöver komma till något konkret, att sätta spaden i marken, som det så bra talas om här. Där har man nu föreslagit tre saker som man bör arbeta på från landskapsregeringen. Det är mycket bra och det gäller att få detta att bli någonting, att verkligen driva detta framåt, precis som man sade tidigare att man inte pratar sönder det. Jag tror att jag också är den här i salen som har den största erfarenheten när man både lever och bor och ser hur trafiken har utvecklats från sin egen närregion, från passagerarbåt till bilfärja, till bro och vajerfärja. Nu är det på norra linjen 500 meter kvar och sedan är man kopplad till fasta Åland. Det borde inte vara oöverstigligt att lösa det.
Jag är också övertygad om, när man tittar på planeringen av skärgårdstrafiken, att hela vårt trafiksystem över Åland kan komma att ändras i framtiden. Det är inte säkert att det fungerar precis som det gör idag. Vi vet att det pågår i våra områden runt om oss, en oerhört intressant planering på olika trafikdragningar. Då kommer skärgården att vara en central punkt även här, hur man drar trafiken och hur den kommer att löpa. Snabbheten genom skärgården behöver man ta en titt på. Det är här våra barn kommer att uppleva framtiden. Det tror jag att de verkligen får göra med tanke på den tid som har gått under min tidsperiod hur mycket det har utvecklats. Jag hoppas att besluten drivs framåt. Jag har förtroende för att landskapsregeringen kommer att göra det så att vi inte pratar sönder det här för mycket, även om detaljer i vissa fall behöver undersökas. Jag lyckönskar landskapsregeringen att driva på de här frågorna.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
2 Landskapsregeringens externpolitik
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2014-2015)
Enligt 30 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.
Talmannen föreslår att meddelandet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.
Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts i fråga om detta ärende samt nästa.
Föredras
3 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2014
Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2014-2015)
Minister Wille Valve
Talman! Framför oss har vi ett historiskt dokument, inte så mycket till innehållet som till formatet. Ett första steg mot en samordnad extern politik. Landskapsregeringen ser fram emot kommentarer om hur själva formatet kunde utvecklas vidare. Europa är idag oroligare än på länge. Vi känner av de öst-västliga konflikterna i mjölkpriser, uppskruvad retorik i och med att lagtinget godkänner handelsavtal med Ukraina, där vi gör åtskillnad på territorier som juridiskt hör till en stat, men tillfälligt befinner sig under en annan stats kontroll.
Vi känner också av oron i det nordiska samarbetet där Nordiska ministerrådets informationskontor nu har klassificerats som utländsk agent och måste stänga ner sin verksamhet. Går vi in på Wikipedia finns en artikel som beskriver det andra kalla kriget ”Cold war 2.0” eller ”Kalla kriget de luxe”. Detta är den verklighet som landskapsregeringen har att navigera i när det gäller sin extern politik. Det handlar inte bara om hot- och riskhanteringer, det ger oss också möjligheter att i rätt läge marknadsföra Ålandsexemplet som framgångsrik internationell konflikthantering vilket vi under året har gjort i samarbete med utrikesministeriet visavi Armenien och Azerbajdzjan. Det här samarbetet fördjupar vi gärna.
I denna otrygga värld lyckas vi på Åland i alla fall med att ha skapat en sak, trygghet. I ÅSUBs undersökning ”Att leva och bo på Åland” svarade 97 procent av respondenterna att de känner sig trygga eller ganska trygga där de bor. Det här är anmärkningsvärt om man jämför med de finska resultaten. Två procent på Åland svarade att man känner sig otrygg eller ganska otrygg jämfört med tre procent för Finland. Det här är inte nödvändigtvis landskapsregeringens förtjänst, men tydligen har vi och tidigare regeringar gjort någonting rätt eller avstått från att göra någonting fel när vi har skapat ett tryggt Åland.
Åland är genom sitt läge mitt i Östersjön beroende av samarbete med grannregionerna för att lösa miljöproblemen i Östersjön står det i inledningen. Ett konkret exempel på detta, på vikten av att dra åt samma håll i externpolitiken är det förbud mot utsläpp av toalettavfall i Östersjön, som jag och min ministerkollega Aaltonen har jobbat hårt med. Nordiska rådsdelegationen och BSPC-delegationen har också jobbat i den här riktningen. I B7-samarbetet har Åland nu tagit initiativ till ett brev från B7-organisationen riktat till kommissionen och Östersjöländernas miljöministrar där vi uppmanar att de ska arbeta för ett totalförbud i Östersjön. Danmarks miljöminister har meddelat att de stöder de åländska kraven och fortsätter att arbeta för ett totalförbud. Ansvariga kommissionären Bella hade i förrgår, förvisso något kryptiskt, meddelat sitt stöd och kompletterat med att kommissionen återkommer med ett utförligare svar från det samlade kommissionskollegiet.
Talman! Jag kommer nu att ytterst schematiskt redogöra för några punkter i det nordiska samarbetet. En djupare analys överlåter jag åt respektive fackminister och vår samarbetsminister Veronica Thörnroos. Det nordiska samarbetet präglas som sagt av spänningar och nerstängning av NMR-kontoret i St. Petersburg. På det institutionella planet ser vi effektiviseringssträvanden vinna terräng och kanske värst av allt, tendenser till att samla alla nordiska möten till Öresundsområdet. Åland motsätter sig tillsammans med Island denna utveckling i det nordiska samarbetet, som på sikt kommer att försämra förståelsen mellan Nordens folk. Mer av det här finns i Nordiska rådets berättelse sida 6.
Det nordiska kommunministersamarbetet är sedan 2006 informaliserat. Landskapsregeringen arbetar för en reformalisering av kommunministersamarbetet. Efter att vi har övertygat våra nordiska kolleger om att Åland har en egen kommunsektor öppnades dörrarna för Åland till det nordiska kommunministermötet i Oslo den 13-15 augusti, vilket jag tror att har varit till båtnad både för den pågående reformen för Ålands kommunala sektor och också valreformsarbetet.
Låt oss ta en titt på några av EU-frågorna. I ett bredare perspektiv är vi rätt nöjda med det samarbete vi idag har med Finrep i Bryssel. Vi har god tillgång till information och våra ståndpunkter förs i regel fram. Några utmaningar finns närmast på hemmaplan, dvs. våra tjänstemäns deltagande i den nationella beredningen. Förra året skröt vi om att det har skett en viss förbättring i nivån av service på svenska. I år konstaterar vi att den är ungefär på samma nivå som förra året.
Vad gäller upphovsrätten i kapitel 3.2.4 har en ministerdelegation bestående av lantrådet och undertecknad besökt centrala befattningshavare i Bryssel. Vi har tillskrivit nyckelpersoner, bl. a. kommissionär Oettinger för att påverka EUs upphovsrättsliga regelverk i en för Åland god riktning i denna avgörande stund. Landskapsregeringen har också deltagit i kommissionens konsultationer, vilket beskrivs på sidan 13.
För tillfället arbetar våra tjänstemän hårt på att förbereda sig inför det som vi vet komma skall, dvs. det ögonblick då kommissionen frågar vilket policyalternativ som Åland eftersträvar. Detta förutsätter en grundlig analys vilket också pågår. Målet med allt detta är givetvis obehindrad tillgång till SVT-play och borttagande av problem med mobila elektroniska gränshinder som drabbar åländska konsumenter.
Inom sjöfarten har vi särskilt engagerat oss i formuleringen ”Transport work” i kommissionens initiativ rörande minskning av koldioxidutsläpp eftersom vi har hyst farhågor om att det här kan gynna större fartyg med stor last. Vi har också framfört önskemål till kommissionen om att den s.k. Ballastkonventionen bör få en rimlig tillämpning och behandla Östersjön som ett enda område. Det är trots allt arter från Svarta havet som vi vill förhindra, inte arter från andra sidan Ålands hav. Vi har inom det här området haft ett gott samarbete med europaparlamentariker, bl. a. Torvalds och specialmedarbetare Mats Löfström. Vi strävar efter att engagera ännu flera europaparlamentariker och nyckelpersoner för Ålands sak och involvera dessa i Ålands hjärtefrågor.
Inom skogsbruket lovade i debatten för ett år sedan ledamoten Eklund att prioritera skogsbruket. Det här har vi gjort genom att lyfta skogsfrågorna med Finlands EU-ambassadör, med Sveriges EU-ambassadör, Jyrki Katainens kabinett, europaparlamentarikerna Torvalds, Kumpula-Natri och Fjellner. Vi har även varit i kontakt med EPs skogsrapportör Elisabeth Köstinger från Österrike, dvs. hon som kommer att föra parlamentets talan i skogsbruksfrågan. Den linje Köstinger nu driver är att EU i princip inte bör ha någonting med skogsförvaltning att göra, något radikalt kan tyckas. Vi har fått lugnande besked från framför allt finska EU-ambassadören om att Finland motsätter sig bindande skogsplaner. Vårt budskap har varit att skogsförvaltningen bör vara så obyråkratisk och lätthanterlig som möjligt för våra småbrukare. Vi kan notera att i kommissionens arbetsprogram för år 2015 framkommer inte några nya initiativ inom skogsbruksområdet. Också inom jordbruket kan vi konstatera att läget är något så när lugnt, i synnerhet efter godkännandet av vårt LBU-program.
Avslutningsvis, fru talman, några ord om hantering av sälar. Det har genom en av våra lokaltidningar framförts ett förslag om att det borde dumpas en 100 kilos förruttnad säl på ansvarig kommissionärs bord. Det är dock något mera komplicerat än så. Det här handlar inte om ett EU-beslut, det här handlar om världshandelsorganisationen, WTO, där Kanada och Norge har dragit EU inför rätta. De har krävt att EU ska avskaffa det som de upplever som ett diskriminerande undantag och vi ska alltså fram till oktober ha införlivat förbudet, annars kan Kanada och Norge dra hela EU inför domstol.
Är då EU fritt från skuld? Nja, det vi kan klandra kommissionen för med fog är att EU inte har argumenterat tillräckligt bra i WTO och med riktig kraft fört fram den svensk-finsk-estniska ståndpunkten. Det har lett till att det nu finns ett extremt lite utrymme för tolkning, som kan göra ett undantag från försäljningsförbudet. Det kan förvisso vara försvarbart, men dessutom tolkas texten olika av Kanada och Norge. Vad som sker härnäst är att Sverige och Finland med ett gemensamt ställningstagande kommer att försöka påverka WTO och kommissionen i en sådan riktning att vi ändå kunde behålla en del av undantaget. Jag måste ändå säga rakt ut att det här är en enorm uppförsbacke i den här frågan. Förståelsen för den åländska ståndpunkten är minimal och det har att göra med det underliggande antagandet om att inte en enda säl får generera ens lite ekonomisk intäkt. Därmed är det omöjligt att ta tillvara köttet, försälja det eller göra någon form av souvenirprojekt.
Hur påverkar det här Åland? Ja, rent konkret innebär läget nu att landskapsregeringen inte behöver revidera lagstiftningen som det ser ut idag, knappast heller tillstånden, dvs. 450 personliga tillstånd, varav 115 sälar fälldes förra året. Däremot och det här är något som jag nästan får ont i huvudet av, det påverkar antagligen Vikingamarknaden där t ex nyckelringar av sälskinn kan säljas i land. I slutändan är det en moralisk fråga framför en praktisk. Det känns fel att skjuta djur som vi inte tar vara på kommersiellt. Redan idag fälls långt färre sälar än vad som skulle vara hållbart. Det bästa vi kan åstadkomma just nu är argument i riktning mot efterlevnaden av det s.k. habitat-direktivet som förespråkar hållbar jakt och som kan tvinga kommissionen att se över hela förordningen, som förbjuder handel med sälprodukter i ett senare skede. Det är det som finns att säga i detta skede.
Talman, det här kan vara som inledning på debatten. Jag besvarar gärna frågor och har beredskap att fördjupa mig i ämnen som intresserar. Tack för ordet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack fru talman! Tack för en fyllig presentation. Inledningsvis gjorde minister Valve en sorts politisk lägesbedömning, bland annat om förhållandet mellan Ryssland, Europa och Norden. Jag tyckte att ministern sade att Nordiska ministerrådet måste stänga ner sina informationskontor. Jag har nog uppfattat att man har beslutat att stänga ner sina kontor. Nu fick man det intrycket att det fanns från rysk sida något påbud om att man måste stänga ner dem. Det är väl känt sedan många år tillbaka att Putin inte har velat ha några organisationer i Ryssland, för att mänskliga rättigheter och yttrande- och föreningsfriheter har beskurits.
Minister Wille Valve, replik
Jo, så är det. Måstet är att Nordiska ministerrådet måste klassificera sig som s.k. utländsk agent och där har Nordiska ministerrådet ingen valfrihet på den punkten utan man måste klassificera sig som det. I och med att informationskontoret måste klassificera sig som det så vill ingen i det ryska samhället ha någonting med informationskontoret att göra. Det är en form av politiskt självmord, nästan, att som rysk NGO ha någonting att göra med en utländsk organisation som har fått stämpeln utländsk agent. Det går inte att göra något vettigt då. Visst ligger det någonting i det som ledamoten Sundback anför. Nordiska ministerrådet är tvingade av de omständigheterna, som det innebär att vara klassificerad som utländsk agent, vilket i praktiken omöjliggör all form av konstruktiv samverkan.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag förstår skälen och mekanismen bakom händelsen, men jag tycker att det är mera korrekt att säga att man har beslutat från Nordiska ministerrådet att stänga sina kontor, annars verkar det som om man inte skulle ha någon egen uppfattning eller beslutandemakt överhuvudtaget över dess kontor. Det kanske är en detalj, men det är viktigt att man använder rätt vokabulär i de här sammanhangen.
Minister Wille Valve, replik
Informationskontoret har härtill varit nött och tvunget. Sedan kan man notera att detsamma inte tycks gälla för informationskontoret i Kaliningrad. Varför är okänt tills vidare?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman. Jag måste ge ett beröm till minister Wille Valve för den uppföljning han har gjort när det gäller min oro angående, som jag väckte tidigare i en debatt. Det är bra att man nu följer upp och att det lugnar ner sig på den fronten. Sedan sade minister Valve här att man lyfter fram och försöker vara så obyråkratisk som möjligt inom skogsbruksnäringen på Åland. Jag hoppas att den policyn också gäller när man lagstiftar om förändringar i skogsåtgärder när det gäller skogsvårdslagstiftning och den lagstiftning som vi just har pratat om. Även för skogsprogrammet också så att det inte bara är Wille Valve som utåt bedriver vår obyråkratiska policy.
Minister Wille Valve, replik
Tack ledamoten Eklund. Det bör vara en rimlig målsättning. Det som har glatt mig under året har varit det att jag upplever att det finns mindre luddighet nu kring den framtida skogspolitiken. Då avser jag lagförslag som ännu inte har kommit till Åland, men som kommissionen avser att presentera. Tidigare fanns det också en viss otydlighet i var exakt Finlands och Sveriges EU-representationer står i den här frågan. Nu upplever jag att vi har fått tydliga besked, dvs. man gillar inte bindande skogsplaner. Det är bra för det tryggar att vi kan förvalta vår skog där det är vettigast att göra det.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Det var bra det där, men jag vill ändå säga att man inte får somna av igen utan man måste vara alert hela tiden och följa upp. Det sker förändringar hela tiden och intresseorganisationer som försöker påverka och få inflytande i det nordiska skogsbruket. Då bör man följa med på tjänstemannanivå. Det är väldigt bra att ministern själv har engagerat sig i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Fru talman! Jag har en fråga till ministern, men först vill jag tacka för ett gediget arbete. Det är en ordentlig munsbit som lagtinget har fått på sina bord. Min fråga till ministern är om det är så att hotet mot den ideella tredje sektorn är borta? Den nya EU-kommissionen har inga ambitioner att momsbelägga föreningar generellt. Är det någonting som ministern kan informera oss om så att vi kan sova lugnt till den delen?
Minister Wille Valve, replik
Fru talman! Det är mitt intryck, ja, men jag ber att få återkomma i ett senare skede i debatten för att ge ett fullständigare svar på den frågan.
Ltl Harry Jansson, replik
Fru talman! Ja, det är fullt förståeligt. Med intresse avvaktar jag ministerns svar. När jag läser den här gedigna redogörelsen slås jag av att landskapsregeringen under fjolåret diarieförde tio kommissionsinitiativ och samtidigt samma år över 60 motiveringar, dvs. hur landskapet förmår uppfylla bindande EU-rätter, alltså direktiven. Hur ser ministern på diskrepansen mellan den aktivitet vi förmår uppbåda inom EU-rättens område till ljuset sedan av vilken mängd lagstiftning och andra åtgärder som krävs. Får vi här den här förvirringen som ibland kan uppstå när det är dags för lagtinget att ta till sig ny lagstiftning baserat på EU-rättens förutsättning, där det inte har funnits möjligheter för landskapsregeringen att i tid informera oss om följderna.
Minister Wille Valve, replik
De siffror ser jag snarare som en form av naturliga fluktuationer. Varje gång en kommissionsmandatperiod närmar sig sitt slut tenderar initiativen att minska medan däremot domstolsärendena kan gå upp något. När en ny kommission har tillträtt börjar initiativet att ramla in så småningom. Jag har inte fäst den betydelsen riktigt vid detta, men det är klart att det kan förtjäna en analys.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack fru talman! Ministern Valve tog upp handeln med sälprodukterna i slutet av sitt anförande här. Det finns mycket man kan göra med sälprodukterna så det skulle vara bra om man också får tillverka och saluföra dem. Nu är det så att vi under ett antal år har låtit sälstammen växa. Det blir då ett tryck på att man måste ha en skyddsjakt på dessa arter. De gör rätt stor skada långt in i vikarna idag, på fisket. För dem som har fisket som binäring, yrkesfiskarna minskar men det finns de som har det som binäring, och för skärgårdsförhållandena är det en viktig del så därför skulle det vara bra om man kunde göra någonting så att man kunde handla med produkten.
Minister Wille Valve, replik
Tack fru talman! Redan idag är det så att det fälls långt färre sälar som skulle vara hållbart. Tittar vi på hur många sälar som fälldes så var det 115 stycken. Det här kan jag förmodligen tycka att skulle tala för någon form av minimis undantag i EU att det vore möjligt att dels ha skyddsjakt, vilket vi redan har idag, men också använda sälen till någonting vettigt. Använda köttet till något vettigt i liten skala eller till souvenirer istället för att dumpa det i vatten eller frakta det till Åbo eller vad det nu blir för lösning som man använder idag. Det är inte klokt. Det är det som det gäller att nå ut med.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Bästa lagtingsledamöter! Som framgår överlämnar Ålandsdelegationen i Nordiska rådet till lagtinget en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet över det senaste året.
Medlemmarna i Ålands delegation i Nordiska rådet har varit undertecknad som fungerat som ordförande och lagtingsledamot Anders Eriksson som viceordförande och suppleanter har fungerat lagtingsledamöterna Jörgen Pettersson och Katrin Sjögren.
Vad kan man säga om Nordiska rådet? Jo mycket! Kritiker anför ofta att det är tandlöst då det inte har egentlig beslutanderätt utan kan endast komma med rekommendationer. I samband med EU-inträdet ansågs Nordiska rådets arbete för många inte alla gånger vara motiverat. Nå, åren efter EU-inträdet har gått och Nordiska rådet har överlevt och det nordiska samarbetet har alltmer visat sig motiverat. Arbetet med bl.a. olika gränshinder pågår kontinuerligt och stärker den nordiska gemenskapen. En gemenskap som nu också aktualiserats på grund av det förändrade säkerhetspolitiska läget i vår del av världen.
För Ålands del har arbetet inom Nordiska rådet alltid varit viktigt då det skapar kontakter med politiker i hela Norden och då det ger oss en internationell plattform att driva för Åland viktiga frågor. Vi har konkret visat att vi även är kapabla att arrangera olika möten som t ex de samlade utskottsmötena som var förlagda till Åland nu i slutet av januari. Ett för övrigt prisat arrangemang av våra nordiska kolleger.
Fru Talman! När det gäller Ålands delegation som sådan har den främst administrativa uppgifter och upprätthålls genom delegationssekretariatet en stab för de av lagtinget valda medlemmarna i vårt politiska jobb inom Nordiska rådet. Avsikten är att delegationen ska vara en plattform för koordinering av framförallt nordiska frågor som är på dagordningen i Nordiska rådet mellan lagtinget och landskapsregeringen. Delegationen eftersträvar att även viktigare frågor som behandlas inom Nordiska ministerrådet även förs till delegationen för diskussion.
Arbetet i Nordiska rådet utförs främst i partigrupperna där respektive medlem är med i olika partigrupper. Jag tillhör den socialdemokratiska gruppen och ledamot Anders Eriksson mittengruppen. Oavsett är det ändå ett värde i om delegationen utåt sett förmår agera samlat i icke partipolitiska, men för hela Åland viktiga frågor. Delegationen verkar därför i syfte att i mån av möjlighet åstadkomma samförståndslösningar när det gäller specifika åländska frågor som behandlas i rådet. När det gäller partipolitiska frågor formas politiken av de olika politiska ideologierna.
Delegationen antog i början av veckan en policy för det fortsatta arbetet i Nordiska rådet. Då berättelsen skrevs visste vi inte när den skulle bli klar. Policyn har också distribuerats till alla lagtingsledamöter per e-post. Processen med framtagandet har varit ganska omfattande och ett samråd med självstyrelsepolitiska nämnden har hållits. Policyn gäller fram tills en ny delegation väljs – vilket i och för sig inte är särskilt länge. Varje delegation måste få sätta sin egen politiska prägel på arbetet. Jag tror ändå att det kommer att vara lättare för den nya delegationen som väljs i höst att anta sin policy, eftersom en stor del av grundarbetet är gjort. Avsikten är dessutom att policyn pedagogiskt ska beskriva processerna inom det Nordiska rådet vilket gör det lättare för nya ledamöter att snabbare komma in i arbetet. Den erfarenhet man kommer att ha fått av policyn i höst kommer dessutom att vara till nytta då den nya delegationen antar sin policy.
Fru Talman! Som framgår av berättelsen har undertecknad varit medlem av välfärdsutskottet och ledamot Anders Eriksson medlem av miljö- och naturresursutskottet och dessutom vald till viceordförande i mittengruppens styrelse. När det gäller det gemensamma arbetet har Ålands delegationsmedlemmar med undertecknad som första undertecknare och Anders Eriksson lämnat ett medlemsförslag, som syftar till att Nordiska ministerrådet ska tillsätta en expertgrupp, från exempelvis nordiska universitetsmiljön, till att göra nödvändiga utredningar. Gruppen kan utarbeta förslag på olika modeller till hur en Nordisk Förbundsstat/statsförbund och olika former av fördjupat regionalt samarbete konstitutionellt kunde se ut och hur de kunde samverka med parlamenten. Vi vill också att Nordiska ministerrådet tillställer Nordiska rådet konkreta förslag i en rapport och att de nordiska samarbetsministrarna koordinerar processen. Dessutom vill vi att Nordiska rådet utser en kommitté bestående av medlemmar av det Nordiska rådet som följer med processen. Förslaget behandlas för närvarande i presidiet så vi får med intresse följa det fortsatta arbetet.
Fru talman! Allmänt kan konstateras att det pågår ett reformarbete inom Nordiska rådet med en tillsatt reformgrupp bestående av ledamöter från alla partigrupper. Åland har trots försök inte någon representant i gruppen utan de självstyrande områdena representeras av den färiska representanten i presidiet. Bland det som diskuteras finns bl.a. frågan om var mötena ska hållas i framtiden, utskottsstrukturen, ändringar av arbetsordningen, frågan om rotationsordningen i fråga om presidentskap i Nordiska rådet. För åländsk del kommer delegationens medlemmar särskilt att prioritera eventuella förändringar av arbetsordningen och då särskilt de självstyrande områdenas rättigheter. Viktigt för oss är också att de nordiska mötena i fortsättningen skall förläggas till de självstyrande områdena.
När det gäller det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet har delegationen bevakat att representanter från de självstyrande områdena skall inbjudas till rundabordskonferenser om försvarspolitik, vilket också skedde och lagtingets talman deltog i konferensen.
Ersättarnas roll i samband med Nordiska rådets sessioner har under året varit en långkörare, men slutresultatet är ändock att den finska praxisen är förenlig med Helsingforsavtalet.
Under året har hållits två sessioner, dels temasessionen i Akureyri i början av april och NR:s 66 session i Stockholm i slutet av oktober. Temat i Akureyri var hållbar utvinning av naturresurser, men en stor del av sessionen upptogs och inleddes ändå av den politiska situationen i Ukraina och Ryssland. Utöver de ordinarie medlemmarna i delegationen deltog också ltl Jörgen Pettersson och också i näringsutskottets möte som diskuterade arbetsmarknadspolitiken med anknytning till det faktum att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden fyller 60 år. Rekommendationer som beslutats vid temasessionen och den ordinarie sessionen framgår i bilaga till berättelsen.
Fru talman! Den ordinarie sessionen hölls i Stockholm. Vid sessionen hölls ett toppmöte med de nordiska statsministrarna där ”Nordiskt samarbete i utveckling” var temat som inledde sessionen. Dessutom hölls ett möte mellan talmännen från de åtta nationella parlamenten i Norden.
Som framgår av berättelsen hölls en remissdebatt om olika medlemsförslag vid sessionen i Stockholm. Det här var ett nytt grepp och debatten infördes på initiativ av presidiet. Tidigare har debatterna hållits efter att utskottsbehandlingen ägt rum. För vår del innebar det att vårt förslag om Nordisk förbundsstat kom upp till debatt.
Slutligen, fru talman, något om arbetet i välfärdsutskottet där jag har varit medlem. Jag förmodar att ledamot Anders Eriksson själv kommer att presentera sitt arbete i utskott och arbetsgrupper. För min egen del har jag deltagit i inlämnandet av ett medlemsförslag om mobilitet och rättvis konkurrens som för närvarande behandlas i näringsutskottet och ett medlemsförslag om au-pair-ordningen i de olika nordiska länderna som nu behandlas i välfärdsutskottet. Under året har utskottet behandlat bl.a. en nordisk handlingsplan för funktionshinder och frågan om gränslöst hälso- och socialt samarbete i Norden. Inget av ärendena är ännu slutbehandlade. Under år 2015 är huvudtemat barn och ungas psykiska hälsa.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill tacka delegationsordförande Beijar för ett väldigt bra anförande. Jag vill också lägga till hur vi kämpar för att vi fortsättningsvis ska ha sessionerna inte koncentrerade till storstäderna. Det är någonting som vi från Åland kämpar väldigt mycket för. Det är en del av grundtanken att man ska röra sig runt omkring och inte bara i storstäderna och tätorterna. Det är också en sak som förtjänas att tas fram i presentationen.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag tog också fram i presentationen att det är väldigt viktigt att vi i det fortsatta reformarbetet också bevakar den här frågan kring var sessionerna ska vara förlagda. Vi är totalt eniga i den åsikten.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är det, arbetet måste fortsätta annars tycker jag också att det nordiska arbetet förlorar sin legitimitet. Norden är inte bara tätort och storstäder utan det är öar, landsbygd och en viktig del i hela det är också regionalpolitik så klart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Regeringen har konstaterat att vi redan nu, innan vi avslutar den sittande mandatperioden, kan ge Ålands delegation i Nordiska rådet högsta betyg. Delegationen har visat en aktivitet som ger all anledning till beröm, det gäller både initiativ och bevakning av åländska intressen i allmänhet. Också initiativet om nordisk förbundsstat ska läggas till den listan, även om vi vet att alla nordiska länders olika förhållande till EU, EMU, Nato osv. utgör ett hinder på vägen. Intressant är förstås framtiden. Jag skulle gärna höra hur delegationsordförande Beijar ser på visionen om ett åländskt självständigt medlemskap i Nordiska rådet. Har jordmånen förbättrats i någon mån under ledamotens deltagande i arbetet eller finns den här rädslan från länder som inte har autonoma områden.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Det är en fråga som har diskuterats. Jag vill bl. a. hänvisa till policyn. Där skriver vi: ”Delegationen har i övrigt som målsättning att i alla sammanhang slå vakt om Ålands konstitutionella och internationella rättigheter samt bevaka och fördjupa Ålands inflytande i Nordiska rådet. Delegationen anser i sammanhanget att det kan vara politiskt intressant att överlägga ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet för att på ett tydligare sätt kunna agera i det nordiska samarbetet. Ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet är inte i juridiskt hänseende enbart en fråga för Nordiska rådet utan framför allt en fråga för berörda stater. Landskapsregeringen kunde då tidpunkten är den rätta, efter att ha hört självstyrelsepolitiska nämnden ifråga, belysa frågeställningen i ett meddelande till lagtinget.” Jag återkommer.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för den redogörelsen. Jag tänkte på hur den interna diskussionen går inom Nordiska rådet när ni möts inom fyra väggar. Finns det en förutsättning att de nordiska autonomierna får ett positivt bemötande av sådan propå inom en snar framtid. Senast Färöarna hade en liknande ambition blev det kalla handen från de länder som inte har autonoma områden inom sina territorier. Där finns kanske den rädslan att autonomierna skulle komma in och ändra på röstbalansen inom det nordiska arbetet. Vad är ledamotens känsla för en sådan här åländsk framstöt i framtiden.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag har åtminstone inte deltagit i några gemensamma diskussioner med de övriga självstyrande regionerna i Norden när det gäller den här frågan. Vad vi vill säga i policyn är att om man är intresserad från landskapsregeringens sida kan man alltså fortsätta diskutera, men Ålands delegation i Nordiska rådet kommer inte med ett konkret förslag. Finns det intresse från landskapsregeringen får man i så fall fortsätta den diskussionen, men Ålandsdelegationen som sådan tar inte ställning i frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Tack ledamot Beijar för ett bra anförande. Det jag tänkte lyfta är en sak som jag inte har hittat någonstans, men som hör till ärendet. Det är systemfelet vid beskattningen, som jag har lyft i några debatter kring Nordiska rådet och gränshindersfrågor. Vi har haft en specifik situation som ett särskilt bekymmer för oss på Åland, som har drabbat oss genom utflaggningar och genom att vi har fått lite fler pensionärer hitflyttade, där skatterna inte kommer det åländska samhället till godo. Där ser jag ett bekymmer. Jag har lyft frågan i flera debatter och jag undrar nu om den åländska delegationen har lyft frågan alls i Nordiska rådet. Jag hittar inte någonting i berättelsen och jag har lyft frågan i debatten flera gånger. Det borde vara så att skatten går dit där man nyttjar infrastruktur och service och vi får i vissa fall ingen skatt alls. Det ser vi som ett bekymmer i många kommuner på Åland.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Det här som ledamot Petri Carlsson tar upp är en gammal fråga som man har diskuterat under många, många år. Det är helt korrekt att vi inte har lyft frågan, men nu vågar jag inte heller säga exakt hur gränshinderrådet arbetar med frågan. Den är ständigt aktuell, men jag vågar inte säga var ärendet ligger idag.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det nordiska samhället och våra beskattningssystem måste följa med i en föränderlig värld där vi är allt mer rörliga. Det här är en sådan fråga som är viktig särskilt för Åland eftersom vi drabbas så ekonomiskt. Det är en fråga som den åländska delegationen bör lyfta i framtiden, det hoppas jag att man gör. Det vore så viktigt att vi inte hamnar i en situation där vi har sådana vi möter på gatan, som inte betalar skatt hit, men nyttjar vår infrastrukturservice. Det blir en orättvisa i det. Jag förstår att det finns ett motstånd bland olika nationer. I t.ex. Sverige har jag hört talas om att man ser att det är ett bekymmer att betala skatter som man tar på svenska pensioner till något annat land, men det finns också en rättvisa i att en del skulle gå dit där infrastrukturen och servicen nyttjas. Det blir lika rättvist för båda parter. Precis likadant skulle vi vara tvungna att göra när skatterna kommer hit och man bor någon annanstans.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag delar ltl Petri Carlssons synpunkter i det här ärendet. Nu vågar jag inte säga var ärendet ligger exakt. Det här har utretts många gånger, bl.a. Norrback-ledningen har utrett detta under hans tid i Nordiska rådet. Jag kan inte säga exakt var ärendet ligger idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Fru talman! Ledamot Christian Beijar nämnde i sitt anförande att han varit med och lämnat ett medlemsförslag om au pair-ordningen och au pair-utbytet i Norden. Då tänkte jag av nyfikenhet fråga på vilket sätt man vill underlätta au pair-utbytet mellan de nordiska länderna? Vad har tanken med initiativet varit?
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Nu har jag inte medlemsförslag med mig, men det som au pair-ordningen utgår från är att det mera är en social grej, att man inte utnyttjar på ett felaktigt sätt dessa au pair som svart arbetskraft utan snarare tryggar den här gruppens arbete i de nordiska länderna. Det är mera det som det går ut på.
Ltl Axel Jonsson, replik
Fru talman! Nog hoppas jag ändå att man är överens i den socialdemokratiska gruppen att au pair-utbytet är en viktig del av det nordiska samarbetet. Inte minst är det många unga ålänningar som tar den möjligheten att knyta många gånger värdefulla nordiska band i relativt tidig ålder. Sedan finns det säkert utmaningar som man måste hantera. Vi behöver också diskussioner hur vi kan främja det här utbytet. Det är väl minst lika viktigt eller hur ser ledamoten Beijar på den här saken?
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Ledamot Axel Jonsson och jag har inte olika åsikter i det här ärendet. Det är självklart att vi ska gynna au pair-ordningen som sådan, men i det här fallet gällde det de au pairer som utnyttjas ekonomiskt och där man också kan se att man socialt inte sköter det på ett korrekt sätt. Egentligen är det så att hela medlemsförslaget utgår från att trygga au pairernas sociala och ekonomiska ställning när de befinner sig och arbetar i de nordiska länderna. Det står absolut inte i konflikt med detta. Vi ska naturligtvis också arbeta för ett samarbete mellan de nordiska länderna när det gäller den här biten.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Talman! I slutet av januari i år utsåg statsrådet i Finland nio nya medlemmar av regionkommittén. En av de platserna är alltid förbehållen en ålänning. Jag och min suppleant Wille Valve utsågs av statsrådet. Vi hade vårt första möte den 11-12 februari. Det här är alltså den sjätte perioden som regionkommittén nu påbörjar. Regionkommittén har ungefär fem plenarsessioner per år, därtill kommer sedan arbetsmöten i utskotten och andra arbetsgruppsmöten.
Regionkommittén består av 350 medlemmar och där är det väldigt viktigt vilken partitillhörighet och vilken grupptillhörighet ledamöterna har. Vi från åländsk sida har valt att vara med i Europeiska folkpartiet, EPP, som har de flesta ledamöterna ur regionkommittén. 122 ledamöter tror jag att vi var senast när vi träffades.
Det är som i den här salen att det är väldigt få kvinnor. Endast 15 procent är kvinnor inom den här gruppen, men också inom regionkommittén totalt är det få kvinnor, vilket det också påpekades när vi hade vårt första möte. När man skulle utse personer till olika uppgifter inom regionkommittén vilket i sig hade en viss framgång, var det män som till förmån för kvinnor bytte sin plats mot att det kunde komma en kvinna istället, vilket var väldigt bra.
Mötena hålls för det mesta i Bryssel. Det finns ett särskilt regionkommittéhus där man också håller sina arbets- och utskottsmöten, men annars kan plenarmötena vara ettdera i parlamentet eller också på kommissionen. Den här regionkommittén avger yttranden, man är ett rådgivande organ som bygger på subsidiaritetsprincipen och närhetsprincipen. Det som jag för min egen del tycker att är väldigt intressant med regionkommittén är att varje möte i plenum också har en inbjuden kommissionär, som då delger någonting som är väldigt på tapeten och väldigt intressant just för den tiden när vi träffas. Senaste plenarmöte besökte Cecilia Malmström, kommissionär för handeln. Hon hade ett väldigt intressant seminarium om transatlantiska handelsavtalet. Det här är någonting som jag från min sida ser att är väldigt intressant, man får inblick i vad som just nu är på tapeten särskilt inom kommissionen.
Det skulle också vara bra om man från lagtingets sida hade någon form av sammanhållet och formaliserat EU-arbete. Självstyrelsepolitiska nämnden är också ett EU-utskott, om man säger så. Där kunde man också föra den här typen av diskussioner och utbyte av information.
Från åländsk sida har vi valt två olika utskott vilka också har blivit hörsammade. Det är det nya sammansatta utskottet för arbetsmarknadspolitik, utbildning och ungdomsfrågor. Det kallas numera Sedec. I det här meddelandet är det korrigerat, det var ännu inte bestämt när det skrevs så det kan man komplettera. Det andra är Civex, där Åland har varit med väldigt länge, kanske hela tiden just för att vi har vår särskilda konstitutionella ställning också inom det här forumet.
Jag har också anmält oss till en internationell grupp Baltic Sea Region, som under plenarsessionerna träffas för att diskutera alldeles särskilt de frågor som har med Östersjöregionerna att göra.
För första gången någonsin under den här tiden från 1994 är det också en nordist, en finländare som har valts till hela regionkommitténs ordförande, nämligen Markku Markkula. Han ingår också i samma Europeiska folkpartiets, EPP, grupp dit vi ålänningar också hör, vilket jag ser att vi kommer att ha en ännu större framgång i det här arbetet än vi kanske har haft tidigare. En större inblick. Den nationella gruppen har ett väldigt stort intresse för och om Åland så jag ser med tillförsikt på det här arbetet. Tack!
Minister Wille Valve, replik
Talman! I det här fallet som suppleant delar jag ledamot Lindholms erfarenheter av positiva bieffekter, att man är med i kretsloppet eftersom kommissionens alla initiativ kommer till brevlådan och mötet med kommissionär Malmström, som ledamot Lindholm nämnde om. Själv har jag tagit som vana att möta Finlands EU-ambassadör eller någon från Katainens kabinett samtidigt. Onekligen ger den badge man har fördelar i och med att man har tillträde till EUs institutioner. Jag kan tillägga att jag är en väldigt varm anhängare av tanken att det gäller att göra det bästa möjliga vi har av den här platsen. Det upplever jag att vi också håller på med.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jan kan också tillägga samtidigt till den här repliken att när vi hade senaste möte och Cecilia Malmström hade sitt anförande fick jag också en privat pratstund med henne. Då framförde jag hälsningar från Åland om att hennes strävan om flyktingmottagande också har nått resultat på Åland. Vi kommer att ta emot flyktingar. Det gladde henne mycket. Jag kunde också säga att vi på Åland alltid har varit bra på att göra affärer med vem som helst utanför Åland om vi har sett att det har varit till nytta för vårt samhälle. Jag passade på att bjuda in henne till Åland. Det skulle vara fenomenalt roligt om en kvinnlig kommissionär kunde komma till Åland som den allra första kommissionären.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Slotte
Fru talman! Först ska jag prata lite om Nordiska rådets berättelse. Jag noterar med tillfredställelse att Ålandsdelegationen i Nordiska rådet väckt frågan om att gå vidare med tanken på en nordisk förbundsstat. Det är ett bra grepp på en komplex fråga. Jag tror att samarbete i Norden är framtiden oavsett hur EU-integrationen fortlöper. I synnerhet Åland har nytta av ett mer förenhetligat Norden.
Jag måste ge ett erkännande både till ledamöterna Christian Beijar och till Anders Eriksson för deras engagemang i fråga om det nordiska. Ni har lyft frågor om mobilitet, rättvis konkurrens, vattenresurser samt samarbete i fråga om implementering av EU-direktiv som är viktiga och betydelsefulla för Åland och hela Norden.
Det är viktigt för Åland att ta tillvara alla möjligheter att vara aktiv i olika internationella organ. Det är på det sättet Åland går från att vara ett objekt till att bli ett subjekt i internationella sammanhang. De kontakter vi kan knyta till oss är aldrig en belastning utan en tillgång som många gånger kan vara till stor nytta.
Fru talman! Sedan kommer jag att prata om det exterpolitiska meddelandet. EU inverkar idag på de flesta områden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra de regelverk som alla EU-stater och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att genomföra. Bland de frågor som tas upp i meddelandet vill jag betona frågan om upphovsrätt. Jag vill därför ge mitt fulla stöd till att landskapsregeringen arbetar med harmoniseringen inom EU av upphovsrättslagstiftningen och aktivt följer det arbetet såväl inom EU som inom Norden.
Fru talman! Av kommissionens arbetsprogram för 2015 framkommer inga nya initiativ inom skogsbruksområdet. Däremot fortsätter arbetet med en ny EU-skogsstrategi och förhandlingar om ett rättsligt bindande avtal om skogar i Europa. Landskapsregeringen har för avsikt att följa dessa processer, men har begränsade resurser för att aktivt delta i arbetet. Jag förstår problematiken med resursbristen. Frågan är om landskapet borde skjuta till resurser i syfte att följa processerna tillräckligt för att säkerställa att man kan bedriva ett aktivt skogsbruk även i skärgårdsmiljö – som hela Åland är ur ett EU perspektiv.
Fru talman! I fråga om spelverksamhet har det de senaste åren börjat röra på sig inom EU. PAF, vars verksamhet är beroende av regleringen av online spel, har på senare år blivit en allt viktigare aktör på Åland både som arbetsgivare och som finansiär. Landskapsregeringen bör därför noggrant följa utvecklingen och aktivt delta i beredningen av olika ärenden inom EU, som hänger samman med online spel. Likaså bör landskapsregeringen och PAF arbeta med frågor kring konsumentskydd och ansvarsfullt spelande.
Fru talman! I fråga om skattegränsen är de artiklar som påverkar skattegränshanteringen, enligt meddelandet, färdigt bearbetade sedan senhösten 2014. Enligt meddelandet kommer landskapsregeringen under 2015 att tillsammans med tullen se över möjligheterna i den nya lagstiftningen att förenkla och förbättra skattegränshanteringen jämfört med den idag. Självstyrelsepolitiska nämnden kan följa med denna frågas utveckling och kanske även höra tullen.
Fru talman! Ålands lagting är även medlem i Östersjökonferensen (BSPC), ett forum där de olika parlamenten från Östersjöregionen möts i en dialog om aktuella politiska frågor. Här har Ålands lagtings representanter möjlighet att agera jämsides och på lika villkor som parlament från stora länder som Ryssland och Tyskland. Arbetet i detta forum får inte underskattas och betydelsen av samarbetet ökar särskilt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Tack!
Minister Wille Valve, replik
Fru talman! Tack ledamoten Slotte för ett gott anförande. Budskapet vad gäller skogsbruket har gått fram till den ansvariga ministern. När det gäller PAF och EU och regleringen av on line-spel kommer vi att ta i beaktande ett förslag om en ny spelinspektion som jag hoppas kunna presentera för lagtinget snart. Skattegränsen fortsätter vi att följa. Vi har inte sett jättemycket utveckling vad gäller EUs momsdirektiv på senaste tid. Det här är en fråga som vi givetvis hela tiden följer och ser om det sker någon utveckling där. Generellt kan man säga att de gånger EU vill förenhetliga hela momsregelverket är det inte nödvändigtvis bra för Åland. Det är bättre för oss om det finns undantag, vilket ligger i sakens natur.
Ltl Roger Slotte, replik
Fru talman! Jag får tacka för det. Det är bra att landskapsregeringen ligger på alla de frågor som jag nyss berörde och att man följer upp dem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Det material som vi har som underlag är gediget och att behandla alla viktiga och komplexa områden i ett anförande blir ytligt och fragmentariskt. Jag har därför koncentrerat liberalernas gruppanförande på ett ämne. En kompetens som är ett kunskapsområde som är föremål för så mycket tyckande, men som också spänner över ekonomi, familjepolitik, arbetsmarknad, ja politikens alla områden.
Hör ni, bästa lagtingsledamöter, hur det växer? Ja, det växer så det knakar. En ny våg, en ny kvinnorörelse, genustänk, medvetenhet om intersektionalitet och krav på makt och pengar. Det har nyligen startats ett feministparaply och det är, bästa lagtingsledamöter, ett gediget gräsrotsarbete. Man fortbildar sig, man har bokcirklar, man diskuterar barnomsorg, politisk representation, lika lön för likvärdigt arbete, studiecirklar, våld mot kvinnor och barn. Vi kan konstatera att både när det gäller nordiska frågor och externpolitiska frågor så finns det flera stycken om jämställdhet.
När det gäller EU-politiken är jämställdhet mellan kvinnor och män ett av Lissabon-fördragets grundläggande mål. Ekonomisk jämställdhet är centralt och cash is queen. Att vi når framåt och går vidare med ekonomisk jämställdhet är viktigt för samhället. Kvinnorna behöver försörja sina barn, man behöver ha en löneutveckling, man behöver ha betalt för sitt ansvar och sin utbildning och man ska inte vara predestinerad att bli en fattig pensionär.
Trots att det radas upp orosmoln efter orosmoln, vi kan konstatera och läsa att Finland inte längre är konkurrenskraftigt så det är en sak som inte får stoppas och det handlar om den arbetsmarknadsrörelse som är i gång för lika lön för likvärdigt arbete.
I de prioriteringar som kommer fram när det gäller det nordiska jämställdhetsarbete och det fokusområde som landskapsregeringen har i sitt eget interna jämställdhetsarbete, så skulle jag vilja lyfta fram en sak som är väldigt viktig och det som vi i allra högsta grad kan påverka som politiker, som kommunalpolitiker och som lagtingspolitiker, och det är ett jämställt och jämlikt bemötande i våra myndigheter.
I juni i fjol var jag och flera kvinnliga politiker på nordiskt forum i Malmö. Där framkom det precis hur ojämställt vi behandlar våra medborgare. Här vill jag ta några exempel ur de föreläsningar som vi lyssnade på. T ex skatteverket hade kartlagt sig själva, man filmade hur man bemötte sina kunder. Det var alldeles glasklart att man behandlade kvinnor och män på helt olika sätt. Män fick utförliga förklaringar, man hade mera ögonkontakt, man fick hjälp med att fylla i blanketter och man fick också utförliga förklaringar om tjänstemannen måste lämna sitt skrivbord.
Vi fick också ta del av hur man jobbade inom den svenska militären. Där kunde man konstatera, man hade underlag för det, att när den svenska militären var verksam utomlands och det fanns kvinnor i bataljonen så fick man mycket bättre kontakt med civilbefolkningen t.ex. i Afrika och i Afghanistan.
Inom kriminalvården kunde man också konstatera som myndighet att man behövde ha ett genustänk. I svenska fängelser finns det 200 kvinnor och 4 000 män. Den manliga normen i sig tog sig uttryck genom våld och homofobi. Där hade man också vänt och sett vad man kunde göra för den mestadels manliga delen av fångar. Det finns ungefär 15 000 barn i Sverige som har en förälder i fängelse. Man startade självhjälpsgrupper, man lärde papporna att städa, laga mat och sköta sina kläder.
Ikväll skulle jag vilja rekommendera en föreläsning i ämnet, den är mellan 19 – 21 på öppna högskolan ”Jämställdhet – en fråga om makt och handlingsutrymme”. Slutligen vill jag egentligen inte säga att för övrigt anser jag att Kartago borde förstöras, utan jag anser att jämställdhet och kvinnlig representation i nästa lagting blir en av höstens viktigaste valfrågor.
Minister Wille Valve, replik
Talman! Tack ledamot Sjögren för ett verkligt fint anförande. Jag är glad att ledamoten har tagit landskapsregeringens jämställdhetsarbete ad notam, särskilt arbetet med att säkra jämställt bemötandet, det treåriga projektet som ledamoten var inne på. Det är klart att det finns att förbättra, men jag är tacksam över det fina anförande som ledamoten Sjögren just höll. Ledamot Sjögren är en sann jämställdhetskämpe.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill också tipsa landskapsregeringen med mitt anförande att just när det gäller jämställt och jämlikt bemötande för myndigheter så har man kommit väldigt långt i Sverige. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt, det finns material, det finns rapporter så landskapsregeringen kan med fördel vända sig västerut och se vad man har gjort där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Fru talman! Jag kommer att tala om BSPC, Baltic Sea Parliamentary Conference, som är en del av de externpolitiska kontakterna. BSPC är ett forum där Åland har plats och röst att delta som jämställd partner med parlamentariker från nationella och regionala parlament från Östersjöregionen.
BSPC bildades år 1991. I BSPCs arbete deltar parlamentariker från 11 nationella parlament, 11 regionala parlament och 5 parlamentariska organisationer från Östersjöregionen. BSPC är således en unik länk mellan EU och icke-EU medlemsländer i Östersjöregionen. BSPC samverkar med parlament, regeringar, regionala och andra organisationer i Östersjöregionen. BSPC har ett nära samarbete med olika EU projekt och initiativ som berör Östersjöregionen.
Syftet med BSPCs verksamhet är att öka medvetenheten och skapa opinion i frågor av politiskt intresse och betydelse för Östersjöregionen. Fokus ligger på initiativ och ansträngningar att stödja en miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling i Östersjöregionen, dvs. samma målsättning som Ålands lagting antog i fjol för Ålands del.
BSPC arbetar i huvudsak genom en årlig konferens, därav namnet ”Parliamentary Conference” och genom olika arbetsgrupper. Konferenserna utmynnar i en enhälligt antagen Konferens Resolution som tillställs regeringarna i medlemsländerna, till CBSS, Council of the Baltic Sea States, ett organ för samarbete mellan regeringarna, alltså BSPC mellan parlamenten. Resolutionen tillställs relevanta nationella, regionala och lokala intressegrupper i Östersjöregionen, bl.a. HELCOM.
Arbetsgrupperna har under årens gång behandlat olika frågor som de flesta också har haft stor bäring på Ålands situation. Det är övergödningen i Östersjön, maritim säkerhet, energi och klimatförändring, grön tillväxt och energi effektivitet, integrerad sjöfartspolitik där Roger Jansson har varit med och jobbat för och nu har vi Jörgen Pettersson, som är en av delegaterna som följer och rapporterar om utvecklingen inom det här området. Arbetsmarknad och social välfärd, trafficking med människor, innovationer inom social- och hälsovård där vi har ltl Anette Holmberg-Jansson som vår representant.
BSPCs verksamhet spänner således över ett brett spektrum av frågor som alla är relevanta och Åland har deltagit aktivt i arbetsgrupperna. Jag är inte fullt uppdaterad på i hur många arbetsgrupper Åland haft representanter under åren.
I resolutionen från konferensen 2014 har landskapsregeringen givit synpunkter och informerat om vad landskapsregeringen har gjort alternativt avser att göra med anledningen av resolutionen. Den här redogörelsen har tillställt eller kommer att tillställas lagtinget också. Ett av syftena med resolutionen är att parlamentarikerna vill uppmärksamgöra regeringarna i medlemsländerna på vad BSPC håller som relevanta frågor inom ramen för BSPC:s uppdrag. Landskapsregeringen belyser i sin respons till BSPC Ålands aktiva engagemang i det omfattande samarbetet inom Östersjöregionen.
Beträffande Miljöarvet framhåller landskapsregeringen Ålands aktiva deltagande i HELCOMs verksamhet. Landskapsregeringen har aktivt drivit frågan om att utsläpp av avloppsvatten, toalettavfall, från passagerarfartyg ska förbjudas i hela Östersjön senast år 2018 i enlighet med IMOs beslut. Landskapsregeringen har tillskrivit berörda nordiska miljöministrar, den danska miljöministern har skriftligt fört fram den danska regeringens stöd för det åländska initiativet, med uppmaning att arbeta för ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten från fartyg, samt har även i ett ställningstagande bett den parlamentariska Östersjökonferensen, BSPC, samt Östersjöstaternas råd, CBSS, att arbeta för att den ursprungliga tidtabellen bibehålls för implementeringen av förbudet. Det finns nämligen risk för att några stater inte kommer att göra det möjligt att tömma avfallet i land. Landskapsregeringen har även sänt sitt ställningstagande att allt utsläpp av avfallsvatten i Östersjön ska upphöra senast år 2018 till olika ministerier i Östersjöområdet samt till centrala instanser inom EU.
Vad har då Ålands BSPCs delegation gjort i denna fråga? Landskapsregeringens ställningstagande ingick i BSPCs Standing Committés, Ständiga Kommitténs, underlag för det senaste mötet i Bryssel i slutet av januari i år. Vissa Östersjöstater har uttryckt tvivel om att kunna uppfylla kraven på att kunna motta avfallsvattnet inom den av IMO fastställda tidsramen. Den åländska positionen som framfördes på mötet av ordföranden för den åländska BSPC-delegationen, alltså undertecknad, att den ursprungliga tidtabellen för att förbjuda utsläppen från passagerarfartygen måste hållas. Landskapsregeringen har också uppmanat berörda nordiska regeringar att stöda den åländska positionen i de kommande diskussionerna i HELCOM och också uppmanat BSPC och CBSS att stödja den ursprungliga tidtabellen.
Den svenska BSPC representanten Pyry Niemi och den finländska representanten Christina Gestrin stödde med emfas den åländska positionen. Christina Gestrin uppgav att hon skulle närvara i HELCOMs möte i början mars då frågan behandlades. Jag är ännu inte uppdaterad på hur mötet avlöpte. BSPCs ordförande Sylvia Bretschneider föreslog att varje delegation talar med sina respektive regeringar om frågan och att BSPC sänder ett brev till HELCOM, vilket också skedde, för att uttrycka sitt stöd för Ålandsdelegationens initiativ. Christina Gestrin överlämnade personligen brevet från BSPC till HELCOMs möte i Helsingfors 3-4 mars och fick det inkluderat på föredragningslistan för mötet.
Andra frågor som vi har varit aktiva i gäller Östersjöns kulturarv. Vid den senaste konferensen höll chefen för Ålands sjöfartsmuseum ett framförande om det maritima kulturarvet. Hennes framställning var väl mottagen och uppskattad. När det gäller innovation inom social- och hälsovård har ltl Annette Holmberg-Jansson deltagit i arbetsgruppen som håller sitt avslutande möte nu i juni.
Det här är ett utomordentligt bra exempel på hur Åland, genom medlemskapet i BSPC, kan ta initiativ och profilera Åland som just Åland på jämställd fot med övriga parlament i Östersjöområdet. Den åländska delegationen har varit och är en av de aktivaste deltagarna i BSPC. Vi bör aktivt ta till vara alla kanaler, alla plattformar, alla fora och alla möjligheter att uppträda som den självstyrda region Åland är och BSPC är en av dessa plattformar.
Minister Wille Valve, replik
Talman! Jag vill ta tillfället i akt och tacka ledamot Fogelström för hans engagemang i frågan om utsläppsförbud. Det här är ett praktexempel där vi har förverkligat det som vi brukar tala så vackert om, dvs. att vi ska dra åt samma håll i externpolitiken. Här kan vi verkligen tala om att vi har dragit åt samma håll på regeringsnivå, i BSPC, i Nordiska rådet. Jag är verkligen glad över det här engagemanget. Vi har faktiskt gjort oss hörda i den här frågan, även om metaforen inte är så träffande i det här fallet så är det så att många bäckar små.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Jo, det är väldigt viktigt att man verkligen utnyttjar alla kanaler. Ett enskilt initiativ kanske inte i och för sig gör jobbet, men sammantaget så får det effekt. Det är viktigt att vi slår vakt om möjligheterna att kunna påverka.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Det var en mycket gedigen redovisning av konferensens parlamentariska verksamhet. Tack för det kollegan Fogelström. I lagtinget följer självstyrelsepolitiska nämnden med verksamheten och vi hålls väl uppdaterade. I de sammanhangen så har förutom de ärenden som har redovisats här en återkommande fråga varit i vilken omfattning områdets nationella och regionala regeringar åtlyder konferensens rekommendationer och resolutioner. Det är ganska viktigt som också kollegan nämnde, om återkopplingen av initiativen där. Det vore intressant att med några ytterligare ord få en beskrivning över regeringens beredvillighet att även inom andra områden åtlyda parlamentarikernas vilja.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Jag kan redogöra för vad det här har resulterat i exakt. Alla regeringar ger alltså en skriftlig redogörelse varje år över vad de har gjort med anledning av konferensens resolutioner. Min uppfattning är att resolutionen från BSPCs parlament, från konferensen, är en viktig input för de här regeringarna tillsammans med naturligtvis många andra input i samma fråga. Poängen är att det här är parlamentariker som kommer samman och som verkligen har mandat från sina väljare att ta initiativ. Min uppfattning är att regeringarna lyssnar och reagerar.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Trots att jag är en av två ordinarie i Nordiska rådet hamnar jag långt ner på talarlistan, men så brukar det vara. Jag tänkte ta upp sex punkter.
1. Östersjöns tillstånd
2. Språket. Nu tycker man säkert att jag alltid tjatar om det, men det kommer jag att fortsätta med.
3. De självstyrande ländernas ställning inom Nordiska rådet
4. Gränshinderfrågorna och kanske svara på ltl Petri Carlssons frågor.
5. B7
6. En nordisk förbundsstat, men i och med att kollegan Beijar i en replik redan beskrev ganska ingående vad en nordisk förbundsstat är ska jag inte uppehålla mig dess mera vid det. Jag kan bara hänvisa till den berättelse vi har och i bilaga 15 finns ett ganska intressant replikskifte som jag hade med statsminister Stubb just om den här frågan. Han uttryckte sig positivt i sitt anförande om att vi inte ska vara nostalgiska, att vi ska tänka nytt osv. Då passade jag på att fråga honom om nordiska förbundsstaten. Kanske så nytt ville han inte tänka den gången med en gång.
Fru talman! Jag har bytt utskott, från natur- och miljöutskottet till näringsutskottet, men i fjol satt jag i natur- och miljöutskottet och under två och ett halvt år har jag jobbat som Östersjörapportör så därför vill jag gärna ta upp de frågorna.
Den rapport som Östersjörapportörskapet har lämnat finns också med som en bilaga, men jag vill ta upp en fråga som vi ställde till de nordiska regeringarna den 27.11.2014. Jag kan också säga till kollegan Fogelström med flera att det var över två år sedan som vi tog upp det här med utsläpp från fartyg. Vi vände oss direkt till regeringarna och fick respons, men tyvärr inte så väldigt mycket från Ålands landskapsregering. Nu framställs det som om Åland skulle driva frågan, men det är förstås val i höst så det blir att beskriva saker och ting på annorlunda vis.
Tittar vi på frågan, det som vi ville ta upp var faktiskt utsläppen av fosfor och kväve, hur har utvecklingen varit. Det var det första vi frågade och det andra var vad man har gjort i de nordiska länderna för att uppnå de reduktionsmål som HELCOM har fastslagit vid sitt ministermöte i Köpenhamn. Vi undrade också vilket samarbete de nordiska länderna har för att uppnå reduktionsmålen. Jag har alltid varit noga med att frågan skulle ställas till den åländska regeringen och tack vare Mikael Wennström har det kommit ett mycket bra svar från Ålands landskapsregerings sida så jag ska inte uppfattas som väldigt kritisk.
Det svar som de nordiska miljöministrarna genom Kirsten Brosböl, den danska miljöministern, gav var att tittar man på utvecklingen från 2004 till 2013 ser man en klart nedåtgående trend, man ser det tydligast på kväve. I det svenska svaret, som finns med i bilagan, sägs det att för kväve har belastningen minskat med totalt ca 20 000 ton jämfört med referensvärdena i BSAP, vilket tillsammans med de reviderade reduktionsmålen från Köpenhamn gör att de svenska målen uppfylls. Man säger att 1 500 ton kvarstår för att målet ska uppnås, men det sägs också att minska fosforbelastning till egentliga Östersjön utgör den största utmaningen.
Det vi har konstaterat är att när det gäller kväve ser vi en klart nedåtgående trend. Det är positivt, men det återstår lite att göra. När det gäller fosfor så återstår det betydligt mer att göra. Därför är de vattenvårdsplaner som tas fram också här på Åland och framför allt av länderna runt Östersjön väldigt viktiga, de åtgärdsprogram som det föranleder.
Jag sade att jag skulle tjata lite om språket och därför går jag till det externpolitiska meddelandet där man under punkten 2.3 tar upp språket. Man pratar mycket om att revidera den nordiska språkkonventionen, man pratar om att öka förståelsen för nordiska språk. Allt det här är väldigt bra. Man säger också att man vill att skandinaviskan ska vara det ledande språket i umgänget med övriga nordiska länder. Man säger så här att landskapsregeringen anser att språket inom Nordiska ministerrådet även fortsättningsvis ska vara skandinaviska, med simultantolkning till andra språk vid behov. Här duckar man lite för den språkproblematik som vi har. Det har vi också sett på parlamentarikersidan, allt simultantolkas nu för tiden, både till finska och också till isländska. Det gör att grundtanken till det nordiska lite börjar urholkas enligt mitt förmenande. Därtill är vi nödda och tvungna.
Tittar vi på vad landskapsregeringen säger när det gäller EU-frågan, på sidan 14, när det gäller service till svenska, tar man upp problematiken vi har för rikets beredningssessioner. Man ser att beredningen sker exklusivt på finska, vilket är ett problem. Tittar man på självstyrelselagen och den roll vi har så är det de facto inte ett problem, det är mycket mer än ett problem utan det är direkt i strid med självstyrelselagen. Det sägs också under den här punkten att dagordningar i många fall kommer endast på finska, de flesta skickar bilagorna endast på finska osv.
Sedan säger man att om landskapet inte kan delta fullt ut ökar ytterligare det demokratiska underskottet. Det är helt sant förstås. Vi har två ledamöter i självstyrelsepolitiska nämnden på plats. Jag hoppas att man från självstyrelsepolitiska nämnden faktiskt kan titta på den här frågan riktigt på djupet en gång för alla. Det håller inte riktigt mera.
Jag nämnde att jag som punkt tre skulle jag ta upp de självstyrande ländernas ställning i Nordiska rådet. Där läste kollegan Beijar upp det som vi har sagt om en självständig åländsk delegation i den policy, som vi slog fast i måndags, men det blev lite oklart när kollegan Beijar sade att vi inte riktigt tar ställning till om vi ska ha ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet eller inte. Det är så att vi säger i policyn att det är politiskt intressant att överväga ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet och det är synnerligen intressant. Nu är tyvärr inte ltl Harry Jansson här, han ställde en replik förut och undrade vad som händer och hur stämningarna är.
Stämningarna är förstås inte översvallande, man kan säga att de är lite avvaktande. Problemet är att vi måste driva frågan kraftfullt om vi ska få upp den. Färöarna har gjort det tidigare, de har varit ensamma. På det gemensamma mötet som Färöarna, Grönland och Åland hade så väckte de frågan igen på sessionen i Oslo och undrade vilket stöd de kunde få från vår sida. Det är verkligt synd att kollegan Harry Jansson inte är här, för han var suppleant då och sade att det beror på vad det kostar. Det var ett svar som man kanske inte riktigt förstår från Färöarnas sida. Där bryr man sig inte riktigt om vad det kostar utan jobbar man för sitt självbestämmande så jobbar man på det oavsett kostnader.
Ltl Beijar har rätt när han säger att det här är någonting som den Nordiska rådsdelegationen inte kan avgöra självständigt. Det är en fråga för hela lagtinget. Mot den bakgrunden hoppas jag, som vill att vi ska flytta fram de åländska positionerna i alla sammanhang, att man faktiskt börjar jobba lite och tar mera reda på vad det ger för kostnader. Allt kostar, men framför allt vad ger det för möjligheter.
Det ger en automatisk möjlighet för oss att ta del i presidiets arbete. Att få en permanent plats i Nordiska rådets presidie skulle vara mycket, mycket viktigt. Därifrån styrs det Nordiska rådets arbete. Partigrupperna är förstås den andra arenan och kanske den allra viktigaste arenan till verkligt politiskt inflytande. Vi har möjligheter så har man nyttjat det från Färöarna och det har jag också stundtals haft möjlighet via min partigrupp att den vägen komma in i presidiets arbete. Jag ska inte linda in mig för mycket i de detaljerna om jag ska hinna med de övriga frågorna.
När det gäller gränshinderfrågorna har det kommit en rapport, Gränshinderrådets årsrapport 2014. Där noterar jag att Petri Carlsson tog upp frågan om pensioner, att de inte följer med, att de inte beskattas där folk bor, dvs. i klartext om någon flyttar från Sverige till Åland skulle det vara viktigt om kommunerna också fick ta del av pensionerna. Där kunde man lite i ett replikskifte med kollegan Beijar få den uppfattningen att den här frågan överhuvudtaget inte har lyfts. Det är inte så utan vi har haft upp den frågan två gånger i gränshindergruppen och jag kommer igen att ta upp frågan den 26 mars när vi har ett nytt möte i Köpenhamn. I och med att jag ser att kollegan Carlsson är på väg in vill jag säga att orsaken till att det inte är med i rapporten som jag hänvisade till och skickade en länk till kollegan Carlsson, är att det inte räknas som ett direkt personligt gränshinder. Det skapar inte några svårigheter för enskilda invånare att flytta från ett land till ett annat, men det skapar problem för speciellt små områden som Åland när det gäller att producera samhällsservice. Jag kommer att ta upp frågan igen den 26.3.
När det gäller gränshinderfrågorna säger landskapsregeringen under punkten 2.3.3. att en viktig del av gränshinderarbetet är att följa upp nya EU-direktiv så att man får en likartad tolkning som möjligt i alla länder. Det är sant, men det för långt, klockan går, jag vet inte vad den exakta tiden är, men det för långt om jag börjar hänvisa till de frågor som jag har lämnat in själv och en annan som jag har lämnat in tillsammans med två kolleger i Nordiska rådet när det gäller de här frågorna. Vi har noterat att implementeringen av EU-direkt, precis som landskapsregeringen skriver här, skapar mycket, mycket mera gränshinder än vad någon någonsin kan tro. Det hänger ihop med att man implementerar dem på olika sätt.
De här båda frågorna som finns med som bilaga och som jag hoppas att de intresserade kan ta del av, behandlades på näringsutskottets sista möte här i Mariehamn och nu väntar vi på ställningstagande från regeringen. När det gäller den här typen av gränshinderfrågor tycker man att det skulle vara ganska självklart egentligen att alla regeringar, alla departement och förvaltningar skulle säga att jo, självklart ska vi jobba för det här, det här är naturligt, men tyvärr är det det rakt motsatta. Det har varit ganska negativa tankar när det gäller bl.a. uppmaningen att de nordiska myndigheterna skulle beskriva de ärenden som kommer, på vilket sätt skapar det här ett gränshinder mellan de nordiska länderna, för medborgare, för företag, vad kan vi göra för att eliminera dessa gränshinder.
Istället för att ta det helt naturligt har man börjat rada upp alla möjliga svårigheter, allt merarbete som det skulle leda till om man skulle göra det. Det hänger förstås ihop att det inte är ett tillräckligt politiskt tryck för de här frågorna och allt som upplevs som nytt ses som ett merarbete trots att effekten skulle bli den motsatta i slutändan, om man kunde specialisera sig så att t.ex. Sverige tar vissa frågor, sätter agendan, Finland och Danmark följer vice versa när det gäller andra frågor. Danmark tar ledningen. För åländskt vidkommande skulle det vara till en enorm nytta.
Jag ska avrunda med min sista punkt, B7, som jag tror att vi hittar på sidan 40 i regeringens externpolitiska meddelande. Det är rätt intressant hur olika fenomen kan överleva precis hur länge som helst. När jag satte i landskapsregeringen, Roger Jansson var lantråd, konstaterade vi att B7-samarbetet inte gav Åland speciellt mycket, främst av de orsakerna att det fanns så många olika nivåer på samarbetsparter. Vi hade Öland och Gotland med, vi hade Ösel, Rügen och Dagö med. Vi var den enda samarbetspartnern som hade lagstiftningsmakt t.ex. Redan då konstaterade vi att det här inte ger oss så mycket, vi måste dra oss ur. Man kan inte som känt hålla på med allt, man måste prioritera. När man tar del av det som står här, t.o.m. Öland och Gotland har dragit sig ur, om jag kommer ihåg rätt, nej Öland och Bornholm har dragit sig ur, men vi är fortsättningsvis kvar, fastän det var ett samarbete där vi passade synnerligen illa in i.
Min sista fråga är, landskapsregeringen avser att fortsätta samarbetet, men i en avvecklad version. Hur fortsätter man samarbetet, men i en avvecklad version?
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Jag vill bara säga att det jag gjorde i mitt anförande var att ge en redogörelse till lagtinget vad landskapsregeringen och Ålands BSPC-delegation har gjort ifråga om utsläpp av avfall från fartyg i Östersjön och vilka åtgärder det har lett till. Någon koppling till det kommande valet kan jag inte se.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Kanske det var en onödig kommentar, men jag vet att Christina Gestrin nämndes som den andra Östersjö-rapportören. När vi lyfte de här frågorna först, var jag väldigt mån om att också Ålands landskapsregering skulle vara med. När vi ställde frågorna fick vi svar från samtliga regeringar, men från Ålands sida var det väldigt dålig respons. Jag har tagit upp det flera gånger här i lagtinget. Nu kommer jag inte ihåg alla talare, men under den här debatten så har det åtminstone tre gånger nämnts att det här är ett åländskt förslag.
Jag tror att ltl Fogelström sade att Gestrin understödde med emfas. Nå, jag skulle vara väldigt förvånad om hon inte skulle understöda ett förslag som hon själv har varit med och lagt från första början och som hon har drivit väldigt, väldigt länge. Summan av kardemumman, det här är en petitess, det viktiga skulle vara att man får stopp på utsläppen. Vi vet, precis som ledamot Fogelström sade, att det framför allt är från rysk och polsk sida som det är problem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! En kort reflektion, jag tror att valet skrämmer ledamoten Anders Eriksson. I måndags hade han också synpunkter på någonting som landskapsregeringen hade gjort, som troligtvis var för valet. Jag skulle vilja säga att det är få ledamöter i lagting och regering som är så engagerade i Östersjön som vår social- och miljöminister Carina Aaltonen. Att påstå att regeringen inte arbetar med den här frågan är ren och skär lögn. Jag råkar nämligen veta att ministerkollegan Aaltonen verkligen har vinnlagt sig om att på alla upptänkliga sätt påtala både regeringar och i andra sammanhang hur viktigt det är att utsläppen i Östersjön minskar. Hon är inte den enda, minister Valve och jag själv försöker vid alla upptänkliga tillfällen påtala detta. Det här är ingen valfråga för den här regeringen, det här är en fråga som vi har arbetat med, både före vi kom in i regering och som vi alla kommer att fortsätta att driva ända tills vi har nått en lösning.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Det är som vanligt ett tillspetsat uttalande av minister Thörnroos när hon säger att det är ren och skär lögn. Jag kan bara konstatera. Jag kan om minister Thörnroos är intresserad, lämna de första frågorna och de svar som kom från de regeringar som svarade, om det finns intresse. I och med att minister Aaltonen inte är närvarande ska jag inte kommentera den delen. Vi har från natur- och miljöutskottet träffat de nordiska miljöministrarna många, många gånger, men jag ska som sagt inte kommentera det, när man inte har möjlighet att svara.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vad gäller arbetet i Ålandsdelegationen i Nordiska rådet och vad gäller landskapsregeringen har vi hittills försökt arbeta gemensamt och vi har helt enkelt satt Ålands bästa för våra ögon när vi har drivit frågor. Speciellt när det gäller miljöfrågor. Precis som det har framkommit i ett annat anförande, drivs de på alla upptänkliga plan. Vi behöver gemensamt hjälpas åt därför att övergödningen av Östersjön är en tickande bomb. Det är inte frågan om den exploderar, det är bara frågan om när. Sedan har vi riktigt, riktigt allvarliga problem. Jag stöder för övrigt det uttalande som ledamot Anders Eriksson gjorde kring att våra resurser när det gäller övergödning i Östersjön, borde koncentreras till den ryska regionen.
Ltl Anders Eriksson, replik
Talman! När det gäller miljöfrågorna och också när det gäller externpolitiken, även om jag är i oppositionen, jag ser att minister Ehn är på inkommande, kanske han kan nicka instämmande, när vi diskuterade de här frågorna senaste måndag när det handlade om policyn sade jag att det är enormt viktigt att vi har en gemensam strategi när det gäller de här frågorna. När det gäller det minister Thörnroos säger om vikten av att vi arbetar gemensamt vore det enormt bra, men nog har det varit ganska glest med representation när Nordiska rådsdelegationen har haft möte från ministerrådets sida. När det gäller policyn som vi just slog fast, så i augusti lovade minister Thörnroos att jo, jo, vi ska komma med en snabb respons. I måndags fick vi den klar, men vi har fortfarande en sådan märklig policy att trots att båda ministrarna och de valda parlamentarikerna ingår i Nordiska rådsdelegation är det en sådan skrivning att den gäller enbart parlamentarikersidan. Det är lite märkligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Fru talman! I ett tidigare replikskifte med delegationsordförande Beijar uttryckte jag beröm för delegationens insatser och i och med att ledamot Eriksson tog aktiv del av delegationen ska berömmet naturligtvis också riktas till honom. Jag tackar för informationen om självständigt medlemskap i Nordiska rådet. Jag skulle gärna höra ledamotens syn på hur vi bäst ska hantera medlemskapsfrågan framöver. Förväntar sig ledamoten att vi på något vis via självstyrelsepolitiska nämnden skulle formulera någon slags gemensam parlamentarisk syn på det, utgående från det här eller lutar ledamoten åt delegationsordförandes Beijars åsikt, att det här är någonting för den kommande landskapsregeringen att ta itu med? Det skulle vara intressant att höra ledamotens syn på den frågan.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Tack för en konstruktiv och bra fråga. Tanken med den policyn som delegationen slog fast i måndags är att dokumenten nu ska gå till självstyrelsepolitiska nämnden. Att självstyrelsepolitiska nämnden tar ställning till det, tycker man att det är bra eller tycker man att det inte är bra och att man förhoppningsvis, jag uttrycker mig på mina personliga vägnar så ingen tar illa upp, i självstyrelsepolitiska nämnden tycker att det här är en så pass intressant fråga, vi kallar in Nordiska rådsdelegationen för samråd och ser hur vi kan driva den här frågan vidare. Vi vet att Färöarna har varit färdiga sedan länge, som ledamot Jansson sade i sitt tidigare replikskifte, vi vet att Grönland också har allt det här klart för sig. Det är det viktiga att vi diskuterar ihop oss så fort som möjligt. När alla tre självstyrda länder står bakom det här kan vi börja driva det i Nordiska rådet med kraft. Där har vi inte varit hittills.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Kan ledamoten bekräfta att ni inte tillsammans med Grönland och Färöarnas delegation diskuterat den här specifika frågan under senare tid. Jag har ett minne själv när jag var ersättare i delegationen, på ett gemensamt tre gruppmedlemmarmöte, jag vet inte vad jag ska kalla det genom att de var även från den parlamentariska sidan, ministerrådet osv., så diskuterade man i ganska offensiva tongångar runt den här frågan. Har det inte skett någon samordning ännu? Hur bedömer ledamoten, finns det en förbättrad jordmån att ha en framgångsrik kampanj för ett självständigt medlemskap för autonomierna eller är det så att rädslan finns, från bl.a. svenska sidan att det här påverkar röstsiffrorna inom rådet på ett sätt som inte en del länder vill uppleva.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag minns väl att ltl Harry Jansson var med på mötet i Oslo, jag citerade honom tidigare. Jag vet inte om han hörde det. Frågan har inte diskuterats tillsammans med Färöarna och Grönland på något formellt möte efter det. När det gäller förbättrad jordmån och rädsla osv. som jag ser det, är det vi här på Åland som måste bestämma oss en gång för alla, tror vi att det här skapar möjligheter, eller skapar det bara kostnader och bekymmer, som vissa har sagt. Jag hör till dem som tror att det kommer att skapa oerhörda möjligheter. När vi har lyckats med det, kan vi börja driva frågan vidare. Tillsvidare har det inte varit någon debatt där man från svensk, finsk eller dansk sida haft någon synpunkt på det. Det har tillsvidare varit en icke-fråga, som jag vill säga, på grund av att jag har upplevt att vi inte riktigt har kunnat bestämma oss från åländsk sida. Åtminstone säger mina kolleger från Färöarna så.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Fru talman! Tack ledamoten Eriksson. Jag tänkte fördjupa mig i det sistnämnda av ledamotens anförande, nämligen B7-samarbetet. Det är inte helt lätt eftersom det skrivs en del nyhetsankor på bl. a. nätet och Sveriges radios hemsida där det står att Bornholm och Öland har lämnat B7-samarbetet. Det finns en annan artikel att Gotland har lämnat. Det som stämmer är att Bornholm har lämnat B7-samarbetet. Gotland har inte lämnat B7-samarbetet. Gotland var närvarande på föregående möte. Öland har tvekat, men Öland har samtidigt gjort tydligt att man gärna fortsätter B7 Games om konstnärssamarbetet, vilket egentligen är essensen i B7-samarbetet. I praktiken betyder det att man kvarstår.
Från åländsk sida ska jag öppet medge att innan jag tillträdde till den här posten så var jag något skeptisk till B7-samarbetets potential. Efter att ha stiftat bekantskap med samarbetet på plats, där vi ställdes inför olika alternativ varav ett var att avveckla hela B7-samarbetet, ett annat att fortsätta i en slimmad form och för det tredje att utveckla samarbetet så blev beslutet på föregående möte att vi skulle fortsätta.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Om jag drar filmen tillbaka så när vi diskuterade dessa frågor var mycket nytt. EU-medlemskapet var relativt nytt. Det fanns hur många samarbeten som helst och då såg vi att vi måste koncentrera krafterna där vi hade den största åländska nyttan, som vi sade på den tiden. Vi hade väldigt svårt att se någon potential i det samarbetet och den svårigheten tror jag att fortfarande finns kvar i och med att vi nu står på en helt annan nivå. jag menar inte att vi ska brösta upp oss eller något sådant, men det är svårt att samarbeta med regioner som inte har lagstiftningsmöjlighet, som inte har den självstyrelse som vi har.
Till sist när det gäller om Öland är med eller inte så skriver landskapsregeringen själv att medlemsöarna har minskat i antal genom Bornholms utträde 2013 och Ölands utträde 2014. Inte vet jag sedan om de är med eller inte, men så står det i landskapsregeringens meddelande.
Minister Wille Valve, replik
Fru talman! Som jag nämnde är det inte helt tydligt med Ölands eventuella utträde eller inte. Den formuleringen som finns här i vårt meddelande är nog lite förhastad. Värt att notera är att B7-samarbetet idag kostar oss extremt lite i och med att vi har gått in för den slimmade varianten. Åland har tagit över den ekonomiska förvaltningen av hela B7, vilket innebär att det finns ett nytt konto på finansavdelningen och en tjänsteman som förvaltar det. Det tar kanske en dag per månad i resursanspråk, men ger Åland en möjlighet att ta en ledande roll i B7-samarbetet. Där har vi specifikt tryckt på politiska ställningstaganden, eftersom B7 är ett starkt brand i EU fortfarande trots att en, eller en och halv ö, har utträtt, varför det finns möjlighet att trycka på miljö-, sjöfarts- och turistfrågor samt även i viss mån säkerhetspolitik. Tack för ordet!
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Det blir en tävling i snabbpratning här, så jag ska dra ner istället. Det står de facto i meddelandet att Öland har utträtt 2014. Om inte landskapsregeringen menar vad man skriver kan jag inte göra så mycket åt det. Har man inte direkta anslag så allt man tar del i, minister Valve, kostar. Det kostar i arbetstid, resor och engagemang även om de direkta utläggen inte är så stora. Jag hoppas att man från självstyrelsepolitiska nämnden faktiskt en gång för alla kan titta på det här. Nog har B7 varit helt otroligt, ja om man ska säga beundransvärd eller förvånansvärd, att ha möjlighet att överleva år efter år. Det kan inte komma så hemskt mycket ut ur det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Bästa ledamöter. Tack för en intressant debatt så här långt. Jag kommer i första hand att ägna mitt anförande åt det nordiska. Jag ska göra mitt bästa att också respektera den taltid som lagtinget förespråkar. Jag tror att alla här känner väl till att Nordiska ministerrådet är elva olika ministerråd, tio fackområden och sedan ett samarbetsministerråd. Jag är Ålands samarbetsminister och har som uppgift i det organet att sammanföra och sammanlänka den information som jag får. Vi fungerar egentligen som statsministrarnas och i vårt fall som lantrådets högra hand.
Verksamheten 2014 bedrevs så att det var Island som hade ordförandeskapet. De hade tre olika fokusområden. Man pratade om bioekonomi, den nordiska välfärdspakten och Nordic playlist, en speciallista för radiomusik med bara nordisk musik. Eygld Hardardottir, som är samarbetsminister från Island, besökte också Åland på hösten. Som en kuriositet kan jag nämna att vi hade ett ganska digert program, vilka företag som vi skulle besöka. När vi åkte ut till Geta för att träffa ledningen för Geta kommun så fick hon se äppelträd och då sa hon: ”Är det äppelträd?” ”Jo”, sa vi. ”Jag har aldrig sett ett äppelträd”, sa hon. Då tänkte vi att vi måste göra om programmet. Följande dag ordnade vi om att hon fick besöka en äppelodlare. Hon gick längs äppelraden och kände och tittade på äpplena. För henne var det här så pass stort, fast det för oss är en liten sak, så varje gång jag träffar henne så påtalar hon att kommer du ihåg när vi var och tittade på de åländska äpplena. Ibland är det små saker som gör att man minns Åland i positiv bemärkelse.
Lite mera om vad som har hänt 2014. Vi hade gränshinderarbetet med ett mandat som sträcker sig 2014-2017. Där hade vi från åländsk sida möjlighet att prioritera fem olika områden. Vi valde tre, eltarifferna till Sverige, examen och yrkesbehörigheter samt olika byggbestämmelser. Vad gäller byggbestämmelserna känner ni säkert till att landskapsregeringen har tagit en förordning, som har trätt i kraft, där vi nu har åländsk byggbestämmelsesamling. Den ska förhoppningsvis minska den problematik som har funnits i gränshandeln mellan Sverige och Åland.
Vad gäller eltarifferna till Sverige så måste jag säga att jag är besviken på den svaga progress som vi har klarat av att göra hitintills. Det är anmärkningsvärt att en befolkning på 29 000 invånare skall betala över en miljon euro årligen i överföringsavgifter på en sträcka som de facto är 20 km lång, 12 om man gör en annan koppling. Vi har försökt från landskapsregeringen, vill jag påskina, på alla upptänkliga vis, att få Sveriges regering till en diskussion om detta är rimligt, med tanke på att vi enligt självstyrelselagen har en egen behörighet på el. Vi har inte nått så långt som vi ville och därför har vi nu begärt handräckning av näringsminister Jan Vapaavuori, som i direkt kontakt med Sveriges energiminister Ibrahim Baylan för ett resonemang. Det finns nu ett större intresse från finländsk sida att delta i de här diskussionerna i och med att Finlandskabeln kommer på plats och det då finns möjligheter att transferera el mellan länderna på ett helt annat sätt än tidigare. Vi har också begärt om ett sammanträffande med Ibrahim Baylan, men jag har ännu inte fått ett besked om när ett sådant kan ske.
Det som också var intressant 2014 var att vi med ministerrådet lyckades få loss en del kapital så att Hallå Norden-kontoret på Åland kunde bli kvar. Budgeten har varit ett bekymmer i samarbetsministerrådet. Besluten tas i konsensus och det betyder att det har varit många och långa svåra diskussioner kring budgetreduktionen. Den fastställdes för 2015 till två procent och blir från 2016 en procent, men totalt åtta procent nerdraget på fyra år för att visa att Nordiska ministerrådet ser om sitt hus vad gäller det ekonomiska.
Tittar vi lite framåt på vad vi håller på med just nu så var jag förra veckan på samarbetsministerbesök på Grönland. Den allt överskuggande delen av diskussionen gick åt till den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöområdet, speciellt i St. Petersburg där Nordiska ministerrådets kontor numera klassas som utländsk agent, vilket i princip omöjliggör arbetet. Kontorslokalerna kommer att finnas kvar, men de anställda kommer att dras ner till ett minimum emedan vi från nordiskt håll inte längre kan garantera säkerheten för våra anställda. Synd, tycker jag, 2015 och 2016 hade Nordiska ministerrådet avsatt 79 miljoner danska kronor för olika aktiviteter som rör utbildning, kultur, sport och forskning i den regionen. Det är tråkigt att de pengarna inte längre kommer att kunna användas. Det är den enskilda medborgaren som i första hand kommer att drabbas av det här.
Jag ser inte någon klocka här på min bänk. Åh så trevligt, tack fru talman. Jag har 5 minuter och 20 sekunder kvar. Det saknas nämligen en klocka här så det är svårt att veta hur tiden går. Jag säger något kort om det kommande ordförandeskapet. I år är det Danmark som har ordförandeskapet. De har valt tillväxt, välfärd och värderingar som ledord för sina projekt. Under 2016 är det Finland som har ordförandeskapet. Vi har från åländsk sida varit ganska aktivt med i den processen. Vi har en tjänsteman som sitter med i beredningsorganen och målsättningen är att vi till Åland ska få ett större möte för att dels lyfta Åland på plats, men också för att offentligt visa Ålands särställning och status i det nordiska arbetet.
Avslutningsvis vill jag säga att politikerveckan i Almedalen i år blir lite mera speciell än vad den har varit tidigare. Det var ministerkollegan Fredrik Karlström som för några år sedan väckte idén. Landskapsregeringen kommer att finnas på plats i år också, men tillsammans med samarbetsministrarna från Grönland och Färöarna. Vi kommer att lyfta de självstyrande områdenas möjligheter i det nordiska samarbetet och vi kommer att göra det tillsammans. Det är roligt och intressant.
Jag vill tacka ordförande i Nordiska rådets Ålandsdelegation Christian Beijar för ett väl genomfört arbete. De diskussioner och dialoger som finns mellan regering och lagting försiggår i god anda, Ålands fromma till bästa.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag tackar också för de orden. Vi har haft ett gott samarbete så det är bara bra. Jag hoppas att det fortsätter. Min fråga när minister Veronica Thörnroos tog upp det här med Almedalen, så undrar jag om det finns något intresse av att delta i Finlands arena i Björneborg?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vad gäller Almedalen så kommer de nordiska självstyrande områdena att finnas på plats gemensamt. Vad gäller deltagande i motsvarande arrangemang på finska sidan så förs det en intern diskussion i landskapsregeringen, men inte med de självstyrande områdena.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Talman! Jag tänker uppehålla mig vid en enda fråga i mitt anförande idag efter en mycket bra redogörelse från partikollegan, ledamot Anders Eriksson, tidigare i dessa viktiga frågor. Jag tänker prata om tullkoden och skattegränsen, som återfinns i redogörelsen på sidan 32. Där skriver man att det finns ett nytt regelverk på gång och att man har pratat om det i flera år. Någonting som självstyrelsepolitiska nämnden har diskuterat i sina betänkanden kring den här redogörelsen och som det har sett ut tidigare år.
Man konstaterar och drar slutsatsen bl.a. kring det nya EU-regelverket, den nya tullkodexen som är på gång, att det inte är möjligt att till fullo förutspå hur en sådan omfattande ändring av regelverket kommer att påverka skattegränshanteringen, men enligt de analyser som har gjorts ska de förenklingar som finns idag mellan landskapet och riket vara möjliga att behålla. Tyvärr skriver man ingenting om vilka konsekvenser det eventuellt kan få till övriga EU-länder. Vi vet att vi har ett förenklat förfarande mellan Åland och Finland, men fortsättningsvis så saknar vi det gentemot andra EU-länder och då framför allt Sverige.
För att lite gå tillbaka och se på processen hur den har sett ut i de här diskussionerna så kan man konstatera bl.a. att självstyrelsepolitiska nämnden 2004 skrev så här beträffande möjligheterna att få till stånd förenklingar mellan Åland och Sverige: ”Det ankommer närmast på finländska och svenska tullmyndigheter att vidare utreda och utnyttja möjligheterna till förenklingar”. Mig veterligen har det inte varit några möten mellan de åländska, finska och svenska myndigheterna för att komma framåt på det här området. Det man har gjort är att man har fört diskussioner med den finska tullen. Här vill vi från Ålands framtids sida komma med uppmaningen att involvera också de svenska tullmyndigheterna.
Vi vet att 2002 gjordes en gedigen utredning där man visade på möjligheten att inom ramen för dagens regelverk åstadkomma förenklingar på det här området. Det som man också konstaterade 2004 när man diskuterade den här frågan i samband med redogörelsen var att den här rapporten veterligen ännu inte lett till några åtgärder. Nu elva år senare torde fallet fortsättningsvis vara detsamma. Det är inte ett gott betyg för oss politiker som har jobbat med den här frågan sedan dess. Det måste vi alla erkänna.
Nej, återuppta diskussionerna också med det svenska tullverket för att få till stånd en förbättring på det här området. De har ju visat en god anda och konstruktiva förslag redan 2002 så månne de inte har kvar den inställningen fortsättningsvis, det är åtminstone min förhoppning och min tro. Det är så att vad gäller det här området att ska vi verkligen vara med och konkurrera på allvar framöver när vi ser en utveckling som alltmera styr över mot e-handel och näthandel så är det här otroligt viktigt för Åland att komma vidare med. Visserligen kan vi utveckla försäljningen mot Finland, men EU är betydligt större än så och vi borde utnyttja alla möjligheter och marknader som finns tillgängliga i dagsläget tack vare den inre marknaden. Inte minst är det viktigt med tanke på det som landskapsregeringen mycket riktigt redogör för på sidan 11 beträffande den nya kommissionens prioriteringar som innehåller en andra punkt, En sammankopplad digital inre marknad. Det här är någonting som man förstår på andra håll och som vi borde förstå i större utsträckning. Det här är oerhört viktigt om vi ska lyckas vända den recession som vi har idag till en framtida tillväxt.
Fru talman! För att sammanfatta, involvera också de svenska myndigheterna, tullverket framför allt, i de här diskussionerna och vänta inte på att man ska få klartecken i exakt hur det nya regelverket faller på plats. Dessa diskussioner kan med fördel inledas redan nu. Vi vet ungefär hur regelverket ser ut och de här möjligheterna som man har visat redan 2002 så måste den diskussionen återuppta om vi verkligen vill komma framåt i det här arbetet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Fru talman! I måndags och tisdags var jag på BSPCs arbetsgruppsmöte i Tammerfors, i den arbetsgrupp jag sitter i, Innovation in social and health. En otroligt intressant arbetsgrupp att sitta i. Vi har träffats nu vid sex olika tillfällen och under dessa träffar haft chansen att få ta del av intressanta besök och fått lyssna på intressanta föreläsare. Inom denna grupp har problemet varit att veta hur vi skulle kunna begränsa oss och kunna fördjupa oss i det som står närmast och känns viktigast.
Att träffas på det här sättet är oerhört värdefullt då vi kan jämföra varandras olika lösningar och idéer inom det här området. För att nämna något vi i gruppen får ta del av vid våra möten är bl.a. ett besök i Tromsö för att där lära oss mera om e-health. Vi har fått höra om Estlands fenomenalt utvecklade X-Road där de lyckats samla det viktigaste inom e-service i ett komplext system där bl.a. 900 organisationer dagligen använder sig av denna X-Road och 170 databaser erbjuder sin service. Vi har besökt ett diabetescenter i Köpenhamn där de ligger i framkant i det dagliga hälsoarbetet och nu i tisdag fick vi lära oss det senaste inom forskningen för att ta fram ett vaccin för diabetes 1.
Vi har fått besöka ett center i Norge, Levanger, där de gör en scanning av befolkningen med jämna mellanrum och där de nu har en jättestor DNA-bank. Deras forskning inom hälsa är oerhört intressant och komplext, men de sitter nu på fakta i vissa fall i tre generationsled bakåt, vilket är en skatt när man skall forska om sjukdomar som går i arv eller sjukdomar som kanske dyker upp i generation 3. Kan man genom att scanna personen i nummer 3 se någonting som inte stämmer? Denna forskning gör nu också så att de lägger om hela sitt hälsoarbete på grund av vad de har kunnat få fram ur denna forskning.
Vi har alltså lärt oss vikten av att lägga krutet på förebyggande arbete framom att fokusera på den sjuka. Att det är viktigt i det politiska arbetet att alltid få in ett hälsotänk för att få ett samhälle som mår bra även ekonomiskt. Vi har lärt oss hur vissa länder i vår närregion använder sig av för mycket antibiotika. Skrämmande fakta har lagts fram för oss i gruppen. Till varje arbetsgrupps möte har respektive land lämnat rapporter på vissa frågor om hur vi har löst problemen i respektive hemland.
På det senaste möte diskuterade vi vår slutrapport som skall tas fram från gruppen för att sedan presenteras i Rostock under det kommande BSPCs årliga konferens i slutet av augusti. Vi diskuterade samarbete över landgränserna. Kan vi till exempel göra gemensamma inköp när det gäller mediciner? Kan vi samarbeta bättre med vissa svåra sjukdomar och den vård som behövs? Listan kan göras lång. Det arbetet kommer att fortsätta nu och en slutlig rapport med bland annat konkreta förslag och idéer skall tas fram till arbetsgruppens sista möte som kommer att hållas på Åland 11–12.6.
Arbetsgrupperna inom BSPC är ett viktigt redskap för att kunna få kunskap men också för att kunna driva igenom olika initiativ och frågor. Det är få platser som Åland som har samma ställning som stora länder som Ryssland och Tyskland är, men inom BSPC är vi det. Låt oss inte förringa det, det är nog så viktigt.
Vi lyfter ofta fram Nordiska rådet och hur det arbetar, som ett måtto på hur arbetet inom BSPC borde göras. Jag är i alla fall tacksam för att ha fått detta förtroende att föra fram Ålands talan inom detta spännande och ack så viktiga område. Tack.
Minister Wille Valve, replik
Fru talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson för ett engagerat brandtal och dessutom ett väldigt kunnigt sådant om fördelarna med BSPCs samarbetets arbetsgrupper och vikten av att ta tillvara de fulla potentialerna av dem vilket jag upplever att ledamoten gör genom sitt anförande. Jag tror att det är viktigt att lyfta fram de möjligheter som BSPCs arbetsgrupper ger, vilket jag tidigare gjorde, den för energieffektiviteten. Vi hade de facto två representanter från Åland, ledamot Asumaa, som är frånvarande idag, och undertecknad i Nordiska rådet. Låt oss också framledes vara aktiva i varje BSPCs arbetsgrupp.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan talmannens förslag att ärende nr 2 ska remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden godkännas? Godkänt. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.
Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse antecknas för kännedom.
Remiss
4 Avbytarservice
Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Fredrik Karlström
Talman! Som ni vet privatiserade lagtinget med en lagstiftning som landskapsregeringen förde fram för ett tag sedan från den 1 januari, avbytarsystemet i landskapet på ett sådant sätt att landskapet fortsättningsvis finansiellt stöder husdjursproduktionens behov av avbytarhjälp. Enligt det lagförslag som landskapsregeringen lämnade till lagtinget den 27 maj 2014 skulle ett lantbruksföretag utöver avbytardagar, årligen kunna beviljas stöd för vikariehjälp under högst 300 dagar med 50 procent av de faktiska kostnaderna. Det förslaget tvingades vi tillsammans här i lagtinget och utskottet att ändra lite på, på grund av att den europeiska kommissionen i juni samma år, en dryg månad senare, publicerade ett nytt regelverk i form av en förordning som innebar att stöd enbart kan beviljas under högst 90 dagar på grund av läkarintyg och högst under 180 dagar på grund av moderskaps- eller föräldraledighet. Lagtinget beaktade detta men uppmanade regeringen att återkomma med en reviderad lagstiftning som skulle möjliggöra ursprungsförslaget.
Som ni minns i debatten meddelade undertecknad att landskapsregeringen skall jobba för det och inleda arbetet med en notifiering av ett stödsystem som utökar antalet dagar under vilka stöd kan ges, i linje med det lagförslag som lämnades i maj och att i denna del återkomma till lagtinget. Det är den lag vi har på vårt bord idag. Landskapsregeringen föreslår sålunda att avbytarlagen ändras, så att stöd för vikariehjälp kan beviljas under högst 300 dagar. Landskapsregeringen föreslår också att stödnivån inom förslagets budgetramar justeras från 60 till 50 procent så att ersättningen blir högst 120 euro per dag under de 30 första dagarna och därefter högst 64 euro per dag. Det är också i linje med vad utskottet uppmanade landskapsregeringen att göra i sitt betänkande.
Då lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som landskapsregeringen fastställer innebär detta också att kommissionens godkännande dessförinnan bör ha givits. Vi har förankrat lagen hos kommissionen och väntar som bäst på deras formella beslutet. Med dessa ord överlämnar jag lagen om avbytarservice till lagtinget.
Ltl Anders Englund, replik
Fru talman! En fråga, har näringsministern tagit in något i det här förslaget från den arbetsgrupp som ministern själv har tillsatt och om inte så varför?
Minister Fredrik Karlström, replik
Talman! Svaret på den frågan är att den arbetsgruppen har haft två möten varav ett med de tre nya representanterna. Det arbetet framskrider väldigt konstruktivt. Däremot har den här frågan om avbytarstödet inte mera diskuterats än dryftats. Avbytarstödet är i sig ett stöd som vi har haft en hel del diskussioner om under den senaste tiden, men det är inte avbytarstödet som är lösningen på lönsamheten på ett mjölkföretag och det är vi alla överens om.
Ltl Anders Englund, replik
Fru talman! Jag tror kanske att det hade funnits ingredienser från en sådan här arbetsgrupp som är tillsatt med även representanter från producenterna. Man hade kunnat ta in någonting i ett sådant här lagförslag. Nu finns det risk att man får komma med ett nytt lagförslag efter en månad eller så om man vill göra förändring.
Minister Fredrik Karlström, replik
Talman! Det här lagförslaget handlar alltså om avbytarservice så att vi finansierar den avbytarservicen för just mjölkproducenter med 80 procent 300 timmar för en lite större gård. Som sagt, det är inte avgörande för lönsamheten. Avbytarservicen är viktig för att man ska orka jobba i många år framöver och därför har vi ansett att det är viktigt från landskapsregeringens sida att vi stöder avbytarservicen. Det kommer knappast att bli en lagändring igen som ett förslag från arbetsgruppen. Det är inte avbytarlagstiftningen som avgör lönsamheten utan det är att få betalt för produkten och för att se till att man har kostnaderna i skick och att man har hela produktionslinjen under kontroll.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Det skulle vara intressant att höra ministern i talarstolen att i och med att det indirekt är kopplat till det här anförandet, med några ord beröra vilka erfarenheter som finns av det nya systemet med avbyteriet, den privatisering som trädde i kraft från den 1 januari. Har man fått någon erfarenhet av hur det här kommer att bli? Kommer de mindre mjölkgårdarna att kunna anlita avbytare eller är systemet för krångligt? Det har kommit lite olika signaler beroende på vem man pratar med inom livsmedelsklustret. Det skulle vara intressant att höra ministerns kommentar till den delen.
Minister Fredrik Karlström, replik
Talman! Det är en bra fråga. Jag ställde samma fråga själv nyligen till landskapsagronomen och svaret var väldigt entydigt. Förstås är det väldigt kort tid ännu, vi är bara inne i mitten av mars, men under januari och februari månader har fyra avbytardagar arrangerats från landskapsregeringens sida. Vi har ju fortfarande ledande avbytaren kvar och vi har också en avbytare som jobbar kvar under i stort sett det här året, med tanke på att hon sedan går i pension. Vi har försökt göra en smidig övergång och också vara den här säkerhetsventilen under övergångsåret. Med tanke på att det under januari och februari inte har funnits utan man har löst det med privata lösningar, så skulle jag vilja säga att ja, det har fungerat väldigt bra så här långt. Vi har fortfarande beredskap från landskapsregeringens sida under övergångsåret att försöka hjälpa till så mycket som möjligt. Det har också startats nya avbytarföretag så när det här faller på plats till fullo är jag helt övertygad om att det kommer att vara ett modernt avbytarsystem.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Ser ministern eller avdelningen några rättsliga komplikationer med den här föreliggande framställningen? Jag vill minnas att det har funnits en skrivning tidigare om att det har rört sig mellan 50-60 procent i samband med föräldraledighet osv., att det var en gråzon. Är det därför man drar ner till 50 nu eller är det enbart för att finans- och näringsutskottet och därmed lagtinget samfällt sade att det borde vara nästa steg, när lagpaketet skulle komma på nytt. Det skulle vara intressant att få en kommentar också till den delen.
Minister Fredrik Karlström, replik
Talman! Den 50- och 60-procentiga finansieringen har att göra med budgetramarna som vi jobbar efter. Den är redan nu fördubblad mot den omställningsbudget som sades att skulle få kosta 200 000. Det är nästan så att det kostar 400 000 det här systemet. Att dra ner från 60 till 50 är ett sätt att försöka hålla den budgeten i alla fall. Om det är några komplikationer med lagstiftningen här så vill jag säga att med den dialog vi har haft med kommissionen så kommer det här lagförslaget att accepteras och notifieringen gå igenom. Man kan fråga hur det finska systemet i fortsättningen ska kunna fungera med tanke på att den de facto bryter mot den förordning som kommissionen tog tidigare. Det är en fråga som är ganska intressant, hur, det är intressant.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Harry Jansson
Talman! Vi tar vid där minister Karlström slutade. Det är intressant att se att man från finsk sida kan bryta mot EUs regelverk, precis som ifråga om taxibilar, skolskjutsar. Man lägger det på en förordningsnivå och så länge inte någon klagar är systemet gångbart i EU-kommissionens ögon. Det är min tolkning av det finska systemet att man kan gå emot stödförordningen från juni 2014.
När det gäller det föreliggande lagförslag är det en kopia av det vi egentligen fick på våra bord i maj 2014. Det är ett budskap från lagtinget som landskapsregeringen har lyssnat på. För att ansluta lite till ledamot Englunds fråga, i och med att vi har en kris inom delar av livsmedelsklustret, mer eller mindre hela kanske, vågar man påstå, hade vi gärna från centergruppens sida sett att man kunde invänta mjölkarbetsgruppens rapport och se vilka åtgärdsförslag, som kommer den vägen. Jag förstår komplikationen med notifieringen, dvs. man har inlett processen med kommissionen i ett tidigt skede och att då föra in nya komponenter är alltid komplicerat. Jag hoppas att ministern och landskapsregeringen har beredskap att återkomma till den här delen.
Ser man på våra möjligheter att faktiskt ge en hjälpande hand, se på behörighetsfördelningen mellan Åland och Finland etc., är den här verksamheten en påtaglig sak som vi kan göra dvs. ingen kan ifrågasätta vår rätt att agera inom ramen för det här. Någon form av åtgärd till den delen i ljuset av mjölknäringens med fleras kris, skulle vara välkommen. Jag utgår från att mjölkarbetsgruppen kommer att jobba snabbt och att det finns möjligheter ännu under den här mandatperioden att återkomma från landskapsregeringens sida med konkreta ändringsförslag till den delen.
När det gäller kostnaderna för den här verksamheten så i de underlag som har funnits när det gäller avbytarservicen är spännvidden oerhört stor mellan minimi och maximikostnader, från 250 000 och upp till över 400 000. När det gäller föreliggande förslag beror det på många olika komponenter, olika typer av ledigheter som kan uppstå, som också kan föranleda en budgetpåverkan. Det är inte sagt att det kommer att ske en sådan utan att landskapet kommer att kunna spara pengar i förhållande till maximiramen. Från centergruppens sida är vi inte oroliga för kostnadssidan med tanke på hur spännbandet är inom budgetramen för avbyteriverksamheten.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! För det första ser jag inte någon anledning till att vi ska vänta med lagen till arbetsgruppens slutrapport som ska komma i september. Det betyder att man hela det här året skulle ha sämre förutsättningar än vad den här lagen ger. Nu får man de facto 300 dagar, medan den befintliga lagen som är i kraft är begränsad. Det här är en bättre lag för producenterna än den nuvarande som lagtinget tog tidigare. Där ser jag ingen anledning till att man ska invänta arbetsgruppens resultat. Däremot kommer arbetsgruppen att jobba allt vad man kan och lite till för att se till att försöka höja lönsamheten i mjölkbranschen totalt. Det är det som är det viktiga. Sedan har man från finansutskottet sagt att man ska göra den här översynen och titta på konsekvenserna efter tre år när systemet har varit i gång, men redan efter två och en halv månad kan man säga att det verkar fungera bra. Gällande kostnaderna är det förstås ett långt intervall beroende på hur jordbruksföretagarna väljer att anställa.
Ltl Harry Jansson, replik
Fru talman! Jag förstår mycket väl svårigheterna att anpassa förändringar i avbytarlagstiftningen utgående från mjölkarbetsgruppens tidtabell, men det är ingenting som förhindrar att grupper kommer med delförslag, som slits loss från slutrapporten till de delar som det krävs snabbare åtgärder. Återigen, det här skulle kanske vara en av de snabbare trots allt, med tanke på den omedelbara effekten. Där gäller det de faktum att de landskapsanställda inte har involverats i verksamheten. Det är en dubbelbottnad signal som ges från näringens sida. Är det faktiskt så att man inte anser sig ha råd? Det är en utvärdering som vi säkert kommer att få ta del av så småningom.
Minister Fredrik Karlsson, replik
Fru talman! Man ska också veta att det kostar att anlita en landskapsanställd avbytare, det är egentligen inte så stor skillnad. Det kanske är 15 procents kostnadstäckning om man ska anställa en landskapsanställd avbytare och här får man 80 procents finansiering om man ordnar det privat. Det viktiga som finansutskottet och lagtinget konstaterar i den tidigare debatten var osäkerhet, finns det någon som svarar när man ringer. Därför är landskapsregeringen i jour, stand by, och har ett system med ledande avbytare. Det finns också avbytare som kan hoppa in, vid t.ex. sjukdomsfall, för den jordbrukare eller mjölkproducent som behöver avbytare. Vi har tagit ett stort ansvar också under den här övergångstiden, men det är helt klart att det här privata systemet är mycket mera flexibelt och mycket bättre för producenten än vad det var tidigare. Man ska ju veta att det är värt ungefär 7 200 euro för en mjölkproducent, det man får i subvention från landskapet.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Ministerns redogörelse stämmer förstås. Skulle vi ha det finska avbytarsystemet skulle vi ha en budgetbelastning på 1,2–1,3 miljoner, nu har vi ett budgetanslag i Ålandsbudgeten som till ett minimum är på 250 000. Det är klart att den differensen gör att de åländska producenterna inte har samma möjligheter till att ha en ledighet värd namnet, vad gäller antal dagar. Vi får väl utvärdera det så småningom och då får vi komma ihåg att egenavgiften för de åländska producenterna är relativ ny. Den trädde i kraft 2010 om jag inte missminner mig. Det var i varje fall tidigt under landskapsregeringens mandatperiod som man införde egenavgiften.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Tack fru talman! Som viceordförande i finansutskottet ser jag att den här lagframställningen är en beställning från det som finansutskottet och lagtinget har sagt i sin tidigare behandling av det här. Det var en diskussion om antal procent i finansutskottets betänkande, 50-60 procent, men där har finansutskottet en tydligare skrivning: ”När landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett förslag om en sådan utökning anser utskottet att stödbeloppet bör övergå till 50 procent av de faktiska kostnaderna”. Det här är någonting som vi hela tiden har väntat på, att det ska läggas på plats bara EU-kommissionen har tittat på det. Jag ser den här som en formalitet och inte som en stor grej.
Ltl Harry Jansson, replik
Fru talman! Ja, ledamot Nordberg har förstås rätt i det han sade i ett replikskifte tidigare, att det här är ett beställningsjobb anpassat till den stödförordning som trädde i kraft inom unionen i fjol och det som ledde till en förändrad lagutformning också här på åländsk botten. Själva huvudfrågan från min sida är frågan om man skulle kunna vara lite mer offensiv i ljuset av den här mjölknäringskrisen som vi upplever just nu. Då förändras naturligtvis förutsättningarna för producenterna att ha en bra ledighetshelhet, om vi kallar det så.
Ltl Mika Nordberg, replik
Tack fru talman! Jo, precis som i tidigare replikskiften så tror inte jag att det här är så enkelt att man kan koppla ihop det med den här lagstiftningen. Vi har ju hela Rysslandskrisen, som har lett till ett överutbud på mejerivaror överlag. Man kunde köpa ost för under 3 euro per kilo, fick jag ta del av nyligen. Man kan även köpa mjölk till betydligt billigare penning, även åländsk mjölk säljs i fasta Finland för mycket lägre priser mot vad som till och med köps in idag till återförsäljare på Åland. Det här är ett väldigt komplext problem och det behöver vi säkert hitta lösningar på, men jag tror inte att det här är rätt ställe att försöka lösa de utmaningar som branschen står inför.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ledamot Nordberg och jag har lite avvikande åsikter. Jag anser att det här är en av de få omedelbara, konkreta vägar som man skulle kunna bidra till att i varje fall lindra effekten av den något som ledamoten beskriver, mycket tuffa utmaning som livsmedelsklustret har och vissa delar av den i synnerhet. Det här skulle vara en möjlighet att i alla fall temporärt ge ett bidrag till en sådan intäkt. Det är väl någonting som vi får återkomma till när vi vet vad mjölkarbetsgruppen föreslår. Tack talman!
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Brage Eklund
Fru talman! Som det tidigare har sagts är det ett lagförslag som återkommer. De förändringar som nu är föreslagna är antalet dagar som höjs och att procenten sänks från 60 till 50 procent. När vi hade den i finansutskottet förra gången hade vi från oppositionen, liberalerna och Ålands framtid, en reservation just rörande detta, där vi hade kunnat göra det lite enklare. Vårt förslag var att man kunde införa en 6a paragraf där just den här förändringen skulle ha skett automatiskt genom en landskapsförordning. Just den här paragrafen hade trätt i kraft istället när man hade fått beskeden från kommissionen. Då hade man stiftat lagprocessen. Nu har vi egentligen skapat lite mera arbete åt lagberedningen och kommer till samma resultat. Enda skillnaden med den framställning som landskapsregeringen ger nu är att vi från oppositionen, när vi reserverade oss, ville vidhålla 60 procent även fast det blev 300 dagar. Nå det är en diskussion som vi får ta i utskottet, men man hade kunnat vara lite smidigare och accepterat vårt förslag i utskottet så hade vi sluppit den här debatten i lagtinget idag.
Det jag ytterligare vill ta upp är om jag har förstått saken rätt, så finns det ingen riktig lösning på vikarierna för plötsliga sjukdomsfall. När man nu har öppnat lagen hade man kunnat lyfta den frågan. Vi anvisar i vår reservation att man borde från landskapsregeringens sida kunna skriva ett avtal med de serviceproducenter som tillhandahåller avbytare, att de garanterar att de ställer upp vid plötsliga sjukdomsfall. När man har ställt den frågan tidigare har man hänvisat till att man fortfarande har en tjänsteman kvar i arbete ett år framåt så det är ingen akut fråga. Nej, det kan vara så, men efter ett år så kan det bli en akut fråga om det händer.
Resonemanget som man har haft i det här lagförslaget när man har resonerat runt dagarna är intressanta. Man har faktiskt beaktat föräldraledigheten för just unga jordbrukare också och tänkt på att man har behov av ledigheter i samband med när man får barn. Det är glädjande till den delen, men man borde ha kunnat beakta den här sjukledighetsgrejen i samband med att man öppnade lagen.
Om man går till det som ledamot Harry Jansson var inne på, att man borde ha väntat och tittat vad arbetsgruppen som har blivit tillsatt har för synpunkter på avbytarsystemet, så har jag ingen uppfattning om, men det är en tanke som man kanske behöver beakta. Det är synd om arbetsgruppen kommer fram till, efter en eller två månader, att man bör öppna lagen igen. Då är det bortkastad tid. I övrigt kommer jag att stöda förslaget. Kanske diskuteras det i utskottet.
Jag förstod på ministern att det egentligen handlar om en budgetfråga, att det ska hållas inom ramen. Man får fråga sig om man bör gå till mötes med procenterna i och med att det är ganska ansträngt inom mjölkproduktionen. Till min information har jag fått att åtminstone tre mjölkgårdar kommer att läggas ner. Det är mindre familjejordbruk, som motsvarar kanske mellan 70-80 mjölkkor. Ytterligare gårdar ställer sig frågan inför nya LBU-programmet i vår, när man ska ansöka om stöd för husdjursgård så binder man fast sig fem år framåt. Där är det många som ställer sig frågan om man kommer att orka fem år med de premisser som är idag för mjölkproduktion.
Något annat tänkte jag inte ta upp i det här skedet, jag har förmånen att vara i utskottet och behandla frågan och där tror jag att minister Karlström kommer som hörande, så troligtvis kan jag ställa flera frågor där.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Att landskapsregeringen skulle vara någon sorts tredje part i ett avtal mellan två parter och tvinga någon till att ha back up ifall man inte kan uppfylla det avtal man har ingått, känner jag att är väldigt konstigt. Det går inte att skriva en lag om det. Landskapsregeringen gör ett bra jobb under den här övergångstiden, att ha personer ståendes stand by ifall det skulle hända saker och ting när jordbrukarna inte har kunnat förutse och ha privata avbytare. Jag är helt övertygad om att det här löser sig på sikt och man gör ett avtal med en person och man kan ha ett annat avtal med en annan ifall att det behövs. Vi har redan sett att det privata systemet har fungerat väldigt bra under en väldigt lång tid. Uppenbarligen har det bara i fyra dagar varit behov av användning. Till det här med 50 och 60 procent verkställde jag helt enkelt lagtingets och finansutskottets önskan.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Om jag börjar med det sista, med det här med 50 och 60 procenten, det är lagtingets beslut, jo, men jag vill påpeka att vi i oppositionen hade en annan åsikt. När det gäller ansvarsfrågan i plötsliga sjukdomsfall från landskapsregeringens sida, ja, det är klart att man kan tycka att det inte är landskapsregeringens ansvar. Backar man bakåt lite, jag ska inte upprepa dessa saker, men alla vet vilket ansvaret ursprungligen var och vad man åtog sig då. Nu är man frikopplad helt och hållet från ansvaret. Visst har landskapsregeringen sluppit lindrigt undan eftersom man inte ens behöver ta ansvaret. Att diskutera ett avtal med dem som driver ett privat avbytarsystem idag har man kunnat göra.
Minister Fredrik Karlström, replik
Talman! Jag tycker att landskapsregeringen tar ett stort ansvar när man sätter uppemot 400 000 euro årligen och 7 200 euro exempelvis till några mjölkgårdar för att ersätta den vikariehjälp man behöver. Det är 30 dagar i året, 10 timmar om dagen som man kan använda flexibelt precis när och hur man vill. Sedan är det landskapsregeringens roll att finansiera det till 80 procent. Det är ett ansvar som är fantastiskt bra gjort av den här landskapsregeringen. Det är väldigt få ställen i världen som har en sådan fantastiskt förmån som finns här. Jag anser också att det här systemet är bättre än det finska systemet där man har kommunalt anställd avbytare som man inte kan tvinga till sig när man så helst önskar. Man kan göra ett avtal med någon som känner ens gård och någon som kan jobba enligt de premisser man har. Ett flexibelt system för ett modernt lantbruk. Jag är väldigt stolt över det här systemet. Jag tror att flera kommer att ta efter den.
Ltl Brage Eklund, replik
Talman! Ja, man får se om andra nationer tar efter det här systemet, men om vi tar en diskussion med dem som har djurbesättningar idag och frågar om de anser att det åländska systemet är bättre än det finska, ersättningar och antalet dagar som man har rätt till ledighet, tror jag att de inte har samma uppfattning som minister Karlström har.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Jag delar ledamot Eklunds sammanfattning om vad som håller på att hända inom den åländska mjölknäringen, dvs. fler och fler kommer att sluta. Vi vet alla vad det innebär inom ett kapitalintensivt näringsliv. Det blir permanent, vi kommer inte att få se något sådant återskapat. Det är därför jag också delar ledamotens åsikt att man bör göra vad man kan nu. När det gäller den kreativa tanke som ledamoten med flera hade i samband med den lagframställning vi hade på bordet i maj i fjol, så var det väl som så att vi inte vågade riktigt anamma systemet med att utmana EU-kommissionen genom att säga att det här ska gälla när det väl har trätt i kraft. Det kändes som en utmaning som var lite för stor att ta, med tanke på de följder som vi kan få plus att här ingick reservation också om ett högre belopp.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag vill inte utmana kommissionen, det här har aldrig trätt i kraft om kommissionen inte har godkänt det här förfarande. I och med det här som har hänt nu har paragrafen fallit in automatiskt. Man har inte behövt ha den här diskussionen igen. Det arbete som lagberedningen nu får göra för att komma med lagförslaget hade man inte behövt göra. Vi ville vara lite smidiga och visa på att man kan vara lite handlingskraftig.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Jag tror att ledamoten förstår vad det här skulle innebära om vi skulle anamma den här typen av lagstiftningen. Det finns ganska många situationer idag där vi kunde tillgripa den här typen av mekanism, men jag tror inte att det skulle vara till fromma för självstyrelsen. När det gäller det föreliggande lagförslaget har finans- och näringsutskottet ett ganska stort ansvar att i samband med handläggning av det här, höra representanter både för näringen och för de ansvariga inom landskapsregeringen, om erfarenheterna av det system som vi har tagit i bruk. Budskapet har under resans gång sedan 2008-2009 och framåt efterlyst utvärdering av systemet. Det här ger en möjlighet för utskottet att verkligen bekanta sig med erfarenheterna och också då komma med eventuella uppmaningar till landskapsregeringen om vidare aktivitet.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Det kanske är så att vi har olika syn på hur man kan vara handlingskraftig. Det är inte att utmana så mycket om man har gått in för det alternativ som vi hade som förslag med att ha en 6a paragraf som hade trätt i kraft automatiskt i en landskapsförordning. Vi hade sluppit den här debatten, vi hade sluppit en lagberedningstid och vi hade sluppit behandlingen i både lagting och utskott. Vi har väl olika uppfattningar, vi är väl inte lika rädda som centern i det här fallet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Slotte, replik
Fru talman! Vi har alla information om särskilt mjölkgårdarnas stora problem med lönsamheten. På grund av den avstannande exporten till Ryssland och bl.a. mejeriprodukterna från EU har priserna rasat på våra hemmamarknader. Mot bakgrund av det problem som nu finns ifråga om lönsamheten, anser jag att utskottet i nära samarbete med landskapsregeringen bör överväga att höja ersättningsnivån. Det här innebär förstås att lönsamheten inte ökar särskilt mycket, men det skulle vara en bra markering från samhällets sida att vi värnar näringen.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag tackar för det stödet, ledamot Slotte. Det är synd egentligen att ledamot Slotte inte sitter i finans- och näringsutskottet, då hade jag vetat att jag hade fått stöd från en centerrepresentant. Nu vet jag inte riktigt vad det blir för ordförandeskapet eftersom det är delade meningar inom centergruppen. Det stöd som ledamot Slotte ger tackar jag för i alla fall. Jag hoppas att om jag kommer med ett förslag att det ska vara 60 procent istället för 50, så förväntar jag mig ett stöd från ledamoten.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Anders Englund
Fru talman! Avbytarlagstiftningen som vi diskuterar här från lagtingsstolen finns det många åsikter om. Som den är lämnad till lagtinget nu innebär den en liten förbättring jämfört med det tidigare förslaget. Det är okey så. Nu var oklarheten om man jämför med Finlands och EUs lagstiftning upp här. Vi vet att i Finland ligger behörigheten inom social- och hälsovårdsministeriet och där har man också uttalat sig om att lagstiftningen, som reglerar avbytarsystemet, ska ändras i början av år 2015. Det är frågan om tillämpningen av EU-kommissionens förordning given år 2014 i juni som reglerar det s.k. gruppundantaget i administrationen av statsstöd.
Den här EU-förordningen, som gavs i juni, nämner som en allmän begränsning att avbytarservicen skulle begränsas till tre månader, en föräldraledighet som skulle förkortas till sex månader, men ändå kan de finländska föräldra- och vårdledigheterna fortgå i och med att EU-kommissionen väntas godkänna det finländska undantaget om motiveringarna får stöd för längre perioder av avbytarservice.
EU-kommissionen är införstådd med vad Finland tänker göra för att få de här lättnaderna, vad gäller riktlinjerna för gruppundantagen till statsstödet. Det intygar man från social- och hälsovårdsministeriet, som också vill säga att man inte inför förkortningen av rätten till avbytarservice i lag här i Finland, eftersom man fortfarande förhandlar med kommissionen. Man har uttryckt sig på det viset och det kommer att medföra ändringar även i den finska lagen framöver, det är jag övertygad om. Man borde revidera avbytarsystemet i varje fall.
Nu är arbetet i gång med att anpassa det här till vissa nerskärningar som man kan få göra, men det är en politisk fråga i Finland ännu. I det här skedet arbetar de finländska myndigheterna för att inte tillämpa EU-förordningen som sådan. Högst antagligen behövs det ett godkännande i Bryssel för att bibehålla avbytarsystemet inom samma ramar som man hittills har gjort. EU-kommissionen kommer att delges det finländska undantaget till den här statsförordningen.
Från Finland är målet, och det behöver det också vara för vår del, att inte äventyra producenternas sociala trygghet. Det är väl här vi också kan titta över hur vi jämför det här med riket. Det finns både för- och nackdelar med de system vi har här. Jag tycker att vi får höra vidare i finans- och näringsutskottet. Man får väl vara med som hörande där när man är suppleant. Däremot kunde utskottet också höra från social- och hälsovårdsministeriet hur de har löst det här med EU-kommissionen. Där finns det en person, Riitta Kuusisto, på ministeriet, som har hand om dessa frågor. Tack!
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Bordläggning
5 Barnbilstol
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 23 mars 2015. Godkänt.
Bordläggning
6 Godkännande av associeringsavtalet mellan EU, Euratom och deras medlemsstater och Ukraina, Moldavien respektive Georgien
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 23 mars 2015. Godkänt.
För kännedom
7 Godkännande av ändringar av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändring
Republikens presidents framställning (RP 12/2014-2015)
Talmannen har efter samråd med talmanskonferensen beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.
8 Ändringar av lagtingsordningen
Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 23 mars 2015.
9 Vårfågeljakt
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 1/2014-2015)
10 Väg- och broprojekt
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 2/2014-2015)
En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 23 mars klockan 13.00. Plenum är avslutat.