Plenum den 19 december 2012 kl. 09:30
Protokoll
-
1 Godkännande av konventionen om arbete till sjöss
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2012-2013)
Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 2/2012-2013)
2 Budget för landskapet Åland 2013
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2012-2013)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)
3 Extra anslag för kortruttsinvesteringar
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2012-2013)
Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Axel Jonsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.
Första behandling
1 Godkännande av konventionen om arbete till sjöss
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2012-2013)
Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 2/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Lag- och kulturutskottet har jobbat i gott samförstånd och i racerfart. Jag vill igen påpeka, innan jag presenterar betänkandet kort, att systemet med landskapsregeringens yttrande är bra och det ger större möjligheter till en sammanhållen helhet. Det måste också finnas reella möjligheter för utskotten att jobba vidare med frågorna och en försvårande omständighet har varit att ansvarig minister inte heller har varit på plats.
Godkännande av konventionen om arbete till sjöss är ett stort steg framåt. Läser man landskapsregeringens yttrande kan man få intrycket att det rör sig om en skorpa, men när utskottet öppnade skorppåsen såg vi att där inne fanns en räkmacka. Vi hade oerhört intressanta höranden och man kan konstatera att för sjömännen globalt sett är den här konventionen ett stort steg framåt. Det tryggar arbetsförhållandena för sjömännen i hela världen.
Det har varit ett omfattande arbete och Åland har dragit sitt strå till stacken. När det gäller ILO-konventionen om arbete till sjöss är just syftet att alla sjömän ska tillförsäkras rätt till en anständig anställning. Tittar man på konventionen ser man att det handlar om basrättigheter för sjömän, det handlar om dygnsvila, anständiga löner, tillgång till mat på sin arbetsplats osv. Syftet med konventionen är också att det utjämnar konkurrensen i den globala sjöfarten. Systemet medför att när fartyg från världshaven finns i de europeiska hamnarna kan man utföra kontroller. Man kan gå ombord och kontrollera hur sjömännens arbetsvillkor är från fackföreningarna i Finland och på Åland och från rederiföreningarna. Den ska ratificeras i augusti 2013 och sedan träder den i kraft ett år senare.
Resonemanget i landskapsregeringens yttrande och orsaken till att lagtinget ska ge sitt bifall är att det finns en glipa öppen i och med att i dagsläget tjänstgör sjömännen i landskapet under arbetsavtal, vilket är rikets behörighet. Glipan som man har lämnat öppen är att sjömännen i landskapsflottan i framtiden ska kunna tänkas bli tjänstemän. Där pratar man främst om befälen. Det är orsaken till att lagtinget ska ge sitt bifall.
Utskottet har fått erfara att det här är i dagsläget ett hypotetiskt resonemang. Det är inget som är aktuellt. Därför det ganska knapphändiga yttrandet från landskapsregeringen. Det finns ett fartyg under landskapets ägo som kan komma i fråga med att utfärda certifikaten och det är Michael Sars, eftersom det är ett fartyg som också rör sig i utrikestrafik. Vår egen skärgårdsflotta är i inrikestrafik, men det är just det förhållande som gör att landskapsregeringen har skrivit att man kan tänka sig tjänsteförhållande för befälen.
Vi har fått en ingående presentation i lag- och kulturutskottet hur omfattande arbetet har varit och hur stater som Liberia och Panama har varit de som först har skrivit under konventionen. Det betraktar man som en strategi. De vill vara först på banan eftersom de var oroliga att om de europeiska sjöfartsstaterna först godkänner konventionen så kan de ställa ohemula krav.
Vi har också fått veta att det finns sjömän, globalt sett, som lever under slavliknande förhållanden. Dit hör t.ex. sjömännen från Burma. Där måste man ge 50 procent av lönen till staten.
Kort och koncist, lite ostrukturerat anförande, men lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till konventionen. Det är ett stort steg framåt för rättvisare sjöfart, globalt sett. Tack!
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Lagtinget har orsak att vara tacksam mot lag- och kulturutskottet som så snabbt har behandlat den här frågan. Den kom ju av olika orsaker väldigt sent till behandling. Vi hade naturligtvis kunnat besluta att behandla den utan landskapsregeringens meddelande, men vi valde att inte göra det och därför blev det bråttom här på slutet. Det som har varit intressant för utskottet och som utskottsordförande redogjorde för, är att detta är en globalt och internationellt intressant konvention som har stora påverkningar, men det faller inte under lagtingets behörighet att behandla den typen av frågor. Det är blått den egna landskapsflottan som det är frågan om när det gäller vår behandling. Vi hörde om det här med Michael Sars, men har utskottet för övrigt kommit till att landskapsregeringen skulle ha några implikationer på landskapsflottan annat än de eventuella framtida frågorna när det gäller dagsläget?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det finns en gräns i konventionen om att det ska vara för fartyg större än 500 bruttoton och det är där det går. Det kan ändå finnas en frivillighet och vill man ha någon form av kvalitetsmärkning kan man göra det på mindre båtar också. När det gäller landskapets skärgårdsflotta så är det inrikestrafik och det var just det faktum att i framtiden eventuellt att befälen kan vara tjänstemän som krävde lagtingets godkännande när landskapsregeringen har kommunicerat ut det. Det har man gjort under en längre tid, ända sedan medlet av 2000-talet om jag har förstått saken rätt. Det oaktat är det en väldigt intressant konvention med Åland som en stor sjöfartsnation. Ålänningarna har varit aktiva i den här frågan.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det är otvetydigt så att för våra uteseglande rederier är det väsentligt. Jag antar att vi dock uppfyller alla villkor. Det är väl de sämre sjöfartsländerna som den här konventionen huvudsakligen riktar sig mot som vi väl förstår. Nog är det väl så att även om landskapsflottan i huvudsak faller utanför på grund av storleken på fartygen, att den här konventionsregleringen ifall den skulle gälla även i inrikestrafik, så fyller ändå alla våra fartyg de krav som ställs i den här konventionen också ur den synpunkten. Vi är väl välrustade?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Absolut! Konventionen har minimikrav och de uppfyller landskapet med råge. Det som också är intressant är att med den här konventionen så innan den träder den kraft så kom man överens om att 30 länder skulle gå med på att ratificera den. I dagsläget är det drygt 30 länder, det är 85-90 procent av hela världsflottan så det är en betydande andel av fartygen som nu förhoppningsvis får bättre arbetsförhållanden. Det ligger förstås fast i kontrollerna också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Det var jag som i egenskap av ersättare för infrastrukturministern fick presentera landskapsregeringens utlåtande för lagtinget för några dagar sedan. Jag har anledning att på min och landskapsregeringens vägnar få tacka för den snabba och effektiva behandling som man har gjort i det här ärendet. Som redan har framgått av debatten har det just nu inga större implikationer om vi tar det inom den formella ramen för självstyrelsen. Däremot har det, precis som det också har sagts här, en väldigt stor betydelse för vår viktigaste näring, nämligen sjöfarten som sådan här på Åland. Den här konventionen och allt vad den innebär kan implementeras så bra som möjligt på den globala nivån. Det torde underlätta också för vår viktigaste näring och våra aktiva företagare och rederier att kunna konkurrera på ett sundare sätt.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är precis som vicelantrådet säger, det utjämnar konkurrensen och förhindrar dumpningen av oseriösa avtal för sjömännen. Just kärnan i hela det här är Port State kontrollerna, alltså hamnstatskontrollerna som sjöfartsverken eller certifieringsbolagen kan göra. Viktigt är också att det börjar fungera och där kan man göra gemensam sak i Europa, man har systemen, man kontrollerar arbetsvillkoren på fartygen. Det är också fast i dels drägliga arbetsförhållanden, men också drägliga fartyg så att man minimerar olyckor och miljökatastrofer och sådana saker. Det är ett stort steg framåt för världssamfundet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack fru talman! Jag vill tacka ledamot Katrin Sjögren, det var ett mycket intressant anförande och jag fick också lite ny information, som jag inte kände till förut. Det är en mycket viktig global och internationell konvention som förbättrar för våra sjömän. Jag har en fråga, jag undrar vad kodifieringen innebär som nämns som ett praktiskt problem för de åländska rederierna.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Kodifieringen, alltså certifieringen? Jag är inte riktigt säker på att jag förstod frågan nu.
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! I utskottets synpunkter står det ”För åländska rederier innebär minimikraven inga andra praktiska problem än att rederierna i viss mån måste kodifiera sina system”.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det som vi konstaterade är att arbetsvillkoren på den finska och åländska handelsflottan är okey, vi har sakerna i skick. Det här handlar om att vi visar det också genom interna kontroller, intyg och sådana saker. När man får en hamnstatskontroll så ska man kunna visa dokument att man har alla papper i ordning, minimilöner och sådana saker. Det handlar om att få system som gör att man kan bevisa att man är en just och rejäl arbetsgivare. Det är det som det betyder. Den processen är helt igång, rederiföreningen och fackföreningarna är med på noterna så allt torde vara okey.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Wille Valve
Fru talman! Inledningsvis vill jag ta tillfället i akt och hålla med föregående talare om att vi sällan har haft en sådan effektiv behandling i lag- och kulturutskottet. När vi kom in i sammanträdesrummet hade vi inget betänkande, två timmar senare hade vi hört, skrivit och justerat ett betänkande. Jag kan bara konstatera att vi har en utskottssekreterare av järn.
Syftet med denna konvention är gott. Man kan konstatera att både näringsliv och fackförbund är positiva till kodifieringen. Hur är det möjligt att båda är positiva? Jo, det här handlar om att klargöra vilka spelregler som ska gälla inom internationell sjöfart. Det har varit en rungande succé på det internationella planet. Det har fått brett understöd, såsom vissa föregående talare har sagt, anmärkningsvärt nog, av många stater som av en eller annan organisation har betecknats som stater med bekvämlighetsflagg.
Inverkan på Åland är litet i ljuset av dagens självstyrelsepolitiska ramverk. Dels kan utskottet bekräfta det som landskapsregeringen säger i yttrandet att de situationer där denna konvention äger tillämplighet genom åländsk behörighet blir ytterst få sådana. Det ska vara internationell sjöfart, det ska vara vissa antal ton, i praktiken är det egentligen bara skolfartyget Michael Sars som kan komma ifråga.
Som sagt har även våra åländska lokala redarföreträdare och andra uttalat sig positivt till konventionen. När detta är färdigt kommer det att gälla 85-95 procent av världens alla hamnar så det kommer att bli en väldigt stor grej. Det finns egentligen bara två länder som har motsatt sig. Båda faller inom kategorin kuriosa, det ena är Hugo Chavez i Venezuela som vill få lite internationell uppmärksamhet, det andra är Libanon som vill uppmärksamma hur mycket infrastruktur som har förstörts av Israel vid den punkten när den här konventionen ska ratificeras. Här ser vi hur olika stater kan påverka varandra.
Själva paketet bygger på att alla rederier i världen har samma verksamhetsförutsättningar, ordentliga arbetsförhållanden och klara spelregler. Jag nämnde i remissdebatten att det kunde vara relevant för utskottet att fördjupa sig i hur Färöarna har hanterat det här i och med att vi känner till att Färöarna har en viss roll inom IMO och en status inom UNESCO. Utskottets slutsats var att mot bakgrunden av den minimala inverkan som denna konvention har på Åland idag, det minimala hål som finns i självstyrelselagen där denna konvention kan komma in, är en jämförelse med Färöarna egentligen inte relevant. Jag har även kontaktat mina kolleger i Nordiska rådet från Färöarna och bett dem berätta om Färöarnas internationella organisationer och det har bekräftat min bild till denna del.
Utskottet föreslår att Åland ger sitt stöd till denna konvention och det finns väl knappast mera att orda om den saken.
Talmannen
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lag- och kulturutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
2 Budget för landskapet Åland 2013
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2012-2013)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)
Enda behandling
3 Extra anslag för kortruttsinvesteringar
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2012-2013)
Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)
Först tillåts diskussion. Talmannen föreslår att en gemensam diskussion i de båda ärendena tillåts. Kan förslaget omfattas? Omfattat. Detaljbehandlingen kommer att vidta på fredag 21.12.2012.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Fru talman! I går presenterade jag på finans- och näringsutskottets vägnar fyra olika betänkanden kring fyra nya lagar, vilka alla på sitt sätt är en del av den budget jag nu ska presentera. Förslagen är till vissa delar djupgående och innebär inbesparingar för i stort sett alla. Studeranden får det lite sämre. Avdragen för sjukkostnader blir lite lägre och kommunerna får lite mindre i överföringar från landskapet.
Åtgärderna vidtas för att på sikt göra så att landskapets kostnader på sikt är lika stora eller helst lite mindre än intäkterna. I dag är fallet tyvärr annorlunda. Landskapet gör varje år av med mer pengar än som flyter in. Så har det varit i flera år och hittills har vi räddats av den utjämningsfond som i och med nästa års underskott töms. Efter det kan vi inte längre täcka upp nya förluster med gamla vinster.
Läget är besvärligt men på inget vis hopplöst, om vi förmår greppa allvaret och på riktigt ta tag i de utmaningar vi står inför. Utgångsläget är följande lite övergripande uttryckt. Den stora klumpsumman stiger mindre än planerat år 2013, skattegottgörelsen stiger knappast i någon större utsträckning medan lotteriskatten visar en stigande tendens. 2013 blir alltså ett svårare år medan prognoserna för 2014 och 2015 kan utvecklas i en positivare riktning. Sammantaget kommer dock inte inkomstsidan att ljusna väldigt mycket under de kommande tre åren. Alltså är det på kostnadssidan vi måste arbeta.
Vi är inte ensamma om detta. I Finland genomför man samma arbete liksom i Sverige och i resten av Europa. I stort sett samtliga nationer brottas med sina egna kostnader och gör allt för att få ner dem. På sina håll drar man sig inte ens för att sänka eller frysa löner för offentliganställda.
Idag har jag nöjet att presentera finans- och näringsutskottets betänkande kring resten av budgeten för 2013. Tyvärr är de goda nyheter inte så många. Om vi, som bor på Åland, ska lyckas skapa balans i den offentliga ekonomin, krävs med stor sannolikhet ytterligare nedskärningar utöver de som diskuterades i går och utöver de som ingår i denna budget, som lagtinget nu har på sitt bord. Detta beror inte på felbedömningar eller misstag eller konstiga prioriteringar. Det kommer sig av att inkomsterna inte når upp till förväntade nivåer alltmedan kostnaderna på vissa områden närmast skenar. Av det skälet har vi från utskottets sida understrukit att landskapsregeringen antagligen i brådskande ordning bör återkomma med en utvidgad omställningsbudget i början av nästa år. Utskottet har i sitt arbete med budgeten erfarit några besvärande sanningar.
Underskottet i ÅHS är till exempel för år 2012 till följd av en överoptimistisk budgetering större än någon på riktigt begripit. Därför har utskottet tvingats dra bort 600 000 euro från inkomsterna och lägga till 2,4 miljoner euro på utgiftssidan. Detta på flera sätt nya underskott på tre miljoner euro följer nu med in i nästa budgetår, varför behovet av inbesparingar är brådskande.
Från utskottets sida vill vi också inskärpa nödvändigheten av att med det snaraste höja högkostnadsskyddet för att alls göra högre inkomster möjliga. ÅHS med sina drygt 40 procent av samhällsapparaten är central när det gäller arbetet med att nå en budget i balans.
Det förtjänas i sammanhanget understrykas att den åländska välfärden generellt sett inte är hotad. Vi lever gott och vi har råd med inbesparingar utan att det kommer att märkas väldigt mycket i vår vardag. Men för att försäkra oss om en självstyrd framtid måste dessa sparförslag genomföras med stor disciplin och med en genuin vilja. De tider när en budget var en slags förhoppning är förbi. Det är på riktigt nu. Och det inkluderar alla, studeranden, medborgare, kommuner. Vi måste nå en kostnadsnivå som är uthålligt hållbar och i det arbetet är områden som ÅHS, Ålands gymnasium och skärgårdstrafiken centrala, de tre utgör mer än halva driftsbudgeten för landskapet.
Därför ber finans- och näringsutskottet också regeringen att återkomma med en ekonomisk halvårsuppföljning lagom till att lagtingets höstsession inleds. Med det vill vi från utskottet understryka att ekonomin kommer först när det gäller utvecklandet av hela vårt samhälle. Ekonomin kommer också tvåa och trea och ska i allt väsentligt ligga till grund för det vi gör. Utan en egen ekonomi i balans kan en självstyrelse plötsligt visa sig vara bara tomma ord.
Det finns mycket att göra innan vi kan andas ut och konstatera att vi nått en ekonomi i balans. Samhällsservicereformen måste gå vidare och redan i vår bli konkreta förslag. Ålands hälso- och sjukvård får inte längre vara en koloss som från ingenstans presenterar budgetöverskridningar i miljonklassen. Det måste råda disciplin och ansvar kring allt vad utgifter heter. Men samtidigt som detta av nödvändiga skäl måste ske får vi heller inte glömma bort att bygga vidare på vårt samhälle. Att utveckla vårt skolväsende och se till att våra unga med mod och kunskap en dag ska stå redo för att fortsätta detta bygge. Att i ord och mening och med en aktiv näringspolitik inspirera flygbolag att starta linjer till Åland. Att uppmuntra till ett värdskap som säger hej och välkommen till alla våra gäster. Att ta vara på de möjligheter vi har i form av högklassiga konferensanläggningar och gedigen vilja att få människor att trivas. Åland är i allt väsentligt en fantastisk plats att leva och arbeta på. Därför måste fokus nu och i framtiden ligga på att skapa sysselsättning och förädla både gamla och nya branscher. Det handlar om att uppmuntra entreprenörer till att se möjligheterna.
Vi får heller inte vara främmande för att söka nya lösningar på gamla problem. Det för mig in på motionen som handlar om extra anslag för kortruttsinvesteringar, den åtgärdsmotion som ledamot Torsten Sundblom m.fl. har lämnat in tidigare. Från finans- och näringsutskottets sida ser vi till exempel fram mot det fortsatta bygget av ett kortruttssystem i skärgårdstrafiken och tycker att vi den dag det blir dags för investeringar, mycket noggrant ska förbereda ett närmande gentemot Finland för att utreda möjligheterna att få en sådan investering finansierad med ett extra anslag. Såsom den finansiella situationen ser ut i dag kan en egen finansiering bli väldigt utmanande mot bakgrund av hur inkomstsidan ställer sig mot utgifterna.
I betänkandet beträffande anslaget för kortruttsinvesteringar skriver vi ordagrant ”Utskottet konstaterar att när planen gällande kortruttsutbyggnad är färdigställd blir det frågan om att verkställa genom olika investeringar. Utskottet noterar att det kan bli frågan om sådana investeringar som är osedvanligt stora och av engångskaraktär, som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget. Utskottet noterar att det således kan bli aktuellt att anhålla om extra anslag för detta i enlighet med 48 § självstyrelselagen.”
På den goda tiden kan vi också skatta oss lyckliga för att Ålands penningautomatförening och Posten på Åland båda är landskapsbolag som går bra och skapar både jobb och inkomster till hela Åland. När det gäller PAF ser finans- och näringsutskottet fram mot ett mer genomgripande samtal mellan landskapsregeringen och lagtinget kring hur PAF-medlen ska fås att arbeta ännu mer den åländska allmännyttan och samhället till fromma.
Under behandlingen av budgeten för 2013 har vi i finans- och näringsutskottet gjort många höranden i syfte att så långt det någonsin är möjligt, kartlägga effekterna av det liggande budgetförslaget. Vi har hört kommuner, enskilda, branscher, sammanslutningar och många andra för att om möjligt identifiera de verkningar som en sparbudget, som den liggande, för med sig. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift då framtiden till skillnad mot dåtiden är oförutsägbar och dagens finansiella situation gör att historiska erfarenheter inte längre är någon garanti för framtiden. Vi har ställt samman alla inbesparingar och förslag till transaktioner som på olika sätt berör både kommuner och enskilda och har därmed nått slutsatsen att de inbesparingar som föreslås i budgetförslaget inte till alla delar är önskvärda, men ändå är något som går att hantera.
Det har frågats om helhetsbilder över hur förslaget slår. Sanningen är den att sådana inte finns. Våra sexton kommuner lever i skilda ekonomiska världar med extremt få beröringsytor med varandra. Vissa kommuner hanterar de föreslagna nedskärningarna utan större bekymmer medan andra på riktigt måste söka nya lösningar på sina problem. Särskilt skärgårdskommunerna står inför stora utmaningar, vilket ytterligare sätt press på förverkligandet av kortruttssystemet.
Samma sak gäller oss människor. För de flesta av oss betyder budgeten få om några förändringar överhuvudtaget. Andra igen kommer att märka inbesparingarna mycket tydligare. Det är precis som med själva livet. Det handlar ofta om hur man själv väljer att betrakta utmaningar. Vill man vara övergripande kan man säga att den genomsnittliga kommunalskatten på Åland är 12 procent och att kommunerna gör två miljoner euro i överskott nästa år medan landskapet går med mer än sexton miljoner i underskott. Inför nästa år har ingen kommun aviserat skattehöjningar, tvärtom har en sänkt.
Kommunerna är beroende av landskapet och landskapet är beroende av kommunerna och därför är det viktigt att nå resultat i samhällsservicereformen. Därför är det viktigt att jobba tillsammans mot målet en ekonomi i balans och trygga landskapets förmåga att i framtiden kunna hjälpa de svagare. Det är viktigare än allt annat att hålla moderskeppet vid god vigör.
Fru talman! Budgetförslaget för 2013 andas sunt förnuft och framtidstro. Men också en krismedvetenhet som är nödvändig. Det råder stor osäkerhet i hela Europa vart konjunkturerna är på väg och när tillväxten ska återkomma. Här måste det dock tilläggas att det finns vissa glädjeämnen när det gäller den privata företagsamheten på Åland. Våra stora passagerarrederier investerar tungt i konkurrenskraftigt tonnage samtidigt som landbaserade köpcentrum växer upp och förnyas lite varstans i landskapet. Det är viktigt av många skäl, men kanske mest för den signal som det skickar ut och den tro på framtiden som följer med investeringar. Det visar inte minst det faktum att väldigt många småföretag klarar sig bra i konkurrensen med både Sverige, Finland och andra. Dessa bidrar sedan till att skattegottgörelsen fortfarande kan upprätthållas på en rimlig nivå.
Fru talman! Jag vill understryka att även om det kan tyckas som om ledamöterna i finans- och näringsutskottet ibland är djupt oense om hur den åländska ekonomin ska skötas är verkligheten annorlunda. Jag har upplevt genuint och uppriktigt samarbete i arbetet med detta betänkande. Ja, vi har haft omröstningar och ja, vi bilägger några reservationer som reservanterna själva får utveckla. Vi har också fört konstruktiva diskussioner och många gånger gemensamt nått skrivningar som bär spår från såväl det så kallade regeringsblocket som från den så kallade oppositionen. Vårt gemensamma mål är att nå en åländsk ekonomi som är i balans. För att komma dit måste vi samarbeta. Det är vägen dit vi möjligen har lite olika syn på. Jag vill passa på att tacka alla mina utskottskolleger för spänstiga och inspirerande diskussioner. Jag vill också rikta ett extra känt tack till utskottssekreterare Niclas Slotte som med fast hand, gott gehör och säker penna hjälpt oss alla med såväl betänkanden som med reservationer.
Fru talman! Med hänvisning till det sagda är det med varm hand som finans- och näringsutskottet föreslår att det liggande budgetförslaget godkänns med nämnda förändringar.
Avslutningsvis vill jag anföra en rättelse till betänkandet där en kläm av närmast teknisk betydelse har fallit bort. Till betänkandet ska det alltså fogas ytterligare en kläm av följande lydelse: "Att lagtinget beslutar att budgeten för år 2013 ska tillämpas från och med den 1 januari 2013 i den lydelse den har i lagtingets beslut." Tack.
Talmannen
Rättelsen antecknas till protokollet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Tack för ett intressant anförande. Jag håller med ganska mycket av det som sades. Jag känner en besvikelse över att man inte lyckas ta reda på hur stor skillnaden är när det gäller transaktionerna mellan landskapet och kommunerna, men jag fick ändå ett svar. Jag uppskattar det. Det som jag fäste mig vid var det som ledamot Pettersson sade om ÅHS, att det är på riktigt nu, att 40 procent av utgifterna är inom ÅHS och därför måste man ta det på allvar. Jag tror att han sade att ÅHS inte får vara en koloss som presenterar budgetöverskott i mångmiljonklassen från ingenting. Också det håller jag helt och hållet med om.
Det finns en skrivning i betänkandet: ”Lagtinget har vid ett flertal tillfällen efterlyst krafttag för att erhålla budgetdisciplin.” Man har väl de facto alltid gjort det, men ändå har det ändå inte lyckats fullt ut. Här löper man kanske inte linan fullt ut när det gäller budgetering i ÅHS. Man följer inte resonemanget själv från utskottet. Det är jag lite fundersam på, men det finns kanske en förklaring.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för det, ledamot Eriksson. När det gäller transaktionerna är de inte alldeles enkla att slå fast hur det slår. Det som uppfattas som lite i en kommun uppfattas som väldigt mycket i en annan och att få någon gemensam nämnare för dem är inte enkelt.
När det gäller budgetdisciplinen inom ÅHS tror jag att det är rimligt att sammanfatta utskottets reaktioner som ganska häpna, att det har varit så svårt under så länge att faktiskt se till att kostnaderna matchar intäkterna. Någon annan förklaring än det finns inte i detta skede, men jag är också rätt övertygad om att vi i utskottet har erfarit att det finns en stor beslutsamhet inom ÅHS' styrelse idag att genomföra det och att se till att disciplinen blir bättre i framtiden.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! När det gäller det sista är det säkert så. Vi får hoppas att det är så, jag kan bara tala för vår representant. Jag vet att hon resonerar precis i de banorna. Det gör vi i hela partiet och vi har alla ett solidariskt ansvar när vi är med i ÅHS’ styrelse. Det som bekymrar mig är när man skriver: ”Lagtinget har vid ett flertal tillfällen efterlyst krafttag för att erhålla budgetdisciplin. Tilläggsbudget bör inte beviljas för sådana budgetöverskridningar som borde ha kunnat förutses och hanteras genom anpassning av verksamheten.” Det är just det jag sade, man väntar inte ens på tilläggsbudgeten utan man höjer anslagen redan nu från finans- och näringsutskottets sida. Därför är jag lite orolig för att beslutsamheten som man vill visa, blir lite kontraproduktiv. Jag ska återkomma mera i detalj i mitt anförande. Jag förstår häpnaden från finans- och näringsutskottets sida. Det är väldigt förvånande att så här stora budgetöverskridningar kommer som ett brev på posten utan att någon har vetat om det på förhand.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Det är riktigt och jag är enig med ledamot Eriksson i det han säger. Det är viktigt att komma ihåg att dilemmat kring ÅHS och det som har hänt och som vi nu ser att sker är ett resultat inte av att man egentligen har varit slarvig eller oförsiktig med utgifterna utan snarare ett resultat av en vilja att i alla lägen göra gott. Det har man haft råd med genom åren när det har funnits pengar. I dagens läge är verkligheten annorlunda. Det är också viktigt att komma ihåg att man inte ska leta syndabockar i första hand när det handlar om hanteringen av ÅHS utan snarare försöka blicka framåt. ÅHS idag är ett resultat av precis alla partier som har suttit i detta lagting. Det är ingen som riktigt kan säga att de inte hade något med det att göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag tyckte att det var ett bra anförande som finans- och näringsutskottets ordförande hade. Ordförande konstaterar att både klumpsumman och skattegottgörelsen minskar. Han konstaterar också att det enda som ökar är PAF-medlen. För ett par år sedan så minskade också PAF. Var finns hållbarheten och långsiktigheten i en sådan politik om den lagstadgade verksamheten ska finansieras av PAF-medel. Det är lite som att julstäda och slänga in allting i garderoben och sätta en stol för och hoppas att det ser snyggt ut över jul.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för de vänliga orden. Man ska komma ihåg att klumpsumman och skattegottgörelsen sjunker i förhållande till prognosen, den sjunker inte i verkliga siffror. Så illa är det inte. När det handlar om PAF är det ett faktum att förhålla oss till. Landskapet äger ett bolag som är väldigt duktigt på att göra det som det gör. Det producerar ett överskott som landskapet som ägare nog har en viss rätt att förhålla sig till. Däremot hur det ska gå till är jag faktiskt inte riktigt säker på. Den saken är klar att t.o.m. med stökiga garderober kan det vara lyxiga hem.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är illa nog att prognosen inte håller. Vi pratar om flera miljoner. Det är allvarligt. Det jag ville påpeka med min replik var just det att man finansierar lagstadgad verksamhet av PAF-medel, det är inte hållbart. Vi kan inte förlita oss på att PAF går som tåget för all framtid.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Ledamot Sjögren har rätt i att vi har ljuset över en liten del till någonting som möjligen kan tolkas som lagstadgad verksamhet. Därför har vi initierat och också fått det bekräftat att det ska föras en diskussion kring PAF-medlen, vilket jag också nämnde i anförandet, för hur man ska hantera dem. Ska man fondera dem på något sätt eller hur ska man riktigt göra. Jag understryker och upprepar att det inte är fel att använda ett överskott som kommer från ett bolag vars framgångar kommer sig av att man är väldigt duktig på det man gör. Det tycker jag att landskapet Åland ska vara ganska stolt över faktiskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Tack ledamot Jörgen Pettersson för bra anförande och tack också väldigt mycket för ett synnerligen bra ordförandeskap i utskottet under behandlingen. Jag vill ta upp ett par saker som ledamoten nämnde i sitt anförande. Det ena var överoptimistisk budgetering utan att nämna dess mer vad det menades med det. Det skulle jag vilja säga gäller främst inkomstsidan. Vi kan vara överens där att det inte gäller kostnadssidan. Där borde det vara bristande uppföljning och bristande budgetdisciplin som är orsakerna till det.
Sedan nämnde ledamoten den effektiva skatteprocenten som vi inte alls tar upp i budgetbetänkandet, att det skulle vara 12 procent och att det skulle var lägst i Finland. Snittet på 12 procent stämmer ju inte. Det stämmer inte när man tittar på kommunerna separat. Mariehamn har kanske 15-16 procent och i sammanhanget glömmer man ofta bort hälso- och sjukvården och gymnasieutbildningen. Den måste läggas till för att man ska kunna jämföra det med Finland.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för värdefulla synpunkter, ledamot Carlsson. Tack också för de vänliga orden. Det är alldeles riktigt, det handlar om en överoptimistisk budgetering på inkomstsidan inom ÅHS. När det kommer till den effektiva skatteprocenten så tog jag den från debatten igår där man nämnde att efter avdrag och annat är den effektiva skatteprocenten på Åland idag ungefär 12 procent för kommunerna.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! När man jämför den effektiva skatteprocenten på 12 procent med Finland, som gjordes i anförandet, så är det de facto felaktigt. Man kan inte göra den jämförelsen eftersom vi har hälso- och sjukvården och gymnasieutbildningen som kommer till. Det går inte att göra jämförelsen på det sättet.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för klargörandet ledamot Carlsson, men jag tycker ändå att det finns ett visst värde i att man kan jämföra skatteprocenter. Kommunerna är som sådana vanskliga att överhuvudtaget jämföra med varandra av de skäl som jag anförde eftersom många har väldigt, väldigt olika förutsättningar. För att få någon samlad bild över det hela är det viktiga att visa att kommunerna i det stora hela klarar sig hyggligt idag, medan landskapet Åland i det stora hela inte klarar sig hyggligt. Faktiskt ganska långt ifrån hyggligt för ögonblicket.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Finans- och näringsutskottet och dess ordförande och sekreterare är verkligen värda en eloge för att under en sådan hård tidspress göra ett sådant omfattande arbete både med budget och budgetlagar. Det som är bekymmersamt är en av de saker som har kommit fram under behandlingen, det är just ÅHS och dess ekonomi. Vi värnar alla väldigt mycket om en god sjukvård och då är det bekymmersamt när man ser att det är svårt att hålla budgetramarna. En del har faktiskt med inkomsterna att göra, man klarar inte av att leva upp till det som förväntas av inkomsterna. En sak som utskottet säger är att högkostnadsskyddet borde ändras. Min fråga är om utskottet har fått veta varför man ännu inte har gjort det från landskapsregeringens sida, för styrelsen har efterlyst det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack vtm Eriksson för de vänliga orden och ett speciellt tack för att vtm Eriksson också nämnde utskottssekreterare Niklas Slotte. Det har varit ett stort nöje att arbeta tillsammans med honom. Det tror jag att hela utskottet understryker. När det gäller ÅHS ekonomi och högkostnadsskydd har vi erfarit att ett arbete är på gång inom ÅHS idag med att se över avgifterna. Så fort det arbetet är klart ska man sedan inleda en form av beredning för att höja det nuvarande högkostnadsskyddet. Det är läget just nu så vitt vi har begripit.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ingen önskar förstås högre avgifter inom ÅHS, men just det här med högkostnadsskyddet behöver man faktiskt tittat på. Styrelsen har ju uttryckligen efterlyst det redan tidigt på hösten om jag förstått det rätt och därför förstår jag inte varför vi inte också har fått se en budgetlag för att inför nästa år jobba med att få inkomsterna i balans med det som förväntas. Det är inte heller en hemlighet att vi från liberalernas sida dessutom är kritiska till att man lägger på nya pålagor på ÅHS inom befintlig ram. Jag tänker då på den utökade skärgårdstandvården. Man lägger på det på ÅHS och säger att det ska ske inom ramarna samtidigt som man säger att man ska iaktta budgetdisciplin och göra inbesparingar. Det blir en svår ekvation för styrelsen och för ÅHS att få ihop det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Det är alldeles riktigt som vtm Eriksson påpekade, men man kanske kan tillägga att alla investeringar inte är kostnadsdrivande. Det finns också investeringar som på sikt kan spara pengar. I de lägen man kan göra det så ska man inte tveka. Om det här är en sådan får framtiden utvisa. Förhoppningen är att man genom att flytta kostnaderna från ett ställe till ett annat ska kunna spara i det stora hela. Det tror jag att är i allas intresse.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Den liberala gruppen vill för sin del tacka för det konstruktiva arbete som har utförts i finans- och näringsutskottet under stor tidspress, som sades här. Vi gick till val senast och har hela tiden sagt att vi vill vara med och ta ansvar för den åländska ekonomin. Vi uppskattar att det noteras också så här via det som utskottsordförande säger. Jag återkommer till det mesta i mitt anförande givetvis, men en detalj vill jag nämna här. Utskottsordförande sade att hur man i framtiden ska hantera PAF-pengar i all möjlig annan verksamhet ska det föras ett samtal om. I betänkandet står det att utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget gällande dessa frågor. Det här är en viktig sak för oss. Det betyder ändå det som utskottet säger i betänkandet att landskapsregeringen ska föra ett ärende till lagtinget så att vi kan debattera frågan i normal och god ordning.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för det, ledamot Perämaa och tack för ett sakligt påpekande. Jag noterar att våra utskottsdiskussioner fortsätter i salen vilket är trevligt. Tolkningen av det som vi skriver i betänkandet till mitt eget samtal var möjligen en personlig inflikning. Det är det som står i betänkandet som gäller naturligtvis.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Då får vi från vår sida göra den tolkningen att det innebär att i enlighet med lagtingsordningens redskap förs det hit ett ärende för behandling så att det blir en normal debatt. Det var vår tro att skrivningen betyder det och nu hoppas vi att vi har tolkat det rätt. Vår tro om att det är så det ska gå tillväga var det som gjorde att vi inte drev vår egen budgetmotion vidare dess mera. Jag tycker att det låter som om vi är överens.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Ledamot Perämaa har nog förstått det helt rätt. Vi är överens om att det ska föras en debatt – streck samtal om hur vi ska använda PAF-medlen i ett vidare perspektiv i framtiden. Tack!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Jag vill tacka utskottet och dess ordförande för att man hörsammade vad jag begärde i remissen att man skulle sambehandla åtgärdsmotionen och budgetmotionen som jag hade lämnat i kortruttsärendet. När jag läste betänkandet så tyckte jag att det var förargligt att det står att det förkastas, men den är ju till 90 procent godkänd. Nu när utskottsordförande har hållit sitt anförande tycker jag att den är till 99 procent godkänd. Jag är nöjd med att det här ärendet har uppmärksammat den här finansieringsmodellen och hoppas nu innerligen att lantrådet och vicelantrådet tar tag i frågan och driver det vidare sedan i Helsingfors.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Tack för motionen som lämnades i våras men som inte behandlades förrän denna budget. Det gjordes av praktiska skäl. Det kändes som en klokare helhet att få ihop båda samtidigt. Om det här sedan är den enda vägen eller om det finns flera vägar ska man vara ganska förutsättningslös för. Utskottet har erfarit att det är en väg som man inte behöver vara särskilt rädd för att pröva.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Våra reservationer grundar sig på den helhet som ett budgetbetänkande utgör, så i viss mån kommer det jag har att säga att möjligen till liten del avvika från det strikta i reservationen och de exakta formuleringarna där. Vi liberaler har gått in för den interna arbetsordningen, som väl överensstämmer med hur en budgetbehandling bör gå till, att när budgetlagar behandlas så fokuserar vi i samband med det uttryckligen på de ärenden den berör. En viss koppling till budgeten som helhet finns i och med att vi i huvudsak behandlar lagparagrafernas kommande verkningar på människor och företag och så vidare i samband med det, medan vi när budgeten behandlas, inte på samma sätt går in på den budgetpåverkan lagtingets blivande beslut i budgetlagarna har på just budgeten. Säkerligen kommer vi på något sätt in på de diskussionerna i hur budgetlagarna påverkar budgeten, men vi försöker att hålla den här åtskillnaden. Därför ser vi framför oss att under fredagens behandling av detaljmotiveringarna och kommande omröstningar avgörs budgetlagarna först. Sedan blir budgeten ett resultat av vad lagtinget har sagt om lagarna. Då kommer vi sannolikt inte att förnya omröstningar i budgeten om det redan har avgjorts i lagarna av praktiska skäl och av det som vi finner en god ordning av behandling av budgeter som helhet.
Inledningsvis vad gäller själva betänkandet som hör ihop med budgeten konstaterar vi nu att efter det som utskottsordförande och det som utskottet har sagt i betänkandet, att den röda boken, budgeten, känns som historia redan eftersom utskottet säger att det sannolikt är så att landskapsregeringen i brådskande ordning ska komma med en tilläggsbudget, för att åstadkomma den nödvändiga balanseringen av landskapets ekonomi. Det betyder att utskottet i nuläget inte mera finner de prognoser som landskapsregeringen har gett som troliga, kanske speciellt på inkomstsidan, men möjligen också på utgiftssidan. Då tänker jag närmast på ÅHS. Utskottet sätter också hängsel, tyglar, livrem på landskapsregeringen genom att säga att för att uppnå budgetdisciplin ska landskapsregeringen återkomma till lagtinget med en halvårsrapport. Det får man säga att är anmärkningsvärt. Jag har ingen kritik mot utskottet, det kan säkert vara befogat i den här situationen, men det är anmärkningsvärt att en majoritet via utskottet, i samband med att man behandlar en landskapsregerings första egna budget, säger att landskapsregeringen redan efter ett halvt år ska komma med en redovisning över hur man klarar av arbetet. Det får man säga. Kritiken riktar sig inte alls mot utskottet, det behövs i den här situationen.
Vi liberaler sade redan i samband med tilläggsbudgeten senaste vår, i april, att vi tror att inkomstprognoserna via avräkningarna är optimistiska, om vi använder det ordet. Vi sade det i samband med budgetremissen och nu tycker vi att vi har fått gehör för det i finans-och näringsutskottet. Vi har erfarit att finansministeriet kommer att komma med en ny prognos förmodligen i morgon och det troliga är att prognoserna för den finländska ekonomin skrivs ner och därmed kommer sannolikt prognoserna för de kommande avräkningsbeloppen att skrivas ner något. I vilken mån återstår att se. Det tycks som om alla andra organisationer som ägnar sig åt att prognostisera global ekonomi, nordisk och finländsk ekonom, har kommit till samma slutsats så konstigt vore det om finansministeriet inte kommer till samma sak. Vi har under utskottshörande, då vi också har diskuterat med finansministeriet, fått erfara att det sannolikt blir så.
Vad betyder det här då? Det betyder att vi nu ser framför oss att 2012 kommer verksamheten att generera ett underskott på 16 miljoner som det har sagts förut, men därtill kommer ett resultat av den tilläggsbudget som landskapsregeringen kommer att presentera för lagtinget runt årsskiftet. Underskottet för 2012 kommer att ligga kring 15-20 miljoner. Det finns stor risk att underskottet för 2013, som nu är prognostiserat med de här ganska gynnsamma inkomstsiffrorna till drygt 12 miljoner euro, kommer, med de nya utgifterna för ÅHS om tre miljoner euro plus att inkomsterna viker något, i verkligheten att ligga någonstans runt 15-20 miljoner också. Det här väcker stor oro hos oss. Det ser ut som om vi landar på en underskottsnivå på 15-20 miljoner euro och vi får svårt att skapa trenden så att underskottet på allvar skulle börja minska. Då blir utmaningen till att få budgeten i balans till år 2015 ännu större. Jag tror inte att man behöver anklaga någon när man säger det här. Det här är ett gemensamt konstaterande som vi alla behöver ta.
Som sagt, själva budgeten känns lite som historia. Vi kommer att med största sannolikhet emotta en tilläggsbudget snart, som finans- och näringsutskottet säger att ska komma i brådskande ordning. Vi tycker att man gott kan kalla det för en tilläggsbudget, vi vill att innehållet ska vara sådant att det leder oss utifrån en situation med kontinuerliga underskott. Landskapsregeringen valde att kalla den förra tilläggsbudgeten för omställningsbudget. Den här budgeten, som vi nu bedömer att vara lite historia, kallade lantrådet i samband med presentationen för en arbetsbudget, den utförs med uppkavlade ärmar. Nu sade utskottsordförande att nästa budget ska vara en utvidgad omställningsbudget. Det är bra med rubriker men vi nöjer oss gott med vanlig tilläggsbudget bara innehållet är det som vi önskar.
Innan jag kommer till reservationerna, jag kommer att komma till dem också, så vill jag säga att i utskottets betänkande finns flera omnämnanden av de saker som har varit viktiga för liberalerna i behandlingen av budgeten under remissen. Jag ska nämna några av dem. Vi har valt att inte heller föra de här sakerna till omröstning.
Utskottet skriver väl om speltillsynen. Vi är övertygade om att det gagnar penningautomatföreningen och oss allihop om vi kan inrätta en oberoende tillsynsverksamhet för spelverksamhet. Vi var fullständigt eniga med kollegerna i finans- och näringsutskottet om det och vi har en god skrivning här. Det arbetet pågår och vi kommer givetvis i normal ordning att bevaka att man kommer till skott, men vi nöjer oss bra med den här skrivningen. Såsom jag personligen var inne på i en replikväxling med utskottsordförande så är motsägningen ett meddelande, eller i vilken form det nu sedan kommer i enlighet med lagtingsordningen, men i varje fall initierar landskapsregeringen en debatt om hur PAF-pengar, spelvinster, ska fördelas i framtiden. Ska vi fondera delar av de genererade vinsterna som finns för tillfället i penningautomatföreningens kassa, i enlighet med lagstiftning förstås? Vi tycker att det är bra det som sägs i betänkandet och vi ser fram emot en sådan diskussion. Därför har vi heller inte till varje del drivit våra ställningstaganden vad gäller enskild verksamhet till omröstning i finans- och näringsutskottet.
Vi tycker att utskottet har skrivit väl om jämställdhet, möjligen beroende på att den text som finns i utskottsbetänkandet i väldigt hög grad motsvarar det som finns i en av liberalerna presenterad budgetmotion. Det är bra.
Vi nöjer oss med det som skrivs om en sammanhållen teknisk sektor där kommuner och landskapet gemensamt kan bedriva t.ex. den verksamhet som är väldigt aktuell just nu, snöplogning.
Vi är nöjda med det som utskottet säger om ett möjligt skatteavdrag för studielån för återvändande ungdomar som studerar utanför Åland och flyttar tillbaka. Utbildningsministern har utlovat ett beredningsarbete i den frågan där också den biten kan finnas med. Det är vi nöjda över.
Vi är också nöjda med det som ledamoten Sundblom just pratade om, det som utskottet säger om en möjlig ansökan om extra anslag för infrastrukturinvesteringar.
Sedan, avslutningsvis, fru talman, till reservationerna. Jag kommer speciellt att betona en och den tar jag till sist. Vi har två reservationer om kortrutt i skärgården, den ena säger att man i skyndsam ordning ska börja bygga ett färjfäste på östra Föglö för att på det sättet skapa driftsinbesparingar så fort som möjligt. Den frågan har debatterats mycket och vi vill för vår del skynda på det arbetet så mycket som möjligt. Med tanke på vad utskottet säger om nya inbesparingar så finns det all anledning för landskapsregeringen att fokusera på den här frågan så mycket man bara kan.
Den andra reservationen säger att man redan nu kan gå in för kortrutt i skärgårdstrafiken med i stort sett befintlig infrastruktur för att spara ytterligare pengar. Vi har under utskottsbehandlingen erfarit att en sådan modell skulle vara billigare än den som nu genomförs.
Vi har också en reservation gällande landskapsregeringens ovilja att i detta konjunkturläge via räntestöd stöda utbyggnaden av bostadsrätter i Mariehamn. Vi har kunskap om att ett elva miljoners byggprojekt har fått en nekande behandling i landskapsregeringen. Man må ha vilken åsikt man har om bostadsrätter som en del i bostadsutbudet på Åland, men att i en konjunktursituation som denna, speciellt finans- och näringsutskottet har kunnat erfara att det kommer att bli brist på större byggprojekt inom en snar framtid, speciellt nästa år, med hänvisning till möjliga nya principer avstå ett sådant här byggprojekt med risk för att personer kanske blir permitterade och till och med uppsagda. Jag har sagt det förut här i talarstolen, det känns vågat! Vi håller på att hamna i den situationen igen. Sedan jag blev ledamot i Ålands lagting för över tio år sedan har det alltid pratats om att bygginvesteringar bör göras i lågkonjunktur och subventionerna vara lägre under högkonjunktur. Nu känns det som att vi håller på att trampa ner i samma vattenpuss igen. Just när det håller på att bli lågkonjunktur drar man in de små, små subventioner det är frågan om för att åstadkomma att privata bygger bostäder.
Vi har en reservation gällande avslutande av landskapsfinansierandet av två bildningsförbund. Vi vill på ett tydligt sätt i budgetsammanhang visa att liberalerna är beredda till prioriteringar för att skapa balans i den offentliga ekonomin. Vi vägrar att vi ska pådyvlas det som ibland sägs att vi skulle vara med om att öppna penningkranarna och bara vara med och fatta beslut om nya utgifter. Vi vill med det här visa att när det gäller utbildningspolitiken så har vi gjort våra prioriteringar och den debatten hade vi mera ingående igår i samband med lagframställningen om indexjusteringar av studiestödet.
Fru talman! Även om reservationerna var av hög kvalitet kommer jag inte exakt ihåg vad det stod i dem, men jag ska komma till den som vi i den här situationen bedömer som den som vi vill trycka på allra mest. Det är väldigt synd att inte ansvarig minister för lagstiftningen och för energifrågor är närvarande för det vi kommer att säga nu kommer vi att säga med en viss hetta, men vi har förstått att den ansvariga ministern känner värme på ett annat sätt i utlandet för tillfället. Det är synd.
Ett produktionsbaserat stöd till vindkraften har funnits lagstiftningsmässigt sedan 2011. Det stödet kom till i samband med att riket gick in för ett inmatningstariffsystem för att befrämja grön energiproduktion. Före det hade det funnits en skattebefrielse, en accisbefrielse, som på grund av rikets behörighet i skattefrågor också gällde för åländska vindkraftsproducenter. När man i Helsingfors ändrade systemet och man gick in för inmatningstariffer, tog man bort skattebefrielsen, vilket betydde att våra producenter med befintlig produktion tvingades stå inför faktum att skatterna skulle höjas för dem. Det här betydde förstås i sin tur att intäkterna till statskassan till den delen steg och därmed steg också klumpsumman, intäkterna till landskapets budget.
Den förra landskapsregeringen såg det som viktigt att säkerställa för våra åländska företag att de inte blir utsatta för oväntade skattehöjningar. Det är rätt att kräva, tyckte vi då, att då man inleder en verksamhet ska man kunna ha en förhoppning om att förutsättningarna inte drastiskt förändras. Nu har landskapsregeringen sagt att man har haft problem med att få lagstiftningen notifierad. Inget verkligt stöd har betalats ut under 2011 och 2012, men det finns en lag som genomgår en notifieringsprocess och det finns pengar budgeterade för de två åren, 2011 och 2011, 500 000 per år. Landskapsregeringen säger nu att man inte tänker fortsätta med det här stödet. I en situation där vi skulle komma in i ett inmatningstariffsystem skulle det här vara en icke-fråga, men nu vet vi inte om det blir på det viset. Däremot har vi fått höra att landskapsregeringen nu ställer ett krav på rikets myndighet att ge ett svar. Det kan vara väl så. Risken finns att det blir ett nej, men kvar finns det problemet att om inte landskapsregeringen kommer till resultat i den här frågan genomför vi en faktisk skattehöjning, man kan kalla det för vad man vill, men det blir en skattehöjning för befintlig vindproduktion. Vi liberaler ser då att vi här spelar med hela konceptet om att Åland ska vara en grön ö i ett blått hav.
I förlängningen kan det här riskera en nedmontering av hela det åländska vindkraftverket, i värsta fall. Jag finner det ytterst, ytterst anmärkningsvärt att en landskapsregering vill spela med hela det konceptet på det sättet utan att riskera en produktion som vi alla vill prata om och vi alla har satt som det goda exemplet för att vi är miljövänliga här på Åland. Den här saken kommer vi att ta till omröstning. Utskottet har skrivit vissa ord om det här, men vi har inte uppfattat på utskottsmajoriteten att det finns en fullständig vilja att trygga frågan. Vi kommer att ha omröstning om det här och vi kommer med hög röst att göra vad vi liberaler kan göra för att vindkraftsproduktionen på Åland ska kunna fortsätta. Tack!
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ledamot Perämaa tar upp skrivningen om halvårsuppföljning som är lite nytt och där jag har uttryckt det i utskottet. Jag har en viss oro för att det här kan ställa till någonting för finans med tanke på att de behöver ha starkt fokus på affärsbokslut och nyckeltal och sådana bitar. Jag har ändå kommit fram till att det är bra att vi starkt visar på att lagtinget tar det här på allvar och understryker vikten av budgetdisciplin och uppföljning och att lagtinget vill vara delaktig i ekonomin. Man ska se det här som att lagtinget vill ge ett starkt stöd till landskapsregeringen för vi kommer att få tuffa utmaningar och särskilt i samband med sjukvården framöver, där det är viktigt att hela lagtinget är med och visar sitt stöd i de här frågorna. Det kommer att behövas politisk uppbackning.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag har, som jag sade tidigare, ingen som helst kritik mot finans- och näringsutskottets behandling i den här frågan och uppskattar personligen det arbete som jag har fått utföra tillsammans med ledamot Carlsson. Anmärkningsvärt är det här ändå eftersom man måste kunna förutse att den politiska uppbackningen finns hos majoritetspartierna i landskapsregeringen. Åtminstone i viss mån är det anmärkningsvärt att lagtingets majoritet också väljer att gå in i en så pass operativ roll som att börja granska mellanbokslut under året i lagtingsdebatten här i salen, men jag tror att just i denna situation är det av godo att så sker.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Jo, för mig är det åtminstone att se det som ett stöd, vi är med och ger uppbackning till landskapsregeringen i den här frågan och flera lagtingspolitiker blir mer delaktiga i ekonomin eftersom vi har en relativt exceptionell situation.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vi har ingen som helst anledning att ifrågasätta ledamot Carlssons stöd till landskapsregeringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Fru talman! Tack ledamot Perämaa för ett fint och konstruktivt anförande. Jag tänkte återkomma till reservationen om produktionsstödet och en liten förklaring. Elproducenterna var befriade från accisen och det infördes i riket för att man ska kunna betala ut inmatningstarifferna för att säkerställa produktionen av vindkraft och lönsamheten i den. På den vägen höjdes klumpsumman. Den tidigare regeringen uppskattade att höjningen av klumpsumman genom höjning av energiaccisen var ungefär 500 000 euro och ville därmed kanalisera vidare 500 000 euro direkt till vindkraftsproducenterna på Åland i likhet med rikets samma tankegångar. Var det här uppfattat rätt?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är korrekt uppfattat. En accisbefrielse var en skattelättnad som fanns då. Rikets regering valde att istället för att ge skattelättnader övergå till ett garantipris för elproduktion, ett stöd. Man valde att byta system, man fick stödmodellen notifierade. Det betydde att alla som inte kunde komma in i inmatningstariffsystemet fick en skattehöjning vilket ledde till ökade statsinkomster, vilket ledde till en högre klumpsumma. Om ökningen var exakt en halv miljon eller kanske till och med något högre än det kommer jag inte precis ihåg, men ökningen räckte i varje fall till för att vi via egen lagstiftning och eget stöd kunde kompensera för den skattehöjning som blev.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack fru talman! Den här inmatningstariffen är en stor sak för vindkraften och förtroende för politiken på det här området börjar lite naggas i kanten i och med att man pratar mera om att nedmontera än att bygga nytt. Har ledamot Perämaa någon siffra på vad inmatningstariffens värde kunde vara för Åland? Det är av stor betydelse om vi fortfarande ska kunna producera vindkraft på Åland och också till ett konkurrenskraftigt pris. Nu är det så att man till och med måste betala för sig för att kunna bli av med vindkraften på senaste tiden. Det är av största vikt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Grunden i inmatningstariffsystemet, det system som vi ännu inte kommit in i, ligger i att man via stöd ska garantera ett minimipris för producenterna. Stödets nivå varierar givetvis med marknadspriset som avgör stödnivån. Nu torde vi ha den situationen att marknadspriset är så pass lågt för energiproducerat så det tycks som om det finns lönsamhetsproblem i vindkraften. De lönsamhetsproblemen stärks av att landskapsregeringen inte ens vill unna de egna via åländska produktionsstödet. Det känns lite märkligt att vi starkt argumenterar att man via Finlands regering ska stöda ytterligare utbyggnad av vindkraften medan vi på vår egen behörighet gör det motsatta här på Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag kan bara konstatera att det sista uttalandet var väldigt bra, det var huvudet på spiken. Jag håller med om det. I huvudanförandet till remissdebatten så tror jag att det var enbart Ålands framtid som plockade upp miljöfrågorna. Jag är bekymrad över att miljön är så pass undanskymd som den är. Det är egentligen ingen debatt alls om det. Mot den bakgrunden vill jag ge mitt fulla stöd för ledamoten Perämaas resonemang om vindkraften. Om jag förstått situationen rätt så är det ingen utveckling alls utan man har stora problem i den här sektorn. Det borde man ta på allvar speciellt med tanke på att det är den absolut naturligaste energikällan som vi kan ha på Åland. Jag vill än en gång uttala mitt absolut fulla stöd för resonemanget. Vi kommer också att stöda förslaget när det blir dags för omröstning och det kan vi väl hoppas att lagtinget kan anta enhälligt, eventuellt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Liberalerna lyfte också upp vindkraftfrågan i samband med remissen. Det som står i budgeten är något förrädiskt för det anger på något sätt att det finns pengar för det här stödet, men granskar man det lite närmare och speciellt efter utskottshörande är det fullständigt kristallklart att landskapsregeringen hade för avsikt att avsluta stödet. Jag tror inte ens att producenterna riktigt kände till det som stod i budgeten. Vad gäller näringspolitik är det viktigt att man skapar långsiktiga förutsättningar. I sjöfartsfrågorna har åländska politiker jobbat som en man eller en kvinna för att skapa så goda förutsättningar som möjligt, men när det gäller vindkraftsproduktionen, ja om man säger det förenklat, tycks man göra på ett helt annat sätt. Jag upprepar igen, det är synd att ansvarig minister inte kan delta i debatten idag för det skulle ha varit värdefullt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Ärade ledamöter! Jag vill börja med att tacka finans- och näringsutskottet för ett väl utfört arbete och ett bra betänkande, som ger oss god vägledning för vårt fortsatta arbete med att försöka få den åländska offentliga ekonomin i balans. Jag vill gärna ändå komma med några kompletterande synpunkter från min sida och tänker börja med inkomstsidan eftersom det finns en oro. Jag vill understryka att jag själv har känt en mycket stark oro för inkomsterna här under hösten när man har sett utvecklingen i världen, Europa och också i Finland. Jag har undrat hur det kommer att påverka klumpsumman och prognosen för 2013.
I morgon har finansministeriet utlovat att det kommer en officiell prognos från deras sida, men vi har redan nu fått en förhandsinformation som tyder på att skatteintäkterna i landet beräknas minska så att det motsvarar en sänkning av vår klumpsumma med ungefär 1½-2 miljoner euro. Sett med den oro som jag har känt under hösten kommer vi i det här läget undan med blotta förskräckelsen. På den nivån är det på något sätt inom felmarginalen, men det är fortfarande en prognos som kan sjunka under året eller också stabilisera sig. Det återstår att se. Så länge det är på den nivån med inkomstsidan och klumpsumman vågar jag påstå att vi kan kompensera det med andra inkomster.
Vi kommer att ha motsvarande inkomstökningar troligen när det gäller lotteriskatten eftersom PAF fortfarande har en positiv utveckling och skattegottgörelsen som man ändå måste erkänna att är en joker i det här spelet eftersom den har varierat väldigt mycket mellan åren. Det småskaliga åländska näringslivet har visat en väldigt stor styrka. Det är ett familjebaserat näringsliv och företagande vi har på Åland och då tyder det på att man har en starkare uthållighet än vad man har i våra omkringliggande regioner. Den nivå som vi ligger på, på ca tio miljoner, torde kunna hålla och kanske till och med klättra lite uppåt när tiden går.
Summa summarum, fru talman, när det gäller inkomstsidan kommer klumpsumman att minska lite, men vi kommer att ha andra inkomster som troligen kommer att kompensera det inkomstbortfallet där. Med det, fru talman, vill jag säga att det som är det viktiga för oss och som också utskottet och utskottsordförande har pekat på, är att det gäller att hålla fokus på kostnadsstrukturerna, kostnadsnivåerna och framför allt den långsiktiga nivån för att uppnå balansen 2015 som vi har satt som målsättning i vår omställningsbudget. Där har vi ett arbete att göra tillsammans.
Det som hände under budgetbehandlingen var att vi måste justera ÅHS budgetförslag både på inkomst- och kostnadssidan. Där tappade vi tre miljoner i nivå som vi ska försöka arbeta tillsammans med ÅHS styrelse under det kommande året 2013, men också under flera år. ÅHS är en så stor och komplex organisation och verksamhet att där gör man inte de här snabba svängningarna utan där måste man ha ett långsiktigt tänkande och också arbeta målmedvetet och hitta den rätta nivån.
Ålands hälso- och sjukvård är i samma läge som hela landskapsbudgeten är, det gäller att långsiktigt hitta den rätta nivån som vi kan klara här på Åland med vår egen ekonomi. Jag känner att ansvaret har ökat lite grann genom att vi har fått en större utmaning genom nivåskillnaden på tre miljoner, men samtidigt med inkomstsidan känner jag mig lite tryggare. Så länge vi kan hålla sysselsättningen på en hög och bra nivå på Åland gör också det att ålänningarna, familjerna, människorna i vårt samhälle klarar sig bra och att också kommunerna har skatteinkomster. Prognoser för kommunernas skatteinkomst är att det ska öka med fyra procent under 2013. Det är också åt rätt håll faktiskt.
Sedan, fru talman, tog ledamoten Perämaa upp det här med vindkraften. Det var bra. Vindkraften är absolut en av våra viktigaste frågor under året som kommer. Ledamot Perämaa lyfte fram att vi inte har budgeterat pengar i årets budget. Ja, det är riktigt, vi har inte gjort det för vi har pengar som sades redan i 2011 och 2012 års budgeter som vi inte har kunnat betala ut till vindkraftsbolagen på grund av EU-notifieringen, som sätter käppar i hjulet. Vad det är som gör att det inte kommer framåt i Bryssel vet jag inte exakt, men så fort det är i hamn kommer de pengarna att betalas ut.
Logiken att vi inte har tagit upp pengar i 2013 års budget hänger inte ihop med den bristande notifieringen utan det hänger ihop med att vi fortfarande har målsättningen att Åland och våra företag ska kunna komma in i det s.k. feed-in-systemet på någorlunda lika villkor som övriga företag i landet. Misslyckas vi med det har vi anledning att återkomma till lagtinget under året och diskutera hur vi ska se till att vi får en konkurrensjämställdhet där. Jag vill understryka att den här frågan är, när det gäller näringslivsutveckling och framtidsvisioner, den absolut viktigaste.
Landskapsregeringen kommer att under början av året att ha en s.k. aftonskola med hela regeringen och den fråga som vi från åländsk sida har satt upp som fråga nr 1 på den agendan är vindkraften. Vi måste komma till ett avgörande med regeringen. Är det så att vi kan komma till ett samarbete, ja då ska vi göra det, gå vidare med det. Kan vi inte komma till ett samarbete, måste vi också konstatera det och se på vilka alternativ som finns för våra företag och vad vi kan göra från samhällets sida.
I vindkraften har vi en stor, gemensam uppfattning och stark att det är det som ska vara en framtidsnäring på Åland och det är också en av pusselbitarna i det stora arbetet som vi gör med att bygga en ny elkabel österut för över 100 miljoner euro. Ska man få fullt utnyttjande av den stora investeringen så bör också vindkraften kunna få utvecklingsförutsättningar på Åland. Vi kommer att göra allt vi kan och även om infrastrukturministern tyvärr inte är här nu för tillfället och kan förklara och försvara, vill jag på regeringens vägnar säga att det här är en mycket, mycket högprioriterad fråga. Vi kommer att diskutera direkt med regeringen i början av året.
Ltl Mats Perämaa, replik
Herr talman! Till den delen gäller det att lagtinget uttrycker sig tydligt med tanke på det som vicelantrådet säger, det blev inte så fullständigt klart för oss i finans- och näringsutskottet. Vi vill att lagtinget ska ta ett kristallklart ställningstagande så att lyftkranarna inte börjar lyfta ner rotorer från vindkraftstornen när ägarna känner sig tillräckligt misshandlade politiskt. Prognossnickerier, kanske det är en yrkesskada, har jag ett visst intresse för. Minskningarna av avräkningsbeloppet var förväntade, man skriver ner prognoserna från tillväxt med en procent till sannolikt ungefär 0 2013, en procent på klumpsumman gör ungefär två miljoner, men sammantaget med att man ökar ramen för ÅHS med tre miljoner plus avbräcket gör att man kommer att ligga på ett underskott 2013 med mellan 15-20 miljoner, ungefär som det jag sade i salen. Problemet blir om vi fastnar på den här nivån. Jag återkommer i nästa replik.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är som ledamot Perämaa säger att det blir problem om vi fastnar i situationen. Det är absolut vår avsikt och det uppfattade jag också att det är finans- och näringsutskottets målsättning att vi inte ska göra. Vi ska naturligtvis gå vidare med de reformer som vi har initierat och som nu är i fullt arbete, samhällsservicereformen, skärgårdstrafiken och digitala agendan osv. För att söka lösningar som blir mer kostnadseffektiva för det åländska samhället ska vi ha fortsättningsvis goda möjligheter att fullfölja den målsättning som vi har satt upp i omställningsbudgeten. Samtidigt vill jag understryka att det är väldigt viktigt att vi inte tar till panikåtgärder och sådant som sätter käppar i hjulet eller stannar upp vårt samhällsmaskineri. Det är också vårt synnerliga ansvar att se till att det åländska samhället fungerar, att folk har arbete och att ekonomin är i gång.
Ltl Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det är därför vi valde att lyfta upp frågan om vindkraften så starkt. Hjulen ska inte stanna, men inte heller vindkraftsrotorerna. Om det blir en minskning i avräkningsprognosen med ca två miljoner för 2013 betyder det att gapet för 2014 växer med ytterligare två miljoner. Tidigare prognoser bedömde att det skulle stiga med tio miljoner euro, nu är det frågan om 12 miljoner, det är alltså en sex procentig ökning av avräkningen som fordras för att vi ska stanna upp till prognosen för 2014 plus att den här ramförhöjningen med ÅHS kommer att släpa med i flera år. Jag tror att det inte bara går att prata sig ur det här utan det kommer att krävas verkliga åtgärder för att vi inte ska fastna i underskottsnivån.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det kommer att krävas verkliga åtgärder och vi såg av debatten hur lätt det är att genomföra de verkliga åtgärderna. Allting är tydligen fel, alla förslag som vi kommer med. Det är tråkigt för vi har ett gemensamt ansvar, hela lagtinget, att hjälpas åt att skapa förståelse för att det behövs göras förändringar i den offentliga ekonomin på Åland. De förändringarna kan vi inte göra utan att det känns i centralförvaltningen, inom våra externa enheter och också ute i det åländska samhället. Det är precis det som vi håller på med nu. Vi kommer att fortsätta den linjen. Det är som utskottsordförande sade i sitt inledningsanförande att om vi försätter det här samhället i skuld har vi inte så mycket kvar av vår självstyrelse. Vi ska se till att vi har handlingsfrihet och kan överlämna en god ekonomi till nästa lagting.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Herr talman! Vicelantrådet sade tidigare i sitt anförande att han ser vindkraften som en framtidsnäring på Åland. Vi har erfarit i finans- och näringsutskottet att vindkraftsbolagen också ser vindkraften som en framtidsnäring, men mindre och mindre på ett ställe som Åland. Som vi har erfarit görs kanske de här investeringarna i Österbotten och Nyland av åländska bolag. Vad gäller inmatningstarifferna säger vicelantrådet att man kämpar på och att det torde klarna i aftonskolan den 16 februari hur det kommer att gå. Uppfattar jag det då rätt att om det blir negativt kommer produktionsstödet till de åländska vindkraftsbolage då att tas upp i en tilläggsbudget, ca 500 000 euro?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Herr talman! Min och hela regeringens åsikt är att Åland ska vara en bra etableringsplats för vindkraft. Åland är utan tvekan den plats i Finland som har de bästa naturliga förutsättningarna för vindkraft och det i sig gör att det finns ett incitament för dem att fortsätta sin verksamhet här. Sedan kommer vi att göra allt för att vi ska få ett positivt resultat i regeringen i februari. Om det inte blir det så har vi orsak att fundera på vad vi gör då. Då finns det alternativ att man kommer tillbaka med en tilläggsbudget, men det finns också andra alternativ som man måste fundera på. Fortsättningsvis är det en utbyggd vindkraft vi vill ha på Åland och inte bara ett passivt uppbevarande av det vi har nu. Vi vill vara offensiva i det här sammanhanget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Wille Valve, replik
Herr talman! Tack vicelantrådet för de framsynta och riktiga formuleringarna av vindkraftsstödet. Det här ärendet börjar bli smått absurt och enligt min uppfattning pinsamt för Finland, beslutet har valsat runt bland ministerierna och man duckar under juridiken. Det här är inte längre en fråga av praktisk betydelse utan i högsta grad principiell så vicelantrådet kan räkna med mitt stöd i den här frågan.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag kan bara säga tack!
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Brage Eklund
Herr talman! Till först vill jag tacka ledamöterna i utskottet för det arbete vi har haft, vi har haft bra diskussioner. Som ordförande sade har vi inte varit eniga till fullo och det visar också reservationerna, men ändå har vi kommit fram till ett betänkande med i det stora hela ganska bra skrivningar. Jag ska påpeka några där jag inte har exakt samma åsikt.
Ålands framtid har i sitt sätt att tackla budgeten gett ett förslag till sparförslag som inte har fallit i de övriga partiernas smak. Man har tyckt att det inte är konstruktivt att gå in och ge ett generellt sparbeting till verksamheterna och man har tyckt att det inte är rätt sätt att tackla budgeten på. Lite förvånad blir man över kritik till det här. Ålands framtid har tagit ansvar när det gäller budgeten och försökt få en budget i balans. Vi har inte lagt motioner som har gått andra vägen, vilket man kunde göra som ett oppositionsparti om man inte tar ansvar, att motionera om mera anslag och hävda att det finns utrymme bara man omfördelar lite.
Vi har tagit vårt ansvar fullt ut och gett de här förslagen till sparåtgärder på de olika verksamhetsområdena. Redan nu i anförande från ordförande i utskottet och från ledamot Perämaa konstaterar man att äntligen har vi budgeterat tillräckligt, sparat tillräckligt, men det kommer redan en omställnings- eller tilläggsbudget i början av året där man måste justera upp eller ner siffrorna. Då blir man lite förvånad när man får kritik och blir kallad populist för att man lägger sparförslag, vilket kanske förmodligen inte är första gången. Man brukar bli kallad populist när man lägger förslag som fyller på budgeten. Det här kanske är en retorik som vissa av regeringens partimedlemmar använder för att man inte har någon annan argumentation att använda.
Jag vill sedan gå in på budgeten och det som står i skrivningarna. Till först landskapets budgetekonomi där utskottet skriver: ”Man ser med stor oro på det budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget.” Det är precis som jag nämnde att det kanske fanns nyanser på en annan skrivning i utskottet, men det ville man inte ha. Där hade man kunnat vara tydligare för att kunna bemöta oron.
Jag ska gå vidare till sid sex när det gäller näringspolitiken, där jag inte till fullo är nöjd med den skrivning som finns, den är inte tillräckligt tydlig, den hade kunnat vara mer utpekande. Där hade jag den enda motion som spädde på anslaget med 200 000 för att återställa den budgetnivå som det var förut när det gäller nationella investeringsstöden. Det fanns det utrymme för om man hade följt vårt sparförslag. Vi har en budgetmotion, nr 44 Tusen bäddplatser och klämmen i den kanske kunde ha varit lite tydligare som man hade kunnat sätta dit istället.
När man vill föra en näringspolitik som uppmuntrar och man ser att det finns behov av förbättringar inom turismen och besöksnäringen och hotellanläggningar och alltihop så måste man vara lite konstruktiv när det gäller anslagen också. Om man åtminstone inte höjer dem så skulle man kunna behålla dem på den nivå de är. Det gäller här att landskapsregeringen verkligen tittar på det här. Det finns viss kritik från näringshåll att det på behandlingen av ärenden som kommer in tar för lång tid förrän man får svar. Det har vi tidigare fått höra att man ska åtgärda, men det finns en negativ hållning, man är inte nöjd med den behandling man får från landskapsregeringen. Det måste man ta tag i fortast möjligt.
Bostads- och byggnadspolitiken, skrivningen berör delvis det vi hade i vår motion. Det är av synnerlig vikt att byggreglerna i sin helhet finns på svenska. Där har vi ett problem idag, med byggreglerna och uppföljningen av hur man formulerar byggreglerna. Om man läser motionen förstår man vad vi menar. Jag hoppas att vi kan ta det den vägen istället. Det råder en viss oro på byggfronten om vilka regler som ska följas.
När det gäller utförsäljningen av Eckeröhallen kan man få den uppfattningen att jag stöder en eventuell utförsäljning i framtiden, men det är inte riktigt så jag hade tänkt. Därför vill jag ge en förklaring till det. Är det så att landskapsregeringen tänker i de banorna, att man tänker avveckla Eckeröhallen från sin ägo, ska man påbörja diskussionen i tiden. Arrendeavtalet är fem år och det har väl snart gått två år redan. Vi vet vilken lång process det tog förra gången innan man kom till ett beslut, men i övrigt är jag inte riktigt vän av att man ska försöka avveckla det. Det kan bli ett rent bekymmer. Det har inte skötts på det viset som det borde ha gjorts.
Vi som bor på Eckerö och har nära kontakt med dem som sitter i styrelsen av driftsbolaget vet att det är stora problem med dräneringen. Vattennivån i dräneringen står alldeles för högt. Det lär ha varit allmänt känt länge, men man har från fastighetsförvaltningen inte gjort tillräckligt åt det. Vid stora skyfall av regn hinner inte pumparna ta undan och dessutom de pumpar som går betalar driftsbolaget och det är ganska stora kostnader.
Jag bläddrar vidare och då kommer jag in på fastigheterna när det gäller naturbruksskolan. Utskottet skriver: ”Man förutsätter att all form av upphyrning av externa lokaler bör undvikas och landskapets befintliga lokaliteter användas i så hög grad som möjligt. I sammanhanget önskar utskottet föreslå att landskapsregeringen ska överväga om någon fristående myndighet kunde flyttas till naturbruksskolans lokaliteter.” Jag är nöjd med skrivningen, men kanske man kunde ha varit tydligare ännu. Det måste finnas möjlighet för någon verksamhet at flytta ut dit. Jag tror inte på siffrorna att det skulle kosta miljonbelopp att bygga om. Om man håller den del som har varit utrymme för undervisning och administration så är det ganska stora kvadrater som man redan på ett enkelt sätt kan förbättra och med inte alltför stora medel har man plats för ett visst antal personer som man kan utlokalisera. Vi betonar också möjligheterna idag att utnyttja olika moderna kommunikationssystem för att känna närkontakten hit. För egen del skulle jag se att jordbruksbyrån kunde flytta ut så att man fick hela landsbygdscentret som ett stort landsbygdsutvecklingsprojekt. Då hade man närheten till alla enheterna som bedriver lantbruksutveckling på något vis där. I det här fallet håller jag inte med ministern Karlström när han påstår att det är omöjligt. Jag tror att det fungerar. Vi behöver inte springa med papper emellan eftersom kommunikationssystemen fungerar på annat vis.
Sedan ska jag gå till den beryktade båten, sid 16 i budgetförslaget. Vi har en motion om att anslaget ska strykas. Det är ett typiskt anslag på utgifter som vi anser att är onödiga i dessa tider. När pengarna fattas späder man på med 250 000 för en båt som man inte kan motivera vilka vinster man gör för att man anskaffar den. Bara allmänt taget att man sparar och vinner tid. Det finns ingen kalkyl på att man tjänar någonting på den här investeringen. Det är oansvarigt, om jag ska använda det ordet. De här typerna av budgetering får inte förekomma. Man ska alltid kunna motivera en utgift med att man tjänar någonting, en anskaffning på att man också vinner i längden. På det här finns det ingen precisering och i utskottet har vi inte fått några siffror på vad man kan vinna utan det är allmänt taget. Jo, man vinner, man kommer mycket snabbare fram. Det är ungefär som om man ger en tom påse åt ett barn och säger att det kan gå in i en godisaffär, inte kommer barnet ut med en halv påse utan nog är den full. Det här är ungefär samma sak. Här har man fått späda på och fått precis som man har velat. Det är oansvarigt!
Vicelantrådet nämnde i sitt anförande att vi har ett gemensamt ansvar att få budgeten i balans. Det håller jag helt och hållet med om, men vi har ett annat tillvägagångssätt. Vi har gått in för att man ska gå in i verksamheterna och spara, landskapsregeringen har gått in för att överföra det största ansvaret på den enskilda medborgaren och kommunerna. Det är det som är skillnaden mellan våra sparsätt. Jag tror att det kommer till sparkrav på kommunerna också, men då har man kunnat genomarbeta ett ordentligt förslag, nu är det bara en ettårig lag som man har antagit och sedan ska man komma med nya förslag i samband med samhällsservicereformen, där man ska titta på landskapsandelarna. Nå, det kan väl vilken blind höna som helst räkna ut vart det går.
Det kommer i slutändan att resultera i att landskapsandelarna ska ner för kommunerna. Eftersom den totala kakan av pengarna inte räcker till ska det justeras och då är det så att man i samband med samhällsservicereformen ska titta på vilket sätt man kan omfördela dem. Att den som utför servicen ska ha större del av landskapsandelarna eller på vilket sätt det ska omfördelas återstår väl att se när förslaget kommer, men det hade man kunnat göra redan. Man hade kunnat gå in i verksamheterna först och gjort ett fullständigt lagförslag när det gäller landskapsandelarna som har kommit i samband med samhällsservicereformen. Då hade den varit komplett. Nu är det en tillfällig lag och sedan ska den göras om igen. Ettåriga skattelagar hör inte till rätt budgeteringsteknik.
Jag tror inte att jag ska ordna så mycket mera om budgeten, jag vill bara avisera att jag kommer att driva mina reservationer till omröstning i samband med detaljbehandlingen. Tack herr talman!
Talmannen
Talmannen vill påminna lagtinget om att reservanterna till betänkanden ges förtur i talarlistan uttryckligen för att presentera sina reservationer. Efter reservanterna kommer talturer att följa gruppanföranden i storleksordning.
Ltl Petri Carlsson, replik
Herr talman! Ledamot Eklund sade att han inte tycker om att han får kritik för att han är med och vill spara. Jag uppskattar att man kommer med sparförslag, men de kanske är felriktade också i vissa fall. Då är det svårt att anta dem, när man inte heller vet vad syftet är bakom. Jag kan ta gymnasieskolan som exempel där Ålands framtid vill spara 839 000 euro till, utöver de sparkravsåtgärder som nu redan finns i budgeten. Det enda som går att göra kortsiktigt är att lägga ner fler utbildningslinjer. Det vore klädsamt om man talar om, om det är det man vill. Det här motsvarar kostnader för ett sjuttiotal platser. I ett läge där man ser att ungdomsarbetslösheten stiger tycker jag att det är oansvarigt.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Den retoriken som ltl Petri Carlsson framför att det är oansvarigt att komma med en sådan spariver på Ålands gymnasium har man hört förut. Man ska mera specificera vad man vill åt. Jag har försökt förklara att vi inte kan gå in i verksamheten utan det är verksamheten i sig som kan se över på vilket sätt man kan spara. Jag tror inte att det är 70 platser. Vi vet att det i sammanslagningen av alla skolor till gymnasiereformen som vi har idag har kostnaderna stigit, om jag inte missminner mig från 13-14 miljoner till 16 miljoner. Jag tror att vi räknade tre miljoners ökning av kostnaderna. Det har bestridits, men det har inte direkt konkret bevisats heller att vi har 100 procent fel, inte 50 heller. Det är sagt att de har stigit, men att de ska återgå på längre sikt. Jag har inte sett det. Det här är ett förslag för att kanske gå lite fortare än vad landskapsregeringen vill.
Ltl Petri Carlsson, replik
Herr talman! Ledamoten nämner siffror som är egna beräkningar. Man har fört över vissa delar kring gymnasieskolan som inte fanns med tidigare i jämförelserna. Dessutom kan man konstatera att kostnaderna per studerande har sjunkit med två procent trots att det har varit en liten elevökning. Det visar att man har vidtagit åtgärder. Att man kommer att vidta åtgärder känner vi till eftersom man kommer att komma med en tilläggsbudget där också säkert utbildningen kommer att vara med och ta en viss del av det ansvaret. Att säga att det ska vara exakt 839 000 euro utan att tala om vad det är, det blir svårt att acceptera kortsiktigt i det här läget, tyvärr.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Jag konstaterar att ltl Petri Carlsson och jag har olika syn att se på det här. Det är inte mycket att orda om det mera. Som jag har sagt tidigare, vi kan inte gå in i detalj, som ett parti som sitter i lagtinget, och se hur verksamheten sköts, utan vi antar att det är kostnader som har varit förut, kostnader som ltl Carlsson påstår att är våra egna beräkningar. Det är inte bara våra egna beräkningar, man kan gå tillbaka i bokslutet och titta, slå ihop kostnader för skolorna, sedan har man övertagit vissa kostnader från AMS och någon till. Från naturbruksskolan fick man ett antal hundratusen när man lade ner den. Däremot övertog man en viss del av personalen som man kanske inte borde ha gjort.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Wille Valve, replik
Herr talman! När jag hör ledamot Eklund redogöra för Ålands Framtids budgetförslag blir jag mycket betänksam. Ålands framtid skär bort från ÅHS, man skär bort finansavdelningens förvaltning, man tar bort en del av lagtingets allmänna avdelning, man tar bort 839 000 från Ålands gymnasium, man tar bort en minister. Som väljare skulle jag bli betänksam, spåren förskräcker. Grundtanken däremot är riktig, kostymen behöver minskas, slimmas, men jag tror inte på att vi klipper bort ärmarna, det är inte hållbar ekonomisk politik för Åland.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Det är så att vi har olika synsätt på det där. Jag har sagt det tidigare att om man hade varit ett populistiskt parti skulle man ha gjort precis tvärtom. Jag håller med ledamot Valve att det ur vår synpunkt inte är det rätta, men det är verkligheten. Skillnaden är att landskapsregeringen inte vågar sätta ner foten och göra det som vi föreslår. Vi kommer att konstatera när tilläggsbudgeten kommer så kommer den att i sakta mak att komma ner till den verklighet som vi pratar om nu. Ni försöker glida runt det som katten runt het gröt och vågar inte sätta ner foten, vad ska skäras i verksamheterna? Vi kommer att komma dit, kom ihåg det. Jag tror att vi kommer att bli besannade under den här perioden.
Ltl Wille Valve, replik
Herr talman! Jag kan åtminstone konstatera att Ålands framtid är det ideologiskt mest konsekventa, man gick till val på pengar ur luften.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Jag tror att när det gäller ideologin så står Ålands framtid mer för sin ideologi än vad ledamot Valve och moderaterna gör. Deras ideologi har försvunnit för länge sedan om man tittar på valprogrammet och vilken partipolitik man för idag. Man sitter i famnen på ett parti som heter socialdemokraterna fast man inte vill erkänna det. Vi står fast vid vår ideologi och vi driver den politik som vi tror att är rätt, men det gör inte moderaterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Ltl Eklund gruvar sig för att han har blivit kallad populistisk. Jag är en av de skyldiga. Före budgetremissen hade vi en debatt och där gavs löften från Ålands framtid att komma med realistiska, konkreta och genomförbara sparförslag i budgeten. Nå, då kom de här förslagen istället, man sade bara en procentsats, var så goda och skär ner. Det är populistiskt att föreslå det och inte ta sitt ansvar och föreslå en alternativ politik. Jag har själv varit i opposition, jag har själv lämnat in 35 finansmotioner med konkreta förslag, var så goda och skär ner under de här momenten, den här summan, så kommer budgeten i bättre balans. Det är så man borde göra från Ålands framtids sida, inte skylla på att man inte kan göra det. Det kan man, det vet jag, man har den kapaciteten i det här partiet, särskilt nu när man har blivit så pass mycket större. Då kan man komma med realistiska, konkreta och genomförbara sparkrav om man vill, men man vill inte ta det omaket.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Obunden samling, med ledamot Sundman får stå för sina åsikter och jag står för mina. Jag har under årens lopp när jag satt i lagtinget förut sett obundnas förslag till motioner. Jag var inte alls imponerad över de förslagen och de var inte alls mera konkreta än våra förslag. Det här ger öppenhet till de olika avdelningarna att själva bedöma vad man vill spara i. Det är ganska demokratiskt när man går in för ett sådant här sparförslag och när man ger möjligheter för de olika verksamheterna att själva bedöma vad de kan göra för att minska och få ner budgeten med en eller fem procent. Jag anser inte att det är bättre att man petar ut en viss person eller en viss verksamhet i detaljer.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är bara att konstatera att populismen kvarstår. Man hade chansen att motionera budgetmotioner, man hade chansen att skriva i sin reservation i finans- och näringsutskottet, man hade chansen att förklara i debatten, men man avstår och håller fast vid linjen att bara ange ett procenttal. Det är att undandra sig ansvaret. Vi har alla det problemet, vi måste peka ut, t.ex. när det gäller utbildning måste vi peka ut vilken utbildning vi ska ta bort. När det gäller ÅHS måste vi peka ut vilken sjukdom får längre kö till behandling osv. Vi andra som har ansvar och inte är populister måste göra det här, men det är lätt att dra sig undan och vara populistisk återigen och bara föreslå att budgeten ska dras ner. Det tycker vi alla för tusan, det måste vi alla göra. Vi har alla hört vilket underskott vi har, men att göra det på det här viset är per definition populistiskt!
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Ledamot Danne Sundman får stå för populismen. Det har obundna så länge de har varit parti stått för. Vi står för realismen. Om det är någon som har varit populist under åren så är det de obundna. De har satt upp fingret och känt varifrån vindarna blåser och så har de lämnat in en motion och trott att de ska få sympati från allmänheten. Det är inte så politik fungerar utan man måste vara realist. Den realismen står vi för och det står vi fast vid. Jag avsäger mig att vi är populister. Då skulle vi ha skrivit motioner som hade varit det motsatta. Då hade ledamot Danne Sundman haft orsak att anklaga oss för populism. Det kan han inte göra nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Ledamot Eklund tog upp om byggbestämmelsereglerna. Jag har också kontakter till byggfirmor och brukar ibland höra efter hur man ser på det här. Jag har fått en uppfattning om att översättningarna finns väldigt överskådligt och bra tillgängliga. Det enda problemet som kan vara är när man vill ha utbildningsmaterial, då kan det vara svårigheter att få det till fullo på svenska i vissa lägen. Byggbestämmelserna och de regler som det berör och länkar till alla EU-regelverk finns väldigt bra tillgängliga idag. Det svaret får jag när jag frågar inom byggsektorn. Det här är en icke-fråga om byggbestämmelserna som är några år gamla och har blivit bättre med tiden.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Jag delar inte den uppfattningen med ledamot Sundblom. De byggare och de som jag har pratat med i byggsvängen har inte den uppfattningen att det är så tydligt som ledamot Sundblom säger. Det återstår att se vem som har rätt, men jag tycker ändå att skrivningen som finns i utskottsbetänkandet är bra, att landskapsregeringen ska titta över den här delen och att det finns möjlighet att få det på svenska. Jag är glad för att man tar tag i det här.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack herr talman! Ja, man kan prata med olika byggare, kanske det beror på storleken på byggfirmorna, hur väl insatta de är. Det kanske är där det också kniper. Skrivningarna på de här frågorna har förekommit sedan jag kom till lagtinget 2007. Jag har den uppfattningen och jag frågade upp det inom de senaste 24 timmarna hur det förhåller sig. Uppfattningen är att översättningarna är tillfredsställande och bra och tillgängliga.
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Det kanske är olika synsätt från ledamot Sundblom och mig, men det behöver inte vara tillfredsställandet utan det ska vara bra. Det ska vara till 100 procent, det ska inte vara någon tvekan när det gäller reglerna och vilka regler man ska följa. De ska finnas på svenska, det ska inte vara några tolkningssvårigheter där. Jag står fast vid det och jag är nöjd med skrivningen som finns från utskottet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Herr talman! Ledamoten Eklund fortsätter på den devis som man från Ålands framtid har gjort under hela budgetdebatten, nämligen att landskapet bara lägger ut på kommunerna att spara och själv gör man ingenting. Ingenting kan vara mera fel. Ledamot Eklund har säkert läst budgeten och säkerligen också konstaterat att när 2013 års budget är förverkligad har landskapsregeringen sparat in i sin egen verksamhet 47,25 tjänster. Något sådant har inte gjorts tidigare i landskapets historia. Det är verkliga tjänster som det handlar om. Det skulle vara klädsamt om ledamot Eklund för mig och för lagtinget kunde berätta i vilken kommun det har sparats in någon tjänst, jag har faktiskt inte lyckats notera det någonstans. Jag följer ganska noggrant med vad som händer. Landskapet sparar in 47,25 tjänster, kommunsektorn, hur många, ledamot Eklund?
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Vicelantrådet Nordlund, jag har inte tillgång till de fakta nu, vad gäller inbesparingar av tjänster i kommunerna, men det som är konstigt i det här budgetförslaget är att man säger att man ska spara in 47 tjänster, men var syns det i konsumtionsutgifterna i budgetförslaget? Jag skulle gärna vilja veta det. 47 tjänster ger en ansenlig summa i inbesparing, men i konsumtionsutgifterna slår det inte ut. Vad beror det på?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Herr talman! Ledamot Eklund sitter i finans- och näringsutskottet och borde veta att alla effekter inte slår fullt ut 2013 utan det kommer 2014 och 2015 och så vidare. Tittar man t.ex. på trafikavdelningen, skulle vi där ha fortsatt med den verksamhet som har varit hittills så skulle vi ligga ungefär tre miljoner högre. Nog syns det om man börjar analysera siffrorna lite noggrannare. 47 tjänster motsvarar ungefär 2,5 miljoner i konsumtionsutgifter om man omsätter det. Vi gör vårt jobb och vi kommer att fortsätta det under den här strukturomvandlingen som vi har inlett, även under 2014 och 2015. Det skulle vara klädsamt och ärligt av ledamot Eklund att säga att det skulle vara bra om man skulle göra liknande omställningar också inom de övriga områdena i vårt samhälle. Kommunerna eller kommunalförbunden, var finns förändringarna som motsvarar den här nivån?
Ltl Brage Eklund, replik
Herr talman! Jag kan dela den uppfattningen som vicelantrådet har att säkert borde kommunerna titta över sina tjänster och spara in, det är ju det som vi har förespråkat, att man ska inleda samarbete. Det finns inom vissa kommuner idag och det är väl det också som samhällsservicereformen ska leda till inom sociala och tekniska sidan. Det är väl på det viset man ska spara in, men säkert är det precis i kommunerna som det har varit här, att under tider som det har funnits pengar har man plussat på med tjänster som inte alla gånger är befogade. Vicelantrådet har säkert rätt i det att kommunerna också borde spara, den uppfattningen delar vi. Vi kanske behöver reformen för att vi ska inse det och att någon talar om hur det ska gå till. Jag har inte de kunskaperna och tillgången till hur man ska spara inom kommunala sektorn, som gör att jag kan redogöra det för vicelantrådet nu.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Torbjörn Eliasson
Herr talman! Jag hoppas att jag trots min kraftiga förkylning ska klara mig genom mitt anförande, det är ganska kort. Jag har ända sedan jag blev invald i lagtinget 2003 suttit i finans- och näringsutskottet. Jag var också ordförande en tid. Jag har följt med arbetet där och jag är mycket intresserad av arbetet där. Nu när jag är ersättare i finans- och näringsutskottet försöker jag vara med så mycket som jag kan och framför allt under budgetbehandlingarna. Det har jag också varit nu. Jag kan intyga, som flera andra talare också har sagt, att vi har haft intressanta möten och höranden. Tonen är god. I den storleken av grupper fungerar regering och opposition väldigt bra tillsammans.
Jag vill börja med att säga att centern till 100 procent ligger bakom budgetförslaget och vi ger också vårt stöd till 100 procent för finans- och näringsutskottets betänkande. I det här anförandet har jag tänkt filosofera lite kring problemet varför det är så svårt att förändra strukturer. Vad är det som behövs?
Osäkerheten för utvecklingen 2013 är stor. Så lyder sista meningen i rubriken Ekonomisk översikt, citerad ur finans- och näringsutskottets betänkande över budgeten 2013. Osäkerheten för utvecklingen 2013 är stor. Den meningen, bästa kollegor, säger allt. Jag tänker inte försöka spå i framtiden, det är proffsens sak, men idag kan vi konstatera att osäkerheten är så stor att inte ens experterna kan ge oss en samlad någorlunda säker bild av den globala ekonomins utveckling, som ju lilla Åland är så otroligt beroende av.
Det här betyder förstås att det egentligen är ogörligt för utskottet att sätta ribban för det vid det här laget slitna uttrycket, budget i balans. Hur många gånger har vi inte sagt budget i balans? Har man inte en hyfsad säker uppskattning på var inkomsterna kommer att ligga går det inte att sätta ett trovärdigt datum för när budgeten går att balansera. Den som säger något annat talar mot bättre vetande, men ja visst, man kan peka ut en politisk målsättning och det har vi gjort, år 2015. Det har justerats med åren vilket regering och utskott nu gör, men man kan absolut inte lova det här, man kan arbeta för det här. Det ska vi göra.
En sak är emellertid klar, vilket jag tror att alla här är överens om, vi brottas med ett flerårigt rekordstort strukturellt problem som parat med demografiska trender hotar i första hand landskapets ekonomi, men egentligen hela det offentliga Ålands ekonomi och därmed även medborgarnas privatekonomi. Brist på medel i landskapets kassa betyder mindre pengar till överföringar till kommunerna, mindre pengar till stimulans av näringslivet och mindre pengar till livsviktig service och tjänster för invånarna vars skattepengar vi ju hanterar. Om vi inte ska gå till banken och låna förstås. Det ska vi ju inte! Det är också en sak som vi alla är mycket överens om.
Bästa kollegor! Det är också klart att ingen landskapsregering hittills har lyckats åtgärda och lösa landskapets stora strukturella problem. Allvarliga försök har gjorts och görs av dem som sitter runt regeringsbordet idag. Resultat har också uppnåtts, men vi måste vara ärliga och medge att det är lång väg kvar, minst tio miljoner strukturellt, förmodligen betydligt mer.
Herr talman! Så lite till den filosofiska biten. Jag hoppas att vi nu har lärt oss att det inte hjälper att skylla på varandra. Lite förnimmer jag den känslan här i salen idag, jag trodde att det skulle vara mera elektriskt, men det känns som om vi har insett allvaret riktigt på djupet. Alla partier utom Ålands framtid har axlat regeringsansvar, suttit vid spakarna, centern dessutom hela tiden. Är det då centerns fel att reserverna nu är tömda och att ingen ny påfyllning finns till hands? Är Ålands framtids politiker helt oskyldiga? Svaret är nej på båda frågorna. Trevligt nog kunde jag höra i ledamot Brage Eklunds anförande nyligen att han höll med om det, visst oppositionen har också ett ansvar.
Jag läste igenom finans- och näringsutskottets betänkanden över budgetförslagen från 2008 och framåt i morse och kunde konstatera mycket, men bl.a. att vi redan då insåg vilken djup lågkonjunktur som var på gång, att vi redan då insåg att strukturerna måste förändras, att vi redan då insåg att svåra prioriteringar måste göras, att vi redan då insåg att medicinen heter budget i balans, att vi redan då insåg att vårt beroende av Finlands ekonomi och näringslivets framgångar, dvs. att klumpsumman och skattegottgörelsen, speciellt i lågkonjunkturer, är mycket osäkra inkomstkällor. Vi har alltså hela tiden känt till vad som behövs, ingen annan kan säga något annat.
Faktiskt så togs finans- och näringsutskottets betänkande över krisbudgetförslaget 2009 av ett enhälligt lagting utan en enda omröstning. Utan en enda omröstning! Erfarna personer berättade för mig att det aldrig hade hänt i modern tid. Det bådade gott, men herr talman, ändå har ingen regering lyckats ännu med break through genom strukturerna trots mödosamt arbete. Då ställer jag mig frågan varför. Jag finner två förklaringar så här i första hand. För det första den enkla att det här arbetet är mycket, mycket lättare sagt än gjort. Det är svårt att ändra strukturerna och det tar lång tid, man måste vara långsiktig.
Den andra förklaringen som jag har hittat är att det inte går att göra omfattande förändringar om inte regering och opposition hjälps åt när det kommer till konkreta åtgärder. Vi ska nog titta oss alla i spegeln. Det blir väldigt svårt att göra ändringar om vi inte hjälps åt. Det är långsiktiga förändringar som måste till.
Herr talman och bästa lagtingskollegor! Det här anförandet ska tas som ett självkritiskt resonemang i akt och mening att ödmjukt söka en väg för att få igång en snabbare process. Jag är lika kritisk mot mig själv och centerpartiet som mot alla andra ledamöter och partier. Jag tror att om ni själva tänker över det här resonemanget en stund så är nog alla beredda att hålla med. Det var en utmaning att säga så, men jag tror faktiskt det. Jag vill att ni ska fundera på detta.
Sedan vill jag också säga att jag inte är den som vill gå ut med domedagsprofetia, det gör jag definitivt inte nu heller och därför vill jag avsluta det här på ett positivt sätt. Jag vill konstatera att Åland är trots allt otroligt lyckligt lottat. Vi bor på världens bästa plats, det är världens bästa plats att leva på. Vi har tillsvidare inte några skulder i landskapet och vi tänker inte skaffa sådana. Vi har ännu en förhållandevis låg arbetslöshet och vi har inte heller någon stor ungdomsarbetslöshet, som vi har på sidan om oss. Vi har en väldigt hög levnadsnivå, vi ligger på topp när det gäller BNP internationellt och vi har i grunden ett jättebra näringsliv. Några större bolag har problem som jag tror kommer att lösas, de mindre knatar trots allt på och ser till att vi får hem pengar via skattegottgörelsen. Jag vill att vi ska känna framtidstro, det här kommer att lösa sig, men mitt förslag till medicin är mera samarbete, mera samförstånd. Det betyder inte att man ska lämna bort att vara kritisk och ha häftiga debatter. Tvärtom det piggar upp att ha en häftig debatt, bara man håller sig till sak.
Ja, med det här, herr talman, har jag resonerat runt vad jag tror att skulle behövas. Tack!
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det är bra att ltl Eliasson funderar över vad man kan göra över ekonomin. Det är klädsamt. Han sade att man redan 2008 insåg i finans- och näringsutskottet att man måste göra någonting för att få en budget i balans. Jag har också noterat att igen i år kommer det skrivningar där man hänvisar till vad man skrev förra året i finans- och näringsutskottet utan att det har hänt något dess mera.
Ltl Eliasson hade två orsaker till varför det inte har hänt något mera. Det första var att det tar tid och det andra var att regeringen och oppositionen måste hjälpas åt, om jag förstod honom rätt. Det kan säkert ligga någonting i det, men jag vill också vara ödmjuk och bifoga en tredje punkt. Det är väldigt viktigt att en ny regering med en gång tar i och försöker få till stånd förändringar för man blir snabbt fånge i systemet. Jag ska inte, när ministern inte är här, ge konkreta exempel, jag kan göra det senare.
Jag tror att det är en sak och den andra saken är att man måste vara konsekvent. Det är klart att gör man sparåtgärder får man kritik, det får man räkna med, men har man noggrant gått igenom saker och ting före och är man konsekvent så lyckas man.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jo, jag sade också att det är svårt att göra en strukturell förändring, att prioritera för det drabbar alltid någon. Jag håller med ledamot Anders Eriksson att en ny regering ska sätta igång omedelbart. Det försöker varje ny regering göra och det har även den här regeringen gjort. Det är flera tunga svåra frågor som man verkligen har lyft och jobbar på. Jag anser också att man jobbar konsekvent på det. Annars får man kritik, säger ledamot Anders Eriksson. Jo, men ofta är det så att den kritiken kommer här i salen, när man kanske istället borde vara tillfreds med det som landskapsregeringen trots allt uträttar och man borde förstå att det är svårt och att det tar tid.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag tycker inte, ltl Eliasson, att den här regeringen har varit konsekvent. Ta turlistorna som exempel. Man har gått ut med ett förslag och när man har fått kritik så har man dragit tillbaka dem och så där har man hållit på. Tar vi de budgetlagar som vi har fått nu så har det faktiskt inte varit några händer och fötter på paragraferna i dem. Tack vare att man har börjat för sent. Det är väldigt viktigt att man i god tid går igenom saker och ting och ser att man har täckt upp allt och att vi är på rätt. Sedan när man får kritik, det får man när man sparar, så är tyvärr människans mentalitet, men har man torrt på fötterna och vet vad det handlar om och står fast vid sin ursprungliga ståndpunkt så går det bra. Jag tycker inte att den här regeringen har varit snabb i svängarna, enligt mitt synsätt har man mer eller mindre tappat ett år. Nu är det svårt att göra några större förändringar för många av ministrarna är redan fångade i systemet, det kan jag ge en lång, lång lista på.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jag tycker nog att regeringen är konsekvent. Man kan ha olika uppfattning om den är snabb eller långsam, men om vi tar exempelvis samhällsservicereformen så är det en jättestor fråga och det behövs underlag för det. Där arbetar man konsekvent med arbetsgrupper osv. och kommer fram med ett resultat som kommer att visas här i lagtinget under våren. Det är ett konsekvent arbete. Jag är övertygad om att vi kommer att få ut någonting av det arbetet.
Budgetlagar, jo visst, det har väl också erkänts att det har funnits vissa brister i budgetlagarna, men de måste i varje fall fram. De är nu igenom och tillsammans med budgeten kommer de att innebära inbesparingar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Herr talman! Jag vill tacka ledamot Torbjörn Eliasson för ett riktigt bra anförande. Jag är framför allt glad att höra ltl Eliassons analys i slutet av anförandet, hur ledamoten vände debatten mot ljusare tider. Jag tror att det är just ett sådant resonemang som vi måste föra här i lagtinget. Vi ska inte hela tiden måla upp de mörka molnen utan hjälpa det åländska folket genom den här ekonomiska tiden så att vi sedan kan gå upp och se vad vi har åstadkommit. Jag är tacksam för att ledamot Eliasson lyfte fram frågan.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Tack för det, ledamot Kemetter. Det gäller att ha balans i sitt krismedvetande, det gäller att bli krismedveten, men man får inte gå till överdrift, man får inte börja svartmåla, det ska finnas en balans i det här, precis som jag tror att ledamot Kemetter menar. Det har den här regeringen. Jag är den första att säga och det påpekade jag i slutet av mitt anförande också, att det inte är nattsvart för Åland, tvärtom så har vi mycket större möjligheter än de flesta andra att justera de problem vi har och gå ut som vinnare ur det här. Självuppfyllande profetior är viktiga, tror man på någonting så händer det oftast.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack herr talman och tack ledamot Eliasson! Ledamoten har alldeles rätt. Det krävs balans i det här krismedvetandet. Jag tackar för tydliggörandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Herr talman! Jag vill också tacka för ett synnerligen statsmannamässigt och bra gruppanförande från ledamot Eliasson. Mycket bra! Jag vill gå in på det som ledamot Eliasson resonerade om ifråga om tidigare betänkanden och lagtingets medvetenhet om de strukturella förändringarna och inbesparingarna. Jag är ju ny och har inte varit med tidigare, så jag vill fråga ledamot Eliasson om vi inte har relativt mycket starkare skrivningar från finans- och näringsutskottet nu? Man tar i med krafttag och säger att man faktiskt måste förbereda ytterligare omstruktureringar och nedskärningar och återkomma i snabb takt med en tilläggsbudget. Vi säger också att man måste komma tillbaka med en halvårsuppföljning och sådana saker som inte har nämnts tidigare. Kan ledamot Eliasson utveckla det? Jag vill också ytterligare tacka för att centern till 100 procent står bakom betänkandet.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jag kan faktiskt svara på det eftersom jag läste igenom samtliga betänkanden sedan 2008 från finans- och näringsutskottet och även mina presentationer av budgetförslagen. Jag kan berätta för ledamot Petri Carlsson att det har funnits ännu tuffare skrivningar, betydligt tuffare skrivningar än vad som finns nu, framför allt när det gäller budgetdisciplin och liknande. Vi måste erkänna att det här förstod vi redan 2008-2009 och det skrevs och det uttalades här i salen.
Ltl Petri Carlsson, replik
Herr talman! Tack för det klargörandet. Det jag ytterligare undrade över var att vi kräver att man återkommer i princip genom den skrivningen som vi har, med en halvsårsuppföljning. Det måste väl vara något nytt och det visar väl också att det blir ännu viktigare att vi faktiskt följer upp det här ordentligt.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Jo, det är nytt och det är jättebra. Tack!
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Tony Asumaa
Fru talman! Finans- och näringsutskottet har under sitt arbete med budgetbetänkandet den senaste månaden haft 67 höranden, behandlat fyra budgetlagar och därutöver behandlat 45 budgetmotioner. Av dessa 45 budgetmotionerna förkastades 44 stycken av finans- och näringsutskottets majoritet. Tidigare sades att samarbetet hade varit gott. Det kan vi väl säga. Bara som en liten detalj kan vi säga att alla omröstningar har vi förlorat med 4-3, så det har också varit konsekvent. Vad gäller de övriga motionerna som har lämnats in av både liberaler och från Ålands framtid har flera skrivningar från dessa budgetmotioner tagits in i själva betänkandet. Det ser vi givetvis som positivt och något konstruktivt också. Man brukar tala om positivt förkastande och det har förekommit, kanske av princip mer än för att förkasta.
Den enda budgetmotion som antagits av finans- och näringsutskottet är den budgetmotion som undertecknad och liberalerna har skrivit och gäller utformandet av ekonomiska nyckeltal som tydligare ska visa landskapets ekonomiska ställning. Det är av värde i den ekonomiska svåra tiden för att man också ska kunna ha ett grepp om den ekonomiska ställningen på ett bättre sätt.
Utskottet har enhälligt konstaterat att nyckeltal behöver utarbetas med det snaraste i enlighet med undertecknads budgetmotion nr 43. Finans- och näringsutskottet anser att sådana nyckeltal är väsentliga för att utvärdera landskapsregeringen och dess verksamhet. Nyckeltal är också ett sätt att belysa landskapets ekonomi och bättre för gemene man, gemene ålänning. Att läsa budgetboken rakt upp och ner är svårt och en liten gåta.
Det enda nyckeltalet som nu används är budget i balans. Det anser både liberalerna och finans- och näringsutskottets majoritet att är ett uttryck som kanske inte mera är aktuellt att använda för att mäta landskapets ekonomiska ställning och verksamhet nu och framöver. Ett enhälligt finans- och näringsutskott hyser nämligen farhågor om att de aviserade besparingarna inte kommer att räcka till för att få balans i landskapets finanser fram till år 2015. Därför skulle det vara bättre att byta ut uttrycket ”Budget i balans” till uttrycket ”Minimera underskottet för 2015”.
Budget i balans är mera en vision som man behöver ha, man behöver alltid ha visioner och realistiska målsättningar. En realistisk målsättning i det här fallet anser både jag och liberalerna och flera i finans- och näringsutskottet kunde vara att minimera landskapets budgetunderskott fram till 2015.
Det vi liberaler och även alla övriga i utskottet är skeptiska till är främst de budgeterade inkomsterna bl.a. vad gäller avräkningsbeloppets storlek. Det vi erfarit är att detta belopp är rätt optimistiskt budgeterat med tanke på den ekonomiska ställning som just nu råder i vårt samhälle och i våra närliggande områden.
Det är inte bara inkomsterna som är optimistiskt budgeterat, det gäller också kostnaderna. Där har vi varit helt eniga om att kostnadsutvecklingen bör stävjas med rent strukturella åtgärder. Den s.k. osthyvelprincipen kommer inte att räcka till för att minimera underskott fram till år 2015. Det blir mera att försköna skalet, men inte att få ut det ruttna.
De kalkyler vi liberaler har gjort på basen av att uppdatera avräkningsbeloppet med de prognoser i paritet med tillväxtökningen som vi vet och med de prognoser som grund som vi vet i dag, ger oss i handen ett underskott för landskapets budget 2015 på minst 6,5 miljoner euro, åtminstone. Den sista prognosen får vi morgon, men det som vi vet idag ger oss i handen -6,5 miljoner euro. Då har vi utgått från att bara avräkningsbeloppet ökar i den takt som tillväxten ökar.
Nu har man budgeterat en ökning på fem procent på avräkningsbeloppet i budgeten, tillväxtprognoserna säger något helt annat. De säger en procent 2013, liberalerna räknar med två procent 2014 och 2,5 procent år 2015. Bara med att justera avräkningsbeloppet med dessa siffror ger minus 6,5 miljoner. Då har vi inte rört kostnadsstrukturen överhuvudtaget. Ökar den ytterligare kommer underskottet att öka mer. Den har vi inte rört utan den har vi låtit vara som den ligger.
Fru talman! Stävjas inte kostnadsutvecklingen inom landskapet så kommer underskottet att vara ännu större före utgången av år 2015. Därför förutsätter också finans- och näringsutskottet och liberalerna i sitt budgetbetänkande att landskapsregeringen har beredskap att komma med en tilläggsbudget så snabbt som möjligt för att göra inbesparingarna som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015 och också en tilläggsbudget, som tidigare sades om vindkraftsstödet. Det är en lika viktig sak, vi behöver tänka på tillväxten och generera pengar i samhället, inte bara skära i kostnaderna. Att befrämja och stimulera tillväxten är lika viktigt, framför allt vindkraftsproducenterna så att de inte börjar investera sina anläggningar någon annanstans än på Åland. Det vill ingen av oss i den här salen. Det är vi säkert helt eniga om.
Förutom att landskapet uppmanas att utarbeta ekonomiska nyckeltal för effektivare utvärdering av landskapets ekonomi förutsätter finans- och näringsutskottet och liberalerna också i sitt betänkande att landskapsregeringen under det kommande året lämnar en halvårsredogörelse över budgetförverkligandet till lagtinget. Det kan tyckas vara lite detaljstyrt, men det är det som är a och o, en ökad budgetdisciplin och en effektiv intern kontroll är a och o för att de ställda kostnadsramarna håller och att budgeten verkligen håller.
En budget är bara ett verktyg för att vi ska nå ett slutmål som vi säkert alla i den här salen har. Vi kan inte i december nästa år komma hit till salen och konstatera att ramarna inte höll och öka följande år med 3-4 miljoner. Då är det något för sent att stiga tidigt upp. Därför denna uppmaning, inte för att göra det besvärligt och krångligt för landskapsregeringen utan tvärtom, vi värnar faktiskt om den åländska ekonomin och den åländska budgetdisciplinen och framför allt den interna kontrollen inom landskapsregeringen för att nå de målsättningar och visioner, som säkert var och en av oss har vad gäller landskapets ekonomi och landskapets framtid.
Det ovan nämnda kan säkert av någon tolkas som kritik mot sittande regering och dess hantering av landskapets finanser. Till en del är det säkert så, det kanske är oppositionens roll att kritiskt granska det och det behöver kanske tas som en liten kritik, men med tanke på det som vi i finans- och näringsutskottet faktiskt har erfarit under arbetets gång med budgetbetänkandet, främst vad gäller den ekonomiska utvecklingen av Åland och hur man lite smått optimistiskt budgeterade på intäktssidan.
Liberalerna ser också det här och också majoriteten i finans- och näringsutskottet att det ska tas som en konstruktiv kritik och en signal att vi verkligen är bekymrade eller oroliga för landskapets ekonomi och därmed också ge signalerna att så snart som möjligt komma med de åtgärder och framför allt strukturella åtgärder som helt enkelt kan minska underskottet på sikt i budgeten. Som det ser ut nu så har vi ett underskott också 2015. Med de orden avslutar jag mitt anförande här. Tack, fru talman!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Jag har några undringar här beträffande ltl Asumaas anförande. Det är bra med en halvtidsrapport, att man tittar på ekonomin noga, men uppfattade jag det rätt att det är viktigare med en effektiv kontroll? Ledamot Asumaa sade att det är a och o. Är det inte så att det allra viktigaste är att förändra i strukturerna och få en minskning av kostnadens massa?
Den andra funderingen är om jag hörde rätt när ledamot Asumaa sade att vi ska tänka på att minimera underskottet istället för att försöka få en budget i balans.
Ltl Tony Asumaa, replik
Fru talman! Givetvis är det strukturerna, som jag också nämnde i mitt anförande, som är viktiga, men som ledamot Eliasson sade här före lunch i sitt anförande, att de strukturella förändringarna tar lång tid, det är långsiktiga åtgärder. Ledamoten räknade upp betänkanden ända från 2008, där man också hade försökt göra förändringar, men ingenting har ännu hänt. Det är de långsiktiga, men en kortsiktig lösning, där man faktiskt kan spegla sig själv, är framför allt den interna kontrollen, budgetuppföljningen, budgetdisciplinen. Därför har både liberaler och utskott poängterat just det. Det är på kort sikt som vi faktiskt kan hålla i pengarna. På lång sikt behöver vi göra de strukturella förändringarna för att överhuvudtaget komma till ett plus/minus nollresultat framöver. När det sedan sker är just nu skrivet i stjärnorna.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Det är bra, ledamot Asumaa, då tänker vi lika. När det gäller hanteringen och verkställigheten av budgeten så resonerade vi också i utskottet att det faktiskt inte gör någonting fast man inte förverkar alla medel som finns på ett budgetkonto. Det är egentligen en självklar sak, men bör påpekas i alla fall. Just vid budgeteringstillfället är det svårt att exakt bedöma kostnaderna. Man kan inte fordra att man ska veta exakt vad det kostar utan man gör en uppskattning. Då bör den premieras som kan arbeta på ett sådant sätt att man förverkligar budgeten gärna så att det finns pengar kvar när året är slut.
Ltl Tony Asumaa, replik
Fru talman! Ledamot Eliasson har helt rätt. Kanske en normal allmän praxis är att man i december säger: ”Jestas vad mycket pengar det är över på det här kontot”. Sedan ser man till att budgetens kostnadskonto blir noll. Jag satt igår i Ålands idrotts styrelse och där sade en, som har jobbat inom barndagvården, att de aldrig hade så mycket leksaker som i december. Det är kanske ett tecken på hur man gör som tjänsteman. Det är mera som att man ska se till att det inte finns några pengar kvar. Det tankesättet behöver också förändras så att det inte går i de gamla banorna. Tack fru talman.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Fru talman! Finans- och näringsutskottet har lämnat sitt betänkande beträffande budgeten för landskapet Åland 2013. Utskottet föreslår några ändringar i landskapsregeringens budgetförslag beträffande ÅHS efter att ha erfarit att anslaget i budgetförslaget för intäkterna är för högt budgeterat, 600 000 euro för högt, och att anslaget för kostnaderna måste höjas med 2,4 miljoner euro. Dessa ändringar försämrar resultatet med tre miljoner euro.
Utskottet har vidare erfarit att ÅHS måste vidta sparåtgärder uppgående till ca två miljoner euro för att klara verksamheten trots en förhöjning av anslaget. Landskapet har en klyfta mellan intäkter och kostnader på minst tio miljoner euro. Denna klyfta kan endast överbryggas genom ökade intäkter och/eller minskade kostnader.
Utskottet säger i sitt betänkande att man ser med stor oro på om de budgeterade inkomsterna kommer att hålla. Utskottet bedömer att den ekonomiska utvecklingen internationellt, i Finland och på Åland kan påverka klumpsumman negativt. Denna osäkerhet på intäktssidan gör det ännu mer angeläget att minska kostnaderna för att få ekonomin i balans. Kostnadskostymen måste med andra ord krympas och för att genomföra detta krävs strukturella åtgärder.
Denna osäkerhet och svårbedömbarhet beträffande landskapets inkomster gör, vilket jag framfört tidigare, att man med fog bör ifrågasätta nuvarande klumpsummesystem. Det skulle vara betydligt sundare om landskapet Åland finansierades med egna skatteintäkter. Att leva på egna pengar skulle också ge självstyrelsen en helt annan pondus och profil. Det skulle också innebära att landskapet med ett annat allvar skulle driva en progressiv tillväxtpolitik. Jag menar inte att vi huvudstupa ska ändra på sakernas tillstånd. Först måste vi noggrant utreda hur en sådan förändring skulle fungera för att sedan ta ställning till om det är ett fungerande alternativ till dagens otillfredsställande system.
Utskottet hyser farhågor för att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparningar, som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015. Att regeringen inte skulle ha gjort någonting stämmer inte alls. Arbetet med samhällsservicereformen pågår för fullt och regeringens budgetförslag innehåller ett trendbrott i och med att antalet anställda planeras att minska från 1 804 till 1 758 i slutet av år 2013, minus 46 personer. Det är en strukturell förändring. Det betyder färre anställda än landskapet hade år 2006 då man hade 1 783 anställda. Detta kommer säkert att leda till lägre personalkostnader från 2014 och framåt. Ett annat trendbrott är att ökningstakten av verksamhetskostnaderna är betydligt lägre än den faktiska ökningen var år 2011 och den budgeterade ökningen för år 2012.
Betydligt mer måste till för att få ner kostnaderna. Det är fortfarande så att de största kostnadsmassorna finns på personalsidan. Vad kan man då göra? Pensionsavgångarna måste planeras så att man ser på alla de funktioner och delar av organisationen som berörs, ser hur man kan förenkla, omorganisera och rationalisera berörda funktioner, analysera verksamheterna för att se var det kan finnas övertalighet, anställningsstopp för att pröva om arbetet kan utföras med befintlig personal, kritiskt granska om rådande nivå på övertidsarbete verkligen är motiverat och likaså kritiskt granska om det är nödvändigt att hålla personal i beredskap i samma utsträckning som idag. Dessa är några viktiga områden för åtgärder som kan och bör vidtas för att minska på personalkostnaderna. Det är respektive förvaltningars ledningar som ansvarar för att nödvändiga åtgärder vidtas.
Det är viktigt att hela landskapsförvaltningen skärskådas för att minska på kostnaderna. ÅHS och skärgårdstrafiken är verksamheter med stora kostnadsmassor som kräver alldeles särskild uppmärksamhet för att minska på kostnaderna. För ÅHS del innebär detta att inom ramen för de principer för prioritering av vård som ÅHS antagit, rationalisera verksamheten och genomföra de sparbeting som åläggs ÅHS. Enkelt att säga, men faktum är att vi, dvs. finans- och näringsutskott, lagting och regering, måste ge total politisk uppbackning och stöd för att det ska bli möjligt att genomföra nödvändiga sparåtgärder.
För skärgårdstrafiken innebär detta, anser jag och många med mig, att en basplan, en master plan, för trafiken slås fast med målet att upprätthålla en acceptabel bastrafik till överkomliga kostnader. Vi måste, anser jag, renodla och förenkla, med en enda huvudrutt, kortrutt så långt det går, på sträckan Osnäs – fasta Åland, en enda ändhamn, Långnäs. Kökartrafiken dras över Föglö. Tvärtrafik upprätthålls mellan Föglö och Kumlinge. Trafiken mellan Kökar och Galtby upprätthålls endast under turistsäsongen.
Utskottet framför att det kan bli fråga om investeringar som är stora och av engångskaraktär och som rimligen inte kan finansieras med landskapets budget. Utskottet noterar att det således kan bli aktuellt att anhålla om extra anslag för detta i enlighet med 48 § i självstyrelselagen.
Utskottet understryker vikten av budgetuppföljning och budgetdisciplin. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen lämnar en halvårsredogörelse över budgetförverkligandet till lagtinget. Detta har mig veterligen inte krävts förut av finans- och näringsutskottet. Det är något nytt, en skärpning. Det råder stor brist beträffande budgetuppföljningen, det har rått under många år. Tittar vi i landskapets bokslut hittar vi ingen jämförelse med framställningen som finns på sidan 9 i budgetförslaget. Det är tydligen ointressant att se hur det gick. Det är viktigt att budgetera och debattera, men hur det gick framgår inte av bokslutet, i uppställningen.
Vi socialdemokrater stöder regeringens förslag till budget för år 2013 med de förändringar finans- och näringsutskottet föreslår. Vi står bakom finans- och näringsutskottets i många fall starka skrivningar för vad som krävs för att få landskapets ekonomi i balans. Förutom att överbrygga klyftan på minst tio miljoner euro mellan inkomster och utgifter måste vi också skapa utrymme för att på nytt bygga upp en buffert för att klara de stora svängningarna i landskapets inkomster som är en följd av klumpsummesystemet.
Det verkar dessvärre också visa sig att flera mindre kommuners ekonomi försämras i allt snabbare takt. Det är bra att landskapsregeringen nu tar initiativ till diskussioner med dessa kommuner. Risken är stor att landskapet måste träda emellan med medel, alltså ökade kostnader för landskapet, för att garantera att invånarna i dessa kommuner får den samhällsservice varje ålänning är berättigad till. Den här problematiken gör att arbetet med samhällsservicereformen är ännu viktigare och måste drivas på så att vi kan genomföra förändringar som på ett hållbart sätt löser den svåra sits invånarna i svaga kommuner befinner sig i.
Den övergripande målsättningen för regeringen är att landskapets ekonomi ska vara i balans senast år 2015. För att uppnå detta mål krävs kraftfulla åtgärder, mod och största möjliga politiska stöd då en del åtgärder utan tvekan kommer att vara politiskt obekväma att genomföra. Vi har ett gemensamt ansvar för den situation vi befinner oss i och vi har ett gemensamt ansvar för att ta oss ur den och få landskapets ekonomi i balans precis som kollegan Eliasson sade här tidigare. Jag liksom ledamot Eliasson är optimist och tror att det är möjligt att vända skutan och få ordning på ekonomin. Som president Obama sade: ”Yes, we can!”
Frågan har ställts hur det kommer sig att socialdemokraterna kan stöda de många gånger smärtsamma sparåtgärderna. Jo, det beror på att vi socialdemokrater är beredda att ta vårt samhällsansvar fullt ut och inte falla för frestelsen att driva en populistisk politik. Vi hoppas och tror att alla partier avser agera på samma sätt.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Jo, ledamot Kalle Fogelström, vi delar många goda tankar och åsikter när det gäller effektiviteten och det som ledamoten sade i slutet av sitt anförande, att det är viktigt att man har en positiv inställning att det ska lösas, ”yes, we can”.
Vad beträffande effektivitet och ledarskap håller jag också med, det är viktigt att man satsar på ledare, människor som har en förmåga att leda en organisation, när det gäller våra myndigheter, verk och avdelningar. Ta som exempel ÅHS, det är viktigare att chefen för hela bolaget är en duktig ledare, har kunskaper i ekonomi, organisation, human relations, det är viktigare än allt annat.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Jo, jag håller med om det. Det är också viktigt att huvudmannen, uppdragsgivaren, är tydlig med vad man önskar få ut av ledningen.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Det var en liten detalj beträffande den egna beskattningen. Det är helt okey, resonemanget var intressant. Ibland säger man att om vi skulle få egen beskattning skulle vi visa hur vi skulle klara oss på egna pengar. Det är lite fel för det är faktiskt våra egna pengar nu också. Det är pengar som vi har införtjänat fast vi nu får dem via Helsingfors. Vi klarar oss på våra egna pengar också nu.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Jo, vi har klarat oss ganska bra. Jag håller med det ledamot Eliasson sade i sitt anförande. Poängen jag ville föra fram är att vet vi att vi lever av egna pengar har vi också ett väldigt kraftigt incitament att driva en sådan näringslivspolitik, tillväxtpolitik, som ökar skatteunderlaget och inkomsterna. Det saknar vi nu, det finns inte samma direkta koppling som man skulle ha då.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att det inte är särdeles lyckosamt att hänvisa till den amerikanska ekonomin och den amerikanska presidenten, som det gjordes här som ett retoriskt grepp, med tanke på att underskottet i den amerikanska ekonomin tycks skena. Det är knappast troligt att USA får ekonomin i balans till 2015. Det gjordes en jämförelse här. Jag tror att vi ska ta ett annat spår.
Sedan lite grann om jämförelsen mellan budgettabeller och bokslut. Under den förra mandatperioden gjordes en större reform, den som heter finansförvaltningslagen och ändringen i den. I den ingår det att lagtinget så småningom kommer att behandla bokslutet som ett skilt dokument här i lagtinget. Kopplat till det så tycker jag att Fogelström har en god idé om att man borde säkerställa sig om att dokumenten ser likadana ut i budgeten som i bokslutet så att de är lätt jämförbara och ger en tydlig bild av hur förverkligandet har varit.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Tro det eller inte, jag har jobbat många år i det privata näringslivet. Gör man en budget så ska man följa upp ordentligt och diskutera varför det avviker och så vidare. Det saknar jag när jag tittar genom dokumentationen nu. Det här med ”Yes, we can”, det är vi som är här. Det har ingenting med Amerika att göra.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det blir väl endast med god vilja som det här tangerar vårt egentliga ärende. Jag tror faktiskt att ledamoten Fogelström nämnde den amerikanska presidenten.
Lite kort om det som ledamot Fogelström sade om skärgårdstrafiken och hur man bör organisera trafiken i framtiden. Där är jag beredd att nästan punkt för punkt stöda det som ledamot Fogelström säger. Det beklagliga är ju att i det verkliga utförandet och det vi fattar beslut om i budgeten så går vi in för någonting som är helt det motsatta, tyvärr.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Det är viktigt att man kommer till skott när det gäller skärgårdstrafiken och att det ska vara en enkel lösning. Jämförelsen med Amerika är inte relevant, vi har mera närliggande problem att behandla. Tack!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Jag har förstått att upplägget för den här debatten är sådan att nu går gruppanföranden. I det skedet som jag begärde replik hade talaren, kollegan Fogelström, talat i jag-form. Först i slutet av sitt anförande talade han i vi-form och i gruppens namn. Jag vill bara försäkra mig om att det som nu anfördes gäller för den socialdemokratiska lagtingsgruppen.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Fru talman! Ja, det är klart att det gör det.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman! Bästa lagting! Finans- och näringsutskottet har återigen haft ett gediget arbete. När jag satt själv i finansutskottet var det alltid ett oerhört intressant uppdrag och en av de bästa utgiftsposterna i vårt parlamentariska system när det gäller att få ett ganska helt grepp om landskapet, finanserna och insikt i samtliga verksamheter. Finans- och näringsutskottet har i år gjort ett bra arbete igen och haft ett mycket omfattande hörande. Det är också bra att finans- och näringsutskottet har fokuserat på de stora linjerna, inte på de små striderna som ibland kan mörka sikten för att gemensamt fokusera på det som är stort och av betydelse för landskapet, dess befolkning och dess framtid. Det är viktigt att man faktiskt har förmågan och kapaciteten att diskutera på den nivån och inte hamnar i de små detaljerna.
När jag ser finans- och näringsutskottets slutsatser tycker jag att det är bra. Man ser att arbetet måste göras långsiktigt, det handlar om att hitta den uthålliga kostnadskostymen som vi klarar av trots upp- och nergångar i inkomsterna så att ålänningarna känner en fasthet i sin tillvaro och att det finns en stabilitet i vår ekonomi och i vår ekonomiska planering. Därmed har vi också framförhållning att kunna ge en god service till medborgarna samtidigt som vi kan vara trygga i de förändringar, som vi faktiskt måste göra och som vi nu står inför att göra.
Landskapsregeringen gav redan i april den s.k. omställningsbudgeten. För att förverkliga den med målet om en ekonomi i balans 2015, så har vi budgeterna för 2013 och 2014 fortsättningsvis till vårt förfogande. Där är precis som vi har sagt, de viktiga sakerna att göra strukturella förändringar för att hitta bestående kostnadsinbesparingar inom samhällsservicen och kommunerna, inom skärgårdstrafiken, hälso- och sjukvården, skolsektorn och så vidare, dvs. de verksamheter som verkligen har en stor kostnadskostym och där det har betydelse för vad det står på sista raden, om vi kan hitta bättra strukturer.
Det här är ett talkoarbete, har vi sagt från regeringens sida, som omfattar oss alla, från medborgare, till institutioner och till oss som sitter i landskapsregering och lagting. Det kräver mycket tankearbete, det kräver samarbete och det är också viktigt att sakkunniga och de som idag finns ute i verksamheterna är med och visar på vilka inbesparingsmöjligheter och utvecklingsmöjligheter det finns. Alltså vi ska spara med hjälp av dem som har kunskap om de olika verksamheterna för att kunna göra det på bästa sätt.
ÅHS har förekommit mycket i debatten och det är inte konstigt. ÅHS är en enormt stor utgiftspost samtidigt som det är den mest angelägna verksamheten för ålänningarna i gemen. Där har vi ett problem med oss redan från budgeten 2012, där man kan säga att felbudgeteringar både på intäktssidan och på utgiftssidan har gjort att vi i slutet av året har befunnit oss i ett läge där vi har ansett det vara det mest uppriktiga att gå med nya siffror till utskottet och få både inkomst- och utgiftsram justerat.
Jag har själv suttit i ÅHS’ styrelse, jag vet att det inte är någon organisation där man kan göra några snabba inbesparingar, snabba inbromsningar, permitteringar vet vi att leder ingenstans, det värmer för stunden, men sedan ökar budgeten nästa år direkt igen. Där gäller det att ha långsiktighet, uthållighet och verkligen ett ihållande strukturellt genomgående av organisationen för att hitta möjligheter att göra saker och ting på ett effektivare sätt. Det här kräver en beslutsamhet från oss från den här salen, det kräver också beslutsamhet från landskapsregeringen, från ÅHS’ styrelse och dess ledningsgrupp och personalen.
Det här är en mycket svår och känslig sektor att spara inom, det kommer också att kräva ett statsmannaskap från oss alla om vi ska klara av att på ett klokt och bra sätt kunna göra förändringar i en så för ålänningarna viktig verksamhet.
Det har också nämnts här avgiftspolitiken inom den här sektorn. Det är klart att vi är beredda att höja avgifterna till viss del. Jag vill bara påminna om att höjda patientavgifter i en sådan kostnadskostym som ÅHS är, hjälper lite grann, det är ingenting som löser problematiken. Det är fortfarande på kostnadssidan man måste titta djupare och verkligen jobba med problematiken.
Det som finans- och näringsutskottet för in som ett nytt element, man säger egentligen två saker i utskottet, landskapsregeringen bör komma till lagtinget med en tilläggsbudget i brådskande ordning. Sedan säger man också att man vill ha en halvårsuppföljning eller liknande, vilket är ett nytt instrument i vårt parlamentariska system. Vi lever just nu i väntans tider vad gäller nya prognoser för klumpsumman för 2013 och vi har varit mycket öppna med det i utskottet att är det så att inkomstsidan ser mycket annorlunda ut än vad vi har räknat med då är vi beredda och då ska vi agera och reagera på det faktum och kanske komma till lagtinget med en ny omställningsbudget.
Nu är vår bedömning den att den här inkomstsidan kommer att hålla ganska hyggligt från det vi har trott. Det kommer inte att bli några väldigt stora kast och förändringar och det hoppas jag att alla upplever som ett positivt besked. Däremot kommer vi att komma till lagtinget i april med en tilläggsbudget framför allt för att vi vill presentera och diskutera med lagtinget kring PAF-medlens fortsatta användning. Hur vi betraktar denna resurs och hur landskapsregeringen föreslår att den framledes ska utnyttjas. Vi kommer också förhoppningsvis då att kunna ge besked om vindkraften. Vi kan också ha ett resonemang om självstyrelselagsreformen och om det är några nyheter kring avräkningsgrunden.
Vad gäller halvårsuppföljningen så är det vårt förslag att den kunde göras så att i september när lagtinget återkommer från sommarledigheten har landskapsregeringen redan jobbat ganska långt, åtminstone har förvaltningen jobbat ganska långt på budgetförslaget för 2014. Det betyder att vi kan komma med ett meddelande till lagtinget i september för att redogöra för förutsättningarna och siffrorna inför 2014. Vi kan också föra en dialog med de förändringsförslag som finns hos regeringen, i det skedet finns det också fortfarande möjligheter att föra in nya idéer, förslag och framför allt goda, om det finns sådana, sparförslag eller förändringsförslag som kanske kommer från lagtinget och från oppositionen.
Vi ser på de här skrivningarna i finans- och näringsutskottet på ett positivt sätt. Det ger regeringen en bra möjlighet att återkomma till lagtinget i god anda för att föra diskussioner om den framtida ekonomin.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag skulle vilja att lantrådet preciserar sig lite gällande påståendet om underbudgetering av utgifterna för ÅHS i budgeten för 2012. Lantrådet står här och säger att lagtinget har underbudgeterat. Om man ser en jämförelse mellan budgeten 2011 och budgeten 2012 för ÅHS så tillät lagtinget, på landskapsregeringens förslag, en kostnadsökning på två miljoner, ca 2,5 procent i verksamheten, vilket knappast kan kallas för en underbudgetering i tider när vi försöker hålla kostnaderna nere och försöker få balans i landskapets ekonomi. På vilket sätt var en två miljoners ökning i budgetanslaget för ÅHS en underbudgetering?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Ja, nu har jag inte siffrorna med mig i talarstolen, men det är min uppfattning att det fanns vissa missbedömningar både vad gäller inkomst- och utgiftssidan inom ÅHS’ ram. Det är en av orsakerna till att det har lett till den situation som vi är i nu. Framför allt på inkomstsidan där det var en bedömning kring avgifterna från Gullåsen.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag uppfattar det som om lantrådet backar tillbaka lite grann i anklagelserna om underbudgetering i utgifterna. Visst, det visar sig att inkomsterna är lite lägre än vad som budgeterades, men landskapsregeringen har i ett annat ärende, dvs. avgiftsöverföringar från kommunerna till landskapet, själv sagt att man bör ta de här avgifterna lite mera schablonmässigt eftersom de varierar från år till år. När man i den frågan resonerar på det viset är det delvis lite märkligt att lantrådet står här och hävdar att just på det här året borde man ha kunnat vara väldigt exakt i bedömningarna på avgifter och inkomster.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Det är min bedömning att vad gäller ÅHS är det en väldigt svår organisation att både bedöma utgifter och inkomster för. Det är inte på något sätt en kritik mot ledamot Mats Perämaa, som var tidigare finansminister och lade det här förslaget, om det uppfattades så. ÅHS har i dag full bemanning vad gäller personal, vilket gör att kostnadssidan är maximerad plus att inom hälso- och sjukvården är det ibland svårt att veta vad som kommer innanför dörren, vilken typ av svåra sjukdomsfall man får ta hand om. Särskilt vården utom Åland har alltid varit en utgiftspost som har varit oberäknelig. Det som är viktigt och det som är min huvudpoäng här är att vi alla är ansvariga och delaktiga i hur ekonomin ser ut inom ÅHS och att det är ett gemensamt åtagande att försöka jobba med den här biten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Vi hörde för en liten stund sedan den socialdemokratiska gruppens åsikt till budgeten. Det var konstruktivt och gott, det passade väl med den komplettering som lantrådet nu gav. Kollegan Fogelström efterlyste mer inkomster och mindre utgifter. Det är säkert något som vi alla förenar oss i. Därför skulle jag gärna vilja höra lite mera om en annan långkörare, dvs. justering av avräkningsgrunden, än att vi bara kanske får veta någonting i april. Nu när det begås aftonskola i Helsingfors, av vilken jag har en hygglig erfarenhet, i februari, ska man gå dit mycket väl förberedd. Man kan inte gå till en sådan föreställning och lyssna utan där ska man driva saker. Därutöver så tror jag att det skulle vara väl för oss här i kammaren att åtminstone få någon liten antydning vart det är på väg.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Jo, jag skulle gärna uttala mig mer om det, men arbetsgruppen är fortfarande inte klar med sitt betänkande. Vi ska ändå betrakta det som en stor framgång att Åland för första gången fick till stånd en arbetsgrupp från finansministeriets sida där man nu tittar på avräkningsbeloppet. Till den delen är vi nöjda att vi har kommit så långt. Vi måste avvakta resultatet i arbetsgruppen. Det kan bli viktigt för den framtida politiska dialogen. Jag tror inte att ledamoten Gunnar Jansson behöver vara orolig över att vi inte förstår innebörden av en aftonskola. Den är redan under förberedelse.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Nej, jag hyser inget tvivel om vad regeringen förstår, men jag menar att på basen av den erfarenhet jag har av dessa sammanträffanden är utgången helt och hållet beroende av hur väl man är förberedd. På själva platsen så sker väldigt lite. Nu vet jag inte om lantrådet har varit med om sådana saker, men bli inte överraskade om det går väldigt snabbt. Förberedelsernas betydelse kan inte underskattas.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Jag tar ledamoten Janssons synpunkter i beaktande och ska ha dem i åtanke vid den kommande aftonskolan, men som jag sade är förberedelserna inför aftonskolan redan i full gång. Det är helt klart så att en regering och en landskapsregering inte träffas utan att ha noggranna planer på vad som ska ske på detta möte och förhoppningsvis också eniga om resultatet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Jag tar fasta på lantrådets nya septembermeddelande. Det var intressant och bra av finans- och näringsutskottet att komma fram med den här skrivningen om att man gör en halvtidsrapport. Det var också bra att lantrådet reagerade över det och redan tänkt över saken och kom med förslag på hur det ska ske. Just under den här perioden i september när man står inför budgeten är det en ganska stor okunskap om vad som händer under året. På det här viset kan vi nästa år få rykande färska halvårssiffror som kommer att vägleda lagtinget och finans- och näringsutskottet på ett jättebra sätt inför behandlingen av nästa budget.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Fru talman! Jo, jag är glad om man i lagtingssalen finner det som ett positivt instrument i en budgetprocess som startar i förvaltningen och som slutar med att landskapsregeringen har sina politiska överläggningar. Det betyder att vi kan bryta av de diskussionerna efter att vi har fått förvaltningarnas arbete och därefter komma hit, stämma av, insupa de goda alternativen och förslagen som lagtingsledamöterna kan bidra med och därefter slutligen forma budgetförslaget för 2014.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Den moderata lagtingsgruppen vill uttrycka ett beröm till finans- och näringsutskottet, som har jobbat bra med nästa års budget. Man har också uppenbarligen jobbat ansvarsfullt, det resultat som presenteras är därför gott, dock inte naturligtvis ännu tillräckligt. Det var inte heller landskapsregeringens budgetförslag utan vi har en tid framför oss när tunga åtgärder måste vidtas.
Vi gick in i processen med nästa års budget med ett strukturellt underskott som åtminstone var tio miljoner. Nu har det tillkommit tre miljoner från ÅHS och dessutom finns det signaler från riket att det ytterligare kan bli mera. Antagligen pratar vi idag om en nivå om 15 miljoner som ett strukturellt underskott. Fortfarande tas en del av detta om hand i denna budget, en del ska tas om hand i nästa års budget. Vi moderater hoppas att det ska räcka, men det är högst troligt att det även i 2015 års budget måste vidtas en del strukturella åtgärder för att skapa balans i landskapets ekonomi.
Av det här stora betinget om 15 miljoner föreslås här att kommunerna ska stå för en miljon och att medborgarna ska stå för en miljon. Resten, 13 miljoner, blir landskapsregeringens egen uppgift. I den belysningen ska det här betänkandet och dess reservationer mätas. Det har sagts från visst håll att stöden till kommunerna bör öka istället för att minska. Det är många i landskapet som tycker att Robin Hood-effekten i landskapsandelssystemet 2006-2007 blev alltför stor, alltför stor. Åtskilliga debatter har hållits om det i offentligheten sedan dess och det har visats hur stora ersättningarna från landskapet är per capita, per medborgare. Orättvisan är naturligtvis stor, men solidariteten är samtidigt mycket stor.
Från visst håll föreslås nu att ytterligare Robin Hood-effekter ska byggas in i systemet. Vi moderater tycker att man har nått vägs ände, man har slagit huvudet i taket och kroppen i väggen. Det måste helt enkelt bli en förändring och därför är det naturligtvis smärtsamt när man inte mera kan ösa ut pengar så att vissa kommuners ekonomi till 80 procent baserar sig på landskapsandelar.
Fru talman! Vi är bara i början på sparandet, som jag inledde med och många svidande strukturåtgärder som började redan 2009, precis som kollegan Eliasson redan tidigare här redogjorde för. Då inleddes de, men vi har mycket kvar att göra. Därför är jag lite bedrövad när jag hör debatten här. De förslag som landskapsregeringen kommer med möts med sådan kritik som görs utan att alternativ presenteras. Är det ekonomiska ansvaret blott tillfinnandes hos fyra partier i Ålands lagting? Jag tror inte det, men jag återkommer till varför jag säger så här, att vi inte kan se svart på vitt att några andra förslag har kommit från annat håll.
Jag vill också säga att finans- och näringsutskottet måste frigöra sig från tekniken att höra så här väldigt många sakkunniga personer. 67 stycken är redovisade i betänkandet och det brukar röra sig runt 60-90. Vad betyder det? Jo, det betyder att man av olika skäl väljer att gå ner på förvaltningsnivå, på landskapsregeringens förvaltningsnivå för att titta på frågorna och lära sig dem och ha synpunkter på dem. Det kunde vara okey om man skulle ha tid, om vi skulle leva i en sådan ekonomisk verklighet att vi hade råd att göra det, men från lagtingets sida måste vi försöka hålla oss lite högre, på ett övergripande plan. Jag vill inte säga att finans- och näringsutskottet inte skulle ha gjort det, men man har tagit sig för liten tid till det, på grund av att man har ägnat sig åt så många detaljer och förvaltningsfrågor. Jag förstår oppositionen, med många motioner som är förvaltningsmotioner, att man vill ha de här sakkunniga, men det är klart att det skapar sämre förutsättningar för att syssla med de verkligt viktiga frågorna som gäller miljontals euro, strukturförändringar i miljontals euroklass och inte i tiotusen eller hundratusen eurosklass.
Jag har några kommentarer från moderaternas sida beträffande finans- och näringsutskottets resultat och sedan också några synpunkter om de reservationer som är inlämnade. På sidan fyra skriver utskottet helt riktigt precis som landskapsregeringen har givit ut mycket tydliga direktiv till alla sina förvaltningar att lagtinget har vid ett flertal tillfällen efterlyst krafttag för att erhålla budgetdisciplin. Flera verksamheter kommer att få svårt att hålla sig inom budgetramar, men tilläggsbudget bör inte beviljas för sådan budgetöverskridning. Har de redan skett borde vi diskutera om underskottet beror på bristen på budgetdisciplin och ska resultera i att underskottet förs över till nästa år och ska sparas in nästa år. Det är en teknik som används på många ställen där man har lyckats nå budgetbalans. Hos oss är det vissa av förvaltningarna som kan få överskottet överfört till nästa år, ÅHS är en sådan förvaltning, men vi bör även framöver diskutera om underskottet ska överföras till nästa år för att framtvinga budgetdisciplinen när den inte tycks gå att få till stånd på annat sätt.
På sidan fem under samhällsservicereformen skriver utskottet att det är särskilt viktigt att överväga möjligheterna att sammanföra landskapets och kommunernas väghållning i samhällsstrukturreformen. Det är naturligtvis på det sättet, men det är så mycket mera därtill inom den tekniska utredningen, som jag har möjlighet att vara ordförande för. Där har vi hela planerings- och mätningsverksamheten, vi har vatten- och avlopp, vi har avfallshanteringen, vi har hela det enorma fastighetsbeståndet som landskapet och kommunerna har tillsammans. Vi har verkstäder i Mariehamn och i landskapet särskilt, hela energiproduktionen, både termisk och elektrisk. Det är sammanlagt 16 olika teknikområden som vi har kunnat lista, med en kostnadskostym, hör och häpna, mellan 60 och 80 miljoner. Samma storlek på tekniska sektorn som på hela ÅHS. Inte lika många anställda, men ungefär 500 personer är sysselsatta plus inom privatsektorn ytterligare flera personer. Det här är ett stort område och hela paketet bör man därför ta i.
Utskottet skriver på sidan elva under Fastighetsenheten att i sammanhanget när det gäller lantbruksskolan önskar utskottet föreslå att landskapsregeringen överväger om någon fristående myndighet kunde flyttas dit. Det tar jag som en signal till landskapsregeringen om att den tidigare tanken att vi ute i Jomala by skulle skapa en serviceenhet för hela primärnäringssektorn, inte finner stöd i finans- och näringsutskottet. Det är jag lite förvånad över eftersom jag personligen, som tidigare också näringsansvarig, skulle kunna se stora sådana fördelar för primärnäringarnas utveckling.
Sedan över till sidan 13 och ÅHS. Utskottet skriver att ”man förutsätter att landskapsregeringen tillsammans med ÅHS’ styrelse vidtar omstruktureringar ifråga om ÅHS ekonomi- och ledningssystem i syfte att säkerställa att ÅHS styrelse och landskapsregeringen erhåller fullständig kontroll över ÅHS kostnadsutveckling.” Några kommentarer, inkomsterna för 2012 var budgeterade som de var, man försökte hitta en realistisk nivå i den förra landskapsregeringen. Det visade sig dock att utgående från den avgiftsstadga vi har och medborgarnas utnyttjande av hälso- och sjukvården så blev det som det blev. Man kan inte veta på förhand att det skulle bli mindre. En liten andel av det här har naturligtvis Gullåsen, men den stora delen av intäktsminskningen ligger på de vanliga patientavgifterna, försäkringsersättningarna och FPA-ersättningar.
På kostnadssidan har det sagts att det var underbudgeterat. Jag håller inte med om det! Det är så att budgetdisciplinen under 2012 har varit svag, den har inte varit svag överallt inom organisationen, men den har varit svag på tillräckligt många ställen för att resultatet har blivit vad det blev. Det är bara att beklaga och alla medverkande har sitt ansvar i den utvecklingen. Särskilt är det här frågan om bristande budgetdisciplin. Sedan har det också varit en del överraskande sjukdomsfall som har resulterat i mycket stora kostnader, men jag, som har varit med länge, kan konstatera att vi har haft det nästan alla år. Kanhända har det varit lite mer 2012, men inte så hemskt mycket.
Utskottet föreslår sedan att landskapsregeringen ska tillse att de och styrelsen erhåller fullständig kontroll över ÅHS’ kostnadsutveckling. Som lantrådet och flera andra här har sagt är det inte möjligt när det gäller ÅHS att erhålla fullständig kontroll över kostnadsutvecklingen, eftersom det är omöjligt att veta vilka sjukdomar som drabbar enskilda ålänningar. På det viset måste man hela tiden ha en buffert för den typen av tilläggskostnader, som uppstår när någon får en sådan sjukdom som resulterar i mycket stora kostnader, som det har varit under 2012 också, i vård utom Åland, men även här hemma har det varit stora insatser som har erfordrats för enskilda medborgares sjukdomar.
Sedan en liten korrigering av utskottets felskrivning på samma ställe. Utskottet konstaterar att ÅHS’ verksamhetsutgifter utgör drygt 40 procent av landskapets totala kostnader. Det är alltså av konsumtionsutgifterna i landskapet som det är 40 procent. Av de totala kostnaderna är det 25,2 procent som ÅHS representerar. Räknar vi med investeringarna är det lite mera, 26 procent ungefär. Det är 35,5 procent av landskapets investeringar i nästa års budget. Det om finans- och näringsutskottets skrivningar.
Så över till reservation nr 1 av Ålands framtid. Ålands framtid försöker markant här i samband också med den här budgeten skapa en mytbildning, inte denna gång av moderaterna, som man har skapat många mytbildningar om utan om sina besparingar. Vi har alltså mellan 10-15 miljoner som ska sparas och vad föreslår då Ålands framtid? Jo, man föreslår mera stöd till kommunerna, man föreslår att medborgarna inte ska drabbas av miljonen som landskapsregeringen föreslår och inte kommunerna heller. För att finansiera sina tilläggskostnader föreslår man de generella procentuella inbesparingarna på alla avdelningar. När jag räknar ihop det så får jag det ekonomiska resultatet som man inte behöver diskutera så mycket, det är vetenskapligt att Ålands framtid föreslår en budget mindre i balans än den som landskapsregeringen föreslår.
Man skriver att man bör minska med i medeltal fem procent per år av landskapets konsumtionsutgifter. Fem procent per år betyder 15 miljoner euro per år. Det är ganska mycket. Har Ålands framtid förslag på detta? Nej, man är inte ens i närheten. Tvärtom går det åt andra håller. Naturligtvis är det skäl för Ålands framtids kollegor att reagera på detta och berätta på vilken punkt jag har fel. Det går inte att utläsa ur dessa handlingar att jag har fel. I reservationen står det i ena meningen att man är övertygad om att det går att minska verksamhetskostnaderna genom en effektivering av förvaltningen och i nästa mening står det att det åtminstone bör vara en självklar målsättning. Å ena sidan är man övertygad om att det går och å andra sidan tycker man att det ändå borde vara en målsättning.
Sedan måste jag säga att jag är väldigt ledsen över förslaget om ytterligare 782 000 euro som ska dras ner i verksamhetsutgifterna på Ålands hälso- och sjukvård. Jag har varit länge med i ÅHS, vissa säger för länge, men det kan vara bra med erfarenhet också och jag hör till dem som verkligen brukar vilja spara och kräver budgetdisciplin och säger att det ska vidtas de och de åtgärderna och vill gärna vara tydlig. Jag har gått med på att i 2012 års budget skulle det sparas två miljoner och i 2013 års budget två miljoner för jag tror att det går att göra de effektiveringarna, men det är fruktansvärt tungt och svårt. Nu säger Ålands framtid att det generellt går att ta nästan en miljon till. Jag tror inte på det och jag är ledsen över att man inte är mera tydlig i sina förslag.
Reservation nr 2 från liberalerna är också inför problematiken 10-15 miljoner i besparingar. Vad föreslår man då? Jo, man föreslår att bildningsförbundsersättningen ska minskas med 80 000 euro, en investering på 25 000, men det är inte driftskostnader. Sedan föreslår man en höjning av studiestödet på 94 000 och även att sjukdomskostnadsavdraget ska vara kvar på 150 000. Det betyder att man späder på med 764 000 och sedan var det visst ytterligare någonting i samband med budgetlagarna. Det blev alltså inte någon balans. Man har också en ganska lång skrivning om att förbättra infrastrukturen i skärgården.
Den är bra förutom på en punkt där man menar att landskapsregeringen inte kommer igång med kortrutten under 2013. Det måste vara ett missförstånd. Landskapsregeringen gör den tvärgående linjen från att ha varit en Kumlinge-Långnäs, alltså långrutt, till en kortruttslinje, mellan Kumlinge och Överö. Det är steg nr 1 i kortruttsarbetet som landskapsregeringen inleder 2013. Sedan får vi se hur det går med östra och västra Föglö. Det är nästa steg.
Fru talman! Säkerligen blev det här för långt och jag avslutar med att moderaterna stöder landskapets budget med de kompletteringar som finans- och näringsutskottet nu föreslår.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Vtm Roger Jansson målar en väldigt bra bild, man förstår hur fördelningen mellan landskapet, kommunerna och människorna ute i samhället är, vilket beting var och en har. En miljon på kommunerna, en miljon på befolkningen och resten, en summa på kanske storleksordningen 15 miljoner ska landskapsregeringen ta hand om. Den är målande. Det var också intressant det här med att man skulle överföra underskottet, det verkar intressant. Jag får återkomma i nästa replik.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jo, bilden är tydlig, en miljon på kommunerna, en miljon på medborgarna och resten, över tio miljoner, på landskapet. Då måste man ändå hålla i minnet, jag vill sätta in den brasklappen, att över de tio miljonerna som landskapet ska ta kommer nog en del att hamna på medborgarna och kommunerna, men i det här budgetförslaget är det den här fördelningen, en miljon, en miljon och åtta miljoner på landskapet plus att det kom tre miljoner till på ÅHS.
Vad gäller den andra delen med överförande av underskott till nästa år är det praktiskt väldigt knepigt och svårhanterligt hur man ska göra. I vissa sammanhang går det lättare och i andra sammanhang är det nästan omöjligt. Det skäl att överväga som en signal för att skapa budgetdisciplin.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Jo, det tycker jag också. Vtm talman sade att det förekommer någonstans, jag har inte hört var det förekommer. Det måste vara på det sättet att om det blir underskott måste man göra en noggrann analys och titta och säkert i många fall ska det underskottet verkligen kompletteras, men i vissa fall kan man kanske överföra underskottet. Det är möjligt. Det här ingår i tänket att budgetdisciplinen är jätteviktig och att det absolut inte gör något om det blir några pengar över. Det är också viktigt. Det ska vara en klapp på axeln om man sköter sin business så att det blir pengar över.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jo, man kan inte föra över underskott till nästa år om det inte finns någon rimlig möjlighet att klara av att spara in därpå följande år. Mina erfarenheter kommer från flera kommuner i Sverige som det har redogjorts för mig och jag har tagit reda på ytterligare. Även flera landsting i Sverige med sin hälso- och sjukvårdsorganisation har samma system.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det kan verka lite konstigt att jag har en replik på vår grupps gruppanförande, men jag antar att man får komma med en sakupplysning i en replik. Jag hörde vtm Jansson nämna antal höranden och miljoners, miljoners euro diskuterade man inte så särskilt mycket. Principiellt så kan jag hålla med om att det var lite många höranden och att det är det, men jag kan upplysa om att till stora delar har utskottshörande och diskussionerna handlat om just de ekonomiska frågorna, budgetdisciplin osv. Alla de stora frågorna, särskilt med ÅHS i fokus, har varit mycket av det som har diskuterats och hörts i samband med det här betänkandet.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Säkert är motiveringarna för 67 höranden alldeles plausibla, men det här är min 29e årsbudget som jag är med och klubbar här i lagtinget och av dem har jag varit fyra år ordförande i finansutskottet så vill jag säga att jag nog kommer att klaga på det här varje gång det inträffar igen, vilket jag också har gjort bakåt i tiden, tills vi kommer ner till ett rimligt antal hörande, till 30-40 höranden eller något sådant. Det är också viktigt att man kan ge den som förbereder sig väl inför sina höranden osv. tid att redogöra för sina synpunkter inför utskottet och att också deras sakinformation ska ge avspegling i det resultat som lagtinget kommer fram till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag tänkte hålla mig till fastigheterna. När det gäller bemötandet av våra reservationer tror jag att ltl Anders Eriksson tar det i ett anförande. Vtm Jansson säger att han är besviken på utskottets skrivningar, att man inte har varit mer specifik och att man inte har fått se servicesektorn för primärnäringarna utlokaliserad till naturbruksskolan. Jag delar fullkomligt vtm Janssons åsikt. Det har vi under årens lopp försökt framföra, det skulle passa ihop med det nuvarande landsbygdscentrum som är där. Den här skrivningen, som vi kom överens om i utskottet, är kanske lite för liberal, man omfattar flera saker och man hade kunnat vara mer specifik och kunnat säga att primärnäringarna skulle flyttas ut. Det fanns i regeringsprogrammet eller om det var i omställningsbudgeten.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag efterlyste kanske inte en sådan konkret åtgärd från finans- och näringsutskottet att man ska säga vad som ska flyttas ut och när det ska flyttas ut och hur det ska administreras. Det är en fråga för landskapsregeringen. Det som bekymrar mig lite är att man låser sig till att man säger att landskapsregeringen bör överväga om någon fristående myndighet kan flytta ut. Det innebär att enheter inom den egna förvaltningen utesluts av finans- och näringsutskottet. Jag hoppas att man inte riktigt menar vad man har skrivit utan att den diskussionen kan fortsätta.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag tolkar nog skrivningen att man ska titta på både och. Går det inte att få ut någon enhet inom förvaltningen ska man titta på möjligheten att fristående enheter som vi hyr upp för idag, ska kunna flytta. Så uppfattar jag andemeningen i utskottets skrivning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! När det gäller att fördela bördorna på detta sparbeting blev det bättre mot slutet. Jag reagerade i det skedet när vtm Jansson fördelade på det sätt han gjorde. Man bör nog också beakta de bördor som kommer från statsbeskattningen och de reformer som genomförs just i dessa dagar i riksdagen och som kommer att gälla oss fullt ut. Det blev bättre sedan så småningom. Siffrorna 1, 1, 13 har nog flera nyanser än de som man ska läsa ur betänkandet. Ur betänkandet kan man se det på det här sättet, men ur ett litet större perspektiv förhåller det sig annorlunda enligt min mening.
Vad gäller budgetdisciplinen är jag en varm anhängare av att egentligen utfärda förbud mot så kallad städarbudget. Den frågan drev jag under förra perioden, med blandad framgång och jag tycker att man kan ha det som målsättning att där det är absolut oundgängligt ska det alltså inte förekomma.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Tidigare landskapsregeringar har utarbetat budgetdirektiv och de har utvecklats genom åren. Ett gemensamt drag i dem har varit synpunkten på att det är förbjudet med tilläggsanslag. I nuvarande regelverk står det och som bl.a. ÅHS noggrant har fått ta del av inför budgetåret 2012, att det endast är för oundgängliga utgifter som man inte har kunnat beräkna på förhand att ska uppkomma, som man kan begära tilläggsbudget. För den löpande verksamheten existerar enligt direktiven inga möjligheter att begära tilläggsbudget. Vad gör man då när man inte följer de direktiven? Ja, vi är i en sådan situation när det gäller kostnaderna på ÅHS och jag har förklarat min syn på hur det har uppkommit i mitt anförande.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Till det sista kan vi konstatera att tjänstemannalagstiftningen innehåller anvisningar på vad man gör i sådana fall. Det saknas inte instrument, det som behövs är lite mod bara att ta dem i bruk. Vad gäller städarbudgeten är det en allvarlig fråga. Jag delar där vtm Janssons syn på det hela. Är grundregeln den att det inte ska förekomma städarbudget utan att man redovisar de siffror som verksamheten har föranlett så har vi resultatet den sista december. Det är jag övertygad om att det är en helt avgörande väg att gå för att komma till den förstärkta budgetdisciplin som vi alla efterlyser.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Fru talman! Vi från obunden samlings lagtingsgrupp står bakom betänkandet som finans- och näringsutskottet har kommit med. En av de saker som betänkandet slår fast är att vi strävar efter en återhållsam ekonomi och en ekonomi i balans. I obunden samlings valprogram gav vi ett vallöfte som säger att obunden samling inte kommer att låna till driften. Det är något som vi med det här betänkandet fortfarande kan hålla fast vid. Däremot har vi hela tiden, i omställningsbudgeten, i den här budgeten jobbat mot en budget i balans 2015. Det här har de facto blivit ännu svårare i och med de sista uppgifter som har kommit oss till del gällande ÅHS, tre miljoner i tilläggsanslag.
Vi har en utjämningsfond som vi nu har kunnat utnyttja och balansera budgeten mot, men den är slut nu efter 2013. Vi använder 6,4 miljoner, men när det är slut så har vi enbart växelkassan att tillgå. Vad är alternativen? Jo, höjd klumpsumma har varit en av de saker som är på tapeten och är aktuella. Det är positivt och bra att aftonskolan den 16 februari kommer till skott och att man där kan börja diskutera det. Man ska inte föregå sådana här diskussioner, men lite förvånad blir man ändå när man tar del av finansministeriets rapport 26 B12 som kom i december där finansministeriet konstaterar att jovisst, landskapet kanske har fått 122 miljoner för lite, men tillika har landskapet fått 355 miljoner för mycket. Det är ett väldigt hårt jobb att få fram det här och jag önskar all lycka och välgång i de fortsatta samtalen, men lätt blir det inte.
Det är bra att man efter att ha kommit fram till det, att man har öppnat för att komma med en ny omställningsbudget i början av 2013. Prognosen som släpps i morgon den 20 december kommer att ge lite mer inblick i hur den kommande skattegottgörelsen blir. Vi fick just läsa att den är ungefär på oförändrade tio miljoner, likadant lotteriskatten. Det gör att det finns en stabilitet, men det finns ändå en beredskap från landskapsregeringen att komma med en omställningsbudget om situationen så kräver. Det tycker vi från obunden samling att är väldigt bra.
Vi välkomnar den form av debatt som vi under våren ska kunna ha när det gäller diskussionen om PAF, hur vi använder de medlen inom landskapets ramar. Några idéer som vi kan bli tvungna att titta på för att nå vårt mål att ha en budget i balans är en sak som t.ex. storföretagen i Sverige sjösatte helt nyligen och som går ut på 70 80 90. Vad betyder det? Jo, SSAB gick nyligen in för att sänka lönen till 90 procent av deras nuvarande lön mot att de jobbade 80 procent av tiden. Frågar man fackföreningarna fick de till svar att nej, det går inte. Då frågade de de anställda direkt och de svarade upp till 70 procent att det här är någonting som skulle passa dem. I den framtid som vi har framför oss och eftersom ingen i salen med säkerhet kan säga hur den ekonomiska utvecklingen går vidare i Europa och i Finland, som påverkar vår klumpsumma väldigt mycket, gör att vi kan behöva titta på väldigt många olika alternativ. Då kan ett av alternativen vara 70 80 90.
Näringsminister Fredrik Karlström har tidigare här i talarstolen framfört en idé där de som inom förvaltningen kan identifiera bestående inbesparingar skulle få någon form av hittelön. Det finns kreativa saker, vi är helt övertygade om att landskapsregeringen kan komma med de åtgärder som behövs när den exakta ekonomiska situationen är klarlagd.
Det vi inte kan göra, fru talman, är att lämna över ett samhälle som levt över sina tillgångar till nästa generation och därför vill jag avsluta med att säga att obunden samling inte kommer att låna till driften. Tack!
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Jag väljer att börja med det som tas upp under rubriken Budgetens avlöningsutgifter. Där pratar man om tjänstemannalagen och säger att den ska ändras så att inrättande och indragning av tjänst ska göras med uttryckligt omnämnande i budgeten. Här vill jag inledningsvis säga till de nya ledamöterna, titta på budgeterna bakåt i tiden, titta vilken information man fick ut då. Det här är ytterligare ett steg till att informationen till lagtinget blir bara sämre och sämre.
Jag förstår att strävan har varit att man ska lyfta blicken, man ska inte bena så mycket i detaljer, men jag hör till dem som tror att för att man ska förstå helheten behöver man också känna till detaljerna. Då kanske vi kommer bort från lite på gränsen till paller, när oppositionen ibland ska lägga detaljerade sparförslag på basen av den bristfälliga information som finns i den röda boken. Informationen verkar inte bli bättre.
En sak som jag vill ta upp och som ledamoten Eklund också var inne på, men som jag tycker att är så intressant så jag vill understryka det en gång till, är det som finans- och näringsutskottet säger längst ner på sidan fyra om att man hyser farhågor om att aviserade inbesparingar inte kommer att vara tillräckliga, man har en stor oro och menar att landskapsregeringen i brådskande ordning ska komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015.
Finansminister Nordlund och jag hade ett replikskifte med just den här innebörden där jag sade att om man inte sparar på konsumtionsutgifterna fem procent så kommer man inte att få en budget i balans. Det är en ganska enkel matematik att räkna fram. Vi har beskyllts för populism och allt möjligt medan vi har strävat efter att försöka få ner fem procent av verksamhetsutgifterna.
När det gäller ÅHS var vi redan 19 november medvetna om problemen inom ÅHS för då skrev vi så här: ”Med beaktande av att Ålands hälso- och sjukvård har problem att klara av 2012 års budgetram föreslås dock en mindre minskning av verksamhetskostnaderna för nästa år, en procent.” I och med att det är så enorma summor som går till ÅHS blir en procent nästan en miljon, som vtm Jansson sade. Det var definitivt inte vår mening att göra vtm Jansson ledsen när vi lade förslaget.
Tittar vi på konsumtionsutgifterna som är 191 miljoner, så är nästan 60 procent av hela budgetomslutningen konsumtionsutgifter. Det är de löpande driftskostnaderna som man måste få i skick om vi ska få en budget i balans. Det är lätt att dra bort investeringar som leder till att man får försämrad sysselsättning ute i samhället, men det är engångsföreteelser. Det är de löpande driftskostnaderna, konsumtionsutgifterna, som man måste få på rätt.
Om jag förstår vtm Janssons anförande rätt så var han inne på att föra över de underskott som uppstår till nästa år. Han blir ledsen om vi föreslår en inbesparing på 782 000 men själv pratar han om att man ska föra över tre miljoner, om jag förstår resonemanget rätt, annars hänger det inte ihop. Okej, det var framöver, men om man är konsekvent så borde det ha gällt också nu.
Skrivningarna från finans- och näringsutskottets sida tyder på att man inser hur läget är. Det är det vi har försökt peka på i de motioner vi har haft. Jag ska raskt ta lite mindre detaljer. Vi är medvetna om att man behöver spara. Det sägs beträffande B7 att landskapsregeringen bör överväga den framtida delaktigheten i samarbetet. Den här frågan har ifrågasatts i kanske 20 år utan att det har kommit så speciellt mycket ut av det. Kanske man borde vara lite tydligare från finans- och näringsutskottet och säga att man kan sluta med det här.
En direkt fråga tänkte jag ställa till utskottets ordförande, men tyvärr är han inte här nu och inte viceordförande heller. Nå, jag ställer den rakt ut i luften då i så fall. Vi hade en motion om utmanarrätten. Under samhällsservicereformen står det att en effektivisering av väghållningen tillsammans med att införa s.k. utmanarrätter kunde utgöra värdefulla initiativ till att effektivera den offentliga sektorn på Åland. Det tror jag att är sant. Därför ställer jag frågan till viceordförande Nordberg, det här med utmanarrätter, gäller det bara väghållningen eller gäller det generellt? Vår motion var generell. Jag är tacksam för det femtioprocentiga godkännande, men varför i så fall bara väghållningen? Det får vi säkert återkomma till.
Det som är intressant och som förvånar mig är att ingen har märkt en sak när det gäller detta fantastiska projekt som kallas samhällsservicereformen. Här står ifråga om samhällsservicereformen att landskapsregeringen under år 2013 avser att återkomma till lagtinget och beskriva upplägg och fortsatt arbetssätt, medan vi så sent som i spörsmålsdebatten hörde att det var i april 2013 som det här ska komma. Hur ska man tolka den här ändringen, är det så att man behöver ytterligare tid till att greja på med det här, om jag uttrycker mig så? Är det någon ändring som har skett eller har man inte från finans- och näringsutskottet noterat att det var april 2013 som gällde?
Den följande punkten jag vill ta upp är den digitala agendan. Där sägs det att beställaren behöver ha kompetens. Det är riktigt, det har varit ett stort bekymmer när det gäller upphandlandet av lite tjänster. De som beställer vet inte riktigt vad man ska ha, det är en komplicerad upphandling. Det är intressant det man säger från finans- och näringsutskottets sida att man ska koppla på de åländska IT-entreprenörerna. Utskottet hänvisar till sitt betänkande från ifjol och betonar ånyo vikten av att landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett meddelande om den digitala agendan. Här står vi ett år efteråt och upprepar samma sak som sades då. Det är lite samma stuk på det här arbetet som den s.k. samhällsservicereformen. Jag är lite orolig för att man tar i så brett att man kanske inte riktigt kommer i mål utan man borde börja prioritera upp lite. Vad är det viktigaste? Enligt Ålands framtid så är det absolut viktigaste och det mest akuta att man får hemsidan i skick så fort som möjligt.
Jag vill nämna lite om det resonemang man har om sjöfarten. Det är väldigt kortfattat, men det sägs bl.a. i sista stycket: ”Svaveldirektivet leder dessutom till nya utmaningar för sjöfarten inom Östersjöområdet inom en nära framtid. De nya utmaningarna kan dock innebära en konkurrensfördel för de rederier som anpassar sig. Risken är ändå att branschen lider totalt sett och att Östersjöområdets konkurrenskraft reduceras.” När det gäller det sistnämnda har jag precis den uppfattningen. Det är oerhörda effekter som det kan få när det gäller Östersjöområdets konkurrenskraft. Senast förra veckan kunde man höra att bl.a. skogsindustrin i Sverige och Finland har kommit underfund med att det här leder till 1,3 miljarder i ökade kostnader, enbart för den sektorn. För att det inte ska bli något missförstånd så var valutan svenska kronor, men ändå, det är oerhörda summor. Här pratar man om att det kan vara en konkurrensfördel för rederierna. Det är tveksamt med den teknik som de facto inte finns, men framför allt känner jag stor oro när det gäller Östersjöområdets konkurrenskraft och det är också någonting som kommer att påverka Åland i väldigt hög grad.
Den följande punkten jag ville beröra är Högskolan på Åland. Där säger finans- och näringsutskottet att man ska teckna ett mål- och resultatavtal med högskolan där utbildningsuppdraget ska bli tydligare. Det här känns också som någonting som jag har diskuterat bra många gånger. Om man påminner sig vikten av att åstadkomma ett avtal med högskolan, är det någon som kan svara på frågan varför man inte får ett sådant avtal till stånd? Åtminstone i två år har frågan diskuterats, men tydligen har vi inte kommit dess längre.
När det gäller penningautomatmedlen finns det en intressant skrivning. Man tycker från utskottets sida att det behöver göras en noggrann analys avseende användningen av PAF-medlen. Frågor gällande i vilken mån medel ska fonderas för kommande behov och hur mycket kapital som ska lämnas kvar i föreningen är väsentliga att ta ställning till. Det kan säkert vara så, men igen för en oinvigd, är det svårt att veta vad man riktigt tänker. När jag tittade på det sista bokslutet från PAF eller den information vi fick, så får man lätt uppfattningen att Penningautomatföreningen rent av har en större kassa än vad landskapsregeringen har. Då kan det säkert vara intressant att fundera på hur medlen ska fonderas och hur man ska styra det här. Det är bra att man tar upp det från finans- och näringsutskottets sida, men det är lite oklart vad man vill att ska ske sist och slutligen.
Till sist, det är mycket som jag vill prata om, men jag återvänder till vårt kära ÅHS. De här skrivningarna är inte helt glasklara för mig. Man säger för det första från finans- och näringsutskottets sida att det faktiska kravet på nedskärningar är i storleksordningen 4-5 procent. Tittar vi på 4-5 procent på den summa som vi hade först 78,2 miljoner är det 3,9 miljoner som man i så fall ska spara. Tar man ställning till höjningen som kom av anslagen så blir summan fyra miljoner, det är inte större, det är 3,9-4 miljoner som man pratar om att man måste göra något åt. I följande mening säger man att anslaget ska höjas med 2,4 miljoner och det har vi hört orsaken till. Sedan säger man, vilket jag inte riktigt får att gå ihop, att utskottet har erfarit att ÅHS måste vidta sparåtgärder uppgående till ca två miljoner euro för att klara verksamheten trots en höjning av anslaget. Ska jag förstå det på det sättet att man höjer anslaget med 2,4 miljoner men av det ska man spara två miljoner, eller hur ska man förstå skrivningen?
Det är riktigt som vtm Jansson sade att 40 procent som nämns av landskapets totala kostnader är inte korrekt utan det är 40 procent av konsumtionsutgifterna, men för oss som vill ha fokus på konsumtionsutgifterna är det bra att man plockar upp den biten. Finans- och näringsutskottets ordförande Pettersson var väldigt tydlig i sin besvikelse över att budgeten överskrids på det sätt som den gör från ÅHS. Jag delar helt och hållet det resonemanget och då är frågan hur det kan gå så här och vad borde man göra? Det måste vara så att den ekonomiska redovisningen till styrelse och ledning måste bli bättre. Klinikledningarna bör månadsvis rapportera både till ledningen och till styrelsen hur man har använt budgeterade medel och framför allt omedelbart slå larm om någon post är på väg att överskridas. Det måste finnas en ordentlig uppföljning. Det kan inte finnas det för då skulle vi inte råka ut för den här typen av överraskningar. Man borde åtminstone ha ett minimikrav på ekonomistyrningen att man kan följa budgeten under året per klinik och ha en måluppfyllelse.
Jag kommer inte ihåg exakt år, kanske 2007-2008, som det gjordes ett stort jippo av någonting som kallades balanserade styrkort. Om jag kommer ihåg den debatten rätt så var det just det som skulle göra att man skulle ha en ekonomisk uppföljning. Jag undrar verkligen vad som har hänt med de balanserade styrkorten. Blev det som man trodde eller blev det ingenting? Det här är det som är det viktiga om man inte ska råka på samma överraskning igen.
Jag vill avsluta med att tillägga att tittar man på ÅHS och med tanke på den byggcirkus som har varit där under många, många år som jag många gånger har ställt mig frågande till, så kanske vi rent av har Ålands största samlade fastighetsbestånd. Det skulle inte förvåna mig. Den biten kräver en speciell uppmärksamhet, på vilket sätt man samanvänder utrymmena, på vilket man sätt man använder resurserna på absolut bästa sätt. Det här måste man få till stånd omedelbart annars kommer vi att stå här igen med samma överraskningar igen som vi har fått många, många gånger under årens lopp sedan ÅHS bildades, tyvärr. Tack!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Vi är helt överens om att det är konsumtionsutgifterna som vi måste angripa när vi gör de strukturella förändringarna. Fem procent pratade Ålands framtid om, men bästa ledamot Anders Eriksson, att räkna ut vad det blir det kan precis vem som helst göra. De totala konsumtionsutgifterna idag är 9,5 miljoner euro. Frågan är alltså hur och var man ska ta pengarna. Att generellt säga fem procent, det vet vi alla att vi behöver bort, men säger man det måste man också säga varifrån man tar de här pengarna.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag ställer mig frågande till att är det verkligen ett parlaments uppgift att stå och säga att tjänst A och tjänst B ska bort, på basen av ett material som vi får där man inte ens kan utläsa vad tjänst A och tjänst B gör, om de tjänsterna finns överhuvudtaget. Vi har pekat på att istället för att rulla ut det på medborgare och kommuner vill vi att man sparar i landskapets egen förvaltning. Det är den signal vi har gett. Vi har blivit beskyllda för populism, men samtidigt har vi fått höra att vi vill spara på sjuka och unga med tanke på att vi också tycker att man ska ta det generellt på alla moment. Möjligheten finns.
När det gäller ÅHS så måste man plocka fram det. På Island tog man bort 32 procent på ett år på universitetssjukhuset för att man var tvungen att göra det. Ändå fungerade vården. Här blir man ledsen, här kan man inte ens diskutera en procent utan att man blir beskylld för det ena och det andra. Det är märkligt.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Jag har i varje fall inte beskyllt ledamot Anders Eriksson för varken populism eller opportunism, det har jag inte gjort, utan jag sade att med enkel matematisk kan man säga att tar vi bort fem procent är det 9,5 miljoner. Självklart ska vi inte sitta här i lagtinget och prata om tjänster som man ska köpa in och betala för, men vi måste i varje fall säga att inom den här verksamhetsgrenen kan vi minska på servicen. Vi måste peka lite, var ska tjänstemännen gå in och titta. Effektivisering ska vi ha över hela linjen, det är vi alla överens om, men vilka samhällstjänster kan vi eventuellt prioritera bort. Hur? Var?
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag ber om ursäkt för det ledamot Eliasson, jag har inte blivit beskylld för populism eller något annat av ledamoten. Ledamot Eliasson brukar debattera som en gentleman, men jag blev lite frustrerad av diskussionerna som har varit tidigare. För vårt vidkommande, den politiska signal vi vill ge är att avdragen är viktiga. Vi vet att finska staten höjer skatterna, det påverkar också de åländska medborgarna. Det enda vi kan göra om vi vill lindra skattetrycket för ålänningarna, vilket Ålands framtid som ett borgerligt parti vill göra, är att använda sig av avdragsmöjligheten. Nu plockar man mer eller mindre bort den, men vi har inte varit så populistiska, om jag får använda det uttrycket, att vi har sagt att avdragen ska vara kvar och vi struntar till att hänvisa till finansiering. Vi har hänvisat till finansiering, vi har pekat på var vi tycker att man bör lägga in stöten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag tänkte förhålla mig vid frågeställningen som ledamot Eriksson hade till viceordförande. Jag har pratat ihop mig med viceordförande och tänkte svara på det eftersom jag brinner för den här frågan med utmanarrätter och tycker att det var en bra motion som Ålands framtid kom med. Man ska se den här skrivningen från finans- och näringsutskottet från ett lite vidare perspektiv. Det står ”kunde överväga”, vi har inte exemplifierat det, man har förfinat det som stod i motionen och konkretiserat det till ett exempel. Också den tekniska sektorns arbetsgrupp i samhällsservicereformen kunde överväga det i flera sammanhang, att man har det i åtanke i de här olika arbetsgrupperna. Då har vi exemplifierat det i ett exempel.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Tack för en mycket konstruktiv upplysning. Jag blev lite fundersam när jag såg att stycket i sig enbart tar sikte på trafikfrågorna, men när utskottsmedlemmen Carlsson säger att man ska se det här i ett vidare perspektiv och att man bara ville exemplifiera så vet jag hur man har tänkt från utskottets sida. Det är jag väldigt tillfreds med. Jag noterar att vi har samma uppfattning när det gäller det här med utmanarrätter. Där kunde vi också ha mycket att vinna.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Hela motionen har sin grund i regeringsprogrammet, eftersom det också är därifrån man har citerat delar, så har man samma syn på att det här är något som vi ska prova på.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Orsaken till att vi var lite finurliga var att det finns vissa borgerliga grejer som har försvunnit i den dagliga politiken och därför ville plocka upp det igen och påminna lite försynt om att det skulle vara bra att jobba med. Vi kan inte bara hålla på med tandvårdsvagnar och tandvårdsreformer. Lite borgerlig politik måste vi också ha.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! När det gäller högskoleavtalet är orsaken till att det fortfarande inte är klart i första hand väldigt knappa resurser på utbildningsavdelningen. Jag har tre tjänstemän till förfogande för hela utbildningssektorn, vilket har gjort att det här omfattande arbetet också har dragit ut på tiden. Vi ska hitta ett avtal som ska bli väldigt tydligt resultatreglerande. Vi ska försöka hitta ett nytt sätt att styra skolan på via ramar istället för att vara med och peta i detaljer. Målsättningen är också att få en större frikoppling av högskolan framåt, dvs. förbereda för en framtida bolagisering. Dessutom, kopplingen till forskningsuppdraget ska vara mera inriktat på innovation, kopplat på näringsliv och tillämpad forskning. Jag har första utkastet på mitt bord liggande idag, jag tror att jag fick det den här veckan. Ett avtal ska vara klart under januari månad som det ser ut nu för tillfället.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Låt mig uttrycka min fulla respekt för utbildningsminister Ehn. Jag är mycket tillfreds, det var ett redigt och bra svar och jag hoppas att det går bra i januari. Lycka till!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Ledamot Eriksson ställde några frågor till ÅHS och om ÅHS. Eftersom jag är viceordförande i styrelsen tar jag mig för att svara på ett par stycken av dem. När det gäller redovisningen till ÅHS’ styrelse är den numera bra. Vi får månatliga rapporter sedan 5-6 år tillbaka där det är budgetjämförelser och där det är fjolårsredovisningsjämförelser. De är både i siffror och grafiskt, så de är väldigt läsvärda. Den första indikationen fick styrelsen i maj 2012 om att det skulle bli problem med budgeten på basen av en tre månaders rapportering, januari, februari, mars. Sedan blev det värre för varje månadsrapport så vi har varit fullt medvetna om det här. Ända från maj har styrelsen bett förvaltningen att lämna åtgärdslistor och vi har tagit flera beslut om besparingsåtgärder. Jag ber om att få återkomma.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Det är intressant. Vi har också som vtm Jansson väl känner till en liten inblick i vad som händer och sker nu för tiden och vi har inte den uppfattningen att det är så väldigt utförliga rapporter. Det kommer att läggas förslag från vår sida om man inte kan förbättra det i styrelsen, men det vill jag inte gå in på här för då råddar vi ihop allt för mycket på ett ställe. I varje fall, i maj säger vtm Jansson att man fick reda på det här och det har jag noterat att har nämnts av andra styrelsemedlemmar i pressen. Jag vågar säga i och med att finansministern har följande replik att på finansministern verkade det som om han var helt överraskad för bara ett par veckor sedan. På något sätt verkar det som om man inte har riktigt kontakt till regeringskansliet från ÅHS sida, om det faktiskt är så att man i ÅHS visste om det här i så god tid.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! I maj visste man om att det kunde bli ett antal tiotal tusen, i september visste man om att det skulle bli ett par hundratusen som skulle åtgärdas. Då hade vi ett åtgärdsprogram som skulle klara av det när vi lämnade in vår budget till landskapsregeringen, men under hösten visade det sig att alla målsättningar om att man skulle lyckas med det ena eller andra hade spätts på med ytterligare underskott, jag talar nu om kostnadssidan, och det är det som finansministern hänvisar till. Han fick samma information som vi om att man skulle kunna klara av det här i varje fall. Sedan visade det sig sent på hösten att det inte alls hade gjorts på det sätt som vi hade förutsatt.
Balanserade styrkortet var det en fråga om. Det är ett kvalitetsutvecklingssystem och det har bara delvis ekonomiska ingredienser. Det viktigaste är att det är ett klinikansvar som har delats ut i och med det nya reglementet under 2011 och skulle man leva upp till det skulle det vara betydligt bättre.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Vi står de facto här med en kostnad på tre miljoner, om man tittar på minskade intäkter och ökade utgifter. Vtm Jansson, tillika viceordförande i ÅHS styrelse, säger att man i maj trodde att det var 10 000 euro som det rörde sig om, i september kanske 100 000, men ändå ett par månader efteråt pratar vi om tre miljoner. Nog är det någonting i rapporteringen, någonting, framför allt i uppföljningen, som inte fungerar. Det är ofrånkomligt, det kan inte ta en sådan här utveckling annars under en sådan kort tid. Det har ju sagts i tidigare replikskiften att när det gäller ÅHS, att det är en så stor organisation, man måste tänka väldigt långsiktigt, det tar tid att få till stånd ändrade strukturer osv. Som vi har hört så jag är rädd för att det kan ligga något i det. Då är det viktigt att man åtminstone ett par månader före vet vart ekonomin är på väg.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Ledamoten Eriksson tog upp konsumtionsutgifterna och att det är viktigt att de minskar. Där är regeringen och Ålands framtid helt överens och därför har vi också minskat antalet tjänster med 47,25. Det motsvarar, när de slår fullt ut, ungefär 2,5 miljoner i minskade konsumtionsutgifter i budgeten. Varför har Ålands framtid inte riktigt förstått det? Jag kan förstå det när man ser på konsumtionsutgifterna totalt för där står det att det är +1,1 procent i det hela. Jag tror att svaret till varför det är + 1,1 procent är att i dessa konsumtionsutgifter ingår också bränslet till skärgårdstrafiken. Bränslet till skärgårdstrafiken ökar med 34 procent. 34 procent! Skulle man kunna ta bort det skulle konsumtionsutgifterna till och med vara minus redan i den här budgeten och framför allt i 2014 års.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Det är säkert riktigt och det är den typen av driftskostnader som ska återfinnas bland konsumtionsutgifterna så det är säkert helt riktigt. Tittar man på helheten och tittar man på att konsumtionsutgifterna fortfarande stiger när vi ska ha en budget i balans är det inte bra. Det är det som har oroat oss och det är det som vi vill stävja. Bränslekostnader är ett bekymmer, det är något som vi får leva med, men ändå ska man få ihop det på sista raden. Det är samma för privata rederier. Vi vet att vissa rederier har stora problem med lönsamheten och då är det bränslekostnaderna. Man försöker göra allt som står i ens makt för att få kostnaderna i skick. Det måste också landskapsförvaltningen göra.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Absolut, men för att få debatten strukturerad och rättvis måste man också se vilka åtgärder som faktiskt görs inom de olika kostnadsstrukturerna. Vissa kan man påverka och andra kan man inte påverka lika lätt. Det som vi kan påverka, nämligen hur vår verksamhet fungerar, hur många anställda vi har, där vidtar vi åtgärder som minskar med 47,25 tjänster under nästa år. Däremot kan vi tyvärr inte påverka bränslepriset som sådant, det följer världsmarknadspriset. Vi kan naturligtvis påverka turlistorna och göra sådana åtgärder och det görs det också så gott man kan. Det här en av de sakerna som är de svåraste att hantera i den här budgeten, nämligen bunkerpriserna. När någonting stiger med 34 procent från 68 cent i medelpris till 91 cent i medelpris, prognostiserat i och för sig bara, är det en ganska svårhanterbar verksamhet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag hoppas att man kan få ett underlag, det vore intressant att veta hur stor del bränslekostnaderna är av de totala konsumtionsutgifterna. Jag har inte suttit och räknat på det, det är mycket möjligt att det går att få ut ur budgeten. Som den värderade finansministern säkert kommer ihåg så hade vi ett replikskifte där jag sade att vill man ha en budget i balans 2015, som man säger från landskapsregeringens sida att man vill ha, så går det inte med de sparåtgärder som landskapsregeringen har gjort, man måste de facto göra mera.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Vi i centern delar finans- och näringsutskottets oro över landskapets ekonomi. Vi tycker liksom utskottet och många andra att vi inte får skuldsätta landskapet. Det måste vara vårt absoluta mål och man pratar ofta om att spara på främst konsumtionsutgifterna, men vi måste nog också titta på överföringsutgifterna. Det är där man måste vara återhållsam, så att man inte heller behöver låna till överföringsutgifter. Eftersom överföringsutgifterna är på 100 miljoner och konsumtionsutgifterna på 190 så måste det även gälla för dem. Sedan kan det, fru talman, vara viss möjlighet till upplåning om man gör vissa investeringar som i sig gör att det blir driftsinbesparingar, då kan det säkert diskuteras.
Vi vet att landskapsregeringen jobbar på många plan och försöker spara och tar också vissa delbeslut. Härom dagen hade vi beslut om att minska landskapsandelarna till kommunerna och det har vi också varit med och stött. Kommunerna måste ta på sig sin bit av det här för att få landskapets budget i balans. Vi vet att summan minskar sakta men säkert om man fortsätter, vi kommer snart emot att vi måste ändra lagstiftningen på kommunernas åtaganden. Man kan inte påföra kommunerna en massa åtaganden och sedan dra undan mattan genom att ta bort pengar. Visserligen har man skatteinstrumentet, men det ska ändå inte vara problem med grundlagen att vidta sådana åtgärder. Nu är man säkert inte där ännu heller, men det kan vara så för vissa kommuner. Vi tror att kommunklumpsumman räcker, men den kanske måste omfördelas lite mellan kommunerna för att försöka få alla kommuner att kunna bedriva den service som lagtinget i lag har ålagt kommunerna att göra.
Som sagt, fru talman, mycket har sagts här om problematiken med budgeten och det är många mörka moln framför landskapets ekonomi, det är det förvisso, men vi måste titta tillbaka lite för att kunna se framåt. Vi vet att mellan 1995-2007, under dåvarande lantrådet Roger Jansson och sedermera Roger Nordlunds tid, sparades det 160 miljoner under i och för sig goda tider, men det var väl säkert inte alldeles lätt att spara i goda tider heller i och med att behovet har en förmåga att öka när det finns mycket pengar. Man var duktig på att hålla igen trots att behovet verkade vara stort därute och säkert hos dåvarande opposition. Det är en Guds tur nu.
Skulle man inte ha gjort det så skulle vi idag ha ett lån på 100 miljoner ungefär och då skulle vi komma i lite samma sits som en del andra länder, att marknaden börjar tvivla på oss och inte vilja låna ut mer pengar och börja kräva mera ränta. Vi ska nog titta i backspegeln och vara tacksamma för det som gjordes. Nu har det använts ungefär 100 miljoner av de 160 miljoner, för det är väl 50-60 miljoner kvar. Fortfarande ligger vi på minus så det måste säkert göras än mera och stramas upp i kommande budgeter. Det kommer centern att driva aktivt och också stöda de partier som för fram sådana åsikter.
Fru talman! Vi är trots allt ändå i en viss lycklig situation i och med näringslivet på Åland. Vi har för det första en låg arbetslöshet, näringslivet slukar upp ganska många personer trots att arbetslösheten ökar något, 3,5 procent har vi idag ungefär, vilket är historiskt lågt om vi jämför med omkringliggande regioner. Viking Line och Eckerölinjen bygger just nu två stora fartyg till ett värde om 350 miljoner euro. Det skulle man säkert inte göra om man inte tror på framtiden. Aldrig någonsin har det byggts så mycket affärsyta på samma gång på Åland som i dag. Vi har Maxinge i Jomala och Varuboden i Godby. De arbetsplatserna kommer att kräva ett hundratal anställda. Det betyder i sig att det minskar i någon annan ända, men totalt sett betyder det ungefär 50 nya arbetsplatser netto.
Vi vet att tack vare att Maxinge och Varuboden expanderar kraftigt på Åland så kommer Wiklöfs koncernen inte att sitta stilla. De stor renoverar i Mattsons i Godby och gör miljoninvesteringar i Byggvaruhuset. Det är en konsekvens av när konkurrensen fungerar som bäst.
Det byggs idag på Åland två mycket stora ladugårdar, varav den ena blev klar häromdagen. Här tror man också på åländsk närproducerad mat, annars skulle man antagligen inte göra de här investeringarna, som totalt sett ligger i tre miljoners klassen. Det är tack vare det här som ÅCA kan få produkter, man kan säga att ÅCA-ostar går åt som deras smör i solsken. De säljer allt som de tillverkar, de skulle kunna sälja än mera till hyggliga priser, det har vi läst i tidningarna.
I Mariehamn kommer det att investeras i åtminstone ett hotell. Det finns också en nybyggnad, där det finns en viss oro, men det finns i varje fall planer för det som vi har frågat efter länge.
Befolkningen på Åland ökar med 200-300 personer per år. Inget annat land eller region ökar så mycket i hela världen, procentuellt, vilket måste betyda att befolkningen som flyttar hit tror på regionen, tror på Åland. Alla kommuner förutom ett fåtal skärgårdskommuner har hygglig ekonomi, en del har riktigt bra ekonomi. Det finns visserligen några skärgårdskommuner som har det problematiskt, vilket uteslutande kan hänvisas till minskad befolkning. Alla andra kommuner har ökat sin befolkning på Åland under de senaste tio åren, vilket vi måste säga att har varit en regionalpolitisk succé för Ålands självstyrelse. I alla andra regioner runt omkring oss töms landsbygden, på Åland fylls den, säkert mycket tack vare den närdemokrati som finns ute i kommunerna.
Vi har våra egna bolag, PAF och Posten, som kanske aldrig har gått så bra totalt sett, med tanke på arbetsplatser och vinst. Näringslivet för övrigt tuffar på, det finns väl ett par större bolag som har det lite kärvare. Vi kanske har varit lite bortskämda med deras siffror tidigare, men så är det, det går upp och ner, men en del av dem håller på och förhoppningsvis investerar sig ur den krisen. Jag tänker mest på Vikinglinjen.
Vi är mitt inne i årets största köpfest, julklappsköp och andra köp. Antagligen slår det nya rekord igen. I alla fall kommer det här året att ligga på en av de toppår som det köps mest varor, produkter, vilket visar att ålänningarna tror på det här samhället, annars lägger man pengarna i madrassen och vänta och se. Säkert görs det en del det också, men i alla fall. I vinter kommer ålänningarna att resa som aldrig förr, aldrig någonsin kommer ålänningarna att resa som i vinter. Det måste säga någonting.
Fru talman! Nog finns det ljuspunkter runtomkring oss. Som sagt vårt stora problem är landskapets budget. Här är det bara vi i salen som kan göra något åt det, vi kan inte skylla på någon annan. Vi kan inte kräva att näringslivet ska göra någonting, vi kan inte kräva att någon annan ska göra någonting, det är bara vi som kan göra någonting. Vi måste ha det modet, vi lovade för ett år sedan att vi skulle göra det. Allihopa lovade vi att göra det. Det är dags att ytterligare strama åt. Det är lite som finans- och näringsutskottets ordförande sade här för en stund sedan att det här inte kommer att betyda några umbäranden för Ålands folk utan det kommer att bli lite stramare. Som vi har sagt tidigare, lite mindre service, lite högre skatt och lite högre avgifter så tror jag att vi klarar av det här.
Med vackra ord tror jag inte att vi klarar av det utan det är genom konkreta handlingar som det måste göras. De är vår fulla övertygelse om att vår regering kommer att klara det här jobbet, man kommer att se till att budgeten blir i balans och man kommer att se till att välfärden bibehålls såsom vi alla vill.
Centern stöder förstås budgeten och utskottets förändringar, vi stöder också samhällsservicereformen som det jobbas med inom tre områden, digitala agendan, kanske det inte är så mycket politik i det, däremot kan det bli lite mer ideologiska diskussioner inom tekniska sektorn och samhällsservicereformen. Vi i centern stöder att samhällsservicereformen drivs under en enda hatt inom de områden som regeringen har gett arbetsgrupperna i uppdrag titta närmare på, dvs. specialomsorgen, handikappservicen, barnskyddet och missbrukarvården. Det är vår absoluta tro att de områdena är under en enda hatt och att finansieringen sker solidariskt genom att man bakar in invånarantal och skattekraft. Då blir det helt oberoende av kommunernas vilja och inte vilja att hjälpa dem som behöver mest. Då får vi också likvärdig och lika behandling av alla åländska invånare inom det området.
Vi hoppas verkligen att vi kommer fram till det så att man får börja med lagstiftning under februari, mars och att man får allt det här under en hatt. Det är inte speciellt svårt att göra det, det gäller bara att vi måste komma överens och sedan måste vi förmå våra fullmäktigeledamöter att driva frågorna och ta beslut. Det får inte bli som med lagstiftningen inom brandväsendet, där lagstiftningen finns att man ska samarbeta redan för några år sedan, men det är ännu inte genomfört av kommunerna. Trots att vi är överens om att vi ska göra det här jobbet krävs det ganska mycket jobb att göra det.
Vi i centern kommer kraftigt att stöda det både här i salen och ute i kommunerna så att de här fyra områdena blir under en enda gemensam hatt med en gemensam finansiering. Då får alla samma service på Åland. Det är också vår absoluta vilja.
Inom tekniska sektorn litar vi också mycket på regeringen och grupperna så att man kommer fram till någon form av konkurrensutsättning, eller vad det nu än heter, man pratar om utmanarrätten nu för tiden. Jag är inte själv riktigt hundra på exakt vad det betyder, men jag stöder det ändå. Jag tror att det betyder att det blir någon form av konkurrens.
Det tror vi också i centern, det är bara genom konkurrens som vi kan nå kostnadsminskningar. Jag har själv erfarenheter inom flera områden, t.ex. inom sopområdet där Saltvik konkurrensutsatte sophanteringen i 7-8 delar, vilket gjorde att kostnaderna halverades från det att det tidigare var ett privat monopol. Det tror vi mycket på och det stöder vi och vi hoppas att också andra har samma tankar.
Vi kommer också att vara delaktiga i och arbeta för att ÅHS blir mera ekonomiskt ansvarstagande. Jag sitter själv med i styrelsen och försöker aktivt äta mig in i kunskapen om sjukvården och försöker se till att vi har en bra sjukvård på Åland, men att den ska göras så att man i rimligaste mån kan följa budgeten. Här ser vi ökade inkomster som en stor del för att inte försämra sjukvården på Åland alldeles för mycket, men genom att öka avgifterna och högkostnadsskyddet ska det gå. Det är vår absoluta tro att den som är sjuk vill bli botad eller få lindring och då bryr man sig inte så mycket om vad avgifterna är. Är det mot förmodan de fåtal som inte har råd med avgifterna finns det kommunala skyddsnätet genom att kommunerna går in och betalar avgifterna. Totalt sett blir det ett bra skydd för Åland om man kunde komma emot med inkomsterna så att man inte skulle behöva minska så mycket på utgifterna. Nu har vi fått en ram på 80 miljoner som antagligen går att följa, men skulle vi inte ha fått den och varit tvungna att minska ytterligare 2-3 miljoner, skulle ålänningarna garanterat har fått en märkbart sämre sjukvård, vilket man inte vill ha, man vill som sagt bli både botad och lindrad när man blir sjuk. Det finns många andra områden som jag kan rabbla upp, skärgårdstrafik, utbildning och näringspolitik där vi tycker att regeringen för en bra politik och som utskottet har nämnt här.
Med dessa ord vill jag återigen upprepa till slut att det egentliga receptet är mindre service, lite högre skatter och lite högre avgifter, det måste till för att få budgeten i balans.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Idag har vi fått ett papper på våra bord i plenisalen, från Norra Ålands kommuner. Man är bekymrad över vad landskapsandelarna och förändringarna av landskapsandelarna kommer att innebära och framför allt vill man kritisera landskapsregeringens tillvägagångssätt lite, att man inte har haft det bättre förankrat. Det skulle vara intressant att höra ledamot Karlssons åsikt om det är förankrat i fullmäktige eller på annat sätt, han är ju engagerad i kommunalpolitiken. Stöder han åsikten som står på pappret eller har han en annan åsikt.?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Nej, jag stöder inte den skrivning som finns i pappret, där Saltviks kommun är med. Jag har inte tecknat under det trots att jag är styrelseordförande. Jag anser att kommunerna ska vara med och dela på den här kakan. Det är helt orimligt att begära att landskapsregeringen ska sitta och förhandla med 16 kommuner. Det är helt orimligt. Det är jättebra det som nu växer fram. Landskapet ska i framtiden förhandla med kommunförbundet och Mariehamns stad, som inte är med i kommunförbundet. Landskapet ska ha två förhandlingsparter, sedan är det upp till Mariehamns stads representant att förankra det i sin kommun och kommunförbundets representanter ska förankra det i de kommuner som de representerar. Det är helt orimligt att ha 16 motparter. Det är en bra utveckling i kommunförbundet, det är synd att Mariehamn gick ur, de kommer säkert att komma tillbaka igen när de ser hur bra det fungerar. Tills vidare fungerar det bra med två avtalsparter, Mariehamns stad och kommunförbundet. Det kommer det att göra. Det gjorde det också i det här fallet. Landskapsregeringen gjorde ett bra jobb, man kan inte förhandla med 16 kommuner.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Det är intressant att höra att man från ledningen i Saltviks kommun och övriga Norra Ålands kommuner har en åsikt, men ledamot Runar Karlsson som är engagerad, delar inte åsikten. Man är lite förundrad över en sådan här skrivelse, vilken betydelse har den. Sedan har vi lite tidigare i debatten fått ta del av den kritik som har varit mot landskapsregeringen när det gäller förslaget som lagts fram via kommunförbundet, man fick ett färdigt papper på bordet, som det framförts här. Är det en åsikt som ltl Runar Karlsson delar eller anser han att förhandlingarna inte har gått till på ett bra sätt?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jo, som man rimligtvis kan begära har förhandlingarna gått bra, jag har suttit på en rad stolar i det här ärendet. Från kommunförbundets sida har vi skött det som det ska skötas. Tidigare har man tänkt sig att det ska förankras in i minsta detalj i varje kommun. Den tiden är nog förbi och jag tror inte ens att det fungerade då och det fungerar inte idag heller. Det måste bli färre parter som ska förhandla med landskapsregeringen. Landskapsregeringen gjorde ett riktigt bra jobb. Man hörde också kommunförbundet och man justerade sitt förslag utgående från kommunförbundets åsikt. Man gjorde vad man rimligtvis kunde begära. Sedan att kommunerna ville ha mera pengar, så är det och det vill alla ha, men det fungerar inte mera. Tyvärr.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Wine, replik
Fru talman! Det är bra att ledamot Runar Karlsson är optimist och tror på framtiden. Det var många lovord i ledamot Karlssons anförande. Jag vill dock påminna om att trots att det köps julklappar som aldrig förr, som ledamoten Karlsson hänvisade till, så är det också alltfler som inte har råd att köpa julklappar. Vi har alltfler som inte har råd att göra det så vi bör också komma ihåg att tänka på dem. Ledamot Karlsson nämnde om att för dem som inte har råd så om man höjer avgifter så finns det sociala skyddsnätet. Det styrs av en lag, vi har många som ligger emellan det sociala skyddsnätet och dyrare avgifter. Vi får inte glömma bort dem. Ledamot Karlsson, jag vill också komma in under ledamot Karlssons hatt, för det är intressant att ha allt i en hatt med solidarisk betalning.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Vi i centerpartiet vurmar också för de svaga i samhället och själv har jag aktivt jobbat med det på olika sätt och det gör vi fortfarande. Det är klart att det alltid finns folk som faller emellan. Det är jättesvårt att fånga upp alla. Som jag sade med sjukvårdsavgifterna, där finns det, man blir inte utan vård om man inte har råd. Så är det. Sedan finns det också stöd om man har det lite knaggligt i livet. Det är klart att man jättegärna vill komma åt alla på alla möjliga sätt, men antagligen är det praktiskt och ekonomiskt svårt att göra det. Det finns ett förslag här om hur man ska stöda dem som har det svagt och inte klarar sig själva. Vi stöder dem säkert på något sätt.
Ltl Göte Winé, replik
Fru talman! Solidariska hatten, som ledamot Runar Karlsson nämnde i sitt anförande, låter bra. Det kanske är någonting som kunde räcka i framtiden, hur man kan göra. Fortsättningsvis är det en viktig sak att tänka på, framför allt dem som inte klarar sig själva, som ledamot Karlsson sade i repliken, de klarar sig själva, men de är på gränsen om de gör det. Vissa av de här avgifterna kan kanske bli otroligt tunga för familjen, framför allt för barnfamiljer. Man bör tänka till lite.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jo, absolut ska man tänka till. Det har man försökt här också att tänka till, vi har förhållandevis höga barnbidrag, studiestöd osv., även utkomststöden är något högre än på andra platser. Det försöks nog. Sedan kommer vi tillbaka till den solidariska finansieringen inom de här fyra specialområdena. Det tror jag absolut är en nödvändighet och antagligen är det den största åtgärden som kommer att göras, åtminstone en av de största under den här perioden. Jag hoppas att om man går in för en solidarisk finansiering av de fyra specialområdena, blir det i ett enda slag så att alla kommer att bli lika behandlade, beroende förstås på den person som ska ta beslutet, det kan vi inte påverka. Vi politiker har gjort vad som står i vår makt att se till det. Det går att genomföra, bara vi kommer överens här om det så ska vi nog se till att kommunfolket också gör det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Ledamoten Runar Karlssons makroekonomiska analys var intressant och optimistisk. Den utmynnade, förutom annat, också i det att landskapets offentliga ekonomi klarar sig utan upplåning och vi ska inte syssla med sådant. När jag går till betänkandet på sidan nio, moment 39.30 Upptagna lån så står det att utskottet föreslår att finansieringslånen ökar med tre miljoner euro under nästa år och när man går till sifferstaten på sidan 21 så framgår det här under ifrågavarande moment att med den här höjningen av upplåningen av upptagande av finansieringslån så skulle lånesumman under nästa år belöpa sig till 35 431 000 euro.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Utan att vara 100 procent säker, fast jag är nästan helt övertygad om det, så handlar inte den upplåningen om att Åland har dålig likviditet och att vi måste börja låna. Det handlar säkert mera om förmedling av lån, delvis. Det kan också finnas t.ex. inom PAF lån som man förmedlar. Man förmedlar också andra lån. Jag tror att det är den digniteten, det är inte nettoupplåning för landskapet som man menar här.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Eller kan det vara så att det här inte är lån i bank utan det handlar om att låna av de inbesparingar som kom till såsom ledamoten Karlsson beskrev, på nittiotalet med det nya klumpsummesystemet. Det genererade ett överskott som blev ganska stort. Möjligen sysslar man med intern upplåning, men det är också upplåning.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ledamot Jansson kanske svarade på det själv. Jag vet att ledamot Jansson hade samma fråga vid mitt anförande i budgetremissen. Jag tog inte exakt reda på då hur det var, men det är inte någon nettoupplåning utan det finns annan förklaring som inte är lika dramatisk som om landskapet skulle gå ut och låna upp pengar för att man är utan pengar. Man har trots allt 50-60 miljoner i kassan och då lånar man inte om man inte behöver. Det är av andra orsaker som det finns en naturlig förklaring till, som inte belastar landskapet på det sättet som en vanlig nettoupplåning skulle göra.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Fru talman! Jag ska läsa betänkandet bakifrån så blir det positivare när man kommer längre fram. Det fanns två motioner, en hade ledamot Eklund och en hade jag. Jag har skrivit om båten som skulle inhandlas till trafikavdelningen och som polisen skulle nyttja. Jag är lite förvånad över att utskottet inte har tagit bort de pengarna. I reservationen står det att det också har framkommit att polisens behov av båten är överskattad. Det skulle vara intressant om finans- och näringsutskottets ordförande hade varit närvarande och kunnat förklara det här.
Jag ser det så att skärgårdstrafiken måste spara och skära ner på servicen och samtidigt ska det köpas en till båt till trafikavdelningen, med de driftskostnader som det innebär och som föder nya driftskostnader. Det här är inte riktigt rätt och ansvarsfullt. Det borde åtminstone finansministern ta med sig när det ska komma en tilläggsbudget, ta bort de här pengarna, det här är inte bra. Vi ska inte investera pengar till onyttigheter om vi inte absolut behöver. Då kan de göra bättre nytta någon annanstans.
Sedan var det en sak till. Jag har skrivit en motion om bolagiseringen. Det var orsaken till att det kom väldigt lite information om hur det vandrar framåt på senare tid. Nu ser jag att utskottet har skrivit att arbetet med en bolagisering pågår och de föreslår att budgetmotionen förkastas. Det är bra så, men pågår arbetet i tillräckligt stor kraft? Det är ett frågetecken. Man borde fundera över detta lite på regeringssidan. Måste man köra lite hårdare på den biten?
Sedan vill jag bli lite positiv och då gäller det en motion som jag skrev om finansiering av trafikutbyggnader. Jag är glad att åtgärdsmotionen som jag skrev i våras kom upp till behandling i samband med den här budgetmotionen och jag är väldigt glad åt att utskottet har behandlat den positivt så att den nästan till 99 procent är godkänd. Det tackade jag ordförande för förut så nu uttrycker jag bara min tillfredsställelse till den biten.
Då finns ett arbete kvar och då är det viktigt att lantrådet och vicelantrådet, som tillika är finansminister, håller i det här ordentligt i de förhandlingar som ska föras i Helsingfors, innan man kan komma med en framställning. Det ska beredas en väg också och hela arbetet med det. Jag är positiv till det och jag hoppas att när man kommer tillbaka med kortruttssystem och delprojekt, som det står om i betänkandet, till våren att vi kanske får veta någonting om de framtida planerna vad gäller finansieringsbiten.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! När det gäller båten till trafikavdelningen som har debatterats ganska mycket i lagtinget kan jag säga att vi diskuterade väldigt mycket i våra egna budgetförberedelser och försökte finna olika pragmatiska lösningar med de resurser som finns inom förvaltningen. Faktum är att om det finns någon avdelning som är i behov av en båt så är det faktiskt trafikavdelningen, med beaktande av alla hamnar och verksamheter som vi har ute i skärgården och de projekt som nu är på gång t.ex. båt mellan Åva-Jurmo och det som jag tror att ligger ledamoten Torsten Sundbloms hjärta nära, nämligen kortruttssystemet. Det kommer att krävas mycket fältarbete och mycket arbete ute i skärgården för att få det grundmaterial som behövs för att kunna fatta rätt beslut så småningom. Vår bedömning blev ändå sist och slutligen att det är en motiverad investering.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Det var en motivering som inte har kommit fram så tydligt tidigare. Det finns väldigt stora, rejäla arbetsbåtar utplacerade runt om i skärgården och fasta Åland som är under oljeskyddet. Det är rejäla arbetsbåtar. Titta åtminstone på ett samnyttjande.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Vi ska vara så ansvarsfulla som möjligt också i den här frågan, naturligtvis. Sedan, fru talman, vill jag också ta upp det här med extra anslag som ledamoten Sundblom tog upp. Det är absolut en väg som vi ska vandra. Det grundarbete som nu görs, de olika konsulterna som vi har anlitat, kommer att ha ett bra material och gör att vi sedan så småningom kan komma med en framställning om extra anslag. Jag tror att för att vi ska kunna vara framgångsrika med en sådan ansökan så måste vi dels låta den s.k. finlandskabeln bli verklig och klar, men samtidigt måste vi presentera en helhetsbild som visar storleksordningen på hela projektet. Kanske det inte är hela projektet, men vissa delar i varje fall har sådan strategisk betydelse att man kan finna hållbara motiveringar för att få extra anslag. Jag tror själv att det är en väg som vi ska utnyttja lite mer än vad vi har gjort hittills.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Det har jag sagt många gånger tidigare att det måste vara en större helhet i det här, men vi har en mall från Projekt 77, som vi kan titta på hur man förhandlade fram det hela. Det är det värt att göra. Jag är glad att finansministern nu säger att han är lite positivare än vad han har varit i tidigare repliker till mig i det här ärendet. Tack!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Lagtingskollegan Sundblom och flera andra har här i olika sammanhang anfört att ett samhällsbolag som sköter skärgårdstrafiken skulle vara bra och skulle vara lösningen på någonting, skulle vara kostnadseffektivare, skapa mer trafik för samma pengar. Jag som erfaren från privata näringslivet och bolagsbildningar där och kunnig i aktiebolagslagens bestämmelser, vinstgivande verksamhet och så har svårt att förstå de här samhällsägda bolagens fördelar jämfört med när man har andra arrangemang, t.ex. det vi har idag. Vilka skulle vara de verkliga fördelarna med ett skärgårdstrafikbolag? Kan jag få en redogörelse för det konkret?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Som jag ser det så skulle det bli en rakare ledning i det. Som det är nu så är det väldigt många politiker inblandade i själva utförandet hela tiden, hur det ska göras. Politikerna ska stå för budgeten och medlen, men har vi en effektivare ledning skulle det säkert skötas mycket bättre. Det är min utgångspunkt i det hela.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det är väl inte bolagsformen som avgör hur effektiv ledning man har utan det är ägaren som avgör hur effektiv ledning man har. Att det genom att bilda om det till ett bolag skulle genomgå en större effektivitet eller bättre ledning är inte alls givet, men däremot skulle vi här i den här salen få leverera pengar till den här verksamheten som behövs. Det är lite kommunalförbundstanke över det här med samhällsbolag. Någon sköter verksamheten, beslutar, står för allting, men vi levererar pengar. Lite bättre argumentation erfordras.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Det är en ganska så avslagen tillställning det här just nu. Det är flera som kanske håller sig utanför salen och det är väl ett tecken på att debatten inte intresserar så mycket. Eventuellt beror det på att vi ändå är så pass överens om målen för den offentliga ekonomin i landskapet, kanske inte i kommunerna, men den offentliga ekonomin i stort sett. Det finns ett behov av att fortsätta med ett strukturomvandlingsprogram för att få ner kostnaderna.
Jag har lite funderat i andra banor än det som har diskuterats här. Jag tänker på det som utskottet skriver om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och den bild utskottet ger är ganska så dyster. Det finns ingenting i världsekonomin som just nu tyder på några snabba förändringar till det bättre. Några små ljuspunkter finns det väl. På dagens nyhetssidor kan man läsa att något riskanalysbolag har höjt Greklands status något, ekonomin stabiliseras långsamt osv. osv.
Troligtvis så kommer den svaga ekonomiska utvecklingen och tillväxten att fortgå. Det har naturligtvis konsekvenser för den offentliga ekonomins intäkter. Det som ingen här har diskuterat och som jag vill diskutera nu är frågan om fördelningseffekterna av en svag ekonomi. Det som sker är att inkomstklyftorna ökar. De ökar mer än under goda tider. I och för sig har inkomstklyftorna i Norden ökat efter 1980-talet och det har att göra med marknadsliberalismens framtoning på nittiotalet och sedan under 2000-talet.
Nu börjar väl en viss svängning, pendeln svänger igen, man inser att de fria marknadskrafterna, som inte alltid är så fria, löser inte automatiskt samhällsekonomiernas utmaningar. De här åtgärderna och sparbetingen som i och för sig är nödvändiga har en effekt att döda den offentliga efterfrågan och det försämrar också den privata ekonomin. Det visar också utskottet på här i sin analys, att landskapet och kommunerna inte investerar lika mycket som förut. Att de inte efterfrågar så mycket tjänster gör att tillväxten i samhället också minskar.
Det här med ökade inkomstklyftor stod det nyligen om i Hufvudstadsbladet. I lördags, den 15 december, kom det igen en rapport från 2011. Det visade sig, som det har gjort ända sedan 1990-talet, att för dem som har höga inkomster ökar inkomsterna hela tiden mycket mera än för dem som har mindre inkomster. Resultatet är givetvis att vi får samhällen där inkomstklyftorna så småningom blir större och större. Medianinkomsten i Finland anges till 13 666. När vi utredde inkomstfördelningen på Åland för en tid sedan, det har nu gått ganska många år sedan, så var fattigdomsgränsen ungefär 10 000 i året. Nu har det ökat till 13 666.
Trots att det är så dåliga tider så de som förtjänar bäst ökar sina inkomster i år med sju procent, medan den lägsta percentilen, alltså bara någon tiondels procent. De som är fattiga blir fattigare och de som är rika blir rikare. Trots att de som leder de stora företagen och bankerna om och om igen påpekar och understryker att löneökningarna måste vara måttliga och att man ska arbeta längre och pensionerna ska inte höjas, så lever de inte som de lär utan deras inkomster och andra förmåner är närmast obegripliga för de flesta löntagare. En hög företagare eller bankmänniska tjänar i månaden ofta betydligt mer än vad en löntagare förtjänar på ett helt år.
En sådan utveckling utmanar det s.k. samhällskontraktet. Vi ser i många länder vad det innebär i social orolighet och sociala stämningar om den här ekonomiska klyftan växer alltför starkt. I USA där man inte har mycket utjämningssystem syns det här allra mest. Vi ser ett samhälle idag i USA där det finns otroligt starka sociala spänningar som tar sig många otrevlig uttryck, människorna känner sig otrygga, osäkra och försöker på olika sätt skapa sig säkerhet. Våra nordiska samhällen är kända för att medborgarna har stor tillit till varandra och till myndigheten. Det brukar man förklara med den nordiska modellen som har kraftiga utjämningssystem som gör att människor oberoende av sin ekonomiska förmåga kan känna åtminstone en viss trygghet.
Det är klart att om den här utvecklingen fortsätter så kommer vi också att så småningom uppleva negativa konsekvenser av de här ökade skillnaderna i inkomster. Också inom den offentliga sektorn är det så att vi har höginkomsttagare vars inkomstutveckling från nittiotalet fram till idag har ökat med ungefär 80 procent, men går man till den allra lägsta inkomstnivån, det är framför allt människor som är sjukskrivna som inte kan arbeta, så deras transfereringar har ökat med bara sju procent. De har relativt sett fått det betydligt sämre om man beaktar övriga levnadskostnader och hur de har utvecklats.
Med det här parallellt har det också vuxit fram en sorts nyliberal attityd att var och en ansvarar för sin ekonomiska trygghet och är man arbetslös så ska man själv skaffa sig jobb. Det är inte AMS som ska se till att det finns en balans på arbetsmarknaden osv. Attityderna och värderingarna har parallellt med de ökade inkomstklyftorna förändrats.
Det som är en annan konsekvens av de här ökade inkomstskillnaderna är att man numera mäter barnfattigdom, som man ser att ökar också i våra välfärdssamhällen. Det påverkar barn och barnfamiljerna också vad gäller deras psykiska hälsa. Även om det kan tyckas att inte vara så viktigt vad man har för kläder eller vart man åker på semester eller om man har det ena eller det andra så bygger vår livsstil idag så väldigt mycket på konsumtion. Det är normalt att kunna konsumera vissa saker och ting. De som inte har råd med det hamnar naturligtvis i någon sorts marginaliserad position, som ofta kan vara förknippad med en viss skam och skuldkänsla eftersom vi i vårt samhälle inte mera diskuterar solidaritet. Det ska vara lite mera tekniska termer hur man ska försöka hålla en viss balans i samhället.
På Åland vet vi inte idag mycket om vare sig barnfattigdom eller hur fattigdomsgränsen ser ut. Vid sidan av barn är det pensionärer som är utsatta i just sådana här sammanhang. Speciellt sådana pensionärer som i tidig ungdom eller i tidigt vuxenliv har drabbats av sjukdomar, särskilt psykiska sjukdomar och som har pensionerats och inte kan arbeta. De är ofta ekonomiskt utsatta, men också kvinnor som har tagit ett stort ansvar för barn och familj. Det visar den utredning som vi gjorde senast. Det skulle vara viktigt att få en uppföljning på det här och kanske också utvidga utredningen. Jag tror nämligen inte att det är så enkelt som ledamot Runar Karlsson säger, att om vi höjer t.ex. avgifterna på ÅHS så är det så att alla oberoende av inkomst värderar hälsa så högt så man är beredd att betala förhöjningen. Vi vet de facto inte om möjligheterna för vissa människor att tåla en sådan höjning. Det krävs mycket mera fakta och ett bättre beslutsunderlag för att kunna dra sådana slutsatser.
Med ökade inkomstskillnader ökar också skillnaderna i hälsa, särskilt psykisk hälsa men också fysisk. För inte så länge sedan fanns det en uppgift i Huvudstadsbladet att om man jämför män i de allra högsta inkomstklasserna och de lägsta, så de som är i de lägsta inkomstklasserna har också ofta sämre utbildning, sämre hälsa och deras livslängd är ungefär 12 år kortare i genomsnitt än motsvarande grupp i de högsta inkomstklasserna. Det är nog bättre att vara rik än att vara fattig, inte bara vad gäller pengar utan nästan alla andra livskvalitetsvariabler korrelerar positivt med höga inkomster.
Vad gäller kvinnor så kan man konstatera att när inkomstklyftorna ökar så är det framför allt män som drar upp inkomsterna. Till viss mån dras alla andra med, men skillnaden mellan kvinnor och män har inte minskat de senaste åren. När man sedan betänker att skattesänkningarna har varit sådana att man ska minska på inkomstskatterna och vem är det som tjänar mest, jo det är män. Det är män i höga inkomstklasser som har gynnats och fortsätter att gynnas av den samhällsutveckling som vi har.
Det skulle vara viktigt att regeringen funderade över den här saken för vi är nu inne i en sådan process, vilket är positivt, att vi försöker utveckla utjämningssystemen och de sociala skyddssystemen på ett sätt som ska vara anpassat till den åländska befolkningens behov, men vi vet de facto inte mycket om de här olika variablerna. Från socialdemokraternas sida är vi nog därför fortfarande väldigt försiktiga med det här med höjning av avgifter av alla de slag. Det krävs ingen större intelligens att förstå att avgifter drabbar alltid de som har lägst inkomster mest.
Fru talman! Jag tänkte sedan eftersom ÅHS har varit så mycket på tapeten, också delta i den diskussionen. ÅHS kommer nu på fredag redan att få ta ställning till ett förslag med höjda avgifter och det här måste kopplas till högkostnadsskyddet och den framtida utformningen av sjukdomskostnadsavdraget. Här krävs ett arbete och ett samarbete med regeringen innan man kan slå fast resultatet av ÅHS behandling av frågan.
I media och annars här i debatten också finns det en tendens att försöka hitta syndabockar ifråga om ÅHS ekonomi. Det är inte så enkelt att man slår fast en siffra och sedan är det bara en fråga om budgetdisciplin att hålla de här olika klinikernas budgeter. Vi har inom ÅHS under hösten speciellt fått mer och mer detaljerad information om varför kostnaderna har stigit i vissa avseenden. Jag kan som kuriosa nämna att inom psykiatrin så har man i år tre rättspsykiatriska fall. Vi har inte inom ÅHS någon valfrihet att säga att ni får ingen behandling, ni får ingen vård utan det får vi bara betala för. Sedan har vi haft svårt sjuka, psykiska fall. De här är så pass dyra så att de på ett år äter upp en avgiftshöjning på 500 000 euro. Som nog några har nämnt här kan vi inte veta utgifterna, de kan inte förutses. Man kan förstås med en viss sannolikhet räkna in också avvikelser, men det förefaller som om avvikelserna blir fler och större. Det har att göra med det samhälle vi lever i. Det flyttar in människor från olika länder, folk rör sig mera och allt det här påverkar också ÅHS ekonomi på olika sätt.
Sedan det här med vem som har budgeterat fel och vem som har budgeterat rätt så visst är det klart att man ska försöka uppnå en så realistisk budget som möjligt, men mot bakgrund av både storleken och arten av den verksamhet som bedrivs vid sjukhuset måste man nog vara beredd på att överraskningar kommer att ske. Jag tror inte att det hjälper med att slå knytnäven i bordet och tro att saken löser sig på det sättet.
Det som däremot är uppenbart åtminstone för mig hur vi ska klara av de här två miljoners inbesparingarna är att vi måste titta på själva strukturen inom organisationen, dvs. producerar vi verkligen hälso- och sjukvård på ett effektivt sätt på Åland. Ja till vissa delar, men inte till alla enligt mig. Ett exempel har jag blivit medveten om på den senaste tiden. Det har öppnats en ny enhet inom ÅHS, en sekreterarenhet som har 50 årsarbetare. Under året har ytterligare fler varit anställda. Det är för mig obegripligt hur vi kan ha en så stor kader med sekreterare inom en hälso- och sjukvårdsorganisation, vars främsta uppgift är att ta hand om människor som är sjuka. Vad de sysslar med är tydligen att renskriva det som läses in av läkarna med mikrofoner och apparater av något slag. Sedan skriver de ut en massa fakturor manuellt.
Att man har så många som gör sådana här uppgifter beror bl.a. på att den IT-utveckling, eller e-förvaltning som borde finnas på ÅHS, inte finns idag. Det finns en massa arbeten av rutinkaraktär som görs manuellt. Att det inte har gjorts tillräckligt på det här området känner jag inte till, men det som jag är alldeles övertygad om är att vi måste effektivera e-förvaltningen på sjukhuset.
Om vi ska göra strukturella förändringar så är det att minska på personal. Något annat sätt finns inte. En stor del av de anställda är i den åldern att de under de närmaste åren kan eller kommer att gå i pension och då finns det möjlighet att göra en sådan strukturomvandling utan att många människor måste avskedas.
Fru talman! Att tro att vi kan klara ÅHS inbesparing med att öka avgifterna är inte realistiskt, det kanske har andra effekter som inte är önskvärda med tanke på alla människors lika rätt till hälso- och sjukvård. En sak som ytterligare kan beröras är det här med vård utanför Åland som trots att organisationen är nöjd med att man kan ta hem, som man säger, mer och mer behandlingar så ökar den externa vården. Det är svårt att stoppa det. Det är ju så att varje människa ska ha rätt till den vård man är i behov av och läkarna har en skyldighet att hjälpa människor. Det hör till deras yrkesroll och ansvar. Jag tror att det är viktigt att närma sig den här verksamheten och uppgiften och speciellt de här inbesparingarna, med en viss ödmjukhet. Att få fullständig kontroll över utgifterna, som det sägs i finans- och näringsutskottets betänkande, är säkert önskvärt, men troligen inte helt realistiskt. Tack, fru talman!
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Regeringspartierna har kommit överens om att inkomsterna på ÅHS ska öka under 2013 med 500 000 och budgetdisciplinen gäller både landskapsregeringen och styrelsen i det här fallet. Det var ett intressant idémässigt inlägg som ledamoten hade inledningsvis. Att hålla med om uttrycket att det är bättre att vara rik än fattig gäller åtminstone när vi räknar i ekonomiska termer. Däremot vill jag diskutera uttrycket om att vi inte diskuterar mera solidaritet. I budgetremissen sade jag att två misslyckanden har vi att redovisa, det är skärgårdsutvecklingen och den här fattigdomsutredningen. Det är så många som lider av det. Vi moderater är för riktade stöd till dem som behöver. Det är viktigt att skapa resurser i samhället så att vi kan värna om dem som behöver värnas om.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jo, det är bra att vtm Roger Jansson nämnde solidaritet. Det jobbar vi gärna tillsammans med moderaterna på. Det som var min poäng var att vi saknar tillräckligt med fakta och kunskaper om hur befolkningens socioekonomiska situation de facto ser ut. Det var närmast det jag var ute efter. Min poäng med den här halva miljonen i avgiftshöjningar är att det inte hjälper särskilt mycket för att få budgeten i balans inom ÅHS utan det behövs några allvarliga fall där vi inte har någon makt över vilken vård personerna har rätt till och ska få utan vi får bara betala.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller solidariteten och stöden har vi i Norden byggt upp välfärdssamhället så att vi försöker ge det till alla. Det är rimligt när det gäller skola och en del annan service, hälso- och sjukvård osv. Vi kanske har gått för långt. I Sverige och i Finland är man mera inne för att man riktar stödet. Nu har vi i samband med högkostnadsskyddet och med minskat sjukdomskostnadsavdrag diskuterat solidaritetsfrågorna här i salen igår och idag. Vi har väntat hela det här året på att landskapsregeringen ska komma med sådana förslag på riktade åtgärder för sådana som behöver.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Vad gäller ÅHS ekonomi så är det klart att en halv miljon inte är någonting som man ska bagatellisera, men om vi ska kunna åtgärda strukturella underskottet så är det i utgifterna som det måste skäras. De måste skäras ganska rejält. Då gäller det alltså att minska på antalet anställda. Det är det som kommer att vara den stora frågan. Där hjälper inte bara med budgetdisciplin utan styrelsen och ledningsgruppen för ÅHS måste komma med konkreta förslag och så måste det finnas ett ledarskap, som håller när det gäller att genomföra de åtgärderna. Det finns en del riktade sociala åtgärder och dem kan man säkert utveckla, men då behövs det mera fakta, mera utredningar om vilka ålänningar som utgör målgrupp för det här.
Talmannen
Replikskiftet är därmed avslutat.
Ltl Åke Mattsson
Fru talman! Man kan konstatera att när man kommer in så här sent i debatten så är det mesta sagt. Det ser man också av intresset här i salen. Tittar man på budgeten och tänker om man ska komma med någon ny infallsvinkel eller vad ska man lyfta fram. Jag var på ett socialnämndsmöte igår där vi diskuterade förundervisningsprogrammet, medan vi fortfarande här höll på och debatterade budgetlagar.
När vi pratade om förundervisningsprogrammet informerades vi av barnomsorgschefen hur arbetet går till i våra daghem och man kom in på genusfrågor och hur man arbetar där. Man har ett medvetet förhållningssätt och man verkar konstant för jämställdhet mellan pojkar och flickor. Hela verksamheten genomsyras utan att man har något direkt program. Det är det viktigaste arbetet man kan ha när det gäller jämställdheten, att man i barnomsorgen försöker få bort gamla värderingar och fördomar. Där måste man bevaka de frågorna för att man i framtiden ska slippa bevaka frågorna i samma utsträckning som vi gör idag.
Fru talman! Värderingar och attityder får man mycket tidigt i livet. Jag lyssnade till en föreläsning som hölls av specialpedagogen Anders Karlsson i Arkipelags Kaptenssal. Han hävdade utgående från forskning att merparten av de attityder vi har då vi uppnått pubertetsålder har vi fortfarande kvar när vi går i pension. Man talar om attitydsförskjutning, men det är väldigt svårt att förändra attityder, man tror att det går med kunskap, men attityder är väldigt mycket känslor som sitter betydligt djupare förankrat än vad man kan direkt påverka med ren kunskap.
Nyckeln till ett genuint jämställt samhälle är att vi börjar påverka våra barn tidigt. Det här fungerar också på andra områden. Jag har alltid hävdat att det här är ett mycket effektivt verktyg för att bryta trenden som vi har idag med den allt positivare synen på narkotika och narkotikamissbruk som finns bland våra ungdomar idag. Det här är ingen drogdebatt även om det borde vara dags att debattera den saken igen, eftersom jag alltid upplever att den frågan fallit i glömska.
För att återgå till jämställdhetsfrågan, jag upplever att de som drivit den frågan gjort enorma framgångar. Ingen man kan i dag offentligt hävda att han ifrågasätter könens lika värde utan att han helt tappar sitt anseende. Tittar man tillbaka på vad som har hänt, i och för sig är jag väl en gammal stofil själv, men det är inte så länge sedan de här händelserna var. 1986 Finland avskaffade diskriminering av kvinnor. Kvinnor fick behålla sitt släktnamn. 1994 kriminaliserades våldtäkt inom familjen. I det här sammanhanget kan man notera att 1971 avkriminaliserades homosexualitet och 1981 var homosexualitet ingen sjukdom längre. Vilka enorma framsteg man har gjort, när vi tittar i det här perspektivet har vi kommit ganska långt. Men för den skull vill jag hävda att vi inte är framme där ännu.
Det finns idag en alltför skev kvinnosyn bland alltför många män. Man talar kanske inte om det, men vad som talar för det här är den omfattande prostitutionen och med människohandel i släptåg, som finns. Vi vet att det finns öppen prostitution i riket, i Sverige är den lite mera dold, vi har det på färjorna. Hur läget på Åland är har jag faktiskt ingen aning om. Det är så att både pojkar och flickor som uppfostras av härskare och tyranner till fäder och undergivna mödrar får en skev kvinnosyn, som man bär med sig resten av livet. Det är av stor vikt att både kvinnor och män, ansvaret är lika, reagerar på kränkningar och skev kvinnosyn.
Finans- och näringsutskottet framhåller i sitt betänkande att det är viktigt att regeringen arbetar för samma lön för kvinnor och män. Jag är av den personliga åsikten att lönen idag har tagit stora kliv framåt när det gäller lön för samma arbetsuppgifter. Jag tänker på poliser, sjukskötare osv. Det kan aldrig hända att man ska ha olika lön om man har lika arbete. Däremot kanske man behöver komma tillrätta med att de kvinnodominerade arbetena generellt har lägre lön, där arbetar man mycket med människor, vårdande yrken. Det här kan vara väldigt kostnadsdrivande, det kan man vara medveten om det. Ska man försöka höja lönen för den gruppen utan att dra ner lönen för någon annan, kommer det att bli väldigt dyrt.
Det är naturligt att finans- och näringsutskottet tänker på det här med lön och den finansiella jämställdhet, det är ju ett finansutskott, men det finns trots allt, även om man har diskuterat det tidigare här att det är bra att man har pengar, andra värderingar i livet än att ha pengar. Att ha minnen kvar från kvalitetstid med sina barn, kan nog uppväga ett fett bankkonto när man sitter där hemma på ålderns höst. I och för sig en jämn fördelning av båda två är kanske det vi ska sträva mest efter.
Det finns andra sätt att stöda jämställdheten på än att se kvinnor med mera pengar. Det är att se över de kvinnor som har ledande positioner i samhället idag. Den som är insatt i dessa frågor framhåller ofta att de kvinnliga cheferna är betydligt mer utsatta än sina manliga kollegor när det gäller kritik och ifrågasättandet. Det här finns det också undersökning om, framför allt från Sverige. Det här gäller också de kvinnliga ledande politikerna, de är betydligt mer ifrågasatta. Det var ett program om det här också i finska TV:n härom kvällen.
Det finns många kvinnliga chefer och de blir allt fler. Prestationerna i den högre utbildningen avspeglar sig antagligen, det kommer att bli en hel del mer kvinnliga chefer. Jag pratar om det som är allmänt känt just nu, att flickorna presterar bättre i utbildningar i förhållande till pojkarna i dagens utbildningar.
Fru talman! Vi har fortfarande en stor grupp medborgare därute med en ojämlik attityd och fördomar i sina sinnen. Medvetet eller omedvetet bidrar de till en föråldrad jämställdhetsstruktur. Männen driver ibland medvetet eller omedvetet härskartekniker och har svårt att underordna sig kvinnligt chefskap. Kvinnan å sin sida kan vara onödigt undergiven och undfallande och ge plats för sämre meriterade män. Det är viktigt att landskapsregeringen, lagtinget och alla medborgare är medvetna om det här och fortsätter att reagera på uppenbara oegentligheter mot ett jämlikt samhälle. Tack!
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! Tack ledamot Åke Mattsson. Det var upplyftande att få diskutera jämställdhet i den här debatten. Jag är mycket intresserad av det resonemang ledamoten förde i början av sitt anförande kring att attityder skapas i tidig ålder, ända ner på dagsnivå. Där upplever åtminstone socialdemokraterna att här är utbildning och fortbildning mycket viktig. De som undervisar sitter och lär de små barnen de här sakerna. De sitter med sina egna värderingar i ryggen. Där kan jag också som f.d. utbildare uppleva att jag också måste revidera mina egna sätt att tänka. Utbildning och fortbildning i första hand.
Ltl Åke Mattsson, replik
Fru talman! Jag kanske var lite otydlig med en poäng som jag vill lyfta fram i anförandet, att utbildningen och det projekt som har startat i den här riktningen har verkligen gått fram. Det här är någonting som man har tagit till sig. Den här vakenheten har också blivit bland personalen, omedvetet behandlar man pojkar och flickor olika. Man har en tankegång med sig i hela sitt arbete som genomsyrar hela tänkandet, men det är inte något direkta åtgärder eller projekt utan man tänker hela tiden på den här biten och att man hanterar det på rätt sätt.
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! Tack för det klargörandet ledamot Åke Mattsson. Det är viktigt att vi också i ekonomiskt svåra tider fortsättningsvis satsar pengar också på det här momentet. Det genererar i slutändan mycket mer.
Ltl Åke Mattsson, replik
Fru talman! Tänker man på beaktande av effekten av det här och hur pass bra det slår på lång sikt är det försumbara summor på den här utbildningsinsatsen i det här sammanhanget. Det tror jag definitivt. Tack.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag vill också tacka ledamot Mattsson för det här inlägget. Det är inte så vanligt att män talar för jämställdhet i den här församlingen. Det var väldigt uppfriskande och ska berömmas. Jag hoppas att det går bra i Finströms dagis. Undersökningar visar att vid 5-års ålder vill ingen pojke klä sig i flickkläder mera medan flickor gärna klär sig i pojkkläder. Det är nämligen så att de här attityderna vad gäller könen är kopplade till värderingar. Små pojkar och flickor i 5-års ålder vet redan att det är bättre och mera värderat att vara man än kvinna. Det återspeglas fortfarande i allt som vi gör och nästan allt som gäller kön. Det är tyvärr så att det har gått tillbaka vad gäller löner om man läser i den här från 2010, till 2011 hade vi igen större skillnader.
Ltl Åke Mattsson, replik
Fru talman! Jag tackar för bifallet till mitt anförande. Det är beklagligt att lönerna faller efter, men i det här sammanhanget vet jag att ledamot Sundback och jag har haft divergerande åsikter. Det är många gånger också som vi upplever att kvinnor är betydligt smartare än män. Männen kastar sig in och jobbar dygnet runt och kanske förstör en del av sin livskvalitet i och med att man jobbar ganska mycket, medan kvinnorna uppskattar tiden med barnen och uppskattar andra kvaliteter mycket tidigare än vad män gör. När man kommer upp i min ålder så ifrågasätter man nog ganska mycket, man använder sin tid till kvalitet istället för arbete.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jo, man erfar det att när män blir äldre ändras värderingarna betydligt. Det som är nedslående är inte det att kvinnor nödvändigtvis inte är det, men troligtvis är ganska smarta, men de tvingas jobba idag betydligt mer än män, de får sämre betalt och de värderas faktiskt mindre än män, generellt fortfarande. Män tycks inte vara intresserade av att ta ut hemvårdsstöd osv. Ofta skyller man det på att det är familjens ekonomi osv, men om det verkligen var viktigt när man var ung och man, så var man väl beredd att satsa lite på sina barn även om familjens ekonomi något minskade.
Ltl Åke Mattsson, replik
Fru talman! Det kanske är en konsekvens av det anförande jag höll att jag hoppas att de barn som går i dagis idag får den här undervisningen och informationen att de har vett att ta ut kvalitetstiden när de får egna barn i framtiden. Det är väl kanske det centralaste här. Min avslutning, som jag hade, är också viktig. Både kvinnor och män har ansvaret för det här, man lägger ofta hela tyngden, hela ansvaret, på att det är männens fel, det är männen som gör fel. Kvinnorna runt omkring behöver också vara medvetna om det här, gör jag rätt eller fel, att man påtalar det här, varför backade du tillbaka i det här sammanhanget, varför gjorde man si och så. Hela familjen, både kvinnor och män har ett gemensamt ansvar i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Jag ska berätta en liten historia. Det kan låta som en saga, men den är sann. Den ska sedan landa i ett budgetmoment som jag också berörde i remissen. Det var en gång några entusiaster som insåg några saker i början av nittiotalet. Dels insåg man vilket värde det var i att man tog vara på segelsjöfartens sista dagar och utnyttjade vinden som billigt bränsle på Åland och därigenom förädlade ett kapital som man redan hade. Sedan insåg man också tidigt att det är ohållbart nationalekonomiskt att köpa en massa bränsle bortifrån, jämfört med hur det var förr när man själv såg till att förädla sitt bränsle. När ved, kol och olja kom så var det någon annan som producerade bränsle. Man såg en framtid där man måste bli mer självförsörjande på energi på Åland och man såg att vinden var gratis.
På nittiotalet lyckades man övertyga politikerna att satsa på det här, inleda försöksverksamhet och satsa resurser i förvaltningen på att utveckla alternativ energi. Man lyckades också resa ett vindkraftverk på Sottunga, Ålands första, som man lite ironiskt döpte till Vinghals, efter kärnkraftverket Ringhals. Det visade sig framgångsrikt och det visade sig också att man var helt rätt ute i tiden. Den här branschen tog fart och det kom flera projekt runt om på Åland. Entusiasterna organiserade sig, bildade ett andelslag, samlade ihop flera entusiaster, skapade flera entusiaster som satsade i andelslaget, byggde flera projekt, vilket återigen visade sig vara framgångsrikt. Man lärde sig också hur man etablerade vindkraft och man var dessutom väldigt duktig på det.
Nu närmar vi oss sekelskiftet, millenniumskiftet. Då får man en idé, man har hört och man känner själv till att det finns ställen på Åland där det blåser mer än på andra ställen. Det visar sig med vindmätningar att så är det. Det som man har vetat om i över hundra år att på vissa ställen blåser det ovanligt mycket av olika orsaker. Där borde man bygga vindkraft eftersom man vet att om medelvinden är tio procent högre så ökar produktionen med 30 procent. Man vet också från segelsjöfartens tid att när man är till sjöss så är det en annan kräcka i vinden fastän det blåser saktare än vad det blåser inomskärs och i skärgården. Det vet också vetenskapen att när vinden är laminär så innehåller den mer energi än när den har förstörts av landmassor som den har passerat, virvelvindar och så vidare.
Man börjar fundera i likhet med tidigare att etablera vindkraft i det absolut yttersta havsbandet. Då vet man att det finns s.k. off shore-vindkraft. Man bygger fundament på djupa vatten. På Åland kommer man på den briljanta idén att vi har en massa holmar långt ute i periferin som kan fungera som fundament. Man kommer på att man ska använda dessa som fundament. Man kallar det off shore on the rocks och det är så pass nydanande så man blir beviljad ett bidrag från EU, som man av olika orsaker inte kommer i åtnjutande av sedan.
Några av de här entusiasterna samlar då ihop åländska kapitalister med lite mer muskler, som var för sig kan samla upp kapital till ett projekt som man fått för sig att etablera, där man en gång i tiden var minst lika tokig som när man etablerade gruvdriften på Nyhamn. Kapitalister samlades i ett rum i en lokal byggd av Algot Johansson en gång i tiden. De vet att det är ett riskfyllt projekt. De har kalkyler, det tror sig veta att de kan etablera vindkraft till en låg kostnad. De tror sig också veta att det här kommer att producera så mycket så det här bär sig utan samhällssubsidier. De vet också, det här är viktigt, att den här produktionen, för att det är miljövänligt, är befriad från accis och det är en väsentlig del av kalkylen.
Kapitalisterna i det här av Algot Johansson byggda rummet bestämmer sig för att satsa kapital i det här. Samtidigt pågår en debatt i den här salen om huruvida landskapet, som äger de här, på sätt och vis lite gudsförgätna holmarna ute i havsbandet, söndersprängda av gruvdrift och också påverkade av lotsväsendet, ska arrendera ut dem för vindkraft. Man vet att en privat markägare invid redan har sagt att visst det vill jag göra när det gäller två av holmarna.
Så kommer lagtinget efter en hård debatt och en knapp majoritet fram till att ja, det här ska vi göra, vi arrenderar ut holmarna för vindkraft. Samtidigt i ett annat rum i en kommun där holmarna råkar vara belägna, är det också hård diskussion och debatt om huruvida de ska beviljas byggnadslov, det här förfular, blir det buller, blir det skuggor, blir det problem med TV-mottagning osv. Det är en omfattande debatt och process, men till slut faller alla saker på plats och man börjar förverkliga vindkraftparken. Dagen kommer när man inviger den, döper de här vindmöllorna som traditionen redan påbjuder enligt åländska segelfartyg till dess namn och de börjar snurra.
Det visar sig direkt att man hade rätt. Den här vindkraftparken producerar mycket mer än vad det gör på annat håll. Man visste att när man seglade här så blåste det alltid mycket och det var en stark vind som tog fart i fartygen och drev dem in i Marhällan där det sedan var tunnare vindar. Man visste att det var en bra vind och en hög medelvind. Man hade lyckats etablera de här enligt kalkylerna man hade. Man visste att det här var befriat från accis för att man ville uppmuntra det miljövänliga. Allt var frid och fröjd.
Det här bolaget, som också döptes efter ett segelsjöfartyg, Leovind, blir ett mönsterbolag som har etablerat vindkraft utan subsidier tills den dag då man i Finland bestämmer sig för det man kallar inmatningstariffsystemet. Det råkar sig av juridiska och politiska skäl att man inte får komma med, man får inte som sina kollegor på andra sidan Skiftet välja mellan att gå in i feed in eller att ha accisfriheten kvar utan man blir lämnad därhän, tyvärr.
Dessa politiker gör vad de kan, men det räcker inte till. Dagen kommer när man måste ersätta accisbefrielsen med ett åländskt motsvarande system. Sedan rinner ytterligare vatten mellan broarna och så börjar historien komma fram till idag.
Nu har det gått två år av sådana här icke-accisbefriade år, man har betalat accisen, man har alltså fått en skattehöjning. Det åländska parlamentet har stiftat en lag att de ska få tillbaka den, givetvis ska vi inte höja skatten för den här branschen.
Sedan kommer det en dag när vi läser i budgeten att det här momentet ska avskaffas, momentet utgår står det i budgeten. Alltså skickar man signalen att det här ska upphöra. Varför gör man det? Jo, man tror att nu ska vi få ett definitivt besked om feed in-systemet. Då är det förstås helt okey att den här subventionen kommer bort. Man får svaret på det först senare så det här oroar förstås aktörerna och som redan har oroats och bekymrats över det att man inte kommer i åtnjutande av de här inmatningstarifferna. De skulle vara en väldig affär för ålänningar som redan kan det, som kan göra det här till ett lågt pris, har den effektiva vinden, den höga medelvinden och de här många fundamenten i den åländska skärgården. Det finns en möjlighet att fiska upp den nya kabeln till Finland och där koppla på en anslutning för 100 megawatt, i praktiken 200 megawatt, 100 megawatt åt varje håll och kunna göra så att Åland i ett slag får över 200 procent vindkraft tillsammans med de andra på ritbordet färdiga projekten.
Det här är som jag ser det ytterst allvarligt och det gläder mig det som sades från landskapsregeringens sida, finansministerns ord, att det här är överst på agendan i aftonskolan. Det bör det vara. Det är en så pass viktig framtidsnäring, det har en så pass stor potential, vi har ett så stort kunnande och intresse på Åland så här måste verkligen alla klutar sättas till.
Det är viktigt på flera sätt. Det är en fråga om grön tillväxt, vi får flera års tillväxt på ett bräde med den vindkraftpark man nu planerar i Projekt östra skärgården. Där finns ytterligare möjligheter förutom den aktuella parken, att koppla på mindre parker som kan etablera sig ända ut till Brändö. Det innebär också intäkter som förbättrar elprisbilden för den här kabelsatsningen. Det vet vi sedan den debatten att är ansträngd redan och blir ännu mer ansträngd för att finansiera kabeln, men det här skulle innebära en viktig intäkt för elkonsumenterna på Åland förutom det PR-värde som inte ens kan uppskattas när vi kan säga att vi är ett samhälle där vi har dubbelt mer alternativ energi mot vad vi förbrukar el. Då tycker jag som sagt att man ska ta det här på största allvar. Det har vi hört från finansministern att man gör, vilket jag är tillfreds med och jag hoppas att man verkligen vidhåller det.
Jag hoppas att det kan vara så som det står i budgeten att man avskaffar momentet och istället går in för feed in. Jag noterar också finansministerns ord att om det inte skulle inträffa så kan man tänka sig att återkomma i det här ärendet under det här momentet 43.27.41 Produktionsbaserad ersättning för el som produceras med förnyelsebara energikällor. Det är också av största vikt att man försöker så fort som möjligt reda upp de här åren som har rullat, 2011 och 2012. De här entusiasterna har tillsammans med kapitalisterna fått en skattehöjning de facto som man inte räknade med när man tog det avgörande steget i den av Algot Johansson en gång i tiden byggda lokalen, när man satt runt bordet och beslöt att satsa i det här riskfyllda projektet. Jag hoppas verkligen att det här ordnar sig. Tack!
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Faktum att Åland har gynnsamma vindförhållanden beror på det som meteorologen brukar kalla ålandsförträngningen. Det är helt rätt. Följer man med väderleksrapporterna, stationerna som ligger längre bort från Åland har alltid, eller väldigt ofta lägre vindhastighet än vad stationerna har som ligger nära runt Åland. Det beror på att Åland ligger mitt i ett gatt med havet på båda sidor. Det är helt rätt resonerat som ledamoten Sundman säger.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Så är det. Det fantastiska med det här är att man hade den här kunskapen och så tog man det med sig in i vindkraftsvärlden och lyckades etablera det och visa på att man hade rätt. Så här är det. Det finns flera platser som i huvudsak är exponerade från sydväst. De har alla en fantastisk laminär vind med högt energiinnehåll och hög medelvind. Det här får också andra effekter, man kan se att Åland har flest soltimmar när vädersystemet omsätts snabbare och vi får mera fint väder, mindre moln över Åland fastän vi har dem runt oss. Det hoppas man att nästa bransch, turism, skulle förstå i större utsträckning. Så här nyttjar man gammal kunskap som man har fått av hävd, i ny bransch.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! En intressant saga som kollegan Sundman beskrev i sin beskrivning. Jag hade förmånen att få vara med i Finlands vindkraftförenings styrelse redan innan sagan startade. Jag hängde med, relationen var helt riktigt återgiven. Det var ett mycket starkt motstånd, det gick inte så galant som det beskrevs här. Det finns en kärnkraftsmaffia i det här landet som predikade för oss att kom ihåg att inget vindkraftverk kommer någonsin att producera mera energi än vad det har åtgått att bygga det. I varje händelse, det finns en lösning på det här dilemmat. Det ger fel signal att fara till aftonskolan den 16 februari med ett nej från lagtinget. Stöd motionen så är det problemet ur världen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det man måste göra inför aftonskolan, vilket man också håller på med, är det som sades i ett tidigare replikskifte med ltl Gunnar Jansson, man måste förbereda sig väl. Där finns ett antal scenario som man kan beskriva och föreslå alternativ till ett renodlat deltagande i det här feed in-systemet. Då blir det politiskt enklare i de här projekten. Eftersom jag deltog som ersättare i finansutskottet vet jag att de tankarna håller man på och filar på. Det är viktigt att förbereda sig inför det här tillfället. Vi måste komma till ett definitivt besked när det gäller feed in-systemet, annars måste man ta de andra alternativen som också är fullt möjliga att ersätta det här med. I sista ändan måste man åtminstone se till att man stöder befintliga branscher. Är det så illa att det här inte går kommer den här branschen på sikt att avvecklas. Den måste i så fall få en trevlig avveckling, det är absolut det minsta man kan kräva.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Vindkraftsföreningens, åtminstone så länge jag var med, kanske första framgång var möllan i Eckerö Storby. Det var resultatet av dåvarande ansträngningarna där bland annat landskapet och Eckerö kommun gjorde storartade insatser. Vindkraftföreningen finns fortfarande vid liv. Jag skulle kunna föreställa mig att skulle jag delta i förberedelserna för aftonskolan skulle jag ta lobbyhjälp av föreningen. Det här bara som en tanke.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Utan att gå in på några detaljer så från att ha varit några få entusiaster som reste enstaka möllor är det nu stora kapitalintressen, inte bara på Åland utan också i Finland och det gör att man drar hemåt till sitt. Man ser till att i den mån som det lobbas så lobbas det åt rätt håll. Här måste nog ålänningarna med den kunskap och de kontakter de har, tyvärr får man säga, själva prata för sin sak, har det visat sig, utan att dess mera gå in på detaljer. Jag önskar all lycka och välgång, det behövs verkligen. Det är helt rätt att det här är överst på agendan.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Fru talman! Debatten har varit lugn och diskussionerna har kretsat runt de ekonomiska realiteterna på Åland. Man har hört vilka effekter sparåtgärderna får. Några nya tankar har vi fått presenterade, bl.a. från ledamot Sundback och ledamot Mattsson och även ledamot Torbjörn Eliasson avslutade sitt anförande med framtidstro och framtidshopp. Mitt anförande kommer till största delen att handla om just det, framtidstro.
Det är under svåra tider vi lever, vi ska stöda och skapa hopp för att samhällets hjul ska rulla igen. Det här anser vi socialdemokrater att regeringen gör, genom att klart lyfta fram en politik där vi sparar, strukturerar och stimulerar. Den här politiken stöder ännu utskottet vilket framgår ur betänkandet.
Fru talman! Åland tar nu ett steg in i en process av hållbar utveckling. Budgeten 2013 samt utskottets analys är början på en tydlig hållbarhetsstrategi för hela Åland. Vi är alla med och skapar ett stort strategiskt perspektiv, där alla finns med i planeringen. Vi skapar ett nytt begrepp kring hållbarhet, där jämställdhet, inflyttning, utbildning, miljö och hållbara investeringar är i fokus. Det är under ekonomiskt svåra tider som man lätt hamnar i panik och lägger då kortsiktiga mål som urholkar det sociala systemet samt fattar beslut som i längden kan skada både samhälle och miljö. Det vill vi inte i Ålands lagting. Kortsiktiga beslut som skapar mindre utrymme för både hälsa och välfärd.
Att spara och krympa kostnadskostymen är ingen lätt uppgift. När förutsättningarna krymper skapas mindre utrymme för både hälsa och välfärd. Vad kan vi då enas om? Jo, vi kan hålla oss till de robusta hållbarhetsramar, speciellt inom social- och miljöpolitiken och utbildningspolitiken. Det borde vara lätt. Den offentliga sektorn har stor tillit bland ålänningarna. Vi har i vår småskalighet möjlighet att förutse, att diskutera med näringslivet och komma fram till hur marknaden utvecklas samt genom strukturförändringar få ner våra kostnader. Landskapsregeringen Gunell har en klar vision med bra kärnvärden samt tydliga strategiska mål. Det framgår mycket klart ur budgeten och även i utskottets resonemang.
Fru talman! Trots att en liten del av oppositionen är här hoppas jag att ni vässer era pennor och undrar hur jag kommer fram till det här resonemanget. Jag vill gärna belysa det med några exempel, samhällsservicereformen, socialpolitiken där målet är att alla ska ha lika rätt till trygghet under livets alla skeenden, tillgång till likvärdiga sociala omsorger och stödinsatser. Regeringen har också skrivit i budgeten att vi ska minska inkomstklyftorna samt arbeta för ett helhetsprogram kring familjepolitiken, jämställdhetspolitiken. Jämställdhet kan mätas genom att följa de ekonomiska resurser fördelningen mellan kvinnor och män har. Det här tog ledamot Åke Mattsson upp i sitt anförande. En jämställd fördelning av de ekonomiska resurserna anses vara nyckeln till ett jämställt samhälle står det i betänkandet.
Sist och slutligen har vi då utbildningspolitiken. Det är mycket glädjande att läsa vad utskottet har kommit fram till kring högskolan på Åland med mål och resultatavtalet, där utbildningsuppdraget ska bli tydligare och där innovationen och tillämpad forskning är i fokus. Utbildningspolitiken är central, speciellt nu under ekonomiskt svåra tider. Det är nu vi ska satsa på rätt utbildningar och fortbildningar så vi kan möta framtidens behov, men också näringslivets behov när det åter börjar gå mot bättre tider.
Vad är det för framtidsbranscher som kommer att ge arbete? Det är en viktig central fråga. Ökar arbetslösheten ska vi i första hand försöka utbilda och fortbilda dessa individer så att de lättare kommer in i arbetslivet igen. Alla dessa åtgärder går hand i hand med de fyra hållbarhetsprinciperna och leder till ett hållbarare Åland.
Fru talman! Utskottet har klart beskrivet den ekonomiska utvecklingen på Åland. Det var mycket dyster läsning, men då vill jag vända på resonemanget och se vinsterna. Hur kan Åland gå ur den negativa utvecklingen som en vinnare? En orsak till den negativa tillväxten sägs bero på uppgången av oljepriset. Det känner vi väl till och det belastar inte endast de åländska hemmen och industrin utan framför allt transportföretagen och rederierna. Här är en tydlig miljöpolitik viktig. Vad är hållbart i längden? Solenergi och vindkraft mot kärnkraft och olja. Det här resonemanget hörde vi i ledamot Danne Sundmans anförande.
Vi tacklas också med ett ökat tempo av global uppvärmning och växthuseffekt. Ända sedan jag var tonåring har jag hört om växthuseffekten, på åttiotalet när jag sprayade håret med ozon, men sedan dess har det hänt mycket. Trots detta så får vi uppgifter om en global uppvärmning som har ökat med närmare fyra procent. Vi måste agera nu och det gör vi. Vi arbetar för ett renare hav, förbättrad vattenkvalitet och framför allt satsar vi nu på grön energi.
Ett annat intressant fenomen är det nya reseavdraget som vi klubbade i lagtinget igår, där anser jag att det är ett steg i rätt riktning, man får nämligen dra av kollektivtrafiken när man åker av och an till arbetet. Det intressanta här är hur det kommer att bli i Mariehamn, hur många som kommer att dra av månadskortet nu när avgifter sätts på stadsbussen. Det är inte bara projekt kring vindkraft och grön el som är innovationer i rätt riktning utan det är också fiskdieselprojekten. Innovationerna kring koldioxidneutrala lösningar skulle vara en mycket intressant framtidsforskning.
Skolan är också en storproducent av samhällsservice. Samhällsservicereformen har varit på tapeten här tidigare. Hur mycket undervisning får våra elever på Åland? Förrän jag går in på den frågan vill jag klargöra några begrepp. Timfördelning som nämndes här tidigare igår i debatten, betyder antalet lektioner fördelade på olika undervisningsämnen. Enligt lagstiftning har en elev rätt till minst 222 årsveckotimmar under årskurserna 1-9. Sedan har vi begreppet årsveckotimme. Det är en undervisningstimme i ett undervisningsämne. Då läsåret har 38 veckor betyder det att en årsveckotimme motsvarar 38 timmar undervisning.
Sedan har vi någonting som ni känner igen, ni som sitter i kommunpolitikbänkarna, timresurs. Det är den term som betyder pengar omvandlade till lektioner. Det är alltså grunden för lärarnas lön. Kommunen har självbestämmanderätt och det är ett politiskt beslut som avgör antalet årsveckotimmar. Vi har också diskuterat likvärdig service i samband med behandlingen i utskottet. Här ser jag årsveckotimmarna som mycket avgörande. De utgör alltså antalet undervisningstimmar som eleven får. Här väljer kommuner att ha ett högre antal än minimikraven, men forskning har också visat att det varierar mycket kraftigt mellan kommun och kommun. Det är någonting som man bra kunde diskutera vidare för att säkra en likvärdig skola för alla på Åland.
Den utdelningsmässiga jämställdheten borde ökas även på utbildningsstadierna från småbarnsfostran till vuxenutbildning. Ett steg i rätt riktning kunde vara obligatorisk förskola för alla sexåringar och eventuellt maximistorlekar för undervisningsgrupperna i grundskolan. Landskapsandelarna kunde man här också se över för att hitta ekonomiska vinster. Internationella utvärderingar visar att skillnaderna utbildningsmässigt mellan olika grupper har vuxit. Det skulle vara intressant att utreda hur situationen ser ut på Åland, men man kan anta att Åland har en liknande situation som våra kringliggande regioner. Skillnaderna finns mellan könen, mellan barn med olika socioekonomisk bakgrund.
I våra närliggande regioner rapporteras det om hur inkomstklyftorna ökar. Vi kan anta att inkomstklyftorna har vuxit även på Åland. Studier visar att familjens välstånd påverkar ungas studier. Även unga invandrare studerar inte i lika hög grad som övriga jämnåriga. Bästa sättet att avlägsna den påverkan som social eller annan bakgrund har på inlärningen är att garantera att alla ges likvärdig tillgång till utbildning i yrkesskolor och gymnasier.
Fru talman! Vi politiker måste ha en klar vision var Åland ska vara om tio år och framåt. Våra beslut ska vara baserade på den här gemensamma visionen. Regeringen Gunell har en klar vision och vägen är tydlig. Att hitta rätt kostnadskostym med långsiktiga, hållbara mål i ryggen är det första steget, men idag ska vi spara, strukturera och stimulera. Tack!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Fru talman! Tack ledamot Sara Kemetter! Vi ska se positivt fast det är ett tufft jobb vi har framför oss. Ledamoten sade att vi ska klara av det. Det är som Povel Ramel sa det: ”Vi ska klara av det både gammal som ung om vi enas och spottar i händerna”. Jag hoppas att det inte var fel att sjunga lite i debatten. Tack!
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är absolut inte fel enligt mig att sjunga. Jag skulle gärna själv sjunga lite mer nu när jag har en mikrofon. Tillsammans ska vi klara av det. Tack!
Talmannen
Replikskiftet är därmed avslutat.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Även om jag hörde en viss skönsång så tänker jag inte ställa mig här och bidra till det. Det kan man inte förvänta sig. Jag vill uppmärksamma lagtinget på det som står i finans- och näringsutskottets betänkande om att närståendevårdarsystemet blir allt viktigare som kompletterande vårdform till den offentliga sektorn och att det därför är viktigt att utveckla stödfunktionerna för närståendevårdare som ofta är i utsatta situationer. Här vill jag också uppmärksamma landskapsregeringen på möjligheten till servicesedlar för närståendeavlastningen. Det kunde förbättra villkoren och valfriheten för närståendevårdarna. Det är bra att servicesedellagstiftningen står med i budgeten.
Sedan tänkte jag ta upp lite om skärgårdstrafiken. Där var oppositionen i debatten och i en liberal reservation har återigen blandat ihop kortsiktiga insatser och långsiktiga åtgärder. Man försöker igen retoriskt koppla ihop långrutt med kortrutt. Det är ju som flera gånger påpekats egentligen två helt olika saker och handlar om två helt olika tidsperspektiv. På kort sikt tar man ansvar för ekonomin och likadant på lång sikt tar man ansvar för ekonomin genom att med kortrutt skapa förutsättningar för en livskraftig skärgård som vi alla vill ha.
Vad gäller kortrutten så står det i betänkandet att landskapsregeringen avser att återkommer till lagtinget under våren gällande kortruttssystemets delprojekt. Den kortsiktiga biten kallar liberalerna återigen för långruttssatsning och menar att kostnaderna inte är klargjorda. Allt sedan omställningsbudgeten har det tydligt framgått att åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för trafiken med motsvarande ca 3 000 körtimmar inför nästa år. Utskottet har erfarit att de åtgärder som nu vidtas innebär 2 766 minskade körtimmar nästa år om man jämför turlistorna. Det verkliga utfallet kommer att bli mer än så. Räknar man med de vanligt förekommande extra körningarna såsom dockningar m.m. som också minskar, så blir minskningen ca 600 timmar till, dvs. den reella minskningen av körtimmar kommer att bli en bra bit över 3 000 timmar.
Det här behövs för att kunna uppnå vårt mål om en budget i balans. Särskilt har, som flera gånger nämnts, skärgårdstrafikens bunkerkostnader och övertidskostnader blivit överstora. Utöver minskade kostnader krävs också att inkomsterna för trafiken ökas som alla vet. Kostnadsminskningen är viktigast. Vi bör alla komma ihåg att trots det här förslaget så utgör fortfarande skärgårdstrafiken en mycket hög procentuell andel av landskapets budget, om man ser det ur ett historiskt perspektiv.
Budgetförslaget bygger på att landskapsregeringen står på sig och verkställer enligt det som står i budgeten. Det blir snabbt dyrt om landskapsregeringen måste backa och t.ex. sätta in fler vakter än det som är beräknat nu. Landskapsregeringen måste vara väldigt alert med kontroll och uppföljning så att det här fungerar sen som budgeten förutsätter.
Utöver körtimmar måste man jobba vidare med konkurrensutsättningar som också kan stöda det småskaliga näringslivet i skärgården. Ta till exempel Viggens kafé, som bjöds ut och resulterade i en rejäl kostnadsinbesparing. Det ska i princip ha blivit nästan en halvering av kostnaderna med bibehållen servicenivå. Helt fantastiskt. Fler sådana åtgärder måste vidtas.
Talman! Bränslepriset påverkar lönsamheten för våra rederier och påverkar också våra kostnader i landskapet. Därför vill jag i sammanhanget också ta upp sjöfarten som helhet där shippingen har drabbats av att bankerna inte ger någon kredit längre, vilket vi påpekar i betänkandet. Kreditkranen har strypts våldsamt. Det här kommer att påverka också åländska sjöfarten. Därför bör vi följa med det här och också oljeprisets utveckling. Jag vill uppmärksamma landskapsregeringen och finansministern på att det är viktigt att följa det. Det finns en tabell på sid fyra där man följer oljeprisets utveckling över åren. I den tabellen saknas en del saker som man kunde följa med. Rederierna följer med, sjöfartsorganisationerna följer inte bara med råoljepriset som finns där utan man följer också med gapet mellan tjockolja och diesel. Framöver måste vi också följa med LNG-prisets utveckling med tanke på den investering som är på gång. Man tittar på fler nyckeltal och hur de utvecklar sig. Det här kunde landskapsregeringen ta med i budgeter framöver så får vi en bättre uppföljning på den biten. Tack!
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det är trevligt att ledamot Petri Carlsson tog upp det här med närståendevård och kopplade det till frågan om servicesedel. Det var ändå lite kort, kunde ledamoten utveckla det lite mer så skulle det vara trevligt.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Tack ledamot Sundback. Det här är en fråga som väldigt mycket intresserar mig och som engagerat mig länge. Jag har berättat om servicesedlar, men i det här fallet kunde närståendeavlastningen hitta helt flexibla lösningar. Med hjälp av servicesedlar kunde små företagare som passar det småskaliga åländska företagslivet faktiskt vara med och erbjuda tjänster för just närståendeavlastningen. Man kunde kanske till och med ha helt flexibla lösningar, kanske en husvagn, husbil där någon kan få komma och sova av sig en natt eller så. Det kan finnas hur många som helst bra och flexibla lösningar för närståendeavlastning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Lika som under remissdebatten av budgetförslaget prisar kollegan Petri Carlsson landskapsregeringens företagsamhet vad gäller servicesedlarna. Desamma som kollegan Petri Carlsson röstade emot för inte så länge sedan osv. osv. Jag gör som jag gjorde i remissen och går till källan och citerar 20 § i budgetförslaget som till den här delen lyder: ”Landskapsregeringen avser att under budgetåret förbereda ett lagförslag om servicesedlar för att möjliggöra ett sådant avlämnande till lagtinget under 2014”. En landskapslagstiftning om servicesedlar kanske innehåller 6-7 paragrafer maximum. Jag har mycket svårt att förstå att det ska ta åratal att få fram en sådan lag om atmosfären är så gynnsam som talaren låter påskina. Jag ser tyvärr inte lika positivt på situationen.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag kan också dela den förvirringen lite grann, varför det ska ta så lång tid. Jag kommer att jobba mer för att det kanske kan komma ännu snabbare än så, men jag antar att det har att göra med prioriteringar i lagstiftningsprogrammet.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Igen till denna del, bekymrade medborgare och företagare som känner till min åtgärdsmotion har vänt sig till mig och frågat hur länge de måste vänta. Jag har lovat att jag när som helst kan göra en lagmotion. Jag vet vilket öde den möter här i lagtinget så jag har tvekat att göra det. Det här är ingen juridisk svårighet, det här är frågan om vilja. Sätt igång!
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det kan vara så som ledamot Gunnar Jansson säger att det bara är att skriva av om man väljer att ta den lagstiftning som finns i riket omedelbart, men det kan finnas vissa saker som behöver justeras och korrigeras och det är någonting som vår lagberedning behöver se över. Jag vet att Ålands kommunförbund har gett ett utlåtande där man vill att vissa saker ska ses över i samband med att man stiftar en åländsk lag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Ledamoten Carlsson kanske inte gillade de liberala förslagen vad gäller kortrutten förstod jag, men det är så att oberoende hur mycket man jobbar på landskapsregeringssidan på kortrutten för att komma framåt, så tar det ändå år att förverkliga allt. De förslag som finns med här i de motioner som liberalerna skrev, siktar på sådana saker som man kan börja verkställa ganska snabbt. Vår skärgård ser ut som den ser ut så det är naturliga saker som vi har föreslagit i dem.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag tror att ledamot Torsten Sundblom har missförstått mig. Jag gillar till stora delar det som liberalerna har föreslagit, men tyvärr så använder man retoriken med långrutt som jag inte är så förtjust i. Det handlar om två olika saker när man blandar ihop långrutt och kortrutt.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Jag kanske tolkade lite fel, för jag tolkade också som att det gäller det andra förslaget där jag är första undertecknare. Det här med långrutt-kortrutt, två fartyg på samma linje är märkligt och de fasta kostnaderna för fartyget äter upp vinsten som man räknar med att man ska få om man kan köra med bara två besättningar på var båt. En båt med fyra besättningar och byt besättningar ofta. Ofta när man har kört åtta timmar har man kört sin arbetsdag och någon annan får avlösa. Då genererar man inte någon övertid. Arbetstidslagen klarar väl av det, allt klarar av det.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag tror att om man ser på turlistorna och de minskade körtimmar som det de facto innebär så förutsätter det just det här och också möjligheterna att införa pauserna måste man göra så här för att nå det här resultatet.
Talmannen
Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Fru talman! Det rådde tydligen en del oklarheter vilka reservationer som vi kommer att föra till omröstning. Därför begärde jag ordet och jag tänkte då förklara hur det hänger ihop. För det första har vi reservationen som är undertecknad av ltl Perämaa, ltl Eklund och ltl Asumaa, där kommer vi att föra alla klämmar till omröstning. Det är fem st. Alla fem enligt den skrift som finns. Den reservation som är underskriven av ltl Perämaa och ltl Asumaa som gäller bostadsproduktionen, avser vi att också föra till omröstning, precis enligt klämmen som finns i reservationen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtas vid plenum på fredag 21.12.2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 21.12.2012 klockan 09.30. Plenum är avslutat.