Plenum den 19 mars 2012 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Upphandling av miljövänliga fordon
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)
2 Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2011-2012)
Ltl Danne Sundmans åtgärdsmotion (MOT 1/2011-2012)
Vtm Viveka Erikssons skriftliga fråga (SF 2/2011-2012)
5 Vikten av svenskspråkiga kollektivavtal
Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 4/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 26 ledamöter är närvarande.
Talman Britt Lundberg och lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om befrielse från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i nordiskt revisionsmöte i Köpenhamn och lagtingsledamoten Sara Kemetter anhåller om befrielse för vård av sjukt barn. Beviljas.
Bordläggning
1 Upphandling av miljövänliga fordon
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 21.03.2012. Godkänt.
Första behandling
2 Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Vi har i finansutskottet behandlat den här framställningen i sedvanlig i ordning och konstaterat att den inte avviker ifrån de vanliga avtalen som görs med de olika länderna.
Med hänvisning till det föreslår vi att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder ikraft i landskapet Åland.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
3 Centraleuropeisk tid
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2011-2012)
Ltl Danne Sundmans åtgärdsmotion (MOT 1/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Lag och kulturutskottet har behandlat en åtgärdsmotion signerad ltl Danne Sundman. Motionen föreslås att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att hos riksmyndigheterna anhålla om att Åland skulle räknas till det område som har centraleuropeisk tid.
Utskottet föreslår att motionen förkastas men att betänkandets motivering bringas till landskapsregeringens kännedom.
Till betänkandet finns en reservation, signerad ltl Axel Jonsson och jag utgår ifrån att han själv presenterar och redogör för den.
Utskottet konstaterar att det inte i Finland finns någon lag som reglerar vilken tidszoner landet ska höra till. Tidszonen fastställdes i ett beslut i statsrådet år 1921. Behörighetsfördelningen i fråga om till vilken tidszon Åland ska höra regleras inte i självstyrelselagen men ärendet torde höra till rikets behörighet. Frågan om tidszoner regleras inte heller i folkrätten. Det finns således inte några bindande internationella avtal eller andra förpliktelser på området utan varje land beslutar själv om tidszonen. Utskottet konstaterar att Azorerna och Kanarieöarna har tidszoner som avviker från fastlandets, Spaniens tidszoner, varför ett sådant arrangemang sannolikt inte skulle stöta på några formella problem på det internationella planet.
Talman! Det skulle finnas såväl fördelar som nackdelar med en övergång till centraleuropeisk tid.
Inom näringslivet på Åland finns olika åsikter i frågan som bedöms att inte vara av särskilt stor vikt. De företag som har nära relationer med företag i Sverige och övriga Europa har ett intresse av att Åland skulle höra till den centraleuropeiska tidszonen. Handeln med riket är idag dominerande men förändringar kan ske t.ex. om förfarandet vid förtullning förändras i framtiden, vilket vi vet att på den frågan arbetas det på.
Även exporterande företag i övriga Finland har väckt initiativ om att hela landet skulle höra till den centraleuropeiska tidszonen.
För privatpersonernas del skulle ett byte av tidszon innebära vissa fördelar, t.ex. för den studiesociala miljön bl.a. med tanke på tv-tittandet men även en nackdel genom att kvällarna blir mörkare.
Utskottet har även kunnat konstatera att växlingarna mellan sommar- och vintertid medför vissa olägenheter bland annat med tanke på hälsan. Möjligheterna att påverka sommartiden begränsas dock av Europaparlamentets och rådets direktiv med bestämmelser beträffande sommartid. Direktivet stipulerar ett gemensamt datum och klockslag för sommartidens början och upphörande i samtliga medlemsstater.
Utskottet finner frågan om införande av centraleuroepisk tid intressant men anser inte att det dagsläget finns tillräckligt mycket som talar för att motionen ska godkännas. Landskapsregeringen bör dock enligt utskottets åsikt följa frågan och vid behov ta saken till övervägande t.ex. om det visar sig att handelsrelationerna med Sverige drastiskt skulle öka i framtiden. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Det blir ofta en rätt ideologisk debatt när det gäller förhållandet mellan Finland och Åland och debatten passar sällan in på någon höger-vänsterskala. Det finns egentligen ingenting i sak som talar för att vi skulle förkasta den här motionen.
Åland ligger inom den centraleuropeiska tidszonen rent geografiskt. Länder som Polen och Makedonien ligger betydligt längre österut än vad vi gör och de tillhör redan den centraleuropeiska tidszonen.
Nej, debatten handlar snarare om huruvida vi på Åland i alla lägen ska likrikta oss med Finland och inte väga sakargumenten mot varandra och titta på vad som är bäst enligt Ålands egna förutsättningar.
Vi i Ålands Framtid har alltid förespråkat det sistnämnda och kommer så att fortsätta. Det är med stor förvåning som vi ser att även de obundna verkar ha tappat bort sin ideologi och till och med slutat driva sina egna frågor.
Sakargumenten som vi ska vända mot varandra ska jag kort presentera för er, så att ni förstår hur jag ser på saken.
Det torde inte stöta på några problem på det internationella planet, skriver man i utskottet betänkande. Det är sant. Frankrike har i dagsläget 12 olika tidszoner och i utskottet hänvisar man bl.a. till Azorerna som också har en tidszon som skiljer sig från fastlandet.
Finska företag har till och med tagit ett initiativ om att Finland skulle byta till centraleuropeisk tid. Kontakter till övriga Europa förenklas då största delen av EU tillämpar centraleuropeisk tidzon. Vi ser att handeln förskjuts alltmera mot EU och Finland blir en allt mindre handelspartner. Produktiviteten ökar förmodligen då flera av dygnets ljusa timmar förflyttas till det som idag är normal arbetstid.
Betänkandets motargument, man nämner att det finns både fördelar och nackdelar med att övergå till centraleuropeisk tidszon. Den enda nackdelen som jag kan hitta är att för privatpersoners del skulle ett byte av tidszon innebär att kvällarna blir mörkare. Enligt min mening känns det som ett ganska vagt argument om vi tittar på de fördelar som jag tidigare räknade upp. Blir det mörkare i ena ändan på dagen så blir det ju ljusare tidigare, morgnarna blir ljusare. Det tar ut varandra ganska ordentligt, tycker jag.
Jag tycker att den här frågan handlar om att ligga steget före. Det är någonting som vi politiker borde tänka på i alla de beslut som vi fattar. Vi behöver inte alltid vänta tills verkligheten springer om oss och sedan fatta beslut. Vi kan också försöka vara lite smartare och taktiska.
Jag tycker i det stora hela att det finns tre viktiga argument för att vi ska godkänna den här motionen och inte slänga den i papperskorgen såsom resten av lag- och kulturutskottet föreslår. Vi har Ålands geografiska läge i den centraleuropeiska tidszonen. Vi har en allt större del av det åländska näringslivet som utökar sitt utbyte med svenska leverantörer och samarbetspartners och det råder en stor efterfrågan på svenskspråkiga produkter på Åland. EU:s nya tullkodex väntas samtidigt träda i kraft 2013, vilket möjliggör en betydligt enklare skattegränshantering mot övriga EU jämfört med idag. Detta kommer med stor sannolikhet medföra en väsentlig förflyttning av handeln västerut. Då är centraleuropeisk tid att föredra, då den gynnar handeln samt möjliggör ett större utbud av svenskspråkiga produkter, vilket det finns en stor efterfrågan på i de åländska butikerna.
Dessutom anser jag i likhet med motionären Danne Sundman att TV-sändningarna kommer en timme tidigare. Det här är någonting som jag och flera med mig tycker är positivt, t.ex. skulle Aktuellt komma klockan 22 i stället för klockan 23, då man gärna redan skulle ligga i sängen och ladda inför nästa dag.
Fru talman! Jag föreslår att klämmen i åtgärdsmotion nr 1/2011-2012 godkänns i sin helhet. Klämmen lyder; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att hos riksmyndigheterna anhålla om att Åland skulle räknas till det område som har centraleuropeisk tid.”
Det andra är att ligga steget före och våga ta de beslut som bygger på de åländska förutsättningarna och inte på Finland som tydligen föredrar att släpa efter i den här frågan. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Som jag uppfattade diskussionerna i utskottet så var det överhuvudtaget ingen ideologisk debatt, utan den var helt och hållet pragmatiskt. Vid hörande framkom det klart och tydligt att för det åländska näringslivet så är det här en icke-fråga som det ser ut i dagsläget.
Vill majoriteten och landskapsregeringen driva den här frågan så skulle det vara på sin plats att man tar fram vidare material och penetrera frågan ytterligare. Det är någonting som utskottet inte har möjlighet att göra, utan det blev en ganska ytlig behandling. Vill majoriteten och landskapsregeringen driva frågan så bör man ta fram ett gediget underlagsmaterial.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är sant, det som ltl Sjögren framför, att vi kanske inte hade någon ideologisk debatt i utskottet. Däremot hade man en ideologisk debatt i våra medier när remissdebatten ägde rum tidigare i november, om jag inte minns helt fel, kanske det t.o.m. var i december. Då fanns det nog tydligt en ideologisk debatt i både messaspalter och på insändarsidor, så nog förekom debatten alltid.
Jag ville lyfta fram att den här typen av ärenden blir ideologisk istället för att man ser på sakförhållanden och vad som skulle vara bäst för Åland. Jag tycker att det är viktigt att vi tittar på det.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det håller jag med om. Vi vinner ofta på att föra lite mera pragmatisk självstyrelsepolitik än att det ständigt och jämt blir ideologi. Men näringslivet är också pragmatiskt i den här frågan. När vi har haft hörande säger man att det fungerar att handla med Sverige, det fungerar att handla med Finland och man konstaterar också att det skulle ha en viss fördel gentemot t.ex. Londonbörsen. Men samtidigt handlar också åländska företag med USA- och Asienmarknaden. Det här är någonting som man lever med. Man har också flexibel arbetstid inom det privata näringslivet.
Jag har en stark åsikt här, trots att möjligheten för Ålands del öppnar sig att handla mera med Sverige så ska vi inte stänga den östliga marknaden. Åland ska öppna sig att båda hållen, det vinner alla på.
Ltl Axel Jonsson, replik
Givetvis ska vi inte stänga några dörrar mot öster. Men som ltl Sjögren själv säger så är det inte en stor fråga för företagen. De är vana att hantera både tidszoner som kan vara plus sex timmar eller det här fallet minus och plus en timme. Det är kanske en icke-fråga för dem, men det beror nog främst på att de åländska företagen har ganska olika åsikter och har svårt att enas i den här frågan, vilket vi tydligen också här i lagtinget har.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det är konstigt att ltl Sjögren och jag är i olika partier för vi har ungefär samma frågeställning och samma åsikt i det här.
Man pratar om fördelar för företag. Men jag har inte hört en enda fördel ännu. Företagare är tänkande människor och har inte något problem med tiden. Man vet om att Sverige har en annan tid. Det kommer kanske under en period framöver att bli ett problem, hur var det nu med svensk tid? Men jag ser ju ingen fördel för företagen för att man har samma tid. Om man ska ringa ett samtal och klockan är kvart över fyra här på Åland så hinner man ringa till Sverige. Men vad är vinsten på det området? Vi ska inte stänga några dörrar till Finland. Nej, det kanske vi inte gör, men det kan hända att finnarna stänger lite dörrar hit till oss. För svenskarna har inte något problem med tidsomställningen, men hur blir det om vi ändrar tiden?
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag kan inte riktigt förstå ltl Åke Mattssons resonemang här. Om vi öppnar en dörr till Sverige, varför skulle det innebära att vi stänger en dörr till Finland? Jag hoppas att det inte var det som han menade.
Det är klart att det här inte någon stor fråga i och med att företagen idag är vana med en global marknad och man är van att samarbeta över nationsgränserna. Givetvis är det så. Men det betyder ju inte att vi inte kan titta på frågan och fundera över vad som skulle vara det bästa för Åland när vi ser vart framtiden lutar. Om vi ser att en allt större del av handeln kommer att riktas mot övriga EU och mot Sverige i framtiden så varför ska vi då hindra denna utveckling och hindra företagen?
En timme på eftermiddagen kanske inte är världens problem att de har stängt när man ringer dit, men det är ändå en timme och på något marginellt sätt så påverkar det.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag menar att turister och turistsatsningar. Jag har själv uthyrningsstugor, jag pratar med turister och jag se varifrån turisterna kommer som har bokat upp stugorna, de är från Finland. När man diskuterar det här så verkar det ganska mycket som om vi inte har några affärer med Finland överhuvudtaget. Men det är ett problem att göra affärer till Sverige med olika tider. Ser inte de som stöder den här motionen att det kan bli ett problem med tidsomställning till Finland? Finnarna klara detta med tidsomställningarna och det går bra. Men till övriga världen går det inte bra. Jag förstår inte varför man tar det här initiativet. Hur vi än gör så kommer det någonstans att bli fel med tiden, antingen mot Finland eller mot Sverige. Låt det gå i stället, för jag tycker att det här en icke-fråga. Det blir inget problem om vi fortsätter som det är, men det kan väcka irritation om vi ändrar på det.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag har svårt att se på vilket sätt de här skulle väcka irritation. Åke Mattsson pratar om att turisterna från Finland skulle sluta komma hit. Jag har svårt att förstå det resonemanget med tanke på att många av oss reser till Thailand och till andra ställen där tiden varierar och man kanske till och med tycker att det är lite exotiskt. Så det tror jag knappast skulle inverka särskilt mycket, att folk skulle sluta resa hit från Finland för att tiden ändrar. Det känns ju lite banalt, enligt mitt förmenande.
Däremot förstår jag det resonemanget som ltl Åke Mattsson har att det är klart att det blir problem åt ett håll. Men vi ser vart handeln är på väg idag och vi ser hur EU-samarbetet är tänkt att det skulle utvecklas i alla fall, vi får väl se vad den ekonomiska krisen har för inverkningar på handeln, men vi ser ju att handeln rör sig västerut. Varför ska vi hindra den utvecklingen?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carita Nylund, replik
Tack, fru talman! Ltl Jonsson vill antyda att obundna har backat lite i den här frågan. Eftersom jag är obundnas representant i den här frågan så vill jag bara förtydliga att jag absolut inte har sagt att jag är emot att byta till svensk tid. Däremot har vi också konstaterat fördelarna, som ltl Axel Jonsson för fram, i utskottets betänkande. Jag tycker nog precis som utskottet att man kan följa frågan och avvakta och se effekterna av tullcodexen. Är det så att handeln med Sverige ökar drastiskt när tullcodexen är genomförd så kan man ta upp frågan igen. Man stänger inte den här dörren för evigt.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tycker nog att den politik som vi här i Ålands lagting ska bedriva ska bygga på att vi analyserar hur verkligheten ser och sedan försöker vi fattar de beslut som är bäst med tanke på det. Ser vi nu att handeln högst antagligen kommer att riktas västerut i framtiden så tycker jag att det är ett så pass självklart faktum att vi kan godkänna den här motionen och föra det vidare till Finland för att diskutera det. För det här är knappast något som kommer att ske direkt även fast vi skulle få igenom den här motionen. Därför handlar det om att ligga steget före. Att man någon gång i det här huset skulle fatta ett beslut som är lite förutspående skulle vara på sin plats, tycker jag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Om vi någon gång skulle fatta ett beslut som skulle vara före vår tid, ungefär så sade ltl Jonsson. Ja, det har jag längtat efter många gånger under min politiska karriär som inte är så värst lång men som börjar få några år på nacken.
Det här ärendet väckte jag första gången den 12 mars 2003, för över nio år sedan. Det här är nu fjärde gången som den här motionen lämnas in och det är första gången som den behandlas sakligt eftersom det är första gången som utskottet har tagit upp den här motionen. Jag vill börja med att tacka för det. Jag tycker att det är bra att man behandlar alla motioner, en sådan linje har jag också företrätt som utskottsordförande under tidigare perioder.
När det gäller den här frågan så är det mycket ideologi i den här debatten. Det ser man inte bara här i lagtinget utan också ute i samhället och det är mycket känslor.
Jag kan ge exempel; när den motionen lämnades in senast så av 23 mess i tidningen en dag så handlade 15 om den här motionen. Det var både för och emot. Men om man har rätt att tolka opinionen så de flesta som är engagerade så är för att byta tid. Det är ju en unik fråga, en sakfråga där det är flest antal människor som engagerar sig och framförallt flest från andra partier. Folk i alla partier engagerar sig öppet och offentligt för den saken. Det är intressant för det är inte så vanligt. I vår hela butik är det en liten fråga men för folk är det en stor fråga. Många har funderat på den här frågan och den har behandlats vid många kaffebord, lunchbord och kalas, det är jag säker på.
Fru talman! Sakargumenten har nämnts fyra gånger tidigare men även nu av ltl Jonsson. Jag kan upprepa några som jag tycker är särskilt viktiga. För det första det formella, vi är det område i världen som är längst västerut men ändå har östeuropeisk tid. Vi har ett rekord till den delen. Vi är bland de områden i världen som är mest på fel när det gäller att ha fel tidszon. Rätt tidszon är gott och väl, med marginal, centraleuropeisk tid om man ska följa det system som man har i tidzoner. Det finns städer som är öster om Åland som har centraleuropeisk tid och ändå har vi östeuropeisk tid. Det har bara att göra med att vi hänger med på den tid som man har i Finland.
De viktigaste argumenten; det finns både stora och små saker. Folkhälsoperspektivet är det kanske allra viktigaste. Det spelar verkligen roll vad man har för tid i ett område. Människor behöver ljus för att må bra, många av oss är väldigt ljuskänsliga och andra lite mindre. Överlag är människan beroende av ljuset. När ska man ha ljuset? På kvällarna när man håller i räfsan och sitter på groggverandan eller på morgonen när man vaknar? All forskning är överens om att det är på morgonen som man behöver ha ljuset för att komma igång, för att må bra. Det är på morgonen som ljuset är viktigt för människan. Den timme som vi får till på morgonen medför att det blir ljusare en timme tidigare hela året runt. För den period som vi just nu går igenom så är det en väldigt viktig timme. Det blir ljusare en timme tidigare på våren när många är trötta på det mörker som vi har dragits igenom här upp i Norden. Då behöver vi den här ljusa timmen. Att det sedan blir en ljus timme på kvällen, med det vi har nu, så spelar inte så stor roll för folkhälsan och det är sist och slutligen en kort period som det sammanfaller med den lediga tid man har när man kommer från arbetet tills man återigen måste gå och lägga sig. Om man ska välja däremellan så är det tveklöst så att det är centraleuropeisk tid samt som är viktiga för folkhälsan.
Till det kommer också de mediavanor som ålänningarna har tack vare att man följer svensk TV och det blir en timme senare. Dessa två saker samverkar i motverkan. Man går och lägger sig senare om man får ljus senare. Det blir två följder som gör att ålänningarna sover sämre än andra som har rätt tid. Det här är en detalj som jag i riksmedia flera gånger blivit hånad för, när jag har sagt att det skulle vara bra om åländska ungdomar sov lite mera. Det är väldigt viktigt och det har också undersökningar visat. För några år sedan så sades det i en undersökning, som man gör av alla högstadieelever, att sömnen var en viktig faktor för att ungdomar mår dåligt. Det var tvärtom, en viktig och inte en oviktig sak.
Man säger att detta med TV-tider är ett övergående problem. Man har nya PLAY-kanaler och ny utrustning för det här. Men sociala medier förstärker det här och gör att vi kommer tillbaka till en tid där vi kommunicerar i realtid. Vi kommunicerar till stor del med dem som inte bor på Åland utan Sverige. Den nya utvecklingen av massmedier och sociala medier förstärker det här problemet, tyvärr. Nog om folkhälsoperspektivet.
Det här är direkt kopplat till produktiviteten. En människa som mår bra och som har ljust på morgonen producerar bättre och presterar bättre. Det här är direkt kopplat till tillväxt och också till de hårda siffrorna, BNP och möjligheten att få en individ som producerar bra. När man inte sover och inte får ljus så mår man inte bra, inte lika bra som man mår när man får ljus.
För ekonomin är det här absolut en viktig sak, särskilt när vi går in i en sådan tid där allt färre ska jobba allt mera, när försörjningsbördan ökar så är det här också aktuellt. Det är ett av huvudargumenten. Det är på morgonen som man behöver ljus om BNP ska öka och för att vi ska orka, det är inte på kvällen. Så är kopplingen mellan de två områdena.
Sedan finns det också andra praktiska följder. En viktig detalj berättade en busschaufför åt mig. Han undrade om jag hade tänkt på att för trafiksäkerheten så skulle det vara en enorm skillnad om det blir ljust en timme tidigare på morgonen och särskilt för barnen som ska till skolan för skolskjutsen börjar ganska sent. Med de orden i mitt bakhuvud så började jag fundera på det där. Det visar sig att om vi skulle ha centraleuropeisk tid så skulle de allra flesta barn aldrig behöva gå i mörkret. Nu måste de gå till skolbussen och vistas i trafiken i mörkret en stor del av året den här timmen som skiljer, förutom alla fordon som vistas i mörkret i onödan under den tid som den här timmen på morgonen gäller. Det skiljer sig nämligen inte på eftermiddagen på samma sätt, där är det asymmetriskt. Det skulle gynna mera än vad det skulle missgynna. Det finns många sakargument.
Fast debatten är ideologisk och känslomässig så är det absolut en viktig sak för ålänningarna att byta till rätt tid för Åland.
Jag tackar utskottet för behandlingen men när det gäller utskottets slutsats så är den lite så här; om vi hade jordgubbar så skulle vi kunna äta jordgubbar och glass, om vi hade glass. Vad kommer först, hönan eller ägget? Nå, när det gäller politik så är det vissa åtgärder som gynnar vissa saker som kommer först och sedan inträffar utvecklingen om vi vill gynna någonting med våra beslut.
Jag ansluter mig till ltl Jonsson, man måste också kunna skapa förutsättningar för den utveckling som man vill se. Jag hör till dem som vill se ett utökat samarbete med Sverige. Jag är inte emot handel med Finland, men idag handlar Åland mera med Finland än vad Finland handlar med sig själv. Det är ju för mycket, helt enkelt. Det är onaturligt mycket. Inte ens Finland har så mycket kontakter med Finland som Åland har med Finland. Utan att stänga några dörrar och missgynna några väderstreck så finns det utrymme att gynna folkhälsan och tillväxten.
Det enda verkliga sakliga argumentet som sedan blir kvar blir den ideologiska frågan. Om man vill hålla kvar vid östeuropeisk tid så är det för att manifestera samhörigheten med Finland. Det är fritt för var och en att göra det. Jag manifesterar i första hand samhörigheten med Åland och ålänningarna och ser vad som är viktigast för dem. Det är ålänningarna som är i mina huvudmän i första hand, oss väl och ingen annan illa. Men om man absolut vill manifestera ett väderstreck så varsågoda, men jag ser det på ett annat sätt.
Till sist vill jag säga, fru talman, att höra ltl Axel Jonsson i det här ärendet var befriande. Nu är det första gången som en yngre person här i Ålands lagting verkligen säger samma sak som man själv har sagt och för den här fanan vidare. Nu skulle jag dö i frid, om jag blev överkörd på övergångsstället här utanför. Nu finns det en yngre person som bär det här vidare. Nå, jag ska nog leva längre ännu, om jag får bestämma själv. Men jag tycker att det var verkligt befriande att höra Jonsson. Det får mig också givetvis att stöda förslaget att min egen motion ska godkännas. Det är ju det enda vettiga beslut i det här skedet. Tack för det.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag stöder kanske inte alla delar av ltl Sundmans resonemang. Däremot stöder jag många tankar med den här motionen. Jag tycker att intentionen är god. Jag tycker att Åland ligger geografiskt rätt för att tillhöra centraleuropeisk tidszon. Jag delar ltl Sundmans resonemang att det underlättar tv-tittande och handeln mot Sverige och EU.
Däremot kanske det inte ligger rätt i tiden med tanke på att vi har en stor del av handeln mot Finland. Det skulle innebära en hel del nackdelar för vissa stora åländska företag.
Det som jag också tänker på och som inte utskottet har utrett är IT-företagen på Åland, deras systemkostnader kan blir ganska stora ifall man förändrar tiden. Jag tycker själv att den här motionen är rätt väg att gå, men inte just nu.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Som utskottet konstaterar så är det inte några stora nackdelar för åländska företag eftersom man lever på de här marknaderna. Om det är någon materiell skillnad så vill ju jag att den skillnaden i så fall ska gynna handeln västerut, eftersom det finns en stor diskrepans att ta av innan det på något vis blir onormalt lite handel med annat väderstreck. Europa och Sverige borde aktivt gynnas i så fall att det spelar roll. För mig är det ett argument för min motion.
När det gäller IT-systemen så tror jag att åländska IT-företagare är klokare och mer globaliserade än så att de har byggt fast sig i ett system som bara klarar av östeuropeisk tid. Det tror jag inte. Tvärtom, kanske det finns en möjlighet att tjäna en hacka eftersom det behöver ändras på något håll. När man gör sådana här ändringar så kan det gynna näringslivet till den delen.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag tror att den här förändringen faktiskt betyder en hel del kostnader för IT-företagen. Det är grundläggande operativsysteminställningar att ändra tidszon. Det är ofta specialanpassade program och skrivna för operativsystemets inställningar. Det här kan bli ett bekymmer som faktiskt kostar. Man behöver testa ganska mycket, man behöver utvärdera hur det fungerar och ta de här systemtesten. Därför tycker jag att det ändå finns en risk. Utskottet har faktiskt inte hört vare sig PAF, Crosskey eller något av våra stora IT-företag. Jag tror att det kan finnas en sådan bit i det här.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! När det gäller tidsinställning och programvara så kan jag själv svara ganska långt på den frågan, eftersom jag har studerat den här saken vid högskolan. Tidsinställningen är individuell för datorn. Man har inte tidsinställning i standarden av inställningar som följer landområden. Tidsinställningen är individuell. Man har helt enkelt gett upp att också ha tidsinställningen med i de landspecifika inställningarna. Det är inget stort problem till den delen. Det finns andra saker som är större problem.
Om jag skulle ge motståndarsidan ett argument så kan det t.ex. vara den standarden som man sätter GPS-tid efter, där kan det bli ett bekymmer innan den standarden har ändrats och implementerats hos alla som sysslar med det och tillverkar både hårdvara och mjukvara. Men det är inte ett stort problem för det åländska näringslivet, för vi har inte några sådana företag här.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det är en intressant och bra motion. Självstyrelsen handlar om att man får fram sådana här frågor och debatterar dem i lagtinget.
Svaret som har kommit från utskottet är ganska bra. Man kan titta på frågan framöver och att det inte är läge för frågan just nu.
Jag begärde replik för att ltl Sundman pratade om alla fördelar och det fanns inga nackdelar. Jag ser det på ett helt annat sätt. Jag värdesätter extremt mycket den här tiden som man kan få med sina barn på eftermiddagen när det fortfarande ljust. Man kan vara tillsammans med familjen, man laddar sina batterier på kvällen. Jag tycker inte att det är speciellt mörkt nu när man får till jobbet. Företagen kan också skjuta fram arbetstiden om det är ett större problem. Om det är ett företag som måste ligga samtidigt med Sverige så kan man ändra på arbetstiden, om man tycker att det är värt det. Jag tror inte att det finns ett enda företag som kommer att göra det.
Jag vill påpeka att de här fördelarna inte är någon säker vetenskap.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Till den delen som jag har räknat upp fördelar, folkhälsan och tillväxtperspektivet, så är det vetenskapligt bevisat i rapporter. Det är framförallt i samband med debatten om sommartid som man har kommit fram till de slutsatserna.
Det är klart att det är en subjektiv uppfattning. Vad är viktigast för mig? Jag stiger upp en timme tidigare för att gå en promenad och då vill jag gärna att det är ljust. Men om man har sena vanor och stiger upp mitt i dagen så kanske man inte bryr sig om ljuset på morgonen, utan man bryr sig om ljuset kvällen. Har man sådana aktiviteter med sina barn som kräver ljus, som inte går att göra i belysning eller fast det är mörkt ute, så då är det klart att man ser det som en nackdel.
Men om man väger att det är ljust en timme på morgonen eller en timme på kvällen så kommer jag alla gånger till den slutsatsen att det är bättre om det är ljust en timme på morgonen.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det förklarar saken för mig, att det är utgående från ltl Sundmans livsföring. Det är kanske inte alla som är ute och promenerar på morgonen. Men de som är ute och promenerar på kvällen kan gärna gå i mörkret och då är det inte så noga. Om man är morgonpigg och alert och om man har aktiviteter före man far till jobbet så då är det här bra. Annars är det inte någon större fördel med det. Det är en sak som jag vill lyfta fram.
Vi är unika på sidan om. Det är inte något problem om man är en liten ort att man är lite unik. Man har egen tid och man är lite speciell. Det verkar som om det skulle vara stora problem med det här. Jag har fortfarande inte sett var det praktiska problemet ligger med att man har olika tider? Om man ringer till ett företag i Sverige och man har olika tider, är det egentligen ett problem?
Svenskarna tycker snarare att det är lite exotiskt när de kommer hit och vi har en annan tid, de är utomlands. Sedan kan det vara från andra hållet, man har inte lust att fara till landskapet om det är så att man inte vill tillhöra Finland, man kan ta illa vid sig och därför kan det skapa dåliga rubriker.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det var inte lätt att hänga med i den repliken. Att det är bra att man är unik håller jag med om. Det är jätteviktigt för Åland att om möjligt vara unik för att sticka ut och synas i det stora bruset av turistorter. För den finska marknaden skulle det vara en fördel med centraleuropeisk tid. Man skulle se Åland som ännu mera unikt och någonting speciellt. Jag tror inte att någon finländare är så dum att de inte kan hantera tidsskillnaden, i så fall har de samma problem som svenska marknaden har idag.
När det gäller de praktiska problemen så räknade jag i mitt anförande upp vad jag tycker att är viktigt; folkhälsoperspektivet och tillväxtperspektivet. Vi måste stiga upp tidigare på morgonen, om vi ska klara av den demografiska utvecklingen som vi har framför oss. Så är det bara. Då är det bra om det är ljust en timme tidigare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Politik är både stort och smått. Utskottets betänkande baserar sig på två ställningstaganden. Det ena är att i dagsläget är det för näringslivet i stort sett en icke-fråga. Det andra är att det behövs underlagsmaterial om man faktiskt ska göra en sådan här förändring.
Vill landskapsregeringen och majoriteten, där Danne Sundman ingår, driva den här frågan tillsammans med vindkraftsstöd, avräkningsgrund, ramlag, parlamentsplats, snus, vårfågeljakt och svenska på kartorna så inte tänker liberalerna stoppa det. Ltl Danne Sundman hör till majoriteten.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Visst är det så att ltl Sundman hör till majoriteten. Sundman har ju drivit den här frågan i 9 års tid och under den tiden har jag både hört till majoriteten och minoriteten. Jag ser den här frågan bredare än så. Vilken tideräkning vi har skulle kanske förtjänar en sådan hantering att det är en fråga som man kunde vara enig kring.
Om jag ser på de här 9 åren så att det nuförtiden är en icke-fråga för näringslivet är ett stort, stort framsteg. För näringslivet har varit bjärt emot det här tidigare. Man har absolut inte kunna tänka sig att ens diskutera den här ändringen. Men nu finns det delar av näringslivet som är positiva till och med och som helhet tycker man att det är en icke-fråga. Det är ett stort steg framåt och det kommer att göra att det här förr eller senare kommer att bli verklighet, det är jag helt säker på mina vänner. Jag är helt säker på att vi kommer att få rätt tid en vacker dag.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Det är mycket möjligt och det påpekar också utskottet i sitt betänkande. Men vi hade att ta ställning till 2012 och dagsläget.
Som sagt var, vill majoriteten och landskapsregeringen driva den här frågan så tänker inte liberalerna sätta sig emot den. Men man behöver ha mera gediget underlag, framförallt kostnader och vad det innebär, som ltl Petri Carlsson påpekade.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Ett annat stort steg är i så fall att liberalerna numera stöder det här för det har man inte gjort tidigare. Det gläder mig att man kan räkna in liberalernas stöd och det manifesterar man bäst genom att rösta för ltl Jonssons förslag att godkänna motionen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är roligt att ltl Sundman fortsättningsvis driver sin egen fråga. Men vad tycker egentligen den obundna lagtingsgruppen i ärendet?
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Den frågan måste man vända sig bakåt och fråga och inte framåt. Min åsikt är klar. Var och en lagtingsledamot får stå för sin åsikt, enligt 11 § lagtingsordningen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Wille Valve
Tack, fru talman! Det har varit en väldigt intressant process. Jag gick för egen del in i arbetet i lag- och kulturutskottet med öppna ögon. Målsättningen var från första början att vi skulle sätta oss in ordentligt i den här frågan och en gång för alla ta upp den till behandling.
Vi gick delvis så långt tillbaka att vi tittade på vad lagtinget har ansatt om frågan på 1920-talet då ltl Jean Thörnroos från Lappo engagerade sig i frågan. Då från ett litet annat perspektiv, då handlade det om att införa en tidzon som snarare skulle ha liknat Förenade Arabemiraten. Åland skulle ha fått plus 32 minuter eller minus 28 minuter, beroende på hur man ser på det. Den tidszonen ser jag absolut inga som helst fördelar med.
Vi utredde också behörigheten och formen för hur vi skulle gå tillväga ifall vi skulle vilja övergå till centraleuropeisk tid. För egen del är formen det centrala. Vi kom fram till att det här är Finlands behörighet. Vill vi göra någonting åt det här så måste vi anhålla hos statsrådet att Åland får inträda i den centraleuropeiska tidszonen.
För egen del så räcker det inte med att våra ungdomar tittar sent på TV på kvällarna för att vi ska övergå till en centraleuropeisk tid. Det behövs något mera och detta något sökte vi medan vi hörde företrädare för det åländska näringslivet, kommundirektörer med flera, som ni kan se i utlåtandet. Jag hittade inte detta något.
Som vi redan har konstaterat så är det här en icke-fråga för stora delar av näringslivet. Men som också har konstaterats så är den åländska ekonomin idag kraftigt exponerat mot Finland, inte bara genom handeln, som ltl Sundman nämnde, utan också genom att flera av våra stora bolag har betydande verksamhet i Finland. Ingen positivare verkan, kan väl sägas vara slutsatsen av hörandena.
Jag anser inte heller att det räcker med att 70 procent av våra ungdomar idag studerar i Sverige. Det är inte för dem som vi skulle byta tid i sådana fall. Det är för dem som är här på Åland och för vårt näringsliv.
Jag har två brasklappar till det här resonemanget. Den första brasklappen är att det finns en seriös politisk debatt i Finland om huruvida hela Finland borde gå över till centraleuropeisk tid. Ja, här kunde eventuellt Åland vara progressivt och hänvisa till de debatter som har förts inom det finländska näringslivet och göra slag i saken och övergå till centraleuropeisk tid. Den andra brasklappen är att som det åländska näringslivet ser ut idag så ser jag inte att fördelarna skulle överväga. Men, det här är saker som förändras över tid. Det kan mycket väl hända att vårt näringsliv är mycket mera exponerat mot Sverige om några år, då kan det vara ett nytt läge och då kan vi igen ta den här diskussionen. Men som det ser ut 2012 så tror inte jag på detta.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag noterade att ltl Valve sade att man i utskottet kom fram till att det här var rikets behörighet. När jag läste betänkande och när jag hörde på presentationen av betänkandet så kunde jag inte hitta något stöd för den slutsatsen. Jag hoppas att ltl Vale kan vidareutveckla på vilka grunder man kom fram till att det här är rikets behörighet?
Den intressanta frågan är om vi från Ålands lagting vill att det åländska näringslivet ska exponera sig mera mot Sverige, exponera sig mot en marknad som använder sig av samma språk som vi har själva eller vill vi det inte? Vill vi det så är det väl ganska naturligt att vidtar åtgärder för det och inte bara sitta med armarna kors och vänta vart näringslivet tar vägen.
Wille Valve, replik
På basen av de höranden som vi hade så finns det en liten behörighet också på det internationella planet. Då pratar vi om sommartid och den regleringen som finns i EU:s förordning. Men vi har inte kommit fram till att det skulle finnas något internationellt avtal eller procedur som skulle reglera det. Tittar vi i de gamla handlingarna från 1920 så tog den debatten avstamp i det faktum att Finland gick med i östeuropeisk tid och hur skulle Åland då agera när statsrådet fattade det här beslutet. Man kan anta att det fortfarande hör till statsrådets behörighet. Jag har inte sett någonting som skulle tyda på att det inte gör det. Det lät diplomatiskt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag tänkte i mitt anförande återkomma till den här saken. Jag vill bara upplysa ltl Valve om att självstyrelselagen har ändrats två gånger sedan 1920. Det förefaller som om man skulle ha tagit väldigt lätt i lag- och kulturutskottet på frågan om vems behörighet det sist och slutligen är.
Jag ska återkomma till det och vidareutveckla lite hur jag tänker.
Wille Valve, replik
Jag kan försäkra ltl Eriksson om att vi inte har tagit lätt på den frågan.
Angående argumentet huruvida vi vill att näringslivet ska exponera sig mot Sverige så är det upp till näringslivet att avgöra det.
Jag är naturligtvis för att vi ska riva alla gränshinder som vi bara kan mot Sverige och fortsätta med det arbetet, men det är en annan fråga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Det har varit intressant att få sätta sig in i den här motionen om central europeisk tid och jag vill försäkra motionären och de övriga om att vi verkligen har lagt ner tid på motionen. Jag tycker att man ska vara nöjd med arbetet som vi har lagt ner, för det här var ingen motion som åkte raka vägen i pappersåtervinningen.
Men ser man på motionen och ltl Axel Jonssons hänvisningar i sin reservation, att bättre kunna följa med svensk tv så är jag personligen skeptisk till den motiveringen.
Allt fler idag skaffar IP-TV och där ser man TV-program flera dagar efter att de har sänts, om jag förstått det rätt. Nu kan jag ju erkänna att jag inte själv har IP-TV, men bekanta till mig säger att det är så praktiskt för att man se programmen en eller flera dagar efter att de ordinarie programmen har sänts. Så det här med TV-tittande för mig är inte en stor fråga.
Fru talman! Som vi beskriver i betänkandet så har vi fått fram att vårt näringsliv är lite delad i den här frågan, dels har vi de företag som har direkt kontakt med Sverige och övriga Europa som då säkert skulle gynnas om vi hade centraleuropeisk tid. Men det intressanta var ändå att höra att våra större dominerande företag inte ser någon vinst med att gå med i en centraleuropeisk tid. Eftersom de då skulle få ett försvårande i sina kontakter p.g.a. att vi då har en annan tid än övriga Finland och kontakterna dit.
Men under tiden som vi sett på den här motionen så såg jag fördelar med om Finland skulle gå in för att ändra till en centraleuropeisk tid. Som det står i betänkandet så finns det exporterande företag i Finland som har väckt initiativ om att Finland skulle ha centraleuroepisk tid. Jag övertygad om att det skulle gynna vårt näringsliv om hela Finland skulle gå över till en centraleuropeisk tid.
Nu kan inte utskottet utreda konsekvenserna för näringslivet om Åland själv skulle gå över till en centraleuropeisk tid. I motionens kläm står att man hos riksmyndigheterna skulle anhålla om att Åland skulle räknas till det område som har centraleuropeisk tid. Det kan jag inte tala för, utan mer utredningar kring konsekvenser för hela näringslivet.
Men jag tycker det skulle vara intressant om man skulle föra en diskussion med regeringen i Helsingfors om att Finland skulle gå över till centraleuropeisk tid för att främja för exporthandeln.
Så jag kan sammanfatta att för ett halvt år sedan så var jag en NEJ-sägare till att ändra till centraleuropeisk tid, men istället säger jag nu att det kan fungera bra om hela Finland ändrar till centraleuropeisk tid. Vi skulle närma oss Europa och få en enhetlighet i Norden på det viset.
Sedan kan jag inte låta bli att kommentera ltl Axel Jonssons kommentar om den ideologiska debatten i messaspalten. Okej, det har inte varit så mycket ideologisk debatt om det här i utskottet, utan där har vi fört en sakfråga. Om det förs en ideologisk debatt i messaspalterna kan inte jag skriva under. Jag har personligen slutat läsa messaspalterna. Vi måste väl se på lite mera fakta än messaspalterna.
Ltl Danne Sundman, replik
Tack, fru talman! Man kan tycka att TV-tittande är en detalj, men det är en väldigt viktig detalj. Nyheterna finns inte på IP-TV, förrän de har sänts. Man vill inte se nyheterna dagen efter, man vill se färska nyheter.
Jag vet att ltl Winé har jobbat med ungdomar på glid. Enligt den här undersökningen så är det av stor betydelse att man sover för lite. En orsak till detta är TV-tiderna. Tvärtom, så blir det här ett starkt argument när man ser på just den gruppen ungdomar.
Näringslivets åsikter är att de antingen tycker att det inte spelar någon roll eller så är man likgiltig för västeuropeisk tid. Det är ett stort, stort framsteg jämfört med näringslivets åsikter tidigare. Det tyder ju på att utvecklingen går åt ett visst håll. Man får själv välja om man är man med sin tid, efter sin tid eller före sin tid.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det stämmer, nyheterna dagen efter är gamla nyheter. Eftersom jag ser på Aktuellt klockan tio på kvällen så hinner jag bra gå och lägga mig sedan. Det som vi har pratat om här tidigare i debatten har varit ungdomars TV-tittande.
Ltl Danne Sundman nämnde att jag jobbar med ungdomar på glid, det stämmer. Jag uppfattar att det inte är TV-tittande som är problemet utan det är datorerna och spelandet. Vi har ungdomar som är spelberoende med olika äventyrsspel och som sitter uppe till ett-två på nätterna och spelar. Om man frågar när de slutade se på TV så säger de att de inte ser så mycket på TV men att de spelar. Så det problemet kommer fortfarande att finnas. Där har vi ett dilemma, det är mera dataspelande än TV-tittande.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Ungdomars mediavanor skiljer sig och utvecklas efter de förutsättningar som finns. Om man ser på vad sociala medier gör för den här utvecklingen så förstärks den problematiken. Om man har kontakt med folk som inte bor på Åland så är det ofta med svenskar och där är man en timme tidigare.
Även om man spelar tillsammans med någon över Internet, det är vanligt att man spelar t.ex. mot någon i Sverige, och man håller på till ett- två-tiden så håller de i Sverige på till tolv-ett-tiden. I Sverige kommer de i säng en timme tidigare än åländska ungdomar. På Åland slutar man spela klockan två, i Sverige slutar man spela klockan ett. Det här är argument för att byta till centraleuropeisk tid, det är inte argument för att kvarstå vid fel tid för Åland.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det känns som om vi håller på att vända det här till en ungdomsdebatt. Visst rör det våra ungdomar och det är en jätteviktig fråga. Däremot börjar jag inte analysera här om de spelar med en spelare från Lund eller från Rovaniemi. Ungdomarna har ett gemensamt språk, engelska. Jag tror inte att det något bekymmer där. De kan också spela mot någon som är i en helt annan tidszon. Debatten om att vi ska byta tidszon för att de ska sluta spela tidigare och att ungdomars spelande är ett bekymmer beror inte på vår tidszon.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Fru talman! Det framgår i och med Winés anförande att det inte bara är i messaspalterna som det förekommer en ideologisk debatt. Han föreslår att vi istället ska försöka övertala Finland att byta tidszon till centraleuropeisk tid. Det är inte riktigt därför vi har åländsk självstyrelse, för att vi ska försöka fatta beslut om finska angelägenheter. Nej, jag vill nog snarare utveckla det åländska samhället utifrån våra egna förutsättningar och våga ta de beslut som är bäst för Åland och inte vänta på att Finland ska fatta de besluten åt oss.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det är det som jag gör, ltl Axel Jonsson. Vad som är bäst för Åland sade jag i mitt anförande. För hela näringslivet skulle det vara bättre om man skulle få hela Finland med i centraleuropeisk tid. Då blir inte någon enskild drabbad. Vi måste också titta på att det är stora företag som jobbar globalt både österut och västerut och då skulle det gynna dem, vilket jag tittar på.
Jag har inte diskuterat några finska angelägenheter här. Jag pratar hur det är ur Ålands perspektiv för näringslivet. Ltl Axel Jonsson har helt rätt i att det är vår ideologi att jobba för näringslivet och inte bara se på språkfrågan eller något annat. Här ser jag mera på vad vi kan göra för att förbättra för vårt näringsliv.
Ltl Axel Jonsson, replik
Som jag tidigare har framfört så det bästa vi kan göra för det åländska näringslivet är ju att fatta beslut som ligger lite före i tiden, att inte alltid behöva släpa efter och vänta på att näringslivet ska springa om oss. Vi politiker måste ju också kunna vara lite med i tiden och fatta beslut innan det är för sent.
Ltl Göte Winé, replik
Det stämmer. Vi ska vara lite före vår tid, vi ska våga ta beslut men vi ska också veta vilka konsekvenser det får.
Ltl Axel Jonsson var ju med på våra höranden och efter det så är jag inte helt övertygad om det är bra för hela näringslivet. Därför sade jag i mitt anförande att utskottet inte har de resurserna att verkligen börja se på vad det är som krävs, hur mycket som ska göras och vilka konsekvenser det får för näringslivet. Därför säger vi; låt landskapsregeringen gärna titta på sakfrågan. Vi är inte helt emot. Man måste se vilka konsekvenser det blir för hela näringslivet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Socialdemokraterna har diskuterat den här frågan. Vi stöder utskottets ställningstagande.
Jag tycker att utskottet har gjort ett bra arbete. Den här frågan är mycket intressant och väsentlig ur många perspektiv för Åland. Här har nämnts näringslivets behov, hälsoskäl och från en del har det framförts att det här är en viktig självstyrelsepolitisk fråga.
Jag har förstått att TV-tittande faller under de hälsopolitiska argumenten.
Sedan framhåller ltl Axel Jonsson käckt att vi ska ta beslut och vara före vår tid. Nu är det ju så att vi inte kan besluta i den här frågan. Det är liksom ett stort aber i resonemanget. Om vi skulle kunna bestämma så skulle vi naturligtvis kunna strunta i både Helsingfors och alla andra huvudstäder i världen. Men i den här frågan, som så många andra, så ligger det slutliga avgörandet utanför Ålands gränser.
Utskottet har gjort en sorts behörighetsutredning som har ifrågasatts. Vi utgår ifrån att det här är ett nationellt beslut som fattas av regeringen. Om det ska ske några förändringar så kanske Finlands riksdag till och med involveras.
Den självstyrelsepolitiska beslutskraften i den här frågan är helt enkelt noll. Däremot kan det vara viktigt att ha en åsikt och att föra fram den på ett sätt så att den övertygar de som har beslutsmakten att kanske ompröva sitt ställningstagande från början av 1920-talet.
Socialdemokraterna tror, i likhet med det som ltl Göte Winé sade, att vill man vara framgångsrik i den här frågan så ska man se den i en bredare politisk kontext.
Sedan 1920 har Finlands geopolitiska ställning förändrats avsevärt. Ni som har deltagit i den här behandlingen i utskottet har tydligen fått information från rikets sida att man är intresserad inom företag och näringsliv i Finland att diskutera den här saken. Det är en stark politisk faktor att räkna med.
Det här är så intressant så att jag försökte sätta mig mera in i hur de här tidszonerna inom Europeiska Unionen ser ut. Det finns västeuropeisk tid, centraleuropeisk tid och östeuropeisk tid i de länder som hör till de olika tidszonerna inom EU. Västeuropeisk hit har Storbritannien, Irland och Portugal. Mellan Portugal och Spanien har man samma förhållanden som vi har mellan Åland och Finland. Där har man dessutom en landsgräns, jag vet inte om det är bättre eller sämre. Men det är lite förvånande att man inom ett så enhetligt geografiskt område har den här tidsskillnaden. Sedan ligger så gott som alla länder inom den centraleuropeiska tidszonen. De som hör till den östeuropeiska tidszonen inom EU är Finland, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och Grekland. Dessutom hör Israel, Egypten, Bulgarien och Turkiet till den östeuropeiska zonen. Sedan har vi den ryska tidszonen.
När man tittar kartan så kan man lätt förledas att tycka att rakt söderut ligger Tyskland. Men det är ju inte så, utan det är östra Polen som hör till Centraleuropa och ligger ungefär på samma linje som Åbo.
På något sätt tycker jag att man borde fästa uppmärksamhet vid att det här är en integrationsfråga för Finland och också en nordisk fråga. Skulle vi höra till samma tidszon som speciellt Tyskland och Sverige, som är de viktigaste handelsländerna ur ett finländskt perspektiv, så skulle man kanske få fart på den här frågan.
Det skulle onekligen också vara allra bäst för Åland om hela Finland var integrerat i den västeuropeiska tidszonen. Den åländska regeringen borde ta den här utgångspunkten och försöka föra fram frågan i ett större europeiskt och nordiskt perspektiv.
Jag tror att man kanske underskattar intresset för den här frågan i Finland. Det skulle vara viktigt att Åland i det här sammanhanget skulle söka samarbete. Är det så att man betonar samhörigheten med Sverige, som man naturligtvis politiskt har rätt att göra och jag har själv många gånger uttalat mig om att relationerna västerut växer mycket snabbt nu, så ur finländskt perspektiv så uppfattas det som en konfrontation och separatistisk väg att gå. Den linjen kan man driva men man kommer ingen vart. Men kanske vill öka sina röster på Åland och det kan möjligt ha den effekten. Men till någon närmare en lösning kommer man inte, eftersom det är Finland som fattar beslut om det här. Jag är ganska övertygad om att Finland inte kommer att lösa frågan genom att säga; ”Åland får centraleuropeisk tid, men vi stannar vid östeuropeisk tid.”
Fru talman! Den socialdemokratiska linjen är att man ska bredda frågan och driva den som en gemensam angelägenhet med Finland. Det skulle antagligen ha mycket stor ekonomisk betydelse för det åländska näringslivet. Det skulle underlätta och förbättra kontakterna på ett sätt som säkert skulle ha mycket goda effekter för näringslivet. Jag tror inte att det finns någon inom näringslivet som har något emot en sådan strategi. Tack, herr talman.
Ltl Danne Sundman, replik
Tack, herr talman! Ltl Sundback sade mycket klokt, att det är så här man borde angripa frågan. När man funderar just på Finlands situation så talar mer och mer för att man skulle ha samma tid som övriga Europa, just de konkreta integrationsstegen som man har tagit, men också samarbete mellan många svenska och finska företag som hela tiden utvecklas och intensifieras.
Kanske det skulle vara ett initiativ från den åländska regeringen till den finska regeringen? Eller att man väcker frågan i riksdagen i en sådan motion som man har använt i andra sammanhang? Man måste förstås fundera på vad som är det klokaste. Jag tycker att den socialdemokratiska idén är värd att fundera på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Tack för ordet, herr talman! Det blir ju lätt ganska vida diskussioner om ämnen i den här församlingen. Vi har diskuterat allt från vilken tid man är ute och promenerar, på morgonen eller på kvällen, det har också varit lite spekulationer hur debatten eventuellt skulle bli i Finland om man driver den här frågan vidare. Det har diskuterats i vilken mån man ska exponera näringslivet mot Sverige eller inte, om man ska vänta och se. Det har också sagts att det inte kan vara någon vits före man ändrar tiden i Finland. När det gäller det sistnämnda så tycker jag att det är okej att man resonerar på det sättet. Men om man tycker att det är viktigt så borde man faktiskt driva frågan för självstyrelselagen ger de möjligheterna.
Vi vet alla att vi tyckte att påföljderna inte var tillräckligt stränga när det gäller sexuella övergrepp. Vi samlades från lagtinget och gjorde en framstöt till den finska riksdagen och det har vi också möjligheter att göra när det gäller det här ärendet.
Man pratar om östeuropeisk tid, EET, och centraleuropeisk tid, CET. Bara det säger egentligen att vi ligger fel. Vi hör till Centraleuropa, vi hör inte till Östeuropa.
Jag har också, i likhet med ltl Sundback och flera andra, försökt sätta mig in i det här och konstaterat att Åland definitivt är det område som är mest västerut men ändå hör till östeuropeisk tid. Så det är inte en naturlig inplacering.
Tittar man på motionen så pratar man, för det första, om att det skulle förenkla kontakterna österut om vi hade samma tid, det är säkert sant. Man säger att finansmarknaden skulle fungera bättre om man hade samma tid som övriga europeiska börser, det är också sant. Det sägs att huvuddelen av turistströmmen till Åland kommer från Sverige och detta innebär ett ständigt bekymmer med tidsskillnad, så långt är det väl sant. Men om man ändrar på Åland och inte på finska sidan så kan det uppstå problem därifrån.
TV:n har många sagt så mycket om så jag ids inte lägga desto mera tid på det. Troligtvis är det så att allt senare kvällsvanor leder till problem. Man kan ha olika åsikter om det. Men en allt för stor del, föredrar jag att säga, av våra ungdomar har olika problem med psykisk ohälsa. Jag tror att det är viktigt att man kommer i säng i tid.
Tittar man på klämmen så sägs; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att hos riksmyndigheterna anhålla om att Åland skulle räknas till det område som har centraleuropeisk tid.” Man har haft invändningar att klämmen är för kategorisk. Man behöver utreda det här och därför kan man inte omfatta motionen. Om man vill utreda saker och ting så finns det alla möjligheter att i ett utskottsbetänkande ganska detaljerat redovisa för vad man tycker att saknas Men det har man inte riktigt gjort.
Om jag tittar på lag- och kulturutskottets betänkande så konstaterar man, precis som utskottets ordförande förtjänstfullt var inne på, att det i Finland inte finns någon lag som reglerar vilka tidszoner landet skulle höra till. Däremot togs ett beslut i statsrådet 1921 och det gäller fortfarande.
Jag tror att ltl Sundback sade att man i lag- och kulturutskottets har gjort en sorts behörighetsutredning och det tycker jag var en ganska bra beskrivning. För jag tycker att man inte riktigt har gått in i botten på den problematiken, utan man hänvisar till ett beslut som togs upp 1921. Man skriver så här: ”Behörighetsfördelningen i fråga om till vilken tidszon Åland ska höra regleras inte i självstyrelselagen men ärendet torde höra till rikets behörighet i enlighet med lagens 27 § 42 punkt.” Det är den som jag brukar kalla för slasktratten. Formuleringen lyder så här: ”Övriga angelägenheter som enligt grundsatserna i denna lag ska hänföras till rikets lagstiftningsbehörighet.” Jag tycker att man från utskottets sida faktiskt har hamnat väldigt snett om det enbart är på basen av den här paragrafen som man kommit fram till att det är rikets behörighet. För 18 § 27 punkten i självstyrelselagen har ju precis motsvarande stadgande men där gäller då landskapets lagstiftningsbehörighet. Jag tycker att man kan anse att enligt grundsatserna i självstyrelselagen så hör det här till landskapets behörighet.
Jag håller med ltl Sundback som säger att man har gjort någon sorts behörighetsutredning men den är inte alls till fyllest.
Utskottet räknar upp motiv på motiv för att man borde ändra till centraleuropeisk tid. Man säger för det första; "de företag som har nära relationer med företag i Sverige och övriga Europa har ett intresse av att Åland skulle höra till den centraleuropeiska tidszonen.” Man hänvisar också till att exporterande företag i övriga Finland har väckt den här frågan.
Man säger också; ”produktiviten hos företagen sannolikt skulle öka samt att det skulle medföra vissa fördelar för den studiesociala miljön bland annat med tanke på TV-tittandet”. När man börjar läsa motiveringarna så får man uppfattningen att utskottet kommer att gå in för det förslag som motionen tar fasta på, men så enkelt var det inte. Man skriver så här till sist: ”Utskottet finner frågan om införande av centraleuropeisk tid intressant men anser inte att det dagsläget finns tillräckligt mycket som talar för att motionen ska godkännas. Landskapsregeringen bör dock enligt utskottets åsikt följa frågan och vid behov ta saken till övervägande”. Det här tror jag inte speciellt mycket på, speciellt inte efter den blamage som regeringen hade sista veckan när det gäller om vi ska svenskspråkiga ortsnamn eller inte på kartor över landskapet. Vågar man inte ens ta ställning i en sådan fråga så tror jag nog faktiskt inte att man kan förvänta sig att regeringen överhuvudtaget kommer att driva de här frågorna heller.
Ltl Åke Mattsson kanske var allra tydligast, men jag har noterat i många olika anföranden, att det finns en rädsla för att vi ska fjärma oss ifrån resten av Finland och att det kan leda till en vild debatt på nätet. Jag hoppas verkligen att det inte är den typen av bevekelsegrunder som har gjort att utskott har tagit sitt ställningstagande. Vi måste ju faktiskt kunna bortse ifrån det. Vi måste jobba för det som vi tror är bäst för Åland. Att bara vänta och se, att bara stoppa huvudet i busken och vänta för att det här ärendet kan bli obehagligt så det är lika bra att vi skriver att det här är intressant, vi ska vänta och se och att landskapsregering får ta upp det. Jag tycker att det är synd.
Det är oroväckande när man hör ltl Jonsson, som ju de facto inte har varit så väldigt lång tid i parlamentet, säga att någon gång måste man fatta ett beslut. Det kom väldigt tidigt, men jag håller helt och hållet med slutsatsen att någon gång måste man ju kunna fatta ett beslut.
Till sist, herr talman, det blev oklart för mig om ltl Sundman understödde eller inte understödde ltl Jonssons förslag. Han nickar instämmande. Men för undvikande av missförstånd så säger jag också att jag understöder förslaget så att vi får upp det till omröstning.
Huvudmotionären ltl Sundman sade i sitt anförande att det finns stöd för det här i alla partier. Det ska bli spännande att se i omröstningen. Ltl Sundman hade många, långa och goda motiveringar till stöd för det här förslaget som ltl Jonsson i grund och botten gav ltl Sundmans motion. Jag omfattar de motiveringarna. Av alla de sakargument som ltl Sundman listade så har jag faktiskt inte själv tänkt på trafiksäkerhetsaspekterna för barn och ungdomar. Men det ligger faktiskt väldigt mycket i det om man stannar upp och funderar efter lite. Jag tror att alla småbarnsföräldrar delar den oro som jag många gånger själv har känt när man skickar i väg barnen till skolbussen när det är mörkt. Det ligger väldigt mycket i det också.
Ltl Sundman sade så här när motionen gick till utskottet: ”Om motionen inte blir godkänd tänker jag fortsätta att väcka frågan i varje lagting, som jag väljer att ställa upp i val till och får förtroendet att ingå i, tills förslaget går igenom”. När jag tänker på det här så blev jag lite orolig. Finns det verkligen ett genuint intresse från ltl Sundman att det här förslaget ska gå igenom, när han inte ens har sitt eget parti med sig och när han inte ens har jobbat med att få regeringen att sluta upp bakom det? Eller är det så att ltl Sundman, jag är lite konspiratorisk nu, vill hålla liv i den här frågan? Det är ju en intressant fråga. Om det dyker upp intressanta frågor på det här bordet så måste man ju försöka få till stånd ett stöd för det, speciellt om man har möjligheter att ingå i regeringssamarbetet så borde det vara ännu lättare. Mot den här bakgrunden blev jag väldigt förvånad över hur obundna faktiskt har hanterat ett ärende som jag många gånger lite har uppfattat som obunden samlings paradnummer. Men det kanske kan hänga ihop med regeringsmedverkan, jag vet inte. Men riktig, riktigt trovärdigt blir det tyvärr inte, ltl Sundman. Tack.
Wille Valve, replik
Jag vill tipsa ltl Anders Eriksson om att enligt lagtingets arbetsordning, artikel 56 så har han möjlighet att ta del av de handlingar som ligger till grund för beslutet. Detta kunde vara nyttigt särskilt med tanke på ltl Erikssons invändningar mot huruvida utskottet har utrett behörigheten i tillräcklig grad eller inte. Det vore intressant att höra ltl Eriksson efter att ha tagit del av denna information.
Ltl Anders Eriksson, replik
Numera har Ålands Framtid blivit ett så stort parti så att vi tack och lov har representation i alla utskott. Jag har förstås fört resonemang med vår medlem i utskottet om hur pass seriöst man gick in i den frågan och hur pass seriöst man behandlade det här ärendet sist och slutligen. Jag har förstått att det mer eller mindre till och med fanns ett färdigt utkast före utskottet hade behandlat ärendet färdigt. Jag är inte så där alldeles säker på att man har gått så mycket in på djupet.
Om man har gjort något annat än en hänvisning till självstyrelselagen, så snälla ltl Valve som är med i utskottet, berätta då för mig på vilka grunder man har kommit fram till det här. Vi hade ju redan ett replikskifte om det. Men passa på och klargör, klart och tydligt, att det är på grund av ett, två, tre, fyra och fem som ni har kommit fram till detta.
Wille Valve, replik
Jag har inte för avsikt att röja vad våra höranden i utskottet har sagt eller inte sagt. Jag uppmanar ltl Eriksson att endast bekanta sig med det skriftliga materialet som ligger till grund för utskottets utlåtande.
Ltl Anders Eriksson, replik
Givetvis, bästa ltl Valve, inte ska man röja vad enskilda säger i utskottet. Men, när man i utskottet hävdar i betänkandet, och som utskottsmedlemmen Valve gjorde, att man har gått igenom behörigheten ordentligt och kommit fram till att det är rikets behörighet, då måste man klara av att kunna redogöra för det fullständigt öppet, utan att man röjer några källor, på vilka grunder man har kommit fram till det. Jag tror inte riktigt att de grunderna finns, tyvärr.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! När det gäller det som jag sade i mitt anförande att det finns stöd i alla partier så är det nog gräsrötter i partierna som har stött det här. vilket jag noterat genom att läsa de diskussioner som förekommer på Facebook. Det finns en Facebookgrupp med närmare 80 deltagare och det har varit debatt på många statusrader om det här. Man kan se att det är folk från alla partier som är för att byta till rätt tid för Åland, som Facebookgruppen heter.
Sedan när det gäller min trovärdighet i det här så som politiker får man välja vilka frågor man först måste driva opinion före man kan förverkliga dem tillsammans med andra. Ingen är ju diktator, utan man är en del av ett stort samarbete. Under de här nio åren så har ju förutsättningarna ändrat radikalt om man tittar på hur det var första gången som jag väckte den här frågan, då hade ingen samma tankar. Nu är man i princip så mogen att man kunde ta den här frågan och driva den. Kanske nästa gång som tillfälle ges så driver jag den på det viset istället.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag ger ltl Sundman rätt på den punkten. Den här debatten här idag visar också att inställningen har ändrat. Facebook i all ära, men vill man genom politiskt arbete verkligen få till stånd en förändring? Vill man verkligen få de förslag som man lägger förankrade? Speciellt när man sitter i regeringsställning så måste man ju sätta igång att förhandla. Jag vågar absolut lova att om vi skulle lägga ett sådant här förslag från Ålands Framtids sida så är jag ganska säker på att hela lagtingsgruppen skulle stå bakom förslaget just för att vi vill signalera att det här är en viktig fråga och att det här är en fråga som är viktig för partiets trovärdighet.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Sedan när det gäller behörighetsfrågan så om man läser motionens kläm så är den så pass sinnrikt utformad att den inte tar ställning till behörighetsfrågan i sak. Jag har nämligen klart för mig att det är rikets behörighet när det gäller att meddela att nu har Åland bytt tidszon. Men jag är fortfarande inte övertygad om att det i sak är rikets behörighet. Det kan lika bra vara i 18 § 6 punkten, allmän ordning och säkerhet, vår sak att besluta om vår egen tid. Men sedan när det ska meddelas till FN:s standardiseringsorgan så är det en sådan relation som bara Finland har tillgång till. Det är stadsrådet som måste meddela det här för att klargöra vad motionären anser om behörighetsfördelningen.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller behörighetsfördelningen så också där är ltl Sundman och jag överens. Däremot vet jag sedan gammalt, och det har ltl Sundman min respekt för, att han är en duktig politiker. I det här skedet väljer han att börja prata behörighet istället för den här problematiken med trovärdigheten för partiet och för förslagsställaren. Jag tycker att det är väldigt viktigt att om man lägger ett förslag så se nu till att man har det egna partiet bakom sig och se nu till att man sår lite förståelse för förslaget i regeringspartierna, om man vill komma någon vart. Men vill man bara ha den som en symbolfråga så att man gång på gång kan ta upp frågan så är det klart att jag då förstår det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det här är mer en symbolfråga än en praktisk fråga om vi ska byta tid just nu. Som jag ser det är det mera ett sätt att man visar att man distansera sig från Finland mot Sverige. Det är en tydlig markering åt det hållet.
Företagen anser att det inte spelar någon större roll, man har olika tidszoner i Amerika. Man kan hantera tidszonerna ganska bra.
Man lyfter fram de svåra praktiska frågorna som man tycker att är viktiga. Det är när skolorna börjar, man kan också driva den frågan att skolorna ska börja senare på morgonen. Det verkar som om det skulle vara låst vid en viss tidpunkt på morgonen. Det behovet finns inte. Med tanke på tillgång av bussar och annat så kan man börja senare på morgonen. Man kan börja skolan klockan tio, det är ju inte något problem överhuvudtaget, om man bestämmer sig att det är lämpligt, och så håller man på lite längre på kvällen, då har man samma effekt. Vi behöver inte följa Sverige eller Finland när det gäller skolan. Det kan vi bestämma lokalt själva här.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det alltid fascinerande att debattera med ltl Åke Mattsson, för man vet aldrig riktigt vart det tar vägen.
Min utgångspunkt i det här ärendet är att vi inte hör till Östeuropa. Det finns ju en tanke bakom tidszonerna annars skulle hela världen ha samma tidszon. Varför krångla till det i så fall? Det finns en tanke bakom det och vi är felplacerade i den tidszon som vi är på grund av ett beslut som togs 1921. Det är det som är vägledande för mig.
Jag har definitivt ingenting emot om hela Finland skulle ändra till centraleuropeisk tidzon, tvärtom.
Jag noterade ändå att det finns en rädsla hos många. Ltl Mattsson var ju inne på vad man ska man säga och hur debatten ska bli i Finland. Driv då den här frågan vidare om man vill att hela landet ska ändra i så fall, om det är bara är det som man är rädd för.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Man pratar om rädsla när man debatterar i de här sammanhangen. Jag upplever inte att jag är speciellt rädd. Man driver fram folk att göra saker på det sättet. Det här handlar inte om någon rädsla utan det handlar om att väga för- och nackdelar mot varandra, använda sunt förnuft och se om det är läge. Är det här en sådan fråga, med tanke på hur det ser ut med budgeten, som vi ska driva just nu? Är den här motionen så central eller kanske vi har viktigare frågor att koncentrera oss på i det här sammanhanget. Jag upplever det här som en icke-fråga i praktiken. Det är en symbolfråga för Åland som man kan lyfta i samband med andra frågor. Däremot är det definitivt inte rädsla eller feghet om man inte vill gå vidare. Det är snarare tvärtemot, man följer inte med den allmänna strömmen och ropar ”jippi jag vill hoppa i den här tunnan” utan man håller igen. Det är inte rädsla.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag vidhåller mitt tidigare uttalande. Det är fascinerande att debattera med ltl Mattsson. Han säger att det här är en icke-fråga, det här är en symbolfråga och det här är inte någon viktig fråga. Samtidigt menade han att man ska väga för- och nackdelar mot varandra. Det är ju precis det som jag har gjort och precis det som vi från Ålands Framtid har gjort. När vi tittar på sakargumenten så talar allt för att vi ska ha centraleuropeisk tid. Det är så som vi har sett på det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Herr talman! Man frågar sig om det här är en stor fråga? Flera har sagt att det är en icke-fråga. Jag är kanske beredd att hålla med att frågan inte är så stor som den verkar vara om man tittar på talarlistan. Vi har pratat om detta många gånger.
Folk undrar säkert vad centern tycker i den här stora eller lilla frågan. Jag tänkte försöka förmedla några synpunkter om det.
För oss är det här i varje fall inte en ideologisk fråga. Jag förstår faktiskt inte hur en del anser att det här är en ideologisk fråga. Nej, men frågan är känslomässig, det har vi märkt. Frågan kan bli känslomässig här. Jag tycker inte att den har varit så farligt känslomässig idag. Vi har haft frågan tidigare och då har det varit mera känslor i svall. Däremot blir det en del på insändarsidorna och säkert på Facebook. Det är mycket känslor och symbolfrågor.
Vi i centern vill se pragmatiskt på det här. Vad är bäst? Jag tycker att utskottet har behandlat det här bra. När man läser igenom det så har man vägt för- och nackdelar mot varandra. Man har kanske inte kunna komma fram till att något egentligen överväger.
Det finns två grupper i samhället som är viktiga, det är för det första ålänningarna. Var tycker människorna själva? Tycker de att det är rätt att vi har den tid som vi har eller skulle de vilja ändra åt det ena eller det andra hållet? Man kan säkert ha olika uppfattningar beroende på vem man pratar med och vi pratar med olika människor.
Ltl Danne Sundman arbetar hårt med det här, vilket jag tycker är helt okej, man ska arbeta efter sin övertygelse. Ltl Sundman säger att de som han pratar med och hans gräsrötter klart och tydligt säger att den här tiden ska bytas ut, så fort som möjligt ska vi gå över till centraleuropeisk tid.
De erfarenheter som jag har i mina umgängeskretsar är väldigt delade. En del tycker att det skulle vara bra, andra tycker att det inte skulle vara bra och vi ska absolut inte byta. Jag har personligen inte kommit till klarhet med hur man ska göra i det fallet.
Den andra viktiga gruppen är näringslivet. Vad säger näringslivet? Vad säger man inom turismen, tillverkande industrin, IT-sektorn och sjöfarten? Det visar sig att det inte går att komma fram till en klar linje. Det finns ingen klar linje från näringslivet där man säger hur man vill ha det.
Det finns för och det finns emot. Man kan diskutera en sådan här fråga precis hur länge som helst. Ingen vet vad som egentligen är bäst, tror jag. Jag undrar om det finns någon som vet vad som är bäst? Okej, ltl Barbro Sundback säger att hon vet det, (skratt) bra.
Det finns morgonmänniskor, det finns kvällsmänniskor, en del vill ha ljusare på morgonen, jag tillhör dem som gärna skulle ha ljusare på morgonen. Sedan finns det kvällsmänniskor som vill ha ljusare på kvällen och utnyttja den tiden.
Tittar vi på näringslivet så finns det företag som handlar mest med väst och det finns företag som handlar mest med öst. Tittar vi på den åländska businessen så sker i varje fall 3/4 affärskontakterna mot Finland, om vi jämför med Sverige. Det är alltså från och till.
Sedan har det pratats om att produktiviteten och tillväxten skulle stiga och att folkhälsan skulle bli bättre. Jag säger inte att det inte skulle vara på det sättet. Men jag skulle faktiskt vilja se vetenskapliga undersökningar på det. Jag tror inte att de undersökningarna finns riktigt, men finns de så skulle jag gärna se dem.
Jorden snurrar runt sin axel och solen så vi måste ha tidszoner och tidsgränser. Det skulle bli väldigt opraktiskt om alla skulle ha samma tid.
Centerns slutsats är att den dagen som ålänningarna vill ändra på det här, och när näringslivet kommer fram och säger att det skulle vara klart bättre för dem om vi byter tid, då ska vi vara med och se till att det blir ändring på tiden. Hur det blir i framtiden vet vi inte. Vårt uttalande står för dagsläget. Tack, herr talman.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det har sagts här att det är en icke-fråga, en stor eller liten fråga och man talar för och emot. Det intressanta är väl om det är en relevant fråga. Har det någon betydelse för ålänningarna och för näringslivet? Javisst har det en betydelse om man kan göra det mera enhetligt. Näringslivets enda krav på politikerna är att vi kan fatta långsiktiga beslut, att de vet vad som gäller för att kunna skapa stabilitet.
Om vi skulle lyckas och till och med själva bestämma att nu ska vi ha centraleuropeisk tid. Vad händer då? Ja, då uppstår det motsvarande problematik österut som vi nu har västerut. En del tycker att det är bättre än att vi har det såsom idag. Näringslivet tycker antagligen inte alls att det är någon bra förändring. Alla inser väl att det skapar en massa nya kostnader.
Sedan kan man av ideologiska skäl tycka att det är bättre att vi har samma tid som i Sverige.
Man kan också resonera, och det är korrekt som ltl Anders Eriksson säger, att Åland ligger väldigt felplacerat enligt tidszonerna. Om man ser på kartan och hur de här tidszonerna ser ut så borde vi ha centraleuropeisk tid. Men nu har vi inte det. Då måste man fråga sig; om centraleuropeisk tid i sig är ett värde så kan det inte vara ett mål i sig att förändra till det utan att ta hänsyn till konsekvenserna som följer med. Är det bättre att vi har centraleuropeisk tid och bygger upp motsvarande problematik österut? Jag ser inte riktigt att det är värt en reform.
Däremot vinner alla på att Finland och Åland samtidigt får centraleuropeisk tid. Tid är pengar! Att effektivt utnyttja tid är ännu bättre pengar. Kontakterna mellan Sverige, Finland och Åland skulle underlättas på alla nivåer. Man måste inte att det är ett praktiskt problem. Om man kan det undanröja det i sin helhet då har man ju gjort en stor vinst, som jag ser det.
Visst skulle det vara bättre om Åland och Finland hade centraleuropeisk tid, både för Åland och för Finland. Men hur får man då denna förändring till stånd? Jag tror att Ålands näringslivs kontakter till det finländska näringslivet skulle vara en nivå att jobba på. Jobbar vi bara på den politiska nivån så då är jag inte alls säker på att det lyckas. Finns det från det finska näringslivet stöd för en sådan reform då kommer den här frågan i en helt annan belysning.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag delar ltl Barbro Sundbacks uppfattning om att det är enklare om Åland och Finland hör till samma tidszon av rent pragmatiska skäl, inte av några ideologiska skäl.
Jag är helt säker på att det här också är en fråga som delar det finska näringslivet. Jag tror att man också får både plus och minus och för- och nackdelar från det finska näringslivet eftersom de har stor handel med Ryssland. Att förskjuta gränser betyder också att det uppstår nya problem. Jag är övertygad om att man också får dubbla svar från det finska näringslivet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är mycket möjligt att det är så. Om man tittar idag på vilket land som är Finlands viktigaste exportland så är det Tyskland Det land som man vid sidan av Tyskland har mest kontakter med är Sverige. Min uppfattning är nog att det säkert finns ett stort intresse för det här inom näringslivet i Finland.
Ryssland har ju redan en annan tidszon än Finland. Det är två timmars skillnad mellan Helsingfors och Moskva. Jag tror inte att det största problemet är tidszonen när det gäller att handla med Ryssland. Det är nog helt andra saker. Ur relevanssynvinkel är centraleuropeisk tid väsentligt med tanke på utvecklingen av det finländska näringslivet inom EU. Det skulle gynna en sådan utveckling.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det kan säkert ligga en del sanning i det också. Utskottet konstaterade också att det var en icke-fråga inom näringslivet. Det var ett faktum som man förhöll sig till. De större åländska bolagen opererar mot börserna i London, Asien och USA. Man anpassar sig efter systemet och man anpassar efter verksamheter som berör många olika tidszoner. Min uppfattning är att man är ganska flexibel från näringslivet och man anpassar också sina arbetstider.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Men det tvingas man ju till, det är ju såsom det är. Man måste anpassa sig enligt de rådande förhållandena.
Jag är helt övertygad om att om man kunde säga åt åländska företag att nu har Finland och Åland för avsikt att ändra till centraleuropeisk tid så skulle inte någon motsätta sig det. Av vilket skäl? Det skulle ju bara underlätta för alla parter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Talman! Man kan dela in politiker i två grupper generellt. Den ena gruppen vågar ha en åsikt, bilda sig en åsikt själv och vara före opinionen. Man kan också tycka en sak fast opinionen är emot. Medan den andra gruppen generellt sett gärna ser att det finns en majoritet bakom och att alla centrala aktörer är med och sedan tycker man.
Barbro Sundback, som har varit här längst av oss alla och under hela min tid, tillhör den första gruppen. Hon vågar tänka ut en åsikt själv, bilda sig en åsikt själv, snickrade den själv, svarva den själv och ha den åsikten även om den är obekväm, och får med tiden uppleva att andra också får den här uppfattningen och saker och ting blir förverkligade. Det uppskattar jag också i den här frågan. Barbro Sundback har en åsikt som hon har bildat sig själv och dessutom har hon ytterligare raffinerat den utgående ifrån vad andra tycker, att man borde ta hela Finland med i båten.
Sedan behöver jag inte räkna upp dem som jag tycker tillhör den andra gruppen. Det finns också sådana som är lite försiktiga, det är fullt tillåtet och det är ofta också klokt att vara försiktig. Jag har tyvärr inte den förmågan att vara så där försiktig. Jag är ofta före min tid och ibland är jag mycket före min tid, då blir det värre än att bara vara före sin tid.
Under de här nio åren, från det att jag först väckte den här frågan, har mycket förändrats. Opinionen har också förändrats. Skulle man ha mätt opinionerna vartefter så är säker på att de skulle ha ändrats såtillvida att opinionen nu är mycket mer positiv än vad den var för nio år sedan. Det har att göra med samhällsutvecklingen generellt, det har att göra med att man funderat till på basen av de här fyra motionerna och också av andra orsaker när man har upplevt här som ett problem. Det finns i folks medvetande. Det är så som opinionen fungerar, så fungerar opinionsbildningen och den är en väsentlig del av demokratin. Det är inte bara det att man har rösträtt, man har också rätt att bilda opinion och ha sin åsikt. Det är en viktig del av demokratin. Sådana frågor ställs på sin spets när sådana här saker debatteras.
När det här sedan väl är genomfört så kommer man att tänka tillbaka på den tid när vi hade fel tid för Åland. Då kanske man ler lite åt hur man höll fast vid att ha en så tokig tidsräkning för Åland, när det är så naturligt med centraleuropeisk tid. Det är ungefär samma förändringar som när man förr rökte och hur man röker nu. Man kan inte tänka sig att det var som det var förr, men så var det. Då kunde man inte tänka sig att det skulle bli som det blev. Så är det också i den här frågan.
Jag vill säga att jag uppskattar sådana som, ungefär som i fas med mig, kan ha en åsikt i den frågan. Tiden är den rätta, enligt mitt sätt att se det.
Sedan vill jag också säga till ltl Anders Eriksson, när han ifrågasätter min trovärdighet, varför jag har sagt att jag kommer att fortsätta att driva den här frågan är för att jag är beslutsam att driva den tills den förverkligas. Sedan behöver jag ju inte driva frågan längre för sedan är det verklighet. Jag har varit beslutsam i många andra frågor också, vissa har blivit genomförda snabbt och vissa frågor har tagit lite längre tid, men sedan har jag också frågor kvar som jag fortfarande driver. Varje gång jag ska ingå i en majoritet försöker jag få majoriteten med på de frågorna, men jag kanske måste backa. Det finns ju många exempel på det.
Om Ålands Framtid skulle ha kommit med i regeringen så skulle man ju inte ha fått med i regeringsprogrammet att Åland skulle bli självständigt, som är er paradfråga. Det skulle man ha backat ifrån, om man hade haft den möjligheten att vara med i regeringen. Det handlar inte om trovärdighet, tvärtom, det handlar väl om trovärdighet om man säger att man ska stå för sin ståndpunkt även om det blåser emot.
Nu börjar vinden inte bara mojna utan den blåser i ryggen för mig när det gäller den frågan. Det är bara att se tiden an så att det här genomföras, kanske på det sätt som ltl Sundback nämnde. Det är ju ofta så som Åland utvecklas, om man gör det i facit, sedan kan vi räkna på vår uppgift här när facit har räknat först, tyvärr. Jag tycker att man kunde vara föregångare, men bättre det än aldrig. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Tack för de uppmuntrande orden. Jag vill bara förtydliga att det här är den socialdemokratiska gruppens linje i den här frågan. Jag har nog ha haft hjälp av mina kamrater att hitta de argument som vi för fram.
Jag vill också tacka ltl Danne Sundman för att han driver den här frågan. Jag har tidigare tyckt att den inte har varit relevant. Men nu när jag har fördjupat mig i den, tillsammans med gruppen, så har vi kommit fram till att det här är en ganska viktig fråga. Det finns skäl att driva den i ett nationellt sammanhang enligt oss. Finland har under de gånga decennierna blivit ett allt mer och mer västeuropeiskt land. Att ha centraleuropeisk tid skulle vara ytterligare en markering.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag upplever socialdemokraterna som ett parti som inte är fast vid gamla uppfattningar som styrs av arvet. Man kan fundera, tänka till och tänka om och man följer med sin tid och sin omvärld. Det uppskattar jag. Även när det gäller andra saker som har att göra med relationer till Sverige så tycker jag att socialdemokraterna har ändrat ståndpunkt från tid till annan och följer med tiden. Det uppskattar jag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag vet inte i vilken kategori ltl Danne Sundman hänför mig. Bara för att klargöra det hela så vill jag säga att vi också har funderat på det här och tagit ställning. Men vi är inte övertygade om vad som är rätt. Det kan ju inte heller vara på det sättet att man som politiker ska göra en förändring eller införa något bara för att man själv tycker att det är bäst. Det här är en sak som griper in i folks vardag och i näringslivets vardag. Från centerns sida vill vi att tidsbytet är efterfrågat och att man vill ha det så. Vi vill veta vad som är bäst och det vet vi inte idag.
Ltl Danne Sundman, replik
Tack, talman! Med all respekt för ltl Eliasson och centern så i det här fallet hänför jag centern till den andra gruppen, där man vill vänta och se, fundera vad folk tycker och man vill veta mera osv. Det är alltid bra att veta mera, om man bara kan så ska man veta så mycket som möjligt när man tar ett beslut.
Om man ser på självstyrelsens historia och ålänningarnas beslut genom tiderna så har man inte alltid vetat allting och det kan man inte heller när man tar olika beslut. Ibland måste man också våga förlora fotfästet för en stund för att komma vidare.
I den här frågan vet vi tillräckligt nu för att bestämma oss. Vi har haft nio år på oss att ta del av de undersökningar som finns och som styrker de här uppfattningarna som jag framförde i mitt anförande.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag har full respekt för att ltl Danne Sundman anser att han vet tillräckligt för att genomföra den här förändringen. Men för mitt vidkommande så är jag inte övertygad, jag vet inte tillräckligt, jag vill veta mera. Jag vill framförallt veta hur det påverkar näringslivet och de relationerna eftersom vi har handel både västerut och österut. Det är en viktig sak, men också hur ålänningarna själva vill ha det. Vi vet att folk påverkas på olika sätt och man har olika uppfattningar.
Den dagen som vi är övertygade om att det här är rätt då kommer vi att vara med och se till att det genomförs.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det som jag sade om trovärdighet handlar mycket om att detta med centraleuropeisk tid långt har varit ett paradnummer för obunden samling och för ltl Sundman.
Jag har blivit beskylld på Facebook för att vara bitter i mina kommentarer. Jag är inte ett dugg bitter. När man argumenterar och debatterar så utgår man ifrån hur man funderar själv, hur man tycker, tänker och agerar. Om man skulle vara så beslutsam som ltl Sundman säger så skulle jag nog åtminstone först se till att jag hade mitt eget parti med mig när jag lägger ett förslag och sedan skulle jag försöka få regeringsbasen med.
Trots den randanmärkning som jag hade så har det ändå i grund och botten varit en positiv debatt. Debatten har inte varit så låst som den har varit tidigare. Den här frågan, som jag vet att både ltl Sundman och jag tycker är viktig, drar ju synbarligen åt rätt håll. Det är ju så med politik att det är ett oerhört nötande och tiden går, men så småningom kanske man kommer fram.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag får tacka ltl Sundman för strävsamhet och förmåga att argumentera för sin sak gång efter annan.
Jag frågar ledamoten hur han skulle ställa sig till en åländsk folkomröstning om den här frågan? Är det någonting som vi alla skulle påverkas av så är det faktiskt av att lägga om dygnsrytmen och i vissa fall få lite sämre ljus, särskilt vissa tider på året. Hur ställer sig ledamoten till det? Vore det en väg att komma framåt?
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Varför inte? Som ltl Harry Jansson säger, det är en så pass övergripande förändring. Nog kunde man tänka sig en folkomröstning i det här ärendet. Nu är problemet att vi väldigt sällan har folkomröstningar, direktdemokrati, på Åland. Jag är ju, som känt, en förespråkare för att vi skulle ha det lite oftare när det gäller sådana här frågor. Det här är väl en typisk fråga för den klyver partierna på gräsrotsnivå. Det finns folk som är för och emot. Jag upplever att det är många som är för. Av dem som tar ställning så är många för. I en process där man har en folkomröstning så skulle argumenten komma fram och ännu flera skulle ta ställning. Jag är övertygad om att det i så fall skulle bli en majoritet för att byta till rätt tid och en minoritet, av olika orsaker, som skulle vilja kvarstå vid fel tid. Gärna för mig.
Ltl Harry Jansson, replik
I och med den positiva responsen från ledamoten så skulle jag vilja komma med några rekommendationer i all välmening. Vi vet ju inte tillräckligt. Jag håller helt med min kollega Eliasson att det är mycket som är oklart, vilket diskussionerna här har visat under plenum idag. Hur är det med behörighetsfrågan? Där kan man tänka sig att ltl Sundman föreslår en så kallad negativ lag, en lag som bara säger att Åland har behörighet att avgöra frågan om vilken tid vi ska ha. Sedan blir det upp till oss alla att, på ett eller annat sätt, ge den lagen ett faktiskt innehåll.
Det andra kan ju vara att faktiskt komma med de motiveringar som utskottet säger i sitt positiva förkastande; att det behövs bättre underlag för att ta ställning.
Om ledamoten tänker visa fortsatt ork i den här frågan så finns det en del saker som man kan göra.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Jag ska överväga hur jag fortsätter att driva den här frågan. Jag tackar för det engagemang som har visats av alla som har deltagit i debatten.
Jag är övertygad om att Åland förr eller senare kommer att få rätt tid, om det är tillsammans med Finland eller på egen hand får framtiden utvisa.
Numera finns också möjligheten att väcka ett medborgarinitiativ och komma hit till lagtinget den vägen. Då är man så pass många bakom det initiativet så att det skulle få en effekt. Jag ska överväga vidare. Jag och många med mig vill driva den här frågan och det är många.
Talmannen
Begärs ytterligar ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Under detaljbehandlingen har ltl Jonsson, understödd av ltl Sundman, föreslagit att motionens kläm skulle godkännas. Detta kallas ltl Jonssons förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen riktig.
Omröstning kommer därför att verkställas. Den som rösta för lag- och kulturutskottets förslag till kläm röstar ja. Den som röstar för ltl Jonsson ändringsförslag, som innebär ett godkännande av motionens klämförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Ltl Axel Jonsson
Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd. Finns det understöd?
Ltl Anders Eriksson
Ursäkta, herr talman, jag glömde bort att understöda, men jag gör det nu.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och understödd och kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Harry Jansson och Brage Eklund att biträda vid rösträkningen.
Upprop.
Omröstningen har gett resultatet; 22 ja-röster och 4 nej-röster.
Lagtinget har omfattat utskottets förslag till kläm. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
4 Hemligstämpling av vårjakt
Landskapsregeringens svar
Vtm Viveka Erikssons skriftliga fråga (SF 2/2011-2012)
En skriftlig fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Talmanskonferensen har beslutat att de nya talarstolarna ska användas vid besvarande av skriftliga frågor. Frågeställaren står, enligt åländsk vokabulär, i den västra talarstolen och ministern i den östra. Varsågoda och ta plats.
Vtm Viveka Eriksson
På vilka grunder har landskapsregeringen valt att hemligstämpla de dokument som utgör svar till EU-kommissionen om vårfågeljakten, vilka beslut är fattade, på vilken laggrund vilar besluten och vad är motiven till besluten?
Minister Fredrik Karlström
Herr talman! Jag ska svara på de frågorna. Jag håller med, det som vtm Viveka Eriksson skriver i sin fråga, att utgångspunkten för all myndighetsutövning ska vara att största möjliga öppenhet iakttas.
Nuvarande regering jobbar just med detta framför ögonen, i linje med regeringsprogrammet, för att främja öppenhet och transparens gentemot allmänhet och media.
Som vtm Eriksson också vet så utövar undertecknad personligen en väldig transparent öppenhet genom min blogg. När jag har suttit i lagtinget oavsett om jag har varit utanför eller i regeringen så har bloggen funnits tillgänglig för både media och den som vill hålla sig informerad, ställa frågor och kommentera det jag gör.
Vtm Eriksson säger att landskapsregeringen har hemligstämplat handlingar som berör vårfågeljakten av skäl som ännu inte klargjorts. Det håller jag inte med om. Jag kan hålla med om att jag citerats olyckligt i media några gånger.
Jag tycker däremot att det är bra att den här frågas ställs så att jag får möjlighet att klargöra hur det ligger till.
Utgångspunkten är att det är myndigheten själv, landskapsregeringen i det här fallet, som avgör huruvida en handling ska hemligstämplas eller inte. Utrikesministeriet, som det har rapporterats om i media, har ingenting med det här att göra och därför har utrikesministeriet sagt till massmedia att de inte tar ställning gällande offentligheten i det här ärendet, eftersom det är landskapsregeringens sak att avgöra detta.
Däremot när det gäller EU-domstolsöverträdelser och EU-pilotärenden så tillämpas 60a § i självstyrelselagen, rikets offentlighetslagstiftning och inte vår egen.
Landskapsregeringen beslutade, i samband med att man fattade beslut om att svara kommissionen i ärendet rörande vårfågeljakten, att hemligstämpla handlingarna i ärendet. Det var inte någon annan som gjorde det, för att klargöra det. Det här gjordes med stöd av 60a § i självstyrelselagen och 22 § 1 momentet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Grundorsaken till att hemligstämpla är att ett offentliggörande av handlingarna skulle kunna skada och försvåra förhandlingssituationen mellan landskapsregeringen och kommissionen.
Då det gäller EU-pilotärenden så har utrikesministeriet som praxis att de inte lämnar ut handlingar i ärenden där man har meningsskiljaktigheter med kommissionen. Det betyder att om man inte i sitt svar medger att kommissionen har rätt så lämnar man som regel inte ut handlingar med hänsyn till förhandlingssituationen.
Landskapsregeringens beslut att hemligstämpla handlingen är således helt i linje med utrikesministeriets praxis i liknande ärenden.
Efter att den här frågan ställdes har vi varit i kontakt med utrikesministeriet och uttryckligen ställt frågan om hur de skulle hantera motsvarande ärende om ärendet berörde dem. Svaret från deras sida var klart och tydligt, om vårfågeljaktsärendet hade varit utrikesministeriets ärende så hade de gjort precis som landskapsregeringen, dvs. inte lämnat ut handlingar och de hade hemligstämplat dem.
Jag anser därför att landskapsregeringens beslut att hemligstämpla de här handlingarna är korrekt och det bästa för ärendets fortsatta behandling. Bara för att förtydliga så är det således upp till landskapsregeringen att avgöra huruvida man anser att ärendet behöver hemligstämplas eller inte. Jag anser dock att det är rimligt att landskapsregeringen gör samma tolkning som utrikesministeriet eftersom vi tillämpar samma lagstiftning.
Till sist vill jag bara be dem som ifrågasätter hemligstämplingen att fundera på detta: Tänk att man ger sig in i en förhandling om vad som helst där du och en motpart eventuellt ska redogöra för en sak inför en avgörande instans. Tjänar då ärendet på att alla i offentligheten visar sina kort i förtid eller ska man spela ut korten varefter de behövs? Det är givetvis svårare för en part att backa i en förhandling om man på förhand har gått ut med vad det är man vill, särskilt när det kommer till en part som har många ögon riktade på sig.
Det är bara för vem som helst, oppositionspolitiker eller media att begära ut och sedan överklaga beslutet för att få ärendet prövat om landskapsregeringen gjort rätt eller fel. Jag anser att vi har gjort rätt och att det här ärendet tjänar på att hanteras på det här viset, särskilt eftersom ärendet ännu inte är avgjort. Tack, talman.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! När jag gjorde den här frågan så rådde det en allmän förvirring. Jag, som många andra ålänningar, tog del av diskussionen som fördes via massmedia.
Jag var nog lite förvånad när man först gick ut och sade att utrikesministeriet hade hemligstämplat handlingarna. Sedan kom nästa besked; nej, det är nog inte utrikesministeriet, det är nog landskapsregeringen som har beslutat det. Sedan bygger det ändå på rikets lag. Samtidigt fanns då ännu inte de här besluten på nätet så därför kunde man heller inte läsa sig till vad som var motivet för landskapsregeringen. Därför vill jag få den här frågan redogjord för lagtinget. Jag tackar nu för minister Karlströms svar.
Utgångspunkten och huvudregeln är öppenhet i all förvaltning. Undantag är att man hemligstämplar ett ärende. När man hemligstämplar ett ärende då kan man bara inte tycka att det rent pragmatiskt skulle vara bättre att man hemligstämplar ärendet. Man måste också följa regelverket och kunna motivera varför man fattar ett sådant beslut. Här ser jag vissa brister i landskapsregeringens beslut.
Man har valt att hänvisa till rikslagens 24 § punkt 2, lagen om offentliga myndigheters verksamheter. Den punkten säger; ”man kan hemligstämpla olika ärenden om utlämnande av uppgifter ur dem skulle medföra skada eller olägenhet för Finlands internationella förhållanden eller förutsättning att delta i det internationella samarbetet.” Jag tycker att det är en konstig hänvisning. Därför saknar jag den motivering som enligt förvaltningslagen också borde ha framkommit av landskapsregeringens beslut. Ett motiv för varför man anser att det här ärendet tjänar på att hemlighållas.
Min fråga är: Vad är landskapsregeringens motiv för att det här ärendet faktiskt skulle tjäna på att hemlighållas? Då kan man inte bara prata om tyckande, att man tror att det skulle vara bra att man inte för debatt via massmedia. Det är så att ärenden ska kunna belysas och synas av allmänheten och också av oss här i lagtinget.
Minister Fredrik Karlström
Det reportage som var i Ålandstidningen var jag förmodligen skyldig till att blev lite rörigt. Det ska jag i ärlighetens namn säga. Det blev en diskussion med en reporter medan jag sprang mellan olika möten. Jag har lärt mig av mina misstag och ska vara tydligare i de meningsskiljaktigheter som kom fram där.
Till själva sakfrågan, det är ingen hemlighet att det är så här som man agerar även från utrikesministeriets sida när man handhar de frågor som rör andra internationella instanser, särskilt mot EU-kommissionen. Innan ett ärende är slutfört så hemligstämplar man alla handlingar. Orsaken är för att det kan komma att handla om en förhandlingssituation. Det är ju ganska naturligt i ett sådant läge om en part går in ganska starkt och säger en sak och en annan part tycker precis tvärtemot eller har en annan åsikt om det. För någon av de parterna kan det vara väldigt svårt att backa från det första uttalande som man har gjort om uttalandet är ute i media redan. Därför är det betydligt bättre att i ett öppet ett ärende hålla de diskussionerna mellan de parter som det berör just nu.
Det är nog inte bara ett tyckande utan det är också ett sätt att förhålla sig till förhandlingar. Läser man vidare i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet så står det ganska klart och tydligt; ”handlingar som gäller Finlands förhållande till andra stater eller internationella organisationer, handlingar som gäller ärenden som behandlas i ett internationellt lagskipnings- eller undersökningsorgan eller något annat internationellt organ och handlingar som gäller förhållandet mellan finska staten, finska medborgare, personer som vistas i Finland eller sammanslutningar som är verksamma i Finland och myndigheter och personer och sammanslutningar och främmande stat om utlämnande av uppgifter skulle medföra skada eller olägenhet för Finlands internationella förhållanden eller förutsättningar att delta i internationella samarbeten.
Det är precis den paragrafen som vi hänför till. Vi anser att är korrekt i det här ärendet. Ärendet är av internationell art och det tjänar sitt syfte att hållas hemligt, innan allting blir offentligt.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Jag noterar att när minister Karlström kom till slutet på den här punkten så stannade han upp ett tag. För då sägs; ”om utlämnande av uppgifter skulle medföra skada eller olägenhet för Finlands internationella förhållanden”. På vilket sätt skulle utlämnandet av en skriftväxling om vårjakten mellan Ålands landskapsregering och kommissionen kunna förorsaka olägenhet för Finlands internationella förhållanden? Jag tycker att den här hänvisningen är olycklig. Jag tycker inte riktigt att man har torrt på fötterna till den här delen.
Jag tycker att det finns en principiell del i det här, vilka lagrum man använder sig av och hur man har motiverat beslutet. Jag ser att det finns brister. Sedan finns det också en pragmatisk del i den här frågan, den principiella frågan och den pragmatiska och då talar vi om innehållet.
Min fråga blir igen, som jag ännu inte fått svar på: Varför skulle vårfågeljakten vinna på att hemlighålla det som man svarar till kommissionen?
Tidigare har det också förts diskussioner, det har varit skriftväxling och det har fattats beslut i ärendet. Argumentationen är ganska välkänd. Det måste ju ha dykt upp nya fakta som gör att det verkligen skulle kunna skada ärendet om det blev offentliggjort.
Sedan finns det också en viss skillnad i att aktivt fattat beslut om att hemligstämpla ett ärende eller att ännu inte offentliggöra ärendet medan det är under behandling och beredning. Då är komplikationen den i det här fallet, att när det är skriftväxling mellan myndigheter så är det offentliga handlingar om man inte aktivt hemligstämplar dem.
Minister Karlström hänvisar till praxis i utrikesministeriet, där talar man om beredningsskedet, alltså att ärenden ännu inte är offentliga, men så småningom blir ärenden offentliga för de är ju inte hemligstämplade.
Jag har ytterligare en fråga som jag ville försäkra mig om. Det har också framkommit att lagtingets utskott inte skulle få ta del av de här handlingarna. Det måste väl ändå vara en missuppfattning? Det torde väl vara helt klart att lagtingets utskott har rätt till de här handlingarna.
Jag vill gärna ha ytterligare en förklaring om motivet till beslutet. Jag tycker att man i landskapsregeringen inte har motiverat beslutet, man har bara hänvisat till lagparagrafen.
Minister Fredrik Karlström
Återigen till motivet, det är helt enkelt att det kan komma att handla om en förhandlingssituation. Landskapsregeringen bedömer att det är dumt att visa alla sina spelkort i en förhandlingssituation före det är nödvändigt.
Det är lite beklagligt att liberalerna och vtm Viveka Eriksson på något sätt misstänkliggör regeringen för att man inte skulle vilja jobba för vårfågeljaktens bästa, särskilt med beaktande av att näringsministern gång på gång har gått ut och tagit förra regeringens beslut i försvar. Man försöker istället leta och kritisera nuvarande regering på formalia och på hänvisning till lagparagraf eller inte.
Vi följer de principer som utrikesministeriet skulle ha gjort och alltid gör i sådana här frågor. Vi har varit i kontakt med utrikesministeriet efter vtm Eriksson fråga. Utrikesministeriet bekräftade att de skulle ha hanterat den här frågan på samma sätt. Det betyder att om man inte i sitt svar medger att kommissionen har rätt eller att man tycker totalt annorlunda eller delvis annorlunda så offentliggör man inte de här handlingarna före ärendet är avklarat och bortfört från agendan, eftersom det kan komma att handla om en förhandling.
Tycker vtm Eriksson att det här är fel så får man helt enkelt begära ut handlingarna, gå till domstol och se vem som har rätt eller fel.
Jag är helt övertygad om att det här är rätt att göra just nu, med tanke på att det förmodligen kommer att bli en förhandlingssituation gällande bevarandet av vårfågeljakten som är så viktig för många ålänningar.
Vi har förmodligen olika åsikter om hur det här ärendet bör hanteras. Från regeringens sida anser vi att det här är rätt att göra.
Till frågan om utskottet. Det ärende som utskottet behandlade var EU-redogörelse för 2010-2011. I det meddelandet fanns det inte ett ord nämnt om vårfågeljakten. Därför ställde jag mig frågan om det verkligen behövdes tas upp just i det ärendet eftersom det inte stod ett ord i skriften om vårfågeljakten. Jag tog kontakt med ordförande i utskottet och hade en dialog. Jag sade att jag gärna kommer att diskuterar och informerar om var och hur det här ärendet ligger och varför vi resonerar på det här sättet. Men i det här första skedet så tyckte jag inte att vi behövde dela ut handlingarna eftersom det inte hade med det ärendet, som behandlades i utskottet, att göra vid det aktuella tillfället. Tack, herr talman.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Talmannen konstaterar att det nya tekniska upplägget för de här diskussionerna har fungerat väl.
För kännedom
5 Vikten av svenskspråkiga kollektivavtal
Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 4/2011-2012)
En skriftlig fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 21.03.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.