Plenum den 19 november 2013 kl. 09:30

Protokoll

  • Plenum börjar. 1

    Remiss, fortsatt behandling. 1

    1    Budget för landskapet Åland 2014

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

    Budgetmotionerna (BM 1-50/2013-2014)

    Remiss. 1

    2    Landskapsandelarna 2014

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

    Plenum slutar. 100

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

    Remiss, fortsatt behandling

    1        Budget för landskapet Åland 2014

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

    Budgetmotionerna (BM 1-50/2013-2014)

    Remiss

    2        Landskapsandelarna 2014

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

    Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts. Kan förslaget godkännas, godkänt.

    Diskussionen om budgetens allmänna motivering fortsätter. Kvar på talarlistan står lagtingsledamöterna Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Karl-Johan Fogelström, Axel Jonsson, Tony Asumaa, Petri Carlsson, Brage Eklund, Gunnar Jansson, vice talman Viveka Eriksson, lagtingsledamöterna Torsten Sundblom, Mats Perämaa begärs ytterligare ordet?

     

    Vicelantrådet kommer att presentera lagförslaget efter gruppanförandena gällande den allmänna motiveringen.

    Ltl Anders Eriksson

    Det som händer ute i världen påminner oss ofta om hur otroligt bra vi har det här på Åland. Tyfonen Haiyans framfart i Filippinerna ledde till enorm förödelse, bilderna i TV av allt lidande tyfonen förde med sig är svårt att ta till sig för oss ålänningar. Det känns lite futtigt i det perspektivet att prata om kris och elände här på Åland. Men samtidigt står Åland inför ovanligt stora utmaningar. Utmaningar som bör hanteras på ett hållbart och seriöst sätt, som kräver både politisk och förvaltningsmässig kompetens och handlingskraft.

    Vi ser att i stort sett alla lagar som levererats till lagtinget denna mandatperiod är s.k. blankettlagar. Det innebär att Ålands regering skriver av, kopierar en finsk motsvarande lag. Arbetsmetoden framhålls som praktisk och att det spar tid. De allmänna motiveringarna i budgeten signalerar att detta tänker regeringen fortsätta med. Frågan vi bör ställa oss är varför har vi egen lagstiftningsbehörighet på Åland? Är det faktiskt bara för att bygga världens dyraste kopieringsmaskin. Eller är det för att vi skall ha möjligheten att ha en lagstiftning som är anpassad till våra förhållanden som kan bygga ett bra Åland ännu bättre? Nuvarande regering inser inte vad en god och välgenomtänkt lagstiftning kan tillföra, utan uppfattas av många som något negativt, tråkigt och förbjudande. Med en väl genomtänkt lagstiftning kan det öppnas många nya möjligheter. Låt mig nämna två exempel, en modern arbetsmarknadslagstiftning för att skapa sysselsättning och en integrationslagstiftning uppbyggd från de värderinagar som gäller på Åland.

    Inom regeringens personal finns det som på alla arbetsplatser olika människor. Det finns personal som inte vill ha extra besvär och tycker det är lindrigt att ringa till Helsingfors och fråga hur de löst problemen. Något man kan göra när lagstiftningen är identisk med den åländska. Det finns personal som gillar utmaningar och som växer med utmaningar. Ofta framställs de som jobbar inom offentlig sektor i lite negativa ordalag och stöpta i samma form, det är orättvist. Det blankettlagsraseri vi har nu riskerar att förlama hela landskapsförvaltningen. Duktiga, kreativa, samhällsintresserade människor lockas inte bara av en hög lön, de styrs också av möjligheterna att tänka fritt, nyskapade att kunna göra skillnad. Jag vill varna för att ett sådant kreativt flöde är på väg att strypas helt inom förvaltningen. Försvagningen av den förvaltningsmässiga kompetensen hos regeringen är en stor utmaning, större än många kan tro.

    Speciellt med beaktande av de ungdomar som högskoleutbildar sig i Sverige många gånger har svårt att hitta en arbetsplats inom det privata näringslivet p.g.a. det orimliga krav på finska kunskaper som ställs. Det är än mer viktigt att offentlig sektor har möjlighet att erbjuda stimulerande arbetsuppgifter för att locka hem våra ungdomar. Det är många föräldrar, morföräldrar m.m som med sorg fått se att sina barn och barnbarn inte kan återvända till Åland p.g.a. av det språkkrav som ställs inom arbetslivet.

    Redan 2006 enades partierna om en strategi för hur våra språkliga utmaningar skulle mötas. Men, men i praktiken händer inget. I Åland 24:s partiledardebatt noterade jag att det var enbart Axel Jonsson som i sitt slutanförande lyfte språkfrågan, övriga nämnde inte ens saken i förbifarten. Igen och igen lyfter ÅF frågan så också i år i motion nr 30. Att ålänningarna nu och i framtiden skall kunna leva och verka på svenska är oerhört viktigt för oss.

    Samhällsekonomin är en annan stor utmaning Åland står inför. Jag sa på presskonferensen om våra budgetmotioner att regeringen skjutit in PAF medel i budgeten med hagelbössa, det har spritt sig överallt. Det är inte hållbar ekonomisk politik att lappa och laga med PAF pengar, medan regeringens egna konsumtionsutgifter fortsättningsvis skjuter i höjden. Att använda en del av pengarna till offensiva satsningar på företagande och jobb är förstås motiverat men att skjuta in PAF-medel i utgiftsposter som tidigare finansierats av ordinarie intäkter är en mycket farlig väg att gå. PAF:s vinst har gått upp och ner som en jo-jo tidigare. 2008 var vinsten 27,4 miljoner för att falla till 3,3 miljoner ett år senare och för att bottna på 2,1 miljoner 2010, sen bar det upp igen till 26 miljoner 2012. En enorm utveckling sedan 2010 och frågan är om det kommer att hålla i sig framöver med tanke på historien de senaste 5 åren. Oberoende känns det inte tryggt att bygga välfärden i så stor utsträckning på ett enda bolag, det är direkt oansvarigt.

    Inräknat medlen i utjämningsfonden har AB Åland sammanlagt har gått back med 82 miljoner euro under de fem senaste åren. Så mycket pengar har regeringen spenderat mer än vad som kommit in, man behöver inte vara Einstein för att förstå att det här inte är hållbart. Landskapsregeringens har övergivit sitt stora ekonomiska mål från i fjol att få budgeten i balans år 2015. För att situationen inte ytterligare ska förvärras bör regeringens verksamhetsutgifter minskas med 5 procent, i enlighet med vår finansmotion nr 22, som ingalunda är heltäckande men vi vill visa en tydlig riktning, ett tydligt borgerligt alternativ.

    Att minska kostnaderna för landskapets verksamhet är det enda sättet att få ekonomin i balans, ifall man inte vill fortsätta på den inslagna vägen att rulla över allt större ekonomiska ansvaret på kommunerna och i förlängningen medborgarna, t.ex. genom att slopa indexjusteringen av kommunandelarna och minskat sjukkostnadsavdrag. Vi ser redan nu att kommun efter kommun blir tvungen att höja skatten på grund av den politik som regeringen för. Landskapsregeringen ser inte Åland som en ekonomisk helhet utan man krafsar ut så mycket man täcks ur PAF och resten rullar man ut på medborgarna. I stället för att på allvar ta tag i landskapets kostnader sitter regeringen och jålar med någon sorts samhällsreform som om kursen hålls kommer att slå den sista ekonomiska spiken i kommunernas kista. Det brukar ofta vid ett regeringsbyte talas om att den nya regeringen kommer till dukat bord. Den regering som får reda upp det här kommer inte ens att ha duken kvar, än mindre bord och stolar, det är en allvarlig ekonomisk situation.

    Den skatt företagen betalar har tidigare gett stora pengar till det åländska samhället, så är det inte längre. Tydligast syns det i Mariehamns stad där en överstor offentlig sektor byggts upp med hjälp av samfundsskatten, en sektor som staden nu har enorma problem att finansiera när inte företagen orkar mera.

    Jag har nu ägnat de två senaste budgetdebatterna åt näringsavdelningens kräftgång när det gäller anslagen, men den bara fortsätter. Anslagen minskar igen och därför har inte ÅF heller lagt några sparförslag. Vi tror nämligen att varje satsad euro på näringsutveckling ger mångfalt tillbaka i form av arbetsplatser och sysselsättning. Ser man på sammandragen kan man konstatera att anslaget för näringslivets främjande minskar på 3 år med hela 76 % och främjande av lantbruket, grunden för hela det viktiga livsmedelsklustret minskar med 31 % under samma tidsperiod. Men jag skall inte för tredje gången tala för döva öron, det skulle vara enormt viktigt med en verkningsfull näringspolitik för att skapa arbetsplatser och sysselsättning. Två av tre åländska jobb finns inom privat sektor och hela Åland snurrar tack vare det privata näringslivet. Åland borde därför driva en linje där resurser satsas på företagen så att Åland som helhet kan gå stärkt ur krisen, allt annat är ju faktiskt socialism.

    Därför kallar vi Ålands Framtids budgetförslag, det borgerliga alternativet, det är en satsning på ålänningarnas plånböcker, deras företag, deras kommuner men också innehållande det gemensamma ansvaret för de allra mest utsatta.

     Jag ser att tiden rullar iväg och medger bara att axplock av våra förslag. Vi har för det första ett förslag om införande av ett grundavdrag i kommunalbeskattningen, vi vill också indexjustera landskapsandelarna till kommunerna. Det är satsningar för att ålänningarna skall få mera i plånboken. Vi föreslår också att man ska införa Nordens lägsta samfundsskatt under två svåra år, åländska företag får då ytterligare kapital att investera i utveckling av sin verksamhet. Gör Åland till Nordens mest företagsvänliga region med minimal byråkrati, det är satsningar för att företagen skall kunna utvecklas. Vi föreslår att man inför fullt sjukkostnadsavdrag och ge klienten möjlighet att påverka i beslut som rör denne inom specialomsorgen. Vi kräver åtgärder mot barnfattigdomen därför föreslår vi konkret att ensamförsörjartillägget fördubblas. Det är satsningar för att de som har det tufft skall få det bättre.

    Det är ett fattigdomsbevis i dubbel bemärkelse att barn på rika och välmående Åland inte kan ta del av fritidsaktiviteter, inte följa med på resor för att föräldrarna inte har råd, så kan vi inte ha det. All statistik visar att det är just ensamförsörjarna som har det kämpigast, därför riktar vi vårt stöd dit.

    Jag ska knyta ihop säcken där jag började alltså med Tyfonen Haiyans framfart i Filippinerna. Vi borde ha lagt en finansmotion med hjälp till dem, igen i jämförelse är våra bekymmer små men ändå måste saker tas på allvar här på Åland. Jag var rädd för gliringar om att göra politik på andras olyckor och lät bli, dumt nog. Därför avslutar jag med att rikta en ödmjuk vädjan till finansutskottet att diskutera frågan och se vad ni kan göra, finns det en vilja finns det en väg.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack fru talman! Anledning till att jag begärde replik var hur man framställde blankettlagstiftningen. Att man bara tar den finska lagstiftningen rakt av är inte med sanningen överensstämmande. Vi har möjlighet att lägga in vilka undantag och förändringar vi vill i blankettlagstiftningen. Det är också ett sätt att med våra begränsade resurser, man säger hela tiden att vi ska spara i förvaltningen, ska minska den offentliga sektorn. Jag tror inte med tanke på den kvalitén som vissa lagar har hållit så här långt börja har mera egen lagstiftning, att vi börjar från grunden att vi sitter med ett tomt bord och uppfinner hjulet på nytt. Det är väl att vara smart och utnyttja andras arbete och ta det bästa ifrån det och gå vidare. Vi har en ram från EU att följa, det är skilt om vi kunde lagstifta helt fritt. De flesta av lagarna vi har idag när det gäller många sektorer har vi en ram från EU som vi måste följa.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det finns givetvis poäng i det som kollegan Åke Mattsson säger. Personligen har jag åtta års erfarenhet av arbete i landskapsstyrelsen och har sett den tydliga tudelningen. Det finns personal som otroligt gärna vill att allt ska vara likadant då behöver man inte tänka själv man löser problemen per automatik med ett telefonsamtal. Det tror inte jag är utvecklande. Om det inte finns också ett politiskt intresse och en politisk kompetens med tanke på vilken kvalitet de har varit på lagframställningarna, det håller jag med om. Man kan inte bara skylla på den tekniska hanteringen på lagberedningen utan det måste finnas kompetens och intresse på den politiska sidan finns det intresse lyfter man förvaltningen och de flesta människor, som jag sa i mitt anförande, växer med nya utmaningar. Sedan ltl Åke Mattsson ingenting är svart eller vitt, givetvis kan i vissa fall använda blankettlagstiftning. Jag har fått uppfattningen att det är per automatik och det utvecklingsorienterade arbetet har blivit på undantag det bekymrar mig.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack fru talman! Bra med ett förtydligande. Är det så olyckligt att man tar blankettlagstiftningen rutinmässigt är inte som det ska, det kan jag hålla med om. I det sammanhanget är det viktigt att vi väljer våra strider var går man in och har egen lagstiftning vilket område vill man satsa på, utbildningen är väldigt central. Vi borde vi gå långt för att värna om språket och vi kan plocka bra saker från Sverige där merparten av våra ungdomar utbildar sig. Det finns andra områden som är komplexa och svåra framför allt inom det sociala. Vinsten kanske inte är så stor och det underlättar för våra tjänstemän att man kan göra en bra beredning av ärenden och jobba med klienterna istället för att sitta på kontoret och slå i böcker och försöka komma framåt och förstå hur man ska tolka lagarna att man jobbar med det som är rätt och riktigt. Det är det centrala i lagstiftningen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det som var syfte med ÅF:s huvudanförande är att vi noterar att blankettlagstiftning blir mer eller mindre rutinmässigt använt. Det skulle vara mig främmande att hänga ut någon tjänstman Åland är litet, jag pratar också med folk som jobbar inom landskapsförvaltningen som känner sig väldigt frustrerade över den situation som är nu, att det inte kommer klara och tydliga politiska mål och riktlinjer vad man vill uppnå. Man håller på med en massa jåks utan att gå in på djupet i viktiga frågor. Integrationslagstiftningen var något jag blev chockad av vi använder integrationslagstiftningen som blankett lag. Vi vill ha ett öppet och välkomnande Åland det är vi alla politiska partier eniga om medan syftemålet med den finska integrationslagstiftningen är något helt annat, men i grund och botten använder vi samma lag vilket är helt otroligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Wille Valve, replik

    Tack talman! Jag blev förvånad, jag hade väntat mig att det här ögonblicket där ÅF presenterar sina politiska prioriteringar som vi inte har sett så mycket av tidigare. Jag avser specifikt något som började i förra årets budgetbehandling där ÅF krävde 839 000 euro mindre i Ålands gymnasium. Då är frågan vilka funktioner ska bort? Vilka linjer prioriterar ÅF? Hur många studieplatser ska bort? Ålands folk och alla som arbetar på Ålands gymnasium har rätt att veta. Samma kan vi säga i år där ÅF föreslår fem procent över hela linjen. 304 000 bort från polisen, hur många konstaplar ska bort? Ska vi flytta kriminalen till Åbo? ÅHS med 806 000? Ingenting om politiska prioriteringar. När berättar ni det här, jag bara undrar?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag får uppmana ltl Valve att bekanta sig med lagtingsordningen och arbetsordningen där står det att ”replik ska rikta sig till det som sades i anförandet” om man tycker att något som sades var felaktigt.

    Ltl Wille Valve, replik

    Det enda som jag efterlyser är egentligen de politiska prioriteringar ltl Anders Eriksson sade att finns. Vi kan ta ett annat exempel. Ltl Anders Eriksson talar om att PAF vinsten har gått upp och ner som en jojo samtidigt efterlyser ÅF i sina motioner skattesänkningar med PAF medel. I min värld utgår all användning av PAF medel ifrån att det är osäkra pengar, ungefär som oljefonden i Norge att det är bra medel att ha i en fond för osäkra tider. PAF kan plötsligt göra ett dåligt resultat eller så kan något annat inträffa. Men ÅF vill införa Nordens lägsta samfundskatt och använda det till ett allmänt avdrag. Det tycker jag är den stora sensationen i budgetdebatten.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Den första repliken förefaller det som ltl Valve skrivit före han hörde mitt anförande. När det gäller att prioritera t.ex. det svenska språket, vet jag att ledamoten Valve och jag har väldigt olika syn, det var viktigt för oss. När det gäller PAF, det är riktigt vi föreslår att man skall sänka samfundsskatten för vi ser att de ekonomiska möjligheterna skapar PAF. Vi vill hjälpa företagen, vi vill få hjulen att rulla vi vill inte att man ytterligare ska stärka offentlig sektor med PAF på det sätt som Moderaterna står bakom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Man blir bedrövad när man hör ltl Erikssons beskrivning av den ekonomiska situationen. Jag är den första att medge att vi har stora utmaningar framför oss och jag tycker att ltl Eriksson duckar när han uttalar sig om vad han och hans parti prioriterar. Jag vill sätta vår ekonomi i en större helhet. Finland det land som vi hör till har en skuld på hundra miljarder, man lånar tio miljarder och i det är en högerledd regering som gör det. Varför gör man det? Man gör det för att det finns vissa grundläggande behov som regeringen och ansvariga för ett samhälle måste uppfylla gentemot sina medborgare. Det är precis det vi gör med budgeten vi ser till att vi fyller och tillmötesgår ålänningarnas behov av service, både barn och äldre. Det som ltl Ericsson kallar ”jål” det är de svagaste människorna i samhället, jag ska återkomma till det i min andra replik.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Finansminister Nordlund säger att han blir bedrövad av anförandet, jag blir också bedrövad över den politik som förs. De facto är att offentlig sektor sitter i orubbat bo. På listan med tjänster som försvunnit är de flesta vakanta tjänster. Tjänsterna på polisen som försvunnit, för att ta ett exempel, så har inte ens varit tillsatta. Detta är mera snack än verklighet, värderade finansminister Nordlund. Konsekvenserna av att man inte sparar på landskapets förvaltning är att kommunerna blir tvungna, när man rullar över som mycket kostnader på kommunerna, att höja skatterna. Detta är traditionell vänsterpolitik men jag kan inte förstå varför alla, lantrådet ler det förstår jag det har hon all anledning att göra, borgerliga partierna står bakom det.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det fanns två huvudorsaker till att jag blev centerpartist. Det ena var svenska språket, det partiet som stod upp för det allra bäst. Det andra var det starka sociala engagemang som fanns ute bland alla kommunalpolitiker, mest gubbar på den tiden men nu är det mer jämställt också i vårt parti. Det gjorde intryck på mig. Det tycker jag att ltl Eriksson genom sitt anförande duckar för, det är lätt att säga att vi ska fortsätta som förut. Den här regeringen försöker initiera både stora och små reformer så att vi ska kunna tillmötesgå ålänningarnas rättmätiga krav på service framförallt de äldre också om tio, 15 och 20 år den framtiden är inte långt borta. Om tio år kommer kostnaderna att vara dubbelt större då kan vi inte fortsätta som förut ltl Eriksson. Vi måste försöka hjälpas åt och vara konstruktiva och inte kalla saker för ”jål”.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sistnämnda att vi ska vara konstruktiva är vi helt eniga om finansminister Nordlund. När han anger orsaken till att bli center så säger jag, välkommen över till ÅF. Vi jobbar verkligen för det svenska språket på allvar och tar upp det i alla sammanhang. Vi har också vårt sociala ansvar därför la vi de förslag vi har lagt bl.a. när det gäller barnfattigdomen, som är fattigdom i ordets dubbla bemärkelse. De förslag vi lägger, allt är finansierat. Och igen vi vill inte att allt ska vara som det är, vi lägger förslag för hur man kan stimulera köpkraften i det åländska samhället och för företagen. Vi har inga förslag hur vi ska stimulera offentlig sektor för de sköts alltför väl av den regering vi har nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack talman! Jag bli fundersam när jag lyssnar på ltl Eriksson. Menar ÅF att man trycker på pausknappen i självständighetsarbetet när ekonomin knakar på Åland och i riket, eller uppfattade jag det fel? Jag saknar självständighetsdebatten i lagtinget ska den stanna upp nu, framförallt arbetet med svenska språket som ledamoten påstår gång på gång påtalas, den debatten saknas.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Gällande det sistnämnda, svenska språket gick det lättare att få en debatt tidigare för då fick vi stöd av obunden samling men i och med att de har pyst ihop under mandatperioden har vi varit ensam att lyfta upp frågan. Jag lovar i och med att ltl Helander efterlyser att vi måste prata mera självständighet ska jag så fort jag går ner begära ordet att komma upp en gång till och ta den frågan helt skilt den kan jag inte förklara i en replik på två minuter. Det är roligt att ltl Helander saknar det här med självständighet det är viktig.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack talman! Det jag försöker föra fram är att det finns en stor möjlighet att jämföra ekonomin på Åland om vi skulle vara självständiga den debatten hade varit intressant.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Den debatten hade varit intressant och är intressant. Vi har inte mäktat med men vi ska skärpa till oss från ÅF:s sida. Jag är glad att man från obunden samling tydligen är beredda att hjälpa till för då kommer vi att få mera fart. Mycket glad är jag över ltl Helanders replik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack fru talman! ÅF:s näringspolitik tycks begränsa sig till bidragspolitik, mera bidrag. Ltl Eriksson läste kritiskt upp förändringarna i stödpolitiken nivåerna på överföringsutgifterna och då främst bidragsvolymerna. Tror ltl Eriksson faktiskt att Ålands framgångsrika företag, de som genererar stora vinster, stor sysselsättning och samfundsskatter är uppbyggda och beroende av bidrag från oss skattebetalare? Är det enkla måttet på framgångsrik näringspolitik hur mycket bidrag man delar ut?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Nej absolut inte vtm Roger Jansson. Det har många gånger varit en viktig byggsten för att kunna ha företag som Optinova. Exempelvis det högteknologiska företaget i Norrböle som vi besökte, jag letar febrilt men hittar inte namnet på det, blev enbart för att vi kunde använda dessa förhatliga bidrag och matcha deras investeringar så finns det här på Åland annars skulle det har funnits i Sverige i stället. Notera det är inte bara bidrag vi har en motion där vi tar upp byråkratin. Tar vi exemplet med Smakbyn och de expansionsplaner som finns där är helt orimligt hur den här regeringen hanterar duktiga entreprenörer som är beredda att satsa, också där har vi uttalat vårt stöd. Undersökningar bland företagen visar att det inte är lägre skatter, inte mera bidrag utan byråkratin man vill få ner. Där har den här landskapsregeringen missat av det gruvligaste.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är alltså orimligt att landskapsregeringen stöder Smakbyns olika satsningar med 20 procent i bidrag. Det som ltl Eriksson menar är att Smakbyn ännu inte har fått en planering av den mark man avser att exploatera. Där finns inte egentligen några problem eftersom kommunen är fullt villig att ge den byggnadsrätt som önskas. Landskapsregeringen är beredd att ge det stöd som är normala för andra företag. Min fråga är om inte 17,4 miljoner i budgeten för 2014 i direkta överföringar till olika företag är väldigt mycket skattepengar, det är över fem procent av vår budget som i överföringsutgifter delas ut till i näringslivet. Ltl Eriksson vill spara på det mesta men bidragen ska öka.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller Smakbyn har jag inte pratat om några bidrag. Men vtm Roger Jansson i likhet med många andra använder ordet bidrag som ett skällsord. Det har hjälpt till att bygga upp företagsamhet på Åland. När det gäller Smakbyn, planering och byråkrati i det oändliga. Det behövs inte överhuvudtaget det är på andra sidan vägen, det enda som behövs är politisk handlingskraft men den saknas i landskapsregeringen när det gäller detta. Sedan de ekonomiska siffrorna för näringsavdelningen. När jag var näringsminister hade vi exakt lika stor budget på näringsavdelningen som på trafikavdelningen uppbackad av dåvarande lantrådet Roger Jansson. Nu har trafikavdelningen nästan hälften högre budget. Är det då bättre satsade pengar på skärgårdstrafiken det måste tydligen vara så än på näringslivsutveckling, nej jag tycker inte det.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Ltl Anders Eriksson föreslår en enkel lösning för att lösa problemet med att inkomstskillnaderna har ökat hos oss. Han föreslår att ensamförsörjartillägget ska fördubblas. Det är inte så enkelt. Regeringen kommer nästa år att göra en uppföljning av ÅSUB:s utredning över ekonomisk utsatthet från 2007 för att kunna göra fler direkta riktade insatser till de familjer som har de minsta inkomsterna. Vi ska även ta fram ett familjepolitiskt program. Regeringen har redan gjort insatser vi har förhöjt utkomststödet och barnbidraget, vi har inte höjt avgifterna för ÅHS för nästa år o.s.v. Att bara rikta in sig på ensamförsörjartillägget är en för enkel lösning, det är ett mångbottnat problem som ska ses ur ett bredare perspektiv.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Minister Aaltonen säger att hjälpa ensamförsörjarna är för enkel lösning. Varför måste alltid landskapsregeringen ha så komplicerade lösningar. Det ska vara uppföljningar och utredningar o.s.v. Bästa ministern det leder till att ingenting händer även på detta område. All statistik som finns är inte fullödig, det håller jag med om, jag har sökt efter bakgrundsfakta som finns. Men otvivelaktigt är det ensamförsörjarna som har det tuffast. Vi vill vara konkreta och göra något medan landskapsregeringen också här vill utreda. Det är skillnaden på vår politik.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Landskapsregeringen har höjt ensamförsörjartillägget och vi ska även se på ensamförsörjartillägget med fler barn än tre. En grupp som jag skulle vara intresserad av att följa upp är ensamförsörjare och lyfter underhållsstöd. Det handlar om 266 personer där den andra parten inte betalar ut underhåll utan får det via FPA. Jag menar att det ekonomiska våldet och maktutövningen kan vara stigmatiserande och effektiva maktverktyg att använda sig av när en relation har kraschat. Här kan vi gå in med riktade åtgärder från landskapsregeringen. Detta måste vi titta närmare på.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Allt det som minister Aaltonen säger låter ju bra. Problemet för oss vi har inte skattebehörigheten fullt ut, vi har en begränsad behörighet när det gäller sociala stödformerna. När minister Aaltonen säger att det är en enkel lösning vi har föreslagit, den är inte så enkel vi har gått igenom och det är ganska få saker vi konkret kan göra något åt, tyvärr. Vi kan fördubbla ensamförsörjartillägget det är en kostnad på 393 000 men vi har visat finansiering för det, vi tycker att rika Åland har råd med det. Om socialdemokraterna vill utreda så utred på, vi föreslår åtgärder som skulle göra skillnad.

    Talmannen

    Replikskiftena är därmed avslutade.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Bästa lagting det har varit intressant att ta del av de olika gruppanförandena och till det sista får jag inte ÅF:s politik att fungera. Fem procent ska man skära genomgående i hela den offentliga förvaltningen. Den stora breda osthyveln ska också löpa över lagberedningen om jag förstår det rätt. Det går inte ihop med kravet på egen lagstiftning på flera områden. Det är viktigt att se att i den här budgeten stärker vid det som i de facto är självstyrelsens kärna, lagberedningen. Det är viktigt att den fungerar har kompetens och resurser. Framförallt stärker vi den för att vi ska ha en ny självstyrelselag inom kort som kräver resurser. Den fråga som Wille Valve ställde nyligen var ska vi ta det, är mycket relevant. Jag hoppas detta är frågor man ger svar på under debattens gång. Är det sjuksköterskor, lärare, poliser vilka kategorier är det ÅF vill skära i. Jag tror att det borgerliga alternativet verkar vara ett alternativ som de flesta partier tar avstånd ifrån.

    Att kalla reformen inom samhällsservicen för ”jål” tycker jag är under all värdighet. Det visar att man inte överhuvudtaget är beredd att se de utmaningar Åland står inför. Landskapsregeringen lyfter till salen frågor av den karaktären som kräver mycket ansträngningar av oss för att tillsammans kunna hantera situationen på ett förnuftigt sätt. Andra mindre frågor det ser ni inte skymten av dem löser vi ändå.

    De frågor som är stora och viktiga för framtiden måste vi ta hit och diskutera. Och att påstå att landskapsregeringen inte tar tag i offentliga utgifterna utan vältrar över kostnaderna på andra, det är verkligen intressant. Däremot har vi ett ekonomiskt läge där vi från början har sagt, allt ifrån omställningsbudgeten, att alla är tvungna att vara med och bidra i någon mån. Vi har varit tvungna att se över både avdrag och kommunernas kostnader. Man ska komma ihåg att 700 000 euro i index justeringen är 700 000 av 36 milj. som ges ut till kommunerna i landskapsandelar. Vid sidan av det ger vi till kommunerna arbetet med den digitala agendan kommer att gynna kommunerna på ett positivt sätt. Vi ger extra stöd för integration, dessutom har vi beredskap för vi vet att vi har kommuner som befinner sig i bråddjup av ekonomisk förtvivlan att landskapet enligt prövningen måste ha möjlighet att ge en akut slant.

    Samhällsservicereformen är verkligen ett projekt för att tillgodose och stärka kommunerna på lång sikt. Varför pratar vi överhuvudtaget om en samhällsservicereform, kanske vi skulle ådra oss det varför vi överhuvudtaget diskutera en sådan sak? Vore det så att kommunerna kunde presentera för landskapsregeringen en plan och en bärkraftig och stabil ekonomi de kommande 10-15 åren varför skulle vi då behöva en samhällsservicereform? Naturligtvis inte, det är för att vi ser att kostnaderna ökar i den grad att vi är tvungna att agera tillsammans och idag, för att kunna möta de utmaningar som väntar. Att diskutera den här frågan idag kräver öppenhet, kräver, kreativitet, nya tankar och förslag från lagtinget och kommunerna.

    Att sätta käppar i hjulet så mycket man kan tror jag inte är framgångsrikt varken för kommande regeringar, lagting eller för kommunernas framtid. Varför gör vi det här? Därför att vi ser att det fortfarande är otroligt orättvist hur olika medborgare blir behandlade i kommunerna. Om man tänker områdena missbrukarvård, handikappservice, barnskydd, specialomsorg har väl kommunerna och landskapet i åratal varit eniga om att det är områden som man behöver ökad kompetens inom. Man behöver lösa problemen mer rättsäkert, ge mera likvärdig service till alla ålänningar. Det handlar om pengar naturligtvis men det handlar om mycket mer än så.

    För mig är det helt omöjligt att säga att det är bra som det är idag, det är naturligtvis inte det. Så länge det finns barn som far illa och som har rätt till skydd och hjälp oberoende var du bor och på lika villkor så är det inte bra som det är idag. Vi behöver ha ett professionellt omhändertagande i alla kommuner. Så länge kvinnor och barn utsätts för våld i hemmet ska de ha samma rätt till skyddsboende oberoende om de bor i Finström eller Mariehamn. När handikappservicen är sådana att du får vissa förmåner i Saltvik men inte i Sund är det också orättvist. Klart att vi ska behandla människor med funktionshinder på samma sätt. Dessutom är våra sociala system inom dessa områden så sårbara att en hel kommun kan vara tvungen att höja skatten för ett enda missbrukarfall. Jag skulle inte vilja vara den personen, att det är mitt problem som höjer skattebördan för alla i min kommun. Inte skulle jag heller vilja vara en person som var tvungen att gå med mina bekymmer till en socialnämnd där jag visste att grannarna kanske sitter och några andra i kommunen för att avslöja mina privata bekymmer.

    Vi måste vara överens om att sårbarheten i de system vi har idag inte är bra för någon. Nakenheten för individen är naturligtvis inte bra. Inte heller den ojämlikhet det betyder när man får en service på den ena kommungränsen men något helt annat och den andra.

    Landskapsregeringen tillsatte därför en arbetsgrupp, Susannegruppen som tittade på den här frågan under fjolåret och presenterade en rapport i maj. I rapporten finns alla dessa siffror som i dag slås upp som stora nyheter om hur det skall slå mot olika kommuner. Redan Susannegruppen i sin presentation sa öppet betydligt och klart att för man in ett nytt system för att finansiera ett solidariskt finansieringssystem för myndigheten betyder det initialt att vissa kommuner är vinnare och vissa kommuner blir förlorare. Är vi nöjda med det i landskapsregeringen, naturligtvis inte. Vi måste diskutera hur det ska se ut. Susannegruppen skriver uttryckligen i sin sammanfattning att det är viktigt att man har ett utjämningssystem som gruppen föreslår under en övergång på tre till fem år för att det nya systemet ska få komma in. Att man utarbetar landskapsandelssystemet som tar den nya solidariska finansieringsmodellen i beaktande. Mycket klokt.

    Nu går vi vidare. Vi har en lagstiftningsgrupp under ledning av nya social- och miljöchefen Karolina Sandell. Hon jobbar med modellen, hur den ska se ut, fungera och hur en lagproposition kunde fungera. Vi har också ett annat utredningsarbete som vi tittar på hur en solidarisk finansieringsmodell kunde se ut. Siffrorna från 2011 säger hur läget är i dag, vilka kommuner som bär ett stort socialt ansvar och som har stora kostnader inom sektorerna. Det visar på att det finns andra kommuner som har lägre kostnader.

    Beror det på det jag har sagt att man i väldigt små sammanhang inte som medborgare kräver sin rätt, vill inte vara till besvär och ligga kommunen till last. Vi måste diskutera är det ett sådant samhälle vi vill ha? Jag vill inte ha det, den här regeringen vill inte ha det. Vi vill ha ett samhälle som är rättvist där alla med integriteten i behåll, med objektivitet från myndighet till individ fungerar. För den modellen, det gemensamma åtagande vi ska hitta en finansieringsmodell som känns rättvis för alla initialt men också i det långa loppet. Jag ber nu lagtinget att fundera över frågan i ett längre perspektiv än vad som först slår en i ögonen när man öppnar tidningarna. Det som beskrivits som en försäkringsmodell är mycket klokt, d.v.s. alla är med och bidrar. Efter behov, de fall man får upp en kommun det kan vara så att ingen vet på förhand hur situationen ser ut om tio år. I vilken kommun det finns personer som har behov av barnskydd, missbrukarvård, handikappservice o.s.v.

    Det här är ”jålet” vi hanterar i regeringen. Det får man gärna tycka om man vill det, men för oss är det viktigt. Tack.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag blir upprörd när lantrådet står i lagtingets talarstol och säger att ”vi ger till kommunerna”. Ungefär som att landskapsregeringen är så snäll och ger pengar till kommunerna men så är det inte. Vi har ett system där kommunerna är satt att sköta människonära service i enlighet med lagstiftningen som vi bestämt i den här salen. För det krävs det rätt mycket pengar för att kunna upprätthålla den kvalitet vi har. Det offentliga Åland är en helhet man måste komma bort från vi och dem. Lantrådet bygger motsättningar mellan landskapet och kommunerna med sådana uttalanden. Sen igen, påpeka lantrådet att indexjusteringen som nu tas bort är bara 25 procent av det som kommunerna måste höja sina skatteören. I verkligheten har landskapsregeringen pytsat ut på kommunerna genom Gullåsenavgifterna som varje år ligger där och undergräver kommunernas ekonomi.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Naturligtvis har vi ett system och lagstiftning för att det skall fungera med landskapsandelarna. Vi är mitt i en process där vi ska se över systemet, förändra saker och ting för medborgarnas bästa hur det skall fungera för framtiden.  Det här arbetet sker och skall ske i dialog med kommunerna.  Socialtjänsten kommer att ges på remiss till kommunerna för diskussion när vi har ett färdigt system. Där ber jag att man inte gå in och slår fötterna under arbetet som är under beredning, utan har tålamod att vänta och se hur modellen de facto ser ut och vad landskapet kommer att föreslå. Vi har ett stort åtagande kommunerna och landskapet tillsammans för att klara den ekonomiska utvecklingen. På kommunerna kommer stegringen och framförallt inom äldreomsorgen. Jag vädjar än en gång till alla som har maktpositioner i vårt samhälle att se det som en möjlighet och bidra med konstruktiva inlägg för att få processen att gå framåt det gynnar våra medborgare och det är väl därför vi är här.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag efterlyser nog mer ödmjuk hållning från lantrådets sida när det gäller förhållningssättet gentemot kommunerna. Vill man ha en dialog måste det vara en dialog som går båda vägar att man också lyssnar på kommunerna. Det har man inte gjort. Tar man de så kallade förhandlingarna med kommunförbundet, hur gick det till? Fakta presenterades för kommunförbundet, kommunerna hade bara att tacka och ta emot. Vad är det för dialog, lantrådet? Det är ingen dialog det är mera diktat. Så kan vi inte bygga det gemensamma offentliga Åland för framtiden. Jag håller med om att vi behöver reformer. Vi ska göra det tillsammans och i dialog, verklig dialog med varandra.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    På något sätt är det som ett eko tillbaka tre fyra år i tiden där vi stod i helt motsatta roller dåvarande lantrådet Viveka Eriksson och jag. Det var precis så här det gick till under förra regeringen, eller mycket värre kan man säga. Jag upplever att den här regeringen haft en bra dialog och för en diskussion med kommunerna. Vi började vår period med att åka på kommunrunda och både träffa medborgare och kommunledningar för att diskutera. Kommunförbundet har en samrådsdelegation och likaså Mariehamn stad och med den för vi nu regelbundna diskussioner, samråd har vi inte haft i lagens överenskommelses egentliga mening. Jag tycker att det är rimligt att se att utöver 700 000 euro finns det mycket som landskapsregeringen i dag tar på sig ledning och kostnaderna för att utveckla både landskapet och kommunerna, den gemensamma offentliga sektorn. Man kan notera att det kräver tid, pengar, resurser och mycket kraft av oss att jobba gemensamt med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Lantrådet sa i sitt anförande att hon inte fick ÅF:s gruppanförande att gå ihop när man pratar om att ta bort fem procent av konsumtionsutgifterna och samtidigt behovet av en kompetent lagstiftning. Jag rekommenderar lantrådet att läsa våra förslag vi har inte tagit bort en cent på lagberedningen. Det är bättre att läsa förlagen och recensera dem efteråt. Jag noterade att lantrådet sa att de flesta tar avstånd ifrån ÅF:s borgerliga politik. Så sägs det öppet och det är sant jag såg att lantrådet log i mjugg när jag höll mitt anförande. Det är något vi ska försöka göra något åt. När det gäller det här med ”jål” jag håller med fru lantrådet det var ett tillspetsat uttryck. Jag har många gånger efterlyst och också fått löften av lantrådet att vi ska ta fram ett vettigt ekonomiskt underlag så vi får reda på vad vinner, vad förlorar vi på detta. Siffran som presenterades i media kom som en kalldusch för de flesta.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ltl Eriksson anklagar oss för att inte ha läst motionerna så noga då får jag säga detsamma. Det är viktigt att man läser de rapporter, det material och frågorna som kommer från regeringen. Om ltl Eriksson hade läst Susannegruppens rapport så skulle siffrorna inte har kommit som någon kalldusch. Det framgick redan i maj i det material som fanns i gruppens arbete.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Lantrådet blev känslosam i sin replik och det tyckte jag var bra det ska vara lite känsla i debatterna när hon sa att ”allt inte är bra idag”. Det är jag den första att hålla med om. t.ex. missbrukarfallet som lantrådet själv tog upp. När vi for på kommunrundor också i från vårt parti lyftes den här frågan. Vi var de första parti som sa att det är fullständigt orimligt att man har ett missbrukarfall som slår sönder hela den sociala budgeten i en liten kommun. Vi har hela tiden förfekta att man ska flytta upp frågan på landskapsnivå istället för att bygga upp någon bastard till kommunförbund som är helt omöjligt att få någon bra styrning på. Vi håller med om att det inte är bra, men ska försöka lösa det på ett bra sätt i stället. Igen siffrorna fru lantrådet, det sades i går från centerns gruppledare att siffrorna inte ska tas så mycket på allvar utan man ska laborera och ändra, men det är det enda vi har att ta fasta på det finns inget mer konkret.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Därför är det mycket viktigt att inte dra för långtgående slutsatser i ett beredningsskede. Man måste vänta tills man har förslagen klara för sig innan man går vidare. Det är viktigt att inte föra ut den typen av uttrycket som ltl Eriksson gav uttryck för ”bastard” vad är det för något? Är det ”jål” och ”bastard” det vi ska diskutera när vi talar om ålänningarnas framtid, tjugo år framöver. Jag tycker att vi hamnar på fel nivå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! 700 000 drar man bort av de 36 milj. som kommunerna får för att genomföra det vi via lagstiftning har ålagt dem att göra, ungefär två procent. Det ska försöka minimaliseras det är ingenting säger lantrådet. I jämförelsebudgetförslaget 2013 jämfört med 2014 stiger konsumtionskostnaderna för den egna verksamheten med samma procentsats bara det att det är ett plustecken framför. Är det så lätt för kommunerna att klara av en minskning på två procent som det framställs här, varför är det så svårt för landskapet att göra ens något som motsvarar det?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Tidigare finansminister Perämaa vet mycket väl att det inte är lätt för någon det är alltid svårt när siffrorna minskar både i kommuner och i landskapet. Är det inte rimligt att vi hanterar vår ekonomiska situation dels enligt den principen att alla är med och bidrar och hjälper till för att på bästa sätt hantera det. Sedan kritiken över att vi använder PAF medel för en satsning framåt är också intressant. När vi står inför en situation hur mycket ska vi dra i bromsen och hur progressiv ska landskapsregeringen vara i en situation när också andra bromsar in för att ha en helhetsbild av ekonomin. Vi har gått till vår koncernstyrka och tittat vad vi har för resurser totalt sett i landskapet och använt oss av den koncernstyrkan. På samma sätt som ltl Perämaa använde de resurser som stod till buds när han satt ansvarig för Ålands ekonomi.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag behöver inte upprepa innehållet i frågan men jag upprepar min begäran, jag ber att lantrådet svarar på frågan jag ställde i första repliken. I samhällsreformsfrågan sätter lagtinget käppar i hjulet, säger lantrådet. Jag läser ur regeringsprogrammet så här skrev lantrådet för två år sedan ” eftersom reformen kräver en stor samsyn och förståelse i samhället är det viktigt att alla deltar i reformarbetet partierna också. Landskapsregeringen föreslår därför att en parlamentarisk kommitté tillsätts”. Det är inte gjort, vi har lagt fram vårt förslag hur vi vill samordna dessa sociala områden och nu sägs det att vi vill sätta käppar i hjulet efter att vi har förvägrats den här kommittén för fram våra åsikter. Om lantrådet vill skåda den i ögonen som har satt käppar i hjulet är jag beredd att komma upp med en spegel till talarstolen.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi har hittat en metod att jobba med frågan som har varit ytterst demokratisk, öppen och transparent. Vi kom till lagtinget med ett meddelande i juni för att få hela lagtingets diskussion och synpunkter på det som förelåg. Vi uppfattade att lagtinget i stort sett var positiv till det reformarbete som landskapsregeringen gjorde. Där hade alla partier möjlighet att ge sina synpunkter. Man kan inte veta i början precis hur en arbetsprocess av den här kalibern ser ut och hur man ska hantera den, det är möjligt att vi skall komma till det skedet när ett parlamentariskt arbetssätt vore lämpligt att gå vidare med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack fru talman! Samhällsservicereformen där kan vi vara eniga om att det behöver göras olika åtgärder. Det jag saknar är att hjälpa till att skapa förutsättningar för att genomföra något, t.ex. ligger trafiken i en långbänk där kommer vi inte vidare trots flera omröstningar i salen om att vi ska börja göra något konkret. Landskapsregeringen borde skapa förutsättningarna åtminstone när man bor i skärgården ser det från den horisonten. Se till att vår trafik fungerar så att vi kan få ihop verksamheterna ute i skärgården. Det saknar jag.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ltl Sundblom ska få diskutera mycket mera trafik och kortruttsutveckling under debattens gång. Landskapsregeringen har gjort vad vi kan under de ekonomiska omständigheter som råder för att ändå upprätthålla en väl fungerande trafik. Det finns naturligtvis brister och framförallt för att vi har så förfärligt gamla färjor 30, 40 år gamla. Det är investeringar som borde ha gjorts långt tidigare. Skulle det finnas resurser att ösa ur skulle vi kunna beställa nya omgående men det är kostsamma saker och ska finansieras.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack fru talman! Även i denna fråga skulle tillsättas en parlamentarisk kommitté. Två år av regeringstiden har gått och ingenting har hänt på den fronten, handling bör efterlysas.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Väldigt mycket har hänt vad gäller att ta fram det underlag som krävs och skall presenteras för lagtinget inom någon månad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack fru talman! Jag vill ta fasta på den diskussion som förts om Susannegruppens förslag och det remissdokument som skickats ut. Varför väljer man att skicka ut ett remissdokument som uppenbarligen inte är ett förslag från landskapsregeringens sida, som gruppledaren i det största regeringspartiet stod i talarstolen och anförde att förslaget inte gäller, det ska ännu justeras. Varför väljer man att skicka ut det på remiss när 13 kommuner är stora förlorare och framförallt en kommun Mariehamn blir den stora vinnaren, vad förväntar man sig att få för svar?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Saker och ting måste hållas i ordning. Landskapsregeringen för nu en diskussion med samrådsdelegationen för kommunförbundet och Mariehamn stad där vi ber dem att diskutera i organisationerna, få ner diskussionen i era kommuner. Hur ser kommunerna på sin framtid, sin ekonomiska bärkraftighet, hur kan man samordna olika verksamheter för att göra det kostnadseffektivare tillsammans och bättre för invånarna. Vi måste börja diskutera, alla som sitter folkvalda i kommunerna har ansvar för sina kommunmedborgares framtid. Vi vill med remissen som går till kommunerna på sex punkter, varav kommunernas socialtjänst är en punkt, och med det material som idag föreligger diskutera en helhet. Vi vill att kommunerna tar den diskussionen nu, hur agerar vi framåt för att slå vakt om våra medborgares intressen idag och på lång sikt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Är det inte lite sent kommet när man skriver i budgeten att man strax ska inleda lagberedningsarbetet för den nya myndigheten? Nu ska man gå ut med remissrunda för att höra hur kommunerna ser på sin ekonomiska bärkraftighet. Samtidigt skickar man ut ett finansieringsförslag som uppenbarligen inte ens har stöd i regeringen. Tror man att det kommer att leda till något konstruktivt från kommunerna när 13 kommuner förlorar, vad förväntar man sig att få för svar? Den frågan är fortfarande obesvarad.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Från Mariehamn stad har vi redan fått ett bra svar, man har förstått vad vi önskar och vad vi vill diskutera, jag pratar inte om kommunernas socialtjänst utan om helheten, man har förstått vilket läge vi befinner oss i att det är en helhet. Från kommunförbundet finns många konstruktiva politiker ute i kommunerna som precis ser vad det handlar om. Lagberedningen är i gång där tar man fram det konkreta förslaget. När det konkreta förslaget angående organisationen och finansieringsmodellen är klar då går man ut på en regelrätt remiss och begär in den frågans synpunkter från kommunförbundet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack fru talman! Jag vill uppehålla mig vid kommunernas socialtjänst. Det som lantrådet säger om socialtjänsten är alldeles riktigt och bra, jag tror att vi behöver ha en social försäkring men det verkar som försäkringspremien har blivit för dyr för kommunerna. Man blir att fundera på upplägget med hälften skattekraft och hälften befolkning. Hur är det då, den som har bra skattekraft har också största förmågan att betala, att göra rätt för sig. Den som har mycket befolkning och dålig skattekraft, var ska den ta pengarna ifrån? Man borde titta på finansieringsmodellen och kanske skippa befolkningen och hålla sig till skattekraften.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack för den synpunkten och den han ltl Slotte redan tidigare delgett mig. Det är en bra infallsvinkel ingen av oss vet i dag hur hög försäkringspremien blir. Det är ett förslag med 50/50 enligt skattekraft och befolkningstal. Men den parametern ska naturligtvis diskuteras, och man ska ta fram det bästa tänkbara förslaget. Vi har ett arbete som pågår där man jobbat med på finansavdelningen och ÅSUB, hur modellen och helheten ska se ut och att den faller bra ut för ålänningarna på lång sikt.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack fru talman! Det pratas om att man ska diskutera landskapsandelarna också till socialtjänsten och på den vägen ska man mildra till kommunerna, det kan säkert vara bra. Om det ska vara ett kommunalförbund har vi också andra kommunalförbund som får sin landskapsandel direkt från kommunerna. Det är kommunerna som får landskapsandelar inte kommunalförbundet. För att det ska vara transparent så bör landskapsandelarna gå till kommunerna och sedan ska de i sin tur pytsa ut till det kommunalförbund man är medlem i. Det blir mera transparent, en del har större landskapsandelar och andra mindre men det jämnar ut sig.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är frågor som fortfarande går att diskutera. Frågan är om landskapsandelar för de sociala områden som myndigheten har ansvar för, ska det gå via kommunernas budgetar eller direkt till myndigheten? Den diskussionen finns fortfarande, vi har inte gått in för det ena eller andra.  Dessa saker skall klargöras när vi tar fram en finansieringsmodell, en lagstiftning och en modell för hur organisationen ska fungera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Lantrådet nämnde helt riktigt att 730 000 är 712 712 euro av slopade index justeringen är cirka två procent av landskapsandelarna som går till kommunerna för lagstadgad service. Vi kan också nämna att 712 712 euro är två promille av landskapets totala budget, den är tio gånger mindre i det sammanhanget. Det försvaras med att man ska slopa att man satsar på några reformer bl.a. digitala agendan. Min fråga är på vilket sätt kommer den digitala agendan att hjälpa våra kommuner. I kommunerna är det mycket oklart hur den digitala agendan kommer att hjälpa till att göra kommunerna effektivare, kostnadseffektivare där borde en precisering vara på plats.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Det arbete som landskapsregeringen gör nu görs också för landskapsförvaltningens del, för ÅHS och våra myndigheter tillsammans med kommunförbundet och Mariehamn stad. Det betyder att vi tillsammans utvecklar den gemensamma offentliga serviceproduktion som vi kan erbjuda medborgarna över nätet, att man oberoende var man bor ska kunna hantera sina kommunala eller landskapliga ärenden via datorn. Den typen av tjänst vill vi utveckla tillsammans, jag tror att ltl Asumaa måste ha ett långsiktigt perspektiv. Detta är inget som blir klart i morgon eller nästa år Vi har startat ett viktigt arbete att uppdatera, modernisera våra egna servicetjänster och vi önskar att kommunerna ser vilka möjligheter det kan ge. Vad kan den möjligheten ge oss i Lemland, i Sund, i Brändö och ta det till vara så att det blir av verklig väsentlig framtidsnytta för kommunerna.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack fru talman! Att kommunförbundet skulle vara med och få nytt av detta har jag svårt att förstå, jag sitter själv i förbundsstyrelsen som ordförande. Vi har fortfarande inte sett någon nytta hur det skulle gynna våra kommuner som hör till kommunförbundet, men vi har en plats i en grupp och får säga vår åsikt. Tittar vi i budgeten har hela den digitala agendan kretsat kring axeln landskapsregeringen, ÅHS och Mariehamn stad det är där pengarna sätts in. Och som lantrådet helt riktigt säger landskapsregeringsservice som utvecklas tillsammans med ÅHS och Mariehamn stad några andra kommuner finns inte med i projektet. I Lemland utvecklar vi våra egna e-tjänster helt med egna pengar.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Senast vi diskuterade frågan ltl Asumaa och jag var det inom ramen för samrådsdelegationens överläggningar. När ltl Asumaa kom med invändningar då var mitt svar till ledamoten att försöka se möjligheterna. Det är klart att vi går först, landskapet han själv stort behov av att uppdatera sin digitala agenda, att reformera vår hemsida och många av våra tjänster. Vi börjar för att vi vill och är övertygade om att det behövs. Mariehamns stad och ÅHS är med för de vill och ser att det behövs. Kommunförbundet och kommunerna på Åland kommer att se nyttan av det. Vårt mål är att så bra skall projektet blir att alla ser nyttan av att medverka och därför är dörren öppen för alla kommuner på Åland, den som vill och ser möjligheterna är välkommen med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack fru talman! Lantrådet tar upp den nya sociala myndigheten som ska skapas och lyfter fram den som en framtidsmyndighet. Man blir rädd när man tänker på de reformer som har gjorts tidigare. Gymnasiereformen som inte blev vad man hade förväntat sig den blev dyrare än vad skolorna tillsammans kostade och man har inte kommit på rätt ännu. Tidigare har sagts att reformen skall spara pengar men man har övergått till att det inte kommer att spara pengar det blir bättre för klienten eller för den som är i behov att utnyttja myndigheten. Var är det som är så dåligt med det som finns idag, om man inte kan spara pengar i den här reformen för det är väl det som är utgångsläget?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag har en bild med mig som jag inte tror att lagtinget ser som vi har jobbat ganska mycket med kring de offentliga konsumtionsutgifterna som stiger ganska brant upp till 2030. Den kostnadsökningen försöker vi dämpa genom att arbeta tillsammans. Jag har förstått ÅF:s åsikt man tycker inte att det behövs det är bara jål. Men vi gör det i alla fall och jag tror att det är viktigt att komma ihåg att om ÅF fått bestämma hade fortfarande sju skolor varit sju. Majoriteten anser att det finns vinster att göra om man gör saker tillsammans. Man måste komma ihåg att jämföra hur skulle kostnadsökningen sett ut om sju skolor har fortsatt vara sju skolor och hur ser den ut i dag? Den jämförelsen måste man använda sig av. Jag tycker inte att man generellt kan säga att alla sammanslagningar och allt vi i dag har förändrat på Åland genom tiderna, från ÅHS till gymnasieskolor och annat skulle vara något bevis på att saker blir dyrare. Titta på vad det skulle ha blivit annars om vi inget hade gjort. Därför säger landskapsregeringen att vi måste göra idag, ta tag i situationen nu. Våra medborgare tittar inte tillbaka på oss om tio år, och tycker att vi var jätteduktiga om vi inget gjorde.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är svårt att göra beräkningar på något som har försvunnit framåt. Från socialdemokratiskt håll säger man, titta inte bakåt utan se framåt och nu ska det göras jämförelser med skolor som har försvunnit och slagits ihop vad kostnadsutvecklingen skulle bli där. Jag får be lantrådet att göra den beräkningen själv och komma med den till mig om hon klarar av det. Det är en omöjlig uppgift. Vi är inte emot reformer absolut inte, men det blir kostnadsdrivande och det är något fel. Att man ska spara på konsumtionsutgifterna som kommer att stiga i framtiden vad är det som säger att inte den nya myndigheten följer med kostnadstrappan. Det finns inte beräkningar i dag som säger att det blir billigare. Man driver igenom något där man inte har gjort förstudier för att se vad framtiden blir.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Man måste ha förtroende för andra människor och andra politiker. Ingenting blir billigare per automatik, naturligtvis inte. Det kräver hårt arbete och att man ser på strukturerna. Har man dyra strukturer eller går det att göra dem effektivare. Det greppet har vi med oss från första stund och man måste komma ihåg att det är kommunernas socialtjänst, den blir så dyr som kommunerna är med och beslutar. Det är också lagtinget som beslutar om hur lagarna ska se ut. Man måste komma ihåg att det finns andra parametrar vid sidan av pengarna. Reformen syftar till att skapa ett bättre samhälle det skulle jag gärna vilja höra mer av från ÅF, inte bara hur vi ska dra ner på allt utan vad är det för samhälle vi ska ha, vad är det för framtid vi ska skapa? Vi är samhällsbyggare som sitter, här inte revisorer.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Inledningsvis vill jag poängtera att hela moderata lagtingsgruppen står bakom Susannegruppens förslag och ser med tillförsikt fram emot vad det kommer att resultera i. Anledningen till att jag begärde replik var diskussionen ute i kommunerna hur det fungerar i dag, det är en paradox som jag vill utveckla lite närmare. Det var olika service i olika kommuner, att den ena är bättre på det ena och den andra bättre på det andra och det var ett problem. Det är anledningen till att vi har kommuner vi har ett självbestämmande vi ska kunna ha närdemokratin att påverka. Jag är inte den som står bakom att vi ska ha kommunerna kvar att jag ifrågasätter deras varande eller icke varande. Ska kommunerna vara kvar måste det vara för specialservicen att vissa satsar på badhus och andra satsar på åldringar o.s.v.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Naturligtvis, därför arbetar vi med en samhällsservicereform som utgår ifrån en kommunstruktur men där vi jobbar med servismodellerna, hur saker och ting kan göras effektivare. Klart att det finns regionala avvikelser, lika blir vi aldrig. Den kommunala självbestämmanderätten är sådan att man kan färga sin kommun åt olika håll. Det är otroligt viktigt att alla ålänningar, medborgare i vårt samhälle har och får den service som de enligt lag har rätt till. Där ska man vara kompromisslös om att det ska vara rättvist, likvärdigt och hantera människorna, ofta i en mycket sårbar situation, med respekt och med den objektivitet mellan myndighet och individ som vi kan kräva av ett rättssamhälle.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Ordet ges till vicelantrådet Roger Nordlund för att presentera lagförslaget om landskapsandelar 2014 som i enlighet med lagtingets beslut skall debatteras tillsammans med budgeten.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Tack, fru talman! Det här är ett ämne som redan delvis har diskuterats nästan en dag. Detta är lagförslag nr 1/2013-2014 och det är en lag som ger landskapsandelarna för 2014 och som fastställer i lag att vi inte göra någon indexjustering för basbeloppen nästkommande år. Det görs av två orsaker dels för att vi har ett ansträngt ekonomiskt läge i landskapet som helhet. Under sommaren kom det många negativa ekonomiska besked gällande landskapets ekonomi, föll totalt 33 milj. i förhållande till de prognoser som har funnits. De satt i belysning av den övergripande målsättningen att budgeten ska vara i balans till 2015, vilket ett enigt lagting har varit inne för. Detta gjorde att vi måste vidta åtgärder och gå ett varv till genom våra egna verksamheter och se vilka övriga kostnadsposter vi har i vår budget. Vi valde att invänta den utvärdering av landskapsandelarna som ska göras under nästa år och istället frysa beloppet som det är 2013, alltså inte göra någon indexjustering.

    Den andra orsaken är att vi står inför ett stort utvecklingsbehov, som debatten har visat, när det gäller hela offentliga sektorn på Åland, landskapet och kommunerna måste göra stora reformer. Vi måste tillsammans göra många saker för att kunna möta den utmaning om tio år när vi har dubbelt större kostnader inom kommunala sektorn för äldreomsorgen och för de omsorger som ligger inom kommunernas ansvarsområde. Om 15 år har kostnaderna tredubblats, det handlar om att vi måste ha resurser till utveckling och förändring. Det har vi tagit upp i budgetförslaget 2014 och jag tycker att det balanserar relativt väl med den inbesparing som vi gör genom att inte göra indexjusteringen utan satsar motsvarande pengar på utveckling tillsammans med och för den kommunala sektorn.

     Fru talman, jag vill nämna två saker till, dels en bekännelse att i budgetförslaget borde det ha funnits med en kompensation för förändringar av grundavdraget motsvarande ungefär 140 000 euro. Det kom försent till min kännedom för att hinna reagera när vi jobbade med budgeten. I och med att grundavdraget förändras i riket förändras det också här, det höjs med cirka 50 euro. Vi kommer att diskutera saken tillsammans med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad inom ramen för det samråd och den överenskommelse som vi har. Min grundinställning är att det skall kompenseras för det står klart och tydligt i det avtal vi har mellan landskapet, kommunerna och Mariehamn stad. Det kommer att föras till lagtinget inom cirka två till tre veckor när vi samtidigt har fått samfundsskattefördelningsprinciperna och den lagstiftningen klar som är på gång i riket. Då kommer ett nytt paket, men i det fallet fru talman, kommer vi att stå för kompensation gällande grundavdraget. Det är landskapsregeringens förslag i våra kommande diskussioner med kommunerna respektive Mariehamn stad.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack för presentationen. Det framgår i den allmänna motiveringen att detta lagförslag ska behandlas som en budgetlag, självstyrelselagen 20 § mom. 3. När reformer i offentlig förvaltning ska ske med lag, all makt utgår från folket och den ska utövas under lagarna. Ska detta förstås att det är den enda reform som landskapsregeringen vill föreslå och genomdriva under budgetåret 2014?

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är en lagframställning som gör den legala grunden för att inte göra indexjusteringar för 2014. Det är absolut inget ställningstagande till de övriga reformerna som förbereds inom landskapsregeringen, tillsammans med kommunerna och andra organisationer. Vi har ett jättearbete framför oss när det gäller utveckling som vi kan bereda oss för framtida utmaningar som vi har här på Åland genom den förändrade demografiska situation som närmar sig mycket snabbt.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Reformer genomförs med lag och det här är den första budgetlagen det kommer kanske en till som kompensation för förhöjt grundavdrag i kommunalbeskattningen, men uppenbarligen inte flera. Eller kommer det flera budgetlagar? Har vi några reformen att se fram emot under nästa budgetår eller inte, det är fortfarande oklart för mig?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Några flera budgetlagar kommer det inte för det borde redan vara på bordet för att kunna behandlas i det här sammanhanget. I den takt som de olika reformerna framskrider och vi har kommit till konsensus i landskapsregeringen och har en överensstämmelse med kommunerna på Åland kommer vi naturligtvis att lägga fram olika förslag till lagtinget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi utgå ifrån att man reglera de övriga frågeställningarna som nämndes av vicelantrådet, möjliga avdragsförändringar och kompensationer till kommuner ska komma i lag och vi emotser en behandling av de förslagen. Ursprunget till min replik var att nu kan vi konstatera att en stor majoritet av kommunerna tvingas inför skattehöjningar både på inkomstskattesidan och fastighetsskattesidan och man höjer avgifter, åtminstone delvis ett resultat av det som vicelantrådet och finansministern förespråkar. Fanns det med som en del av bedömningarna hos landskapsregeringen då man kom fram till förslaget att åtgärden sannolikt överförs direkt på medborgarna?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Hur åtgärden hanteras i de 16 olika kommunerna kan landskapsregeringen inte har någon åsikt om, den kommunala självstyrelsen beslutar om det. Naturligtvis måste man inse att en förändring kan påverkar kommunernas ekonomi. Den påverkar också olika, i vissa kommuner har det större betydelse och för andra marginell, om man ser den krassa verkligheten. Möjligheten att ha åsikter fanns men ligger inte inom landskapsregeringens område utan kommunerna bestämmer själva om sina åtgärder.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det kommunala självbestämmandet ska vi givetvis värna om. Det är ett intressant uttalande av finansministern att inte beskattningssituationen och skattetrycket i det åländska samhället ska kunna vara föremål för åsikter hos landskapsregeringen. Vi menar att beskattningsfrågor och var nivåerna ligger är av stort intresse får det åländska samhället, och vi kommer att ha åsikter om de frågorna framöver.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Det är helt riktigt att skattetrycket är av stort intresse. Vi ska komma ihåg att på Åland är skattetrycket ca 1,5 - 1,6 procent lägre än vad skattetrycket är i landet som helhet, vi har ändå en relativt god situation. Vi hade ett landskapsandelssystem som totalt sett utjämnar skillnaderna relativt väl mellan de olika regionerna och kommunerna beroende på vilken skattekraft man har. Jag tror, fru talman, orsaken till varför åtgärderna görs är en signal både till lagtinget och till kommunsektorn att den nivå vi har på landskapsandelarna är den som är möjlig med vår offentliga ekonomi på Åland idag. Under de kommande åren kan man inte räkna med att landskapsandelar ska stiga. Vi måste se till att vi organiserar, arrangerar oss att de befintliga resurserna ska räcka till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Att kompensationen kom upp i anförandet gjorde att mitt anförande minskade med 1/3. Det är glädjande nu behöver man inte lyssna på det en gång till, nu är det klargjort en gång för alla. Förhöjningen av avdrag påverkar direkt skattebasen för kommunen, den minskar enligt de finansieringsprinciper vi har så det behöver kompenseras. Jag och många andra är glada att kommunförbundet påpekade för finansministern att detta kanske inte var rätt och riktigt. Man har lyssnat på kommunerna och kommunförbundet och rättat till misstaget. Det ska finansministern ha kredit för.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Tillvägagångssättet har hela tiden varit avsikten ifrån landskapets sida och vi har meddelat det till kommunförbundet och Mariehamn stad att vi kommer att begå på det sättet, som även gjordes 2010 man tog upp det i budgeten sedan kom man med en lagframställning till lagtinget som reglerar den legala grunden för arbetet.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, herr talman! Vi hörde att lagstiftningen kommer i ett senare skede den hinner inte med här i budgeten då är det klargjort. De mest trevliga vi har här är en budgetmotion elva som behandlar ärendet, vi utgår ifrån att den blir antagen och godkänd då har vi en hemma av femtio.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag förstår att det är många som önskar och det skulle vara bra om man kunde göra så, men då har vi inte insett allvaret i den ekonomiska situationen vi gemensamt sitter i, landskapet och kommunerna. Vi måste försöka vara återhållsamma och de resurser vi har skapat satsar vi på utveckling för de utmaningar vi har framför oss. Det känns jobbigt att stå prata om det som händer om tio femton år, det finns ingen riktig klangbotten i det man tittar på hur det ser ut nu och nästa år. Tio år ligger inte långt bort, kära ledamöter, då kommer kostnaderna inom kommunala sektorn för omsorgen att vara dubbelt större än idag. Fundera då vilket skatteöre det ska vara i kommunerna hur man ska möta det? Hur ska vi klara äldreomsorgen när kostnaderna har blivit tre gånger större om 15 år? Det är vad landskapsregeringen jobbar med och vi önskar att vi kunde få en konstruktiv debatt kring det, för det är ålänningarna värda.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. I den fortsatta debatten är anförandetiden rekommenderad till maximalt fem minuter.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Budgetförslaget presenterades igår som det skulle vara frälsningen och blev till vissa delar tjockt att svälja. Jag har i flera sammanhang sagt att det finns mycket bra i landskapsregeringens handlingsprogram men man måste sluta darra på manschetten och göra det man har sagt att man ska göra. Åland behöver utveckling, moderna instrument och modern lagstiftning. I vissa fall verkar landskapsregeringen sitta i sitt elfenbenstorn och vara lyckligt omedveten om vad som pågår. Ibland verkar det som landskapsregeringen och majoritetspartierna sitter i sju elfenbenstorn. Det kommer ut motstridiga uppgifter om allt från det nya EU-programmet till en portionsregel. Det verkar som vi har en backlash när det gäller den s.k. fixarpolitiken. Budgethålen stoppas med PAF-medel och för varje stoppat budgethål kan man se en tydlig partibokstav. Det som beskrivs som en grandiositet och reformrekord är till stora delar fortgående processer som varit igång under flera mandatperioder.

    Vill man uppnå något som medborgare, näringsidkare, förening gäller det att ha de rätta kontakterna i landskapsborgen. Låt mig ta ett aktuellt exempel. Är det någon som minns hur snabbt och lätt det var att ordna lagstiftningen om segway? Inget fel i det, tvärtom man knallade in till landskapsregeringen och så var det ordnat. Nu står vi i bered att revidera körkortslagen. Trafikskolorna har bett om att få vara med i processen med sin kompetens, kunskap men det är fullständigt kalla handen från landskapsregeringen. Man får inte ens svar på sina brev som man sänder till landskapsregeringen som man dessutom har laglig rätt till enligt förvaltningslagen. ÅHS visar svarta siffror och man fick besked från landskapsregeringen att man kunde behålla de pengarna. Men knappt hade bläcket torkat på ÅHS budgetförslag innan det kom nya bud för landskapsborgen, 500 euro skulle sparas fast man gjort ett budgetförslag redan. Från den liberala oppositionsbänken är vi fascinerande över hur landskapsregeringen i budget efter budget skjuter fram verkställighet från handlingsprogram, via omställningsbudgeten och nu budget 2014. Nu är debatten i gång och vi ser fram emot att få svar på våra och ålänningarnas frågor.

    Liberalernas affärsidé är ekonomiskt och socialt ansvar. De flesta av nutidens stora frågor kräver ett ekonomiskt perspektiv vare sig man gillar det eller inte. Det handlar om allt från hur en kortrutt ska utvecklas, hur ett politiskt löfte om en tandvårdsreform ska förverkligas eller hur man ska driva igenom en ny struktur för socialvården.

    Politiska diskussioner förs i hela Norden om finansieringen av välfärden i framtiden och vad som är grundnivån för alla. Samtidigt får inte systemet urholkas, vad händer om skattetrycket fortfarande är högt och medborgarna upplever att man får allt mindre för sina skattepengar? Vad kommer det att offentligt hållbart kunna garantera, och vad behöver vi ansvara för själva? Vilka lösningar krävs för att alla ska kunna ha en sådan möjlighet? Långsiktigt behövs nya resurser till välfärden från andra källor än skatterna, kanske delar av svaret finns i att tänka annorlunda.

    I går tog lantrådet upp barnomsorgslagen och handikappservicelagen som något negativt och som var kostnadskrävande. Jag vill tvärtom påstå att det var något helt nytt tänk när vi la fram både barnomsorgs- och handikappservicelag. I den nya barnomsorgslagen införde vi nya viktiga rättigheter för grupper som har det tufft. Vi lagstiftade om att alla barn med speciella behov har rätt till specialbarnträdgårdslärare, gruppfamiljedaghem som underlättar för kommunerna och att alla barn skall ha rätt till specialfritidshem så länge man har läroplikt om man har någon funktionsstörning. Barn som går i träningsundervisningen har läroplikt i elva år. Men vi tog bort en lagstadgad rättighet för vårdlediga familjer att ha sina barn under tre år på dagis. Kostnaderna för reformerna låg på 200 000 euro medan rättigheten som vi tog bort sparade drygt 700 000 euro för kommunerna. Det gjorde att vi kunde frigöra resurser till att förverkliga handikappservicelagstiftningen. Det var ett helt nytt sätt att tänka och det går att prioritera bara man vågar tänka lite kreativt och nytt.

    Frågor vi behöver ställa oss är hur de befintliga resurserna används idag, ur både ett demokratiskt som ett kvalitetsmässigt perspektiv. Är det viktigt att skatterna för välfärden används så effektivt som möjligt? Hur prioriteras det mellan de olika utgiftsområdena i dag? 700 milj. ska vi sätta på broar och vägar samtidigt som landskapsregeringen säger att vi ska fara till Helsingfors och begära extra anslag för Vårdöbron. Nej, gör om landskapsregeringen och gör rätt, 7 milj. på vägar och broar.

    De politiska modellerna visar sig när de kommer från höger och vänster att de inte är hållbara och inte heller funktionsdugliga. Både samhället och den fria företagsamheten behövs, och svaret bästa lagting finns i mitten.

    Från liberalernas sida har vi skrivit budgetmotioner som visar på alternativ, andra lösningar och nytänkande. För det första effektivera, spara och göra saker på annorlunda sätt, minska konsumtionsutgifter, få ett regelverk och likabehandling när det gäller PAF-medel. Jag tycker landskapsregeringen ska ta hjälp av de politiker som var involverade i budgetprocessen i stan, hårda effektiverings- och sparbandage men tydliga prioriteringar av vård, skola och omsorg. Landskapsregeringen, fråga Sara Kemetter, Petri Carlsson och Kalle Fogelström.

    Med användning av PAF-medel riskerar landskapet stadens dyrköpta läxa. Vi har byggt upp verksamhet med samfundskatt och vi har lånat till investeringar, nu gör landskapsregeringen exakt samma med PAF-medel och det kan ta en ende med förskräckelse. För det andra vill liberalerna förändra strukturer, göra saker annorlunda och har andra förslag. Vi vill ha ett ekonomiskt råd, en tillväxt- och hållbarhetsfond för näringsliv och ett hållbart Åland, minska oljeberoendet och en annan lösning för socialvården. I budgetmotionerna har vi förslag på liberala reformer som driver utvecklingen framåt men nödvändigtvis inte så kostnadsdrivande. Vi vill ha avdrag för studielån, hållbarhetskriterier för alla stöd och bidrag och en liberal utbildningspolitik med hemspråksundervisning och en modern religionsundervisning.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag begärde replik angående diskussionen om PAF-medel, som det skulle vara något smutsigt. Jag vill återigen återknyta det som flera i regeringskoalitionen har sagt att man använde tidigare alkoholskatten är det så illa nu när det är skarpt läge, man håller på att omprioriterar, mycket reformer på gång att man under tiden lappar och lagar med PAF-medel för att komma framåt. Att man inte sparkade omkull, lägger ned verksamheter som visade sig vara bra att ha längre fram. Ska man i stället använda pengarna till företagandet, till fabriker som köper en ny maskin, robot att man kan sparka fem sex personer i stället? Vad ska man använda pengarna till? Är det så fult, illa, och äckligt att använda PAF-medel för att hålla ihop?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag är mycket glad att ltl Åke Mattsson ställer den frågan för det har gått helt snett. Att vi skulle moralisera över PAF-medel, det sa vicelantrådet också, det har vi inte gjort det är en balansgång på slak lina. Vi har processer i samhället där vi vet att CKP är involverat, att det är företagare som har blivit drabbade. Vi har sagt hela tiden att vi kan använda intjänade PAF-medel, inte bygga upp drift där vi kräver att PAF-medel ska rulla in som man gör när man sätter Husö biologiska station, Bildningsförbundet, Medis där ändrade man sig det förde man in i budgeten igen efter vår kritik antar jag, Visit Åland, Producentförbundet det är en 180 graders vinkling på hela politiken. Vi kan inte räkna med att Paf är en kassako i all oändlighet.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det har vi inte räknat med heller, finns inte med i planerna. Är det så att Paf-medlen försvinner fullständigt inför nästa budget får man ta ställning till det då. Man får lägga ner Husö biologiska station att göra flera radikala åtgärder. Men just nu kan AB Åland segla fram och vidare och vi har tjänstemännen kvar på sina platser. När man sparkar tjänstemän är det personer bakom, det är konsumerande och betalar skatt och upprätthåller konsumtionen och driver samhället framåt. Ett bra sätt att använda PAF-medel är att lappa och laga inledningsvis sen kommer allt mer att fonderas för att ha en buffert för framtiden, vilket finns väldigt tydligt med i planerna. Att fördöma bara för att det är PAF-medel tycker jag känns onödigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det har vi inte gjort. Det jag säger och varnar för så ska vara helt klart att det tydligen inte finns någon plan B det säger ltl Mattsson också. Då drar man in Husö, Bildningsförbundet, stryper pengarna till Visit Åland. Det kommer signaler från kultur- och sociala fältet och från tredje sektorn att det är svårare att få PAF-medel när man stoppar i landskapsregeringens hål, då är vi ute på gungfly. Jag har hört flera exempel utan att fiska efter något svar men man upplever att det är svårt att få PAF-medel till vissa områden i så fall ska man ha kontakter.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Katrin Sjögren för det beröm hon gav Mariehamns stad och hon vet nog själv att hon var delaktig i den kompromissen. Ltl nämnde hållbarhetstanken, vilket jag stöder och vårt parti driver ganska kraftigt och även en modern religionsundervisning. Där har jag ganska mycket att diskutera och kommer att ha ett anförande och hoppas vi kan ha en bra debatt när vi kommer till den punkten. Däremot påbörjade ledamoten sitt anförande med att ifrågasätta kontakterna i landskapsborgen. Tyder ledamoten nu på att det skulle finnas någon form av korruption, jag känner inte igen det här och tar kraftigt avstånd till det.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tog ett aktuellt exempel att det är lättare att få igenom sina åsikter om man har kontakter, liberalerna har alltid jobbat för att det ska vara likabehandling. När det gäller religionsundervisning och hållbarhet återkommer vi till och diskuterar det under utbildningsavdelningen. Man behöver inte vänta med att göra miljömässiga satsningar och få ett mera hållbart Åland vi tycker man ska ha hållbarhetskonsekvenser och hållbarhetskriterier för alla stöd och bidrag som finns i landskapets budget. Vi vill att man tittar på reseavdraget för att få det förenklat och i en hållbarare riktning.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Socialdemokraterna är av den åsikten att det ska vara likabehandling inom landskapsborgen jag upplever inte att det är frågan om kontakter. Det är fördelar med ett litet samhälle där lobbningsprocessen är effektivare än i stora samhällen. Ledamoten nämnde att vissa föreningar inom tredje sektorn får lättare PAF-medel än andra. Jag är själv styrelsemedlem i en förening i tredje sektorn som får ganska mycket bidrag och har stora kontakter med tredje sektorn men känner inte igen detta.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Nej precis ltl Sara Kemetter, sitter vid köttgrytorna. Det här är sådant jag har hört av andra som upplever att det är svårt att få genomslag för sina önskningar, det kan hända att det inte är helt och hållet korrekt. Jag råder majoritetspartierna och landskapsregeringen att lägga detta bakom örat och fundera och vara självkritisk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Ltl Sjögren sa i sitt anförande att det är svårare för vissa att få PAF-medel. Jag jobbar själv inom idrotten och har varit med och sökt PAF-medel och det skedde redan under förra regeringen, då var det slut på att lägga in tjänster och liknande. Den försvåringen gjordes i så fall tidigare än det jag upplevt nu, summan är lika men det är kanske fler som söker. Jag har inte hört det som ltl Sjögren säger, summan där har inte minskat som jag ser det. Sedan nämner ltl Sjögren nytt tänk till välbefinnande. Det har vi försökt göra genom att med utvecklingspengar och främjande av sysselsättning lägga in PAF-medel för att kunna satsa även om det är svåra tider.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Visst är det en 180 gradig omläggning när det gäller PAF-medel. Redan så sent som under förra mandatperioden såg vi att PAF-medlen minskade. Det var inte en stigande kurva, det minskade. Då fanns det en försiktighetsprincip att bygga upp verksamheter, tjänster inom tredje sektorn där folk blir beroende av PAF-medel. Det var helt klart på det sättet att man inte vågade satsa hur mycket tjänster som helst på så osäkra grunder. Vad är plan B ltl Göte Winé om botten går ur PAF-medlen?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Fick svårt att hänga med i omsvängningen av repliken. Först nämnde man om PAF-medel till föreningar sen drog man in 20 15 på slutet om plan B. Plan B för PAF-medel till föreningar kommer fortsättningsvis att finnas och vara en hög prioritet. Tredje sektorn är hos regeringen i stor prioritet och även sysselsättning och utveckling. Vi kan inte bara stå i ett mörkt rum och titta och säga vart ska vi gå, vi måste försöka se vad vi kan göra för att bidra till satsning framåt. Där har vi tagit PAF-medel och det gör vi lika mycket som andra använder spelpengar i andra länder där de ser framåt med forskning. Vi har tagit del av vad andra gör, tittat där och går framåt. Inte bara står och stångar i ett mörkt rum.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det tar jag som ett löfte från ltl Winé. Vi har en budgetmotion där vi skriver att vi vill ha en fungerande ungdomsgaranti, där kan vi snacka om att gå till handling. Det är inte nämnt överhuvudtaget i årets budget, där kommer liberalerna att ligga på var så säker på det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Ltl Sjögren låter både arg och ilsk och vill inte alls kännas vid att hon tagit fram kostnadsdrivande lagar under sin tid som minister. Nog måste väl ltl Sjögren tillstå att hon har varit med och tagit fram den nya handikappservicelagen som bidragit till att kommunerna har fått ökade nettodriftskostnader. 2009 låg kostnaderna på 2,8 milj. och 2011 på 3,6 milj. under den tiden handikappservicelagen trädde i kraft ökade kostnaderna med 800 000 euro. Inget fel i det men visst har det varit kostnadsdrivande man kan inte säga något annat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Visst är det så när det gäller handikappservicelagen, vad skulle ha varit alternativet, att ålänningarna inte skulle haft en handikappservicelag? Det vi försökte göra var att sy ihop ett paket där vi finansierade också handikappservicelagen. Jag tror att minister Aaltonen har större problem än de om man tänker på de löften socialdemokraterna gjort med tandvårdsreformen t.ex.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Nej, inte det heller tycker jag att helt stämmer. Sen mandatperiodens början har 2300 fler människor fått rätt att gå till ÅHS-tandvård. Det handlar om åldersgruppen 26 och 27 åringar över 500 personer, skärgårdsborna kommer nu att få komma in som är runt 1500 personer. Alla på de tre institutionerna som finns har nu fått ÅHS-tandvård, garantipensioner, vårdbidrag för pensionstagare, nästa år kommer det som bor på serviceboenden o.s.v. Vi jobbar framåt med tandvårdsfrågan men måste ta det i den takt som den ekonomiska situationen tillåter. Sedan måste ÅHS spara sa ltl Sjögren, 500 euro, det var betydligt mer som föll på ÅHS sparbeting, 500 000 men där ser prognoserna ut att gå på ett överskott på 2 milj. det fanns ett utrymme att dra ned på ramarna där.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Fast ÅHS slukar en stor del av landskapets budget så visar det sig att det kastar väldigt mycket. En stor del för att det har gått bra för ÅHS att vi har betydligt mindre vård utom Åland det är en post på 8-9 milj. i ÅHS budget. Man ska vara lite försiktig hur man klappar sig för bröstet. Vi kan läsa om Gullåsen. I fjol stod det att det finns arkitektritningar, skissritningar, en arbetsgrupp och att bygget ska sättas igång och det har blivit skjutet på framtiden. Gällande tandvården vill liberalerna se ett meddelande till lagtinget hur tandvården skall utvecklas. Delar av det som ministern klappar sig på bröstet för var det nya hälso- och sjukvårdslagen, man frigjorde resurser för att kunna ta in nya patientgrupper.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det var ett kraftfullt anförande från ltl Katrin Sjögren. Jag blir bestört när ledamoten insinuerar att landskapsregeringen trixar, fixar och mixar med politiken. Vi har ett lagstiftningsprogram och som vi följer. Jag vill därför vara tydlig med att säga att jag känner mig i princip personligt förolämpad av de insinuationer som ledamoten nu plockar fram. Gällande körkortslagstiftningen har jag varit i kontakt med min tjänsteman som har svarat mig så här ”jag har vid upprepade tillfällen haft muntlig kontakt med trafikskolorna som i stor del berörs av körkortslagstiftningen däremot har jag inte skickat ett skriftligt svar jag beklagar det”.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Ministern behöver absolut inte ta något personligt utan bara svara på frågor, vi vill ha svar på våra frågor. Hur kommer det sig att en stor grupp näringsidkare som är direkt beroende inte överhuvudtaget får vara med när man utformar ny lagstiftning? Det kan vi återkomma till när lagstiftningen ligger på bordet. Det är väl också lite si och så att man ska ha kontakter, stämmer det?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ltl har alldeles fel. Självklart är det så att intresseorganisationer hörs i samband med att man tar fram en lagstiftning. Just nu har vi ett pågående remissförfarande där även trafikskolorna har möjlighet att komma med sina påpekanden som vi naturligtvis kommer att beakta. Det är först i ett senare skede när vi går in direkt på utbildningsplaner som deras kunskaper till större del kommer landskapet tillgodo.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är som minister säger det ska bli mycket intressant att se hur mycket landskapsregeringen tar i beaktande av de remissvar som kommer. Det har vittgående konsekvenser om man inte hör de som är verksamma inom branschen. Sen vet vi alla att man driver sina egna intressen sen är det upp till politikerna att få en balansgång. Det förekommer uppgifter om att förslaget till körkortslag kräver nya tjänster inom landskapsförvaltningen. Man gör en förskjutning mot privata näringslivet och bygger upp offentlig sektor, vi kan säkert återkomma till det. Jag hör till oppositionen jag har inte alla detaljer, men det vi hör är mycket oroande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Ltl Sjögren är ordförande för liberalerna på Åland och det är mycket allvarligt när man som ordförande för ett av de större partierna står och sprider insinuationer om att den här regeringen skulle behandla grupper i samhället på olika sätt beroende på vem man råkar vara, det anstår inte en partiledare för ett så stort parti. Jag tycker det är konstigt att ltl Sjögren inte förstår att hon kackar i eget bo. Det finns säkert ingen speciellt positiv bild av oss politiker på Åland och minsann blir den inte bättre om man lyssna på Katrin Sjögren och de insinuationer som hon sprider i syfte att vinna populistiska poäng i det åländska samhället. Ltl Sjögren sågar av den gren som hon själv och det här parlamentet sitter på.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det där kallas för härskartekniker. Det jag har sagt är, och skjut inte budbäraren. När vi diskuterade samhällsservicereform, det landskapsregeringen kallar de största demokratiprojekt som någonsin har genomförts, så får vi helt andra signaler. Vi får andra signaler om PAF-medel, hur man tar fram lagstiftning. Strunta i mig, strunta i vad jag säger, att jag kackar i eget bo eller hur vicelantrådet uttryckte det. Svara i stället på frågorna utplåna de misstänksamheter som finns, för det finns ute i samhället.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Talman! Ltl Sjögren ska i så fall lägga fram de konkreta frågorna där det förekommit oegentligheter så ska vi svara på dem, det är en allvarlig anklagelse i ett parlament. Jag vill återkomma till PAF-medlen och dess användning. Plan B, det organisationer och föreningar som är beroende av PAF-medel är aldrig tryggare än vad det är idag. Orsaken är att vi i budgetförslaget för 2014 gör en reservering på 10 milj. euro för att de ska kunna känna trygghet för de kommande åren. Vi har inte tagit mera pengar från PAF än tidigare. Vi har tagit 21 milj. för nästa år, 20 milj. för föregående år och 19 milj. året före, en jämn utveckling. Vi använder bara pengar som redan är intjänade absolut inte några förväntade inkomster. Kom inte med några jämförelser med Mariehamn stad och samfundsskatterna och den kostnadsnivån. Vi har bara sådana projekt som kan avslutas omedelbart eller som är finansierade för de kommande två åren när vi har pengar.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Vi pratade om Husö biologiska, Visit Åland och Producentförbundet vicelantrådet säger att det finns garanterad finansiering för två år fram åt. Jag vill säga att det inte är speciellt hållbart. Vi vet det dilemma som tredje sektorn har och där man är beroende av PAF-medel där har man försökt och haft diskussioner att man borde plockat in saker i den ordinarie budgeten när det var goda tider t.ex. hela kulturfältet. I första tilläggsbudgeten för 2013 skriver vicelantrådet att det ska komma lagstiftning när det gäller PAF-medel och fonden så att alla ser, att det finns möjligheter att bevisa att jag har helt fel, om man tar fram lagstiftning och ger förutsättningar för alla medborgare att bli lika behandlade. Att man får en lagstiftning som diskuteras i lagtinget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Karl-Johan Fogelström

    Herr talman! Jag kommer att beröra följande områden kort hoppas jag, PAF-medel, 2014 års budget som ett led i ett omfattande reformarbete och ekonomin på väg mot en budget i balans. Under de senaste tio åren, inklusive 2014 budgeten som vi behandlar. har landskapet använt PAF-medel för 180 milj. euro. 64 milj. av dem användes under åren 2008-2011 så anslagen i årets budget är ingenting nytt överhuvudtaget när det gäller landskapets ekonomi. Jag som många andra vänder mig mot retoriken kring PAF-medlen där man talar om spelberoende och att PAF-medlen på något sätt skulle besudla alla budgetmedel då PAF-medel och ”riktiga” pengar blandas ihop. Det påminner mig om personen som gick till banken och sa, jag vill ta ut alla pengar som jag har på kontona, vilket han gjorde och när han fick dem och tittade på dem sköt han pengarna tillbaka och sa att han hade hört att banken lånar ut pengar men han ville kolla att hans pengar var kvar. Det är den diskussionen som jag ser i detta. Överskotten av PAF:s verksamhet precis som avkastningen av penninglotteri, tippning, vadhållningsspel i Finland, överskottet från svenska spels verksamhet i Sverige detta är fullständigt legala och rena inkomster. Det är de nationella parlamenten, riksdagarna i Sverige och Finland och lagtinget på Åland som bestämmer hur överskotten ska fördelas, och det varierar från land till land. I Sverige 2009 gick 30 procent till ideella och välgörande ändamål och 70 procent till statskassan.

    I Finland regleras fördelningen i lag. Lotteriskatten inbringade 2012 nästan 100 milj. till statskassan. Åland har sitt eget regelverk som nu håller på att förnyas. Hur det kommer att se ut är i huvudsak en politisk fråga. Den här regeringen kommer fortsatt att hantera PAF-medlen på ett ansvarsfullt sätt enligt det regelverk som i sista hand lagtinget fastställer. Vi ska vara glada att landskapet råder över spelverksamheten på Åland inte minst under en period då det är verkligt kärvt ekonomiskt läge.

    Regeringen har satt igång ett omfattande reformarbete, vicelantrådet Roger Jansson sa att detta kanske är det största reformpaket som kommit sedan självständigheten. Själv gick tankarna till Axel Oxenstierna när han genomförde de stora reformerna i Sverige på 1600-talet. Det är hög tid nu att fokusera på en grundläggande reformering av hela det åländska samhället inkluderande landskapets förvaltning. Under många år hade rått i den närmaste stagnation och det är bra att medel anslås för förändringsarbete. Och det är klokt att använda PAF-medel för förändringsarbete. Samhällsservicereformen kommer att förändra och effektivisera den kommunala och landskapets serviceproduktion till landskapets invånare. Den s.k. Ålands digitala agenda har alla förutsättningar att effektivisera och öka tillgängligheten till förvaltningen för vanliga människor. Beslutet och de första åtgärderna att driftsprivatisera skärgårdstrafiken kommer att sätta stopp för, eller i alla fall dämpa de stora kostnadsökningarna som annars skulle komma för skärgårdstrafiken. Förvaltningen genomgår också stora förändringar bl.a. får vi nytt ekonomi- och budgetsystem, ett fastighetsverk, ett servicecenter för offentligt sektor bildas, offentlig upphandling samordnas, satsning på vindkraft. Samtidigt med detta mycket omfattande reformarbete minskar antalet anställda från 1807 i slutet av år 2011 till 1752 vid utgången av år 2013. Prognosen för år 2014 är 1731 tjänster man rationaliserar inom förvaltningen.

    Beträffande en ekonomi i balans kan sägas att vi är på väg uppåt mot balans i ekonomin. Plockar jag ut bokslutssiffrorna från resultaträkningarna hade vi före utnyttjandet av utjämningsfonden ett underskott 2010  - 30,6 milj., 2011 - 16,8 milj., 2012  - 8,8 milj. Budgeten för 2013 pekar på ett underskott på 4,0 milj. och i budgeten 2014 ett överskott på 4,4 milj. Är det här ÅF och liberalerna, vägen käpprakt åt just det, eller har det blivit bättre?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Det talas om den centraliserade löneuträkningen o.s.v. som ges som ett exempel på samordningsprojekt man har på gång måste jag konstatera att vi hade en motion centralisering och entreprenad av ekonomi och löneräkningsfunktionen, vi hade det 2010 jag får inte ned det exakta datumen. Där sägs det i klämmen ” för att öka kostnadseffektiviteten sammanslås samtliga ekonomi- och löneräkningsfunktioner inom landskapets verksamheter till att utföras centralt av redovisningsbyrån och att tillämpliga delar av redovisningsbyrån bjuds ut på privat entreprenad”. Det sistnämnda kanske inte tilltalar socialdemokraterna. Huvudidén hade vi redan 2010 och det åkte raka vägen i papperskorgen. Vad tycker ltl Fogelström, som är en trevlig karl, om att man levererar idéer och de åker i papperskorgen och efter ett eller två år kommer det upp per retur, det känns lite speciellt ibland.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Socialdemokraterna är rätt praktiska, pragmatiska människor. Bra förslag som spar pengar är alltid välkomna, ni var tydligen framsynta på den tiden. Det här kommer att innebära en rationalisering och om det ska skötas av landskapet eller privat det får man räkna på.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag ville bara nämna det som ett exempel, jag kunde stå halva dagen och läsa upp framsynta förslag som vi har levererat. Jag ville nämna det med tanke på att det har sagts från socialdemokratiskt håll att vi gnäller ifrån ÅF och vi kommer inte med några nya förslag. Vi kommer med massor av förslag men problemet är att det inte kan omfattas när vi kommer med det, utan det kommer senare upplyfta av praktiska politiker som det sades.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag det är väl så att ibland är det svårt för oppositionen att få sina förslag accepterade, det hör till det här spelets regler.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ltl Fogelström avslutade sitt anförande med att ställa den retoriska frågan om den sifferuppräkning som ltl Fogelström gjorde leder käpprätt åt helsike. Som svar på den frågan så leder det käpprätt till ett spelberoende. Det motiverar jag med att ltl Fogelström valde att presentera siffrorna som vi skulle befinna oss i ett skede av balans i den offentliga ekonomin, landskapets budget. Verkligheten är att de siffrorna med plus på slutet endast och bara beror på att vi har en inkomstpost på 36 milj. PAF- pengar som satts i budgeten. När man börjar använda sig av pengarna på det sättet att man försöker måla upp en bild att nu har vi balanserat ekonomin då befinner man sig, befarar jag, i ett spelberoende.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Det ltl Perämaa säger är precis vad jag kritiserar liberalerna för, PAF-pengar är inte riktiga pengar. Vi menar att det är riktiga pengar, det är ett fullkomligt irrelevant resonemang som ltl Perämaa för.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag menar att det inte är det därför har vi reglerat användningen av PAF-medel, spelvinster på ett ganska nogsamt sett i den lagstiftning och de förordningar vi har med tanke på att det vinsterna har uppkommit via en verksamhet som kräver ett speciellt ansvarstagande. Det är fråga om människors pengar som används i en offentligt driven verksamhet där människor också kan riskera att förlora sina pengar. Vi måste vara speciellt aktsamma om hur man hanterar dessa pengar, det är inte bara vi som tycker det utan även lagstiftarna. Socialdemokraterna öppnar upp för något helt annat genom det anförande som ltl Fogelström för fram. Tycker ni så tycker ni så, vi tycker uppenbarligen annorlunda och jag är stolt för att vi resonerar annorlunda i den frågan.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag vidhåller att inkomsterna, överskottet från PAF:s verksamhet som används i landskapsbudget är fullkomligt legala och riktiga pengar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    ÅFgick liksom övriga partier till val på en samhällsekonomi i balans. Personligen gick jag till val på att ”Axelerera” Åland. Vi får nog tyvärr vara så ödmjuka och inse att vi alla hittills har misslyckats ganska fatalt.

    Det ekonomiska läget i världen är synnerligen instabilt även om det ännu inte har märkts i så stor utsträckning på Åland. Men jag vågar påstå att trenden på Åland är betydligt allvarligare än i våra grannländer, med ett näringsliv som fortsätter krympa betydligt, med färre arbetsplatser, lägre skatteintäkter och samtidigt en stadigt växande offentlig sektor. I halvårsredogörelsen formulerades landskapsekonomins utmaning kärnfullt, spara eller öka intäkterna med 20 miljoner 2015, annars väntar banken. Det är precis i det vägvalet som de ideologiska skillnaderna blottar sig bakom budgetens fina ord som utveckling och sysselsättning, tillväxt och framtidstro. Spara i den egna verksamheten, eller spara i någon annans verksamhet? Vill man spara i den offentliga sektorn, eller föredrar man ett höjt skattetryck?  Vill man injicera extra PAF-medel att skapa sysselsättning, tillväxt och framtidstro bland våra företagare och entreprenörer, eller ska det göras av landskapet?

    Med budgetförslaget blir det övertydligt att den sittande regeringen prioriterar sina egna offentliga projekt framom bättre förutsättningar för näringslivet att resa sig ur krisen. När de tre borgerliga partierna i regeringsblocket valde en socialdemokrat till regeringschef, visar det sig nu klarare än någonsin att man också valde att ta en stort steg vänsterut i den ekonomiska politiken. Stöd för det finner man kanske inte i landskapsregeringens retorik, men ack så väl i de siffror som presenteras. Lyssnar man till siffrorna, ser man att landskapets konsumtionsutgifter stiger med nästan 5 miljoner. Mot den bakgrunden känns det lite märkligt att höra lantrådet stå i talarstolen och prata om att ingenting blir billigare per automatik, att det krävs hårt arbete. I verkligheten ökar man de egna verksamhetskostnaderna år för år. Man minskar investeringsutgifterna med 5 miljoner jämfört med årets plan den som presenterades i den röda budgeten för innevarande år. Minskar landskapsandelarna till kommunerna med 700 000 euro, utöver de 4 milj. som togs bort i årets budget. Ökar skattetrycket på Åland 2014 med över en halv procentenhet, utöver fjolårets minskade avdrag.

    I Sverige och Finland, där man har borgerligt ledda regeringar, märk väl borgerligt ledda, sänker man skattetrycket för att få fart på näringslivet, här gör vi precis tvärtom för att kunna bygga ut den offentliga sektorn med satsningar på allt mellan himmel och jord. Det känns som att landskapsregeringen försöker gasa med det som i omvärlden betraktas som en bromspedal.

    Ålands ekonomi måste ses som en helhet, brukar finansministern säga. 2/3 av de åländska arbetsplatserna finns i privat sektor då borde 2/3 av åtgärderna i konsekvens också riktas till privata sektorn. Så gör man nu på andra håll runtom oss för att motverka arbetslöshet, recession och minskad skattebas. Grundorsaken till att det offentliga Ålands intäkter har minskat, är inte utvecklingen i Finland. Klumpsumman växer även i år och har de facto växt nästan 40 miljoner på fem år. Orsaken är att Åland befunnit sig och befinner sig i en recession det har man gjort de tre senaste åren. Att det åländska näringslivets produktion ännu i år väntas minska, som också gör att kommunernas samfundsskatteintäkter och att flitpengen nästan har gått i upplösning. Vad ska vi då göra åt detta? Svaret är kort och gott, vi måste prioritera. Prioritera en måttlig minskning av de egna verksamhetskostnaderna med 5 % istället för att som landskapsregeringen föreslår öka dem med 2 %. Prioritera den digitala agendan, men fokusera på att lyfta landskapets tjänster till kommunernas nivå. Prioritera PAF-medlen till stimulans av näringslivet framom stimulans av landskapsregeringen. Prioritera en miljon till världens antagligen effektivaste näringslivsstöd, sänkt samfundsskatt. Under en övergångsperiod om två år föreslår vi Nordens lägsta samfundsskatt för att öka företagens disponibla medel till nödvändiga lönsamhetsinvesteringar. Prioritera ett allmänt avdrag i kommunalbeskattningen på 2 % för stärkt köpkraft. Prioritera landskapsandelarna så att kommunerna slipper höja sina skatter. Menar då Ltl Jonsson att Åland ska göras om till ett marknadsliberalt samhälle tänker kanske vissa, svaret är givetvis nej. En av de viktigare prioriteringarna handlar om att prioritera kärnverksamheten när man sparar. Därför föreslår vi att endast en minskning med 1 % av ÅHS verksamhetsutgifter i årets budget.

    ÅF vill vidare att lagtinget tar ett större socialt ansvar och hjälper dem som är i störst behov av hjälp. Därför väljer vi bland våra 20 budgetmotioner att föreslå extra satsningar på dem som drabbats av sjukdom, och barn som lever i fattiga familjer. Vi prioriterar ett fullt sjukkostnadsavdrag i kommunalbeskattningen. Alla på Åland ska ha råd att bli sjuka. Vi prioriterar en fördubbling av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Samhället är på många sätt uppbyggt efter att hushållen har två inkomster, där de fasta kostnaderna delas på två. Det är därför inte heller märkligt att ÅSUB:s rapport, ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland från 2007, visar att 45 % av alla ensamförsörjare låg under den relativa fattigdomsgränsen före skattefria transfereringar och det är en åtgärd som föreslås i det programmet som ett sätt att tackla barnfattigdomen. Alla ska ha råd att bli sjuka, alla ska ha råd att vara barn. Sammanfattningsvis, glöm inte att ge extra stöd åt dem som är sjuka och lider av barnfattigdomen, men prioritera näringslivssatsningar framom egna allehanda projekt. Flytta foten från bromspedalen till gaspedalen, så kommer Åland sakta men säkert att börja ”Axelerera”.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! När vi har gått in i budgetarbetet har vi jobbat utgående från tesen att långsiktighet ger de stora vinsterna. Att gå in och göra kortsiktiga inbesparingar som man får äta upp på andra ställen för att man gjort dåliga analyser är inget det åländska samhället är förtjänt av. Därför har den här regeringen startat ett trettiotal olika förändringsstrategier och utvecklingsprojekt som kommer att leda till att konsumtionsutgifterna sjunker. När ltl Axel Jonsson enkelt säger att vi från ÅF:s sida vill spara fem procent rakt av på konsumtionsutgifterna utan att ytterligare analysera konsekvenserna, och säger att de inte får betydande konsekvenser. Då är man farligt ute. Som politiker måste man vara beredd att visa på det som Axel Jonsson var inne på, på vilket sätt leder prioriteringarna till att det drabbar eller ger bättre för samhällets medborgare. Det har inte gjorts hittills.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Självklart, att vi tar konsekvenserna som följer av våra förslag inget snack om saken. Men vi väljer att prioritera att se till att sysselsättningen, det åländska näringslivet mår bra och lägger våra satsningar där. 2/3 av alla jobb finns där vi behöver spara tjänster i landskapsförvaltningen vilket man inte gör totalt sett i dag när konsumtionsutgifterna stiger med två procent. Vi väljer att lägga vårt krut till det åländska näringslivet för att också bygga en framtida konkurrenskraftig skattebas att vi har råd att uppehålla den välfärd som Johan Ehn föreslår i budgetförslaget. Det handlar om ett borgerligt alternativ till skillnad från den socialdemokratiskt ledda regering som Johan Ehn så varmt applåderar.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det skulle vara klädsamt om ltl Axel Jonsson läste budgeten och använde den texten och de fakta som finns där, vi minskar med tjugo tjänster netto. För inte en debatt som svartmålar andra, berätta istället vad ni vill göra. Min frågeställning till ÅF, minus fem procent bra, vilka blir konsekvenserna? Nu används en bred pensel som säger att konsekvenserna inte blir stora. Slut på penseldraget beskriv dem ltl Axel Jonsson, vad får det för effekt att göra femprocentiga inbesparingar. Den långsiktiga lösningen för regeringen som inte är socialdemokratisk de finns också andra partier med där, är att skapa långsiktighet i de strukturerna. Hur ska de strukturerna se ut ltl Axel Jonsson? Att säga att det inte finns satsningar mot näringslivet i budgeten är att inte läsa budgeten. Vill man som ltl Axel Jonsson och ÅF sätta allt krut på att stöda jordbruket på Åland med helt oförändrade bidrag.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi stöder givetvis lantbruket och fått löften från regeringen att man kommer att bibehålla konkurrenskraftig stödnivå även dit. Våra förslag i budgeten tar fasta på att ge det åländska näringslivet som helhet med lägre samfundsskatter, ett lägre skattetryck och stark köpkraft möjlighet att komma stärkta ur krisen. Vi har ett näringsliv som befinner sig i recession. Vad ska vi göra Johan Ehn, ska vi bygga ut den offentliga sektorn ytterligare? Fortsätta öka konsumtionsutgifterna framöver, är det den långsiktiga lösningen för att skapa en konkurrenskraftig skattebas. Som borgerlig politiker föredrar jag inte en sådan väg. Vi har alternativ, kritisera dem i stället för att komma med allmänna svepande formuleringar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Jag uppskattar flera av de saker som ÅF vill prioritera. Jag ser det som en socialdemokratisk politik bl.a. med många andra att värna om barn och sjuka, det är viktigt. Regeringen väljer att satsa på sysselsättningen med bl.a. PAF-medel för att kunna utveckla och främja. Däremot blir jag fundersam när ltl Axel Jonsson säger att den ständigt växande offentliga sektorn i samband med personaltjänsterna. Var finns den ständigt växande offentliga sektorn bland personal i denna blåa budget? När vi debattera budgeten behöver vi hålla oss till fakta.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det har framförts att man minskat tjänster, det är klart att man minskar tjänster om man driftsprivatiserar skärgårdstrafiken. Men man flyttar kostnaden till ett annat moment. Offentliga sektorn som helhet växer, konsumtionsutgifterna stiger, där finns den växande offentliga sektorn. Det är inte svårare än så.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack. Var det inte det som ltl Jonsson sa, stöd det privata näringslivet. Vi driftsprivatiserar och ger näringslivet möjlighet att ta över det vi tidigare haft i offentlig drift. Så får vi kritik för det av ltl Jonsson, nu får vi bestämma vad är det ni vill? Först kritiserar ni regeringen för socialdemokratisk politik, men det är det ni själva vill. Ni vill ha en offentlig sektor som är stor, ni kritiserar oss för att vi driftsprivatiserar skärgården. Vi jobbar framåt med att sänka och få en budget i ram, men det tar tid att vända ett skepp som är stort. Därigenom behöver vi ta obekväma beslut för att jobba med en budget i balans. Det gäller att våga för att ta långsiktiga beslut och inte bara vad som står i tidningen i morgon.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det var uppenbarligen ett missförstånd om ltl Winé uppfattade att jag kritiserar landskapsregeringen för att driftsprivatisera skärgården. Det är ett intressant upplägg men kom inte och säg att man minskar tjänster, tjänsterna finns kvar men i privat regi men kostnaden finns kvar, offentliga sektorn finns kvar skattetrycket höjs i kommunerna, ltl Winé. Det om något säger väl vart den offentliga sektorn är på väg. Skillnaden mellan socialdemokraternas och ÅF:s politik i det här fallet är att vi prioriterar ökade satsningar på sysselsättning inom det privata näringslivet. Det privata näringslivet varslade nyligen 70 personer för några dagar sedan, folk sägs upp det är där arbetslösheten stiger där måste sättas in åtgärder för att vända recession till tillväxt. Vill vi ha full sysselsättning, som socialdemokraterna brukar prata om, kan man inte bara skapa arbetsplatser inom den offentliga sektorn. Det behövs ett näringsliv som en livskraftig och satsningar från det här huset för att se till att det finns förutsättningar på sikt för det. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Egentligen borde ltl Axel Jonsson vara den i lagtinget som stöder regeringen och de lagda budgetförslaget allra mest, med tanke på alla förändringsförslag vi lägger fram som syftar till att vi också om 10, 15 och 20 år ska kunna upprätthålla en bra vård, äldreomsorg och skola på Åland. Fortsätter vi som förut, skär ner fem procent som ltl Axel Jonsson och hans parti föreslår, då kommer det att vara en katastrof om ca fem sex år i den offentliga ekonomin. Vi kommer inte att klara av att upprätthålla servicen med den växande befolkning och den demografiska förändring som sker. Vill man blunda för verkligheten, Axel Jonsson, då kan man argumentera på det sätt som ni gör. Sedan talet om att den socialdemokratiskt ledda landskapsregeringen, själv brukar jag tänka på att det är märkligt att det var först när det kommer socialdemokrat som lantrådet som vi började en verklig konkurrensutsättning och driftsprivatisering av skärgårdstrafiken. Där vi faktiskt har svängt trenden när det gäller antalet anställda, förra året minskat med 50, nästa år med 20 och det här kommer att fortsätta.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Men det syns inte i kostnaderna, de fortsätter att stiga. Inte minskar landskapets verksamhet den snarare ökar. Jag är uppenbart orolig för hur vi ska klara att finansiera den välfärd som landskapsregeringen och ÅF fortsättningsvis vill upprätthålla om vi har ett näringsliv som de mår idag. Har vi ingen skattebas kommer vi aldrig att ha råd med den nivå på service som efterfrågas idag. Det krävs satsningar på näringslivet för att säkra finansieringen framtidens välfärd likväl som det behövs reformer av den offentliga sektorn, absolut, men det måste sätta siktet på att bli kostnadsparande. Det finns inte ett underlag som har presenterats som visar att de reformer som landskapsregeringen gör kommer att leda till minskade kostnader. Presentera det och jag lovar att ni också har ÅF:s stöd.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag är helt överens med ltl Axel Jonsson att vi ska satsa på näringslivet och att det är grunden till att vi ska trygga välfärden. För några dagar sedan hade jag förmånen att träffa tillväxtrådet och det viktiga budskapet jag fick med mig, ta bort de hinder som finns för företagandet. Det var inget prat om bidrag och stöd, utan ta bort de hinder som finns så att vi kan utvecklas som företagare på bästa möjliga sätt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Självklart är det ett viktigt arbete. Därför har vi lagt en budgetmotion om det som vi förhoppningsvis kan få stöd från landskapsregeringspartierna om att göra Åland till Nordens mest företagsvänliga region. Jag tror heller inte att det finns ett företag där ute som menar att en sänkt samfundsskatt under två år, som vi föreslår, skulle vara till nackdel för deras nödvändiga nysatsningar och investeringar som kan behövas för att öka lönsamheten på sikt. Vi har ett konkret förslag på hur vi med världens effektivaste och billigaste företagsstöd, kan man kalla det, en något sänkt samfundsskatt som gör att företagen får mer disponibla medel att göra nysatsningar och nödvändiga investeringar för att öka den åländska skattebasen på sikt. Varför kan vi inte ta till enkla medel före vi krånglar till det med PAF-medel till det ena och det andra utvecklingsprojekt inom landskapsförvaltningen, gör det enkelt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag vänder mig mot nedvärderingen man gör av offentliga sektorn som det skulle vara något av ondo, något vi måste komma åt och slå ner och ta bort. Tjänstemännen ger oss väldigt stort mervärde. Tack vare att vi har så bra offentlig sektor och bra service får vi läkare som kommer till ÅHS och arbetar, de får en lägre lön men det finns andra fördelar med att bo här o.s.v. Självstyrelsen ska utvecklas vi vill ha vårt kulturarv förvaltat och framförallt vill vi ha det svenska språket bevarat. Det finns mycket som gör att vi behöver ha en offentlig sektor som förvaltar och tar hand om detta. Ska man kapa bort en del av pengarna, slänga det på företagarna och säga att här får ni lite lägre skatt, gör vad ni vill med pengarna. Är det något som säger att man inte far på en Egyptenresa eller roar sig med något annat om man får en lägre skatt? Är det säkert att man investerar tillbaka pengarna och bara använder dem till det? Det verkar självklart att pengarna direkt kommer samhället tillgodo, finns det några garantier för det?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det som skiljer ett borgerligt synsätt mot ett socialistiskt är att vi föreslår att det är näringslivet, medborgarna som ska sätta prägeln på utvecklingen och få välja vilka beslut som fattas för att öka lönsamheten i det åländska näringslivet och inte landskapsregeringen som ltl Mattsson tycks föreslå. Det är viktigt att lyfta fram det i sammanhanget för landskapsregeringens nu interna projekt i många fall är jag ytterst tveksamt till att köp av naturskyddsområden ex. kommer att leda till någon betydande tillväxt för Åland på sikt. Jämfört med att föra över de pengarna till näringslivet genom en sänkt samfundskatt på en övergångsperiod av två år när näringslivet har det som allra tuffast så att de har råd att göra nödvändiga nysatsningar.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Anledningen till att jag begärde replik var att jag ville ta i försvar den offentliga sektorn och de personer som jobbar där. Det ska inte känna sig som belastning i vårt samhälle och som vi föder bara för att de ska ha ett jobb. De facto är de personer som tappar jobb, blir arbetslösa och ställer sig i kön och ska ha nya jobb om vi sparkade iväg dem. Det är inte så att vi sparka iväg en därifrån och ger ett jobb i den privata sektorn att det är uteslutande bara gått. Naturligtvis ska företagarna stödas och hjälpas. Men det ska inte vara en skyddad verkstad där heller, det tror jag inte de frågar efter. Vi måste ha kreativa, duktiga företagare och de har vi på Åland de klarar sig utan att vi skyddar dem på detta sätt. Det kan vara bra att det finns en konkurrens för att vi ska få en företagsskog som står när det blåser att det inte fäller allt när det kommer lite problem. Hur lätt ska vi göra det för dem? Det finns en gräns, att man inte pytsar ut hur mycket pengar som helst.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Självklart uppskattar vi i ÅF den offentliga sektorn och förstår givetvis mervärdet av det. Det är trots allt inte stora förändringar det handlar om utan nyansskillnader i den ekonomiska politiken. Vi vill använda PAF-medel som uttryckligen är tillsatta för att skapa utveckling och sysselsättning i det privata näringslivet. Landskapsregeringen vill använda den för utveckling och sysselsättning inom den offentliga sektorn, vilket givetvis är beundransvärd på många sätt. Vi tror att de pengarna behövs i dagsläget när näringslivet befinner sig i en recession i större utsträckning där än inom landskapsregeringens egna projekt. Det handlar om att prioritera och vi får inse att vi prioriterar annorlunda ltl Mattsson och jag men det är väl vad politik handlar om, eller hur?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Wille Valve, replik

    Tack. Ltl Axel Jonsson talade i sitt anförande om långsiktiga lösningar och vi vet alla vid det här laget att ÅF:s vill använda PAF-medel till skattesänkningar enligt budgetmotionerna 24 och 27. Är detta vad ÅF kallar borgerlig politik?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    I dåliga ekonomiska tider när näringslivet mår som allra sämst, satsa på näringslivet med direkt riktade åtgärder i form av t.ex. samfundsskattesänkningar. Det kallar ÅF för en borgerlig politik.

    Ltl Wille Valve, replik

    För egen del tycker jag varken det låter vänster eller höger men däremot lite ett eko från fremskrittspartiets valkampanj där man gick till val på att låta oljefonden sätta sprätt på den norska ekonomin trots att oljan är en ändlig resurs. Vad är detta, borgerligheten eller socialism? Jag tycker det låter som petroleumpopulism.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    I så fall sitter vi i samma båt ltl Valve och jag. Ltl Valve stöder en regering som föreslår att hela Visit Åland på en milj. numera ska finansieras med PAF-medel. Man ska vara försiktig med att rikta kritik, man kommer ganska snabbt tillbaka med samma mynt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Lagtingets plenum avbryts nu för en halvtimmes paus och förhandlingarna återupptas klockan 12:40.

    Ltl Tony Asumaa

    Tack, fru talman! Genom att lagförslag nummer ett debatteras i samband med den allmänna motiveringen ber jag om ursäkt ifall tiden eventuellt kommer att överskridas. Jag vill börja med den allmänna motiveringen och tre motioner i budgetförslaget som berör den ekonomiska politiken i landskapet.

    Det positiva i budgetförslaget för 2014 är att det beräknade avräkningsbeloppet på 212,4 miljoner euro är det högsta någonsin för Åland. Samma gäller lotteriskatt 11,5 miljoner euro, för tio år sedan var det nära noll och det går stadigt uppåt. Skattegottgörelsen är tyvärr nere på samma nivå som 2010, ca 4 miljoner från toppåret när det låg på 36 miljoner. Det är en tydlig och klarsignal för alla i lagtinget att de åländska bolagen inte går riktigt bra just nu. Det gäller att stimulera för att få tillväxt. De åländska bolagen är motorn i vårt samhälle.

    Vi har lämnat en budgetmotion, budgetmotion nummer 8, vad gäller skattegottgörelserna och att stimulera näringslivet. Under allmänna motiveringen föreslår vi på sidan nio, budgetsituationen femte och sjätte stycket enligt följande jag citerar; ”skattegottgörelsen är en inkomst av en sådan karaktär att det inte bör vara en fast del av landskapets löpande driftsutgifter med beaktande av att samfundsskatten för närvarande är historiskt sätt mycket låg och sämre på Åland än i riket ska inte samfundsskatterna utgör ett tillskott för att täcka landskapets ökade driftsutgifter. I en landskapslag bör intas ett regelverk för vad skattegottgörelsen får användas till och som begränsar skattegottgörelsens användningsområde till främst återinvesteringar som genererar nya arbetsplatser och ökade inkomster för Åland”.

    Gällande budgetsituationen i övrigt har landskapsregeringen svart på vitt skrivit ner att man inte lyckas få en budget i balans fram till 2015 som har varit det stora målet, det kan vi läsa från sidan tio i budgetförslaget. Det är bra att man ärligt säger att det är ett mål att sikta mot stjärnorna, man kanske kommer att nå trädtopparna. Att vi slutar höra budget i balans och i stället ägnar oss åt att minimera underskottet i landskapets budget. Vad som oroar oss är kostnaderna som fortsättningsvis kommer att vara högre än inkomsterna flera år framåt, fast man ökar intaget av PAF-medel i systemet. Den tiden som regeringen suttit vid makten har underskottet i budgeten ökat från 17,5 miljoner euro från 2011 till beräknat 52,2 miljoner euro 2014 och fram till 2015 beräknar landskapsregeringen att det ackumulerade underskottet kommer att ligga på 59,9 miljoner euro. Regeringen kommer att lyckas öka budgetunderskottet med 42 miljoner fram till 2015, förutsatt att regeringen sitter kvar.

    Fru talman! I sitt betänkande till budgeten för 2013 hyste finans- och näringsutskottet stor oro för de budgeterade inkomsterna, likaväl utgifterna och utvecklingen av dem. Liberalernas uppfattning att de strukturförändringar som landskapsregeringen föreslår bör leda till att det ackumulerade underskottet successivt minskar fram till 2016. Tanken med strukturförändringar är att effektivisera och göra saker kostnadseffektiva vilket leder till besparingar. Liberalerna kommer att hjälpa landskapsregeringen att jobba för att minimera budgetunderskottet, det är vårt gemensamma mål.

    Den hjälpen har vi börjat arbeta med genom att skriva budgetmotion nummer tio där vi föreslår att till den allmänna motiveringen under rubriken budgetstationer fogas ett nytt elfte stycke på sidan elva, med följande text jag citerar; ” nödvändiga strukturförändringar bör leda till att det ackumulerade underskottet minskar och tillåts inte överskrida 50 miljoner för perioden 2014 och 2016".

    Vi har i salen många gånger pratat om att vi har ett underskott på 9,9 miljoner, vi gör vinst, vi har överskott och de målsättningarna är lite diffusa beroende på vem man pratar med. Att komma överens om ett gemensamt mål för att minimera underskottet på 50 miljoner tycker jag vore en bra sak att jobba med framöver.

    Gällande grundavdraget fick vi tidigare bekräftat av vicelantrådet att en miss har gjorts från landskapsregeringens sida att det inte skrivs i budgeten att den kommer att kompenseras. Den upptäckten kom efter att kommunförbundet påpekade det för landskapsregeringen, vi är nöjda med att den justeras enligt de avtal som finns och bör följas. Skulle inte detta ha gjorts hade det sänkt skattegrunden för våra kommuner vilket hade betytt skattehöjningar direkt för oss ålänningar gentemot det som bor i riket. Lyckligtvis har man sett misstaget och vi har skrivit en budgetmotion om detta och det är glädjande att budgetmotionen är klar före den ens har behandlats, att det kommer att kompenseras och vi utgår ifrån att den godkänns.

    Talmannen

    Den rekommenderade taltiden har överskridit sina två minuter.

    Tack, fru talman! Vad gäller lagförslag nummer ett om slopande av landskapsregeringens indexjusteringar för 2014, skriver man att åtgärden är avsedd att vara en långsiktig inbesparing för landskapet när vi ser den är det en ettårig. Långsiktig borde väl vara flerårig kanske någon kan förklara vad det betyder i sammanhanget när den är tillfälligt ettårig. Man konstaterar vidare att det kommer att ha ekonomiska konsekvenser både för landskapet och för kommunerna, det stämmer mycket väl. Landskapet kommer att spara 712 712 euro det vet vi, det har nämnts två promille av budgeten. Ekonomiska konsekvenser för kommunerna är den att nio av 16 kommuner höjer inkomstskatten, Mariehamn inför skatt för fastboende, fyra höjer den allmänna fastighetsskatten.

    Detta sker samtidigt som flera kommuner höjer sina avgifter, på sopor och annat och gör strukturella inbesparingar. Trots detta har samtliga kommuner ett underskott eller nära noll på sina preliminära budgeter för nästa år. För att göra det ännu svårare för våra kommuner att klara av sina lagstadgade uppgifter föreslår landskapsregeringen att vi i lagtinget ska anta en budgetlag om att slopa indexjusteringar av landskapsandelar för 2014. Man gör det inte precis lättare, men det kanske inte är så meningen.

    Vi liberaler och i princip alla kommuner säger att landskapsregeringen skjuter bollen högt över mål och inte ser Åland som en helhet utan ser mer till sin egen plånbok, egen budget och försöker balansera den. Nu ligger bollen hos oss i lagtinget. Ska vi verkligen tvinga våra redan svaga kommuner till ytterligare skattehöjningar för att finansiera de lagstadgade uppgifterna som vi har ute i kommunerna. Det handlar om lagstadgade uppgifter som måste skötas om. Eller ska vi hålla oss till gällande lag, ge ersättning för den lagstadgade service som vi producerar i våra kommuner och för våra invånare, bollen är här hos oss och hos er.

    Att föreslå en budgetlag om att slopa indexjusteringar för landskapsandelar handlar i landskapsbudget om två promille. För våra kommuner och oss ålänningar motsvarar detta i medeltal 1/2 procentenhet till på skatten, i Mariehamn och Hammarland 0,75 och i Lumparland en procentenhet. I tider när vi måste bibehålla köpkraften för att få hjulen att rulla, snurra i våra kommuner gör man denna åtgärd. Detta är ekonomipolitik på högsta nivå av landskapsregeringen. Den uteblivna indexjusteringen slår hårdast mot de redan svagaste kommunerna och förstärker den regionala obalansen som finns vilket automatiskt leder till större skattehöjningar där såväl skatteintäkterna, nivåerna som skuldbördan redan är hög. Vi ser exempel på Kökar där de har Ålands högsta kommunalskatt på 19,75 procentenheter. Åtgärden att slopa indexjusteringen sparar vi inte en euro på, utan ansvaret för finansieringen av lagstadgad förskjuts ännu mer bort från beställaren i det här fallet bort från landskapsregeringen till producenterna, de åländska kommunerna. Offentliga Åland sparar ingenting. Detta i tider när landskapsregeringen borde lägga av sin kompetens och ekonomiskt kunnande på att se över sina egna höga och ökade kostnader. Nu lägger man i stället tid och energi på att minska budgeten med två promille och göra det svårt och ta pengarna av kommuner.

    Det vi ser är att landskapsregeringen inte verkar ha råd att ersätta den lagstadgade servicen som våra kommuner har ålagts att sköta så är vi liberaler öppna för förändringar, att diskutera ansvarsfördelningen mellan landskapet och kommunerna, lagstiftning och finansieringsprincipen. Men före det kräver vi att landskapsregeringen grundligt förbereder ärendet och utreder effekterna. Tills dess är gjort ska det finansieringsprinciper och lagar som fastställts följas inte kringgås med ettåriga budgetlagar som slopar indexjustering av landskapsandelar för våra kommuner, det här skriver vi i vår budgetmotion nummer nio. Tack, fru talman.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Asumaa det var ett intressant föredrag, föreläsning om Ålands ekonomi. Jag skulle gärna fråga ledamoten om de motioner som lagts till lagtinget från den liberala lagtingsgruppen gällande försöken att begränsa lagtingets rätt att hantera de inkomster som i framtiden skulle inflyta från skattegottgörelsen och från PAF-medel. Man önskar i två motioner dels få regelverket för skatteuppgörelsen och fördelar av PAF-medlen. Vill liberalerna att man ska reglera upp och därmed låsa för kommande lagting denna del? Vi vet att inkomsterna från skattegottgörelsen kan kasta oerhört beroende på vad som påverkar ålänningarnas kapitalinkomster.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Som vi skriver i budgetmotionen, i det läge vi befinner oss med samfundsskatten nära noll måste vi göra något för att stimulera den och inte öka våra kostnader. Vi har inte pengar att pumpa in i åtgärder. Här finns pengarna färdigt och vi är beredda att låsa dem för att stimulera tillväxt och skapa mer inkomster för Åland. Vi ser att det går att justera lagarna år från år, vi har sett det med landskapsandelarna, det går att justera med budgetlagar ifall det inte är hållbart framöver. Just nu behövs åtgärder, och det här är vårt förslag till er. Ni får förstås göra vad ni vill med vår budgetmotion, vi försöker åtminstone hjälpa till med kreativa förslag.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack. Det är jättebra ltl Asumaa jag uppskattar kreativa tankegångar och har ingenting emot önskemålet om att reglera finanspolitiken. Frågan är ska vi faktiskt låsa upp lagtinget på det sättet inför framtiden. Det ger kraftiga inskränkningar i förhållande till dagens relativt flexibla möjligheter att använda inkomstkällorna. Om vi betänker att vi har haft skattegottgörelser under denna tjugoårsperiod som har varierat allt från två milj. upp till 36 milj. Tänk att plötsligt ha 36 milj. i någon form av fond eller liknande, vad det skulle resultera i. Att hela tiden känna att vi inte kan använda pengarna.

    Talmannen

    Tiden är ute!

     Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Som ltl Jansson sa har det varit uppe i 36 milj. nu var vi nere under 4 milj. Samma problem ser vi med PAF-pengar som inte kan hanteras för att de är oreglerade. Vi har föreslagit att det ska regleras för att kunna hanteras på rätt sätt. Nu är det inga problem att hantera 4 milj. ska vi kunna strama åt våra utgifter och minska driftskostnaderna behöver vi reglera någonstans och inte ha en fullmakt in blanco och göra i princip vad som helst med våra pengar. Vi kommer aldrig att få styr på vår ekonomi med sådana principer. Därför behöver förslaget stramas åt och styras upp att det inte går till vanlig drift utan försöker få våra hjul att snurra, skapa nya företag, arbetsplatser, generera nya inkomster till landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Två frågeställningar till kollegan och ekonomen Asumaa som säger att avräkningsbeloppet ökar från 211,8 milj. till 212,3 milj. med 2,5 promille. Då torgför man att vi har ökade inkomster. Inflationen är samtidigt två procent. Ökningen vi har i avräkningsbeloppet är en tiondel av den inflatoriska effekt vi har i vår samhällsekonomi. Tycker ltl att det är korrekt att marknadsföra detta som en ökning av avräkningsbeloppet i reella tal? Andra frågeställningen gäller, ledamoten är ordförande för Ålands kommunförbund med 15 kommuner, landskapet har på två år dragit ner sin personalstab med 70 stycken.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Stämmer helt med inflation. Och promilleökningen, vtm Jansson kanske inte var observant vad jag sade, jag ska citera ”det positiva i budgetförslaget för 2014 är att avräkningsbeloppet är de högsta någonsin på Åland”. Högsta någonsin, vi pratar inte reella termer, det är på 212,4 milj. och så högt har det aldrig varit. 2008 är i den näst högsta nivån på 206 milj.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag har som ekonom alltid varit väldigt noggrann när man gör jämförelser mellan åren att man räknar i realvärde. Vad är pengarna värda, man kan inte jämföra ett antal euro år 2 000 med antalet euro 2013 som ltl Asumaa väl känner till. Samma gäller mellan varje år, klart att man måste göra inflationsjusteringar. I reala tal är inte avräkningsbeloppet det högsta någonsin. Men nog i absoluta tal men det är en annan sak som inte är så intressant att konstatera. Ltl är ordförande i Ålands kommunförbund med sina 15 kommunala medlemskommuner. Jag undrar om dessa kommuner har fullföljt motsvarande sparbeting som landskapet redovisar i bilagan. Där man minskar sin personalstab med 70 personer. Uppfattar ledamoten att de 15 medlemskommunerna har gjort samma stora besparingsinsatser?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Man brukar säga att skönheten finns i betraktarens ögon, också i detta fall var det gäller tal. Vi har hört av vtm Jansson att landskapet går på plus, när andra i regeringsställning säger att vi gör ett underskott på 9,9 miljoner. Skönheten finns i betraktarens ögon i dessa fall. Vad landskapet och vad kommunerna har gjort. Landskapet har minskat 70 personer, då är frågan hur är det möjligt att personalkostnaderna bara ökar från år till år? I kommunerna går personalkostnaderna inte upp lika mycket? Svar på vtm Janssons fråga, ja.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ltl Tony Asumaa nämner säkert fem gånger i sitt anförande indexjusteringen som tas bort kring landskapsandelarna till kommunerna. Det var 700 000 förstod jag, man nämnde två promille och det är det enda man tycker är problemen med budgeten. Landskapsregeringen har lagt en bra budget om man från oppositionen inte kan tänka på något annat att kritisera. Som jag ser det leder inte indexjusteringen till någon skattehöjning i kommunerna. Det är fråga om så små summor, det är helt andra strukturella problem som leder till att vi får skattehöjningar. Vi kan ta som exempel, både i Sverige och i Finland har man sett att det är demografin och de fördyrande lagarna som liberalerna själva har kommit fram.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Det blev råddigt på slutet, jag hörde inte vad ltl Kemetter ville påstå. Att det inte skulle ha någon påverkan på skattehöjningarna, vet inte vilken verklighet Kemetter lever i eller om hon överhuvudtaget läser tidningar och följer med vad som händer utanför Mariehamns gränser. Varenda kommundirektör i 15 kommuner som hör till kommunförbundet har sagt att en av orsakerna till att skatterna höjs är slopade indexjusteringar. Det har också nämnts uppe i statsbacken av någon tjänsteman. Problemet med två promille var inte budgeten, utan problem för kommunerna. Två promille i en budget kan inte vara problem för landskapet men slår hårt mot kommunerna som redan har en svag skatteklass.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag ser Åland som en helhet och är vi inne för en helt annan strukturförändring och en annan situation där demografin och andra fördyrande omständigheter gör att vi ser en skattehöjning över hela landskapet. När det gäller att solidariskt hjälpa till och se Åland som en helhet upplever jag att regeringen har arbetat på det sättet. I början av ledamotens anförande förde han ett resonemang kring ett underskott som inte skulle tillåtas att överskrida 50 milj. Det resonemanget förstod jag inte.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Då får vi ta det en gång till. Det ackumulerade underskottet ökar för varje år för denna regering och före perioden är slut är den nere i 60 milj. Vi anser att de strukturella förändringarna som görs borde göra att kurvan borde peka någon annanstans än rakt ner. Som vicelantrådet nämnde i ett uttryck, ”germunda” det är väl formen på kurvan. Vi vill hjälpa till att få den kurvan flackare och svängd. Vi skulle kunna sätta ett gemensamt tak för hur sort underskottet får bli, att den inte får bli mer än 50 milj. för den här perioden, att vi får kurvan svängd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Tack! I mitt anförande visade jag siffror hur landskapets resultat har blivit bättre, det går i en bra riktning. En fråga till ltl Asumaa, jag vill bli upplyst om var dessa 50 milj. i ackumulerat underskott finns? Finns det på aktiva eller passiva sidan i balansräkningen, och i vilket konto? Till vem står landskapet i skuld med dessa 50 milj. euro?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Frågan är fel riktad, borde riktas till vicelantrådet. De skriver i budgeten på sidorna nio och tio att det ackumulerade underskottet är så högt. Tyvärr, adressen är fel jag kan inte säga balanskonto för jag sitter inte som finanschef. Vi kan tillsammans redan ute det i finansutskottet, det blir inga problem för siffrorna finns i budgetförslaget.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Lagtingsmannen nämnde 50 milj. och då blev jag nyfiken till dem står vi i skuld? Eller vad är egentligen ett ackumulerat underskott eller överskott?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Jag får repetera mitt svar. Siffrorna finns i budgetboken och det kan vi reda ut, sätta in som en beställning i finansutskottet var 50 milj. finns, jag har inte bokföringen framför mig. Det är en övermäktig uppgift att härifrån med ett budgetförslag förklara var 50 milj. finns som ltl Fogelström efterlyser. Vi kan sitta i finansutskottet och reda ut det, konto för konto jag har nog tid med det som gammal redovisningsekonom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ltl Asumaa är både duktig och flitig med siffror och statistik. En av mina huvudpunkter i budgetpresentationen var utmaningen som det åländska samhället har framför sig, och de diagram som ÅSUB har tagit fram om hur kostnadsutvecklingen kommer att vara inom landskapets ansvarsområde och kommunernas framtid 2030. Kan vi vara överens om att det är ganska riktigt? Om vi är överens om det, kommer inom tio år kostnadsmassan som finns inom kommunala sektorn att ha stigit till det dubbla. Inom 15 år kommer den att vara tre gånger större än idag. Då är min fråga till ltl Asumaa. Hur tänker Ålands kommunförbund och ltl Asumaa, vilken plan har ni för att det åländska kommunerna ska klara av att ge ålänningarna den lagstadgade service det har rätt till?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Kommunerna utför den service som är lagstadgad. Det är vi här som behöver bestämma nivån för vad kommunerna ska klara av och vad som kan ersättas. Frågan är fel svängd kommunerna gör sin plikt och det som är lagstadgat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är en mycket allvarlig sak, som jag sa i mitt inledningsanförande i går, man kan inte som tidigare tro att vi kan lösa saker och ting med det ökade landskapsandelar inom den närmaste fem- till tioårsperioden. Vi måste se på servicenivåerna och organisationsformerna. Vilka planer har ltl Asumaa och den organisation han leder? Det känns förmätet ibland vi får en förödande kritik, det är ingenting värt och det är jål det som vi sysslar med. De facto försöker vi lösa en problematik som ligger i de 16 åländska kommunernas ansvarsområde. Skulle jag, lantrådet och andra säga att det finns en lösning man kommer att klara åtagandet som växer fram under de närmaste åren, vad skulle vara bättre men vi ser inte det, vi har inte sett en enda aktivitet. Vi ser kritik mot oss som försöker komma med förslag, vi skapar med det här utrymmet utvecklingsmöjligheter för det behövs det resurser.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vi är givetvis alla glada för att det skapas resurser för att göra saker effektivare. Vi ska inte börja blanda äpplen och päron, jag står inte här i egenskap av förbundsstyrelsens ordförande i kommunförbundet utan lagtingsledamot. Det är onödigt att ta den debatten här det kan vi ta på våra gemensamma möten. Jag kan garantera att alla som representerar kommunerna här i salen jobbar hemma på sin kammare för att inte behöva höja skatterna för sina invånare. Det finns inget tvivel att det inte försöks ute i kommunerna, ingen är så ansvarslös att de låter skatterna rusa över 20 procentenheter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Ltl Asumaa lade mycket av tiden på anförandet kring justeringen av landskapsandelarna. Landskapet jobbar med att minska kostymen få en bättre budget och se på vem som har vilka kostnader. Som jag upplever det är att slopade indexjusteringen av landskapsandelarna den klarar kommunerna av. När man tittar i ÅSUB och kommunernas driftskostnader efter uppgiftsklassen och huvudsektor ser man hur kommunernas sociala kostnader har stigit. Borde man inte se på helheten här kommer det förslag på hur man hjälper vissa kommuner hur man går framåt. Se inte bara på skatten utan se på helheten ltl Asumaa.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vill upplysa ltl Göte Winé att det var två anföranden i ett och samma genom att vi hade ett lagförslag på bordet som behöver diskuteras, och ärendena skulle behandla gemensamt därav mycket upprepningar i det skedet genom att det berörde bara den delen, som information. Vad gäller helheten, absolut vi har framfört det många gånger här i salen vi vill se helheten och se över landskapsandelssystemet först. Att inte orättvisan skall finnas där före vi böjar plocka bort indexjusteringar till höger och vänster, det hjälper ingenting orättvisan finns fortfarande kvar. Det hade varit mycket justare att se över landskapsandelarna och efter det har råd att plocka bort indexjusteringar. Nu plockar man bort dem och grunden är densamma. Den fördelningen kan kännas orättvist.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Ja ltl Asumaa jag känner till det, det jag sa var att större delen av antalen gick till det här. Det var ingen kritik bara ett konstaterande. Jag tycker det är bra att man lägger fram och diskuterar men däremot vill jag gärna se en bredare, det är inte bara indexjusteringen som drabbar kommunerna, det har pratats en hel del om att ltl Asumaa sitter kommunförbundet, utan man måste se på helheten vem har vilket ansvar? Det är kommunerna som har skattekraften och här måste vi titta och att det sen minskar köpkraften. Skattehöjningen är ändå rätt marginell det finns värre förslag om avgiftshöjningar och annat som slår hårdare. Här måste vi titta, vad gör vi, vem ska göra vad, och vem betalar vad framförallt.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack! Skattekraften finns i kommunerna. Lagtinget har den lagstadgade rätten och makten att stadga lagar hurdan service som ska finnas i kommunerna och sedan ersätta den enligt de finansieringsprinciper som finns och vad man har råd till. Det är glädjande att ltl Göte Winé har råd att betala skatt och tycker inte det är någon skillnad med skattehöjningar. Jag hoppas han för fram det budet hemma i Sund, men jag tror inte alla tycker likadant där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker det är befriande att lyssna på ltl Asumaa som med klar och tydlig sifferargumentation visar samma sak som vi visat tidigare. Med den regeringspolitik som först nu leder det till ett högre skattetryck. När vi framförde det avfärdades det som snack, men när man visar samma sak med klar och tydlig sifferargumentation som ltl Asumaa gjorde, det vill jag ge en eloge för, är det ingen som säger emot. Kanske vi tillsammans kan få någon eftertanke i regeringsbåset, vi kan bara hoppas.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Eriksson för den komplimangen. Ingen kan blunda för de fakta som finns i boken. Det är olyckligt att det upplevs olika beroende vem som säger men siffrorna finns där. I budgeten i fjol gjorde man ett försök att visa siffrorna i grafer och tabeller att alla skulle förstå. Att man inte ska behöva sitta hemma kvällar och nätter och pula ihop egna grafer det går att få ut dem på annat sätt här i samhället. Det skulle vara bra om budgetboken var så informativ att man inte behövde stå här och förklara siffrorna utan de kunde slås upp sidan x och alla kunde förstå. Budgetförslaget görs för ålänningar, undrar hur många på gatan som skulle fatta någonting av hur det går för Åland när man läser budgetboken.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Nej, tyvärr är det sant. Tittar man t.ex. näringsavdelningen och alla olika EU-anslag fram och tillbaka är det nästan omöjlighet för en garvad politiker, jag håller helt och hållet med om det. Ltl Asumaa säger att siffrorna talar sitt klara språk, det håller jag med om och det kan man inte blunda för men problemet är att vi har 21 ledamöter som fortsätter att blunda.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Det är ju lite så. Vad gäller budgeten är den extra komplicerade i år. I bokföringen brukar man säga att man har ett avrundningskonto men här är ett samlingskonto på finansavdelningen på 7 milj. Man har samlat alla kostnader från alla avdelningar på finansavdelningen och nollat dem på de avdelningar det ska vara så ingen förstår egentligen de riktiga kostnaderna. Det går att bena ut och det har jag gjort. Landskapsregeringen 200 000, kansliavdelningen 650 000, social- och miljöavdelningen 640 000, utbildning- och kulturavdelningen 1,45 milj., näringsavdelningen 1,28 miljoner, trafikavdelningen 1,9 miljoner. Det borde finnas på avdelningarna men nu har hela 7 miljonerspotten samlats under finansavdelningen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Årets budget har likheter med en kortisonbehandling när man fått en inflammation i kroppen. Läkaren försöker lindra den akuta smärtan med att injicera kortison som lindrar kortsiktigt och när effekten av behandlingen börjar avta kommer smärtan tillbaka. Så upplever jag budgeten för 2014.

    Man löser den akuta bristen på pengar genom att ta in PAF-medel i både drift och investeringar på kort sikt. Men problemet på lång sikt kvarstår och åtgärderna som ska stoppa de ökade konsumtionsutgifterna uteblir. En ökning med ca 4,5 milj. i årets budget av konsumtiosnutgifterna är ohållbart i längden och förutsätter långsiktiga beslut och åtgärder som förändrar den galopperande ökningen av konsumtionsutgifterna. Den stora tilltron till att de stora reformerna inom socialservice och infrastruktursektorn ska ge ekonomiska inbesparingar har inte framkommit i några beräkningar. Man använder uttryck som ”torde” och ”bör” ge inbesparingar. Vad gäller dessa två reformer borde man påbörja en förstudie och en ekonomisk konsekvensanalys var det stora inbesparingarna finns i dessa reformpaket. Utgångsläget har varit att förbättra och garantera samhällsservicen till kommuninvånarna, en likvärdig service oberoende boningsort. God tillgänglighet till servicen och bästa tänkbara kompetens och kostnadseffektivitet.

    Lagstiftningsarbetet ska inte påbörjas före dessa förstudier och ekonomiska analyser har utvärderats. Även alla enskilda kommuner bör ha möjlighet att ge utlåtande på dessa reformförslag, efter det kan man gå vidare beroende på var det kommunerna säger. Enligt nu gällande tågordning så kommer det att bli tvärs emot. Lagstiftningspaketet har påbörjats, kommunerna kommer att presenteras ett färdigt lagförslag där formpaketet är mer eller mindre klubbat. Det här anser jag är fel tillvägagångssätt.

    Det finns delar i arbetsgruppernas förslag som bör klargöras vad gäller infrastrukturen, där det är meningen att en ny organisation ska bildas, Ålands planläggningskontor, som ska styras av ett planeringsråd enligt alternativ ett i arbetsgruppens förslag. Organisationen ska vara lagstadgad och för kommunerna skall medlemskapet vara obligatoriskt. Organisationen skall kvalitetsgranska detaljplanen som kommunerna framställt på egen hand, genom upphandling eller via privata initiativ. Jag förstår ivern från moderater och socialdemokrater att genomdriva dessa reformer där det är staden som är den vinnande parten. Alla säger att det kommer att bli bra på lång sikt, det kan hända, men det finns ingenting som styrker dessa uttalanden. Reformerna bygger på antaganden.

    I kommunerna bli närservicen närdemokratin sämre, en centralisering driver i förlängningen en sammanslagning av kommunerna, detta har också sagts öppet av socialdemokraten Barbro Sundback. Vad säger centern som förespråkar decentralisering och hela Åland ska leva? För mig signalerar det varningsklockor. En ny centralorganisation som ska få en viss status via lagstiftning kommer med all säkerhet att nagga det kommunala planeringsmonopolet i kanten. Vad är det som kommunerna har gjort så mycket fel i sin planering eftersom detta behov blev så hastigt påkallat? Är det landskapets kontrollbehov som måste tillfredsställas eller vad kan det vara? Hur kommer det sig att kommunerna är så dåligt insatta i dessa reformer, fast landskapsregeringen påstår att information har gått ut? I Eckerö har man inte överhuvudtaget diskuterat dessa reformer, Hammarland likaså. Den enda information som har gått ut idag i samrådsgrupperna och där vet jag inte hur de närvarande har blivit utsedda eller om det har varit fritt att komma till samrådsmötena. En stor oro finns åtminstone i Eckerö kommun och man väntar på att landskapsregeringen och den ansvariga ministern åtminstone försöker presentera för varje kommun vad detta innebär innan frågorna drivs vidare. ÅF har ingenting emot reformer men man skall veta effekten av reformen innan man driver igenom den.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund lyfter fram staden som en vinnande part och initierar att det finnas många statspolitiker i regeringen och därför skulle det ha drivits igenom. Det här måste jag kraftigt säga emot. Staden har stått för stora delar av den sociala biten under många år. Bl.a. är de vi som stått för hela grundstrukturen vad gäller social service för hela Åland vi har fasta kostnader för Tallbacken, missbrukarvården och Fältarna. Någon rättvisa måste det bli, vi har blivit förfördelade gällande landskapsandelssystemet och fått mindre, jag måste säga ifrån i det här läget det tyckte jag var populistiskt uttryckt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Landskapsandelarna bygger på att man ska ha likvärdig service på hela Åland. Det bygger på att de som är bärkraftiga och har stark skattekraft skall finansiera sina egna delar så mycket som möjligt, de svaga kommunerna ska få större delar av landskapsandelarna. Jag lyssnade på fullmäktige i Mariehamn via TV och där påstås att man borde få 7 milj. för landskapsandelarna till staden, då undrar jag vad som händer med kommuner på landet som redan är svaga om Mariehamn fordrar 7 milj. av de landskapsandelar som nu finns att tillgå? Jag vill gärna se den ekvationen och vision hur ltl Sara Kemetter har tänkt sig att landsbygden skall leva?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Ltl Sara Kemetter har stort förtroende för regeringen och samhällsreformen och jag tror att vi genom den ser till Ålands bästa. Därför stöder jag den personligen. Däremot kan jag inte gå in i debatt vad som har sagts via TV i fullmäktige Mariehamn, det tycker jag är ifrågasättande jag råkar veta att det var ett av de mindre partierna som uttryckte sig i dessa banor men det kan vi inte argumentera här.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är relevant att ta del av vart stadens representanter önskar att landskapsandelarna ska gå. Det är intressant att veta vad man tänkt sig inom socialdemokraterna hur övriga Åland och de svaga landsbygdskommunerna ska leva om Mariehamn stad rycker 7 milj. ur den summa som finns att tillgå idag. Det betyder definitivt en nedläggning av randkommunerna och en centralisering av hela Åland. Det är väl vad formen har i bakgrunden har som mål att det ska centraliseras och utarmning av landsbygdskommunerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carita Nylund

    Tack, fru talman! I inledningen ondgör sig ledamoten över det faktum att vi använder PAF-pengar, det var jag inne på ingår i mitt anförande. Jag vill höra hur man resonerar kring varför det är det så hemskt att använda spelpengar i budgeten när vi redan använder pengar från spritförsäljningen, som jag också nämnde går. Det är ingen från ÅF eller något annat parti som har ondgjort sig att vi lever på spritpengar men spel är väldigt känslig. Hur resonerar man kring det?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman! För det första att vi lever på spritpengar är den skattefria fördelen som vi har och den är vedertagen på Åland och bland politiker, att vi levt på den i långa tider. Att vi börjar använda PAF-pengar till driften på landskapets budget är ingen bra målsättning. Man ska eftersträva att uppgifterna i driften ska gå via ordinarie budget. Om man sedan använder PAF-pengar via drift eller speciellt riktade mål till svaga grupper tycker jag inte är fel. Nu sprider man PAF-pengar i hur många moment som helst, jag hade antalet klart för mig tidigare, det är det vi motsätter oss vad händer den dagen de försvinner?

    Ltl Carita Nylund, replik

    Tack! Vad händer om folk slutar dricka sprit? Att något är vedertaget betyder inte att det är bra alla gånger. Pengarna har vi redan på konto, vad vill man från ÅF sida göra med dessa PAF-pengar i stället?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag ber ltl Nylund titta i vår motionsflora hur vi vill fördela PAF-pengarna och hur vi anser att budgeten ska läggas upp. Läs gärna igenom motionerna som vi lagt så förstår du hur vi vill ha det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag kunde inte låta bli att småle när jag hörde replikskiftet med Brage Eklund. Det var helt okej att använda PAF-pengar till vad de föreslår i motionerna men inte det som landskapsregeringen föreslår. Orsaken till att jag begärde replik är att det nämndes att hela Åland ska leva. Tittar man på kostnaderna som har varit är det kommuner som Eckerö, Geta och Sund som finns med där och får hem lite, för att man har höga sociala kostnader och är små kommuner. Det är inte bara Mariehamns stad, man behöver titta på helheten och förklara det. Visst kan man svartmåla och säga att det bara är stan, det är Mariehamn som vinner på allting, men så är det inte, det är också randkommunerna och de kommuner som har höga sociala kostnader. Är inte det viktigt för ÅF?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det har sagts förut man ska inte förlita sig på siffrorna från 2011 man ska hålla sig á jour och det var en olycka att siffrorna skickades ut. Jag får be Göte Winé att inte titta så mycket på siffrorna sanningen kan vara helt annorlunda en annan dag. Varför jag sa att Mariehamn är vinnare, titta på utredningarna var är placeringsorterna på alla sammanslagna enheter? De flesta föreslås i Mariehamn och tidigare placering av sjukhus, som hela Åland har varit med och finansierat, har också blivit i Mariehamn. Där har man haft skatteeffekter man har fått inflyttade, det blir det igen nu. Hela sociala sektorn ska flyttas till Mariehamn tror du att alla socialarbetare runt om på Åland blir kvar ute i kommunerna, många flyttar med där arbetsplatsen är.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund nämnde i sitt anförande att vi inte har fått ut något till Eckerö om att ge remissvar på utlåtanden om samhällsservicereformerna. Jag skulle ha varit i min hemkommun om 20 minuter för att vi håller på att ge utlåtanden som bäst. Hur är kommunens intresse att vara med och vara aktiv i dessa frågor? Ni behöver ta en diskussion i Eckerö, varför har inte vi gett svar, eller om ni inte tänker ge ett utlåtande svar? Nu har man möjlighet, som lantrådet nämnde tidigare, har det gått ut sex olika punkter som man ska svara på. Vi jobbar som bäst med dem ute i vår kommun. Vilken arbetsmetod ni har det kan inte jag svara på men nog är vi delaktiga och får möjligheten att vara det. Där kan Eckerö kommun komma med synpunkter om placeringar och annat, men var med och agera.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Punkterna som skickats ut som lantrådet räknade upp, jag kommer inte ihåg alla. Det skulle vara intressant att veta om det i punkterna finns någon förstudie på de ekonomiska konsekvenserna i kommunerna om hur det kommer att slå? Hur kommer servicen och närdemokratin att fungera i framtiden? Är det punkter som är med i frågorna, jag har inte sett dem måste vara något som skickats ut nu i dagarna. Jag anser att när landskapet har drivit på reformerna skulle de ha tagit initiativ och farit ut till kommunerna och informerat, haft en föreläsning för att i slutändan få förståelse i kommunerna. Nu blir det missförstånd som växer som är helt onödigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill vara tydlig, planeringsmonopolet kvarstår hos kommunerna. Landskapsregeringen har inte för avsikt att gå in och ändra plan- och bygglagen och reglera förhållandena mellan landskapet och kommun på annat sätt än vad som finns skrivet i dag. Vad är det då som landskapsregeringen vill göra? Man vill ha ett projekt under tre års tid där man sammanför samhällsplanering, tillväxt och hållbarhet. För att se om det finns effektiveringsvinster, miljövinster att göra för det samlade Åland. Landskapsregeringens avsikt är inte att kränka markägarnas rättigheter eller på något sätt inverkar menligt på den monopolställning som respektive kommun har i samband med planering.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, minister Thörnroos för den upplysningen. När man läser infrastruktursektorns utredning över planeringsdelen står det tydligt ”organisationen ska kvalitetsgranska detaljplaner som kommunerna framställt på egen hand genom upphandling eller via privata initiativ”. Det är ett av förslagen. Vad är det man tänker gå in och trampa på planeringsmonopolet? Vilken status ska det s.k. planeringsrådet, eller myndigheten för det ska bli en myndighet, och en tjänsteman och ett par till som ska tillsättas? Är det överplanering för kommunerna, något kommunerna ska rätta sig efter i framtiden när de gör sina detaljplaner eller vad är det?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill på intet sätt förringa den rapport som är framtagen och ligger som grund för arbetet men vi måste komma ihåg att det är en rapport som pekar på olika möjligheter, här kan man göra på ett eller annat sätt. Det är inget som är skrivet i sten. Den rapporten har varit ett delmoment i den fortsatta planeringen där man funderar kring samhällsplanering, tillväxt och hållbarhet på ett förnuftigt sätt. Vi ska komma ihåg att vi redan idag i den gällande plan- och bygglagen har landskapet enligt § 11 möjligheter när det gäller stora, jag upprepar stora, infrastrukturella satsningar såsom hamnanläggningar, större vägprojekt o.s.v. Landskapsregeringens avsikter är inte att köra över kommunerna och inte heller att på något sätt inkränka på kommunernas monopol, däremot manar vi till ett ökat samarbete.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag hoppas det är som minister Thörnroos säger men jag är fundersam, det kommer inte tydligt fram att det är så. Man ska göra en översiktsplan över Åland där man har tillväxtområden, industriområden. Då frågar man sig vilken status har den här planeringsmyndigheten när det gäller att kommunen går in i detaljplaneringen och funderar var de ska ha sina? Ska man rätta sig efter den här myndighetens inritande eller vad är det? Det finns oklarheter här och jag vill framhäva att det inte är tydligt i framställningen eller i landskapsregeringen. Pratar man med vissa ledamöter utanför salen säger de nej sådär blir det aldrig, du behöver inte vara orolig. Vad ska oppositionen veta vad partierna i regeringen pratar och hur det kommer att bli.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund klumpar ihop Moderaterna och socialdemokraterna och menar att vi står för en linje och de andra för någon annan linje. Det är de facto fyra partier som står bakom den blå boken inte två. Vi står alla tillsammans bakom förslagen, samtidigt framställer andra representanter från ÅF sig själva som det enda borgerliga alternativet. Jag skulle säga att ÅF är ett konservativt ytterhögerparti numera. Man är konservativ vill inte förändra något samhällsservicereformen, allt är fel. Man har inga egna förslag och idéer på hur det skall göras. Och ytter för att man inte tar hänsyn till, inte svarar på hur man tänker spara det finns inga svar. Reformen föreslår man att inte ska utredas någonting man ta bort anslagen och säger att det ska göras inom ordinarie, men det finns inget svar på vad vi ska spara bort.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Varför jag nämnde socialdemokraterna och moderaterna var att före reformarbetet när man pratade om kommunsammanslagningar var inte moderaterna öppna med att säga att man trodde på en eller flera kommuner, det är inget fel i det. Socialdemokraterna har sagt samma sak, och Barbro sa att reformerna kan i längden leda till sammanslagningar av kommunerna. Det är inget att hymla om. Därför riktade jag mig till Moderaterna och socialdemokraterna när det gäller detta. När det gäller våra förslag tror jag att Petri behöver titta på våra motioner och se på våra förslag, kanske han då finner en del av vad han frågar efter.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag har läst motionerna och hittar fortfarande inga svar hur man tänker spara alla de inbesparingsförslag de neddragningar man föreslår, utan bara generella neddragningar utan svar. Bortser man helt från ÅF att äldreomsorgens kostnader kommer att tredubblas inom några år, hur ska vi klara den utmaningen? Vad har ÅF för svar på det om man inte vill förändra något? Ska vi friställa personal med neddragningarna ännu mer än vad vi har lyckats hålla igen på personalkostnaderna. Det betyder att man hamnar på bidrag och det är vänsterpolitik.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ltl Petri Carlsson får det att svänga till vänsterpolitik de förslag vi har. Svarar jag på besparingarna, och ni slår emot att vi generellt har gått in och sagt att konsumtionsutgifterna ska ner till en viss procent. Det finns inte en möjlighet, jag tycker det är ganska fritt för då finns det möjligheter inom hela landskapsregeringen att titta på var man har funktioner som kan dras ner. Riktar vi oss specifikt till någon person, enhet eller verksamhet då ska vi ha faktaunderlag. Det faktaunderlaget finns inte i budgeten. Det finns inte underlag för oss att gå in i detalj och säger att vi ska spara fem procent på de eller de, då måste man vara mera upplysande i budgetverksamheten. Bästa Petri Carlsson så här går det in i företagsvärden när man ska dra ned något.

    Talmannen

    Tiden är ute! Jag vill påminna om titulaturen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack, fru talman! Det är inte alldeles lätt att veta om vi befinner oss i en remissdebatt över en årsbudget för 2014 eller i ett allmänt planeringsmöte för det åländska samhället nu och framöver. I går betecknades budgetförslaget som något av ett rekord i reformer. Vi fick exempel på det som beskrevs som reformer. Jag frågade lantrådet om det var rätt uppfattat att man kan härleda tre ur budgetförslaget, det kan man säkert men säkerligen många fler. Vtm Jansson listade 10 och utlovade 30. Jag kommer att uppehålla mig vid frågan planering kontra reformer, vad är det vi debattera här? Faktum är att föremål för debatten är årsbudgeten för 2014 och fördelningen av pengarna enligt den nya finansförvaltningslagen som styr eller borde styra den här processen.

    Vi har talat ganska lite om hur pengarna ska fördelas, hur de medel som är tillgängliga ska räcka till. Vi ska uppfylla de krav som gäller för offentlig budgetering d.v.s. redovisa alla kända inkomster och alla kända utgifter och förfara att det råder en rimlig balans mellan dessa två, de facto i en budget måste det vara exakt balans. Därför att, det är min käpphäst, den offentliga makten utgår från folket och den ska utövas under lagar. Det är så i Ålands lagting att reformer kan vi tala om när vi stiftat lagom vad de är, hur de utövas, och vad de innehåller. Eller på journalistiskt språk om man så vill, bra en reform men när, var, hur, varför och hur påverkar den mig, då är det en reform. Hittills förs debatten i termer av planering av allt det goda. I går diskuterades dessa storstilade, storartade reformer. Jag går till sidorna 15 till 18 i budgetförslaget och har vissa svårigheter att orientera där, därför att nu ska jag använda elva termer som jag tror att regeringen avser vara reformer. Det lyder i oordning så här, idka samråd och överläggningar, gå vidare med beredning, överväga, förbereda, ge riktlinjer, påbörja utvecklings- och samordningsarbete, planera initialt, avse, påbörja arbetet, utarbeta policy för övergripande målsättning, påbörja förberedande arbete, etc.

    Detta är inga reformer det här är planering av åtgärder enligt juridiskt språkbruk och även i svenska språket är det inte en reform man avser att göra. När den offentliga makten skall utövas under lagarna ska det vara normer som styr verksamheten och pengar som förhoppningsvis räcker till för att betala vad det kostar. Som jag fick svar på i replik till vicelantrådet har det kommit ett budgetförslag för nästa år. Jag ser begränsade reformer i det förslaget, d.v.s. landskapsandelarna till kommunerna ska inte indexjusteras därefter blev det något oklart huruvida kompensation för rikslagstiftning för våra kommuner ska medges, förhoppningsvis ja. Jag vill påstå att med den relativt färska kommunalskattelag vi har att den åtgärden borde åtföljas av lagstiftning. Andra lagar har jag inte upptäckt eller sett utsikt att sådana ska komma och hur det här ska gå ihop vet jag inte. Jag måste kosta på mig att citera såväl Urho Kekkonen som statsminister Olof Palme och ser en illavarslande trendförändring i det politiska hantverket. Urho Kekkonen definierade politik ”politik är en fråga om att vilja”. Olof Palme var tydligare han sa ”politik är att vilja”.

    Jag har varit med så länge att jag har sett trenderna, tendenserna här. På 1980-talet i Finlands riksdag inträde en sådan modifiering att i politik är det enbart resultat som räknas, till att så småningom övergå i att politik är det som ser ut som resultat. Vad jag nu befarar är att vi nöjer oss alltför mycket vid att politik är att synas. Kollegor, det räcker inte. Den dagen kommer när väljarna förhoppningsvis med mediernas hjälp ställer frågan, varför syns ni, vad är det konkreta svaren på utmaningarna, när övergår planering i reformer. De frågorna måste få besvaras. Jag avundas inte finansutskottet som på basen av remissdebatten, så här långt kanske undergår förbättringar eller förändringar, ska försöka sammanfatta möjligen det som har sagts här eller om man går till sifferstaten och hantera den.

    I ljuset av detta finns budgetmotion nummer ett där jag som förste undertecknare för den liberala gruppens räkning vill skapa större stabilitet under finansförvaltningslagen i landskapets ekonomiska politik. Där vi föreslår igen en återgång till de goda erfarenheter som vi inhämtade under tiden med lagstiftat ekonomiskt råd för landskapet, ett sekretariat som har övergått i ÅSUB som besitter betydande kompetens och kunskap. Där jag med tanke på den ekonomiska stabiliteten nu och framöver föreslår att lagstiftningsåtgärder omgående inleds om att skapa ett ekonomiskt råd för Åland som skulle vara ett samarbetsorgan för landskapsregeringen, näringslivet och intresseorganisationerna under lantrådets ordförandeskap och skulle sammanträda cirka en gång per månad. Rådet skulle behandla frågor om de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna och behov av förändringar, resursutnyttjande och konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning samt den ekonomiska sektorns roll i sammanhanget.

    Talmannen

    Rekommenderade taltiden om två minuter är nu överskriden.

    Jo, tack jag slutar strax. Märk väl den ekonomiska sektorns är med men inte som en framträdande aktör utan som en injektor i processen. Tack, fru talman!

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Det har talats mycket om den s.k. samhällsservicestrukturreformen som vi i vår grupp har döpt till SSSR. Det är en stor och viktig fråga så det är helt naturligt att det blir debatt. Jag kommer att uppehålla mig vid SSSR. Den sociala samverkan som landskapsregeringen är inne för tycker liberalerna är precis på rätt väg. Samordnande smala sociala områdena som idag handhas av kommunerna. Ibland kan det kännas frustrerande med politik får det tar oändlig tid innan saker och ting faller på plats. Men det kan också kännas väldigt bra till slut när allting går rätt väg, och så är det med den sociala reformen som föreslås. Redan lagtingsåret 1998-1999 gjorde liberalerna en hemställningsmotion med mig som första undertecknare där vi föreslog att de smala sociala områdena borde samordnas. Det ledde till att motionen antogs av lagtinget, det blev en utredning och den hamnade som en hyllvärmare någonstans. Sedan tog frågan fart igen under förra perioden, det togs fram en ny utredning och nu har det gått vidare. Det här är positivt och bra.

    Varför vill liberalerna får tillstånd reformen? För att vi har som utgångspunkt de enskilda människornas behov. Utsatta grupper, människor med särskilda behov i samhället måste vi värna om. Vi ska se till att vi tryggar servicen och kvalitén och framför allt människors integritet, därför måste vi ha en organisation kring de smala sociala servicedelarna. Liberalerna vill ha en organisation som faktiskt fungerar och är för hela Åland och sätter människan i centrum, därför förespråkar vi att det ska finnas en huvudman, en ansvarig för verksamheten.

    Landskapsregeringen föreslår att det ska finnas 16 olika huvudmän, 16 ansvariga och det blir i form av kommunförbund som vi ännu inte exakt vet hur ska se ut, men det blir någon form av kommunförbund som ska sköta detta. Jag vill påminna lagtinget och landskapsregeringen om vunna erfarenheter när det gäller kommunala samarbetsformer det har inte alltid visat sig så lyckosamt. Tre exempel som borde avskräcka och borde göra att man skulle tänka en gång till. Ålands kommunförbund var tänkt som en viktig samarbetsorganisation för hela Åland. Det blev en dragkamp särskilt mellan Mariehamn och övriga Åland. Problemet har varit att kommunerna inte har velat ge ifrån sig makt till sitt kommunförbund. Förbundet håller på att falera, Mariehamn har gått ur och ett tag höll hela förbundet på att falla omkull. Mise vittrade sönder inifrån från första dag för att kommuner ställde sig på sidan om och tyckte att man gör det bättre och billigare själv. Mise hade inte heller acceptans hos medborgarna.

    Omsorgsförbundet en organisation som fungerar, har en bra verksamhet och en fungerande service men mycket knorr i kommunerna när man antar budget. Man uppfattar att det är svårt att påverka men man ska vara med och betala. Kommunförbund är inte en bra organisationsform, däremot har vi i landskapet en bra erfarenhet av att göra kommunalt reformarbete genom att föra över saker på landskapet. Därför har liberalerna återgått till vår gamla käpphäst att man kan föra mera saker under landskapet som huvudman. Det kan man göra antingen i form av eget Ålands sociala omsorger eller samordna det med ÅHS. En samordning med ÅHS ger dessutom den fördelen att man kan samordna, vad det går fort med fem minuter, socialvård och sjukvård för det är väldigt ofta så att socialvård och sjukvård är kommunicerande kärl och idag bollas människor mellan organisationerna. Det är en fördel om samma huvudman ansvarar för både socialvård och sjukvård. Där kan man få till stånd det som är vår huvudsakliga uppgift, människorna i centrum för att ge en bra tryggad service. Min tid är över så jag ska återkomma med samhällsservicereform, tack.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag vill först säga tack till vtm Eriksson för ett bra inlägg i debatten. Det känns som vi har en samsyn när det gäller problemställningar, utmaningar vi har och behovet av att göra reformerna. Man kan ha olika uppfattningar vilken organisationsform som är rätt. Det finns fördelar med det ena och det finns fördelar med andra. Det som vtm Eriksson sa låter intressant så jag skrev ner det, ”kommunalt reformarbete genom att föra över på landskapet”. Det blir inte kommunalt, man flyttar från den ena lådan till den andra och bort ifrån kommunal behörighet. Det tycker jag är tråkigt, jag var tidigare inne på samma linje som vtm Eriksson, men samtidigt har jag en viss förståelse för att ska vi ha en kommunal sektor behöver den ha ett substantiellt innehåll.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag hörde själv när jag sa kommunal reform att jag sade fel, jag menar samhällsreform. Liberalerna ser det offentliga Åland som en helhet. Vi har ett gemensamt ansvar för att ge en bra service till människorna. Det människorna förvänta sig av oss är att den är kvalitativ, håller god standard och inte integritetskränkande det måste vi sträva till. Det spelar inte så stor roll för människorna vem som gör det bara det görs på ett bra sätt. I dag när det gäller den smala sociala delen är det stora problem för kommunerna att upprätthålla det. Det vet vi och därför är vi eniga om att vi behöver gå vidare och göra något åt det. Men det är fel att bygga in det i ett kommunförbund med alla konflikter, där man är 16 kommuner som ska dra åt alla håll då glömmer man människan i centrum då tänker man på den kommunala ekonomin.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det finns många goda argument för det som vtm Eriksson säger. Om det överförs i landskapets regi är det på något som att kostnaderna försvinner in i landskasbudgeten och då finns det inte mera. Finessen med att ha det kvar inom kommunal sektor, kommunal behörighet då finns det en direktkontakt mellan det som är betalare d.v.s. innevånarna i landskapet och organisationen som utför tjänsterna. Vad vi eftersträvar för hela Åland är att vi skulle få mera behörighet på skatteområdet. Nu flyttar vi bort där vi har skattebehörighet på den kommunala sektorn in i landskapets box men kostnaderna försvinner inte, kostnaderna finns kvar i minst lika hög grad.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Igen, vi måste se det offentliga Åland som en helhet. Det offentliga Åland har vissa åtaganden som vi ska sköta på ett bra sätt. Jag noterar att finansministern gick in i den ekonomiska diskussionen hur viktigt det här var för ekonomin men liberalernas syn är att det är viktigt för människorna. Det är huvudpunkten med en social reform att man har människan i centrum och gör den bästa möjliga organisationen som tar tillvara människornas intresse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom

    Herr talman! Vad kan hjälpa till att skapa framtidstro till skärgårdens innevånare och vad kan lagting och regering göra för att förbättra framtidsförutsättningarna för skärgården?

    Jag skulle vilja påstå att arbetsplatser och kommunikationer är två av de viktigaste områdena där insatser bör göras för skärgården. De senaste åren har sparkraven med neddragningar av skärgårdstrafikens turlistor i budgettider varit på agendan och det är ett hot mot oss som bor i skärgården och de arbetsplatser vi har. Nya arbetsplatser i skärgården kan skapas t.ex. inom fisksektorn som är en av de näringar som skulle kunna utvecklas. Även kvalitetsturism kan skapa nya arbetsplatser i skärgården.

    Fiskindustrin som i dagsläget har stor betydelse för Föglö och Brändö har naturliga förutsättningar att utvecklas och framöver få ännu större betydelse för flera skärgårdskommuner och tillsammans med en väl utbyggd kortrutt skapa tillväxt i skärgården. En hämsko som måste åtgärdas är det faktum att tillståndsprövningen inte fungerar. Fiskodlingstillstånd som söktes för över tio år sedan är ännu inte färdigbehandlade av myndigheterna. Detta är helt oacceptabelt! Att vänta över tio år på ett myndighetsbeslut stryper all företagsamhet och detta borde vi i denna sal inte acceptera.

    För att råda bot på situationen borde lagstiftningen på området ses över och moderniseras. Under den liberalt ledda regeringens mandattid 2007 - 2011 påbörjades ett arbete med sikte på en modernisering av lagstiftningen som reglerar fiskodlingssektorn, men tydligen har det arbetet avstannat när den nuvarande regeringen tillträdde. Är det månntro brist på intresse för frågan som bromsar? Att tillståndsärenden dras i långbänk är knappast rättssäkert. Betydande förbättringar har gjorts inom branschen t.ex. bättre foder, för att minska miljöbelastningen i förhållande till producerad mängd fisk. Detta borde ge utrymme för branschen. Tillsammans med näringslivet och dess arbetsplatser är kortrutten av stor betydelse för skärgårdens framtid. Enligt budgetframställningen på sidan 35 under rubriken kortrutt framgår att förslag till lösningsmodeller kommer att presenteras i slutet av år 2013. Nu förstod jag med repliker från lantrådet att det dröjer ännu längre. Den parlamentariska kommittén som enligt regeringsprogrammet skulle tillsättas är ännu inte tillsatt och några konkreta förslag om kortruttens förverkligande har ännu inte förelagts lagtinget. Kommer det att bli någon kommitté? Tillåt mig tvivla. Jag anser att skärgården är värd att satsa på och för att ge skärgårdsborna framtidstro ska vi skapa goda förutsättningar för näringslivet i skärgården där fiskindustrin är en naturlig del. Med anledning av detta har jag skrivit en motion som föreslår att ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till Föglö intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning”.  Vinsten med åtgärd som motionen föreslår är en bättre trafik med mindre antal fartyg vilket kommer att ses i bokslutet samt goda möjligheter för företag och arbetskraft att verka över nuvarande kommungränser.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, herr talman! Ltl Torsten Sundblom oroar sig över landskapsregeringen som inte kommer vidare när det gäller att bevilja fiskodlarna mera tillstånd. Under flera år har ett projekt som heter Aqua best som handlar om ett hållbart vattenbruk pågått. Projektet avslutas i februari efter det kommer regeringen att ta beslut hur vi ska gå vidare med vattenbruket. Från fiskodlingsnäringen har man gått in för att bli ett hållbart vattenbruk vilket innebär att man är inne för kretsloppsfoder. Vi tittar på möjligheterna att införa låg fosforfoder för att kunna möta de miljökrav, miljömål som ställs bl.a. i samarbetet inom Helcom.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Allt detta är vida välbekant redan. Det handlar om att man inte kan vänta, lämna in en tillståndsansökan om flyttningar av odlingar och så väntar man i tio, tretton år och inga beslut kommer. Det är detta som jag vill ta upp, tillståndsärenden måste löpa framåt och komma med ett klart besked inom en rimlig tid.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Den synpunkten delar jag, det kan inte vara så att man lämnar in en anhållan om ett ärende för att få tillstånd och man får inget svar. Det är klart att sådant måste löpa på. Ett problem har varit att lagstiftningen på det här området har varit väldigt otydlig och inte helt fullständig. Det kan inte bara den här landskapsregeringen lastas för, det har suttit andra regeringar här emellan som haft möjlighet att åtgärda problematiken. När vi går vidare och öppnar vattenlagen ska vi först ha klara papper på vad Aqua best projektet kommer att innebära. Det är ett stort arbete att öppna vattenlagen och det gör man inte en handvändning.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! I mitt anförande talade jag om att föregående regering med miljöminister Sjögren satte i gång arbetet, men tydligen finns inte intresse för nuvarande miljöminister. Så känns det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack för ett intressant anförande. Det känns tryggt att veta att ltl Torsten Sundblom alltid står på skärgårdsbornas sida, det är glädjande. Våren 2011 under dåvarande lantrådet Viveka Eriksson lämnade sitt kortruttsmeddelande till lagtinget. Det var liberalerna och centern som förde fram det meddelandet. Det meddelandet har legat till grund för fortsatta undersökningar som har gjorts. Det har således inte fattats nya politiska beslut utan det meddelandet och de konturer och de riktlinjer som drogs upp där som har varit föremål för en ytterst omfattande process som har ägt rum. Inom de närmaste veckorna, enligt avdelningen, kommer man att presentera en rapport till landskapsregeringen och den kommer naturligtvis att överföras till lagtinget för vidare process.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Det är två och ett halvt år. Det som behövs är det konkreta beskedet att nu blir det, det är vad vi väntar på.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! För tio år sedan beslöt vi att vi skulle sätta spaden i marken vad gäller en tunnel till Föglö. Utredningen vet vi i dag, kanske inte svarade mot alla de krav som finns från privatpersoner och organisationer. Man hade lite för bråttom, man hade inget faktaunderlaget. Det har vi fått äta upp såtillvida att ingenting har hänt på så här många år. Till skillnad nu, vi lär av våra misstag, vi har ett brett faktaunderlag, vi pekar på flera alternativa möjligheter och det går vi vidare med.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Återigen, beskedet om att vi börjar någonstans det måste komma fram. Vår skärgård ser ut som den ser ut det finns naturliga förutsättningar att gå fram med bara vissa vägar, det finns inte så mycket att välja på. Det kunde vara lätt att ta ett delbeslut så att planerarna kunde komma igång och i dessa lågkonjunkturstider skulle vi ha arbetsplatser och uppdrag att ger till schaktningsbranschen och till de som sysslar med betonggjuteri och sådant. Det skulle ha en stor sysselsättningspolitisk inverkan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Herr talman! Jag har fått nöjet att presentera några liberala budgetmotioner. En kommer att beröra avdrag i kommunalbeskattningen för studielån. Om utbildningsministern möjligen hör mig skulle det vara intressant att diskutera den frågan men jag inleder med en annan motion.

    Budgetmotion nummer tolv, sänkning av konsumtionsutgifterna. Det kan finnas skäl att vi motiverar oss varför vi tycker att vi kunde sänka konsumtionsutgifterna med 2 miljoner euro. I absoluta tal föreslås i jämförelse budgetförslag 2013 och budgetförslaget 2014 en höjning av konsumtionsutgifterna med fyra miljoner euro. Tar man med PAF-pengar som finns på vissa konsumtionsutgiftsmoment är höjningen något högre. Vi vet att lönerörelsen på finskt håll sannolikt blir ytterst anspråkslös inför nästa år. Det är inte lätt för en oppositionsledamot att exakt veta vilken procentsats det kommer att slå i löneökningen för de landskapsanställda. Men en lätt bedömning säger att det kunde ligga i halvprocentsklassen plus minus någon tiondel. Eftersom löneökningarna, om det blir desamma här, slår olika i olika lönegrupper beroende på hur höga inkomster man har. Tjänstemän har ibland lite högre inkomster än de som jobbar på fältet, på golvet t.ex. inom vården. 1/2 procent på lönerna som är dryga hundra miljoner euro skulle ge en ökning på 1/2 miljon. Landskapsregeringen föreslår en höjning av detta men en miljon euro. Därutöver finns tre miljoner i höjningsförslag för konsumtionsutgifter. Pensionerna är lätta att se de är inte föremål för inflationsjustering eftersom det föreslås en siffra på 1,7 miljoner euro i det förslag som getts av landskapsregeringen.

    Bränslekostnaderna, när man budgeterar ner det bedömda medelpriset för nästa år från 93 cent i budgetförslaget 2013 till 81 cent i budgetförslaget 2014, en sänkning med en halv till en miljon euro vilket undanröjer kostnadsökningen för lönerna plus lite därtill. Då menar vi att det finns en höjning förutom det inflatoriska trycket, om vi kallar det så, i förslaget som vicelantrådet via landskapsregeringen har presenterat för lagtinget som är svårt att motivera i den här situationen. Det rör sig mellan en till två miljoner, upp emot två miljoner i höjning totalt förutom de vi vet och det som är fakta.

    Det är svårt att motivera en sådan höjning när vi samtidigt vet att landskapsregeringen pratar om en minskning av personalstyrkan med 21 personer. Med detta som grund menar vi att det finns en viss överbudgetering eller kanske dessvärre att landskapsregeringen avser att under nästa år med stöd av den nya tjänstemannalagen anställa mer personal som inte vi kan se i detta budgetförslag. Vi ber att finans- och näringsutskottet noggrant tittar på detta och att det kan finnas fog för att minska konsumtionsutgiftsanslagen med det som vi föreslår. Exakt hur det ska fördelas det kan inte vi säga.

    Jag tackar för att utbildningsministern är närvarande och vill diskutera förhoppningsvis det som jag föreslår i budgetmotion nummer två, avdrag för studielån. Som en person som minns saker och ting vilket jag utgår ifrån att utbildningsministern gör kan vi konstatera att motionen är en repris av det vi föreslog förra året. Liberalerna i likhet med ÅF är intresserade av skattefrågor inom behörigheten, tyvärr har inte landskapsregeringens partier kommit med några motsvarande förslag inom detta område. Förslaget är lagt med den målsättningen att vi skulle bli ännu flera personer som lever och verkar och producera varor och tjänster är på Åland. Vi vill ha ett verktyg för att locka tillbaka åländska ungdomar som studerar på annat håll när det ska välja var de ska bo och leva. Vi menar att ett sådant förslag, exakta volymerna finns inte föreslagna såsom vi har lagt det utan det måste noggrant utredas. Ett ordentligt avdrag i kommunalbeskattningen för att skriva av kapitalet av studielånet kunde vara en morot för ungdomarna att flytta tillbaka.

    Vi vet med de kurvor och diagram som har presenterats av ÅSUB under senare år har vi en demografisk utveckling där vi får ökat kostnadstryck på varje producerande individ i vårt samhälle som måste lösas på ett eller annat sätt. Det mest bekymmersfria sättet att lösa det är att öka tillväxten genom att vi blir flera personer på Åland. Vi vet att vi inte löser diagramproblematikens alla problem genom bara inflyttning, det torde var klart för det krävs tusen personer som ska flytta till Åland per år. För varje person som flyttar tillbaka gör att problemet till dess övriga delar blir något mindre.

    Under förra årets budgetbehandling sade utbildningsansvarige minister Johan Ehn att den här aspekten av en målsättning kunde ingår i ett arbete som det gavs löfte om att skulle utföras. Jag ställer frågan gällande den här budgetmotionen till minister Johan Ehn vad som har hänt i frågan, och om ministern har några synpunkter i det här skedet av behandlingen. De övriga motionerna får jag presentera senare.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Detta var en fråga som var aktuell framförallt under senaste budgetdebatten men också under den debatt vi hade kring studiestödet och indexjusteringarna. Vi har inskrivet både i regeringsprogrammet och omställningsbudgeten och det är ett arbete som ska ske och sagt att en total översyn av studiestödssystemet ska göras till 2015. Utöver den biten vad gäller avdragen och möjligheten att titta på vad vi kan göra för att få folk flyttar tillbaka. Vi har vuxenstudiestödet som hänger efter ordentligt. Vi vet dessutom att på finska sidan pågår nu en hel rad reformer gällande studiestödet, det gör det också på andra ställen i Norden. Det vi har gjort är att vi har försöker samla intrycken av vad som händer runt omkring oss för att ha ett underlag för att under det här året gå igenom vad vi ska göra för att kunna presentera förslag till åtgärder till 2015. Det är den tidtabell som jag tror att jag gav besked om.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack, herr talman! Det kan hända att en tidsram gavs då, mitt minne klarar inte av att hålla den detaljen på plats. Frågan om att öka inflyttningen är så stor att vi får hoppas att det kommer besked av landskapsregeringen under den här mandatperioden så att vi hinner komma till konkreta lagförslag, åtgärdsförslag för att komma till skott. Möjligen kunde den här frågan vara så stor att den debatteras skilt i form av ett meddelande men det får landskapsregeringen överväga, skatteåtgärder det finns alltid många aspekter i det. Några ord om det som pratas om i Finland, där man gått på den linjen att snabba studier skulle leda till återbetalning av studielånet. Nackdelen med det systemet är att det delvis skulle vara i form av ett rent bidrag men det här förslaget kräver att man är verksam i arbetslivet för att få något tillbaka.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Studiestödssystemet är ganska komplext, systemet idag bygger på bidrag. Vi har byggt upp det så att de flesta av våra studerande väljer i huvudsak bidrag och till en liten del lån. Man måste fundera på är hur man sätter åtgärderna så att de uppnår effekterna som finns i motionen. Jag ställer mig inte negativ till det som finns här det gjorde jag inte heller förra gången. Däremot måste det föregås av genomlysningen att man tittar på vilka typer av åtgärder kan man göra och vad får för effekter. Studiestödet som det är utformat idag har lockat väldigt många människor till studier om man jämför med tidigare. Men för att reformera systemet behöver man ha belyst det från de olika bitarna. Jag delar de synpunkter som ltl Perämaa har kring system på finska sidan, jag är inte överlycklig över det upplägget om jag säger rakt ut.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Glädjande nog har vi egen behörighet på området och bör enligt min uppfattning kunna diskutera skatteåtgärder som är fördelaktiga för oss alltmera i denna sal. Bidragstanken är väldigt fjärran från förslaget eftersom en förmånstagare av ett avdrag måste generera skatteintäkter i någon åländsk kommun såsom förslaget ligger för att kunna andra det mot kapitalet i det tidigare lyfta studielånet. Det finns en stark drivkraft i att man ska utföra ett arbete och producera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Wille Valve, replik

    Tack, ltl Perämaa jag har en fråga angående den budgetmotion ledamoten nämnde i sitt anförande, den om sänkning av konsumtionsutgifterna på två miljoner. Vilka konsumtionsutgifter vill liberalerna rikta in sig på, vad ska bort?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Dessvärre tycks det som ltl Valve inte hörde mitt anförande jag ska upprepa de väsentliga delarna. Kostnadstrycket via löneförhöjningarna beräknas av oss att ligga i halvprocentsklassen, cirka 1/2 miljon på de dryga hundra miljoner vad lönerna var året tidigare. Vi vet att pensionskostnaderna enligt förslaget ska stiga med 1,7 miljoner och då ligger vi på drygt två miljoner euro i tryck att höja konsumtionskostnaderna. Bränslepriset budgeteras i förslaget till att ligga 700 000 - 900 000 lägre än året tidigare då är vi tillbaka på drygt en miljon. Om det sedan finns en inflatorisk verkan på varor och tjänster som köps in förutom pensioner och löner, cirka 50 miljoner, då hamnar vi på två miljoner i en inflatorisk kostnadsökning och nu föreslår landskapsregeringen en ökning på fyra miljoner.

    Ltl Wille Valve, replik

    Tack! Jag hörde ledamotens anförande men tyckte att min fråga var irrelevant om man beaktar hur tabellen är uppställd på sidan tio i budgeten där konsumtionsutgifter staplas upp som pensionsutgifter varav övriga utgifter. Min fråga var vad riktar det här sig till? Då tolkar jag ledamotens svar att det är sänkta lönekostnader och minskade pensionskostnader som är målet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Tolkningen är fri men den är felaktig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, herr talman! Jag kommer kort att hålla en allmän debatt inspirerad av mitt besök till evenemanget Nordens plats i Europa i Helsingfors. Debatten vi hör låter som att Åland verkligen är på väg i en nedåtspiral, men så är inte läget. Jämfört med våra grannar Finland och Sverige som har stora lån och måste göra stora reformer så har vi på Åland hela tiden varit steget före och det ser vi också i budgetarbetet. Regeringen värnar verkligen om vår välfärd genom reformerna och vi är steget för att bevara den nordiska välfärdsmodellen.

     

    På evenemanget i Helsingfors fick jag möjligheterna att höra bl.a. President Sauli Niinistö, kommissionär Olli Rehn och tidigare finansminister från Sverige Pär Nuder. Vi hade debatt och diskuterade precis samma saker vi har här, hur ska vi kunna bevara välfärden åt våra medborgare? De diskuterade i ett nordiskt ekonomiskt perspektiv men det går lätt att plocka ner det till den åländska dimensionen. Och glädjande nog i den allmänna texten ser vi stora delar av det redan nerskrivet.

    Lite historiskt perspektiv. Vi har under det senaste decenniet upplevt tre revolutioner, tre globala revolutioner där Åland har fått en definierat plats.

    Den första revolutionen är den demokratiska revolutionen. Här var Finland och Åland först med att få rösträtt, en man, en kvinna, en röst. Det har gett stora friheter åt människorna och de länder som man haft en tidig demokrati har på ett annat sätt kunnat utveckla sin välfärd.

    Den andra revolutionen är den digitala revolutionen, internet o.s.v. Vi ser i budgeten att landskapsregeringen med ÅDA- projektet startar och kan utnyttja den digitala revolutionen som har skett i andra länder och sätta oss steget före. Vi kan hoppa över de skeden som har varit kostnadsdrivande och inte alltid varit de rätta besluten. Nu kan vi se över helheten och vad gäller ÅDA hoppa in direkt i ett kostnadseffektivt arbete.

    Den tredje globala revolutionen är den marknadsekonomiska revolutionen. Den stora händelsen var när Kina öppnade sina gränser och förde in Kina i marknaden. Här har Åland och Norden kunnat vara på framkant inom den marknadsekonomiska delen. Vi är verkligen framme i vår tid. Med revolutionerna har vi kunnat förbättra vår värld. Vi har tredubblat vår världshandel, många har lyfts upp ur fattigdom och vi har skapat tillväxt.

    Åland har under efterdyningarna av den senaste finanskrisen sett vad sparkraven kan ställa till med och vi har nu suttit och debatterat i snart två dagar behovet av omställning. En kort ny insikt som jag fick höra i går från både Erkki Liikanen och Pär Nuder som var ögonöppnare som jag gärna skulle vilja tillge lagtinget. En alldeles ny infallsvinkel som jag inte hade hört förut. Vem är ansvarig för den senaste finanskrisen? Då tänker vi alla, det var säkert bankerna och USA för det har vi just hört i media. Nu lyfter de fram en helt annan dimension dessa kunniga herrar, Deng Chao Ping från Kina det var han som var ansvarig. Då kan ni undra varför, då måste man lyssna. Den marknadsliberala revolutionen som jag just nämnde öppnade gränserna till Kina, det skapade kinesiska konsumenter men också kinesiska producenter. Men i Kina har de inget skyddssystem för individen. Vad ledde detta till? Konsumenterna börjar tjäna pengar, när du inte har ett skyddssystem, pension, sjukförsäkring inget välfärdssystem då samlar man i ladorna, i bankerna. Vad gjorde kinesiska staten med dessa pengar, jo satsade i marknaden i USA. Sådant nytt resonemang har det förts. Har ni möjlighet läs in er mera på detta, för mig var det en ögonöppnare jag hade jag inte känt till det förut. Vi vet alla hur den bollen har slutat rulla och här sitter vi idag.

    Åland men också Norden är frihandelsvänner. Vi är för små på Åland för att klara oss själva, vi har alltid behövt sett utåt historiskt har det varit sjöfarten som fortfarande i dag är jätteviktig. Vi har kunnat dra nytta av de globala revolutionerna. Förutom strukturomvandlingar som vi har debatterat, vad kan vi ytterligare göra om vi tänker framåt för att garantera den nordiska välfärdsmodellen, den åländska välfärdsmodellen. Ja, sex punkter. 1) Vi måste skapa konkurrenskraft, mera kunskap det ser vi i budgeten vi satsar på sjöfartsutbildning. Vi behöver satsa mera i de privata på att marknadsföra oss. Vi måste börja satsa på oss själva hela vägen, från förskolan till den slutliga spjutspetskompetensen som vi kan ha möjlighet för här på Åland. Det har vi sett i den senaste förskole läroplanen givits ut.

    2) Jämställdhetsarbetet måste vi fortsätta arbeta med. Åland ligger före, vi har lyckats mobilisera hela vår arbetskraft. Kvinnorna på Åland jobbar mer än männen. Vi är bra på Åland men vi får inte sluta tänka i de banorna för det skapar tillväxt.

    3) Den gröna dimensionen som vi hittar i budgeten. Här kan Åland vara en föregångare, vi har vindkraften som energikälla som vi skulle kunna utnyttja mycket mera.

    4) Sociala broar som kommer fram tydligt i under den sociala sidan i budgeten. Vad är en social bro? Ja, för att unga ska våga satsa på företagande för att våga kasta sig ut i livet så behöver vi, som samhället skapa, sociala och stabila broar som unga människor vågar kliva på och som hjälper den unga, den medelsålders och den äldre att inte hamna emellan. Det har vi idag, vi här arbetslöshetsersättning andra stödformer livslångt lärande. Men att utveckla de sociala broarna är något vi kan bli mycket bättre på.

    5) Efter liberalernas diskussion i lagtinget vill jag säga ännu tydligare att jag upplever att vi inte har någon korruption på Åland och inte i Norden heller. Vi är långt befriade från korruption. Det är ett av de sista hållbarhetsmomenten där makten inte ska vara korrumperad. Det tycker jag vi ska vara stolta över.

    6) Om vi har pengar över i landskapsbudgeten eller i våra kommunala budgeter så ska vi satsa på barnen och investera i de unga. Barnen är vår framtid och det är då vi får ett riktigt tack.

    Ltl Petri Carlsson

    Herr talman! Under allmänna motiveringen och under finansavdelningen finns landskapsregeringens tankar om ÅDA, Ålands digitala agenda. Här sägs bl.a. ”för att långsiktigt säkerställa en relevant kunskapsuppbyggnad kommer ÅDA aktivt att arbeta för en nära och långsiktig dialog med den lokala IT-branschen”, jättebra. Vi har mycket kunnigt folk i IT-branschen på Åland och jag har själv många års erfarenhet inom branschen både utanför och på Åland.

    Därför vet jag att vi har många experter inom flera områden som står sig väl i den internationella konkurrensen. Det är en mycket kunskapsintensiv, högteknisk bransch. Vi måste ta tillvara den kompetens vi har och se till att vi säkrar den långsiktigt. Landskapsregeringens skrivning i budgetförslaget visar på rätt inställning och att man är på rätt väg.

    Tänkte gå in på en konkret sak som finns med där, det förslag om att påbörja en sammanslagning av IT-driften vid ÅHS, Mariehamns stad och landskapsregeringen med beräknad driftstart redan 2015. Målsättningen är att göra infrastrukturen tillgänglig för hela det offentliga Åland. Det är ett mycket intressant och djärvt grepp från landskapsregeringen. Bra att man vågar lyfta upp en så stor reform så konkret. Det kommer att bli en sak som staden direkt får ta ställning till inom kort. Går man in på en delfråga såsom serverhallar som en del av infrastrukturen lyfts den frågan delvis i en motion där man vill ha en arbetsgrupp för att utreda miljövänliga servicehallar.

    Det är bra med miljövänliga servicehallar, men jag vill dra det ytterligare ett steg och ännu längre och ta med flera aspekter än bara miljö. Varför inte ha ett par gemensamma stora serverhallar för hela Åland, där både de offentliga Åland och näringslivet på Åland kunde ha sin serverdrift. Vi är för små på Åland för att varenda aktör på Åland ska ha sin egen serverhall och dessutom skapar redundans i en till serverhall.

    Frågan om serverhallar är stordriftsfördelar väsentliga. Jag hoppas att vi kan lyfta blicken och se helheten ännu mer då kommer miljöeffekterna att bli bättre.

    Budgetskrivningen är ett steg i rätt riktning och jag hoppas att man tar med dessa tankegångar i det fortsatta arbetet.

    Herr talman. Det finns mycket bra i budgeten. En sak är att lagen om servicesedlar ska tas fram och föreläggas för lagtinget, äntligen. Som jag har väntat, nu verkar det som att väntans tider är förbi. Tack för det.

    En annan sak är att man nu avser att ta fram ett familjepolitiskt program med ett tydligt barnperspektiv som ska syfta till ökad valfrihet samtidigt som man ser över nivåerna i hemvårdsstödet. Jättebra. Nu kommer vi som brinner för dessa frågor att få vara med och påverka i ett viktigt politikområde som berör familjerna, äntligen.

    Slutligen vill jag beröra entreprenörskap och företagande. I entreprenörsskapsforskningen menar man att ett klimat som främjar entreprenörskapsanda kan beskrivas som att det finns individer som är konkurrenskraftiga och vill tjäna sitt uppehälle. Gränsen mellan arbete och fritid är otydlig och det finns en känsla av stolthet för sin hemvist. Företagen är ofta specialiserade och det finns ofta ett samarbete mellan företagen. Entreprenörskultur i sig resulterar ofta i områden med företag som har många olika riktningar. Områden med entreprenöriell atmosfär kännetecknas ofta av att det finns en lokal regering som i stort sett sköter sig själv oberoende av nationell styrning.

    Här finns en delförklaring till att vi har entreprenörsanda på Åland. Att vi har alla förutsättningar att ytterligare utnyttja vårt kommunala självbestämmande och var självstyrelse ännu mer för att främja entreprenörskap.

    Landskapsregeringen har med många skrivningar om hur vi kan förbättra förutsättningarna för företagare, t.ex. jobbar man systematiskt med ett regelråd och tillväxtråd. Man ska organisera om för att ge bättre service genom att ha en dörr in till det offentliga Åland. Man har enklare regler .ax för att företagare och andra enkelt kan lämna in förslag förenklingar och avbyråkratisering. Vi har en energisk och duktig näringsminister som har tydligt fokus på tillväxt och utveckling, riktigt bra. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tyckte att det var trevligt att ltl Petri Carlsson har bekantat sig med vår motion om miljövänliga datorhallar. Däremot har vi lite olika fokus, vi tog avstamp i de stora satsningar som har gjorts upp i Luleå för Facebook och den typen. Den omfattning hallar stupar helt säkert på Åland p.g.a. energiförsörjning m.m.

    Det är tre kärnkompetenser som krävs, förmånlig el, kyla och dataförbindelser. Vi har goda förutsättningar när det gäller de tre, speciellt när den nya elkabeln kommer, vi har stor IT-kompetens. Vår tanke var att det skulle vara en näringslivssatsning men jag noterar att ltl Carlsson blir att prata om att det kanske är något man ska göra för landskapets framtida datasatsningar. Jag säger inte att det ena behöver utesluta det andra det kanske finns ett frö som man kan utnyttja. Vår förhoppning är att det ska bli en näringslivssatsning. Jag återkommer.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att ltl Anders Eriksson missförstår mig när jag nämnde att man har en skrivning med i budgetförslaget som säger att man ska slå ihop landskapsregeringens, ÅHS och Mariehamn stads IT-organisationer där driften är en del och servicehallar följer med förstås, det ser jag som en positiv sak att man får ihop det. Men i förlängningen vill jag att man får med näringslivet. Många små företag som vi har på Åland har inte förutsättning att ha bra servicehallar med redundans. Framöver skulle man kunna göra något gemensam större för att få två gemensamma serverhallar på Åland, vi är för små för att ha många olika serverhallar, serverrum.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller den delen är vi helt eniga och som jag sa det kan finnas ett frö och man kan ha någon joint venture av projektet i förlängningen om det går bra. D.v.s. det offentliga Åland kan ha nytta av det och också näringslivet. Vi föreslår i motionen att man tillsätter en projektgrupp med erforderlig kompetens för att i första skedet göra en förstudie försöka skapa för infrastruktur, göra utredningar, se vad det finns för förutsättningar. Men igen ltl Petri Carlsson de här båda sakerna, samhälls- och näringslivsinsatserna kanske kan sammanföras. Men viktigt är att man har fokus på näringslivsutvecklingen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Motionen att tillsätta en projektgrupp som tittar bara på miljöfrågorna är jag fundersam kring. Det är något finans- och näringsutskottet kan titta vidare på, jag vet inte om det är rätt att börja med det nu utan bättre att se på att man får ihop det, därigenom vinner man mycket miljöfördelar. Det är sympatiskt att titta på de miljöförbättrande möjligheterna i sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé

    Fru talman! I en tävling finns det både vinnare och förlorare. I politiken tycker jag det är fel att prata om både vinnare och förlorare. Vissa får ge lite ifrån sig men lyckas man med något kan man säkert kompromissa på vägen och därigenom kanske inte fått allt man vill.

    Hittills i den här debatten finns det förlorare och det är många medborgare som hoppas fortast möjligt se en socialservicereform. Att man skall ge ålänningarna en likvärdig social service. Nu fru talman, ser vissa möjligheten att få den mest behövliga reformen i sank, man letar efter var vi kan sänka ett projekt politiskt. Framförallt de som är i behov av barnskydd, samt de som jobbar med barnskydd som känner en oro om att samordningen av social service skall gå om intet.

    Fru talman, förra året i budgetens remissdebatt nämnde jag om medias makt och hur de styr debatten, så märker man även i år. Det är nog ingen slump att en av våra lokala tidningar började skriva om den sociala reformen samma dag budgetdebatten startar. För konsekvenserna av den s.k. fifty, fifty modellen har nog åtminstone de lagtingsledamöter som sitter här vetat om. Rapporten om den s.k. Susannegruppen blev klar redan i maj och jag är lite förvånad på ledamöter som nu är upprörda i denna sal. Till de ledamöter som sitter i regeringspartiet ställer jag frågan, om man vill ha en annan betalningsform vad är då detta och varför först nu? Ltl Asumaa säger i en artikel idag ” jag kan inte tycka det är rättvist att 13 av kommunerna är förlorare”. Här parat vi inte om solidaritet, vi pratar inte om att hela Åland skall leva. Här pratar man om min kommun här och nu.

    Kan det här bero på att vissa kommuner har högre kostnader i t.ex. specialomsorg, handikappservice och barnskydd? Vill man då ge en likvärdig socialservice? De som kritiserar socialreformen borde ta kontakt med de som jobbar med barnskyddet idag och fråga, hur ser det som jobbar med barnskyddet att vi ska kunna erbjuda en likvärdig service? De känner en frustration över de olika bemötande och agerandet det görs från olika kommuner. Det känns som de som kritiserar den solidariska finansieringsmodellen inte läst rapporten. Där står det ”det finns möjlighet att jämna ut kostnader mellan kommunerna med hjälp av landskapsandelarna”.

    Fru talman, jag sitter själv som ordförande i en socialnämnd som har höga sociala kostnader, ser man per person ligger vi säkert högst p.g.a. av lagstadgade verksamheter. Det är inte på prioriteringar eller annat, utan vad vi åläggs av lagen att göra. Det finns många som vill generalisera och säga, att de har så få på sitt serviceboende och därför är kostnaderna dyra. Det är inte sanningen. Sanningen är att det är barnskydd och handikappservice som tynger vår kommun. Enskilda få personer, det är fel att hänga ut dem, jag anser också att det är fel av mig att stå här och nämna det för det känns jobbigt men samtidigt måste sanningen komma fram. Vi kan inte hålla på att hymla om detta.

    Till sist fru talman, ltl Axel Jonsson pratar om ett förslag med en vinnare och 13 förlorare. Det är ett förlag för en likvärdig social service för de åländska medborgarna och att de skall bli vinnare. Som jag inledde är det svårt att se vinnare och förlorare inom politiken. Inom politiken bör vi ta beslut som kan vara obekväma, jobbiga men däremot långsiktigt bra. Ltl Jonsson skulle väl kalla det förlorare, jag kallar det ansvarstagande. Vi pratar nu om likvärdig social service, inte något jål som ÅF vill kalla det. Tack fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Winé pratar om solidaritet och det är ett fint ord och relevant i sammanhanget vad gäller den sociala myndigheten. Men är det verkligen så att ltl Winé vill att det är Sottunga, Kumlinge och andra små kommuner som ska vara solidariska med Mariehamn och deras kostnader för socialvården. För det är underlaget till det utlåtande, dokument som har gått ut bygger på. Varför har man inte från landskapsregeringen föreslagit den kompensationen i form av landskapsandelar, varför finns det inga ritningar, skisser för hur det ska se ut när man begär in i kommunernas synpunkter. Från ÅF:s sida har reformen ända från början handlat om att det är de små kommunerna vi ska vara solidariska med i de större kommunerna och inte tvärtom som nu presenteras i förslaget. Till den delen att det skulle ha framkommit i Susannerapporten från en sammanställning över hur kommunerna enskilt drabbas, det finns inte när jag gjorde en snabbkoll i det dokumentet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Äntligen pratar ltl Jonsson och jag samma sak. Vi vill att kommunerna solidariskt ska stödja varandra. Jag vill att kommuner med bättre ekonomi som t.ex. Jomala, Lemland, Hammarland solidariskt är med och stöder kommuner som Sund, Geta och Eckerö som idag har otroligt stora kostnader, det är dem vi pratar om. Jag pratar även om att det ska få en likvärdig service oberoende var man bor. Det ska inte vara någon skillnad på till vilket socialkansli du går, nu går till ett gemensamt. Sedan har jag inte nämnt något om vilka konsekvenser det får, jag nämnde att det står att det kan kompenseras med landskapsandelar. Det nämnde jag i mitt anförande och som nämndes i Susannerapporten.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi har fortfarande inget svar på om man vill göra det från landskapsregeringens sida. Ändå skickar man ut det på remiss till kommunförbundet o.s.v. Nej, det håller inte. Vi från ÅF:s sida har ett klart och tydligt alternativ som bygger på det som ltl Winé efterfrågar. Att vi solidariskt finansierar de här kostnaderna och det betyder att vi löser det som vi brukar lösa de uppgifter som solidariskt finansieras för hela Åland, vi för över det till landskapsnivå. Där har vi färdiga system för hur det här sköts, ÅHS är ett exempel gymnasieskolorna ett annat. Varför kan vi inte göra det enkelt, varför måste vi alltid krångla till det med nya mastodonta kommunalförbund när vi har enkla alternativ som dessutom kan leda till ett ökat ekonomiskt ansvarstagande i förlängningen och förhoppningsvis kan spara pengar. Varför ska vi krångla till det ltl Winé?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Vi krånglar inte till det, vi gör det enklare, vi sätter individen i fokus. Individen ska ha nära och individen ska få en tvär sektoriell service. Det betyder att lämnar vi kvar det under kommunens vingar är det närmare att samarbeta med skolan och barnomsorg som är det viktigaste. Man pratar om att i god tid förebygga. Vad gör vi här, försöker plocka bort den sociala verksamheten från kommunen och sätta in det under landskapet. Det skulle vara intressant att veta om ltl Jonsson att det fungerar smärtfritt idag i mellan ÅHS och kommunerna, jag tycker inte att det fungerar. Det har blivit ett otroligt stort avstånd däremellan, det riskerar vi om vi sätter in socialservicen i landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag vill avhjälpa om det är möjligt en del av kollegan ltl Winés nedstämdhet. Utmärkande för civiliserade samhällen är att vi gemensamt hjälper och stöder dem som behöver det. Det framgick av vicetalman Viveka Erikssons inlägg, därför replikerar jag nu hur liberalerna ser på den frågan. Detta är en person, individcentrerad fråga inte en ekonomisk fråga att hjälpa de som är svaga är en fråga om respekt för den mänskliga digniteten. Utifrån det handlar liberalerna, resten vilket inte är oviktigt är mycket av administrativ art. Vad gäller grunden för liberalernas sätt att värna och hjälpa de som behöver, där grunden är respekten för den mänskliga digniteten som det heter.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Om jag hörde rätt nämnde ltl Gunnar Jansson om någon snedsteghet eller vad det var. Däremot var det fråga till mitt anförande, jag nämnde inte liberalerna i mitt anförande medan repliken var, liberalerna vill. Men visst kan jag replikera på det. Jag hörde vicetalman Erikssons anförande och jag säger, jag håller inte med. Om man sätter in verksamheten i landskapet ser jag inte hur man sätter individen i fokus. Ska individen vara i fokus bör den vara nära kommunen. Det ska vara lätt att kunna få hjälp även inom skola och barnomsorg från det sociala.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är naturligtvis en filosofisk fråga och en fråga hur man utövar samhällsservice. ÅHS har i 20 år skött den offentliga hälso-och sjukvården på Åland för de som är här, inte bara ålänningar. Jag har uppfattat att hälso-och sjukvården är en synnerligen individcentrerad verksamhet som vad jag förstår i allt väsentligt har med människor att göra. Om inte hälso-och sjukvården klarar av en individcentrerad verksamhet då har vi ett problem som ska avhjälpas. Jag ser ingen större skillnad i respekten för mänsklig dignitet, är det fråga om omsorg eller vård.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det var första gången jag fick höra när man förklarar hur man utövar en verksamhet att det blir en filosofisk fråga. Men jag tar det om ÅHS. Som jag sa i tidigare replikskifte ser jag att sambandet, samverkan mellan kommunerna och ÅHS inte är optimalt. Det fungerar inte idag. Det jag är rädd för är om man sätter in det under landskapet, man ta bort det från den kommunala verksamheten. Som jag nämnde tidigare det är A och O att man har ett nära samarbete mellan barnomsorg och skola. Det ska inte behöva bli flera myndighetsmöten, det blir en betydligt jobbigare situation. Är det under landskapet, under sociala får vi en tystnadsplikt däremellan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Några korta ord till ltl Göte Winé gällande samhällsservicereform. Jag kan hålla med att kalla reformen jål kan vara vanvördigt. Jag gjorde det med tanke på att jag konstaterade att landskapets konsumtionskostnader ökar, stiger fortsättningsvis det är bara att läsa dagens och gårdagens tidning så ser man att samhällsservicereformen inte kommer i mål under denna mandatperiod.

    Det är nästan ännu värre att tiden går, för absolut ltl Winé vi har ett problem, vi har utmaningar och det behöver lösas. Vi från ÅF är det första som ställer upp när vi ser att ekonomin är i fokus hur man ska lösa det. Jag håller givetvis med, konstigt vore det annars, min partiordförande Axel Jonsson när han säger att vi ska lösa det solidariskt över landskapets budget vi behöver inte krångla till det. Tyvärr, tror jag krånglet gå vidare och det kommer inte att hända något under den här mandatperioden därav ordet jål.

    Fru talman. Ltl Hilander har suttit länge här nytert väntat på vad jag skulle säga om självständighet. Jag lovade att jag skulle komma tillbaka. Jag tycker det är väldigt roligt att de obundna aktiverar sig när det gäller denna fråga. ÅF gick till val med tre optioner för väljarna. En starkt utvecklad självstyrelse, självständighet eller en nordisk union. Gällande den nordiska unionen kommer jag själv att medverka på grundlagsjubileet den 5 juli. I inbjudan stod att sju framstående parlamentariker från Norden har bjudits in. Jag känner mig hedrad att jag fick titeln framstående det är inte så ofta. Jag tror det hänger ihop med mitt intresse för frågan med nordisk union, jag tycker det är väldigt intressant.

    Vi från ÅF har alltid erbjudit väljarna, ålänningarna visioner och optioner det tycker jag att är viktigt det bör politiska partier och politiker göra. När lantrådet tidigare i dag under debatten sa att vi alltid har velat ha allt som det är, det stämmer inte överhuvudtaget. Vi är det parti som kanske vill ha de största förändringarna. Innan jag går in på självständighet vill jag helt kort säga att den utredning som professor Bertel Roslin när han gjorde en komparativ utredning mellan de självständiga områdena i Europa visade att Ålands självstyrelse kommer till korta. Bl.a. har vi inte ekonomisk självstyrelse.

    Den utredningsgrupp som Gunnar Jansson, eller kommitté ska det heta, ledde tog upp skattebehörighet och föreslog att all behörighet gällande beskattningen kan överföras till självstyrelsen i den omfattning och i den takt som lagtinget beslutar. Medan Alec Aalto gruppen sa att man han föra över viss stadsbeskattning, men man ger inte bort möjligheten att påverka det materiella innehållet i landskapets skattelagstiftning. Det är ett synnerligen märkligt ställningstagande. Man ger över behörigheten men man ska ändå kunna gå in och röra och föra i det som hör till landskapet Åland.

    I Roger Jansson kommittén togs uppfyllandet av garantierna för det svenska språket upp, det står så här ”självstyrelsen inom Finland kan endast fungera om riket ger den fullständiga servicen på svenska som självstyrelselagen förutsätter” det sägs även i texten ”den språkliga servicen är kärnan i den internationella överenskommelsen om landskapets statstillhörighet och förutsätts fungera fullständigt. Om så inte är fallet förfaller hela grunden för autonomin och deras bindning till beslutet om statstillhörighet från juni 1921”. Det är väldigt tufft formulerat, och de här står faktiskt alla partier bakom. Om vi inte kan fungera på svenska på Åland går vi vår egen väg, det står vi alla partier bakom om man menar vad man har satt namnet under. Det betyder i praktiken att alla partier i lagtinget är för självständighet.

    Fru talman. Från ÅF:s sida har vi varit för otydliga när det gäller den här frågan. Det är ett misstag som många partier gör, man tror att alla vet att vi är för självständighet det har vi sagt klart att tydligt och det behöver inte upprepas. Jag kommer ihåg när jag gav en personlig intervju, jag var näringsminister för centern, i augusti 1998 i tidningen Åland där jag första gången sa, att Åland bör sträva mot självständighet. Dagen efter träffade jag de två legendariska cheferna på Ab Chips, Sture Karlsson och Sven-Harry Boman. Det är väldigt intressant du säger men det är två saker du måste visa ålänningarna. För det första att man klarar sig ekonomiskt, för pengar är viktigt för ålänningar. För det andra att det finns tillräckligt kompetenta politiker att sköta det. Det svar jag gav i augusti 1998 stämmer fortfarande om inte ekonomin blir helt förstörd under de år som är kvar. Ekonomin klarar vi, vi har förutsättningar. Men när det gäller kompetensen hos politikerna är det en stor utmaning och det är det fortfarande.

    Bästa vänner, det naturliga förhållandet är givetvis att vara självständig. Vilken människa vill vara ofullständig, det är helt naturligt. Det är oerhörda möjligheter, givetvis också utmaningar, för turismen, för ekonomin. Det är flera som har varit inne på den svajande finska ekonomin som vi är bundna till just nu bl.a. därför är det viktigt att vi får upp avräkningsbeloppet. Jag varnade för bindningen till den finska ekonomin under de goda tiderna. Vi fick massor av pengar som har byggt upp den offentliga sektorn till vad den är idag. På rikssidan har man trimmat, effektivisera man har gjort massor för att få ned kostnaderna inom offentlig sektor. Man har inte gjort samma på den åländska sidan. Jag varnade för det, men tyvärr för döva öron.

    Jag ska avsluta med det som är det absolut viktigaste argumentet för självständighet. Vi är alla inne för en utvecklad självstyrelse, det säger vi åtminstone med läpparnas bekännelse. Jag pratade med professor Godfrey Baldacchino som jag tror att flera det har läst om, en av världens främsta experter på autonomier. Han tror inte själv på självständighet, märkligt nog, men han sa att det är det absolut bästa argumentet för ett område som vill få till stånd en utvecklad självstyrelse.

    När jag träffar personer som sitter med i den grupp som leds av Tarja Halonen i nordiska rådet säger de informellt åt mig, ni har orealistiska förväntningar på vad detta arbete kommer att leda till.

    Talmannen

    Två minuter över.

    Jag ska dra ihop det, fru talman. Men ser man att det finns en självständighetstanke, som jag läste upp och alla partier mer eller mindre står bakom, ser man från rikssidan att det finns en stark kraft bakom självständighet, det är helt naturligt. Det här går sin egen väg, vi måste göra något. Om vi alltid kompromissar och lägger oss flata som vi gjort hittills kommer vi ingenstans, därför står vi där vi står. Jag vill tacka ltl Helander för att han lyfte upp detta med självständighet och jag hoppas att vi kan jobba sida vid sida när det gäller denna fråga. Det är ingen revolution som ÅF har talat om utan en stegvis utveckling i demokratisk ordningen i den takt som ålänningarna själva vill.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det var första gången jag har haft möjlighet att få höra självständighetstalet från ÅF, det var en intressant redogörelse. Personligen, och jag kan tala för partiets del är vi intresserade av en stark autonomi och inte självständighet. I början av anförandet lyfte ltl Anders Eriksson fram konsumtionskostnaderna, vi behöver spara och ni har lagt sådana förslag. Jag undrar hur det går ihop med att den sociala servicen skulle sättas under landskapsregeringen. I dag kostar den totalt 80 miljoner euro och vi delar ut 20 miljoner euro i landskapsandelar. Orsaken varför kommunerna skulle ha den biten är för att vi fortfarande har beskattningsinstrumentet hos kommunerna där man med reformer, inbesparingar, vissa skattehöjningar och effektiveringar har möjlighet att ta hand om kostnaden. Hur har ÅF tänkt?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag kan säga att ÅF står bakom en stark autonomi så starkt som möjligt, gärna hela vägen i mål. Det finns inget motsatsförhållande, utan det bestämmer ålänningarna själva. När det gäller att föra över den sociala biten till landskapet, när man började diskutera om samordningen på den sociala sidan var det för att samordna, för att få en bättre kompetens som man pratar om nu men också för att spara pengar. För att samordna och effektivisera det kan man göra i lika stor utsträckning om man har det under landskapets hatt, det facto större skulle jag hoppas än i ett kommunförbund där det alltid är stridiga viljor. Hur det ska finansieras det måste bli via justeringar av landskapsandelar, givetvis.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! ÅF är kritiska till finansieringsmodellen där man upplever att vissa kommuner vinner och andra förlorar. I modellen är det så att nästa år är det någon annan kommun som vinner och därmed solidariskt hjälper man då t.ex. Sottunga. Det är för att se individens möjligheter att kunna bo kvar i skärgården, i periferin som reformen görs.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det värsta är att allt längre jag lyssnar på debatten om samhällsservicereformen får jag känslan av att den görs för att hjälpa Mariehamns stad. Då har vi kommit långt ifrån ursprungstankarna, verkligen. Kan vi få ekonomiska siffror för att se hur det kommer att landa, givetvis ltl Kemetter kan det slå från ena hållet till det andra. Men jag ser en tydlig trend för att kommuner som Jomala och Saltvik som har skött sin ekonomi väldigt väl, ursäkta att jag är jävig, men det är de som är förlorare som har saker och ting på grej. Inte kan ju det vara speciellt rationellt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tänkte spinna vidare på kommunernas socialtjänst ÅF:s modell att det ska in under landskapet. Vi vet nu att kostnaderna, framgår ur Susannegruppens rapport, för de här bitarna är 16,5 miljoner för kommunerna. Medan landskapsandelarna för specialomsorg, missbrukarvård och barnskydd är cirka 2,5 miljoner. Detta är siffror från 2011. Det betyder att 14 miljoner ska finansieras någonstans ifrån. Hur har ÅF tänkt lösa de 14 miljonerna?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag kunde inte hålla mig när jag gick upp, jag lämnar samhällsservicereformen det var ett löfte till ltl Helander som vill prata självständighet. Jag var rädd när jag tog kommentaren att vi hamnar i den här gropen igen. Hur ska man finansiera detta? Det finns möjlighet att ta upp bland landskapsskatt och innan någon börja gapa om att ÅF vill ha ett högre skattetryck och man vill ha landskapsskatt, plockar man bort så här mycket från kommunerna måste kommunerna kunna sänka sina skatter, eller hur, det är enkel matematik. Jag vill visa att det finns flera olika instrument, ltl Carlsson som man kan sköta det här på. Men att flytta över det till ett kommunalförbund, ta de Gamlas hem, ta vilket kommunalförbund som helst det är oerhört svårt att få en rationell styrning på kommunförbunden. Varför gå in på det spåret, jag kan inte förstå det?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det här var varför jag tog repliken för jag känner att ltl Eriksson brukar vara ärlig och säga rakt på sak hur man ska lösa saker, och hur man har tänkt det rent praktiskt. Nu äntligen fick vi oppositionen att tala klarspråk, man vill alltså införa landskapsskatt för att finansiera det. Jag tycker det är en farlig väg att vandra att öppna en Pandoras ask. Man kommer att kunna finansiera andra verksamheter om man inför ytterligare en skattenivå. Jag tror att det är en farlig väg att vandra, men tack för klarspråket.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack för omdömet att jag är en ärlig karl och det jag brukar vilja vara. Notera att jag gav det som ett exempel som inte är speciellt väl undersökt från min sida. Det finns olika instrument bara viljan finns, men jag förstår inte viljan. Det är flera partier ÅF, obunden samling och centern som har gått till val på att det ska vara på landskapsnivå. Jag kan inte fatta hur vi har hamnat i den här situationen men så småningom kanske får svar på frågan. Nu ska vi prata självständighet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander

    Tack, fru talman! Tack ltl Anders Eriksson att det kommer upp och förklarar självständighetssituationen idag, det har varit oklart hur ÅF tänker driva den politiken. Jag blir bestört när jag hör ”bara inte ekonomin bli förstörd”. Hur tänker sig ledamoten då att inte självständighetstanken skulle kunna och vidare? Jag hade väntat mig kreativa lösningar och jämförelser med om Åland skulle vara självständigt, hur skulle vi klara oss i dag? Det är säkert något som ledamoten har funderat över.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är klassiskt när man debatterar att man tar detaljer. Jag gav en tillbakablick till en diskussion jag hade 1998, så länge sen. Där två framstående personer inom Ålands näringsliv, det här är väldigt intressant bara du kan visa att Åland klarar sig ekonomiskt och att det finns tillräckligt kompetenta politiker att sköta det. I en bisats sa jag då, och jag tror fortfarande att vi klarar oss ekonomiskt, men vi har mycket att göra när det gäller kompetensen på den politiska fronten. Sedan glömde jag den andra frågan, ursäkta det brukar inte hända men nu blev det en lucka.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Gun-Mari Lindholm

    Talman! Det har varit mycket debatt, diskussion om samhällsservicereform. Det gläder mig att man är intresserade av den frågan för det har med framtiden på Åland att göra. Att göra förändringar, blicka in i framtiden, ha målsättningar och visioner det är helt uppenbart väldigt svårt. Debatten har stundvis liknat en kommunalstämma, alla drar hem till sina byar och värnar om sina skattemedel. Det finns en skillnad mellan med den här debatten och en kommunalstämma, det är att kommunerna tror på sig själva, men det gör man inte här i lagtinget. Man tror inte vi är fiffiga nog att hitta modeller och lösningar som gör att människor får det bättre, mer rättvist och likvärdigt på Åland.

    Jag tycker att den här församlingen borde visa mer självförtroende. Landskapsregeringen har arbetat väldigt hårt för att hitta dels metoder, som har varit demokratiska, inbjudande, tillåtande och att hitta ett sätt att komma framåt. Inte har det varit lätt. Jag tycker vi kan vara stolta över att vi har kommit så här långt. Vi har ett gediget utredningsarbete, vi har kommit in i fas två. Vi har gått från ord till handling. Vi har en lagberedningsgrupp som tittar konkret på hur man ska samordna de fyra viktiga samhällsfunktionerna.

    Det är mest påtalande när ÅF säger att administrationen borde vara under landskapsregeringen, man tar inga argument till sig. Det här är ett sätt för ÅF, vilket blir väldigt ambivalent för mig att förstå, ska man dränera allt från kommunerna och slurpas in i landskapsregeringen vad finns då kvar för kommunerna att hantera? Det betyder att ÅF inte tror på kommuner, tror inte på att kommunala representanter kan sköta även det som har med människor att göra. Det här kan jag inte förstå, att man inte kan se det här, att man inte tror på sig i lagtinget som man idag har visat att man mest är en kommunal representant.

    Där tror man att kommuner kan klara av något, när man kommit in i lagtinget har man tappat tron på att en kommun kan sköta om det. Nu bästa ledamöter hoppas jag att ni ska har bättre självförtroende, att vi ska göra något bra tillsammans inför framtiden. Vi vet att det är en service och en funktion som bara växer. Kommuner idag exporterar de behov som primärt ligger i randkommuner intill tätorter. Det är klart att det kommunerna bär stora kostnader för att upprätthålla service som egentligen borde ligga ute, dels i skärgårdskommuner men också i randkommuner. Det är inte hela sanningen, men en del av den.

    Det finns människor i dag som måste fast man inte vill, flytta från skärgårdskommunen där man är född och uppvuxen, där man verkat och betalat skatt inte kan erbjuda den servicen som man har enligt lag rätt att få. Kommunen säger, vi kan inte erbjuda den närvårdarersättningen, vi kan inte erbjuda barnskydd, stödboende. Du får flytta någon annanstans.

    Det är precis lika allvarligt som om någon skulle flytta till en kommun med en sjuåring och en nioåring och kommunen säger vi kan inte erbjuda skolgång. Den är lika hårt lagreglerad. Det finns en målsättning, en strategi, en metod och jag hoppas att vi ska försöka jobba tillsammans för att nå en bra väg framåt. Modellen som det har varit ett himla hallå om i två dagar, det är en modell som bygger på hur det skulle se ut i dag. Och det visar ganska tydlig hur det skulle se ut om vi solidariskt skulle bekosta det idag, det visar att Mariehamn har väldigt mycket utgifter. Skulle vi solidariskt betala in till en kassa där alla ålänningar skulle få en likvärdig service då skulle det se ut så här idag. Det är inte den slutliga modellen ifall någon skulle tro det.

    ÅSUB håller på att ta fram modeller, vi ska ge dem den tiden som de har fått att ta fram den. Lagberedningsgruppen har till sista mars 2014 att ta fram sin modell, efter det kommer lagen till lagtinget. Sedan tar vi en ny debatt men jag hoppas att vi ska lyfta oss lite och inte bara vara kommunala representatörer.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Samma tanke slog mig som minister Lindholm sa, att det blev en kommunal debatt. Den ena påstod att den ena kommunen skötte den andras uppgifter och den andra påstod inte o.s.v. Jag är själv kommunalare i själ och hjärta men man måste ibland neutralisera sig och inse att man sitter i lagtinget och försöker göra det så bra som möjligt. Jag är fullständigt övertygad om att Susanne reformen går att genomföra på ett sådant sätt att den blir hyggligt neutral för alla kommuner enligt dagens beräkningar, och enligt de historiska siffrorna. Hur det skulle kunna se ut i framtiden om man inte gör det är omöjligt att säga. Jag hoppas vi kan neutralisera våra kommunala åtaganden och bli lagtingsledamöter för några dagar.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Jag tackar för det ltl Runar Karlsson. Jag hoppas ni skulle kunna sprida den känslan och kunskapen, det har att göra med vilken kompetens man sitter med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag kommer själv från Mariehamn och deltar i stadspolitiken. Jag reagerade när jag såg förslaget och siffrorna som presenterades och tyckte att det är för fördelaktig för Mariehamn. Jag driver ingen kommunal agenda i salen utan ser till hela Åland. Obunden samling och ÅF gick tillsammans till val på att socialmyndigheten inom de områden som nu diskuteras ska överföras till landskapsnivå. Det måste vara befogat att diskutera det som ett alternativ till det som landskapsregeringen föreslår när obunden samling har kovänt i frågan. Det är väl här den diskussionen ska föras. Vi har ett alternativ som vi tillsammans med liberalerna driver att dessa områden ska föras över till landskapsnivå och finansieras över landskapets budget. Var om inte i denna sal ska vi diskutera det, minister Lindholm.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Det stämmer att vi gick till val på den frågan, och vi har ändrat inställning. Det har vi gjort tack vare att vi har fått goda argument och bl.a. det att den kommunala representationen om man lyfter på landskapsnivå totalt försvinner. Jag tror på kommunerna och på den kompetens som politiker i kommunerna besitter, och den ska man ha, inflytande i de kommunala organ för det har med vardagsnära frågor att göra, som ligger nära människorna i kommunen. Då ska politikerna i kommunerna ha med de frågorna att göra.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Problemet med modellen är att kommunpolitikerna inte har med det att göra. Man väljer sina representanter som sedan ska föra de samlade kommunens representanters talan. Det går att ifrågasätta demokratiska strukturen i det. Att man i en styrelse ska sitta och fatta de viktiga besluten kring hela den sociala verksamheten. Varför kan man inte ha en styrelse som är vald utifrån hela Åland där vi har ett system när vi väljer hela Ålands representanter i den här salen. Man har samma inflytande, varför gå via kommunalvalet för att skaffa sig ett inflytande när man kan gå direkt via lagtingsvalet. Där vi väljer våra representanter som representerar hela Åland och inte kommunerna i sig. Vill vi bygga in stridigheter redan från början ska vi göra som landskapsregeringen föreslår. Lagtingets uppgift är att se till hela Åland, har vi områden som ska skötas solidarisk av hela Åland är lagtinget och landskapet det naturliga forumet.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Blir det en landskapsmyndighet under landskapsregeringen då försvinner naturligtvis landskapsandelarna som idag ligger runt 17 miljoner, de går inte till kommunerna. Inflytande för medborgarna via sina representanter i de kommunala strukturerna försvinner, legitimiteten för kommunerna försvinner. Det är en viktig aspekt man behöver tänka på. Endera har inte ÅF förstått, eller så vill man att kommunerna ska försvinna, för legitimiteten för kommuner finns inte kvar längre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi tar överhuvudtaget inte till oss den något känslosamma kritiken att vi skulle ingå i ett gäng kommunalare som bara pratar kommunala frågor i lagtinget. Speciellt med beaktande av att vi är för en modell där kommunerna formellt och behörighetsmässigt förlorar den direkta beslutsmakten över de sociala områden som är föremål för diskussion. Det kan vi motivera med att kommunalförbundsvarianten bara är en form av skenmakt för de enskilda kommunerna. Ett kommunalförbund leder till att det enda fullmäktige i kommunerna kommer att kunna fatta beslut om är kostnaderna som någon annan, där varje enskild kommun har en minoritetsroll. Man tappar makten och beslutsmöjligheten i varje enskild kommun, t.o.m. i stora Mariehamn som inte själv kan bestämma.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Den här diskussionen blev problematisk för liberalerna. Dels har man genom ltl Tony Asumaa, hans roll i kommunförbundets förbundsstyrelse samt hans ordförandeskap i samrådsdelegationen från samtliga 15 kommuner, där man värnar om åtminstone från Lemlands kommun som han presenterar. Man värnar om kommunernas betydelse, legitimitet och ekonomi. Man kan inte tala med kluven tunga i lagtinget och säga att man kan föra det på landskapsnivå, att man värnar mer om att det finns på landskapsnivå än att kommunernas legitimitet kvarstår. Det blir problematiskt för er.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Konstig diskussion det här. Jag har förmånen att få replikera till ministerns huvudanförande och som svar på mina iakttagelser så börjar det föras en annan diskussion om en ledamot som inte är närvarande. Problemen i replikväxlingen finns tyvärr hos landskapsregeringen och minister Gun-Mari Lindholm. Det finns ingen legitimitet i att bedriva kommunal verksamhet via kommunalförbund, det är vår absoluta åsikt. Ett kommunalförbund leder till att kostnadsansvaret finns men ingen egentlig beslutsmakt i det enskilda kommunfullmäktige. Ingenstans inte i Lemland, Mariehamn, Kumlinge eller Sottunga kommer en kommunfullmäktige att kunna fatta beslut om vad kostnaderna är ifall det blir kommunalförbund. Det är en skenlegitimitet enligt vår uppfattning och ingenting annat.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag utgår ifrån att ltl Mats Perämaa även vice ordförande i partiet talar för hela partiet, och jag utgår ifrån att ltl Tony Asumaa även talar i egenskap av vice ordförande. Det blir en problematik när man säger att allting ska slurpas in till staden och till landskapsregeringen, det ska struktureras under myndigheter underlydande landskapsregeringen. Vi ser det från olika håll och vi ser och värnar om olika saker, men jag hoppas att man skulle värna om kommunernas fortsatta existens.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Jag har begärt replik av ett enda skäl, att på den socialdemokratiska lagtingsgruppens vägnar tacka minister Gun-Mari Lindholm för ett alldeles utmärkt anförande.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Tack för det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är mycket man vill ställa frågor om i det här skedet när man är replik men man hinner inte. I mitt anförande sa jag att reformen går för hastigt fram. Jag anser att man borde göra en förstudie och en ekonomisk konsekvensanalys innan man går vidare. Att man informerar kommunerna vad det innebär hela reformpaketet. Det vet man inte idag hemma i Eckerö. Man har inte satt sig in i vad det egentligen innebär och det är fler kommuner än Eckerö som är i samma situation. Det har tidigare många gånger fördömts kommunförbundsalternativet i samband med MISE. Alla partier sa att det inte går att driva verksamheter via ett kommunförbund. Helt plötsligt hyllar man kommunförbundsförfarandet som ett salig görande, vad beror det på att man har svängt nu?

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Det är inte lätt att vara reformator. Ibland går det för långsamt och ibland går för fort. Det gäller, ltl Brage Eklund att hänga med i svängarna. Samtliga kommuner har varit representerade på de tre bredgruppsmöten som hållits. Hela landskapsregeringen har gjort resor runt i samtliga kommuner på Åland, och frågan har alltid varit på agendan. Man har via samrådsdelegationen fått i uppgift att komma med synpunkter till strukturen och målsättningen inom samtliga områden inom samhällsservicereformen. Det kommer kommunfullmäktige i Eckerö att få hantera om de inte redan har gjort det. Mariehamn och Geta har gjort det redan.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman! I de fall hur vi hänger med eller inte, jag hänger med men inte alla kommuner runt om på Åland. Det kan hända att det varit representanter med från alla kommuner men frågan är hur det har gått ut till alla förtroendevalda och till kommuninvånarna, känner de till vad det innebär? Det tror inte jag. Det finns ingen ekonomisk kalkyl, blir det besparande, det har tidigare sagts att det inte kommer att bli besparande. Flera ledamöter som sitter med i arbetsgruppen för Susannereformen har sagt att det inte kommer att bli besparande, men på lång sikt. Ni siar i framtiden när ni tror att konsumtionsutgifterna ska gå ner, ni har inget mer att gå på än visioner och tro på att det går rätt väg. Därför vill jag ha en ekonomisk beräkning hur det kommer att slå.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Till de kommunrundor som landskapsregeringen har företaget har samtliga kommuninvånare varit inbjudna. Inkommande torsdag har vi i Godbyhallen ett möte där vi bjuder in hela Åland, välkomna alla till det mötet, kom och ställ frågor och diskutera. Jag utgår ifrån att ltl Brage Eklund kommer att vara den som sitter på parkett på det mötet. Gör vi inget kommer konsumtionsutgifterna att rusa i höjden. Vi måste göra någonting för att stävja de utgifterna, åtminstone få de att plana ut. Det gäller att inte sucka ltl Brage Eklund, det gäller att kavla upp ärmarna och arbeta i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Det blev en intressant diskussion kring samhällsservicereform. Jag hade inte tänkt gå upp med blev inspirerad. Framförallt när jag fick höra att vi bara utreder och inte vill göra något i regeringen. När vi går vidare och vill göra något så är det fel. Jag kan inte låta bli att konstatera att det heter på någon rubrik i tidningen ”oppositionen var enig om hur samhällsservicereformen skulle göras” det var tolkningen. Jag kan efter den här diskussionen konstatera att den enigheten ligger någonstans på ytan. Lyssnar man till hur ÅF och liberalerna uttalar sig verkar det finnas en stor diskrepans hur man ser på saker och ting. Kritik som riktas mot regeringen faller ganska platt i det sammanhanget.

    Jag kommer att koncentrera mig på ÅF:s sätt att argumentera i frågan. Man säger att man inte vill föra över mera kostnader på kommunerna, eller sänka landskapsandelar därför att det betyder skattehöjning. Skattehöjning har vi inte råd med för köpkraften ska ökas. När man pressades kring finansieringen av den nya sociala organisationen dök det snabbt upp hur man skulle finansiera, jag tror var en skatt, närmare bestämt en landskapsskatt. På vilket sätt blir det bättre att vi får ytterligare en skatt som ska läggas i en ny församling att ta beslut om, så vi splittrar det hur man ska göra en effektiv skattepolitik. Det är tydligen viktigare att utmåla andra än att vara noga med att beskriva sin egen politik.

    Det skulle vara bättre om vi i lagtinget kontinuerligt kunde beskriva vilken världsmodell, samhällsmodell vi vill leva i än att jämt försöka svartmåla genom att aktivt missförstå och sprida blådunster i ögonen på väljarna. Våra väljare är kloka människor, som kan ta ansvar för att göra valen genom att jämföra de olika alternativ som finns. De olika alternativen måste få finnas. Debatten som varit har mer utgått ifrån att svartmåla.

    Fru talman. Jag välkomnar debatten den har varit klargörande. Det finns alternativ, men någon större enighet och vilja att hitta vägar framåt verkar inte finnas utan oppositionspolitik finns till för att riva ner. Tack, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Landskapsskatt fördes fram som ett alternativ en finansieringsmodell för socialvården. Vi ser fler alternativ, landskapsandelarna måste givetvis justeras. Nu skär landskapsregeringen ner landskapsandelar utan motivering. Att föra över uppgifter på landskapet, det är klart att det påverkar landskapsandelarna. Man kan tänka sig landskapsandelar, landskapsskatt, man kan tänka sig att införa ett avdrag i kommunalbeskattningen som kompenserar för köpkraften. Inför man landskapsskatt och motsvarande avdrag i kommunalbeskattningen ökar inte köpkraften men däremot finansieras myndighetens sociala kostnader via landskapet, och landskapsandelarna ska påverkas. Det är en helhet av många ingredienser och vi ska i ÅF ta fram ett finansieringsförslag för vår modell. Men vi skulle aldrig göra som landskapsregeringen göra sätta oss ner och lag bereda före vi har finansieringsmodellen klar.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Om jag var förvirrad innan replikväxlingen är det ingenting mot vad jag är nu. Jag måste ställa frågan, hur vill ÅF finansiera den modell som man har? Har man ens några tankar kring det? Landskapsregeringen har sagt att det är en kommunal angelägenhet, finansieringen sker via de kommunala systemen, ett tydligt sätt att beskriva hur man kommer att finansiera. Hur tänker ÅF göra det? Det är inte avdragen som gör pengarna till den drift som finns mellan dagens landskapsandelar för det sociala väsendet och vad det skulle kosta att bedriva i landskapsregi.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Som jag sa i min första replik, givetvis kommer landskapsandelarna att påverkas. De särskilda landskapsandelar som betalas ut för de verksamheterna kommer att försvinna. Sedan handlar det om en balans, inför vi landskapsskatt kan vi införa motsvarande avdrag i kommunalbeskattningen. Köpkraften blir densamma men man betalar landskapsskatt istället för kommunalskatt. Det instrumentet har vi i vår behörighetlista och är värt att granska. ÅF kommer att ta fram ett tydligt finansieringsförslag för vår modell. Det är på samma sätt som för landskapsregeringen, ni har inte er modell klar när ni sätter er ner och ska börja lagstifta och inleda en lagberedningsprocess. Det framkom tydligt i debatten att landskapsregeringen inte har klart för sig ut finansieringsmodellen ska se ut för den nya myndigheten. Vi ska både göra vår hemläxa och komma tillbaka med tydliga finansieringsförslag så kan debatten fortsätta, före det är debatten onödig.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det var inte jag, regeringen som inledde den svartmålande debatten det var bl.a. ltl Axel Jonsson. Det som behövs är att man kan svara på en grundläggande fråga. Flyttar man över ett antal uppgifter som ska göras på kommunal nivå till landskapsnivå, som till vissa delar finansieras via landskapsandelar blir det ett glapp mellan de som finansieras med landskapsandelar och det som kommunerna tidigare har finansierat med skattemedel. Hur tänker man lösa den biten, det är den springande frågan? Då kom svaret från ÅF, vi inför en landskapsskatt. Vad har vi gjort för vinst, vi fortsätter beskatta på samma sätt. Avdrag, drar du av ska de kompenseras någonstans. Hur finansierar du den modellen ledamoten och ÅF:s ordförande Axel Jonsson?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Tack, fru talman! Det är glädjande att debatten tänder till, det är livgivande. Minister Lindholm har mage, får jag väl säga att kritisera liberalerna för att vi i en fråga har blivit utlovade att få delta i ett parlamentariskt arbete, såsom ni skriver i regeringsprogrammet där behovet finns att tillsammans hitta lösningar. Vi ha blivit utlovade att få delta i det arbetet och minister Lindholm har mage att kritisera oss för att vi för fram vår åsikt i frågan efter det svikna löftet. Minister Lindholm säger att alla ska ta landskapsregeringens modell att gå vidare annars vill man bara söndra och härska. Det kopplat till det tidigare löftet att vår åsikt skulle vara intressant och ni ville att vi skulle delta i arbetet.

    Det känns lite förment med tanke på att det är ett av de stora misslyckandena under minister Lindholm ministerperiod att inte frågan har kommit längre. Nu slutar frågan mer eller mindre i ett kaos. Lagberedningsarbetet har påbörjats, det finns en grupp, men ÅSUB har inte räknat ut någon finansieringsmodell. Det finns bara de siffror som har skickats ut undertecknat av minister Lindholm som uppenbarligen inte gäller. Huvudmannafrågan är väldigt osäker ännu. Det brukar sägas att tack är bästa försvar och det är väl vad minister Lindholm försöker göra på sluttampen innan ni byter plats i ert samarbete mellan partierna.

    Vår modell, varför vi föredrar den varianten att ÅHS, landskapet skulle sköta om de sociala sektorerna, det grundar sig på att i dagsläget finns inget annat alternativ än bilda ett kommunalförbund. Historien visar att det kommunalförbund vi har haft och har inte har varit funktionella, att vi kan vara tillfredsställda med hur det skötts. MISE har nämnts och många andra, omsorgsförbundet fungerar men kommunerna är missnöjda med den organisationsmodellen.

    Har man det i åtanke finns inte den modellen kvar för oss som ett gångbart alternativ. Vi pratar om att försöka hitta lösningar som löser problem, kommunalförbund löser inga problem. Vi är beredda att lyfta behörigheten av kommunerna och sköta den i en organisation där ansvaret ligger hos landskapet. Det är att ta bort något från kommunerna ja, men vi tror att det är bättre för människan i förlängningen. En annan fördel med vår variant är att det finns ett uppenbart behov av att samordna sjukvård och socialvård. Får man allt under samma hatt är möjligheterna betydligt större än om man fortsätter med att ha skilda huvudmän för de olika vårdformerna.

    Vi värjer och vänder oss mot anklagelserna om att vi skulle vara kommunalare när vi väljer att i demokratisk ordning föra fram den åsikt vi har torgfört under en längre tid. Ministern borde i stället vara glad för att vi ventilera och lyfter fram olika sidor i frågorna. Tack.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Regeringens lyckade arbete i samhällsreformen ser vi resultat i budgeten för 2014. Vi beskriver hur vi går från det teoretiska resonemanget, det metodarbete vi har haft till en annan fas där vi konkretiserar. 2014 kommer lagtinget att ta del av ett lagförslag vad beträffar KSD. Vi beskriver inför kommunerna, samrådsdelegationen för kommunförbundet och Mariehamn stad hur vi avser att gå vidare med samtliga andra områden. Det förelåg ett meddelande för samtliga partier i lagtinget att yttra sig över i juni detta år. Det kan man säga är ett parlamentariskt arbete där samtliga partier kommer med sina åsikter. Då uppfattade jag att liberalerna stödde våra målsättningar.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Så länge målsättningen är allmänt lagd att det finns ett behov av att samordna de sociala serviceformerna för att trygga rättssäkerheten och möjligen lyfta effektiviteten och ge en bättre service. Den målsättningen har vi sagt att vi stöder. Sedan kommer det stora frågorna som är kvar att lösa, hur finansierar vid det? Hur blir finansieringsfördelningen mellan invånarna i kommunerna, hur stor del tar landskapet? Sedan andra frågan vem ska vara huvudman, vem håller i klubban och fattar besluten hur serviceformer ska skötas?  De frågorna är fortfarande olösta. Det står i budgeten ja, men endast i allmänna motiveringen. Det är de konkreta detaljmotiveringarna som är bindande i budgeten, vi ser inte siffermässigt att det arbete som minister Lindholm man gjort i två år har gett resultat ännu.

    Minister Gun-Mari Lindholm, replik

    Om jag vore ltl Mats Perämaa skulle jag inte tala som mycket om vad minister Lindholm har hunnit göra på två år, som inte ltl Perämaa hann göra på fyra år. När det gäller finansieringsmodellerna jobbar ÅSUB med det. Man har delvis kommit med den modellen där det visar på hur det skulle se ut om man hade en solidarisk finansieringsmodell. Arbetsgruppen som jobbar med lagberedningsförslaget har i uppgift att ha det på kommunal nivå. Vänta in lagförslaget som kommer, vi har sagt att det ska komma under 2014 och verkställas under 2015 för att öppna dörrarna 2016 i januari.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En regeringshandling ska alltid bedömas i jämförelse med vad man har utlovat i ett regeringsprogram. I det regeringsprogram som gällde i de fyra föregående åren var det överenskommet att kommunstrukturen inte skulle genomgå förändringar. Den frågan hade inte samma prioritetsordning som landskapsregeringen gav för den här regeringen och där minister Lindholm uttryckligen gavs ett ansvar för att driva de här frågorna. Två år har gått det enda resultatet vi ser är formuleringar, i den allmänna motiveringen förslag som väcker stor kritik där det inte finns enighet förutom kanske i regeringskorridoren. Kommunerna är inte överens och känner inte att de har fått information med finansieringssiffror. Väldigt mycket återstår att göra, tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Perämaa lyfter upp att liberalerna är samspelta med ÅF i frågan om hur man ska lösa kommunernas socialtjänst och i stället ha det under ÅHS. Vi har fått höra klarspråk från ÅF i oppositionen att man tänker säg att införa landskapsskatt. Har liberalerna samma inställning, jag vill höra det från båda oppositionspartier att man är så samspelta som man har utgett sig att vara både i debatterna och i lokal media. Är det så?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Kanske jag gör ltl Carlsson besviken men svaret på frågan om landskapsskatt är nej.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Nu blev jag förvirrad. Enigheten var tydligen inte så enigt mellan oppositionspartierna. Hur avser liberalerna att finansiera de många miljonerna som fattas? Ltl Perämaa brukar vara ansvarsfull när det gäller ekonomiska frågor och brukar framhålla att plus och minus måste gå ihop, jag hoppas man har tänkt på det i den här frågan.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ursäkta det bli fel att jag deltar i en replikväxling som egentligen berör ett förslag som ett annat parti har lagt. Jag ska svara på frågan som gäller oss. Det finns en problematik i landskapsandelssystemet. Minskar man landskapsandelarna för den här verksamheten kanske pengarna inte räcker till för att finansiera verksamheten inom ramen för ÅHS eller landskapsverksamheten. Det visar i så fall att det har funnits ett grundläggande fel i finansieringen vad gäller landskapsandelarna till kommunerna för att utföra det som man har utfört nu, om man inte kan ta tillbaka tillräckligt i landskapsandelar för att finansiera detta. Det krävs en översyn, och det kan ingå i utvärderingsarbetet gällande landskapsandelarna. Den minskade behörigheten på kommunerna ska synas i landskapsandelarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Tack! Det är bra att ltl Perämaa lyfter frågorna och är öppen för att diskutera olika åtgärder och försöka komma framåt. Det är en mycket stor fråga och har en stor påverkan i vårt åländska samhälle. Det har visat sig att det är en stor oro ute i kommunerna efter att det har blivit en öppen diskussion i det åländska samhället. Ltl Perämaa sitter i finansutskottet och jag är suppleant och de här ska diskuteras och nagelfaras ordentligt innan det lämnar utskottet. Det är bra att ha en öppen diskussion. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack, fru talman! Det är glädjande att höra inom majoritetsblocket finns människor som ser att vi diskuterar frågan och gärna hör vad liberalerna har att anföra, speciellt efter det något känslosamma anförande som minister Lindholm hade.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Fru talman! Debatten hittills om man recensera den har varit som en brasa man eldar på hösten med ris som varken har hunnit torka eller mogna och ibland tar de sig lite mer och sedan måste man jobba mycket för att brasan ska ta sig, men nu tog den sig och det är trevligt när man eldar att det brinner bra.

    Jag har inte tänkt komma med pinnar till brasan med tycker det är så pass intressant att se hur olika faser man är i personer och partier emellan i frågan som man kallar SSR eller samhällsservicestrukturreformen. Jag talar bara personligen för i mitt parti hade vi redan före valet en stor diskussion om det här, vi hade i vårt valprogram en lösning. När vi bildade regering kompromissade vi delvis och tog till oss av argument att ta en annan lösning. Jag har haft förtroende att få bli kommunstyrelsens ordförande i Lemland, engagerad i processen, varit på bredgruppsmöten och tagit del av dokumenten. Kommit med input fortlöpande under processen. Dokumenten förefaller det att inte alla har läst, man verkar inte ha läst arbetsgruppernas förslag. Man blir frustrerade när man själv har varit engagerad för länge sedan. Nu börjar verkligheten komma emot för många, det bli lite jobbigt och folk börjar ringa. Jag säger inte att någon annans fas är fel och man har absolut sin fulla rätt att ha en åsikt, till och med fel åsikt och en dåligt underbyggd åsikt och givetvis motsatsen.

    När det gäller kommunernas socialtjänst den s.k. Susannegruppens förslag, vill jag upprätthålla mig kring kommunalförbund. Det är inte vad man föreslår, det ska man klart för sig. Ett kommunförbund är något som kommunerna själv frivilligt tillsätter och det har en fullmäktige och en styrelse. Det som Susannegruppen föreslår, man kan säga att det är ett kommunalt aktiebolag som tillsätts av en ombudstämma. De mest liknande konstruktioner vi har är Ålands kommunförbund som inte har en fullmäktige utan en ombudstämma och en styrelse. Det är en i lag tvingande myndighet som kommunen måste ansluta sig till, man har inget val. Man har klart i sin rapport visat hur organisationen ska vara, platt styrelse, direktör och tre enheter för att det ska fungera.

    Susannegruppen förslag är väldigt bra underbyggt och genomtänkt och värt att verkligen ta notan. De förslag till lösningar på problematiken som Susannegruppen har kan jag tänka mig att ha på kommunal nivå. Det huvudsakliga argumentet är att tar man borta det från kommunal nivå då har inte kommunerna inflytande kvar. Det kan man argumenterat för som jag hörde i en replik av ltl Axel Jonsson. Varför inte ha all makt utgå från Ålands lagting och partierna, det är säkert fullt möjligt? Man måste välja region här, tror man på kommunerna eller tror man inte. Tror vi inte på kommunerna tar vi bort allting. Ta bort det kommunala lagret och här tas alla beslut, regeringen i en kommunstyrelse och vi utöka resurserna här.

    Det är fullt möjligt även om det är en stor utmaning eftersom vi har ett långt arv att ha kommuner och att ha närhet, och framförallt har vi något på Åland som jag vill värna om och det är småskaligheten, närheten till beslutsfattarna. Jag vill inte ta bort den, jag vill ha den kvar så länge som möjligt. Det jag kan tänka mig att centralisera och föra ihop är utförandet av olika tjänster. Jag vill ha makten, beställarfunktionen kvar ute i kommunerna, är viktigt för mig och jag tror det är viktigt även för andra. Tänkt på det när ni förkunnar er åsikt att ni måste ha rätt religion i botten.

    Finansieringen, då blev jag förskräckt. Susannegruppen föreslår något som kallas fifty-fifty, hälften skattekraft hälften befolkningsunderlaget. Det tycker vi är bra, det tycker vi väl alla. Förutom när vi börjar jämföra vad det kostar för olika kommuner. Då blir det våldsamma skillnader och det stora problemet är åter att Mariehamn gynnas och nästan alla andra missgynnas. De gamla konflikterna kommer till ytan, stad - landsbygd och då är det inte längre hela Åland som ska leva och alla klistermärken från alla partiers val, då finns klyftan på klistermärkena. Det är olyckligt för det är sist och slutligen något vi som måste handha tillsammans. Susannegruppen säger, som inte nämns här att landskapsregeringen ska gå emellan och lindra skillnaden i tre till fem år, man kan ju säga att man lindra den permanent också. Man kanske ska försöka få kostnaderna ungefär som det är idag. Så är det om det ska vara möjligt, tyvärr har man ett arv och det måste man förvalta.

    Tas det över i landskapets regi, vad måste man göra då? Det finns ett antal lösningar och en har inte nämnts här. Det är motsvarande ÅHS avgift som man hade en gång i tiden när man gjorde såhär med ÅHS, man tog betalt av kommunerna. Eller landskapsskatt som Ålands Framtid, man kan dra på munnen åt det att ett borgerligt parti vill ha landskapsskatt men det är i alla fall ärligt att säga att någon måste betala. Även om det inte går ihop med det man har registrerat hos patent- och registerverket, borgerligt parti.

    Vi kommer inte undan kostnaden, någon måste betala den sociala servicen och risken med Susannegruppens förslag är att det blir dyrare eftersom alla vågar och vill kväva sina rättigheter, som man har rätt till idag men inte kräver. Det är ett potentiellt problem med att samordna. Den kostnaden ska vi bokförda redan idag, den tar klienterna i stället för samhället.

    Om det ska finansieras i landskapets regi måste man ta antingen landskapsskatt eller en ÅHS avgift. Det finns ingen annan möjlighet att trolla fram pengar, inget trollspö eller sedelpress, pengarna är slut och t.o.m. på minus. Det är bra om man från Ålands Framtids sida, har inte hört liberalerna säga det, kommer med en finansieringsmodell för det då blir oppositionspolitiken hel. Vi andra partier som förespråkar Susannegruppens förslag behöver inte komma med annat än det som Susannegruppen har beställt som ÅSUB jobbar med, en kompromiss som kan omfattas av kommunerna.

    Talmannen

    Den rekommenderade taltiden har överskridits med två minuter.

    Ltl Danne Sundman

    Tack för upplysningen fru talman. Det är inte svårare än att det måste finansiera om det ska vara i landskapets regi, och sluta prata om den religionen att man tror på kommunerna i alla fall men vill ta allting ifrån dem, ta det till centralorten, lagtinget till parlamentet. Det är ett val man måste göra, jag skäms inte att jag delvis har bytt åsikt i frågan och det har gjort för att jag har fått kloka argument. Och framför allt efter Susannegruppens heltäckande arbete.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! I den avslutande debatten om finansieringen av den sociala servicen till våra medborgare är det många som har blivit med byxorna nere. Alldeles uppenbart har ltl Sundman byxorna på sig. Jag vill diskutera synpunkten att man eventuellt skulle bibehålla det nuvarande landskapsandelsnivåsystemet. Lagframställning nummer ett på sista sidan fördelningen av landskapsandelarna, tar man med invånarantalet i varje kommun ser man att de som får mest pengar av landskapsandelarna per kapital är Geta med 3 570 euro medan Jomala får bara 860 euro och Mariehamn 530 euro. Geta och Vårdö får mer än de kommuner som har största krisen, Kökar och Sottunga. Det visar att nuvarande system måste totalrenoveras för att det ska bli någon rimlighet mellan medborgarna i landskapet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det finns klara problem med landskapsandelssystemet idag och problemen har funnits en längre tid. Syftet med landskapsandelssystemet är en fråga. När man gör en stor förändring är det klart att landskapsandelssystemet måste få en del av finansieringen. Det är en skild debatt hur man gör med landskapsandelssystemet. När man gör en förändring, det som missgynnas då även om det var övergynnade före, upplever det som en försämring därför måste man gå försiktigt fram med förändringar. Det nya nu är att vi aldrig förut stått inför landskapsandelssystemsutvärdering eller förändring utan att ha pengar, nu har vi slut på pengarna tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundman försöker kritisera och raljera på Ålands Framtids bekostnad gällande att landskapet skulle ta över delar av sociala områden som Susannegruppen ska bilda en ny enhet på. Frågan är hur tänkte obundna när man gick till val och hade samma tankar, hade man någon finansieringstanke hur man skulle göra eller var det bara en valploj som man körde med och inte hade några tankar alls?

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Vi förde en diskussion och givetvis såg vi finansieringen som en utmaning och det är en av orsakerna till att vi valde att kompromissa och gå in för det andra när vi bildade regering. Det har att göra med att kommunerna ska få inflytande över det här. Med rätt ägarstyrning, vilket saknas i många kommuner i dag, kan man styra en myndighet utgående från vad kommuner som är ägare tycker att tänker. Internet är spritt över Åland och också i Eckerö, där finns sidan reform.ax där man kan läsa alla handlingar och hela processen beskrivs väldigt noggrant. Varsågod surfa in och titta efter hur man har kommit fram till det här.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tolkar ltl Sundmans svar att det inte hade någon finansiering klar. Han kringgick det och gav inte något besked på hur de hade tänkt, det var en valgrej som ingick utan att ha klar finansiering. Det är synonymt med den politik de för. Att svänga när man kommer in i regeringen är svikna vallöften som väljarna får ta ställning till i nästa val. I övrigt tycker jag att debatten har varit givande, vi har fått fram olika åsikter vad vi anser. Ålands Framtid hävdar att man behöver gå varsamt fram, det finns inte ekonomiska beräkningar på hur det kommer att slå för kommunerna. Nu säger ltl Sundman att det kommer att bli dyrare, och det är synonymt med de reformer som landskapsregeringen gör.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Görs det på det sätt som Susannegruppen har föreslagit kommer det att effektivera verksamheten och det kommer att bli billigare. Men hotet är att man inte gör det, att man missar de synergieffekter man kan få när man sammanförd det och inte i tillräcklig utsträckning anstränger sig att forma det nya med en gång, som tyvärr finns exempel på flera andra fall. Då kan det bli dyrare eller samma kostnad. Att klienterna knackar på dörren och kräver sina rättigheter det kan vi inte påverka, det är en kostnad vi har idag men som klienterna tar själva, de avstår från service. Man måste skilja på dessa två saker. Gällande finansieringen, visst diskuterade vi den att det var ett problem, vårt förslag var delvis ofinansierat utgående från att landskapsandelarna inte räckte till. Men modellen med ÅHS avgift fanns, som var naturlig då. Ålands Framtid kan skriva upp ÅHS avgift och fundera i sin modell, jag har min modell klar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, fru talman! Jag kan inte låta bli i dag i tidningen Åland står det som ett slag i ansiktet för kommunerna det som vi har debatterat hela dagen. I Saltviks kommun förlorade man enligt utkastet 295 000 euro på den nya myndigheten. Man frågar kommunfullmäktiges ordförande Tommy Fagerholm och vad han tycker om det. Han säger ”att det är väntat med de stora samhällsreformerna att det blir som ett slag i ansiktet för kommunerna”. Man frågar kansliminister Gun-Mari Lindholm som tycker det är dags att se Åland som en helhet, vad säger du om det där? ”Det vill jag inte säga vad jag tycker om det för jag vill inte att det ska gå i tryck”. ”Har ni diskuterat i Saltvik vad myndigheten ska kosta kommunen? Nej, inte ett dugg det enda vi diskuterar är att det är på gång men vi har inte haft något konkret att utgå ifrån”.

    Man undrar varför fullmäktigeordförande i Saltvik är så upprörd. Det hänger ihop med siffrorna som visar att Jomala, Lemland och Saltvik är de stora förlorarna. 295 000 i Saltvik nästan lika mycket i Lemland och nästan 1/2 miljon Jomala. Jag råkar veta att det var väldigt upprörda känslor i kommunstyrelsen Jomala i går. Det är naturligt för de här tre kommunerna, enligt mitt förmenande, jag tror alla kämpar på så gott de kan men det här tre har lyckats få en bra ordning på ekonomin. Därför är man upprörd Saltvik och i Jomala, om man inte är upprörd i Lemland kan bero på att det är samma personer som sitter i kommunstyrelsen som står bakom landskapsregeringen men jag är inte helt säker på att lemlänningarna är intresserade av 300 000 ytterligare i kostnader.

    Det har framkommit att man inte har läst utredningarna. När jag har gett replikskiftet åt lantrådet har jag sagt att det kan vara bra att läsa våra motioner innan man recenserar, då kom de tillbaka att vi inte har läst utredningarna och det upprepade ltl Sundman nu. Jag hänvisar till mitt anförande från den 6 juni där vi diskuterade samhällsreformen där jag gick igenom sida för sida och kommenterade. Jag sa bl.a. ”genom att samla resurserna och all kompetens under samma tak det kan faktiskt vara något bra. Men att återskapa ett kommunförbund för den här verksamheten är inte bra, rent historiska samarbetsformen kommunförbund gång efter annan misslyckas”. Jag ser att ltl Slotte nickar instämmande och ivrigt och det tror jag att många gör som bekantat sig med detta. Jag ska inte läsa alltför mycket innantill. Därför är det svårt att förstå varför landskapsregeringen redan innan arbetet med socialservicereformen inleddes låste sig vid att inte flytta någon typ av myndighetsutövning uppåt, d.v.s. från kommunal- till landskapsnivå. Den frågan är fortfarande obesvarad enligt mitt förmenande.

    Genom att lyfta kostnads- och myndighetsansvaret för barnskydd, handikappservice, specialomsorg och missbrukarvård under landskapet skulle man uppnå samma samordningsvinster men även undvika den inbyggda konflikt som kommunalförbundet innebär. Att det blir en konflikt har debatten i lagtinget visat.

    Det fanns öppningar från obunden samling och centern, öppningar som jag tror är viktiga. Till sist, vi har ordat tillräckligt mycket om det här. Jag tror alla är överens om att vi har ett bekymmer, framför allt i de små kommunerna hur man ska klara av den sociala servicen. Tittar vi på den stora kostnadsmassan är den försvinnande liten ute i de små skärgårdskommunerna jämfört med kostnaderna för Jomala, Lemland, Mariehamn o.s.v. Vi vet att vi har en åldrande befolkning och att vi måste göra något.

    Orsaken till en bra ekonomi i Jomala ska inte politikerna stå och brösta sig över utan även för att vi haft duktiga tjänstemän och det tror jag de två Jomalaministrarna håller med om. Vår finanschef Jim Bergbo sade på senaste fullmäktigemöte att det värsta som kan hända är att ingenting händer d.v.s. det blir status quo. Det var ett öppet offentligt möte därför kan jag säga det.

    Det har gått två år, och vi har så här bristfälligt underlag, det ska mycket till för att komma i mål under den här mandatperioden. Jag tror vi kommer att få ta ställning till det här i nästa val.

    På en direkt fråga från Petri Carlsson hur man kan finansiera detta Jag sa att det finns flera alternativ, jag nämnde inte ÅHS avgift, jag nämnde landskapsskatt. Jag kommer inte ihåg ordagrant hur jag sa. Jag hoppas att man inte börjar pallra om att Ålands Framtid vill ha ett högre skattetryck, men precis där hamnade vi i debatten. Det visar hur desperat man är från landskapsregeringens sida att försöka hitta något halmstrå att bra i.

    Ser vi till helheten måste man ha fokus på det totala skattetrycket, något som landskapsregeringen har glömt, det har vi pratat om tidigare i och med att man bedriver en politik så kommunalskatten går uppåt. Det blir en fånig debatt men det visar en viss desperation. Minister Ehn fick tag i ett halmstrå att rycka i och då blev det debatt runt det.

    Det viktiga är hur kan man sköta det på det bästa och effektivaste sättet? Och som Axel Jonsson sa, vi behöver göra hemläxan gällande finansieringen av det här på landskapsnivå. Men vad som är värre är att landskapsregeringen inte vet hur det ska finansieras på ett bra sätt. Vi har hört bl.a. på ltl Winé säga såhär ser siffrorna ut p.g.a. det såg bra ut för Sund. Medan en ledamot ifrån Saltvik sa att det bara är ett utkast, så här kommer det inte att bli. Där står vi och där kommer vi att stå den här mandatperioden. Det är ett bekymmer.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det nämndes många namn i talarstolen. Att en kommunpolitiker, när jag läser Ålandstidningen, blir upprörd och ser siffrorna det är helt normalt. Det skulle alla bli om man inte är insatt och vet hur systemet kommer att byggas upp. Det gäller för oss som vill förändra samhället att övertyga och rätta till de felaktigheter som kommit fram delvis i media och från oppositionen. Därför måste vi försöka på alla sätt att hjälpas åt och oppositionen har sagt att de vill vara med och förändra, och tycker i grund och botten att det är bra. Det finns metoder att utjämna kostnaderna, och vi har sagt det tjugofem-trettio gånger i salen att det kommer att göras ett förslag som jämnar ut siffrorna. Detta var ett förslag utgående från en modell och siffrorna har kunnat se helt annorlunda ut om man satt in andra parametrar i modellen. Det hjälper inte att säga det när man har bestämt sig att det är såhär.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Visst är det så ltl Karlsson man kan visa många olika saker med statistik och siffror. Det som varit vägledande för oss hela tiden, ska man göra en reform måste man se att man vinner något på det ekonomiskt. Det är få som kan detaljerna lika bra som ltl Runar Karlsson som har suttit med i Susannegruppen. Därför frågar jag, hur mycket eller vad kan vi vinna ekonomiskt på samordningen?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är svårt att redogöra på en minut. Dels finns overheadkostnaderna som behöver vara färre och mindre. Men det är alltid beroende på servicegraden, vi vet att lagstiftningen inom de fyra områdena inte är rigorösa och svart på vitt utan en stor gråzon. Det beror mycket på vilken service och hjälp man vill jag ge de behövande. Gränserna är oändliga. Det är svårt att säga om reformen blir dyrare eller billigare, vi har konstaterat i gruppen att kostnaderna kommer att bli ungefär oförändrade. Men det blir så mycket andra fördelar vad gäller anonymitet, att inte försätta en mindre kommun i ekonomiskt obestånd för en familj o.s.v. Det finns som många andra fördelar, behovet av hjälp kvarstår.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det kan säkert vara som ltl Karlsson säger. Flera ministrar och finansministern har varit här och varit upprörda hur stora utmaningar vi har framför oss ekonomiskt. Det är vi alla överens om, vi har stora ekonomiska utmaningar framför oss. Nu säger ltl Karlsson, som är en av de mest insatta att det är svårt att säga, troligtvis blir det oförändrat. Blir det inte ett slag i luften med tanke på att man tidigare ha blåst upp, jag namnger inte andra som inte kan gå in i replikskiftet, och sagt att vi har så stora ekonomiska utmaningar framför oss vi måste göra något. Men ändå tack, ltl Karlsson som är en ärlig karl, nu vet vi att det inte kommer att leda till några inbesparingar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Sättet att argumentera känns igen så fort man inte har samma åsikt som ltl Anders Eriksson så pallrar man eller jålar eller på annat sätt inte riktigt förstår. Den argumentationstekniken används genomgående. Modellen är intressant, att man ska överföra ansvaret för ett visst antal områden ytterligare till landskapet. Jag har vid åtskilliga tillfällen varit i diskussion med ltl Anders Eriksson om hur dålig ÅHS modellen är, hur vi tappat greppet kring kostnadsutvecklingen för att det fördes över till landskapsregeringen. Jag brukar ta som exempel på hur illa det går när man skapar nya organisationer. Hur har man kommit fram till att de här viktiga områdena, enligt Ålands Framtid och Anders Erikssons egna utsagor, då kan föras över och förvaltas om ÅHS är en dålig modell? Man kan tydligen bygga vidare på den ändå.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det går att argumentera hur som helst när man vill missförstå varandra. Vi har en stor ekonomisk utmaning framför oss, är vi överens om det minister Ehn? Då borde man faktiskt ha fokus på ekonomin, vi får höra att det är en reform som inte kommer att leda till inbesparingar, är det ansvarsfullt minister Ehn?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! I vanlig ordning fortsätter det att andra ska försvara sina egna åsikter som recenseras av Ålands Framtid. Man har aldrig en möjlighet att föra en vettig debatt utan det handlar om att man i stället berättar om hur förträfflig man själv är, men förklarar inte. Jag ställer frågan på nytt, på vilket sätt kan man försvara att man för in så viktiga frågor i en organisation som man själv har dömt ut som misslyckad. I det här fallet kan man föra in kommunalt viktiga frågor i organisationen och helt plötsligt se det som en bättre modell än den som majoriteten har föreslagit. För mig blir det en gåta, en stor gåta som jag inte ha fått svar på. Tar man det till hur man ska finansiera, blir det ett stort grått moln som svävar och släpper ifrån sig gråttårar här och där.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det enkla svaret på den frågan är om man ser på kommunförbund minister Ehn, har det varit än värre när det gäller den saken. Det är det enkla svaret på frågan. Men behöver vi göra något eller behöver vi inte, minister Ehn? Vi är eniga om att vi behöver göra något och vi behöver finna en modell. I stället för att sitta och häckla lyssna på vad jag säger, behöver vi göra något eller behöver vi inte? Vi är överens om att vi måste göra något, vi tror att om man har ekonomisk fokus på projektet från första början att vi kunde spara pengar, få en bättre verksamhet under landskapsregeringen. Men det kräver antagligen en annan politisk landskapsregering.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Kommunförbund fungerar dåligt för att kommunerna inte idkar ägarstyrning. Det andra är, det är inget kommunförbund det är en mellankommunalombudstämma som styr en lagstiftad myndighet. Till de ombudsstämmorna kommer högst troligen de ledande politikerna att komma vilket gör att det blir ett annat ljud i skällan, bättre ägarstyrning från början och fortlöpande. Man kan inte jämföra modellen med ett kommunförbund, särskilt inte med det kommunförbund som inte har fungerat. Det finns kommunförbund som fungerar alldeles strålande.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag håller med ltl Sundman att de stora problemen med kommunalförbund är att man inte får ägarstyrningen att fungera. Det är beroende av vilka politiker som sitter där, ofta sätter man in människor som har ett personligt intresse, personlig kunskap man har ingen koppling till kommunstyrelsen eller till ekonomikontoret i kommunerna, kommunförbunden blir att leva sitt eget liv. Ltl Sundman säger att det inte är något vanligt kommunalförbund, jag tror jag kallade det till någon multihybrid till kommunstämma den 6 juni, men vet ltl Sundman vem det är som bestämmer, vem som har det avgörande vikterna på denna mellankommunala ombudstämma?

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru Talman! Susannegruppen föreslår och det är samma modell som kommunförbundet med en röst per 500 invånare. Det är kommunernas representanter som bestämmer som tillsätter en styrelse. Vi ser på Ålands kommunförbund där man ändrat, man sätter dit de ledande politikerna som sitter runt styrelsebordet i kommunerna då blir det helt annat ljud i skällan. Det har blivit bättre ägarstyrning närmare kopplad till kommunerna, så ska man också göra i den här myndigheten så att det börjar fungera. Angående finansieringen är det enligt Susannegruppens förslag ett första utkast, fifty-fifty som man har räknat på. Susannegruppen säger, som jag sa i mitt anförande, att den ska justeras med en kompensation. Inte tror jag att alla som förlorar är intresserade av att förlora så här mycket, det ska jag vara ärlig och säga. Jag säger som ltl Runar Karlsson det är inte den sista versionen. Man ska komma ihåg att det kommer att kosta oavsett hur man gör kan man inte trolla bort kostnaderna.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Konstruktivt och bra till slut det är vi helt eniga om. Jag gav som ett exempel att landskapsskatt, ÅHS avgift eller den modellen som ltl Sundman gav vi har ingen klart svar på den frågan. Landskapsregeringen har inte heller något klart svar. Det var bra, jag har noterat det, vem är det som bestämmer på denna mellankommunala ombudsbolagstämma det är de stora kommunerna Mariehamns stad och går man ihop med Jomala kommun har ingen på resten av Åland något att säga.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack, fru talman! Demokrati är det möjligas konst, demokratin måste ta tid. Jag tycker såsom lite involverade i denna process på det kommunalpolitiska planet, måste jag medge, även om jag är medlem av stadsfullmäktige i Mariehamn och har medverkat till det utlåtande som staden lämnade över Susannegruppens förslag som inte överhuvudtaget har berörts här. Tar jag upp den frågan får vi en debatt i debatten och det vill jag undvika.

    När jag lyssnar på debatten och med någon uppfattning om demokratisk ordning förundrade jag mig över starten på detta projekt. För ett år sedan när vi debatterade årets budgetförslag framställdes det som en stor, en god nyhet och såvitt jag kommer ihåg en demokratisk innovation. Att kommunerna på Åland och landskapsregeringen har kommit överens om att fr.o.m. nu tar landskapsregeringen över ansvaret för samhällsservicestrukturreformen, vi är slarviga med terminologin det ska vara tre s. Det är en stor fråga, för det vi rör vid är en fråga om tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter som vi alla känner till. Det som jag i ett replikskifte nämnde, nivån på civilisation och de allmännas förpliktelser här enligt grundlagen och självstyrelselagen är klara, det behöver vi inte diskutera. Förpliktelserna är alldeles uppenbara.

    När alla kommuner, vad jag förstår överlåtit åt landskapsregeringen att sköta processen eller åtminstone vara dess motor eller bära ansvaret för dess framåtskridande o.s.v. tycker jag det är egendomligt att det i denna kammare uppstår en diskussion av detta slag. Jag frågar mig hur såg den uppgörelsen mellan kommunerna och landskapsregeringen ut? Vilka villkor gällde, gäller? Vilka förutsättningar var det för att överlåta den här typen av beredningsansvar? Inte beslutsmakt till landskapsregeringen, utan beredningsansvar för SSSR på landskapsregeringen. Vilka instrument fick kommunerna för att kolla upp processen? När kommer kommunerna in i fortsättningen för att tycka, har landskapsregeringen skött sig eller inte? Är det här vad kommunerna vill ha eller bör vi justera kursen och uppdraget? Jag säger hur det normalt går till inom diplomatin. Jag känner inte till det konkreta underlaget för processen.

    Jag tänker högt, jag vill inte föreslå för det här är en remissdebatt och finans- och näringsutskottettet tar över efter avslutad remissdebatt. Jag vill inte lägga förslag som behöver upptas i det utskottet utan närmast leker med tanken. Det har gått en tid sedan kommunerna gav detta uppdrag, skulle det vara skäl att ha en koll som på fint språk kallas granskningskonferens.

    Skulle det vara skäl att kommunerna och landskapsregeringen satte sig ner och diskuterade om detta är rätt kurs, är det så här vi vill ha det eller är det skäl att justera något? Det kan hända att jag är ute i ogjort väder, kanske det redan är gjort men jag har inte sett eller hört något resultat, närmast motsatsen. Så här funderar jag och jag hoppas att det går att förstå hur jag menar.

    Så här gör man i demokratisk procedur för att komma vidare och lösa eventuella låsningar och bryta knutar i fall sådana finns, det jag hört av debatten låter det som det finns sådana. Jag avslutar strax fru talman.

    Lagtinget har biträtt den europeiska stadgan om kommunal självstyrelse. Det är ingen hemlighet att ÅHS koppling till kommunerna är sådan den är. Man kan anlägga synpunkter, på det som har framförts flera gånger i dag, har kommunerna tillräcklig makt över ÅHS? Den frågan må förbli obesvarad. Jag förmodar att i uppdraget från kommunerna till regeringen att den här dimensionen fanns med.

    Gärna en granskningsöverläggning och rimliga utsikter att komma vidare. Den typen av debatt vi haft hittills i lagtinget blir väldigt svår därför att vad är underlaget? Några anteckningar i budgeten och vad därutöver är baseras på vad vi förhoppningsvis kan från tidigare. Alla kan vi innehållet i Susannerapportens slutsatser men samtidigt får vi veta att det är bra men samtidigt inte tillämpas som sådana, då frågar man sig vad ska istället tillämpas? Tack, fru talman.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Av historiska skäl är det nedvärderande att processen ska kallas SSSR. Därför har vi valt att förkorta samhällsservicestrukturreformen med SSR låt oss inte mera fortsätta den diskussionen. Jag hoppas att vi kunde vara överens om processen hittills. Under 2012 och 2013 har det varit ett utredningsarbete kring detta stora projekt och de olika delarna. Vissa delar har fått en snabbare fart än andra delar. I budgeten kommer landskapsregeringen med ett förslag till de stora linjerna hur delarna som har prioriterats ytterligare ska gå framåt. Nu fortsätter en start på en lagstiftningsprocess som ska ske under 2014. Där tar man fram alla detaljer, man diskuterar med alla berörda särskilt med kommunerna i detta fall. Är inte detta en alldeles normal process?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! I stort sett en normal diskussion. Det jag förde in i diskussionen var att det har varit en överföring av kommunal kompetens, kommunala frågor som landskapsregeringen har åtagit sig att sköta och driva. Jag ville försäkra mig om att återkopplingen till uppdragsgivarna fungerar. Det är möjligt att den återkopplingen kan tas i lagstiftningssammanhanget, det är bra att den tas in så tidigt som möjligt under beredningen och naturligtvis att man har ordning på ekonomin.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! I den processen vi har framför oss är det nästan ingen del av kommunal kompetens som förs över till landskapet. I ÅHS- och gymnasialstadiereformen den första, var det de. Det är fråga om att skapa strukturer, att den kommunala servicen kan ordnas på ett effektivare sätt i landskapet. Det har vi som lagstiftare ett ansvar för att medverka i genom lagstiftning.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Fru talman! Vi talar om olika saker. Jag talar om överföring av beredningskompetens. Beslutsmakten hur den blir i den nya organisationen det får vi se när lagstiftningen kommer. Jag har hela tiden hållit mig till det, är det som landskapsregeringen nu gör på kommunernas vägnar okej eller inte? Vad jag menar med kommunal kompetens i det här skedet, har landskapsregeringen klarat av uppdraget eller inte? Jag har inget färdigt svar på frågan, bara inspirerats till dessa tankar av debatten i går och i dag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Svaret på ltl Gunnar Janssons frågar är ja med eftertryck med acklamation, det har varit tre granskningskonferenser. I de s.k. bredgruppsmötena har man gått igenom det och dit är alla kommuner kallade och har varit med och engagerat sig. Det har sedan varit ett meddelande i lagtinget, parlamentet har haft en granskningskonferens. Det har gått ut ett brev med konkreta frågor, kommunförbundet kommer att ha ett stormöte, när lagstiftningen finns i utkastform kommer det att vara remiss. Jag kan inte komma på en enda detalj till man skulle göra för att få det mera demokratiskt och öppet än vad man har gjort. Då räknar jag inte upp allting den allmänna diskussionen, det är kommunicerat på reform.ax o.s.v. Jag kan inte komma på något man skulle ha gjort annorlunda för att ha mer öppenhet och mer demokrati.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är bra om det är så. Jag tycker att diskussionen och debatten i lagtinget idag har pekat i en riktning som hos en del debattörer väckt frågor och oro. Men antagligen beror det på att insikten i processen varierar. Jag har inte uttalat någon egen stark åsikt i någon riktning, bara försökt värna om den kommunala självstyrelsen. Har kommunerna fått de det önskar?

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag vill inte ifrågasätta någons engagemang, arbetsinsats eller recensera någons arbete. Jag säger vad jag själv i egenskap av, nu råkar det sig att jag är kommunstyrelsens ordförande i Lemland, vad jag har gjort och hur jag har sett på detta. Hur viktigt jag har sett processen för mig personligen som kommunstyrelsens ordförande. Vad andra kommuners ledande representanter har gjort kan inte jag stå till svars för och vill inte recensera dem. Jag fick samma känsla som ltl Gunnar Jansson att man inte är i samma fas gällande att ha tuggat det färdighet. Det beror i så fall på att man har låtit bli att göra det när det har funnits och erbjudits tillfällen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Det räcker med replik i det här skedet. Som svar på ltl Gunnar Jansson fråga och förankrat det är hos kommunerna konstaterar ltl Jansson själv att Mariehamn stad har givit ett utlåtande, och vi har även fört diskussioner med kommittén från landskapsregeringens sida. Där har den demokratiska processen gått i mål. Redan i maj hade landskapsregeringen inom ramen för samrådsförfarandet det första mötet med Ålands kommunförbund. Vi kom överens om att Ålands kommunförbund skulle ha den samordnade rollen när det gäller de övriga 15 kommunerna på Åland. Det ville man ta på sig, och tog även på sig ansvaret att sköta informationen så att hela demokratiprocessen skall fungera. Vi har haft flera träffar under hösten och senast förra veckan gick hela materialet ut till Ålands kommunförbund. Kommunförbundet kommer, som ltl Sundman relaterade, att ordna ett stormöte för att diskutera. Den demokratiska förankringen, kontrollen och alla möjligheter finns att föra fram åsikter i arbetet på ett helt öppet sätt. Jag hoppas och tror att man tar frågan på allvar och kommer med konstruktiva inspel i det fortsatta arbetet. Det är de facto för kommunsektorn som jobbet görs, för att kommunerna ska kunna fortsätta ge service i framtiden som motsvarar den lagstiftning vi har och det som de enskilda ålänningarna, våra äldre framför allt, ska ha rätt att begära av oss.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det låter betryggande. Det är utmärkt att proceduren är sådan från landskapsregeringens sida som vicelantrådet berättar om. Jag hoppas att kommunerna uppfattar det på samma sätt. Det är ändå därifrån som beställningen kommer och det är till kommunerna produkten skall redovisas även om den utmynnar i lagstiftning så vitt jag förstår enligt det förslag som hittills råder. Jag har inget att invända mot den relationen, det låter helt okej.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Detta är inte någon replik till ltl Jansson men jag måste ändå säga i detta sammanhang. För att kunna göra ett beredningsarbete på rätt sätt och för att kunna tillmötesgå Mariehamn stad och kommunförbundets önskemål om total öppenhet, har vi visat total öppenhet och gett allt material till kommunförbundet och Mariehamns stad. I den här församlingen finns några tjänstemän som känner sig väldigt olyckliga på det sätt som det här materialet och underlaget har använts i massmedia och i debatten. Ett räkneexempel som togs fram i ett beredningsskede har fått sådana proportioner att man inte tror att det är sant. De som skriver historien över hösten och händelserna här kommer att tycka att det var en märklig process. Men det vill jag säga, fru talman, ska man kunna göra ett bra och omsorgsfullt arbete krävs det att vi ibland visar förtroende för varandra och hjälps åt. Inte alltid försöka tolka allting till det värsta, gör man det kan man förstöra allting. Projektet var på god väg att stjälpa men jag tycker ändå att det har kommit på rätt bog och jag hoppas att vi alla kan driva det vidare på ett konstruktivt sätt. Det finns mycket goda idéer och sakkunskap ute i de 16 åländska kommunerna som ännu ska föras in i projektet och beaktas.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag väljer att avstå från att replikera till detta inlägg.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Klockan närmar sig fem och barnen ska plockas upp på dagis, snart har vi debattera den allmänna delen klart, men det kan ju hända att vi håller på även i morgon. Jag ser fram emot debatten om utbildningen och kulturen.

    Gällande samhällsservicereformen vill jag kommentera den demokratiska bilden. Arbete som jag som kommunpolitiker men även som lagtingsledamot har varit med om är en av de mest demokratiska processerna någonsin. Man har verkligen tagit sig an uppdraget att lyssna till ålänningarna. Minister Gun-Mari Lindholm hade ett bra anförande där hon belyste processen. Om man är kommunpolitiker och inte med samma insikt som man har när man sitter med i regeringssamarbetet, har man faktiskt fått ta del av det här. På bredgruppsmötena har man kunnat vara med i workshops, diskutera fram, fria diskussioner, en pedagogisk konstruktivitet för att få fram modellen som nu presenteras.

    I Mariehamn hade vi utsett en kommitté som arbetat gediget runt detta och hade höranden och en ordentlig debatt. I fullmäktige hade vi via samrådsdelegationen med landskapsregeringen kunnat föra fram våra åsikter flera gånger. Ändå har vi använt två dagar till att debattera frågan. Historiskt har man i över tio års tid från landskapsregeringens sida utrett behovet, det finns utredning på utredning. På senaste samrådsdelegation fick vi information till kommunerna, kommunförbundet och Mariehamn att nu anser t.o.m. tjänstemännen att det räcker med utredningar. Vi vet vad vi behöver och nu är det dags att börja lagstifta, att komma till handling.

    Tråkigt att under debatten har det skapats en polarisering mellan landsbygden, staden och skärgården. Jag kan inte förstå vad det är för nytta att vi diskuterar i dessa banor. Tidningen som blåste upp att Mariehamn skulle gynnas men 1,4 miljoner, det tror jag inte på. Efter debatten i fullmäktige var det många som undrade om det var Mariehamn igen som skulle få ta stora delar av de kostnader som finns på Åland, det har vi fått göra från stadens sida. Vi har tidigare haft ekonomisk möjlighet att göra det och det har funnits en solidarisk tanke att den stora kommunen ska hjälpa de små.

    Nu är situationen helt annorlunda. Staden har en enorm skuldbörda och stora investeringar framför sig, nu har vi inte den möjligheten mera därav denna diskussion. Det finns kommuner runt omkring oss som klarar sig mycket bättre än vad Mariehamn gör idag. Vi måste se på Åland som en helhet och hjälpas åt, vi kan inte bara kasta räkningen till staden, det förstår ni alla med den skuldbörda som staden har och med de skattehöjningar som kommit.

    Jag vill avsluta mitt anförande, fru talman, med att tacka landskapsregeringen för det stora arbete som har gjorts, för den dialog som har förts och jag hoppas att vi kan ha handling. Att jag efter dessa fyra lagtingsår kan säga, vi åstadkom detta, såg en förändring, vi skapade något nytt och hållbart.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag hörde igen att Mariehamn har tagit stor börda på sig från kommunerna runt om, att nu är det dags att de börjar betala för sig. Jag vill höra från ltl Kemetter, vad är det som Mariehamns stad har bekostat åt landsbygdskommunerna som har varit besvärande?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, ltl Eklund för den frågan. Vi kan ta som ex. Tallbacken. Mariehamns stad har stått för alla grundkostnader, för den rullande personalen och alla löpande kostnader. Kommunen går endast in och bekostar ifall man köper den plats det finns behov av. Vi har alla de rullande kostnaderna, är det okej?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Har Mariehamn varit dålig i förhandlingarna när man tagit ut avgifter från landsbygdskommunerna när det inte har gått ihop? Man kan inte beskylla landsbygdskommunerna för att det har gjort något fel, utan Mariehamns stad som varit naiva när man byggt upp betalningssystemet. Det skulle ha varit tydligt och klart från början hur det ska finansieras.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Inte dåliga att förhandla från Mariehamns sida, utan solidariskt sett till vårt ansvar som en stor kommun som haft förmåner med stora skatteinkomster. Nu är situationen annorlunda och vi ska förhandla ett nytt avtal, med nya politiker och då blir det kanske inte som det har varit förut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag vädjar igen till att vi slutar med kommunalpolitiken. Vem som har flyttat vart, och vem som har gett service till vem o.s.v. Vi måste sluta med det och se till vad lagtinget vill göra. Det är beklagligt, vi vet inte vem som har förlorat, vem som har vunnit, vem som har exporterat, vem som har importerat problem. Vi kan bara ana det, jag vädjar vi avslutar den debatten och tar det på lagtings nivå istället.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, ltl Runar Karlsson, jag försökte i mitt anförande att lyfta upp det på lagtingsnivå. Vi har utrett i tio års tid, över två regeringar som har utrett och nu är det dags att komma till handling, det gör den här regeringen som vi sitter tillsammans i och det måste vi vara glada över.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Min frågeställning och anledning till att jag begärde replik var att man ska sluta med gränsdragningar och jag vill återigen lyfta fram helikopterperspektivet som vice talman Roger Jansson lyfte när vi debatterade i våras. Ta bort kommunerna, ta bort gränserna att man ser på Åland på samma sätt som alla andra ser på Åland som kommer hit. Att man inte har feodalgränserna kvar som skapat problem. Mariehamn har ett problem man inte prata högt eller nämner, det är väldigt många skrivna i Mariehamn som de facto inte är bosatta där, men av olika skäl föredrar att vara skrivna i randkommuner i stället men utnyttjar servicen och bor i Mariehamn. Det finns mycket kring detta som man skulle komma åt genom att ta bort kommunerna och hade servicekommuner i stället.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är ett intressant resonemang. Socialdemokraterna har inte varit på samma linje som Moderaterna utan snarare, som vår gruppledare har fört fram tidigare, är mera intresserade av en trekommunsmodell. Om det blir en kommun har du ett stort fullmäktige med mycket beslutandemakt vad blir landskapets roll, en övervakningsmyndighet? Den diskussionen behöver vi föra. Socialdemokraterna är av den åsikten, åtminstone jag personligen, vi har för många kommuner när vi ser på den demografiska modellen behöver vi börja rationalisera, kanske tre kommuner är rätt alternativ.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Man har provat på andra områden t.ex. Gotland, där tyckte man att det inte fick den effekt man hade förväntat sig. Konflikterna fanns kvar, dem och vi, det övergripande tänket försvinner i och med det, det kan vara en bättre lösning än vad vi har idag men man kanske ska titta på andra vägar. Jag tyckte att man kanske skulle göra det här inspelet, det har sagts alldeles för många gånger i dag, mindre kommuner är överspelat och vi har gått förbi redan, vi talar inte i de banorna. Tanken är inte helt död utan det kan finnas skäl att titta på det en gång till.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion som jag tror kommer att bli en stor valfråga. Vi sitter i ett gemensamt regeringssamarbete där vi inte har kunnat enas om en kommunstrukturmodell utan därför enats kring reformen som är en start upp för något annat. Vi får se vad väljarna vill ha i nästa val.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Därmed är den allmänpolitiska diskussionen avslutad och därmed den allmänna motiveringen behandlad. Vi går över till social- och miljöavdelningens förvaltningsområde som kommer att diskuteras i morgon.

    Talmannen

    Diskussionen avbryts här och fortsättet vid plenum i morgon klockan 09.30.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 20.11.2013 klockan 09.30. Plenum är avslutat.