Plenum den 19 november 2014 kl. 09:30

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Remiss, fortsatt behandling. 1

    1    Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

    Remiss, fortsatt behandling. 1

    2    Budget för landskapet Åland 2015

    Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)

    Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)

    Andra behandling. 107

    3    Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2014-2015)

    Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)

    Fortsatt enda behandling. 107

    4    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19a/2013-2014)

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

    Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

    För kännedom.. 108

    5    Förslag till lag om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland

    Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)

    6    Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar

    Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)

    Plenum slutar 108

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

    Talmannen vill inledningsvis informera om att det kommer att serveras en sallad vid middagstid idag.

    Remiss, fortsatt behandling

    1        Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

    Remiss, fortsatt behandling

    2        Budget för landskapet Åland 2015

    Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)

    Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)

    Fortsatt diskussion.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Jag har väntat ett par dagar på att få komma upp och prata om budgeten och äntligen får jag möjligheten att säga några ord. Jag hade tänkt bara prata om hemvårdsstödet, men med tanke på det som pågår just nu i samhället så känner jag att det är angeläget att ta och nämna ord några gällande den kommande strejken. Jag var själv en huvudförtroendeman i en stor konflikt här på Åland och jag känner igen en del saker som pågår just nu. Det är mycket känslor i den här situationen och det är någonting som jag känner igen från tidigare situationer där oron präglade ju mer och längre en sådan här strejksituation pågår och så kommer också de elementen in starkare och starkare. De andra sakerna som händer i en sådan här situation är att förbunden på både arbetsgivarens och arbetstagarens sida och det vanliga är att de tar över mer och mer ju längre konflikten pågår. Det här är en sådan situation som jag tror att kan hända den här gången också och vilket jag ser på med en viss oro. Jag hoppas att man är för att komma till en lösning och att man också gör det ganska snabbt. Det är så att ju längre en sådan här konflikt pågår, åtminstone den konflikt som jag var med om, så blir det mer och mer förbunden på bägge sidor som tar över den här konflikten och hanterar mer och mer förhandlingarna. Jag hoppas att man kommer till en lösning snabbt vilket gör att man också har möjlighet att lokalt påverka det mera. Den andra delen som jag ser är oroväckande är av min erfarenhet och det som har hänt, det är att skyddsarbeten är någonting som jag hoppas att man verkligen kommer att se till att man får till stånd. Det är fara för liv och hälsa, som jag har förstått situationen nu och det är inte acceptabelt, så jag hoppas verkligen att man hittar en lösning för att få till stånd skyddsarbeten. Så jag manar verkligen till att hitta en lösning. Mer än så kan jag inte gå in i detalj, för jag vet med full respekt för det att det är förhandlingsparterna som sköter sådana här strejkförhandlingar, så är det de som kan detaljerna och det är de som vet vad man ska diskutera och jag hoppas verkligen att de kommer fram till en lösning, som blir positiv för allihop.

    Sen vill jag gå in på dagens anförande. Jag hoppas att det var ok att jag tog några minuter extra. Mitt anförande gäller hemvårdsstödet. På sidan 20 i det här förslaget till budget så står det att vi här i lagtinget får ett lagförslag om hemvårdsstödet i mars 2015. Förutsättningarna för att vi ska få en leverans i tid har ökat markant eftersom vi nu i landskapsregeringens familjepolitiska arbetsgrupp har kommit överens enhälligt och presenterat grunderna i ett förslag till nytt hemvårdsstöd. Samma system som idag, men höjd grunddel från 390 euro till 500 euro per månad och möjlighet till 700 euro per månad per vårdnadshavare upp till barnet är två år, allt valfritt och möjligt att nyttja i vilken ordning man själv vill och önskar. Vårt förslag är alltså jättemycket bättre än det som finns i liberalernas åtgärdsmotion som vi antagligen får upp på bordet nästa måndag.

    Ett barns födelse på ett avgörande sätt förändrar familjens vardag och att det är bra att båda föräldrarna får möjlighet att i lugn och ro lära känna en ny familjemedlem och vänja sig vid den nya livssituationen är ett faktum. Jag tycker också att det är bra att uppmuntra och underlätta båda föräldrars möjlighet att ta ett självständigt vårdnadsansvar för sina små barn och därigenom också ge barnet möjlighet att knyta an till båda vårdnadshavarna. Vi har där också en jämställdhetsbonus i vårt förslag. Förutom det här förslaget med jämställdhetsbonus i hemvårdsstödet så vore det ytterligare bra med förändringar i rikslagstiftningen som gör att arbetsgivarna delar på det befintliga kostnadsansvaret för vårdnadshavare vid föräldraledigheter, oavsett vilken av föräldrarna som är ledig. Det skulle ge ännu mer uppmuntran och stöd för båda föräldrar att ta ett självständigt vårdnadsansvar. Ovanstående åtgärder stöder arbetet för ett mer rättvist, jämlikt och jämställt samhälle. Men att gå in för mer av samhället styrda modeller tycker jag är för långtgående och ett för stort ingrepp i familjens bestämmanderätt. Jag anser i huvudsak att det är individen och familjen som vet bäst vilken omsorgsform som är bra för familjen och barnet, inte politiker och tjänstemän. Man blir inte omyndig bara för att man får barn! Vår uppgift som politiker är att skapa flexibla lösningar och ge valmöjligheter som passar varje barnfamilj och ge föräldrarna möjlighet att kunna jobba eller studera med en trygg vetskap om att barnet tas om hand på bästa möjliga sätt. Det ska finnas många valmöjligheter så att man kan välja något som passar just sin egen familjs situation. Vi ska däremot inte styra valet för mycket från samhällets sida.

    Länge har jag och Moderat Samling kämpat för ett förbättrat och höjt hemvårdsstöd. I staden har jag i omgångar varit mycket drivande för det och nu i lagtinget via vår regeringsmedverkan. Äntligen har vi kommit såhär långt att regeringspartierna är överens om att lägga fram förslaget så att vi får det till lagtinget i mars 2015. Jag hade gärna också sett en förlängning så att lagstödet ges för barn upp till fyra år, men man kan inte få allt i kompromisser. Möjligheten finns trots allt kvar för kommuner att ge förbättringar utöver miniminivån. Nu hoppas jag att alla här stöder arbetet så att vi ror det i hamn hela vägen till färdig lagstiftning. Förutsättningarna för att lyckas med det har aldrig varit bättre i och med enigheten för det här förslaget.

    Min förhoppning är att landskapsregeringen och hela lagtinget är kloka nog att inse att Åland har allt att vinna på att öka Ålands attraktionskraft, även för barnfamiljer. Jag tror nämligen att barnfamiljer uppskattar att det finns många valmöjligheter så att man kan välja något som passar just sin egen familjs situation. Fördelarna med ett förbättrat hemvårdsstöd är inbesparing för kommunerna på sikt, ökad attraktionskraft för Åland, minskat tryck på barnomsorgen och ökad valfrihet för föräldrarna och därigenom det som är bäst för barnen. Det är jätteviktigt att de minsta barnen får vara med någon som älskar dem. Vi har kanske världens bästa barnomsorg på Åland, låt oss nu också se till att vi får världens bästa hemvårdsstöd.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag tar fasta på kollegan Petri Carlssons inledning av sitt anförande. Tjänstekollektivavtalssystemet infördes i det offentliga Åland i landskapet och i kommunerna år 1978. År 1980 inträdde en stor strejk på Åland och jag var förhandlare i det sammanhanget och kan bara understryka det som kollegan Carlsson här säger. Det här är en fråga mellan parterna i tvisten. Så är avtalet uppbyggt. Den omständigheten att riksförlikningsmannen medverkar och följer av systemet, men det väsentliga är att parterna fortsätter att prata med varandra. Det var min erfarenhet då och jag ser inga hinder för att man skulle göra det också den här gången.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag delar den uppfattningen att det är viktigt att man fortsätter att ta en diskussion och försöker komma till en lösning så snabbt som det är möjligt. Nu är det svårt för mig att säga som inte sitter med där. Det är parterna vid förhandlingsbordet som måste kunna avgöra det, men jag ville delge min erfarenhet från tidigare där jag såg att ju längre tiden gick så blev det mindre och mindre möjlighet att lokalt påverka händelsernas skeenden och med det här menar jag att är också en grund för att försöka hitta en lösning så snart som möjligt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Jag vill börja med att säga att jag som lagtingsledamot enligt 11 paragrafen i lagtingsordningens citat är: skyldig att i sitt uppdrag handla som är rätt och sanning bjuder. Ledamoten ska då iaktta lag och är inte bunden av andra bestämmelser. Jag syftar förstås på konventionen om taltid vilket jag ändå ska försöka beakta för att visa min aktning för talmanskonferensen.

    Talman, jag ska prata infrastruktur. Suck, tänker ni nu. Det är kortrutt eller kanske något om enstaka tunnlar eller broar. Nej. Inte heller vatten, avlopp eller någon annan infrastruktur, som samhället har i sitt fögderi. Jag ska prata om tillgången till internet. En infrastruktur som förutom några stamkablar i samhällets ägo är privatägt i landskapet. Ägarbilden i sig har jag ingenting emot. Liknande ägarförhållanden finns inom elförsörjningen på landsbygden. Däremot innebär det att vi demokratiskt valda folkets företrädare inte bestämmer över den här infrastrukturen. Vad upplever jag då är ett problem? Jag ska nämna några och också lösningar på dem. Åland är välförsörjt när det gäller grundläggande internetinfrastruktur. Eftersom telefonbolagen i början på seklet med landskapets stöd med 25 till 50 procent förverkligade ett stamnät till alla telefonstationer runtom på Åland. Sedan dess har man fortsatt utbyggnaden och förtätning av nätet. Samtidigt har man förvärvat den största internetoperatören på Åland och inte släppt in någon konkurrent i nätet i någon utsträckning. I stort sett är det så att det i endast i Mariehamn finns alternativa internet operatörer. Det här gör att marknaden och utvecklingen i stort styrs av de här bolagen på gott och ont. Jag ska inte kritisera ett företag här som inte kan försvara sig. Jag vill bara föreslå att landskapsregeringen borde initiera en diskussion om hur internet tillgången kunde förbättras på Åland. Det gäller både fasta telefonin och mobilt. Det är där många konsumenter upplever brister. Uppmuntra dessa monopol bolag att tillåta konkurrens i nätet. Det spårar också den egna verksamheten.

    Kapacitetsmässigt räcker stamnätet länge än. Men utvecklingen som vi nu står på tröskeln till kommer att kräva en helt annan kapacitet och spridning. Nästa stora teknikskifte heter internet och finns eller sakernas internet.  Vi ser redan nu många tillämpningar på marknaden där bilar, hus, kläder och hushållsapparater med mera kommunicerar med varandra om en smartare vision via internet. Det här kommer att med göra en rad nya tillämpningar och lyfter digitaliseringen av samhället i ett helt nytt skede tillsammans med olika robottekniker. Den rekommenderade taltiden begränsar mig att närmare beskriva det men det är bara att googla på sakernas internet så kan man läsa på b.la. Vinnovas hemsida om den här utvecklingen.

    Om finans- och näringsutskottet mot förmodan inte skulle hitta tillräckligt många höranden så kunde man kalla in någon expert på just det här och bekanta sig med utvecklingen.

    Talman, förutom krav på infrastrukturen så behöver man från samhällets och näringslivets sida förstå sig på den här utvecklingen och se utvecklingsmöjligheterna, så att det inte blir ett tåg som vi missar. Förutom det digitaliseringsprojektet genom näringslivet som landskapet redan initierat och stöder så behöver man inom t.ex. inom Team Åland projektet diskutera med näringslivet om hur Åland kan ta del av den här utvecklingen. Jag hoppas också att näringsministern kunde sammankalla telefonbolagen och föra en diskussion om utvecklingsmöjligheterna och om det behövs så kanske att landskapet erbjuder stöd i någon form för utbyggnad och förbättringar trots telefonbolagens rätt så fördelaktiga ekonomiska situation. Även om det finns vissa brister i den landbaserade IT-infrastrukturen så är situationen till sjöss, längst de farleder som är vår viktigaste närings fabriksgolv mer eller mindre katastrofal. Längst långa sträckor, längs med farleden mellan Stockholm, Mariehamn, Åbo, Helsingfors och Tallinn som är våra viktigaste farleder finns ingen annan möjlighet än internet via satellit. Det här gör att tillgången till internet är alltför begränsad för att kommande generationers digitala konsument överhuvudtaget ska välja att vistas ombord. Tillgången till internet är snart lika viktig som tillgången till mat och dryck och andningsluft. Här borde ett projekt initieras där man kartlägger problematiken längs med nämnda farleder och föreslå tekniska lösningar och finansieringsmöjligheter t.ex. att man stöder de stora infrastrukturella EU-programmen för att förse farledssystemet med strömlös och tillräcklig internet kapacitet. Förutom för konsumenten som sådan är det här också viktigt för att vi ska också kunna digitalisera rederiernas affärsmodeller. Man får onekligen missa tåget känsla när man bekantar sig med den här problematiken och framförallt när man ser möjligheterna som andra har och som har tillgång till internet. Tillgången behöver också vara sådan att det inte blir en märkbar pålaga för rederierna vars kostnadssida är svårt ansträngd. I ett makroekonomiskt perspektiv måste vi göra allt som står i vår makt för att gynna den transport korridor som går över Åland och ner genom Sverige framom vår främsta konkurrent via Baltikum. Tillgången till internet kapacitet längs med farleden kan inte överskattas för framtida logistiklösningar. Inte när det gäller persontransporter.

    Talman, vi måste på allvar komma ombord på digitaliseringståget. Det är det kanske allra viktigaste näringspolitiska frågan vilket det inte är ens säkert att själva näringslivet i sig själv förstår i tillräckligt stor utsträckning. Jag vet att näringsministern Karlström har för avsikt att driva på den här utvecklingen ytterligare och jag tillhör de hängivna supportrarna.

    Talman, till sist vill jag kommentera en av finansmotionerna som relaterar till det här. Det handlar om budgetmotion nr 8 Obligatorisk programmering. Motionens syfte är välvilligt och någonting som jag stör mig på. Det handlar inte längre om kunskaper i programmering och det är inte det som är det viktiga. Det handlar om att lära sig den digitala varianten av all kunskap. Det här behovet går i princip in i alla ämnen om att lära barnen att leva sitt liv i ett digitaliserat samhälle med både nya hot och möjligheter. Motionens kläm är bra, men särskilt stort fokus på just programmering är inte viktigaste. Däremot kanske man kan ha det som en del av t.ex. slöjdundervisningen i en modern tappning. Förr var det jätte viktigt att kunna snickra och sy Lika viktigt är det idag att förstå hur man instruerar en datamaskin eller liknande tingest. Däremot är marknaden full av öppen källkod, som någon annan redan har kommit på utmaningen att vara kreativ och foga samman dessa byggstenar och komma på nya innovationer och framförallt utveckla befintliga affärer som vi gör redan varje dag i det åländska näringslivet.

    Talman, sakernas internet, robot teknik och digitaliseringens möjligeter är ord som varje samhällsbyggare borde klottra på sin vägg.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack, ledamot Danne Sundman för ett intressant anförande, som i mångt och mycket sammanfaller med mina egna synpunkter på det här området. Det som egentligen gjorde mig mest förvånad när jag tillträdde som infrastrukturminister var att vi i princip inte har någon anställd som jobbar med dessa frågor varken på min avdelning eller på näringsavdelningen. Det är ett självstyrelsepolitiskt område som vi helt och hållet har låtit falla i dvala. Det har vi oss själva att skylla och det måste vi naturligtvis försöka ta tag i. Samtidigt som det ständigt finns krav på att man ska minska ner på antalet anställda inom allmän förvaltning. Således är det en svår balansgång.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Även om jag klädde in det här i näringspolitiska för åtar så är det också en infrastrukturell fråga fast inte infrastrukturen i sig är i landskapets ägo. Det är väldigt viktigt att man driver på det här för det finns också andra privata strukturer av infrastrukturell karaktär, som vi försöker påverka och förbättra för och diskutera mer. Så den här dialogen kan också omfatta infrastrukturministern eftersom det ju i landskapets ägo finns just stamnätskablar och det kommer att finnas ytterligare en bredfilig motorväg från Finland till Åland snart.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Landskapsregeringen har försökt öppna upp för en bredare marknad och i samband med utbjudandet av 4G s.k. Skönhetstävlingen, ett märkligt namn, men så heter det i alla fall. Vi öppnade upp planen så att flera aktörer skulle ha möjlighet att komma in och bjuda. Men det var ändå inom citationstecken bara två som sedermera sökte och som vi också har förordat inför kommunikationsministeriets fortsatta förhandling. Så det är inte helt lätt. Jag fråntar mig inget ansvar, men jag vill bara säga att försök har gjorts.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Problemet med den åländska marknaden är att den jätte liten om man ser på de fasta abonnenterna eller de mobila på Åland jämfört med andra marknader där aktörerna har sina blickar att komma in eller att öka sin andel. Så om man ska få en lösning som är heltäckande för hela Åland så kanske samhällets hjälp måste till. Vilket måste till då när stamnätet byggdes när vi stödde det med mellan 25-50 % det gjorde att man kunde bygga det här till alla telefonstationer oavsett om det var i Simskäla eller norra Hammarland eller där det finns bara en handfull abonnenter där kabeln aldrig betalar sig. Så det är samma sak med den här utvecklingen att kanske man måste skjuta till och då finns det, vad jag har förstått infrastrukturella EU pengar som man kan locka till sig i samarbete med telefonbolagen och kanske särskilt det här projektet runt farlederna är det flera parter med på. Det är tre eller fyra olika regioner som gynnas av det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Ledamot Sundman diskuterade vår åtgärdsmotion nr 8 om obligatoriskt programmering i grundskolan och ställer sig lite skeptiskt till att lägga så stort fokus just på programmeringsbiten. Tycker ändå inte ledamoten Sundman att det finns skäl att granska den förändring man har gått in för i Storbritannien där man från och med vår motsvarighet till årskurs 7 ska ha lärt sig grundläggande kunskaper i två programmeringsspråk och att också behärska binära tal samt en hel del annat också förstås. Det är ändå en intressant utveckling som vi på Åland måste följa och för att ligga på topp vad gäller IT-utvecklingen och ge vår IT sektor de grundläggande förutsättningar som krävs vad gäller kompetensförsörjning och annat fram över och att vi också måste hänga med på det här området och se på de här möjligheterna för att kunna stärka vår digitala kompetens i skolorna.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Ja, absolut håller jag med om det och särskilt slutklämmen om att stärka den digitala kompetensen, men det är dels så att man redan i matematiken i vår läroplan lär sig just om alternativa talsystem under högstadietiden och så har man också vissa möjligheter till tillval och kan då lära sig programmering. Men om man generellt ska påföra skolan en skyldighet att lära ut digital kompetens så ska man inte satsa krutet på ett skilt ämne som heter programmering utan fläta in det i alla ämnen, för att visa barnen och nya medborgarna det som digitaliseringen möjliggör. Det är ju så att skolan är per definition väldigt konservativ och det tycker jag är tråkigt. Det skulle vara roligt om skolan var före sin tid och t.o.m. före samhället eftersom det är ju barnen som kommer att vara före tidigare generationer. Tyvärr är det inte så utan tvärtom.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Talman! Jag tror att ledamoten Sundman behöver läsa klämmen en gång till för där skriver vi att regeringen lägger under året fokus på att stärka betoningen på digital kompetens i läroplanen genom införande av grundläggande utbildning i programmering. Ingenstans sägs att det behöver vara som ett specifikt läroämne eller att man inte skulle kunna införa det i matematiken såväl som att man har ett alternativ till trä- eller syslöjden. Vi vill inte gå in på detaljerna i det här sammanhanget. Utan vi tycker att programmeringen är i dagsläget ett språk, som i stora drag styr vår verklighet och vårt sätt att uppfatta verkligheten. Då är det också naturligt att vi ger våra barn grundläggande kunskaper i det språket precis som vi ger dem grunder och kunskaper i både svenska och engelska.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Ja, som jag sade i mitt anförande att motionens kläm är bra, men särskilt stort fokus på programmering är inte det viktigaste. Utan jag skulle vilja påstå att det där är lite 2010 års tankesätt när man trodde att det var programmering som var det viktiga. Nu har ändå utvecklingen gått så långt fram att ska man ta ett steg nu så borde man ta ett steg som är t.o.m. fram om utvecklingen eftersom det här handlar om barn som kommer ut i samhället kanske om 20 år. Då är det andra behov och viktigt att i alla ämnen beakta digitaliseringen av samhället som nu tar fart på allvar de kommande 20 åren när de här individerna växer upp.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Bästa ledamöter. Jag vill inledningsvis passa på att informera er om att lantrådet, vicelantrådet och vår hälso- och socialminister Carina Aaltonen sitter i ett möte. I ett synnerligen angeläget möte där man för ett resonemang kring den aviserade strejken från TEHY och de har valt eller prioriterat det framom att lyssna på er här i lagtinget. Jag hoppas att ni kan visa nåd inför det. De kommer att komma hit så fort det bara låter göra sig och det finns möjlighet att i ett senare skede återkomma med frågor till dem. Situationen är så pass allvarlig som den är nu så att så ligger prioriteringen.

    Jag och min kollega minister Wille Valve finns här och försöker lyssna in och ta del av det som sägs. Så med de inledande orden inkluderande i mina fem minuter, fru talman så går jag in på väghållningen.

    Åländska vägar är någonting som berör oss alla och som vi alla behöver i det dagliga livet. Det är en synnerligen påtaglig infrastruktur skulle jag vilja säga. Vad gäller vårt åländska vägnät så är det ett hyggligt skick. Det kunde vara bättre naturligtvis, men det kunde också vara mycket sämre som det är på många andra håll. Landskapsregeringen gick för några år sedan in för att öka på underhållsanslaget och i ren teori så borde vi ha råd att underhålla ungefär 30 km väg per årsbasis. Det har vi inte. Vi ligger mellan 15-20 km i dagsläget men det är ändå en ökning jämfört med vad vi har haft tidigare. De grundförbättringar som vi gör mycket genom stabiliseringsfräsning, den här metoden som ni säkert känner till så har visat sig väldigt lyckosam på vägar på något mindre belastning än de direkta huvudvägarna. Jag vill säga att vi avsätter runt 5 miljoner och jag tycker att det är en hygglig siffra. Det som jag också skulle vilja lyfta i det här anförandet, det är kortrutten och hur det går vidare där. Ni känner säkert till historien, att vi har haft ett antal olika förslag som så småningom sakta har kokats ner till ett mindre antal och av dem har vi valt ut i princip tre huvudprojekt. Där vi har mest fokus och där vi ligger längst fram det är östra Föglö. Ni minns säkert att det fanns lite olika alternativ där och det är det som miljökonsekvensbedömningen nu ska visa. Vilket är lämpligaste alternativet att gå vidare med? Sedermera då med miljötillstånd och med vägplaner. Där har vi kommit ganska långt i processen och jag vet att flera här i salen också har tagit del av de allmänna möten som har funnits. Det tycker jag är glädjande. Samtidigt jobbar vi också med västra Föglö eftersom vi gärna ser det som en helhet att förkorta avståndet mellan fasta Åland och Föglö. Vi har inte kommit lika långt där. Vi skulle ha kunnat ha varit avsevärt mycket längre om vi hade haft tillgång till mer personal. Nu får man ta det. Så är det med allting att ju mer personal man har oftast desto snabbare kommer man fram. Jag vill ändå vara tydlig med att mina tjänstemän gör ett väldigt gediget och gott arbete och jag tror sakta men säkert att vi kommer framåt. Det är också väldigt viktigt att vi följer lagens bokstav. Det ska göras korrekt. Vi ska inte ha ett besvärs karusell i ett senare skede som hänger sig på att vi har gjort något formalia fel utan det ska göras sakligt och korrekt, det är viktigt. Vi jobbar också vidare med fast förbindelse över Prästösund och tittar på vad det finns för alternativ att komma fram där och vad det eventuellt kommer till för kostnader. Men som sagt fokus ligger fortsättningsvis på östra Föglö och min förhoppning är att vi inom några månader ska kunna ta ställning till hur vi kommer vidare. Det är väl egentligen det som är en av nyckelfrågorna som jag ser det, var på östra Föglö färjfästet blir och sedan får man bygga vidare utgående från det. Med de här orden vill jag tacka för mig. Tack.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack ministern för den genomgången kort. Jag ville diskuterade vidare beträffande sammanbindningen mellan östra Föglö och västra Föglö. När man drar trafik över Föglö, varifrån den nu kommer Kökar och Sottunga och den arkipelag som ligger mellan Kökar och Sottunga, så ökar ju trafiken på Föglö och det innebär att pressen på Degerby och Svinö ökar. Därför hör de så intimt ihop de här båda projekten så jag är tacksam för både den skrivning som finns här i budgeten och det som ministern sade just. Däremot kanske i skrivningarna saknas de trafikpolitiska och regionalpolitiska totalekonomiska underlagen för de här besluten. Det talas bara om de här miljömässiga konsekvenserna. Det kunde kanske kompletteras i den fortsatta beräkningen.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är trevligt att vicetalman Roger Jansson och jag har ett samförstånd i en sådan här väldigt central fråga. Det är viktigt. Naturligtvis är alla lika viktiga, men jag vet från tidigare att vicetalman Roger Jansson är väldigt intresserad och kunnig i skärgårdsfrågor. Vad sen gäller den miljökonsekvensbedömning så är det ju inte bara miljön man tittar på. Man tittar också på trafikens aspekter och man tittar på kulturmiljöer. Den är ju väldigt bred. Det heter miljökonsekvensbedömning men det är ju inte riktigt sanningsenligt för det är mycket bredare när man tittar på. Jag har också varit tydlig med och sagt att jag hoppas sen att vi kan respektera det resultat som den kommer fram till, att vi inte sen i sedvanlig ordning här i lagtinget ska börja komma med egna funderingar vad någonting ska placeras eller hur det ska göras.  Jag har sagt att för mig får man placera det här färjfästet var man vill på östra Föglö. Där man finner det lämpligast rent tekniskt och där man snabbast kommer fram.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Till det sista kanske man ändå inte kan begära eller önska att de olika lagtingsledamöterna ska måste ha samma åsikt om de placeringar av kommande färjfästen som anförs, utan den friheten finns väl rimligen. Det har i diskussionen nu på senare tid och också här i motionsfloden framkommit att något projekt för skärgårdens kortruttsdel skulle placeras före planeringen av västra Föglö. Alltså att nordvästra Sottunga skulle komma efter östra Föglö. Jag förstår inte det resonemanget överhuvudtaget, utan östra och västra Föglö hör ihop. Har ministern någon synpunkt när det gäller just den frågan?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Vi har ju en färdplan som vi arbetar efter och i den färdplanen finns östra och västra Föglö väl hopkopplade med varandra. Skulle vi haft tillgång till mera personella resurser så skulle vi varit längre i utredningsarbetet med västra Föglö. Sedan har vi också en politisk överenskommelse i regeringspartierna, att Prästösund också ska tittas på. Det har vi resonerat kring redan i regeringsprogrammet så det går vidare, men jag avser inte att ändra inriktningen som vi i regeringen har varit överens om. Såvida inte ett beslut som ska ändras på samma vis som det har tillkommit, d.v.s. att det finns en enighet i regeringspartierna att det är någonting annat man vill göra. Då ändrar man inriktningen men inte före dess.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Hilander, replik

    Tack, fru talman! Minister Thörnroos nämner det här med stabiliseringsfräsning. Det tycker jag visar på avdelningens vilja att titta på nya metoder som verkligen är framgångsrika och att man verkligen vågar pröva på något nytt. Det här är något som vi lätt kunnat renovera eller grundförbättrat våra vägar med minimala trafikstörningar och det tycker jag är väldigt positivt.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Jag har också påtalat för avdelningen och jag vet att de har försökt i samband med att man planerat stabiliseringsfräsningar att ta kontakt med respektive kommun och fråga om de har något projekt på gång och om det är möjligt att göra det tillsammans för då blir det billigare. Jag har också förstått att man är glad över de korta trafikstörningarna som blir. Däremot finns det en del entreprenörer i jord- och schaktbranschen som har visat något mindre glädje kring det här projektet eftersom de blir av med delar av sina jobb. Det är ju så att man ändå måste försöka se till helheten och vad som är det bästa för alla. Annars kommer vi ingenstans.

    Ltl Johan Hilander, replik

    Tack, talman! Sedan till kortrutten. Det visar ju också på det här gedigna arbetet med drifttimmar och arbetstimmar, att det fanns massor att göra och att kanske att det går att göra lite till. Det stora är att nu har vi kommit ett steg och nu kan vi gå in på nästa steg. Privatiseringen är på gång och det är mycket bra arbetat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tänkte också beröra den här kortrutten och östra och västra Föglö. Ledamot Jansson var inne på den här frågan och jag måste ställa frågan att är det meningen att man blir presenterad ett förslag med totala ekonomiska kalkyler och att det är ett färdigt och genomarbetat förslag som kommer hit. Vi vet ju att lagtinget ännu inte har behandlat kortrutten och det här kortruttsmeddelandet ligger egentligen i finans- och näringsutskottet och där har man inte behandlat det och gått in för vilken inriktning man ska ha i den här kortruttsutbyggnaden.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, fru talman! Det är rätt och riktigt att finans- och näringsutskottet ännu inte har behandlat meddelandet som landskapsregeringen har gett, men då behöver man också komma ihåg att vad ett meddelande är. Ett meddelande är en viljeyttring. En viljeyttring från landskapsregeringens sida en avsikt förklaring där man talar om att i den här riktningen avser vi gå. Så det vill jag vara tydlig med.

    Sedan när det gäller östra och västra Föglö och Prästösund och även andra stora infrastrukturella projekt så är det min absoluta övertygelse att dessa skall föras till lagtinget för fortsatta och fördjupade diskussioner efter att man har ett faktamaterial att ta ställning till.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag skulle också vilja fråga ministern då att i västra Föglös del där man beaktar miljökonsekvensbedömningen och kostnadskalkyler, kommer man också att ta ett tunnelprojekt i den här jämförelsen?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det har tidigare funnits tunnelundersökningar med, men i det projektmeddelandet som nu ligger hos finans- och näringsutskottet där finns tunnelprojektet inte med. Utan man tittar på olika förkortade restider genom att bygga ut edera från västra Föglö eller från fasta Åland, men man har ett tunnelmaterial som man kan använda i samband med miljökonsekvensbedömningen som jämförelsekalkyl. Det är den uppfattningen som jag har från avdelningens sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är intressant när infrastrukturministern Thörnroos räknar upp de olika projekten och säger att det ska göras sakligt och det ska göras korrekt annars kan vi få besvär efteråt. Det tror jag är väldigt viktigt att komma ihåg. Hon nämnde också en miljökonsekvensbedömning på östra Föglö och i ett replikskifte kom hon fram till att det här är inte bara miljön det här handlar om utan det är betydligt vidare. Också det håller jag med om. Det här är helt rätt. Det ska göras sakligt och det ska göras korrekt, men tydligen gäller det inte alla projekt för jag har själv gång på gång pekat på att tittar man på lagstiftning och speciellt förordningen så ska det också vara en miljökonsekvensbedömning också för Vårdö bron. Där upplever jag att man mer eller mindre har viftat bort den biten. Så min fråga är: Varför ska det göras sakligt och korrekt i vissa sammanhang men inte i andra?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vet inte riktigt vad man ska svara på de insinuationer som ledamoten Anders Eriksson kommer med, som att processen kring Vårdö bron inte skulle vara laglig och korrekt. Jag blir nästans stum, men bara nästans. Alla de undersökningar och alla de beredningar kring en renovering eller kring en nybyggnation av Vårdö bron har beretts på ett sakligt sätt och enligt det regelverk som landskapsregeringen har. Vad gäller miljökonsekvensbedömning eller inte vid Vårdö bron har ansvarig myndighet ÅMHM svarat att deras bedömning i nuläget är att det inte är aktuellt med en miljökonsekvensbedömning i det aktuella fallet.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var värst vad infrastrukturministern blev förnärmad, men det brukar väl vara så att petar man någonstans där det gör ont så piper någon till. Om vi tittar på Vårdö bron. Det är ett betydligt större projekt än vad ett färjfäste är på östra Föglö både kostnadsmässigt och miljömässigt. Jag kan försäkra infrastrukturministern att jag inte vill och jag kommer inte att höra till de som besvärar mig. Det brukar jag inte göra överhuvudtaget. Jag är bara orolig för att man väldigt lättvindigt har förbisett miljökonsekvensbedömnings lagstiftning och framförallt förordningen. Den dagen det dyker upp att det tydligen ska göras en miljökonsekvensbedömning på Vårdö bron så har vi ytterligare tappat tvål. Så det finns ingen anledning att bli förnärmad. Jag ställer frågan; varför sköter man vissa projekt sakligt och korrekt men andra inte?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Inledningsvis vill jag passa på att påminna ledamoten Anders Eriksson om att repliker ska vara kopplade till huvudanförande och mig veterligen har jag inte nämnt någonting om Vårdö bron i mitt huvudanförande. Jag vill absolut säga att avdelnings tjänstemän inte handhar något av de ärenden som där ankommer. Varken lättvindigt eller på något annat slarvigt sätt. All beredning som görs vid avdelningen görs sakligt och korrekt. Det gäller Vårdö bron och det gäller andra investeringar som vi gör i det dagliga arbetet. Sen kan det säkert någon gång som på alla andra ställen uppstå ett misstag eller ett missförstånd. Det är ju så att den som aldrig har gjort ett misstag har heller aldrig gjort en upptäckt. Jag är trött på att höra de insinuationer som är på avdelningens tjänstemän. Kontinuerligt mer eller mindre så hackas det på dem. Jag skulle uppskatta om lagtinget kunde respektera tjänstemännen också på trafikavdelningen för vad de är.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! De här miljökonsekvensbedömningarna som nu pågår om vi tänker på den sydöstra skärgården, östra Föglö osv. Jag har deltagit i alla och jag tycker att det har varit väldigt bra diskussioner och bra dialoger som har förts. Det kom fram ett litet missförstånd i ett tidigare replikskifte här, men jag får inte nämna några motioner eller replik så därför tar jag det senare. Det saknas i budgetboken någon skrivning om Sottungatrafiken och konsekvenserna som kan bli för den kommunen vid eventuella omläggningar genom att det är bara östra Föglö och inte mer skrivet om vart den ska. Det är ganska viktigt att man har allt med för att det här är ju som med domino-brickor när man petar på en så faller alla och då gäller det östra Föglö, västra Föglö och Sottunga. Alla de måste falla på plats något när i god synkronisering. Det är viktigt.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack, ledamoten Torsten Sundblom som ju är väl införstådd och har en stor kunskapsbas speciellt vad gäller projekten i Föglö. Det är tacksamt att få ta del av det också både här i salen och utanför. Vad gäller Sottunga trafiken så tycker jag själv att det är väldigt tråkigt att jag inte här och nu kan säga att exakt så här ska fartygen gå till Husö, Kyrkogårdsö, Kökar, Överö osv. Orsaken till att jag inte kan göra det är att det delvis anhängig gjort av var på östra Föglö färjfästet placeras och huruvida Överö kommer att finnas kvar eller inte. När vi vet var på östra Föglö färjfästet placeras då vet vi också huruvida Överö kommer att finnas kvar eller inte och då får vi fortsätta med Sottunga, Husö, Kyrkogårdsö och Kökar.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, så är det ju. Det är ju ingenjörerna som kan den här frågan och hur de har räknat, vad de har kommit fram till för resultat och miljökonsekvensbedömningen, det är ju det som kommer att tala om hur det kommer att bli. För mig är det nog viktigast att arbetet kommer igång mera konkret. Jag tycker ändå att det kunde ha varit något skrivet i budgeten just om att den här lösningen oberoende om hur den ser ut måste komma någonting för Sottunga och det här med västra Sottunga. Oberoende vart man kör om det är till östra Föglö eller Överö så är det en vinst att flytta färjfästet. Det är bara så, för där är det grunt i det gamla och båtarna växer så det är bara vinst att flytta det. Allt borde synkroniseras.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vill vara tydlig med att det inte är av nonchalans eller icke respekt för Sottunga, Husö-bor och Kyrkogårdsö-bor och andra i den regionen. Det har ingenting med det att göra. Utan vi har helt enkelt valt att lägga de stora pusselbitarna på plats först, välmedvetna om att de andra måste följa sen. Huruvida vi sen och när vi ska börja bygga och om vi ska bygga på Sottunga, det tar jag inte ställning till här och nu för det beredningsarbetet är ännu inte påbörjat. Det finns ju också en begränsning hur mycket beredningsarbete och undersökningar avdelningens tjänstemän samtidigt kan arbeta på med. Å ena sidan vill man från lagtinget ha snabbare beslut och andra sidan vill man dra ner den allmänna förvaltningen med extra antal procent så det är en svår balansgång. Jag vet att de jobbar intensivt och jag tycker att de är duktiga. Jag är stolt över mina tjänstemän.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vicetalman Roger Jansson

    Fru talman! Bästa kollegor och åhörare. På grund av den uppkomna situationen så ska jag ägna hela mitt anförande idag inför denna mycket glesa församling här på min höger kant åt ÅHS och det gör jag i egenskap av viceordförande i ÅHS styrelse vid sidan av mitt uppdrag här i lagtinget. ÅHS driftsbudget slutar på 83 miljoner euro av totalt 170 miljoner euro för landskapet. Alltså alldeles strax under 50 procent och diskussionen här i budgetdebatten om ÅHS har nästan varit noll. Trots att det är nästan 50 procent av våra verksamhetskostnader.

    Jag ska börja med den situation som har uppkommit igår kväll och som kommer att eskalera i morgon. Förhandlingarna hos riksförlikningsmannen strandade igår klockan 21:00. I den strejk som nu med nästan 100 procents säkerhet inträder i morgon kl. 14:00 när knappt 400 sjukskötare lämnar sina arbeten. I den strejken finns bara förlorare. Förlorare är 28 000 ålänningar, förlorare är alla 1 000 ÅHS anställda och förlorare är alla 400 medlemmar i TEHY Åland. Förlorare är landskapsregeringen och förlorare är lagtinget. Förlorare är vi alla. Hur stora förlorare var och en kommer att vara vet vi inte idag. Men situationen är mycket allvarlig. Riksförlikningsmannen Lonka lämnade igår en skiss till lösning. Den kunde inte accepteras av TEHY Åland och därför är vi nu i en mycket skarp situation. På tidningarna Nya Åland och Tidningen Åland har vi idag läst om den presskonferens som ÅHS ledning höll igår och som visar på allvaret i situationen.

    Klinikchef Birgitta Hermans på primärvårdskliniken hänvisar särskilt till de 400 ålänningar som vårdas i hemvård idag, alltså sjukvård i hemmet. Vi har idag 40 sjukskötare som sköter om dem. Vi kommer att ha tillgång till 4-5, alltså 10 procent framöver. Birgitta Hermans bedömer läget som mycket allvarligt. Chefen för akuten Petter Westerberg uttrycker sig att inte bevilja skyddsarbete är ett hasardspel med ålänningarnas liv och hälsa. Där befinner vi oss nu, kära vänner. Vi har alltså till delar samhällsfarlig strejk. Samhällsfarligheten styrs av rikslagstiftning, men den är inte särskilt användbar i den här situationen. Däremot kan vi vädja till alla parter eftersom vi har risk för liv genom situationen på akuten, genom situationen inom hemsjukvården, genom situationen på röntgen och hela ÅHS organisationen, att skyddsarbetet kommer att vara nödvändigt. Bollen om skyddsarbete ligger till 100 procent hos TEHY Åland efter att förhandlingarna hos riksförlikningsmannen har avbrutits. På hur lång tid vet vi inte. Inom ÅHS kan vi bara vädja till att tillräckligt skyddsarbete accepteras. Annars kommer situationen att bli sådan att vi inte kommer att klara av det. De önskemål som TEHY Åland har i konflikten så är förståeliga, men av en sådan storhetsgrad att de inte utan att alla förhandlingar tas om i landskapet kan klareras.

    Det var om strejksituationen. Jag ska gå över tiden, som man brukar säga på BB med kanske en minut med respekt för talmanskonferensens rekommendation.

    ÅHS kostnader har på sidan 89 som ni ser i budgeten stigit med 10 procent på 2 år. Alltså 5 procent per år. Långt över inflationen och så här kommer det att fortsätta. Vård utom Åland, specialiseringen inom hälso- och sjukvården, sjukdomsutvecklingsbilden hos medborgarna, allt kommer att innebära att det här blir en större och större belastning. Samtidigt går självfinansieringsgraden ner för att landskapsregeringen inte har förmått samla sig till hur självförsörjningsgraden ska tillmötesgås. Självförsörjningsgraden på 2 år går ner från 9,1 procent till 8,3 procent. Det här kan man inte fortsätta med. Tack.

    Talmannen

    Inga repliker begärda.

    Ltl Åke Mattsson

    Fru Talman! Jag kommer att hålla mig till ett ärende och en fråga. Det är polisen och polisens organisation just nu på Åland.

    Polisen har genomgått en stor organisationsförändring framförallt de senaste åren, men det här är någonting som har pågått ganska länge. Man har anpassat ålderdomliga strukturer men man har även anpassat sig efter omkringliggande regioner, samhällets normer och krav. Myndigheten har helt andra krav på sig idag än då när jag började som sommarpolis år 1975. Då var polisens ord i princip lag. Endast någon enstaka svensk ifrågasatte konstaplarna vilket kunde resultera i ett bryskt ingripande som svar. Busarna kunde hållas i förvar i flera veckor för att utreda ganska harmlösa brott och för att bli sommarpolis krävdes en kort intervju och så var man anställd. Då frågade man inte efter utbildning och kompetens på den tiden. Idag är läget glädjande ett helt annat. En plats på polisskolan är en vinstlott. Polisen har ett högt anseende i hela Norden och arbetsuppgifterna är noga reglerade i lag.

    Rättigheterna men framförallt skyldigheterna som poliserna har. Det har också inneburit att byråkratin är mer omfattande. Man ska kunna motivera varför man inte har ingripit och varför man har ingripit. Allt ska finnas till pappers. De här utmaningarna har man hanterat under åren och man är i fas med det.

    Nu börjar läget bli allvarligare. Polisen kräver en allt större specialisering och spetskompetens för att hantera dagliga rutiner och utmaningar, som blir allt större. Lösningen på det här har varit i våra kringliggande regioner att man har gjort till större polismyndigheter. Ser man på den svenska sidan så har man gått över till en enda polismyndighet idag och man har indelat det sedan i sju polisregioner. År 1965 var det 500 polisdistrikt i Sverige.   

    I Finland har man gjort en omstrukturering det s.k. Pora 3 och den genomfördes 1 januari 2014. Det är idag 11 distrikt i Finland. Avsikten med den här omstruktureringen är att man i Finland ska spara 25 - 30 miljoner euro årligen på lednings-, förvaltnings- och stödfunktioner.

    Det finns fler orosmoln. Tullen minskar på personal, resurser för övervakning och punktinsatser minskar därmed och detsamma gäller gränsbevakningen där det också minskas på personal. Det aviseras att det här eventuellt kommer att fortsätta. Centralkriminalpolisen som tidigare deltog i alla större narkotikautredningar och som kunde vara motor och driva olika saker i olika sammanhang så har ingen personal stationerad där utan det är någon som kommer hit när det är speciella utredningar. I och med den här Pora 3 organisationen så är det också så att mera brottsutredningar ligger idag ute på polismyndigheterna som ekonomiskbrottslighet osv.

    Ytterligare hot som vi inte kan påverka är att riksmyndigheterna ger sig på rättsväsendet, att åklagarmyndigheternas och domstolarnas budget kommer att anpassas efter rådande budgetläge i Finland. Med andra ord så kommer det att göras nerskärningar.

    Vi känner också av att vi har en egen lagstiftning här på Åland, vi har blandad behörighet. Framförallt när det gäller den egna lagstiftningen så har polismyndigheten många gånger svårt att få rätt tillämpningsanvisningar om hur man ska hantera de här frågorna.

    Polisen fick fem tjänster indragna i budgeten för 2013, det här tillsammans med att mellan 5-10 tjänster beroende på vem man pratar med har försvunnit från fältet de senaste åren för att klara byråkratin inom det. Det innebär att det är betydligt mindre poliser kvar på fältet idag. Man ser dem. Man ser insatserna, men det är utryckningsenheterna och beredskapspoliserna som hela tiden ligger i beredskap för snabba insatser. Man kan göra trafikrazzior och man kan göra små ingripanden på stan, men organiserade och planerade stora insatserna som kan behövas göras så har man kanske inte möjlighet att göra idag i den omfattningen som man vill. Det här gör att man flyttar polispersonal på rätt ställe. Narkotikagruppen och utredarna för våld mot barn har inte kunnat ägna sig till fullo åt de uppgifter de har utan har i många fall blivit bortplockade från sina specialuppgifter för att bistå poliserna ute på fältet och hålla en beredskapsinsats som behövs där.

    Ålands polismyndighet är bara ett Micro distrikt i det här sammanhanget. Men trots det så har de ibland uppgifter som finns på en hel stat i andra områden i och med att vi har självstyrelse inom ganska många områden.

    Jag vill framhålla att det här inte är en myndighet i kris. Men vi ska vara medvetna om att vi får den polistrygghet vi är villiga att betala för. Kriminella blir allt mer förslagna och individens integritet blir viktigare även för dem som begår brott. Det här kräver avancerade metoder och teknik. Och det kräver tidsödande dokumentation. Minde pengar ger mindre poliser på gatan och stängda telefonväxlar och det har diskuterats obemannat polisstation på nätterna.

      När det gäller det här årets budget, så vill man satsa på det här med specialuppgifter. Inför 2015 så kommer man att ta in två extra polistjänster vid inledningen som kommer att som specialuppgift att jobba med ungdomspolisverksamhet, förstärka och förbättra det området och dessutom kommer man att arbeta mot våld i hemmen.

    Jag vill att man här i salen ska vara medvetna om de problemen man har inom polismyndigheten och vad man har att brottas med framöver. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! I och med att ledamot Mattsson nu har en unik insikt i polisens arbete i egenskap av ordförandeskap för den nya polisstyrelsen. Hur ser ledamoten på inrättandet av polisstyrelsen och dess funktion? Hur fungerar det? Jag har förstått att ledamoten är lite partisk. Hur ser ledamoten på den språkliga utvecklingen? Jag vet att polisstyrelsen aktivt har börjat ta itu med svenska språkets ställning inom polisen, d.v.s. kontakter med myndigheter i Finland i övrigt och med de problem som har funnits med fortbildning på svenska etc. Ge kommentarer runt den frågan, tack.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! När det gäller språkfrågan, så berörde jag den inte överhuvudtaget och jag förkortade ner det och jag tänkte ta en kort kommentar kring det här anförandet. Vi har tittat på utbildningen och där är det en stor utmaning idag att grundutbildningen är man tillfreds med och det fungerar bra. Specialutbildningen har det varit stora problem med och det kommer att bli större, beroende på de här stora distrikten. Studenterna kommer att hålla en egen utbildning och den blir ju naturligtvis på finska. Vi ser på möjligheterna vad högskolan kan göra och om vi måste börja starta egna utbildningar här på Åland.  Det blir väldigt dyrt att genomföra det dessvärre. Jag upplever i och med ett byte av polismästare att den gamla polismästaren också arbetade mycket för språkfrågan, men det är ännu ett steg framåt för vi har fått en mycket kompetent tjänsteman på den tjänsten just nu som är insatt i de här frågorna, brinner för dem och kommer att jobba för dem.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, för den redogörelsen. När det gäller den här fortbildningen så är det förstås intimt kopplat till karriärmöjligheten att vi också kan ha åländska polisbefäl i framtiden. Så det är en oerhört central fråga. Hur ser ledamoten på behovet av både tilläggsresurser och förändrad lagstiftning för att möjliggöra en ännu bättre satsning på polisens utbildningsmöjligheter? Är det där det brister att det är pengar eller är det också lagstiftning som vi också skulle behöva förändra?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det kräver både och. Vill man från polisens sida gå de här utbildningarna utan det är frågan om en helhet som man måste se och man måste ha polisen med sig om man ska ordna en egen utbildning och om vi ska kunna driva en utbildning på finska sidan och få finska poliser med, det vet jag inte heller. För det är ganska svårt att utbilda två eller tre polisbefäl här på Åland. Det är synnerligen en komplex fråga. Vi har inte fördjupat oss i det, i det här skedet, utan det är mer det här operativa arbetet när det gäller register, vilka register det finns att se över och vad kostar det. Där är det frågan om kostnad där t.ex. utlänningsregistret som för närvarande är på finska och man måste jobba på finska. Det kostar ungefär 2 miljoner euro att få det översatt i den form den är idag. Man föreslår att man ska vänta på nästa register. Man talar om ett enda register.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Lite positivt ska jag också säga om poliserna. Ledamoten Mattsson talade om det arbetet de gjorde ute på fältet och jag har upplevt det som skärgårdsrepresentant och när jag ser hur det fungerar i skärgården att det har blivit en förbättring under de senaste åren just med det att poliserna dyker upp, man ser de där lite mer regelbundet än vad det var tidigare och det uppskattas för det har funnits ett behov och jag tycker att det är bra att det skett en förbättring på den biten. Fast de har snålt med resurser.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Ja, det finns också med i budget skrivningarna att man ska beakta skärgårdens behov i samtliga fall. Det är också en enskild polis som har gjort ett projektarbete kring det här hur man ska vara ute på fältet och i skärgården. Det har lyfts i polisstyrelsen och det har diskuterats. Det behöver vara en polis som håller i det här och det är tanken att man under 2015 ska se till att någon har det och att den driver det framåt för annars kan det falla i glömska igen. Det är glädjande att höra att det fungerar så pass bra som det gör och det är Ville Holmberg som gjorde det här Röd Oktober-projektet som han kallar det som har visat sig fungera väldigt framgångsrikt. Det är också ett namn som vi kan ta med oss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Även vi i Ålands Framtid är bekymrade över den språkliga utvecklingen inom polisen. En fråga som har diskuterats och som har belyst den här problematiken är ju de datasystem som har funnits inom polisen. Hur har utvecklingen fortskridit där?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Där är det glädjande för det var med vapenregistret som det var lite problem inledningsvis att få på svenska, men det har nu kommit på svenska. Man har i princip blivit lovad eller garanterad att alla nya register som kommer är tvåspråkiga från början och att de ska fungera på det sättet. Vi har också en diskussion om hur det blir med körkortsregistret om vi ska gå in i det finska systemet för att kunna tillmötesgå alla EU-krav och om vi kan hantera det själva eller om det blir otroligt dyrt och att man ska välja vilka strider man tar i självstyrelsefrågor men där måste man vara på det klara att det måste vara ett helt svenskspråkigt och då kanske man kan ha nytta och att det blir en win-win effekt där.

    Med de gamla registren är det svårt att komma vidare med. Det är väldigt höga kostnader för att översätta dem och frågan är om det är värt det ifall det kommer nya efter några år.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om man lyfter blicken lite och ser på framtiden och på hur vi ska hantera den här utvecklingen i det stora hela så är det klart att i en situation där en stor del av lagstiftningen skrivs och lagstiftas från ett annat håll än från den här salen, så innebär det en utmaning och den språkliga utvecklingen vi ser i Finland. Hur ser polisstyrelsens ordförande på de utvecklings möjligheterna framöver, att inom ramen för det system vi lever med idag och den lagstiftningen som regerar oss och att faktiskt ha en fungerande polismyndighet på svenska? Eller är det så att vi måste i större utsträckning kunna befoga över den lagstiftningen själva för att kunna samarbeta med t.ex. den svenska polismyndigheten just för att få självstyrelsens viktigaste syfte uppfyllt, alltså en svenskspråkig polismyndighet på Åland. 

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag upplever att det har varit en förändring under den tiden som jag har varit borta från polisen, att det ett tag hade varit en viss förfinskning men att den här polisstyrelsen i den sammansättning som den är idag så tar det här språkproblemet på allvar. De signaler vi har fått därifrån och de kontakter som vi har haft så här långt är bara positiva. Det finns en viss oro också från de svenska språkiga distrikten i Finland att backar Åland ur så kommer den svenska utbildningen helt att falla och att så länge vi är kvar där så finns det en utbildning där. Det är ganska komplexa lagstiftningar, som det handlar om i det här sammanhanget och också här i Finland att man ser till att det normalt är i harmoni med Sverige och övriga EU-länder. Så några större farhågor ser jag inte att vi inte skulle klara oss själva. Det är mera distriktets litenhet som är ett problem idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ledamoten Mattsson för det anförandet. Jag tänkte kommentera två saker. Det kom ju ett ganska ruttet budgetförslag från Finlands Regering där man föreslog att det skulle skäras ner rejält i rättsväsendet. Vilket sett till Ålands andel av rättsväsendet hade fått stor betydelse. Jag tog upp det här med justitieministern och jag fick då bekräftat att det här förslaget fick man bort. Det blev inga radikala inbesparingar på rättsväsendet. Den här typen av besparingar är regeringen väldigt kritisk och skeptisk mot. Det leder i praktiken för den som hamnar i det åländska rättsväsendet att personbrott idag prioriteras men däremot om du blir lurad vid ett bilköp t.ex. så kan du räkna med att ärendet hamnar ganska långt ner på listan och att behandlingstiden är väldigt lång för det. De här nedskärningarna hade inte gjort det bättre om man säger som så.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det är glädjande att det fungerar bra på det området i alla fall och det har funnits en viss oro hos polisen. Det kanske kommer att sätta sina spår i alla fall på lite längre sikt. Men att just nu så tycks det vara i hamn med den frågan. Tack.

    Minister Wille Valve, replik

    Ja, faktum är att på lång sikt så delar jag många delar av ledamoten Åke Mattssons analys. Tillväxt i samhället är inte enbart av godo om vi ser till brottsstatistiken så står den i direkt proportion till befolkningsökningen. Ju mer folk vi har desto mer dumheter hittas det på. Det här tror jag att kommer att ställa nya krav på organiseringen av Ålands Polismyndighet och hur vi prioriterar resurserna på längre sikt.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det har vi absolut och varför jag lyfte det här, som kanske skulle ha framkommit i anförandet är att många gånger tittar man på hur antalet polistjänster som vi har på Åland i förhållande till befolkningen och det är lätt att se att vi har väldigt mycket polistjänster här. Men börjar man se kring regioner så ja, vi har väldigt mycket poliser på Åland i förhållande till Finland, men börjar man se till Sverige, Norge och andra länder så är det inte så polistätt här. Vi har en väldigt duktig poliskår som upprätthåller den trygghet som vi trots allt har här på Åland idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag vill också uttrycka mitt stöd och min respekt för det arbetet som ungdomspolisen gör och jag tycker att det är väldigt viktigt och det visar sig att det har fått bra genomslag när det gäller våra ungdomar och man har stor respekt för ungdomspolisen. Så det tycker jag är ett bra grepp. Nu hörde jag dessvärre inte hela ledamoten Mattssons anförande, men jag vill tangera en fråga som var upp igår och det handlar om hur det fungerar i dagsläget med de här överfallslarmen. Fungerar det som det är tänkt? Vet ledamoten Mattsson det?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det var en bra fråga. Jag tänkte igår att jag ska ta reda på det, men det måste jag säga att det vet jag faktiskt inte. Jag tror att det är mer tekniskt det inte fungerar. Däremot så ser polisen framemot att det ska fungera.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det skulle vara angeläget att lagtinget skulle få reda på den frågan för från liberalernas sida är vi väldigt intresserade av det och det här var en fråga som vi drev under förra mandatperioden och som av vissa praktiska svårigheter att få att fungera. Så det skulle vara bra om vi skulle få reda på det i en eller annan form.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Ja, vi är helt överens i den frågan och vi har som sagt en tjänst som kommer att tillsättas från årsskiftet som ska jobba med våld i hemmet. Så vi ska förstärka det området och det här är ju sådana frågor också som ligger inom det området. Man får gå fram och ta itu det här problemet. Det är ju inte bara att förhöra och straffbelägga de som gör brott, utan det är också så att man ger en trygghet åt de kvinnor och barn som är utsatta för den här typen av trakasserier. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, fru talman! I det sista anförandet och framförallt i replikskiftena så visar egentligen hur långt vi har kommit när det gäller värnandet om vårt svenska språk. Vår lagtingsman Mattsson, polisstyrelsens ordförande sade att det bara är att översätta ett register kostar 2 miljoner euro och alla ruskade på huvudet här i salen och tyckte att det var ganska dyrt. Men tittar man på bakgrunden så är det ju faktiskt en självstyrelse vi har internationellt garanterad, som har i syfte och mål att vi ska kunna verka och fungera på svenska. Kommunikationerna med Finland ska ske på svenska men verkligheten är här nu att vi har en egen myndighet som inte fungerar på svenska och vi står och bekymrar oss över att vi har en 2 miljoners kostnad för att översätta ett register. Nog måste det väl ändå vara en finsk skyldighet att se till att sådant här fungerar och det måste drivas på det sättet för annars hamnar vi riktigt snett.

    Det här är ett exempel av många och som jag brukar säga att all praktisk självstyrelsepolitik har gått till stånd. Tyvärr.

    När det gäller sjuksköterskekonflikten, numera sjuksköterskestrejken så har vi från Ålands Framtids sida sagt internt att vi inte vill strö salt i såren. Vi har blivit hånade t.o.m. av lantrådet att vi bara ville spara på sjuksköterskorna. Jag valde att inte svara på det. Jag svarade inte ens på det p.g.a. konflikten. Jag tror att det är viktigt att alla tar sitt ansvar i den situation vi befinner oss i nu. När den ena efter den andra har tagit upp den här frågan så känner jag att vi kanske borde säga ett par ord också från vår sida. Vi är förstås bekymrade. Jag håller med mycket av det som vicetalman Roger Jansson sade och där synnerligen allvarligt läge, när de som ansvarar för vården börjar prata om att det är ett hasardspel med ålänningarnas hälsa. När vi har diskuterat den här frågan i lagtingsgruppen så har vi sagt att vi tycker att det är beklagligt att man inte har tagit arbetsvärderingsbiten på allvar tidigare men ändå på tanke på vad jag sade om den här frågan inledningsvis, att vi inte vill strö någon salt i såren, så jag kommer inte att säga desto mera utan önskar båda parter lycka till för vi har ett farligt läge och det här måste lösas så snabbt som möjligt.

    Jag vill istället fru talman, gå in på en av de motioner som vi har och det handlar om kompetens register för studerande. Det är ju så att hundratals elever utbildas från åländska gymnasieprogrammet varje år. De flesta söker sig ut i världen för studier. Bygger upp en värdefull kompetens. Vi tror att betydligt flera av dessa åländska ungdomar skulle kunna återvända till Åland bara man fick en liten påstöt hemifrån.  

    Samtidigt har vi konstaterat b.la. på den partiledardebatt vi hade här med lagtinget i början där vi diskuterade näringslivsfrågor att när det gäller IT-sektorn så går det inte att få tag på kompetens utan åländska företag får istället öppna filialer både i Finland och i Sverige för att få businessen att rulla. Så vår tro är att det skulle vara värdefullt om det gick att följa de åländska ungdomarna när man har flyttat iväg för studier. Ett sätt att göra det här skulle vara att kanske bygga upp en kunskapsbas där man skulle kunna matcha. Det gäller också myndigheter, det gäller företag och det gäller kompetenta ungdomar. Studiestödsregistret vore kanske det naturliga verktyget. Bara man kan handha det på ett sådant sätt att det uppfyller de regler som finns i personregister lagstiftningen. Det har också visat sig att ifrån utbildningssektorn så skulle man gärna vilja veta vart de åländska ungdomarna tar vägen, vilka utbildningar de tar och vilka kompetenser som finns. Så sammanfattningsvis när det gäller den här biten så är det någonting som skulle vara bra för utbildningssektorn, det skulle vara bra för den åländska arbetsmarknaden, det skulle vara bra för åländska ungdomar och sist och slutligen bra för hela det åländska samhället. Så jag hoppas att finans- och näringsutskottet förutsättningslöst kan titta på den här biten.

    Vi har blivit beskyllda också under debatten för att vi inte preciserar utan Ålands Framtid vill bara spara, men vi preciserar inte någonting och vi är inte konkreta. Vi har ett konkret förslag av flera i motion nr 4 där vi tycker att landskapsregeringen kunde gå ner i antal. Det här är inget personligt, vill jag säga utan vi har konstaterat och vi har lyft den här frågan flera gånger tidigare och vi tror att det är viktigt att ledamöterna själv föregår med gott exempel, att man gör jobbet med mindre resurser. Det är viktigt. Då har vi fått höra att det har funnits väldigt mycket. När det gäller kansliministern, kommunernas socialtjänst var den sista som framfördes tidigare. Det var fastighetsverket och allt det här har flyttats bort. Så sammanfattningsvis så är det faktiskt nästan en halv miljon som man kunde spara om man skulle ha kört igång med sex ledamöter i stället för sju inklusive lantrådet.

    Jag väljer att sätta punkt där.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! När det gäller språkfrågan så var det medvetet att jag höll tillbaks lite där för vi har ju en ny polismästare som har jobbat med de här frågorna i riket och suttit med i grupper där man har utrett de olika språkproblemen inom polismyndigheterna och den här sammanslagna Supura 3 som har tagits fram och olika strategier hur den tvåspråkigheten ska bibehållas i de stora distrikten. Jag tror inte att man ska rusa händelserna i förväg, utan ge vår nya polismästare möjligheten att utnyttja de kontakterna och den kunskap och den insikt de har i de här frågorna. Det är samma sak som man sade med det här utlänningsregistret och gamla tröga register som inte fungerar idag. Det är inte endamålsenligt alla gånger heller att man kanske måste vara resonlig och välja sina strider att var man ska göra de här översättningarna. Ska man invänta de nya och se till att det fungerar och övervaka det ordentligt och att allt nytt ska fungera istället för att ge sig på gammalt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det finns, med all respekt kollegan Mattsson, ett litet tanke fel här. Visst är det så att den nya polismästaren säkert har jobbat med de här frågorna på rikssidan, men det är otroligt stor skillnad när man jobbar på Åland, för här är vi enspråkigt svenska. Här skall vår förvaltning vara enspråkigt svenskt. Här ska kommunikationerna med Finska myndigheter och åländska myndigheter fungera på svenska. Det är det som gäller här. Jag tror inte vi kan luta oss tillbaks och vänta på de erfarenheter man har gjort på rikssidan, för där är det kört för det svenska språket enligt mitt synsätt. Jag blir lite skrämd när man pratar om att här har vi en kostnad på 2 miljoner euro och de flesta lagtingsledamöter ruskar på huvudet och tycker att det är mycket pengar. Det är inte vårt ansvar att se till att det här ska fungera. Det är rikets ansvar.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det är det som vi också utreder inom polismyndigheten. Vad har vi för rätt att kräva från riket och vad ska de stå för när det gäller t.ex. epost, olika kommunikationer som finns inom myndigheten när vi har självstyrelse och egen polismyndighet? Är det myndigheten som ska ha det eller är det riket? Det är mycket utav den här servicen som kan tolkas att det ska vara självstyrelsen som ska stå för de delarna själva. Det är väldigt stora komplexa register som kanske ska byggas upp. Det här har vi inte fördjupat oss i, men varför jag lyfte fram det här är inte en enkel fråga och därför tycker jag att ifall någon här i salen ställer en fråga om det och jag kanske svarar undvikande, så är det för jag anser att vi ska nöja oss med det att vi har en ny polismästare, som är kompetent och insatt i de här frågorna. Hon driver svenska språkfrågan framåt och jag tror att hon kommer att lyckas och ha framgång i sitt arbete. Efter vad jag sett hittills. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det hoppas jag också. Hon ska ha menen. Vi har en internationellt garanterad självstyrelse. Språket skall vara svenska emellan finska och åländska myndigheter. Det behöver vi inte utreda. Det vet vi att är på det sättet. Så ska det vara. Verkligheten är en annan. Jag noterar att den förre polismästaren sade att man inte fick tillräckligt stöd ifrån landskapsregeringen när det gäller de här frågorna. Det här är inte polisstyrelsens ordförandes uppdrag. Det här är inte den nya polismästarens uppdrag. Utan det är landrådets och de högsta politiska företrädarna som måste se till att självstyrelsen fungerar i praktiken. Annars är vi snart i samma situation som man är i Svenskfinland och igen som jag har sagt flera gånger tidigare. Det är en oerhörd skillnad på Svenskfinland och Åland där vi har vår självstyrelse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag kan sympatisera med grundtanken att locka hem arbetskraft och jag tycker att vi har ett väldigt bra bolag på Åland när det gäller IT. Vi har PAF, Concilia, Crosskey och Carus. Det finns en uppsjö. Det jag tror att man borde satsa på är utbildningen på Högskolan och där börjar vi ju få en riktigt bra utbildning på IT sidan och där behöver vi satsa på och försöka ha någon slags dialog med arbetsmarknaden. Jag är mera tveksam till ett register och jag undrar eftersom det är ganska hårt reglerat vilka register man får föra och när det gäller personuppgifter och sådana saker att det tror jag faktiskt kan bli problematiskt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är tacksam för att ledamoten Sjögren sympatiserar med tankarna. Ursprunget i den här motionen ska jag säga precis hur det var. Det var en information för föräldrar som hade elever som var på väg att sluta gymnasiet. Där sade yrkesvägledaren i sin presentation att det är synd att man inte kan följa med och veta vart eleverna tar vägen. Det skulle vi ha stor nytta av. Man borde kanske försöka få studiestödsregistret och fylla den här funktionen.

    Dagen efter pratade jag med en företagare just om den här IT frågan och då hade jag det här och låg i bakhuvudet och personen där menade att det vore enormt värdefullt om man skulle veta vad det finns för kompetens och vad det finns för kompetenta åländska ungdomar utanför. Vi pekar ju till sist just på det i vår motion att vi måste se att det här i så fall om man skulle gå in för det här, att det uppfyller den lagstiftning, personregister lagstiftningen b.la. som gäller.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tror som sagt var att det kanske inte låter sig göras och här kommer det röster som säger att man måste ha stöd i lag för att kunna föra någon slags personregister. Det är en evig fråga det här och det är ganska strängt i en pågående samhällsdebatt om vad man ska föra för register och vad det ska innefatta för personuppgifter. Så det är tveksamt om det har stöd i lag.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är lite trist om vi ska stå här i lagtinget redan och skjuta sönder idéer. De som jag har pratat med så tycker att det är en god idé och det tycker jag förstås själv också. Jag är lite jävig i ärendet det erkänner jag, men jag tycker att det är så pass god idé att man förutsättningslöst kunde titta på det här. Det går väl som det brukar gå att motionen förkastas och om ett eller två år så kommer det i form av en landskapsregerings förslag, men bättre sent än aldrig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! I likhet med ledamot Anders Eriksson så tycker jag också att det är ett bra förslag, det här med ett kompetensregister. Jag tror att de administrativa frågeställningarna som dyker upp här, de går säkert att ordna. Om man får ett medgivande från de studerande som berörs. Jag tror att alla skulle gagnas av en sådan helhets bedömning. Så vi ska inte haka upp oss på formaliteterna i det här skedet. Utan vi ska se hur man kan hantera det, men det finns ju alltid förstås en kostnad. Så ni har mitt indirekta stöd i det här skedet för den tanken med ett register. När det däremot gäller att minska på antalet ministrar, med tanke på våra ambitioner på det internationella området och med tanke på att försöka ha en extern politisk avdelning och därmed minister som höjer Ålands profil. Ålands Framtid har också motionerat om att vi ska vara mer aktiva på den internationella arenan. Så jag tycker att det skulle vara synd att ta bort den kraften, som finns i nuvarande ministär d.v.s. att ha en person som är mer fokuserad på extern politiska frågor.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det ligger absolut någonting i det. Jag skulle inte vara ärlig om jag skulle säga någonting annat, men det som ändå har varit det viktigaste för oss är ju att vi har hela tiden försökt peka på det och det diagram som jag har presenterat i vår gruppanförande att andelen av de offentligt anställda på Åland är för stor om vi jämför oss med omkringliggande länder. Vi måste alltså göra någonting. Det är vår utgångspunkt. Jag kan t.o.m. ha respekt för att man kan se olika på den saken. Vi tror att det är ganska viktigt att man börjar uppifrån. Precis på samma sätt gjorde vi i början på 90-talet om jag inte missminner mig så tror jag att ledamoten Harry Jansson var näringschef. Då hade vi fyra ministrar och ett lantråd. Uttryckligen av det motivet att skulle vi få någon förståelse för sparåtgärder ute i förvaltningen så måste vi föregå med gott exempel och det är ju ganska logiskt när man tänker efter.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack! Jag kommer mycket väl ihåg det behovet av sanering, som infördes i början på 90-talet och också ministerantalet. Med facit i hand kan vi säga att det gick ganska bra men jag tror att vi har fått efter det mycket mer komplicerad verklighet att hantera och att verkställa makten i självstyrelsesystemet till följd av EU-frågan inte minst och särskilt om vi ska ha ambitioner i övrigt på det internationella området, som jag hoppas att vi tillsammans skall ha i fortsättningen. Jag tror inte att det är bra. Sedan är det väl ofrånkomligt att vi är underdimensionerade i självstyrelsens kärnverksamhet och med det menar jag de här hjärtefrågorna. Där har vi för lite folk och det är kopplat också till ministerfrågan. Medan vi däremot har varit oerhört duktiga på att bygga ut basservicen i samhället. Där kommunerna och ÅHS m.fl. är starka inslag och det är väl där som vi har ett bekymmer om vi ska börja dra ned. Det kommer att träffa också basservicen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var ett bra erkännande när ledamoten Jansson säger att det gick relativt bra med fyra ministrar och ett lantråd och han sade att det fanns ett behov av sanering då. Det fanns ett behov av sanering, visst gjorde det de. Det finns det också nu om man tittar på siffrorna. Problemet är ju att vi ser på siffrorna så väldigt olika. Jag kan hålla med om att saker och ting har blivit mera komplicerat efter EU-medlemskapet. Också det är sant, men mycket har gjorts komplicerat av politikerna själva. Man har inte haft en vilja till att förenkla och tänka fritt utanför boxen. Utan det har blivit otroligt mycket att man kopierar dem lösningar som man har gjort främst i Finland och i Sverige med de kostnader och de problem som det har medfört. Därför står vi där vi står idag. Det finns definitivt ett behov av sanering också nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! I samband med diskussionen om BM 4 berör det eller försvarade kollegan Eriksson också BM 3 där det sagts att den ekonomiska situationen kräver krafttag för att minska landskapets verksamhetsutgifter. Därför bör verksamhetsutgifterna nästa år minskas med 5 procent. Det innebär ju då på 170 miljoner euro att 8,5 miljon euro som ska sparas år 2015. Då undrar jag att hur hade ni tänkt att det skulle fördelas de här 8,5 miljonerna?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag sade i mitt anförande att ser man på den här gula boken som är till hälften tunnare än vad budgeten var när vicetalman Roger Jansson och jag gjorde upp dem, så finns det rätt lite information om vad respektive enhet gör. Det är ganska svårt. Jag erkänner helt öppet att vi inte har haft tid och vi har inte haft möjligheter och vi har inte ens valt på basen av det budgetförslag som regeringen lade fram till detaljerade sparförslag som vi har gjort tidigare under åren, men även då hade vi samma diskussion att det var alltför lite detaljerat. Vi vill peka på en riktning och vi vill gärna ta del i landskapsregeringens arbete och vi kommer att jobba om vi får folkets förtroende enligt de riktlinjer vi har sagt nu.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, för den synpunkten av tillbaka dragandet av förslaget. Jag är extremt intresserad av ekonomisk verklighet liksom ledamoten Eriksson så har jag tittat lite närmare på det här. Vi hade alltså år 2011 1807 anställda i landskapsförvaltningen enligt bilaga 2. Det finns vissa brister i den. År 2015 har det gått ner till 1661. På fyra år minus 8 procent alltså. Jag har försökt plocka ut vad som är byråkrati arbete och vad som är kontorsbundet arbete av de här och kommit fram till att det är ungefär 230 s.k. byråkrater i landskapsförvaltningen och ungefär 170 i de fristående enheterna. Alltså sammanlagt 400 stycken. Skulle vi då dra ner 5 procent på dem så skulle det vara 20 stycken. Det är ungefär 1-1,5 miljon euro som vi skulle spara på det. Då återstår ännu 7 miljoner att spara. Är det alls realistiskt?

    Talmannen

    Tiden är ute.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tittar man på helheten så är det enligt vår mening absolut realistiskt, att ta bort 5 procent rakt av över landskapsförvaltningens fögderi som det sades tidigare. Det tror vi att är fullt möjligt. Vi tror också att vi kommer att komma till betydligt längre ner så småningom. Det pekar siffrorna på. Jag håller med. Jag vet att vi har många gånger haft intressanta och spännande diskussioner om siffror. Vi är väl kanske extremt intresserade båda två av sådant här. Därför blev jag otroligt frustrerad över det här budgetförslaget som kom. Det var liksom inte några händer och fötter på och att försöka göra jämförelser när det inte går när det är ett nytt upplägg och man försöker göra jämförelser med hur det har varit under tidigare år. De siffror som vi presenterar är från 1987 till 2012. De visar ändå att landskapet Ålands offentliga sektor har ökat med 32 procent under åren 1987 -2012. Nu sades det att den här kurvan har svängt. Jag ser med spänning fram emot de siffrorna.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Slotte

    Herr talman! Näringslivet är samhällets motor. Den finska ekonomin går knackigt och det kommer i förlängningen även att påverka Åland, så länge det ekonomiska systemet ser ut som det gör idag i enlighet med självstyrelselagen. Arbetslösheten förväntas öka under vintern.

    Talman, det är viktigt att landskapsregeringen på alla sätt verkar för att våra företag och arbetsplatser kan bevaras och överleva den ekonomiska kris som vårt samhälle nu går igenom. Vi måste komma ihåg att det är näringslivet som ger det ekonomiska utrymmet för reformer och åtgärder. Utan ett välmående näringsliv har vi inte råd att upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle.

    Talman, jag tror att vi måste vara mycket lyhörda mot alla näringsgrenar och vara beredda att vidta de åtgärder som kan behövas. I sammanhanget vill jag också betona att livsmedelsklustret har ca 1300 arbetsplatser när man tar alla ringeffekter i beaktande. Utan jordbruk har vi ingen livsmedelsindustri och inget livsmedelskluster. IT-sektorn har växt kraftigt de senaste 15 åren och är idag en betydande bransch. Det ska vi vara glada för.

    Talman, alla arbetsplatser är oerhört viktiga och för det åländska samhället behöver vi därmed särskild uppmärksamhet på det. Tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Ledamoten Slotte betonar vikten av hur viktigt näringslivet är för motorn i samhället och det delar jag helt och hållet uppfattningen om och betonar också vikten av livsmedelsklustret. Anser ledamot Slotte att man under den här perioden som landskapsregeringen har suttit att man har jobbat tillräckligt för livsmedelsklustret och att man har bantat ner LBU programmet och bantat ner avbytarsystemet och fortsättningen följer väl antagligen. Anser man att man har jobbat tillräckligt för landskapsregeringen och framför allt från centerns sida för att få en tilltro i livsmedelsklustret.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Visst. LBU-programmen har reducerats från tidigare. Det är en svår ställning för livsmedelsklustret idag. Det vet vi, men ändå så måste vi se till helheten också. Vi måste också komma ihåg att alla andra företag har det ganska svårt idag. Man brukar säga att lamporna slocknar i skärgården ibland, men det är också så att lamporna slocknar också bland företagarna. Eller åtminstone så lyser de ganska dåligt för tillfället på flera ställen. Tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Jag nämnde i mitt tidigare anförande att de bekymmer som finns är också bland småföretagarna och inte bara inom livsmedelsklustret. När vi pratar om den här tilläggsbudgeten angående de här 318 000 euro så vill jag ha kvar för att eventuellt i samråd med organisationerna jobba fram ett system där man kunde stöda livsmedelsklustret, men jag lyfte också fram vikten av att se på andra företagare om behovet. Det är landskapsregeringens sak att komma med ett förslag och jag ser inga sådana förslag egentligen i budgeten. Det är ju så att ledamoten Slotte som sitter med i regeringen har en stor möjlighet att lyfta fram de här frågorna och jag ser inte att det finns där.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Ja, herr talman! Det är ju så att precis som ledamot Eklund säger att det finns behov på flera ställen och jag är övertygad om att landskapsregeringen som är operativ i det här sammanhanget ska titta på de utmaningar som kommer och försöka förbättra det så bra som möjligt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, talman! Jag ska börja lite försiktigt med en motion som jag har skrivit om ansvarsfull avfallshantering. Då är det om att få fram en lag om producentansvar. Det finns nämnt i budgetframställningen, men det står ingenting om när man ska komma den utan bara under året. Den här har varit igång och lovats upprepade gånger. Redan årsskiftet 2012-2013 då skulle den komma sades det flera gånger och det lovades när man ställde frågan. Därför föreslår jag att en lagframställning om producentansvar föreläggs lagtinget i mars 2015. Jag tycker att om den har varit med under hela mandatperioden så då är det viktigt att den också kommer att bli klar.

    Då ska vi gå vidare och då kommer jag till avgiftsfrågan i skärgårdstrafiken. Jag skrev tidigare en skriftlig fråga som jag sedan drog tillbaks genom att den krockade med motionsskrivandet och sade då till ministern att jag drar tillbaks den och så skriver jag motion i ärendet i stället och det hade jag ju tänkt göra från första början också. Nu är det på det viset att om man tänker på avgifter. När, åtminstone jag då som också hade politiska uppdrag i Föglö när avgifterna infördes accepterade frågan om avgift och att de ska införas. Då var det uttryckligen med det förbehållet att den tunga trafiken, våra lastbilar, vårt näringsliv inte skulle drabbas. Det var den stora frågan. Annars tyckte vi att vi kan betala ett årskort så står vi för en liten del vi också utav kostnaden. Så tänkte vi i skärgården. Nu är situationen den att fem av Ålands sex skärgårdskommuner drabbas av de här avgifterna. Det blir inte samma förhållanden t.ex. landskapet sköter vägunderhållet utan att det debiteras avgift för lastbilarna, medan kommunen debiteras avgift för lastbilarna för sitt vägunderhåll. Det här är orättvist, tycker jag.

    Vad jag föreslår i den här motionen BM 37 är att man ska revidera skärgårdstrafikens avgiftstaxa och införa sommartaxa som börjar gälla år 2015. För det som ytterligare späder på den här orättvisan är när man kommer till sommartaxan och lastbilsavgifterna går upp i höjden. Till en privatperson som tar ut en gruslast så är avgiften 76 euro på sommartaxan och så debiterar man momsen på det så blir det nästans 100 euro. Så det här skulle jag säga, som jag sade i en replik till näringsministern igår att jag tycker att det här också ska betraktas som en näringsfråga då när det gäller just byggnationer som sker. Allt byggande kostar mera med tunga transporterna. Det gäller vår fiskeindustri. I och för sig har fiskeindustrins laster ett stort värde, men ändå är det en utav de här sakerna som tynger på att tröskeln blir för varje pålaga som kommer lägre för att man kanske behagar byta verksamhetsställe och det skulle vara förödande. För tittar vi på siffrorna för företagsskatterna så åter igen har vi fått sett att fiskeföretagen ligger högt på listan på de företag som går bra och genererar bra med skatter och genererar mycket arbetskraft. Det här är en av orsakerna till att man borde se över just lastbilsavgifterna. Hur ska man se över dem? Ja, jag kan mycket väl tänka mig att man funderar igenom möjligt med person avgifter och att de tas in. För det är ju trots allt en hel del folk som kommer sommartid och som reser. Då skulle man kanske få in lite pengar. Jag har heller ingenting att invända om man skulle se över pris förhållanden mellan de olika årskorten. Det är idag skillnad på grönt, rött och gult osv. Det är egentligen inte så stor skillnad idag. Så man kanske ska se över det också.

    En sak till som man skulle kunna tänka är det att vi spenderar pengar på att anställa sommarpersonal för avgiftsuppbärande. Är det nödvändigt? Där kan vi kanske spara in någonting. Jag har jobbat så pass länge på färjorna så jag vet att man hinner springa runt och ta betalt om man vill. Tack.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Det här är en intressant motion det här som ledamoten Torsten Sundblom har lämnat in. Jag har funderat lite på det här med avgifterna. Det är väl klart att det är en kostnad för de skärgårdsbor som vill ha ut varor etc. med tunga fordon och lastbilar, men tittar du på tidsåtgången var det gör att transportera varor dit ut så är ändå den här avgiften som den tunga trafiken betalar en marginell del av den totala transportkostnaden. Det är ju arbetstiden och tiden det tar för att transportera ut varorna som är majoriteten och den mest betungande.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Tiden ja. Tar jag en betongbil ut i Föglö så får jag betala 3 timmar väntetid plus avgiften. Det är verkligheten. Det är inte kilometrarna längre som avgör utan det är timmarna och väntetiden. Det är en betungande sak för den som t.ex. utför byggnadsverksamhet och mycket byggnadsverksamhet utförs för samhällets räkning. Kommunerna är också en aktör i det.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Det är ju precis som det är att det blir långa väntetider, men det är också aktat och jag tycker ändå att det är bättre att den tunga trafiken har en viss avgift än att införa personavgifter. För det är ju så att skärgården är ju också beroende utav turistverksamheten och jag tror att det skulle slå mycket tokigt mot turismen att införa personavgifter. Så om man ska ställa tungtrafiksavgifter mot personavgifter så tror jag att det är bättre att vi har det som vi har det idag.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Ja, jag hör att ledamoten Nordberg, som båda har skärgårdsanknytning, har olika åsikter i den här frågan. Jag anser det att just den här förhöjningen med sommaravgiften är väldigt besvärlig. Hela den här avgiftspolitiken för företagen borde göras till en näringslivsfråga. För vem genererar mer skatter? Vi ser eller åtminstone jag ser på skattesiffrorna som kommer till Föglö. Det är betydligt mer som genereras via företagen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack för engagemanget åter igen i skärgården. Säg vad man vill om ledamoten Torsten Sundblom, men han håller ställningarna för skärgården och det ska han ha en eloge för. Jag vill säga redan här och nu att jag kommer att återkomma i ett huvudanförande kring komplexeteten kring avgifterna för det är väldigt svårt att ge i en replik redogöra för dem. Den diskussion som pågår här nu så visar att det finns olika åsikter om avgifterna, vem de ska tas av och hur de ska tas osv. bortåt. Jag noterar att när ledamoten Torsten Sundblom talar om näringslivet så är det främst fiskeindustrin han talar om. Talar jag med någon annan ut i skärgården så kanske det är turisterna som är deras näringsliv och de tycker då att det är viktigast att de har lägre kostnader och att man inte inför personavgifter. Jag återkommer i ett huvudanförande i den här frågan.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Nej, det är inte bara fiskeindustrin jag pratar om. Det är hela biten. När man hör lastbilsägarna som säger att det är lika bra att sälja bort lastbilen. Då är det någonting som är fel.

    Jag ska också säga det att på ett gemensamt möte för alla skärgårdskommuner i Vårdö senaste våren, så lämnade man en skrivelse till landskapsregeringen. Den skrivelsen har jag överräckt här för några dagar sedan till ministern och då hade ministern ännu inte sett den ännu. Svaret på skrivelsen har inte kommit, trots det som står i förvaltningslagen om när man ska svara på en skrivelse eller ett initiativ som har inkommit. De tre månaderna har gått ut för länge sedan.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Till den delen har ledamoten Torsten Sundblom helt rätt. Jag har fått den här skrivelsen nu i min hand och den är instämt hos landskapsregeringen i juni och borde ha besvarats inom tre månader. Det är den absoluta målsättningen som finns att man så skall göra, men eftersom landskapsregeringen arbetar med avgiftstaxorna inför år 2015 så har man valt att hålla tillbaks tills vi kan ge ett definitivt besked, att i spekulativt syfte tala om att vi tycker si eller så är tämligen onödigt. Vad skärgårdsborna vill ha är fakta och fakta kan vi inte leverera förrän beredningsunderlaget är klart.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Ja, tack för den förklaringen. Trots allt så borde meddelandet ha kommit att pga. av det och det så behandlar vi inte det förrän då och då. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Herr talman! Budgetmotion nr 31 som handlar om sjukdomskostnadsavdraget är det jag ska berätta om. För något år sedan valde sittande landskapsregeringen att först ge ett förslag om att slopa sjukdomskostnadsavdraget helt och hållet efter påtryckningar från samhället i stort och också från oppositionen och lagtinget så valde man att komma med ett förslag som kan kallas för ett försämrat sjukdomskostnadsavdrag. Där man satte en inkomstgräns ganska lågt på 15000 euro per år i total inkomst som gräns för när man kan söka ett fullt sjukdomskostnadsavdrag. I samband det detta så gavs ett löfte som vi uppfattade det, från socialministern om att istället för det här försämrade sjukdomskostnadsavdrag skulle komma med någonting nytt. Osäkert vad och oklart vad, men där stöd för personer kanske i en svag ställning i samhället med låga inkomster kunde få ett stöd istället för det här avdraget som en hjälp till att klara av sin vardag i fall av sjukdom. Sjukdomar drabbar ju förstås människor i alla inkomstklasser och kostnader som uppstår i samband med det påverkar alla människor oberoende av inkomstklasser. Man har ju vant sig vid ett liv som grundar sig på inkomster man har satsat till hus och andra saker. Vilket ofta betyder att man behöver ha sina inkomster för att klara av vardagen. Så påverkan av speciellt allvarlig sjukdom finns för alla människor. Tidigare i ett annat sammanhang här i lagtingsdebatten så fick jag den bilden av att socialdemokraterna inte längre var intresserade av det här något andra som skulle komma istället för det här försämrade sjukdomskostnadsavdraget. Så det tycks nu osäkert om vi kommer att få se något sådant förslag. Nu går landskapsregeringen in för att temporärt som man säger det d.v.s. man går in för att förlänga kompensationen till kommunerna för det här försämrade sjukkostnadsavdraget. Vi föreslår då i brist på det här andra att lagtinget skulle ge uppdraget till landskapsregeringen att förbereda en lagframställning som skulle återställa sjukdomskostnadsavdraget till tidigare nivå för att på det här sättet ge människor som drabbas av sjukdom den ekonomiska hjälp och trygghet. Tryggheten för de människorna rubbas genom allvarlig sjukdom. Givetvis finns det en merkostnad i och med detta så är det ju, men den här ändringen kan ske först efter att lagtinget har antagit en lagframställning. Vi har också gett andra förslag som minskar på utgifterna i den egna förvaltningen och är beredda att till den här delen ta på lite utökade kostnader för att hjälpa människor dvs. ålänningar.

    Så jag väljer att i det här anförandet bara presentera den här budgetmotionen.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, herr talman! Sjukdomskostnadsavdraget är inget effektivt avdrag. Det ges t.o.m. två år efter det som sjukdomarna har uppstått. Däremot har den här regeringen ett mycket effektivare sätt att stöda låginkomsttagare. Vi har nämligen höjt grundavdragets maxbelopp med 680. Det kommer alla låginkomsttagare till del. Det är väldigt viktigt att de som är sjuka får bibehålla låga avgifter inom hälso- och sjukvården och hålla högkostnadsskyddet på en låg nivå. Dessutom föreslår vi i det här budgetförslaget att man ska införa allmän tandvård för de som har en disponibel inkomst på under 15800 euro. Vi kommer också att ytterligare höja grundavdraget. Det kommer de ålänningar som har de minsta inkomsterna till stor nytta och glädje förhoppningsvis.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Ja, herr talman! Ett höjt grundavdrag ger visserligen en viss skattelättnad åt människor. Det gör det, men drabbas man av sjukdom så kan man drabbas av oerhört höga kostnader som kan lindras på ett annat sätt av ett sjukdomskostnadsavdrag. Även med en viss fördröjning men det ger ändå en trygghet om man vet att man så småningom kommer att kunna få tillbaks en del av de kostnader som man har tvingats på via sjukdomen. Även om det kommer i ett senare skede så vet man att man har någonting som är på kommande. Det bidrar till en trygghet som vi menar att vi här i landskapet via lagtinget kan vara med och ge våra åländska invånare. Vi ska ge den tryggheten åt dem.

    Vad gäller kostnaden för tandvård i sin helhet så menar vi att det försämrade sjukkostnadsavdraget som minister Aaltonen är inte pappa men kanske mamma till för förslaget kom ju därifrån. Det har lett till ökade tandvårdskostnader för invånarna.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Alltså det är befängt att påstå något sådant, ledamot Perämaa. Därför att de personer som har absolut lägsta inkomsterna kommer överhuvudtaget inte åt möjligheten att kunna göra något sjukdomskostnadsavdrag för man har så låg skatt. Så det där stämmer verkligen inte. Det är dessutom så att vi har gjort beräkningar på det och det är verkligen ett mycket dåligt avdrag om vi vill rikta in oss på dem som har små inkomster. Däremot har vi höjt utkomststödet rejält under den här mandatperioden. Dels grunddelen för ensamförsörjare, men också den övriga grunddelen. Sedan har vi också de här 10 procentiga kostnadsökningen för kostnaderna på Åland är högre på Åland än i riket. Så vi har verkligen inte försämrat och det visar också ÅSUB:s statistik som också ledamot Perämaa kan ta del av och inte stå här och beskylla regeringen för osanning.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Vi hade sett fram emot med intresse det ersättande förslag om hur man kunde hjälpa invånare. Kanske sådana i en svagare ekonomisk situation med ersättande förslag istället för det slopade och sedermera försämrade sjukdomskostnadsavdraget. Men något sådant förslag har vi ju inte sett och socialdemokraterna har antytt här att något sådant förslag kommer vi heller inte att se. Så därmed kan man konstatera att det inte har blivit lättare att vara allvarligt sjuk under socialdemokratisk ledning tyvärr och vad gäller avgifterna till ÅHS så kan vi ju konstatera att majoriteten i den mycket omtalade omställningsbudgeten från våren 2012 klart och tydligt har angett att avgifterna vid ÅHS ska höjas rätt kraftigt och jag kan ju inte säga att vi förväntar oss med glädje, men förmodligen kommer det ett förslag från socialdemokraterna om att höja avgifterna också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Ledamot Perämaa nämnde i sitt anförande att när man blir sjuk så behöver man ha sin inkomst. Det är också det vi måste titta på att vi också måste sänka avgifterna runtomkring. Ledamot Perämaa nämnde huslån bl.a. i sitt anförande och jag tror inte att själva sjukkostnadsavdraget hjälper sjukdomar eftersom det är en sådan fördröjning. Här måste vi titta istället att vad vi kan göra för andra saker som hjälper då och nu. Det nämndes grundavdraget. Vi har också nyligen höjt hemvårdsstödet och sen är det som vi pratat om att vi fortsättningsvis jobbar för låga avgifter och att det är någonting som vi strävar efter, trots att ledamot Perämaa i sitt förra replikskifte säger annorlunda. Det är någonting vi jobbar för och tittat på det helt enkelt.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Titta på andra varianter. Vi har i några års tid nu med stor tålmodighet väntat på detta något annat som utlovades av socialdemokraternas minister, ansvarig på området minister Carina Aaltonen som skulle ersätta de försämringar i sjukdomskostnadsavdraget. Den majoriteten som ledamoten Winé också representerar införde det, men vi har inte sett röken av det och då menar vi varje fall att ett heltäckande sjukdomskostnadsavdrag rimligen bör vara bättre för invånare än ett försämrat sjukdomskostnadsavdrag. Kanske kunde vi kunna enas om den lilla detaljen i varje fall. Vi tycker att det är ganska enkelt och klart. Sätt tillbaks den i omställningsbudgeten. Den som ledamoten Winé har varit med och omfattat. Där säger ni att ni ska höja avgifterna vid ÅHS med en miljon euro. Det är ni som driver på höjda avgifter.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Vi jobbar fortsättningsvis för låga avgifter. Vi jobbar fortsättningsvis för att människorna ska kunna komma till en hälso- och sjukvård med låga avgifter och med en bra tillgång. Så det jobbar vi vidare med. Förändringar som vi har gjort sjukkostnadsavdraget så är att vi har höjt grundavdraget. Nu har vi också gått in för hemvårdsstödet, som inte alls ledamot Perämaa vill nämna nu. Det bara nämns om försämringar. Jag tycker att man också behöver titta på det här på ett objektivt sätt, att man verkligen ser vad det är som har gjorts och när vi tittar på de här ÅSUB:s utredningar så har det inte blivit sämre för de enskilda. Däremot så verkar det som att liberalerna just nu vill ha avdrag och då är det väl kommunerna och invånarna där som får ersätta det.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! För den som har läst budgetmotionen så står det inte på det viset. Vi förutsätter kompensation för det här avdraget. Det är i varje fall intressant att höra det här att socialdemokraterna nu kanske avviker från resten av majoriteten iså fall och jobbar för låga avgifter vid ÅHS och det tycker vi iså fall är bra, men det finns många intressanta saker i avgiftsstadgan där som man ändå borde fundera på. Det förvånar mig att de inte de sakerna har kommit fram. Det borde gärna införas ett låginkomstskydd i avtalsstadgan så att personer med låga inkomster kunde ha ett skydd i kostnadsbilden på det sättet. Det har socialdemokraterna uppenbarligen inte fört fram. Det har diskuterats om avgiftsfrihet för barn- och ungdomar vilket också kunde hjälpa för ensamstående föräldrar osv, men det har inte hänt någonting på det området heller tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag ska inte polemisera med ltl Perämaa om sjukkostnadsavdraget. Jag vill bara ge ett tips till finansutskottet och ledamoten Perämaa att om tid medges under behandlingen i finansutskottet så ta del av de utredningar som har gjorts inom landskapsförvaltningen om just hur det här avdraget egentligen fungerar och hur ineffektivt det egentligen är och komma till samma insikt som vi i regeringstrupperna som har tagit reda på den här informationen i detalj. Jag tror att också lagtingsledamot Perämaa kanske och hela partiet byter åsikt. Det är ganska intressant fakta som finns och det är som sagt tillgängligt för finansutskottet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är alltid intressant med att ha ett gott underlag för sina beslut och vi hävdar inte på något sätt att ett sjukdomskostnadsavdrag är helt felfritt eftersom det grundar sig ändå på disponibla inkomster, men jag hävdar fortfarande att sett ur ålänningens situation så är det bättre i stort med ett bättre sjukdomskostnadsavdrag än ett sämre sjukdomskostnadsavdrag. Det borde ju kunna vara en rimlig utgångspunkt i varje fall. Vi har gett det 2 år till landskapsregeringen att komma med ett ersättande förslag som kunde rikta samhällets stöd till den som blir sjuk för det är ändå det vi diskuterar. Människor blir sjuka och man drabbas ekonomiskt av det. Så att försämra någonting och att lova att komma med någonting bättre, men så kommer man inte med något bättre utan menar att det var bra att vi slopade det för det var inte så bra. Verkligheten är att resultatet av ett sådant agerande är att det blir sämre.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Om man sätter sjukdomskostnadsavdraget i en helhetsbild för en sjuk person, det finns sådana exempel uträkningar, så då blir det ett väldigt trubbigt hjälpmedel om syftet är att verkligen hjälpa den sjuka personen och stöda den ekonomiskt. Särskilt om personen är en låginkomsttagare. Så det är just sådana uträkningar och exempel som mycket pedagogiskt och ingående har gjorts av landskapsförvaltningen och jag hoppas att förvaltningen kan vara behjälplig och att berätta det här för finansutskottet för när vi såg de här utredningarna så var det många farhågor kom på skam och det var ett mycket seriöst beredningsarbete. Jag rekommenderar att ta del av det.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Åter igen. Då borde man ha kommit med någonting mera riktat i sådana fall. För vi har fortfarande den situationen att människor, även om man inte inför ett fullt sjukdomskostnadsavdrag så blir människor sjuka och många drabbas ekonomiskt av det. Då när landskapsregeringen lade fram förslaget som ledde till lagstiftning så då hörde finans- och näringsutskottet många organisationer som representerade olika patientgrupper. Vi kunde erfara helt tydligt att även om det kanske riktar sig dåligt med vissa avdrag så kunde det hjälpa väldigt många människor, som blev i en besvärlig situation utifrån sin sjukdomsbild och sin situation. Så att inte hjälpa någon alls därför för att ett verktyg kanske slår lite snett eller inte som man har tänkt sig i någon situation, är inte bra. Då måste man välja någonting som är bättre i sådana fall och inte slopa samhällets stöd helt och hållet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Vi hade från Ålands Framtids sida lite tidskris när vi skulle in med motionerna. Vi hade många resor och mycket annat som kom emot och det som vi hade på listan var sjukdomskostnadsavdraget och det var avräkningsgrunden och därför är vi ganska glada att våra kolleger lyfter upp de här frågorna.

    När det gäller sjukkostnadsavdraget så drog vi förra gången den här frågan och liberalerna stödde på ett förtjänstfullt sätt och jag kan säga att vi är beredda förstås att göra detsamma nu.

    Det pratas om utvärderingar och det kanske finns flera olika sådana också på samma sätt som det fanns olika versioner av budgeten. Den första utvärderingen vi fick ta del av i social- och miljöutskottet så visar ju föga förvånande att det var de som var sjuka som drabbades av det slopade avdraget och faktiskt också de som hade det sämre ställt. Så jag tror att det man tänkte sig från första början att det gick till alla möjliga lyxoperationer. Det var inte riktigt på det sättet. Så det är ju det, vilka åtgärder som är avdragbara, det är ju det som är det viktiga.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag är fullt medveten om att för ett år sedan i motsvarande situation så hade Ålands Framtid en motsvarande budgetmotion och vi stödde den då och det är tacksamt att vi är flera som fortsättningsvis har samma uppfattning om situationen så att åtminstone vi två lagtingsgrupper kan driva den här frågan så får vi se om vi stöter på några sympatier hos de andra lagtingsgrupperna eller inte.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är ju givetvis så som det har sagts i tidigare replikskiften att man måste ha en viss inkomst för att man ska kunna tillgodogöra sig avdraget. Men om jag inte missminner mig så visar den här utvärderingen om ekonomin, att en relativt god familjeekonomi raseras ganska snabbt om det blir ett allvarligt sjukdomsfall i familjen. Så nog är avdraget viktigt och precis som ledamoten Perämaa säger att när man inte har presenterat något annat utan man bara försämrar för de sjuka och de svaga men man kommer inte med några ersättande så är det inte speciellt bra. Utan det här är någonting som vi kan hoppas ifrån båda partier att någon i finans- och näringsutskottet också från majoritetsblocket börjar inse vad det här handlar om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Englund

    Tack, herr talman! För det första vill jag säga att jag stöder landskapsregeringens budget och jag tycker att det är en mycket bra budget i den situation som landskapet är. Jag tänker inte gå in på något längre linjetal i det sammanhanget. Vi har här tidigare hört många. Så jag tar det kort här. Jag bläddrade igenom några utav de här motionerna som kom och det finns vissa saker där som jag tycker att man kan diskutera i utskottet och kanske förbättra egentligen lite den här budgetbehandlingen.

    Den första motionen så var egentligen den som var upp till diskussion igår. Det var det här angående det här med vildsvinen. Det är jätte bra att man har lagt den in där motionen är och att det kommer upp i diskussion i utskottet för att det är en mycket viktig sak och jag förstår att de flesta var överens om det tidigare. Där behöver man nog gå igenom det här ordentligt och även titta på det här hur man kan fördela det här och ge helt enkelt en ordentlig pott till jaktvårdsföreningarna och till de jaktlagen som lyckas ta bort de här vildsvinen. Man behöver också titta på lagstiftningen hur man skulle kunna gå vidare till att möjliggöra att inte det här ska vara ett djur som vi ska ha i vår fauna och flora här på Åland. För det kommer att göra mycket skada i framtiden.

    En sak som jag nämnde under tidigare budgetdebatt för något år sedan var den här ringvägen som man har motionerat om här Vårdö Lumparland. Det är också jätte bra att det projektet kommer upp för diskussion ytterligare och där har vi också på gång ska vi säga redan att man har börjat jobba med Prästö-Töftöbron så att man kan ta sig över mellan Sund och Vårdö. Det är redan på gång. Jag tycker i det här sammanhanget när man diskuterar de här ringvägarna så borde man kanske bredda lite det här tänket. Vi har också en ringväg mellan Hammarland och Geta som man borde ta in i en sådan här utredning och som man kunde gå vidare med. Det är samma sak där att det skulle förbättra kommunikationerna och möjligheterna till att ordna olika transporter. Gör man det här båda sakerna att man skulle få ringväg runt Lumparn och man skulle få det mellan Geta och Hammarland skulle betyda att Åland blir ganska så mycket rundare. Man har fördel med busstransport, varutransporter och t.ex. så får vi största delen av våra oljetransporter till Långnäs idag, vilket också skulle betyda mycket för transportkostnaderna. Särskilt ska vi nämna den kollektiva trafiken, som skulle gå att åtgärda på ett helt annat sätt runt Åland om man har den här ringvägen runt Lumparn. Det skulle underlätta mycket. Beroende på dragningar hur man gör så skulle kanske också Chipsen och deras varuleveranser som går därifrån till Långnäs hamn t.o.m. bli kortare och också för turismnäringen skulle det vara en stor fördel. Så jag skulle faktiskt önska om man får föregå behandlingen att man skulle höra styrelseordföranden gemensamt för Lumparland och Vårdö och att man också tog in styrelseordföranden för Geta och Hammarland till utskottet. Då tror jag att man får en ganska bra inblick vad dessa kommuner har diskuterat i de här sammanhangen och vilka åsikter de kommer att kunna framföra. I och med att det tidigare har funnits uppvaktningar inom det här området till landskapsregeringen.

    En liten detalj som jag diskuterade med infrastrukturministern och som jag förmodar att redan var på gång i förvaltningen och att man har börjat jobba med det och det är vägbelysningen i Sund i Finnby. Där byggdes vägen om för något år sedan och där kom det refuger osv. för att dämpa farten vid skolan, dagis, äldreomsorgen och ungdomslokalen. Det är bra som det är, men när det är mörkt så är det ganska svårt att se och det har hänt olyckor ganska nyligen på den här sträckan. Så det är någonting som man borde ta i beaktande när man fördelar de här anslagen på trafikavdelningen.

    En liten detalj också om det här när man byggde om vägen i Bomarsund så försvann en busshållsplats som tidigare fanns där. Det förstod jag också att ministern skulle velat tillrättalägga och att man skulle få den tillbaks. Idag är det ju så att det är barn som är beroende av busstrafiken och som bor där nära och vi har också en minnesplats där som många turister stannar vid. Så det är med små medel som det här skulle gå att avhjälpa. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är ju förvisso glädjande att våra budgetmotioner väcker ett så stort intresse att majoriteten presenterar dem innan vi själva hinner. Jag har ingenting emot att man tänker sig en utvidgning av en förstudie av Lumparland-Vårdö ringvägen till att gälla också för andra delar av Åland. Jag har tänkt i samma banor då när vi formulerade budgetmotionen, men det fanns en liten oro att om vi gör det för stort så kanske det inte blir någonting. Kanske det första exemplet kunde visa fördelarna med ringvägar. Om vi har en enighet om att vi utvidgar utredningarna och förstudierna från början så absolut inte mig emot. Jag menar att precis som ledamoten Anders Englund på ett bra sätt sade det att vi gör Åland rundare. Vi gör ringar som möjliggör för turistströmmar och möjliggör turistiska anläggningar på ett bättre sätt. Det skulle skapa ett stort mervärde för Åland.

    Ltl Anders Englund, replik

    Tackar för det. Det passar så bra i och med att jag har haft upp den här diskussionen vid ett tidigare budgetmötes behandling. Därför tog jag upp den på direkten, men jag tycker att det är intressant att vi nu har diskuterat bara den här skärgårdsutbyggnaden och kortrutten. Det här gäller hela Åland. Det skulle vara jätte bra om man skulle kunna få en kalkyl på det här också hur mycket det skulle göra för det åländska näringslivet och minska transporterna. Om en varubil kör från Mariehamn till Lumparland och sen ska den till Sund och Vårdö. Det här gör mycket om man kan korta av det här. Jag tror faktiskt inte att det skulle vara så stora investeringar heller. Vägbyggena är ganska lätt att veta vad de kostar per meter. Det kan vara svårare med de här sjöpassen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det stod i tidningarna på ledarplatsen att vi kanske håller på med för mycket utredningar och borde utreda alla utredningar. Sen kanske vi har eller vi vet att vi har en massa broprojekt och vägprojekt redan men trots det så vill jag hålla med lagtingsledamoten Englund om att det här är någonting som vi borde seriöst och inte bara prata om utan verkligen försöka få till ett projekt där man utreder det här. Inte bara hur vägen ska gå och rent tekniskt utan vad det skulle ha för samhällsekonomiska syneffekter. Då tänker jag också på den kommunala sektorn och den service man ska göra i samarbete med t.ex. inom äldreomsorgen eller barnomsorgen eller skola mellan de här kommunerna som är ganska perifera och småskaliga men som tillsammans blir större. Norra Hammarland har väldigt långt till Näfsby och har stora problem med skolskjuts. Man kanske kunde fara till Geta skola istället eller vice versa också mellan Vårdö och Lumparland. Så jag tycker att man skulle försöka få till stånd det här på fullaste allvar. Och också inkludera den här västra delen.

    Ltl Anders Englund, replik

    Ja, tack. Jag märker att ledamoten Sundman och jag är absolut överens i den här frågan. Det är någonting som vi behöver göra. Jag drar mig till minnes att det var i en ledare i tidningen Åland som Lampi skrev om det här och kanske lite förundrade sig. Jag har haft precis samma tankar i den leden som ledamoten Sundman framförde här. Det här är någonting som vi bör göra. För det här har hela Åland nytta av.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Sen tycker jag att i den här utredningen så borde man också titta på alternativa finansieringsmodeller och inte bara att landskapet rakt upp och ned bara bygger, betalar det här och driver det. Det kan finnas näringslivsintressen som är intresserade av att ta del i det här och man kan också utreda om det skulle vara ett alternativ att finansiera det här med bom peng. De första femton åren eller någonting sådant som man gör på andra håll i världen när man bygger sådana här omfarter. I samband med det så kunde man också kanske låta ett privat konsortium förverkliga det här. Ta den här bompengen och ge en subvention från landskapets sida, som blir mycket lägre än att landskapet ska göra det här och skattebetalarna ska stå för det. Också de kommuner som gynnas kanske kan komma med i ett sådant här samarbete och delvis delta i finansieringen för det skapar stora synenergieffekter som är till nytta och de facto kanske gör att kommunerna överlever och att deras näringsliv kan utvecklas osv. Så det här är som att komma till absoluta nollpunkten. Den energin som finns på andra sida utredningen kanske vi har stor nytta av.

    Ltl Anders Englund, replik

    Ja, i stort så är vi överens här också. Jag tycker också att man kan titta på en alternativ finansiering här för ser det åländska näringslivet att det här skulle vara till en jättestor nytta så går man säkert in och försöker lösa även de här finansieringsbitarna. Vi vet också att kommunerna skulle ha jättestor nytta av det här i och med att man kanske också får mer inflyttare i de perifera kommunerna. Befolkningen kommer att öka egentligen runt hela landskapet med de här utbyggnaderna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Ledamot Englund nämnde här en ordentlig pott vid jakten av vildsvin. Jag förstår inte logiken varför vi ska lägga ut ganska stora summor pengar på att jaga de få vildsvin vi har. Utan kanske höra jaktvårdsföreningar först hur intresset för jakten av det här är om vi kan förenkla det på andra sätt. Jag tror inte att det är de här stora summorna som det beror på. Vi har ju som jag nämnde i ett replikskifte igår redan stora andra bekymmer i naturvården på Åland. Vi märker att när vår fågeljakt minskar så minskar också vistelsen på holmar och skär där vi har utredningar t.ex. mårdhund som ställer till massor med besvär. Mårdhundsjakten för jägare är ingen angenäm jakt. Det är ingen nytta direkt på det viset. Vildsvin kan man ju ändå ta vara på som köttprodukt.

    Ltl Anders Englund, replik

    Tack för det. Jag stöder faktiskt att man kunde öka de här anslagen med beaktande av det som vildsvinen kan ställa till med helt enkelt. Jag tror att en liten pott till de här jaktlagen som samlar in medel ifrån jägarna, så skulle det medföra att man kanske skulle rusta upp en jaktstuga eller någonting och man har gemytligt och grillar lite korv osv. och får sätta sig ner och dra några historier. Så jag tror att det skulle vara lämpligt i det här fallet med vildsvinen att sätta in en ordentlig pott.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack för det förtydligandet, men jag tror att våra jaktlag är väldigt organiserade idag och man har ganska gemytligt. Så jag tror att den här jakten ändå skulle kunna fortlöpa utan några större anslag.

    Sen till det som ledamoten sade om ringvägar. Det är något jag förundrar mig över. Jag är ung i den här situationen och det här är ganska självklarheter för mig att man borde utreda synenergieffekterna kring sådana här satsningar. Jag är förundrad över att det anses som nytänkande att skapa ringvägar och skapa synenergieffekter mellan små kommuner.

    Ltl Anders Englund, replik

    Det är nog inget nytänkt det här utan det här har förekommit under en lång tid som man har diskuterat det här. Men det är ju så att medlen är ju begränsade vad landskapsregeringen har möjlighet att göra och de budgetmedel är ofta hänvisade tills projekten kommer vartefter. Det här börjar bli mer och mer som en sak som man bör tänka på. Just det här att hela Åland och alla grannkommuner ska leva och invånarantalet ska öka. Så jag tror faktiskt att i dagens läge så borde man lyfta upp den här frågan högre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Ledamot Englund tar upp ett ringvägsprojekt och att man bör se hela Åland som en enhet när det gäller satsningar på vägar. Vi från Ålands Framtid motionerade redan år 2005-2006 om att man skulle beakta de här tankarna och jag har inget minne av att ledamot Englund stödde Ålands Framtid då, men det är så länge sedan. Jag försökte ta upp den här motionen och titta på hur den såg ut, men det blev ett stort motstånd kan man säga från de fast bosatta där nere och det tror jag att man bör först starta upp med att undersöka om det finns intresse överhuvudtaget från markägare att upplåta mark, satsa och bygga en väg där. Så att man inte börjar ungefär som med när man undersökte Föglö tunnelns förutsättningar.

    Ltl Anders Englund, replik

    Det är helt riktigt som ledamot Eklund säger att den vägen bör man gå, men man måste ha alternativ på de här vägsträckningarna och det är ju då man behöver i det skedet kontakta markägarna. För annars blir det ofta motstånd när de här vägdragningarna ska komma fram. Vi vet att det är en stor miljöpåverkan i många byar och många vackra platser, som man måste diskutera här. Ingenting är omöjligt på det här om man går någorlunda varsamt fram så brukar sådana här lösningar gå att man kommer framåt med vägdragningar. Så är det ju på alla områden som vi hittills har byggt vägar.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, är det så att man börjar med sådana här utredningar så skulle jag nog börja starta med att undersöka markförhållanden och markägarnas intressen innan man sätter ner något mer energi och arbete med att göra några beräkningar om det här. Sen ska man också beakta att när vi lade det här förslaget så var det här var under en tidsperiod då det fanns pengar i landskapets budget. Nu är vi i en situation där man egentligen inte borde ta mer åtaganden på sig, men ändå så presenterar centern och ledamoten Anders Englund en utredning och undersökning som är mer kostnadsdrivande och mer åtagande. Jag vet precis att skulle jag få som jag ville och markägarna skulle vara med på det i norra Hammarland så är det precis som ledamoten Englund säger att det är väldigt bra ringeffekt av att man inte behöver köra en återvändsgränd utan man kan köra runt och att service skulle bli något helt annat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Jag kan ju säga att det här har pågått länge. Då när jag själv var trafikminister så var det väldigt aktuellt då i Hammarland och Geta kommun. De var då t.o.m. på uppvaktning till mig och kanske till hela landskapsregeringen och diskutera det här ärendet och överlämnade en skrivelse som säkert torde finnas kvar. Men vi vet precis som ledamot Eklund sade att det finns olika åsikter i byarna där hur de här vägdragningarna ska göras. En del är emot och andra är för. Det fanns sådana som sade också att man skulle sätta, fast det var officiellt från Hammarland och Geta kommun, så skulle man sätta det nederst i byrålådan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Ja, det var just den här näringseffekten för transporterna som gjorde att jag också skrev under den där motionen, som nu ledamoten Englund berörde. Visst man kan med samma argument utvidga den. Om man ser på att oljan kommer till stor del till Långnäs så det är klart att det skulle vara mycket fördelaktigt att köra den på en ringväg. Det är precis samma sak som det här som jag tog upp här tidigare idag med lastbilsavgifterna på färjorna. Bygger vi en ringväg och använder vi den offentliga eller privata samverkan eller vad det nu heter på svenska som finansiering och tar upp bom peng. Tar vi upp bom peng så kan det vara ok med färjavgifter men tar vi inte bom peng då bör lastbilsavgifterna också på färjorna bort. Det är ungefär samma sak det här.

    Ltl Anders Englund, replik

    I princip så håller jag med ledamoten Sundblom om den diskussionen som han för. Man har lite frångått egentligen från det här tankesättet att landskapets färjor är ju egentligen förlängda landsvägar. Vi borde ha ett någorlunda samma system över hela landskapet. Så har det varit i många år och skrivits i de åländska budgetarna, att skärgårdstrafiken är förlängda landsvägar. Nu har vi kommit till ett nytt system att ta betalt för det här, ska bara skärgårdsborna betala eller ska alla som trafikerar det åländska vägarna och sliter på asfalten osv. för det behövs pengar att betala.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Ja, det är ju det. Sedan är det ju frågan om näringslivet och privatpersoner för privatpersonera kör av andra skäl än arbete. Så där kan det vara en viss skillnad. Men just i den här frågan så tror jag att ledamoten Englund och jag skulle gå hand i hand.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack, ledamoten Anders Englund för ett engagerat anförande. Från trafikavdelningens sida har vi ingenting emot att göra ytterligare undersökningar av vad som lagtinget önskar, men jag vill också vara tydlig med att vi kommer att måste ha mera personal. Om de önskningar som finns här i lagtinget ska kunna verkställas inom någon som helst rimlig tid så måste personalstyrkan förstärkas ytterligare. Det är absolut ofrånkomligt. Det vi talar om här är stora investeringsprojekt där bara förprojekteringen kräver ordentliga och rejäla arbetsinsatser, men finns det ett önskemål från lagtingets sida ska vi självklart förverkliga det.

    Avslutningsvis vad gäller elektrifieringen av korsningen i Finby så kan jag informera ledamoten och lagtinget om att projekteringen där redan har inletts. Så det kommer att verkställas inom kort.

    Ltl Anders Englund, replik

    Ja, det sista får jag bara tacka för och jag förstod att det var på gång och det är mycket bra. Det vart mycket bra när belysningen kom till den tidigare korsningen som är till östra Saltvik på samma vägsträcka i Haraldsby. Det förmodar jag också att det blir i Finby.

    Vad gäller personalen som man behöver så har jag full förståelse för att det måste finnas resurser för att utreda det här. Jag vill ändå lyfta det här för jag tycker att det är så pass viktig projekt det här för hela Åland när man diskuterar de här ringvägarna. Man borde få resurser till det och det hoppas jag att man kan diskutera i finans- och näringsutskottet med de berörda tjänstemän som finns där.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Plenum avbryts för en kort lunch paus och återupptas klockan 12:40.

    Plenum fortsätter.

    Vtm Viveka Eriksson

    Tack, talman! Landskapet och kommunerna har ett gemensamt uppdrag, att ordna tillvaron så bra som möjligt för alla ålänningar. Arbetsfältet är uppdelat en del ansvar ligger på kommunerna och en del på landskapet. Samtidigt så är det ju så som många också säger idag att vi borde till stånd mer samarbeten mellan kommunerna och mellan kommunerna och landskapet. Så är det med t.ex. väghållningen i landskapet. Liberalerna har tidigare framfört förslaget att all trafikhållning ska samordnas under samma hatt, en organisation som verkställer nybyggen och underhåller vägarna i landskapet. Tyvärr har landskapsregeringen inte kommit ett steg närmare en samordning av väghållningen. I arbetet med samhällsreformen fanns en grupp som såg över infrastrukturen och den gruppen leddes av vicetalman Jansson. Områden som skulle vara både funktionella och ekonomiska att samordna. I budgeten finns inte många spår av de förslag som framfördes i den arbetsgruppen. Så jag undrar var har det arbetet hamnat? Möjligen så kan det finnas ett embryo till samordning i planeringsfrågor och byggnadsinspektion, men det är oklart var de ligger och vad som händer.

    I en motion tar vi upp frågan om ett samarbete inom teknisk sektor mellan kommun och landskapsregering. Det har under väldigt lång tid skett aktiva satsningar på Godby som centralort för norra Åland. Finströms kommun har satsat stort på att göra centrum mer attraktivt och locka nyinflyttade till regionen. Byggnadsplanering har genomförts, satsning på kommunal teknik har gjorts, industri och affärsområden utvecklats. Kommunen har också tagit fram en trafikplan för att möta olika nya behov. Det som är ett stort problem här är att landskapsvägen norrut skär rätt genom det norråländska centrat och omöjliggör försöken att göra centret mer attraktivt. Från kommunen har olika kontakter tagits till trafikavdelningen med önskemål att landskapsregeringen ska delta i planering och förverkligande av trafiklösningen för den del landskapet är ansvarigt. Hittills har påstötarna inte varit fruktsamma. Det har inte funnits ett intresse att medverka.

    Så nu uppmanar vi landskapsregeringen med den här motionen att aktivera sig och tillsammans med kommunen söka bästa alternativen för att föra trafiken förbi Godby centrum på ett sätt, som är mindre störande och mer trafiksäkert än idag.

    Ett annat samarbete Bomarsunds besökscentrum har tidigare varit aktuellt mellan Sunds kommun och landskapet. I budgeten sägs nu att driften av besökscentret ska utredas mera. Vi liberaler är övertygade om att ett förverkligande av Bomarsunds besökscentrum skulle vara till stor fördel för besöksnäringen, samtidigt som vår speciella status som demilitariserat neutraliserat landskap skulle lyftas fram mer publikt. Omvärlden har ögonen på Åland och vår självstyrelse och kommer gärna hit för att bekanta sig med vår speciella lösning. Ett besökscentrum skulle bidra till att ytterligare höja vår profil. Enligt uppgift arbetar nu Bomarsunds sällskapet med lite nya lösningar och Visit Åland har beslutat stöda en satsning på besökscentret i syfte att förstärka Åland som turistdestination. Landskapsregeringen måste nu ta tag i den här frågan, delta i planeringen och också förhoppningsvis i kommande budget fördela PAF -medel för att äntligen komma igång med bygget av det här besökscentret.

    Självfallet hoppas jag nu på ett stort stöd för de här två motionerna. Alldeles särskilt har jag noterat att socialdemokraterna har engagerat sig i norra Åland under senaste tiden och därför räknar jag särskilt mycket med stöd från socialdemokraterna för det här är verkligen två motioner som berör nora Åland.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! I infrastrukturministerns frånvaro så ska jag beröra frågan om samordningarna inom infrasektorn där jag var ordförande för den arbetsgrupp som jobbade fram flera förslag. Det finns alltså en tillsatt infragrupp där jag också deltar, som gäller väg, verkstad och lager. Alltså den största ekonomiska enheten inom den här sektorn. Gruppen har kommit fram till att det är närmast landskapsregeringens och Mariehamns verksamheter som är de stora och där man behöver ha samordning. Den här månaden kommer vi ännu att ha överläggningar med statsstyrelsen från landskapets sida i den frågan så det går långsamt men det rullar framåt. När det gäller det övriga området så är det på gång inom brand, men kommunerna bromsar. Byggnadsinspektionen på gång. Kommunerna bromsar. Planeringen går mycket långsamt och kommunerna bromsar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är ju det som är problemet med samarbete och samordning. Många olika viljor som ska jämkas ihop. Det är jätte viktigt att man får med olika intressenter förstås i arbetet. Det är viktigt att lyssna på de olika synpunkter som kommer fram. Så jag uppmuntrar vicetalman Jansson att fortsätta att jobba för vi tror väldigt mycket på att här finns det faktiskt ekonomiska vinster att göra genom att samordna på teknisk nivå. Både vinster men också funktionellt. Kvalitetsmässigt så kan vi höja nivån på den infrastrukturella servicen till landskapets invånare.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag hade inom gruppen ett kalkylöverslag på att åtskilliga miljoner kunde tjänas för det åländska samhället inom de här sektorerna. Det är klart att man blir ganska uppgiven när man sedan har enskilda tjänstemän runtomkring i landskapet som inte ser den här helhetsbilden utan ser bara till sin egen lilla verksamhet och har en stark ställning att kunna bromsa framgångarna för det.

    Jag har genom åren försökt jobba för att sjöfartsnäringen på Åland kunde utvecklas i stark motvind och det här är ett nytt område där man möter den här starka motvinden. Nog måste vi landskapspolitiker ta ett större ansvar för att vi kan göra de nödvändiga rationaliseringarna och förbättringarna för medborgarna samtidigt som vi kan spara pengar. Vi måste ta ett större ansvar och försöka vara lite mera eniga.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! I sin första replik så redogjorde vicetalman Jansson om att man nu har riktat in sig på samarbete mellan landskapet och staden när det gäller vägar och där har vi från liberalerna sett att just när det gäller väghållning, underhåll och plogning av vägar. Det är så konstigt det här att när man har sina kommunala vägar. Man plogar sina vägar och lyfter upp plogen när man kommer till kommungränsen och svänger vid kommungränsen. Det är helt oförnuftigt att hantera landskapets och kommunernas resurser på det här sättet. Så det finns anledning att också fundera på att få med andra kommunernas vägar under samma hatt som vi har förespråkat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Först tar jag lite om det här med vägunderhållet som nämndes här och den motionen. Där ser jag också att det skulle vara lättare för landskapet att komma vidare om man hade haft en större dialog med kommunerna än med staden för jag tror att vi har så mycket mer liknande vägar och vi har kanske inte som jag uppfattar i staden med trottoarer och mer sådant kanske mer komplext, men jag är inte med i den här gruppen så jag vet inte hur diskussionerna går.

    Det jag begärde replik till är mer om besökscentret i Bomarsund, som jag själv drev år 2005 tror jag att det var och jag tyckte det var angeläget om att det skulle komma. Jag blev samtidigt ganska glad när den förra regeringen lyfte upp det. Jag blev lite fundersam, hur har liberalerna tänkt driva driften av den, för förra gången satte man allt på kommunerna?

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag noterar att ledamoten Winé och jag är eniga på det här med vägarna, att man borde hitta ett samarbete där. Så jag är glad för det stödet.

    När det gäller besökscentret i Bomarsund så står det nu i budgeten att man ska utreda vidare om den här driften och ett tag var det ju på gång ett avtal mellan kommunerna och landskapet, som jag vet att kanske inte är lika aktuellt idag. Åtminstone inte i den form som är. Det som vi ser från liberalernas sida är att Sunds Kommun måste definitivt vara med i den här planeringen och kanske bidra med det man kan och verkligen också stötta upp det här så att det här besökscentret kommer till stånd för det har stor betydelse för regionen och det har stor betydelse för landskapet. Så att man faktiskt kommer i mål. Sen finns det lite andra planer också som jag vet att man i Bomarsunds sällskapet diskuterar.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det är ju så att när det här togs upp i kommunen, jag tror det var år 2010, så var jag starkt kritisk och det som jag då kallade för utpressningspolitik som landskapet drev att ska ni ha det här så ska ni ansvara för driften. Jag var jätte orolig vad det skulle innebära för Sunds Kommun och de andra verksamheterna. Idag sitter vi i Sunds Kommun och vänder på varenda cent för en skola som skulle behöva betydligt mer resurser än vad den har. Vi har en äldreomsorg som skulle behöva mer resurser än vad den har. Vi har inte råd i en sådan liten kommun att börja ansvara för drift som liberalerna vill. Däremot håller jag med vicetalman Eriksson att det är en jätteviktig satsning för regionen, men däremot så behöver den här regeringen sitta och se att om man gör ett besökscenter att vem ansvarar för driften för en långvarig och hållbar besökscenter och inte bara någonting som man bygger för att det ser bra ut och sen får det bli som det blir.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Avsikten var väl att Sunds kommun skulle vara med och någon annan skulle sköta driften och att Sunds Kommun inte skulle helt själv sköta driften utan att man skulle bjuda ut den till någon entreprenör men att man skulle vara delaktig i det. Så uppfattade jag diskussionen då. Det som är intressant nu är att är Sunds Kommun intresserad av den här satsningen. Är man intresserade av att landskapet fortsätter med de här planerna att intresseföreningar och Visit Åland som också har visat intresse, att man samlar alla goda krafter nu och ser till att få det här förverkligat och där har ledamoten Winé och socialdemokraterna en stor möjlighet att verkligen medverka till att förstärka norra Åland som region.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vi är helt och hållet överens om vikten av att använda sig av den värdefulla historia som finns ute i Bomarsund och ett projekt finns redan planerat. Problemet som vi såg från landskapsregeringens sida var att vi dels hade en situation där driften var oklar fortsättningsvis. Vi hade också det problemet att vi hade problem att få pengarna investeringsmässigt räcka till i det här skedet. Däremot att vi ska vidare med projektet och se till att vi kan få något till stånd är det vi är fullständigt eniga om men vi vill ta nästa år på oss för att ytterligare gå in på det här. Trots att det är en kommentar till en replik så ska jag också säga att Sunds kommun fortsättningsvis har visat intresse för att den här satsningen ska göras och ingen skugga ska falla på dem. Det är vi som finansiär som har fått fundera efter både en och två gånger vad vi i dagsläget kan få in, men att projektet besökscenter ska leva vidare är helt klart.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är bra besked för det som står i budgeten är att man bara ska fortsätta utreda driften. Det är klart att man måste ha klart det när man kör igång projektet, men jag vill verkligen understryka och efterlysa att landskapsregeringen tillsammans med Sunds Kommun, olika intresseföreningar nu samlar sig och det gemensamt. Vi pratar om samarbete i andra sammanhang. Här ska man verkligen samarbeta kring ett så här viktigt projekt som har betydelse för faktiskt hela Åland.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Bomarsunds sällskapet har varit i kontakt med landskapsregeringen och vi har lovat att återkomma till dem för att då diskutera de här nya tankegångarna som vicetalmannen Eriksson också var inne på. Så att vi kommer att träffa dem och vi kommer också att diskutera vidare kring det här med kommunen om hur man kan föra projektet vidare, men några pengar tas inte upp det här året eftersom vi inte såg att det fanns budget möjligheter att förverkliga det. Däremot att kunna projektet vidare för att sen så småningom när det finns budgetutrymme också föra in då en eventuell investering.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vi har i andra sammanhang pratat om det här med PAF-medel när det handlar om drift och där har vi ju varit kritiska men och andra sidan så har vi ju också varit positivt inställda till att man använder PAF-medel när det handlar om investeringar. Särskilt när det gäller investeringar för kulturella ändamål. Det här är ett projekt inte bara för kulturen för att lyfta fram vår historia. Det är ytterst också en stor satsning för vår besöksnäring. Det är också därför jag har hört de signalerna att Visit Åland är mycket positiva och vill vara med och driva det. Så det är ytterligare en samarbetspartner. Kanske också fredsinstitutet eller fredsföreningen, som säkert också har ett allmänt intresse av den här satsningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Ja, ledamot Viveka Eriksson uttalar sig om det här med Godby och de problem som ligger där. Jag trafikerar ju genom Godby alla dagar när jag ska på jobb och hem med och jag vet hur situationen är där. Givetvis behöver det göras förbättringar på väganslutningar och kanske en rondell också där i Godby och tids nog så tror jag att det kommer. Just nu har landskapets trafikavdelning jobbat med projekten i Lemland Söderby och Jomala Solberget och vilket man har löst och byggandet har till vissa delar börjar bli slutfört.

    Vad gäller samordning på byggsidan om upphandlingar osv. så där är det jätte stor skillnad mellan kommunerna och hur man har det upplagt. Därav också kostnaderna för vad man har i de enskilda kommunerna.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är kanske det att man åtminstone från Finströms Kommun och kanske också från någon andra kommuner på norra Åland börjar bli smått otåliga för det här sinom tid har pågått så väldigt länge. Det är ett faktum att ena landskapets vägar skär mitt i norra Ålands centrum och det är nästan omöjligt att bygga vidare på ett attraktivt centrum när man har en sådan stor väg där det hela tiden är mycket trafik. Vi har också en ganska stor trafikosäkerhet där. Det är alltså inte direkt säkert. Plus alla de andra planeringar som inbegrips som kommunen har gjort med bostads och affärscentrum. Där behövs det också trafiklösningar för att man ska komma vidare.

    Så vad vi efterlyser nu är att landskapsregeringen faktiskt sätter sig ner med kommunen och gemensamt kommer överens om hur man ska lösa det här.

    Ltl Anders Englund, replik

    Ja, det är jag helt överens med vicetalman Eriksson om här. Det som man diskuterar här det här övriga med samarbetet kommunalt med byggnadsinspektionen osv. så där har ju också vicetalman Eriksson säkert också erfarenhet med hur det har fungerat med Geta. Där drog man sig ur det här samarbetet. För att man ville ha självbestämmande rätt över de här områdena. Det förmodar jag också att det är många andra kommuner som har så och vill inte ge bort den här självbestämmanderätten. Många gånger i byggnads- och planerings frågor osv. och jag är helt övertygad om att så som vi har i Vårdö så är det ingen som kan göra det billigare om man ingår i en gemensam upphandling på det här området. Vi samarbetar även idag från kommunens sida och upphandlar och plogar vägar åt landskapet. Man kan göra vice versa också.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är ju just det som är problemet med samarbete. Inte ens på norra Åland fast vi då är bara några kommuner kan vi riktigt komma överens hur samarbeten ska utformas och hur vi ska gå vidare. Trots att vi på möte efter möte sitter och säger att vi måste samarbeta mer så är det ändå svårt sedan när man kommer till den här konkreta verkställigheten av planerna. Oavsett det så måste vi alla ta ett ansvar och se till att man kommer till mer konkreta samarbeten mellan kommunerna och mellan kommunerna och landskapet och förstås också för hela landskapet Åland i vissa områden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag övervägde att avstå för jag har delvis fått svar på mina frågor, men det är en fråga som är kvar och det handlar om trafiklösningen i Godby. Jag har noterat att vicetalman Eriksson sade att man skulle föra trafiken förbi Godby. Jag har läst motionen och ser att man pratar om en rondell och att man vill ha ett bättre samarbete med landskapet. Det har jag fullförståelse för men det här med att föra trafiken förbi Godby det gör man ju de facto redan nu österut på Sundsvägen. Jag tror att vicetalman Eriksson kan det här bättre än mig men jag tror att vi har en ganska stark överetablering av handeln också i Godby. Jag tror att det är viktigt att man har sådana trafiklösningar att inte trafiken helt plötsligt förs förbi Godby för då kan det faktiskt istället för att hjälpa stjälpa kommuncentrumet. Är det någonting som vicetalman Eriksson har tänkt på?

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Till den delen har kommunen utarbetat en vägplan där man pekar på olika lösningar och man måste få någon form av rondell som gör att det flyter på ett annat sätt. För idag är det tvärstopp och det är mycket trafik och det är också det att det är både för dem som rör sig gående och de som kör med bil, så det gör det väldigt svårt att förstärka den här attraktiviteten i norra Åländska centret. Alltså det finns en vägplan och den är överskickad till landskapsregeringen och vi väntar på att man nu ska vara positiv till olika förslag som finns.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det där förstår jag fullt ut och det har jag förståelse för. Alla som har varit i Godby vilket de flesta ålänningar säkert har varit många gånger säger ju att det är ganska knöligt där mitt i korsningen. Det håller jag med om. Det jag reagerar lite över är när det sades i presentationen att man skulle föra trafiken förbi Godby, men jag förstår att det inte är det som är tanken med det här förslaget för jag tror nämligen att handeln och näringslivet behöver all trafik, allt intresse, all uppmärksamhet och alla kunder man kan få för det förefaller vara också där en ganska stor överetablering i handeln.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag tror till och med att det är nästan ogörligt att föra trafiken till norra Åland till Geta, Saltvik, norra Finström på sidan om Godby utan man måste ju fortsätta göra det rakt igenom men man kan göra det på ett mera smidigt mera anpassat sätt så att man kan höja attraktiviteten i centret. Jag kommer ihåg att för många år sedan hade landskapsregeringen en trafikplan där man föreslog tre rondeller längs den här vägen. Det var möjligen medan ledamoten Runar Karlsson var trafikminister. Han tyckte om rondeller. Det var synd att det inte då blev mer konkretiserat att åtminstone just den här rondellen så behövs faktiskt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Och tack vicetalman Eriksson som för fram flera viktiga frågor här. Trafiksituationen i Godby Centrum är ju en fråga som måste lösas för att centrum ska kunna växa och få ihop de båda sidorna med dagis och skola på ena sidan och bostadsområden på andra sidan. Jag sitter själv som representant i Godby fastighetscenter där jag har varit med och försökt att vara delaktig och få det här framåt. Någonstans fastnar det här lite och vi måste hitta en lösning nu där alla parter kan sätta sig ner och få fram den allra viktigaste länken i för att få ihop hela Godby och att få de här gångtrafikanternas säkerhet är otroligt viktigt. Tillika om vi ser på olycksstatistiken i Godby centrum av biltrafikanter så händer ju ganska mycket och mindre incidenter där.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är precis så. Det har fastnat. Det har fastnat därför att man från kommunens sida har tagit fram alla underliggande dokument, planeringar för affärsområden, bostäder och trafikplan. Det finns en arbetsgrupp som jobbar med just det här med att höja attraktiviteten och sen har det skickats både plan och förfrågningar till landskapsregeringen och sen har det fastnat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Sen till besökscentrumet i Bomarsund. Det här är ju också en helhetsbild som vi måste ta över våra attraktioner, att hur vi ska lyfta fram dem. Vi har Bomarsund och vi har Eckerö Post- och tullhus där vi pratade om att bilda stiftelse. En nyckel är det här som också vicetalman Eriksson lyfter fram att kommunerna och att flera måste vara med och samverka. Jag vet att i Eckerö var kommunen villig att samverka, men det står ändå still. Vi måste komma vidare. Vi måste få ett grepp om hur vi löser och synliggör våra kulturarv.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag noterar att ledamoten Hilander och jag tänker väldigt lika för jag håller också med om det här Eckerö Post- och Tullhus. Här är två centra i vårt landskap där vi har så stora möjligheter att särskilt lyfta fram vårt kulturarv och stärka besöksnäringen, men det som behövs till det är intresse från flera parter och att man faktiskt samarbetar och för samarbetet vidare så att det blir konkretiserat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Talman! Vår befolkning förändras och på Åland förändras den snabbare än det nordiska genomsnittet. Vi blir äldre. Detta kommer att innebära att varje person i arbetsför ålder inom två decennier utom sig själv kommer att försörja nästan en annan person.

    Utmaningen vi står inför är stor och vi bör verkligen stå förberedda så mycket vi kan. Därför är det bra att landskapsregeringen nu har lovat att i mars kunna presentera en ny lag om servicesedlar. Det kommer att öppna många nya möjligheter såväl inom äldreomsorg som inom handikappvård och annan närståendevård, vilket helt enkelt är toppen.

    Vi ger valmöjligheter. Om man läser i den finska lagen om servicesedlar så står det bl.a. att med hjälp av servicesedlar inom social- och hälsovården öka valmöjligheterna för klienter och patienter. Jag hoppas och tror att den Åländska lagstiftningen kommer att likna denna? I Esbo kan du till exempel köpa hemtjänst, i Helsingfors hemvård och i Vanda stöd för närståendevård. Som ordförande i demensförbundet på Åland måste jag säga att våra medlemmar efterfrågar valmöjligheter speciellt när det gäller närstående vårdarens rättigheter till avlastningsvård. Det här öppnar upp möjligheten till att kunna få din avlastning hemma i ditt hem om det är det som passar din familj bäst. Det här öppnar möjligheten till privata boenden men även att de kommunala boendena vi har kan specialisera sig inom vissa områden. Alla behöver inte vara bra på allt. Landskapsregeringens målsättning är ändå att alla ska ha rätt till en likvärdig och kvalitativt god äldreomsorg och får klienterna en större valfrihet kommer alla att bli lyckligare och jag tror att de vårdproducenter som är dåliga kommer att konkurreras ut. Så funkar det. Vem skulle vilja anlita någon som inte gör ett bra jobb? Det är också bra att lagen för närståendevård ses över. Syftet är att se till att tillgången på avlastningsplatser är tillräcklig och att ersättningsnivåerna ses över samt att stärka närståendevårdarnas arbetshälsa genom att utveckla stödtjänster. Det är bra. Då vi verkligen behöver dessa närståendevårdare för att vårt samhälle skall överleva på bästa sätt när vi går in för den här demografiska utmaningen med en äldre befolkning. Vi vill att de gamla skall kunna stanna hemma så länge som möjligt, då är det av yttersta vikt att vi ser till att de som vårdar har alla stödfunktioner som behövs. Det är också viktigt att landskapsregeringen med krafttag inspekterar och kontrollerar de boenden vi har runt omkring i kommunerna kontinuerligt. Jag är orolig att de resurser som ÅMHM har för detta inte räcker till. Jag anser att en äldre person som inte behandlas korrekt är totalt oacceptabelt och tyvärr är det så att det förekommer även på Åland att gamla kommer i kläm för kommunernas sparkrav. Jag förstår att kommunerna har det tungt ekonomiskt men jag kan ändå inte acceptera att någon far illa och om någon far illa så är det landskapsregeringens verktyg i detta, ÅMHM som ska se till att det inte sker igen. Och saknas resurserna för att göra detta bra så bör vi se över det igen.

     Jag hoppas även att den nya revideringen av socialvårdslagen nu blir mer användarvänlig som det nämns i regeringsprogrammet. Jag hoppas att den paragraf som utlovas i programmet om anmälan och avhjälpande av missförhållanden i vården som finns i Sverige under Lex Sarah nu verkligen införs även här på Åland.

    Vidare, det gläder mig att äldreomsorg på distans får fortsatta medel då det här projektet är en underbar framgångssaga, som jag hoppas får fortsätta och utvecklas under många år. Utvecklingsmöjligheterna är många. Här kunde t.ex. både fysioterapin & sjukvården använda sig av detta.

    Sen till sist, äntligen är arbetet med en ny äldreomsorgslag är på gång. Toppen. Den är efterfrågad och efterlängtad. Jag hoppas att arbetet fortskrider snabbt. Lagen behövs nu.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det var sagt. Servicesedlarna drev liberalerna igenom med en åtgärdsmotion här för ungefär två år sedan nu. Den nuvarande lagtingsmajoriteten så avslog den motionen. Då hette det i regeringen att vi slog in öppna dörrar. Jag är glad nu för den skrivningen som finns här i budgeten och som ledamoten refererar till och att moderaterna arbetar hårt för det här med hjälp av övriga regeringen. Till moderaternas fördel ska jag säga att ledamoten Petri Carlsson också försökte stöda de lite, men ändå avslog dem. Tack för det att det här kommer igång.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Jag fick faktiskt också vara med när vi arbetade med det i regeringsprogrammet och jag vet att inom Moderata Samling så drev vi hårt att få med att det skulle arbetas under den här mandatperioden med servicesedlar. Så ja, vi är jätte glada att det nu kommer att presenteras i mars.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten Annette Holmberg-Jansson är entusiastisk och det är bra. De här servicesedlarna, i det sammanhanget nämndes äldreomsorg, närståendevård osv. det är alltså kommunalt ansvar. Hur har ledamoten Holmberg-Jansson tänkt sig att de här skulle finansieras de här sedlarna och av vem? Det naturliga är att kommunerna finansierar de här när det gäller kommunal verksamhet. Det skulle vara intressant om ledamot Holmberg-Jansson kan vara lite mera konkret och säga på vilket sätt kan det här förbättra socialvården. Man kan kanske på viss mån öka valfriheten men det förutsätter att det finns privata företag. Det är osäkert om den kommunala marknaden har sådana dolda behov.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Det stämmer ledamot Sundback att det finns för mig också många frågetecken men det här arbetet pågår som bäst. Jag önskar verkligen att de här servicesedlarna ska kunna på något sätt ske också oberoende av kommunalgränserna. Att man skulle i de bästa världar så skulle det kunna vara så att om det t.ex. finns personer på Åland som har Huntington. Vi vet att det är en väldigt dyr vård för de här patienterna. De passar inte riktigt in någonstans i vårt samhälle just nu som hemmen är upplagda. I de bästa världar så skulle man kunna ha ett boende någonstans t.ex. i Sund som har hand om Huntington patienter och specialiserar sig på det och genom servicesedlarna kunde man ges möjligheten att köpa sig den platsen. Det ger den som är sjuk en valmöjlighet och det ger också kommunerna en valmöjlighet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, om det nu är fråga om sjukvård så är det ju på ÅHS ansvar. Om det är boende och boendestöd så är det antagligen kommunalt ansvar om det går under handikappservicelagen. De här servicesedlarna ger inte som jag ser det någon mer vård. Det ger inte bättre tjänster. Utan vi får ett system till att hantera. Då är det nog viktigt att man vet vad man håller på med. Det är säkert en bra tanke att man ordnar ett gemensamt boende för den grupp som ledamot Holmberg-Jansson talar om men på vilket sätt skulle servicesedlarna bidra till att upprätthålla ett sådant boende.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, så fungerar det på fastlandet så varför skulle det inte fungera här? Det är min första fråga. Jag ser det här som bara möjligheter. Det kommer att öppna upp speciellt för kvinnliga företagare som vi vet är i den här branschen. De kan t.ex. uträtta tjänster och gå hem till folk och ta hand om t.ex. demenssjuka och att anhöriga får möjligheten att i trygg miljö lämna den som är sjuk. Det är en stor skillnad för det vet jag att det är den största farohagen för närståendevårdare att lämna ifrån sig den som är sjuk. Det är den största fasan, att de inte ska ha det bra och att de inte ska trivas på det hem där de hamnar än om de får bli vårdade hemma. Vad är bättre än det?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag har i flera anföranden här i lagtinget före ledamoten Holmberg-Jansson trädde in i lagtinget lyft upp frågan om servicesedlar och talat varmt för det och jag tackar för det att det är ytterligare en ledamot som tar ord kring den här frågan. Det jag vill säga är att det är väldigt bra att man möjliggör genom en sådan här förändring, ett valfrihetssystem så att landskapet eller kommunerna kan nyttja det här och man förbättrar möjligheterna. Det har varit efterfrågat. Det som jag ville kommentera lite var det här som ledamot Holmberg-Jansson sade om liknande den finska lagstiftningen. Så är det. Det är ganska enkelt att ta fram en lagstiftning som motsvarar den finska lagstiftningen ganska långt. Den fyller våra önskemål ganska långt men det finns vissa saker som man behöver anpassa för våra förhållanden det har också Ålands Kommunförbund påpekat i ett utlåtande så några små justeringar som vi behöver göra och sen är det bara att köra på. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag välkomnar varmt ledamot Holmberg-Janssons anförande. En blå tråd genom hela anförandet var det här fokus på äldre människors välbefinnande, vilket jag verkligen varmt omfattar. Det behöver vi verkligen gemensamt hålla här nu framöver. När det gäller närståendevård har också vi efterlyst att man där måste gå in och titta på närståendevårdares situation. Därför för att i många fall är det en äldre partner som hjälper sin äldre partner och många gånger är det kvinnor som hjälper sina äldre män och för att orka så måste man få avlastning och man måste få stöd. Samtidigt är det ju ett system som gör det möjligt att bo länge hemma och det hjälper också kommunen för det är också en ganska ekonomisk fördelaktig vård för kommunen.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Tack, vicetalman Eriksson. Det stämmer. Det här är verkligen en fördelaktig vård för kommunerna. Det är den bästa vården för den som är sjuk, att få vårdas av den som står en nära. Jag träffar många oroliga anhöriga inom demensförbundet, som tycker att det är jätte jobbigt att ta hand om de som är sjuka såklart. Sen är det ju så olika i olika kommuner vilken närståendevård du får och vilken avlastning du får. Det är så orättvist vilka olika avlastningsplatser som finns i de olika kommunerna. Det är inte ok. Där ska det verkligen vara lika. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun du bor.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ja, det är konstaterat att de människor som är närståendevårdare bär ett jättestort samhällsansvar och det ska man vara tacksam för. För oftast sköts det arbetet i det tysta.

    Sen det här med servicesedlar och som det redan sades i en replik så har ju liberalerna talat för det här. Därför att vi tror också på den här möjligheten till valfrihet. En annan aspekt är också att inom sektorn vård- och omsorg så är det också många kvinnor som jobbar. Det här ska också öppna upp möjligheten för många kvinnor att starta egna företag, vilket också skulle vara en stor fördel för oss alla, kvinnorna och för landskapet och för de som behöver vård och omsorg ska också kunna få möjlighet att välja lite mer. Så tack för att ni är så på gång med det här och som jag hörde i tidigare replikskiftet så behöver nog moderaterna också se till att det också verkställs för det verkar finnas lite olika syn i regeringsblocket.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack. Nu står det i budgeten att den ska presenteras i mars. Så det hoppas jag verkligen att den gör och det tror jag. Det tror jag verkligen. Och när det gäller närståendevården så står det också i budgeten att den ska ses över med syfte att se till om tillgången på avlastningsplatser och ersättningsnivåer och sådant. Så arbetet är på gång. Jag har stor förhoppning om att det här kommer att bli mycket bättre för de som är närståendevårdare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten Holmberg-Jansson berör ett mycket viktigt ämne. Nämligen äldreomsorgen. Det är ju så att också inom det här området så behövs nya metoder, nya arbetssätt, ny teknik och mer samordning. Ledamoten nämner också ÅMHM:s knappa resurser. Där vill jag påpeka att den här budgeten nu möjliggör ytterligare en social inspektör för tillsyn, men jag tycker att det är en illavarslande trend om det faktiskt är så att det förekommer vanvård av våra äldre i våra kommuner och att inte kommunerna och kommunpolitiker, anställda och anhöriga inte reagerar utan man väntar på ÅMHM:s tillsyn. Så kan det ju inte vara. Jag förväntar mig nog faktiskt lite mera civilkurage. Sen är det ju så att landskapsregeringen kan dra in landskapsandelar om inte kommunerna sköter sig.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, det är iså fall jätte bra att det tilldelas mera resurser till ÅMHM när det gäller tillsyn över det här området för det är ju ändå så att alla vet att kommunerna är hårt pressade ekonomiskt. De äldre, om jag nu talar om den gruppen som ligger mig varmt om hjärtat och som har olika minnessjukdomar, kan inte tala för sig själv. Har de dessutom inte en anhörig i sin omgivning som kan stå på barrikaderna för dem så vem ska göra det då? Då är det ytterst viktigt att det finns en ordentlig tillsyn för att de här personerna ska fara illa.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Ja, det finns tillsyn och det har också gjorts tillsyn inom äldreomsorgen de senaste åren. Så att det arbetet pågår kontinuerligt, men jag tycker också att det är viktigt att kommunerna verkligen sätter resurser på inom det här området och att man hittar nya samarbetsformer för just specialgrupper precis som ledamoten Holmberg-Jansson nämnde för vissa specialgrupper. Sen har man från landskapsregeringen tagit fram en väldigt tjock handledning när det gäller rekommendationer för t.ex. personer med minnessjukdomar. Det gäller också att man inom kommunerna och institutionerna osv. faktiskt tar till sig det som står där och följer de rekommendationer som vi faktiskt ger ut.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack. Jag håller med minister Aaltonen och de får inte bli skåpvärmare eller hyllvärmare de här olika rekommendationerna utan de är till för att användas. Jag vet att ÅMHM gör inspektioner och det är bra. Vad jag säger är att jag har fått indikationer om att det har varit för lite resurser och jag är jätte glad att det nu kommer att åtgärdas. Det är ju så att som jag sade tidigare så kan inte de gamla tala för sig själv så då måste vi se till att de har det bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Ledamot Holmberg-Jansson tar ännu en gång upp om äldre som missköts i kommunerna. Ja, t.o.m. vanvård tror jag att det nämndes i anförandet. Finns det då belägg att de här mindre ekonomiskt utsatta kommunerna har en sämre äldreomsorg, har mindre bemanning som det sägs för det jag uppfattar är att kommunerna gör allt de kan för att satsa inom äldreomsorgen. Det är där igenom som det görs en hel del satsningar och att man jobbar för äldre. Det är nu drygt ett år sedan som ledamoten Holmberg-Jansson och andra gick ut med en insändare och kritiserade kommunerna skarpt och deras äldreomsorg. Det väcktes ganska upprörda toner då mot ledamot Holmberg-Jansson och den andra insändaren.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! I mitt anförande så pratade jag absolut ingenting om vanvård. Det jag säger är att det även på Åland förekommer att gamla kommer i kläm för kommunernas sparkrav. Jag förstår att kommunerna har det tungt ekonomiskt men jag kan ändå inte acceptera att någon far illa och far någon illa så är det landskapsregeringens verktyg i det här d.v.s. ÅMHM som ska se till och bör se till att det här inte sker igen. Vid den tiden när den här insändaren skrevs så fanns inte den här tillsynsmyndigheten på ÅMHM. Så det är mycket bättre nu.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Vad bra att vi går mot bättre tider och tack för förtydliganden. Fortsättningsvis så det här med äldre som far illa. Det hoppas jag inte att finns. Det tror jag verkligen inte. Däremot så vill jag hålla med en hel del med ledamoten Holmberg-Janssons anförande också. Så jag vill passa på och berömma och delta i lovorden om närståendevårdarna som gör ett fantastiskt arbete. Sen är jag också den som gärna skulle se en äldreomsorgslag där man t.ex. också begränsar hur mycket man kan höja avgifter för de boende på serviceboenden och att det även ser till att det sköts. Så det finns nog en hel del som vi kan utveckla ännu och göra bättre, men däremot är jag övertygad om att samtliga kommuner på Åland gör sitt bästa för att ha en bra äldreomsorg i kommunerna.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! När det gäller äldreomsorgslagen så har det arbetet inte påbörjats. Det kommer att utses grupper som ska jobba med det. Jag tror att det är ledamot Winé har möjligheter där att genom sin minister på området kunna framföra det här med när det gäller taxor och sådant. Det är ingenting som jag här kan överhuvudtaget uttala mig om, men som sagt närståendevårdarna kommer också nu att ses över. Det är jätte bra och det är roligt att höra här i salen att det är många som har insett vilket enormt jobb de här personerna gör i vårt samhälle.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Eftersom min avdelning är rätt vid till sitt omfång och jag hade fem minuter på mig i mitt förra anförande så hann jag bara där prata kring utbildningsfrågor och ska här nu istället prata några ord kring de övriga delarna. Jag börjar då med kulturen. Jag känner att det budgetförslag som vi lägger nu är ett förslag som fortsätter att hålla möjligheterna för kulturell verksamhet på Åland på samma nivå som tidigare trots att utrymmet i budgeten är stramt så har vi ändå lyckats med att hitta vägar framåt för att både få in nytänkande samtidigt som vi kan behålla sådant som har varit verkat sedan länge och som fungerar bra.

    När det gäller Ålands Musikinstitut så har det vid ett flertal tillfällen här i salen varit diskussioner om framtiden. Vi har nu i det budgetförslaget som läggs säkrat de penningmedel som finns för att bedriva verksamheten på den nivån som vi har haft det de senaste åren. Samtidigt håller vi på med ett jobb som handlar om att titta på att utveckla verksamheten vid musikinstitutet. Då handlar det om en scenkonstutbildning och i det sammanhanget ser vi också på möjligheterna att förstora utrymmena för Ålands Musikinstitut på nuvarande plats. Det fanns med i budgeten för senaste år men det finns ingenting som har kommit så långt ännu att vi kan presentera ett förslag kring hur det här kunde se ut eftersom ekonomin när det gäller investeringar inte tillåter att vi går vidare i det här skedet.

    En annan nyhet i årets budget är att vi återinför eller återaktiverar det som kallas för procentprincipen. Det går ut på att när landskapet gör investeringar framförallt nyinvesteringar i första skedet så ska man också tänka på hur man ska göra den konstnärliga utsmyckningen. Vi kommer då att göra ett projekt där det här ska jobbas in i den som är ansvarig för själva byggnationen, i dagsläget byggnadsbyrån. I framtiden kommer det att finnas inom fastighetsverket men där faktakunskapen kring det här jobbet med det konstnärliga. Där ska vi använda oss av konstnämnder i det sammanhanget. Jag är helt övertygad om att det här kommer att bli någonting bra istället för att man i efterhand börjar fundera på hur man ska göra utsmyckningen så får man in det i projektet och kan göra det som en del av det. Jag är helt övertygad om att det kommer att bli bra för projektet och det kommer att bli bra för de åländska konstutövarna och det kommer inte minst också att bli bra för oss medborgare.

    Vi på avdelningen jobbar också nu med organisationsförändringar. De organisationsförändringarna kommer att leda till att strukturen på avdelningen kommer att se annorlunda ut. Jag noterar att det finns en budgetmotion nr 48 och ledamoten Tony Asumaa som berör lite av det som vi nu håller på att jobba med d.v.s. hur Ålands Museums framtida roll ska se ut. Jag har tidigare vid något tillfälle här talat om en motsvarighet till National Trust i Skottland och det vi nu är ute efter här är att särskilja det som är myndighetsutövning och det som är mera fråga om att visa upp ett kulturarv och museal verksamhet. Det liknar mycket de tankegångarna som vi har nu att skapa en enhet som sysslar med det utåtriktade och en enhet som mera jobbar med myndighetsutövande. Det liknar mycket det som är beskrivet i ledamoten Asumaa budgetmotion också.

    Jag ska säga några ord kring idrotten på Åland. Vi har i dagsläget en situation där den största delen av det arbetet som görs idrottspolitiskt görs via Ålands Idrottsförbund. Vi har satt så att säga penningmakten och möjligheten att fördela pengarna till Ålands Idrott. Däremot för vi då kontinuerliga diskussioner tillsammans med Ålands Idrott om hur vi ska prioritera de här sakerna. Då är det barn och ungdomar som finns inom prioriteringsområde nummer ett och sen finns vuxen motion som följande steg. Jag ser här nu att det finns ett ganska stort samarbete som har utvecklats genom åren mellan de enskilda föreningarna och Ålands Idrott att genomföra det här. Det är bra. Det som är också intressant att se är att vi nu börjar se mer och mer av samarbete mellan motion och idrott och kultur och näring under samma projekt. Under sommaren såg vi ett sådant projekt på torget och det som fanns kring fotbolls EM och körkamp och liknande. Landskapsregeringen stöttade det här genom de möjligheter till evenemangsstöd som finns. Det som vi också behöver göra här nu det är att utgående från de utredningar som ÅSUB har gjort kring ekonomisk utsatthet och barnfattigdom, så behöver vi utgående från de skrivningar som finns där noggrant fundera på vad vi kan göra. Vi har inte de konkreta åtgärderna klara. Vi vet att man pekar på ett antal olika åtgärder där. När vi har fått helheten så kommer vi också att föreslå hur man på ett bra sätt sen ska kunna gå in och stötta så att det inte ska vara på det sättet att det i första hand är en fråga om ekonomi om man kan syssla med idrott och annan fritidsverksamhet utan vi ska försöka hitta ett så rättvist system som möjligt. Det kommer inte att vara lätt men vi kommer att göra vad vi kan för att se att vi då också får ett sådant system.

    Fru talman, jag väljer att stanna där och kanske återkommer med ungdomssidan vid ett senare tillfälle.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tycker att det är bra gjort av ministern Ehn att han delar upp sina olika ansvarsområden. Nu var det kulturens tur. Däremot nämnde han inte så mycket om det här med kulturdelegationen som det kanske har varit lite diskussion om på sistone om man säger så. Jag har noterat där att om jag har förstått saken rätt att från regeringens sida vill ha en hårdare politisering av kulturdelegationen i och med att oppositionen ska kliva av. Det gör förstås att oppositionen är besvikna men till min stora förvåning så såg jag också att majoritetens representanter i kulturdelegationen var besvikna. De hade svårt att förstå vad ministern och landskapsregeringen riktigt ville.

    Jag läste en insändare som jag tror att skulle vara någon sort svar på den här kritiken, men jag blev inte så jätte mycket klokare av den om jag ska uttrycka mig diplomatiskt. Så jag undrar, vad vill riktigt ministern Ehn med omändringen att man mera ska renodla kulturdelegationen till regeringens organ enbart?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det handlar inte enbart om kulturdelegationen i det här sammanhanget. Det handlar om hur vi ska hantera kulturpolitiken i stort och hur vi ska ha organiseringen kring kulturpolitiken gjord. Den tanken som jag har fört fram och som kommer att vara en grund för förändring av lagstiftningen kring bl.a. kulturdelegationen och hur man ska tilldela pengar så går i kort ut på det att jag skulle vilja ge våra expertnämnder t.ex. konstnämnden och litteraturnämnden ett större inflytande i när det gäller att i utgående från dem övergripande mål som landskapsregering och lagting har gett i budget och andra styrande dokument en möjlighet att bedöma projekten och också besluta ganska långt om vilka projekt som ska tilldelas de här medlen. I det sammanhanget gäller det att man måste skapa en ny situation för kulturdelegationen där man mera är ett beredande organ kring hur de övergripande riktlinjerna ska vara. I det sammanhanget behöver man sedan ta ställning till huruvida den då ska vara parlamentariskt tillsatt eller regeringstillsatt och det är den diskussionen jag har inlett.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det förefaller som om jag är rätt informerad så har redan oppositionen mer eller mindre fått den informationen att varsågoda och kliv av, men jag kanske har missförstått någonting. På samma sätt som ministern var inne på i sitt anförande att idrottdelegationen fördelar idrottsmedlen så på samma sätt så borde väl kulturdelegationen göra. Om man sen nyttjar sig av de olika expertnämnderna det är säkert bra men det som känns lite konstigt för mig, jag erkänner helt öppet, att jag är inte hundra procentigt insatt i det här. Jag är bara förvånad över den debatt som har varit och de svar som har kommit. För kulturen om något politikområde så brukar alla värna om, att man ska ha en fri och oberoende kultur och då är det ganska viktigt att också oppositionen har möjligheter att framföra sina åsikter i det här sammanhanget för då får man en fri och oberoende kulturdelegation.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Till att börja med så tror jag att vi måste ta och skilja på äpplen och päron här för att situationen ser väldigt olika ut mellan idrott och kultur. När det gäller idrotten så har vi fört över hela idrottens pengar till idrotten själv. Det är nämligen på det sättet att de som fördelar pengar där idag det är styrelsen för Ålands Idrott. En förening och en takorganisation för hela idrottslivet på Åland där jag och landskapsregeringen eller lagtinget inte har någonting att säga till om hur den sammansättningen där ser ut. Där har man skapat ett avstånd som är väldigt tydlig.

    När det gäller kulturen så har vi valt att ha en annan konstruktion där vi skapar en myndighet som leds av en delegation som hittills trots att det inte finns inskrivet i lag har gjort så att man har satt in också folk från opposition och regering i det här sammanhanget. Jag har nu velat lyfta frågan om man kunde ändra rollen för kulturdelegationen så att man inte enbart delar ut pengar utan istället diskuterar andra saker och lyfter de övriga frågorna hit.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Minister Ehn nämner i sitt anförande att förstora Ålands Musikinstitut på befintlig plats. Min första fråga är att har man analysera och forskat kring att använda de befintliga lokaler som vi faktiskt har bl.a. kulturhuset, som nu idag står tyvärr hemskt mörkt och tomt. Varför inte använda kulturhuset till musikinstitutets verksamhet istället för att använda skattebetalarnas pengar till ytterligare ett bygge?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Kulturhuset har ju en speciell konstruktion som bygger på att landskapsregeringen en gång i tiden byggde det här huset. Man bjöd ut samtidigt driften av huset samtidigt som man sålde hotell Arkipelag. I det avtalet som man skrev så knöt man samman köpandet av hotell Arkipelag med att driva kulturhuset. Det här avtalet gällande om jag inte minns fel någonstans mellan 10-15 år framåt i tiden. Vilket gör att jag ser att det blir väldigt svårt för oss att riva upp det avtalet utan att få till stånd väldigt stora bekymmer. Det har lett till att jag tror att de lokaler som finns idag i kombination med en smärre utbyggnad skulle leda till betydligt bättre förutsättningar för musikinstitutet än att slå sönder det som var helheten när det gällde kulturhuset. Därför att man glömmer innan man benämner kulturhuset att det också är ett kongresshus. Det var en satsning också på vår besöksnäring. Inte enbart på kulturen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Nu med facit i hand så ser vi ju att det inte hålls så hemskt mycket kongresser där och jag är nästan övertygad om att de businessmän som håller sig bakom det här avtalet är villiga att diskutera om eftersom det inte verkar vara så stor lönsamhet. Ministern lyfter också fram det att det är framförallt teaterutbildning han vill utöka verksamheten med och där har vi ju fantastiska lokaler i källaren med egen teater- och musiksal där man skulle kunna ha föreställningar. Det är om det.

    Min andra fråga är det här med tjänstekollektivavtal som man nu lyfter in för folkhögskolan. Det står på sidan 97 Arbeta för att skolans lärare i samma tjänstekollektivavtal som Ålands Gymnasium. Har man då gjort ordentliga kostnadsanalyser kring det här och varför har man då inte plocka in det på Ålands Musikinstitutet. Det skulle vara det enda institutet som inte har samma avtal som alla andra skolor.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! När det gäller den första skrivningen där så är det på det sättet att där har kommit med från den beredning som har gjorts från direktionens sida. Jag har haft den synpunkten i det här sammanhanget att de kollektivavtalsförhandlingar som ska göras som jag tror är om ett år där ska vi lyfta upp samtliga de här bitarna om hur vi ska klara av att få så jämbördiga arbetsförhållanden som möjligt. Så för mig är det på det sättet att både folkhögskolan och musikinstitutet ska finnas med i de diskussioner som man ska föra in från arbetsgivarens sida efter att man har analysera exakt hur man vill att det här ska se ut. Samtidigt vill jag också säga det att först i raden nu att samordnas mera med Ålands Gymnasium så ligger i prioriteringen för min och landskapsregeringens del och Ålands Folkhögskola som jag upplever att behöver hitta organisatoriskt nya former. Så svar på frågan så kommer det nog att behövas göras ytterligare bedömningar hur man får in det här kollektivavtalet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Minister Johan Ehn nämner helt riktigt att hela ansvaret över idrotten ligger på Ålands Idrott och ministern beviljar pengar. Här skulle jag säga att ministern kanske borde ta en mera aktivare roll vad gäller idrottsfrågor och inte bara skyffla allt på Ålands Idrott. Vi vet idag att de pengarna mer och mer används för elitidrott. Mer och mer pengar går inte faktiskt ut på fältet utan blir outdelade p.g.a. så höga kriterier på vissa ansökningar så att de blir så att säga i kassan. Så här skulle jag se framemot att minister Ehn faktiskt skulle ta en aktivare roll och faktiskt driva en aktivare idrottspolitik för att också få mera pengar ut bland ungdomar. Jag nämnde i en motion tidigare att det bör finnas mer motion och idrott i skolan också så att det inte blir bara satsning på eliten och sådana krav att pengarna inte kan delas ut.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag förstår delvis ledamoten Asumaas synpunkter i det här sammanhanget. Jag vill ändå poängtera det att föreningarna som är medlemmar i Ålands Idrott har också möjligheten att på ett väldigt tydligt sätt påverka den här biten framåt alltså för gräsrotsnivån finns ju där via att man utser sin styrelse osv. Jag har också noterat att det finns de här synpunkterna så därför har vi också vidtagit åtgärder. Vi håller nu på att tillsammans med Ålands Idrott jobba fram riktlinjer för idrottens finansiering och de ligger faktiskt på mitt bord för att godkännas under den här veckan eller nästa. Där trycker vi väldigt starkt på det här att man måste se till att det är både satsningar på elit, bredd och motionsidrott som ska göras. Det måste vara en tydlig prioritering så att det inte enbart satsas på elit. Eliten måste också finnas för att man också måste få de här övriga, men inte få en övervägande del av de resurser som finns.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Så som vi alla vet vi som sysslar med idrott är eliten toppen av ett isberg. Bredden ligger där nere på gräsrotsnivå och där borde de mesta pengarna kanaliseras. Idag är det inte riktigt så. Därav den här mera aktiva rollen från landskapets sida för att också höja den fysiska konditionen och hälsan bland ungdomar och framförallt i tonåren för det blir sämre. Vi vet att vi inte får mera idrottslektioner i skolan, men på det viset också föra fram de här i sitt idrottspolitiska program att man också kan satsa på barn- och ungdomar så att de rör sig mera under skoltid och efter skoltid. Annars har vi en massa pengar som inte gör någon nytta ute på fältet. Just idag är det så att jag har själv suttit i Ålands Idrotts styrelse och jag vet exakt hur det fungerar. Det fungerar inte.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag har inte en riktigt likadan bild av hur man fördelar pengarna. Alltså största delen av pengarna idag skulle gå till elitsatsningar. Jag står med budgetförslaget framför mig här just nu och jag kan inte se de tendenserna. Däremot har jag också sett tendenser att satsningar på elitidrott har ökat under de senaste åren men att det skulle vara en majoritet av den dryga miljonen som vi nu sätter till Ålands Idrott som skulle gå till elitsatsningar. Det hittar jag inte här och har heller inte uppfattat det så i den dialog som förs kontinuerligt med Ålands Idrott. Så det vore intressant om ledamoten Asumaa vid tillfälle kunde ytterligare belysa den biten för som sagt var det syns inte i siffrorna och det är heller ingenting som heller har varit beställt från Ålands Landskapsregering. Så det förvånar mig faktiskt. Ytterligare förvånar det mig om det är så att ledamoten Asumaa säger att han har varit medlem i styrelsen för jag har inte noterat att det skulle ha funnits oenighet i styrelsen kring hur pengarna fördelas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är intressant att diskutera alternativa finansieringsformler för kulturarvet. Det som jag skulle vilja ha en redogörelse för av kulturministern är det som har varit på tapeten under flera år nämligen att vi skulle ha en museilag. Hur gör ministern den bedömningen? Är det något som är inaktuellt? Har vi inget behov av det eller finns det annat som man vill sätta krut på? Hur har man diskuterat i landskapsregeringen?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Beredningen av en museilag har pågått under det här senaste året samtidigt som det har pågått ett arbete där vi har också tittat på organisationsstrukturen på hela avdelningen. När jag fick den första presentationen från avdelningschefen kring hur han såg att man då skulle strukturera om avdelningen framåt så insåg jag att vi borde få den diskussionen till slut och kunna sätta ner foten i den, vilket vi håller på att gör nu precis här under hösten för att sen avsluta beredningen av just museilagstiftningen. Därför att den blir helt och hållet beroende på av vilken organisationsmodell man använder sig av också. Därför försökte jag lite kort beskriva att tankegångarna finns. Lite likt den budgetmotion som liberalerna har i det här sammanhanget om att urskilja museidelen till att bli någonting som skulle vara mera fond- eller stiftelselikt, men där man kör samman flera museer och inte bara Ålands Museum utan på sikt också samlar många sevärdheter på ett och samma ställe.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Min andra replik går till diskussionen kring att trygga och säkra alla barn och ungdomars tillgång till fritidsaktiviteter. Det kommer jag också vidare in på i mitt anförande men när det gäller diskussionen kring en avgiftsfri grundskola så vill jag också lyfta den diskussionen till gymnasial stadiet och det faktum att det är överhuvudtaget ingen avgiftsfri skola och att det finns vissa bekymmer där för elever att klara sin skolgång.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Nu nämnde jag kanske inte just grundskolan och gymnasieskolan i mitt anförande men jag väljer ändå att svara på det i det här sammanhanget. Gymnasieskolan i sig är avgiftsfri. Det måste vi komma ihåg. Undervisningen där är avgiftsfri. Däremot har vi en situation där man får köpa sina studiemedel själv. Vi kommer nu utgående från det vi nu har sett i den här första delen av ÅSUB:s utredning kring ekonomiskt utsatthet och inväntar på den sista delen som kommer i mars och att efter det dra slutsatser kring vad det är för åtgärder som ska göras. Vi har den möjligheten att också använda oss av studiestödet och studiestödslagen för att komma vidare med att stötta på ett vettigt sätt. Vi har ett glapp där mellan 16-17 år där man fortfarande sitter med ett barnbidrag. Jag vill be om att återkomma när vi har gjort analysen. Vi är inte på det klara med de exakt konkreta lösningarna. Vi har nu fått ett underlag som gör att vi kan göra bättre förslag till beslut också.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! I budgeten och också i debatten har vi diskuterat ungdomar i de här ekonomiskt utsatta familjerna. ÅSUB har ju gjort en utredning kring det där familjens ekonomi är svag och då får barnen och ungdomarna i de här familjerna det ganska tufft. De här barnen säger att de inte klagar på det som de får. De får nog allt de behöver och de tigger inte om mera pengar och saker. De avstår från aktiviteter för att spara pengar. De låter bli att åka buss eller att fika med sina vänner. Ibland om de blir tillfrågade så svarar de nej, men det finns också familjer i vänskapskretsar som vet att vi ska inte fråga den här kompisen för att det blir ändå ett nej. Det finns ungdomar som undviker situationer där det märks att man inte har rätt kläder eller rätt saker för då leder det till mobbning.

    Alla ungdomar och barn tycker det är roligt med klassresor och utflykter men deltagandet är inte självklart. Det förutsätter ibland att man ska ha fickpengar eller att det kostar en liten slant. Vilken socialklass man tillhör kan ha stor inverkan på vardagen. Det påverkar vem man umgås med och kan bidra till utanförskap. Det påverkar deras tro på framtiden.

    Det var en del citat ur ÅSUB:s rapport. Det här är ganska allvarligt. Jag tror inte att man alltid tänker på de små beslut som man fattar när man försöker vara en aktiv förälder eller ansvarig klassförälder. Man säger att man samlar in 10 euro per termin. Det går ju bra. Nej, det går inte bra. Ja, det är bara 20 euro om vi far nu på den här klassresan till Sverige. 20 euro för den här familjen är ganska mycket. Igår kväll var det en debatt på Facebook kring den här jultidningen stjärnan. Det var bara 6 euro man skulle lämna in. Då var det en lång debatt om en mamma som sade att jag har inte råd eller den här turnén när man ska springa Unicef rundan och du ska samla in sponsorer. Jag har inte råd att sponsorera mitt barn var det en mamma som sade det på Facebook och genast var det massor med andra mammor som sade, men jag kan sponsorera ditt barn. Har man tänkt på vad man utsätter sina barn för i en sådan debatt men också den där känslan att inte kunna ge sina barn det här. Det är tungt. Nu finns det alltså forskning som visar att vi har barn och ungdomar som lever på det här sättet på Åland. Grundskolan ska vara avgiftsfri. Som klassförälder och som före detta lärare så har jag alltid sagt att vi samlar inte ihop pengar. Man har ingen skyldighet att betala för att delta. Om man ordnar någonting för att samla in för att göra någonting så ska det vara någonting som alla kan vara med på och man ska inte heller kunna betala sig från de här aktiviteterna.

    Det är allvarligt och vi måste alla börja säga till. Man är inte en sämre förälder för att man inte har råd, utan vi ska skapa sådana aktiviteter som alla har råd att delta i. Det är avgörande.

    Kulturen skulle jag också kort vilja tala lite om. Den har en stor betydelse för innovation. Kulturaktiviteter ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skapar kraft. Innovation och nytänkande blomstrar i samspelta miljöer. Det här är skolmiljön. Skolmiljön ska vara en grogrund för just sådan kreativitet och entreprenörskap. Därför måste vi utöka samarbetet mellan gymnasiet, musikinstitutet, folkhögskolan men också den tredje sektorn. Det för att studeranden ska få mera undervisning. Inte bara idrott och hälsa utan också kultur. Idag i 2015 års budget är kreativitet en tyngdpunkts område. Det var jag jätte glad över att få läsa. Ska man nu lyfta in det här samarbetet med musikinstitutet och folkhögskolan så är det också alltid en arbetsfråga för lärarna och som vi vet i debatten med strejk och annat så är det ju lika lön för lika arbete. Därav min replik till ministern. Är det så att folkhögskolan ska ha helhetsarbetstid så är det också dags för musikinstitutet att få diskutera lika lön för lika arbete.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, det är fel att ledamoten Kemetters goda inlägg inte blir kommenterad från salen. Därför att när det gäller budskapet om föräldrar vars ekonomiska utsatthet gör att de inte kan hjälpa sitt barn i vardagen så är en tragedi som pågår hela tiden. Däremot så är min personliga uppfattning att nutidens lärare är mycket mer försiktiga med att på något sätt utsätta familjerna för den här typen av situationer. Jag har upplevt att på senare år så undviker man konstant att försätta familjerna i sådana här situationer. Utan tvärtom för oss andra föräldrar som kanske har en bättre situation så är det nästan en plåga att den typen av aktiviteter vi istället ska kompensera. Så jag tycker att det har skett en förbättring.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Fru talman! Tack, ledamot Harry Jansson. Jag vet att i lärarföreningen uppmärksammade vi det här när jag jobbade aktivt och vi har på norra Åland, södra Åland och i staden så har vi gång på gång tagit upp det här. Om ledamoten nu upplever att det har skett en förändring så tycks det verkligen ha skett en förändring. Jag har själv barn som går i högstadiet, lågstadiet och på dagis att ju äldre de blir desto högre blir de här summorna. Det är 20-30 euro på högstadiet, 10 euro på lågstadiet och det är inte bara det utan det är föräldraföreningar och aktiviteterna som nu börjar bli dyra. Mariehamns Stad har höjt sina hyror vilket gör att hallpriserna har stigit och varav i sin tur har kostnaderna stigit. Så det är många bäckar små som gör att det till sist blir för tufft. Det här behöver vi uppmärksamma. Vi är i en sådan ekonomisk situation själva och folk vet att du minsann har möjlighet att betala så skulle det vara bra att man till just till den föräldern säger att nej, vi ordnar annat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Jag fortsätter min tanke med ett hållbarhetsperspektiv i mina budgetanföranden. Igår ekonomi och miljö, idag fortsättningsvis miljö, men det sociala perspektivet som huvudfokus.

    Jag vill redogöra för budgetmotioner som berör socialjour, miljökampanj på dagis, unga på gymnasialstadiet som lever under knappa förhållanden, klara besked när det gäller tandvården och en ny grundskolelag.

    Först vill jag säga att jag delar vicetalman Jansson bedömning och analys när det gäller avsaknad av debatt om hälso- och sjukvården. När vi gjorde upp den nya ÅHS lagen så tog man bort verksamhetsplansinstrumentet. Tidigare var det inte heller så jätte stor diskussion men det finns i paragraf 26 i ÅHS lagen att en uppföljning av hälso- och välfärd ska göras i början av mandatperioden till varje lagting och där ska det dras upp riktlinjer för den långsiktiga hälso- och sjukvården. Det har vi ogjort ännu under den här mandatperioden.

    Vi har i landskapet haft en barnskyddsjour i drygt 6 år. En naturlig utveckling skulle vara att utvidga barnskyddsjouren till en komplett socialjour. Det har varit en uttalad målsättning under flera år i landskapets socialvårdsplan och ytterligare en pusselbit skulle läggas till för att få en komplett socialvård. Det är nämligen inte endast vid barnskyddsärenden som det finns behov av socialarbetare utanför kontorstid, utan även inom äldreomsorg, missbrukarvård och handikappservice skulle det vara nödvändigt. En socialjour är nödvändig så att det alltid skulle finnas tillgänglighet till socialarbetare.

    Rapporten "Ekonomiskt utsatthet och social trygghet" kommer att färdigställas under våren. En delrapport har publicerats som baserar sig på intervjuer med utkomststödstagare och barn som lever i dessa familjer. I delrapporten framkommer det att vårdnadshavare i högre grad förväntas delta i kostnader som sker i anslutning till dagis- och skolverksamhet. Unga som lever i ekonomiskt utsatta familjer och som går på gymnasialstadiet kan vara extra utsatta eftersom utbildningen inte är en avgiftsfri utbildning. Själva skolan är avgiftsfri men skolmaterialet på andra stadiets utbildning är mycket dyrt.

    Jag anser att en handlingsplan behöver utarbetas med konkreta åtgärder för de studerande som är i behov av ekonomiskt stöd.

    Tandvården då talman! Tandvårdens utveckling behöver en sammanhållen politik och en klar strategi. Det behövs riktade åtgärder till de med störst behov och de med små inkomster. De äldre, speciellt de inom olika former av äldreboenden, är också en viktig och växande målgrupp. En politisk uppdragsbeskrivning och kostnadskalkyl för olika servicenivåer av tjänster bör tas fram. Möjligheten att nyttja systemet med servicesedlar och tandvårdschecker bör analyseras. Vi vill ha information, diskussion och inflytande över den framtida tandvården. Därför vill vi att meddelande innefattande en framtidsstrategi för mun- och tandvården tillställs lagtinget under våren.

    Talman! Barn som växer och utvecklas är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier. Den så kallade cocktaileffekten oroar forskare världen över. Det som händer när ämnen från produkter, mat och inredning blandas i våra kroppar. Hormonstörande ämnen är vanliga i vardagsprodukter. Det är ämnen som är skadliga för oss människor, men de hamnar också i naturen där de har en stark negativ miljöpåverkan.

    På dagis är barnen utsatta för ungefär samma kemikalier som hemma fast ibland i ännu högre utsträckning, visar forskningen. Det kan bero på att problemmaterial som skumgummi och mjukgjord PVC är särskilt vanliga på dagis. Jag vill se ett riktat miljöprojekt i samarbete med miljöorganisationerna inom tredje sektorn ”Operation giftfritt dagis”. Där inomhusmiljön i åländska daghem kartläggs och konkreta handlingsplaner tas fram för att sanera daghemmen med siktet inställt på en så giftfri miljö som möjligt för barnen. Bygger vi upp en kunskapsbas kan vi genom inköp och upphandling välja det bästa alternativet ur kemikaliesynpunkt, ta fram förbättringsåtgärder för att minska exponeringen av miljögifter i dagismiljö, väcka förståelsen för att vanliga vardagsprodukter kan läcka farliga kemikalier och att man som konsument kan göra skillnad i sin egen närmiljö genom att göra aktiva val.

    Slutligen, vill vi liberaler ha en ny och modern grundskolelag. Den åländska grundskolelagen har inte genomgripande moderniserats på snart tjugo år. Behovet är uppenbart. Barn och ungas rättigheter till grundläggande utbildning regleras i lagen. Ett utvecklingsarbete är ständigt pågående med exempelvis revideringar av läroplanen och bedömningsgrunder, men nu behövs en revidering av hela lagstiftningen. En tydligare lagstiftning underlättar även lärarnas arbete. En moderinsering av lagstiftningen borde reglera och förtydliga t.ex. rättigheter för elever i behov av olika former av stöd och stödundervisning, avgiftsfri undervisning, en modern religionsundervisning, elevernas inflytande, rätt till en trygg studiemiljö, hemspråksundervisning och även elevens skyldigheter bör regleras tydligare i lag. Tack.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack, ledamot Katrin Sjögren för att åtminstone någon säger något ord om ÅHS, som ju faktiskt är 47 procent och 83 miljoner av landskapets driftskostnader på 177 miljoner euro. Någon har föreslagit att man ska minska det med 5 procent alltså att ÅHS verksamhet ska skäras ner med 4 miljoner euro. För övrigt så står det i budgeten att oberoende om vi har en verksamhetsplan eller inte så var diskussionen inte aktivare då än vad det är nu tyvärr. Här finns alltså på sidan 89-91 Driften och på sidan 167-168. Investeringarna på det här är väldigt stora områden. Åtskilliga informationer finns om förändringar och utveckling av verksamheten. Det finns alla möjligheter att diskutera. Varför inte? Jag anklagar inte ledamoten Sjögren på något sätt utan lagtinget.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag delar den uppfattningen att det blir fel och att det är sällan vi politiskt diskuterar en av de politiska frågorna som ålänningarna värdesätter allra högst. Beträffande investeringarna så tror jag att där kanske det inte finns så mycket diskussioner. Man kan gnälla om varför är inte Gullåsen längre på väg osv. men det skulle vara jätte intressant att ha en sådan här hälsopolitisk debatt hur man jobbar förebyggande och vad vi har för hälsoutmaningar så jag delar den uppfattningen. Det finns understöd för en sådan debatt i gällande lagstiftning också.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Talman! Gullåsen har gått i historien, men man planerar en geriatrisk klinik med rehabiliteringsverksamhet. Två saker. På sidan 91 finns angivet om fokusområden som ÅHS har för 2015. Det är bemötandet av patienterna och det är vård utom Åland. Vård utom Åland är ju en fortsatt växande problematik. Över 10 procent av driftskostnaderna går till och tendensen är att det kan bli ännu mera när specialiseringen ökar ännu mera inom hälso- och sjukvården och vi har inte förmågan att upprätthålla egna specialiteter i tillräcklig grad pga. vår litenhet och pga. brist på yrkesfolk osv.

    En annan sak som diskuteras här är nödvändigheten av höjning av avgifterna och högkostnadsskyddet. Det är en svår politisk nöt som också borde diskuteras här.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! När det gäller vård utom Åland så delar jag också den uppfattningen att vården blir allt mera specialiserad. Där finns det också ett viktigt arbete att göra, en viktig sak att diskutera om när man når skärningspunkten till vad vi ska göra hemma. Man har ju tagit hem vissa saker. Det förutsätter att vi har kirurger t.ex. opererar axlar, knän osv. Så absolut det finns viktiga saker att diskutera politiskt och kanske också det viktigaste av allt att hur vi lockar hit folk. Hur ska vi få yrkeskunniga människor som får vården att snurra runt på Åland? Det är en viktig och väsentlig sak. Jag brukar säga att ÅHS är som en humla. Den borde egentligen inte kunna flyga i ett sådant här litet central sjukhus. Trots det så levererar vi väldigt god vård. Avgifterna är en sak för majoritetspartierna och vi räknar med att ni kommer med besked.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker ändå att ledamot Katrin Sjögren har en intressant ansats när hon håller sina anföranden att utgå från det hållbara Åland när hon tar fasta på budgeten för nästa år. Jag skulle vilja se lite större penseldrag. Hur ska vi nå en social hållbarhet? Hur ska vi ställa om samhället och våra egna liv? Hur ska vi göra så att människor håller ihop och inte blir sjuka och inte kanske behöver lika mycket omsorg som idag? Däremot så blir det väldigt fragmenterat när vi kommer in på socialjour, gymnasialstadiets elever, tandvården, giftfritt dagis osv. Jag skulle gärna försöka svara på några av de frågorna.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Nu är det yttre ramarna på det viset. Vi har en budgetdebatt. Jag har en budgettext att förhålla mig och jag har fem minuter per anförande. Jag har ändå försökt varit väldigt konkret och konstruktiv i mina budgetmotioner och här är det saker som jag vill trycka på nya saker som jag vill föra in. Sen vet jag att det får något styvmoderligt behandling i finans- och näringsutskottet som har en mammut uppgift framför sig, men det här är saker som kommer att driva och som jag kan följa upp sen med åtgärdsmotioner och insändare och allting. Jag tycker att de är fina förslag och de vill jag gärna marknadsföra.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Ja, det tycker jag också och därför finns de redan i budgeten. Om vi tittar på socialjouren så på sidan 21 lyfter vi upp att vi kommer att överväga att ha krav att socialjour ska ordnas dygnet runt när vi nu går in för att ta fram en ny socialvårdslag. Gymnasialstadiets elever, de som är ekonomiskt utsatta, det tittar vi också på nästa år hur man ska kunna stöda med datorer, räknare och tekniskt utrustning.

    Tandvården. Där vill liberalerna ha en framtidsstrategi. Jag vill gärna se konkreta åtgärder och därför har vi fört fram två konkreta förslag på det.

    Beträffande giftfritt dagis så är det ju en kommunal fråga men det är också fullt möjligt att man kommer till landskapsregeringen och söker om PAF stöd t.ex. om man vill göra sådana här pilotprojekt inom tredje sektorn och det tycker välkomnar jag också.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Om jag börjar med tandvården, så tycker jag att det här är en stor och viktig fråga. Jag tycker att landskapsregeringens uttalanden spretar betänkligt. Jag vill ha ett meddelande till lagtinget där jag får veta hur man tänker sig. Nu vill man utvidga tandvården och man vill införa servicesedlar, skulle det då inte vara på sin plats att vi får diskutera den här frågan ordentligt. Det spretar i det som landskapsregeringen skriver.

    Jag hittar ingenting om gymnasialstadiet. Det här var ytterligare en aspekt som jag ville lyfta fram att det finns unga på gymnasialstadiet som lever under knappa förhållanden. Jag har en känsla för det att det står om fritidsaktiviteter och det står om grundskolan, men ingenting om gymnasialstadiet och de här äldre barnen glöms bort. Så det ville jag lyfta fram.

    Socialjour kan vi förverkliga utan lagstiftning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Ledamot Katrin Sjögren tar upp tandvården i en av sina motioner och efterlyser ett meddelande. Den socialdemokratiska målsättningen är ju den att vi ska ha allmän tandvård. Det betyder inte att all tandvård ska skötas inom ÅHS, men det betyder det att den är en viktig del av den allmänna hälso- och sjukvården. Det vill säga att samhället på något sätt är involverat och tar ett ansvar för allas munvård.

    I den här liberala motionen så tycker jag att det är en inriktning på behov, att det är bara de som har de största behoven och de minsta inkomsterna. Det är en ganska stor skillnad. Det är inte en nordisk modell. Är det målsättningen att vi inte ska ha allmän tandvård enligt liberalerna?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Det är det absolut inte ledamot Sundback. Det jag säger är att jag vill diskutera den här frågan på ett ingående och djupt sätt i lagtinget. Det vi säger från liberalernas sida och det jag kan förstå är precis landskapsregeringens delvis målsättning och majoritetens målsättning att lyfta in de med störst behov först. Där har vi varit kritiska till att man införde allmän tandvård i skärgården. Nå, det kan man verkligen diskutera om det verkligen var så, men vi hade gärna sett att man plockade in äldre inom institutionsboende först i allmän tandvård. Också de med minsta inkomster som man har skrivningar om nu. Så skulle vi ha prioriterat. Sen är det mycket möjligt att om vi har pengar att servicesedlar och nyttjande av den privata sektorn kan komma i fråga, men det ska finansieras också.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är ett stort framsteg om liberalerna faktiskt är för allmän tandvård och att det är bara frågan om vägen dit och vilka grupper och i vilken ordning man ska prioritera dem. Det tycker jag låter väldigt bra. För den här skrivningen andas mera sådan här behovsprövning. Mer någon slags fattigvård än allmän tandvård som är mer den nordiska modellen. Det är inte mera komplicerat än så att det är regeringens målsättning och framförallt socialdemokraternas långsiktiga pga. det stora motstånd vi har haft mot det här bl.a. från liberalerna så har det varit svårt att nå längre. Det här är en av de vårdformer som inte är så dyra faktiskt. Där betalar patienterna också en del.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det där stämmer överhuvudtaget inte det som ledamoten Sundback nu framför. Jag kan leta upp och bevisa åt ledamoten Sundback. Insändare och ställningstagande från liberalernas sida. Det är ju socialdemokraterna som har ändrat sig. Nu kan socialdemokraterna tänka sig servicesedlar eller tandvårdscheckar och utnyttja den privata verksamheten till att alla ålänningar skulle få en bastandvård. Det handlar också om och har hela tiden handlat om hur man ska finansiera det och då har liberalernas inställning varit hela tiden att när man utvidgar så kan man börja med de som har mest behov. Vi har lyft fram de äldre där det faktiskt är så att allt fler äldre har egna tänder. Det skulle vara en grupp som vi skulle behöva få in i den allmänna tandvården och också de som har små marginaler. De tycker vi att man ska prioritera i hela det här paketet. Sen vill vi ha ett meddelande, en framtidsstrategi. Leverera så att vi får diskutera.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Ledamot Katrin Sjögren tar också här upp en viktig fråga om framtagande av en plan om att sanera våra daghem. När vi pratar om att sanera våra daghem då låter det väldigt hemskt som om att det skulle se väldigt illa ut. Till viss del håller jag ju med. Det är väldigt mycket farliga kemikalier och som småbarns förälder vet man hur man väljer olika tvättmedel och man väljer olika klädesplagg, mjukmedel och det ena och det andra. Hur fungerar våra daghem idag? Jag har ingen statistik på det hur man har förverkligat det här men det är kanske någonting som ledamoten känner till. Det enda jag kan stöda är en plan på hur våra daghem ser ut och där våra små medborgare vistas.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag håller helt med. Det är en ganska utmanande rubrik på hela det här projektet Operation giftfritt dagis. Det här kan jag inte heller ta äran av mig. Det här är en idé som jag har kopierat från naturskyddsföreningen i Sverige. Allt mer börjar man prata om det här med kemikalier i vår vardags miljö med cocktaileffekten och att vi har gränsvärden inom alla områden men vad får det för betydelse när allt kommer in i våra kroppar och när det kommer in i små kroppar och när det finns i nappflaskor, i leksaker, skumgummi, flamskyddsmedel och i tandkräm. Så det här blir nästa stora miljö diskussion om hur vi doppas i kemikalier. Jag tror inte att det är någon alarmerande sak, men jag tror att det skulle kunna vara ett projekt som bra skulle kunna drivas av natur- och miljö t.ex. att man skulle bistå kommunernas dagis.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Med det förtydligandet så förstår jag hur ledamoten Katrin Sjögren tänker och det tror jag att väldigt många i vårt samhälle tänker idag. Tänker man då tillbaks på vår uppväxt och vad vi har utsatts för så då blir man ju ännu mer rädd. I dagsläget testar man ju och får fram resultat, men man testar ju väldigt lite av det material som används.

     Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Precis så är det. Vi har kanske tusentals olika kemikalier och av dem är ett tusental analyserade. Så att det här är helt nytt forskningsområdet och det gäller att vara observant för att med basal kunskap så kan man undvika ganska mycket. Jag tycker att det skulle vara ett bra startskott och jag vet att man har intresserat sig och haft föreläsningar och workshops från Ålands Natur och Miljö när det gäller kemikalier i vår vardag. Så det skulle sitta som en hand i handske i ett PAF finansierat projekt och Ålands Natur och Miljö skulle kunna vara huvudman och om man riktade ett projekt från politikernas sida så skulle man kunna hjälpa dagisarna att tänka på de här sakerna.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Fru talman! Först vill jag kort gå in på ledamoten Katrin Sjögrens och ledamoten Barbro Sundbacks replikskifte där ledamoten Sjögren nämnde om att vi har varit emot servicesedlar och checkar. Det vill jag inte riktigt hålla med om. I alla fall kommer jag ihåg att när jag satt i ÅHS styrelse och med understöd av vicetalman Jansson föreslog till 2007 års verksamhetsplan om att man skulle utreda tillgången till en mer allmän tandvård. Då var det en ganska öppenfriserad att utreda. Sedan på hösten blev det regeringsbyte och sen hände det väl inte så mycket.

    Nu fru talman vidare till den här frågan varför jag egentligen begärde ordet. Då pratar man om polisen och språkfrågan där. Fru talman, den här regeringen har jobbat för språkfrågan och tidigare idag så var det upp om polisens möjligheter att få tillgång till utbildning på svenska. Det nämndes specialkurser på svenska för polisen och idag är utbudet ganska litet. Det mesta går på finska idag. Jag sitter som ersättare i folktinget och lyfte upp frågan om polisens möjligheter till specialkurser på svenska under våren. Jag fick faktiskt i fredags respons från Folktinget och om att frågan nu var upp i Folktingets Förvaltningsutskott och de arbetar som bäst med en skrivelse till inrikesminister Päivi Räisänen. Jag kommer också att mejla folktinget under den här veckan om Polisen på Åland speciella behov av special utbildning. Så vi jobbar från flera håll på att förbättra polisens möjligheter att jobba och utbilda sig på svenska. Ledamot Anders Eriksson nämnde då att det här är regeringens ansvar att driva denna fråga. Jag tycker vi alla har ett ansvar på olika ställen där vi sitter och där vi har inflytelsemöjligheter. Vi har ett viktigt ansvar att jobba för det svenska språket.

    Det blir lite speciellt det här i och med att det är vicetalman Eriksson som sitter här som sittande talman. Igår nämnde nämligen vicetalman Eriksson om hur vi socialdemokrater har försämrat för vår målgrupp genom att förändra i sjukkostnadsavdraget. Och ledamot Perämaa skarvade till idag och ville se det som så att socialdemokraterna som försämrat för så många och framförallt för vår målgrupp. Intressant att Liberalerna vill och kan bedöma vilken vår målgrupp är. Vi arbetar för hela Åland och ett jämställt Åland.

    Sjukkostnadsavdraget är någonting som man blir kompenserade med en viss eftersläpning. Där har vi istället sett vad vi kan göra annorlunda. Där t.ex. har vi gjort ändringar i grundavdraget. Sedan år 2011 har grundavdragets maxbelopp höjts med 680 euro vilket har gynnat alla låginkomsttagare. I frågan om det här med sjukkostnadsavdraget. Har liberalerna siffror på hur det här drabbar de som fått det sämre som det nämndes igår? Finns det siffror på det? Finns det fakta?

    Vi har vår egen politik som vi för, men har man ingen egen politik så letar man väl efter halmstrån att dra i. Sen vidare nämnde ledamot Perämaa i sitt anförande idag om att införa låginkomstskyddet. När jag satt i ÅHS styrelse så var jag faktiskt med och tog bort låginkomstskyddet och istället satte vi in högkostnadstaket. Vi ansåg då i styrelsen att låginkomstskyddet blev allt svårt att söka och det var allt för få som använde det och istället införde vi högkostnadstak. Där gällde det att försöka sänka kostnaderna.

    Jag nämnde tidigare att den här regeringen har höjt grundavdraget och höjt hemvårdsstödet. Så det finns saker som vi har gjort. Det finns saker som vi har gjort tillsammans och vi jobbar alla tre regeringsparier tillsammans med familjepolitik, för hela familjen och för hela Åland.

    Tack, fru talman.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag hade också på min agenda tänkt att jag tänkte nämna om det här, men fem minuter är ganska kort tid så man hinner inte riktigt med vad man ska säga. När det gäller det här engagemanget som ledamoten Göte Winé har tagit i den här språkfrågan och om finlandssvenska folktinget också är med i det här så ger det ju ett ytterligare påtryckningsmedel. Jag tänkte lyfta upp att vi har ju ett dokument där man har kartlagt de problemen som personalen ser på myndigheten och som man också måste ta på allvar och att det är inte bara en politisk fråga. Vad är det centralaste som man måste ta i itu när det gäller språkfrågan och att man kanske har det med som underlag till det här och där vi kanske lyfta framförallt Viktor Johansson som har gjort ett väldigt bra arbete med att ta fram det här tillsammans med förvaltnings personal.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer ledamoten Mattsson och det är bra att ledamoten påminner mig. Jag skickar med det som en bilaga när jag kommer att mejla. Jag har varit i kontakt med polismästaren om vilka som är de centrala frågorna just nu inom utbildningen eftersom det är där det ligger men jag kommer också att bifoga den där rapporten. Det var bra att jag blev påmind om den för det är jätte viktigt att vi lyfter fram det här och att vi på flera håll lyfter fram behovet av svenskspråkig service för polisen på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag måste bara nämna det att det kom upp i förra replikskiftet hur snabbt fem minuter går. Pratar man med folk som lyssnar på debatter så säger de att det är otroligt intressant att man slipper de halvtimme långa utläggningarna. Så jag tror att fem minuter är bra fast det kan vara lite besvärligt för oss. Till sak, lagtingsledamot Winé sade att det var fel av mig att säga att det var regeringens ansvar att få det att fungera på svenska inom polisväsendet. Det var allas ansvar sade han och det är givetvis sant. Det är allas ansvar, men han tog mitt uttalande ur sitt sammanhang då vi diskuterade då och flera vojade att det kostar två miljoner att översätta ett dataprogram. Det går inte. Ingen sade det öppet men innebörden är ju förstås och då får vi traggla vidare på finska och det är inte acceptabelt för en åländsk myndighet. Det är inte polismästarens och det är inte myndighetens ansvar utan det är den åländska landskapsregeringens ansvar och den finska regeringens i slutändan att få det här att fungera.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Först vill jag förtydliga att jag aldrig nämnde att det var fel. Bara att ledamoten Eriksson pratade om att det är regeringens ansvar. Jag vill komplettera att vi har alla ett ansvar. Ledamot Eriksson sitter bl.a. i Nordiska Rådet och kan lyfta frågor där och vi har andra organisationer. Vissa sitter också i Folktinget. Vi måste alla jobba för hur viktigt det svenska språket är Åland och att vi driver den här frågan från alla håll. Sen håller jag med om att det slutliga ekonomiska ansvaret det har Landskapsregeringen men jag vill betona att vi alla har ett ansvar, att driva det här och jobba för det här och inte skyffla på någon annan utan att vi verkligen tar det och jag ville bara gå vidare med frågan och då citerade jag ledamoten Anders Eriksson. Så det var ingen kritik på det sättet utan jag ville bara komplettera.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ingen fara. Jag tog det inte heller som kritik, men jag råkade vara utanför när jag hörde mitt namn nämnas och då tänkte jag att det är bäst att rusa in. I vilket fall som helst så som jag sade tidigare när den här frågan var upp till diskussion så den tidigare polismästare sade ju faktiskt att när det gäller de här frågorna så fick han inte stöd av landskapsregeringen. Det är ganska allvarligt och det var det som jag ansåg att var viktigt att spinna vidare på för man kan inte lämna en myndighet för sig själv med den här typen av frågor och jag håller inte med lagtingsledamoten Winé när han säger att det är landskapsregeringens ansvar när det gäller det ekonomiska. Det är faktiskt den finska regeringens ansvar att se till att det här fungerar, men vi vet hur det är för det tvåspråkiga Finland är en chimär. Vi måste passa oss innan det också är enspråkigt åländska samhället blir en chimär. Det vill säga att man måste kunna finska för att kunna för att t.ex. kunna arbeta på Ålands Polismyndighet för så är det tyvärr redan idag.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Sen Ålands Polismyndighet kom till så tycker jag ändå att det har funnits en bra dialog mellan Ålands Polismyndighet och landskapsregeringen oberoende om vad tidigare polismästaren sade och det kan vara också hur man uppfattar situationen. Man har bl.a. nu jobbat med att få anvisningar på svenska och man har jobbat ganska mycket från också Ålands Landskapsregering med den här frågan och språkfrågan. Så jag upplever ändå att man lyfter upp den här frågan och att man jobbar vidare med den. Sen kan det vara i vissa sammanhang att man kanske velat ha mer hjälp med någonting men det är ändå så att det jobbas på det här och man har tittat på det här från flera håll och jag vet att både lantrådet och kansliministern har sett på den här frågan och diskuterat med mig bl.a. och säkert med flera i polisstyrelsen. Så den här frågan lever och har alltid gjort det. Det har gjort det ända sedan Ålands polisstyrelse tillsattes. Jag har varit med där och även tidigare är jag övertygad om så jag tror inte att det är ett bekymmer det här. Man har jobbat med det. Utmaningen, det är att få de i Finland att förstå vårt stora behov av det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Fru talman! Jag vill berömma liberalernas ordförande Katrin Sjögren för att hon tog upp frågan om trygghetslarm. Läget med trygghetslarmet är att föregående polismästare tog bort trygghetslarmet. Då kan man reagera ganska emotionellt på den informationen om att har inte de åländska kvinnorna någon trygghet då. Orsaken till det är dels det att de gamla larmen var dysfunktionella och när man mätte i minuter så såg man att det inte skapade någon rejäl trygghet d.v.s. traditionell larmning gjorde att patrull anlände med exakt samma tidsrymd som med trygghetslarmet. Det här förutsätter en helhetsbedömning också ur den aspekten att det ju kan vara en trygghet och en markant förhöjning av livskvaliten i och med att man har trygghetslarm som man kan trycka på ifall det finns en hotbild.

    Den här frågan är till sin karaktär en polisoperativ fråga, som avgörs av polismästaren och den kommer att diskuteras i polisstyrelsen. Det kunde också vara en lämplig fråga att fördjupa sig i finans- och näringsutskottet. Vad man framförallt bör titta på i den här frågan är om det finns ett behov, hur gör man i vår omvärld och den helhetsbedömningen är vår polismästare bäst lämpad att göra.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Tack, för den informationen minister Valve. Det uppskattar jag. Då utgår jag ifrån att det jobbas vidare på den här frågan och att man kan ha ett motsvarande system eller ett system som fungerar för de kvinnor som lever under hot och att man har ordning på det systemet. Det är väldigt angeläget och viktigt med beaktande på vad vi diskuterade igår t.ex.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack! Utgångspunkten är den att ingen kvinna ska behöva leva under hot. Sen är frågan om just de trygghetslarmen som har funnits har varit de rätta medlen för att uppnå det eller om det finns andra medel som den här talaren inte kommer på så det kan jag inte ta ställning till men den kommer att dryftas och förädlas i polisstyrelsen bl.a.

    Tack ännu en gång för att ledamoten Sjögren tog upp den här viktiga frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Carina Aaltonen

    Fru talman! För er som hörde mitt anförande igår så står det säkert klart över att både min politiska drivkraft och regeringens ambition det är att vi ska förbättra den sociala välfärden för ålänningarna, för barn och unga, barnfamiljer, äldre, personer med funktionsnedsättningar, inflyttade, barn- och unga som omhändertas, de som lever under ekonomisk utsatthet och för de som är sjuka. Vi har gjort väldigt mycket under de här tre åren i regeringen. Det har vi verkligen åstadkommit, men en sak har vi inte gjort och det är att vi inte har försämrat ekonomin för ålänningarna under de här tre åren.

    Jag skulle gärna vilja att vicetalman Eriksson vid tillfälle när det är möjligt, redogör för varifrån hon hämtar sina uppgifter att så skulle vara fallet. Varför för liberalerna fram det här och på vilka grunder? Enligt ÅSUB:s senaste rapport om inkomstfördelning och välfärd som presenterades härom veckan den 24 oktober så står det klart och tydligt att så inte är fallet. Medianinkomsten på Åland har ökat. Ålänningarnas ekonomi har inte generellt försämrats. Om vi tittar på t.ex. utkomststödet så är det ett ganska intressant mått när det gäller de mest utsatta. Då att efter år 2009 ta antalet mottagare av utkomststöd minskat. År 2009 ökade de visserligen men efter det så har antalet mottagare av utkomststöd minskat både på Åland och i Finland. År 2013 då gjorde landskapsregeringen ganska stora höjningar av utkomststödet både när det gäller grunddelen för ensamförsörjare men också den allmänna grunddelen. Sen måste man också komma ihåg att det handlar inte bara om intäkter. Det handlar ju också om service och den servicenivå som ålänningarna har möjlighet ta del av. Här tänker jag både på den servicen som ges inom kommunerna, barnomsorg och skola, men också landskapet, ÅHS och gymnasieskolorna.  

    Beträffande sjukdomskostnadsavdraget så där förstår jag att liberalerna gärna vill återskapa det till sin tidigare nivå. Det skulle innebära en höjning av budgeten med 800 000 euro.

    Jag tycker att det var ett bra förslag som ledamoten Danne Sundman gav att utskottet skulle få en redogörelse av finansavdelningen över vilka effekter det här avdraget de facto har. Från vår förvaltning är man ganska tydlig. Det här är inte ett samhällsekonomiskt sätt att kostnadsfördela till rätt målgrupp. Dels är det en ganska stor fördröjning i utbetalningen. Upp till två år. Dels så är det svårt att mäta om avdraget ger effekt för rätt målgrupp, alltså de som är mycket sjuka, gör de något avdrag överhuvudtaget alls och kostnaderna för administrationen till FPA. Det är dyrt. Det som förvaltningen menar är att det borde vara mer ändamålsenligt att man utjämnar sjukdomskostnaderna där de uppstår inom hälsovårdssystemet. Det är främst då inom ÅHS eftersom vi inte har behörighet inom sjukvårdslagen.

    Min inställning är att vi fortfarande borde fasa ut det här avdraget, men gör vi det så måste vi i så fall införa allmän tandvård. Ett annat alternativ är att höja grundavdraget betydligt i beskattningen. Det skulle innebära högre kostnader för att kompensera det här. I och för sig så skulle alla med lägre inkomster få nytta av det här och inte bara de sjuka. Nu har vi i alla fall stanna kvar ett modifierat sjukdomskostnadsavdrag och vi kan konstatera att de som har inkomster under 8000 euro de gynnas inte alls av det. De som har mellan 8000–15000 euro de får 100 procents avdrag och de som har en inkomst över 15000 euro de får 50 procent i avdrag och så kompenserar vi det till kommunerna.

    En annan sak som vi har gjort är att vi har höjt grundavdraget med 680 euro sedan år 2011 och nu höjer vi det ytterligare med 40 euro. Det blir alltså ett minskat skattetryck för de med löneinkomster upp till 25000 euro per år också för de som har pensionsinkomster.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Tar man till den sammantagna bilden hur hushållsekonomin utvecklar sig på Åland så kan man konstatera att medborgarna är beroende av hur kommunerna agerar. Allt som avgiftshöjningar, skattehöjningar och fastighetsskatter så jag tror att tar man den samlade bilden så har pengarna i börsen minskat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Man tror ja, men vi har fakta på bordet. Vi har ÅSUB:s statistiks om säger att så är inte fallet. År 2010-2011 då hade ålänningarna mindre disponibla hushållsinkomster, men sen dess har det ökat. Så det vi gör nu från landskapsregeringen i den här budgeten, det är att vi kompenserar också alla de avdrag. Vi höjer grundavdragen och det kompenserar vi med 195 000 euro. Sjukdomsavdraget är kvar och kompenseras med 890 000 euro. Pensionsavdraget höjs, resekostnadsavdragets självrisk är kvar osv. så vi kompenserar för att det här inte ska slå så hårt mot kommunerna så att medborgarna fortfarande ska ha ett måttligt skattetryck.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Det finns en grupp som faller utanför systemet och det är de med som lever på utkomststöd och det som man tittar närmare på nu i den här ekonomiskt utsatthet och där man ska komma med förslag från landskapsregeringens sida. När man införde den här förändringen i sjukdomskostnadsavdraget så sade man från landskapsregeringen att man skulle komma med andra åtgärder. Man skulle kompensera och man skulle titta på helhetsperspektivet i hela den här frågan. Ministerns förslag är att om man tar bort sjukdomskostnadsavdraget totalt så ska man få allmän tandvård. Alltså det var osäkert när man gjorde det här. Landskapsregeringen sade att man skulle komma med andra åtgärder. Det tycker jag att vi har sett väldigt lite av.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Ja, det är ju så att ska vi komma med andra åtgärder då är det t.ex. en höjning av grundavdraget, men då är den nästan lika hög som sjukdomskostnadsavdraget eller högre. Så det är ett alternativ. Ett annat är allmän tandvård. Det är något vi får fortsätta att diskutera. Just här och nu så är de det här förslaget som ligger och beträffande de som lever på utkomststöd så där har vi också gjort höjningar under den här mandatperioden. Rejäla sådana. Vi får fakta på bordet nu i mars om hur det här slår på enskilda personer. Det allra viktigaste när det gäller personer med små inkomster det är att det finns jobb och att man kan få andra stödsystem som fungerar. Såsom låga avgifter t.ex. för barn och ungdomar för det har ledamoten själv varit inne på.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Jag ska ägna min begränsade talartid åt att diskutera ett ämne som redan kort har berörts i den här debatten av bl.a. ledamoten Sundman. Det handlar om vår åtgärdsmotion nr 8 om att införa starkt fokus på programmering och på den digitala kompetensen i våra grundskolor. Det intressanta förstås här för oss även på Åland är att ta del av den omvärldsutveckling som pågår runtomkring oss när vi diskuterar hur vi ska ta oss an de här problemen och studera exempel från omkringliggande länder i Europa och vilken utveckling som sker där och om det är fortsättningsvis så att vi har höga ambitioner på IT-området och att vi vill ge våra barn möjlighet att hänga med i den utveckling som går allt snabbare på området.

    Jag ska ge några exempel på hur man har gått framåt i Storbritannien från och med den här hösten så inför man redan från årskurs ett att man diskuterar med eleverna om hur man ska förhålla sig till information på internet. Vilken information ska man sprida och hur ska man hålla den informationen man vill hålla privat osv. Man diskuterar nätmobbning och man diskuterar annat. Man inför också då i samband med matematikundervisningen och som ett eget ämne programmering och hur man ska förhålla sig till de här nya språken som i allt större utsträckning styr våra barn och ungdomars vardag. Man ska ha från årskurs 7 ha lärt sig att hantera grunderna i två programmeringsspråk samt en grundläggande förståelse för binära tal. Vi kan jämföra med vad läroplanen för årskurs 6 säger att våra barn ska lära sig på IKT området i dagsläget. Då säger man så här: ”våra barn ska kunna söka och hitta filer, de ska kunna byta namn på en befintlig fil, man ska kunna öppna en internet sida där adressen är given och man ska kunna kommunicera med hjälp av IKT.” När man ser den här texten så förstår man ju att det finns ett behov av att ta tag i det här området för det är väl ingen här i salen som tror att våra barn i årskurs 6 inte har lärt sig att kommunicera med hjälp av IKT. Nej, tvärtom. De är otroligt aktiva på det här området. De har i många fall betydligt större kunskap på det här området än vad kanske lärare och föräldrar har.

    Vi har haft en aktiv diskussion här idag om hälsan i skolan och ungdomars psykiska hälsa osv. när vi vet att nätmobbning är en del av den utmanande verklighet vi ser och någonting som man absolut borde belysa i större utsträckning.

    Det har gjorts ett positivt försök från Röda Korset och Rädda Barnen som är samfinansierat av PAF, barnens internet för att belysa den här problematiken och diskutera det här med barnen i våra skolor. Det här är ett arbete som är positivt och som har gett ganska intressanta resultat. Bara av att läsa de tankar som barnen har på de här områdena så visar ju just det som jag var inne på att barnen i många fall ligger långt före skolan och föräldrarna på det här området. Man kan gå in på Rädda Barnens hemsida och läsa de här tankarna som en expertgrupp bestående av barn i årskurs 4-6  och vad de har kommit fram till och man kan få ganska intressanta och tankeväckande kommentarer. Bl.a. så skriver de så här till frågan: ”Finns det sociala medier som är dåliga för barn?” ”På MSP finns det mycket mobbning. Om du t.ex. inte köper saker för riktiga pengar kan du bli utsatt för mobbning.” Hur många i den här salen förstår innebörden av det här? Den frågan är ganska relevant. Inte ens jag själv gör det. Så det finns ett behov av att vi uppdaterar oss och ser till att den digitala kompetensen stärks i skolorna. Det är A och O att vi får till en bättre diskussion och inte bara genom ett enskilt projekt som det här Positiva Barnens Internet har varit, utan att vi faktiskt inför det i den obligatoriska undervisningen som ett statiskt element i läroplanen.

    Varför ska man då satsa på programmering om man tar den andra biten av det hela? Alltså att ge våra barn större möjligheter att faktiskt utveckla sin förmåga att hantera och att skapa egna digitala instrument. Det grundläggande och absolut viktigaste argumentet är ju att i alla branscher i dagsläget så är den digitala utvecklingen allt mer närvarande. Vi ska ge våra barn det, förstå den utvecklingen och att själva delta i den utvecklingen. Om vi ska kunna förstärka vår IT sektor framöver så måste vi också införa det här ämnet. Antingen som ett eget läroämne eller som en del av de befintliga ämnena i grundskolan. Det är vi övertygade om.

    Tack, fru talman.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag tror att ledamoten Axel Jonsson är inne på helt rätt spår när det gäller behovet av att satsa på det här området och från landskapsregeringens sida har vi de senaste åren jobbat rätt mycket med att utveckla IKT eller IT, beroende på vad man väljer för term i det här sammanhanget. Det är också så att när man jobbar med lärare och de som finns där i verkligheten så visar det sig att precis som ledamoten var inne på så finns det sådana som är väldigt långt komna både hos lärare och hos elever och det finns de som behöver just de här målen som ledamoten läste upp nu ur vår läroplan. Det vi har jobbat med nu är dels först det att förstärka lärarnas kunskaper kring det här för att få med de på tåget, men den här tankegången kring programmering som den här motionen handlar om, det är någonting som vi måste ta vidare och vi följer nu med de olika försök som görs på andra ställen. Vi kommer också att se till att vi hela tiden är med på tåget så att vi kan stiga på det också så småningom här.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi hoppas från Ålands Framtids sida att det här är ett arbete som prioriteras och minister Ehn är ju inne på en relevant del av det hela om vilken kunskap lärarna har i dagsläget och hur vi ska utveckla den. Om man ser på de lärartjänster som söks i dagsläget så har de ofta ganska många sökanden till våra grundskolor. Skolorna borde ha med det här som ett tydligt kompetensplan när man söker lärare och att man prioriterar lärare som har den här kunskapen vid rekryteringen. Det kan vara ett exempel på hur man kan gå vidare. Fortbildning är givetvis en viktig del av det hela, men ska vi hänga med i utvecklingen runt omkring oss så måste vi ganska snabbt också ta ställning till den här frågan och se hur vi implementerar det här i vår läroplan som helt klart är utdaterat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Talman! Ja, vi är nog helt överens kring arbetsmetodiken i det här sammanhanget och vi har från i fjol avsatt ganska mycket av de här utvecklingspengarna som vi har på avdelningen från PAF-medlen för just det här projektet. Det är faktiskt så att redan före det så hade man satsat på att ha en särskild IKT utvecklare just på utbildningsavdelningen i utbildningsbyrån.

    Jag upplever att vi är väl med men det att ta de här avgörande stegen för att börja implementera och där är vi ganska snart nu också att man börjar se de här resultaten. Det som jag har sett under de här tre åren är när jag haft mer insyn, det är hur utvecklingen på lärarnas kunskaper har gått väldigt mycket framåt. Där har vi också en utmaning i det att lärarutbildningarna runt omkring oss kanske inte heller tidigare har satt speciellt stort fokus just på det här området utan man har haft fokus på andra områden. Så därför är fortbildning någonting av det viktigaste vi behöver satsa på i det här läget, men framtiden är precis den som ledamoten Axel Jonsson beskriver. Där är vi helt överens.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det här är ett behjärtansvärt ämne det här med IT, att lära elever och människor programmering och sådant. Det skulle vara värdefullt, men jag minns tillbaka till 80-talet när jag själv gick i grundskolan och vi hade ett datasystem som heter Kompis i vår datakunskap och vi lärde oss programmering i stor datorn och enstaka rader. Det är enligt mig relativt oanvändbart idag. Vad händer med de som går i årskurs 7 idag när de sen är i yrkeslivet? Vilken nytta har de av att kunna två programmeringsspråk som nu framförs i den här motionen? De kan vara väldigt förlegade och att det kan vara helt nytt och det kan vara nya sätt att programmera och att man tar nya ramverk tillgodo osv. Det är ganska svårt att säga vilka programmeringsspråk det är, men däremot kan man lära metoder hur man programmerar.

    Hur ser ledamot Jonsson på det?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag säger som så att varken jag eller säkert inte heller ledamoten Petri Carlsson är någon programmerare och vet hur man bäst lär sig att programmera. Det finns många som har bättre kunskaper än oss i det, men vi ser däremot en utveckling runt omkring oss där man satsar på de här områdena och även jag har funderat i de banor som ledamot Petri Carlsson för jag har hört liknande exempel hos sådana som har lärt sig skriva några rader men som kanske inte har haft någon nytta av det. Ser vi i dagsläget på hur utbildningen på det här området är upplagt så lär man sig nästan ingen programmering fram tills du kommer till högskolenivå helt enkelt och man kunde genom ganska enkla åtgärder ge barnen möjlighet att för det första väcka ett intresse för det här området att kanske är det här ett område som man vill satsa på att utveckla vidare genom att man får grundläggande kunskaper i de här språken. På samma sätt så är ju de flesta programmeringsspråk vad jag förstått också de som bygger på liknande logik d.v.s. att det handlar mer om att bygga ett tankesätt och tänk än att kanske lära upp fullvärdiga programmerare.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Så är det och det är därför jag lite undrar över när man säker specifikt att i Storbritannien har man minst två programmeringsspråk att det ä väldigt inriktat på det. Jag har utbildning i robotprogrammering och jag har programmera i CNC svarva och jag har jobbat med IT i över tio år och jobbat även med systemskriptprogrammering inom den sektorn. Så jag har jobbat ganska mycket med programmering, men det jag lärde mig i grundskolan så hade jag ingen nytta av senare som jag upplevde det då. Däremot så ser jag möjligheterna till att vi förstärker d.v.s. datakunskapen och digitalisera inlärningen först innan man går in på det här. Vi måste se till att sätta resurser så att lärarna och eleverna får digitala hjälpmedel och metoder att jobba med. Det måste komma före vi för in det här. Sedan ska det naturligtvis vara flera ämnen. Tack.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är positivt att ledamot Carlsson har erfarenhet på det här området. Det var mer än jag kände till. Ser man på den sista frågan som ledamot Carlsson tar upp i sin replik att vi ska ge barnen mera genom att föra in den här digitaliseringen i det befintliga lärandet så tror jag att våra barn och ungdomar så tror jag att våra barn och ungdomar i dagsläget är ganska bra på att använda den här typen av digitala instrument som finns. De blir allt enklare att använda och de blir lättare för barnen att använda. Det som vi saknar i vår läroplan ur vår synsätt i Ålands Framtid det är barnens möjlighet att själva skapa digitala instrument och digitala verktyg, som vi ser att blir allt mer en integrerad del av alla branscher och alla delar av samhället i dagsläget och vi tror att det här exemplet att man infört två programmeringsspråk och kunskaper i binära tal i Storbritannien. Det här är ett måste om vi ska ge våra barn en möjlighet att också skapa sina egna instrument och vara med och forma sin digitala framtid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag måste igen säga att jag håller med ledamoten Jonsson. Jag tror att alla språk är bra att kunna om det så handlar om ett programmeringsspråk eller ett annat utländskt språk. Det är bara till nytta för det framtida livet. Och precis som med att man inför entreprenörskap redan från årskurs 1 så varför inte införa det här. Sen tror jag också när det gäller integritet med internets vett och etikett. Det sociala spelet som sker ute i cybersspace med alla faror som lurar där och alla elakheter som är så lätt att sprida när man inte behöver se någon i ansiktet. Det tror jag också är någonting som man behöver ta upp.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är sant. Jag håller med.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Fru talman! Jag har mitt årliga tal angående missbrukar situationen på Åland och vilka åtgärder som görs och vad som behöver göras där. I den här budgeten är det anmärkningsvärt på det sättet att där står att under hösten har landskapsregeringen erfarit att droganvändningen bland unga har ökat oroväckande. Man har då vidtagit en kraftsamling för att åtgärda detta och ändrat attityder. Det här är någonting som vi i som sitter i det parlamentariska politiska gruppen mot narkotika användning har fått ta del av det här. Vi vet att det är bl.a. i gymnasiet. Man har också märkt att det är tilltagande att ungdomar går mer på provtagning och lämnar urinprov för att gå kvar i skolan. Så det är ett tilltagande problem. Attitydförändringarna känner vi också utav att man vet idag att det finns en uppenbar attityd förändring. Det här är ingenting nytt. Framförallt det här med attitydförändringen. Det är någonting som pågår på Åland, i våra närregioner i Europa och också i hela Amerika. Talande för den här förändringen är den uttalande som Barak Obama gjorde förra året att marijuana är relativt harmlöst och att Colorado och Washington har avkriminaliserat bruket av narkotika. Det här ger ju också eko i vårt samhälle förstås.

    Spice finns på löpsedlarna flera gånger i veckan nu för tiden och där man beskriver hur ungdomar som har blivit dödsjuka av den här nya drogen, men det avskräcker inte för fortsatt användning utan det har i många fall motsatt effekt har vi fått uppleva.

    Fru talman, än en gång kommer alltså signaler att missbruket ökar, det går ner i åldrarna och det blir tolerantare. Det här är någonting som har pågått sedan 1980-talet sedan jag har engagerat mig i de här frågorna och det är naturligtvis inte så att det är ett fortkommande process utan det här går i cyklar och var vi befinner oss i den cykeln är svårt att avgöra. Polisen brukar ha en betydligt bättre koll på läget än vad man har för närvarande i och med att man har varit bortkommenderad som man upplever själv från sitt ordinarie arbete och har jobbat väldigt mycket ute på fältet med polisarbete vilket har stört deras kontinuerliga informations samlande och de här stödande insatserna som också kan bidra till information.

    Så det är frågan om är det här som dyker upp i gymnasiet någonting som har pågått i månader eller kanske t.o.m. år och det är nu vi ser resultatet av det här stora antalet nyetableringar eller är det någonting som pågår idag. Det försöker man ta reda på idag, men naturligtvis ska insatserna pågå kontinuerligt på alla områden från vaggan till pensioneringen. Det är det vi också har pratat om i det här Risk- och missbruksprogrammet som har tagits fram och som förnärvarande processas i social- och miljöutskottet.

    Det finns också åtgärdsförslag i programmet. Där det framkommer att det är kommunerna som är ansvariga för det förebyggande arbetet och preventionen bland medborgarna. Enligt programmet förväntar man att kommunerna skall ha tagit fram ett förslag i maj 2015 på hur man ska vidta de här preventiva åtgärderna. Det är viktigt också att det blir ett fungerande dokument som tas på allvar och blir hyllvärmare. Nu vill jag lyfta fram Folkhälsans samordnare Alexandra Walk Liljeroos som har som ett av sina uppdrag att arbeta med de här frågorna och att bistå kommunerna med att ta fram de här programmen så att man får de så skräddarsydda som möjligt. Jag har förstått att så har intresset så här långt varit relativt svalt för de här frågorna.

    Detta förhindrar inte att man genomför en myndighetsövergripande insats framförallt polisen efterlyser att man gärna skulle vilja ha under en tidsperiod som man fördjupar sig och borrar ner i de här frågorna och att man tar tjänstemän från både sociala myndigheter, polisen, skolan och övriga som gör en kraft insats att man är avdelad uteslutande för att jobba med narkotika under x antal veckor för att kartlägga och komma fram till vilka åtgärder som ska göras och hur stort missbruket är.

    Jag ser också med förväntning på att vi ska få en ny tobakslag. Där man också kommer att förbjuda ytterligare användning av narkotika och så att säga så man behöver också kanske redan idag se över att man har tobaksfritt i de sektorerna där man har förbjudit det. Restaurangerna har ju lyckats kanske t.o.m. bättre än vad våra gymnasieskolor har gjort enligt den informationen som jag har.

    Tobaksrökningen i sig är ju så att säga en av de stora inkörsportarna och man vet idag med forskningen att det är inte bara en inkörsport och start. Det är svårare att sluta om man är rökare och man får betydligt starkare reaktioner. 

    Jag tänker ytterligare tillägga om vad det gäller sänkning av promillegränsen till 0,2 promille och det finns mycket farhågor och det finns ett visst motstånd mot det att det är kanske inte ens lagligt i att tvinga någon att blåsa i precisionsalkometer om det är så att man inte har det som rattfylleri. Det där får juristerna strida om. Jag tycker ändå att det är viktigt att man jobbar för att det ska vara förbjudet att köra bil påverkad av alkohol. Även om man inte kriminaliserar det så ska det vara kanske som med trötthets liknande symptom att man får avbryta körningen om man blåser en promille i alkometern tills man har nyktra till och polisen ska ha rätt att avbryta det om man vägrar blåsa i precisionsmätaren. Det är en väg framåt. Tack.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Tack, ledamot Åke Mattsson som brinner och driver de här frågorna och årligen påminner parlamentet om hur viktiga de här frågorna är. Jag delar framförallt synen på utbredningen av droger bland unga och framförallt den liberala synen på lätta droger att de inte skulle vara skadliga. Hasch och kannabis breder ut sig i gymnasieskolorna och det är den bilden man måste ändra på. Kanske inte alltid med straff och förbud utan det behövs mycket information. Jag vet att ledamoten Mattsson har mycket åsikter i det här och det här är ett viktigt arbete som vi måste komma framåt med.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Ja, det är en viktig aspekt som ledamoten Hilander lyfte fram här och det är attitydförändringen och för min del så är det ganska klart att det måste påbörjas före högstadiet för att man ska kunna förändra den för har man skaffat sig attityd när man går in där så är det väldigt svårt att förändra den så man måste vara väldig tidig framme för att nå fram. Det finns en samsyn bland alla experter och alla som är insatta i det här området. Det är kanske inte skadligt och man dör inte utav det men det är klockrent att man blir passiv och dum i huvudet av att använda det. Helt klart.

    Området är mer komplext än så för vi har också våld i hemmen där alkoholen har en väldigt stor roll. Det här förekommer i alla samhällsgrupper och det är problem inom alla områden när det gäller missbruk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag tycker att ledamot Mattsson har stor erfarenhet av det här med droger och jobbar säkert också rent praktiskt mot det, men det skulle vara intressant att veta för det pågår en debatt ute i samhället om det här med promille i trafiken och vin på staden och tillgängligheten av tobak osv. Vad har ledamoten Mattsson för åsikter i den frågan? Det skulle vara intressant att höra.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Även det här är en komplex fråga och när det gäller promille i trafiken så tycker jag att det är väldigt viktigt. Jag pratar om alkoholfria zoner. Det är någonting som kommer från Sverige, att man har vissa zoner som är alkoholfria och man väljer vilka zoner som absolut ska vara alkoholfria och var det får förekomma. För det gäller ju i nykterhetsarbetet att man har en trovärdighet. Trafiken är en sådan, absolut alkoholfri zon att signalen ska vara tydlig att även om det inte blir straff så ska man aldrig köra när man har druckit alkohol och är medveten om det. Idag kan man ta ett mellanöl och direkt sätta sig i bilen och köra för man vet att man inte har promille. Det är inte ändamålsenligt. Det borde vara förbjudet. När det gäller alkoholförtäring på allmän plats så där är det en balans. Naturligtvis tycker jag att ju mindre tillgänglig alkoholen är desto bättre är det, men budskapet måste också vara trovärdigt och man måste ha allmänheten med sig.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag håller med om att det är en balansgång det här att vilken tillgänglighet ska man ha och vad är det som inte ska vara tillåtet, men det är klart att man märker ju att det blir allt mer tillgängligt. På något vis så ska det på alla evenemang finnas öl- och spritservering eller i alla fall öl- och vinservering. På något vis går det inte utan det. Det kan hända att om vi menar allvar så borde vi stagnera upp det här. I och för sig så sägs det att det går en hälsotrend bland ungdomar att man ofta dricker alkoholfria viner och alkoholfria öl på krogen. Då borde man tycka att där vi vuxna också är inte borde kunna vara möjligt att dricka alkoholhaltiga viner och öl utan kanske vi också skulle kunna nöja oss med alkoholfritt.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Vi har en samsyn där och jag tror att vi är helt överens men frågan är komplext och det kan också vara att man skaffar trovärdighet i de grupper som har stora problem eller där det finns potential att man kan få det så gäller det att vi tar rätt åtgärder. Vi har ju som exempel att polisen ser som ett väldigt stort problem och det är att man dricker ett glas champagne när man firar nyår vid torget i Mariehamn. Ska man få göra det eller inte? Det har sagts att nej, jag tycker att det ska vara förbjudet att det inte får finnas alkohol någonstans så att polisen ska bötfälla dem. Då blir det ett problem för de här människorna tycker att ”men herregud har man inte viktigare saker att göra, varför man inte satsar på det och det”. Då tappar man kanske trovärdighet på ett område där det är viktigt att man har alla med så att man håller sams. Det viktiga är att man ser till framförallt vad vi ska satsa på. Ingen alkoholanvändning före 18 års ålder. Det borde vara lika självklart som med körkortet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, talman! I samband med tilläggsbudgeten när den var här för några dagar sedan så ställde jag några frågor om hur det här arbetet har gått framåt med extra anslag. Efter de frågorna beslöt jag mig för att skriva den här motionen nr 38 som handlar om att genom offentlig privat samverkan ska man finansiera delar av kortrutten. När jag började titta på det så konstaterade jag att man har glömt att nämna någonting om Sottunga i Sottungatrafiken i budgeten för att det kommer att påverka den trafiken när man ändrar om hela trafiksystemet i södra skärgården med kortrutten som planeras. Så då föreslår jag i motion 39 att När miljökonsekvensbedömningen för kortrutten för östra Föglö är slutfört påbörjas miljökonsekvensbedömningen för att ansluta Sottunga till tvärgående linjen via ett nytt färjfäste på nordvästra Sottunga. Arbetet utförs parallellt med miljökonsekvensbedömningen för västra Föglö. Jag tror att vicetalman Jansson kanske trodde att jag skulle sätta det före, men det är nog mest för att man ska få allt som ett helhetsprojekt. Det var det jag var ute efter.

    Det här OPS som jag förkortar det på svenska, det har ju ett fint engelskt namn annars och jag är inte engelsk språkig så jag använder OPS. En sådan lösning i de här trafikfrågorna om man ska titta på de alternativen och jag vill gärna ha ganska stora projekt. Så kanske att östra Föglö är för litet projekt för att gå in för det, men om man delar upp det som flerstegsraket där man börjar under handla om det ena och göra upp avtalen i flera omgångar så kanske att det blir intressant.

    Så det är av den orsaken som jag föreslår då att östra Föglö, Sottunga trafikens koppling till tvärgående och västra Föglö utreds om det kan genomföras som ett projekt fördelat på tre etapper genom offentlig privat samverkan. Det här har att göra med det att ska vi ha ett extra anslag, ska vi begära allt på en gång eller ska vi styra extra anslaget till Vårdö bron i så fall. Det här är tankar som jag för fram och jag tycker att man ska arbeta med de här alternativen parallellt och se vart vi kommer och hur finansieringen utav allting ska bli.

    Jag har lite tid kvar. Jag har skrivit en motion till som är en långkörare. Under många, många år ända sedan jag första gången kom in i politiken i Föglö år 1991 då pratade man om att utlokalisera arbetsplatser. Det har varit olika förslag i många omgångar och jag föreslår att landskapsregeringen listar vilka uppgifter som av regionalpolitiska skäl kan utlokaliseras till skärgårdskommunerna eller till landskommunerna från centralförvaltningen och kommer med förslag om utlokaliseringar i kommande budgeter. Det kan vara bra att ha en förteckning att vilka kan vi eventuellt utlokalisera. Jag nämner i brödtexten i den här motionen skärgårdstrafikens bokning. Den har ju figurerat i 20 år att utlokaliseras men det har aldrig blivit av. Rummen har t.o.m. stått färdiga en gång i tiden men de togs aldrig i bruk. Naturskyddsområdet och den förvaltningen kanske, jakten eller skogsförvaltningen. Det finns flera alternativ. Tack.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Den nämnda motionen är bra och det finns orsak att försöka ge svar på de frågorna. Ingen landskapsregering har hittills lyckats med det. Sedan har ledamot Sundblom också några mindre bra motioner. Åtminstone en och det är motion nr 39 att börja rådda bort den nödvändiga insatsen för kortrutt över Föglö för Kökar och Sottunga och på både och östra och västra Föglö med att konkurrera med de nödvändiga investeringarna med en dröm om ett nytt färjfäste på nordvästra Sottunga. Det är verkligen att riskera hela den här framtiden för regionen. Vi menar att Kökar, Sottunga och Föglö är en sammanhållen ekonomisk region.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Nej, det är inte att rådda bort. Förbindelsen tvärgående genom skärgården bör finnas oberoende för det är ett sätt att förbinda den norra och södra halvan utav skärgården. Den behöver vi ha kvar. Sen är det så att det är grunt genom sundet i Sottunga och när man behöver byta färjor så blir det muddringsarbete och vad kostar det. Kanske är det bättre att byta sida för oberoende hur tvärgående linjen ska fungera eller vart den ska gå så är det kortare körningar att köra på västra sidan rakt ner eller svänga västerut. Vilket man vill. I båda fallen finns det tidsvinster i det här. I frågan om Sottunga så är djupet också väsentligt i sammanhanget.

    Vtm Roger Jansson, replik

    (mikronen avstängd) Ursäkta. Det gäller också företag. Nu plockar man in företag till de här skärgårdskommunerna från fasta Åland för att få service och det blir väldigt dyrt. Det går åt jätte mycket timmar. Så det är rimligt att den här regionen av skärgården kunde slås ihop. Då vet jag att Sottungaborna vill åka till Långnäs enligt den gamla metoden att man ska snabbast in till Mariehamn, men det är inte vår målsättning utan vår målsättning är att få den här regionen att överleva. Inklusive Sottunga och Kökar och då måste man satsa på det här på östra Föglö.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Jag tycker att vicetalman ska observera att jag säger inte var tvärgående ska ansluta. Visst, jag har en åsikt om det men jag ser helst att vi kommer till resultat och kommer till resultat och får igång byggstarten i det här. Så jag avvaktar ingenjörernas kunskap i den här frågan. Vad gäller de s.k. utbyarna, som de benämns, mellan Sottunga och Kökar. Den trafiken kan vi inte begära ska lösas med en färja som tar 40 bilar utan vi måste nog fundera på någon annan form av trafik med en mindre bilfärja, som blir som matartrafik för att komma in på linjen. Det är min vision för det hela. Därför att det är så få familjer som det berör och då är inte behovet så stort och då måste vi se vilka fartyg vi använder. Vi vinner så mycket kapacitet på de större färjorna.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Vad gäller offentlig privat samverkan så ligger ju intresset för den privata som investerar att det fortsättningsvis också finns en drift att hantera. Det är det som är själva grundtanken i offentlig privat samverkan. Det ska man komma ihåg. Det är driften man vill komma åt. Driften av en hamn på östra Föglö är tämligen marginell. Det är snöplogning och lite annan kontroll. Det är i princip färjedriften vi talar om. Det som man också behöver komma ihåg vad gäller OPS är det att det blir ingen investeringskostnad för landskapsregeringen. Utan istället kommer hela driften belastas driftsbudgeten och det kommer också att se ut på ett helt annat vis i vår driftsbudget i så fall och det ska man vara medveten om. För det tredje så är det min bestämda uppfattning att vi inte ska aktivera OPS innan vi har fått klartecken från finska sidan hur det går med extra anslag för investeringar i kortrutt.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Nej, extra anslaget ska vara huvudspåret. Jag tänkte mig att man skulle parallellt försöka se till att man är långt kommen. Jag ser tunneln till Lumparland ännu som kan bli en framtida idé och då är det intressant det här med finansieringen.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Till skillnad från ledamoten Torsten Sundblom så ser jag inte likadant på det här. Jag anser att går vi in till våra finska riksmyndigheter med en begäran om extra anslag, då är det seriöst. Vi gör det för att ni i lagtinget gör bedömningen att det inte är möjligt att finansiera en dylik investering med egna medel. Det tycker jag är väldigt viktigt. Jag vill också påminna och erinra ledamoten Torsten Sundblom att han tidigare har varit en stark förespråkare av att vi skulle gå in med extra anslag för kortruttsinvesteringar.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, det är jag fortfarande men jag ser ett riksdagsval i vår och det som inte är förankrat då vad gäller extra anslag så det kommer knappast att ske på fyra år förrän vi har nästa riksdagsval. Så när våren kommer och man har inte förankrat färdigt med tjänstemän och ministeriet när regering byts så kanske att loppet är kört för en fyra års period. Det är därför jag har skrivit den här motionen för jag tycker att jag fick lite för svaga svar i samband med tilläggsbudgeten om hur långt man har kommit och hur förhandlingarna gick fram. Det är det som är bakom den här tanken.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Veronica Thörnroos

    Talman! Innan jag inleder mitt anförande om avgifter i skärgårdstrafiken vill jag helt kort säga vad gäller extra anslagsansökan att landskapsregeringens absoluta målsättning är att före den nya riksdagen tillträder ska Ålands Lagting ha tagit del av en lagframställning. Det är så det går till i samband med extra anslag och den ska också finnas då tillgänglig på finska sidan. Det är helt sant det som ledamoten Torsten Sundblom säger att när regeringsprogrammet spikas för en fyra års period så bör alla väsentliga delar finnas på plats. Så också lagframställningen om extra anslag från Ålands Lagting.

    Det som jag egentligen tänkte beröra lite i mitt anförande är avgifterna inom skärgårdstrafiken. I den bästa av världar ledamöter, skulle jag gärna lägga ett förslag där skärgårdstrafiken är avgiftsfri både för den enskilde och för transportidkarna, men som sagt bästa ledamöter det ä i de bästa av världar. Samtidigt skulle jag inte idag kunna försvara ett sådant förslag därför att vi har en avgiftspolitik inom samtliga verksamheter som landskapsregeringen finansierar. Jag tänker t.ex. inom ÅHS. Jag tänker inom ÅMHM.

    Avgifterna inom skärgårdstrafiken genererar i runda slängar 1 miljon euro per år och det är en gedigen summa som behövs för att verksamheten ska gå runt. Vi har påbörjat ett gediget arbete med att reformera avgiftssystemet, med att reformera bokningsreglerna, med att försöka få bokningssystemet och betalningssystemet in i detta sekel. Jag kan också informera om att det inte har varit lätt. Där till försöker vi nu ytterligare skapa en kombinations möjlighet mellan den kollektiva trafiken till land och det som erbjuds till sjöss så att det ska vara möjligt att lösa ut en biljett som gäller för både buss och för färja.

    Varför har då landskapsregeringens avgiftsstadga sett ut som den har gjort? Varför har vi en positiv särbehandling av skärgårdsborna? Ja, landskapsregeringen har medvetet aktivt valt en positiv särbehandling av skärgårdsborna som också uppfyller dagens krav och därför att det är viktigt att den som i sitt dagliga liv har ett absolut tvunget att använda färjorna ska ha möjlighet till det utan att den ekonomiska belastningen blir för stor.

    Vi har avgiftsbokningsregler som möjliggör ett liv och leverne på ett helt annat vis än vad det gör för en icke skärgårdsbo. Det är vad vi har valt med positiv särbehandling. Däremot har vi inte valt det som motionären skriver i budgetmotion nr 37 dvs. en positiv särbehandling av tunga lastbilar. Nej, det är inte någonting som landskapsregeringen har gått in för.

    Motionären önskar att avgiften ska sänkas för tunga lastbilstrafik. Man önskar också att det ska vara specialbehandling vad gäller taxan. Den ska vara lägre. Den lägre taxan ska gälla året runt och man vill kompensera det inkomstbortfallet med att påsätta personavgifter under sommartid.

    Vad gäller personavgifter så tror jag att vi ofrånkomligen går mot det hållet att vi kommer att måste införa personavgifter, men det kräver en egen redovisning eftersom det är momsskyldigt. Därtill krävs det ett betalningssystem som kan svara upp mot de berättigade krav som trafikanterna har. Jag vågar påskina att vi inte har ett sådant system i bruk i dagsläget men vi har en plan, en strategi för hur vi ska nå det. Vi har skrivningar i budgeten för år 2015 och det är möjligt att vi redan år 2016 kan ha ett nytt bättre betalnings- och bokningssystem både för skärgårdstrafiken och för kollektivtrafiken som helhet.

    Med dessa ord tackar jag för ordet. Tack, talman.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tänker inte ge mig in i avgifts diskussion något mera för jag har skrivit en motion om det här och det talar för att jag vill ha förändringar där och vill att det ska drivas mera som en näringspolitisk fråga.

    Jag vill fråga ministern angående ansökan om extra anslag. Har ministern tillsammans med finansministern varit till regeringen och diskuterat den här frågan och börjat förbereda den?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Nej, finansministern och infrastrukturministern har inte varit till den nuvarande regeringen och fört de diskussionerna. Det vore knappast heller lämpligt med tanke på att det inte är säkert att den nuvarande regeringen som kommer att sitta efter nyval. Däremot förs informella kontakter med våra partier i Finlands Riksdag, samt att vi på tjänstemannahåll har påbörjat ett beredningsarbete. Där till har också trafikavdelningens eminenta tjänstemannakår i princip färdigställt det material som kommer att ligga till grund för den lagframställning som sedermera Ålands Lagting har att ta ställning till. Jag tror inte att vi hinner här under hösten. Det beror inte på avdelningen, utan det beror på att jag själv har varit sjukskriven ganska lång tid, men senast i början på januari bör den finnas här för att den ska kunna ligga till grund i arbetet framledes för Finlands kommande regering.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag skulle rekommendera att man bokar flyget och far, för det är alltid bra att vara tidigt ute och diskutera kommande behov. Det är alltid det, för det görs långtidsplaner och det är både ministrar och tjänstemän inblandade fast de byts men byter man några ministrar sen så vandrar nog arbetet i regel vidare. Så jag skulle nog beställa biljett.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack för det rådet. Jag tror ändå att vi väljer att följa den linje som vi har. Vi har ett gott kontaktnät till Helsingfors. Inte bara Åländsk Center utan hela den samlade regeringen har goda kontakter och det är också fritt fram för alla andra här i Ålands Lagting och alla ledamöter att i kontakterna till Helsingfors vara tydlig och tala om vad Åland vill och därmed stärka våra positioner i huvudstader. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag ska försöka på fem minuter avverka tre budgetmotioner men är det så att jag inte hinner så tror jag att jag lämnar den som blir kvar till utskottet att titta på.

    Hållbart Åland. Vi hade en diskussion här igår mycket om hållbart Åland 2051 och många var positiva och det har vi från Ålands Framtid varit också. Vi har förenat oss med en gemensam skrivelse från utskottet till lagtinget som lagtinget omfattar i sin helhet och därför blev jag lite förvånad när jag öppnade budgetboken och såg att man inte överhuvudtaget har beaktat i skrivningarna i budgeten det beslut som ett enigt lagting har tagit.

    Den skrivning lyder som följande: ”De fyra hållbarhetsprinciperna skall inte tolkas bokstavligen utan närmast ses som riktlinjer för det framtidaarbetet. Det finns behov av att kontinuerligt se över och justera principerna att erfarenheterna av deras tillämpning erhålls. Vidare skall landskapsregeringen utarbeta en femte hållbarhetsprincip, som beaktar behovet av en ständig och jämn BMP tillväxt i samhället samt att vikten av alla näringsgrenar och konkurrenskraften bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden.

    Det är inte hållbart att reglera förutsättningarna för en sektor på ett sådant sätt att verksamheten bara flyttar eller läggs ner på Åland och bedrivs i Ålands närområden istället. Det här är ett förslag från motionen att man inför det här och byter ut det tredje och fjärde stycket i budgeten.

    Sen har jag en motion om den samlade socialservicen KST där klämmen lyder att regeringen utreder ett komparativt syfte, en organisations modell där berörda delar av den sociala servicen överförs till regeringens ansvarsområde. Det här är ingen hemlighet att vi från ÅF har lyft fram det här att det bör ligga inom landskapsregeringens ansvar. Vi har också i motionen lyft upp att ÅHS kan vara huvudman för den här delen.

    Man har sett i tidningarna idag att det är ganska stor oenighet om man vill lyda enligt kommunalförbundet eller om man vill att det ska ligga under landskapsregeringen. Därför tror jag att för att komma fram i det här så borde det göras en jämförelse eller utredning över hur det skulle se ut om det ligger under landskapsregeringen. I annat fall är det risk att det här KST blir ingenting och det skulle vara synd för vi motsätter oss inte reformen som sådan när det gäller den här sociala servicen utan många har sagt flertal gånger och i olika sammanhang. Så det finns behov av att man samordnar det här. Jag kan säga att redan 2004-2005 så hade jag en motion som byggde på att man bör titta på, jag kan läsa upp klämmen där att social- och miljöavdelningens förvaltningsområde för att utreda hur enskilda kommuner kan garanteras högkostnadsskydd inom specialomsorgen inom ramen för en delreform av landskapsandelarna.

    Det byggde på att bl.a. Eckerö Kommun m.fl. jag tror att också Sunds Kommun var drabbade så att special klienter som kostar kommunerna väldigt mycket och de drabbades ekonomiskt p.g.a. det här. Då byggde vi på den här principen att man ska gemensamt ta hand om de här klienterna till den delen som kostnaderna överstiger en normal klientkostnad. Det här föll till intet men KST bygger egentligen på samma princip idag som den här motionen gjorde då.

    Infrastrukturministern Thörnroos var inne på avgifter och där har vi också lagt en finansmotion. Det är att införa biljettautomater för införande av passageraravgifter. Det bygger ju på att man borde beakta passagerare som åker på färjorna idag och de borde betala en avgift precis som jag får betala om jag åker med buss från Eckerö så borde passagerarna betala en avgift när man åker färja.

    Klämmen lyder i syfte att sommaren 2015 införa passageraravgifter på skärgårdsfärjorna utreder landskapsregeringen ett system för biljetthantering med automater i hamnarna. Jag fick ett visst stöd från infrastrukturministern när hon sade att det går mot personavgifter på sikt. Biljettautomater i tekniken finns idag att man kan få det där. 

    Tack, talman. Nu har jag avverkat alla tre.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack så mycket! Jag tycker att det är ganska intressant och glädjande att Ålands Framtid verkligen engagerar sig i det här med hållbart Åland till 2051. Hela tanken bakom hållbarhetsstrategin är ju att ställa om Åland så att vi fortsättningsvis har ett konkurrenskraftigt och bärigt samhälle med livkraftiga företag så att vi kan bibehålla och kanske utveckla också den här välfärden som vi har. Man måste ha det i åtanke att som man säger här i sin kläm att man ska reglera förutsättningarna för en sektor så att den bara flyttas eller läggs ner på Åland. Det är ju inte avsikten, men är det inte hållbart så kan man ju inte heller fortsätta med den sektorn.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Hela den här motionen bygger på att det är ett enigt lagtingsbeslut som ligger till grunden för det här så det borde inte vara något bekymmer från övriga partier och lagtingsledamöter att omfatta den här ändringen i budgeten eller klämmen att man byter ut de här styckena till det som egentligen lagtinget har fattat beslut om.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det här ska vi naturligtvis titta noggrannare på. Det är ju så att de här fyra hållbarhetsprinciperna som finns i budgeten, det tog ungefär 20 år för Chalmers ungefär 100 forskare från hela världen att ta fram så att på månader be utarbeta den här femte hållbarhetsprincipen. Vi måste titta närmare på det under nästa år när vi får en hållbarhets strateg till landskapet så att den verkligen överensstämmer med de övriga principerna. Jag har lite betänkligheter när det gäller en ständig och jämn BMP tillväxt. Är det verkligen hållbart på sikt? Vi vet ju att tillväxten har stått stilla nu i Finland och många delar i Europa. Det går inte att ha några trolleriformler för det.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Utgångsläget och arbetsmetoden borde utgå ifrån de hållbarhetsprinciperna som man har fastställt i lagtinget. Man kan ju inte vidhålla det. Det bygger ju exakt på samma sak men med lite mjukare tolkning av hållbarhetsprinciperna plus att man har lagt till en femte. Så det är det som måste vara utgångsläget när landskapsregeringen jobbar vidare med de här hållbarhetsprinciperna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tänkte överraska och tala lite om KSP. Jag funderade väldigt länge som centerpartist vad jag tycker jag om det här. En samordning av socialtjänsterna och spetsområdena, är det bra eller dåligt? När jag funderade på att vad är det som är fokus för mig, är det den enskilda människan, de svagaste av alla eller är det kommunen. Vad är det som är viktigaste? För mig är det faktiskt när det gäller de här utsatta så är det faktiskt den enskilda människan. Jag vill att vården och hanteringen och hjälpen kring dessa som nu berörs av det, att den ska vara jämställd på Åland. Jag vill att den ska gälla på hela Åland. Jag vill inte att i Brändö eller i Kumlinge eller Geta ska behöva skäm hatten över huvudet när du har en son eller dotter som kräver vård för missbruk och som påverkar kommunens budget väldigt negativt. Jag vill komma bort från det stenålderstänket.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att vi har samma tankesätt och centern gick till vals på samma i det som Ålands Framtid framför idag, att den här samordningen av KST ska ligga under landskapsregeringen. Och att man har ändrat sig nu får centern står för, men jag delar infrastrukturministern Thörnroos åsikt att det är individen som ska ligga i centrum. Jag tror också att det är förhållandet mellan individen och kommunen som också måste fungera.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ja, det är sant att centern gick till val på att vi trodde att den bästa organisationsformen, den förnuftigaste var under landskapsregeringen. Vi har haft en diskussion. Vi har resonerat oss framtill det här och jag säger så här, jag vågar tala för partiet, att för oss är det väsentligaste att individen kommer i centrum. Hur det organiseras är nu för oss en sekundär fråga. Speciellt när man hör hur många familjer runtom på Åland som har det svårt, hur många som lider, hur svårt många socialarbetare har som inte har den här spjutspetskompetensen som är omöjlig att upprätthålla om man inte jobbar med samma saker dag efter dag. Jag menar vi måste också våga se framåt och låt inte kommungränserna vara ett hinder. Låt oss skapa möjligheter. Sätt individen i centrum.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det finns ingenting i den modell som vi förespråkar att det skulle bli sämre förhållanden och sämre för kommunerna. Det finns ingenting som säger att det skulle bli sämre. Vi har samma grundtanke att individen ska ha det bra och ha det bäst och att man jobbar för individens bästa. Och som jag sade när jag läste upp en motion från år 2004-2005 så då var utgångsläget precis exakt detsamma, att individen ska ha det bra och man ska inte hamna i en sämre ställning för att en kommun har ekonomiskt dåligt ställt och att man belastar kommunen ekonomiskt. Skillnaden är att centern har ändrat och att man tycker att ett kommunförbund är starkare att driva medans vi anser att det är bättre under landskapsregeringen och ÅHS.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg

    Fru talman! När lagtingsledamoten Brage Eklund citerade att Eckerö borna också får betala för att ta bussen till stan som jag måste begära replik. Det är ju så att skärgårdsborna om de också vill ta sig till staden så får ju också betala för bussen som går ifrån Hummelvik, Långnäs eller Svinö för att ta sig till staden. Problemet är bara det att Eckeröborna kan åtminstone promenera till bussen. Det kan inte skärgårdsborna.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Om ledamot Mika Nordberg skulle läsa motiveringarna i förslaget när det gäller passageraravgifter så står det att bofasta i skärgårdskommunerna bör helt eller delvis ges befrielse från avgift. Utan det är övriga passagerare som far ut i skärgården som vi vill avgiftsbelägga. Det är inte skärgårdsborna. De har sitt årskort eller i annat fall åker passagerarna fritt.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det var i de facto för anförandet jag begärde min replik på och inte kanske exakta ordalydelsen i en motion. Däremot undrar jag om ledamoten Brage Eklund delar den här synen på att skärgårdstrafiken är en förlängd landsväg eller är det någonting annat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det står också i motiveringarna. Jag kan citera ”allmänt ses skärgårdstrafiken som förlängd landsväg i syfte att göra skärgården tillgänglig och levande. Det är en målsättning som de allra flesta ställer sig bakom. Även Ålands Framtid.”

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! Jag stressar lite för jag ska vara klockan fyra på ett sammanträde och jag hoppas att jag inte drar på mig några repliker. Jag kan ju förstås låta bli att svara så då blir det kort.

    Jag vill till sist säga att den här budgetdebatten började bra. Lantrådet och finansministern höll anföranden som var ganska humanistiska. De talade om vilket samhälle vi vill ha. De talade om vilka grupper de månar om särskilt i den här budgeten. Det uppskattar jag och mitt parti väldigt mycket. Nu har den här frågan om de svagaste grupperna i samhället och deras ställning ifrågasatt. Det har ifrågasatts och t.o.m. påståtts att det har blivit sämre för vissa grupper under den här mandatperioden. Alltså grupper som är i behov av stöd. Jag hoppas att det här är någonting som finansutskottet utreder och att vi får fakta också för att diskutera den här saken.

    I det sammanhanget har också det här sjukdomskostnadsavdraget nämnts. Nu har det varit tyst om det sedan vi hade diskussionen förra gången och nu sätter man ifrån oppositionen liv på den här brasan igen och det är antagligen med tanke på det kommande valet. Jag tycker att det är en ganska billig politisk poäng. Men för at vi ska få fakta så hoppas jag att det här är någonting som finansutskottet utreder. Vi i majoritetsblocket har ju fått se ganska avslöjande siffror om hur det här fungerar eller hur det inte fungerar.

    Sen fru talman, när det gäller generellt ålänningarnas ekonomiska situation så har ju den här relativa fattigdomsgränsen höjts från ungefär 10 000 till 15 000 i året. Det har alltså skett i vårt samhälle sedan år 2004. En ganska god utveckling. Om man läser ÅSUB:s rapport så är inkomstskillnaderna på Åland förhållandevis små. Det betyder alltså att vi har haft en ganska god och jämlik samhällsutveckling. Det här är sådant man kan läsa i ÅSUB:s rapport och jag hoppas att utskottet verkligen fördjupar sig i det här.

    En annan mycket viktig fråga är våldet i vårt samhälle. Särskilt det våld som riktas mot kvinnor och som baserar sig på en arkaisk uppfattning om mannens överhöghet och där väldigt många tydligen ännu inte har insett att det finns ingen sådan naturlig ordning.

    Jag skulle gärna hoppas att utskottet också satte stor vikt vid det här. Nu finns det bara en kvinna i utskottet, men som jag sade så är det ett mansproblem. Det är på tiden att männen tar tag i den här frågan. Måste det behöva hållas på, på det här sättet? Bulta på kvinnor, barn och på varandra. Dessutom det här sexualiserade våldet. Det är ju inte om jag får säga normalt att män som inte stöder den här typen av beteende så visa vad ni vill. Visa att ni är goda exempel. Ta avstånd, offentligen.

    Här nämns också äldreomsorgsprogrammet och lagen. Då vill jag bara skryta lite. År 1997 den 16 mars lämnade jag in en motion om en äldreomsorgslag. Det var för att man skulle bo hemma eller i sin hemkommun. Det här upprepade jag 2003 till 2004. I båda fallen röstades den ner. Alla har varit emot det förutom socialdemokraterna. Nu har socialdemokraterna i Finland infört en äldreomsorgslag. Och nu är lagtinget beredd. Ibland så måste man gå långa krokvägar för att komma till resultat.

    Utskottet kan gärna titta på den här äldreomsorgslagen. Den blev kanske inte så fantastisk, att vilket syfte ska en lag på Åland ha. Ska den ge den här standarden? Och ska folk kunna bo hemma så då måste vi ha lagstadgade stödrättigheter. Ska man ha hjälp med städning, ska man få ha dator osv. Tack, fru talman.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag delar ledamot Barbro Sundbacks åsikt när det gäller våld mot kvinnor i samhället. Jag tolererar inte överhuvudtaget våld. Allra minst på kvinnor och barn. Så det tar jag avstånd ifrån, men jag tycker inte om när man uttrycker att det är männens och att det hela tiden generaliseras, som att alla sysslar med det här. Det är obetänksamt och nedvärderande när man tar alla män över samma kam. Jag accepterar absolut inte våld på kvinnor och barn eller våld överhuvudtaget. Jag fråntar mig den här generaliseringen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, kvinnorna har tagit avstånd ifrån det i decennier. Men inte har vi makt över den här frågan. Vilka är det som har makten i den här frågan? Det är de män som inte vill ha det här. Utnyttja den då.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ledamot Barbro Sundback vi har ju förut haft den här typen av replikskiften i den här salen. Vi vägrar från männens sida att känna oss kollektivt skuldbelagda, för vi förmår inte heller över andra mäns varande eller icke varande i hemmen och den typen av våld. Vad kan ledamoten Sundback begära mer än att centerns gruppledare Runar Karlsson ägnar stor del av sitt gruppanförande till att belysa det här och det bevisar att centern tar avstånd från den typen av övergrepp som pågår tyvärr i samhället. Vad begär egentligen ledamoten Sundback? Vill ledamoten ha männen ut på gatorna och protestera mot männens beteende eller vad önskar ledamoten?

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag önskar att männen tar den här frågan på allvar, att ni skolar er och att ni omsätter den norm ni har i handling.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bästa ledamot Sundback, en stor del av vår skoluppfostran innefattar ju respekt för andra individer. Vi kan ju inte tro att skolvärlden på det viset missar budskapet till alla elever och för med sedan den här typen av information vidare så att jag måste igen säga att jag är besviken att ledamot Sundback vill skuldbelägga männen som ett kollektiv.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Jag vet inte hur mångt det är gången meddelar jag från den här talarstolen att jag tar avstånd från våld. Sen övergår jag till det jag hade tänkt säga.

    Ungdomspolitik är det sista området av de områden som jag ansvarar för på min avdelning. Det är det området som idag tilldelas de minsta resurserna och som kanske är ett av de svåraste områden att hantera på en specifik avdelning. Därför för att vad är ungdomspolitik? Vad är ungdomsfrågor? Det är tvärsektoriella frågor som sträcker sig över i princip samtliga områden som ministrarna i landskapsregeringen ansvarar för.

    Ett mycket tydligt exempel på just den frågan är det som jag belyste här i ett tidigare anförande också dvs. kartläggningen över ungdomar och de resurser som finns för den här typen av ungdomar som riskerar eller redan har fallit mellan stolarna i ett samband där man då inte har varken utbildning studieplats eller arbete.

    Det här var ett samarbete som vi gjorde mellan min kulturbyrå som ansvarar för ungdomsfrågor, socialavdelningen och näringsavdelningen. Det vi fick fram var en utredning som visade på hur arbetet fungerar. Om det fungerar bra, mindre bra och framförallt visar det på att de resurser vi har idag de kommer att räcka väldigt långt i det här sammanhanget om vi bara ser till att man börjar samarbeta väldigt mycket mera tydligt än vad man gör idag. Fortsättningen blir nu att det här arbetet ska koordineras från utbildningsavdelningens sida och var och en av myndigheterna ska se till att man utför de utgifter som man enligt lag är ålagd att göra. Då kommer det här att fungera väldigt bra. Det som kommer att behöva göras är att ibland överbrygga frågetecken och ibland kanske föreställningar om att tystnadsplikt råder och sådana här saker.

    Det som det här också belyste är att vi behöver titta på alternativ för den här gruppen och kanske också för andra grupper när det gäller utbildningsalternativ som vi har varit inne på tidigare. Här kan det vara så att våra treåriga utbildningar idag som trots att de är yrkesinriktade blir lite väl teoretiska. Här behöver vi ha mera lärande i arbete. Kanske kortare utbildningar. Och kanske också lärlingsutbildningar på ett annat sätt än det som vi har i dagsläget. Allt det här kommer vi att lägga in nu också övervägande i det utbildningspolitiska programmet som kommer att jobbas fram på parlamentarisk bas fram till och med mars det här året.

    Utöver kartläggning jobbar vi också med att förverkliga det ungdomspolitiska program som togs av landskapsregeringen här under den här våren. Det var inget nytt ungdomspolitiskt program, utan det var en uppdatering av det ungdomspolitiska programmet som togs fram av den förra landskapsregeringen och som vi upplevde att vi inte hade kommit till slut med. Jag vill där lyfta framförallt inflytande frågorna som kommer att vara andra stora fokusområdet som vi kommer att lyfta från utbildningsavdelningens sida under det kommande året när det gäller ungdomsfrågor. Vi kommer att fortsätta jobbet med att skapa olika typer av arenor, möjligheter för ungdomar att vara med och ha åsikter och inflytande över de områden som är specifikt inriktade till ungdomar, men också generellt så att ungdomar ska uppmuntras till mer aktivitet inom det politiska arbete och inom samhällsbyggandet. Vi stöttar också upp elev- och studeranderåden och ett arbete som framförallt nu har pågått på socialvårdsbyrån med barnkonsekvens analyser, som kommer att genomföras under det här året. Det kommer att väldigt intimt höra samman med inflytande frågor och diskussioner när det gäller ungdomspolitiska programmet.

    Så det här är de frågor som vi framförallt kommer att jobba med ungdomspolitiskt under det året som finns kvar av den här mandatperioden.

    Jag vill också passa på att säga om den här diskussionen om motionen om ett studeranderegister, så upplever jag att problemet inte är så svårt om man kan bygga det på frivillighet. Då kan det finnas ett kryss eller en ruta som man kan kryssa i på en blankett där man medger att man kan göra det här. Då torde vi kunna få det här. Vi har också diskuterat ett samarbete tillsammans med Ålands Näringsliv för att hitta en form för det här.

    Tack, fru talman.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Så som minister Ehn vet så har jag jobbat mycket och har en brinnande engagemang för de här ungdomarna, som lätt faller mellan stolarna. Jag håller med minister Ehn om att vi har bra med resurser och att direktiven ofta gör att det kan bli tydligare. Framförallt så som jag har tjatat om en utbildningssamordnare som jag tror kan sättas på befintlig personal och om man tar en ungdom som resurs till den här ungdomslotsverksamheten.

    Jag tjatade tidigare om lagstiftning och ungdomslagen, som Finland gjorde om för att man skulle ha en mer uppföljningsansvar. Jag har förstått på minister Ehn att det skulle göras direktiv att man måste meddela till en utbildningssamordnare när en ungdom hoppar av en utbildning.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Frågan om ungdomslag har vi tittat lite på och det finns också ve i kartläggningen och ett resonemang kring det. Jag tänker inte avvisa den tanken framåt helt och hållet ärligt talat. Det kan hända att vi för att få ett tvärsektoriellt arbete att fungera måste också lagstifta kring det. Mitt första steg är att precis som ledamot Winé nu beskriver få det att fungera genom att man tydligt i budgetskrivningar och andra styrdokument visar hur man vill att det ska löpa på. Därför att jag har den grundinställningen att det inte spelar någon roll om det är lag eller om det finns i andra dokument så länge vi får det att fungera. Jag tycker också att det har visats, t.ex. ungdomsgarantin på finska sidan har visat sig att det blev kanske inte blev så lyckad insats därför att resurserna saknades för att genomföra det man tänkte så att slutresultatet blev ett annat än vad som var målsättningen. Vi försöker nu i första hand att skapa ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och andra berörda i det här sammanhanget.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Mycket av de t här med ungdomslagen som jag nämnde tidigare är just det här tvärsektoriella. Jag läste den här utrapporten ” Bättre att stämma i bäcken än i ån” med Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, som räknade hur mycket man vinner med tidiga insatser. Där pratade de om den tvärsektoriella logiken jämfört med stuprörs logiken och hur mycket man vinner på det. Det här visar också när tre avdelningar slås ihop och blir tillsammans. Det här är en jätte viktig sak och jag tycker att det är bra att man ser möjligheten för jag tror att när man pratar om ungdomar och arbete med dem så är det tvärsektoriella arbetet det viktigaste och att det fungerar. Sen också hur man gör det är jätte viktigt.

    Kort om ungdomsgarantin i Finland och resurserna. Det är det att här har vi resurserna och här kan vi göra mycket mer och att man inte bara sätter ett program som ska göras utan att vi först tittar på vad vi har för resurser. Tack för ett bra jobb.

    Minister Johan Ehn, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att ledamoten Winé och jag är överens om hur vi hanterar de här frågorna. Det handlar väldigt mycket om vilken målsättning man sätter och hur man kommer kommunicerar det och hur man får det här att flyta. Jag delar fullt ut det här. Vi är inte vana att jobba på det horisontella planet utan vi hamnar väldigt snabbt in i ett lodrätt tänkande därför att det är det traditionella sättet att styra en organisation. Här har vi otroligt mycket att lära i framtiden, att få saker att flyta på ett bra sätt och ibland så är det praktiska hur man gör det och inte beskrivningarna över organisationen som är det väsentliga. Ibland måste man också göra den här organisationsförändringen för att faktiskt få det att fungera. Därför för att det blir för krångligt annars.

    Tack, fru talman.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Det gläder mig att minister Ehn betonar lärlingsmetoden eller instrumentet som ett viktigt redskap för att möta den utmaning vi har att föra våra ungdomar från skolvärlden in i yrkesrollen och genom att det finns så pass många yrken fortfarande i dagens samhälle där vi har nytta av lärling. Då tänker jag på byggnadssektorn, VVS, plåtslageri etc. Så borde lärlingssystemet kunna nyttjas i större och högre grad. Så jag hoppas att det ska bli en allvarlig analys av det i det kommande utbildningspolitiska programmet så att vi kan se en utökad satsning på det. Samtidigt vill jag betona, enligt åländskt modell. Därför för att det finns nu erfarenheter från lärlingsländerna. De traditionella som tyder på att det dyker upp avarter så fort det finns subvention från samhället med i bilden.

    Minister Johan Ehn, replik

    Diskussionen kring lärande i arbetet som det ju handlar om i lärlingssystemet är någonting som har varit väldigt aktuellt här på Åland den senaste tiden. Inte bara här utan också egentligen i hela Norden för man samma resonemang. Intresset för yrkesutbildningar, rena yrkesutbildningar har varit på dalande både i Sverige, Finland och här på Åland under senare tid. Man väljer hellre en utbildning på gymnasialstadiet som leder till möjlighet att ta sig vidare. Det här måste vi råda bot på genom att just titta på att kunna få in mera av det praktiska lärandet i utbildningarna. Första steget vi gör nu är att i läroplans grunder för vår yrkesutbildning tar in att det blir flera timmar som de ska ut och göra sin praktik. Utmaningen vi har är att vårt näringsliv är så litet. Så varje person som ska ut kommer också att vara en belastning på det korta perspektivet i företaget, men en vinst i det långa perspektivet. Det är den här dialogen som vi nu under utbildningspolitiska programmet framtagna ska göra med näringslivet om hur man kan göra det här.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, för den redogörelsen minister Ehn. Det förefaller som att den här frågan är i trygga händer. Jag tror att vi alla här i salen är överens om att varje ungdom som vi kan rädda från arbetslöshet och därmed utsatthet är ju en framgång för samhället. Jag ser med förväntan fram emot resultatet över utbildningspolitiska programmet i den här delen.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Man ska sen komma ihåg också att till början kan man tycka att ett lärlingssystem skulle vara lämpligt för de som vi inledningsvis pratade om. Det är samtidigt så att lärlingssystemet är ett mycket krävande system. Det kräver en väldigt stor insats från den enskilda individen så att det också kan vara så att genom att skapa de här alternativen ger en möjlighet för andra att stiga på det här och vi frigör resurser på det hållet för att då kunna stötta och ge mera stödundervisning och annat som kan behövas på annat ställe. Så att det är absolut så att de här frågorna måste man analysera noggrant och man kan inte heller bara göra så att i Tyskland har man gjort på ett sätt och så lyfter man in det här, utan vi måste hitta ett system som är anpassat för de åländska förhållandena och som sker i samförstånd med de åländska företagen för vi vet ju redan att vid t.ex. inom sjöfarten har ett mycket aktivt samarbete med dem, men där har vi hamnat i en situation där vi betalar vi också väldigt mycket för den praktik som ska göras och det kommer att vara ett bekymmer för oss om vi ska införa det på ett generellt sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag måste säga att med tanke på att jag tror att jag har lämnat två motioner om lärlingssystemet så det är som ljuv musik att höra det här och speciellt när man pratar om att man ska ha ett lärlingssystem som är anpassat till åländska förhållanden. Det var inte det jag begärde ordet eller replik för utan det var just det här med kompetensregistret över studerande. Jag var orolig. Trots att minister Ehn har varit väldigt flitig i den här debatten och jag trodde inte att det skulle nämnas, men minister Ehn kom in på det till sist och jag uppfattade det som så att man tydligen har varit i kontakt redan med Ålands Näringsliv så det verkar bli en snabb expediering. Jag tänkte att jag kanske t.o.m. får en motion godkänd innan jag dör. Det vore ju någonting nytt. Det här som minister Ehn sade att det kräver frivillighet. Det är riktigt. Den uppfattningen har jag kommit framtill också. Det finns faktiskt ansökningar som man gör till myndigheter och det har jag gjort själv där man ska kryssa i om man vill ha marknadsföringsmaterial, men det är ju ett fritt val.

    Minister Johan Ehn, replik

    Tack, fru talman! Kontakten med Ålands Näringsliv togs redan för ett år sedan. Vi har under de här tre åren haft återkommande sommar ungdomsforum för ungdomar med särskilt fokus på ungdomar som studerar på borta plan. Vi har kört det i augusti och det har varit hyffsat välbesökta. Vi har haft mellan 30-50 ungdomar per gång och där kom den här biten upp och det finns ett väldigt stort intresse hos näringslivet att få de här bitarna. Det här är någonting som har varit på gång under ett år. Man har lite tittat på juridiken kring det men vi är inte klara med exakt hur man ska lägga upp de här bitarna. Så vi kan säga som så här att motionen är väl godkänd innan den skrevs.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det låter helt dysannolikt. Det tyder på att ministern inte var på plats när jag presenterade det här ärendet för det är så att upprinnelsen när jag fick den här idén så var när föräldrarna var inbjudna till Ålands Lyceum så pekade yrkesvägledaren att det här var ett bekymmer att man inte kan följa med vart eleverna tar vägen och att det skulle man ha väldigt stor nytta av i skolan. Dagen efter råkade jag träffa en företagare och hade det här fortfarande snurrande i huvudet. Det var en IT-företagare som hade problem med att få tag på personal här. Ett plus ett blev i mitt fall två då att vi borde få till stånd ett sådant här register. Men ingen är gladare än jag om man får det här på plats och till på köpet får motionen godkänd. Det är fantastiskt.

    Minister Johan Ehn, replik

    Vad gäller godkännande av motioner så är det någonting som lagtinget sysslar med och inte jag som minister, så det får ledamoten Eriksson diskutera med kollegorna i lagtinget och framförallt kanske i finansutskottet. Det är rätt ovanligt att man får kända motioner godkända som redan är igång startade men det kan hända att lagtinget gör ett undantag i det sammanhanget.

    Jag tror att jag var på väg in för att replikera när det här diskuterades. Jag råkade höra men jag var inte på plats, men hann inte få en replik på det. Annars hade jag kunnat ge det redan då. Men nu har informationen kommit.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Lärlingsutbildningen och dess utveckling är intressant och som det nämndes så har vi motionerat från Ålands Framtids sida om det här att man borde ha ett större fokus på det. Det uppfattar vi att är någonting som regeringen delvis jobbar med. Ministern var inne på det att man ser det som problematiskt om det är så att man ska ge någon form av ersättning till de här företagen i de branscher som inte gäller sjöfarten. Är det inte ändå så att om man flyttar ut mer av den praktiska utbildningen på företagen så borde det frigöras resurser också om man ser på undervisningstimmarna vid skolorna där den praktiska undervisningen ligger idag. Finns det inte en koppling där?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Ja, till vissa delar finns det en koppling men frågan är om det räcker till. Därför att en undervisningssituation i skolan är betydligt större grupper än vad man antagligen hamnar i när man sätter in den här resursen till ett företag. Där blir det kanske ofta att man jobbar i betydligt mindre grupper än det. Jag ser det inte som en omöjlighet utan snarare som en möjlighet. Vi har sagt att det som har varit viktigt för oss nu är att vi gjorde en stor reform eller vi fick en reform av gymnasieskolan gjord precis innan den här landskapsregeringen tillträdde. Den skulle vi så att säga lotsa i hamn när det gäller organisationen och nu börjar arbetet med att skapa innehållet i det här på ett allvarligt sätt. Inte så att utvecklingen har stått stilla men det här är ganska stora reformer. Man ska göra förändringar och det är ett nytt sätt att tänka på hur man tillgodogör sig kunskap och därför har vi inte heller kunnat sjösätta någonting heller utan påbörjat arbetet och diskuterat hur man ska göra det.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är bra att vi är överens när det gäller det, men ser man också till möjligheten att flytta ut den praktiska utbildningen på till företagen så handlar det också om att även om man kommer till mötes i den efterfrågan som finns ifrån näringslivet att man mera anpassar utbildningen efter näringslivets behov. Då är det också motiverat att kräva från näringslivets sida att man också gör en lite större insats med de större insatser som frigörs just med tanke på att det blir mindre undervisningstimmar i skolorna i kombination med att näringslivet skjuter till så borde det här vara en framkomlig väg. Det finns det många exempel på som vi har visat från Ålands Framtids sida framförallt Österrike och Tyskland, men också runt omkring oss och vi hoppas att man har ett stort fokus på det här och genomför också förändringar på det här området eller åtminstone lägger grunden för de inför nästa regering.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vi har försökt att jobba väldigt långsiktigt med utbildningspolitiken från regeringens sida och också jobba block överskridande eller regeringsöverskridande till opposition därför för att jag tror att framgången inom åländsk och finländsk utbildningspolitik är det att man inte har låtit bli ett slagträ där man slår varandra i huvudet om vad som är bäst och där man får saker som förändras från år till år. Därför vill jag nu se till att en utbildningsdelegation som ska jobba med att över alla parti gränser med representanter från kommunerna, med representanter för näringsliv och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ta fram ett program som ska jobba till 2025 och dessutom använder vi oss nu utav expertkunskaperna i arbetsgrupper för att ta fram grundmaterialet för att få fram så bra förslag som möjligt. Här finns det här med lärande i arbete och lärlingsbiten som är en mycket viktig del i det här sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Tack, fru talman! Euforin över privatiseringarna i skärgårdstrafiken är stor och sett ur de förväntningar på inbesparingar som presenteras i budgetförslaget så är det givetvis bra om man kan spara pengar rent siffermässigt där. En liten oro finns det ändå hos mig. Vi tror oss kunna konstatera att vi har den situationen nu att icke åländska rederier gör en stark inbrytning på den här marknaden om vi kallar det så och vi befarar att besättningarna kommer så småningom att bli icke åländska. Det ger förstås effekter på skatteintäkter och liknande i framtiden. Vi vill för förtydlighetens skull säga att vi har ingenting emot privatisering i princip, men vi tycker givetvis att det skulle vara att föredra att åländska rederier kunde vara det som är verksamma också på den här planen, alltså att bedriva rederiverksamhet i skärgårdstrafiken.

    I den bild som lantrådet presenterade här i går sade hon att 110 personer berörs av privatiseringarna i skärgårdstrafiken. Vi har de facto just nu ett fartyg m/s Doppingen som bedrivs av ett icke åländskt företag och där har vi kommit till det att fem av sex personer är icke ålänningar. Endast en person är kvar ombord som betalar sin skatt till en åländsk kommun. Jag vet att det här är en väldigt kraftigt förenklad modell men en sjättedel av 110 personer om vi skulle komma till det motsvarande för hela personalen så skulle det betyda att endast 18 ålänningar skulle vara kvar som anställda på fartygen och 92 personer skulle vara bosatta och skattebetalare någon annanstans.

    Givetvis om vi skulle komma till det här så kommer det här inte att gå obemärkt förbi. Det här är kanske att gå för långt i diskussionen men landskapsregeringen avser att kompensera kommunerna för skattebortfall via skatteavdrag. Det här är en åtgärd om vi kommer till det här som skulle påverka vissa kommuners skatteintäkter väldigt dramatiskt.

    Så det som jag önskar är att finans- och näringsutskottet skulle kunna se på det här om det kunde vara möjligt inom EU:s regelverk och inom de upphandlingslagar som vi ska leva efter, att ändå i ett litet samhälle som det åländska rikta upphandlingar till lokala företag. Det är kanske omöjligt, men jag skulle vilja att man en gång för alla tittar på det här ordentligt och också samtidigt bedömer om man här på Åland med åländska rederier kunde ha en tillräcklig konkurrens för att uppnå det syftet som man önskar. Jag tror att vi alla skulle föredra att då när vi privatiserar så skulle det vara åländska rederier som bedriver verksamheten och också ålänningar anställda ombord på fartygen.  Jag önskar att utskottet fördjupar sig i den frågan.

    Sen väldigt kort till den budgetmotion som gällde inbesparingar. Vi föreslog i en budgetmotion att man skulle spara 500 000 euro på trafikavdelningens allmänna förvaltning. Vi tycker att det är skäligt att be utskottet att titta på det här förslaget noggrant för när vi läser och tittar på bokslutet för trafikavdelningens allmänna förvaltning från bokslutet 2011 så då hade vi en kostnad för verksamheten under det momentet på 689 680 euro. Nu det femte och fjärde året efter 2015 så föreslår landskapsregeringen en total kostnad för samma avdelning på 1 698 000 euro. Alltså en ökning på en miljon euro. En miljon upp och 146 % upp i anslag på den avdelningen. Det är säkert så att det finns några naturliga förslag. Det finns säkert någon delorsak till det här, men det är ju en sån massiv kostnadsökning så det här bör man titta på. Vi vill veta är det konsultutgifter som har drivit upp kostnaderna eller är det någonting annat. Så finansutskottet bör ha ett bra svar på det här. Tack.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Och tack för det anförandet ledamoten Perämaa. Vad gäller konkurrensutsättningen och inbesparingen på just det aktuella området så vet vi ju att det rör sig om minst 2,5 miljon euro på årsbasis. Jag ska vara ärlig och säga att i de bästa av världar så skulle jag gärna vilja se att alla våra fartyg drevs av åländska redare. Men tyvärr är det så att när man verkar på en fri marknad att det är svårt att styra vem som får upphandlingen och inte.  Jag känner inte exakt till m/s Doppingens personal, var de bor men jag tror mig veta att m/s Skarven som är ett avsevärt större fartyg med flera arbetstagare så jag i princip de flesta om inte alla är skrivna på Åland och företaget som sådant har också Kumlinge som hemkommun. Så vackert så. Jag återkommer.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack, fru talman! Ja, det är bra att det nämns det här med Skarven. Det är ett åländskt rederi och många ålänningar tjänar sitt värv där. Så det är inget problem. Det är tvärtom snarare bra det och jag önskar att vi kunde nå den situationen med flera fartyg, men det tycks ju som att i de upphandlingar som har inletts så tycks det som att det är rederier som uppenbarligen syftar till att bemanna fartygen med icke åländskt personal som ligger bäst till. Det är den bilden man får. Det ligger ett år i upphandlingen. Vi har egentligen samma åsikt här. Jag skulle vilja att man en gång för alla penetrerar frågan att kan det på något sätt vara möjligt att inte kringgå förstås men att finna något undantag i de allmänna reglerna om att på den fria marknaden har alla samma möjligheter. Eftersom vi är ett litet ö samhälle där vi är så beroende av den här trafiken och också av arbetsplatserna.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ja, det är faktiskt förvånansvärt stort det här intresset som har utvecklats för skärgårdstrafiken och det visar ju också att trafiken som sådan går att bedriva på marknadsmässiga villkor. Det tycker jag är bra. Vi har tidigare haft också trafik där det i princip inte har funnits någon konkurrens pga. att det inte har funnits tillgängligt tonnage. Så är det så att utskottet vill fördjupa sig i den här frågan, så ser jag fram emot att få ta del av de slutsatser som utskottet har kommit fram till.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ja, det vi önskar är att vi en gång för alla diskuterar det för oaktat så är det så att om vi kommer till den situationen att huvuddelen av personalen icke är ålänningar. Det kommer säkert att vara personer som kan bedriva trafiken riktigt bra. Ålänningar är jätte duktiga sjömän, men det finns andra människor som är väl så duktiga som sjömän. Om ett 100 tal personer inte längre skulle betala sin skatt till en åländsk kommun så kommer det att ha konsekvenser som kommer att märkas. Vi är förmodligen väldigt överens i den här frågan egentligen. Det är bara frågan om att se om det finns möjlighet att genomföra det som vi är överens om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Mina föräldrar lärde mig att våld mot människor, mot barn, kvinnor och män är oacceptabelt. Det här har jag i min tur lärt mina barn med framgång. Det är orimligt och orättfärdigt att då skuldbeläggas för vissa andra människors våld mot andra människor. När det sker, så är det vårt gemensamma ansvar, mäns och kvinnors i vårt samhälle.

    Fru talman, nu är jag sist på talar listan och då faller ju det här att talarkonferensens uttalade respekt gentemot övriga talare eftersom sådana inte finns. Så enligt min partiordförande så kör jag min vanliga 45 minuter då. Nej, skämt åsido. Allvaret följs av skämt som följs av allvarligt.

    I debattens sista flämtande minuter så ville jag återgå till sidan 89 Ålands Hälso- och Sjukvård som jag berörde i mitt tidigare anförande och det tog hela fyra och en halv minut när det gällde strejken. Så det ska jag inte gå in på. Det problemet har vi att hantera de närmaste dagarna och förhoppningsvis inte veckorna. Jag ska ge information kanske går som en chockvåg genom salen när det gäller ÅHS, men inte så som ni tror. Jag har i den ena informationen velat att finans- och näringsutskottet berör och det andra är det som står på sidorna 89-91. Först den här informationen. Ålands Hälso- och Sjukvård kostar alltså netto 82,2 miljoner euro varav driftskostnaderna är 83,1 miljoner euro. Investeringarna 6 miljoner och intäkterna 6,8 miljoner. 82,2 miljoner alltså. I riket är det här kommunalkompetens. I stort sätt hela den här kostnaden skulle ligga på de åländska kommunerna om vi hade samma fördelning av ansvar som man har där.

    Jag har räknat att drar man av den statsandelen som kommunerna får i riket så blir det kvar 50 miljoner euro per år som våra kommuner skulle belastas med. Jag bryr mig inte om att lägga på gymnasiestadiets kostnader som är på samma räknesätt och ungefär 15 miljoner, sammanlagt 65 miljoner. Jag håller mig bara till den här 50 miljonerna. Hur mycket skulle det påverka våra kommuner? Kommunalskatterna är ungefär 100 miljoner och 1 procent på kommunalskatten på Åland är 5,5 miljon. Så 50 miljoner euro skulle behövas höja kommunalskatteprocenten med 9 procentenheter. Sen kommer gymnasialstadiet på det netto. Det betyder att om vi skulle ha samma kompetens här på Åland som i rikskommunerna så skulle vi ha 27 procent i skatt om jag räknar bort gymnasialstadiet. Vart vill jag komma med det här? Jag vill komma med det här till att vi har en hög kommunalskatt på Åland. Det har jag sagt tidigare. Jag vill komma till en annan sak, som också är viktig. Vad betyder klumpsumman för Åland? Är den låg eller är den hög? Kära vänner. Vi har råd att betala alltså det här varje år med det som vi får i skatteåterbäring, som egentligen borde vara en kommunalskattebelastad kommunalservice. Så det är skäl att tänka på gång på gång att kommunernas situation på Åland är helt annorlunda. Den är egentligen helt fantastisk och det är tack vare det ekonomiska system vi har. Inte talar jag för det ekonomiska systemets fortbestånd när det gäller ekonomin av det skälet att jag ser att det åländska samhället kunde utvecklas betydligt om vi skulle ha styrning över våra inkomster. Alltså vår beskattning. Nog om det.

    Så till den andra frågan som jag vill hänföra till finans- och näringsutskottet och den var jag lite inne på tidigare men tiden tog slut, vilket den gjorde nu igen. De här 83 miljonerna som är driftskostnaden för ÅHS är alltså 47 procent av landskapets totala driftskostnader. Självfinansieringsgraden på den har varit tidigare ungefär 11-12 procentenheter. År 2013 så var den nere på 9,1 procent. Till år 2015 sjunker den till 8,3 procent. Eftersom den beräknade ÅHS intäkten fortsätter att ligga på 6,8 miljoner euro. Varav hälften ungefär är patientavgifter och hälften är sådant som man plockar inifrån externa betalare. Vi har haft en diskussion inom ÅHS om att följa omställningsbudgeten och att försöka höja det här och inte komma till något resultat tyvärr. Inte med hjälp av oppositionen och inte nu inom regeringspartierna. På sidan 91 skriver landskapsregeringen ÅHS intäkter skall justeras stegvis under åren 2015-2016. Förslag till hur man kan öka intäkterna som helhet inklusive avgifter och högkostnadsskydd tas fram. Vem ska göra det här? En avgiftsgrupp som ÅHS styrelse har tillsatt har kollapsat. Vem ska göra det här arbetet? Nu är inte landskapsregeringen här att svara på det här, men det är en fråga som jag fortsätter att ställa. Tack.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är alltid intressant med siffror när det gäller det här med kommunala skatter och vad det skulle vara om kommunerna skulle ha samma åtagande som i riket. Det måste finnas andra förklaringar än just den förklaringen som vicetalman Jansson funderar på. Jag vet att jag själv har kontrollerat min egen hemkommun hur det är ställt med servicen och man kan konstatera att både inom äldreomsorg och barndagvård och skolor så vida överstiger personal tätheten jämfört med vad man har i riket. Jag kan ta som exempel vårt eget vårdhem Sunnanberg och av de 24 platserna som finns där så skulle 10 inte vara institutionsvård om man riktigt strikt skulle följa de ramar och riktlinjer som man har i riket. Vilket skulle dramatiskt sänka kostnaderna förstås när det gäller äldreomsorgen. På samma sätt är det i våra egna skolor att det finns t.o.m. sådana skillnader att vi har 40 procent mera lärare i våra skolor än vad man har i vissa i riket.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack för de synpunkterna ledamot Karlsson. Det är så att vi alla som är intresserade av kommunal-, landskaps- och statlig ekonomi så bör vara öppna i de här frågorna och diskutera hur det verkligen är. Ledamot Karlsson har någon gång påpekat att den effektiva skatteprocenten i hans hemkommun i Saltvik egentligen är någonting på 10-12 procent. Där skiljer vi oss också ordentligt från rikets kommuner, så det gör att vi inte heller egentligen utgående från det kan göra några sådana här jämförelser över hur det ser ut. En kommun som Mariehamn som inte har dessa motsvarande avdrag som landsbygdskommunerna har så där är skillnaden inte sådan, men ändå har vi en hög skatteprocent.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är ju så att landskapsandelssystemet är nog generöst till kommunerna. Det ska medges. Det fast de flesta kommunerna tycker att de får för lite, men tittar man på andelssystemet så är det generöst och det beror ju förstås på att landskapet har haft god ekonomi och det beror säkert på sin tur att dagens system som vi har med avräkningsbelopp och s.k. flitpeng som man kallar det. Det har varit hyggligt för Åland om vi säger så. Tillsammans med andra inkomster som PAF, Posten och spelskatt. Så därför brukar jag säga att jag är något tveksam till att förändra det systemet som vi har men att det är klart att allt ska ha sin utveckling. Och som det ser ut nu så har man nog det hyggligt ställt på Åland och kommunerna.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Ja, jag brukar säga att i förhållande till rikets kommuner så lever de åländska kommunerna i ett himmelrike och när det blir skarpare läge på Åland vilket det egentligen inte har blivit ännu utan vi har väldigt mycket pengar, men det börjar bli lite sämre än vad det har varit förut. Då upplever vi det som ett jätte stort problem. I riket har man gått igenom bantningskurer som inte alls överhuvudtaget har gjorts här på Åland både när det gäller statlig och kommunal verksamhet. Då är det klart att om man säger att små kommuner klarar sig hyfsat idag så det beror bara på de stora landskapsandelarna. Inte alls på den egna skattekraften och det är naturligtvis i längden ett ohållbart system. Så därför måste man ju krympa den kommunala kostymen också. Jag kan tänka mig att man har 16 kommuner kvar men man måste krympa den kommunala kostymen. Det kommer inte att gå att fortsätta på det här sättet. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag begärde ordet när vicetalman Roger Jansson sade att han var sista talaren och skulle passa på att prata i 45 minuter. Det är alltid intressant att lyssna på vicetalmannen men kanske inte så länge. När jag nu en gång begärde ordet så måste jag säga någonting och den här sista repliken var ganska intressant med tanke på den debatt vi hade under första dagen om hur mycket man har effektiviserat på finska sidan jämfört med på åländska sidan. Då sades det faktiskt på fullt allvar ifrån landskapsregeringsbänken att man har sparat betydligt mera här och att man har otroligt effektiv förvaltning.

    Det har ändå varit lite konstig budgetdebatt tycker jag. Vi har ju haft ett nytt system den här gången och vi har i ett antal år haft en sak indelning. Man har följt avdelningarna och nu har allt diskuterats som en helhet, men jag tror inte det är orsaken till att vi har haft lite annorlunda debatt. Jag tror att TEHY strejken har lagt lite soli på stämningen. Därför tror jag att det har diskuterats ganska lite vård som vicetalman var inne på. Det har också diskuterats ganska lite jämställds frågor och löner osv.

    Det har varit väldigt mycket ämnen som de facto inte har berört budgeten och jag råkar höra till de som tycker att diskuterar man budget diskuterar man ekonomi så diskuterar man siffror och anslag. Det är väl kanske åtgärder mot kvinnovåld som har varit den frågan som har fått den största uppmärksamheten och det är absolut en viktig fråga. Det är inte tal om annat, men i sedvanlig ordning kom det lite avarter och som vicetalman Roger Jansson sade så tycker jag det också är rätt märkligt av ledamoten Barbro Sundback att man då igen tar tillfället i akt och skuldbelägger alla män.

    Jag sade att det var lite konstig debatt. Mitt svar på den frågan jag ställer är att vi har lite för lite fakta på bordet för att kunna faktiskt föra en riktigt noggrann ekonomisk debatt. Jag vet att utvecklingen går i den riktningen att man ska diskutera de stora linjerna och man ska inte påta i detaljer och det är ett bra tänk. Jag tror att för att man ska förstå helheten så bör man också känna till detaljerna. Därför hoppas jag och jag vet att den här budgetdebatten kommer att utvärderas i talmanskonferensen men jag hoppas att man också gör det i finans- och näringsutskottet och i de olika partierna.

    Jag ser att vissa börjar gäspa så jag ska inte dra ut på det här. Jag har inte dragit över de här fem minuterna och jag tänker inte göra det nu heller, men jag vill hänvisa till budgetmotion nr 12. Där vi, när det gäller den s.k. kommunservicereformen skriver att vi ber att regeringen utreder i komparativt syfte en organisations modell där berörda delar av den sociala servicen överförs till regeringens ansvarsområde. Liberalerna har en ganska likartad motion. Ett hopp tändes för mig med tanke på den kompromiss vi gjorde runt Vårdö bron. Där var ju positionerna rätt låsta och det var på väg att bli ganska mycket prestige i det ärendet men det kändes för mig och för Ålands Framtid väldigt bra att vi kunde få en samsyn. Vi tappade ett år men man får väl glädjas åt det som är positivt. Nu får vi svar på de frågorna vi vill ha och kunde man också ta och utreda det här i komparativt syfte så skulle vi också ha svar på de frågorna. Jag tror faktiskt att man skulle vinna oerhört mycket på den här reformen. Tack, talman.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, herr talman! Jag ber kollegorna notera att jag är ganska tystlåten i den här debatten så jag tyckte att jag kan ta mig friheten att förlänga den några minuter. Maximalt fem minuter. Nu tickar det här för replik, men jag hoppas att jag får anförande.

    Vad som jag tycker att finans- och näringsutskottet måste titta närmare på det är faktiskt den offentliga sektorns storlek. Jag tycker att det inte får när vi avslutar den här debatten om en stund framstå som så per automatik att hela parlamentet anser att Ålands offentliga sektor är alltför stor d.v.s. att det finns en ineffektivitet för det är ju det som alltid fick kritiken mot den ofantliga sektorn går ut på. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet gör en analys varför den åländska offentliga sektorn är större i dagsläget jämfört med den finska och svenska motsvarande områdena. Jag förmodar att man kommer att hitta en hel del förklaringar såsom den köptjänst förändring som har skett både i Finland och i Sverige. Tar vi den svenska debatten med friskolor, äldreomsorg som bedrivs i kommersiellt syfte osv. med de brister som har uppstått så finner man där en förklaring till att andelen offentligt anställda gått ner i det svenska samhället. Samtidigt är ju finansieringen över den offentliga budgeten fortsatt på samma nivå indirekt. Så det är den här typen av förklaringsmodeller som vi bör få med oss in i den fortsatta debatten.  

    När det gäller den kommunala socialtjänstmyndigheten i och med att Ålands Framtid upprepar gång på gång att vi gick till val för tre år sedan och vi på centern ville ha det på ett sätt och nu har vi gått med på att vi ordnar det via ett kommunalförbund d.v.s. att Ålands Omsorgsförbund förändras till ett mer omfattande förbund. Det är många aspekter som talar för det, dels tanken på den kommunala självstyrelsen d.v.s. att det är kommunerna som själva tillsammans tar de faktiska besluten om hur kommunala socialtjänstmyndigheten ska fungera. Det är ju en kommunal demokrati. Här handlar det återigen om det som vår gruppledare Runar Karlsson brukar påminna om, det handlar om att kommunerna sätter rätt människor i KST:s styrelse och i fullmäktige. Då fungerar det. Men man får inte ha det som någon slags tredje klassens kategori för sådana som inte får andra förtroende poster. Rätt representation så kommer det här att bli bra.

    Jag tycker också att det är dags att glömma organisationsformer och fokusera på varför vi behöver KST år 2014 och framåt. Tänk på individen. Tänk på de utsatta. Så då kommer vi vidare i den här debatten.

    När det då gäller den kritik som är riktat mot KST så är det ju någonting som vi från centern tar i högsta grad i beaktande i fortsättningen. Jag tycker inte att man ska döma KST innan vi har helheten klar för oss, d.v.s. hur har landskapsregeringen tittat på hur den ekonomiska konsekvensanalysen kommer att slå mot enskilda kommuner? En del får det mycket bättre, en del får det mycket sämre. Det måste naturligtvis in en helhetsbedömning här. Vi har personal tryggheten. Det är givet att ingen anställd ska behöva känna att den här reformen kommer att leda till arbetslöshet. Särskilt inte med tanke på det behov som fortsatt finns inom de här utpekade socialvårdsområdena. Så innan vi har dömt ut KST ska vi avvakta och se hur ser den slutliga framställningen ut som innefattar både ekonomi och juridik.

    Till sist herr talman, den motion som Ålands Framtid har lagt här den här nr 1 som handlar om det här med dumpning av toalettavfall. Jag stöder till fullo tankegångarna bakom den och jag tycker att det är bra att man i och med Ålands utsatta läge mitt i Östersjön. Det är bra att vi är aktiva och det är tragiskt att Ryssland, Polen och Tyskland tillåter fortsatt dumpning av toalettavfall och förhindrar ett globalt ansvarstagande. Det är märkligt också att vi år 2014 och framåt fortfarande under ett antal år kommer att ha de här flytande lyxhotellen då vars passagerare accepterar att man skiter ner de miljöer man besöker. Hur långt har vi kommit i hållbarhetstänket hos en del individer? Skulle jag själv besöka en sådan kryssare så skulle jag se till att deras koncept var miljömässigt ordnat. Så det är en besvikelse att det finns passagerare som tänker så kortsiktigt. Samtidigt herr talman, det är klart att för de enskilda pensionärer som vi pinar med att göra dyra avlopps satsningar uppe på torra land långt från allt vad vattendrag heter. Det är klart att de undrar varför de ska straffas när man då får begå på det här sättet ute till havs. Precis bara någon kilometer ifrån där de själva ska satsa oerhört dyrt och stort. Tack.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Vad gäller dumpningen av avfall i Östersjön så där är vi nog helt av samma åsikt. Vi har diskuterat det i utskottet otaliga gånger och är precis lika upprörda. Åland fungerar ju som en kratta för Östersjön så det kommer in i alla våra vikar. Det är inte roligt med tanke på den fruktansvärda algblomningen som var här i somras. Där behöver vi ta krafttag till.

    Min fråga gällde egentligen, rätt representation i KST. Vad menar ledamoten Harry Jansson? Vem är rätt?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Frågan är berättigad. Min rätt är personer som är tillräckligt insatta i den egna kommunens göranden och låtanden med direkt ansvar tillbaks till kommunens beslutande organ så att man slipper gå omvägen med som förekommer i vissa kommunalförbund idag, att man särskilt måste be sitt kommunala ombud att komma in till möten i kommunala organen för att få reda på vad som pågår i kommunalförbundens verksamhet. Det är ju där vi har fått den här kommunikations-bryggan som har varit förödande i och med att ombuden inte har lyckats förmedla tillbaks till primär kommunen. Informationen om varför har det skett, t.ex. kostnadsökning. Så vi måste få folk som kan sin egen kommun och har den ansvarsställning så att de också kan utgräva sig direkt ansvar.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Där är vi helt av samma åsikt ledamot Harry Jansson och jag. Jag tänker på den budget också som socialvården tar bara för Mariehamns Stad så är den ju ganska tuff post att sitta på t.ex. som ordförande för socialnämnden och det är en stor del av den verksamheten som nu går över till KST. Kvar blir bara barnomsorgen och äldreomsorgen. Det är en mycket ansvarsfull post och det är ett ärofyllt uppdrag, ett viktigt uppdrag och ett uppdrag där man kan ha förankring i sin styrelse och framförallt där de verkställda besluten tas.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Rimligtvis ska det ju utgående från det som ledamot Kemetter summerar finnas en intresserad skara politiker som redan i och för sig kan ha tunga poster, men som inser att deras medverkan kommer att behövas för att få den här helheten att fungera. Alla inser ju naturligtvis att uppbyggnaden av en ny organisation kommer att ta både tid och kraft och har vissa utmaningar. Men vi har ett ansvar inför de utsatta individerna som vi måste vara beredda att ta som beslutsfattare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Jag ska haka på det här med KST. Det är ju så att verkligheten blir ju om det blir ett kommunalförbund så blir det ju bestående av en styrelse som administrerar och som blir beslutande i det här och de kommunernas särställning och det som ledamot Harry Jansson pratar om nu så det är de stora kommunerna som kommer att bestämma. De här små kommunerna kommer inte att få någon post i inom varken styrelse eller ha någon bestämmande rätt. Det har ju visat sig med tiden att det här önskemålet som ledamot Jansson nämner att man ska ha engagerade politiker som sitter i styrelsen. Det har väl varit målsättningen hela tiden att det ska vara det, men det har visat sig att de här kommunalförbunden lever ju ett eget liv.  Den här anknytningen till de här ansvariga inom kommunstyrelserna har ju aldrig fungerat. Vad är det som säger att det kommer att göra nu?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ledamot Brage Eklund. Vi hörde just från den här talarstolen vicetalman Jansson förklara hur sjukvården står inför stora utmaningar och vad som väntar. Samtidigt som vi konstaterade i ett annat replikskifte att vi inte diskuterar sjukvården speciellt trots att det tar nästan hälften av våra verksamhetsutgifter. För vi in den här delen av socialvården i ÅHS så skulle det försvinna in i det tomrum som har uppstått i debatten. Vi skulle inte ha möjlighet att diskutera. Det skulle komma oerhört från de som berörs. Också på kommunalnivå. Så det här ger trots allt en bättre insyn från de kommunala och därmed från de som sist och slutligen berörs av det hela.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Det är ju så att verkligheten säger ju att det finns delade åsikter i kommunerna idag med hur den här huvudmannen för den här organisationen ska se ut och då tycker jag att man borde kunna för att komma till något ställe göra den här utredningen som vi begär i vår motion att man gör ett komparativt syfte, en organisationsmodell där berörda delar av den sociala servicen överförs till landskapsregeringens ansvarsområde. Man kan utreda det här. Då har man två alternativ, som man skickar fram så får vi se vad som blir bättre eller inte. Jag är skeptisk till den här kommunförbundsmodellen och det visar sig långt tillbaka att det inte fungerar i verkligheten. Även om man har de målsättningar som ledamoten Jansson säger, så har det inte fungerat. Det finns inte ett kommunförbund som hittills har fungerat bra och jag vet att det finns delade meningar inom centern också. Det har ju framförts tidigare åtminstone. Om man har enats nu så är det ju bra, men det har varit delade meningar om basen med det bästa i det här målet. Därför bör man göra en jämförande undersökning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag vill nog starkt ta avstånd från ledamoten Eklunds fördömelse av att alla kommunalförbunden fungerar dåligt. Det är verkligen att generalisera så man kan bli häpen. Vem kan kräva att t.ex. skoldistrikten norra och södra Ålands kommunalförbund att de ska kunna sköta sin verksamhet bättre än vad de har gjort under alla tider. Så man ska akta sig för generaliseringar. Vad gäller t.ex. vid behovet att vidare utredningar, bästa ledamot Eklund, har vi inte utrett den här frågan tillräckligt? Tänker vi på att liberalerna började under förra mandatperioden att titta på det utgående från sitt koncept. En ny regionförvaltning kan vi väl säga och nu har den nuvarande regeringen i tre år arbetat fram en modell i samförstånd med berörda kommuner. Så nu är väl dags att sätta ner foten. Och kanske bäst för ledamoten att inse att demokratin måste ha sin gång.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? 

    Diskussionen är avslutad.

    Presidiet vill framföra sitt tack till lagtingsledamöterna och till ministrarna för att man har respekterat de önskemål om tidsbegränsningar som talmanskonferensen har kommit överens om. Talmanskonferensen kommer både avseende den frågan om tidsbegränsningarna och om upplägget av denna budgetdebatt i år som är annorlunda än tidigare, att föra diskussioner om det inför framtiden.

    Kan förslaget att remittera ärendet nr 1 på föredragningslistan och ärende nr 2 på föredragningslistan till finans- och näringsutskottet omfattas?

    Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Andra behandling

    3        Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2014-2015)

    Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Fortsatt enda behandling

    4        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19a/2013-2014)

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

    Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

    Till grund för behandlingen ligger finans- och näringsutskottets betänkande nr 19a/2013-2014. Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Vid detaljbehandlingen kan lagtinget antingen omfatta finans- och näringsutskottets klämmar eller vidbli sitt tidigare beslut utgående från lagtingsledamot Gun-Mari Lindholms kläm förslag. Andra förslag kan inte framställas.

    Diskussion.

    Ltl Mika Nordberg

    Herr talman! I egenskap av viceordförande i finans- och näringsutskottet har jag fått i uppdrag att presentera betänkande FNU 19a/2013-2014. Lagtinget beslutade ju senast att foga tilläggsklämmar till finans- och näringsutskottets betänkande. Det innebar att närings- och finansutskottet sammanträdde för att behandla det här och slutkontentan utav den behandlingen var då att utskottet enhälligt omfattade det beslutet med några redaktionella justeringar. Herr talman, de redaktionella justeringarna består i att man lade till tre stycken att och ändrade några i ordföljden. Tack.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Enligt 75 § 5 mom. i arbetsordningen blir lagtingets beslut gällande om finans- och näringsutskottet omfattat detta. Föreslår finans- och näringsutskottet ändringar besluter lagtinget antingen omfatta dem eller att vidbli sitt tidigare beslut som jag redogjorde för. Andra förslag kan inte framställas.

    Kan lagtinget omfatta de av finans- och näringsutskottet föreslagna klämmarna? Klämmarna är omfattade.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    5        Förslag till lag om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland

    Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 24.11.2014.

    6        Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar

    Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)

    Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 26.11.2014.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 24.11.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.