Plenum den 19 september 2012 kl. 13:00
Protokoll
-
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2011-2012)
Landskapsregeringens kompletterande lagförslag (LF 22a/2011-2012)
Landskapsregeringens svar (S 2/2011-2012-s)
Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 2/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.
Meddelande
En frågestund enligt bestämmelserna i 35 § arbetsordningen hålls vid ett särskilt plenum på fredag 21.09.2012 klockan 9.30. Landskapsregeringen har meddelat att följande ledamöter kommer att vara närvarande vid frågestunden: Lantrådet Camilla Gunell, minister Gun-Mari Lindholm, minister Veronica Thörnroos, minister Carina Aaltonen och minister Fredrik Karlström.
En lagtingsledamot som önskar ställa en fråga vid frågestunden ska anmäla sig till lagtingets kansli senast dagen före alltså senast i morgon torsdag 20.09.2012. Antecknas.
Första behandling
1 Utsläppshandel fas III
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2011-2012)
Landskapsregeringens kompletterande lagförslag (LF 22a/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Fru talman! Dagens lagförslag om ”Utsläppshandel Fas III” har sitt ursprung i Kyotoprotokollet från 1997 som enkelt uttryckt är en överenskommelse mellan de flesta av världens länder för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. EU-länderna fick till uppgift att tvinga ner utsläppen med åtta procent till 2012. Arbetet har inte varit förgäves. I juli i år slog EU-kommissionen fast att de 15 äldsta medlemsländerna lyckats med detta vilket såklart är goda nyheter.
Mot den bakgrunden infördes utsläppsrätter vilka tilldelats europeiska företag som ägnat sig åt till exempel energiutvinning, järnmetallbearbetning, gruvor och papper. De som inte släpper ut växthusgaser kan därefter sälja sina utsläppsrätter till företag som inte är lika duktiga. Detta är en riktig handel och riktiga pengar. Finans- och näringsutskottet har erfarit att även åländska företag genom att sälja sina utsläppsrätter gjort vinster som är viktiga för resultatet. Men inför nästa period, fas III, blir det skillnader jämfört med hittills. I fortsättningen, under perioden 2013-2020, blir det inga gratis utsläppsrätter till anläggningar för elproduktion. Det är därför av vikt att de gamla, redan utgivna, utsläppsrätterna också får följa med till den nya perioden. Enligt vad utskottet erfarit är så fallet. De gamla, icke utnyttjade, utsläppsrätterna följer med till den nya perioden.
Hittills har de olika EU-länderna haft nationella register som hållit reda på dessa utsläppsrätter. Men från och med januari 2013 bildas ett nytt unionsregister där de allra flesta EU-länder, bland dem Finland, ingår. Polen, Storbritannien och Tyskland har valt att stanna utanför och ordna med egen utsläppshandel. För att även Åland ska hänga med på denna nya handel föreslår landskapsregeringen att Åland som en blankettlag ska anta rikslagen om utsläppshandel så att den även gäller i landskapet. Gott så. Åland får ingen egen kvot när det gäller utsläppsrätter utan ingår i hela landets tilldelning. De åländska utsläppsrätterna utan ingår i hela landets tilldelning. De åländska utsläppsrätterna kontrolleras dessutom av Energimarknadsverket i Finland medan pengarna som uppstår efter handeln tillfaller Åland. Åland har alltså lagstiftningsbehörighet men inte förvaltningsbehörighet när det gäller utsläppsrättshandel.
Förutom att utsläppsrätterna kontrolleras på EU-nivå blir det också några andra viktiga förändringar i själva handeln med rätterna. I fortsättningen, eller åtminstone under den kommande sjuårsperioden, ska handeln ske genom auktionsförfarande på internet, vilket lagtinget diskuterade häromveckan.
Som bekant kom landskapsregeringen även med ett kompletterande lagförslag till det första när det gäller utsläppshandel. Skälet till det var en precisering till några fatalietider och övergångsbestämmelser vilka annars hade riskerat att ställa åländska företag utanför det nya systemet. Utskottet ser positivt på initiativet och välkomnar detta för lagtinget helt nya system. Det är aldrig fel att göra rätt. Ändå förtjänar det att understrykas att ett kompletterande lagförslag såklart ska vara ett undantag och ingen regel.
Mot bakgrund av detta vill jag på finans- och näringsutskottets vägnar tillstyrka landskapsregeringens lagförslag om Utsläppshandel fas III jämte det kompletterande lagförslaget. Efter några mindre språkliga justeringar anser ett enigt utskott att lagförslagen kan antas oförändrade. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Det är väl att utskottet så här snabbt har behandlat det kompletterade lagförslaget. Slutsatserna är riktiga.
Dock anförde ordförande Pettersson att på det sätt som framgick i remissen så har nu lagtinget lagstiftningsbehörighet i dessa ärenden om utsläppshandel men icke förvaltningsbehörighet. Det är ett överraskande yttrande i ljuset av 23 § självstyrelselagen. Kan ordförande lite närmare precisera vad den här uppfattningen baserar sig på, att någon annan än självstyrelsemyndigheten ska ha förvaltningsbehörighet?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Som utskottet har erfarit är det Energimarknadsverket som hanterar hela den finländska tilldelningen när det gäller utsläppsrätter. Åland inte har någon egen egentlig påverkansmöjlighet, utan Finland får en stor mängd utsläppsrätter som fördelas på olika företag. Detta administreras av Energimarknadsverket, vilket, såvitt utskottet erfar, Åland har en överenskommelse med.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Ja, jag vill inte polemisera i frågan mera än att hålla med om att i förhållandet till EU förhåller det såsom ordförande anför. Men internrättsligt så vill jag nog fortfarande påstå att vi i förhållande till Finland har den förvaltningsbehörighet som följer av självstyrelselagen.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Så kan det säkert vara. Därför väcktes också frågan om att vi verkligen kan försäkra oss om att pengarna kommer till Åland i och med att det är något som är givet från EU och det har vi, så gott det går, försökt försäkra oss om. Vi är rimligt säkra på att så är fallet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först det ursprungliga förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs det kompletterande förslaget till landskapslag om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandeländring av för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
2 Kortrutt i skärgården
Landskapsregeringens svar (S 2/2011-2012-s)
Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 2/2011-2012)
Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.
Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.
Diskussion.
Lagtingsledamoten Mats Perämaa får först läsa upp klämmen.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Klämmen lyder: På vilken grund föreslår landskapsregeringen att ytterligare förstärka skärgårdstrafikens långa rutter när lagtinget uttryckligen efterfrågat en successiv övergång till en kortruttstrafik som länkar samman skärgården och vad gör landskapsregeringen för att återupprätta den sviktande framtidstron i skärgården som förslaget skapat?
Minister Veronica Thörnroos
Fru talman! Bästa ledamöter och kära lyssnare, jag vill först på landskapsregeringens vägnar rikta ett stort tack för att landskapsregeringen har möjlighet här idag att informera om sina planer både i realtid och hur framtiden ser ut. Det är fint att den möjligheten finns. Det är ju inte heller någon begränsad taltid så jag har möjlighet att gå in riktigt noggrant och detaljerat inom vissa områden som jag vet att lagtinget önskar.
Bästa ledamöter, det finns en övertro i vårt samhälle, det finns en övertro på att pengar löser alla problem, bara det finns tillräckligt mycket pengar så löser sig allt.
Bästa lagting, om en majoritet här idag stod upp och sade ”landskapsregeringen får här och nu 100 000 miljoner euro, landskapsregeringen får 200 000 miljoner euro, bara ni omedelbart verkställer kortrutten i den åländska skärgården.” Kan jag då i egenskap av infrastrukturminister påbörja bygget den här månaden? Nej. Kan ja påbörja bygget det här året? Nej. Men kan jag påbörja bygget nästa år i september? Jaså, jag kan inte ens lova det, trots att jag har pengar. Men vad är då problemet? Varför händer det ingenting i kortrutten om det inte är pengarna som styr?
I en demokrati, som vi befinner oss i, finns det en process och ett system för hur ärenden ska hanteras. Vi har här i Ålands lagting varit eniga om att vi vill satsa på den åländska skärgården. Vi vill utveckla kortrutten. Därför lade den förra landskapsregeringen, där liberalerna ingick, en strategi för den åländska skärgårdens trafiksystem. Det processades i september 2011 och det fanns en stor enighet i det sittande lagtinget med representation från alla nuvarande partier att det här ska vi gå vidare med.
I det regeringsprogram som lades fram av lantrådet Camilla Gunell fanns en fortsättning på det arbetet. I regeringsprogrammet för samarbete, resultat och framtidstro finns skrivningar som ytterligare förstärker det som lagtinget redan har sagt vara vår gemensamma vilja. Det var ju valår 2011 så situationen var något prekär här i lagtinget då det ena sittande regeringspartiet hade för avsikt att fortsätta medan det andra partiet aktivt hade valt oppositionsrollen. Men det oaktat fanns skrivningar i budgeten 2012 som lades fram av dåvarande finansministern där det klart och tydligt står att vi behöver mera analyser. Jag citerar ur budgetförslaget 2012; ”genomföra en djupare analys av de olika alternativen för skärgårdstrafiken och finansieringsformerna.”
Arbetet går vidare och de ekonomiska klockorna klämtar med allt hårdare ljud. Vi i landskapsregeringen inser, tillsammans med stora delar av lagtinget, att nu krävs det andra åtgärder. Vi måste kavla upp ärmarna och börja arbeta lite mera. Men det oaktat, bästa ledamöter och lyssnare, i omställningsbudgeten presenterar ändå landskapsregeringen en fortsatt plan för kortrutten, helt enkelt därför att den här landskapsregeringen tror på skärgården. Den här landskapsregeringen vet att skärgården är en viktig del av Åland, en minst lika viktig del som landsbygden och staden är.
Man går vidare med arbetet och beställer statistikanalyser av trafikflöden helt i enlighet med budgeten 2012 och övriga dokument. Man fortsätter med ett ramavtal för projektledningstjänster. Man upphandlar detaljprojektering för betong och konstruktion vad gäller Åva-Jurmo. Bästa ledamöter, ni hör att det här arbetet rullar på. Det här är ett pågående arbete.
Vad är det så som man inte är nöjd med? Man är uppenbarligen nu inte nöjd med att vi följer den demokratiska ordningen och analyserar på det vis som alla tidigare har varit överens om att vi ska göra.
I spörsmålet väljer man i löptexten att lyfta fram en linje, den tvärgående linjen, den linje som ska sammanlänka den åländska skärgården, den norra skärgården med den södra. Har linjen fungerat som en sammanlänkande faktor? Har linjen verkligen hållit ihop skärgården? Det beror precis på vem man frågar. Men om man inte frågar, bästa ledamöter, utan man tittar på statistiken så visar det sig att flertalet, i det här fallet 85 procent, hellre väljer att åka långrutt från Långnäs till Kumlinge.
Varför använder jag ordet långrutt? Ja, enda orsaken till att jag väljer ordet långrutt är ju de facto att det är den längsta vägen till Kumlinge. Om man jämför med Långnäs och Hummelvik till Kumlinge så skiljer det ganska många sjömil. Holmarna ligger där de ligger.
Det är alltid ur betraktarens synvinkel som avgör hur man ser på någonting. Från regeringens håll ser vi på saken från ett håll, från oppositionsbänken ser man på ett annat sätt. Från skärgården har man en eller flera syner på skärgårdstrafiken och samma sak från fasta Åland. Men vad är det viktiga för landskapsregeringen? Vad är det allra viktigaste för en landskapsregering och vilka krav kan man ställa? Ja, ledamöter, man kan ställa det kravet att landskapsregeringen inte trasslar in sig i bypolitik, utan försöker ta ett helhetsgrepp över hela Åland. Det är vår skyldighet gentemot parlamentet, men det är också vår skyldighet gentemot våra väljare. Vi har ett ansvar för hela Åland.
I omställningsbudgeten, när vi insåg att det ekonomiska läget var skarpt, försökte vi tänka hur vi kan skapa trygghet i skärgården. Är det någonting som vi kan göra trots att vi har mindre pengar att tillgå? Vi förde ett resonemang inom landskapsregeringen och tillsammans med berörda. Det som ofta har förts fram, även tidigare, är att man vill ha långsiktighet i turlistorna. Man vill ha turlistor som sträcker sig över flera är än ett år. Man vill kunna planera på längre sikt. Vi skrev i vår omställningsbudget att vi är beredda att gå med på det här. Vi garanterar er en trafik för fyra år. Det tycker jag var ganska modigt och djärvt av den här landskapsregeringen att göra.
Men, då kan man fråga sig vilken trafik den här landskapsregeringen ska bedriva? Ska man nu fortsätta med den trafik man har eller hur har ni riktigt tänkt? Vi gjorde en analys men inte på detaljnivå. Om man tar turlistan för samtliga turer för 2012, man flyttar över den turlistan till 2013 och man räknar med bränslepåslag och löneökningar etc. så får vi i så fall en budget som landar på 19,9 miljoner! 19,9 miljoner är 4 miljoner mera än vad vi har att tillgå för de frigående fartygen. I ett sådant läge kan man självklart förbise ekonomin och så går man tillbaka till lagtinget och säger att tyvärr kommer vi nu att överskrida budgeten med 4 miljoner. Det är ju fullständigt omöjligt. I det ekonomiska läget som vi befinner oss nu finns det ingen som med berått mod går in i ett system, om det sedan är utbildning, trafik, hälso- och sjukvård eller något annat, där man inte har vinnlagt sig om att hålla budgeten.
Eftersom vi visste att det var ett omöjligt uppdrag så valde vi att tänka om, vi valde att tänka nytt och vi valde att tänka utanför boxen. Vi vet att det system för turlistor som vi har presenterat inte fullt ut har mötts av beröm. Jag vill också säga att det har en mötts av beröm. Visst, det är många som har hört av sig och säger att det är bra att vi har sett till hela Åland. Vad bra att vi har sett till att man både kan resa i österled och västerled. Var bra att vi har försökt vinnlägga oss om hela den åländska skärgården. Men det är ju sällan som de figurerar på insändarsidor eller i mässaspalterna, men det är ju upp till var och en hur man väljer att profilera sig.
Bästa ledamöter, den här landskapsregeringen ser skärgårdstrafiken som ett medel. Skärgårdstrafiken är ett medel för att skapa möjligheter för skärgården att leva och utvecklas som region. Trafiken i sig är inte ett mål. Däremot är kortrutten, som på sikt kommer att ge bättre förutsättningar för skärgården, ett absolut måste. Det är ett absolut måste! Det finns ingenting att pruta på där. I den här landskapsregeringen vill vi se till att skärgården ges möjligheter att överleva, att skärgården ges möjligheter att utvecklas, att skärgården kommer närmare fasta Åland och att alla ålänningar kan känna att det här är också min skärgård, det är också min trafik. Det är mot det målet som vi arbetar.
Vi arbetar för nytt tonnage, vi arbetar för kortare sjöpass och vi arbetar för lägre driftskostnader med ett stort miljö- och ekonomitänk i botten.
Avslutningsvis, det nya trafikupplägget som landskapsregeringen har skapat är ett sätt på vilket landskapsregeringen kan minska kostnaderna i trafiken enligt det kortsiktiga mål som det rådande ekonomiska läget har skapat. Men, bästa ledamöter, det här trafikupplägget påverkar på intet sätt det fortsatta kortruttsarbetet. Var sak har sin tid. Det är viktigt för oss att se till att de här tiderna möts och att de löper parallellt. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Tack, fru talman! Landskapsregeringen inleder sitt svar så här: ”Landskapsregeringen anser att en välfungerande skärgårdstrafik, som svarar både mot medborgarnas och mot näringslivets behov är en förutsättning för en livskraftig skärgård”. Det är väldigt bra formulerat och det är viktigt. Men det är också viktigt att det här gäller kommuner som Kumlinge och Föglö, att det gäller hela skärgården.
Jag anser också att det är viktigt att man kan knyta ihop skärgården. Där har vi synbarligen olika åsikter om man gör det eller inte genom den tvärgående linjen. Jag tycker att man gör det, det skapar förutsättningar för det och det är också viktigt.
Ministern inledde sitt anförande med att prata om pengar, även om man hade hur mycket pengar som helst så händer det ingenting och hon frågade varför det är så. De svar ministern gav delar jag inte. Jag anser att det beror på att man inte tar några politiska konkreta beslut när det gäller förverkligandet av kortruttstrafiken. Nu presenteras i det här svaret igen utredningar på utredningar. Man måste ta konkreta beslut om förverkligandet.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag delar ltl Erikssons engagemang och stöd för skärgårdstrafiken. Det var inte meningen att på något vis förringa betydelsen av att sammanlänka den södra och den norra skärgården. Men det är de facto på det viset att om vi tittar på sifferexercisen idag, på statistiken, så är nyttjandegraden väldigt låg vad gäller den sammanlänkade delen. Den största delen använder trafiken från Långnäs till Kumlinge och inte för att sammanlänka skärgården.
Vad gäller olika delprojekt och konkretiseringsgraden så finns det fem delprojekt framtagna i budgeten och som vidare processas i omställningsbudgeten och det arbetet går vidare hela tiden.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är väldigt viktigt att man ta fram statistik och att man ser hur nyttjandegraden är. Men när det gäller nyttjandegraden på rutten Galtby- Kökar, som ska få en egen färja, så undrar jag om man verkligen har tittat på nyttjandegraden på samma sätt som man har tittat på nyttjandegraden när det gäller den tvärgående linjen?
Ministern var också ansvarig när kortruttsmeddelandet lades fram den 23 maj i fjol. Där sade jag att det är som smörgåsbord utan desto mera prioriteringar. De utredningar som man nu säger att man ska sätta igång borde man ju haft på gång då. Den dåvarande oppositionen efterlyste kortruttsmeddelandet i två år. Sedan i absolut sista minuten i mandatperioden så kom meddelandet utan desto mera prioriteringar. Därför anser jag att det har varit väldigt mycket utspel. De konkreta besluten när det gäller förverkligandet saknas, t.ex. av ett färjfäste på östra Föglö. Det är där som man måste komma vidare.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! De av ltl Anders Erikssons efterfrågade utredningarna ska inte sättas igång. Det arbetet fortgår ju, det är påbörjat och fortgår. Inom mars kommer de statistiska analyserna beträffande trafikflödet. Det kommer att ge ytterligare vägledning, speciellt för tonnagegruppen som är tillsatt och arbetar och i början på året ska den gruppen kunna presentera tonnaget. Det är väsentligt att man har fakta, speciellt när man hanterar andras pengar. Man kan inte bara tycka till att man vill ha si eller så. Det bör finnas fakta som ligger till grund för det, åtminstone till den delen tycker jag att vi kan vara eniga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Minister Thörnroos inledde med att kortruttsarbetet är en process. Det är klart att kortruttsarbetet är en process, men det är ju ingen ny process. Kortruttsarbetet har ju de facto pågått både 30 och 50 år i den åländska skärgården. Vi har vi bankar och vi har korta rutter. Det är ju en ständigt pågående process. Man menade att fast man hade pengar just idag så förhindrar detta det fortsatta konkreta arbetet med att förverkliga kortrutten och det får inte jag ihop. Man har ju faktiskt arbetat med det här i tiotals år.
Spadar måste i marken och cement blandas för att vi ska få ett kortruttssystem till stånd och det är det som vi väntar på. Vilka åtgärder anser landskapsregeringen att vi behöver för att vi ska få kortrutten att fungera? Var ska man börja? Vart vill man?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Ltl Axel Jonsson säger; ”spadar i marken och cement som ska blandas”. Det är en pragmatisk lösning. Det är den lösningsmodellen som landskapsregeringen har använt sig av tidigare. Med facit i hand idag så vet vi att om vi skulle ha analyserat läget lite noggrannare än vad vi hittills har gjort så kanske vi hade haft en ännu bättre skärgårdstrafik idag än vad vi har för tillfället.
Jag förstår inte riktigt resonemanget med dessa spadar och grävmaskiner som omedelbart ska börja gräva. Ska vi inte veta hur djupt vi ska gräva, var vi ska gräva, ska vi inte ha tillstånd av markägarna och ska vi inte ha tillstånd av andra myndigheter? Jag försöker förklara att den processen tar tid. Sedan kan man gilla det eller inte gilla det, men det tar tid.
Ltl Axel Jonsson, replik
Självklart finns det formaliteter som ska på plats och det som hör demokratin till, det är vi i Ålands Framtid helt överens om. Men man måste ju börja, som ministern själv säger, och se var vi ska placera cement, krossgrus och var ska vi bygga nya hamnar. Det är ju detta som vi saknar. Varför ser vi inte t.ex. något färjfäste på östra Föglö, varför har man inte börja diskutera med markägare? Man måste göra någonting för att kortruttsarbete ska gå framåt. Vi kan inte fortsätta att vänta i tiotals år före vi får se någonting förverkligat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag kan garantera ltl Axel Jonsson att han inte kommer att behöva vänta i tio år innan han ser resultat. Den första aktiva delen nu i kortruttssystemet är linjen Åva-Jurmo, där det blir ett kortruttspass som kommer att vara färdigt inom några år. Det har vi kommit ganska långt med.
I de andra fem projekten, som är framtagna, pågår fortsättningsvis analysarbete. I vissa fall har man kommit längre, i andra fall har man kommit lite kortare. Sedan är det finansieringsbiten kvar och sedan är det bara gå till det reella beslutet att man börjar här och nu. Men att plocka ut ett projekt som östra Föglö visade sig inte riktigt lyckat med Föglötunneln, att bara ha ett projekt. Har vi någon tunnel idag? Har vi något kortare pass? Nej, det har vi inte, därför att förundersökningen inte gjordes på ett sådant sätt som följde lag och ordning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag blev lite fundersam när infrastrukturministern började sitt anförande med att hela budgetens ansvar sköts på finansministern. Så är det ju visserligen. Har inte också fackministrarna något finger med i spelet när budgeten görs? Jag blev lite fundersam när man ser här i svaret vad det står skrivet om en väl fungerande skärgårdstrafik:” Landskapsregeringen anser att en välfungerande skärgårdstrafik, som svarar både mot medborgarnas och mot näringslivets behov är en förutsättning för en livskraftig skärgård.”. Visst är det så. Anser infrastrukturministern att förslaget på turlistor som skickades ut faktiskt uppfyller det? Sedan läser man i regeringsprogrammet att fiskförädlingen är en viktig sektor skärgården. Uppfylls de kraven?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! I min redogörelse över den historiska beskrivningen försökte jag klargöra att det finns en samsyn i lagtinget, både mellan den tidigare landskapsregeringen och mellan den nuvarande, om att förarbetena vad gäller analys, statistik och finansiering är väldigt viktiga. Det var snarare för att visa att det här verkligen är följd i färg som jag valde att lyfta fram det.
Sedan vad gäller förslaget på turlistor som har skickats ut på remiss, och som jag inte kommer att kommentera här i detalj eftersom vi är i en pågående process, så visst var jag och landskapsregeringen medvetna om att det kommer att bli bekymmer. Självklart blir det bekymmer om man ska kapa bort flera miljoner i en redan ansträngd budget. Det kan inte heller ha varit någon överraskning för ltl Torsten Sundblom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag har hört ministern tidigare säga på det här sättet, hon sade det igen nu här i sitt anförande; ”den här landskapsregeringen vågar tänka nytt, den här landskapsregeringen vågar tänka utanför boxen”. Jag skulle vilja få en konkret förklaring, på vilket sätt tänker landskapsregeringen nu faktiskt nytt och utanför boxen? Jag vill ha konkret exemplifiering.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Som jag nämnde här i mitt anförande så om vi skulle ha vidblivit det tidigare trafikupplägget med exakt samma fartyg på samma rutter och med samma system hade vi övertrasserat den av oss tillgivna budgeten med 4 miljoner euro.
Genom att tänka nytt, ta ett helikopterperspektiv över skärgården och se till att det finns trafik både österut och västerut från alla holmar så tycker jag att vi har tänkt utanför boxen. Det är den ekonomiska realiteten som har tvingat fram det. Ingenting ont som inte har något gott med sig.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Så nytänkandet består av att landskapsregeringen satsar på långrutt, att man gör inbesparingar på vissa linjer, men upprätthåller till stora delar kostnader på vissa linjer. Är detta ett helikopterperspektiv? Består nytänkandet av att man har dubbla långarutter?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag förstår om vtm Viveka Eriksson är lite fundersam över det upplägg som vi har haft. Det är helt naturligt eftersom vtm Eriksson inte har haft möjlighet det här året att vara med i den operativa processen och följa den fullt ut angående hur man har tänkt och resonerat. Jag förstår om det finns en viss frustration här. Det är ganska svårt på så här pass kort tid att i detalj gå in på det.
Jag hoppas att jag ska ha möjlighet att få återkomma och förklara i detalj varför den här landskapsregeringen har tagit ett nytt kreativt sätt att se på skärgårdstrafiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Infrastrukturministern riktade sig antagligen till oppositionen. Ministern ställde frågan; hur har ni riktigt tänkt? Det är väl antagligen riktat till oppositionen. Men jag måste rikta en motfråga i samma frågeställning. I samband med den här cementerade långruttsförslaget skapar man en oro bland företagare och skärgårdsbor. Är inte sådana här förslag förankrade bland företag, kommuninvånare och kommuner? Man skapar en osämja redan i samband med att man lägger fram förslaget.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Nej, frågan var inte ställd till oppositionen, hur oppositionen har tänkt. Frågan var snarare tänkt som ett reflektoriskt inslag i mitt anförande. Det var definitivt inte riktat som en direkt fråga till oppositionen.
I arbetet med turlistan hade vi tre verktyg att använda som vi hade slipat upp lite under tiden. Det ena var möjligheten att sätta in pauser i arbetet, det andra var en arbetstidslagstiftning och det tredje var de ekonomiska ramarna. Det var i princip de verktyg vi hade för att försöka skapa ett fungerande trafiksystem för hela den åländska skärgården.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Problemet med skärgårdstrafiken är ju inget nytt problem, inte dess kostnader och inte de framtida kostnaderna heller. Man kan spå att kostnaderna blir ganska stora. Det är ganska förvånande att man har så lite förankrat bland skärgårdsbor och företag. Även alla analyser angående hur många som reser per tur och allt detta som ska göras nu för att man ska kunna påbörja kortruttsarbete, förs det inte en daglig statistik på hur många som reser på alla färjor så att man har någon sorts grund för allting före? Och inte att man ska börja nu när man har vetat att problemet har funnits under så lång tid.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Ltl Brage väljer nu att prata om kortrutt, turlistor och olika tidsepoker i samma replik. Den rätten har man ju naturligtvis. Jag måste fundera på vilken fråga jag ska svara på.
Vad gäller statistiken så är det här väl egentligen första året som man har en noggrannare genomgång av statistiken. Man har också tagit fram antal lastmeter och där man kan bedöma var det finns möjlighet att skapa utrymme för mera lastkapacitet och var det inte finns. Sedan har vi ett bekymmer att vi de facto inte vet hur det faktiska bokningsläget har sett ut vid varje given tidpunkt, för ett sådant bokningssystem har vi inte. Jag vet inte om det här på något vis hjälpte. Men visst pågår det en dialog. I första hand har vi valt att föra den dialogen med kommunerna som i sina svar även fått samla upp företagarnas synpunkter.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Vi tycker att svaret var dåligt. Spörsmålssvaret, både det skriftliga och det muntliga, fyller inte de krav som man kan ställa här i lagtinget på att en minister ska kunna prestera.
Det skriftliga svaret kombinerat med retoriken är mer eller mindre ett ”klippa och klistra resultat” ur tidigare lagtingsdokument; regeringsprogrammet, tilläggsbudgeten, omställningsbudgeten och kortruttsmeddelandet.
Framförallt fick vi inget svar av landskapsregeringen på hur framtidstron i skärgården ska återupprättas, vilket var en väsentlig del av den frågeställning som en samlad opposition här har ställt.
Det är uppemot hundra anställda i skärgårdsregionen som, åtminstone med det ursprungliga förslaget, riskerar sin försörjning. De fick inget som helst svar av landskapsregeringen om huruvida de kan förvänta sig att deras försörjning är tryggad framöver eller inte. Svaret, både det skriftligt och det muntliga är väldigt mycket en ordlek. Infrastrukturministern hänger sig gärna åt ordlekar.
En sak har varit den många gånger upprepade frågeställningen om parallell trafik. En linje vill infrastrukturminister gärna ha bort, den linjen är en parallell linje till annan trafik och är därmed skadlig och kan tas bort. Men vi har ju väldigt mycket parallell trafik i skärgården, speciellt när vi har två rutter. Framförallt är det förslag till långrutt, som landskapsregeringen ursprungligen gav i slutet på juni, definitionsmässigt en parallell trafik i enlighet med det svenska språket. Definitionen på något som är parallellt är att det aldrig avviker i vinklar från varandra överhuvudtaget. Parallell trafik är två linjer som går längs med varandra exakt eller till och med mot varandra.
Varför sysslar vi med ordlekar i stället för att prata om verkliga behov? Det är infrastrukturministern som har valt att föra den politiska debatten på det sättet. Fullständigt gagnlöst!
Man hänvisar till ett beslut som lagtinget har tagit, därför kunde man komma med det här förslaget. Man hänvisar till statistiska realiteter, att de färjor som har lägst beläggning kan tas bort.
Om man läser landskapsregeringens berättelse 2011 så kan man konstatera att den norra linjen minskar i beläggning med fyra procent. Där föreslår man att man ska lägga in ytterligare en färja, med de skäl som har angetts. På Föglölinjen ska man göra ganska stora nedskärningar. Beläggningen på Skarven har ökat dramatiskt, mycket i varje fall, och där ska man skära ner. Den tvärgående linjen har behållit beläggningen, de tunga fordonen har till och med ökat och den linjen kan man ta bort helt och hållet. Det är svårt att se att handling överensstämmer med ordlekarna som infrastrukturminister för fram.
Det är tyvärr så att förtroendet för infrastrukturministerns sätt att hantera de här sakerna, speciellt i frågan om kortrutt, är allvarligt rubbat. Så är det, jag återkommer till detta i slutet av mitt anförande.
Ska man driva saken så måste man visa ett engagemang. Infrastrukturminister säger att hon har engagemanget, men man kan fråga sig om det är på det viset? Hur ofta har vi sett att infrastrukturministern har stått upp och verkligen drivit på kortruttsprojektet? Nu tänker jag inte på den allmänna retoriken, för det uppstår situationer då infrastrukturministern behöver ta de orden i sin mun, precis så som idag.
Under tre år av ministerskap har inte ett enda nytt kortruttsprojekt kommit igång på allvar. Åva-Jurmo projektet är ett resultat av tidigare trafikminister Runar Karlssons engagemang, vill jag hävda. Besluten om att förverkliga det projektet togs i praktiken då, sedan har ytterligare finansiering av det projektet skötts efter det. Om jag har fel så får i så fall någon rätta mig, men det är i varje fall min bild av det hela.
Däremot driver nu infrastrukturministern frågan om nya fartyg. Helt överraskande, helt plötsligt när alla andra efterhör kortruttsprojekt för att få ned kostnaderna så börjar man utreda nya fartyg. Vad kostar två nya fartyg som rimligen ska vara ungefär i Skarvens storlek? Ja, förmodligen, 15-20 miljoner per styck. Man börjar utreda 30-40 miljoner i nya fartygskostnader med de resurser som man har på trafikavdelningen i form av tjänstemän, konsulter och annat folk. Det är duktiga människor allihop men det uppdraget har de fått politiskt. Hur mycket kan man spara på två nya fartyg? Då ska vi komma ihåg att det är de två nyaste fartygen som man ska ersätta; Skarven och Viggen. Möjligen kan man spara in en person per fartyg, jag säger möjligen det är inte säkert. Det är vackert så. Det blir en inbesparing på några tjänster i förhållande till en satsning på 30-40 miljoner euro. Skarven ska då uppenbarligen säljas eller möjligen inte, det ter sig osäkert. Säljer man Skarven så gör man säkerligen en ganska stor förlust på den affären.
Jag vill kalla Skarvenfrågan för ett centerhaveri. Den förra trafikministern beställde fartyget med bistånd av dåvarande lantrådet Roger Nordlund, nuvarande vicelantråd och finansminister. Det var ett löfte till Föglöborna, det verkställes då. Vi har nu ett fartyg som i något skede fick en överbyggnad som kanske ansågs onödig, vissa ansåg att den var bra. Men nu helt plötsligt dömer landskapsregeringen själv ut sitt eget fartyg. Man kritiserar sitt eget fartyg så att värdet av fartyget förmodligen därigenom också sjunker.
Fokusera på någonting annat, fokusera på kortrutt på riktigt. Bestäm er för nya fartyg den dagen då man vet var rutterna ska gå. Det är ju först då som man kan göra en riktig bedömning av vilken kapacitet som behövs på respektive linje.
Jag kritiserar här ur talarstolen infrastrukturministerns engagemang. Men engagemang finns på annat håll. Det kan ju hända att det som sker inom ramen för sociala medier är något som inte ska ha en direkt inverkan på det politiska beslutsfattandet. Men det ger i varje fall en bild av den drivkraft som ändå finns hos skärgårdsbor i den här frågan och även hos fasta ålänningar. Jag roade mig häromkvällen med att titta tillbaka på den grupp som handlar om skärgårdstrafik och kortrutt på Facebook. Jag tog mig tid att titta tillbaka på engagemanget och räknade hur många inlägg och kommentarer som har gjorts i den här frågan. Jag kom till den häpnadsväckande siffran att det har gjorts 3 640 skriftliga inlägg av många olika människor. Man har uttryckt sin åsikt på olika sätt, precis som det ska vara. En del människor är för kortrutt, någon människa är emot, men de allra flesta har ansett att det är den vägen vi ska gå. Det finns statistik samlat där. Det finns olika förslag på hur man kan spara pengar och var man borde investera. Det är ett oerhört stort engagemang. Jag hoppas att det engagemanget kan kanalisera sig ända in i landskapsregeringens plenisal.
Jag vågar sammanfatta den diskussion som pågår på Facebook. De allra flesta, inte alla, talar för att vi ska sluta med två huvudlinjer genom skärgården och gå in för en huvudlinje med matartrafik i enlighet med behov från huvudlinjen. Det är det sammanfattande resultatet av den diskussion som pågår på Facebook.
Vi liberaler tror också att det är endast då som man kan komma ner till verklig kortrutt. Det är endast då som man kan komma ner i kostnader på allvar, om man kan enas om en enda rutt i stället för två, med matartrafik till en huvudlinje.
Nu är det dags att vi kommer ifrån retoriken. Det är dags att vi verkligen vågar göra investeringar. Det är dags att vi visar ett engagemang för att återupprätta förtroendet i skärgården. Det finns många olika finansieringsmöjligheter. Vi kan söka om extraanslag för att göra de här investeringarna. En sådan diskussion pågår här i lagtinget. Framförallt är det ekonomiskt fördelaktigt att investera bort höga driftskostnader.
Det är bråttom nu. Landskapsregeringen bör för lagtinget, i brådskande takt, kunna presentera i vilken takt man kan komma i gång och i vilken ordning man ska genomföra de här projekten så att man genomför de projekt som betalar sig fortast så att man får en kort återbetalningstid. Det kravet ställer vi på landskapsregeringen att man ska kunna presentera.
Infrastrukturministern nämner att om ingenting görs så skulle kostnadsramen överskridas med 4 miljoner euro. Det kan hända, så sade infrastrukturministern.
Jag menar att det finns anledning för lagtinget och finansutskottet att senare i höst under budgettider titta noggrannare på kostnadsutvecklingen i skärgårdstrafiken. Är det faktiskt så att det bara är bränslet som har stigit? Eller har kostnaderna stigit på grund av fler tjänstemän, konsulter, jurister och annat också? Det hävdas väldigt starkt från landskapsregeringens sida att det är bränslepriset som har lett till kostnadsökningen och därför måste man skära. Det är viktigt att lagtinget kan få en bild av verkligheten.
Jag har vid något tillfälle tidigare nämnt att någon lokalfärjas kostnader faktiskt har stigit från är 2009 med 70 procent ungefär. Den ena färjan är faktiskt den som angör infrastrukturministerns hembygd mellan Lappo, Asterholma och Torsholma. Samtidigt kunde vi läsa i landskapsregerings berättelse att antalet passagerare under 2011 har minskat med 23 procent på den linjen, om jag minns rätt.
Till slut, fru talman, liberalerna hoppas att alla partier ska ta sin möjlighet att uttrycka sina åsikter om skärgårdstrafiken under denna debatt. Det är därför som vi har väckt den här frågan. Vi har den uppfattningen att de flesta partier på allvar har pratat om kortrutt tidigare. Vi hoppas att den åsikten kvarstår hos partierna och vi hoppas att den kan föras fram här idag. Det är vårt mål, vi vill veta om det nya lagtinget står bakom det tidigare lagtingets ställningstagande om kortrutt. Den frågan har aldrig riktigt prövats i det nya lagtinget. Vi ser med intresse emot att få höra vad partierna säger i den här frågan.
Avslutningsvis, fru talman, landskapsregeringen har ännu inte gett sitt slutliga turlistsförslag för år 2013 och kanske för flera år, vilket utlovades redan för någon vecka sedan och vi har inte sett det ännu idag. Det förslag som ges av landskapsregeringen kommer slutligen att avgöra vilket ställningstagande vi tar i slutändan av den här debatten. Det kommer att avgöra i vilken form vi lämnar ett åtgärdsförslag för lagtinget att rösta om. I avvaktan på att landskapregeringen slutför det arbetet så föreslår vi att detta ärende bordläggs till den 7 november. Tack, fru talman.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Tack ltl Mats Perämaa för ditt inlägg. Det är nästan omöjligt att låta bli att notera att den frustration som ledamoten känner över att själv inte vara med i det operativa arbetet i landskapsregeringen sipprar väldigt väl igenom.
Vad gäller de nya fartygen, som vi har resonerat kring, så är det ett absolut behov att nu utreda dem. Det finns också befäst i landskapets budget, och godkänt, att man från lagtingets sida tycker att det är en bra idé. Jag vill gärna fortsätta det arbetet.
Jag noterade också att ledamoten väljer att inte alls kommentera det faktum att den faktiska långrutten i skärgården, i det här fallet till Kumlinge, är mellan Långnäs och Kumlinge, inte mellan norra Kumlinge och Hummelvik.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Som replik på det första påståendet om att jag har en vilja att vara med i det operativa så självklart är det så. Det är väl ganska naturligt att partier i den här salen gärna skulle ha säte i landskapsregeringen för att därigenom kunna bedriva den politik som man anammar och tror på. Det är väl knappast något konstigt med det. Den viljan har jag och säkerligen de allra flesta andra.
Nu är vi tillbaka i ord retoriken om vad som är kortrutt och vad som är långrutt. Faktum är att det raka spåret mellan Hummelvik och Torsholma är ett färjpass på två timmar och 20 minuter. Det är en ordentlig långrutt och det föreslår man att ska göras till en dubbel långrutt. Tvärgående tryggar fiskindustrins transportbehov, vilket det andra förslaget inte gör på samma sätt.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag noterade också att ledamoten i sitt huvudanförande valde att sätta fokus på huruvida jag var engagerad eller inte engagerad i skärgårdsfrågor. Jag tyckte att det var intressant att han valde att lyfta upp just detta.
Vad gäller förslagen om hur vi å ena sidan ska hantera den ekonomiska situationen som vi sitter i nu och det arbetet, och å andra sidan kortrutten så hoppas att jag ska få möjlighet att ta del av lite förslag från liberalernas sida om hur man har tänkt sig de närmaste fyra åren. Vilka goda förslag finns det från liberalernas sida? Jag lyssnar gärna.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Förtroendet är rubbat för infrastrukturministerns engagemang i kortruttsfrågan, vilket jag har sagt tidigare i en debatt. Jag har aldrig ifrågasatt infrastrukturministerns energi som person att jobba med andra frågor. Just i den här frågan finns det något som gör att bränslet inte räcker till. Engagemanget ger inte resultat i verkliga förslag och förändringar i kortruttsprojektet. Kortruttsbeställningen blev en dubbel långrutt. Det måste man bara konstatera.
Vad gäller siffror och nedskärningar så lade liberalerna i samband med tilläggsbudgeten ett konkret förslag på att man nu verkligen skulle komma igång med ett färjfäste på östra Föglö. Vi hade kalkyler på inbesparingarna. Det är konkret om någonting. För varje dag som man skjuter på det här så förlorar vi tusentals euro.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! I sitt anförande sade ltl Perämaa, vilket man nog med fog kanske kan hålla med om, att om vi bara hade en huvudlinje och resten var matartrafik så då skulle det bli billigt och bra. Mellan vilka kommuner och kobbar skulle den här linjen gå? Kan vi få det konkretiserat så är det mycket bra.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det geografiskt nästan självklara blir att Brändö, Kumlinge och Föglö i varje fall skulle beröras direkt av huvudlinjen. Jag menar att Kökartrafiken också måste vara en del av en huvudlinje eftersom man inte bara kan hänvisa Kökar till någon form av matartrafik. Jag menar att Sottunga också skulle vara en del av huvudlinjen genom att färjan skulle angöra Sottunga på ett annat ställe än var färjfäste ligger idag.
Som jag anser, och många andra som har deltagit i debatten på de sociala medierna, så skulle Vårdö vidröras via en matartrafik som förhoppningsvis skulle vara väldigt god och det behovet finns också.
Ltl Barbro Sundback, replik
Skulle då trafiken från norra linjen gå över Kumlinge till Föglö? Är det så det är meningen, och därifrån skulle trafiken matas in till fasta Åland? Eller hur ska man uppfatta det? Jag tyckte att svaret inte var riktigt klargörande. Det är lite pinsamt när ltl Perämaa efterlyser konkretion av kortrutt, långrutt och parallell rutt. Det är lätt att kritisera andra, men konkretisera nu det här förslaget en gång för alla. Ska hela norra linjens trafik över Kumlinge gå till Föglö? Och sedan ska den andra trafiken på något vis gå via Kökar och Sottungatrafiken ska också till Föglö, är det detta förslag som liberalerna lägger?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! En situation när vi har fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland då tror att man kan komma till ett sådant resultat. Men med nuvarande tonnage, M/S Skarven, så är det inte möjligt kapacitetsmässigt. Fram till att den trafiken är såsom den är idag så måste Långnäs vara en ändhamn för huvudlinjen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, talman! Jag tänkte också uppehålla mig vid samma frågeställning som ltl Sundback, huvudlinjen som liberalerna nu menar att ska gå norra delen över Kumlinge, Föglö och till fasta Åland. Dessa tankegångar har moderaterna lite har haft visioner om, den moderata bananen som går från norra delen till fasta Åland.
I de visionerna har vi kommit fram till att det är ett bekymmer så länge man inte tidsmässigt kan ta sig lika snabbt till fasta Åland. Det är en ganska lång process. Hur har liberalerna resonerat? Vi har lite avvaktat med de tankegångarna för så länge man inte kan ta sig tidsmässigt lika snabbt fram så är det ett bekymmer.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det gläder mig att moderaterna kvarstår vid de tankar som man har haft tidigare. I något skede anade vi andra att den moderata bananen skulle tas bort åtminstone ur logon. Men uppenbarligen finns den tanken med i skärgårdstrafiken. Det är bra i sig.
Om man gör förändringar så kan faktiskt någon få det på gränsen till lite sämre. Men med det här förslaget kan förmodligen majoriteten få det bättre. Om Brändöborna skulle åka med bil över Kumlinge och ta färjan vidare, antingen via matartrafik till Hummelvik eller till Långnäs, då kommer de lika fort fram till Mariehamn såsom tidigare.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, talman! Det är glädjande att liberalerna också har tänkt i de här banorna och tittat på den här frågeställningen. Den kan vara relevant längre fram i tiden. Det är svårt att säga nu att man skulle gå in för en sådan lösning, specifikt för att det finns en väldig oro för att den tidsmässiga aspekten inte går att uppfylla. Har liberalerna gått in mera i detalj och tittat på det här? Vi gjorde en ganska djup analys och kom fram till att det är kanske inte detta som vi gör i första skedet. Vi fokuserar nu i första skedet mera på den södra linjen när gäller kortrutt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Om man mäter det här noga så kommer man fram till att för Brändöbor blir den totala restiden lika lång om man skulle ta sig över Kumlinge med bil. Det är till och med så att när man åker via Hummelvik och inte alltid kommer med första vajerfärjan vid Töftö-Prästöområdet så kan man komma fortare fram till Mariehamn än om man hamnar på den andra vajerfärjeturen. Det är ett omak för Brändöborna att man måste köra bil över Kumlinge, det är vi fullt medvetna om. Men å andra sidan har vi kortrutt österut så Kumlingeborna kör bil över Brändö varje gång man ska till Åbo och den trakten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Ltl Perämaa talar om ord retorik. Jag har svårt att förstå hur ålänningarna ska förstå vad vi pratar om här. Det är kortrutt, långrutt, man har slutat med kortrutt och man har börjat med kortrutt. Vi måste göra det tydligt för ålänningarna så att de förstår vad vi pratar om.
Jag vill gå tillbaka till meddelandet som den förra regeringen tog fram. Vi var helt överens om att det är kortrutt som gäller. Vad jag kan förstå är det ett enigt lagting som står bakom detta. Jag har inte fått någon som helst signal om att den nu sittande regeringen skulle ha ändrat på det. De arbetar också efter kortrutt, målsättningen är att sänka kostnaderna genom att minska på antal kilometer som man färdas med färja.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är fullt förståeligt att det kan vara svårt att hänga med i de retoriska svängarna. Jag vill påstå att ltl Eliasson, genom sitt inlägg, mycket är en representant för att bara föra fram en allmän retorik och inte gå in på konkreta saker.
Hur kan det vara på det viset att vi alla 30 här säger att vi är för kortrutt och så föreslår landskapsregeringen dubbel långrutt. Förklara hur detta hänger ihop, ltl Eliasson. Förklara med något annat än att kostnadsramen sätter gränser så att man måste spara pengar nu. Varför inte ändå ta steg mot kortrutt? Varför dubbel långrutt?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Man har i varje fall pratat om kortrutt i 50 år. Alla som har suttit på politiska uppdrag får väl ta ansvar för att det inte har skett i så snabb takt som det borde ha skett. Jag satt med i den förra regeringen i nästan två år så jag har lite insyn. Den här regeringen gör ett antal olika undersökningar som man måste göra. Man måste ta reda på miljöaspekter. Man måste ta reda på hur det är med möjligheterna att bygga på privat mark. Man tar reda på och jämför kostnader. Alla de här undersökningarna måste göras. Detta försöker man göra ordentligt. Målsättningen är att det ska byggas kortare och kortare rutter.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag överensstämmer med retoriken. Det låter väldigt bra. Men i verkligheten föreslår man ett dubbel långruttsystem. Man har för avsikt att det ska gälla i fyra år. Man utreder nya färjor för en summa på 30-40 miljoner euro, utan att man exakt har kunnat konkretisera för lagtinget var man ska genomföra själva kortruttsprojektet.
Hur kan det komma sig att vi alla säger att vi är för kortrutt och sedan ser resultatet ut att bli dubbel långrutt med två nya färjor för kanske 40 miljoner för att trafikera?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Camilla Gunell
Bästa lagting, bästa lyssnare! Det har hela sommaren varit en känslosam debatt om den här trafiken. Jag tror att det är mycket viktigt att vi inte lyfter in meningsskiljaktigheter när det gäller personkonflikter, kommunkonflikter och annat in i den här salen, utan att man talar om kortrutt och långrutt. Ltl Perämaa blandar helt medvetet ihop korten.
Naturligtvis vet vi alla att med kortrutt menar vi ett system med förkortade rutter och vi vet alla som sitter här att det går inte att sätta spaden i marken imorgon. Det vet också ltl Perämaa som satt i den förra regeringen. Trafikavdelningen och dess experter har gång på gång sagt att 70 procent av projektet är gjort den dagen man kan sätta spaden i marken. Den informationen har också ltl Perämaa. Det som man inte sådde igår kan man heller inte skörda idag. Så är det med den här frågan som så mycket annat här i världen. Det arbetet som inte gjordes tidigare gör att vi inte kan börja gräva med några spadar i marken redan nu.
Nu har vi ett kortare perspektiv och ett längre perspektiv. I det kortare perspektivet ska landskapsregeringen lägga fram turlistor för de närmaste tre till fyra åren. Tre till fyra år är viktigt för det skapar en stabilitet, en långsiktighet och en förutsägbarhet hos brukarna om att det finns trafik. Man vet vad man kan räkna med när man ska driva sitt företag, när man ska ta emot turister och allt detta som är viktigt för dem som bor i skärgården.
De frågor som landskapsregeringen nu lyfter fram i svaret, och som även infrastrukturministern var inne på, är att vi inte längre kan hålla på att politikerstyra det här området alltför mycket med olika regionala intressen åt olika håll. Nu behöver vi fakta, siffror, konkreta kalkyler och kunskap om vad som är möjligt och vad som inte är möjligt.
Det som länge har sagts i den här salen är att vi ska investera oss från driftskostnader. Jag tror att alla håller med om att det är klokt. Men kan någon här säga idag vilket av alla de projekt, som har nämnts här genom årens lopp, som är det projektet som effektivast och snabbast sparar in driftskostnader? Då vill jag se siffror på det. Om man vet vilket alternativ som är geologiskt möjligt, vilket alternativ som är det mest miljömässigt effektiva, ja då är det bra. Jag tror att det projekt som har nämnts här gång på gång, Hastersboda, är ett högt prioriterat projekt och det kommer att rulla vidare. Det finns inte någon politisk oenighet om den saken. Men jag vill hävda att fortsättningsvis finns inte det faktamaterial som behövs för att fatta konkreta beslut i de här viktiga frågorna.
Det som nu görs är att få fram det här materialet. Det får man inte fram väldigt snabbt. Här påstås också att landskapsregeringen inte tar några konkreta beslut. Men vi har tagit många konkreta beslut om vilket underlag som behövs för att vi i den här salen ska kunna klubba konkreta investeringsbeslut. Men då måste man veta en hel del saker om geologi, miljöeffekter och ekonomiskt utfall och hur vi på bästa sätt sparar i drift genom att investera.
Vi har också sagt i regeringsprogrammet och i omställningsbudgeten att den här landskapsregeringen är beredd att även lyfta lån för den typen av investeringar som är produktiva och den beredskapen har vi fortsättningsvis. Däremot är ju driften idag ett problem. Det vet också liberalerna som satt i den förra regeringen, det vet att driftsutgifterna ökade från 2010 till 2011 med 15,8 miljoner.
Vi ser nu att om vi tuffar på som tidigare med den turlista som vi har 2012 och vi tuffar över till 2013 så spränger vi ramen med 4 miljoner. Från den här regeringen har vi sagt, från det att vi tillträdde till omställningsbudgeten och till nu konkreta åtgärder, att budget i balans är ett centralt mål. En effektivare samhällsservice i form av samhällsreformen, kortrutt i skärgården och den digitala agendan är mycket centrala och viktiga förändringsarbeten som vi jobbar med kontinuerligt.
Det trafikförslag, som i somras gick ut på remiss till kommunerna, har mött mycket kritik, nästan från samtliga. Det är klart, det är nedskärningar och inbesparingar. Men det är samtidigt något ganska fantastiskt i det här förslaget, eftersom, genom att sätta in fartyg på samma linje som kör från motsatt håll, det sparar pengar. Tro det eller ej! Därför att man få ner övertiderna så pass mycket att det får direkt effekt på budgeten. Vi har nu skapat ett trafikförslag som ännu inte är klart, vilket också ska understrykas. Efter att det här förslaget gick på remiss så har det varit en intensiv dialog och diskussion med berörda kommuner. Det har lagts ner oerhört mycket ansträngningar både hos landskapets egna tjänstemän, hos trafikgrupperna i skärgården och hos människor som har visat engagemang i de här frågorna. Och detta ska tas tillvara och det tas tillvara som bäst. Ett nytt förslag kommer att skickas ut så fort man är klar med siffrorna.
Det kommer också lite märklig kritik om att det ska skaffas nytt tonnage. Det kan ju inte vara en hemlighet för någon att landskapsflottan är urgammal. Vi har kanske tre fartyg som är någorlunda hyggligt moderna. Resten av fartygen är otroligt gamla. Det måste ju vara en del av kortruttssystemet också, för färjor kommer det att finnas, som idag, även i ett utbyggt system. Vi ska ha modernt tonnage med färre besättningsmän ombord och färjor som helst går på miljömässiga drivmedel. Det är ett mål för oss att också hitta en effektivitet i det.
Det här är ju en sektor som har ändrat otroligt. Jag talade i morse med en sjöman som hade jobbat ombord på Kumlingefärjan. Då var besättningen, som gick i två vakter, över 30. Idag är vi nere på besättningar på fyra och fem i manskapet. Skärgårdstrafiken har ändrat oerhört under de senaste tio åren.
Vad är det som ska skapa framtidstro, frågar ltl Perämaa. Det som skapar framtidstro är att den här regeringen gör precis det som vi har sagt att vi ska göra. Vi ska ha en budget i balans, vi ska få ner driftutgifterna inom trafiken och samtidigt är vi också beredda att investera. De investeringarna kommer givetvis så fort vi är klara med underlagen. Men det tar tid, naturligtvis tar det tid.
Det är viktigt att kortruttsinvesteringarna finns på agendan och att vi har sagt att de ska förverkligas. Men det går heller inte att tala om saken, vi måste få fram underlag nu, objektiva siffror och material. Då kan vi komma tillbaka hit, allra snabbast, till lagtinget och föreslå konkreta åtgärder.
Jag vill slutligen säga att den som kritiserar infrastrukturministern för hennes engagemang så tror jag nog att hugger mest i sten. Jag tror inte det finns någon människa som somnar och vaknar med skärgårdstrafiken än vad minister Thörnroos gör. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag tror att det finns en fullständig enighet om kortrutt och att man behöver ha ett långsiktigt och kortsiktighet perspektiv. I det kortsiktiga perspektivet, inbesparingar i turlistorna, så finns det väldigt, väldigt mycket politik. Det finns ju alternativ, det sade lantrådet själv när lantrådet var till Kumlinge i mitten av sommaren. Även från den socialdemokratiska lagtingsgruppen har det hörts sådana tongångar.
När det gäller kortruttsmeddelandet så har det framkommit att man jämförde det med ett smörgåsbord. Men även när man går till ett smörgåsbord så måste man prioritera. Man tar oftast sillen först, inte fruktsalladen. Det handlar om politisk tydlighet, vad ska vi prioritera i kortruttsmeddelandet? Lagtinget vill ha svar och raka besked. Sillen ska det vara!
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Vi får väl akta oss så att det inte blir sillsallad av hela projektet.
Det är ju bra om liberalerna, så fort de klev ut ur regeringsbänken, plötsligt fick precis glasklart för sig vilka projekt man borde ha spaden i marken i. Liberalerna har suttit i regeringen i fyra år, varför har man inte satt spaden i marken Hastersboda om man hade allting klart? Det är naturligtvis så att det här är retorik. Det underlaget är i dagsläget inte tillräckligt. Så fort det är tillräckligt så vidtar vi åtgärder. Det lovar jag.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är nog inte lagtinget och oppositionen som har möjlighet att göra sillsallad, det är landskapsregeringen och majoriteten.
När det gäller trafikpolitiken på Åland så är den nära förknippad med näringspolitik. När man sedan ska skapa framtidstro i skärgården med champagnepengar och flygfält i Kumlinge så blir det lite som att sminka grisen om man inte har en ordentlig trafik.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, kära ltl Sjögren, jag tror att det behövs både och. Det behövs naturligtvis en bra infrastruktur och en bra trafik. Men det räcker inte med det. Vi måste också ha människor som bor kvar i bygderna och som har någonting att leva på. Det här är inte bara enkelriktat. Målet med en levande skärgård berör många politikområden. Här måste vi jobba bredare. Man kan inte hänga upp hela skärgårdens överlevnad på en minister, en enda människa eller ett enda förslag. Här är många beståndsdelar. Landskapsregeringen har försökt i dialog med kommunerna hitta sådant som skapar framtidstro och vilja att jobba vidare tillsammans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag blev väldigt bekymrad när jag hörde lantrådets inledning på sitt anförande. Lantrådet varnade oss för att lyfta in den känslosamma debatt som har förekommit om turlistorna. Med andra ord, den grupp människor i skärgården, som är allvarligt oroade för sina verksamhetsförutsättningar och den hårda verkligheten, och som protesterar och pekar på vilka problem som uppstår med turlistorna, då konstaterar vårt lantråd att det här är en känslosam debatt, den behöver vi egentligen inte lyfta in i den här salen och den behöver vi inte bry oss om.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Bästa vtm Eriksson, det har jag absolut inte sagt. Jag har sagt att det lönar sig att vara saklig och hålla sig till fakta i den här debatten om vi ska nå några framgångar och samsyn. Åsikterna från dem som är berörda av trafikförslaget är förstås sådana synpunkter som vi efterlyser och har begärt att få höra. Alla är experter på sin verklighet. I kommunerna, Föglö, Kumlinge och Brändö osv vet man hur det fungerar bäst. Naturligtvis är det brukarperspektivet som regeringen är intresserad av. Det är ju därför som vi har det här omfattande remissförfarandet och diskussionerna med berörda kommuner.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Då kommer det att bli mycket, mycket intressant att se det slutgiltiga förslaget på turlistorna. Då kommer säkert lantrådet att se till att brukarperspektivet absolut beaktas så att skärgårdsborna kan vara trygga och lugna att verksamhetsförutsättningarna också kommer att finnas i fortsättningen.
Ett konkret projekt, Föglö, där trodde lantrådet att det rullar vidare. Vi efterlyser att man faktiskt tar tag i de här konkreta projekten och gör de geologiska och miljömässiga undersökningarna. Har man startat det när det gäller Föglöprojektet, alltså Kökartrafiken över Föglö? Det projektet har alla varit eniga om att kommer att spara betydande driftspengar. Har man konkret satt igång något kring det projektet? Kan lantrådet svara på det?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Förslaget på turlistor som blir regeringens förslag har också beaktat brukarna och de synpunkter som har kommit från skärgården, inte alla synpunkter givetvis, det är omöjligt, vilket alla som sitter här vet. Det viktiga är att inte riskera sysselsättning och arbetsplatser. Det är frågor som vi har tagit mycket allvarligt på.
Som infrastrukturministern nämnde så har det upphandlats ett ramavtal kring den här typen av tjänster. Det här är kompetenser som är ganska specialiserade och som inte finns inom den ordinarie förvaltningen. Det handlar om att ta fram den typ av underlag som krävs för det projekt som vtm Eriksson nämnde, men också för de andra projekten. Det är igångsatt och arbetet ska snart rulla igång.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! I ett anförande här någon gång i vintras, i samband med första tilläggsbudgeten, redogjorde jag för inbesparingarna för att bygga till Hastersboda. När man räknade upp södra linjen handlade det om en inbesparing på 25 procent. Då har man fört över resurser till luckor som behövs för att förstärka på andra linjer. Det var ett konkret förslag som pekade på miljoninbesparingar direkt. Som jag hade räknat ut kunde man få mellan sju och åtta miljoners investering. Sedan har jag läst i tidningen att trafikavdelningen har räknat med 9 miljoner, men jag räknade inte med farleder vilket trafikavdelningen har gjort. Det är väl värt att göra en sådan satsning.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Med all respekt för ltl Torsten Sundbloms kunskaper inom det här området så kommer vi att arbeta vidare med det här projektet. Men det finns också aspekter i de här frågorna som kanske inte går att räkna ut vid ett köksbord. Man måste också ta andra analyser i beaktande. Det är precis de analyser som vi nu går vidare med.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Ja, det förstår jag. Vi saknar det konkreta politiska beslutet att nu jobbar vi med det här projektet. Vi kan inte jobba med en handfull projekt på samma gång. Vi tar ett projekt och nu kör vi! Man måste fatta beslutet. Sedan kan man göra allt papperskrig direkt och ordentligt.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Jag noterar ltl Sundbloms förslag till metod.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Alla är överens om att vi ska spara pengar i skärgårdstrafiken, det har lagtinget sagt i samband med omställningsbudgeten, frågan är hur man gör det. Framförallt är det viktigaste att man kommer till en kortrutt så fort som möjligt. Även om är en viss inbesparing med det förslag som ges i långrutt, men när bränslepriset fortsätter att stiga är långrutt ändå ett trafiksystem som man kommer att behöva göra ytterligare åtgärder i. Det är enbart kortrutt som är en långsiktigt inbesparande trafikmodell. I budgeten för 2012 är jag är rätt säker på att det står om Kökartrafiken över Föglö. Det är ett spår av de partier som lade det budgetförslaget. Men ändå har det slutat med att långruttsförslag ges. Nu dröjer det åtminstone till mars månad innan man kan ha utrett ifall man ska gå vidare med något projekt. Inte i den bästa av världar kan någon här hävda att det går fort.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Nej, det är klart att det tar tid. Ska man ha faktabaserade realistiskt genomförda projekt så måste man ta reda på vissa grundläggande elementära saker. Det kan varken ltl Perämaa eller jag ta reda på själva. Det krävs en mycket specialiserad expertis. Nu har infrastrukturminister tagit beslut om att upphandla den expertis som krävs för att komma fram till de konkreta beslut som vi önskar ta. Den politiska viljan, den politiska signalen är ju helt tydlig. Det är klart att vi ska gå den här vägen. Det har vi sagt i regeringsprogrammet, vi har sagt det i omställningsbudgeten, vi säger det här igen och vi säger det i det här svaret. På den punkten behöver ingen tveka.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vi hör vad lantrådet säger, men det finns en tvekan oberoende. Inte har landskapsregeringen beställt geologiska undersökningar av det ställe som anses vara det bästa av många, också av tidigare tjänstemän på trafikavdelningen. Inte har man gått in för att göra miljökonsekvensbedömningar. Vad jag vet så planerar man inte vägarna heller. Det är ju sådana saker som man måste göra och inte utreda eventuella framtida rörelser av passagerare. I och för sig är det säkert intressant också. Men de utredningarna leder inte till resultat i själva kortruttsfrågan. Framförallt leder inte heller planeringen av två nya fartyg på helt andra linjer att vi kommer igång med det praktiska.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, bästa ltl Perämaa, jag tror helt tvärtom. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi nu får fram de material som vi behöver så vi kan fatta konkreta beslut om att bygga kortare färjpass där det är som mest ekonomiskt lönsamt att göra det. Det är också helt uppenbart att vi behöver ett nytt tonnage. Vi kommer att behöva organisera om trafikens struktur med ett bolag, det är också helt klart. Vi jobbar i den riktningen. De beslut som vi har tagit den senaste tiden är mycket konkreta och går alla i en och samma riktning.
Jag tror att det är detta som måste skapa framtidstro i skärgården, att landskapsregeringen jobbar precis enligt det som man har sagt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det som kanske förvånade mig mest, när det här förslaget till turlista presenterades, var att man förstärker de långa rutterna, t.ex. att man på norra linjen kör med två fartyg i stället för ett. Jag noterade att lantrådet sade: ”tro det eller ej, men det sparar pengar.” Lantrådet pratar ofta i sina anföranden om fakta, det måste finnas fakta och det tycker jag att är bra. På vilket fakta baserar man detta? Två fartyg kräver ju ändå dubbel bunker, försäkringar och underhåll med mera. Det är också oklart avtalsenligt om man överhuvudtaget kan lägga in vilopauser under ordinarie arbetstid. Det finns oerhört mycket som talar för det motsatta, att det här arrangemanget blir betydligt dyrare än vad det varit hittills. Vilka fakta baserar man det här på? Inser inte lantrådet att det ligger en hel del i det?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Såtillvida inte ltl Eriksson har annan faktakunskap än den som jag har fått från tjänstemännen på trafikavdelningen som har suttit och jobbat med den här saken, så har vi fått det beskedet, tro det eller ej. Två fartyg kör ju inte hela tiden, utan de kör mot varandra, precis som en färja kör fram och tillbaka så kör de i stället mot varandra. Det betyder att det är på lönesidan som man får ner kostnaderna eftersom övertiden sjunker.
Jag vill påstå att vi idag har ett siffermaterial och en kunskap om kostnaderna per båt, per besättning och per allting som aldrig tidigare har funnits inom förvaltningen. Det är ett bra sätt att börja, så att man vet vad saker och ting kostar.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru lantråd, jag är mycket väl medveten om att dessa våra fartyg ska köra mot varandra. Men oavsett detta så ska man hålla igång två fartyg med underhåll och försäkringar osv. Om jag inte är felinformerad så torde Viggen vara ett av de fartyg som har den sämsta bränsleeffektivitet i landskapets flotta. Lantrådet säger att det är på lönesidan som man ska göra de stora inbesparingarna. Jag har förstått att avtalsmässigt är det synnerligen oklart om man kan lägga in vilopauser under ordinarie arbetstid och kan man inte göra det så blir kostnaderna till och med högre på lönesidan. Nog tycker jag att fakta förefaller vara lite svävande trots allt om man bara har fått besked ifrån tjänstemännen. Har man inte klara och tydliga kalkyler som är pålitliga och gäller?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tycker att vi börjar få riktigt, riktigt bra kalkyler och siffermaterial. Man ska veta att det har varit ett hästarbete att få fram alla dessa siffror. En så genomlyst ekonomisk bild av trafiksituationen har inte funnits genom årens lopp. Det kan hända att om ltl Eriksson har fakta som inte jag känner till och som omkullkastar hela det här resonemanget så då får vi ta en ny diskussion. Men enligt det material vi har och den uppfattning jag har så har vi försökt lansera ett trafiksystem som ändå ska vara hyggligt tillgodosett skärgårdens behov, men till 4 miljoner lägre kostnad än vad det annars skulle bli om man skulle rulla på som vanligt, för det är förstås det enklaste.
Här har vi både tänkt nytt och tagit stora beslut. Vår förhoppning är att det ska landa riktigt hyggligt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Talman! Det mycket riktigt som har sagt från regeringens sida. Man måste jobba både kortsiktigt och långsiktigt i den här frågan. Man jobbar ganska intensivt med det. Det blir alltid en ganska häftig debatt när det gäller sjötrafiken, turlistorna och inbesparingarna.
När vi läser budgeten kan vi konstatera att sjötrafiken är det mest prioriterade momentet de senaste åren. Sjötrafikens driftskostnader har stigit med 15 procent sedan 2010. Det är betydligt mera än ÅHS. Jag tror inte att sjötrafiken är missgynnad på något sätt. Trafiken är jätteviktig för skärgårdsborna.
Om vi tittar på det kortsiktiga perspektivet så måste skärgårdstrafiken vara med och spara. Vi har ett besparingsbeting på 20-30 miljoner utgående ifrån årets budget. Infrastrukturministern sade att cirka 3 000 timmar i skärgårdstrafiken ska ner i motsvarande kostnader. Om man räknar ut vad det kan betyda så är det ett par, tre miljoner som ska ner i kostnader, genom att minska driftskostnaderna och öka inkomsterna eller antagligen en kombination av detta. Därför jobbar man nu ganska intensivt och försöker få en så bra trafik som möjligt med de minskade kostnaderna.
Fru talman! Det viktiga är det långsiktiga perspektivet, kortrutt som man har pratat om i många år. Man har i och för sig uppfyllt detta ganska långt. Vi vet ju hur det var på 70-talet när det började mest intensivt. Det har gjorts mycket stora satsningar och bra projekt som har betytt kortare rutter. För varje projekt som man gör så ju svårare är det att gå vidare. Det finns projekt i kortruttsmeddelandet som gjordes 2005 och som nu senast 2011 lades fram, och som mycket kompletterar varandra. Där har man visat vilka projekt som man skulle kunna ta. Jag har själv varit med och försökt kämpa för kortrutt för Föglö. Vi var så dramatiska att vi ville ha en fast förbindelse till Föglö. Tyvärr föll det på att det inte fanns tillräckligt stöd i lagtinget för det. Jag tycker själv att det var tråkigt. Ser man på tidsplanen så skulle tunneln ha varit klar detta år. När jag ser på den ursprungliga tidsplanen skulle t.o.m. invigningen ha varit i dessa dagar. Men tidsplanen hade kanske inte exakt hållit. Men då hade man i alla fall sluppit diskussionen om höga driftskostnader för Föglö. Man hade kunnat ta sig an det andra. Det är lite tråkigt när man nu får reda på att på Färöarna bygger man tunnlar betydligt billigare än vad våra kalkyler var på i och med tekniken som har gått framåt de senaste åren. Jag vill påstå att det nog var ett misstag som vi alla politiker gjorde då, om jag drar alla politiker över samma kam. Det hade varit en liten besparing i driftkostnaderna, det är helt klart. Men man orkade inte stå emot den här debatten som förekom i media, att tunneln skulle kosta 100 miljoner och 200 miljoner osv. Det är lite tråkigt att vi inte vågar stå upp för projekt som betyder besparingar och som är bra för samhället. Vi måste alla ta oss en funderare på det här, glömma trycket och att inte följa med strömmen. Vi politiker måste lära oss att visa vägen. Om vi inte har förtroendet för den vägen i kommande val så får väl livet gå vidare för oss. De här bör vi alla fundera på.
Nu är Åva-Jurmo på gång. Det är ett bra projekt. Vi får väl se vad investeringskostnaderna landar på. Jag tror att infrastrukturministern kalkylerar runt 4 miljoner för det projektet. Vi vet att det sparar 300 000-400 000 euro. Om vi säger 300 000 så kan vilken amatörekonom som helst räkna ut att det är lönsamt, både vad gäller ekonomin och boendemässigt ute på Jurmo. Det ger en möjlighet att leva på Jurmo i och med att man får bra kommunikationer till sin egen centralort, Brändö och fastlandet. Vi ska verkligen hoppas att man kommer igång. Centern stöder varmt att vi kommer igång rent praktiskt. Antagligen kommer man att börja snart.
I omställningsbudgeten finns också Hastersbodaprojektet. Det är också ett projekt som ska betala sig relativt snabbt. Ltl Sundblom pratade om 7 miljoner. Om det projektet kostar 10 miljoner, så ligger kalkylen på den besparingen på drygt miljonen, kanske till och med upp till 1 1/2 miljon i driftsbesparingar. Där är det också samma sak, vi måste våga driva igenom det fast det blir markägarprotester och det kanske också blir en liten vulgärdebatt i media om att man satsar för mycket.
Med Hastersbodaprojektet finns det förstås ett problem som vi alla också måste vara ärliga med. Det kan betyda något sämre trafik för Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö. Ska man göra så att de få lika bra trafik som idag så kanske besparingen försvinner, i alla fall till stor del.
Vi som är invalda till det här ämbetet måste visa vägen och göra prioriteringar.
Med Hastersbodaprojektet vet vi också att Kökartrafiken med lätthet kan tas över Föglö och med Skarven till fasta Åland. Det behövs inte någon kortrutt eller fast förbindelse för den skull. Skarven har en kapacitet så att den med lätthet kan svälja Kökartrafiken under 10,5 månader per år i alla fall. Sedan kan man från midsommar till sista juli behöva ha lite parallelltrafik på Föglölinjen. Men det är ju en kostnad som kanske rör sig runt 100 000 enligt de här gamla siffrorna som man hade. Dels skulle man spara på trafiken på södra linjen och dels finns infrastrukturen för att få bilarna till fasta Åland. Dels skulle också Föglöborna få bättre trafik för det skulle måste bli något tätare trafik med Skarven. Det skulle bli ett win-win projekt.
Det har ju varit mycket debatt om Skarven under många år. Jag vill passa på att hävda att Skarven är ett utmärkt projekt som passar perfekt till dagens rutt. Det finns till och med svenska sjöfartstidningar som har skrivit om det och som inte alls är lika jäviga som jag eller någon annan. Man anser att skarven är utmärkt. Skarven har till och med skapat fyra, fem arbetsplatser i skärgården genom att man har ett café ombord. Att man kan skapa så många arbetsplatser är inte så dåligt. Många här i talarstolen tycker att man borde skapa arbetsplatser i skärgården. Här har man faktiskt gjort det. Det kostar säkert lite extra att investera på en sådan färja, men vi vet vad det kostar att få en eller två nya arbetsplatser, det är inte heller billigt. Jag vill nog påstå att Skarven är ett bra fartyg och den är på rätt rutt. Sedan kan Skarven sättas in på andra rutter om det blir kortare förbindelser för Föglö, då kanske det måste vara en annan typ av färja. Jag är väl kanske lite färgad i den frågan, men jag vill ha det sagt och passar på nu när jag står här uppe.
Det tredje projektet i omställningsbudgeten, som man kanske också borde prioritera framom annat, är en bro till Vårdö. Där pratar man också om att den ska spara pengar, men det gör den inte om vi ska vara riktigt ärliga. Om man bygger en bro som är 20 meter hög, för att segelbåtar och andra ska kunna köra där under, så är det ett projekt på 20 miljoner. Då är det svårt att räkna hem det med dagens trafik. Man kan räkna hem det med att framkomligheten blir betydande för Vårdöborna.
Med dessa tre projekt; Åva-Jurmo, Hastersboda och bro till Vårdö så skulle vi ha projekt på 35 miljoner som skulle betala sig själv om vi går till banken och lånar pengar, amorterar och betalar räntor. Driftsinbesparingar skulle räcka till amorteringar och räntor.
Vi måste här i salen försöka hitta en enighet. Inte hinner vi inom den här mandatperioden bygga det här. Det kan komma nya människor efter valet och då kanske det finns andra åsikter. Då kanske man igen börjar med nya projekt. På det viset håller jag med om att det känns lite frustrerande, men det är vardagen som vi lever i. Vi har svårt att kunna göra någonting åt det om vi inte försöker hitta gemensamheter i det här. Det var allt, fru talman, tack.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! När jag i mitt första anförande pratade om bristande engagemang så gällde det i synnerhet inte ltl Runar Karlsson. Jag har personligen, genom åren, sett det som starkt av ltl Karlsson att driva tunnelfrågan till det beslut som sedan kom att man inte skulle förverkliga den. Saltviksbo och fast ålänning som ledamoten är kanske man kunde tycka att det inte finns behov för honom att ta strid för skärgårdsfrågor. Men ledamoten gjorde det i varje fall. Jag tycker, precis som ledamoten beskriver det, att det var synd att projektet inte förverkligades då. Jag tror också på att tunneln skulle ha varit en avgörande bit i utvecklingen av skärgårdstrafiken om man skulle få bort en linje med en stor kostnad.
Jag hoppas att vi någon dag ska kunna enas om att försöka gå vidare med ett sådant projekt.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag får tacka för de värmande orden. Ibland blir det så att man som politiker lite ger upp och tänker att nu får det vara. Men ibland så poppar det upp igen, viljan att göra någonting gjort klokt, som man åtminstone själv tycker. Jag tycker att ltl Perämaa och jag har samma åsikter i tunnelfrågan. Vi får väl försöka nu för Ålands bästa driva det här tillsammans med alla andra. Jag tror fortfarande också på det projektet. Vi ska komma ihåg att i Norge har man lika många tunnelkilometer som vi har landsvägar på Åland. Det skulle man ju inte ha om det var så eländigt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag tycker att tunnelfrågan igen blir allt intressantare i relation till att landskapsregeringen nu planerar för ytterligare en ny färja på den här linjen. Om fartyget ska vara lika stort som Skarven så kommer det att kosta mellan 15-20 miljoner euro.
Det har pratats om att tunneln kan kosta 50-60 miljoner euro. Men det steget vågar man inte ta, men ytterligare en investering av en färja går det lätt att besluta om att man ska gå vidare med. Jag tycker att saken bör tas upp till diskussion på nytt.
Det var intressant det som ltl Karlsson sade om Töftöbron. Det är kunskap som vi i lagtinget inte har fått oss till dels tidigare. Bron behövs säkert. Det skulle vara väldigt bra för Vårdöregionen. Men uppenbarligen hör det till de projekt som inte är särdeles lätt att räkna hem, åtminstone inte i första skedet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Om det ska bli en ny färja på Föglölinjen eller inte hänger väl mera på om man bygger en riktig kortrutt till Föglö, om det blir ett pass på tio minuter eller kanske till och med linfärja. Men som det ser ut idag kan jag väl inte tro att det ska vara möjligt eller att man ens skulle vilja göra det. Men jag har inte de senaste kunskaperna på området.
Angående tunneln och driftskostnaderna så när jag började som trafikminister 1999 så kostade bränsle 17 cent per liter, idag är vi uppe i runt 70 cent per liter. Ingenting säger att den kurvan bryts utan den fortsätter. För varje dag som går så skulle tunneln ha betalat sig allt mera. Det är den krassa verkligheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag ska också lite rosa ltl Karlsson för engagemanget tidigare i tunnelfrågan. Det var bra, det är synd att det havererade. En viktig sak är tunnel eller fast förbindelse till Föglö, sedan finns det en annan viktig sak som vi skulle kunna påbörja nu om vi hade haft tunneln byggd såsom ltl Karlsson planerade under sin tid, vi skulle då ha bundit ihop Kumlinge och Lappo. Bästa effekten för nästa tunnel är där.
Angående Hastersbodaprojektet så i mina uträkningar skulle vi flytta Sottungatrafiken till tvärgående och då är det nödvändigt att tvärgående fungerar, då hade vi kunna reda upp det. Jag hade fört pengar till detta när jag sade att det var över en miljon inbesparing, då hade jag redan tagit av inbesparingen för att bekosta luckorna som uppstod.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Man kommer lätt in på detaljer. Med Sottunga, Kyrkogårdsö och Husö så är problemet österut. Idag ligger holmarna som ett pärlband och man kan hoppa på färjan och åka, men sedan måste man ta en liten krok för att komma österut om man ska via Hastersboda sedan till Osnäs. Det kan bli något sämre åt det hållet åtminstone. Vi kan inte trolla heller. Vi kan inte flytta på öarna, de finns där de finns och vi måste göra det som är bäst för den största delen i alla fall.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! I den åländska skärgården har vi också öar som har mindre lokalfärjor. De öar som finns mellan Kökar och Sottunga kan man nog också reda upp. Sedan man får man lasta om till en större färja när man far vidare.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det blir en liten dialog mellan mig som stöder regeringen och liberalerna i oppositionen där vi har en samsyn ganska långt. Det är jättebra. Vi måste försöka åt det hållet när det gäller de stora projekten fast vi må ha olika åsikter. I de här projekten som är livsviktiga för skärgården så borde vi nog bestämma om vi ska bygga någonting, var vi ska bygga eller om vi inte ska bygga någonting. Vi borde få ett gemensamt beslut om det. Vi vet aldrig hur regeringen ser ut efter tre år. Här skulle det vara viktigt att vi glömmer detta med opposition och regering och besluta tillsammans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson sade att politiker ska visa vägen och det håller jag helt med om, och att man bör göra det i stora frågor. I det här fallet nämner han också tunneln till Föglö i samma sammanhang. Jag håller inte riktigt med om att det inte var ett klokt beslut som det förra lagtinget tog. Även om jag själv inte var med så tycker jag att det lagtinget tog ett klot beslut att lägga tunneln på is. Särskilt med beaktande att visa vägen ner i tunnel och där vi ser ljuset, men vi vet inte var ljuset är. Är det ett tåg som kommer emot eller är det andra sidan? För det finns inga avancerade beräkningar gjorda på om det faktiskt sparar driftskostnader i längden. De är ganska osäkra. Man kan inte säga att det har gjorts några avancerade beräkningar, tycker jag.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Nu går jag i polemik med dem som vi ska regera med och det ter sig lite märkligt, men så kan det vara bland.
Jag vill nog påstå att det var nog inte ett tåg man möter utan det är nog ett ljus på andra sidan. Jag vill påstå att om man har drygt 600 kilometer tunnel i Norge så vet man nog vad det kostar och vad driftsinbesparingarna blir. Det kan inte vara så att vi måste bygga en tunnel för att sedan få reda på vad det kostar och vilka driftsinbesparingarna är. Vi måste ju se vad andra har gjort och applicera det på Åland.
Jag pratade med Färöarna förra veckan och när man fick deras pris så var det betydligt lägre än vad vi kalkylerade med. Det var deras verklighet.
Det handlar också lite om vi vill ha en levande skärgård eller inte.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, talman! Det är säkert sant att man har räknat på detta på Färöarna. Men man kan inte bara se bakåt och titta på hur andra gjort. Man måste också se framåt. Vad har vi för räntenivåer i samhället och hur ser förhållandena ut här?
När det gäller räntesats kan det skilja enorma belopp för 70-80 miljoner eller mera. Räntesatsen har en oerhörd betydelse för investeringskalkyler och också vilken metod man använder när det gäller investeringskalkyler. Jag tror att det behöver göras ganska ordentliga beräkningar före jag är övertygad om att det faktiskt ger de inbesparingar som ledamoten hävdar.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag vet inte vad ltl Petri Karlsson menar med ordentliga beräkningar. Det gjordes beräkningar som visade att man kan gå till banken idag och låna och binda upp lånet ganska långsiktigt med en fast ränta. Nog går det att göra analyser och beräkningar. Men det är väl som med allt annat, t.ex. att bygga nya Godbyvägen, hur kan man veta det på förhand, på 80-talet? Vi måste ju tro på någonting också. Men har vi olika åsikter så har vi olika åsikter och det ska respekteras förstås. Jag hävdar fortfarande att det hade varit ett bra projekt om tunneln hade blivit byggd. Jag behöver inte ha rätt men det är i alla fall min åsikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Vi delade verkligen frustrationen ltl Runar Karlsson och jag i den regering som fick lov att lägga det här projektet på is. Tongångarna, diskussionen och lite att motsättningarna kom upp i samhället och så lyssnade man för mycket politiskt på det. Just detta att våga stå upp när man politiskt har fattat ett beslut och gå in för en linje är nog väldigt viktigt för en hållbar långsiktig politik. Jag tror också, precis som ltl Runar Karlsson, att det skulle ha varit en viktig pusselbit i skärgårdstrafikpusslet om vi skulle ha haft tunneln på plats idag. Nu pratar vi om Kökartrafiken över Föglö och det skulle säkert också ha varit på gång om man hade kommit igång med tunneln.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! När det blev lite turbulens i det här tunnelprojektet så gjordes kanske inte allt exakt rätt juridiskt, det är möjligt. Det var ju ganska komplicerat, man gick lite fel vägar, vilket infrastrukturministern också sade. Det är möjligt att man gjorde så, men för den skull så går det väl att försöka igen någon gång. Om det blir på den där platsen eller inte är en annan sak.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tror att Föglö och även Kumlinge blir lite som navar i skärgårdstrafiken. Man måste utgå ifrån att man bygger ihop så långt det är möjligt mellan fastlandet och Föglö för att få flera kommuner över Föglö. Det motiverar andra kommuner att acceptera en sådan trafiklösning.
När det gäller Kökartrafiken över Föglö så är det ett väldigt konkret projekt som vi har försökt trycka på att ska komma igång. Jag hoppas att ltl Runar Karlsson, som ordförande för den största lagtingsgruppen, verkligen ser till att jobba för att det blir konkret, att man börjar med de geologiska och miljömässiga undersökningarna, bestämmer platsen och kommer igång med vägbyggandet. För man behöver börja någonstans oberoende av mera generella allmänna analyser.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Vi vet ju att regeringen håller på med de här olika projekten och jobbar lite parallellt ifall det ena skulle krascha. Det är väl en förnuftig väg. Jag vet av egen erfarenhet att det är alltid enklare att stå här och tycka att man ska bygga det ena och det andra. Sedan är det alltid svårare när man sitter i regeringen och ska genomföra det, för det är många bitar som ska på plats.
Just med projektet Kökartrafiken över Föglö skulle det vara ypperligt med en tunnel i och för sig. Men får vi inte det bästa alternativet så har vi i alla fall det näst bästa i och med att Skarven med lätthet sväljer Kökartrafiken i alla fall under 10-11 månader per år.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Under min tidigare period i lagtinget, 2003-2007, så debatterades Föglötunneln väldigt mycket. Ålands Framtid hade en klar linje om att Föglötunneln bör verkställas för att säkra kortruttstrafiken. Under den förra lagtingsperioden var jag inte var närvarande men då lades hela projektet ner mycket på grund av att det blev lite kalla fötter, kritik från markägare och man vågade inte stå fast vid sina politiska beslut. Jag är glad att ltl Runar Karlsson står fast vid tankegångarna att Föglötunneln skulle ha varit det bästa, det tror vi också. Man måste våga stå fast när man tar svåra beslut, annars blir vi där vi är idag, ingenting händer.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Detta med tunneln har sagts flera gånger, en del stöder tunneln medan andra inte stöder den. Alla har hört min åsikt så jag tänker inte upprepa den.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Fru talman! Det allra viktigaste omedelbara åtgärderna för den här regeringen är att få landskapets ekonomi i balans. Alla sektorer berörs utan undantag, så också skärgårdstrafiken.
Regeringen har begärt in synpunkter på sparbetinget från skärgårdskommunerna. Det har gått ut på remiss och det har varit en bra process.
Det av socialdemokraterna initierade mötet i Seglinge i juli har gett feedback beträffande de lokala synpunkterna på skärgårdstrafiken. Regeringen har lyssnat på kommunernas synpunkter. Det är klart att en sådan här komplex fråga som skärgårdstrafiken är så är det väl en utopi att tro att man ska komma till ett resultat där alla är absolut eniga. Någonstans måste det ske kompromisser.
Vi har erfarit att regeringens förslag till turlistor ligger inom budgetramarna. Det är viktigt att hålla budgetramarna. Lösningen ska gälla för de närmaste tre, fyra åren.
Vad som fortfarande saknas är en masterplan som fastställer hur den slutliga lösningen kommer att se ut. Det pågår en process men vi vet inte hur trafiken sist och slutligen kommer att se ut.
En viktig fråga att förutsättningslöst utreda är frågan om en gemensam ändhamn för norra och södra linjen. Det vore givetvis en stor rationalisering om man hade en ändpunkt för trafiken. En gemensam ändhamn skulle då också ombesörja de lokala behoven av trafikförbindelser. Sådana utredningar aviseras också i regeringens svar på spörsmålet om kortrutt i skärgården. Tack.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Tack för det koncisa anförandet. Jag håller med väldigt mycket av det som sades.
Om jag inte missminner så skrev ltl Fogelström en insändare om hur en masterplan kunde se ut. Ledamoten sade väl någonting om hur den planen kunde utformas. Men i insändaren var det lite mer detaljerat. Kanske ltl Fogelström här i replik lite skulle hinna beskriva tankarna vad gäller masterplanen lite närmare och mer konkret?
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Jag måste erkänna att jag inte är den stora trafikexperten.
När jag satt och tittade kartan så föreföll det uppenbart att man borde titta väldigt noggrant på möjligheterna att dels förbinda Seglinge med Kumlinge och sedan dra trafiken över Kumlinge, Seglinge och sedan till en ändhamn, det möjligt att det är Långnäs. Men det föreföll mig då att Hummelviks hamn faktiskt inte riktigt är motiverad.
Jag håller med om resonemanget att den planerade bron mellan Prästö och Töftö svårligen kan motiveras ekonomiskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Frågeställarna i spörsmålet blandar ihop kortsiktiga insatser och långsiktiga åtgärder. Man försöker retoriskt koppla ihop långrutt med kortrutt. Det är ju egentligen två helt olika saker och handlar om två helt olika tidsperspektiv. Jag skulle hellre kalla det för att man på kort sikt, d.v.s. nästa budgetår, tar ansvar för ekonomin och likadant på lång sikt tar ansvar för ekonomin genom att med kortrutt skapa förutsättningar för en livskraftig skärgård.
Först ska jag resonera lite kring den kortsiktiga biten, som spörsmålsställarna gärna vill kalla för långruttssatsning och sen ska jag prata om den långsiktiga delen som ju är kortrutten.
Nåja, det kortsiktiga först: Allt sedan landskapsregeringen lade sitt förslag till omställningsbudget, har det tydligt framgått att åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för trafiken med motsvarande ca 3000 körtimmar inför nästa år. Detta behövs för att kunna uppnå vårt mål om en budget i balans. Särskilt har skärgårdstrafikens bunkerkostnader och övertidskostnader blivit överstora. Utöver minskade kostnader krävs också att inkomsterna för trafiken ökas. Alltså, vi ska också öka inkomsterna genom avgifter, men att tro att enbart det räcker är en utopi. Det går inte. Kostnaderna måste också ner.
Vi i den moderata gruppen konstaterar att landskapsregeringen lagt ett grundförslag till tidtabell. Det här grundförslaget utgör fortfarande en mycket hög procentuell andel av landskapets budget om man ser det ur ett historiskt perspektiv. Trots det tycker vi att det är tillräckligt eftersom det resulterar i en rimlig besparing och att omställningsbudgetens mål om minskade kostnader uppnås.
Samtidigt har inte förslaget ristats i sten, utan man har gett kommunerna och andra möjlighet att komma in med synpunkter på förslaget och förslag till alternativa lösningar. Om det kommit in alternativa upplägg för trafiken som är praktiskt genomförbara till nästa år ska naturligtvis även dessa övervägas. Viktigt är då att dessa alternativ beaktar helheten i trafiken och att slutresultatet leder till att ungefär motsvarande minskningar av kostnaderna uppnås. Vi måste få maximal kostnadseffektivitet med bästa möjliga trafik för hela skärgården inom den givna kostnadsramen.
Idag finns ingen riktig tvärgående linje utan vi har tre parallella linjer som går till och från fasta Åland. Den moderata gruppen anser också att det nu utsända grundförslaget kunde kompletteras med en riktig tvärgående linje eftersom den kommande kortruttsmodellen också bör ha i åtanke att koppla samman norra och södra skärgården. En riktig tvärgående blir det om den går mellan Kumlinge och Föglö.
Talman! Nu till det lite längre tidsperspektivet: Den trafiksatsning i vår skärgård som inleddes på 1960-talet har inte kunnat bryta trenden med en konstant avfolkning av skärgården. Befolkningsmängden sjunker konstant i skärgården trots att Ålands totala befolkning ständigt ökar.
En omstrukturering av skärgårdstrafiken till kortrutt är inte bara nödvändig av ekonomiska skäl, utan det är också en avgörande näringspolitisk satsning för Åland och för att skapa hållbara lösningar för fast bosättning i skärgården. En skärgård utan fast bosättning är bra mycket fattigare. Utgångspunkten måste vara att skapa grundförutsättningar för att inte bara leva, utan att skärgården får egen livskraft. Det ska till exempel gå att starta och driva företag i skärgården, som på övriga Åland. Infrastrukturfrågan är därför mycket central. Kortrutten är en ödesfråga som jag ser det. Under investeringsfaserna i kortrutt skapas också en form av högkonjunktur i skärgården som sannolikt ger massor av positiva effekter. Det här anser jag är att ge framtidstro till befolkningen i skärgården, något som också frågeställarna i spörsmålet efterlyser.
Så utöver arbetet att på kort sikt minska kostnaderna för driften av skärgårdstrafiken måste arbetet med att skapa en ny långsiktigt hållbar struktur på trafiken fortsätta. Vi tror inte att man bara kan spara sig ur problemet och till stora delar ligga kvar i dagens upplägg och trafikstruktur. Det blir för dyrt ändå i längden och trafiklösningen är både ineffektiv och miljöbelastande till sin grundstruktur. Investeringar som leder till kortare och driftsekonomiskt billigare trafik måste successivt genomföras under perioden. Helt i enlighet med kortruttsmeddelandet och regeringsprogrammet.
Vi i moderata gruppen menar att investeringar som leder till att trafiken från Kökar till fasta Åland leds över Föglö är bland det viktigaste i detta sammanhang. Där finns också de största chanserna till goda inbesparingar. I omställningsbudgeten fanns dessa investeringar med och från vår sida kommer vi att aktivt stötta regeringen i detta arbete så att byggandet kan starta så snart som möjligt. Effekterna på driftsekonomin från kortruttsinvesteringarna kommer inte att slå igenom förrän tidigast i slutet av denna eller i början på nästa mandatperiod. Därför måste vi också ta till andra mera kortsiktiga turlisteförändringar för att hejda att de totala kostnaderna för trafiken skenar i höjden. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Det var ett bra anförande av ltl Carlsson. Det är mycket här som vi har en samsyn i.
Angående den tvärgående linjen och med tanke på trafiken över Föglöfjärden från Föglö så bör nog tvärgående linjen fortfarande gå till Långnäs för att inte skapa klumpar och anhopningar i trafiken. På den punkten vill jag lite försöka påverka ltl Carlsson om han kan tänka om.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, talman! Vi har en begränsad pengapåse och vi måste se till ekonomin. Det finns nu ett förslag där det inte finns någon linje alls som går från Kumlinge till Långnäs. I det här fallet så jobbar moderaterna aktivt för att vi ska ha en tvärgående linje som går mellan Kumlinge och Föglö för att ha kvar en sammanlänkande trafik mellan södra och norra skärgården.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Ja, när vi har förbättrat trafiken mellan Föglö och fasta Åland. Men de trafik vi har de närmaste åren, innan vi hinner få förbättringar, så bör färjan gå från Snäckö via Överö till Långnäs. Annars skapar vi trafikklumpar i Degerby och det ska vi heller inte göra.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Som jag nämnde tidigare så har vi en begränsad mängd pengar. Jag vet inte hur den kostnaden ska rymmas in inom ramen. Men finns det ett förslag där den ryms innanför ramen så får man överväga det också. Som jag ser det just nu så finns inget sådant förslag och inte de pengarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Kortruttsprojektet är ett långsiktigt arbete. Således bör det finnas en långsiktig tanke med varje enskild åtgärd som vidtas. För att kunna arbeta långsiktigt krävs det därför först och främst en långsiktig vision av hur rutterna ska se ut. Och den visionen har vi ännu inte sett från landskapsregeringens sida.
Ålands Framtids vision är att vi succesivt ska röra oss mot ett kortruttssystem, och i det sammanhanget vill jag särskilt understryka ordet succesivt. Vi tycker att varje förändring som görs idag av turlistorna i skärgårdstrafiken borde röra sig mot ett kortruttssystem. Inte tvärtom såsom det ser ut att bli idag.
Regeringen verkar på något sätt ändå ha förstått det här för man skriver i sitt svar på spörsmålet att ”trafiken ska planeras långsiktigt och fleråriga turlistor införs.” Det ser vi som positivt. Men vi ser inte att det remissförslag som gick ut i somras rör sig mot ett kortruttssystem, utan snarare tvärtom.
Jag ska försöka exemplifiera med ett tydligt exempel. Om man idag är snickare på Kökar och vill ta sig till Brändö för att utföra ett jobb, så med det nya förslaget så måste man resa i åtta timmar från Kökar till Brändö, om man åker med södra linjen runt fasta Åland och tar norra linjen. Det är lika länge som det tar att åka över till Finland. Det är på något sätt konkret och lite talande vart vi rör oss med kortruttsarbetet.
Ålands Framtids vision är att vi med skärgårdstrafiken ska göra det möjligt för företagare att röra sig mellan skärgårdskommunerna snabbt och effektivt. Vi frågar efter ett flexibelt trafiksystem där både snickare, fiskbilar och turister ska kunna röra sig snabbt och enkelt åt alla håll. Det måste ju vara den långsiktiga visionen.
Därför anser vi det lite förvånande att man tar bort att den tvärgående linjen. Till och med namnet visar att linjen går på tvären och inte parallellt som landskapregeringen försöker få det till när man säger: ”Landskapsregeringen föreslår att förändringarna i turlistorna görs så att parallelltrafiken minskar.” Det är ju inte någon parallelltrafik. Tvärgående linjen, det säger sig självt, anser åtminstone vi.
Tvärgående linjen är faktiskt den rutt som enklast kunde göras om till någonting som liknar kortrutt genom att låta den sluta i Överö. Det är ju roligt att moderaterna verkar ha inspirerats av Ålands Framtid som framförde denna tanke under en presskonferens i augusti. Moderaterna verkar också jobba i den riktningen. Vi tycker definitivt att landskapregeringen ska titta på det. Vi har inte tillgång till det underlag och material som landskapregeringen har. Funderar nu på det här, för det är i alla fall ett sätt att knyta ihop den södra och den norra skärgården, till skillnad från att ta bort den tvärgående linjen som man har valt att föreslå nu. Vi tycker definitivt att man ska överväga och titta på vad detta kunde innebära. Det är åtminstone ett konkret och konstruktivt förslag från vår sida att försöka få ner kostnaderna utan att förstöra kopplingen mellan södra och norra skärgården.
Vad vill Ålands Framtid annars på kort sikt med skärgårdstrafiken? Vi försöker alltid vara konstruktiva och komma med konkreta förslag som landskapregeringen givetvis gärna få ta till sig och göra verklighet av.
Ett förslag som vi har lyft fram flera gånger är att utreda taxfree mellan Kökar och Galtby. Få det svart på vitt en gång för alla, finns det möjlighet att ha taxfree på den linjen? Det har man aldrig tittat på tillräckligt noga anser vi. Det är någonting som man måste lyfta upp och verkligen utreda en gång för alla. Det skapar privata incitament att komma in och ta över driften för åtminstone den delen av skärgårdstrafiken. Jag tycker att man borde titta på det. Det är självklart inte landskapsregeringen som ska driva något taxfreeföretag mellan Kökar och Galtby. Man ska ta in privata entreprenörer som kan driva den här rutten mot att få sälja taxfree på sin båt. Det är möjligt idag i flygtrafiken mellan Finland och Åland. Varför är det inte möjligt till sjöss? Det undrar åtminstone vi ifrån Ålands Framtids sida. Utred det!
Ser man till realiteterna, före vi har fått vår kära taxfree mellan Kökar och Galtby, så tycker vi att man ska låta södra linjen ha Kökar som ändhamn vintertid. Vi har svårt att se nyttan med att ha två färjor som går från två olika ställen till Finland. Vi tycker definitivt att det här är ett sådant förslag som på basen av beläggning och realiteter talar för att man vintertid kan gå ner i den trafiken. Då kan man istället hålla kvar Ejdern på den tvärgående linjen och köra Gudingen och Skiftat på södra linjen och låta den sluta i Överö, helst så att tvärgående linjen kan kombinera med södra linjen. Då kan man komma norrifrån till Föglö och åka den sista biten från Överö till Långnäs som ett alternativ.
Sist och slutligen är vi positiva till att man ser över avgifterna inom skärgårdstrafiken. Överväg passageraravgifter, rejält högre avgifter för personbilar samt förhandla fram resonliga avgifter för fisktransporterna. Vad är fisktransporterna beredda att betala för att få ha tvärgående linjen kvar? Den linjen är viktig för dem. Det är av högsta vikt att man också ser till näringslivets behov och fiskindustrin som i reella tal, i euron och cent, är viktig för skärgården och den åländska ekonomin.
Hur vill Ålands Framtid att skärgårdstrafiken ska se ut på lång sikt? Hur ser vårt kortruttsarbete ut? Vi tycker att det har blivit dags att sluta utreda och börja förverkliga de projekt som vi verkar vara överens om på basen av debatten bara idag.
Vårdöbron finansierar sig själv, kör igång! Det är bara att bygga! Det har man räknat på och det visar sig att bron sparar in sig.
En smidigare trafik mellan Föglö och fasta Åland, antingen ett tunnelalternativ, som jag personligen tycker att är bra, eller ett kortare färjpass med utbyggda bankar. Det här är en nyckel i skärgårdstrafikens framtid om vi ska leda mera trafik över Föglö. Ska det gå smidigt så behöver det gå smidigare också i trafiken mellan fasta Åland och Föglö.
Färjfästet på östra Föglö är vi helt överens om, kör igång! Jag personligen tycker att man borde se på alternativet där man har ett dubbel färjfäste där både dagens Kökartrafik och tvärgående linjen kunde komma in samtidigt. Tittar man på sträckan mellan Algers och Sottunga och sträckan mellan Överö och Sottunga så är den nästan exakt lika lång. Det skiljer mindre än en kilometer. Fundera på det. Då slipper man investera i ett nytt färjfäste på Sottunga, man kan köra samma väg upp till Kumlinge. Jag tycker definitivt att man ska överväga det här alternativet. Det fanns inte med i kortruttsmeddelandet, men man har ju utrett vad ett färjfäste kostar. Om man då bygger två färjfästen så att färjan från tvärgående linjen och Kökartrafiken kan komma in samtidigt så kan man åka både vidare till Föglö och fasta Åland men också upp till norra skärgården från Kökar och vice versa. Jag tycker personligen att det skulle vara mycket bra förslag och något som man ska titta på för att komma vidare i kortruttsarbetet.
Sist och slutligen eftersom det här är en viktig fråga för Ålands Framtid, för hela Åland och framförallt för skärgårdsborna, så vill jag understöda ltl Perämaas förslag om bordläggning samt bordläggningstid. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det var väsentliga saker som ltl Axel Jonsson sade och som liberalerna stöder, även det kortsiktiga perspektivet med inbesparingar ska successivt faktiskt stöda kortruttsalternativen.
Exemplet från Kökar var intressant och lika intressant är om man från Sottunga ska till Kumlinge, då måste man fara via Långnäs och upp till Hummelvik, fast man ser Kumlinge från land. Det blir helt vansinniga omvägar. Man kan också fråga sig vad det kostar för miljön. Det är intressant exempel att ta med sig vidare i debatten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det var ett väldigt intressant och balanserat anförande som Ålands Framtids ordförande höll. Jag vill tacka för det.
Många av de synpunkter som fördes fram gör att jag nästan börjar tro att ledamoten har kikat lite i mina papper, speciellt vad gäller färjfästet på östra Föglö som ett gemensamt färjfäste från trafiken både norrifrån och sedan vidare. Det är en intressant idé och den finns nu också med som en del i det fortsatta arbetet. Det är en möjlighet som man också tittar på.
Sedan måste jag avslutningsvis få säga, lite humoristiskt kanske, ta det för vad det är. Men det stod just en ledamot uppe i talarstolen och upplyste lagtinget och regeringen om att man inte behöver bygga Vårdöbron för den är inte ekonomiskt försvarbar. Ltl Axel Jonsson säger nu att man behöver bygga en bro för den är ekonomiskt försvarbar. Jag stöder det sista. Jag tror också det är viktigt att vi bygger nu, inte en ny Vårdöbro, jag handskas ovarsamt med orden, utan en bro över Prästösund.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är trevligt att Ålands Framtid och regeringen är överens i den frågan. Vad socialdemokraterna har fått för sig vill jag inte desto mera kommentera. Men enligt de kalkyler som vi har gjort och tydligen också landskapregeringen så kommer den här bron att spara in sig själv när man får bort vajerfärjan som dessutom sedan kan frigöras till ett annat ställe. Vi ser det som en självklar investering. Vi lade också en finansmotion om detta vid senaste budgeten. Vi vill driva på den frågan. Vi ser gärna att landskapsregeringen får spaden i marken så fort som möjligt när det gäller bron över Prästösund.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag skulle vidare vilja kommentera huvudanförandet till den delen det rör Kökartrafiken till Galtby vintertid. Visst är det så, om man tittar statistiskt sett, att beläggningen är svag, om man bara tittar till beläggningen. Men tittar man till realiteterna, till världen och vad den linjen betyder för Kökarborna och Sottungaborna så är linjen existensberättigande även vintertid, men kanske i någon mindre omfattning än tidigare.
Talmannen
Jag måste påminna om att det blev fel nu när repliken gick mot någon som inte kunde försvara sig. Socialdemokraterna kunde inte i replik försvara sig. Talmanskonferensen har noterat att man måste vara noga med replikerna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Ålands Framtids representant här har svaret på frågorna och det är ju bra. Partiet brukar ju värna om det allmänna och att man inte ska göra av med för mycket pengar. Vilket tak har Ålands Framtid för hela den här lösningen på skärgårdstrafiken? Finns det något övre tak? Man tar Vårdöbron nu, något annat färjfäste sedan och så säger man att det lönar sig för man får ned kostnaderna för driften. Hur mycket är man villig att betala? Förklara gärna detta med Vårdöbron. Hur blir den bron så lönsam om man investerar i den? Löser det kortruttsproblematiken för hela skärgården?
Ltl Axel Jonsson, replik
Ltl Barbro Sundback ska få ett enkelt svar. Vi är beredda att investera där vi ser att investeringarna betalar sig tillbaka inom rimlig tid. Barbro Sundback kan slå upp den finansmotion där vi redogjorde i siffror, år, räntor och alltihop för vad det kostar att bygga Vårdöbron enligt landskapsregeringens siffror, och hur länge det tar att spara in den, enligt de räknemetoder man använder sig av även inom regeringen. Vi från Ålands Framtids sida är beredda att investera för att komma ner i drift.
Om man tittar på ett direkt tak, så kan jag inte ge ltl Sundback något miljonbelopp. Jag ser det som regeringens uppgift att räkna på alla de olika alternativ som fanns i kortruttsmeddelandet och välja ut det bästa och sedan ser man vad helheten blir. Ålands Framtid har ingen möjlighet att kalkylera ut den totala kostnaden för kortruttsprojektet. Det måste regeringen som sitter på all information kunna göra.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tycker att det här sista kanske inte riktigt ändå var att ta ansvar för den här frågan. Det är tydligen upp till regeringen att göra de här kalkylerna. Jag är inte så säker på att här finns en majoritet för att göra sådana enorma investeringar, både i infrastruktur och i tonnage, som många fantiserar om.
Jag sparar tyvärr inte Ålands Framtids motioner så det skulle vara bra om ltl Jonsson presenterar de siffrorna nu så att vi får höra, en gång för alla, hur bra den där investeringen skulle vara.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tyvärr kan jag inte göra det eftersom jag inte har siffrorna, som vi tog fram för snart ett år sedan, i huvudet. Det är enkelt för ltl Sundback att leta upp motionen om hon är intresserade av ämnet. Sedan får hon gärna argumentera emot dem när det blir aktuellt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Englund, replik
Det var i stora drag ett jättebra anförande av ltl Axel Jonsson. Jag ska i alla fall haka på det bästa i det här anförandet. Han nämnde Vårdöbron och det understöder vi givetvis och det vet vi att regeringen också jobbar på. Den betalar sig, det är ett av de bästa projekten, vilket vi kan redogöra för längre fram om det behövs. Men jag tror kanske inte att det lönar sig för alla.
Klarar man inte av att bygga en bro mellan 400-500 meter, så hur ska man klara av det andra? Tack, Axel!
Ltl Axel Jonsson, replik
Det verkar som om ltl Englund har en del arbete att göra i sitt regeringssamarbete. Fortsätt gärna att övertyga resten av vårt lagting här om att det är en lönsam investering.
Ltl Anders Englund, replik
Man jobbar intensivt med det här. Det ska bli intressant att se sedan när man lägger fram allt material. Då kan man först presentera detta fullskaligt. Jag tror att både ltl Axel Jonsson och ltl Anders Englund kommer att vara nöjda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Talmannen påminner titulaturen.
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum 07.09.2012. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till imorgon, torsdag 20.09.2012.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Jag tycker det är synd om majoriteten tänker köra över oppositionen i den här bordläggningsfrågan. Jag tycker att man binder lite ris åt egen rygg.
Vi kan garantera att vi kommer med ett nytt spörsmål. Vi har alltså begärt bordläggning för att vi vill ta del av de turlistförslag som landskapsregeringen ännu inte har kommit med. Jag tycker att det skulle vara synnerligen tråkigt. Men det är upp till majoriteten, vill man köra över oppositionen så gör man det.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Jag ber att få understöda ltl Runar Karlssons förslag om bordläggningstiden tills imorgon, torsdag.
Det är full frihet för oppositionen att komma med nya spörsmål och så tar vi den debatten då.
Talmannen
Ltl Runar Karlsson, understödd av ltl Mika Nordberg, har föreslagit bordläggning till plenum 20.09.2012. Omröstning kommer därför att verkställas om bordläggningstiden.
Den som röstar för ltl Mats Perämaas förslag röstar ja. Den som röstar för ltl Runar Karlssons förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-rösterna resa sig.
Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda beslutat att bordlägga ärendet till plenum 20.09.2012.
På talarlistan finns ännu vtm Viveka Eriksson, lagtingsledamöterna Anders Eriksson, Torbjörn Eliasson, Torsten Sundblom, Tony Asumaa, minister Veronica Thörnroos, lagtingsledamöterna Mika Nordberg, Göte Winé och Karl-Johan Fogelström.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Det här är parlamentarism när det verkliga visar sin dåliga sida, tycker jag. En majoritet har fullständig makt och kan med detta köra över oppositions vilja att få några veckor till på sig att bereda sig inför ett kommande klämförslag.
Landskapsregeringen har hållit på att jobba med förslag på turlistor och nya avgiftstabeller. Vi har ännu inte sett dem. Vi ville se dem innan vi lägger vårt klämförslag. Det blir ju så att landskapsregeringen i år också får göra dubbeljobb så det är upp till majoriteten som har valt det. Men jag tycker verkligen att det är mycket tråkigt.
Den liberala gruppen tror inte längre på infrastrukturminister Törnroos. Vi tvivlar på att ministern kommer att klara av att konkretisera och verkställa planerna på kortrutt. Vi anser att ministern med sitt agerande skapat en stor osäkerhet hos brukare av skärgårdstrafiken och bidragit till att splittring och motsättningar uppstått i samhället när det gäller just skärgårdstrafiken.
Sällan har väl en fråga samlat så stor politisk enighet, alla partier har ställt sig bakom idén att utveckla skärgårdstrafiken med kortrutt. Sällan har en minister haft ett sådant starkt stöd från både majoritet och opposition för att förverkliga ett projekt. Det har formulerats i flera budgetluntor, i handlingsprogram, i meddelanden och i betänkanden. Alltid samma mål, vi ska binda samman skärgården med korta färjpass och vi ska köra bil över land och inte färjor längs land.
Enda möjligheten att trygga transportsystemet i skärgården på sikt är att få ner driftskostnaderna genom en omläggning av trafiken och genom investeringar. Det är investeringar som kommer att löna sig både för landskapets ekonomi och för skärgårdsbornas livsvillkor och verksamhetsförutsättningar. Och så länge inget görs i den riktningen kommer pressen på driftsutgifterna att läggas på inbesparingar i turlistor med försämrade och så småningom obefintliga möjligheter att jobba och bo i skärgården.
Men varför händer inget? Varför har inte mera konkreta steg tagits t.ex. för att förkorta södra linjen så att Kökar skulle köra över Föglö. Det är ju ett projekt som alla partier har gett sitt stöd och som direkt skulle ge stora inbesparingar. Det här är ett projekt som har funnits med i liggande budget och som förra regeringen skrev in i budgeten. Dåvarande regeringspartier tryckte på att man skulle komma vidare.
Är regeringen handlingsförlamad? Är det ministerns tvehågsenhet eller möjligen kanske egna intressen som sätter stopp för verkställigheten? Finns det överenskommelser, kassaskåpsavtal mellan regeringspartierna att vissa delar i skärgårdstrafiksystemet inte får röras. Är det med Kökar som med Hummelvik? Där ryktas det om att man redan i regeringsförhandlingarna slog fast att Hummelvik inte får röras under mandatperioden. Stämmer det? Frågan vi ställt oss mot den bakgrunden är, hur kan man på ett trovärdigt sätt göra en övergripande planering för kortrutt om en av de viktiga nyckelbitarna i skärgårdstrafikpusslet inte får röras?
I spörsmålssvaret, som för övrigt innehåller många runda formuleringar med lite konkret verklighetsbeskrivning, får vi läsa om ”kompletterande utredningar och analyser” om ”förarbete för de djupare analyserna” om ”arbetsgrupp för framtida tonnage” om ”analys som ska ta fram prognoser” och ”att ett ramavtal för projektledningstjänster har upphandlats” sedan ska det ”tas fram upphandlingsunderlag för tekniska utredningar för olika delprojekt”.
Regeringen Gunell gjorde inledningsvis ett stort nummer av att detta var en regering som inte skulle utreda, nu skulle ärmar kavlas upp och det skulle komma att hända så mycket på verkställighetsfronten. Nå, redan efter 10 månader börjar vi se vartåt det lutar. Inte minst spörsmålssvaret är ett bevis på den verkställighet som uteblev och hur obekväma frågor, där det är svårt att nå politisk enighet, begravs i arbetsgrupper och utredningar.
Sorgligt i sammanhanget är att landskapsregeringen i svaret inte överhuvudtaget försökt beskriva på vilket sätt de med mindre pengar ska se till att verksamhetsförutsättningarna i skärgården tryggas.
Landskapsregeringens focus är de ramar som satts upp för budgetarbetet och att lagt kort ska ligga. Men hur tänker landskapsregeringen använda de begränsade resurserna för att ge skärgårdsbor en framtidstro, för att unga människor ska ha en vilja att satsa på skärgårdslivet, för att garantera företag och pendlare en trygghet och att mattan inte dras undan för den egna försörjningen?
Liberalerna tror som sagt inte längre på minister Törnroos förmåga att sköta verkställigheten inom trafikområdet. Samtidigt ställer vi oss frågande till hur de andra majoritetspartierna agerar. Jag tycker att de flesta partier här idag ganska tydligt har klargjort hur man ser på detta med korttutt. Man vill jobba vidare med kortrutt.
Jag uppfattar att majoriteten fast vid förverkligandet av kortrutt. Är partierna nöjda med förhalningar, utredningar och arbetsgrupper. Det är en viktig fråga som jag tycker att regeringspartierna också ska ge ett svar på. Stämmer det att det finns ett kassaskåpsavtal om Hummelvik?
Kan faktiskt moderater, obundna och sossar stöda det långruttsalternativ som presenterats för skärgårdskommunerna och som kommer att cementera långrutt i skärgårdstrafiken?
Våra politiska föregångare har med stor möda byggt upp ett nätverk inom skärgården, förlängt landsvägarna så att man också kan bo i skärgården. I det arbetet har det funnits ett solidariskt tänkesätt. Politiker från olika delar av Åland har enats om att skärgården ska vara en levande del av Åland. Den solidariteten ser jag tecken på att är hotad idag. I den allmänna debatten, nu talar jag inte om lagtinget, finns starka motsättningar och ett allt mer högljutt ifrågasättande av att skärgårdstrafiken upprätthålls. Det är synd. Ministrar och vi lagtingsledamöter har ett stort ansvar att förklara och argumentera för varför en fortsatt solidarisk hållning är viktig för oss alla och för hela Åland. Också mellan olika delar av skärgården finns motsättningar och olika intressen. I turlistspelet har olika skärgårdskommuner spelats ut mot varandra. Genom att söndra kan man också härska!
Nu är det dags för regeringen att få ordning på skärgårdstrafikfrågorna. Landskapsregeringen måste agera utifrån det helikopterperspektiv, som minister Thörnroos påstod att finns som inte vi ser, med hela Ålands bästa för ögonen utan att titta på egna intressen. Ekonomin sätter sina tydliga gränser men inom de ramarna finns det möjlighet att bygga ett trafiksystem som ger skärgårdsborna framtidstro och verksamhetsförutsättningar att arbeta och bo i skärgården. Tack.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Man blir något förvånad över före detta lantrådet Viveka Erikssons brösttoner i den här frågan.
Man skyller nu alla brister i skärgårdstrafiken och att man inte har kommit i gång med kortrutten på sittande regering i allmänhet och på infrastrukturministern i synnerhet. Vad hände då under de fyra senaste åren? Vad hände konkret från det att man perioden innan hade lagt ett kortruttsmeddelande som hade diskuterats och som skulle sjösättas? Det vore intressant att få en liten reflektion också över den delen.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det hände en hel del, bl.a. hade man ganska långtgående planer och hade jobbat ganska mycket med en tunnel till Föglö, men en majoritet drog plötsligt undan mattan. Det var en viktig pusselbit i hela skärgårdstrafikpusslet för att binda samman skärgården, för att få ihop kortrutt och för att få både norra och södra linjen över Föglö. Då måste man ha en fast förbindelse till Föglö, vilket var planen då. Men jag vill påstå att plötsligt började det politiska modet att svaja i den frågan.
Landskapsregeringen lade fram ett kortruttsmeddelande. Landskapsregeringen hade i flera budgeter skrivit om detta. I den sista budgeten som vi lade så fanns det alldeles tydligt skrivet att man skulle gå vidare med Föglöprojektet.
Minister Johan Ehn, replik
Talman! Det var ett intressant anförande. Det var planer, skrivningar och det var planer och det var skrivningar. Vad är skillnaden mot det som man nu försöker anklaga den sittande regeringen för? Jag ser inte skillnaden. Jag hör också till dem som gärna skulle se att vi kom vidare med frågan. Jag tror inte att vi kommer speciellt långt i den här frågan genom att fortsätta pajkastningen som vtm Eriksson nu inleder med att säga att det är nu som den här frågan har gått i stå. Frågan har gått i stå för länge, länge sedan.
Om det var på det sättet att vtm Eriksson, dåvarande lantråd, ansåg att denna fråga hade en sådan vikt då borde man redan då ha dragit konsekvenserna av det dåvarande regeringssamarbetet och lämnat in sin avskedsansökan och försökt bilda något nytt. För det här är inte rent politiskt spel. Det här är att försöka slå blå dunster i ålänningarna och försöka förklara att det någon annan som bär ansvar för att vi inte har kommit tillräckligt långt i den frågan efter att vi har suttit i den här regeringen i ett år.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det har funnits en plan. Det har funnits en strategi som ritades upp av den förra regeringen. Då är nästa steg verkställighet. I årets budget avsattes det medel för att komma igång med Föglö. Liberalerna har gång efter annan pekat på att en viktig driftinbesparande åtgärd är att Kökartrafiken ska köra över Föglö. Vi vill börja se en konkretisering av det. Vi efterlyser att vissa projekt ska börja konkretiseras. Man kommer att ha många projekt framöver, man måste ta dem vartefter och landskapsregeringen måste prioritera i vilken ordning man väljer att förverkliga projekten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Minister Ehn sade att han var lite förvånad. Jag är mycket förvånad över vtm Eriksons anförande. Jag tycker att hon är en balanserad kvinna men utfallet framförallt mot infrastrukturministern tycker jag inte om.
Jag satt med också i förra regeringen och jag vet att det är en svår uppgift. Vi politiker har jobbat med detta ända sedan 60-talet. Den här regeringen undersöker saker och ting, man ta reda på och man tar fram alternativ som man kommer att visa här i lagtinget och sedan ska vi välja. Det är bra. Att ha alla papper i ordning är enda möjligheten att få igång de här projekten.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Under den förra perioden kommer jag väl ihåg våra tvågruppsmöten där vi diskuterade att man måste komma vidare med konkreta projekt. Ltl Eliasson säger nu att man ska ha en allmän analys av helheten innan man sätter igång och det vill ju inte vi, vi vill se till att man faktiskt kommer igång med de konkreta projekten, att man börjar sätta betong på östra Föglö, en konkretisering. För det kommer att ta oändligt många år innan man har verkställt hela kortrutten.
Under tiden ligger pressen på turlistorna. Vi sade väldigt tydligt under den förra perioden att vi då sparade 3000 körtimmar. Vi sade att nästa gång när man ska gå in och spara så då måste det bli omläggning och omstrukturering. Vi kan inte hålla på att nalla på turlistorna.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Ja, det vill vi ju alla. Ett enigt lagting vill arbeta på kortrutten, oberoende hur man försöker bolla med orden. Det vill centern och det vill alla regeringspartier och det vill också oppositionen. Det här som vi håller på med nu, att bolla med ord, tror jag faktiskt är kontraproduktivt. Vi kommer inte vidare. Det här spörsmålet kommer inte att föra fram kortruttssatsningarna en enda millimeter. Det är risk för att det går bakåt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Hur kan ltl Eliasson säga att på grund av oppositionens spörsmål, som är ett instrument för oss att få igång en debatt, att detta skulle leda till att ärendet går bakåt? Efter maktdemonstrationen om bordläggningen så kan det ju förstås vara möjligt att vi också får börja fundera på att vi ska känna oss obekväma så att vi inte vågar väcka något initiativ för det kanske stör regeringen så att det kanske börjar gå bakåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Vtm Eriksson går upp i falsett över att vi röstade om en bordläggningstid. Att man har röstat ner oppositionen har också skett många gånger när liberalerna har varit i majoritet, om man har ansett att det har varit fel. Det är ju fel. Hela det här spörsmålet är ju fel. Det här handlar om helt andra saker än vad som nu är aktuellt. Debatten handlar om de turlistor som landskapsregeringen måste snickra fram för att få ekonomin att gå ihop. Det är kris i ekonomin i landskapet, därför måste man ta de här åtgärderna. Debatten handlar inte om lång eller kortrutt. Oppositionen och dess medlöpare har ju lurat befolkningen ute i bygderna med sin långruttsretorik. Inte är det någon som vill ha det här systemet som vi har idag. Vi vill alla bli av med det systemet och få kortrutt, så fort det bara är möjligt. Men inte går det som en alternativ lösning till de här turlistorna. Det tar några år, bara miljökonsekvensbedömningen, miljötillstånd och vägplaneprocessen kommer att ta tid. Spaden kommer inte att sättas i marken förrän det är klart. Jag tycker att man ska prata om rätt saker i rätt tid.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tror nog att oppositionen förbehåller sig rätten att själva bestämma om vad vi vill prata om i lagtinget. Vi väcker de initiativ som vi väljer att föra fram. Vi förväntar oss då också att vi ska få en ordentlig debatt om det. Majoritetsblocket kan inte stå och säga att oppositionen gör fel för att vi vill diskutera skärgårdstrafiken. Långruttsdiskussionen beror på att man i det här förslaget om turlistorna sätter två parallella färjor på långrutt, istället för att välja att binda ihop skärgården via tvärgående, vilket har kommit som ett mycket bra inbesparingsalternativ. Det skulle leda till de inbesparingar som man har satt som mål. Samtidigt skulle man trygga transporterna internt inom skärgården.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det är alldeles tydligt att man avgör själv vad man tar upp till debatt och hur man vänder på de retoriska begreppen. Det här har ju ingenting med verkligheten att göra. Menar vtm Eriksson och oppositionen att vi inte ska göra någonting åt den befintliga trafiken, utan den trafiken ska få blöda med 4 miljoner i året tills vi kan förverkliga kortrutt? Det är ju så som man måste tolka diskussionen.
Det är kris i ekonomin. Vi måste göra någonting med den befintliga trafiken. Då måste man kunna plocka om byggstenarna så att det blir så bra som möjligt.
Till sist vill jag säga att vi har ännu inte sett det slutliga förslaget på turlistor. I våra diskussioner i regeringssamarbetet har man vänt på alla stenar nu efter remissrundan. Det som kommer ut av den här processen kommer att bli jättebra. På det viset välkomnar jag ett spörsmål om detta i så fall, om man vill diskutera det. Men prata inte om långrutt, ingen ville ha något som heter långrutt. Det är ett retoriskt begrepp som ni har lurat folk med.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Då förstår jag inte varför inte majoriteten kunde låta oss bordlägga det här ärendet för att vi skulle få se det fantastiska förslaget på turlistorna? Jag förstår inte det. Vi har ju för avsikt att komma med ett åtgärdsförslag som beror lite på hur man har omformat turlistorna, men majoriteten vill inte att oppositionen ska få se turlistorna. Vi ska inte ha alla papper på bordet.
När det gäller vad liberalerna och oppositionen vill göra så vill vi också spara inom skärgårdstrafiken. Vi har ju kommit med ett alternativt förslag där man skulle bygga en huvudlinje på tvärgående. Man skulle ta bort den långa rutten på norra linjen. Det är ett förslag som kommer att medföra betydande inbesparingar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Jag försöker i svallvågorna av replikerna förstå vad liberalerna egentligen förespråkar för sorts skärgårdstrafik. Är det en rätt uppfattat att man ville ha det som ltl Perämaa sade, en huvudlinje med matartrafik? Jag förstår att den linjen skulle utgå ifrån Kumlinge, eller är det bara norra linjen som ska gå den vägen? Sedan ska vi ha någon slags kortrutt på södra linjen med Kökar- och Sottungatrafiken som går över Föglö. Är det detta som är liberalernas förslag? I så fall är det inte riktigt samma som ltl Perämaa förespråkade, en huvudlinje med matartrafik. Jag tycker att det skulle vara värdefullt om vi nu skulle få veta vad liberalerna, som kan det här, vill ha.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ett framtida kortruttsystem bygger egentligen på att trafiken går i ett ”J”, från norr över Kumlinge, Sottunga, Föglö och fasta Åland. Men då måste man bygga samman på flera ställen, vilket den här planen långsiktigt går ut på.
Det kortsiktiga inbesparingskravet som finns nu så där bygger vårt alternativ på att tvärgående linjen, som binder ihop skärgården, ska bygga vidare på kortrutten. Vi satsar på kortrutt, vi inleder ett kortruttsarbete genom att köra Brändö, Kumlinge, Långnäs fram till dess att Föglö är mera sammanbyggt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack för det svaret. Jag tror fortfarande att det här inte är riktigt klart tänkt. Jag tror att det i den här frågan finns en intressemotsättning mellan vtm Eriksson och ltl Perämaa. Det är antagligen betingat av lokala intressen. Det är ganska uppenbart, åtminstone om man tittar på kartan, att Perämaas linje är den mest rationella. Sedan finns det starka förespråkare för Föglöalternativet som vicetalmannen tog upp här i samband med tunneln. Är tunneln något som vtm Eriksson ännu drömmer om eller aktivt kommer att arbeta för, eller är tunneln för evigt borta?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Nu vet jag inte vad ltl Sundback säger. Ltl Perämaa och jag är ganska eniga om både det kortsiktiga och det långsiktiga. Jag tror att ltl Sundback måste ha missuppfattat antingen ltl Perämaa eller mig. Vi har en väldig samsyn. Föglö kommer med i bilden i ett senare skede när man har bundit samman Föglö närmare fasta Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det finns ett praktiskt problem, en verklighet som kommer emot ganska brutalt vad gäller vicetalmannens förslag om trafikledningar. Den lyder som följer; den hamn, Snäckö, som vtm Eriksson föreslår här att man skulle använda sig av och dra Kumlinge- och Brändötrafiken över så låter sig svårligen göras. Det beror närmast på att vi inte får in några fartyg i hamnen, bara våra två minsta fartyg. Det är svårt att få 105 000 passagerare över med de två minsta fartygen som har fullt sjå med att klara ungefär 20 000 passagerare.
Sedan är det en annan sak, faktiskt lite rolig med tanke på retoriken i salen, det är att det längsta passet från Kumlinge är Långnäs-Snäckö, som är 18,5 sjömil, medan Hummelvik-Norra Kumlinge är 13,3 sjömil, så det är en riktig, riktig långrutt!
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Hamnen i Snäckö känner vi väl till, den förde vi mycket diskussioner om när vi satt tillsammans i regeringen. Det fanns en begäran om att man skulle åtgärda hamnen så att man skulle kunna använda Snäcköhamnen för alla fartyg. Det har nog funnits med. Frågan är varför det inte är åtgärdat redan?
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Den främsta orsaken att det inte är åtgärdat är för att det är ett projekt som sträcker sig över flera år att få det verkställt med tanke på muddring och annat och det kostar lika många miljoner. Det var väl en av orsakerna, samt att det de facto inte ingår i de framtida kortruttsdragningarna eftersom linjen är tänkt att gå från Simskäla och sedan troligtvis via Sottunga.
Jag upprepar min fråga, om det låter sig göras för talmannen; sträckan Långnäs-Snäckö som är den längsta sträckan, oberoende var man tar iland på Kumlinge på norra Kumlinge eller vid det framtida Bärö, hur kan den sträckan vara så attraktiv? Det är ju en riktig, riktig långrutt. Talar man kortrutt i det perspektivet så är det Överö-Snäckö som man i så fall borde fundera lite vidare på.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Detta med Hummelvik är väldigt intressant. Jag har fortfarande inte fått något svar och nu har inte ministern mera repliker att svara.
Jag skulle gärna höra lite mera om det här kassaskåpsavtalet. Ministern har ju ett anförande senare så då får jag säkert veta det.
Man måste definitivt binda samman skärgårdstrafiken i en rutt. Så småningom när man få lite längre perspektiv så går självfallet all trafik via Föglö, om det då blir Algers eller Överö är väl också osäkert.
Vi har upprätthållit två långa linjer istället för att bygga ihop dem. Jag kan hålla med om vi borde ha byggt ihop linjerna mycket tidigare.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Det har varit en ganska intensiv och hård debatt och en hel del känslor inblandade, vilket man får ha förståelse för. Det berör många regioner och många små samhällen, framförallt ute i skärgården.
Mot den bakgrunden tyckte jag att det var ganska osmidigt från regeringsblockets representanter att rösta om bordläggningstiden. Det är ju de facto förslaget till de nya turlistorna som ligger till grund för hela spörsmålet.
Det är klart att man gärna hade velat invänta det nya förslaget, som i media har aviserats att ska komma, innan man slutgiltigt kan ta ställning till vad det här kommer att innebära. Det förekommer ett maktspråk som jag tycker att är väldigt onödigt, ett maktspråk som vi ofta ser även i utskotten. Det är inget resonemang överhuvudtaget utan det är korta formuläret och majoriteten bestämmer. Det har väl alltid varit så mellan regeringspartierna och oppositionen att det kan vara lite låst. Jag har ändå en viss erfarenhet att vara i opposition och kanske en viss erfarenhet att även vara i regeringsställning, och jag tycker personligen att så låst som det är nu har det nog aldrig varit. Det är synd men vi ska hoppas att det blir bättre.
När det gäller det här spörsmålet så att spara är svårt, infrastrukturminister Thörnroos, det har jag den största respekt för. Alla vill också ha det såsom det alltid har varit, det kan man tycka vad man vill om och det tror jag också att man får ha respekt för.
En sak som jag har saknat i denna debatt är den andra delen av frågan; vad gör landskapsregeringen för att återupprätta den sviktande framtidstron i skärgården som förslaget skapat?
Personligen berördes jag mycket av de tidningsartiklar som publicerades, om bl.a. Kumlingeungdomar som var väldigt oroliga för om de skulle våga bygga och bo i det samhället som de hade tänkt. Det ser jag som ganska allvarligt, speciellt när man pratar om att hela Åland ska leva.
Vad behövs för att man ska få framtidstro? Jag tror att det behövs ett stabilt politiskt ledarskap, det behövs ett förutsebart ledarskap och det behövs ett kommunicerande och lyssnande ledarskap. Jag anser att vi inte riktigt har detta nu. Det kommer alltför mycket utspel som ibland går i den ena riktningen och ibland i den andra riktningen. Det kan ibland vara linbanor som ska gå till öarna istället för skärgårdsfärjor, som vi hörde om i valdebatterna. Ibland ska hela flottan flaggas ut till Sverige med de konsekvenser det skulle innebära och nyss inköpta fartyg ska säljas osv. Enligt mitt förmenande är inte det här ett stabilt ledarskap och det är inte heller förutsebart ledarskap. Jag hoppas att man från regeringens sida kan tänka på det här. För det är detta som skapar framtidstro. Det är heller inte ett kommunicerande ledarskap. Jag hoppas och tror att gemene man nog förstår att man måste spara, men då måste man också kunna kommunicera ut det på ett sätt så att folk förstår vad det handlar om.
Det är många på talarlistan så jag ska inte hålla så långt anförande. Jag tycker att Axel Jonsson från Ålands Framtid hade ett av de mest konkreta och nytänkande anförandena. Jag noterade att ltl Barbro Sundback sade att Ålands Framtid brukar ju inte vilja göra av med pengar, och det var ju bra, då har vi lyckats med någonting som vi vill kommunicera ut.
När det gällde Vårdöbron hade hon en hel del frågor och därför släpade jag upp datorn för jag fick inte ut det på papper. Jag ber om ursäkt för det.
Vi lämnade in en finansmotion i november i fjol, under rubriken kortruttsinvesteringar. Vi ville att man skulle upphandla en förhandsstudie för en fast förbindelse mellan Prästö-Töftö. Vi gjorde en uträkning i den motionen som jag vill hänvisa till som svar på Sundbacks frågor. De här uträkningarna gjordes på liknande villkor som dem som gjordes för Finlandskabel; tre procents ränta de första tio åren och fem procent under resterande tid. Dock förlängde vi avskrivningstiden i det här exemplet i 40 år och uträkningen är gjord som ett annuitetslån. I dagsläget kan man konstatera att den årliga driften mellan Prästö och Töftö har varierat mellan 500 000-700 000 euro per år.
Investerings, kapital- och avskrivningskostnaden för linfärjorna uppgår till en beräknad årskostnad om ca 300 000 euro inklusive räntekostnader. Detta baseras på kostnaden för återanskaffning av en ny färja, uppskattat till cirka 4 miljoner euro, som sedermera har visat sig vara för lågt, och som beräknas ske vart tjugonde år.
Utgående från nuvarande drifts genomsnittliga årskostnad om 600 000 euro och per år, och kapitalkostnaden för linfärjorna, 300 000 per år, kunde landskapet utan inflationsjustering finansiera en bro till en kostnad på drygt 16 miljoner euro. Jag har uppfattat att kostnaderna för en bro, beroende på höjd, är 15-30 miljoner. Jag vill också tillägga, innan jag knyter ihop den här ekonomiska säcken, att man också behöver fundera väldigt noggrant om den här vattenleden behöver vara seglingsbar. Finns det alternativa rutter?
Räknar man dessutom med en inflation på 2 procent som innebär en kostnadsökning av driftskostnaderna med 2 procent per år skulle kostnaden på 20 års sikt stiga till närmare 900 000 euro per år, vilket ger ytterligare marginal. Således kan även en större investering än 16 miljoner motiveras.
Detta var en ganska väl genomarbetad finansmotion, men den finansmotion mötte de öden som de flesta finansmotioner brukar röna, tyvärr.
Jag tror det skulle vara bra för det här parlamentet om vi kunde ha större respekt för varandra när det gäller regeringsblocket och när det gäller oppositionen. Kanske det någon gång också kan finnas någonting vettigt som kommer från oppositionens sida.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Ltl Anders Eriksson säger att turlistorna och den debatten ligger till grund för spörsmålet. Läser man frågan så nämns det ingenting om det, utan det är den här långruttsretoriken som framkommer i frågeställningen. Är det så att man vill ha en debatt om turlistorna så borde man antingen ha väntat med spörsmålet tills turlistorna kommer eller lämna in ett spörsmål som handlar om turlistorna. Då kan vi få en debatt om detta här i lagtinget. Det kanske skulle vara bra för då kan inte oppositionen med sin långruttsretorik undslippa sig det ekonomiska ansvaret för landskapets kassa, vilket man försöker göra nu, när det är kris i landskapets ekonomi, genom att hitta på alternativ som är helt orealistiska och som inte går att genomföra på samma tid som man genomför turlistorna, alltså från nyårsafton. Välkomna med ett nytt spörsmål som handlar om rätt sak när beslutet om turlistorna är taget.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller förslaget till turlistor så var det just detta som skapade den här bristande framtidstron, som jag nämnde i mitt anförande. Det var också en viktig del i detta spörsmål. Det var också en av huvudorsakerna till att jag och Ålands Framtid tyckte att vi behöver ha en sådan här debatt. Vi har ju trots allt varit helt eniga i lagtinget om att kortruttsfrågorna ska drivas vidare i rask takt. Men åren går, utredning på utredning utreder vad tidigare utredning kom fram till.
Ltl Sundman pratar om långruttsretorik, varför skulle det vara någon retorik? Med det förslag som lades fram så slår man ju fast de långa kostsamma rutterna och drar in billigare kortare rutter. Det är ett väldigt, väldigt konstigt sätt att utarbeta turlistorna på just med tanke på att vi alla har varit eniga om att vi behöver jobba vidare med kortrutt.
När det gäller vårt ekonomiska ansvar så tog jag nu igen upp ett tydligt exempel på vilket sätt vi tar ekonomiskt ansvar. Vi visar att de investeringar som vi vill ha kan finansieras.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Ltl Anders Eriksson sade det själv; turlistförslag. Det förslag som har funnits, som har skickats ut och som har debatterats är just ett förslag. Sedan kommer man att ta ett beslut och fastslå turlistorna. Sedan kan man diskutera det i så fall, om man är kritiskt inställd till dem. Men som jag ser det kan man inte diskutera någonting annat än att ramen ska hållas. När ÅHS håller sin ram, så ska inte den här ramen också hållas? Nå, inte enligt oppositionen. Från nyårsafton ska man drömma om att ha något annat trafiksystem på plats. Det är fullkomligt orealistiskt! Sedan pratar man om framtidstro. Det är klart att folk ute i bygderna är oroliga. Men den person som är sjuk och måste vänta sex veckor på en läkare, är inte den personens framtidstro i fara om vi inte håller budgeten? Ja, det är till och med ännu viktigare. Framtidstron drabbas av den här långruttsretoriken, när man slår blå dunster i medborgarna och tror att det finns ett alternativ som går att ta i stället för de här turlistorna då drabbar det framtidstron.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är alltid lätt att på retoriskt maner beskylla andra för retorik.
När det gäller förslaget på turlistorna som skapade den här oron så är det viktigt att man kommunicerar ut varför, hur, när och var och att man lyssnar av de förslag som kommer. När ltl Sundman säger att vi borde ha inväntat det slutliga beslutet, så var det ju precis just det som vi röstade om för ett par minuter sedan.
Det är självklart, ltl Sundman, att ramen ska hållas speciellt när det gäller skärgårdstrafiken likaväl som när det gäller annat. Vi har inte stått och presenterat några drömmar. Om Sundman hade haft vänligheten att lyssna på ltl Axel Jonssons anförande så hade han kunnat konstatera på vilket sätt vi ifrån Ålands Framtids sida ville finansiera möjligheten att hålla tvärgående linjen kvar som vi anser att är viktig. Det tycker jag också att man kunde ha respekt för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Visst har vi en samsyn, ltl Anders Eriksson. Jag tyckte också att ltl Axel Johnsons anförande var väldigt konstruktivt.
Vad sedan gäller den nya Prästöbron, höjden på bron och faret så föregår en dialog med berörda kommuner och även andra att i samband med ombyggnaden av Bomarsundsbron göra den öppningsbar så att man därigenom kan sänka höjden på Prästöbron och också få ner kostnaderna den vägen.
Det som oppositionen väljer att kalla långrutt det kallar vi det smartaste sättet att använda de fartyg, de hamnar och den lagstiftning som vi har tillgängliga här och nu för att skapa mesta möjliga trafik till minsta möjliga peng.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller Vårdöbron så tycker jag att det är väldigt bra om man tittar på alternativ. I den här utvikningen som jag gjorde i vår ekonomiska kalkyl så sade jag att det var bra om man kunde titta på alternativ. Jag har uppfattat att vi från vår sida och ansvarig minister har haft en gemensam syn och det är bra. När det gäller den här viktiga frågan hoppas jag också att vi kan komma bort ifrån det här utredningsstadiet så att vi verkligen får någonting konkret att ta fasta på.
Långrutt, nå, man får kalla det vad man vill. Långrutt har varit vedertaget när det gäller linjerna ut till Brändö och Kökar, åtminstone så länge som jag har varit med i politiken. Det är inte något retorisk som har hittats på nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det var ju väldigt värdefullt att jag fick information om hur man i Ålands Framtid har resonerat och räknat på Prästösundsbron. Det låter väldigt vederhäftigt och bra. Däremot var det lite som jag tänkte; det var bara själva bron det gällde, det gällde inte krav på att bygga ut vägar och Bomarsundsbron osv. Man bygger bort en flaskhals, men det finns flera andra. Min kritik är att det inte finns något helhetsgrepp. Att bygga Prästösundsbron förutsätter kanske att Hummelvik kvarstår som en ändhamn, det har en betydelse. Men om vi inte har Hummelvik kvar? Då har ju bron inte någon betydelse för skärgårdstrafiken och det är väl detta som är det primära i den här diskussionen.
Ltl Anders Eriksson, replik
Bron har ju fortfarande betydelse för Vårdö kommun, det är ofrånkomligt. Vi måste ju ha samma trafik som vi har, om vi inte vill att Vårdöborna ska sitta där de sitter, vilket jag inte hoppas. Kalkylen som jag presenterade, som jag noterade att ltl Sundback sade att var vederhäftig och bra, bygger just på att man skulle bygga mellan Prästö och Töftö. Vi har inte pratat om Bomarsundsbron överhuvudtaget. Men det är säkert något som man kan titta på som ett alternativ. Jag är tveksam till om höjden måste vara 20 meter fri höjd mellan Prästö och Töftö. De alternativen skulle jag vilja titta mera på.
Med dagens färjtrafik mellan Prästö och Töftö så med 16-20 miljoner kunde man få ett nollsummespel. Det är ganska intressant. Den typen av investeringar som man kan räkna hem borde man göra.
Ltl Barbro Sundback, replik
Javisst, men nu diskuterar vi kortruttsystem. Alla investeringar som landskapet föreslår att genomföras syftar ju till att bygga ut det här kortruttsystemet som i sin tur ska minska på driftskostnaderna för skärgårdstrafiken. Om inte Hummelvik finns kvar, vilket vi inte vet eftersom alla omfattar det, då är det här är en annan sak. Det handlar då om att bygga bort det här färjfästet för Vårdöborna och då är jag tveksam till om det inte är viktigare att sätta pengarna till ÅHS kanske.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är politiska prioriteringar som vi förhoppningsvis får göra en dag bara vi skulle få fram lite underlag.
Ltl Sundback ställer hela tiden nya frågor. Nu var det ett kortruttssystem vi diskuterade. Vad vill ltl Sundback själv? Vi har nu i två anförande försökt peka på vad vi vill göra. När man ska ha trafik via både Långnäs eller förhoppningsvis östra Föglö och Hummelvik, så är Vårdöborna oroliga för att om man inte har Hummelvik kvar så finns det inte någon grund för att bygga en bro. Medan jag menar att vi fortfarande måste ha goda kommunikationer till Vårdö. Kan vi bygga bort de driftskostnader som finns där och kan vi få en vederhäftig ekonomisk kalkyl som visar att det här är en investering som vi vinner på så spelar det inte någon roll om alla skärgårdstrafik går via Föglö, vilket jag hoppas att blir fallet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, fru talman! Jag ska försöka fatta mig kort om kortrutten.
Först lite om den replikväxlingen som jag hade med vtm Viveka Eriksson. Det är självklart att det är oppositionen som själv väljer när man vill ta spörsmål och hur man utformar det. Det är absolut på det sättet. Däremot när jag sade att det här är kontraproduktivt, då menade jag att när man får en sådan här debatt där man försöker trixa med orden och beskriva saker på ett oriktigt sätt som den så kallade långrutten så vad ska folk tro? Vad är långrutt, vad är kortrutt? Snart snurrar det i huvudet på varje ålänning. Det som ni kallar för långrutt nu, det är regeringens kreativa lösning att få ned kostnaderna tillfälligt tills man har byggt ut kortrutten.
Skärgårdens problem är jätte allvarliga. Det är viktigt att vi löser dem. Vi ser att kortruttdiskussionen har förekommit ända sedan 60-talet. Jag tycker inte det är snyggt när man rakt beskyller en enda minister för att detta inte är gjort. Det är faktiskt inte snyggt. Åtminstone alla som har suttit i regeringsställning får ta på sig ansvaret för att vi inte har kommit längre i utbyggnaden av kortrutten. Med den där lilla erfarenhet som jag har av regeringsarbetet så är det inte trafikministern/infrastrukturminister som själv besluter och bygger, utan det blir en regeringsfråga. Det blir till och med ofta, på ganska detaljerad nivå, en fråga för lagtinget.
Centerns stöder utbyggnaden av kortrutt, vilket vår gruppordförande redan har sagt, vi stöder det meddelande som finns och vi vet att regeringen arbetar på det. Därmed är detta klart uttryckt.
Jag skulle vilja berätta om en idé som jag haft i flera år, en liten käpphäst. Jag har i flera olika sammanhang har tagit upp det, bl.a. nu senast för drygt ett år sedan i skärgårdsnämnden där det fick positivt mottagande. Det är en sak som jag tycker att man skulle kunna göra. Jag vill poängtera att det inte alls påverkar de arbete som görs. Man ska jobba vidare med kortruttsfrågan fortsättningsvis.
Jag skulle kunna tänka mig att lilla Åland, som är ett mikrosamhälle och som har den här typen av problem, hur vi ska klara näringslivet i skärgården, hur vi ska klara ut logistiken och färjtrafik osv, så skulle det vara otroligt intressant för folk på universitet och högskolenivå, som sysslar med logistik, att få vara med i en tävling. Jag tycker att alla skulle fundera på om det inte skulle vara intressant att vi ordnar en tävling. För vi ordnar tävlingar när vi ska bygga ett badhus eller ett bibliotek och det här är en mycket, mycket större fråga där vi i detta lagting, 30 personer, säkert inte kan komma på alla lösningar, som forskare och studenter måste fundera på om man börjar jobba med den här frågan på universitetsnivå eller högskolenivå. Vi skulle ge input till det här. De vet om befolkningssituationen och olika trender och man skulle också ge ett specificerat uppdrag på vilket lösningsförslag vi vill ha. Jag vet inte hur lång tid de skulle behöva ha på sig, men kanske ett år. Jag tycker att man kunde sätta en ganska hög prissumma, 100 000 euro eller 1 miljon kronor. Det är mycket pengar men det är väldigt små pengar i de här sammanhangen när vi talar om 20 miljoner per år och mera.
Då skulle man kunna få fria kreativa förslag. Vi är alla lite låsta lite beroende på var vi bor, det måste vi erkänna. Då kunde man få helt fria kreativa förslag och det tycker jag skulle vara otroligt intressant att få se.
Det här är inget alternativ till det arbetet som nu görs, det ska man fortsätta med oförtrutet och steg för steg hantera kortrutten. Men man kunde alltså utlysta en tävling. Det skulle vara intressant att höra vad kollegorna tycker om det. Tack, fru talman.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Kreativitet och annorlunda lösningar är alltid intressant. Men kokar man ner de här frågeställningarna så är det två politiska bekymmer vi har i hela den här skärgårdstrafiken. Det första handlar om att prioritera i det här smörgåsbordet. Det har ju varit så svårt att prioritera. Det är väl helt rimligt att man prioriterar det som först betalar bort sig själv och att vi slutar köra färjor längs med land.
Det andra är turlistförslaget. De kortsiktiga inbesparingarna, alla är överens om att det ska sparas, men det förslag som har sänts ut är fullständigt politiskt. Det handlar om politik. Det finns annorlunda lösningar som oppositionen förespråkar, vilket man hamnar att ta ställning till.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag håller helt och hållet med ltl Sjögren om det. Det gäller att kunna prioritera. Men för att man ska kunna prioritera så måste man känna till alternativen, konsekvenserna och kostnaderna. Det är just detta som regeringen håller på att arbeta med nu. Man tar fram fullödigt material så att vi ska kunna prioritera så att vi inte prioriterar fel.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Nu röstades möjligheten för oppositionen bort att se förslaget på turlistorna innan vi lägger ett eventuellt klämförslag. Vi har också fått berättat för oss från majoriteten att man har tagit åt sig av kritiken, man tänker frisera förslaget, men man har nu också sagt att turlistorna kanske bara blir för ett år eftersom det blir så grundläggande förändringar. Det kommer flera signaler från majoriteten och landskapsregeringen. Det är inte lätt att riktigt veta vad som gäller.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! När det gäller turlistorna så tror jag att det är en diskussion som ltl Sjögren i första hand ska ta med ansvariga ministern.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Jag blev lite inspirerad av förslaget om en tävling som skulle tillställas den akademiska världen. Det låter till en början som ett bra förslag. Det förutsätter nog dock att man har en väldig stark tilltro till vetenskapen. Det här är nämligen inte, som jag ser det, ett vetenskapligt problem. Det finns inte någon ”varför” fråga. Det finns bara en fråga för forskarna, om de systematiskt ska granskar det här, och den kommer att låta som; under de och de förutsättningarna så kommer alternativ A att vara bäst, under de och de förutsättningarna så kommer alternativ B, C och D osv. att vara bäst. Och då står vi fortfarande där som åsnan mellan hötapparna. Jag tror inte att det bra använda pengar.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Vi kanske har lite olika uppfattningar där ltl Sundback och jag. Jag tror faktiskt att de här pengarna skulle kunna vara väldigt väl använda. Det skulle också sätta Åland på kartan, det skulle bli intressant. Det är ett litet samhälle som är ganska kontrollerbart om man skulle börja forska runt det här.
Jag menar inte att det vinnande förslaget ska genomföras till punkt och pricka, så behöver det absolut inte vara. Men det kommer att ge oss en massa olika idéer om nyheter inom näringslivet, logistiken och transporter som vi inte har en susning om. Det finns mycket på gång där. Ni vet hur explosiv utvecklingen har varit inom IT osv. Vi skulle få en del av framtiden och det kanske skulle ge oss bitar som vi kan passa in i vårt eget system.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag tror faktiskt att vi inte kommer undan ansvaret att själva försöka formulera hur den här trafiken ska se ut i framtiden. Det som förvånar mig mycket är att ingen här talar om hur mycket det får kosta. Det verkar som om den frågan är en bisak i det här sammanhanget. Den ena ska bygga här, den andra ska bygga där och den tredje ska väl bygga någon annanstans. På något vis har den här diskussionen en ganska liten förankring i verkligheten sist och slutligen. Vad det får kosta är ju det som är problemet sist och slutligen. Sedan kommer de här politiska motsättningarna att fortsätta så länge vi inte har en av lagtinget omfattad gemensam plan.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag är helt överens med ltl Barbro Sundback. Det är viktigt att vi får fram kostnaderna. Vi måste få fram alternativen, konsekvenserna och kostnaderna före vi ska kunna prioritera och fatta beslut.
Tävlingen, som jag föreslår, betyder inte att jag vill ta bort vårt ansvar. Vi har ansvaret, det är regeringen och lagtinget som har ansvaret för det här. Men man kan få input och idéer, t.ex. en sådan sak som flexibiliteten, det finns mycket forskning på nya flexibla trafiksystem. Jag tror på det, för 100 000 euro eller drygt 1,2 miljoner kronor skulle det bli ett intressant och spännande projekt och Åland skulle komma på kartan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Till vissa delar kan jag hålla med ltl Eliasson att det skulle vara intressant att få ett utifrånperspektiv på hela skärgårdstrafiken. Risken är väl att vi har blivit lite hemmablinda och lite uppbundna av vissa beslut. Det har också gått lite prestige i tänkesättet och det finns lite låsta positioner. Det kan vara rätt eller fel att det ska gå pengar till forskningen, men det är lite sent påtänkt. Vårt problem som vi pratar om idag är inte något nyuppfunnet. Det är ett gammalt problem att skärgårdstrafiken är för dyr och att vi måste göra något åt det. Tävlingen kunde ha varit aktuell tidigare, om man hade tyckt att det var en bra idé. Men till vissa delar håller jag med ltl Eliasson, jag tror att vi saknar ett utifrånperspektiv.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Brage Eklund. Jag tror faktiskt inte att det är för sent. Jag har i olika sammanhang pratat om detta under några år sedan jag först fick den här idén, men inte ifrån den här stolen. Även om vi nu skriver 2012 så är det inte för sent, det kommer att hända otroligt mycket ännu i framtiden. Det finns människor som har andra idéer än vad vi har här i lagtinget. Att få kreativa idéer hjälper oss också att vara kreativa i vår egen process. Tack för ditt medhåll ltl Eklund. Det är också korrekt, som ltl Eklund sade, att det går ofta prestige i det här, det finns låsningar och alla har olika lösningar.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag kan villigt erkänna att skärgårdstrafiken inte är min starka sida. Nog för att jag har varit involverad i den via lagtinget, men jag har inte suttit på sådana positioner att jag har kommit åt faktamaterial så att jag har kunnat syna skärgårdstrafiken ur oppositionsroll, vilket partierna i regeringsställning kan göra.
Visst skulle en tävling vara intressant. Ltl Eliasson som sitter i ett av regeringspartierna får väl driva den här frågan, om man tycker att det är bra. Ltl Eliasson får övertyga sina regeringskollegor om att det här en bra grej.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Detta finns faktiskt i ett av skärgårdsnämndens protokoll. När jag var minister så satt jag som ordförande i skärgårdsnämnden och då tog jag upp det här ärendet, vi diskuterade det lite och man tyckte att det var intressant. Vi får väl se, jag ville bara berätta om den här idén. I första hand får regeringen fundera på om de tycker att det är intressant, i så fall får de återkomma. Man kan få ett fristående låsningsfritt förslag där ett team med forskare och studenter, som arbetar fram det här, inte behöver bry sig om vad ltl Eklund, jag och alla andra tänker och tycker. Deras uppdrag ska vara att tänka till, utarbeta det mest effektiva och bästa för näringslivet, befolkningen och transporterna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Det här ärendet kommer nu att bordläggas. Det kanske egentligen inte är så stor vits att komma upp och prata i det här ärendet.
Jag ska citera en mening ur svaret på kortruttsspörsmålet; ”Fokus i processen bör inledningsvis ligga på kompletterande utredningar och analyser beträffande trafikbehoven samt miljömässiga och ekonomiska vinster av kortruttskonceptet.” Jag tolkar att byggstarten inte sker under den här regeringens tid.
Vidare lite längre ner i svaret står: ”För att utveckla och nedbringa kostnaderna på lång sikt krävs investeringar som bygger bort eller förkortar färjpassen.” Ja, det här är helt sant. Det är förverkligande av kortrutten som skärgården till ha och det är där som inbesparingarna skapas. Jag tycker att de här två meningarna pratar lite mot varandra. Dels krävs det investeringar men regeringen har beslutsångest så att det ska utredas. Man är inte riktigt säker på hur det ska bli. Det är nog bättre att vi kommer till konkret handling.
En sak som oroar väldigt mycket gäller turlistorna. Ett förslag kom ut inför sommaren, som sändes på remiss, när alla gick på semester. Landskapsregeringen har med sitt turlistförslag valt att satsa på långrutt när skärgården vill ha kortrutt. I svaret skrivs: ”Det nya trafikupplägget är ett sätt på vilket landskapsregeringen kan minska kostnaderna i trafiken enligt de kortsiktiga mål som det rådande ekonomiska läget har skapat.” Det verkar som om kortsiktiga mål försinkar arbetet med nödvändiga investeringar som ger långsiktiga och bestående inbesparingar. Det här tyder på att det blir fyra förlorade år för skärgården, om någon känner igen det uttrycket.
Landskapsregeringens remissförslag innebär också att trafiken på tvärgående linjen upphör, vilket drabbar fiskindustri med våldsam kraft. Det här är det absolut mest tokiga i hela historien. Landskapsregeringen bjöd in skärgårdskommunerna till ett möte om turlistförslagen. På mötet lovade landskapsregeringen att nya turlistförslag skulle sändas senast inom två veckor. På fredag är det fyra veckor och inget förslag har nått skärgården. Man kan nog börja fundera på om vi ska tro på löften eller inte. På det mötet om turlistorna ställde jag frågan, jag ska citera ur protokollet så att det inte råder några tveksamheter: Har det gjorts en konsekvensbedömning av vad som händer om fisk förädlingsindustrin lämnar Åland? Det blev förvånade miner runt bordet men jag fick inget svar.
Fiskindustrin, som genererar många miljoner skatter och bidrar till Ålands välstånd, är för skärgården en mycket stor arbetsgivare. Mot den bakgrunden är det av största vikt att konsekvenserna av förslaget till ändrade transportförutsättningar noga analyseras. Det handlar om stora pengar i de här skatterna. Det är på tiden att landskapsregeringen går in för att presentera en analys, samtidigt som man ger förslag om förändringar av transporterna. Det är otroligt viktigt. Tack.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Diskussionen går vidare. Den här diskussionen liknar många av dem som jag hört i 35 år. När någon säger att ingen kan förhålla sig neutral, så tror jag att jag är den som mest kan förhålla mig neutral. Jag har inte några släktingar, jag har inte rötter i skärgården och jag har inget sommarhus. Jag har en cykel som jag brukar ta med mig ibland och åka till Kumlinge och ta tvärgående till Föglö och cykla hem samma dag. Det är det mest graverande i mitt inlägg. Jag har inte heller barn, man eller pengar i blöt i det här smutsiga byket. Jag har personligen överhuvudtaget ingenting att göra med skärgårdstrafiken.
Men det oaktat har jag fått höra och försökt förstå vilka färjor som går var, vilka linjer som går vilka vägar och vilka holmar och kobbar som finns på de här turerna.
När ltl Eliasson sade att den här diskussionen började på 1960-talet så stämmer det säkert att de diskussionerna förekom. Här i lagtingets bibliotek ser man att de första betänkandena kom på 70-talet när man började tala om kortrutt och långrutt, då fanns inte parallellrutt tror jag, men åtminstone långrutt och kortrutt.
Vtm Viveka Eriksson sade att det fanns en solidaritet i skärgården tidigare. Det kan man kanske påstå men det har helt och hållet att göra med att vi då hade ett annat ekonomiskt system. Jag har flera gånger försökt förklara för medlemmarna i den här upplysta församlingen att när vi hade det gamla ekonomiska systemet där vi gjorde på sätt och vis en spegelbild av riksbudgeten så fanns det möjlighet att ta upp särskilda pengar med hänsyn till skärgården. De här pengarna vara öronmärkta för bl.a. investeringar i broar, bryggor och färjor. Det är klart att skärgårdsborna och deras representanter här i lagtinget i vissa sammanhang kanske kom överens men inte saknades det debatt om vilka prioriteringar som skulle göras. Jag kommer ihåg en lagtingsledamot som var så desperat att han tyckte att det var besvärligt att Sottunga låg så långt söderut. Att diskutera länge och mycket om de här frågorna är ingenting nytt.
Det är alldeles klart att när vi fick nuvarande självstyrelselag och det inte längre fanns öronmärkta pengar för skärgården så då blev dragkampen om de här pengarna mycket, mycket större. I takt med att skärgårdens representanter minskar här i lagtinget, på grund av att befolkningsunderlaget i skärgården minskar och man kanske inte på samma sätt är trogen att rösta på sin kommuns representant, så blir inte de här frågorna lika prestigefyllda som de var tidigare. Allting förändras, så också den här debatten, men kanske inte de själva grundläggande problemen med att lösa trafikfrågorna och anpassa dem till tidens krav.
I själva debatten påstås det om och om igen att vi alla vill ha kortrutt och att vi alla har varit med och diskuterat ett meddelande. Med det vill man ge sken av att det finns en enig uppfattning här i salen om vad kortrutt är. Det är ju det som man också framhåller från oppositionen, man undrar vad problemet är och varför man inte sätter spaden i sjön, som man egentligen borde? Det är för att det inte finns någon av lagtinget fastställd plan för hur vi ska bygga ut kortrutt. Det finns ett meddelande som diskuterades här i maj 2011. I samband med det meddelandet föreslog jag att man skulle tillsätta en parlamentarisk kommitté som under sommaren skulle ta fram en plan som skulle föreläggas det avgående lagtinget och så skulle man ha slagit fast en plan. För annars börjar diskussionen på nytt efter valet, och det är precis det som vi håller på med nu.
Dåvarande och nuvarande ministern sade att hon inte vill ha någon parlamentarisk kommitté och det är jag lite purken över ännu i denna dag. Vi kan inte hålla på så här, prata, nojsa och nöta på med den här frågan. Vi måste komma till något slags beslut och det beslutet måste vara en masterplan, som min kollega Karl-Johan Fogelström kallade det, och så fort som möjligt. Jag hoppas också att oppositionen kan involveras i det här arbetet.
Sedan talas det här om att skärgårdskommunerna inte har varit involverade och det stämmer säkert kanske i viss mån, men nog har de varit involverade. Men, det som är mycket mera graverande är att skärgårdskommunerna överhuvudtaget inte är överens om hur den här masterplanen ska se ut. Så länge skärgårdskommunerna inte är överens så måste lagtinget ta på sig omaket att inte vara alla till lags. Vi kommer aldrig att kunna vara alla till lags.
När det omdebatterade förslaget på turlistan gick ut i början på sommaren, det förslag som ministern tillställde kommunerna, så uppstod det en ganska massiv kritik mot turlistan. Jag tyckte att det var bra att turlistan var så tydlig, den fyllde de ekonomiska ramarnas krav och den var, enligt ministern, hennes förslag. Det är hennes ansvar och skyldighet att ge ett förslag. Sedan möttes turlistan av kritik, sedan har det följts av en demokratisk diskussion och i regeringen har man kompromissat om hur turlistan i stora drag ska se ut. Under den värsta stormen ordnade socialdemokraterna en debatt på Seglinge som var mycket livligt besökt. Jag tror aldrig att socialdemokraterna någonsin mera kommer att kunna dra så mycket folk till ett möte i skärgården som just i anledning av det här turlistförslaget, så det får vi vara tacksamma för. Jag riktar ett särskilt tack till infrastrukturministern för den turlistan. Det var ett väldigt spännande och bra möte. Både lantrådet, infrastrukturministern och kansliministern medverkade, kansliministern antagligen delvis för att hon har sommarhus i närheten. Det kom fram många intressanta tankegångar. Jag tyckte mig lägga märke till att de som var inflyttade hade mera konkreta lösningsförslag. Ortsbefolkningen verkade mest arg eller helt tyst. Det som stannade i mitt minne var att det fanns en så stor acceptans för höjda avgifter. Det var åtminstone ingen som sade emot att man skulle höja avgifterna.
Efter det där mötet har processen gått vidare. Jag håller inte med ltl Brage Eklund som säger att inte det här förslaget är förankrat. Jag är helt övertygad om att regeringen kommer att gå med äran i behåll ur den här processen. Men så här kan vi inte ha det varje år med turlistorna. Det finns ju också lite andra frågor att diskutera av stor betydelse för det här samhället. Det var ganska lugnt en tid om skärgårdsfrågorna. Jag trodde i min enfald att kanske skärgårdstrafiken tillhör historien. Det nästa som man kan förvänta sig är väl att jaktfrågorna ska få resten av utrymmet, då är det verkligen en tillbakagång till nollpunkten på något sätt.
Nej, vi måste börja diskutera framtidsfrågor. Vi måste börja diskutera hur vi tryggar välfärden för alla på Åland. Det är de typen av frågor som vi måste ta upp.
Det kvarstår en mycket principiellt viktig fråga; kostnaderna för skärgårdstrafiken. Som jag sade här i ett replikskifte så är jag förvånad över alla, mycket säkert i sig, värdefulla förslag som ställs. Man bygger bort den och den flaskhalsen och det och det vattendraget så tjänar vi in det på lång sikt. Säkert är det ju så, men om vi dessutom ska ha Föglötunnel och nytt tonnage så hjälper det skärgården i samma relation som investeringen står? Jag för min del kan inte sitta som ÅHS-ordförande mycket länge till om pengarna som vi sparar ska gå till skärgårdstrafiken. Det måste vara rim och reson på de här investeringarna och ställas i relation till de här investeringarna och till andra samhällsbehov. Nu pratar man som om det skulle finnas oändligt med pengar, man kan ta upp lån och allt möjligt sådant och det kan man säkert. Men först måste vi ha en plan för hur vi ska bygga ut den här trafiken. Sedan måste planen ligga fast så länge som möjligt, inte så att vi varje mandatperiod ska börja om och om igen med östra Föglö och södra Kumlinge och allt vad alla vill tala för.
Fru talman! Vad gäller kortruttsförslagen att så är det närmast liberalerna som har fört fram förslag. Jag som inte ha några rötter eller andra förbindelser sympatiserar med ltl Perämaa, inte av några andra skäl än att jag tycker att han har ett vettigt förslag. Det lär egentligen komma ifrån en helt annan person. Jag fick det förslaget efter mötet som vi hade på Seglinge. Det förslaget går helt enkelt ut på att södra och norra linjen skulle föras till Kumlinge och därifrån till Långnäs. Men då faller Föglö bort och det tror jag att inte alla tycker om. Tidigare byggde hela skärgårdsresonemanget på att Föglö skulle bli något slags knutpunkt och visst är det bra för södra linjen, men människorna som bor på norra Åland vill inte åka till Föglö och sedan till stan och det tycker jag att man kan ha en viss förståelse för. Det är alltså så att man måste ställa kyrkan mitt i byn. I det här fallet råkar det vara Kumlinge, om man ska gå in för en sådan lösning att man har en huvudled och så har man matartrafik.
Min reflexion efter mötet på Seglinge var att Föglö och Vårdö liksom är skilda från resten av skärgården. Från Föglö och Vårdö kan man pendla in till stan, men resten av skärgården behöver ha ett system som delvis binder dem samman men också gör att de kommer effektivt in till Mariehamn.
Ltl Perämaa sade, vilket jag inte kände till och det var väldigt intressant, att om norra linjen kommer via Kumlinge, jag antar att han menar Långnäs men jag är inte riktigt säker, så är tidsspillan inte stor, jämfört med om man åker direkt norra linjen till fasta Åland.
Kanske Kökarborna och Föglöborna inte tycker att systemet är bra, men om man inte är så knutpatriotisk så har Kumlinge ett problem i det här med norra och södra. De hamnar på något sätt i ett vakuum. Nu skulle Kumlinge bli lite mera av en knutpunkt. Det skulle gynna dem förstås och då blir väl någon annan avundsjuk. Det skulle vara en bieffekt av att ha ett sådant här system där norra linjen och södra linjen går ihop på Kumlinge och sedan till Långnäs.
Det är i den belysningen som man kan ifrågasätta den här satsningen på Prästösundsbron. Det är en helt annan fråga om bron ska göras för att Vårdö ska få fast förbindelse till Sund. Den frågan har egentligen ingen relevans för det övriga trafiksystemet.
Samma sak när det gäller att bygga tunnel till Föglö, är det för att Föglöborna ska komma snabbt till fasta Åland och ha en fast förbindelse? Med tanke på befolkningsunderlag en på de här två öarna så är det enorma investeringar. De måste ju vara kopplade till något annat. Jag tror inte någonsin att Föglötunneln kommer att bli förverkligad. Den spiken i kistan satte Lemlandsborna för länge sedan, så det är onödigt att hålla på att tramsa med detta.
Fru talman! Den enda vägen fram i den här frågan är att vi får en långsiktig plan som åtminstone en majoritet omfattar och att planen ligger fast över flera mandatperioder. Då kan man börja med spaden som alla är så förtjusta i, men spaden räcker inte till utan det måste nog till tyngre artilleri. Men innan dess så är det onödigt att stå här och beskylla någon för att inte ha klarat av sin uppgift, för vi har inget gemensamt mål i den här frågan ännu. Tack, fru talman.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Det var en hel del intressanta saker i anförandet.
Egentligen tänkte jag begära replik från början för att upplysa om att diskussionerna startade något tidigare. År 1956-1957 bokades det inkvartering för arbetarna som skulle bygga två hamnar, den ena på Kökar, den andra på Sottunga. Det här arbetet började väldigt tidigt, men sedan blev det ingenting för det blev politiska stridigheter.
I skärgården finns det i alla fall en ganska stor enighet, det finns också de som spretar.
En huvudlinje genom skärgården är nog dit vi måste sträva för att få en bärighet i det hela så att inte alla pengar bränns i driftbudgeten på att köra hit och dit. Där är faktiskt Föglö centralt, för det är trots allt bara 40 minuter till Seglinge, det är kort.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är klart att om man bor på Föglö så tycker man inte att 40 minuter är någon tid för någon annan. Jag har lite svårt att se Föglös roll i det här sammanhanget så länge de som bor i norra Ålands skärgård inte är intresserade. Socialdemokraterna var faktiskt intresserade av att utreda tunnelförslaget så länge norra Ålands skärgård var med i tankarna, men sedan föll det ju bort. Det blir nog ganska så långt att åka den vägen.
Föglö och Vårdö är två skilda saker jämfört med resten av skärgården. Om man ser det ur den strukturen så är Kumlinge väldigt centralt.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Det är faktiskt så att två tunnlar medför att vi bara har ett färjpass kvar från Åva till fasta Åland, om vi ser lite framåt, skapar en plan och försöker. Ett par tre broar, två tunnlar och sedan har vi bara ett färjpass kvar på 40 minuter! Då har vi alla kommuner med utom Kökar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill inledningsvis tacka för att jag kunde bidra och hjälpa socialdemokraterna att få samlas i en större skara här under sommaren. Det är ju alltid trevligt när man kan vara behjälplig en regeringskollega.
Den här masterplanen som Barbro Sundback efterlyser så kan jag tillstå att det inte finns ett absolut slutgiltigt mål. Däremot finns det en väldigt bra beskrivning i regeringens handlingsprogram om vilka projekt vi ska gå vidare med under den här mandatperioden. Där nämns förkortning av passen mellan Degerby och Svinö, Kökar-Föglö, Lappo-Torsholma, Bärö-Enklinge och Prästöbron. Fördelen med alla de här projekten är att de alla kan startas upp var en för sig och de passar ändå in i ett framtida kortruttsystem.
Talmannen
Talmannen påminner om titulaturen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Ja, jag vet vad som står i regeringsprogrammet. Men problematiken kvarstår, ministern kan tycka att alla de här projekten kan sjösättas meddetsamma. Jag menar nog att åtminstone vi socialdemokrater måste få se den slutliga planen och vi vill också vara med och påverka den. Om det här sedan passar in så är det alldeles utmärkt, men risken är att det inte passar in till alla delar och då måste vi vara beredda att revidera på de punkterna. Nu hoppas jag att vi har en process på gång så att vi får fram en masterplan. Sedan tror jag att det är fullt möjligt att komma överens. Ministern har visat på kompromissvilja tidigare och det löser sig säkert.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Visst är det så, ltl Barbro Sundback, att jag har en kompromissvilja. Det tror jag att alla politiker i den här positionen behöver ha om vi ska komma framåt i vårt projekt som alltid är för Ålands bästa.
Vad gäller regeringsprogrammet och skärgårdstrafiken så tror jag att det är en process som ska fortsätta i landskapsregeringen, som den gör nu, med regeringspartierna involverade, självklart. Det är ju så som vi arbetar med alla frågor. De förändringar som vi vill göra beslutar vi om gemensamt. Där finns inte några otydligheter och inte några oklarheter heller.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag håller med ltl Sundback om en långsiktig plan för skärgården, vilket jag har efterlyst tidigare. I sådana här beslut som berör så mycket pengar så måste vi vara långsiktiga. Annars är det ohållbart att varje nytt lagting ska bryta upp tankegångar som ett tidigare lagting har haft. Där är vi helt överens.
När man lyssnar på alla som har talat här idag så blir jag personligen mer och mer övertygad att ltl Eliasson hade ett bra inlägg om ett utifrånperspektiv. Jag tycker att det verkar som om inte någon riktigt har grepp. Alla partier har sina käpphästar och sina linjer som man värnar om, till och med regeringspartierna är inte riktigt överens, vilket man hör här i debatten nu.
Jag tyckte att vi från Ålands Framtid gav lite matnyttigt till underlag för diskussion för landskapsregeringen.
Sedan till sist, Kökartrafiken måste ju gå över Föglö.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, så här kastar diskussionen fram och tillbaks. Kökartrafiken måste gå över Föglö och någon annan säger någonting annat absolut. Men så länge som vi inte har kommit överens och har den här gemensamma planen så svajar det på så här. Det hörs från fältet att ingen orkar lyssna på oss. Jag har ganska stor förståelse för det. Ingen vet riktigt vad det är vi pratar om när vi pratar om det här långsiktiga, utan det finns en massa åsikter och tyckande och det lider lagtinget, politiken och inte minst skärgårdsborna av.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ltl Sundback har helt rätt igen när hon nämnde att lagtinget lider av den här debatten på så vis att allmänheten kanske börjar bli lite trött på det här för att det inte händer någonting. Därför tycker jag att det är viktigt att vi försöker att bli eniga om ett vettigt beslut och att jobba framåt. Det är också viktigt att man kanske borde anlita folk utifrån för att få en överblick över vad det är vi vill ha. Jag börjar mer och mer tro på ett sådant tankesätt att vi kanske börjar bli lite hemmablinda och lite tjatiga.
Ltl Barbro Sundback, replik
Som jag har uppfattat det så har regeringen redan anlitat expertis utifrån på logistiska fronten, men ingen expert kan säga vad lagtinget ska besluta, det måste vi göra. Om ltl Brage Eklund säger att Kökartrafiken måste gå över Föglö så tror jag inte att någon expert kan förändra en sådan absolut åsikt. Det finns liksom absoluta åsikter. I slutändan avgör majoriteten och det är ju detta som kallas för demokrati.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Fru talman! Vad tycker obunden samling i den här debatten kan man verkligen fråga sig? Det är väldigt enkelt att svara på den frågeställningen. Nummer ett är vad vi har sagt i vårt valprogram. Det som kommer först för oss är en ekonomi i balans. Det är det vi har att utgå ifrån vad gäller hela den här skärgårdsdebatten som vi har pratat om idag. Ramen har vi lagt för 2013 års budget, den är 15,9 miljoner euro. Det är den ramen som styr obunden samlings åsikter när det gäller hur färjorna ska gå, vem som ska komma och vem som ska gå.
Hela den här debatten har handlat mera om turlistalternativet än om kortrutt kontra långrutt och olika trafiksystem.
När man har en ekonomi att ta hänsyn till så är förändringar av måste. Vi har hört idag har cirka 4 miljoner euro fattas om vi ska fortsätta år 2013 som vi har gjort i år, 2012. Vi måste vidta åtgärder.
Man har sagt att man med olika lösningar om Hummelvik och Långnäs osv. cementerar det ena eller det andra. Vi måste komma ihåg en sak i det nya turlistalternativet som har lagts fram, det handlar väldigt mycket om att få bukt med de kostnader som vi har när det gäller övertidsersättningar. Det är en av orsakerna till att man har börjat titta på ett nytt upplägg med dubbla färjor på t.ex. norra linjen.
Tittar man på de olika effekterna som det här kan få så är det väldigt rätt och riktigt att ungdomar och andra i skärgården kanske kan uppleva att det finns en framtidsmisstro eller någonting sådant. Men den misstron blir ännu större om vi inte har ett landskap som har sin ekonomi i balans. Vi kan ju bara titta ut över Europa angående hur det går där man har spenderat mera pengar än vad man de facto har. Även skattepengarna i landskapet Åland kan ta slut. För att förhindra att de ska ta slut måste vi vidta åtgärder.
Det finns säkert många olika saker man skulle kunna föra fram i den här debatten som till t.ex. att om fartygen skulle börja trafikera med mycket lägre hastighet så skulle vi kunna spara upp 50 procent i bränsle. Man skulle kunna gå mera över till persontrafik och ha färre bilar etc. Men det är inte detta som den här debatten handlar om. Orsaken till varför vi har haft den här debatten är att landskapsregeringen kom med ett förslag om åtgärder för att få budgeten i balans 2013 och det stöder obunden samling fullt ut. Det är det viktigaste för oss. Sedan kommer turerna i andra hand.
När det gäller den tvärgående linjen så är det bara att acceptera att en stor vikt för den tvärgående linjen är fiskbilen. Vad händer med de arbetsplatserna inom fiskindustrin i skärgården? Det är cirka 100 arbetsplatser och det gäller stora skatteintäkter. Det är av en väldigt viktig betydelse.
När det sedan gäller talet om cementering så tycker jag att det är bra att landskapsregeringen inte nu på en gång slår fast de nya turlistorna för fyra år, utan att man i stället har 1 + 3. Man har turlistorna i ett år, utvärderar dem och kan sedan förlänga turlistorna med tre år. Det gör att vi tar ett helhetsgrepp över de konsekvenser som den här ändringen ger. Vem vet, bränslepriset kan stiga med det dubbla. Vi kanske inte ens har möjlighet att fortsätta att köra exakt samma turlistsystem om två år som vi ska köra det här året.
Därför, talman, ger vi från obunden samling vårt fulla stöd till landskapsregeringen vad gäller de turlistförslag som är under arbete. Tack.
Ltl Göte Winé
Fru talman! Inledningsvis fick vi idag höra att landskapsregeringens svar på spörsmålet var för dåligt. För personerna i skärgården vill veta om de har försörjningen kvar. Enligt ltl Mats Perämaa var det 100 personer som ville veta om de hade möjlighet att ha sin försörjning kvar och det borde ha kommit fram i svaret.
I spörsmålet finns en fråga; ”vad gör landskapsregeringen för att återuppta den sviktande framtidstron i skärgården som förslaget skapat?” Vad är då detta påstående? Jag tycker att det mer än någonsin stärker en sviktande framtidstro. När landskapsregeringen lägger ut förslag på turlista och vill ha kommentarer så dundrar den stora oppositionstrumman.
Min uppfattning är att ovanstående påstående är sådant som sviktar framtidstron i skärgården. Nog vet så väl Ålands Framtid som liberalerna att det här är en pågående process.
Under förra lagtingsperioden gjordes ett kortruttsmeddelande, av vtm Eriksson även kallad för strategi om jag förstod det tidigare anförande rätt. Visst visar det en riktning, som också påminner om finansutskottets betänkande nr 6/205-2006, som debatterades i april 2006.
Det är samma visa nu som vi hade 2006. Det är många åsikter. Man tittar mycket på vem det är som blir drabbad och framförallt finns det en oklarhet vad vi vill i framtiden. Jag tror egentligen inte att det har gått så mycket framåt på de här sex åren.
I meddelandet från 2011 står att i principer för det fortsatta arbetet skall fasta Åland ha två hamnar och den ena är Hummelvik. Det här meddelandet tog den förra regeringen. Idag, om jag har uppfattat liberalerna rätt, så är inte Hummelvik så intressant längre, utan man pratar om ”J:et” som jag hörde. Vad är då detta med två hamnar som man hade i sitt meddelande från 2011? Det finns inte längre. Man kan inte säga att det har gått så mycket framåt för vi står och stampar för att man är så rädd för vem det ska drabba och om det är någon man känner. Det är alltför mycket bypolitik när vi pratar om skärgårdstrafikrutter.
När vi debatterade det här 2006 så sade jag också att vi måste börja försöka se helhetsekonomiskt. Jag fick en hel del kritik för att jag redan ifrågasatte om vi ha en fast förbindelse mellan Prästö och Vårdö. Vi ska inte ha det om man skulle se att det ekonomiskt bär sig att få all trafik via Föglö och Långnäs som då debatterades.
Men då måste det komma lite siffror på vad det blir att kosta, innan man sätter spaden i marken. Vi måste veta vad det är vi vill. Jag blir mer och mer skeptisk, kommer vi i den här församlingen här någonsin att veta vad vi vill, för man är ändå så pass är rädd för vem som blir drabbade.
Den här debatten tar nog inte slut här. Här kommer ltl Mats Perämaa att kunna köra flera spörsmål i framtiden. Det har antagligen igen, om sex år, inte gått så långt framåt. Jag är personligen skeptisk. Det här är min personliga åsikt vill jag uttrycka, för det är en jättesvår sak.
Sedan vill jag lyfta upp en annan sak som det inte varit så mycket debatt kring, det handlar om skärgårdstrafiken och avgifter. För att vi ska kunna ha en bra skärgårdstrafik så måste vi se hur vi får intäkter.
Den här spörsmålsdebatten är på grund av förslaget på turlistor som har varit på remiss och som är under pågående behandling. Då väljer oppositionen, med all rätt, att ha en debatt om att ingenting har hänt under regeringens första lagtingsår. Man måste börja se på vilken som är den stora saken och vart man vill komma. Jag tror inte det är så lätt att vi börjar sätta några spadar i marken efter ett år, vilket det har varit stor kritik om.
Jag tycker att det här är mera en debatt om sina släktingar bästa. Är inte Ålands ekonomi nummer ett? Ska vi inte i första hand debattera vad skärgårdstrafiken kostar och vilka konsekvenserna är, än att vi diskuterar turlistor? Tack fru talman!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det första påstående att det skulle vara liberalernas spörsmål och liberalernas agerande här i salen som skulle ha förorsakat oron ute bland skärgårdsbor, arbetstagare, ungdomar och äldre så är ett helt förryckt påstående. Antalet insändare och befolkningsreaktioner har varit väldigt stort. De reaktionerna kom in månader före vi lämnade in det här spörsmålet och månader före vi förde den här debatten. Att säga att det bara var ett remissförslag och inte hade så stor vikt så det emot sägs av det faktum att lantrådet själv valde att närvara vid presentationen av det som man nu försöker förringa ner till bara ett remissförslag. Vicelantrådet/finansministern var också närvarande på det mötet. Nog blir det ju en ganska stor vikt vid ett förslag när regeringschefen själv väljer att närvara vid presentationen.
Ltl Göte Winé, replik
Jag ska berätta någonting åt ltl Mats Perämaa. Att lantrådet far ut och lyssnar det kallas för ledarskap. Man vill lyssna på vad folk tycker, socialdemokraterna ordnade ett tillfälle där ortsbefolkningen fick säga sitt och man far dit och lyssnar. Det kallas för ledarskap och bra politik anser jag.
Jag vill också lite rätta ltl Perämaa. Jag sade inte att det sviktande förtroende bara beror på det, men jag säger att det här spörsmålet och den här debatten som har varit idag hjälper inte upp förtroendet för framtiden. Det finns så pass mycket felaktigheter, man vill bara göra det för att skapa oenigheter inom regeringen också, för att man ska kunna säga att regeringen har kommit någon vart. Det är viktigare än att hitta ett förtroende i skärgården, bäste Mats Perämaa.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Ltl Winé har fel i det här. Oron över detta skapades då när lantrådet tillsammans med vicelantrådet och infrastrukturminister presenterade det här förslaget. Sedan att socialdemokraterna ordnade ett möte efter det och lantrådet valde att åka ut som partiordförande också och lyssna på befolkningen är i sig bra. Det är ingenting att säga om det. Liberalerna är inte alls ute efter att skapa en oenighet i den frågan. Vi vill hjälpa till att föra den frågan till debatt som väcker mycket oro kanske speciellt bland ungdomar som funderar på sin framtid i skärgården.
Vi har här fått höra vad partierna säger om kortrutt kontra långrutt. Till min glädje har jag upptäckt att socialdemokraterna till många delar har liknande tankar som vi. Det här kan ju snarare ena partierna i den här debatten än att splittra.
Ltl Göte Winé, replik
Ltl Mats Perämaa sade att jag har fel, att syftet inte är att splittra utan att vi ska hitta en enighet och en väg. Jag tror kanske att retoriken här idag har varit helt fel. Man kanske lite ska fundera på hur vi går vidare tillsammans. Jag tror att det finns bättre vägar att vandra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att ltl Winé var lite pessimistisk när det gällde möjligheterna att genomföra någonting. Jag är lite mer optimistisk och tror att vi har möjligheter med tanke på vårt regeringsprogram där vi nu jobbar med flera alternativ. Ltl Winé uttryckte en viss oro för angående Vårdöbron, om jag uppfattade ltl Winé rätt. Det finns också en prioritering, de projekt som ger de mest driftsekonomiska inbesparingarna ska prioritera först. Det tror jag också att ltl Winé har beredskap att arbeta för.
Sedan fanns det en oro kring bypolitik och att man drar hemåt till sin egen by och det förstår jag också. Jag han heller inte några sådana kopplingar, jag har inte någon släkt och inte någon stuga. Det finns flera personer som inte har så starka kopplingar.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag vill göra ett förtydligande. Jag ville säga att jag redan här 2006 sade att om det visar sig att det är ekonomiskt att få en så kallad kortrutt, att man för skärgårdstrafiken via Föglö och Långnäs, och att det skärgårdsborna en bra och fin trafik och att man därigenom måste ”offra” norra rutten för att man ska ha råd med trafiken, då är jag beredd att göra det. Jag fick kritik då 2006 för att jag inte såg till min kommuns eget bästa. Jag är här för Ålands bästa och då måste vi se på en helhet. Ska vi ha en Vårdöbro då om det visar sig att norra linjen skulle vara så kostsam?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag delar helt den uppfattningen att vi är här för Ålands bästa, jag är nästan säker på att alla här har den uppfattningen.
Ltl Winé tog också i sitt anförande upp frågeställningen om vad detta får kosta och syftade också på investeringarna som ska tas, vilket jag också hörde tidigare i socialdemokratiska anförande. Jag undrar om det är samma sak som ltl Winé syftar på? Jag vill påminna om att det finns en tanke om partner privat ship, finansiering i olika sorts partnerskap, som vi har tänkt titta på i regeringen. Det kan vara möjlig väg framåt, då kanske det inte gör så mycket om det kostar x antal miljoner. Det finns då möjlighet till finansiering på annat sätt så att driftskostnaderna kan bli lägre.
Ltl Göte Winé, replik
Vad gäller det som har sagts tidigare av socialdemokrat så är det som ltl Petri Carlsson replikerar med dem, för de får de stå för. Jag har inte nämnt ordet investering. Jag har sagt att vi måste se på helheten, jag har sagt att vi har en ram som vi måste följa och det är det viktigaste, nummer ett. Jag är inte emot kortrutt. I mitt anförande har jag nämnt att jag är skeptisk till att vi verkligen kommer vidare. Det är så många som ändå känner att den här kostymen blir för stor. Jag följer med regeringen, jag har ett ansvar och jag kommer att stöda regeringen. Jag vill också säga vad jag tycker och tänker kring de här frågorna, för det är en viktig sak. Det är intressant att få höra att jag pessimist för många andra brukar kalla mig för litet drömmare och jag flyger i väg i höga tankar. Det är bra att jag någon gång håller mig på jorden, det ska jag ta med mig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ltl Winé nämnde att oppositionen slog på stora trumman när man såg reaktionerna från turlistan. Har Winé undgått reaktionerna från allmänheten, skärgårdsborna, företagen och kommunerna, samt alla ungdomar som är oroliga för att det kan påverka deras utkomstmöjligheter och möjligheterna att bo kvar i skärgården? Jag delar deras uppfattning. Vi skulle väl inte ha lagt det här spörsmålet om det hade funnits klara alternativ. Vi har inte sett en turlista och hur framtiden ska se ut. Vi har blivit lovade turlistan. Vi har velat bordlägga ärendet för att det ska ges möjlighet att lägga fram en turlista, men det har blivit nedröstat. Inte är det bara oppositionen som är orolig. Allmänhet ute i skärgården är också ganska orolig.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag har sett reaktionerna. Jag har också sett vem som har velat elda på reaktionerna. Facebooksforum nämndes tidigare och att det fanns över 3 000 inlägg i där. Jag tror att många av inläggen kan man spåra till ett visst parti. Det eldas upp otroligt där. Vi måste börja se nyanserat. Visst finns det ett missnöje. Det här är ett förslag. Vänta då till det slutgiltiga beslut så man verkligen vet hur det blir. Vi får fortsättningsvis jobba på det, men vi har en ram att följa. Om jag inte missminner mig så sitter ltl Brage Eklund i finans- och näringsutskottet och han vet hur ekonomin ser ut. Vi har ett stort ansvar där.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! När det gäller att elda på i Facebook som bidrar jag nog inte till den på eldningen. Det kände jag överhuvudtaget inte till. Där får ltl Winé rikta sig till dem som har nämnt det. Jag har inte nämnt det. Nu kom jag av mig vad jag skulle ställa för fråga.
När man summerar hela debatten idag så tycker jag att debatten i varje fall har varit behövlig. Det blir ju aldrig sämre av att debattera. Jag tror att vi i grunden är ganska eniga, men det är lite prestige i allting, vi låser oss i positioner. Jag håller fortfarande på att överväga att gå på ltl Eliassons förslag. Man skulle få forskning utifrån eller alternativ att titta på. Vi ha lite för låsta positioner.
Ltl Göte Winé, replik
Det var min taktik att ltl Eklund skulle komma av sig. Jag ber om ursäkt om ltl Eklund tog vid sig. Jag sade vissa, jag menade inte ledamoten.
Sedan håller jag med om att någon skulle komma utifrån och ser vad det är som ska och bör göras. Det viktigaste av allt när man gör ett spörsmål är att man skriver rent ut vad man vill spörsmålet. Det har inte kommit fram i det här spörsmålet. Det är en viss kritik.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Jag som är gröngöling i det här sammanhanget, trots åldern, tycker att det har varit en intressant diskussion under dagen.
Utan en överenskommen och fastslagen masterplan på hur det ska se ut, så kommer vi att debattera det här i oändlighet. Man kan inte bara sätta i spaden i marken utan man måste också ha fötterna på jorden.
Det är en sak som jag vill klargöra beträffande bron mellan Prästö och Töftö. Det känns angeläget att klargöra detta som jag kanske inte sade men som jag menade.
Om det visar sig att det är ekonomiskt och trafikmässigt ändamålsenligt med en enda ändhamn, och om denna ändhamn inte är i Hummelvik så då behövs inte en Prästö-Töftö bro för trafiken mellan Hummelvik, Kumlinge och Torsholma längre. Det kan inte motivera att man bygger en bro av den orsaken. Men om en bro Prästö-Töftö är ekonomiskt motiverad enbart för trafiken fasta Åland-Vårdö så då är det helt i sin ordning att bygga den. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Detta med bro hit och bro dit. En bro kan vara bra att ha för att bjuda ut t.ex. när det kommer en lågkonjunktur i arbetsmarknaden eller när man borde brygga av sysselsättningspolitiska skäl. När det finns sådana morötter med kan man också acceptera en längre införtjäningstid på en bro.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Det där resonemanget begriper jag överhuvudtaget inte. En bro ska ju byggas om det är ekonomiskt motiverat att använda den. Om en bro sedan har sysselsättningsmässiga effekter när man bygger den så det är bara en bonuseffekt. Men det kan ju inte vara en motivering för att bygga eller inte bygga en bro.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Då blev det ett missförstånd. Ett projekt som har 15 års införtjäningstid men så kommer det en lågkonjunktur och vi behöver kanske för sysselsättningen något projekt, då kanske vi kan acceptera 20 års införtjäningstid. Jag menade att man i ett sådant läge kan acceptera en något längre införtjäningstid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till plenum 20.09.2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 20.09 klockan 13.00. Plenum är avslutat.