Plenum den 2 april 2014 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Ändrad kemikalielagstiftning
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)
Enda behandling efter bordläggning
Ltl Mats Perämaas förslag till åtgärdsuppmaning
Landskapsregeringens svar (S 1/2013-2014-s)
Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2013-2014)
Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 13/2013-2014)
4 Uppdatering av regionalt skogsprogram för Åland
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 14/2013-2014)
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 15/2013-2014)
6 Åland eget upphovsrättsområde
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 9/2013-2014)
7 Kvalitetssäkra sjukvården genom nordiskt samarbete
Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 10/2013-2014)
8 PAF-bidrag för omsorgsbostäder
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 11/2013-2014)
9 Inflyttades möjlighet att kombinera språkstudier med jobb
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 12/2013-2014)
10 Kommunalförbund för samordnad social service
Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2013-2014)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.
Anhållan om ledighet från dagens plenum har lämnats in av lagtingsledamoten Christian Beijar på grund av möte i Nordiska rådets Finlands delegation i Helsingfors, lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm på grund av plenarsession i regionkommittén, lagtingsledamoten Barbro Sundback på grund av privata angelägenheter och lagtingsledamoten Jörgen Pettersson på grund av internationellt öspelsmöte på Jersey. Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anhåller också om befrielse från plenum 6-9.04.2014 på grund av Nordiska rådets session i Island. Ytterligare anhåller lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.
Andra behandling
1 Ändrad kemikalielagstiftning
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Då den kemikalieanvändningen är ett väldigt angeläget ärende om man både tänker på folkhälsan och vad som kommer ut i miljön så vill jag avisera att jag kommer att begära en åtgärdsuppmaning i detaljbehandlingen.
Åtgärdsuppmaningen kommer att lyda: ”Att lagtinget med tanke på skyddet av folkhälsan och miljön uppmanar landskapsregeringen att överväga möjligheten att upprätta statistik över kemikalieanvändningen inom lantbruket och övrig livsmedelsproduktion samt vidta därav påkallade åtgärder.”
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Igår och idag pågår ett stort evenemang på Åland; GastroÅland. Aktörer, producenter och restauranger samlas och alla konstaterar samma sak; ”vilket fantastiskt utbud vi har av jordbruksprodukter på Åland”.
En sak som Ålands landsbygdscentrum marknadsför när man ska marknadsföra produkter är bl.a. att Åland är fritt från Varroa. Vi har förbud mot tillväxthormoner, vi har inte päronpest och vi har inte salmonella. Vi har en god omsorg om djuren och våra livsmedel är fria från BSE, galna-kosjukan. Tuberkulos och Brucellosis är utrotat och vi har en låg användning av antibiotika.
När det gäller hela jordbrukssektorn så måste en målsättning vara att minimera användningen av kemikalier och växtskyddsmedel. Därför tycker liberalerna att det är fullt legitimt att vi på Åland har koll på hur mycket vi använder av de produkterna. Vi är förstås helt införstådda med att de är tillåtna preparat, men det är viktigt att vi vet hur mycket som används. Därför understöder jag ltl Torsten Sundbloms förslag.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Hur det påverkar miljön är ju en viktig fråga. Efter hörande i utskottet och i diskussioner så har vi fått information att lagstiftningen är ju ganska sträng också på finskt och svenskt håll. Från rikets sida ser man över de här kraven och vi följer en ganska strikt linje när det gäller bekämpningsmedel och annat. Man måste också överväga att om man är för sträng så påverkar det också produktionen som i slutändan höjer priserna osv. Allt måste vägas i en vågskål.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag har förstått att från socialdemokraternas håll är man väldigt noga med att allting ska vara öppet och transparent. Man ska inte dölja någonting. Det här är ett led i det. Vi får helt enkelt klara besked och klara papper på hur mycket som används. Jag sade att det är ingenting som är förbjudet. Vi utgår ifrån att alla håller sig till lagstiftningen. Men ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv är det rimligt att ha koll på hur mycket växtskyddsmedel vi använder på Åland.
Det är också ett led i den viktiga marknadsföringen när det gäller våra landsbygds- och jordbruksprodukter.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är helt klart att socialdemokraterna är för transparens. När det gäller detta så tror vi inte att det är någonting som hålls i skymundan utan vi litar på ÅMHM som gör kontroller och reder upp det här om det skulle bli något missförstånd. Jag tror nog att den här verksamheten är transparent. Det gäller ju ändå den mat vi äter.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Absolut, men vi vet också hur komplext hela systemet är. Vi hade till exempel ett fall här när det gäller odling av purjolök. Det är helt legitimt att vi har koll på hur mycket växtskyddsmedel vi använder på Åland. För liberalerna är det här en stor och viktig miljöfråga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Begärs ytterligare ordet?
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Jag föreslår: ”Att lagtinget med tanke på skyddet av folkhälsan och miljön uppmanar landskapsregeringen att överväga möjligheten att upprätta statistik över kemikalieanvändningen inom lantbruket och övrig livsmedelsproduktion samt vidta därav påkallade åtgärder.”
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Jag ber att få understöda ltl Torsten Sundbloms förslag till åtgärdsuppmaning.
Talmannen
Ltl Torsten Sundblom, understöd av ltl Katrin Sjögren, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Att lagtinget med tanke på skyddet av folkhälsan och miljön uppmanar landskapsregeringen att överväga möjligheten att upprätta statistik över kemikalieanvändningen inom lantbruket och övrig livsmedelsproduktion samt vidta därav påkallade åtgärder.”
Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder har väckts i plenum, i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande, ska förslaget enligt 70 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.
Ltl Torsten Sundbloms klämförslag bordläggs därför till lagtingets plenum den 7 april 2014. Vi återkommer till ärendet den 7 april 2014.
Enda behandling efter bordläggning
2 Justering av basbelopp
Ltl Mats Perämaas förslag till åtgärdsuppmaning
Landskapsregeringens svar (S 1/2013-2014-s)
Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2013-2014)
Under diskussionen, som förklarades avslutad vid plenum den 31 mars, har lagtingsledamoten Mats Perämaa, understödd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen av följande lydelse: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i enlighet med det samrådsavtal som tecknats med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad genomföra de förhandlingar som anges i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna (1993:70) och förhandlingarna bör grundas på neutrala, mellan parterna godkända utredningar.”
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas för kännedom röstar ja; de som för lagtingsledamoten Mats Perämaas förslag till åtgärdsuppmaning röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag.
Talmannen
Lagtingsledamoten Mats Perämaa har, med understöd av lagtingsledamoten Katrin Sjögren, föreslagit att en öppen omröstning ska hållas. En öppen omröstning kommer därför att verkställas.
Jag ber lagtingsledamoten Harry Jansson och lagtingsledamoten Mika Nordberg att biträda vid rösträkningen.
Upprop.
Omröstningen har utfallit så att 16 ja-röster har avgivits, 9 nej-röster och 5 ledamöter är frånvarande. Lagtinget har alltså beslutat anteckna landskapsregeringens svar för kännedom.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
3 Mer effektiv förvaltning
Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 13/2013-2014)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Enligt mitt synsätt står landskapets ekonomi står inför rätt stora utmaningar. Finansminister Roger Nordlund är den ena månaden positiv och den andra månaden negativ. Man undrar ibland om landskapsregeringen riktigt inser hur det är ställt i ekonomiskt hänseende och det kan man förstås ha olika åsikter om.
En sak är säker, landskapsförvaltningen är för stor. De nya arbetsplatserna i landskapet måste skapas i det privata näringslivet. För att lyckas krävs det en betydligt aktivare näringspolitik än vad vi har idag. Men det behövs också ett helt annat tankesätt i landskapsförvaltningen. Frågor så som ”vem kan göra det här effektivare och rationellare än vi själva?”, ”vad är den mest ekonomiska lösningen på det här problemet?” måste bli ett naturligt inslag i problemlösningarna inom förvaltningen. Och så är det definitivt inte idag. Även med tanke på rubriken ”effektivare förvaltning” vore det nog hög tid att få i gång olika effektivitetskoncept. Det skulle vara enormt viktigt.
Lean är ett mycket omskrivet koncept. Lean har sitt ursprung i biltillverkning på Toyota. Att få detta anpassningsbart till tjänsteverksamhet har förstås sina utmaningar. Kärnan i Lean-konceptet är att flytta fokus till det som ger värde för kunden, att hitta källorna till tidsslöseri genom att lyssna på medarbetarna och ständigt följa upp och förbättra processen.
År 2010 blev Migrationsverket den första myndigheten i Sverige att ta ledningsbeslut på att jobba efter Lean-principer i hela verksamheten. Jag läste en artikel där det sades så här: ”Vi jobbade bort alla slöserier som gör att ett ärende ligger och väntar, förklarar Monika Wendleby som själv är chef för det verksamhetsområde som har ansvar för verkets internationella samarbeten.” Det här gjorde man på Migrationsverket och man fick ner beslutsfattandet från upp till åtta månader ner till tre månader.
Även Stockholms stad jobbar enligt det här konceptet. Man har en veckoplanering där man ser till att alla medarbetare har full sysselsättning. Det är chefens roll att se till att det är så, man har veckan efter en uppföljning om hur det blev och om man har lön enligt prestation, vilket verkligen förvånade mig när jag kom i kontakt med det.
Lean används också i Finland inom de regionala miljöförvaltningarna. Inom FPA finns det också olika kvalitetsmätningssystem. Man mäter tiden från att ett ärende kommer in tills det är avgjort. Det finns en målsättning hur länge det får ta, t.ex. beslut om sjukdagpenning får ta 14 dagar etc. Man mäter hur många beslut en person gör varje dag, det ska t.ex. 15 beslut om sjukdagpenning per dag, och då beaktas också kundservice. Varje år tar man stickprov av alla beslut och ser om de är rätt gjorda. Man gör också riskanalyser varje år. Vilka är de största riskerna för att inte ska vara effektiva i vår beslutsprocess och i vårt arbete?
För att spara tid kan snart allt skötas elektroniskt. Varje år fyller personalen och kunderna i en barometerförfrågan där man följer med hur nöjda kunderna är med beslutsfattandet.
Min uppfattning är att inget av detta görs idag inom landskapsförvaltningen och enormt mycket resurser blir oanvända pga det. Men vi kanske har råd?
Fru talman! En annan sak som vi tar upp i motionen är: Landskapsregeringen behöver gå i den riktningen att förvaltningen mera blir en upphandlingsenhet och att externa krafter, i den mån det är möjligt, tar hand om själva utförandet.
Det här arbetet kanske delvis har startat redan på trafikavdelningen. Nu är det hög tid att få ut det tänket i resten av förvaltningen, det måste också här till en attitydförändring. Privatiseringar kan vara en god väg att konkurrensutsätta och därmed kostnadseffektivisera den offentliga servicen.
Åland Framtid har många gånger lyft frågan om utmanarrätter. Så kallade utmanarrätter innebär att privata aktörer ges möjlighet att utmana offentliga verksamheter genom att lämna in förslag på hur olika funktioner kunde bedrivas lika bra eller förmånligare i privat regi. Landskapsregeringen har då skyldighet att undersöka möjligheterna att upphandla verksamheten. Om utmaningen antas leder den till en offentlig upphandling.
Trots att det i regeringsprogrammet finns en ganska tydlig skrivning så har åtminstone inte jag funnit några ambitioner från regeringen att man tänker fortsatta med det här. Landskapsregeringen skriver i sitt handlingsprogram: ”Möjligheterna att införa utmanarrätter prövas”. Någon sådan prövning har mig veterligen inte gjorts.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag ta upp klämmen i den här motionen. Klämmen lyder; ”att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att ett utvecklingsprojekt startas upp som dels tar sikte på att få till stånd en attitydförändring inom förvaltningen till att anlita externa tjänster, dels tar sikte på att omforma landskapsförvaltningen mera mot rollen som upphandlingsenhet istället för utförarenhet”. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag vill bara komma med ett påpekande till ltl Anders Erikssons uttalande om Lean och att det inte skulle användas inom förvaltningen. Det stämmer inte alls. Det kanske visar på hur lite ltl Anders Eriksson känner till Ålands landskapsregering och vår förvaltning. Lean används visst, speciellt inom ÅMHM. De har sedan länge använts sig av Lean och arbetat efter den modellen. Efter att ÅMHM införde detta har man också fått ner antalet dagar betydligt för ärendehantering.
Med nya arbetsmetoder och den digitala agendan så kan vi säkert förbättra arbetet ytterligare, men jag tycker att det är lite att slå in öppna dörrar.
Ltl Anders Eriksson, replik
Minister Aaltonen, jag önskar att det vore så. Det sägs att vi vet så lite om vad som händer i landskapsregeringen, men då måste ni vara mindre hemlighetsfulla så att vi vet mera.
Om vi tittar till saken, är verkligen minister Aaltonen hundra procent säker på att Lean-metoden används inom ÅMHM? Mig veterligen så har man funderat på att införa metoden, men man har inte gjort det. Den informationen har jag fått. Men, med all respekt, det här borde säkert ministern veta bättre än jag. Men om man har börjat fundera på det, eller alternativt till och med infört något steg på ÅMHM, vad har man då gjort inom resten av landskapsförvaltningen, apropå att slå in öppna dörrar?
Minister Carina Aaltonen, replik
Inom ÅMHM har man länge arbetat med Lean-metoden. Delar av ÅMHM:s personal har varit till andra avdelningar inom förvaltningen och presenterat vad metoden går ut på och hur man kan se över de här arbetsprocesserna internt. Det här är någonting som vi försöker använda. Den interna kunskapen som vi har inom myndigheten används också som en resurs i den övriga förvaltningen. I och med att vi har kärvare tider och vi har mer och mer uppgifter som behöver göras inom landskapsförvaltningen så måste vi se över våra arbetsmetoder och Lean är ett sätt att göra det på.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är aldrig roligt att ha fel, men jag försäkrar, minister Aaltonen, skulle jag ha fel i det jag har sagt så är jag faktiskt uppriktigt sagt glad. När man läser förvaltningstidskrifter och följer med hur man modernisera förvaltningar både i Finland och i Sverige så är min uppfattning att Ålands landskapsförvaltning är långt, långt efter.
Jag hoppas att man tar det här förslaget på fullt allvar. Är det så att man slår in öppna dörrar, som förstås hör till sakens natur att man ska säga ifrån regeringspartierna, så hoppas jag att höranden kan ge svar på den frågan när den här motionen börja behandlas på ett seriöst sätt.
Om Lean-metoden är i full gång, det kvalitetsmätningsarbetet som jag exemplifierade hur man har gjort i Sverige och i Finland, så då går det ju ganska snabbt att expediera lag- och kulturutskottet. Vi får väl återkomma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag blev förvånad när jag hörde ltl Eriksson anförande. Jag har inte läst någonting om Lean och Toyota i själva motionen. Det står mer om utmanarrätter och det har redan finansutskottet och landskapsregeringen i sitt program. Lagtinget har också sagt att man är positiv inställd till utmanarrätter. Lean finns inte med i motionen, utan man pratar om attitydförändring. När det gäller Toyota och Lean så har jag jobbat med det i många, många år eftersom det först kom i produktionslinjer inom bilfabriker. Sedan gick man in på kontorssidan och nu har man på senare år tagit fram modeller för den offentliga sektorn. Jag vet att man jobbar med de här bitarna. Frågan är väldigt intressant, väldigt viktig och jag har beredskap att diskutera den, men jag saknade den frågan i motionen.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag pratade om en liten utvikning med tanke på rubriken Effektivare förvaltning och då tog jag upp de här exemplen.
Vi svänger på steken, ltl Carlsson står bakom landskapsregeringen och han säger att man tydligen gör någonting åt utmanarrätter. Vi har lyft den här frågan gång på gång i olika förslag och motioner. Vad gör man rent konkret? Känner ltl Carlsson till det?
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag hänvisade till att när jag satt i finans- och näringsutskottet så ställde sig lagtinget positivt till att göra något i den här riktningen. Det får landskapsregeringen förstås titta på, de får svara för sig, jag vet faktiskt inte exakt vad som konkret i detalj har gjorts.
Tillbaka till effektivare förvaltning och de här modellerna för att komma tillrätta med det. Jag tror också att det är framtidens melodi. Det är någonting som vi måste jobba med framöver ännu mera och ta ett större grepp på det. Vi kommer att vara tvungna att se till att varje skatteeuro används effektivare. Då tror jag att det är viktigt att jobba enligt de här modellerna. Ministern svarade att det inom förvaltningen förekommer ett sådant arbete. Jag tror att man framöver behöver jobba med det här och ta ett större grepp. Men jag uppfattade inte riktigt att motionen tog sikte på det, utan den handlar mer om attityder inom förvaltningen och inte det här större greppet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Om vi lämnar formalia och håller oss till sak. Det är riktigt, ltl Carlsson, klämmen tar inte i sikte på det. Men jag tyckte att det var så pass viktigt så att jag ville nämna det som en ytterligare motivering. Även Carlsson verkar tycka att det här är intressant. Vi är helt överens. Det här är oerhört viktigt om man ska få en effektivare förvaltning som är huvudrubriken på den här motionen. Som jag sade i min presentation så är jag tyvärr övertygad om att ganska stora, både ekonomiska och personella, resurser inte används på ett optimalt sätt inom landskapsförvaltningen. Det är helt enkelt stenålders.
När det gäller uppmanarrätter så har finans- och näringsutskottet skrivit mycket under den här två åren som inte har lett till någonting när det gäller agerande från landskapsregeringens sida. Nu sades det att ”man får titta på det här”, men det har ändå stått två år i regeringsprogrammet. Det var väl antagligen borgarna som ville ha in det och vi vet varför det inte händer någonting.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
4 Uppdatering av regionalt skogsprogram för Åland
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 14/2013-2014)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Det här är en fråga om jag har försökt lyfta vid flera tillfällen tidigare. Jag tycker att frågan är så pass viktig för Åland och det måste börja hända någonting så har satt ner de här tankarna i en motion.
Vi känner till att vi har en tillväxt på cirka 400 000 kubik och avverkningen är ungefär hälften. Den stora bristen är att landskapet sedan 2006 inte haft ett regionalt skogsprogram som är uppdaterat.
Jag ska lite vika ut på det viset att jag vill belysa den här frågan och hur viktig den är.
Bakgrund: Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.
Strategin är en uppdatering av den icke-bindande skogsbruksstrategin från 1998 och Skogshandlingsplanen 2006. Enligt Europeiska kommissionen behövs en ny strategi för att säkerställa en hållbar förvaltning, tillgodose den ökade efterfrågan på råvaror och förnybar energi, stimulera tillväxten för skogsindustrierna samt skydda skogen och den biologiska mångfalden.
Målet är att förbättra samordningen på EU-nivå och verka för ökade synergier med andra sektorer och de olika EU-politikområden som påverkar och berör skogen och dess brukande. Strategin består av 8 prioriterade områden och varje område av ett flertal initiativ. Totalt omfattar strategin 42 initiativ såväl pågående och kommande sådana som ska tas av kommissionen, medlemsländerna eller kommissionen och medlemsländerna tillsammans. Det handlar om olika typer av aktiviteter – allt från studier och analyser, främjande av forskning, utbildning och innovation samt organisation av samverkan till utvecklande av EU-kriterier för hållbart skogsbruk. Strategin fastslår tre vägledande principer:
1. Hållbar skogsförvaltning
2. Resurseffektivitet
3. Globalt ansvar
Medlemsstaterna uppmanas att överväga strategins vägledande principer och mål i utformningen och genomförandet av sina handlingsplaner och nationella skogsprogram. Här kommer det åländska skogsprogrammet in. Därför vill jag belysa det. Åland har ett eget skogsprogram.
En översyn av skogsstrategin kommer ske 2018 i syfte att utvärdera hur genomförandet löper. Skogspolitiken ligger utanför EU:s fördrag och är ett nationellt ansvarsområde. Den nya uppdaterade strategin omfattar därmed inga lagstiftningsförslag. I kommissionen är Generaldirektoratet för jordsbruksfrågor huvudansvarigt för strategin.
Detta var bakgrunden för att belysa hur viktigt det är.
På en föreläsning i Umeå har man delvis diskuterat de här frågorna. Där kom det fram delade åsikter. Lennart Axell, LRF, skogsägarna beskrev skogens nuvarande position i EU. Jag citerar: ”Direktoratet i Bryssel som jobbar med klimatfrågorna tycker att det är bra med att bruka skog som en förnyelsebar källa, medan DG Miljö vill skydda skogen, inte röra. Åsikterna om skogen går minst sagt isär. Flera branscher jobbar dessutom för att minimera skogens betydelse, exempelvis oljebranschen, men även massa- och pappersindustrin vill begränsa skogens betydelse för energiförsörjningen.”
Det finns en variabel av åsikter och intressebevakare som försöker påverka den nya skogsstrategin inom EU. Därför anser jag att det är väldigt viktigt att Åland har en bevakning av det som sker i EU. Därför blev jag orolig när jag första gången såg EU-meddelandet där landskapsregeringen skrev: ”Landskapsregeringen har mycket begränsade resurser för detta arbete, men avser att om möjligt följa med utvecklingen av strategin på nationell nivå.”
Man kan ytterligare säga att den europeiska skogsägarorganisationen, CPF, rustar inför EU-valet och har ställt fem förslag på hur viktigt skogsbruket är för Europa. De fem punkter till de eventuella parlamentarikerna är:
1. Familjeskogsbruket brukar skogen uthålligt.
2. Skogsresurserna ökar inom EU, vilket gör det möjligt att använda mer trä.
3. Skogen bidrar till Europas välfärd.
4. Skogen tillhandahåller ekosystemtjänster och är viktig som kolsänka.
5. Förnyelsebart trä är en solid bas för bioekonomin.
Men detta som jag har anfört vill jag belysa det är viktigt med ett dagsaktuellt skogsprogram för Åland. Man måste sätta resurser för att få fram programmet. Man måste bevaka skogens och skogsindustrins intressen här på Åland.
Tidigare har jag sagt att vi idag redan har ett certifikat, PFC. Det är på gång att också eventuellt ta in FSC. I certifikaten finns väldigt hårda regler som skogsbruket ska följa; uthållighet ekonomi och miljötänkande. Därför borde det nu inte komma strategier som ytterligare kan strängera våra verksamheter och vår industri här på Åland, i Finland och i hela Norden. Jag kanske inte behöver orda mera.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att snarast genomföra arbetet med att uppdatera det regionala skogsprogrammet för Åland, så att ett nytt program kan tas i bruk under 2015.” Tack.
Minister Fredrik Karlström, replik
Tack, fru talman! Det här är en fråga som ltl Brage Eklund och jag har diskuterat flera gånger i utskottet under de senaste åren. Det är en viktig näring. Vi har två stora industrier, i åländska förhållanden mätt, som omsätter ungefär 15 miljoner euro. Jag är den första att hålla med om att vi borde ha ett uppdaterat skogsprogram. Precis som ltl Eklund säger så är problemet de begränsade resurserna på skogsbruksbyrån. Det gäller att man prioriterar. Det här programmet är inte någon lagstadgad uppgift. Jag håller med om att programmet är gammalt, det är från 2006. I Finland är det lagstadgat, i Sverige har regeringen nu gett skogsstyrelsen i uppdrag att göra en förstudie om man ska göra ett skogsprogram i Sverige, vilket man förmodligen kommer att göra. Det innehåller väldigt mycket.
Jag återkommer i min andra replik om jag får möjlighet till det.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Minister Karlström och jag har haft våra diskussioner om det här. Vi vet precis hur situationen är.
Viktigt med ett skogsprogram är att visa att Åland är med på kartan när det gäller att bedriva ett hållbart skogsbruk. Det här är ansiktet utåt. Man måste även påvisa skogsägarna vilka resurser som finns dolda i skogen. Man är tillika lobbyist för industrin att det finns en resurs dold i skogen och den måste man försöka ta vara på och utnyttja så mycket som möjligt.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Jag håller helt med. Ett skogsprogram ur ett åländskt perspektiv har i första hand utgått ifrån skogsägarnas och skogsindustrins intressen. Ett skogsprogram ska också innehålla aspekter som turism, rekreation, biologisk mångfald, jakt och hela den biten. Det är ett stort program som ska göras. De senaste åren har vi på riktigt satt all fokus och lite till på laserscanningsprojektet som lagtinget beviljade medel till för drygt ett år sedan. Det är oerhört viktigt, det projektet håller på att slutföras under det här året och det kommer också att utgöra en bra grund för att göra ett riktigt bra skogsprogram från 2015 som ltl Eklund också skriver i sin motion. Jag tror inte att det är i bruk 2015 men det kommer att sättas fokus på det, förhoppningsvis i slutet av 2015 hoppas jag att vi tillsammans har nått det målet som vi båda önskar. Vi vill ha ett livskraftigt skogsbruk på Åland.
Ltl Brage Eklund, replik
Laserscanningen är helt okej. Man har väl skapat laserscanningen mera för att förbättra möjligheterna att göra skogsbruksplaner. Man behöver inte längre gå ut i fält som man gjorde tidigare.
Skogsprogrammet belyser mera helheten. Som ministern sade så gäller det inte bara skogarna, det finns miljöaspekter, rekreationsmöjligheter och allting. Det här ska också ingå i strategierna som kommer ifrån EU, därför behöver man påvisa att man har ett dagsaktuellt program på Åland och att man har beaktat de här punkterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Eklund. Jag tänkte kort belysa EU-aspekten.
Som ledamoten säkert minns så gav jag ett löfte åt ledamoten, i samband med debatten om EU-meddelandet, att lyfta upp detta högre på agendan. Vi kan konstatera att reglering av skogsbruk kommer in via EU via det statliga stödet. Nu har vi gett ett utlåtande över riktlinjerna för statligt stöd. Vi gillar dem inte, vi anser att de är för detaljerade, begränsande och svåra att tolka. Jag kommer att träffa Finlands ambassadör i EU i nästa vecka och lyfta upp denna fråga överst på agendan. Dessa riktlinjer är inte tillfredsställande. Det talar fortsatt för att skogsbruket inte bör höra till EU:s kärnbefogenheter.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack för den informationen. Jag vill passa på att ge minister Valve en eloge för att han har informerat mig om läget och belyst de här sakerna för mig. Jag hoppas att han fortsättningsvis följer med och bevakar de här frågorna. Man kan inte vara tillräckligt noga informerad om sådana här saker. Det är viktigt att hela Norden, Finland och Åland följer med i de här frågorna.
Minister Wille Valve, replik
Takt, ltl Eklund. Vi har kartlagt och konstaterat att det här överhuvudtaget inte kommer upp i Europaparlamentet, sannolikt inte ens som en egen initiativrapport, vilket innebär att det centrala kommer att försiggå mellan kommissionen och medlemsländerna. Därmed blir det centralt att dels lobba medlemsländernas representanter och dels kommissionen och då är Finlands EU-ambassadörs ståndpunkt central. Som tur är så vet jag att Finlands ståndpunkter ganska långt sammanfaller med de åländska som vi har framfört, vilket kan förklaras av vårt gemensamma klimat.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, de fakta känner jag till. Vi är överens om den behandlingsgången. Det är viktigt att man följer med det här. Norden är ändå ganska liten i hela EU idag. Det gäller att man lobbar, följer med och försöker få stöd. Om de värsta intressena får som de vill kan det bli så att hela skogsindustrin slås ut här i Norden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det där var ett bra anförande, ltl Brage Eklund! Det är precis detta som är hållbar utveckling. Det är konkreta saker. Det här skulle vara väldigt, väldigt viktigt att vi skulle ha på Åland.
Vi har det dilemmat att vi inte kan ha enformiga produktionsskogar. Vi måste också se till hållbarhet. Vi får allt färre och färre gammelskogar som aldrig har kalhuggits. Det finns två vågskålar med ett modernt skogsbruksprogram. Det här är absolut en viktig del i praktisk hållbar utveckling.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag får tacka för det stödet. När det gäller hållbar utveckling så har jag försökt påpeka de certifikat som vi har idag, PFC och det är också på gång att vi ska införa FCS för att man lättare ska kunna exportera den förädlade varan till vissa länder i Europa. De här kriterierna finns med, bevarande av livsmiljöer m.m. De här kriterierna är ganska stränga. Det är kontroller alla år för att titta hur skogsbolagen följer det här. Man får inte göra det hårdare, för då finns det inte någon lönsamhet längre.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Absolut, våra gammelskogar behöver vi på Åland ta vara på. Det är unika biotoper för växter och djur. Skövlar vi allt så utplånar vi stora delar av både växter och djur.
Produktionsskog är en förnyelsebar resurs som vi inte utnyttjar, som ledamoten påpekar, t.ex. när vi bygger på Åland. Det skulle till exempel vara fullt möjligt att bygga våningshus med trä, där har tekniken gått så mycket framåt och där släpar vi också efter. Där skulle vi vara självförsörjande. Det är mycket, mycket miljövänligare att bygga i trä än att bygga med betong och armering.
Ltl Brage Eklund, replik
Vi är ganska överens. Åtminstone i finansutskottet har vi diskuterat hållbar utveckling när meddelandet kom. Vi har bland annat diskuterat noll energihusen. De kanske skulle kunna bli en exportmöjlighet i framtiden för de industrier och hustillverkare som vi har på Åland idag. Det finns möjligheter att utveckla det här. Men själva skogsbruket får inte strängeras. I dagens skogsbruk beaktar vi alla de livsmiljöer som man bör beakta.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Jag håller med ltl Katrin Sjögren, det där var ett väldigt bra anförande.
Ta tillvara tillväxten i skogen och uppdatera regionalt skogsprogram för Åland. Om vi först lite resonerar kring tillväxten så noterade jag att näringsminister Karlström sade att det här var en viktig näring. Det är en viktig näring. Vi har det faktum inte så mycket naturresurser här på Åland som vi kan förädla så därför behöver vi förädlar dem vi har på bästa möjliga sätt. Näringsministern nämnde att företagen omsätter 15 miljoner euro.
Det pratas många gånger i näringssammanhang om kluster. Det så kallade skogsklustret omsätter i ekonomiska termer 25 miljoner euro. Det var siffror från 2010. Tyvärr är jag rädd för att de siffrorna inte är speciellt mycket högre idag.
Tillväxten och virkesförrådet i de åländska skogarna är rekordhöga. Min uppfattning är att många var mer aktiva tidigare, bl.a. Ålands skogsvårdsförening. Det var så som jag lärde känna ltl Slotte när han kom till mig som representant för skogsvårdsföreningen och tyckte att jag skulle vara lite mera aktiv i skogen. Jag som alltid har haft respekt för ltl Slotte så satte förstås igång att avverka för brinnkära livet. Jag tycker att man vara mer aktiv när det gäller den biten.
Men också skogsbruksbyrån behöver ta en mera aktiv roll det gäller tillväxten och lite resa sig från den dagliga byråkratin. Jag vet att det är mycket med miljöcertifieringen osv. Min uppfattning är att det finns mera man kunde göra här. Näringsminister Karlström sade att det fanns begränsade resurser. Men är det så om man tittar på skogsbruksföreningen och skogsbruksbyrån och används dessa resurser till att ha fokus på tillväxten? Hur ser ministern på detta? Det skulle vara intressant om han höll ett anförande om den biten.
Skogsegendomar ägs många gånger av sterbhus, stadsbor mm. dvs. folk som inte bor i anslutning till skogsinnehavet och inte har det naturliga intresset och kunskapen om hur ett aktivt skogsbruk bedrivs. Därför är det viktigt att de skogliga aktörerna bedriver en mer uppsökande verksamhet. Inte bara för att få till stånd slutavverkningar, ltl Sjögren, utan också beståndsvårdande skötselåtgärder. Skogsbruket är en enorm långsiktig näring. Det gäller att man sköter om skogen också när den de facto inte ger några pengar.
År 2010 lämnade jag in en finansmotion där jag föreslog i klämmen: ”Att Skogsbruksbyrån kommer under året i samarbete med övriga aktörer inom skogsbruket på Åland starta upp ett projekt med målsättningen att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå mera sysselsättning och ekonomisk tillväxt för den åländska skogsnäringen.” Jag anser fortsättningsvis att det här är viktigt. Det finns stora resurser som inte används på bästa sätt.
Men just den här biten tas inte upp i klämmen. Klämmen säger att man ska uppdatera det regionala skogsprogrammet. Det är viktigt, det är en grundfaktor.
En svaghet med det gamla skogsprogrammet har varit att det inte tar bioenergin i beaktande, vilket idag på många sätt kanske börjar bli en av de största produkterna för de åländska skogsföretagen.
Det känns väldigt bra att både näringsministern och miljöministern sitter sida vid sida. Det förefaller som om landskapet saknar en bioenergistrategi, hur man ska uppnå en ökad användning av förnyelsebar energi och en minskning av fossila bränslen. Vi ska inte prata om hur det är med stöd och subventioner på andra håll, men det finns medel där man även försöker främja bioenergi på ett annat sätt än vad det görs på Åland.
Det som ltl Eklund tog upp när det gäller EU:s skogsstrategi så det är en mycket, mycket intressant läsning. Det visar på hur viktig resurs skogen är sist och slutligen.
Pratar man med företrädare för skogsföretagen på Åland så ser man två utmaningar; små skogsägare och små skogsskiften. Man pratar också om att det finns passiva skogsägare. Då är jag tillbaka igen till det som jag pratade om när det gällde uppsökande verksamhet. Jag hoppas att jag får nämna ett exempel som ltl Torsten Sundblom nämnde för mig. När man gjorde en förstagångsgallring på Föglö så efter att kostnaderna var betalda så var det en euro per kubik kvar. Jag tror att de flesta som rör sig i skogen vet att en trave på 200 på kubik är en väldigt stor trave, men 200 euro är inte så mycket pengar i dagens läge. Det var bara det jag vill tillägga.
Minister Fredrik Karlström, replik
Tack, fru talman! Det jag sade om 15 miljoner är ungefär skogsindustrins omsättning på Åland.
Ett sådant här program, som vi är överens om att är viktigt för ett hållbart skogsbruk på Åland, kräver också en hel del byråkrati. Det görs inte bara av en tjänsteman som uppdaterar befintligt program till 2014 eller 2015 års behov. Det är en stor och lång process. Den svenska regeringen gav skogsstyrelsen i uppdrag i slutet av förra året, 2013, att inleda en förstudie om man ska göra ett skogsprogram för Sverige. Det kommer man troligtvis att göra, men det involverar alla dessa olika parter som kan ta del av skogen och allt vad den ger, som jag tidigare nämnde i min replik till ltl Eklund.
På vilket sätt landskapet stöder skogen kan jag återkomma till i min andra replik.
Ltl Anders Eriksson, replik
Om jag förstod ministern rätt, vilket är möjligt att jag inte gjorde, så menade han att ta det kräver stora resurser att ta fram ett nytt skogsprogram. Jag tolkar det så när han nämnde utvikningen till Sverige. Men då måste man ju ställa sig frågan; hur klarade landskapet Åland och landskapsregeringen att ta fram skogsprogram tidigare när det tydligen inte går numera? Angående byråkratin så t.ex. när det gäller en förstagångsgallring som jag nämnde, så kommer skogsbruksingenjören från Skogsvårdsföreningen ut på plats, gör en granskning, stämplar och pappren ska till skogsbruksbyrån. De ska stämplas, godkännas och det kanske också ska göras platsbesök och sedan ska det till företagen. Det är tre led. Har minister Karlström någon uppfattning om man kunde förenkla t.ex. den här byråkratin som inte producerar så mycket annat än papper, enligt mitt synsätt?
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Jag håller helt med om att alla dessa onödiga steg är kostsamma, både tid, byråkrati och allt sådant ska bekämpas allt vad man orkar. Med en ökad digitalisering går byråkrati betydligt enklare. Därför är vårt laserscanningsprojekt en viktig byggsten i att förenkla de byråkratiska processerna.
Angående att det kräver resurser så är inte skogsbruksbyrån stor i landskapet i förhållande till de många hektar vi har. Vi har uppgifter som krävs från både vår egen lagstiftning och uppföljning och vi måste kunna se vad som händer i Europa.
Det sätt som vi försöker stöda skogsägare och industrier på Åland är via investeringsstöd, både i bioenergi till ÅCA och till Chipsen. Idag eldas mycket mera flis och bioenergi.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Näringsminister Karlström säger att man ska bekämpa onödig byråkrati, men man behöver också bekämpa det i verkligheten och sätta sig in i vad detta handlar om. De resurser som finns, används de på ett optimalt sätt, enligt ministern? Vad är det som hindrar att t.ex. de två åländska skogsföretagen skulle sköta byråkratin som två aktörer före dem har skött? Jag tror att det är fullt möjligt. Det skulle kunna skötas precis lika bra. Har man begränsade resurser, minister Karlström, så gäller det ju faktiskt då, om någonsin, att se till att de används på bästa sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Också jag tror på biogas för Ålands del. Vi skulle behöva ha ett målinriktat jobb när det gäller biogas. Restprodukter från skogsbruket är definitivt en sak. Men det allra viktigaste är ju avfall, avfall från hushållen och avfall från korna. Vi med skulle behöva sammanfoga de här olika bitarna och ta ett helhetsgrepp på hela energifrågan.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är sant. Därför pratade jag inte bara om biogas heller utan tog det i ett vidare perspektiv. Jag anser att det är olyckligt att det saknas en bioenergistrategi för landskapet Åland när det gäller hur man ska få upp användningen av förnyelsebar energi och få bort de fossila bränslena. Det är miljöutmaningen. Med tanke på det jag sade så börjar bioenergi faktiskt bli den största produkten för de båda åländska skogsföretagen, även företagsmässigt skulle det vara enormt viktigt att man har en sådan här strategi. Inte är det så enormt resurskrävande. Det gäller bara att sätta sig ner ett tag, fundera och skriva ner vad man har kommit fram till. Det är ingen kritik till ltl Sjögren.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Så är det förstås, men man behöver ha övergripande infrastrukturella beslut. Att bestämma sig är också en del mot en hållbar utveckling. Nu pratas det om stora biogasverk och om stora investeringar eller små gårdsvisa biogasanläggningar. Man behöver bestämma sig och ge klara besked åt kommunerna och företagen så att vi vet vad det är som gäller.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag håller med. Det här är hållbarhet på ett lite mera handfast sätt än vad vi har diskuterat tidigare. Jag håller med ltl Sjögren, de här frågorna är viktiga både ur miljöaspekter, som ledamoten lyfte fram, men också ur näringspolitiska aspekter. Det går väldigt kraftigt åt fel håll när det gäller alternativa förnyelsekällor här på Åland. Vindkraften håller också sakta men säkert på att monteras ner. Det här är ett område där vi fortfarande kan göra någonting bara viljan finns i regeringsbänken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gunnar Jansson
Värderade talman! Det kanske kan förefalla överraskande att en ledamot som jag tar mig talan i detta ärende. Jag gör det av ett genuint intresse, ett intresse som startade för länge sedan. Det är möjligt att mina kollegor här i kammaren är för unga för att ha upplevt den legendariska föreståndaren för lantmannaskolan AA Norrgård. Han som hade för vana att på skogsbruks- och skogsvårdslektonerna ta ut hela klassen i skogen och besöka gårdens skogar. Byns barn lärde sig att det här var viktigt, så när vi hade möjlighet så smög vi oss med för att lyssna.
Landets ekonomi går mot en svår kris av inre politiska och yttre politiska skäl. Då gör Finland såsom Finland brukar göra, slår vakt om de tre pelare på vilka nationalekonomin vilar; skogen, metallen och elektroniken. De är i Finlands nationalekonomi heliga och värnas in i det sista av naturliga, historiska, politiska och ekonomiska skäl. Jag tror att vi glider in i en sådan epok nu också. Därför är den här frågan, som kollegan Brage Eklund väcker, oerhört viktig.
Jag vill bara med det här anförandet uppmuntra ministern att med alla medel ta det här till sig och sätta igång.
Finans- och näringsutskottet tar sig an ärendet. Men vi känner till att behandlingen av åtgärdsmotioner i lagtingets utskott är med för lov sagt brutal. Även om vi har principer i lagtingsordningen om behandlingstvång så har vi ändå en ordning där allting släcks ut med val. Vi kom inte så långt som en del av oss önskade att utskotten måste göra klart innan val, det blev inte så.
Oberoende av hur det går så måtte ministern ta det här till sig. De två skälen är, förutom de jag nämnde; ekonomiska och praktiska. Det har redovisats här ungefär hur ekonomin kring skogsbruket för Åland ser ut. Det är riktigt att uppgifterna är gamla. Jag råkade nu få fel bok med mig, jag har 2012 års statistik. Jag går till avsnitt 4:10 för det beskriver väl situationen. Det framgår: ”På Åland finns det skogsmark; 67 400 hektar och skogsbruksmark; 125 500 hektar. Av skogsbruksmarken ägs 90,4 procent av privata, 2,2 procent av bolag och resten, 7,4, av andra”. De andra är sannolikt landskapet, församlingar och kommuner. Landskapet och församlingar är stora ägare. Av skogsbruksmarkerna är proportionerna lite annorlunda, 87,8 procent ägs av enskilda, 1,8 procent ägs av bolag och 10,4 ägs av andra, dvs. landskapet församlingar och i någon mån kommuner.
Här, värderade kollegor, hoppas jag att jag har förstått motionärerna korrekt. Landskapet uppträder här i två egenskaper; som myndighet och som skogsägare.
När jag jobbade i landskapsregeringen så värnade vi om det, vad en kanslichef hade att göra med det kunde man fråga sig, men jag var med i de diskussionerna av intresse. Då var det så att landskapet Åland var Ålands enskilda största skogsägare. Detta medför ju ägaransvar, ett brukaransvar. Jag förstår mycket väl att de enskilda som utgör 90 procent av alla ägare är uppdelade i väldigt många kategorier, säkert stadsbor, månskensbönder och många fler. Är det inte rentav så i Finland att en majoritet av skogsägare bor i städer? Jag brukar vända mig till kollegan Anders Eriksson för att söka råd i sådana frågor. Jag har en sådan minnesbild. Åtminstone vet jag att en mycket stor del av skogsägarna ofta är oskiftade dödsbon, med de svårigheter som förvaltning etc. medför. Inte kan det väl ändå stå rätt till om halva tillväxten ruttnar bort? Vi har inte råd med det varken som samhälle eller som ägare. Jag är inte någon skogsägare, jag talar av kärlek till konsten, inhämtad erfarenhet och i någon mån kunskap.
Jag vill alltså med detta uppmuntra landskapsregeringen att inte bara se detta byråkratiskt; vad räcker resurserna till och vad räcker resurserna inte till? Man måste också ta sitt ägaransvar när det nog är som jag hävdar; landskapet Åland är Ålands största enskilda skogsägare.
Jag kan inte siffror men på den tiden då när jag sysslade med det här så var arealen för landskapets del ungefär 3 700 hektar. Jag kan inte dagens siffror, de siffror som jag nu nämner är tyvärr 25-30 år gamla, men då använde vi de siffrorna. Det var den ena aspekten.
När det gäller den andra aspekten, den ekonomiska, så går vi mot en framtid som jag inte är rädd för utan jag tror att det förhåller sig på det sättet att de tunga samhällsbärande delarna i vår verksamhet prioriteras i hela folkhushållet. Där är skogen en väldigt viktig aktör som växer i betydelse. Om då Finlands ekonomi fortsätter att svaja, ja då satsar man på de här tre stora. Vad blir det då kvar för de övriga aktiviteterna i samhällsstödet? Jag ser inte att de far illa, men satsningarna kanske inte räcker till på det sätt som man skulle önska. Därför är det en fråga av avgörande betydelse att vi också på Åland tar tillvara den resurs som skogen innebär och framförallt tillväxten i den. Vi måste med alla tillbudsstående medel se till att inte hälften av tillväxten ruttnar ner.
Motionären är liberal, om jag får använda det uttrycket, och föreslår att halva den outnyttjade tillväxten skulle utnyttjas. Så kan man säkert se det. Men inte kan det väl vara fel att utnyttja hela tillväxten? Det här sista var lite amatörmässigt. Jag känner invändningarna, men så där som princip så måste det väl vara förnuftigare att använda sig av en tillgång än att låta den fördärvas. Tack, fru talman.
Minister Fredrik Karlström, replik
Tack, fru talman! För det första vill jag säga att den del av skogen som inte avverkas ruttnar inte bort och fördärvas. Den växer vidare och kan förmodligen skördas en annan dag eller ett annat år. Jag kan också hålla med om att man skulle kunna avverka betydligt mycket mer på Åland. För mig får man gärna avverka mera. Det finns dock en gräns på vad marknaden kan ta emot och på vilket sätt man kan sälja sina produkter. Att bara såga ner mera och sätta på lager kanske inte är den absolut mest optimala modellen. Skogsindustrin kan själva bedöma det bäst.
Den här motionen handlar om skogsprogrammet på Åland. Om man läser slutklämmen så säger man; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att snarast genomföra arbetet med att uppdatera det regionala skogsprogrammet för Åland, så att ett nytt program kan tas i bruk under 2015.” I mitt replikskifte till motionären sade jag att vi har samma mål. År 2015 kommer vi i alla fall att inleda arbetet med programmet. Jag hoppas också att programmet är klart. Den här motionen ser jag nästan som godkänd redan från regeringens sida. Nu gäller det att lagtinget kan acceptera samma sak.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Jag kan bara kommentera det som ingick i mitt anförande. Jag talade överhuvudtaget inte om årtal och sådana saker.
Förädling, skogsbruk är ju inledningen till en betydande potentiell förädling. Det är riktigt. Vår egen marknad kan väl vara mättad. Vi har ju en betydande import av virke. Men det finns ett betydande mervärde i förädling av de produkter som kommer ur skogen. Vi talar om energi, vi talar om klassisk förädling och därmed det som jag förstår att motionen också innehåller; möjlighet till export osv. Jag tror att man kan komma förbi de eventuella begränsningar som vår egen marknads litenhet innebär. Om vi ser på hela den här primärnäringen, där skogsbruket är en, så har vi betydande exportmöjligheter.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Största delen av industrins produkter går på export. Det är ju riktigt bra sett ur åländskt näringsliv.
Jag vill också ta fasta på det huvudanförande som ltl Jansson höll, han undrade hur landskapet som stor skogsägare hanterar och beter sig. Jag tycker att vi sköter våra skogar, som vi har haft under många hundra år, bra. Vi sköter om skogarna bra. Varje år säljer vi skog motsvarande ungefär vad förvaltningen kostar att driva. Det har varit en intressant ekvation att få ihop. Vår skogsförvaltning i grannbyggnaden finansieras av avverkningen ur våra egna skogar. Sedan går detta lite upp och ner beroende på priser. På en holme hade vi exempelvis ett parti som vi inte sålde för två år sedan, men som vi sålde i år, för att för två år sedan var det inte värt det men i år fick vi ut pengarna för partiet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Ja, det är gott att höra att landskapet som skogsägare förvaltar sina skogar på ett förnuftigt och inkomstbringande sätt. Så måste man ju de facto göra när man hanterar gemensam egendom. När jag nämnde att landskapet är den största enskilda skogsägaren så vet vi ju alla att landskapet bara är en teknisk konstruktion. Innehållet i landskapet är vi alla, därför ligger det i allas vårt intresse att landskapet sköter sig på det sätt som ministern tacksamt nämner. Det hindrar ändå inte att landskapets intresse för själva ägandet utsträcks till det som vi här diskuterar dvs. framtagande av ett skogsprogram.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är alltid intressant att lyssna på kollegan Gunnar Jansson när han för in ett djup i diskussionerna som känns befriande när man tittar på de tomma bänkarna här inne.
Visst är det så att halva tillväxten ruttnar bort om man lite hårdrar det.
Tillväxt är ett ord som kan betyda tillväxt i skogen eller ekonomisk tillväxt. Det är därför som jag länge har tyckt att alla aktörer inom skogsförvaltning och skogsföretag skulle ha en gemensam tillväxtstrategi. Kanske man inte skulle ha som mål att utnyttja hela tillväxten, för då tror jag att kollegan Jansson kan få lite problem med sin partiordförande, för då har vi nog inte riktigt hållbar tillväxt längre.
Precis som kollegan Jansson sade så är landskapet Åland Ålands enskilda största skogsägare. Ska det faktiskt vara så? Jag ska återkomma till det.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Då måste jag säga något vänligt för att ge kollegan den chansen.
Naturligtvis är det lite tillspetsat att säga som jag sade, jag inser ju det. När man talar om en tillväxt på 400 000 kubikmeter per år och ett uttag på 200 000 kubikmeter per år så rent matematiskt kan det synas som om mellanskillnaden någonstans försvinner. Jag håller med om att det är ett lite onödigt matematiskt uttalande. Jag förstår också att medelnivån, som motionärerna här efterlyser på 300 000 kubik, är en sådan som rimligtvis tillgodoser både intressen. Det är ett rimligt uttag men ändå en återväxt som tryggar ett fortsatt hållbart bestånd, för det är det som vi ytterst eftersträvar.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är riktigt, vi menar säkert samma sak. Om man skulle avverka hela tillväxten så då högg man de facto plantorna med en gång när de började växa och det kanske inte är riktigt hållbart.
Att landskapet Åland är den enskilt största skogsägaren så håller jag med det som näringsminister Karlström sade och min uppfattning är också att landskapet sköter sina skogar bra. Men är det faktiskt meningen år 2014 att landskapet Åland ska vara landskapets största skogsägare? Jag har också där lagt flera förslag om att man borde avyttra en hel del av dessa innehav. Jag tror att arealinnehavet är ganska lika som det var på den tiden som Jansson var kanslichef. Skog har sålts för olika utvecklingsprojektet, men ytterst marginellt. Det här är också någonting som man borde titta på; används faktiskt landskapets skogsinnehav på bästa möjliga sätt i ekonomiskt hänseende?
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Det var en betydelsefull upplysning. För länge sedan diskuterade man just i de här termerna. Vad är det som motiverar att landskapet Åland ska vara den enskilt största skogsägaren på Åland? Bakgrunden känner vi, den är historisk och den har tillkommit till följd av politiska beslut och så har det blivit på det sättet. Den tid jag nu refererar till var faktiskt långt före den nuvarande självstyrelselagens tillkomst, då överförde man ytterligare statlig egendom, dock inte skogar nödvändigtvis, på landskapet. Kanske i ett lite vidare perspektiv redan är de diskussioner idag aktuella som fördes i slutet på 70-talet, dvs. meningen med och strukturen i politiken i landskapets ägande av fast egendom på det hela taget varav skogen är en viktig del. Det var en intressant upplysning. Den diskussionen måste fortsätta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Ltl Jansson tar upp två viktiga saker; ägandeförhållande och många oskiftade dödsbon. Kanske ägaren inte är verksam i det samhälle där skogen växer utan ägaren kanske bor långt borta i många fall. Ägandeförhållande och skötseln påverkar tillväxten i skogen. Åtminstone när jag ser till mig själv så tror jag att man är mera intresserad av det man ser. Som verksam skogsägare ute i det samhälle där skogen växer så är man troligen mycket mer aktiv och det påverkar också tillväxten. En misskött skog står stilla i vissa lägen.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Ja, mitt intresse för frågan går så långt tillbaka i tiden som jag beskrev. Nu har metoderna utvecklats oerhört mycket och därmed också produktiviteten i skogen. Jag håller helt med kollegan Sundblom här. Naturligtvis finns det ett alldeles uppenbart samband mellan hur skogarna sköts och vilken avkastning de ger, det lärde oss AA Norrgård redan för 60 år sedan. Ja, jag håller helt med, så här förhåller det sig. Skogen är ju en levande miljö som bör ansas och därmed förkovras.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag tror att det många gånger är bra att skogsägarna finns i närregionen så att man hela tiden ser skogen och på det viset stimuleras.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Säkert är det så, säkert är det önskvärt, men här kommer vi in på komplicerade frågor; nämligen respekten för äganderätten. Ägare rör på sig men den fasta egendomen består. Säkert förhåller det sig på det där sättet. Men, jag ser ingenting negativt i det jag sade. Jag sade bara att dödsbon äger skogar och dödsbon kan vara geografiskt lokaliserade var som helst. Jag skulle nästan vilja vända på steken och säga att i den situationen är det ännu mera viktigt med ett skogsprogram som tar hänsyn till de olika strukturerna på ägande och därmed närheten till sin egendom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tänkte inte desto mera kommentera det som ltl Jansson sade. Men när vi pratar om tillväxt, 400 000 kubik så då pratar vi om all tillväxt. Det är sly och allting. Den uttagbara tillväxten är max 300 000 kubik. Man ska också räkna in tillväxten på alla holmar där det inte är ekonomiskt möjligt att ta tillvara. Om det är runt 300 000 kubik så är det maximerat. Det är ungefär det som motsvarar tjänstemännen här på skogsbruksbyrån. Toppen ligger nog på mellan 250 000- 300 000 kubik.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Så vitt jag nu kommer ihåg, mitt minne är ett barns och går långt tillbaka i tiden, men jag har precis det minnet att så här talade AA Norrgård: ”Se till att ni får ut tillväxten”. Det var A och O. Det är naturligtvis såsom kollegan Eklund säger. Tillväxten är ju hela tillväxten.
Kan jag ännu lägga på en lärdom som vi lärde oss då? Jag hoppas att den fortfarande är sann, nämligen; att hela årstillväxten sker under åtta veckor.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
5 Egen landskod för telefon
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 15/2013-2014)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Vi har en värld som blir allt mera digitaliserade och elektrifierade. De klassiska territoriella fysiska gränserna ersätts många gånger av elektroniska gränser som präglar vår världsuppfattning i allt större rad.
Turismen som global industri har nått rekordnivåer, bristen på kunskap internationellt om självstyrelsen och Åland blir allt mer påtaglig och leder till problem för enskilda ålänningar i sina kontakter med stora globala företag och aktörer. Detta talar för att Åland har allt att vinna på att öka sin synlighet internationellt. I den elektroniska och digitala värld som vi befinner oss i så gäller det hantera verkligheten utifrån det. Därför borde vi försöka få till stånd ett eget landsnummer för Åland för telefoni.
Vi har redan postkoden AX, vi har internetdomänen AX som är ett bra steg i riktningen att synliggöra Åland men vi saknar detta viktiga landsnummer för telefon.
För att få ett eget prefix bör Åland registreras i Internationella teleunionens avtal E.164 där man reglerar den här typen av telefon internationellt. Färöarna och Grönland har detta sedan länge, vilket visar på att självstyrda områden mycket väl kan intas i detta samarbete. Ett eget landsnummer vore ett viktigt steg framåt också för det åländska nationsbygget.
Fru talman som ringer mycket och även andra kollegor här i lagtingssalen kan säkert tänka sig att varje gång man ger sina kontaktuppgifter åt någon kontakt som man har knutit på det internationella planet så ser de först att det står ett lite annorlunda landsnummer som de aldrig har sett förut och då tänker man sig efter varför det står så här och inte +358, det finska landsnumret som man är van med idag. Då förstår man genast betydelsen av att synas och man kunde enkelt göra den här typen av åtgärd i kontaktskapandet i det internationella umgänget. Det är lätt att synliggöra självstyrelsen på det här sättet.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vidta åtgärder för registrering och upprättande av ett åländskt landsprefix för telekommunikation.
Gör man en snabb överblick över vilka nummer som är lediga så kunde man till exempel tänka sig +296, då skulle vi ligga i samma grupp som Aruba, Färöarna och Grönland som har +297, +298 och +299. På det sättet kunde vi synliggöra Åland som ett självstyrt område i det internationella samfundet på ett mycket, mycket enkelt sätt. Det är inte numret som är det viktiga, utan att Åland också får sitt rättmätiga landsnummer på det internationella planet. Tack, fru talman.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det här är en intressant åtgärdsmotion, det skulle säkert synliggöra självstyrelsen, precis som motionären lyfte fram här.
Ålands Framtid är ju ofta i framkant när det gäller att bevaka kostnader. Har man räknat på vad detta skulle kosta medborgare, företag och landskapet?
Ltl Axel Jonsson, replik
Vi räknar ju med att man ska kunna tillföra ett värde framförallt för det åländska samhället. Det är vår utgångspunkt i den här diskussionen. Tänker man på kostnader för enskilda så klarar man idag att hantera AX-domänen. Visst innebär det vissa problem i olika sammanhang, men det synliggör Åland på ett fantastiskt sätt. Det är klart att det är förenat med vissa kostnader att ingå i ett samarbete internationellt. Jag har försökt efterforska vilka siffror det kunde handla om, men det får man titta på framöver. Enligt min uppfattning så skulle det helt klart vara värt att testa den här diskussionen, föra den och göra ett ordentligt underlag och inleda förhandlingar för att få till stånd detta. Det är ett otroligt bra sätt att synliggöra Åland. Vi kan inte förstå varför andra områden har egna nummer medan vi nöjer oss med att ha samma nummer som Finland. Det är för oss en svår fråga att förstå.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag ifrågasätter detta ändå lite, jag tycker att tekniken har gått så mycket framåt. När jag var 15-16 år så memorerade man telefonnummer och ringde upp. Idag kan jag inte ens mina barns nummer till mobiltelefonerna, för jag har dem inprogrammerade färdigt på min Ipad och Iphone. Det här innebär ändå kostnader som vi inte känner till för en åtgärd som kanske ganska snabbt är gammalmodig.
AX är en sak för där har vi fått synlighet på internet, men via en telefon? Vi vet inte, vi är alla på facetime och på det ena och det andra forumet nuförtiden. Vad gör vi om 10 år?
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag känner inte till hur ltl Kemetter kommunicerar i sin vardag. Åtminstone använder jag telefonen en betydande del av min vakna tid, speciellt i kontakter internationellt använder jag telefonen som ett redskap. Varje gång man får ett telefonnummer så det första man ser är vilket landsprefix ett nummer har. Jag tycker att betydelsen av landsprefixet gör sig ganska tydligt. Om man tänker efter, när man får ett visitkort i sin hand så ser man direkt landsprefixet. Är det ett nytt nummer som man inte har sett tidigare så väcks tanken; vad är detta för nummer? Ser man att det är +358 och man har haft kontakter med Finland tidigare så reagerar men förmodligen inte. Men ser man ett nytt nummer så kanske man funderar varför det är på detta sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Det här är en bra och intressant motion. Det kan bero på den enkla orsaken att jag själv tidigare har lämnat in en liknande motion, även min kollega Fredrik Karlström lämnade in en sådan motion för några år sedan. Det här är en av de symbolfrågor som vi har drivit i 15 års tid. Jag tror, som ltl Axel Jonsson sade, att det är en viktig symbolfråga. Självstyrelsen har flera symboler. Den yttersta symbolen är flaggan, sedan har vi frimärken och AX koden på internet för posttrafik osv. De här symbolerna är alla viktiga för de skiljer ut oss. För ett litet område är det alltid bra PR att sticka ut.
När det gäller telefonnummer så tror jag att de kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. Folk kommer att ringa och slå ett nummer. I lokalsamhället är det inte så vanligt att man slår telefonnumret längre, men internationellt och där Åland behöver synas så där kommer telefonnumror att vara kvar. De kommer att överleva. Det skulle vara värt besväret att genomföra det här.
Jag tycker för det första att man borde ta ett helhetsgrepp över de här symbolerna, de befintliga symbolerna men också nya. Förutom landskapets telefonnummer så tycker jag att det är en brist att man inte har gått vidare med landskod för biltrafik, eller för trafik överlag. Jag var själv aktiv i det här och tryckte upp AX klistermärken för bilar. Många åländska bilar har AX klistermärken. AX koden finns ju inte fastställd för biltrafik.
Sedan finns det också andra koder och produktinformation där vi ofta hamnar in under den finska landskoden; FIN eller Fi. Det medför också att Ålands näringsliv smälter in i ett större sammanhang, inte sticker ut och inte syns. Man borde kanske ha någon typ av symbolkommission, det kanske låter lite svulstigt. Man borde ha ett organ, högst troligt ett befintligt organ eller en tjänsteman i förvaltningen som har ansvar att följa med de här symbolerna och föreslå förändringar och utökningar av dem. Symbolerna måste också leva med sin tid. Kanske flaggan består, men man vet aldrig hur det går med AX koden på internet. I framtiden kanske man inte slår in en URL-adress utan man trycker på en knapp eller app istället osv. Frimärkena blir allt mera ett historiskt dokument. Att man skickar vanliga brev börjar bli ovanligt, ännu mer ovanligt är det att man sätter vanliga frimärken på dem. Men frimärken värnar vi också genom Posten Ålands verksamhet.
Mot bakgrund av den nya lagtingsordningen förväntas lag- och kulturutskottet att hinna med också det här ärendet. Utskottet kunde för det första ta reda på de lokala telefonbolagens åsikter om det här. Jag antar att de måste vara med på noterna. Som det också står i motionen så behöver riksmyndigheterna vara med på noterna. Där kunde man också botanisera ytterligare i den processen för att det här ska möjliggöras. Det är väl antagligen någonting som kan göras enligt 59 § självstyrelselagen. Landskapsregeringen kan ta ett initiativ till förhandlingar.
Jag tror att orsaken till att detta inte har kommit till är att telefonbolagen är ganska knutna till sina kollegor i Finland. Man har inte tänkt de här tankarna. De reaktionerna minns jag från den tiden när vi tog det här initiativet. Men man borde också tänka åländskt när det finns åländska bolag.
Jag hoppas att utskottet hinner ta sig tid att titta på den här motionen. Sedan kan vi med ett beslut här godkänna den och så får man jobba vidare med de här viktiga symbolfrågorna.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tackar för ett kompletterande och intressant anförande. Den här frågan har drivits i 15 år fick vi höra av ltl Sundman. På vilket sätt jobbar man för att komma framåt i den här frågan inom den landskapsregering som ltl Sundman idag representerar? Vad har hänt på det här området under de senaste åren? Jag tror för min del att det är viktigare att vi skulle komma till konkreta åtgärder än att tillsätta en symbolkommission, även om det kanske också är en intressant tanke. Vi borde faktiskt ta steg framåt som den här åtgärdsmotionen tar sikte på, det måste vara prioritet nummer ett.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag kan ju tänka mig att de flesta tänker sig det här som en sak som vi kan få med den nya självstyrelselagen, om man eventuellt tar över behörigheten för telefrågor, vilket från stund till annan har varit ett aktuellt behov. Det kanske fortsättningsvis är ett behov, särskilt om man avser att utveckla någon typ av näringsverksamhet kring det. Då får man det här på köpet.
Mot bakgrund av hur vi tänker oss att också kunna delta mera i internationella förhandlingar så får man här verktyg för att förverkliga. Det går ju också att göra det före, även om det är lite krångligt. Att det går att få till har vi visat med AX, men det var en väldigt snårig process.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Även jag är av den åsikten som ltl Danne Sundman att symboler är otroligt viktiga. De är identitetsskapande och får ålänningarna att känna sig mera som ålänningar.
Det är en intressant diskussion som ledamoten nu för fram; när blir symboler föråldrade och när ska man ersätta dem av nya symboler? I den här tekniska världen så är appar just nu aktuella. Det har gått så starkt framåt så att det kan hända att om 3-5 år finns det redan något annat. Det är egentligen den diskussionen som jag tycker att är intressant i samband med den här åtgärdsmotionen. Att man har drivit den här frågan i 15 år säger ganska mycket om att det inte har blivit av. Det är antagligen precis såsom ledamoten lyfte fram, det är antagligen ganska dyrt för de privata och därför har detta strandat. Jag tycker också att telefonnumren är föråldrade. Det är annat som vi måste lyfta fram, nya symboler. Jag har ingenting emot att en tjänsteman kan se på det här.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Som jag sade i mitt anförande så visst kommer det till nya sätt att kommunicera. Jag tror att telefonnumror kommer att finnas kvar länge ännu, särskilt internationellt länder emellan och att det på personers elektroniska visitkort kommer att finnas telefonnummer. Den här landskoden skulle vara en symbol som inte vore bortkastad att genomföra. Det är också problem och krångel med sådant här, åtminstone i inkörningsskedet, vilket vi såg med AX koden. Men man ska väga det mot den PR-nytta det gör. Med hänvisning till andra symbolers nytta så tror jag att det här skulle vara en del i helheten att visa på att Åland är någonting speciellt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman! Jag tycker också att det här är en väldigt bra idé och den har lyfts fram tidigare år.
Jag tror att det här kan ha stor betydelse även på internet då man ofta i rullistor väljer land. Då väljer man Finland för +358. Varje gång jag väljer land så letar jag först efter Åland. Jag blir väldigt glad varje gång jag hittar Åland. Aktiviteten på internet ökar. Jag tror att det är jätteviktigt för gemene man att man kan hitta sin kod. Jag tycker också det här är viktigt.
Jag hoppas att lag- och kulturutskottet jobbar vidare med det här ärendet.
Ltl Danne Sundman, replik
Ja, det är precis som ltl Holmberg Jansson säger. De här symbolerna stöder ofta varandra. Vi har en brist i att vi inte är ett eget statistikområde. Den listan på länder är ofta den som avgör landslistan i olika e-handelslösningar osv. AX koden är införd i en standard som heter ISO 3166 och den används också ibland. Ett tredje alternativ är att använda listan på telefonprefix. I samtliga listor är Grönland och Färöarna med. Man kan alltid vara grönlänning eller färöing. Det brukar jag ofta vara när jag vistas på internet. Åland är med till en del men inte på alla listor. Att Åland skulle finnas med på landslistorna, när Färöarna och Grönland finns med, skulle också stöda den viktiga identitetsskapande åtgärden.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman! Det kanske också skulle göra det lättare för de olika företagen som man beställa varor ifrån att veta vilket språk de ska ha på sin sida. Förhoppningsvis skulle det automatiskt bli svenska istället för finska om det skulle finnas en egen landskod för Åland.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det är säkert så. Ett tydligt exempel är den globalt sett största gratis IP-telefonitjänsten Skype. Programmet, installerat i en dator, sätter automatiskt en flagga på alla telefonnummer. På alla åländska telefonnummer blir det en finsk flagga för vi har det finska prefixet. Om man inte känner till situationen så tror man att det är Finland och där pratar de finska. Jämför med om det skulle komma en åländsk flagga framför skypenumret, det skulle vara mycket värt varje gång det dyker upp i någons dator runt om i världen.
De här symbolerna stöder varandra och det är en viktig helhet. Därför borde man också se på andra delar, t.ex. statistikområde, biltrafik och olika ställen där Åland behöver finnas med på listorna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! I åländsk självstyrelsepolitik har det alltid varit viktigt att synliggöra Åland och det blir allt viktigare. Digitaliseringen har lett till att den här typen av frågor, som togs upp i den här motionen, också blir centrala.
Vi vet att kunskapen om Ålands självstyrelse internationellt är ganska svag. Vi tror många gånger att det finns en stor kunskap men kunskaperna är ganska svaga. De sociala medierna och digitaliseringen är enormt viktiga verktyg om man ska lyckas. Som vanligt, kan man konstatera, har både Färöarna och Grönland redan idag egna landsnummer. I likhet med vad som står i motionen och vad kollegan Jonsson sade så tror också jag att det här skulle vara ett viktigt steg framåt för det åländska nationsbygget.
Jag noterade den klassiska frågan som alltid kommer nuförtiden; vad kostar det? Det är självstyrelsepolitik av idag. Pekar man på nya förslag, åtgärder och steg framåt så det första som kommer är frågan; vad kostar det? Och inte frågan; vad kan det ge, vad kan vi vinna på det här?
Man borde utvärdera om det här förslaget är intressant eller inte. Om förslaget är intressant så utreder man förstås konsekvenserna och kostnaderna. Därför vill jag tacka ltl Sundman för det stöd han gav. Jag tyckte att det var ett konstruktivt och bra inlägg. Sedan kan man säkert vara nyfiken på vad dagens regering rent konkret gör åt de här frågorna. Det kan väl förhoppningsvis hörandet runt den här motionen ge svar på.
Däremot vet jag inte om det var allvarligt menat ifrån ltl Sundman när han pratade om en symbolkommission. Visst, vi är helt eniga om att det finns flera frågor än den som tas upp i den här motionen. Men jag hickade lite till och liksom kände lite digital agenda på något sätt, dvs. att man tar ett sådant grepp att det inte blir någonting.
Den nya självstyrelselagen nämndes också. Enligt min uppfattning har egentligen allt självstyrelsepolitiskt utvecklingsarbete stannat upp i väntan på det nya självstyrelselagen. Vad den nya självstyrelselagen leder till är ganska långt skrivet i stjärnorna.
Kollegan Sundman nämnde också på ett förtjänstfullt sätt vikten av att ha ett eget statistikland. När man pratar i korridorer med kolleger så kan statistik upplevas som ganska torrt, tråkigt och kanske inte det allra sexigaste politiska ärendet. Att vara ett eget statistikland på samma sätt som Färöarna och Grönland löser inte den här frågan per automatik, men det löser väldigt, väldigt mycket. Därför är den här frågeställningen som ltl Sundman tog upp också väsentlig. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Angående symbolkommissionen så sade jag även själv att det låter ganska svulstigt. Det kanske är fel väg att vandra. Däremot både någon, en tjänsteman eller kanske någon studerande göra ett slutarbete och kartlägga alla de här symbolerna och hur de interagerar med varandra. Det är ganska intressant, just detta med statistikområde, telefonkoderna och de olika standarderna. På basen av en sådan utredning kunde man kanske välja vilken insats som är viktigast. Vi har knappa resurser, mycket att göra och vi har minskat antalet tjänster under den här perioden med 70. Resurserna ska räcka till också till de här viktiga frågorna och då kanske man kunde få en prioritetsordning vilka åtgärder man ska göra.
När det gäller den nya självstyrelselagen så är det långt fram i tiden och vissa saker som man hänskjuter till den så kan man nog göra tidigare om man finner det viktigt.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller det sistnämnda så är min uppfattning att mycket av det dagsaktuella självstyrelsepolitiska arbetet har stannat upp just i väntan på nya självstyrelselagen, bl.a. avräkningsgrunden är ett exempel på det.
Det är som ltl Sundman säger, det finns flera frågor och det borde kanske vara en tjänsteman som tittar vilka olika områden som inte agerar med varandra. Jag tycker att det är ett mycket konstruktivt förslag. Personligen har jag alltid haft den arbetshypotesen att man måste få någonting gjort. Blir det inte riktigt bra så får man reda upp konsekvenserna efteråt istället för detta evinnerliga utredande.
Vi konstaterade att det finns stöd för den här motionen så jag hoppas att utskottet, när man tar sig an den här frågan, kan titta på detta. Det är ett bra förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
6 Åland eget upphovsrättsområde
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 9/2013-2014)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Upphovsrätten och möjligheten att ta del av det svenska TV-utbudet är en fråga som har diskuterats många gånger. Det är en viktig fråga. Det är en oerhört central fråga för våra språkliga och kulturella rättigheter som sträcker sig ända tillbaka till Ålandsöverenskommelsen 1921 där Finland garanterade ålänningarna vårt svenska språk, vår kultur och våra lokala sedvänjor. Man garanterade oss detta.
Det är inte alls svårt att argumentera för möjligheten att ta del av svenska TV-sändningar. Det är ju en del av vår svenska kultur. Det är ganska logiskt och lätt att sätta likhetstecken mellan dessa.
Således är det också Finlands yttersta ansvar att bidra till att vi får en lösning i den här frågan och att vi får en långsiktig permanent lösning som håller framöver.
Var bör då målsättningen vara när man tar sig an den här frågan? Enligt min och Ålands Framtids mening så måste den långsiktiga lösningen bygga på att svenska operatörer ges tillträde den åländska marknaden. På det viset garanterar vi en permanent lösning som håller på sikt. Varför ska man till exempel inte kunna se com.hem-TV på Åland idag? I dagens EU-värld som ska vara gränslös så kan man inte det. Det här gör att den lösning som vi har idag inte räcker till för att vi ska kunna ta del av det utbud som ålänningarna både har rätt till och önskar att ta del av.
Därför föreslår vi nu att landskapsregeringen tar ett långsiktigt tillvägagångssätt på den här problematiken. De brandkårsuttryckningar som man har gjort är också lovvärda på alla sätt och vis och ambitionen i dem är absolut goda, men det är varken verkningsfullt eller hållbart om man ser det ur ett längre perspektiv. Det löser kanske situationen inför ett OS eller en match, men däremot så har vi samma problem nästa gång. Det här måste vi komma bort ifrån.
Vi behöver därför få till en lagstiftningsändring på det här området. Efter alla de diskussioner som vi har haft de här åren så kokar vi ner det till detta. Vi på Åland behöver speciallagstiftning där vi möjliggör svenska operatörer och svenska sändningar att per automatik också sändas i det åländska nätet.
Om inte Finland är beredd att ändra sin lagstiftning för landet så måste vi få till en lösning för Åland. Finland har ansvaret att lösa den här frågan, vi måste se till att så sker för vi vet att ingenting händer per automatik och på det här området är det likadant.
Avtalslicensordningar har diskuterats som en möjlig lösning på det här problemet. SVT:s jurister har fört fram det och de har tittat på problematiken. I dagsläget saknas avtalslicensordningar i den finska lagstiftningen och det har man infört både i Sverige och i Danmark på senare år. Avtalslicensordningar skulle kunna möjliggöra lösningar också för Åland. Men ännu har Finland inte moderniserat sin lagstiftning, den är fortfarande ganska föråldrad vad gäller upphovsrätten.
Vi måste sätta Åland på kartan också när det gäller det här området för att öka medvetenheten om att det finns ett område mitt i Östersjön som tillhör Finland men där man pratar svenska och där man har ett intresse av att få tillgång till svensk TV. Vi är också intresserade av att betala för att få se på svensk TV. I internationella förhandlingar så borde det vara naturligt att Åland inkluderas i de förhandlingar som rör de svenska TV-rättigheterna.
Lyckas vi inte få till en speciallösning för Åland så ser jag det som orealistiskt att det ska lyckas överlag. Nordisk upphovsrätt och en gemensam upphovsrätt på EU-området har diskuterats, men det är frågor som kan ta lång tid och som vi inte alls vet utgången av och om det löser våra problem i dagsläget. Vi måste få till en lösning för Åland utifrån våra förhållanden och inte sätta tilltron till EU eller det nordiska arbetet, även om det också kan vara vägar framåt. Så som vi i Ålands Framtid ser det så måste vi släppa de vägarna och försöka hitta en lösning på problemet nu och en lösning som är lokal.
Ser man på det enkelt så skulle vi idag givetvis ha behörigheten på det här området och kunna lösa det själva. Men eftersom självstyrelselagen inte är skriven på sättet och vi inte är beredda att vänta tills den nya självstyrelselagen träder ikraft, där förhoppningsvis också det här området ska vara möjligt att överföra till lagtinget, så kräver vi att man redan i dagsläget inleder förhandlingar för att få till en lösning för Åland också vad gäller upphovsrätten. Vi vill inte vänta till 2022 när vi har vår nya självstyrelselag i kraft enligt nuvarande tidtabell. Det är alldeles för länge. Det kommer många OS-sändningar, mycket idrottsändningar och många program på SVT PLAY som ålänningarna är förtjänta av att kunna ta del av.
Sammanfattningsvis föreslår vi därför att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omgående inleda förhandlingar med Finland om att göra Åland till ett eget upphovsrättsområde. Tack, fru talman.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Det är ett jätte intressant och viktigt område som ltl Axel Jonsson motionerar om. Jag ska återkomma i ett anförande mera i detalj kring det senare.
Jag vill poängtera en sak direkt här. När det gäller sändningsrättigheter för idrottsevenemang så har det ingenting med upphovsrätten att göra, där handlar man på ett helt annat sätt. Det har överhuvudtaget inte med upphovsrättsländer att göra. Det är en handel som sker med sändningsrättigheter och det hänger inte ihop med upphovsrätten. Det ska man vara medveten om. Det kommer att krävas separata lösningar. Det går inte direkt att knyta samman med diskussionen om upphovsrätten kring radio, TV och internetsändningar. Vi ska hålla den här diskussionen på rätt bog från början.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det kan mycket väl vara så att man också behöver bredda perspektivet i den här frågan för att hitta en komplett lösning. Däremot är ju upphovsrätten central. Centralt är framförallt landsgränserna, de styr förhandlingar när man förhandlar om TV-rättigheter osv. Det är ju därför som rättigheterna oftast hamnar hos de finska bolagen när det gäller idrottssändningar. Man förhandlar för hela Finlands del med de aktörer som äger rättigheterna till idrottssändningar. Att vi tillhör Finland i det avseendet är ju direkt avgörande för hur de här förhandlingarna sköts. Man kanske inte känner till att det finns ett område som heter Åland och som språkligt sett tillhör fel land, kan man argumentera.
Ett bredare perspektiv kanske behövs för att få en komplett lösning, men upphovsrätten är central när det gäller möjligheten att se på TV, det känner vi alla till.
Minister Johan Ehn, replik
Naturligtvis är upphovsrätten central för TV, internetsändningar och liknande. Men när det gäller just sändningsrättigheter för idrottsevenemang så är de mycket, mycket speciella. Det är en handel som sker på en bas som också nationerna har bekymmer med i dagsläget därför att man har släppt det betydligt mycket mera fritt än vad man hade tidigare. Det kan man sedan tycka att är gott eller dåligt, men jag ville bara belysa det. Frågan som sådan är väldigt, väldigt komplex. Det gäller dels att hantera frågorna kring upphovsrätten, det kommer att lösa en hel del, men det dyker också upp annat här hela tiden. Sådant som det finns ett kommersiellt värde i så där kommer landsgränser och annat att spela roll. I grunden är det precis som ltl Axel Jonsson säger, det handlar om landsgränser. Men nu finns vi i ett land där det finns självstyrelse. Om jag förstår motionen rätt så handlar den inte om att vi ska bli självständiga, utan att vi ska hitta en lösning på problematiken kring upphovsrätten och också lösa frågorna kring idrottssändningar.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag är övertygad om att mikrostater hanterar de här frågorna på ett alldeles galant sätt. Man kan också se på idrottssändningar i San Marino på det språk man vill, även Sydtyrolen klarar av att hantera den här problematiken. Vare sig vi är självständiga eller självstyrda så finns det sätt att hantera och lösa den här typen av problematik. Vår utgångspunkt är att ju mera vi själva kan styra den här utvecklingen, ta del i de diskussionerna och utforma lagstiftningen så desto bättre möjligheter har vi att lyckas lösa den här frågan. Självklart förespråkar vi i första hand ett självständigt Åland, med de instrument det ger att hantera den här frågan, men vi förstår att vi inte riktigt har våra kollegor med oss i dagsläget. I takt med att den här problematiken växer så visar det på behovet av att i större utsträckning kunna utforma det åländska samhället efter åländska behov som en självständig mikrostat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag tror att alla i den här salen sympatiserar med motionärerna och grundtanken att vi ska klara av att få ta del av svenskspråkig TV i framtiden.
Det här ämnet i stort hör ihop med ltl Danne Sundmans och mitt eget favoritämne; en ny Ålandsöverenskommelse, en uppdatering och en modernisering av Ålandsöverenskommelsen från 1921 där den här typen av frågeställningar tas in i den stora helheten. För att komma dit så kommer det att krävas oerhört diplomatiska förhandlingar i Helsingfors. Vi kommer att behöva sätta oss in en hel del i den här problematiken för att behärska sakområdet. I grunden stöder jag den här motionen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Motionen berör ett viktigt område och det är absolut skäl att ta till de stora ord som huvudmotionären tog till i början av sitt anförande.
Det här är ett typexempel på när självstyrelsen ska fungera men inte riktigt gör det. Motionen ställer rätt diagnos men kommer med delvis fel medicin. Jag tror nämligen inte att det är realistiskt att Åland skulle bli ett eget upphovsrättsområde rakt av. Det en enorm byråkrati. Det är stora organisationer som sköter det här både i Finland, i Sverige och i andra länder runt om i världen. Själva grejen att tjäna pengar i den här branschen är att ha avtal med många och ta betalt, många gånger för samma sak. Att Åland skulle vara ett eget upphovsrättsområde och ha egna avtal med alla aktörer, det är fullständigt omöjligt.
Däremot så skulle det vara realistiskt att haka på de upphovsrättsområden som man behöver ta del av. Det skulle vara möjligt om Finland skulle, som huvudmotionären också var inne på, uppdatera sin lagstiftning. Vi har fått mycket hjälp av SVT:s jurister. Det har också varit seminarium i Sveriges riksdag och det här kommer säkert ministern in på i sitt anförande, jag ser att han har begärt ordet.
Från Sveriges Riksdag är nog signalen tydlig, för att kunna vara smidig och ordna det här så måste man till en början ha samma typ av lagstiftning i Finland som man har i Sverige. Den ministern som hade detta på sitt bord i Finland har tyvärr avgått och de uppgifterna är överförda på någon annan i Finlands regering. Det kanske bromsar den här utvecklingen lite.
Det här är en fråga som har varit aktuell mer eller mindre under hela TV-tiden och i självstyrelsen har frågan varit föremål för rätt så stora konflikter. Ni kanske minns historien med Östhammarsändaren och Anton Kalmers engagemang. Det är viktigt att påpeka att när Anton Kalmer satte upp sin sändare så fanns det bara en eller möjligtvis två kanaler att längta efter och bara en typ av media; TV. Nuförtiden är problembilden betydligt mer komplex. När det gäller TV finns det för det första massvis med kanaler varav ålänningarna, när det gäller svensk TV, får ta del av en stor del men inte alla. Särskilt om man har ett specialintresse och vill följa någonting så är man lurad när det gäller den lagliga vägen. Dessutom har ju media delat upp sig i olika typer av distribution av TV, marksänd TV är bara en del. Idag ser man på TV i datorn, i sin telefon och i sin läsplatta. Dessutom har filmindustrin kommit till hemmen på flera olika sätt genom olika tjänster, både gratistjänster och betaltjänster, och också där möter ålänningarna på problem, språkproblem och marknadsuppdelningar. Lägg där till att det finns problem också inom musikbranschen, kanske inte lika stora problem men dock, särskilt om man har specialintressen. Sedan har också hela APP-marknaden, programvara till mobiltelefoner och datorer, blivit så mobil så där har också problemen blivit konkreta. Jag gav som exempel i en replik härom veckan när man ska följa Zlatan som många ålänningar gör. Då måste man ha en APP och den APPEN finns inte i Google Play på Åland eller i motsvarande APP-store för Apples produkter, utan man måste utge sig för att vara svensk, man måste vara i Sverige eller ha en så kallad VPN-anslutning för att få tag i den APPEN för att kunna följa Zlatan. Sammantaget blir det här en stor problembild för ålänningarna att lösa. Självstyrelsen borde kunna lösa det här, givetvis ska vi försöka så gott det går att överbrygga det här, men problemet tilltar hela tiden tyvärr.
Jag skäms inte för det och särskilt här i skydd av min immunitet så kan jag säga att jag uppmanar folk, till den här delen, till civil olydnad. Med hänvisning till de processer och dokument som ligger till grund för självstyrelsen så har man rätt till det här som ålänning. Man behöver inte ta hänsyn till de här konstlade gränserna. Man har rätt till detta. Helt öppet kan jag erkänna att när ålänningar frågar mig så ber jag dem skaffa en VPN-anslutning, då kan de utge sig för att vara svenskar och se på svensk TV, alla PLAY funktioner och allting, precis som om de vore i Sverige. Vill man ha TV så finns det som alternativ svenska leverantörer som man kan ta ner här med parabol och så kan man ha TV-kort via Sverige. Hundratals åländska hushåll har detta. Som sagt, det är civil olydnad men jag anser att man har stöd i folkrätten för att göra det här.
En detalj som ofta är viktig är vilket bankkort som man identifierar sig med. Nuförtiden kan man i en åländsk bank, ni kan gissa vilken, också vara kund i den svenska avdelningen och ha bankkort i den svenska banken och sålunda utge sig för att vara svensk. Det har jag också själv i min innerficka. Tyvärr måste man hålla på med det här lite ”Anton Kalmer stuket” fortfarande. Jag hoppas att man skulle slippa det. Jag vet att man försöker angripa den här problematiken och ministern kommer att redogöra för det, men det är svårt att hinna simma upp för det här vattenfallet av nya tillämpningar av problem tyvärr.
Man kan inte vänta på den nya självstyrelselagen utan man måste försöka lösa det. Det är viktigt med lobbying och försöka få den finska lagstiftningen ändrad så att det här går smidigt att lösa så att vi kan haka på det svenska upphovsrättsområdet vilket löser de flesta av de här problemen dock inte alla.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Det ska understrykas att motionen inte tar sikte på att göra Åland till något isolerat upphovsrättsområde. Som ltl Sundman var inne på så måste vi stärka kopplingen mellan det svenska och det åländska. Det här är ett typiskt område där mikrostater samarbetar med sina omkringliggande länder för att lösa och hantera den här typen av byråkrati och knepiga juridiska frågor som uppstår i samband med upphovsrätten. Om Finland inte är beredd att ändra sin lagstiftning så måste de åtminstone vara beredda att anpassa lagstiftningen efter de åländska behoven och förhållandena så att vi i samarbete med Sverige kan utveckla TV-tittandet här på Åland och inte bara genom civil olydnad som ltl Sundman lyfte fram. Man ska också kunna se på svensk TV hela vägen på ett lagligt sätt utan att behöva fundera på om det är lagligt eller inte.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det var ett bra förtydligande av klämmen. Det är någonting helt annat om man försöker få till en sådan lösning. Det går ju på flera sätt. Ett sätt är att vänta på att få egen behörighet och sedan använda behörigheten på det här sättet. Ett annat sätt är att den finländska lagstiftningen helt ändras. En tredje väg kanske kan vara någon sorts undantag för Åland, något mellanting, och det kanske kan vara det allra svåraste politiskt sett. Jag tror att vi får veta mera om det här under ministerns anförande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! När det gäller oss lagbrytare så anser jag kanske inte att det faktum att vi som skaffar kort från svenska sidan gör oss skyldiga till något lagbrott. De facto betalar man för sitt TV-kort, men någon blir mellanhand, i vårt fall en gudmor till ett av våra barn. Vi betalar och ser på svensk TV här på åländsk mark. Jag tycker inte att man är lagbrytare på det här viset. Det enda man har gjort är att se till att ens modersmål finns med i bildrutan i någon form. Det ville jag lite betona.
Sedan en annan sak med VPN-anslutning, när man mörkar sin existens är det en helt annan sak. Vi måste ju vara kreativa precis som Anton Kalmer var förr i tiden.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! När det gäller att ha ett parabolkort från ett annat EU-land så där finns det faktiskt rättsfall som mer eller mindre avkriminaliserar det, även om det är lite svårt att som kund använda det som argument för att få detta köpt rätt väg. Som ltl Harry Jansson var inne på så är det någonting man betalar för och man gör rätt för sig. Man ska däremot inte försöka dela upp ett abonnemang och använda det ena på Åland och det andra i Sverige, det tycker jag är fel. Så länge man betalar för sitt abonnemang, och med hänvisning till EU-domen och ända till folkrätten vilka rättigheter man som ålänning har och vad Finland och Sverige tillsammans är skyldiga att uppfylla, så ser jag inte att det finns något brottsligt uppsåt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Johan Ehn
Fru talman! Som jag sade i en replikväxling här tidigare så är det ett synnerligen viktigt område som ltl Axel Jonsson tar upp. Det är ett område som berör ålänningen i vardagen. Det är ett typiskt sådant område där man måste försöka se vilka möjligheter man kan hitta för att lösa detta.
Jag gick in för att ta mig an den här frågan med väldigt stor optimism. Det här måste ju vara ganska enkelt att lösa. Men vartefter jag har fördjupat mig i det här så inser jag att frågans komplexitet, med kopplingar mellan olika typer av media allt från musik till rörlig bild och kopplingar mellan olika TV-bolag och hur de i sin tur delar upp ansvaret mellan sig, gör att den här frågan inte är speciellt lätt att hantera.
Ltl Axel Jonsson var inne på att landstillhörighet är grunden för hela den här biten. Samtidigt kan man också konstatera att diskussioner som pågår i Europa och Norden just nu visar på att det här inte bara är ett problem som existerar för Åland. Det här är ett problem som existerar i lika hög grad mellan länder i dagsläget. Som ltl Jonsson var inne på så vill människor ha möjlighet att kunna ta del av det utbud som finns tillgängligt ute på nätet. Vem som helst ska kunna plocka ner program om det inte vore för att landsgränserna står emellan och ställer till bekymmer.
Att lämna spåret om förändring på europeisk och nordisk nivå tror jag inte att man ska rekommendera. Där kan vi egentligen göra våra framstötar, peka på Ålandsdelegationen och det är ingenting som tar speciellt mycket tid av vår förvaltning. Vi måste följa med och trycka på de här sakerna. De två spåren som vi har där kommer vi att fortsätta jobba med. Jag delar ltl Axel Jonssons syn på att det kommer att ta tid att lösa den biten.
Sedan kan man konstatera att de andra lösningarna inte heller går snabbt. Om det hade gått snabbt så hade vi haft lösningen här för länge sedan. Problematiken har funnits en längre tid. Den här regeringen har försökt att lösa det och regeringar före har försökt att lösa det eftersom det har funnits med tidigare. Man har sett de här problemen på olika fronter. För varje dag växer sig problemet starkare.
Vår lösningsmodell är att gå vidare med tanken att titta på hur man kunde koppla sig närmare det svenska upphovsrättsområdet. Att göra såsom klämmen föreslår nu, att vi ska bilda ett eget upphovsrättsområde, det tror jag blir för krångligt. Ålands Framtid brukar prata om att bygga byråkrati och i det här fallet så tror jag att vi måste söka samarbeten där man förenklar så mycket som möjligt och kan åka med på de system som redan finns uppbyggda, till exempel i Sverige.
Avtalslicensfrågan har vi tryckt på länge. Vi vet att ett lagförslag finns mer eller mindre klart på den finska sidan. Det har funnits politiskt motstånd inom branschen för att göra det här. Framförallt från upphovsrättsorganisationernas sida har man försvarat möjligheten att gå in för det här.
Nu återstår det att se om de händelser som har förekommit den senaste tiden kan förändra det till det positiva. Jag vet faktiskt inte i dagsläget. Vi kommer att lyfta frågorna på nytt med den finska regeringen. Då kommer vi en bit på vägen i det här sammanhanget.
Slutligen kommer regeringen också att påbörja arbetet med ett mediapolitiskt program som vi utlovade under det här året. När det gäller mediapolitiken så är upphovsrätten en av grundpelarna för att få en mediapolitik som blir bra. Vi kommer att titta närmare på alla de här olika alternativen och försöka hitta lösningar som ska dra det här vidare. Vi behöver inte bara titta på upphovsrätten utan det finns också rättigheter t.ex. inom idrottsområdet där man egentligen inte enbart handlar landsmässigt. Man säljer dem landsmässigt, sedan är det bolag som köper rättigheterna och som kan verka över landsgränserna. Har man den turen i något sammanhang där man har fått det till samma bolag i två länder så kommer det att vara löst, annars kommer det inte att vara löst. Kopplingen till det svenska inom det här området är viktigt.
Sedan har vi också frågorna som ltl Danne Sundman var inne på; kopplingar till APPAR och liknande. Där är upphovsrätten en del. Om ni läste tidningarna för några dagar sedan så förekom det ett uttalande från Googles Norden chef som visade på att det inte enbart handlar om upphovsrätten. Det handlar också om att upphovsrättsägarna ska försäkra sig om att det finns en viss juridisk status inom det område som man hör till. Det här handlar också om att sprida mediainnehåll t.ex. till Åland eller andra ställen.
Frågan är synnerligen komplex. Vi håller på att bena ut vilka trådar vi i första hand ska börja dra i. Vi gör brandkårsuttryckningar, som också beskrevs här, som har varit svåra att få ett slutligt resultat på.
Grundtanken är nu att på kort sikt påverka den finska regeringen för att se till att skapa grundförutsättningarna. På längre sikt har vi tänkt koppla ett helhetsgrepp kring upphovsrätts- och andra frågor som påverkar tillgången till media, både via luften, via marken och via internet genom det mediapolitiska programmet. Vi kommer att få den här strategin mera beskriven där. Tack, fru talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Att dra så skarpa gränser mellan att bilda ett eget upphovsrättsområde och att mer eller mindre tillhöra det svenska, jag ser det åtminstone som någonting som hänger väldigt starkt ihop. Upphovsrätten kanske är lite svävande. Men tar man ett mera konkret exempel som t.ex. socialförsäkring så om vi vill samarbeta med Sverige på det området så skulle det antagligen krävas att vi först hade ett eget system och våra egna lösningar. Man måste ha egna lösningar för att sedan kunna samarbeta med andra.
Så länge de avgörande besluten fattas i Helsingfors av finska myndigheter så är vi en del av detta och styrda av det arbetet. Men har vi egen möjlighet att påverka innehållet så då har vi också möjlighet i en helt annan omfattning att samarbeta med Sverige och andra omkringliggande regioner. Vi måste först bli egna för att sedan kunna samarbeta med Sverige i den här frågan, det är min absoluta övertygelse.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag delar inte riktigt den slutsatsen. Ska man då under en period hamna i den situationen att man är ett eget land utan att ha skapat övergången så kommer man att ha hela administrationen på sig från början. Jag tror att en lösning som bygger på en närmare koppling till Sverige är att förhandling måste göras mellan de tre parterna, såsom ltl Harry Jansson var inne på. Det måste ske en överenskommelse mellan de tre inblandade parterna; Finland, Åland och Sverige. Annars finns risken att vi faktiskt äventyrar möjligheterna att överhuvudtaget se någonting eftersom vi då skulle sakna grunden till upphovsrätt. Den situationen skulle jag inte vilja sätta oss i. Jag tror alltså att lösningen måste sökas i där vi kan sudda ut landsgränsen och få upphovsrättsorganisationerna att inse att de tappar pengar på att inte hitta den här lösningen tillsammans med oss.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är säkert så som det måste göras i praktiken. För att vi ska lyckas driva den här frågan från åländsk sida så måste vi gentemot Helsingfors kräva att vi får en speciallösning för Ålands del, åtminstone så länge Helsingfors inte är beredd att ändra den nationella lagstiftningen så att den funkar för våra behov och våra intressen.
Sedan måste vi givetvis också involvera Sverige i utformningen av praktikaliteter, administration och hur byråkratin ska hanteras. Men vi måste gentemot Helsingfors driva en linje där vi kräver en egen åländsk lösning för Åland. För det är vi på Åland som i största utsträckning är intresserade av att komma åt det svenska TV-utbudet och då måste vi också driva den linjen mot Helsingfors.
I övrigt är vi eniga om att det är klart att vi måste avtala och diskutera med Sverige för att lyckas lösa den här frågan. Det är givetvis på det sättet.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag delar helt och hållet ltl Axel Jonssons åsikt när han säger att vi ska ha en lösning som är åländsk. Lösningen enligt mitt sätt att se det betyder inte att vi blir ett eget upphovsrättsland, utan att vi hittar överenskommelsen, regelverket som gör att vi kan knyta oss tätt intill det svenska upphovsrättssystemet. Den vägen tror jag är den enda tänkbara, annars kommer vi att hamna i en situation där vi tvingas till att bygga upp ett eget system. I det här fallet måste vi få det inskrivet i de svenska grunderna när Sverige förhandlar om sina direktiv. Det här gäller inte bara SVT, utan det gäller många, många andra, och att de då förhandlar för ett större område. Som jag ser det så krävs den här överenskommelsen i ett mycket, mycket tidigt skede.
Jag är rädd för att om man enbart går på linjen att skapa ett eget upphovsrättsområde så finns risken att vi faller emellan och inte får tillgång till någonting överhuvudtaget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Tack minister Ehn för anförandet. Vi kommer alla ihåg OS här senast och hur det gick. Sändningarna syntes på både YLEs APPAR och YLEs TV på flerljud. Men en svensk sändningen med svenska kommentatorer i studion är helt annat. Jag vågar påstå att det här handlar om pengar. Skulle landskapet ha haft tillräckligt med pengar hade man säkert kunna förhandla med Viasat, för det är ändå en kommersiell kanal som säljer sina rättigheter. I grund och botten är det väl ändå pengarna som är problemet. Jag tror inte det gäller upphovsrättsområde, för vi har hela Österbotten som tänkte bli utan svensk TV, men genom deras engagemang och genom att de betalade för sig så fick de se Sveriges TV. Det här tror jag säkert också att man kunde ha löst för Ålands del om man hade pengar att betala för upphovsrättskostnaderna som Viasat krävde eller har jag fel?
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Ltl Asumaa har delvis fel i det här sammanhanget. Vi ville också ha en prislapp på det hela, men vi blev aldrig presenterade någon prislapp. I det här fallet var det egentligen inte Viasat som skulle ha presenterat prislappen, utan de som äger sändningsrättigheterna. I det här fallet var det YLE som ägde sändningsrättigheterna OS. För att släppa ifrån sig ett område på 28 000 invånare till ett annat bolag, i det här fallet Viasat, så skulle de ha en summa med pengar av Viasat. Sedan skulle vi ha fått betala för det. Men då meddelade YLE att det var för sent att göra det den här gången, men att man är beredd att föra den diskussionen när vi pratar om rättigheterna för sommar OS år 2016. De diskussionerna kommer vi att föra vidare.
Man ska också komma ihåg att upphovsrätten är en sak. Rätten att sända sportsändningar styrs också av en annan typ av lagstiftning.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Då är vi hyfsat överens om att det handlar om mycket pengar. Det här behöver förhandlas mellan två länder, Sverige och Finland, och Åland hamnar emellan. Därför kommer vi osökt till att Åland behöver ses från båda länder som ett eget upphovsrättsområde, annars kommer vi aldrig att hitta någon lösning för det här, oberoende fast vi skulle ha pengar, om inte Finland och Sverige är överens. Är det rätt uppfattat?
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Som jag var inne på här tidigare så är jag helt övertygad om att det behövs en särskild lösning för just Åland i det här sammanhanget. Vårt intresse är att hänga med på det utbud som finns på svenska sidan samtidigt som vi upphovsrättsmässigt befinner oss i landet Finland. Ska man hitta lösningen så måste det finnas en överenskommelse mellan Åland, Sverige och Finland. Genom att uppnå den överenskommelsen så kan man komma vidare.
Det som ltl Harry Jansson var inne på var intressant, att man påminner om den grund som finns till TV-sändningar sedan tidigare. Det som gjorde att vi 1960 fick till stånd att vända en sändare också hitåt. Ålandsöverenskommelsen gav både en rättighet och en skyldighet att se till att ålänningarna hade möjlighet att ta emot svenskspråkig media utgående från kulturell synvinkel och den självstyrelse som vi fick 1921.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Ibland är det här jobbet roligt. Just nu tycker jag faktiskt att det är roligt. Det är en väldigt konstruktiv och bra diskussion. Jag tycker att minister Ehn hade ett bra anförande och även ltl Sundman. Det här är en fråga som berör många ålänningar i deras vardag. Jag erkänner öppet att jag är nog lite bocken som trädgårdsmästare för jag ser nästan aldrig på TV, och inte på idrott heller. Men när telefonen ringde sent på kvällarna, man hörde glasen klirra i bakgrunden och man hörde de upprörda rösterna att det här måste lösas, så då förstod man att det här var viktigt för många ålänningar.
När det gäller Ålandsöverenskommelsen så är det just detta som vi pekar på i den här motionen. Det här är en rättighet som faller på Ålandsöverenskommelsen från 1921 där ålänningarna garanterades sitt språk och sin kultur. Ytterst är det Finlands ansvar att bidra till en lösning i den här frågan.
I klämmen uppmanar vi landskapsregeringen att omgående inleda förhandlingar med Finland om att göra Åland till ett eget upphovsrättsområde. Eftersom jag uppfattade ministern väldigt konstruktiv så vill jag också vara konstruktiv tillbaka. Det är mycket möjligt att det kan vara för snävt, men samtidigt tror jag det kan finnas en poäng i det som kom upp i Asumaas replikskifte. Det kan vara möjligt att det kan vara en bra lösning att Åland är ett eget upphovsrättsområde innan man går vidare. Men oavsett det så håller jag helt och hållet med ministern om att vilken väg man än går så är det en trepartsförhandling som man måste få till stånd. Ltl Sundman sade tidigare att det inte är realistiskt att ha ett eget upphovsrättsområde. Det kan också vara så, jag vill inte stå i denna ärevördiga talarstol och ljuga för jag har inte den kunskapen och det kan så vara.
Nu borde man, på ett eller annat sätt, ha fokus på, att bli en del av Sveriges upphovsrättsområde. Även med tanke på den vision som vi har framöver oss att Åland skulle bli en välmående mikrostat och även många mikrostater och små stater har den typen av arrangemang med sina grannländer.
Med tanke på att det är ganska många som tycker att Finland har ett rätt så stort ansvar att bidra till en lösning på den här frågan så jag glad över att flera av de äldre ledamöterna, ingen nämnd och ingen glömd, är här på plats. Jag har förstått att den här frågan diskuterades under processen med nuvarande självstyrelselag.
Civilrätt i allmänhet hör ju till rikets behörighet. Jag har inte lyckats hitta formuleringen på civilrättsliga frågor som har en anknytning till vår behörighet. I 18 § punkt 20 i självstyrelselagen sägs att; ”postväsendet hör till Åland samt rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet.” Så det är någonting som talar för det. Jag pratade med en person som var med i den här processen och han var rätt övertygad om att resonemanget om upphovsrättsområde nämndes i förarbetena. Men då var inte motivet dagens mediabrus, som ingen kunde ha någon aning om då, utan motivet var att man inte skulle få så oerhört många söndertrasslade behörighetsområden. Vi har ju väldigt många söndertrasslade behörighetsområden idag.
Ett tips är att utskottet kan titta på det här och kanske kan få ytterligare motiv för att göra framstötar till riksmyndigheterna. Kanske ltl Gunnar Jansson eller vtm Gunnar Jansson känner till någonting? Jag satt själv och lusläste ordet civilrätt i självstyrelselagen så mycket jag bara hann, men jag har inte kunna få ögonen på någonting annat än det som sägs i 18 § i självstyrelselagen.
Tack för en väldigt konstruktiv diskussion.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen avslutat.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag och kulturutskott omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
7 Kvalitetssäkra sjukvården genom nordiskt samarbete
Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 10/2013-2014)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Den här motionen syftar till att kvalitetssäkra sjukvården genom nordiskt samarbete. Men förslaget ska också ses som ett diskussionsunderlag för en bredare debatt om de utmaningar Åland står inför när det gäller att ordna framtidens sjukvård för våra medborgare.
Mina värderade kollegor i social- och miljöutskottet vet att jag ville ta den här diskussionen redan då, det gick väl si så där. Jag ska inte säga någonting om det för jag hoppas att mina kollegor, med nytt friskt mod, tar sig an frågan nu när det finns ett underlag.
Det är två faktorer som är ganska viktiga när det gäller den här frågan. För det första, den förändrande demografin leder obönhörligen till ökade kostnader inom hälso- och sjukvård framöver. Det måste vi ha fokus på. Jag hoppas på en konstruktiv framtidsdebatt.
Den andra faktorn är för att säkerställa hög vårdkvalitet krävs stora volymer, räknat i antal patienter. Specialistkompetens kräver också möjligheter att använda sin kompetens för att den ska upprätthållas. Det här gäller generellt oavsett vad man än jobbar med, men extra viktigt är det inom sjukvården.
Trots att det i de nordiska länderna i dag bor cirka 25 miljoner invånare anser många nordiska politiker att antalet är i minsta laget för att säkerställa kvaliteten på vården. Åland, med sina drygt 28 000 invånare, är i det här perspektivet mikroskopiskt litet.
Utmaningarna och förutsättningarna är förstås olika. Ute i Norden handlar det om verkligt hög specialisering och enormt dyra behandlingar om man skulle kunna dela upp dem med mellan länderna. Medan vi på Åland betydligt tidigare bör göra avvägningar om vad vi kan utföra inom sjukvården här hemma och vad som vi behöver upphandla externt. Detta är inget nytt, dessa avvägningar har ju tidigare redan gjorts mång gånger. Jag tror att man igen systematiskt bör gå igenom det här, och då menar jag inte bara i ÅHS-styrelsen utan här i lagtinget med ett verkligt seriöst underlag från vår regering om vad Åland måste ha när det gäller grund hälso-och sjukvård och vilken specialiseringsgrad vi ska ha här hemma. I det sammanhanget är det de nordiska länderna, kanske främst Finland och Sverige, som är de naturliga samarbetspartnerna för vår del.
Mycket är på gång när det gäller det här. Den tidigare svenske ministern Bo Könberg har ansvar för att skriva en oberoende rapport om hur det nordiska samarbetet inom hälsoområdet kan utvecklas och stärkas under de närmaste fem till tio åren. Jag hade förmånen att få utbyta tankar med Könberg när han var här. Jag har blivit allt mer övertygad om att det här måste vi göra någonting åt. Det pågår en stor debatt runt om oss och det är en debatt som vi också bör vara förberedda på att ta.
Mittengruppen i Nordiska rådet verkar sedan länge för ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssamarbete i Norden.
I ett medlemsförslag har Mittengruppen fört fram en lista över målsättningar för en mer samordnad nordisk sjukvård. För att spara tid tar jag inte upp hela listan för den finns i motionen. Jag hoppas att mina kollegor kan ta del av den listan. Notera att många av förslagen är synnerligen relevanta för Åland. Jag vill nämna fyra punkter:
– Utveckling och utvidgning av NORDCAN-samarbetet för att införa ett nordiskt cancerregister. Antalet cancerfall ökar tillsammans med den demografiska förändringen i de nordiska länderna. Ett större registreringsområde skulle underlätta forskning och bidra till att identifiera och sprida ”bäst möjliga kunskap”.
– Gemensamma inköp av utrustning, medicin, IT-system osv, då detta är möjligt och medför lägre priser. Min kommentar är att Åland skulle ha enormt mycket att vinna på det här. Det är mycket möjligt att det här kanske görs redan. I och med att vi har två representanter från ÅHS-styrelsen här fysiskt på plats så kanske man kan få svar på den frågan.
– Ett annat förslag som har förts fram är nordisk målsättning om att IT-system i framtiden ska kunna ”tala med varandra” över landsgränser. Det ökar tryggheten för patienter som blir sjuka i ett annat nordiskt land.
Min kommentar är att ett sådant här system kanske t.o.m. i ännu större utsträckning skulle verka inom landet. Vi vet att många patienter känner sig utlämnade när man får vård i Finland. Vi vet att epikriser kommer på finska osv. Det ska bli intressant att höra vad ltl Runar Karlsson säger om det.
– Den sista punkten är utveckling av telemedicin. En patient ska kunna behandlas av den bästa experten, oavsett i vilken del av Norden de två befinner sig i. Om vi tänker på den åländska skärgården så tror jag att vi skulle ha mycket att vinna på det.
Ovanstående frågeställningar är ännu mera viktiga för ett litet ö-samhälle som Åland. Det krävs rätt konkreta krafttag för att möta de utmaningar Åland står inför. Därför har vi delat upp den här klämmen i fyra punkter:
1 Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att betydligt höja ambitionen för det nordiska hälsovårdssamarbetet.
2 Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta del av och aktivt bidra till den pågående processen för att förstärka nordiskt samarbete inom hälsovårdssektorn som sparar resurser.
3 Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att förbättra hälsovårdens kvalitet samt öka patientsäkerheten, bl. a genom att ge patienterna rätt att söka bästa möjliga vård över landsgränserna.
4 Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att börja arbeta mot målet att skapa ett nordiskt område där patienter, forskningsresultat och patientinformation kan röra sig fritt.
Jag vill inte här och nu göra någon sorts uppdelning när det gäller vad vi ska göra och vad vi inte ska göra. Jag hoppas också här att vi kan få en god debatt och ett seriöst arbete i social- och miljöutskottet om den här frågan. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det är mycket viktigt fråga som ltl Anders Eriksson lyfte fram i motionen, hur vi ska ordna framtidens sjukvård och utmaningarna där. Den debatten är viktig att ta.
Dina kollegor i social- och miljöutskottet har inte sagt nej till att diskutera de här frågorna, däremot tyckte vi att debatten om det enskilda ärendet som gällde patientrörlighetsdirektivet kunde vi ta i ett annat sammanhang. Jag blev lite förvånad, jag förstår inte riktigt hur Ålands Framtid tänker. De säger att vi ska eliminera sådant som förhindrar patienternas fria rörlighet över landsgränser, men samtidigt röstade Ålands framtid för att förkasta patientrörlighetsdirektivet helt och hållet. De säger att Norden med 25 miljoner invånare är för litet men man vill ändå sköta allting själv. Hur går detta ihop?
Ltl Anders Eriksson, replik
Låt oss hålla fast vid den konstruktiva ton som vi har haft glädjen att ha här hela eftermiddagen. Jag vill först tacka för att ltl Carlsson anser att det här är en viktig fråga. Vi tar den här diskussionen i utskottet. Vissa saker vinner man som politiker på om man kan glömma, lämna och gå vidare. Jag minns väl den där debatten men jag vill ha fokus framåt. Vi har nu ett underlag och vi tar detta i utskottet. Jag är inte full lärd men jag vill gärna bli det, jag hoppas att vi alla i utskottet kan bli det och sedan när vi vet, både ltl Carlsson och jag, vad vi pratar om så fortsätter vi debatten.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det är bra om ltl Eriksson kan ändra sig och i framtiden fortsätta att vara positiv till patientrörlighetsdirektiv.
I motionen tar man också upp frågan om kunskapsspridning mellan länderna när det gäller sällsynta sjukdomar.
När det gällde patientrörlighetsdirektivet tog jag också fasta på arbetsfördelningen och den problematik som finns med etiska och moraliska avgränsningar osv. Det är också viktigt att man har mycket kunskap och att man har experter. Åland är faktiskt för litet för att hantera alla de här frågorna.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag vet att ltl Carlson gärna försöker hitta fel i de förslag som läggs ifrån oppositionen.
Som jag sade inledningsvis i mitt anförande så hade vi stundtals en upprörd diskussion om patientsrörlighetsdirektivet. Låt oss nu lämna det bakom oss och inte bara försöka hitta fel, utan att vi med gemensamma krafter faktiskt försöker hitta lite möjligheter. Då kan det komma något bra ur det här också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Det här medlemsförslaget i Nordiska rådet om en mer samordnad nordisk sjukvård är av mycket stort åländskt intresse. Det framförs mycket bra punkter här på sidan 1. Jag ska kommentera de fyra klämmarna. Nummer 1, nummer 2 och nummer 4 är landskapsregeringens ansvarsområde specifikt och där har jag inte några synpunkter.
Nummer 3 berör ÅHS mera och det arbete som jag sysslar med under månaderna. ”Att förbättra hälsovårdens kvalitet”, det projektet har vi inom ÅHS och har haft i många årtionden. Det är på gång.
Den andra delen ”att öka kvaliteten och patientsäkerheten genom rätt att söka bästa möjliga vård över landsgränserna”. Det hör ju ihop med patientrörlighetsdirektivet som vi nyligen har behandlat här och accepterat.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är riktigt. Jag var själv andra undertecknare på medlemsförslaget som lades den 24 september 2013. Det var ganska långt före vi behandlade patientrörlighetsdirektivet.
Jag tycker att den här diskussionen har varit så pass bra. Jag noterar att vtm Roger Jansson också tycker att det är viktiga frågor som tas upp. Därför var jag ivrig och ville ta den här debatten redan när vi behandlade patientrörlighetsdirektivet. Men enligt mitt förmenande så bar den debatten kanske lite på väg på irrfärder. Därför vill jag igen nu lyfta upp det här rent konkret, baserat på mycket av de förslag som finns i det medlemsförslag som Mittengruppen gav, men med en återkoppling till hur det berör Åland, vilket det gör i synnerligen hög grad.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! När det gäller det tredje klämförslaget, som jag är inne på att diskutera, så är det de två första punkterna på sidan 1 som har att göra med rörligheten över landsgränserna. Mycket av det styrs av patientrörlighetsdirektivet på ett positivt sätt nu framöver. Det kan finnas några ytterligare nordiska förbättringsmöjligheter så lycka till med det.
Sedan kan jag också informera om att när det gäller den sista punkten på sidan 1, utveckling av telemedicin, så var det ett projekt som startades inom ÅHS redan 1994 av dåvarande chefläkaren Fagerlund. Men sedan han försvann från ÅHS så har det levt ett väldigt obetydligt liv. Jag hör också till dem som anser att en del av skärgårdsproblematiken när det gäller sjukvården kunde lösas med hjälp av utvecklad telemedicin.
Ltl Anders Eriksson, replik
Samtidigt som jag stod och pratade med vtm Roger Jansson så hade jag detta i bakhuvudet, men jag kom inte riktigt exakt ihåg hur det var och därför vände jag mig till dem som sitter i ÅHS-styrelsen. Det pratades tidigare under dagen att man slog in öppna dörrar och jag började lite känna en oro för det.
Som jag sade i mitt huvudanförande så tror jag att det här är någonting som kan vara väldigt viktigt för den åländska skärgården. Jag upplevde också av Anders Fagerlund att det här var ett projekt som kanske ganska mycket stod och föll med honom. Han var väldigt engagerad och jag undrar om det inte redan var på gång under 90-talet. Jag vill minnas att jag har varit med om flera informationstillfällen om detta.
Tack för stödet!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Carina Aaltonen
Fru talman! Jag uppfattar att den här motionen handlar mer om vad Mittengruppen i Nordiska rådet gör. Det är en lång lista på målsättningar. Jag och landskapsregeringen uppskattar naturligtvis allt arbete som görs inom den nordiska plattformen. Det är naturligtvis väldigt bra med samverkan oberoende om det handlar om lokal nivå, regional nivå, landskapsnivå, nationell nivå, nordisk nivå eller europeisk nivå. Vi behöver mer samverkan och samarbete, så är det.
När det handlar om det nordiska arbetet inom hälso- och sjukvårdsbyrån inom landskapsregeringen så är min uppfattning att Åland minsann har en hög ambitionsnivå redan idag. Jag förstår ärligt talat inte på vilket sätt vi skulle kunna höja ambitionsnivån ytterligare, även om vi också skulle fördubbla resurstilldelningen till hälso- och sjukvårdsbyråns personal. Vi gör minsann väldigt mycket redan. Jag ska strax gå in på detta.
I den andra klämmen uppmanar Ålands Framtid: ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta del av och aktivt bidra till den pågående processen för att förstärka nordiskt samarbete inom hälsovårdssektorn som sparar resurser.” Det kräver också väldigt mycket personella insatser om vi aktivt ska vara inne och bidra till den nordiska forskningen och utvecklingsarbetet. Vi har olika lagstiftningar, vi har olika praxis och det kräver ganska mycket av oss.
De andra två klämmarna har redan nämnts här tidigare i diskussionen.
Nå, vad gör vi inom hälso- och sjukvårdsbyrån? Vår landskapsläkare deltar idag i de nordiska generaldirektörsmötena inom hälso- och sjukvårdsområdet. De träffas ungefär en till två gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Där får man möjlighet att ta del av de olika ländernas och självstyrande områdenas utvärderingar och rapporter. Vi har också flera arbetsgrupper tillsatta som jobbar med samarbetsfrågor. Frågan om gemensamma inköp av nya dyra läkemedel finns på listan och även utvärderingen av ny medicinsk teknik osv. och man tar t.ex. också flera PAN nordiska kliniska studier.
Ett annat område är tjänstemannaforum för beredskapsfrågor. Svalbardgruppen träffas regelbundet och i fjol ordnade de en stor operation; Havsörn. Det var en beredskapsövning där man simulerade en kärnkraftsolycka i Forsmark och där också Åland fick radioaktivt nedfall över sig. Sedan har det även varit en bussolycka där katastrofmedicin i Umeå var inblandad och de hjälpte till att arrangera beredskapsövningen här på Åland. Så där har vi ett stort samarbete idag redan och där är landskapsläkaren med.
Ett annat område är statistiken. Vi redovisar statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi på Åland skulle faktiskt behöva förstärkning för att vi ska kunna jämförelser med andra områden. Nomesco årliga statistikbok kom ut här nyligen.
Andra samarbeten handlar om utbildning där vi bl.a. har svenska AT-läkare som gör sin tjänstgöring här hos oss på Åland. Idag har vi redan väldigt mycket den gränsöverskridande vården och de kliniska samarbetena. Ungefär 20 procent av patienterna som remitteras utanför Finland så remitteras till Sverige. De är nästan alla sådana som har hjärtproblem; onkologiska patienter, dvs. ballongsprängningar, barn med hjärtproblem och de hänvisas och remitteras till Sverige. Det här har fungerat väldigt bra.
Det senaste samarbetet gäller smittskyddsenheten. Där har vi tagit modell av Gotland och infört en smittskyddsenhet på Åland. Nu jobbar vi som mest med att förhindra spridandet av sexuella överförbara infektioner. Vi har fått ta del av Sundhetsstyrelsen material om hur man på ett kostnadseffektivt sätt kan göra det här arbetet.
Med tanke på de resurser vi har på hälso- och sjukvårdsbyrån så görs det väldigt mycket.
I landskapsförordningen som styr landskapsregeringens allmänna förvaltning om hälso- och sjukvårdsbyrån så är uppdraget: ”Att handlägga ärenden som gäller främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar.” Det är uppdraget till hälso- och sjukvårdsbyrån. Inom andra områden i Norden så jobbar man mycket aktivt med folkhälsa, tillsyn och lagstiftning. Vi ska ytterligare utveckla arbetet inom hälso- och sjukvårdsbyrå. Idag finns det för närvarande 1,6 tjänster på det här området som rör hela Ålands befolkning. Förr eller senare behöver man få kontakt med hälso- och sjukvården. För tillfället är personalstyrka 1,6. Vi hoppas att vi ska få upp tjänsterna till 2 från hösten. Vi behöver ytterligare förstärka det här området och det behöver vi också om vi ska kunna fördjupa det nordiska samarbete ytterligare. Jag tycker att vi gör fantastiskt mycket med de resurser som finns idag. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Tack för ett brett anförande som berörde många punkter. Ministern sade bl.a. att landskapsregeringens ambitionsnivå minsann är hög när det gäller det nordiska samarbetet. I vilken omfattning deltar ministern i de nordiska ministermötena vad gäller hälso- och sjukvård?
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag har deltagit i samtliga hittills och kommer att göra det också. Mötena brukar vara i juni varje år. Vi träffas och har diskussioner och seminarier. Jag har också haft möjlighet att träffa mina kollegor från både Sverige och Finland inom det här området utöver de nordiska mötena. Jag har dels varit på besök till Helsingfors och har haft en minister här på besök till Åland.
Det nordiska samarbetet behövs och vi tar erfarenheter av varandra.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, det låter positivt. Anförandet rörde sig ganska mycket om på vilket sätt vi på Åland jobbar och förverkligar de här frågorna. Vilka frågor anser ministern att ligger högst på landskapsregeringens nordiska agenda vad gäller utvecklingen av det nordiska hälsovårdssamarbetet? Vilka diskussioner på ministerrådsnivå anser ministern att är mest relevanta och intressanta för Åland?
Minister Carina Aaltonen, replik
Den fråga som jag tycker att berör väldigt mycket nu är arbetet som har satts igång med ungdomars psykiska ohälsa. Gemensamt arbete har påbörjats med att bryta trenden med unga människor som mår dåligt. Det följer jag med intresse.
Vi på Åland är beroende av att få personal utifrån inom hälso-och sjukvården. Här är utbildningssamarbetet otroligt viktigt och att vi har en gemensam nordisk arbetsmarknad inom det här området för att få just kompetens till ÅHS.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ministern säger att man har hög ambitionsnivå på hälso- och sjukvårdsbyrån och det tror jag att man har. Jag tror att man har duktig personal på hälso- och sjukvårdsbyrån. Ministern sade också man har för lite resurser, det kanske kan förvåna men jag tror att jag håller med om det också. Jag har sett en sammanställning där dessa 1,6 personer motsvaras av ungefär 10 personer på Färöarna och Grönland. Nu har väl Ålands Framtid kanske inte gjort sig mest känd för att vi vill öka resurserna till offentlig sektor, utan vi vill istället omprioritera. Ser vi på den resurstilldelning som har förekommit under de senaste 5 åren till ÅMHM så är ju den enorm egentligen mot vad som har skett här. Här ska man driva utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården. Vi tycker att det är en lite märklig prioritering. Resurserna är små nu. Har landskapsregeringen faktiskt prioriterat rätt?
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Här måste jag komma med ett tillrättaläggande. Här har ltl Eriksson fel uppgifter. När myndigheten ÅMHM bildades av tre olika enheter har faktiskt personaldimensionering inom ÅMHM minskat betydligt sedan tidigare. Inom mitt område så gör vi allt vad vi kan för att minska på de personella resurserna. Vi borde kanske inte omfattas av den allmänna neddragningen på samma sätt. Just när det gäller människor och hälsa så behöver vi förstärka både hälso- och sjukvårdsbyrån men också ÅMHM.
Ltl Anders Eriksson, replik
Vi får ofta höra att landskapsförvaltningen har minskat med 70 personer. Jag har många gånger efterlyst en sammanställning över detta. Med tanke på när ÅMHM bildades, menar ministern på fullt allvar att när ÅMHM körde igång sin verksamhet så är det nu mindre personal än vad det var tidigare? Det vill jag verkligen se svart på vitt.
Det var ett intressant replikskifte tidigare. Ministern sade att hon hade deltagit i samtliga hälso- och sjukvårdsministermöten. Jag har varit med sex gånger och träffat miljöministrarna och en gång har jag sett den åländska miljöministern. Ska man tolka det på det sättet att hon prioriterar hälso- och sjukvårdssamarbetet mera än miljöministersamarbetet?
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag prioriterar så gott jag kan. Jag har varit på tre miljöministermöten, men jag har faktiskt varit på samtliga hälso- och sjukvårdsministermöten. Sedan har jag inte varit på alla nordiska möten, det stämmer. Jag har hoppat över två nordiska möten där miljön har varit på agendan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Jag har redan sagt det i en replik och jag säger det igen att det här är en bra och en intressant motion, lika som flera av de motioner som lämnas in. Bra motioner har det förstås särskilt varit under de år som vi har suttit i opposition. Det ska erkännas att motioner är oppositionens arbetsverktyg, som vi har givit dem tillsammans enhälligt, och det är meningen att de ska användas och det är meningen att de ska vara till nytta för den åländska politiken. Därför hör jag till dem som har ett väldigt avslappnat förhållningssätt till motioner och befrämjar dem på olika sätt.
Det har funnits politiker och tider när den åsikten har förekommit att motioner får ligga obehandlade i utskotten. Då måste man läsa lagtingsordningen och arbetsordningen, där står det att motioner ska behandlas och de ska behandlas. Att de sedan kommer lite lägre ner i förteckningen över utskottens prioriteringslista betyder inte att det som kommer på slutet inte ska behandlas. Motionerna ska behandlas.
Den här motionen, lika som alla andra motioner, innebär att tack vare att motionerna lämnas in och någon har tänkt till om problematiken så kommer utskotten att få ny kunskap. Utskotten kommer att höra sakkunniga och kommer att lära sig mera om det ämnet. Det är mycket värdefullt. Sedan behöver man inte godkänna alla motioner, någon motion kanske man kan godkänna ibland för att de är väldigt begränsade och väldigt målinriktade, medan andra motioner är bredare och inte behöver man godkänna dem. Men motioner kommer ändå att ha ett värde både för utskottet, lagtinget och för de som sitter i regeringen och till och med ibland för tjänstemännen. Därför är det viktigt att ha ett avslappnat förhållningssätt till motionerna.
Den här motionen är av ett mycket stort åländsk intresse. Varför det? Ja, därför att vi ligger där vi ligger. Vi ligger på gränsen mellan två länder. När det gäller hälso- och sjukvården så finns det gränshinder och det kommer det alltid att finnas. Det kan vara bra ibland ur ekonomisk synpunkt att det finns gränshinder också. Men det finns orsak i det nordiska samarbetet, lika som i det europeiska samhället och lika som i det globala samarbetet att försöka riva murar också inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan länderna för att skapa bättre förutsättningar för patienterna att få rätt vård, bästa vård och snabbaste möjliga vård.
Jag ska strax återkomma till några tilläggskommentarer om klämmarna. Jag vill ännu hålla mig kvar på första sidan. Den sista punkten, telemedicin, berördes lite kort i en replik från min sida. År 1994 hade vi det som projekt inom ÅHS-styrelse på basen av det stora intresse som dåvarande chefsläkaren Anders Fagerlund hade i frågan. Efter några år lämnade Anders Fagerlund ÅHS och flyttade till Uppsala och där blev han ledare för deras telemedicinprojekt och har drivit det ända sedan dess. Nu vet jag inte om han är pensionerad men i alla fall så länge han jobbade i Uppsala så drev han projektet för deras del.
Tanken 1994 var då för vår del tudelad, dels skulle vi använda den elektroniska kontakten så att personalen inom ÅHS kunde bedöma det som hände med en patient ute i Brändö med hjälp av bilder och annan kunskap online. Redan 1994 höll vi på med sådant. Det var en teknik som då inte var särskilt dyr heller så det fanns alla möjligheter att gå vidare med tekniken. Då kanske man kunde ha använt färre flygtransporter som var aktuella då, färre helikoptertransporter som är aktuella idag och färre transporter överhuvudtaget in till Mariehamn. Därmed kunde man tjäna pengar och få en bättre behandling av patienterna.
Den andra delen av det projektet var sedan att ett litet centralsjukhus som det åländska naturligtvis har väldigt begränsad specialistkunskap och det kunde man då få ifrån andra sjukhus runt om i Norden och i världen.
Efter att Anders Fagerlund slutade så har Björn-Olof Ehrnström i viss mån drivit det här när han var chef på ÅHS. Nu har Jaana Lignell det här ansvaret på sig. Vi får se hur hon hinner och orkar driva det vidare. Att det är på bordet är fullständigt klart.
Idag görs det operationer t.ex. på Uppsala universitetssjukhus där den specialiserade specialisten sitter i Sydney i Australien och följer med operationen och ger direktiv eller ger åtminstone råd. Det här är allmänt globalt förekommande och är idag en mycket viktig del. Det är inte frågan om att uppfinna hjulet på nytt utan att använda det hjul som är uppfunnit.
När det gäller klämmarna i motionen så måste man hålla med ministern när hon säger att vi måste betänka vår litenhet. När det gäller klämmarna 1 och 2 så är det ett samarbete som drivs vidare av organisationer med hundratals anställda i administrationen i Finland, i Sverige i Norge och i Danmark. På Island är de betydligt färre och i de självstyrande områdena är de ytterst få. Vi måste också här förstå att vi inte kan uppfinna hjulet själva och inte kan vi heller bygga det utan vi får hänga med och knuffa på och ibland säga att det här är våra intressen och att det här behöver befrämjas. Precis som vi också vill göra trots vår litenhet i Europeiska Unionen.
På det sättet måste man förstå att de här förslagen i sig nog inte motiverar ökade resurser på vår hälso-och sjukvårdsbyrå eftersom vi har så mycket annat som talar för lite mera resurser när det gäller skötseln av den dagliga hälso- och sjukvården i landskapet. Det är återigen en prioriteringsfråga.
När det gäller de två sista klämmarna så har jag lite synpunkter på ekonomin som jag upplever som ett stort problem på ÅHS. När man beslutar om ”second opinion” så innebär det extra kostnader för samhället för att någon, jag till exempel som patient, inte är nöjd med det ”the first opinion” från läkarnas sida, utan jag vill ha en ”second opinion” och det kostar naturligtvis. Om vi tänker oss att jag inte tror på den läkare som är avsedd att operera mig för något fel som jag har i kroppen och då vill jag vända mig t.ex. till en norsk läkare på ett norskt sjukhus och samhället betalar. Det kan naturligtvis inte fungera så, utan då måste man göra en special bedömning om Jansson har rätt. Kan han ha rätt, om han behandlas av ÅHS så kommer det att bli ett dåligt resultat, men om man behandlas i Norge så kommer det bli ett bra resultat? Då är frågan; vilken blir då Janssons andel av den kostnaden? Det är dyrare i Norge, det kan till exempel vara tre gånger dyrare. Och vad blir kostnaden för ÅHS? I en sådan situation kan det vara rimligt att ÅHS:s andel kan bli den som man ändå skulle ha med patienten Jansson. Det här är en pågående diskussion. Vi har många exempel på den problematiken i det dagliga arbetet på ÅHS. Vi har också många exempel där det har visat sig att det är mer riktigt att man gör det här ingreppet i hälso- och sjukvården på annat håll för att klara av den här patienten.
Men att öppna slussarna och säga att det är regel, det kommer inte ekonomiskt att fungera, det är alldeles klart. Samma gäller också den fjärde klämmen som lyder: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att börja arbeta mot målet att skapa ett nordiskt område där patienter, forskningsresultat och patientinformation kan röra sig fritt.” Vi hörde redan vad jag tyckte om patienterna, det måste finnas begränsningar.
Forskningsresultat och patientorganisation är en annan sak. Här har vi min gamla käpphäst om läkemedelsinformationen i Finland som är på finska. Det måste bli en nordisk fråga, man måste ha en nordisk läkemedelsförteckning som man har att hålla sig till. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var många goda kommentarer som dök upp. Jag hinner inte ta upp allt på två minuter. Men jag uppskattar mycket vtm Roger Janssons avslappnade förhållningssätt, som han sade själv, till motionerna. Jag tycker att det många gånger går enormt mycket prestige i det här. Motionerna ska med alla medel absolut i papperskorgen. Precis som det sades så är det ett arbetsverktyg för oppositionen. Många gånger har jag hört folk som sagt; ”ledsnar du inte, har ni inte ledsnat att lägga förslag och allt åker i papperskorgen? ”Det känns nog lite trögt ibland, det kan jag hålla med om, det är så pass trögt att det är ganska länge sedan som jag lade hemställningsmotioner överhuvudtaget.
Tar vi fasta på att frågan ska behandlas, som vtm Jansson säger, man ska höra sakkunniga så får ju givetvis alla mera kunskap. Jag har ändå försökt trösta mig med att många av de förslag som man har lagt tidigare har dykt upp så småningom i form av regeringsförslag. Man kan ha olika åsikter om det men jag känner ändå att man har tillfört någonting.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Genom mina 30 år här så har jag också väckt många motioner som har sablats ner och sedan har jag tyckt mig se att de ändå finns med i politiken. Det är ingenting som jag har haft orsak att ta åt mig som en seger, utan det är den normala politiska utvecklingen. Ibland tänker den ena lite före de andra och ibland släpar den ena efter lite i sitt tänkande och så småningom kommer alla kloka idéer att behandlas på ett eller annat sätt. Därför kan vi finna att våra initiativ, särskilt när man har suttit i opposition, visst kommer tillbaka i regeringsförslag. Det är ingenting märkligt med det, jag tycker inte att man behöver tala om det och ära sig själv eller någon annan.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag sade tidigare att jag tyckte att det har varit en trevlig och bra eftermiddag. Jag vill också tacka vtm Jansson. Vi har haft våra duster på sistone och under åren, men den här avslappnade inställningen kändes väldigt bra.
När det gäller klämmarna så skulle vi kunna diskutera länge kläm nummer 4. Jag tror att vården, uppbyggd på ett annorlunda sätt än vad den är uppbyggd idag, kan man rent av kan spara pengar på framöver.
När det gäller klämmarna så sades det att man måste beakta vår litenhet, det behöver man givetvis göra och det är jag den första att hålla med om. Min uppfattning är att man hade en ganska låg ambitionsnivå ifrån landskapsregeringens sida när det gäller det här. Jag ville höja ambitionsnivån och det var huvudorsaken till att jag lade den här motionen i Ålands lagting. Jag ville också att Åland lagting skulle diskutera de här frågorna som man diskuterar ute i Norden. Nu blev det tyvärr ganska tomma bänkar här, men det får man också ta.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Vi har många möjligheter att diskutera hälso- och sjukvård här i salen. Vi får nu från landskapsregeringen ett bokslut och en verksamhetsberättelse över hälso- och sjukvården. Den innehåller också en berättelse över personalutvecklingen inom de olika sektorerna, så det är bara att läsa de här handlingarna så ser man om personalen har ökat eller minskat på de olika ställena. Jag hoppas att texterna ska vara tydliga där.
Fru talman! Jag vill avsluta det här replikskiftet med att säga att orsaken till att man ofta har ett spänt förhållande till förslag som kommer från oppositionen, t.ex. i form av motioner, så är att de innehåller så mycket krut, spjutspetsar och knivsuddar. Den här motionen innehåller inte det och därför är det lätt att ha ett avslappnat förhållningssätt till denna.
Talmannen
Tiden är ute! Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
8 PAF-bidrag för omsorgsbostäder
Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 11/2013-2014)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet
Diskussion.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Ålands Framtid ordnade ett seminarium den 9 oktober om specialomsorgen på Åland. Under det seminariet kom det fram många åsikter men också en viss frustation från föräldrar att inte något boende till klienter med vissa svårigheter har åstadkommits.
Landskapsregeringen har nyligen behandlat en fördelning av PAF-medel, där man bl.a. har behandlat Ålands omsorgsförbunds anhållan. Man har delat ut drygt 2 miljoner euro i bidrag, knappt 400 000 euro i projektbidrag och nästan 850 000 euro i lån till föreningslivet.
Den här motionen ifrågasätter egentligen hur man resonerar och hur man motiverar vissa avslag för en del organisationer medan andra organisationer får bidrag.
I budgeten för 2014 fick vi in skrivningar i de allmänna motiveringarna. Jag citerar; ”öka individens självbestämmande samt stärka förutsättningarna för ett självständigt boende, där bl a ett långsiktigt bostadsprogram tas fram för personer med utvecklingsstörning”. Det är ju helt i linje med allas önskan. Intentionen är god men några medel för ändamålet anslogs inte i budgeten och därför undrar vi hur man diskuterar när man i motiveringarna till avslaget för Ålands omsorgsförbund endast skrev in: ”Beslöts avslå ansökan om projektbidrag då Ålands omsorgsförbund även sökt och kommer att beviljas räntestöd.”
Andra organisationer, t.ex. Lumparlands kommun har också sökt och de fick både projektbidrag för äldreboende och räntestödslån. Inom sjukvården så har geriatriska kliniken fått stora pengar. Jag skulle kunna räkna upp flera, men det är helt onödigt.
Man borde ha en likabehandlingsprincip när man behandlar sådana här typer av ärenden. Det är väl ingen lögn att säga att behovet är stort när det gäller det här klientelet. Det finns 29 personer idag som väntar på att få ett självständigt boende. Ingenting har hittills gjorts. Vid behandlingen av ansökan om bidrag så tycker Ålands Framtid att man inte har behandlat alla lika.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i brådskande ordning bevilja Ålands omsorgsförbund projektbidrag ur PAF-medlen för byggande av omsorgsbostäder i Godby. Tack, fru talman.
Minister Carina Aaltonen
Fru talman! Nu skulle det gälla att hålla en avslappnad attityd till den här motionen också. Men det är svårt eftersom det handlar om att skilja på äpplen och päron och vem som ska göra vad. Här finns det mycket sammanblandningar. Det är svårt att vara avslappnad till den här åtgärdsmotionen.
Däremot instämmer jag helt och hållet i den skrivning som finns i budgeten för 2014 om att landskapsregeringen vill öka självbestämmande för personer med utvecklingsstörning och stärka förutsättningarna för ett självständigt boende. Man bör få fram ett långsiktigt bostadsprogram.
När det gäller allt boende egentligen så är det en kommunal angelägenhet. Det är inte så att landskapsregeringen börjar gå in och bygga boenden för äldre eller boenden för personer med utvecklingsstörning. Det ska kommunerna ta hand om. Tidigare fick man landskapsandelar för det här. I och med reformen så ska nu kommunerna själva kunna budgetera och finansiera för byggandet bl.a. för omsorgens bostäder.
I motionen hänvisar ltl Eklund till PAF-bidragen och att Mariehamns stad och Lumparlands kommun får pengar. Mariehamns stad får dels pengar för en energikartläggning och Lumparlands kommun får också pengar för energieffektivisering, den del som handlar om hur man ska energieffektivisera. Vi har sagt att vi ska använda en del av PAF-medlen till att förbättra för miljön och använda bidragen för åtgärder som också skapar sysselsättning och som kan få ned driftskostnaderna på sikt och det är just det som Lumparlands kommun har sökt om. Det handlar inte om att få ersättning för hela om- och tillbyggnad av äldreboendet.
Ålands omsorgsförbund kom på hösten in till landskapsregeringen med en ansökan om både PAF- bidrag och ansökan om lån och räntestödslån. Vi har inte system där vi kan bevilja kommunalförbund allt som de söker. Landskapsregeringen har för avsikt att bevilja lån och räntestödslån till Ålands omsorgsförbund.
Från socialvårdsbyrån har vi sagt att när vi vet att det ändå handlar om en grupp människor, 29 stycken nämnde ltl Eklund, som behöver bostad, så behöver det tas fram en plan, ett bostadsprogram där man utreder bl.a. framtida bostadsprojekt, personalbehov, behov att utveckla andra boendelösningar och tjänster samt annan verksamhet som förebygger behov av institutionsvård samt stöder det här boendet. För varje bostad som kommer till så innebär det också en utökning av Ålands omsorgsförbunds driftsbudget. De utökade boendeplatserna kommer att innebära ungefär en halv miljon på årsbasis. Det kommer att ske varje år fram till 2017, 2018 sedan kanske det mattas av.
Investeringsbehovet är stort, driften kommer att öka för Ålands omsorgs- förbund och man kommer också att få lån för bostäderna i Godby. Framförallt vill vi ha ett bostadsprogram. Ålands omsorgs förbund har sagt att de kommer att behandla det i styrelsen under våren, sedan får förbundsfullmäktige ta upp frågan i höst och sedan kommer man tillbaka till landskapsregeringen. Så ser det ut för tillfället.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! När man skrev i budgeten att målsättningen är att; ”öka individens självbestämmande samt stärka förutsättningarna för ett självständigt boende” så kräver det att man också har någonting bakom den typen av skrivningar. Ett bostadsprogram är säkert bra men det räcker inte bara med bostadsprogram. Landskapsregeringen måste också vara beredd att hjälpa till att faktiskt förverkliga de här projekten och ta det övergripande ansvaret.
I och med att landskapsregeringen ger pengar till energikartläggningar och energieffektiviseringar osv. så hamnar man in på en diskussion om vad som ska prioriteras. Prioriterar verkligen landskapsregeringen energieffektiviseringar framom att de förståndshandikappade ska få möjligheter till ett boende som de faktiskt enligt lag har rätt till? Borde inte detta prioriteras högre i samband med fördelning av PAF-bidrag också?
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag tror inte att ltl Axel Jonsson hörde på mig tidigare. När det gäller boende så är det en kommunal fråga. Man kanske också kunde ställa den frågan till Mariehamns stad och till andra kommuner som borde driva på så att kön inom omsorgsförbundet skulle minska.
När det gäller den första skrivningen i budgeten; ”öka individens självbestämmande” så har vi fört ett lag-PM till lagberedningen, där det ska tas fram en ny lag om självbestämmande. Sedan har vi också andra insatser på gång där vi kan vara med och jobba med omsorgsförbundet och med föreningar för att öka självbestämmandet hos klienterna.
Ltl Axel Jonsson, replik
Visst är det en kommunal fråga, men också energieffektiviseringar är en kommunal fråga så det handlar om prioriteringar. Inte någonstans finns det skrivet att landskapsregeringen måste ge stöd för den här typen av investeringar och på samma sätt finns det skrivet att omsorgstagare i lag har rätt till ett boende. Det måste vi också från den här salen hjälpa till att förverkliga, på samma sätt som vi hjälper till att förverkliga energieffektiviseringar. Det är samma principer. Det handlar om vad landskapsregeringen prioriterar. Är landskapsregeringen i fortsättningen beredd att diskutera att också prioritera omsorgsboenden och hjälpa kommunerna att komma till rätta med den problematiken? Det är den centrala frågan i den här debatten tycker jag.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Det håller jag inte alls med om. Ibland får landskapsregeringen kritik för att vi använder PAF-pengarna på helt fel saker; vi ökar driftkostnaderna och vi har inte några principer. Nu när vi faktiskt följer våra principer så då är det inte heller bra, då borde vi göra på något annat sätt.
Nu tycker jag att man går hem, diskuterar med sina representanter i Ålands omsorgsförbund, driver på sina kommuner för att få till byggandet och framförallt måste man få fram en plan och ett bostadsprogram. Om jag har förstått saken rätt så ser situationen mycket bättre ut nu när man ska börja bygga lägenheter på Köpmansgatan. Jag vet inte hur många men en ganska stor del av omsorgsförbundets klienter har fått bostad i Marstad. Det händer verkligen saker på den här fronten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag försökte hålla debattklimatet på en väldigt balanserad nivå. Jag vet inte hur ministern tolkade det eftersom hon tog i så där i början.
Jag anser, lika som min kollega Axel Jonsson, att det här handlar om ett väldigt angeläget ärende och en prioriterad fråga. Om minister själv var på det här seminariet och lyssnade så fanns det en stor frustration. Om jag inte missminner mig så var man också ganska kritisk till ministerns hantering av detta. Borde det inte vara skäl att landskapsregeringen ganska hastigt kom fram med bostadsprogrammet och planer för utbyggnader som man frågade efter?
När det gäller sådana här ärenden och PAF-medel så även om man nu vill skjuta över det till kommunala ärenden så skulle jag vilja se de nya fördelningsprinciperna när det gäller PAF-pengar. Hur prioriterar man?
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag får väl uppfatta den här diskussionen som ett informationsunderskott hos Ålands Framtid. Jag hoppas att det här är ett sätt att förbättra kunskaperna hos bl.a. ltl Eklund. Det är kommunerna som har ansvar för boendet för sina klienter. Landskapsregeringen har också uppmanat Ålands omsorgsförbund att ta fram ett bostadsprogram som man sedan kan komma och presentera för landskapsregeringen. Inne hos landskapsregeringen finns också ansökan om räntestödslån och lån och den ansökan kommer att beviljas.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Grunden till detta var fördelningen och hur man diskutera när man ger den ena bidrag och den andra räntestödslån. Jag fick en förklaring till detta, man ger bidrag till sådana som gör energieffektiveringar i samband med byggnationer. När har man tagit de nya principerna? Ministern nämnde själv att det har förekommit kritik på hur man har spridit ut PAF-pengar i budgeten. Där finns det inga principer, det ena gäller driften och det andra gäller investeringar. Det är en ren investering för framtiden. Jag vill veta om de nya principerna är antagna på det viset de bara ska gälla energieffektivisering eller är bedömningen från fall till fall?
Minister Carina Aaltonen, replik
När landskapsregeringen antog fördelningen av landskapsandelar så fick kommunerna höga landskapsandelar för att man skulle sköta investeringarna själva. Nu vill ltl Eklund att vi plötsligt ska börja ta in investeringar för kommunala anläggningar på det här sättet.
Nej, det har inte gjorts utan det handlar om energieffektiviseringar, det är en annan sak, det handlar inte om byggandet av nya bostäder. Det nya landskapsandelssystemet kommer väl att diskuteras och hur vi kan fördela. Det kommer längre fram. Det här är inte avgjort ännu, menar jag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
9 Inflyttades möjlighet att kombinera språkstudier med jobb
Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 12/2013-2014)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Den här motionen tar sikte på att ta tillvara våra inflyttares potential och att skapa bättre kontaktytor mellan det åländska näringslivet, det åländska samhället och inflyttarna i deras utbildning.
Dagens språkutbildning, som landskapsregeringen är med och bidrar till ekonomiskt i första hand genom upphandling, tar främst sikte på att man ska lära sig språket. Det är en ganska traditionell språkutbildning.
Under de senaste åren har vi sett ganska intressanta projekt som kommunerna har tagit initiativ till att driva. De projekten har varit väldigt lyckade. De studerande läser delvis språk i traditionell mening i skolbänken, men sedan är de ute på praktiken några dagar i veckan. Det har varit ett väldigt lyckat koncept. Det ger de studerande mycket värdefulla referenser och kontakter ute i det åländska näringslivet. Ser man till språkutbildningen så ger det också ett annat fackspråk. Man får per automatik lära sig de ord man behöver för att klara sig på en arbetsplats. För vissa ger det en möjlighet till anställning efter att utbildningen är avklarad. Jag tror personligen mycket på den här typen av utbildning, att kombinera teori och utbildning med praktiska erfarenheter och en praktisk utbildning ute i samhället och i det verkliga näringslivet. Målsättningen är att man ska hamna i näringslivet förr eller senare om man läser språk, utbildningen är trots allt en sysselsättningsfrämjande utbildning.
Från Ålands Framtid vill vi bidra till att utveckla den utbildningen att i större utsträckning involvera praktik. Vi vill utveckla den sysselsättningsfrämjande utbildningen så att den inte, som i dagsläget, enbart tar sikte på att man ska lära sig språk. Man borde diskutera att bredda det här och erbjuda andra möjligheter. Kommunerna sköter det här på ett bra sätt idag, men i dagsläget är det ingenting som binder kommunerna att göra det. Det är ett frivilligt åtagande från kommunernas sida och man har visserligen krav på sig att man ska göra integrationsplaner osv. För att säkra den här typen av utbildning för våra inflyttare så borde landskapsregeringen ta en diskussion kring det hela och utveckla den sysselsättningsfrämjande utbildningen till en mera modern variant av utbildning, givetvis i samarbete med de aktörer som existerar redan idag och som bedriver ett mycket, mycket viktigt arbete.
Det hänger också ihop med ganska många andra frågor som möjlighet till ekonomisk ersättning om man går på den här typen av utbildning. Om man ska gå på en SFI-kurs idag så kräver det i praktiken att man är arbetslös för att man ska ha den möjligheten. Kursen kräver att man är i skolan hela dagarna och det är väldigt svårt att kombinera med ett arbete. Mer flexibla möjligheter för våra inflyttare är A och O för en lyckad integrationspolitik enligt vår mening.
Sammanfattningsvis vill vi alltså beredda möjligheten för våra inflyttare. Vi vill att man tar ett helhetsansvar på landskapsregeringsnivå för att utveckla den språkutbildning som faktiskt är så oerhört viktigt för att vi ska kunna ta till vara våra inflyttares potential.
Vi från Ålands Framtids sida har själva deltagit i projektet Integration.ax och haft en praktikant på kansliet. Det är inte bara en humanitär åtgärd och att man hjälper de inflyttade att integreras i det åländska samhället utan många av dem som kommer hit har faktiskt en otrolig kunskap och kompetens. De resurser som vi har fått ta del av har tillfört mycket på vårt kansli i utbyte mot att hjälpa till och bidra med språkutbildning på ett mycket praktiskt och enkelt sätt. Vi tror mycket på den möjligheten att utveckla språkutbildningen och integrationsutbildningen på Åland i syftet att inkludera och ta tillvara de inflyttades potential. I dagens läge är de egentligen en oerhört outnyttjad resurs som vi ska göra allt för att ta tillvara i större utsträckning. Tack.
Minister Johan Ehn
Fru talman! Det här är återigen en motion med mycket lovvärt innehåll och ett arbete som borde göras, ska göras och görs i dagsläget. Att skapa flexibilitet i utbildningssystemen jobbar vi ständigt med. När det gäller det här området så har den här regeringen satsat rätt rejält med pengar på integrationsutbildning. Vi har integrationsåtgärder för ungefär 800 000 euro i årets budget och det var ungefär lika mycket året innan.
Verkligheten som ltl Axel Jonsson beskrev här i sin presentation av motionen måhända stämmer överens fullständigt med den situation som rådde tidigare. På höstsidan upphandlade landskapsregeringen av Medis ett nytt koncept som bygger på att kombinera studier i svenska språket och arbete.
I måndagens Nya Åland fanns ett reportage om detta. Medis i Mariehamn utför detta och projektet är helt och hållet finansierat av landskapsregeringen. Det är en upphandlad tjänst. Det här är första steget för att skapa detta. För att man ska få flexibilitet så behövs den traditionella SFI-utbildningen. Det finns personer som behöver ha den utbildningen i grunden för att kunna ta sig vidare. I SFI:s läroplan finns inte bara språkstudier utan det finns också delar som handlar om att lära sig om samhället och att träffa samhället. Däremot har praktiken inte finansierats via detta. Vi har i grunden använt oss av de läroplaner som finns på den finska sidan, modifierat dem att bli användbara mera i detalj här på Åland och vi har också förkortat ner dem lite för att få resurserna att räcka så långt som möjligt. I läroplanerna finns också information om det åländska samhället. Det finns säkert saker som ytterligare kunde förbättras i dagsläget.
Mariehamn stad tog initiativet till projektet Integration.ax. Däremot är det helt och hållet finansierat av ESF-medel, pengar som kommer från landskapsregeringen och pengar som kommer från EU. Landskapets ansvar är väldigt brett.
Ltl Axel Jonsson sade att kommunerna sköter den här utbildningen inom språket på ett bra sätt. Jag undrar vilka bitar det är? Den integrationsutbildning som finns idag har upphandlats av landskapsregeringen enligt det regelverk som vi i dagsläget har.
I projektet som Medis nu har kört igång har man möjlighet att på en arbetsplats få sin utbildning i svenska samtidigt som man jobbar. Det förutsätter att man har en arbetsgivare som också är positivt inställd och som ger några timmar av arbetet ifrån sig för att under den tiden ska den studerande kunna få studera. Den största delen av studierna sker på individens egen tid. För att få en tydlig koppling och för att man inte ska behöva säga upp sig så har man skapat detta. Vi kommer att utvärdera det här systemet när vi har kört detta en tid. Vi ska försöka få fram både vad de som har gått den här utbildningen tycker och framförallt också hur näringslivet ser på detta. Vi kommer också att titta på om det finns ytterligare behov att gå in och skapa andra åtgärder som kan göras i det här sammanhanget.
Motionen pekar på ett viktigt område som vi ständigt och jämt jobbar med att hitta nya lösningar på. När det gäller projektet Integration.ax så torde det avslutas här under detta år. Vi kommer då att se om det finns möjligheter att hitta nya sätt att jobba med detta. Vi ska framförallt använda oss av EFS-medel i det här sammanhanget också eftersom en av grundbulten i EFS-programmet är just detta med inklusion, som det i dagsläget kallas, istället för integration. Man ska inkludera enligt EU-språk. Vi ska se om det finns möjligheter att skapa ett projekt tillsammans med Mariehamns stad eller någon annan kommun.
Planer finns för detta. I dagsläget har vi ingenting att skämmas för. Vi kan bli bättre, det går att utveckla och landskapsregeringen kommer att fortsätta med både utvärderingar och förslag till nya modeller. Tack, fru talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
På frågan om vad jag tycker att kommunerna sköter bra så tänker jag först och främst på projektet Integration.ax. Det är ändå ett kommunalt initiativ så det är kommunerna som driver på frågan med gott stöd, EFS-medel, från landskapsregeringen och det sticker jag inte under stol med.
Däremot kan man ifrågasätta om det är en permanent lösning eftersom det kräver någon utifrån som ska ta initiativ och orka driva det här projektet. Kunde landskapsregeringen fundera över hur man kan se till att vi har den här typen av utbildning också på lång sikt? Det är en del av motionen som jag tycker att är viktig att diskutera.
Ser man på den traditionella SFI-utbildningen så skulle det vara viktigt att man ställde sig frågan; kan vi införa mera praktik också i den utbildningen? Det finns många som går på SFI-utbildningen i flera år och kanske förväntar sig att få ett arbete när man är klar. Men det är inte så lätt om man har suttit på skolbänken i två år utan att komma i kontakt med samhället och näringslivet. Att få mera praktik i utbildningen är oerhört centralt för att lyckas i integrationspolitiken.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Som jag redogjorde för så var Integration.ax ett initiativ från Mariehamns stad och det projektet har stötts helt och hållet med medel utifrån. Det är ett mycket lovvärt initiativ och man behöver hitta vägar framåt. Projektet i sig är inte gratis och vi ska försöka hitta sätt att använda dessa medel på bästa möjliga sätt. Jag är den första att skriva under på att de resultat som man har nått via detta ska vi ta vara på och se hur vi kan gå vidare med. Jag har inte i det här sammanhanget några förslag på permanenta lösningar. När man har ett projekt som inledningsvis finansieras helt och hållet med externa medel så är det inte så lätt att sedan få in det i den ordinarie verksamheten.
När det gäller SFI-utbildningen vill jag på nytt poängtera att det inte enbart är skolbänksarbete, det är mycket av det men det är inte enbart det. I SFI-utbildningen finns också kontakten till näringslivet och till det övriga samhället som en väsentlig del.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är en viktig diskussion som vi är inne på nu. Visst behövs SFI-utbildningen i ett inledande skede, att vi sitter i skolbänken och får en intensiv språkutbildning, det håller jag med om. Frågan är om man behöver lägga upp det på det sättet i flera år? Kanske man kunde tänka sig några månader eller ett halvår av intensiv språkutbildning och därefter försöka komma ut på praktik eller ta modell från Integration.ax. Jag tror att det är oerhört centralt att också utveckla SFI-utbildningen för dem som kanske upplever att de i större utsträckning vill komma ut i det åländska näringslivet, vill skapa kontakter och få referenser. Vi ska inte luta oss tillbaka och tycka att dagens SFI-utbildning är den optimala modellen. Vi måste också vara beredda att diskutera utvecklingen och se till att vi får bästa möjliga utbildning för de pengar som vi investerar i den här utbildningen. Det är en oerhört central fråga i integrationspolitiken.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag vet inte vem det är som skulle luta sig tillbaka och inte vilja diskutera en utveckling. I den här diskussionen har vi varit rörande eniga om att detta gäller ett utvecklingsarbete som är kontinuerligt. Man måste se till att man får en diskussion som hela tiden utgår ifrån behoven och hur vi använder medlen på bästa möjliga sätt. Jag vet inte på vilket sätt ltl Axel Jonsson menade att det skulle finnas en konflikt i det som jag redogjorde för här tidigare. Det handlar om att fortsätta det arbete som har inletts sedan flera landskapsregeringar tillbaka och det arbetet har fortsatt i den här landskapsregeringen. Vi har också varit tacksamma för att lagtinget har haft samma åsikter som oss, att det är värt att satsa på den här typen av integrationsutbildningar. Språket är ändå A och O för att överhuvudtaget komma in i vårt samhälle. Utgående från detta så måste man se hur man bäst lär sig språk. Många av dem som i dagsläget går på SFI har inte bara siktet inställt på att få ett arbete utan kanske i första hand på att komma in på en utbildning. För att komma in på en utbildning så behöver man har dokument på att man har språkkunskaper.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
För kännedom
10 Kommunalförbund för samordnad social service
Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2013-2014)
Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen 31.03.2014.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 07.04.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.