Plenum den 23 januari 2015 kl. 09:30

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 1/2014-2015)

Frågestunden slutar 12

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 1/2014-2015)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga enligt 35 § i arbetsordningen: Lagtingsledamöterna Torsten Sundblom, Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Brage Eklund, Tony Asumaa, Danne Sundman, vtm Viveka Eriksson och vtm Gunnar Jansson.

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag vänder mig till minister Valve. Jag läste i tidningen att den här gången skulle poliskansliet på Föglö stängas. Vi har länge varit oroliga för skärgårdens poliskanslier. Jag skulle gärna vilja veta vilket upplägg ministern har för att kunna serva skärgårdskommunerna som har det svårast att ta sig in till Mariehamn när det gäller att få ut intyg, papper och ansökningar och annat som kan behövas ibland.

Minister Wille Valve

Polisverksamheten har förändrats radikalt under de senaste åren, vilket vi också har märkt av på Åland i och med den nya polislagen som lagtinget antog. Det här har för Föglökontorets del inneburit att en mycket stor del av den sammanlagda ärendehanteringen i praktiken pågår i Mariehamnskontoret. En majoritet av ärendena har inte kunnat utföras på Föglökontoret på länge. Man har ändå behövt vända sig till Mariehamnskontoret. Det här innebär möjligheter att en större del av ärendehanteringen kommer att kunna flyttas ut till nätet och göras mer tillgängliga på det sättet. Specifikt för Föglökontorets del har det också spelat in att det inte har varit någon bemanning vid sjukskrivningar och liknande. Verksamheten har varit minimal av flera olika skäl. Det är av ändamålsenligt skäl som polisstyrelsen har fattat beslut att prioritera sina begränsade resurser på det här sättet för att tillgodose en god service på hela Åland.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Den där svaret var väl nästan det väntade. Jag väntade mig ett lite mera utvecklat svar. Vad gör man för framtiden? Ska det ges några möjligheter att hantera papper i skärgården? Det gäller hela skärgården, inte bara i Föglö men nu råkade det vara Föglö som var i tidningen igår. Hur blir det med polisnärvaron? Kommer polisnärvaron att bli som tidigare eller kommer den att förbättras när man sparar in pengar i skärgården på att ta bort kontoren?

Minister Wille Valve

Den frågan kräver flera olika svar. Om vi benar ut lite, först och främst i den mån vi har kunnat hitta meningsfull sysselsättning på exempelvis Kumlinge- och Föglökontoret så har det gjorts. På Kumlingekontoret arbetar en tjänsteman som renskriver förhörsprotokoll och liknande uppgifter. Motsvarande har inte hittats för Föglökontoret.

Vad gäller den framtida polisnärvaron så strävar polisen till att ha en fysisk närvaro över hela Åland. Men som polisens verksamhet ser ut idag så förutsätter inte polisnärvaro eller polistjänster att ett fysiskt kontor ska finnas ute i exempelvis Godby eller Föglö. Verksamhetens riktning går allt mer mot det hållet att tjänsterna upprätthålls från Mariehamn, delvis på grund av datasystemens beskaffenhet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det har varit mer eller mindre väntat och befarat länge att poliskontoren skulle stängas. Det är väl ett led i den här lite skärgårdsfientliga regionalpolitiken som nu förs.

Jag läste också i tidningen att man hade funderingar på att man eventuellt via kommunkanslierna skulle kunna få ut papper åtminstone, man ska inte behöva resa in till Mariehamn efter dem. När det gäller digitalisering och att man ska göra saker på nätet så är det väl bra. Måste man åka in till stan för att t.ex. få ut sitt pass och körkort?

Minister Wille Valve

För landskapsregeringens del har det inte handlat skärgårdsfientlighet. Här handlar det om att använda polisens resurser på bästa möjliga sätt så att vi kan ge service också i skärgården. Här har vi funnit att skärgårdskontoren, i det här fallet Föglö, egentligen inte har uppfyllt sig sitt syfte till den här delen.

Vad gäller själva byggnaden så är det mycket riktigt det som har stått i media, vi tittar på nya möjligheter att tillhandahålla samhällsservice, exakt vad kan jag inte ge besked på idag. Fastighetsverkets kommer att titta närmare på det.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

 

Ltl Brage Eklund

Min fråga går till lantrådet. Det gäller vindkraftsstödet, enligt uppgifter i media kan det bli dyrt för Åland att ingå i ett finskt tariffsystem. Enligt vad som framgår i den finska regeringens proposition till riksdagen om villkoren för Åland deltagande i stödsystemet så uppbär energimyndigheten i Finland en avgift på 13 procent av hela stödbeloppet för att sköta administrationen. Dessutom framkommer det att det tycks råda någon form av språkförbistring i lagförslaget eftersom det framgår att Åland förpliktigas att stöda varje enskilt vindkraftverk med 1/2 miljon euro, trots att det i förarbetena talas om 1/2 miljon euro per vindkraftverk.

Är denna språkförbistring tillrättalagd så att när lagförslaget går till riksdagen gäller stödet per vindkraftspark?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för den frågan. Jag hoppas att det här ska vara de sista finslipningarna i den här stora frågan om att få in Åland i stödet för vindkraften så att det 2016 faktiskt blir verklighet.

Det är mycket riktigt att landskapsregeringen har reagerat i relation till den proposition som sedan blev framlagd i riksdagen kring förvaltningsuppgifternas kostnad, som vi anser att är en fråga om en överenskommelse mellan Åland och energiverket som kommer att betala ut de här stöden. Det är en förvaltningskostnad som vi ska komma överens om. Den ska inte framgå av någon proposition och den åsikten har vi fört fram.

Den andra frågan kring vad som är ett verk är nog klarlagd. Man talar ju också om kärnkraftverk och då innebär det helheten, inte hur många reaktorer som finns i detta verk. Samma terminologi använder man också om ett vindkraftverk. Det är inte frågan om antalet enskilda möllor, utan det handlar om helheten, dvs. en vindkraftspark.

Ltl Brage Eklund

Tack för det. I lagförslaget som ligger i finansutskottet just nu så där pratar vi om vindkraftpark. Man hoppas att de pratar samma språk i fortsättningen så att det inte blir något missförstånd.

När det gäller upphandlingen av energimyndighetens administration av bidragen så skulle det vara intressant att veta hur den går till och varför dessa 200 000 har kommit in i bilden. Är detta ett pris som har diskuterats? Hur finns det möjlighet för Åland att själva administrera ett dylikt stöd?

Lantrådet Camilla Gunell

Det ingår i uppgörelsen att det är energimarknadsverket som har hand om handläggningen för alla ansökningar beträffande stöden till vindkraftsbolagen.

Det kommer att beviljas stöd efter att vindkraftsbolagen har ansökt om stöd. De åländska ansökningarna ansöker om stöden till energimarknadsverket och därifrån sker utbetalningarna. Om ett vindkraftverk från Åland söker så följs den åländska landskapslagen i frågan om utbetalning. Själva administrationen sköts via energimarknadsverket, så ser hela uppgörelsen ut.

Ltl Brage Eklund

Ja, det är en viktig fråga för Åland. Jag tror att inställningen är enig bland alla lagtingsledamöter och partier i den här frågan.

Lagförslaget ligger idag i finansutskottet. Vi ska väl behandla det så småningom. Jag har delvis förstått av dem, som drivit vindkraftsparkerna på Åland idag, att man borde påskynda framställningen. Vad anser lantrådet? Borde man ha mera bråttom i utskottet och inte vänta och skjuta de framför oss?

Lantrådet Camilla Gunell

Frågan är om det lönar sig att skynda. Det är klart att vi vill att saker och ting ska bli klarlagda så snart som möjligt, men vi har också en notifieringsprocess och det är sådant som tar tid. Landskapsregeringen och riksregeringen har gjort sitt och lämnat dessa framställningar till riksdagen respektive lagtinget och behandlingarna sker i den takt som lagtinget och riksdagen själva sätter sin agenda. I och med att riksdagen så småningom kommer att avslutas för den här mandatperioden så antar jag att man där kommer att fullfölja uppdraget så snart som möjligt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Katrin Sjögren, varsågod

Ltl Katrin Sjögren

Ordinarie och ersättande minister finns inte på plats men lantrådet har det övergripande ansvaret.

Det här lagtingsåret inleddes med en fråga som ledde till genomklappning av sällan skådat slag. Det förekom debatt, diskussion, oro och hårda ord. Det här är en verkställighetsfråga men den har ett stort allmänt intresse. Hur går det med Vårdöbron? Hur ser verkställigheten ut av lagtingets beslut? Vi har inte hört ett knyst och vi har inte heller sett någon verksamhet som skulle tyda på att ärendet avancerar. Hittills har vi haft en mild vinter vilket torde underlätta de undersökningarna som vi är helt eniga om att ska göras. Hur ser det ut lantrådet?

Lantrådet Camilla Gunell

Ja vad gäller Vårdöbron och dagsläget så kan jag inte svara på det. Men om vi ajournerar frågan och jag får återkomma om tio minuter så lovar jag att ta reda på den dagsaktuella statusen.

Ltl Katrin Sjögren

Det kan jag respektera. Jag tycker samtidigt att det är allvarligt att man inte har kläm på den här frågan som ledde till så mycket oro. Jag accepterar det.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag tänkte även ställa samma fråga till lantrådet, men jag ställer frågan på ett sådant sätt så att jag tror att lantrådet kan svara.

Ansvarig minister är sjuk. Jag önskar henne all lycka och välgång och vi ska låta henne vara ifred. Jag vill ställa frågan på ett sådant sätt att lantrådet kan svara.

Den 17 november i fjol hade vi ett gruppledamöte där lantrådet var närvarande. Då sade hon att man så fort som möjligt skulle få igång de här undersökningarna. Nu står vi här två månader senare och det har överhuvudtaget inte startats upp några undersökningar. Jag har två frågor.

För det första, jag var ut på nätet två veckor i sträck, inte varje dag utan två olika gånger, och skulle titta på protokollen under trafikavdelningen. Det fanns inte några protokoll. Det är ju lite märkligt, det är ju ändå offentliga handlingar. Men i morse fanns det protokoll men jag kunde inte hitta något beslut överhuvudtaget. Har man tagit ett beslut när det gäller det här? Hur är det med lantrådets löfte om att de här undersökningarna ska sättas igång så fort som möjligt? Väntar man på isen eller varför händer det ingenting?

Lantrådet Camilla Gunell

Jag fick nu information från regeringsbänken att den 1 februari går dykningarna igång. Det stämmer inte att det inte skulle ha hänt någonting. Frågan har gått framåt och trafikavdelningen har jobbat med det här. Jag beklagar att inte infrastrukturministern är här och direkt kan redogöra och klarlägga mycket mera i saken. Men dykningarna inleds alltså den 1 februari.

Ltl Anders Eriksson

Det var intressant. Jag har full förståelse för den situation som lantrådet befinner sig i. Jag vill inte på något sätt vara oschysst. Jag tycker ändå att det är oansvarigt att det har gått två månader just med tanke på de löften som lantrådet gav att det här ska genomföras så fort som möjligt.

Verkligheten är den att den 20 december 2013 tog landskapsregeringen precis exakt ett sådant beslut som man borde ha fullföljt, dvs. att man skulle undersöka mellanbalkarna, stöden och stålbalkarna. Av någon anledning har man betalat för uppdraget men man har inte fått vad man har begärt och det är väldigt märkligt. Här står vi nu och får ett löfte om att det ska starta på måndag.

Jag har ryktesvägen förstått att det är ett svenskt företag som ska göra det här trots att det finns tre åländska företag som kan genomföra det. Jag avslutar med att fråga, varför styr man alltmer alla upphandlingar så att åländska företag blir offside?

Lantrådet Camilla Gunell

Den sista frågan tycker jag mer eller mindre är en förolämpning för det är faktisk inte så. Det finns en stor önskan från landskapsregeringens sida att gynna det åländska näringslivet så mycket som möjligt. Däremot är vi ju tvungna att följa de regelverk som anges, särskilt vid EU-upphandlingar är regelverket sådant som det är. Vi vet att nästan regelmässigt blir upphandlingarna en fråga för marknadsdomstolen och då gäller det att ha torrt på fötterna, så är det bara.

Vad gäller Vårdöbron så kvarstår landskapsregeringens löfte om att frågan ska skötas precis som har sagts och att man gör dessa ytterligare erforderliga utredningar kring de här pelarnas och fundamentets skick för att sedan kunna avgöra om det ska byggas en ny bro eller om det går att använda befintliga fundament.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Tony Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Jag vill ställa min fråga till vicelantrådet. Frågan gäller ÅDA och rekryteringsprocessen av både personal och VD till det samhällsägda aktiebolaget där landskapet och Mariehamns stad är de största aktieägarna med cirka 75 procent av aktierna.

Rekryteringsprocessen av den första VD:n för ÅDA var ganska omfattande och grundlig, men det slutade med att personen fick gå före bolaget ens var igång eller registrerat. Nu är bolaget både igång och registrerat i handelsregistret. När är det tänkt att en VD ska rekryteras genom en öppen och transparent rekryteringsprocess för att driva det samhällsägda aktiebolaget ÅDA där landskapet och Mariehamns stad är de största ägarna?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Som ltl Asumaa sade så är nu ÅDA ett aktiebolag. Det finns en styrelse och en bolagsstämma som fattar de avgörande besluten. Ägarna, i det här fallet landskapsregeringen, Mariehamns stad, kommunförbundet och ÅHS, ger sina ägardirektiv på bolagsstämman.

Statusen i bolaget när det gäller VD-frågan är att IT-chefen från ÅHS tog över uppgiften som VD under uppbyggnadsskedet av ÅDA. Den personen har också överförts efter att ÅDA blev ett aktiebolag från den 1 januari 2015. Mig veterligen finns det ingen aktuell auktoriserad rekryteringsprocess för någon ny VD. Det är i sådana fall en fråga för styrelsen och bolagsstämman.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vicelantrådet sade att man har överfört en person från ÅHS och helt enkelt rekryterat denna person som VD. Det stämmer, för det finns faktiskt registrerat i handelsregistret den 10 november. Då bestod styrelsen av två tjänstemän på vicelantrådets avdelning och de verkar ha valt den här personen som VD utan en öppen och transparent rekryteringsprocess. Är det så som det har gått till vicelantrådet?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Jag tror att det är allmänt känt att det var en ganska lång rekryteringsprocess före anställningen av den första ledaren för projektet ÅDA. Sedan avslutades detta av olika anledningar, ledningen befann sig i en ganska svår situation och processen måste gå vidare. Man gjorde den bedömningen att det fanns en person i ledningsgruppen, bestående av representanterna ÅHS, landskapet och Mariehamns stad, som kunde ta över den här rollen och föra processen vidare, dvs. den person som nu är VD. Det är bakgrunden till att hon gavs det uppdraget.

Nu finns det möjligheter på bolagsstämman i februari om delägarna i aktiebolaget ÅDA vill framföra sina åsikter. Det finns alla möjligheter att framföra sina åsikter som man gör på en normal bolagsstämma. Jag har inte framfört några sådana åsikter för landskapets del.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! För en tid sedan valde ett av Ålands största bolag också VD. De gjorde det internt utan en öppen och transparent rekryteringsprocess. Om jag tolkar vicelantrådet rätt nu så är ägardirektiven från landskapsregeringens sida också att inte genomföra en öppen och transparent rekryteringsprocess. Man nöjer sig med den interna in-house processen vid valet av VD för ÅDA, vilket har gjorts av två tjänstemän. Vicelantrådet säger att man kan påverka på bolagsstämman. Landskapsregeringen och Mariehamns stad sitter faktiskt på 75 procent av aktierna och kan ge styra hur man vill att rekryteringsprocessen i ÅDA ska gå till, men man nöjer sig med att söka internt, utan öppen ansökan och utan möjlighet för andra inom branschen att söka sig jobbet som VD för det samhällsägda aktiebolaget ÅDA.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att i det här sammanhanget komma ihåg att ÅDA är ingenting nytt som har kommit från himlen. Det är en samordning av verksamheterna när det gäller IT-avdelningarna inom Mariehamns stad, landskapet, ÅHS och en del kommuner som blir delägare. Det är en samordningsvinst. Man kan använda sig av den befintliga personalen så långt som möjligt, så att vi inte ska lägga på ytterligare kostnader som i förlängningen kommer att belasta skattebetalarna och de deltagande parterna i detta samarbete. I det här fallet har man hittat en sådan lösning och tillsvidare stöder jag den, ja.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Danne Sundman, varsågod.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det har hänt mycket de senaste åren när det gäller hushållens avlopp. Det är nya krav för enskilda avlopp och vi har utbyggnaden av Lotsbroverket osv. Däremot kommer det nu nya rön och de har funnits några år. Det är larmrapporter om att det är problem med medicinrester i avloppsutsläppen. Reningsverken tar inte bort det automatiskt. Det handlar om olika preparat, hormonella och andra medicinrester som anhopas i vattenorganismer och sedan i fiskar i Östersjön.

Följer landskapsregeringen utvecklingen? Har landskapsregeringen några upplysningar om det kommer att ställas nya krav på avloppsreningen på Åland, främst kanske när det gäller Lotsbroverket?

Nu pågår det stora projekt runt om oss. Bland annat i Stockholms skärgård avser man att komplettera reningsverken med ett steg som kan ta bort medicinresterna. Det skulle vara intressant att höra hur arbetet på Åland pågår.

Minister Carina Aaltonen  

Fru talman! De åländska aktörerna följer naturligtvis med det som händer inom det här området. Det är en fråga som har aktualiserats både inom Nordiska ministerrådet, inom EU och förstås lokalt också här på Åland. Man har aktualiserat behovet om att ytterligare lägga till avloppsrening för att få bort hormoner, läkemedelsrester och andra kemikalier.

År 2013 kom ett nytt EU-direktiv där man hoppades kunna sätta in gränsvärden för vissa av de farligaste ämnena, men EU-kommissionen och EU-parlamentet nöjde sig med att bara säga att man skulle följa med utvecklingen och göra mätningar. Det här var naturligtvis en stor besvikelse för många miljöministrar, men det var en ekonomisk fråga. De krav som man skulle ställa på reningsverken skulle medföra att nästan alla reningsverk skulle behöva byggas om. Nu kommer man att följa med vad som händer. Det här direktivet ska senast i september också implementeras på Åland. Jag är övertygad om att vi också kommer att få se krav på rening att få bort läkemedelsrester inom de närmsta tio åren. Nu har vi inte bara världens mest övergödda innanhav i Östersjön. Vi har också troligen ett mycket nersmutsat hav beträffande kemikalier, läkemedelsrester och hormonstörande ämnen osv. Vi vet inte vilka konsekvenser det får på i synnerhet barnen, människor och djurliv.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag tackar för det svaret. Det känns tryggt att landskapsregeringen följer den här utvecklingen. Det är viktigt att i god tid veta vad det här innebär för Åland.

Åland har, trots Lotsbroverkets utbyggnad, många enskilda avlopp som ålänningar som bor perifert har investerat i utgående från de nya reglerna. Kommer det ytterligare krav på detta så kan det bli ett problem. Det kan också vara problem att vi har tvingats sluta stöda kommunernas avloppsutbyggnad med hänvisning till den ekonomiska situationen. Man kanske måste tänka om där för att ytterligare påskynda förtätning och utbyggnad av kommunalt avlopp så att vi har ett reningsverk som vi kan komplettera. Det skulle vara intressant att höra ministerns åsikt om det kan leda till att man återigen måste försöka få kommunerna att gå vidare med den här utvecklingen i snabbare takt?

Minister Carina Aaltonen 

Fru talman! Ja, vi måste fortsätta att följa med det här arbetet. Det skulle vara intressant att också följa med den tekniska utvecklingen och se om det finns ny teknik som kanske kan göra det billigare att göra sådana här reningar. I väntan på att det kommer regelverk uppifrån så har vi möjlighet att jobba lokalt här. Framförallt så ska man inte sprida ut läkemedelsrester. Man ska minimera t.ex. användningen av antibiotika, det önskemålet finns över hela världen. Vi håller på att skapa oss ett väldigt stort problem genom att det överkonsumeras antibiotika i hela världen. Man måste försöka minska användningen av antibiotika och speciellt fertila kvinnor bör inte använda p-piller utan det finns andra metoder, bl.a. spiral, som är bättre för miljön.

Talmannen

Följande frågeställare är vicetalman Viveka Eriksson, varsågod.

Vtm Viveka Eriksson

Fru talman! Många på norra Åland tycker att det är svårt att förstå varför landskapsregeringen valde att inte medverka i en utredning om samgående mellan kommunerna. Det finns väldigt många fördelar med samarbete, men det finns också en väldigt många frågor om man ska ta steget vidare och satsa på en gemensam kommunal service och en gemensam organisation. För att kunna ta det steget så behövs det mera fakta och mera kunskap. Det finns också en stor politisk vilja, två partier i regeringen pratar om kommunsammanslagningar och ett parti regeringen pratar om att det ska komma initiativ underifrån. Här har man ett initiativ underifrån. Om man skulle ha mera fakta så skulle det verkligen hjälpa både kommunerna och landskapet, samhället i sin helhet. Varför nej, ministern Valve?

Minister Wille Valve

Tack, vtm Eriksson lyfte en väldigt viktig fråga, nämligen frågan om samordning om den kommunala servicen.

I det här specifika fallet inkom en ansökan till landskapsregeringen om att tillsätta utredning om att tillsätta en utredningsman, vilket vi landskapsregeringen tyckte att var ett steg för mycket i och med att det finns en gedigen ansamling utredningar, alla tillgängliga på www.reform.ax, om fördelarna om samordning av den åländska kommunalservicen och olika alternativ.

Landskapsregeringen ställer sig positiv till samordning av den kommunala servicen. Frågan var senast upp i samband med den förrförra budgetbehandlingen. Då meddelade jag från landskapsregeringen att de som är intresserade är välkomna att lämna in en ny ansökan som vi kan titta på med fräscha ögon. Det är en viktig fråga. Om det finns stöd för det i kommunerna så kommer i alla fall landskapsregeringen inte att sätta stopp för det.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Nu pratar vi inte bara om samarbete kommunerna emellan, vilket minister Valve svarade mig. Vi pratar uttryckligen att man skulle klargöra vad ett samgående mellan kommuner skulle innebära. Vi har en lag som är gällande och landskapsregeringen skulle kunna tillsätta en utredning eftersom flera kommuner vill detta. Det kommer underifrån, man skulle ta fram fakta och man skulle ha fakta på bordet. Om norra Åland kunde vara ett exempel när man möjligen i framtiden går in för en sådan här åtgärd.

Det är så svårt att förstå varför landskapsregeringen bara lakoniskt säger att det är nära förestående med samarbetsprojekt. Det är en helt annan fråga.

Minister Wille Valve

Först och främst finns det inga hinder för kommunalt samgående. Det är det som är själva essensen i den kommunala självstyrelsen. Om det finns kommuner på norra Åland som önskar gå samman så kan de göra det inom ramen för den lagstiftning som är gällande idag. Då avses bl.a. kommunindelningslagen som vtm Eriksson nämnde.

För det andra, om det finns stöd för det i de olika kommunerna så finns det möjlighet att utse en utredningsman och det har vi i landskapsregeringen sagt att vi är beredda att göra också.

Jag har fortsättningsvis ett öppet sinne i den här frågan. Trots att det är valår så tycker jag att vi ska undvika att göra det här till någon slags politiskt slagträ mellan olika partier och olika intresseinriktningar. Låt oss försöka hålla huvudet kallt och hitta den bästa möjliga lösningen både för norra Åland och för hela Åland.

Vtm Viveka Eriksson

Tyvärr är det faktiskt en väldigt stor politisk fråga där partier tycker ganska olika. Bara inom regeringen finns det olika linjer och därför förekommer det också en politisk debatt.

Det finns många envisa människor på norra Åland så jag är övertygad om att den här frågan kommer tillbaka till landskapsregeringen. Hur ska vi formulera oss nästa gång för att landskapsregeringen ska medverka till att ta fram mera fakta, mera underlag och mera kunskap så att kommunerna i framtiden kanske vågar språnget att gå samman? De gemensamma kunskaperna om konsekvenserna saknas idag, vilket man har efterlyst från tre kommuner på norra Åland. Jag tycker att det är starkt att man har samlats kring detta. Då borde landskapsregeringen komma till mötes. Hur ska det formuleras, ministern Valve?

Minister Wille Valve

Jag har fått informella indikationer på att den ansökan är på gång. I enlighet med vad jag sade under budgetdebatten så har författaren till ansökan kontaktat rättserviceenheten för att vi faktiskt ska få en bra ansökan och ett bra resultat. Det här är någonting som jag välkomnar.

Talmannen

Den sista frågeställaren i dagens frågestund är ltl Gunnar Jansson, varsågod.

Ltl Gunnar Jansson

Min fråga gäller det förvaltningsöverskridande samordnings- och utvecklingsarbetet i regeringskansliet. Jag förmodar att det är lantrådet som kan besvara sådana frågor eller den som lantrådet förordnar.

Nyligen utfärdades en landskapsförordning enligt vilken det vid regeringskansliets allmänna byrå inrättades från årets början en utvecklingsenhet. Enligt denna kortfattade bestämmelse i förordningen ska enheten i fråga syssla med det jag nämnde; förvaltningsöverskridande utvecklings- och samordningsfrågor.

Tyvärr är förarbetena till landskapsförordningar rätt så knapphändiga. Jag vet inte ens om det finns några sådana. I allmänhet brukar sådana här lagstiftningsåtgärder, normeringsåtgärder åtminstone åtföljas av en föredragningspromemoria som kan utgöra någon slags tolkningsunderlag för tillämpningen. Jag har helt enkelt inte hittat någon sådan. Jag hoppas att det finns en sådan som kan berätta mera.

Därför, fru talman, vill jag att lantrådet nu upplyser lagtinget och allmänheten om vad denna enhet är för någonting och vad den ska göra.

Lantrådet Camilla Gunell

Tusen tack för den frågan. Vi har under den här mandatperioden jobbat mycket med utvecklingen av förvaltningen. Vi har skapat en infrastrukturavdelning som på ett bättre sätt än tidigare ska kunna ta ett helhetsgrepp på infrastrukturen i en bredare mening än endast trafik.

Vi har också skapat ett regeringskansli. Kansliavdelningen försvinner och det blir ett regeringskansli, dels för att höja statusen på detta men också för att från regeringskansliet arbeta med förvaltningsövergripande frågor. Dessa frågor kommer att samlas i utvecklingsenheten som lyder direkt under förvaltnings- och utvecklingschefen. Därifrån utgår bl.a. hela arbetet för hållbar utveckling för Åland 2051 och där utgår utvecklings- och tillväxtplanen för ett hållbart Åland och ledningen för det. Det är inte bara ett förvaltningsövergripande projekt utan vi inleder ett samhällsprojekt som kommer att ledas från den här enheten.

Till den här enheten har också fogats en del utredningsresurser som kan sättas på de behov som finns inom det generella utvecklingsarbetet som inbegriper alla avdelningar i landskapet.

Den är en allmän övergripande utvecklingsbyrå som dels har både ett utvecklingsansvar för förvaltningen som helhet, men också i ett bredare hänseende har utvecklingen för hållbarhet och hela samhällsutvecklingen.

Ltl Gunnar Jansson

Tack för det. Det var delvis nya saker för mig och säkert för alla lyssnare.

Min första tilläggsfråga gäller då denna enhets förhållande till Ålands statistik- och utredningsbyrå. Den byrån har fungerat sedan mycket länge, den är ju en efterföljare av det dåvarande ekonomiska sekretariatet och åtminstone är mina erfarenheter av ÅSUB:s verksamhet mycket positiva. Jag vet att ÅSUB också utgör en serviceenhet för medborgarna. Min fråga lyder; är också denna utredningsenhet i regeringskansliet någonting för medborgarna eller är det bara någonting för den egna interna förvaltningen? Och beroende på detta, hur är denna utvecklingsenhets förhållande till ÅSUB? Hur fungerar det?

Lantrådet Camilla Gunell

Eftersom jag också är direktionsordförande i ÅSUB så har vi en ganska bra diskussion inom ÅSUB om både i nuläget framtiden.

För två år sedan besökte jag Stockholms statistikinstitut och konjunkturinstitut. En regering som vill föra ett utvecklingsarbete har ju alltid ett stort behov av faktaunderlag. Regeringar på annat håll har andra resurser för att få fram dessa faktaunderlag för att fatta kloka och framtidsinriktade beslut. Exempel kan regeringen i Stockholm beställa material till underlag för den ekonomiska politiken från konjunkturinstitutet. Det sker ganska direkt att det är en ganska snabb leverans.

Under den här mandatperioden har vi i landskapet haft behov av att ha ett större utrymme för att få direkt fakta och material bl.a. kopplat till hela samhällsservicereformen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Jag hoppas att ÅSUB ska få fortsätta med sin framgångsrika verksamhet.

Jag återgår till utvecklingsenheten. Min avslutande tilläggsfråga gäller förfarande av rekrytering av personal till ifrågavarande enhet. Lantrådet nämnde att rekryteringen är igång eller kanske rentav avslutad. Ska det inte varit ett öppet förfarande? Ska inte den här typen av upphandling, livslånga engagemang mellan det allmänna och tjänsteinnehavare, vara föremål för upphandling och ett öppet förfarande? Finns det några kriterier enligt vilka vanliga ålänningar kan söka sig till sådana tjänster?

Lantrådet Camilla Gunell

Jag hör på retoriken här att man försöker skapa en bild av att landskapsregeringen skulle frångått öppna och transparenta rekryteringar. Det stämmer överhuvudtaget inte. Alla dessa fem personer, som nu finns knutna till utvecklingsenheten, alla rekryterats i ett öppet förfarande, samtliga, även hållbarhetsstrategen och samhällsutvecklande som är knutna till det här treåriga projektet samt de tre övriga anställda. Detta har skett under årens lopp, det är inga nya uppdrag. De här två projekttjänsterna tillkom ju i budgeten 2014 och har därmed rekryterats i enlighet med budgeten.

Om jag får slutföra detta med ÅSUB och utvecklingsenheten så är ÅSUB idag en mycket anlitad institution. De producerar synnerligen goda rapporter till underlag för regeringen. I två år har vi nu skjutit till 50 000 euro för att kunna utöka möjligheterna för regeringen att få material från ÅSUB.

Talmannen

Tiden är ute!

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls idag klockan 10.30.