Plenum den 24 april 2013 kl. 16:50
Protokoll
-
1 Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2012-2013)
Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. Talmannen konstaterar samma närvaro som vid tidigare plenum idag.
Första behandling
1 Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2012-2013)
Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)
Först tillåts diskussion och därefter börja detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Åke Mattsson
Tack, fru talman! Vi kan konstatera att social- och miljöutskottets ordförande Beijar fortfarande är borta. Jag inleder en presentation om hur utskottet har jobbat med den här konventionen. Ordförande kommer att beskriva detta i andra behandlingen.
Detta gäller republikens presidents framställning nr 9, godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet. Vi sätter ikraft bestämmelsen i konventionen som hör till området för lagtingets behörighet. Den ersätter den tidigare konventionen som ingicks 2004. Bestämmelserna i den föreslagna konventionen hör huvudsakligen till området för socialförsäkring som är rikets behörighet. Det berör även rättsområden som tillhör landskapet.
Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till konventionen med hänvisning till att bestämmelserna är avsedda att säkerställa att personer som genom arbete, företagande eller studier rör sig över de nordiska gränserna inte ska ställas utanför de sociala trygghetssystemen på grund av olikheter i de nationella reglerna.
På grund av landskapets läge mellan två nordiska länder rör sig många av landskapets invånare p.g.a. arbete och studier mellan landskapet, riket och Sverige i första hand, men även mellan landskapet och övriga nordiska länder.
Landskapet har samtidigt stor inflyttning till landskapet. Vi har säsongsarbetskraft som ofta kommer från utomnordiska EU-länder och från tredje land utanför EU. De här faktorerna gör att det är viktigt att de regelverk som avses i konventionen är utformade så tydligt att det inte uppstår problem med att avgöra vilket lands socialförsäkringssystem som en person tillhör.
Vi kan också konstatera att den nordiska konventionen huvudsakligen fyller behovet att förtydliga EU:s bestämmelser inom Norden och anpassa den nordiska samordningen till EU-förordningen 883/2004 och 987/2009. De här har varit ikraft sedan 2001.
Det finns en ledande princip här att man inte kan vara socialförsäkrad i fler än ett europeiskt land åt gången. Enligt artikel 5 i den nordiska konventionen; en person bosatt i land i enlighet med nationell lagstiftning. Hur ser det ut då? Då kan man säga att i Finland omfattas en person som har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i Finland av reglerna i den sociala tryggheten från och med den tidpunkt han flyttar in. Stadigvarande bosättning betyder att man har för avsikt att arbeta minst två år i Finland, äktenskap eller annan familjerelation eller att det är frågan om en återflyttning. Om det uppstår konflikter så finns det i artikel 5 beskrivningar på hur man ska lösa det här på olika sätt. Folkbokföringen ska vara grunden för det här.
I konventionen finns också bestämmelser om arbetslöshetsförmåner och rehabilitering som hör till området för socialvård samt hälso- och sjukvård. Numera kan man få rehabilitering i sitt hemland även om skadan har uppstått i ett annat land där man har varit försäkrad. Detta har varit ett problem för dem som jobbar i Danmark och åkt över Öresundsbron, de har ofta farit till Danmark för rehabilitering.
Närmast två praktiska problem har vi berört i utskottet. Det är t.ex. viktigt för en person som studerar i ett annat nordiskt land att lämna in en ansökan hos FPA om personen vill fortsätta att ingå i det finländska sjukförsäkringssystemet. Gör man inte anhållan inom ett år så hamnar man utanför. Det har kommit till utskottets kännedom att det här har hänt. Det pågår en rättsprocess som vi känner till. Det här är ett problem som är unikt för Åland. Då en person som är skriven i riket ansöker om studiestöd informeras denne om ettårsregeln redan på studiestödsblanketten. Där är det samma myndighet som kan samköra registren så att man kan se till att ingen faller emellan. På Åland är det AMS som har hand om det här och i riket FPA, det är två olika myndigheter och därför kan det bli ett problem. Detta problem är känt av de berörda myndigheterna och diskussioner förs hur dessa genom samarbete kan förhindra att personer oavsiktligt blir utförsäkrade på grund av bristande information. Vi har också en uppmaning till att det ska ordnas.
Ett annat problem gäller dem som jobbar på svenskregistrerade båtar och som t.ex. har ett jordbruk. Man ska vara socialförsäkrad endast i ett land. Nu är det normalt att man betalar in jordbrukspensionsförsäkring till Finland och detta är något som man måste lösa. Det är inte vår behörighet, men vi har ändå en uppmaning att landskapsregeringen ska övervaka detta för att driva på frågan och se till att den inte faller mellan stolarna för det här är väldigt speciellt för Åland.
Det har också kommit fram i diskussionerna att rederier, som har fartyg flaggade i två olika länder, gärna ser att man jobbar på en av ländernas fartyg. Det ställer till oreda om man jobbar på bägge två.
Naturligtvis är vi för att den här konventionen godtas av lagtinget så att vi får ordning och reda. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Lagtingets finans- och näringsutskott har gått in för den goda kutymen att där det i text förekommer verbet ”förutsätter” återfinner man det som en kläm i förslag till beslut från utskottets sida, enligt arbetsordningen 54 §. Uppe på sidan 3 på andra raden står det: ”Utskottet förutsätter att landskapsregeringen tillser att AMS inleder ett samarbete med FPA” osv. Åtminstone som gammal parlamentariker har jag blivit lärd att så fort man påträffar detta verb så ska man titta längst ner och läsa klämmen. Här finns det ingen kläm. Varför inte?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Vi kanske borde ha använt ett annat ord istället för ”förutsätter”. Under diskussionen med tjänstemännen så fanns det ett väldigt starkt intresse att reda ut den här frågan. Inte för ett ögonblick kan man ifrågasätta att det inte kommer att genomföras. Vi ansåg i det här skedet att man inte behövde förtydliga det ytterligare med en kläm. Vi kanske kunde ha konstaterat att det här kommer att åtgärdas. Man har i princip lösningarna för det. Men det var ett bra påpekande och vi ska ta det med oss i det fortsatta utskottsarbetet.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Man brukar säga att utskottsyttrandena ska genomsyra transparens så att man med lätthet ska kunna spåra vad som utskottet avser. Så det är inte av en slump som en parlamentarisk ordning fungerar på det här sättet. Det är mera på det sättet att det ingår då i lagtingets beslut. Det ingår i lagtingets svar till regeringen så när regeringen får lagtingets beslut, i det här fallet konventionen till kännedom, så ska det också tydligt framgå att här har lagtinget gjort en beställning på att regeringen ska handla på ett visst sätt och fullfölja det lagtingsbeslut som ingår i klämmen. När det står i motiveringen på det här sättet så är det öppet om det är beslut, ett önskemål, en uppmaning eller om det här är en idé. Det här är värt att tänka på framtiden.
Ltl Åke Mattsson, replik
Vi är tacksamma för det påpekandet. Det är säkert helt korrekt.
Det som är lite unikt när det gäller den här typen av konventioner är att de här problemen har uppstått på olika nivåer. Var ligger själva problemet? Är konventionen fel utformad? Kan man göra någonting åt själva konventionen? Nej, den är inte fel utformad, för den har inte direkt med det här dokumentet att göra. Den här konventionen är till för att EU-direktivet ska kunna tillämpas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. EU-direktivet är ju till för att den lokala lagstiftningen ska kunna tillämpas på olika sätt. Det är lite speciellt var man härleder problemet ifrån. För den skull så håller jag med om att ltl Janssons påpekande är fullt berättigat. Vi ska ta det till oss, men hela det här problemet och framställningen är komplex.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! När det gäller personer som studerar utanför Åland och riskerar att falla emellan om man inte anmäler att man ska vara kvar i det finländska socialförsäkringssystemet så skriver utskottet; ”studeranden som söker studiemedel från och med hösten år 2013 ska informeras om ettårsregeln”. Det här är ju väldigt viktigt. Får den studerande inte informationen så kanske man inte känner till att man faktiskt måste anmäla.
Jag försökte föreslå en kläm i utskottet men det fanns inget stöd för detta, så jag vek mig. Det är ju som det är. Det skulle ha varit mycket bättre om det hade varit en kläm för då hade det varit tydligt och klart att nu ska AMS försöka se till att man förhandlar med FPA så att det här kan fungera.
När vi kommer till dem som jobbar på svenska fartyg eller andra utflaggade fartyg så finns det många ålänningar som bedriver små jordbruk som man sköter vid sidan om lite och så kanske man jobbar på sjön. Sjöjobben, med mycket arbete ena veckan och däremellan ledig, innebär att man kan sköta vissa saker även på sidan om. Vi har skrivit i betänkande: ”Enligt utskottet bör landskapsregeringen försöka se till att de svenska och finländska myndigheterna överenskommer om en lösning som är ändamålsenlig och rimlig för de ålänningar som berörs och vid behov ingår ett administrativt avtal i enlighet med artikel 13 i konventionen”. Det har att göra med att det är delad behörighet. Jag vill sända signalen till landskapsregeringen att när ministrarna har kontakter till Helsingfors försök då ta upp den här frågan. Vi fick under hörande också veta att det pågår diskussioner om den här biten, men den måste lösas. Det är väldigt viktigt. En person som t.ex. blir svårt sjuk, jobbar på svenskt fartyg och kanske drivit någon firma på hemmaplan orkar inte ta tag i den här biten då, och inte får man någon ersättning heller fast man har betalat in till systemet. Det här vill vi ha ordning på. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! En kläm hade nog varit att slå in öppna dörrar. AMS har redan vidtagit åtgärder så att de studerande som söker studiestöd för att studera utanför Åland och Finlands gränser får den här informationen. När jag undersökte den här saken närmare så är på det viset att en åländsk studerande som flyttar t.ex. till Sverige också måste skriva sig i Sverige. I och med detta får FPA kännedom om att den här personen är på väg bort. I många fall skickar FPA ut ett brev och uppmanar den studerande att anhålla om att bli kvar i sjukförsäkringssystemet. Många gånger fungerar nog det här också.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Vi har också fått uppgifterna att det inte har fungerat och det är detta som vi vill få en ändring på. Om ett utskott skriver kläm ska man inte ta illa vid sig i landskapsregeringen för det, för det är egentligen bara ett stöd för att landskapsregeringen starkare ska kunna trycka på saker och ting. Så enkelt är det om man tar lite lätt på det.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Om man ska skriva en kläm så hade det väl varit på sin plats att man hade hört någon representant från AMS, som i så fall skulle åläggas det här uppdraget, eftersom man menar att det inte fungerar hos AMS. Det hade varit på sin plats att också hört någon från den myndigheten.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Jag undrar om ministern missförstod vad jag sade? Vi har fått informationen att man försöker diskutera det här mellan myndigheterna, FPA och AMS, men man inte ännu kommit till den riktiga lösningen. Målsättningen var att det skulle vara klart till hösten 2013. Ungefär de orden fick vi höra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med social- och miljöutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutat.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 29.04.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.