Plenum den 24 maj 2004 kl. 13:00

Protokoll

  • PLENUM den 24 maj 2004 kl. 13.00.  

    FÖRSTAVICE TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Viveka Eriksson, ltl Dennis Jansson, ltl Britt Lundberg och ltl Katrin Sjögren).

    26 lagtingsledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller talman Viveka Eriksson på grund av möte med gränsbevakningens ledning i Åbo, ltl Dennis Jansson på grund av privata angelägenheter, ltl Britt Lundberg anhåller om ledighet på grund av ELDR-möte i Bryssel och ltl Katrin Sjögren på grund av läkarbesök.

    Beviljas.

     

     

    Föredras för bordläggning ärende nr 1:

     

    Lagutskottets betänkande nr 23/2003-2004 angående kommunala tjänstemän. (FR 10/2003-2004).

     

    Ärendet bordläggs till plenum den 26 maj. Godkänt.

     

     

    Föredras för bordläggning ärende nr 2:

     

    Finansutskottets betänkande nr 4/2003-2004 angående förslag till första tilläggsbudget för år 2004. (FR 13/2003-2004).

     

    Ärendet bordläggs till plenum den 26 maj. Godkänt.

     

     

    Föredras för bordläggning ärende nr 3:

     

    Finansutskottets betänkande nr 5/2003-2004 angående budgetram för år 2005 och plan för åren 2006-2007. (M 4/2003-2004).

     

    Ärendet bordläggs till plenum den 26 maj. Godkänt.

     

     

    Föredras för bordläggning ärende nr 4:

     

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 1/2003-2004 angående Europeiska unionens utvidgning och Åland. (M 1/2003-2004).

     

    Ärendet bordläggs till plenum den 28 maj. Godkänt.

     

     

    Föredras för bordläggning ärende nr 5:

     

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 2/2003-2004 angående redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2002-31 oktober 2003. (RS 1/2003-2004).

     

    Ärendet bordläggs till plenum den 28 maj. Godkänt.

     

     

     

    Föredras för bordläggning ärende nr 6:

     

    Landskapsstyrelsens svar på ltl Lasse Wiklöfs m.fl. spörsmål angående landskapsstyrelsens åtgärder för att pressa ned Ålands höga fraktkostnader. (S 4/2003-2004).

     

    Ärendet bordläggs till plenum den 28 maj. Godkänt.

     

     

     

    Republikens presidents framställning angående bifall till utkast till förordning om ikraftträdande av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar. (RP 22/2003-2004).

     

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Gun-Mari Lindholm:

    Fru talman!

    Stockholmskonventionen är från 2001. Det är en konvention om förbud mot eller begränsning av produktion av 12 svårnedbrytbara organiska föreningar. Konventionen blir internationellt bindande 90 dagar efter att 50 stater har ratificerat konventionen. Nedräkningen inför ikraftträdandet inleddes i februari i år, då Frankrike som det femtionde landet ratificerade konventionen.

     

    De olika utsläppen har inte funnits i Finland på många år, inte heller på Åland.

     

    Det här är också en fråga som man inom det nordiska samarbetet har jobbat för idogt, speciellt från isländskt håll, eftersom de olika ämnena i fråga bryts långsammare ned ju kallare det är i luften.

     

    På Åland har vi redan hanterat detta och genomfört det i huvudsak genom kemikalielagstiftningen och miljöskyddslagen.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

     

     

    Föredras för remiss ärende nr 8:

     

    Republikens presidents framställning angående bifall till utkast till förordning om ikraftträdande av ändringar i bilaga IV till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö. (RP 23/2003-2004).

     

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

     

     

    Föredras för andra behandling ärende nr 9:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 1/2003-2004 angående bestämmelser om inlösen av privata arkiv. (FR 12/2003-2004).

     

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

     

    Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

     

    Ärendets andra behandling är avslutad.

     

     

    Föredras för första behandling ärende nr 10:

     

    Näringsutskottets betänkande nr 2/2003-2004 angående ändrade regler för anteckning i fiskefartygsregistret. (FR 11/2003-2004).

     

    Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras stora utskottet.

     

    Ltl Anders Englund:

    Fru talman!

    Näringsutskottet har behandlat landskapsstyrelsens framställning nr 11 angående ändrade regler för anteckning i fiskefartygsregistret.

     

    I lagen föreslår landskapsstyrelsen att krav införs på att fiske som bedrivs inom ramen för de kvoter som fastställs av Europeiska unionen skall ha en tillräcklig anknytning till den åländska fiskerinäringen. De kriterier som föreslås där är att hälften av fångsten skall landas landas i åländsk hamn, hälften av fiskefärderna utgå från åländsk hamn eller att en tredjedel av besättningen är fast bosatt i landskapet. Fiskefartyg som inte uppfyller något av de villkoren avförs ur fiskefartygsregistret och mister därmed sin fiskelicens, om de inte heller på annat sätt kan visa att det fiske som bedrivs har tillräcklig anknytning till den åländska fiskerinäringen.

     

    Syftet med förslaget är att trygga de åländska yrkesfiskarnas rätt till de fångstkvoter som fastställs av Europeiska gemenskapen.

     

    Den föreslagna lagändringen bör enligt landskapsstyrelsen träda i kraft vid ett årsskifte eftersom systemet bygger på en bedömning kalenderårsvis av anknytningen till den åländska fiskerinäringen. Enligt förslaget skall ändringen träda i kraft den 1 januari 2005.

     

    Näringsutskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med endast en mindre teknisk ändring av intressen.

     

    Utskottet konstaterar dock att den föreslagna lagändringen syftar till att långsiktigt trygga de åländska yrkesfiskarnas rätt till de fångstkvoter som fastställs av EG. Liknande men något strängare lagstiftning har införts i både riket och Sverige för att förhindra s.k. kvothoppning – ett lite konstigt ord. Enligt utskottets mening är syftet med lagen vällovligt eftersom det ytterst handlar om att trygga åländska arbetsplatser. Den här meningen vill utskottet speciellt understryka. Samtidigt konstaterar utskottet dock att lagen i praktiken kan slå hårt mot enskilda fiskare, varför det är viktigt att landskapsstyrelsen vid lagens tillämpning tillser att kraven på åländsk anknytning inte blir alltför oskäliga.

     

    Utskottet har noterat att lagen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2005, vilket också är till fördel med tanke på att näringsidkarna får viss tid på sig att anpassa sig till lagens bestämmelser.

     

    I det här ärendet har utskottet hört byråchefen Olof Karlsson och verksamhetsledaren för Ålands fiskare r.f. Fredrik Lundberg.

     

    Jag kan också påpeka att i sitt remissvar till landskapsstyrelsen har Ålands fiskare r.f. godkänt förslaget.

     

    Med hänvisning till det anförda föreslår näringsutskottet att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget med endast en teknisk ändring av ingressen i enlighet med det utlåtande som lagutskottet tidigare givit till social- och miljöutskottet över framställning nr 7/2003-2004.

     

    Utöver det kan det var av intresse att veta att i riket i samma lagstiftning ställs krav på att 50 procent av besättningen skall vara finländsk. Här har vi krav att det skall vara en tredjedel av besättningen. Landskapsstyrelsen har kanske lite luckrat upp det kanske med tanke på dagens näringsidkare. I praktiken fungerar lagförslaget bara på torsk och strömming.

     

    Vi föreslår alltså att lagtinget antar lagförslaget.

     

    Ltl Anders Eriksson:

    Fru talman!

    Trots att jag personligen tycker att fri konkurrens är bra stöder jag ändå framställningen. Jag hade inte möjlighet att säga det i samband med remissdebatten. Det är så med fiskerinäringen som jobbar med allt snävare kvoter att skall man ha någon fiskerinäring kvar överhuvudtaget är framställningen bra, vi stöder den. Vi stöder också de kriterier som föreslås.

     

    Jag konstaterar också att utskottet säger: ”Enligt utskottets mening är syftet med lagen vällovligt eftersom det ytterst handlar om att trygga åländska arbetsplatser.” Det är helt sant. Jag tycker däremot att det blir lite vingligt i fortsättningen: ”Samtidigt konstaterar utskottet dock att lagen i praktiken kan slå hårt mot enskilda fiskare varför det är viktigt att landskapsstyrelsen vid lagens tillämpning tillser att kraven på åländsk anknytning inte blir oskäliga.” Utskottets ordförande Englund gav för övrigt en bra presentation, men det skulle vara intressant att få reda på lite mera vad man har tänkt vad som är oskäligt; ettdera har man krav på åländsk anknytning eller annars har man inte. Det här låter som lite både och, så jag skulle gärna vilja få en liten förklaring hur utskottet har resonerat.

     

    Ltl Anders Englund, replik:

    Fru talman!

    Det är klart att man i det här fallet har tänkt på den enskilda näringsidkaren, att det inte skall drabba en enskild för hårt. Vi vet att kommer det att avföras båtar ur EU:s fiskeregister är det mycket svårt att komma in och få behålla samma kvot. Det är med tanke på att vi kan behålla kvoten inom landskapet, inom Finland, som vi också försöker vara flexibla i det här sammanhanget. Så har utskottet resonerat.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Om jag förstår förklaringen rätt är det så att man stöder framställningen som vill trygga åländska arbetsplatser, men det finns en enda båt som inte uppfyller dessa kriterier och för att inte den skall hamna i blåsväder vill man att landskapsstyrelsen sätter villkor som inte är oskäliga. Förstod jag förklaringen rätt?

     

    Ltl Anders Englund, replik:

    Fru talman!

    Vi kan tillägga att båten upptar ca 30 procent av landets torskkvot. Det är alltså en mycket stor båt som det är fråga om samt mycket stora volymer. Då är det nog skäl att vara lite försiktig hur man behandlar saken så att också den näringsidkaren har de möjligheter som jag redan påpekade i mitt anförande och som också påpekas i näringsutskottets betänkande, dvs. får en lite längre tid  att anpassa sin verksamhet till kriterierna.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Det står ingenting i näringsutskottets betänkande om att det skulle vara någon speciell tidsgräns när man kan rucka på reglerna och inte mera rucka på dem. Framställningen är bra. Utskottet stöder framställningen. Jag är lite tveksam till om man skall försöka slå fast en princip, men så försöker  man igen på sedvanligt åländskt sätt – när vi kommer ner på den här riktigt lilla detaljnivån – att lite avvika från de principer som man själv säger att man lovordar! Jag tycker inte att det här riktigt hänger ihop.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss? Ärendets första behandling är avslutad.

     

     

    Föredras för enda behandling, efter bordläggning ärende nr 11:

     

    Landskapsstyrelsens svar på ltl Lasse Wiklöfs m.fl. spörsmål angående lantrådets uttalanden angående regelverket för näringsrätt. (S 3/2003-2004).

     

    Ärendet avförs från föredragningslistan och upptas till ny behandling på onsdag den 26.5.

     

     

    Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

     

    Landskapsstyrelsens framställning angående ändrad lagstiftning om producentansvar för skrotfordon m.m. (FR 14/2003-2004).

     

    Ärendet upptas till behandling måndagen den 31 maj.

     

    Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 26.5  kl. 13.00. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl.13.23).