Plenum den 24 mars 2010 kl. 13:00
Protokoll
-
Näringsutskottets betänkande (NU 3/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 13/2009-2010)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 5/2009-2010)
3 Godkännande av bilagor till konventionen om förhindrande av förorening från fartyg
Lagutskottets betänkande (LU 24/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 6/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 16/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 18/2007-2008)
Kulturutskottets betänkande (KU 1/2009-2010)
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2007-2008)
Kulturutskottets betänkande (KU 2/2009-2010)
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 24/2008-2009)
7 Obligatorisk entreprenörskaps- och säljutbildning i gymnasieskolorna
Kulturutskottets betänkande (KU 3/2009-2010)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 49/2008-2009)
8 Införandet av AX-koden för biltrafik
Lagutskottets betänkande (LU 23/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2007-2008)
9 Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet
Ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)
10 Reform av föräldraledigheten
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2009-2010)
11 Samkönade föräldrars rättigheter
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 25/2009-2010)
12 Sänkt åldersgräns för mammografiscreening
Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2009-2010)
13 Allmän vaccinering mot kondylom
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 33/2009-2010)
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 24/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 24 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Carina Aaltonen på grund av deltagande i delägarstämma i Litauen, lagtingsledamoten Sirpa Eriksson på grund av deltagande i Nordiska handikappolitiska rådets möte, lagtingsledamoten Anders Englund på grund av deltagande i SLC:s styrelsemöte i Helsingfors, lagtingsledamoten Barbro Sundback på grund av privata angelägenheter samt lagtingsledamoten Roger Jansson på grund av deltagande i kommunala avtalsdelegationens förhandlingar. Beviljas.
Tredje behandling
1 Skattesatsen för samfund
Näringsutskottets betänkande (NU 3/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 13/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 4a §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
2 Handikappservice
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 5/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
3 Godkännande av bilagor till konventionen om förhindrande av förorening från fartyg
Lagutskottets betänkande (LU 24/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 6/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Ärendet ser ut så här; 512 sidor regeringsproposition. Jag sade just åt utskottsmedlemmarna Harry Jansson att han får svara på detaljfrågor, men han gick ut. Skämt åsido.
Framställningen gäller ett internationellt avtal som har sin grund 1973. Det handlar om bestämmelser om oljeskydd, bestämmelser om farliga flytande ämnen och bestämmelser om tennorganiska föreningar fartyg, TBT-föreningar, väldigt viktiga skydd för Östersjön och för den marina miljön.
När det gäller den här typen av avtal så finns det ett nära samarbete mellan Åland och riket. I praktiken är det kommunikationsministeriets experter som sköter förhandlingarna och de är ständigt pågående. Medan trafikavdelningen här har en tjänsteman som ibland är med i arbetsgrupper och kommittéer och har kontaktat en till riksmyndigheterna.
Lagutskottet har, för det första, sett på om de generella bestämmelserna täcks in av vår lagstiftning. På den frågan svarar vi att det torde vara så. Det här är så pass omfattande paket att man inte direkt kan säga att det täcker in till hundra procent. När det gäller generella bestämmelser så täcks det in.
Den andra frågan är de specifika på tendenserna i detalj, täcks de in av vår lagstiftning? Det kan man säga att de inte gör. Vår lagstiftning är inte detaljerad när det gäller avfallslagen och vattenlagen osv. Men på ytterst få punkter också här torde det är vara nödvändigt att lagstifta. Det kan ingå det normala lagstiftningsprogrammet när man ser över också lagstiftningen inom miljöområdet.
Slutsatsen från lagutskottet är att vi ska ge bort bifall till den här presidentframställningen om att lagen och avtalet som sådant sätts ikraft. Vi har inte några direkta invändningar emot det.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
4 Självstyrelseambassadörer
Lagutskottets betänkande (LU 16/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 18/2007-2008)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Motionen handlar om att göra upp en plan för s.k. självstyrelseambassadörer med motiveringen att man bör upplysa om självstyrelsen på olika håll i världen.
Lagutskottet har all förståelse för intention i den här motionen, men konstaterar att när det gäller de formella möjligheterna att utse ambassadörer men så är det inte vår behörighet. Det är ganska strikta bestämmelser i allmänhet kring det här. Med den motiveringen föreslår vi att motionen förkastades. Det hindrar inte att det finns många ”ambassadörer” som är ute i världen, informerar om Åland och gör det som riktiga ambassadörer gör, åtminstone delvis.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag tror att lagutskottet har missförstått min motion. Man har utrett den formella möjligheten, någon typ av utrikesförvaltning. Man har konstaterat att det inte är vår behörighet och att det är omöjligt. Jag menade inte att vi skulle ha någon sorts ambassader med krediterade ambassadörer. Som jag sade i remissen så handlar motionen om att formalisera ett samarbete med de människor som redan finns. Det finns många Ålands vänner runt om i världen som fungerar som ambassadörer och håller kontakt med hembygden. Man skulle knyta upp de här människorna i nätverk, helt informellt, knutna till Bo och Arbeta projektet. Jag noterade att man inte har hört någon av dem som sysslar med Bo och Arbeta projektet och Kom Hem.nu.
Dessa personer skulle man förse med information och använda i kontakter med företag och i viss del i de samhällen de lever i. De skulle ha möjlighet att komma med information. Det skulle likna mycket vad en självstyrelseambassadör gör men under självstyrelsens paraply, för att ta tillvara resurserna som dessa personer utgör. Jag är övertygad om att de skulle göra det utan desto mera lön för sitt värv, kanske en viss kostnadstäckning, som jag konstaterar i motionen.
Tyvärr har man kanske inte riktigt förstått sig på min motion, vilket jag får beklaga. Man har förstått sig bättre på andra motioner, ser vi senare i föredragningslistan. Jag får väl vara nöjd med det här och återkomma till den här frågeställningen vid tillfälle.
Ltl Harry Jansson, replik
Herr talman! Som utskottsordförande Erland redan sade så är utskottet i sig positiv till den tankegång som ltl Sundman har presenterat i den här motionen. Valet av utskott indikerar det val av behandlingsordning som vi har gjort i lagutskottet, att se det mera formellt. Det är kanske en anledning för oss alla här i salen att i samband med att vi remitterar olika motioner till olika utskottet så kan man diskutera lite närmare vart en specifik motion skall. I det här fallet tycker jag, med tanke på motionens innehåll, att näringsutskottet skulle ha varit det mest lämpliga. Ltl Sundman antyder själv näringslivsinriktningen som hela motionen egentligen har.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är sant att jag har haft det i åtanke när jag skrev den här motionen att näringslivet skulle vara med på ett hörn och att kontakterna också skulle kunna nyttjas av näringslivet i någon mån. Det är svårt att hitta rätt utskott som passar exakt. Trots det borde lagutskottet också kunna se förbi det formella. Man kunde ha konstaterat att det inte är vår behörighet och sedan ha begärt yttrande från andra utskott. Man skulle sedan komma till att det här är en god idé, som det verkligen är och landskapsregeringen skulle få det här uppdraget. Nog tror jag att lagutskottet kunde ha haft en annan syn på det här om man hade förstått idén på rätt sätt.
Ltl Harry Jansson, replik
Vad gäller specifikt motionens innehåll, är det inte bättre, ltl Sundman, att den här frågan skulle drivas ifrån näringslivets sida? Handelskammaren med flera organisationer skulle kunna ta grepp om detta. Inom lagutskottet kanske vi inte alla gånger tror att det är det offentliga som ska styra. Vi skulle kunna uttala ett allmänt stöd för den här tanken, men jag tror att det är bättre att det här initiativet kommer ifrån näringslivets takorganisationer. Då skulle det kunna medföra någonting gott med sig.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Som jag skriver i motionen så tror jag att den bästa lösningen är en kombination av den offentliga sektorn och näringslivet, som sista meningen säger. Den naturliga huvudmannen för det här är Arbeta och Bo projektet, som är den del av landskapsförvaltningen som konkret har allra mest nytta av de här personerna. Sedan skulle näringslivet vara med i detta samarbete. Det kanske blir för smalt om det bara ska vara näringslivet som ska driva det här. Det handlar mycket om att informera om Ålands särställning, självstyrelsen och demilitariseringen, som jag nämner i motiveringen. Jag tror att ett samarbete skulle vara det absolut bästa.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
5 Utökad VVS-utbildning
Kulturutskottets betänkande (KU 1/2009-2010)
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2007-2008)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Kulturutskottet har behandlat en motion från 2007-2008 inlämnad av Carina Aaltonen med flera som handlar om utökad VVS utbildning.
Till att börja med kan man konstatera att utskottet ser att det finns ett uttalat behov i vårt näringsliv idag för VVS utbildning. Från brandkårens sida lyfter man väldigt tydligt fram de här sakerna.
Det som vi har inhämtat under ärendets behandling är att landskapsregeringen är medvetna om detta. Man har läroavtalsutbildning som ständigt rullar på. År 2009 fanns det 138 personer som var i läroavtalsutbildning. Av dessa 138 personer var det 10 personer som utbildade sig inom VVS branschen. Men det skulle finnas behov av många flera. Utskottet vill lyfta fram att lagstiftningen som finns på det här området är väldigt generös när det gäller att kunna förhandla sig fram till villkor som kan godkännas från alla parter som ingår avtalet. Däremot så visar det sig att man har valt ifrån landskapsregeringens sida att vara ganska restriktiv i det här. Man har fört väldigt mycket diskussioner, när det gäller enskilda avtal, huruvida det är ett jobb som utförs inom ramen för det ordinarie arbetet man gör eller om det kan ses som en utbildningsinsats.
Här vill vi från utskottets sida betona för landskapsregeringen att man ska använda sig av det lagutrymmet som finns så att man får så många utbildade som möjligt via läroavtal. Det är en synnerligen billig form för landskapet att utbilda. Det fyller en väldigt god nytta för alla parter. Den som har tecknat läroavtalet får en formell yrkesutbildning, vi får en företagare och vi har en bransch som får en färdigt utbildad arbetstagare. Från samhällets sida ser vi att utbildningssystemet kompletteras med läroavtalsutbildningen. Det är en hälsning till landskapsregeringen att man faktiskt ska se till att man använder läroavtalen på bästa möjliga sätt.
Vi kunde också konstatera att det i dagsläget inte finns någon VVS inriktning vid yrkesskolan. Även här behöver man fundera på om man inte kunde få till någon utbildning. Den uppgift vi inhämtande ifrån landskapsregeringen vid hörande var att när man nu går in i gymnasiereformen och ska titta över samtliga program så kommer man att se på detta. Man var medveten om, både från avdelningens sida och från skolans sida, att området är växande. Det är flera yrkesgrupper som behöver VVS kunskaperna. Det är allt ifrån fastighetsskötare till sådana personer som ska sköta underhåll av anläggningar. När man går in i gymnasiereformen så bör man också titta på om det går att stärka den här utbildningen den vägen.
Med detta sagt, och informationen som vi har inhämtat om vad som görs på det här området, så beslöt sig utskottet för att förkasta motionen men att bringa detta betänkande till landskapsregeringens kännedom. Vi ger vårt stöd för att jobba vidare och se vad man kan göra innanför ramen med den nya gymnasieskolan vad gäller en linje som tydligt skulle vara inriktade på en VVS utbildning. Tack, herr talman.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! I och med att det är en mycket angelägen fråga och som vi hörde av kulturutskottets ordförande är kunskaper inom VVS fortfarande någonting som man behöver jobba med och utveckla ytterligare. Men eftersom huvudmotionären Carina Aaltonen inte är här idag så önskar jag bordlägga ärendet till måndagen den 29 mars.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag kan börja med att understöda bordläggning och bordläggningstiden.
Jag tycker att det är bra att kulturutskottet slår ett slag för lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning är fantastiskt bra för vissa yrken, särskilt för praktiska yrken. Jag är själv utbildad med ett lärlingsavtal. Det innebär att man får en helt annan utbildning än om man går i en yrkesskola, eftersom man lär sig att arbeta samtidigt. Man lär sig vad det går ut på att ha ett arbete. Det måste man alltid lära upp de flesta som kommer ut ur skolan för det har de inte lärt sig skolan. Dessutom får man en utbildning som verkligen är anpassad till en arbetsplats och man kanske får vara kvar på den arbetsplatsen.
Läroavtal har varit och är fortfarande tyvärr något som femte hjulet under utbildningsvagnen. Det marknadsförs inte jämbördigt med gymnasieutbildningen. Ersättningen är alldeles urusel. Den borde basera sig på ett medeltal av kostnaden för en elev i gymnasieskolan. Man borde ge samma pengar för en lärling som en elev kostar i gymnasieskolan. Man kanske t.o.m. borde ge mer i vissa fall eftersom man kan få en bättre produkt ur läroavtal, enligt mitt förmenande. Man borde verkligen lyfta fram läroavtalen. Det är ett fantastiskt instrument som särskilt i sådana här tider kan vara en lösning för att får arbetslösa ungdomar i varaktig sysselsättning.
Jag verkligen hoppas att landskapsregeringen och utbildningsministern tar till sig detta och funderar på hur man ska kunna prioritera läroavtalsutbildningen.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vad gäller ersättningsnivåerna, under förra perioden, om jag inte minns helt fel, höjdes ersättningen ganska rejält för att man skulle göra det här till en mera attraktiv utbildningsform också för företagarna. Det kan hända att det finns saker att göra där nu också. Men den informationen vi inhämtade handlade framförallt inte om ersättningsnivåerna. Det handlade mer om att det finns andra saker. Man kanske inte från myndighetens sida godkänner att det blir ett läroavtal därför att man tycker att personen är för mycket involverade i den löpande verksamheten. Jag tycker att man borde vara väldigt tillmötesgående. Om det finns företag som vill ta emot personer som ingår läroavtal så ska man också försöka komma överens.
Vad gäller införskaffandet av de teoretiska bitarna så finns det en hel del att jobba med fortsättningsvis, bl.a. att se till att det löses på bästa möjliga sätt i samråd med våra skolor på plats här på Åland. Vi har under vissa tider fått skicka bort väldigt många av våra ungdomar för att de ska få den teoretiska utbildningen. Det är inte bra.
Ltl Danne Sundman, replik
Tack, herr talman! Det är sant att ersättningsnivåerna har stigit, men de är fortfarande låga om man jämför med vad en elev kostar i en gymnasieskola per år så är det fortfarande skillnad. Man ska givetvis ställa krav också på att man verkligen får en utbildning. Det får inte bara vara ett sätt att finansiera en anställd. Man ska vara tydlig men tillmötesgående som kulturutskottets ordförande säger.
När det gäller den teoretiska delen så blir den också av allt viktigare. Till exempel yrket rörmokare innehåller idag mycket mera än att bara ”moka” rör som det var förr. Den teoretiska delen är viktig och den bör kunna ges lokalt. Det är någonting som man måste vara tydlig med att den här nya gymnasieskolan kan leverera. Själv gick jag i Korsnäs kurscenter, men det skulle nog ha kunnat vara här på Åland. Men då var det tydligen inte möjligt.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vi är i mångt och mycket helt överens i de här frågorna ltl Sundman och jag. Vad gäller ersättningsnivån så ska man ändå komma ihåg, när man sätter den, att förhoppningsvis finns det också ett ekonomiskt värde för företaget att ha den här personen på plats så att det också kan beräknas tillgodo. Ersättningsnivån kanske inte är exakt samma som den som vi har i våra skolor. Däremot måste man hitta en sådan nivå på den så att det faktiskt finns ett intresse från företagen, att de vill ha lärlingar.
De uppgifter som vi fick i utskottet handlade mera i dagsläget om att man ska hitta en överenskommelse att faktiskt acceptera från myndighetens sida snarare än att ersättningsnivån är helt hållet fel. Och att man säkerställer den teoretiska utbildningen. Jag har förstått att utvecklingen har gått mot att våra skolor här, både yrkesskolor och andra utbildningar, har haft större beredskap än tidigare att ta emot ungdomarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! Jag håller med Sundman att den här utbildningen är jättebra. Inom vårdområdet har det förekommit ganska mycket läroavtalsutbildning. Det finns också en möjlighet, om man har anställda utan utbildning i företaget, att vid sidan om ersättningen också ge en grundlön till dem som går läroavtalsutbildningen. Man skulle hoppas att så skulle kunna ske. Man har gett en grundlön i Mariehamns stad under en viss tid när man har haft sådana personer som har velat utbilda sig inom vårdområdet. Mycket av den teoretiska utbildningen har skett på fastlandet. Här hoppas vi att kunna få den teoretiska utbildningen in i gymnasieskolan, så att man skulle kunna få det här att fungera bra.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Vi är helt överens ltl Dahl och jag. Läroavtalsutbildningen passar många gånger in i det småskaliga samhället där man behöver ha en skräddarsydd utbildningslösning. En annan tillämpning är småföretag som gör en generationsväxling, där kunskapen är väldigt specifik för just vad det företaget sysslar med. Då kan ett läroavtal vara mycket lämpligt för att möjliggöra generationsväxling. När det gäller ett företag som säljs till en ung person så kan man ha en övergångstid med läroavtal. Det finns många lyckade tillämpningar. Man bör se att det är ett väldigt bra instrument speciellt för åländska förhållanden.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Camilla Gunell föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 29 mars. Bordläggningen och bordläggningstiden har understötts av ltl Danne Sundman varför ärendet därmed bordläggs till den 29 mars. Kvar på talarlistan finns vicelantrådet Britt Lundberg som beredas möjlighet att uttala sig.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Jag håller med alla som har sagt att läroavtalsutbildningen är en viktig form för att skaffa sig i huvudsak gymnasialstadiekompetens på Åland. I ett litet samhälle är det fantastiskt att ha en flexibel utbildningsform där man också kan tillgodogöra sig ganska smala yrkesutbildningar, som man kanske inte har vare sig underlag eller möjlighet att utbilda hela undervisningsgrupper med.
Landskapsregeringen har satsat en hel del på läroavtalen under den här mandatperioden. Vi har utökat möjligheten så att även företagare ska ha möjlighet att genomföra läroavtal. Vi har också satsat mera pengar för att vi kunna erbjuda flera läroavtalsplatser.
När det gäller VVS utbildning är läroavtal den enda utbildning vi hittills har kunnat erbjuda. Det råder brist inom många hantverkaryrken, bl.a. inom yrkens som murare, plåtslagare och målare har vi inte någon hel utbildning. Det finns ett ständigt behov och det finns väldigt begränsade resurser. VVS yrkesområdet har utvecklats väldigt mycket från att ha varit renodlade rörmokare till ganska avancerade tekniker idag. Det är mycket möjligt att det så småningom kommer att finnas grund för en treårig gymnasieutbildning om det är så att intresse och medel finns för att förverkliga det samt att behovet på marknaden finns.
Fram till dess får vi hålla tillgodo med att utbilda VVS:are via läroavtal. Det är precis korrekt, som kulturutskottets ordförande sade, att ersättningarna för dem som tar emot läroavtalsstuderande har höjts en del. Man beräknar också ett värde i att man har en läroavtalsstuderande som arbetskraft inom företaget.
Jag upplever också att vi har ökat marknadsföring betydligt när det gäller läroavtalsutbildningen. Vi lyfter också fram den utbildningsformen betydligt mera. Däremot har vi också ett arbete att förtydliga att det här inte är ett enkelt sätt att skaffa sig en gymnasieutbildning på. Det här är nog en ganska speciell form för företagsamma personer som har väldigt god självdisciplin. Väldigt mycket handlar om den egna planeringen och man ska genomföra studierna enligt målsättningen.
Jag håller med om att det skulle vara bra i dessa tider att ha ännu mera läroavtalsutbildningar. Det är precis det som vi har försökt följa i landskapsregeringen och budgetera mera medel för läroavtal. Den bistra verkligheten gör att under svåra tider tar företagen emot färre läroavtalsstuderande än normalt. Det är av den orsaken att man som företagare kalkylerar med att om man en gång tar in en läroavtalsstuderande så vill man ha möjligheten att bibehålla den personen som fast anställd efteråt. Har man inte den utsikten att man har tänkt anställa någon på fast basis, så är man också mycket mera tveksam till att ta emot någon. Man kanske inte vill ge av företagets "inre hemligheter" och visa hur företaget fungerar, utbilda personen för att personen sedan ska jobba någon annanstans. Man vill gärna som företagare ha den möjligheten att bibehålla studerandena själva.
När det gäller den teoretiska delen av utbildningen så har den blivit bättre. Vi har i högre grad lyckats erbjuda utbildning på Åland och inte behövt lägga mycket pengar på flyg och liknande. Avsikten, när vi periodiserar inom gymnasialstadiet, är att vi kommer att ha mycket större möjligheter även för läroavtalsstuderande att kunna tillgodogöra sig kurser på ett bättre sätt inom den befintliga undervisningen. På det sättet får vi förhoppningsvis en ekonomisk bättre effektivitet kring detta, tack.
Talmannen
Diskussionen är avslutad. Ärendet bordläggs till plenum den 29 mars.
Enda behandling
6 Turismutbildning
Kulturutskottets betänkande (KU 2/2009-2010)
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 24/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Kulturutskottet har försökt att få igenom behandlingen av att antal motioner, i en klump, som rör vår gymnasieutbildning. Vi tyckte att det är aktuellt nu. Utskottet hade tidigare, i samband med planen för hur den nya gymnasieskolan, satt sig in lite mera i detalj i gymnasieskolans utformning. Vi tyckte att det var lämpligt nu att ta de här motionerna som ligger på bordet. Det här är den andra motionen i den banan som ligger.
Man kan konstatera att det pågår ett projekt som är finansierat delvis inom ramen för europeiska socialfondens program för åren 2007-2013. Projektet benämns:" Vägen till ett välkomnande Åland". I det projektet har man jobbat en hel del med att ta fram ett kurssystem för turistföretagare. När utskottet fick presentationen av det här programmet så såg vi ganska snabbt att det liknar väldigt mycket på det som ltl Gunell tar upp i sin motion, att skapa ett kurssystem som ger turistföretagare en kompetenshöjning. Utskottet delar också motionärens grundtanke i att det finns ett behov av att höja kompetensen ute bland våra turistföretagare.
Det är kanske i dagsläget lite svårt att motivera turistföretagare att framförallt gå längre kurser. Man är väldigt noggrann med att kunna lägga den största delen av sin tid på att utveckla sitt eget företag. Det gör att det här projektet innehåller ett antal olika kortkurser, som inte får vara alldeles för långa för att man ska få folk ifrån branschen att välja att delta i kurserna. Man bygger samtidigt ihop det till ett program, som i slutändan skulle kunna leda till det som ltl Gunell efterlyser, någon typ av examen. Det här är någonting som man får fundera vidare på när projektet är slutfört.
Det finns ett litet "aber" med detta. Medan man jobbar inom den här projektformen så är inte de här kurserna så lätta att sälja. Så länge man har EU-stödet så får det inte säljas kurser. Man får köra provkurser, men man kan inte sätta igång kurserna i en bredare form. Då bryter man mot det regelverk som finns. När projektet är slutfört kan man också på bredare front gå ut och skapa de här bitarna.
Vad gäller förstärkningen av kunskaperna i stort inom det här området fann utskottet att man bör titta på befintliga utbildningar inom området. Vi har både på högskole- och på gymnasienivå sådana utbildningar som nuddar vid detta utbildningsområde. Där gäller det att kunna höja kompetensen vad gäller att utveckla Åland som ett populärt resmål så att kvaliteten ökar.
Till saken kan vi också ytterligare lyfta in att när det gäller kvalitetsutvecklingen så de hörande, som vi hade ifrån branschen, pekade inte i första hand på behovet inom utbildningsnivån för våra turistföretagare. Man ville i större utsträckning slå ett slag för anläggningarnas skick och hur de kan utvecklas. Det fick vi som input från turistnäringen. Anläggningarnas skick borde ha första prioritet när det gäller att jobba med kvalitetsutveckling. Man är heller inte negativt inställd till detta men man måste hitta formen. Projektet "Vägen till en välkomnande Åland" tyckte man att var bra.
Med de motiv som finns i vårt betänkande och det som jag här har sagt så föreslår vi ifrån utskottet sida att motionen förkastas, men att återigen betänkandet med våra synpunkter bringas till landskapsregeringens kännedom.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag tackar kulturutskottets ordförande för presentationen och även för en seriös behandling av densamma.
Orsaken till att jag tog initiativ till motionen var att turismnäringen på Åland ser ut att behöva kraftansamling. Det kommer, tyvärr, titt som tätt ganska skrämmande rapporter kring utvecklingen av turismnäringen, särskilt det som ltl Johan Ehn pekade på, kvaliteten inom boendet. Där har vi nästan ett läge som är akut och som kräver någon slags akutvård.
Det som utbildningen kunde göra är väl snarare någon slags god folkhälsopolitik eller ett mera långsiktigt kvalitetsarbete inom hela näringen. Det här är också någonting som tidigare har påtalats som en mycket central sak i tidigare turismstrategier. Nu vet jag inte riktigt vilken turismstrategi som landskapet följer, eftersom jag inte har sett att det har kommit någon ny strategi och den gamla har ju gått ut.
Vad gäller utvecklingen av destinationen Åland så finns det här projektet som ett uppbyggnadsprojekt med olika typer av kurser inom turism. Det handlar om att skapa sju stycken olika kurser som också kan ge ett antal studiepoäng. Det är allt ifrån destinationskunskap till marknadsföring, ekonomistyrning, miljö- och säkerhetsledning, produktutveckling och kvalitetsledning o.s.v. Jag tror att det finns alla möjligheter att man senare skulle kunna se det här som en helhet, om det här projektet etableras under två års tid och man skapar ett innehåll för kurserna. Läser man hela paketet skulle man också kunna få en viss examen eller ett betyg att man har gått alla de här kurserna. Det kunde, tillsammans i sin helhet, vara en kvalificerad yrkesutbildning. Därför hoppas jag att man har ett klart mål med det här projektet så att det inte blir som många i EU-projekt, att de lever och frodas medan det finns finansiering från EU. Efter att finansieringen är borta så är hela projektet borta. Arbetet som har gjorts är då också som bortblåst. Det vore viktigt att, i något forum, fatta ett sådant beslut att det man bygger upp inom det här projektet också ska bestå i framtiden som ett utbildningspaket som ska gå att erhålla. Antingen en eller två kurser för den som kanske är i branschen och har svårt att hitta tid att prioritera utbildning. Men också för den som kanske har gått t.ex. en kockutbildning eller ekonomiutbildning, har en grundutbildning och skulle vilja ta det här som en kvalificerad påbyggnadslinje. Då skulle man också kunna erbjuda det.
Det borde ju vara ett angeläget mål i kommande turismstrategi, förutom att höja kvaliteten på anläggningar och upplevelser, att också hela tiden höja kompetensen och på det sättet höja nivån inom människokapitalet som jobbar i den här branschen. Där tycker jag att det är viktigt att man skapar utbildningsformer som passar yrkesverksamma människor. Jag tror att de här kurserna som nu skapas också kan vara intressanta att sälja till människor utanför landskapet Åland. Därmed har man en kanal ut. Jag tror att det vore angeläget, när man tänker på turismstrategin, hur man ytterligare ska kunna locka fler turistföretagare att faktiskt välja att gå på utbildning och se det som någonting värdefullt och någonting som man prioriterar. Kanske det på något sätt går att koppla utbildning till någon typ av certifiering för att anläggningen skulle uppnå en högre standard? Man skulle få en stjärna till eller någonting om man har en viss grundutbildning.
Det här projektet, som tillkom under 2007, är igångsatt från 2008 och rullar på ända till 2012, att man någon gång under resans gång ändå kan betrakta det som något som man bör, efter att projektet är slut, ändå hålla kvar och kunna erbjuda, både till unga studerande och också till människor i branschen. Tack, herr talman.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Utskottet fick information om att de som jobbar med projektet också har målsättningen att det här ska föras vidare och fungera även efter att projektet är slut. Det uttalades också en farhåga för att det i dagsläget inte fanns en helt tydlig plan för hur detta skulle göras. Det kanske hade varit på sin plats att vi också ytterligare lite tydligare hade nämnt det i vårt betänkande. Utskottets synpunkter tycker jag nog att är väldigt klara. Vi ser att det här är ett projekt som man måste ta tillvara eftersom man nu har jobbat med det. Vi håller också i grunden med om det som finns i motionen, utbildningen behövs.
Jag förutsätter att landskapsregeringen också går vidare och tar tillvara det arbete som man har gjort under de här åren. Det skulle vara väldigt bortkastat annars.
Vad gäller turismstrategin så tog inte utskottet den infallsvinkeln i behandlingen nu. Det kunde kanske ha varit värdefullt, men så gjorde vi inte i detta fall i alla fall.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att vi är eniga om det. Jag tror snarare att hälsningen får gå till landskapsregeringen att ta de politiska besluten under resans gång. Att man jobbar med det här projektet på ett sådant sätt att det också blir hållbart efter 2012.
Vad gäller turismstrategin, hela utbildningstanken tar ju sitt stöd i det, åtminstone i den gamla turismstrategin som uttryckligen talar om kompetensutveckling som ett sätt att skapa kvalitetshöjning. Men den gamla turismstrategin har gått ut. Jag ser att vicelantrådet har begärt ordet. Vi är väldigt nyfikna här i lagtinget på nya turismstrategin och vi undrar när den blir klar?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Det här projektet fick igår klartecken för att inleda sitt avslutande år. För att sedan förhoppningsvis få en fortsättning inom vårt utbildningssystem på ett eller annat sätt. Jag uppfattar att ambitionerna har ändrats. Från första början hade man en tanke på att man skulle starta en grundutbildning inom turism som skulle ge 120 studieveckor. Man skulle också ha påbyggnadsutbildning som skulle omfatta 60 studieveckor. Den här ambitionen tror jag att man lite har lagt åt sidan i och med att man har konstaterat just det som kulturutskottets ordförande nämnde här. Företagare vill gärna se möjligheterna att fortbilda sig, studera vidare och utöka sin kompetens men samtidigt driva sitt företag och kanske också säsongvis kunna bygga på sin utbildning.
Jag hoppas och har ambitionen, precis som motionärerna och kulturutskottets ordförande, att det här projektet ska få sin fortsättning. Att vi ska kunna erbjuda någon form av smörgåsbord av fortbildningskurser i turism. Jag skulle också väldigt gärna se att vi hade möjlighet att ha en påbyggnadsutbildning i inom turism i hotell- och restaurangskola. Allt detta kräver också givetvis medel. I dagsläget är det väldigt svårt att kunna säga att vi garanterat kommer att införa det här i budgeten för 2012. Vi vet alla att det idag inte finns någonstans att bara ta medel ifrån. Vi måste i så fall byta ut det mot någonting annat, prioritera om helt enkelt.
Den här diskussionen och turismutbildningen finns med i de kommande tankarna kring kursutbud och moduler när det gäller den kommande gymnasieskolan och en möjlighet inom öppna högskolan för det här "smörgåsbordet".
Jag delar alla önskemål om att det är viktigt att vi har en strategi och en hög kvalitet på vårt turismutbud. Vi behöver också se till att det blir i samklang med det som näringen verkligen vill ha och att vi får valuta för den utbildningen vi erbjuder.
Jag är inte riktigt uppdaterad när det sedan gäller turismstrategin. Arbetet stannade upp i och med att projektledningen avslutades för ett tag sedan. Det arbetas ambitiöst på en ny turismstrategi. Jag kan inte ge ett datum för ikraftträdandet. Jag vet att den borde ha varit klar tidigare. Men i och med att projektledaren, som hade uppdraget, sade upp sig så har det blivit en liten lucka där, tack.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att vi är ganska långt överens. Kvalificerad yrkesutbildning är ju en utbildningsform som inte egentligen finns på Åland. Det är någonting som man har hämtat från Sverige. Den borde ju, om den ska börja leva och finnas antingen i form av ett antal kurser eller mera en sammantagen helhet, få lagstöd. Vad gäller turismen tror jag att målet kan vara både och. Det skulle serva både ungdomar men också branschfolk. Kommer det att finnas ett lagstöd för en sådan här typ av utbildning i den kommande gymnasiallagen?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det finns olika tankar om huruvida kvalificerad yrkesutbildning är en framgångsrik väg att gå eller inte för Ålands del. Vi har helt enkelt inte fått den diskussionen avslutad. Det finns väldigt många olika synpunkter på huruvida det är värt att satsa på eller inte. I dagsläget är det främst ekonomin som hindrar oss. Sedan har vi också gränsen mellan högskolan och gymnasialstadiet. Vi behöver på något sätt samla våra resurser och se till att vi har resurserna där de mest behövs så att vi inte splittrar upp dem alldeles för mycket. Det finns de som säger att om vi ska ge ett lagstöd för det, ska vi också gå in för en större bredd, inte bara inom ett eller två områden. Då påbörjas igen diskussionen kring huruvida managementutbildningen behöver finnas på högskolan eller om den helt och hållet skulle kunna vara en KY utbildning, vilket jag tycker, i dagsläget, att fyller väl sin funktion på högskolan.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det där går att utveckla på olika sätt. Vad jag har förstått så har den här utbildningsformen ändå varit väldigt framgångsrik på svenska sidan. Jag skulle vara intresserad av att höra vilka nackdelar som utbildningsministern ser med den här typen av utbildning?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Utbildningsministern ser inte några nackdelar överhuvudtaget. Jag har många förebilder i väldigt många fina KY utbildningar i Sverige. Däremot är det viktigt att vi verkligen hittar examensgrunden som ska vara examensgrundande i resten av Europa. Att det inte blir en åländsk utbildning som man sedan inte kan få validerad när man går vidare. Det är där som jag inte har nått ända fram i mina diskussioner ännu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
7 Obligatorisk entreprenörskaps- och säljutbildning i gymnasieskolorna
Kulturutskottets betänkande (KU 3/2009-2010)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 49/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Det här var den tredje och sista motionen i paketet av våra betänkande över hemställningsmotioner, som vi från kulturutskottet nu har presenterat. Det kommer att komma några till, inom kort, som vi håller på med för tillfället.
Vad gäller obligatorisk entreprenörskaps- och säljutbildning i gymnasialskolorna så delar vi helt och hållet motionärens syn på hur viktigt det här arbetet är. Vi kan också konstatera att man i många skolor har tagit till sig det här rätt väl. Det finns inskrivet i läroplanen att det ska finnas med som en naturlig del. Vi kan också konstatera att man på många ställen gör ett väldigt gott jobb med det här. Ett sådant exempel är Ålands lyceum som har jobbat i ett projekt i samarbete med näringslivet och framförallt handelskammaren. Under de tre år som de studerande finns i skolan har man vid ett antal olika tillfällen träffat näringslivet, man har olika diskussioner och man ger också möjligheter för eleverna att sätta sig in i entreprenörskap och sälja inte bara varor utan också sig själv. Det kallas för intraprenörskap, d.v.s. att lära sig att göra reklam för i princip vad som helst, innefattande sig själv och sina kunskaper.
Det som lite oroar utskottet är att vi har fått informationen att detta är lite varierande mellan skolorna. Trots att detta finns i läroplanen så har man valt att implementera det på lite olika sätt i olika skolorna. Här tror vi att man behöver se till att man faktiskt får in det väldigt tydligt på samtliga ställen i utbildningen. Läroplanen är ganska tydlig. Men däremot hur man har valt att implementera det är någonting som man bör fundera mera på. Det gäller att ta exempel från dem som redan har lyckats bra. Där vill jag peka än en gång på Ålands lyceums exempel. Där verkar det som om både eleverna och näringslivet är väldigt nöjda med hur det fungerar.
När det gäller att ta greppet om entreprenörskap så är samarbetet med näringslivet extremt viktigt. Det säger man också från samtliga skolor att man har tänkt på men att det ibland tydligen har varit svårt att få in det i den praktiska verkligheten.
Ett litet stickspår, som utskottet hamnade in på, som är väldigt intressant handlar om att vi kan satsa väldigt mycket på den här typen av utbildning i gymnasieskolan vad gäller entreprenörskap, men det kanske inte får jättestor effekt om grundskolan har varit tillbaka tryckande vad gäller den här biten. Därför förde vi ett resonemang om att man kanske borde starta det här lite tidigare. Framförallt att kunna lära sig att göra reklam för sig själv, det som man står för och sina kunskaper. Det är inte någonting som ligger speciellt långt borta när det gäller att växla om till att sälja en vara eller tjänst.
Vi vill också att landskapsregeringen tittar vidare på det här. Det här ligger lite utanför motionen. Men vi tog oss ändå friheten, efter diskussion med utbildningsministern, att det nämna det i vårt betänkande.
Utgående från att vi ser att det finns en läroplan och det finns goda exempel att plocka ifrån inom utbildningsväsendet så har vi valt att förkasta motionen. Men, vi vill också bringa det här betänkandet till landskapsregeringens kännedom för att trycka på när det gäller de konkreta bitarna ute i skolorna. Man måste bli ännu mera effektiv på att se till att man sprider kunskaperna.
Vi är helt medvetna om att när vi politiker vill föra in någonting nytt, det må sen vara entreprenörskap, folkhälsa eller någonting liknande, så vänder vi oss ofta till skolorna och säger att det här är en uppgift för dem att ta. Men i det här fallet är det en sådan grundläggande sak som man inte behöver ha ett eget ämne för eller som man behöver införa som en extra timme i schemat. Det är någonting som ska genomsyra hela utbildningen. Därför tycker vi att det är värt att betona att det ytterligare behöver förstärkas. Stödet för det finns redan i de styrdokument som vi i den här salen och landskapsregeringen har godkänt. Tack, herr talman.
Ltl Anders Eriksson, replik
Tack, herr talman! Om man tittar på den här motionen står det i klämmen: ”Man hemställer om att man ska säkerställa att entreprenörskap och försäljningskunskap blir en integrerad del i alla för gymnasieutbildningar". Det vill motionären ha. Utskottets ordförande sade i sin presentation att han helt och hållet delar motionens tankar. Han sade också att man från utskottet var orolig att man inte skulle lyckas få det här till stånd för det var väldigt varierande inom skolorna. Detta är ju precis det som motionen tar sikte på. Men ändå kan man inte godkänna motionen. Det är klassisk behandling. Man håller helt och hållet med men av outgrundliga motiv kan man inte omfatta motionen. Jag får inte det som utskottets ordförande säger, det motionen tar upp och utskottsbetänkandet att gå ihop.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Politik är politik. Oftast blir det på detta sätt. Motioner behandlas på ett visst sätt. Det som blev den minsta gemensamma nämnare för att kunna föra det här vidare var att på ett positivt sätt förkasta själva motionen men ändå se till att betänkandet kommer till landskapsregeringens kännedom. Det är väl den enda förklaringen jag har. Jag hade inte haft något problem i världen att godkänna motionen som sådan. Men man väljer att ta sina politiska striden vid vissa tillfällen, andra tillfällen väljer man att gå in i någon typ av kompromiss. Det här är en typisk politisk kompromiss. Jag kan inte motivera det på annat sätt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var väl inte i och för sig någon motivering. Utskottets ordförande säger att politik är politik och därför blir det på detta sätt. Det är en allmän uppfattning ute hos befolkningen att kommer det en god idé, i det här fallet från ltl Karlström, så ska den förkastas av andra politiker. Det är den bild som finns. Vill man ändra på bilden att politik är politik, att man bara ska förkasta goda idéer när de kommer fram, så kunde man omfatta dem istället. Jag tror att det skulle leda till en hel del gott inom åländsk politik. Jag blev så förvånad, när jag hörde presentationen, hur nära utskottets ordförande står motionens tankar, men ändå måste motionen av några outgrundliga anledningar i papperskorgen just på grund av att politik är politik.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag kan mycket väl skriva under det som ltl Anders Eriksson säger om hur vi kan utveckla politiken på Åland. Det måste vi göra gemensamt. Kulturutskottet har inte lyckas göra det i det här fallet. Det kan jag villigt erkänna. Jag tror vare sig jag är den första eller den sista som kommer att få presentera ett betänkande på det här sättet. Man ska också komma ihåg att den politiska betydelsen av ett positivt förkastande eller ett godkännande av en motion är väldigt liten. Det vi diskuterar nu blir mera semantik och hur vi ska driva det politiska systemet. Det är jag gärna med och diskuterar. Jag är den första som skulle vilja vara med och åstadkomma förändringar av synen på hur det parlamentariska systemet fungerar. Jag tror inte att man gör det enbart genom att man i ett utskott driver de här sakerna till omröstning. Vi har försökt att föra ett resonemang som ska leda till att ltl Karlströms åsikter ska leva vidare och få betydelse för den fortsatta åländska utbildningspolitiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström
Tack, herr talman! Givetvis hade jag önskat att klämmen skulle antas i min motion. Men jag vet att det inte brukar gå på det sättet. Det viktiga för mig är att man diskuterar de här frågorna. Att man hela tiden vattnar på, man glömmer inte bort och man lyfter upp de här viktiga ämnena.
Jag var inte med och behandlade den här motionen eftersom jag satt i finansutskottet. Tyvärr fick jag inte vara med. Jag tycker att kulturutskottet har gjort ett bra och seriöst arbete. De har hört sex personer, vilket jag lyfter på hatten för.
Entreprenörskap är någonting som jag brukar prata ganska mycket om i den här talarstolen. Jag kanske inte behöver köra hela den ramsan igen.
Däremot den andra delen av motionen som handlar om säljkunskap och säljutbildning är någonting som vi kanske inte har pratat så mycket om. Det är otroligt viktigt. Man borde kanske fokusera lite mer på det.
Utskottet har behandlat motionen ganska mycket utifrån entreprenörskap. Som ordförande Johan Ehn säger så har man det ganska bra under kontroll i landskapets skolor. Man vet om i skolorna att man hela tiden borde styra utbildningen att även inkludera företagsamhet och entreprenörskap. Ett konkret exempel är säljutbildningen, någonting som alla borde syssla mycket mera med. Jag är inte den förste som säger det här. En person som tidigare brukade tala om det här var Lasse Wiklöf. Han pratade väldigt gott om att man borde satsa mer på säljutbildning i skolor. Han var själv ett typiskt exempel på en duktig säljare som visade hur långt man kan gå igenom olika branscher. Man kan även behöva vara en duktig säljare inom politiken. Man kan sälja sina idéer, tankar och vilken approach man ska ha för att få motparten att köpa de tankar, idéer eller produkter man har. Oavsett om man är en rörmokare, plåtslagare, frisör eller sjukskötare har man otroligt mycket med sig i ryggsäcken om man också kan sälja både sig själv och sina produkter. Det är någonting som jag önskar att landskapsregeringen tar med sig när de fokuserar vidare på entreprenörskap, men framförallt också på säljutbildning.
Jag håller med ordförande Ehn att det kanske inte är någonting som man sätter in en timme i veckan för att studera. Man kunde ha olika projekt. Det räcker med någon timme per termin bara för att visa hur man säljer sig själv och sina produkter.
Trots att min motion inte antas så är jag relativt nöjd med behandlingen. Jag kommer säkert att ta upp de här frågorna framöver igen. Jag tänker inte ställa några andra alternativa förslag till det här. Jag acceptera det, förutsatt att landskapsregeringen tar det med sig och tänker vidare på det, tack.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Just det här med säljutbildning var någonting som vi i utskottet fastnade för. Vi fastnade för uttrycket intraprenörskap som beskriver att inte bara sälja en företagsidé, utan att klara av att sälja en politisk idé som man har eller sig själv som arbetskraft i framtiden. Det här projektet som Ålands lyceum har inlett, i samarbete med handelskammaren, lyfter de här bitarna. Det var jag synnerligen imponerad av, som jag sade. Jag hoppas att det också sprider sig till de övriga skolorna. Det här är någonting som är väldigt viktigt om vi ska tro på att vi ska få en konkurrenskraft även i framtiden från våra ungdomar som kommer att ta över samhället efter oss.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag tyckte också det var bra det som ltl Johan Ehn sade i sitt huvudanförande om att man borde fokusera på det här tidigare, redan i högstadiet.
Sedan skulle jag också vilja ge vägkost både till ordförande och till landskapsregeringen när det gäller säljkunskap. Titta på en organisation i Sverige som heter ”Ung företagsamhet”! De fokuserar mycket på försäljning och ungdomars entreprenörskap och intraprenörskap redan från högstadieåldern. Det var ett tips som jag inte fick med i mitt anförande, men det är någonting som jag önskar att ni tittar på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Tack, herr talman! Jag tror att hela lagtinget tycker att det här är en mycket angelägen fråga. Precis som tidigare talare har sagt är det också viktigt att vi diskuterar den. Det är väldigt viktigt att vi har ett starkt entreprenörskap bland ålänningarna och att vi förstärker den entreprenörskapen.
Det är kanske inte min uppgift att försvara kulturutskottets ordförande. Men jag uppfattade att andemeningen i hela den här motionen är vikten av att entreprenörskap genomsyrar hela utbildningen. Frågan är om man kan sätta in det på måndagar klockan 8? Att man sätter in det som ett särskilt läror isolerat för sig själv. Så har jag tolkat kulturutskottets skrivning i det här fallet. Det är kanske orsaken till förkastandet. Det behöver inte bli ett särskilt läroämne men det är väldigt viktigt att det genomsyrar allt vad man jobbar med.
Det finns med i läroplansgrunden och i alla skolors läroplaner. Jag ska skicka en hälsning till avdelningen, när man gör uppföljning, att särskilt titta på hur entreprenörskapet genomförs i våra skolor. För undervisningen, trots orden, kan bli ganska individuella beroende på vem det är som undervisar, var man lägger tyngdpunkten och på vilket sätt man lyfter fram det.
Det är väldigt intressant att man inom flera skolor har tagit fasta på intraprenörskap. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man dels tänker på att vi ska skapa egna företagare, men det är minst lika viktigt att också se till att vi skapar duktiga anställda den dagen man ska jobba i ett företag, offentlig förvaltning eller var man än är. Att man både kan sälja sig själv men också att man är företagsam som anställd. Det här är någonting som Ålands lyceum har gått i bräschen för.
Sedan när man kommer in på säljutbildning som ett särskilt ämne är min förhoppning med den nya gymnasiereformen, där vi går in i periodisering och läser mera i moduler, att de studerande som är intresserade av företagsekonomi ska kunna läsa det och oavsett vilken annan utbildning man genomgår. Det finns många varierande utbildningar där man kan ha nytta av företagsekonomi. Jag har tänkt att man också kanske skulle kunna ha ett säljkurspaket. Man skulle säkert ha nytta av att lära sig att sälja inom olika sektorer. Detta är ingenting som jag har tänkt desto mera på och jag vet heller hur ett sådant kurspaket skulle se ut. Men jag tycker att det skulle vara en intressant tanke som vi skulle kunna spinna vidare på och ta med oss från den här diskussionen.
När det gäller våra grundskoleungdomar så har vi tagit fasta på det här. I vår handlingsplan för ungdomspolitiken, som ännu inte är fastslagen, har vi ett förslag, att vi tillsammans med handelskammaren, ska gå in i ett projekt som heter Entreprenörer 3.0. Det är egentligen en entreprenörskurs för grundskolestuderande. Den kursen har ett gott renommé, åtminstone hos handelskammaren. Det har vi också tagit till oss och vi tycker att det verkar intressant. Vi ska föra diskussioner vidare kring detta. Det skulle vara ett sätt att få entreprenörskapstanken på ett mycket trevligt sätt in i grundskolan. Det är det nya jag har att komma med nu i debatten, tack.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Tack, herr talman! Det var intressant och skönt att få höra att de här frågorna lever vidare och med kraft från utbildningsministern. Det var jättebra att också få höra att handelskammaren är inblandad. Vi behöver inkludera näringslivet så att de också inser vikten av att få vara med i skolor och berätta om sina kunskaper om hur roligt det kan vara att vara företagare. Handelskammaren kan berätta och bygga upp viljan hos eleverna från positiva entreprenörsexempel.
Jag tror att säljutbildning är otroligt viktigt. Oavsett vad man ska syssla med så är det bra att bära med sig. Hur ska man bemöta folk? Hur ska man läsa deras signaler? Hur ska man komma till avslut? En säljare är en av de viktigaste beståndsdelarna i ett företag så att företaget ska kunna fungera, växa och fortsätta. Om jag får skicka med en önskan så fokusera lite mera på säljutbildningen än entreprenörskapet för entreprenörskap är mera luddigt. Det är vår politikers uppgift att skapa entreprenörsvilja.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Vi är så rörande eniga. Det är ju trevligt. Det är viktigt att entreprenörstanken lever vidare och finns involverad i hela tankesättet. Företagsamheten kan man träna på många olika sätt inom många olika ämnen, alltifrån ifrån gymnastik till svenska och inom olika yrkesämnen.
Jag har mer och mer tänkt på just den här säljkursen. Jag är själv också väldigt attraherad av tanken att utveckla detta med bemötande. Det är egentligen någonting som har blommat upp, som en viktig del av undervisningen, under de senaste åren i grundskolorna. Att hantera människor och bemöta människor är någonting som man har nytta av hela livet, men som förr i världen fick väldigt lite utrymmen i skolorna. Jag är mycket glad över att det har fått ett betydligt större utrymme under de senare åren och dit hör säljande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Förra anförandet gjorde jag i egenskap av kulturutskottets ordförande. Jag vill också passa på att prata lite friare i egenskap av enskild lagtingsledamot.
Det var en väldigt intressant behandling av ärendet. Tankarna kring ämnet har faktiskt vaknat ute i våra skolor, ämnet är levande. Det är den positiva sidan av det hela.
Sedan när det gäller hur man ytterligare ska förstärka det här så var det betydligt mycket svårare att sätta fingret på det och att komma med konkreta förslag om hur det här ska ske. Jag hör till dem som inte tror att man ska lägga det här som ett särskilt ämne på läsordningen eller att man ska lyfta ut det som en särskild del av en helhet. Det här är någonting som ska genomsyra allt. Man ska inte bara göra en temadag och så har man gjort undan detta. Det måste finnas med i det dagliga livet i skolan. Projekten som man gör i samarbete med näringen, och framför allt handelskammaren, är värda att understödas väldigt varmt. När det gäller säljutbildning och hur man ska sprida vidare tankegången kring entreprenörskap så tror jag att man i alla sammanhang ska söka det hos dem som jobbar ute i verkligheten. Där kan vi hitta de goda exemplen. Det vill jag ytterligare betona.
Till sist, herr talman, en sak som jag har glömt de i de andra tre motionerna. Det har smugit sig in ett litet fel i tituleringen i våra betänkanden. Jag säger detta när gäller det här betänkandet. Vi ska försöka förbättra oss i framtiden. Vad gäller vicelantrådet Britt Lundberg har hon i vårt betänkande fått beteckningen landskapsregeringsledamot. Ska vi vara formellt riktiga ska det stå vicelantråd. Vad gäller den här motionen anför jag det som en rättelse. Tyvärr glömde jag det i de två tidigare motionerna.
Talmannen
Rättelserna antecknas. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
8 Införandet av AX-koden för biltrafik
Lagutskottets betänkande (LU 23/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2007-2008)
Ärendet avförs.
Remiss
9 Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet
Ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt.
Diskussion.
Ltl Raija-Liisa Eklöw
Herr talman! Eftersom vi i Ålands delegation av nordiska rådet har upplevt dagens system med att våra två representanter har personliga suppleanter, tar vi oss friheten att komma med ett förslag om en ändring av 2 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet.
Ändringen går i korthet ut på att vi 2 § antecknar att inom sju dagar från lagtingets öppnande utser lagtinget bland lagtingsledamöterna två medlemmar av Nordiska rådet och två suppleanter.
Vi önskar att denna lag träder i kraft den 1 november är så att den hinner tillämpas när vi nästa gång väljer representanter till Nordiska rådet.
Det ökar Ålands möjligheter att delta i mötena eftersom dagens system är lite begränsande. Om min ersättare inte kan fara till ett möte så kan inte den andra representantens, Fredrik Karlströms suppleant representera mig, även fast han skulle vara tillgänglig. Det är sådana här små saker som vi har tyckt att vore viktigt att ändra.
Till saken hör också att Ålands delegation är en del av finansdelegation. I riksdagen väljer man heller inte personliga suppleanter utan man väljer 18 ledamöter och lika många ersättare för dessa. Det är Helsingforsavtalet som styr det nordiska samarbetet. Där skrivs det inte någonting om suppleantskapet.
Lagutskottet kan ju titta på skrivningarna och tolka dem när de var uppe 1983 när dåvarande landskapsstyrelse gjorde en framställning till landstinget angående Ålands representation i Nordiska rådet. Då antecknade man i detaljmotiveringen för den här paragrafen om antalet representanter. Man ökade från en representant till två representanter och man skrevs så här i detaljmotiveringen; ”i Helsingforsavtalet anges inte uttryckligen att de suppleanter som utses för medlemmarna i nordiska rådet skall vara personliga, men med hänsyn till att medlemmarna utses på politisk bas, med beaktande av de politiska styrkeförhållandena i respektive folkrepresentation, måste detta anses det bara förutsatt.” Det här kan man ju tolka så att när man i finska eller svenska riksdagen väljer representanter så väljer man alltid representanter i den ordningen från samma parti. Men det blir ju inte en fråga för oss eftersom vi i samma parti inte kan ha två representanter. Vi har tolkat det som om vi har full rätt att föreslå den här ändringen. Tack, herr talman.
Talmannen
Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.
Remiss
10 Reform av föräldraledigheten
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt.
Diskussion.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag brukar inte vara den som påpekar hur många ledamöter som är närvarande. Jag tycker att det är lite få med tanke på den här frågans vikt. Jag tycker att det här är väldigt viktigt för framtida åländska generationer. Nu blir det genast lite bättre, tack för det.
I den här motionen föreslår jag ett ganska djärvt förslag att man ska titta på Islands modell för föräldraledighet. På Island har pappor och mammor har rätt till föräldraledighet i tre månader var. Rätten kan inte överföras. Den ena av föräldrarna har rätt till ytterligare tre månader, man får välja vilkendera av föräldrarna som är det.
Det här har lett till en närmast revolutionär förändring på Island. Så gott som alla pappor tar ut föräldraledigheten, vilket i sin tur har direkta och indirekta effekter för föräldraskapet.
Det finns mycket forskning kring det här. Island lyfts hela tiden fram som det positiva exemplet.
När det gäller de åländska siffrorna så är de lite bättre här än i Finland, men siffrorna är inte lika bra som i Sverige. Till den här delen följer vi kanske mera den svenska kulturen än den finska. Trots det, ligger vi milsvida avstånd från Islands föräldraledighet.
Varför vill jag då detta? Det här är ett ganska stort intrång i föräldrars valmöjlighet. Jag tror, i likhet med många andra jämställdhetsåtgärder, att man måste i ett visst skede av utvecklingen ha lite tvång, ungefär som när vi införde kvotering i politiska organ. Det har lett till att det finns kvinnor som kan tekniska frågor i tekniska nämnder runt om i kommunerna. Det finns män som är intresserad av sociala frågor osv. Det har ökat rekryteringsbasen.
En sådan här åtgärd skulle leda till samma utveckling här som på Island. Jag är övertygad om att många fler fäder skulle ta ut föräldraledighet.
Varför är detta så viktigt? Kort beskrivet; när man har varit pappaledig, vilket jag själv har varit och många andra åländska fäder också, får man ett helt annat engagemang och insikt i föräldraskapet. Enligt forskningen följer detta med hela barnets uppväxt. Detta kan man säkert också få utan att vara pappaledig. Jag säger inte att alla som inte är pappaledig på något vis är dåliga. Att vara pappaledigt ger en möjlighet att koncentrera sig på att få en relation till barnet som man svårligen får annars.
De indirekta effekterna av detta beskrivs i olika forskningsrapporter där slutsatserna är idel positiva. Det är bra för barnen att ha båda föräldrarna närvarande. Det ger också pappan möjlighet att utvecklas som förälder. Man får en helt annan inställning till föräldraskapet och man kan klara logistiken som det innebär att vara hemma med barnen. Man utvecklas också som individ.
Det finns flera stora svenska arbetsgivare som mer eller mindre tvingar sina manliga anställda att ta pappaledighet. Det är tydligt att de utvecklas som individer, kan hantera stress bättre, kan hantera logistik bättre och de blir bättre på att kommunicera på arbetsplatsen. Det finns många faktorer som man forskar om. Företagen ser det som en viktig vidareutbildning och kompetensutveckling för personalen att vara föräldraledig.
Det här har kvinnor gjort i alla tider. De har fått den här kompetensutvecklingen. För fäder är det fortfarande väldigt låg andel som tar ut pappaledighet här på Åland. Man är även i Sverige missnöjd med den siffran, även om siffran är hög men inte alls lika hög som på Island. Jag tror att man måste vara djärv och försöka införa det här för att uppnå den här utvecklingen. Det är en insikt jag har kommit till när jag har varit föräldraledig. Jag hoppas givetvis att det ändå ökar tills den här ändringen görs. Jag tror att om pappor skulle veta hur det är vara pappaledig så skulle många flera ta pappaledigt. Jag tror inte att någon skulle vara missnöjd med den här uppdelningen. Skulle man ha den kunskapen, som man har efteråt, skulle man absolut ta tillfället i akt, även om det innebär ett stort avbräck både ekonomiskt och karriärmässigt. Redan tre månader kan vara en lång tid att vara borta från arbetet. Det har jag själv fått erfara. Det har hänt mycket här i Ålands lagting under de tre månaderna som jag har varit borta. Det finns säkert arbetsplatser som utvecklats ännu snabbare. Men trots detta, så tror jag att de allra flesta, om de visste hur det skulle vara att vara pappaledig, skulle värdera pappaledigheten högt.
När det väl införs så tror jag inte att det är så många som är emot det. Men på resan dit finns det säkert åsikter, både från pappor och från mammor, om att göra en sådan här förändring. Den diskussionen är jag beredd på.
Jag föreslår, eftersom det här är riksbehörighet, att landskapsregeringen skall försöka förmå Finlands regering att göra den här förändringen. Jag vet att det finns tankar kring detta i politiken i Finland, även om det kanske är ett ännu större steg där. Det skulle ge en otrolig nytta för Finland som helhet.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Det har blivit dags att ta ett steg som i praktiken utjämnar familjeansvaret mellan mamman och pappan, så säger jämställdhetsminister Wallin i ett pressmeddelande. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med föräldraledigheten. Man överväger ett förslag till ett ändrat system och då diskuterar man den isländska modellen. Men kanske inte 3 månader utan 6 + 6 + 6 månader, vilket betyder att mamman tar ut sex månader, pappan tar upp sex månader och sex månader delar man på enligt överenskommelse. Det här är inte någonting som är färdigt men det ligger ändå i en arbetsgrupp och man jobbar med det. Jag tror att det här kan vara ett framsteg. Jag har funderat på det här många gånger. Jag tror att detta är en bra sak. Jag tycker att ltl Sundman har förklarat här hur bra det är med pappor som är hemma.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Jag vet att det här är på gång också i Finland. Vad vore bättre än ett flankstöd från Ålands lagting för de här idéerna? Finland betecknas som ett konservativt land när det gäller detta. Jag tror att det kommer att bli mycket diskussion. Man har tidigare tagit djärva steg i Finland när det gäller sådana här frågor. Så varför inte? Det kan hända att man kommer till att det här är rätt. Utökar man det dessutom till 6 + 6 + 6 är man ju världsledande. Då är det Island som efter. Det vore ju drömmen om det skulle ta en sådan vändning. Jag tror att allt stöd behövs för sådana krafter som förespråkar den här utvecklingen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag stöder ltl Sundmans tankegångar. Jag kan bara bekräfta det som ltl Dahl sade. Man har tillsatt en arbetsgrupp på social- och hälsovårdsministeriet för att se över det här. Landskapsregeringen har också gett sitt stöd till jämställdhetsminister Stefan Wallin. När han var här på besök diskuterade vi den här formen och gav vårt fulla stöd från Ålands sida. När det sedan kommer en rapport har vi möjlighet att ge utlåtande om den också. Det är mycket viktiga frågor. Jag tror att det skulle ha en stor påverkan på hela samhället om man skulle dela på ansvaret för föräldraskapet. Jag tror faktiskt också att det påverkar hur våra barn och ungdomar mår.
Den isländska modellen visar också att man sänker skilsmässofrekvensen. Det finns många intressanta bieffekter av en sådan här familjepolitisk reform.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det gläder mig att ministern är på samma linje och att landskapsregeringen redan har agerat i frågan. Det är precis som ministern säger att det har många positiva indirekta och direkta effekter, t.ex. skilsmässofrekvensen är enligt svensk forskning drastiskt mycket lägre i familjer där papporna har varit hemma med barnen eftersom man förstår sig på situationen på ett annat sätt.
Utan att ha belägg, i någon forskning som jag har tagit del av, så tror jag att det kan ha stor inverkan på ungdomars psykosociala hälsa som vi har problem med här på Åland, särskilt när det gäller unga flickor. Det kan mycket väl vara så att flickorna skulle ha mått bättre om deras pappor skulle ha varit mera närvarande. Det här kan vara väldigt känsligt att föra fram. Jag tycker att vi måste vara så pass ärliga och kritiska till oss själva och fråga oss vad orsaken är till de här fenomenen som vi kämpar med?
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det finns också andra intressanta tankegångar hos minister Wallin. Det faktum att det är kvinnorna som tar ut föräldraledighet har konsekvenser på utvecklingen av kvinnolönerna och på karriärmöjligheterna. Men också det faktum att man borde få en rättvisare fördelning mellan arbetsgivaren. Det är kvinnornas arbetsgivare som betalar föräldraledigheten till stora delar. Där borde samhället ta ett större helhetsansvar.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det håller jag med om. Det finns inte någon jämställdhetsfråga som har en lika stor dignitet som den här. De effekter de har på kvinnors möjligheter i arbetslivet och de effekter det har på arbetsgivare som har en många kvinnor anställda och deras del av bördan. Det är mycket bra om man tittar på just den biten. Visst ska samhället ta ett ansvar här. Man får ju ändå kanske ta det ansvaret sedan om vi inte har bra föräldraskap. Om föräldraskap leder till skilsmässan och deprimerade ungdomar osv. Det kostar ändå i slutändan. Det är kanske bäst att betala i förebyggande syfte och underlätta utvecklingen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag begärde replik mest för att ge motionsställaren mitt stöd. Jag var själv föräldraledig första gången 1983, jag var ganska tidigt ute. Man får enormt bra kontakt med barnen. Jag kan varmt rekommendera det.
Vi har i social- och miljöutskottet tagit del av den i svenska modellen. Vi omfattar den, tycker att den är bra men det ligger utanför vår lagstiftningsbehörighet. I diskussionen som vi har haft kan vi konstatera att vi ställer oss bakom det.
Sedan finns det två sidor med det här. Som det har framkommit i diskussionen släpper inte alltid kvinnorna ifrån sig ledigheten. Man är ganska bestämd att man vill ha den här förmånen själv. Därför kan det vara bra att man har lagstiftning på det här området. Man lägger oftast hela skuldpaketet i famnen på männen. Det är kanske så att männen inte får tillfälle att vara pappaledig, även fast man skulle vilja det.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag tror att det kanske inte är självklart att mammorna är med på detta, som jag sade i mitt anförande. Från visst håll kanske man se det som om man tar bort en rättighet som mammorna har. Där måste man vara tydlig och argumentera att det här är någonting som man ska dela på. Om man samtidigt diskuterar att förlänga perioden, då är det egentligen inte så stor skillnad mot nuvarande situation om man pratar om 6 + 6 + 6 beroende på ersättningsnivåerna, som är helt avgörande. Det kommer säkert också sådana inslag i diskussionen. Jag hoppas att befolkningen skulle vara lika enig i den här frågan som dess företrädare, då är det inte några problem här på Åland.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Slotte
Herr talman! Ltl Danne Sundman föreslår att vi borde få igång en diskussion med Finlands regering för att förändra bestämmelserna om föräldraledigheten enligt en modell från Island. Mamma skall vara hemma tre månader och pappa tre månader, något som inte är utbytbart. Dessutom har man tre månader som föräldrarna själva får disponera som de vill.
Herr talman! Jag är för valfrihet och emot onödig reglering av sådant som individen måste få bestämma själv.
Det är inte lagtinget som ska bestämma vem av föräldrarna som ska stanna hemma med de små barnen och hur man väljer att dela på föräldraledigheten. Det är varje familjs privata angelägenhet. De som önskar har redan idag valmöjligheter. Jag tror verkligen att föräldrarna kan klara det här avgörandet utan förmynderi. Alla familjers livssituation är olika och det är inte så att en enda modell passar alla. Därför är det viktigt med ett flexibelt system som möjliggör många olika lösningar. Och om det sedan visar sig att kvinnorna i större utsträckning väljer att vara hemma med barnen därför att de vill det, varför skall lagtinget då förhindra det?
Dessutom tycker jag att man har glömt att fokusera på barnets bästa i denna fråga. Det finns forskning som visar att barn som separeras från mamman i tidig ålder, senare i livet kan få problem att skapa varaktiga relationer. För det lilla barnet är kontinuitet viktigare än något annat. Det som är bäst för föräldrarna behöver inte vara bäst för barnet.
Herr talman! Ltl Sundman säger att pappor som varit föräldralediga är bättre pappor än de som inte tagit ut någon föräldraledighet. Hurudan man är som mamma och pappa är olika beroende på individ. Varje familj vill sitt barns bästa och väljer det de anser blir bäst för barnet.
Herr talman! Däremot tycker jag det är bra att pappor när de så vill, stannar hemma med sina barn, inom det system vi har idag redan. Blir de då också bättre pappor, som mer kommer att engagera sig i sina barn och bli goda förebilder, är det bara bra.
Ibland kan vanligt sunt förnuft vara bättre än en massa regler.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Säg den glädje som varar för evigt! Vi fick just ett exempel på de åsikter som finns mot det här förslaget. Visst är det så, jag är också för valfrihet, men statistiken talar för sig. Hur många pappor tar ut sin pappaledighet? I alla system som upprätthålls i vårt samhälle, marknadspolitik och familjepolitiken osv. så är det lagstiftningen som sätter gränser för valfriheten. När vi ser hur positivt det har slagit ut på andra håll när man har infört det nya regelverket, så varför ska inte vi kunna ta åt oss av den forskningen som finns kring de här förändringarna? Vi reglerar ju individens frihet på många sätt, t.ex. miljölagstiftningen eller viljan att underordna sig Bryssel. Tänk om ltl Slotte skulle ha varit lika frispråkig när det gäller Lissabonfördraget och sagt nej. I och med många sådana beslut gör vi mycket större inskränkningar i den personliga friheten, som ju inte har den positiva verkning som det här har.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Jag tycker att ltl Danne Sundman talar för att vi ska ha ännu mera reglering. Samtidigt pratar han om Lissabon och EU och säger att vi inte ska ha så mycket reglering. Det här är någonting som inte passar ihop.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det som inte passar ihop i så fall är ltl Slottes motstånd mot reglering, i det här fallet, och starka vilja att underordna sig andra beslutande organ i andra fall. Jag har varit med och infört många regleringar under min tid här i Ålands lagting. Jag kan nog tänka mig regleringar när regleringarna är motiverade för att uppnå viss nytta. Särskilt sådan nytta som man, mot bakgrund av studier av andra samhällen som har infört samma sak, ser tydliga positiva effekter, både direkt och indirekt. Jag har inte några problem att stå för att jag gör avkall på den personliga friheten bara det har konkret nytta, vilket det ju har. Det ser vi tydligt. Det finns nästintill helt samstämmig forskning till att det här är något som gör nytta för familjen.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Det finns många olika forskningar. En del forskningar visar att det är bra såsom Danne Sundman framförde, andra forskningar visar att det är bra att barnet är länge tillsammans med mamman. Därför tycker jag att man i första hand måste tänka på barnets bästa och inte att man ska förverkliga sig själv som förälder.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag delar inte heller ltl Slottets uppfattning. Precis som ltl Sundman påpekade så finns det entydig forskning från Island som visar att detta har haft en mycket god effekt på det isländska samhället. Vi införde också kvoteringar i det politiska livet. Vi har 40-60 i dagsläget. Ser man på föräldraledigheten, som i alla fall betalas av skattepengar, så är det en intressant diskussion. Personligen tror jag väldigt mycket på den här modellen.
Ltl Roger Slotte, replik
Det verkar som om minister Sjögren gör det här till jämställdhetsfråga. Jag tycker inte att man kan sätta ett jämställdhetsperspektiv just i den här delen av debatten. Vi måste för det första tänka på barnets bästa. Olika undersökningar visar också att det kan skapa problem om man inte har kontinuitet i barnens uppfostran.
Däremot tycker jag att man i jämställdhetsfrågorna i första hand ska jobba för samma lön för lika arbete för kvinnor och män.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! En sak som påpekats när man diskuterar jämställdhet och föräldraledighet är det faktum att kvinnors lägre löner beror till viss del på att kvinnor tar det stora ansvaret hemma. Man är föräldraledig. Då är det svårt att både få likvärdig lön för likartat arbete och att göra karriär. Det här är ett mynt med flera sidor. Men definitivt är det ju en jämställdhetsfråga, visst är det ju det.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Angående lönesättningen, den som har samma utbildning skall rimligen ha samma lön oberoende om man är man eller kvinna. Jag kan inte se någon skillnad i det. Däremot kan livslönen bli lägre om den ena föräldern är mer hemma än den andra föräldern. Det finns också ytterligare ett pensionssystem som från år 2005 ska täcka upp att man ska få pensionspoäng för att man är hemma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag tänkte ta upp aspekten med jämställdhet som togs upp i en tidigare replik. Jag tycker absolut att detta är en jämställdhetsfråga. Här missar kvinnorna ganska mycket i sina karriärer. Ltl Slotte nämnde detta med lika lön, men man blir att släpa efter när man som kvinna är längre hemma. Den pensionsgrundande delen uppgår till 500 euro. Man tjänar mera ut i förvärvslivet än 500 euro, som man får pensionspoäng på. Det är nog egentligen ingenting man ska hänvisa till och tycka att det är en stor trygghet för kvinnorna att vara hemma. Det är lite till än vad det är det har varit tidigare. Man pratar om att det är det bästa för barnet. Men ibland undrar man om det är föräldrarnas rätt till barn och eller barns rätt till föräldrar?
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Jag tycker att man måste att man investerar i sina barn. Om mamma eller pappa är mer eller mindre hemma, det är fullt möjligt att välja i dagens system, utan regleringar. Med sunda förnuftet ska man välja hur man vill ha det. Det finns ingenting som säger att det inte går att göra det.
När det gäller pensionspoängen från 2005 så det är ändå en förbättring mot tidigare.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Visserligen, med sunt förnuft kan man göra mycket, det tror jag. Men vi har sett, under ganska många år, att det sunda förnuftet kanske inte riktigt reglerar jämställdheten i en sådan här fråga. Därför tror jag på det här och jag stöder det varmt att man för fram det. Jag är glad för att man har börjat jobba med det i riket.
Ltl Roger Slotte, replik
Tack, herr talman! Jag måste tolka det som så att ltl Ulla-Britt Dahl tycker att föräldrarna inte har sunt förnuft.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! En mycket intressant motion att fundera lite mer filosofiskt kring hur man faktiskt kunde få det här att fungera på ett bra sätt med fördelningen av föräldraledigheten. Vi vet hur statistiken ser ut. Det är kvinnorna som tar ut den största delen. Det kan man sedan tycka och tänka vad man vill om. Jag tror för egen del att vi ska gå mot ett system som gynnar en så jämn fördelning som möjlighet. Det är till nytta för barnen, det är till nytta för familjerna och det är till nytta för samhället som helhet.
Sedan kan man alltid ställa sig frågan i vilken utsträckning man ska göra det här tvingande eller om man ska göra det motiverande?
I Sverige har man försökt sig på att göra det här motiverade. Den regering som nu sitter har infört någonting som man kallar för jämställdhetsbonus. Man har också gjort en utvärdering, som kom precis här dagarna. Man är inte hundraprocentigt nöjd med hur det blev att fungera med enbart morot. Det blev inte vad man hade förväntat sig. Man hade trott att många fler skulle välja att gå in i systemet med jämställdhetsbonus.
Kort sagt kan man säga att jämställdhetsbonussystemet handlar om att man jämnar ut inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män genom någon typ av skatteavdragssystem. Det här visar tydligt att det inte fungerar. I Sverige har man konstatera att det inte leder till den önskade effekten.
När man tittar förslaget, som ltl Danne Sundman har lagt med den här motionen, så borde man också titta på möjligheterna hur man ytterligare kan styra valet och ge incitament för att öka det här. Jag säger inte att det ska vara ett system som man har Sverige. Speciellt inte nu när man har gjort den här utvärderingen. Man behöver tänka på hur man kan få detta att ske på bästa möjliga sätt.
Tar man den sedan detta djupt ideologiskt så skulle jag hoppas att var och en gjorde den här bedömningen själv och vi fick ett system som gjorde att det här blir en jämnt fördelat utgående ifrån det. Så länge vi har klyftorna i våra lönesystem, att vi inte har fått arbetsvärderingssystemen utförda, och vi har oskäliga klyftor mellan kvinnor och mäns löner, då ser jag att det kan finnas ett behov av att också göra insatser ifrån samhällets sida.
Från min sida tycker jag att det här är ett mycket intressant förslag som man ska titta vidare på. Att ge tre månader till mannen och tre månader till kvinnan vilka inte är utbytbara tycker jag att helt klart är någonting som man bör fundera på. Jag tycker heller inte att man i det här läget ska låsa sig vid någon enskild modell. Det viktiga är rubriken på hemställningsmotionen; en reform av föräldraledigheten så att vi får en fördelning som är något annorlunda än vad den är idag. Tack, herr talman.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att det var ett bra anförande ltl Ehn hade. Jag säger inte heller att man kanske behöver låsa sig precis vid den isländska modellen som nu är framlagd. Man ska kunna titta på flera möjligheter och komma till bästa möjliga resultat av det hela. Man behöver definitivt inte låsa sig. Jag tror att en viss fördelning kanske nog ska ligga i botten i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Man noterade inte att jag begärde replik tidigare i samband med ltl Slottes anförande. Därför begärde jag ordet nu. Men det blir bara ett kort anförande. Nu är tyvärr inte ltl Slotte här, men han kanske hör ändå vad jag säger.
Jag vill börja med att säga att jag beundrar folk som säger vad de tycker, oavsett om det inte är så alldeles politiskt korrekt. Jag håller med ltl Slotte när han säger att det behöver vara valfrihet, att familjerna själva ska kunna få välja i så stor utsträckning som möjligt. Jag tror att man ska vara försiktig med att generalisera när man diskuterar den här typen av frågor. Redan den korta debatten vi har haft visar att en ledamot pratade om att forskningen visar att det går bättre för barnen framöver i livet om papporna är hemma medan den andra ledamoten hänvisade till forskning som sade att det var bättre om mammorna var hemma. Jag tror att man ska vara försiktig med att generalisera. Man kan väl enas om att det bästa för barnen är ju om båda föräldrarna är engagerade så mycket som möjligt.
Ltl Slotte sade att vanligt sunt förnuft är bättre än regler. Det håller jag också helt och hållet med om. I de bästa av världar är det ju så. Men ibland är det faktiskt så att man måste hjälpa det sunda förnuftet. När det gäller orsakerna till att det ser ut som det ser ut och det som motionären vill åtgärda så finns det säkert fler orsaker till det. Nedärvda roller och löneskillnaderna är väl kanske de främsta orsakerna. Jag är inte alldeles kategorisk i den här frågan. Jag känner stor sympati för det som motionären vill åstadkomma. Jag väntar med spänning på vad social- och miljöutskottet ska komma fram till. Det ska bli intressant.
Avslutningsvis, herr talman, det som är ett stort bekymmer är att det här inte är vår behörighet. Man kan inledningsvis tycka att det här är ett omöjligt projekt om man via Ålands landskapsregering ska försöka få rikslagstiftningen ändrad så att vi får en större jämlikhet när det handlar om föräldraledighet.
En direkt nackdel, som jag finner i den här motionen, är att klämmen är lite onödigt snäv formulerad. Man borde mera ha tagit sikte på att försöka få till stånd en reform av föräldraledigheten. Det blir så väldigt lätt för social- och miljöutskottet att förkasta den här motionen med motiveringen att klämmen är för snäv. Det var de kommentarerna jag hade.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Att klämmen skulle vara för snäv? Det håller jag inte med om. Det står ju att det handlar om att förändra bestämmelserna för föräldraledigheten enligt modell från Island. Modell från Island kan betyda mycket mera. Det kan betyda den av minister Wallin i Finland förespråkade modellen med 6 + 6 + 6 och det kan ha de här ingredienserna som har nämnts i debatten. Jag tror inte att det är ett problem att modellen är för snäv. Den måste vara så snäv att man får det tvånget. Att en del måste tas ut av pappan annars förfaller den. Annars får man ingen förändring i det här fallet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Trots att jag i alla sammanhang förespråkar valfrihet så håller jag med om det sista. Jag tror faktiskt att det är så p.g.a. nedärvda roller och flera orsaker som jag nämnde tidigare. Jag vill att huvudmotionären noterar att jag i grund och botten är positivt inställd till det här förslaget. Jag tyckte det är lite synd att klämmen, enligt mitt förmenande, är onödigt snäv. Notera att jag inte försöker förkasta motionen redan nu. Jag hoppas att social- och miljöutskottet inte bara hänger upp sig på det, utan att man försöker komma runt den här ganska kategoriska formuleringen; enligt modell från Island. Det är det som låg bakom det jag sade.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Om man hörde utskottets ordförande Åke Mattson här tidigare så tror jag att det finns en öppen attityd i utskottet att titta på det här och väga in också andra ingredienser än exakt dem som finns i systemet på Island. Det isländska systemet kom till i ganska rask takt. Alltinget tog ett beslut utan diskussion. Det var nästan lite överraskande när det infördes. Det var väl för väl, eftersom det har fått många andra länder att fundera på de här frågorna och ta modell från Island, även om man sedan har sina egna nyanser. Där ser man hur ett litet land kan tjäna som exempel för hela världen. Det är någonting som säkert också intresserar ltl Anders Eriksson.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ja, vad säger man om det sista? Givetvis! Vi kan väl avsluta den här diskussionen, åtminstone för mitt vidkommande, och säga att vi får hoppas på de öppna attityder som sades att fanns hos social- och miljöutskottet. Så att ltl Sundman och jag kan luta oss tillbaka och hoppas att man får till stånd en reform av föräldraledigheten så att papporna tar en större del av föräldraledigheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag vill också för min del säga något i den här angelägna frågan. Jag tycker att det är en mycket sympatisk och bra motion som ltl Danne Sundman har lämnat in. Vi har också många gånger diskuterat den här frågan i partiet men vi har inte motionerat om det i Ålands lagting eftersom frågan är riksbehörighet. Däremot är det bra om lagtinget har den här diskussionen och synpunkterna kan ges vidare till riksdagsledamoten för vidare åtgärder.
Jag tycker också det är bra att vi tar inspiration från andra nordiska länder. Det är ju därför vi ingår i det nordiska samarbetet. I den här frågan går Island före i många avseenden. Tar man andra frågor som jag tänkte göra en liten parallell till, kvotering vad gäller bolagsstyrelser, är det Norge som också går före.
För mig handlar det här om jämställdhet i allra högsta grad. Det handlar om jämställdhet både inom föräldraskapet och på arbetsmarknaden. Kvinnor diskrimineras fortfarande i någon mån på arbetsmarknaden, mycket tack vare sin förmåga att vara den som kan få barn. Särskilt uppenbart blir det i samband med anställningar av kvinnor i 30-årsåldern, som trots sin kompetens kanske åsidosätts därför att man utgår från att det så småningom blir moderskapsledigheter. Blir det här mera likvärdigt både när det gäller mannens och kvinnans frånvaro från arbete så då kommer man ifrån situationen att kvinnor väljs bort tack vare sin förmåga att föda barn.
Man kanske mera skulle lyfta fram dels kvinnors rätt på arbetsmarknaden men framförallt också mäns rätt till sina barn. Jag har inte undersökt det närmare men jag tror att det också i många fall lever kvar en sådan bild att många mammor vill ha den här tiden hemma, gärna hela den tiden. Det kan finnas män som har svårt att hitta in i föräldraskapet. Därför ger det här en rättighet till tre månader hemma med ett litet barn. Barnets bästa är absolut också att få vara med sin far lika mycket som att få vara med sin mor.
Man tycker förstås att det här är saker som föräldrarna själva kan bestämma och reglera i vilken mån man ska dela på föräldraledigheten. Det är en förhoppning man kan ha. Eftersom samhällsproblemet kvarstår så kanske man i lagstiftande församlingar måste diskutera hur man ska rätta till det. Det är därför som den här typen av frågor kommer upp, man kanske också måste lagstifta rätten till föräldraledighet.
Vad gäller kvinnors plats i bolagsstyrelser så har Norge lagstiftat om att det ska finnas minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna. Det har faktiskt fått en effekt. Tidigare var det är det mycket, mycket marginell. Särskilt på Åland är det mycket marginellt hur många kvinnor som sitter i bolagsstyrelser. I Sverige har regeringen sagt att redan ett hot om kvotering kan få en viss effekt i rätt riktning. Sedan får man tar vägen längre fram huruvida man faktiskt genomdriver en kvotering. Det kan ibland vara det enda sättet att svänga en samhällsutveckling som inte svängs av sig självt eller med sunt förnuft, om man vill kalla det som så.
Sedan skulle jag vilja anföra en annan sak vad gäller hela terminologin kring mamman och pappan osv. Det är viktigt att komma ihåg att familjen i dagsläget ser väldigt olika ut. Man måste hela tiden ha en öppenhet. En familj kan vara en mamma och ett barn, det kan också vara två mammor och det kan vara två pappor. Det är viktigt att ha en terminologi där man har en könsneutral terminologi och kanske talar om partner istället för pappan osv. Det kommer vi till en motion senare idag, samkönade pars rättigheter.
Det var mina reflektioner kring motionen som jag tycker att är i rätt riktning. Tack, herr talman.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag håller med Gunell i den här frågan. Det som man kan konstatera är att långa familjeledigheter inte är oproblematiska när det gäller kvinnors anställning. Eftersom man är länge borta så visar det sig att det sänker kvinnolönerna. Man hänger inte med i utvecklingen och där man har arbetsvärdering hänger man ändå inte med för man är inte med på tåget.
Målet bör ändå vara att få en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Jag kan också hålla med om terminologin där. Det är kanske något som man bör tänka på. Man har sett i lagarna, där det har ändrats med adoption, att det handlar mycket om partnerskap. Jag tror nog att det kommer mer och mer. Men det är ett bra påpekande.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ltl Ulla-Britt Dahl känner ju väl till det här med sin bakgrund i det fackliga arbetet. Det är också så som statistiken visar. Kvinnor blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden efter att man har varit borta länge och ofta då hemma med barn. Får man många barn på rad kan det t.o.m. vara så att man är borta upp till tio år ifrån arbetsmarknaden. Då är det väldigt svårt att återkomma. Då har man tappat både i löneutveckling, i kompetensutveckling och man har naturligtvis också tappat i pensionspoäng. Därför är frågan också arbetsmarknadspolitisk, familjepolitisk och den är jämställdhetspolitisk.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag begärde ordet en gång till efter ltl Slottes inlägg. Det är synd att ltl Slotte inte är här nu. Men han har sin fulla rätt, som gammal skogsbruksingenjör, att vara stockkonservativ, om man får skoja lite.
Den åsikten, som ltl Slotte förfäktar, har nog många. Det ska man inte sticka under stol med. Många har den åsikten att politiker inte ska blanda sig i föräldrarnas val. Jag tror att han har många med sig. Men där har vi ett ansvar också som politiker att vara opinionsbildare, inte bara följa i ledet utan säga till när vi ser tydliga exempel som är stadfästa i forskning, att om man ändrar i det här systemet så får det dessa positiva följer. Då måste vi politiker också våga sticka ut näsan och föreslå förändringar. Det har vi gjort i många fall under självstyrelsens historia. Ibland är Åland på vågens framkant. Ibland vågar vi använda självstyrelsen till framsynta förändringar. Jag hoppas att vi kan ge flankstöd till de krafter i Finlands riksdag som kan gör förändringar.
När det gäller vad som är bra för föräldrarna och vad som är bra för barnen så nog säger vi ofta att det här gör vi för barnens bästa, men vi gör det för föräldrarnas bästa. Jag skulle säga att den här åtgärden uttryckligen är för barnens bästa. Ser man till barnens bästa så är det alltid bra om man har två föräldrar. Det är t.o.m. bättre om ett barn har två pappor eller två mammor än om barnet inte har någon förälder. Det kommer vi till i en motion senare. I en kärnfamilj som innehåller mamma, pappan och barn så är det alltid bättre för barnet om båda föräldrar är aktiva i barnens uppväxt. Är man hemma med barn så får man en helt annan början på den processen. Forskningen visar att den processen varar hela livet ut. Man har en helt annan relation när man får en bra relation från början.
När det gäller jämställdhetsaspekten har det slagit mig, och många pappalediga pappor som jag har diskuterat med, vilken otrolig inverkan det har på karriär osv. Det här är givetvis att betecknas som en nackdel, men varför ska kvinnorna alltid ta de nackdelarna? Varför är det kvinnans arbetsgivare som ska ta de nackdelarna? Det är närmast frapperande att man inte tidigare har kommit till att man måste vidta de här åtgärderna för att eliminera orättvisan ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är ett mycket starkt argument också, då handlar det kanske inte om barnens bästa annat än om barnet är en flicka. Om barnet är en flicka så växer hon upp och får samma nackdelar som sin mor hade. För att barnet ska få en bra framtid ska vi väl försöka förändra och göra samhället mera jämställt. Det här görs för barnets bästa, absolut, både direkt och indirekt.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
11 Samkönade föräldrars rättigheter
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 25/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt.
Diskussion.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Herr talman! Det här är en viktig familjepolitisk fråga. Vi har tangerat liknande frågor och ärenden tidigare här i lagtinget. Det här är ett led i det att vi ska få ett mera jämlikt samhället än vad vi har idag och vad många upplever att vi har idag.
När man börjar titta ur ett annat perspektiv än vad som är dagens norm vad gäller kärnfamiljen; mamma, pappa och barn, så ter sig vårt samhälle väldigt ålderdomligt.
Jag har fått mig berättat att det är väldigt svårt, för att inte säga oöverkomligt i vissa fall när det gäller familjeplanering för samkönade par. Det finns idag en lagstiftning som gör att det är möjligt för samkönade att registrera sitt partnerskap. Med det kom det också en lagändring som möjliggör adoption inom familjen för registrerade partnerskap.
Det finns också en proposition som ligger i riksdagen, regeringens proposition nr 15, där man också försöker komma till rätta med föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen för en partner i ett registrerat partnerskap, efter en adoption inom familjen av ett barn som är högst ett år. Det ska bestämmas på samma sätt som i de fall då makarna gemensamt adopterar ett barn.
Det här är framsteg som vi hoppas att ska bli förverkligade. Det är inte i den verklighet par idag, som lever i registrerat partnerskap, lever i. Det här får vi hoppas att blir verklighet men så är inte fallet ännu.
Därför har jag funnit anledning att också skriva en hemställningsmotion för att vi ska lyfta den här frågan i lagtinget och att utskottet ska kunna komma med ett samlat utlåtande. Att man skulle få ett helhetsgrepp och ett samlat grepp vad beträffar de här frågorna.
Det som är utanför vår behörighet är sjukförsäkringslagen, som är finsk behörighet, den jobbar man på. Det är väldigt bra om man från den åländska regeringens sida också ger tydliga signaler att man är intresserad av en utveckling åt det hållet och ger vägledning till riksdagsledamoten när man ska penetrera dessa frågor i Finlands riksdag.
Vi har egen behörighet när det gäller konstgjord befruktning och hjälp till att bli gravid för de samkönade paren. Jag har också fått mig berättat att det här är väldigt knöligt idag. Man upplever en orättvisa och en icke lika behandling mot det som traditionella föräldrar får. Det skulle vara bra om utskottet kunde ta den här motionen till sig och beskriva hur det ser ut idag, vilka åtgärder vi behöver bli bättre på och vilka åtgärder vi behöver göra för att samkönade par ska känna att vi erbjuder likvärdig service också till de grupperna. Det är viktigt att vi lagstiftare efterstävar en likvärdig behandling för olika grupper. Idag upplever man att vi inte erbjuder det, man har en skillnad mellan de här grupperna.
Det har framkommit i media, och många av oss har säkert kontakt med olika parrelationer som kan bekräfta, att man ändå upplever det ganska svårt att nå fram i de olika byråkratiska gångarna. Att det dessutom saknas lagstiftning som underlättar för de här grupperna späder ytterligare på den olika behandlingen.
Det här är en väldigt angelägen fråga för kanske inte så många men ändå desto viktigare att man får en likvärdig behandling, tack.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det här är också en angelägen motion som jag stöder innehållet i. Det känns ibland som om utvecklingen står helt stilla och så tar den sedan riktiga skutt framåt. I september i fjol trädde den här lagändringen i kraft som möjliggör adoption inom familjer som lever i registrerat partnerskap. Den här propositionen, som vtm Lindholm hänvisar till, rättar till föräldrapenning, faderskapspenning och ger samkönade par samma rättigheter. Den är så förankrad att det finns ett datum för ikraftträdelse. Det är redan den 1 september det här året. Här har man tagit ett jätteskutt framåt som är väldigt positivt.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ja, de finns ett datum för ikraftträdelse. Vi är inte i september ännu. Därför tycker jag att det är väldigt väsentligt att man lyfter den här frågan också i Ålands lagting. Även om inte vi har behörigheten, så är det viktigt att vi diskuterar det och ger dem signalerna. Det här rör också flera människor ute i vårt eget samhälle, som vi de facto inte direkt kan ändra lagstiftningen för när vi ser att det finns ett behov. Men vi kan ge dem tydliga signaler.
Vi kommer att ha olika kontakter här under våren, Vi kommer att ha en mottagning på Ålandskontoret i Helsingfors. Jag kommer själv att lyfta den här frågan där och säga att det också är viktigt för oss ålänningar att det går i en viss riktning.
Sedan finns det också saker som lyder under vår egen behörighet t.ex. möjligheten att bli gravid och den service som erbjuds inom ÅHS. Den servicen kan också bli bättre och där kan vi själva göra någonting.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det håller jag också med om. Jag tycker också att det finns ett arbete att göra på hemmaplan. I utdelningen av årets PAF-medel fick Regnbågsfyren PAF-medel för att ha ett informationsprojekt; ”Våga veta Åland”. Det är också en viktig sak i den allmänna informationen, att få för en ökad kunskap och förståelse också i det åländska samhället.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är säkert bra att man ger projektmedel till olika intresseorganisationer. Men intresseorganisationen har inte i det här fallet eget säte och stämma i det politiska beslutet. Därför är det viktigt att vi som har det lyfter det på en politisk nivå så att vi får en förändring. Om man har ett projekt för att informera så har det inte samma politiska betydelse. Det har mera en utbildande betydelse för allmänheten. Det i sig är jättebra. När det gäller politiska beslut då är det här i salen och i landskapsregeringen som det ska tas. Därför är det viktigt att vi också lyfter det på det här planet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Det är en mycket viktig motion som vtm Lindholm har när det gäller samkönade par. Jag tycker det är fruktansvärt att folk ska bli diskriminerade p.g.a. sexuell läggning. Grundlagen säger att sådant inte får förekomma. Tydligen förekommer det. Därför tycker jag det är viktigt att man tar upp den här frågan och puffar på där vi inte har behörighet och också puffar på här hemma. Det här är viktigt och man får inte se någon skillnad på samkönade och andra. De ska absolut ha samma rättigheter som vilka andra par som helst, oberoende av läggning.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det gläder mig att ltl Dahl tycker att det här är en angelägen fråga. Ltl Dahl sitter också i ÅHS styrelse, åtminstone ännu, vi får se hur den nya styrelsen ser ut. Jag hoppas att vi gemensamt kan lyfta den här frågan för att också ha den diskussionen där när det gäller möjligheten att kunna bli gravid för samkönade. Där är det också viktigt att man för de tydliga politiska signalerna ifrån landskapsregeringens sida att det här är en angelägen och prioriterad fråga.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag bara håller med. Är det så att jag är kvar i styrelsen så är vi nog helt eniga i den frågan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag är glad att det är fler och fler politiker som vågar och vill lyfta den här frågan. Jag tror att jag var ensam i valrörelsen 2003 att rikta mig direkt till gruppen med slogan: ”Är du homosexuell, rösta på Gunell”.
Jag har också i samband med budgeten 2008 tagit upp en finansmotion som gick ut på att man inom ÅHS borde öppna infertilitetsvården till att också omfatta samkönade familjer, d.v.s. två mammor. Nu upplever jag att det finns ett stöd för det i ÅHS styrelse. Jag föreslår att vi gemensamt skriver ett initiativ och lämnar in det. Då skulle Åland nämligen gå i bräschen för en utveckling som inte finns i riket i övrigt. Man har tidigare sagt att två kvinnors möjligheter att få barn inte är medicinsk. Man har inte varit villig att bekosta infertilitetsvården. Det betyder att man skulle frångå principen om att orsaken i det här fallet definieras som medicinsk grund. Man skulle istället lyfta in den här gruppen och ge dem samma rätt till infertilitetsvård som alla andra. Då skulle Åland faktiskt gå i bräschen för en progressiv utveckling i den här frågan. Jag skulle vara väldigt stolt om vi kunde göra det och ÅHS kunde gå i bräschen.
Det finns också annat som man kan göra på hemmaplan både inom utbildningssektorn med läroplaner och när det gäller värderingar som är knutna till kön och till kärnfamiljen. Man borde se över hur terminologin används inom läromedel. Inom hälso- och sjukvården är det fortfarande så att i det material, som ges från mödrarådgivningen till nya familjer som ska få barn, konsekvent talas om pappan. Där borde man byta ut pappan mot partner, då blir det mera öppet för flera modeller.
Här tror jag att det går att göra saker direkt på hemmaplan, bara viljan finns. Med tanke på den låga nativitet som vi har på Åland så borde det vara angeläget att vi alla verkar för att öka den, oberoende om föräldrarna är samkönade eller inte.
Jag tycker också att det är väldigt goda framsteg som görs inom den finländska lagstiftningen vad gäller adoption inom familjen. Fortfarande är det lite knöligt att få det att fungera i praktiken, eftersom det är enligt gammal modell, som är kopplad till vanlig adoption när mamman anmäler sitt barn för adoption. Det går inte för partnern i familjen att adoptera barnet omedelbars när barnet föds fast man ingår i ett registrerat partnerskap. Mamman har två månader som hon ska vänta på det här, ifall hon efter födseln inte är vid sina sinnens fulla bruk, har drabbats av någon psykos eller av efterföljande problematik. Det finns fortfarande kvar som en kvarleva av det gamla systemet som har följt med i den nya lagen kring adoption. Det visar lite hur svårt det ändå är att komma bort ifrån det här mera traditionella tänkandet kring familjen.
Pappaledighet i samkönade äktenskap träder ikraft den 1 september. Det är synd att de som blir föräldrar redan innan det inte kan komma i åtnjutande av det här. Eller kanske de kan det? Det beror på hur FPA väljer att tillämpa den nya lagen.
Jag tycker också det är mycket bra att landskapsregeringen ser till att föreningen Regnbågsfyren har resurser att jobba med de här frågorna. Jag tror att det är många, många människor i en tidigare generation som inte har vågat leva i det åländska samhället och vara öppen med sin sexuella läggning och därför har flyttat härifrån. Det är ju väldigt synd. Vi ska på alla sätt verka i den riktningen att vi får ett samhälle där man vågar vara precis den man är i alla bemärkelser.
Nästa steg i den här följetongen är att diskutera könsneutrala äktenskap. Den utvecklingen är aktuell i Sverige. Där är också kyrkan involverad så det kanske är svårare att komma fram där. Tack, herr talman.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag tyckte att det var ett bra anförande som ltl Gunell hade. Jag delar absolut alla ståndpunkter. För mig, som liberal, har det här varit fullständiga självklarheter hela tiden. Jag tror också att det finns ett arbete att göra på Åland. Det har varit svårt att vara homosexuell på Åland. Jag tror också, likt ltl Gunell, att det är många som har valt att flytta. Allt som vi kan göra för att öka kunskaperna är bra. Jag tror att det finns en hel del att göra inom skolvärlden. Det finns det absolut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
12 Sänkt åldersgräns för mammografiscreening
Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt.
Diskussion.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! De frisinnade kvinnorna har det här året gått in för att diskutera kvinnors hälsa. Det här var en av de tankar som väcktes till liv hos mig när jag hörde deras diskussioner. Till saken hör att det var något år sedan som en kvinnlig bekant till mig noterade att det fanns en viss skillnad mellan hur man ser på mammografi här på Åland och hur man ser på det i Sverige.
Detta gjorde att jag ville titta lite närmare på vad detta egentligen handlade om. Jag kom så småningom fram till att jag nog behövde skriva ihop till den här motionen.
Om jag har förstått saker och ting rätt så har vi på Åland idag en sådan situation att man från 50 år börjar med mammografiscreening. Orsaken till det är att det finns en rekommendation ifrån världshälsoorganisationen, WHO. Det finns också en rekommendation från EU kring de här frågorna. Grunden till att man har kommit fram till att man ska starta mellan 50 och 59 år bygger på att man har visat i olika reporter på att dödligheten i bröstcancer med detta kan sänkas med 35 procent.
WHO har också konstaterat att om man börjar redan vid 40 till 49 års ålder finns möjligheten att ytterligare sänka dödligheten är 20 procent.
Att hitta cancer hos kvinnor som är mellan 40 och 49 år, många i den åldern lever i ett familjeliv med barn kanske vilket gör att situationen för en allvarligt sjuk människa i det läget blir ännu värre. Jag vill med det säga att det inte är lättare att bli sjuk vid 50 år. Men det finns i alla fall ytterligare saker som gör att situationen blir ännu värre när man drabbas vid så pass unga år som 40 år.
Ser man då att man kan sänka dödligheten med 20 procent genom att införa mammografiscreening redan från den åldern så tycker jag att det är ett argument som är svårt att ignorera.
Jag har för egen del inte gått in och tittat desto mera på kostnaderna för detta, det måste jag ärligen säga. Jag har inte någon aning i det här läget om kostnaderna. Jag vill att man för detta vidare från landskapsregeringens sida. ÅHS styrelse får då titta på hur man ska ställa det här i prioritet till mycket annat. Jag är beredd på att det kan komma kritik som säger att det finns forskningsrapporter som visar att det här kanske inte är tillräckligt effektivt. Det är jag mycket väl medveten om. Tittar man på de rapporter som finns från världshälsoorganisationen så är det inte någon som har ifrågasatt möjligheten att sänka dödligheten. Däremot kan man ställa det i relation till den ekonomiska nyttan.
Jag känner att detta vore någonting som man kunde göra. I Sverige har man en rekommendation från Socialstyrelsen att det ska göras, vilket gör att de allra flesta landsting har valt att gå in för screeningen. Medan man i Finland har en rekommendation som är från 50 år. Den åldern har man valt att gå in för också här på Åland, om jag har förstått det hela rätt.
Med anledning av det här hoppas jag att social- och miljöutskottet kan se om detta inte vore en bra idé. Sedan skulle vi hemställa hos landskapsregeringen om att gå vidare med dessa frågor. Tack, herr talman.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Det är ett bra initiativ kanske. Det är svårt att veta. Det är som ltl Ehn säger att screeningen görs idag mellan 50 och 69 år på Åland och i Finland. När man började med screeningarna på Åland så gick man under en viss period ner i åldrarna till viss del. Men där kom strålskyddsinstitutet in och poängterade att det var större risk att göra screening ner i åldrarna därför att man kanske hittar vissa förändringar som inte är progressiva, s.k. icke progressiva. Man sade att strålning var en större risk än utveckling av cancer hos så pass unga människor. Det finns undersökningar åt båda håll. I många landsting i Sverige har man gått in för att ha det från 40 år, och på vissa ställen från 45 år. Jag har försökt att ta reda på kostnaderna för det här, men det är väldigt grovt. Jag kan återkomma.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag är som sagt medveten om att det finns olika forskningsrapporter som säger det ena och det andra. Jag försökte att sätta mig in i ämnet före jag skrev motionen. Jag kom ändå fram till att när det gäller Socialstyrelsen i Sverige så rekommenderar man att starta upp detta från 40 års ålder. Det har gjort att jag har tittat på de andra rapporterna också. Det är klart att man kan göra bedömning fram och tillbaka vad gäller för- och nackdelar med detta, som ltl Dahl säger. Totalt sett överväger det för mig att dödligheten, enligt WHO rapporten, skulle sänkas med 20 procent. Det är avgörande för mig. Det är trots allt människor i åldern 40 år till 50 år som vi pratar om. Hur många fall det handlar om har jag inte i huvudet här och nu. Jag tycker ändå att 20 procent är en så pass stor siffra att den är värd att ta på allvar och att därför skrida till verket när det gäller den här biten.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Det är klart att social- och miljöutskottet ska titta närmare på det här och ta reda på de risker och fördelar som det finns i det här. Kostnaderna är ganska höga men det kanske man måste väga mot vad det kan ge. Grovt uppskattat kostar det 150 000 euro vartannat år när man screenar. I Sverige görs den här screeningen lite oftare på yngre personer, var 18:e månad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik
Herr talman! Det är med mammografiscreening lika som med PSA screening för män att det är både på gott och ont. PSA har vi diskuterat här många gånger. Mammografi har inte varit på tapeten så ofta. Varför det är på gott och ont är ju för att om man börjar stråla unga kvinnorna i 40-års ålder så finns det en risk att man introducerar cancer. Jag tycker att man ska höra noga vad läkarvetenskapen säger. I Sverige förespråkar man det här, i USA förespråkar man det inte och Finlands strålskyddsinstitut har ju, som ltl Dahl sade redan, gått in för den äldre kategorin.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag anser att det är viktigt att social- och miljöutskottet sätter sig in djupare i detta än vad jag har hunnit göra vad gäller de rapporter som nu finns. Gör man en snabb genomtitt av dessa så ser man ganska snabbt att det finns för- och nackdelar. Jag tycker ändå för min del i det här skedet att jag har fått sådana texter där presenterade för mig att jag kom fram till det som jag skrev i motionen. Men det här måste naturligtvis utskottet titta närmare på.
Vad gäller huruvida detta kan kopplas till PSA proven, så har jag konstaterat att där verkar forskningsläget betydligt mera splittrat vad gäller för- och nackdelarna än den här sänkta åldern för mammografiundersökningen.
Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik
Herr talman! Inte är jag så säker på att det är så väldigt olika. Det här går ju att mäta väldigt bra. Man kan mäta hur mycket strålning man får vid en mammografiundersökning. Man kan inte mäta på vem det kan introducera cancer. Det här är vetenskap som vi inte ens politiskt ska diskutera. Det är ytterst viktigt att höra på den medicinska kunskapen före man går och ändrar något.
Jag är inte emot om det visar sig att det inte är fel. Jag vill bara lyfta upp den här aspekten.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Man ska naturligtvis lyssna på expertisen. Sist och slutligen krävs det ett politiskt beslut för att välja vad man ska gå in för. Eftersom vetenskapen, som i så många andra fall, har divigerande åsikter så krävs det till slut att man sätter ner foten på ett eller annat sätt. Från min sida är detta ett sätt att försöka sätta ner foten. Jag tror på det som man har gått in för efter en undersökning hos WHO, att man kan sänka bröstcancer ytterligare med 20 procent. Det har gett mig en stark tro på att det här är rätt steg att ta. Jag har naturligtvis respekt för den behandling som nu ska göras av social- och miljöutskottet. Jag förutsätter naturligtvis att man fördjupar sig i de här frågorna också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt och jättebra att lagtinget och ÅHS styrelse håller sig ajour med vad som händer ute på fältet. Jag delar de tidigare talare som har sagt att det är viktigt att det finns vetenskaplig grund för åtgärderna man gör. Lite ödets ironi är det att det i dagens Hufvudstadsblad finns en rubrik som säger: ”Mammografi lönar sig inte”. Det är en viktig fråga att reda ut. Som ltl Eklöw sade, som är sakkunnig, så är det strålskyddsinstitutet som har det sista ordet i den här frågan också.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag är medveten om vad som står i Huvudstadsbladet idag. Jag noterade det redan i morse här på nätet. Det var rätt intressant. Man kan ändå konstatera att frågan är väldigt aktuell. Det blir alltid en knepig situation när man hamnar i att det vetenskapliga fältet har olika åsikter. Det skulle kunna vara lätt om vi kunde överlämna det experterna att fatta beslut om. När experterna inte är ense så blir det svårt att veta vilken väg vi ska vandra. Därför tror jag att det är mer viktigt nu att vi åtminstone lyfter upp den här frågan till diskussion och då kan ta ett slutligt avgörande. Med den kunskapen jag har i dagsläget har jag kommit fram till det som står i motionen. Jag har respekt för om man kommer fram till andra saker. Vi får väl se vad utskottsbehandlingen ger. Jag hoppas att man ska hitta en väg framåt. Utgångspunkten är inte att man med våld måste göra screeningen utan det är naturligtvis att vi ska få sänkt dödlighet vad gäller bröstcancer.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Herr talman! Jag vill ge mitt stöd till det här initiativet. Det är bra att vi kan föra en debatt här. Egentligen borde det primära ansvaret för den här typen av utvecklingsfrågor ligga på ÅHS. Så att man inte behöver lyfta dessa frågor på en så här pass hög politisk nivå. Det borde ju vara i ÅHS lednings intresse att alltid följa med utvecklingen, försöka förbättra och möjliggöra att erbjuda den här typen av service. Sedan kommer alltid frågan att det kostar mera och man vill ha mera budgetmedel. Där finns alltid en balansgång. Man måste också våga ta bort verksamheter som kanske inte för dagen är så aktuella mera men som man av tradition har erbjudit, för att istället kunna införa nya och kanske mer efterfrågad service. Det här är alltid ett dilemma också för ledningen inom ÅHS att hinna sätta sig in i de olika utvecklingsfrågorna och visa att den här möjligheten finns budgetmässigt.
Jag tycker att det är ett bra initiativ. Ju tidigare man upptäcker sjukdomen ju större möjlighet har man att klara av det.
En sak som vi inte har diskuterat här idag är informationen om självundersökning. Jag tror att det kanske har kommit lite på sidan om. Man är mycket inne för det tekniska men det finns också möjligheter för kvinnor att själva undersöka sig. Det ska man inte på något sätt ringakta. Det är många som har upptäckt sin bröstcancer tidigt genom det. Där har också cancerföreningen en väldigt viktig roll.
En sak som jag inte ville ta upp under en replikväxling, och därför begärde ordet, är att man borde också börja titta på möjligheten för prostata screening. Vi har haft den debatten många gånger. Det finns argument för och emot. Vi ser att det är den sjukdom som är störst bland män och som också ökar mest. Det är väldigt svårt för många män att genomlida både operation och strålbehandling. På det sättet borde man också titta på det. Nu finns det inte underlag för utskottet att göra det. Men det kanske är någonting för ÅHS att ta tag i. Jag tycker att den möjligheten borde kunna erbjudas, tack.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vtm Gun-Mari Lindholm lägger huvudet på spiken, när hon säger att grunden för motionen är att skapa den tidiga upptäckten. Det är huvudsyftet, vilket kunde ha framkommit lite bättre i själva motionen. Men det är just det som är utgångspunkten. Tittar man i WHO rapporten och den rekommendation som EU har gett senare är det just detta med tidig upptäckt som är utgångspunkten för att man ger vissa rekommendationer.
Jag tycker också att det är bra att man nämner detta med självundersökning. Det är också någonting som kommer fram i de här rapporterna och det har också en väldigt viktig funktion.
Sedan tänkte jag, herr talman, ta mig friheten att säga att kopplingen till PSA finns där. Man kan ta likheter eller skillnader i det här angående hur man ska göra med de här sakerna. Den korta undersökning jag gjorde kunde jag konstatera, när det gäller PSA, att forskningsfältet är betydligt mera splittrad än vad gäller mammografiundersökningar. Därför nämnde jag inte det i den här motionen heller.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag värderar det här initiativet väldigt högt som ltl Johan Ehn har tagit. Jag tror också att det stöter på väldigt positiv feedback ute i samhället. Därför hoppas jag att utskottet, även om det är en motion som kommer från oppositionen, tar detta till sig. Vi vet att den här sjukdomen berör väldigt många människor.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Kort bara om mammografi och stickspåret med självundersökning. Det var ett väldigt bra påpekande av vtm Lindholm. Man koncentrerar sig på det tekniska, vaccinationer och allting och glömmer bort hela den här biten som man kan göra själv. Det finns massor när det gäller hälsan som man kan göra själv. Man glömmer ofta bort det. Det är en viktig, viktig kunskap som man inte får glömma. Det måste komma först i hela det här. Sedan kompletterar man med teknik och vaccinationer.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag har den uppfattningen att min generation och äldre har fått den informationen och blivit itutad att det är väldigt bra att göra den här självundersökningen. Jag har i alla fall den uppfattningen att unga kvinnor idag, kanske 15-20 år och upp till min ålder, inte har samma information. Jag vet inte varför man inte har det. Eller har jag fel uppfattning?
Särskilt i Sverige har man haft kampanjer om det här. Jag är medlem och viceordförande i cancerföreningen. Jag ska verkligen ta den här debatten med mig dit. Där kan också cancerföreningen göra mera vad gäller den informationen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik
Herr talman! Det är intressant att vtm Lindholm tar upp från vilket håll initiativet kommer, från lagtinget eller ledningen. Jag tror att om initiativet kommer från politiskt håll så måste vi också se till att pengarna finns. Då är säkert ledningen väldigt glad.
Jag anser att det är helt moraliskt otänkbart att vi kommer med förslag på en dyr åtgärd, nu talar jag inte om det här specifika ärendet, om vi sedan inte anvisar pengar.
Men det gäller ju inte bara ledningen vi har en mycket sakkunnig läkarkår som kan komma med förslag från fältet också. Det behöver inte alltid bara vara ledningen som gör det.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Nej, jag väljer också ibland. Jag ska just ett tala om en av mina motioner som jag har lyft i ÅHS styrelse och jag kommer också att lyfta den här. Jag skulle vilja att initiativen skulle komma underifrån. Sedan är det så att man alltid måste föra in pengar. Jag vill inte riktigt haka på den diskussionen. Om man ska föra in någonting nytt så kanske man måste tänka annorlunda, tänka nytt. Vad kan vi strukturera om så att vi får pengar till att införa nya metoder, nya undersökningar och nya verksamheter? Det här är ett dilemma som vi politiker i ÅHS styrelse brottas med. Man har alltid tänkt att om det är någonting nytt då måste man också föra in nya pengar. Vi har inte möjlighet att diskutera på det sättet längre. Vi måste tänka annorlunda och prioritera på ett annat sätt.
Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik
Herr talman! Om vi då politiskt, utanför ledningens medverkan, kommer med förändringar till verksamheter så tycker jag att det är vår sak att säga vad som ska tas bort, om vi inte specifikt ge extra medel för det som inför.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Till den delen kan jag hålla med. Alternativt kan vi säga hur vi prioriterar annorlunda. Det behöver inte vara nya, fräscha pengar man sätter in. Man kan istället visa på en annan väg och en annan prioritering.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag begärde replik, men kanske det hade varit lämpligare att ge repliken till ltl Johan Ehn som står bakom motionen. Jag passar på att göra det nu istället som ordförande i social- och miljöutskottet.
Vi har fördjupat oss i cancerfrågorna och gjort utredningar och haft hörande där. Det är ganska svårt politiskt att komma med någonting annat än ett ställningstagande, att landskapsregeringen bör utreda bättre. De bör titta närmare på de här frågorna. Att konkret säga att det här är rätt och det här ska man göra är ganska svårt egentligen. Om man förväntar sig det ifrån utskottets sida så tror jag inte att vi kommer att komma med någonting sådant.
En viktig sak som man bör lyfta in i är ett meddelande som kom ifrån kommissionen om åtgärder mot cancer i ett europeiskt partnerskap. Det är ett dokument, som togs under sommaren 2009, som vi har fördjupat oss i, p.g.a. att vi fördjupade oss i EU-frågor i utskotten. Det som man inte pratar om här på Åland när man pratar om cancer, men som är det centrala är att det uppskattningsvis skulle gå att förebygga en tredjedel av alla cancerfall genom att minska eller undvika riskfaktorer som hög alkoholkonsumtion, rökning, övervikt, lågt intag av frukt och grönsaker och låg fysisk aktivitet.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Tack talman! Till det sistnämnda så tror jag att vi alla vet exempel på sådana personer som ätit ekologiskt, aldrig har rökt och aldrig har supit i någon större utsträckning och ändå har de fått cancer. Jag tror jag att de flesta av oss ändå känner personer som har drabbats ändå.
Att säga att man inte kan göra någonting annat ifrån utskottet sida, det kanske man inte kan, men man kan förstås ta fram hänvisningar till olika faktauppgifter, man kan säga vad WHO säger osv. Sist och slutligen blir det ändå så att utskottet säger någonting till landskapsregeringen, som säger någonting till ÅHS styrelse. Så är det ÅHS styrelse som ändå kommer att hantera det i sista hand.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! När man pratar om vilken kost man äter, hur man dricker och sköter sin hälsa så pratade jag om att en tredjedel av fallen kan man bli av med. Jag sade inte att man friskskriver sig ifrån cancer. Det här är någonting som man behöver ta till sig. Man tycker att man har mycket cancer på Åland, man skyller på Tjernobyl och man skyller på mycket annat. Det kanske finns en förklaring här. Kanske hälften av cancerfallen på Åland beror på hur vi äter, dricker och hur mycket vi röker.
För övrigt vill jag påpeka att vi tar utskottsarbetet på allvar. Vi har jobbat och fördjupat oss väldigt mycket i de här cancerfrågorna och vi har kommit med utlåtande. Vi kan inte peka med hela handen, utan det blir generella saker. Det är viktigt och angeläget att landskapsregeringen fördjupar sig i det här och reder ut de här sakerna närmare. Det är kanske så långt vi kan komma.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! I alla sammanhang är det väldigt viktigt att man håller en livsstil. Att man äter rätt, att man motionerar, att man sover, att man tänker positiva tankar och har ett stort socialt nätverk för att uppleva hälsa. Men de som drabbas av någon form av sjukdom måste vi ha en beredskap för att klara av deras sjukdom.
Det är väl här som det här initiativet kommer, om man lyfter det på en politisk nivå så visar man på en intention och en vision om hur man skulle vilja åtgärda människors sjukdomar. Jag tycker att det är lovvärt att man gör det. Man kanske kan diskutera om det är på rätt eller fel nivå. Men det visar att man har tagit den här frågan till sig, man har blivit berörd av olika människor som har upplevt det här, och man för det hit till lagtinget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Det var inte min mening att förlänga den här debatten ytterligare nu. Jag tycker att vi har belyst den här frågan från ganska många håll.
Den replik som social- och miljöutskottets ordförande gav här så kan man konstatera, om man läser vad vi skriver i klämmen, att vi inte kräver att utskottet ska ta ställning till att det absolut ska göras. Det finns ett ord där som är ganska viktigt att komma ihåg, som torde göra det lite lättare för utskottet att behandla det här. Det är ordet ”överväga”. Det ska man komma ihåg när man behandlar det här ärendet vidare. Det här handlar om att överväga. Jag har mycket stor respekt för att man behöver titta på de senaste rönen som finns i de här frågorna och den vägen fatta beslutet. Jag vill bara poängtera att motionen inte utgår från att vi med diktat från lagtinget ska få igenom det här. Man ska överväga de här frågorna. Tack, herr talman.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag måste medge att jag var lite otydlig där. Det som jag ville framhålla och som är väsentligt just med den här typen av motioner är att de fyller en stor funktion redan i presentationen här i salen. Det finns ledamöter från ÅHS styrelse som sitter här och landskapsregeringen är närvarande. Därför tror jag att man har öppnat dörrar, det har en bra effekt här. Naturligtvis kommer vi i social- och miljöutskottet att titta på de här cancermotionerna, för det är angeläget. Vi prioriterar det ganska mycket och tycker att det är en viktig fråga. Jag tycker att det är en bra motion och jag ställer mig helt och hållet bakom den. Vi är överens om att en stor del av effekten har man fått fram genom presentationen och det positiva bemötande här i salen. Sedan vill jag tillägga ytterligare att det finns andra saker att göra än det rent medicinska.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Det känns tryggt att höra att utskottets ordförande och jag har samma åsikter i den här frågan. Det bådar också gott att en av undertecknarna, Roger Jansson också finns i utskottet. Det bådar gott för att den här motionen kommer att behandlas på ett mycket bra sätt i social- och miljöutskottet.
Jag ska också vara ödmjuk och säga att just den utvidgning som ltl Åke Mattsson gör i det här ärendet, att det också finns andra saker att göra, är ytterst väsentligt. Det är viktigt att också fokusera på den här biten, för det har visat sig i vissa rapporter att ha en väldigt stor effekt. Det är självklart att det finns många andra insatser som man kan göra. Allt ifrån det som vtm Gun-Mari Lindholm var inne på med information om självundersökning till det som ltl Åke Mattsson nu säger att man ska titta på livsstilen som helhet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet
Remiss
13 Allmän vaccinering mot kondylom
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 33/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag har ombetts av huvudmotionären och hennes lagtingsgrupp att föreslå en bordläggning till den 9 april, vilket jag härmed framför som förslag.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Av samma orsak understöder jag förslaget om bordläggning och bordläggningstid.
Talmannen
Under diskussionen har det uppkommit förslag om bordläggning av ärendet till den 9 april. Ärendet bordläggs till den 9 april 20010.
Remiss
14 Fosterdiagnostik
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 24/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt.
Diskussion.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Det här är en annan familjepolitisk motion som vi har ställt ifrån obunden samlings sida. Jag vill inledningsvis säga att det här ärendet har jag också initierat i ÅHS styrelse för ett par månader sedan. Jag väntade att ärendet skulle komma upp på föredragningslistan i någon form, men ärendet kom inte kommit upp. Därav skrev jag den här motionen. Men efter att motionen lämnades in har ärendet kommit upp på föredragningslistan. Vi har senaste fredag hanterat den här frågan som ett ärende i ÅHS styrelse. Vi har fått ny personal till ÅHS, vi har fått en ny chefsläkare, Peter Rask som med raska steg kunde ta sig an den här frågan. Han har gjort ett föredömligt god föredragning av detta ärende. När vi gick igenom ärendet i ÅHS styrelse upplevde jag att det fanns en positiv anda vad beträffar den här frågan.
Jag har funderat på om jag skulle dra tillbaka den här motionen. Jag upplever att den här processen har påbörjats inom ÅHS. Men jag har inte sett att den har kommit i mål. Därför ligger motionen kvar. Vi får se hur ärendet kommer att hantera framledes och på vilket sätt man hanterar det.
Den här motionen är lite liknande som den tidigare motionen om mammografi som vi nyligen diskuterade. Jag ville också föra det här upp på en annan nivå eftersom jag då inte fick feedback, men det har vi alltså fått nu.
Vi fick en väldigt god presentation i det här ärendet av nuvarande chefsläkaren. Han började sin presentation med hur viktig informationen är vad beträffar fosterdiagnostiken.
För er som inte är så väldigt insatt i det så vill jag berätta att det är frågan om att man i ett tidigt skede under graviditeten kan ta reda på om det finns någon form av avvikelse och om det finns någon form av utvecklingsstörning. Det är det som man vill få fram med den här undersökningen. Det här måste man göra väldigt tidigt i graviditeten, helst mellan vecka 9-14. Det är många som då ännu inte har varit till mödrarådgivningen eller träffat någon personal. Redan när man ringer och berättar att man är gravid och vill bestämma en tid för att komma till den första träffen med hälsovårdaren på mödrarådgivningen så borde man få någon information. Där är första svårigheten. Man måste veta vad man informerar om och redan där bereda föräldrarna på eventuella avvikelser och vad det i så fall har för betydelse för den fortsatta graviditeten.
Det finns olika metoder för det här. Det finns avancerat ultraljud där man kan titta på nackupplösningen, avviker den med olika mått så kan man enligt en sannolikhetsteori säga att risken finns för en utvecklingsstörningen. Det här man göra enskilt och man kan också göra det tillsammans med ett blodprov. Då används den s.k. KUB testen mest. Ultraljudet och blodprovet, som tillsammans bildar KUB testet, är en lagstadgad möjlighet i Finland idag. Blivande föräldrar har möjlighet enligt lag att göra det här testet.
Sverige har inte lagstiftning på det här området, men man erbjuder föräldrar den här möjligheten. Testet är smärtfri, om man nu inte tycker att det är så väldigt smärtsamt att ta ett blodprov. Testet är inte hundraprocentigt säkert. Man kan inte med säkerhet säga att det väntade barnet inte har någon form av utvecklingsstörning t.ex. i form av Downs syndrom.
Det absolut säkra är att göra en fostervattenpunktion, men det testet i sig kan göra att man får ett missfall. Om man perforerar fostervattenhinnorna kan man få ett missfall. Det är ungefär en procent av graviditeterna som genomgår en fostervattenpunktion som slutar på det sättet. Det är inte heller helt riskfritt.
Det är både en ekonomisk och en etisk fråga. Den etiska frågan tänker jag inte beröra här. Jag tycker att det är upp till föräldrarna som väntar barnet att göra den bedömningen. Det är inte heller alla som blir erbjudna undersökningen som ändå genomför en sådan här undersökning. Man vet att det är max 70 procent, i de länder som erbjuder den här möjligheten, som ändå genomför undersökningen.
De graviditeter vi har idag på Åland, under 300 graviditeter, är i lägsta laget om man säger att 70 procent av dem skulle genomgå den här undersökningen. Antalet är för litet för att kunna upprätthålla kompetensen. Frågan är om man ska ha det i egen regi, ska man köpa upp den här verksamheten utifrån, eller hur ska man göra? Det är många frågor runt detta.
Idag är det redan många föräldrar på Åland, som genom vänner och bekanta och genom information som man söker på nätet, känner till att man har den här möjligheten. De far själva och bekostar den här undersökningen utanför Åland. Man söker sig till Sverige eller Finland. KUB testet kostar ungefär mellan 100-200 euro att göra.
Saken är den att alla inte har fått den informationen att den här möjligheten finns. Då blir det inte en likvärdig information eller en likvärdig möjlighet för blivande föräldrar. Det är mest det som jag är ute efter. Man måste få informationen och man måste sedan kunna ta ställning till det själv som blivande föräldrar.
Men detta är alltså på gång. Det ska tas fram på tjänstemannanivå med ledning av den nuvarande chefläkaren. Vi får processa det här vidare i ÅHS.
Vi vet att det förmodligen kommer att bli dyrare. Men som jag också sade i ett tidigare ärende här; om man ska föra in ny verksamhet så måste man också vara beredd att titta på de strukturer och verksamheter vi har idag. Är det någonting som vi kan ändra på för att göra det möjligt att införa det här? Vi vet att föräldrar idag anser att det är viktigt att få tidig information om att den här möjligheten finns. Sedan kan man själv avgöra om man vill göra det eller inte. Men man måste få informationen. Jag tycker att den som vill ska få möjligheten till det genom ÅHS. Om vi sedan inte har det i vår egen regi, utan vi köper tjänsten av någon som kan upprätthålla den kompetensen, så det är en sak som jag hoppas att få svar på.
Jag hoppas att det här ska gå igenom. Det är ett erbjudande som man erbjuder både öster och väster om oss. Vi ska inte i det här avseendet ha det sämre på Åland, tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag kan som medlem i ÅHS styrelse bekräfta att vi fick en alldeles utomordentlig inledande beredning av det här ärendet. På Åland kan vi idag ta fostervattenproven med en risk på en promille till spontan abortering som följer av det. Vi kan inte göra avancerade ultraljudsundersökningar. Vi har inte apparaturer och inte heller kunskapen. Dessutom visar det sig att det fordrar, som vtm Lindholm sade, en kritisk massa för att klara av det här.
Vad som framgick av den inledande informationen är att informationen är A och O. Informationen är väldigt svår och fodrar en väldig sakkunskap ifrån dem som ger den. Där tror jag ännu inte att vi har den kunskapen inom ÅHS, men den kunskapen kan vi säkert förvärva. Jag upplever att utskottet väl kan invänta slutbehandlingen från ÅHS före man tar den här motionen till behandling.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är helt riktig slutledning som ltl Roger Jansson ,också utskottsmedlem i social- och miljöutskottet, har dragit vad beträffar det här ärendet. Den här frågan har varit levande inom ÅHS redan innan jag tog initiativet. De olika yrkesgrupperna har inte kunnat tala med varandra i den här frågan. Jag hoppas att man har frågan vilande där. Om det är så att det inte leder någon vart och frågan stöter på patrull inom ÅHS så kan man damma av frågan i utskottet och säga någonting ifrån utskottets sida, och det tror jag att man också gör.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Den här frågan initierades av vtm talman Lindholm redan i ÅHS styrelse. Jag blev lite förvånad att det kom en motion om det men eftersom motionen tydligen var lagd innan vi fick någon redogörelse i ÅHS styrelse. Jag misstänker att frågan har väntat lite p.g.a. att man var utan chefsläkare som kunde ta tag i frågan. Jag tycker att vi nu har en kompetent chefläkare. Den initiala utredningen som han presenterade tycker jag att var jättebra. Men sedan har vi mycket svåra frågor här, dels etiska frågor och sedan informationen. Det faller sist och slutligen på föräldrarnas avgörande. Det tror jag att kommer att upplevas som väldigt svårt. Samtidigt har vi problem med att underhålla kompetensen.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Väljer man att se väldigt mycket svårigheter, och det gäller alla ärenden, så då kanske det är lättast att man tänker att vi lägger ner för det här går inte. Det här går att genomföra på andra ställen. Jag tror att vi är lika fiffiga som andra, t o m fiffigare ibland det har historien gett vid handen. Det gäller att man ger kompetens till personalen när det gäller informationen. De etiska frågorna är väldigt mycket som den rådande värdegrunden i samhället i övrigt. Jag tror att vi har influenser både från Sverige och från Finland där man också kan hantera de här frågorna. Sedan är det sist och slutligen upp till föräldrarna att ta beslutet. Det har visat sig att de flesta ändå väljer att föda även om det är ett barn med Downs syndrom.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag menade inte att bara se svårigheter, om jag uttryckte mig lite på det sättet. Så var inte tanken. Jag tycker att vi ska utreda det här väldigt noga innan man tar beslut om hur det sist och slutligen ska bli. Ärendet ligger ju redan på ÅHS bord. Jag tror att det kommer att utredas väldigt noga. Det ska vi göra innan vi inför någonting nytt. Det här innebär ju också nya kostnader, då måste vi tänka om, som vtm Lindholm säger.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag vill åtminstone att man ska se möjligheterna i det här ärendet, precis som i många andra ärenden som vi diskuterar i den här salen och i många andra sammanhang. Man har ett mål, vi ska hitta den rätta vägen att nå dit. Det tror jag också att ltl Dahl ser i den här frågan. Jag tror att vi också kommer att hitta vägen till målet i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 29 mars 2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.17).