PLENUM den 25 september 2006 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Peter Grönlund, ltl Anders Englund, ltl Henrik Lagerberg, ltl Göte Winé och ltl Ronald Boman).

25 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Anders Englund på grund av studieresa till Åbolands skärgård, ltl Göte Winé på grund av uppdrag för ÅHS:s styrelse. Följande ledamöter anhåller om ledighet på grund av privata angelägenheter: ltl Ronald Boman ltl Peter Grönlund och ltl Henrik Lagerberg. Beviljas.

 

 

 

Lagutskottets betänkande nr 12/2005-2006 om godkännande av protokollet med Amerikas förenta stater om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen. (RP 7/2005-2006).

 

Först tillåts allmän diskussion, därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till Lagens ikraftträdande i landskapet Åland. Ärendets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 13/2005-2006 om godkännande av avtalet med Azerbaidzhan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om  ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 8/2005-2006).

 

Först tillåts allmän diskussion, därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till Lagens ikraftträdande i landskapet Åland. Ärendets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 14/2005-2006 om godkännande av avtalet med Marocko för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 9/2005-2006).

 

Först tillåts allmän diskussion, därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling gett sitt bifall till Lagens ikraftträdande i landskapet Åland. Ärendets tredje behandling är avslutad

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 4:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 7/2005-2006 om förbud mot saluförande av snus och förbud mot tobaksrökning i restauranger. (FR 22/2005-2006).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget.  Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.  Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveirngen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras ärende nr 5:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Katrin Sjögrens enkla fråga om kurser i svenska för inflyttade. (EF 18/2005-2006).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Möjligheten att lära sig svenska är en av grundbultarna för integrationen på Åland. Efterfrågan på kurser i svenska är stor och utbudet alldeles för litet. Dagens situation är oacceptabel.

Enligt lagen skall kursplatser ges i första hand till arbetslösa.

De som redan har arbete blir satta i en sämre position.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

Hur tänker landskapsregeringen säkerställa att de inflyttade som vill lära sig svenska får göra det?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Det är en mycket aktuell och relevant fråga som ltl Katrin Sjögren ställer och jag vill gärna svara på den i två perspektiv: det korta perspektivet vad vi kan åstadkomma redan denna höst och sedan det långa perspektivet hur vi avser hantera frågan längre fram.

 

Eftersom Åland på senare år haft en ökad inflyttning, bl.a. av många människor med annat modersmål än svenska har behovet av kurser i svenska ökat också. Det är viktigt att vi från samhällets sida kan erbjuda kurser eftersom vi också kräver att människor skall kunna svenska för att starta företag osv. Med tanke på vårt gynnsamma sysselsättningsläge är det angeläget att få in fler människor på arbetsmarknaden och då är det grundläggande att man kan språket. Ur den enskilda individens synpunkt skapar det förstås också en bättre trivsel och samhörighet om man kan kommunicera och friare röra sig i samhället.

 

Landskapsregeringen budgeterade 2006 under momentet Sysselsättningsfrämjande utbildning 215.000 euro och av dem har 180.000 euro använts för kurser i svenska på Medis. I höstas var det 34 personer som anmälde sig till dessa två kurser som erbjöds och 24 antogs. De som antogs prioriterades av arbetsförmedlingen enligt de principer som anges i lagen om sysselsättningsfrämjande utbildning; då prioriteras i första hand arbetslösa och personer med hot om arbetslöshet, i andra hand personer i behov av utbildning för att upprätthålla yrkesskicklighet och i tredje hand personer som vill övergå från ett yrke där det råder arbetskraftsbrist.

 

De två kurser som Medis erbjuder är en nybörjarkurs och en lätt fortsättningskurs. Medis har i november beredskap att starta en tredje kurs och i enlighet med den bör man tolka regelverket något annorlunda så att den också kan omfatta personer som är i arbete. Det är landskapsregeringens avsikt att göra så. Min förhoppning är alltså att de människor som i dag står i kö till kurser i svenska, alltså både Carmelo från Italien och Anica från Serbien skall kunna gå på kurs fr.o.m. 1 november.

 

I det längre perspektivet kan man säga att landskapsregeringens mål är att alla som vill bo, leva och integreras i det åländska samhället skall beredas möjligheten att få grundläggande kunskaper i svenska. Landskapsregeringen har i år för första gången börjat tala på allvar om en integrationspolitik. Vi har tillsatt en intern arbetsgrupp med representanter från utbildning och arbetsmarknad som nu ser över de mest aktuella frågeställningarna för Ålands del: Hur skall vi gå tillväga för att skapa ett gynnsamt klimat för integration av medborgare från i huvudsak icke-nordiska länder och vilka åtgärder behövs för att förbättra förutsättningarna för inflyttade så att de på bästa möjliga sätt kan integreras i vårt samhälle?

 

Det här är inte en alldeles enkel fråga, men det finns erfarenheter att hämta från våra grannländer.

 

Behoven är som vi ser stora men inte alldeles homogena. Vi talar om 50-60 olika språkgrupper, det är allt från analfabeter till personer med goda kunskaper i svenska det är många kulturella skillnader det är människor som både har arbete och är utanför arbetsmarknaden.

 

I budgeten för 2006 finns också ett moment för Integration och mångkulturellt främjande för fortbildning och projekt inom grundskola och gymnasialstadiet och även härifrån finns det alltså medel att använda för extra behov av stödundervisning i svenska för dem med annat modersmål.

 

Vi har även planer på att utveckla integrationslinjer på folkhögskolan, och då en integration både i språkligt och samhälleligt perspektiv.

 

Även den nya lagen om kommunal rösträtt ser vi som en del av dessa integrationssträvanden.

 

För att komma vidare i att forma målen för en integrationspolitik för Åland planerar landskapsregeringen ett seminarium kring detta i höst. Det kunde bli startskottet för en bredare samhällsdiskussion om detta tema. Det innefattar förutom landskapet och de olika myndigheterna även kommunerna och olika frivilligorganisationer.

 

Det vi behöver få fram är en strategi också för språkundervisningen. Hurudan skall den vara för att bemöta behoven? Den behöver vara flexibel både i nivåer och att den skall kunna vara anpassad till att människor kan gå på kurs kanske en dag i veckan och jobba fyra dagar eller på kvällstid eller t.o.m. helgkurser, så att man anpassar det här till olika kunskapsnivåer och på olika arbets- och livssituationer.

 

Vi kan också konstatera att integrationsfrågan löper genom nästan alla våra avdelningar; det gäller allt från demokrati, social- och hälsovård, utbildning, kultur, arbetsmarknad också näringsliv. Det är alltså viktigt att vi utarbetar en strategi på en bred grund.

 

Det är också ett mål att se över behovet av lagstiftning.

 

Ett annat angeläget ämne i den här diskussionen är en validering av realkompetens, någonting som vi är eftersatt på Åland i dag och som vi också behöver ta fram och skapa redskap för.

 

Landskapsregeringen strävar alltså till att säkerställa att det finns tillräckliga resurser i form av pengar, kursarrangörer och flexibilitet i utformningen av kurserna så att det finns olika alternativ både vad gäller tid och pedagogisk utformning. Just som bäst diskuterar vi nivåerna inför nästa års budget och vi är beredda på att föreslå för lagtinget en viss ökning.

 

Jag hoppas att ltl Katrin Sjögren har fått frågan tillräckligt belyst.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Tack för svaret utbildningsansvariga Gunell. Jag kan konstatera att det samstämmer en hel del med liberalernas linje i den här frågan; för liberalerna är integration ytterst viktigt och att de inflyttade känner sig som en del av det åländska samhället. Liberalerna har också i sitt utbildningspolitiska program talat om vikten av validering. Men skalar man bort allt det här, som jag tror att det finns en bred enighet om, så kvarstår det faktum att de som vill lära sig svenska faktiskt inte får göra det i dag, och det är ett allvarligt problem. Det finns tre aspekter som man bör beakta i den här frågan. Förutom att modernisera lagstiftningen, som ju pekar på den sysselsättningsfrämjande utbildning; man måste frångå den principen och ta med andra inflyttade också i den här viktiga processen. I fråga om resurserna tror jag att man kunde ha ett samarbete. Det är inte sagt att det är Medis som behöver ha alla kurser, man kan också ha ett samarbete med öppna högskolan och så nivåerna. Som utbildningsansvariga påpekade finns det allt från kvotflyktingar till dem som träffar en åländsk partner och till dem som blir handplockade av det åländska näringslivet. Där finns det ett otroligt spann mellan behoven i svenska undervisningen, allt från dem som t.ex. är i princip analfabeter till dem som har en hög akademisk examen och som absolut vill ha möjligheter att läsa avancerad svenska.

 

Detta är alltså en stor och mångfasetterad fråga. Jag hoppas att landskapsregeringen tar den på allvar.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Jag tyckte att jag gav uttryck för det att jag också anser att det här är en utmaning, men givetvis en utmaning vi skall anta. Jag tyckte också jag svarade på ltl Katrin Sjögrens frågor, som då gäller de hinder som finns i dag, nämligen i regelverken och i resurserna. Även där sade jag ja på både; vi är villiga att se över regelverket redan till novemberkursen och vi är villiga att se över resurserna i årets budget.

 

TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtinget sammankommer nästa gång onsdagen den 1 november 2006 kl. 12.00 till plenum för val av presidium. Öppningen av arbetsåret 2006-2007 hålls samma dag på tid som landshövdingen tillkännager. Presidiet kan dock sammankalla lagtinget därförinnan om detta konstateras vara oundgängligt.

Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.22).