Plenum den 26 mars 2014 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Bordläggning. 1

    1    Ändrad kemikalielagstiftning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

    Andra behandling. 1

    2    Validering i gymnasieskolor

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2013-2014)

    Andra behandling. 2

    3    Godkännande av konventionen och ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 5/2013-2014)

    Första behandling. 2

    4    Godkännande av frihandelsavtalet mellan EU och Republiken Korea

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 6/2013-2014)

    Enda behandling. 3

    5    Justering av basbelopp

    Landskapsregeringens svar (S 1/2013-2014-s)

    Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2013-2014)

    Plenum slutar 55

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamöterna Petri Carlsson och Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

    Bordläggning

    1        Ändrad kemikalielagstiftning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

    Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 31.03.2014. Godkänt.

    Andra behandling

    2        Validering i gymnasieskolor

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2013-2014)

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    3        Godkännande av konventionen och ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 5/2013-2014)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    4        Godkännande av frihandelsavtalet mellan EU och Republiken Korea

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 6/2013-2014)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! I takt med att kommunikationerna förbättras, världen krymper och handeln bedrivs internationellt ställer det nya och hårdare krav på lagstiftning och avtal. Det är det värt eftersom handel är bra för såväl demokrati som rättvisa i det att det skapar arbetstillfällen.

    Sedan en tid tillbaka har ett frihandelsavtal upprättats mellan EU och republiken Korea, men för att det även ska gälla på Åland och passa in i vår särställning i unionen krävs detta lagtings bifall vilket efterfrågats av republikens president. Landskapsregeringen har i ett yttrande över den framställningen konstaterat att avtalet är förenligt med de så kallade WTO-bestämmelserna i det allmänna tull- och handelsavtalet.

    Från finans- och näringsutskottets sida noterar vi att i avtalets handelspolitiska avsnitt ingår de bestämmelser som har beröringspunkter med protokoll nummer två om Åland i bilagan till fördraget om Finlands anslutning till EU.

    En del av dessa bestämmelser hör till EU:s exklusiva behörighet varför det har beaktats redan i förhandlingarna om avtalsbestämmelserna i fråga. I de särskilda åtagandena om tjänster och etableringar ingår ett undantag som rör Ålands rätt utifrån hembygdsrätten att begränsa tillhandahållandet av tjänster inom sitt territorium.

     

    Utskottet noterar att landskapsregeringen konstaterar att avtalet, med beaktande av de förbehåll som gjorts för Åland inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.

    Med anledning av detta är det ett enigt utskott som föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar frihandelsavtalet faller inom landskapets behörighet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Enda behandling

    5        Justering av basbelopp

    Landskapsregeringens svar (S 1/2013-2014-s)

    Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2013-2014)

    Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

    Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

    Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

    Diskussion.

    Lagtingsledamoten Mats Perämaa får först läsa upp klämmen.

    Ltl Mats Perämaa

    Tack, fru talman! Frågan lyder alltså i spörsmålet: Avser landskapsregeringen rätta till sitt misstag och vidta åtgärder för att bibehålla kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna i enlighet med landskapslagen 1993:70 om landskapsandelar till kommunerna?

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! Ärade ledamöter. Man kunde göra den här debatten väldigt snabb och svara ja. Vi kommer att rätta det misstag som vi gjorde under hösten, d.v.s. det miss att vi gjorde ett procedur fel när vi inte använde den av ÅSUB gjorda uppföljningen av landskapsreformen 2008 som underlag för de förhandlingar som vi hade med kommunerna på Åland, både Mariehamns Stad och Ålands Kommunförbund. Så den processen har vi igångsatt och vi kommer att ha inom cirka 2 veckor formella samråd med både Mariehamn och Kommunförbundet. Så ja, på den frågan.

    Men däremot så kan man få den uppfattningen av den kläm som finns i spörsmålet, att det finns en stor skillnad i att landskapet skulle ha underlåtit att betala till kommunerna någonting som man borde ha gjort.

    Fru talman, det föranleder mig att kanske säga några ord till. Nämligen det som ligger till grund för allt det här, det är den landskapslagstiftning som finns från 1993. I den landskapslagstiftningen sägs det att vart fjärde år ska det göras en uppföljning. ÅSUB ska göra en utredning över hur kostnadsutvecklingen har varit när det gäller basbeloppen och de områden som de här basbeloppen beräknas på inom utbildning och sociala sidan som sedan ska jämföras med utfallet. Den här lagstiftningen har funnits enda sedan 1993. Alltså över tjugo år. Hittills har ingen sådan justering gjorts. Därför att under de här åren har det skett ändringar av större och mindre slag, lagändringar och förändringar som har gjort att det inte har funnits orsak att göra de så som lagen föreskriver.

    Fru talman, det kan vara en av förklaringarna till varför det här föll bort ur den behandling som vi hade. Det är ändå viktigt att framhålla det i den här debatten och för alla som lyssnar att ingen ålänning, ingen kommun har egentligen gått miste om någon fördel eller några pengar. Därför att landskapsregeringen och lagtinget som tog det beslutet i samband med budgeten för 2014 och den lag om uteblivna indexjusteringar, så gjordes ändå utgående från den ekonomiska helhetsbedömning som landskapsregeringen gjorde under hösten 2013 före och inför det budgetarbete som vi genomförde. Och som vi alla vet, då var den ekonomiska situationen relativt ansträngt här i landskapet. Vi vet också alla att det inte har blivit bättre sedan dess utan tvärtom. Både för republiken Finland och för landskapet så är situation relativt allvarlig och kräver starka åtgärder för att komma tillrätta med de grundläggande ekonomiska problemen i samhället. När man följer nyhetsflödet så ser man vilka åtgärder som den finska regeringen har vidtagit under helgen och under de senaste dagarna, som också kommer att få återinverkningar in i vårt Åländska samhälle på många olika sätt. Det sagt för att visa på det allvaret i den åländska situation som vi de facto lever och som argument för den helhetsbedömning som vi gjorde redan på hösten 2013 när vi lade budgetförslaget och tog beslutet att inte göra de här indexjusteringarna.

    Sedan har vi också under de senaste månaderna gjort en vidare analys av den här uppföljningen av landskapsreformen som ÅSUB har gjort. Vi har kunnat konstatera när man gör de vidare utredningarna och analyserna, att de facto så var den helhetsbedömning som vi gjorde under hösten, helt rätt kan man säga. För som läget är nu att det som vi har framfört till kommunerna, den information som vi hade för några veckor sedan och som ligger som grund för de fortsatta samråden är att ja, det har skett en ganska dramatisk kostnadsutveckling kan man säga inom vissa områden. Det är helt riktigt. Men när det här systemet sattes i kraft 2008 så fanns det en ingående balans som var en skillnad på ca 2 miljoner i systemet redan då. Det har figurerat i den allmänna debatten på Åland att kommunerna skulle ha blivit snuvade på ca 3 miljoner. Det stämmer inte, enligt vår uppfattning. Därför att när man räknar bort den ingående balansen på 2 miljoner, plus effekterna av den uteblivna indexjusteringen 2010 som ansågs vara långsiktig, så då återstår enbart 36 000 euro som skulle justeras mellan landskapet och kommunerna. Det är ett system som hanterar ca 34-35 miljoner årligen. Så det är en ganska liten summa. Min åsikt och landskapets åsikt är den att vi ska fortsätta diskussionerna helt enligt lagstiftningen som vi har med kommunförbundet och Mariehamns Stad. Men man kan ändå konstatera att det viktigaste är nog att sätta fokus på framtiden. Dels hur vi ska kunna få ett så bra och effektivt landskapsandelssystem som sådant så att det fyller sina syften och så att den kan verkligen ge stöd till de kommuner och de grupper som behöver det här stödet, som det här landskapsandelsstödssystemet i grunden är. Och dels att vi ska få ett sådant system som är så genomskinligt och förståeligt så att alla som jobbar med det både inom landskapet och inom kommunerna faktiskt kan se effekterna av de olika besluten som man fattar. Så det är en viktig sak som ska göras.

    Men sen fru talman, måste man komma ihåg att det här landskapsandelssystemet det är i sig bara ett sätt att fördela pengar på. Det viktigaste som den här uppföljningen av landskapsandelssystemet visar på är den kostnadsutveckling inom de här sektorerna, utbildning och den sociala sidan. Egentligen är vi tillbaks till 2007 när den här reformen iscensattes, d.v.s. att det fanns en ganska svår ekonomisk situation ute i kommunerna och det fanns bristande resurser för att göra nödvändiga investeringar och satsningar. Däremot i en del av den här uppföljningen ser man att det var bra i några år och sen har situationen gått tillbaks till ungefär så som den var om man tar kommunsektorn som helhet. Det visar på behovet av att göra förändringar som gör att vi kan forma sådana strukturer som är kostnadseffektiva och kan möta de utmaningar som vi har framför oss.

    Fru talman, det tycker jag är ändå det viktigaste både för oss i regeringen och i parlamentet och faktiskt också för kommunsektorn som sådan, att vi tillsammans kan jobba på ett sådant sätt att vi hittar de lösningar och har modet att ta de beslut som behöver tas. Både när det gäller organisationsformer och när det gäller olika servicenivåer som vi har framför oss. För om det är någonting som den här utredningen visar så är det att så här kan inte utvecklingen fortsätta för då kommer varken kommunsektorn eller landskapet klara av de här åtagandena långsiktigt.

    Så fru talman, avslutningsvis vill jag bara säga det att ja, vi kommer att rätta till det procedurfel som vi gjorde och vi har redan satt igång den processen tillsammans med kommunförbundet och Mariehamns Stad. Det ekonomiska utfallet av den här utredningen är inte så dramatisk så som det först såg ut att vara.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! För det första, i en ansträngd ekonomi som vi de facto har, så är det i sig ingen orsak till att låta bli de lagar som vi har stiftat här i lagtinget. Lagar tillämpas fram tills det att man ändrar de och går in på ett annat system. Vicelantrådet och landskapsregeringen via spörsmålssvaren vill antyda att den ansträngda offentliga ekonomin kunde vara en delorsak till att detta inte görs. Vi ska komma ihåg det att den här åtgärden i sig, att man inte ger kommunerna mer pengar, inte är en inbesparing på något sätt. Kommunerna förväntar sig fortfarande utföra precis samma uppgifter såsom tidigare. Det här är bara en förskjutning av att var eventuella minus- eller plustecken blir och i vilka bokslut de blir. Det är absolut ingen inbesparing för offentliga ekonomin det att vicelantrådet väljer att inte betala ut det som ÅSUB har kommit fram till.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ledamoten Perämaa som tidigare själv varit finansminister borde kunna de här sakerna mycket väl. ÅSUB:s utredningar är en grundutredning, som också landskapsregeringen använder sig av. När man använder sig av den utredningen så kommer man fram till det resultat som jag påvisade här att det är ca 36 000 euro som skulle vara den skillnad som borde justeras. Alltså en ganska marginell skillnad i det här sammanhanget. Dessutom så vet också ledamoten Perämaa det att i förarbetena till 93 års lagstiftning så sägs det att kommunernas inkomster också ska beräknas in i det här sammanhanget. De facto är det så att kommunernas inkomster har varit bättre än vad landskapets inkomster har varit under den här tidsperioden. Beklagligtvis får man väl säga. Naturligtvis skulle vi också hellre haft goda inkomster, men sådan är situationen. Det har vi inte lagt in i den här analysen ännu.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det finns ingen möjlighet för lagtinget och det finns inte heller skäl och orsak till det. Vi ska inte heller i detalj diskutera hur en kalkyl ser ut för att komma fram till ett belopp. Däremot önskar jag att vicelantrådet nu svarar på frågan som jag ställde i min första replik, är det här en faktisk den här åtgärden, om att man betalar mer eller mindre. Är det en faktisk inbesparing för den offentliga ekonomin eller inte? För jag hävdar ju det att det här inte sparar pengar för den offentliga ekonomin som helhet, eftersom det här innebär inte någon minskad serviceproduktion på något sätt. Det här är bara en fråga om vem som får ett större minus i sina bokslut, kommunerna eller landskapet. Det beskrivs i spörsmålssvaret att en delorsak skulle vara den offentliga ekonomins situation. Men jag upprepar igen. Det här sparar inte några pengar för den offentliga ekonomin.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag måste tyvärr konstatera att frågan är felställd. Därför att ledamoten Perämaa utgår ifrån att det skulle vara 3 miljoner euro antar jag som kommunerna skulle ha rätt till. Men följer man lagstiftningen och de bakomliggande utredningar som finns där och motiveringar, så är situationen den att det är 36 000 euro som är den summa som man i sådana fall skulle justera till kommunernas fördel. Och då har man inte räknat med det faktum att kommunsektorn haft bättre skatteinkomstutveckling än vad landskapet har haft. Så ja, både kommuner och landskapet har en svår ekonomisk situation, så att vi kommit framtill det här är helt och hållet utgående från det grundmaterial och den lagstiftning som vi har.

    Sedan fru talman, kan vi säkert inom kommande samråden och förhandlingar med kommunerna, de kommer att lägga fram argument som talar till deras fördel, någonting annat kanske. Den diskussionen tar vi där och inte här i Ålands Parlament.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, talman! Tack också till vicelantrådet Nordlund för svaret. När det gäller det här med fakta som låg till grund när indexjusteringen slopades på hösten 2013 och som vilket också bestämde basbeloppen. Så vågar jag påstå att ingen av oss 30 visste om att det här är ett brott. Det har jag också fått verifierat nu att det har slunkit förbi och då kan man ju fråga sig om indexjustering överhuvudtaget ska slopas. Men det blir spekulationer.

    När det gäller kostnadsfördelningen så är det rätt att det enda det handlar om. De här 2 miljoner som man ville ta bort 2008 lades till medvetet av politikerna 2008 genom att de här investeringsbidragen försvann och för att man ville ge mer till socialtjänsten för att de ska också kunna investera inom den sociala sektorn.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är riktigt att man lade till ett relativt betydande belopp som någon sorts slutavslutning på det här reformarbetet som gjordes 2007-2008 i och med det som man tidigare satte investeringspengar in i hela klumpen. De beräkningar som sedan gjordes visar det att även om den här skillnaden var på ca 2 miljoner, så blev helhetsresultatet korrekt och på en rättvis nivå. Landskapsandelssystemet måste ses som en helhet.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Så kan man också tolka det, för det här är ju öppet för tolkningar för här finns väl inte någon exakt vetenskap från landskapsregeringens sida eller från någon annan parts sida. Det är ju så att de här 36 000 som man kommit framtill så där finns det kanske inte något underlag för det i lagen heller som stöder det exakt. Men den helhetsbedömningen som har gjorts och som ÅSUB har gjort och som vi alla har fått ta del av, så har rapporten gjorts på uppdrag av landskapsregeringen och räknat enligt vad landskapsregeringen vill att de ska göra. Sen att stätta på index utvecklingen det är en annan sak, för givetvis utvecklar kommunerna sina skatteintäkter genom att kostnaderna höjs för socialvård och grundskola och då behöver man ta in mer skatter. På den vägen höjs ju intäkterna. Här kan vi ju också se hur kostnaderna också har ökat på få ett helhetsbegrepp.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan dela ledamot Asumaas åsikt när det gäller ÅSUB:s utvärdering. Det är ett bra jobb och det är exakt den samma uppföljning som landskapsregeringen och finansavdelningen använder för de fortsatta utredningarna och när man lägger till de här två komponenterna som jag har nämnt, skillnaden på ingående balansen på ca 2 miljoner plus långsiktiga effekterna av den uteblivna indexjusteringen som verkställdes 2010, då kommer man fram till det här. Sen finns det ännu en tredje faktor och det är skatteinkomstutvecklingen. Den har vi inte räknat in i de här sakerna, utan den får vi återkomma till sen när vi förhandlar i ett annat rum ledamot Asumaa och jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vicelantrådet pratade om att det hade figurerat siffror i pressen och jag tror att det handlar om ca 3 miljoner som kommunerna har gått miste om och det har hänt enligt ÅSUB:s rapport. ÅSUB gjorde alltså beräkningar som baserar sig på lagen och på de ekonomiska strömningarna och den ekonomiska utvecklingen. ÅSUB är det organ i vårt system som är en oberoende myndighet och som gör saklig vetenskaplig bedömning. Därför blir jag så förvånad när diskripansen mellan ÅSUB:s uträkning 2,9 miljoner och landskapsregeringens uträkning blir 36 000. Så tror inte landskapsregeringen på sin egen oberoende myndighet?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru, talman! Jag upprepar igen det jag sagt att vi använder samma ÅSUB:s utredning som är mycket korrugerat och som vanligt skulle jag säga ett bra jobb från ÅSUB, som de har gjort. De har gjort sitt uppdrag. Enligt lagen ska man göra en fortsatt utvärdering på finansavdelningen och analyser och ta i beaktande även andra saker som har påverkat det här. Det är de 2 saker som jag försökt redogöra för flera gånger här nu. Den ingående balansen på ca 2 miljoner som man ska ta i beaktande för att det ska bli en rättvis helhets bedömning och den uteblivna indexjusteringen som gjordes under ledamot Erikssons tid i regeringen. Avsikten med det var att det skulle vara långsiktigt. Det står i motiveringen. Tar man de två komponenterna med i beaktande ifrån dessa 3 miljoner som den här utredningen visar på, då kommer man ner till 36 000.

    Sen så står det enligt 1993 års lagstiftning att man också ska ta i beaktande skatteinkomsterna. Men det har vi inte gjort i det här läget, därför att vi tycker att det är viktigt att titta framåt nu se vad som behöver göras.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det här är ändå en fråga som berör två olika parter. Det är landskapet och det kommunerna och pengaöverföringar däremellan. Då är det väldigt viktigt att de underlag man använder i de förhandlingar och diskussioner och i den utveckling som sker, att det är oberoende siffror som tas av oberoende myndighet. Därför har vi ÅSUB och därför blir man så förvånad att landskapsregeringen sedan går vidare och drar åt sitt håll. Från 3 miljoner till 36 000 euro. Det är en verkligt stor dispensens som är svår att förstå.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är inte alls svårt att förstå om man läser lagstiftningen och de motiveringar som finns till lagstiftningen och läser också ÅSUB:s egen utredning. De skriver som avslutning att det här är ett underlag, men före man fattar beslut så måste man också göra övriga överväganden och både ekonomin som helhet och kommunvisa.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tycker att vicelantrådet och landskapsregeringen delvis lägger ut dimridåer i sitt spörsmålssvar. Man vill att man ska ta i beaktande någon slags ekonomisk helhetsbedömning, man slirar lite på sanningen, när vi vet att hela det här ärendet har exploderat efter årsskiftet. Tycker inte vicelantrådet att hela den här affären undergräver landskapsregeringens trovärdighet? Man kräver att medborgarna, kommunerna och näringslivet ska hålla sig till lag, men själv så vill man inte göra det. Det kan också undergräva hela förtroendet i samhällsservicereformen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag har varit väldigt tydlig med det att jag tar på mig det politiska ansvaret för att det här misstaget gjordes när det gäller proceduren under hösten. Ingen annan ska få den skuggan på sig. Däremot var jag väldigt glad, när vi tog tag i det här projektet och började göra de här analyserna och studera lagstiftningen, när man kunde konstatera att de facto så var den helhetsbedömning som vi gjorde på hösten helt korrekt. Jag har sällan känt mig så olycklig som jag gjorde när vi kom underfund att kanske vi har gjort ett misstag som har betydelse för ekonomiska konsekvenser för kommunerna och i förlängningen för medborgarna. Men så var det de facto inte, utan det var precis en korrekt helhetsbedömning som vi hade gjort.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det kan säkert vara på det viset att man har gjort en ekonomisk helhetsbedömning. Men det är en annan fråga. Till landskapsregeringens ekonomiska helhetsbedömning så kan vi komma till i ett annat sammanhang. Liberalerna har tjatat, gnällt om att det behövs göras en ordentlig utvärdering av landskapsandelssystemet. Nu ser vi att den polletten i alla fall har fallit ner för landskapsregeringen. Det arbetet är en sak som borde varit påbörjat för länge sedan.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det arbetet är i gång satt redan kan man säga. För det är det viktiga att göra en genomgång av landskapet och göra det mer rättvist och mer transparent och på ett sådant sätt så att det uppfyller sitt syfte. Men som jag sade i mitt inledningsanförande, det är bara ena biten. Det viktigaste och största biten är ändå hur vi producerar den service som det här landskapsandelssystemet är satt att vara stöd för. För det är den kostnadsutvecklingen som är utmaningen för kommunerna, landskapet och för oss allihop i förlängningen. Där har vi alla ett jätte arbete att göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tyvärr enligt mitt synsätt så tycker jag, att finansministern Nordlund för ett resonemang som inte riktigt hänger ihop med gällande lagstiftning. Det stämmer inte heller det finansministern Nordlund säger att nu efter det resonemang han hade så är landskapsandelarna nere på samma nivå som när den här reformen inleddes. Tittar vi på den utredning som finansministern Nordlund själv hänvisar till, så sägs det att rapporten innehåller ett stort antal tabeller och är rätt tekniskt till sin karaktär. Men tittar vi på de övergripande punkterna så sägs det i den sista punkten: Det basbelopp som nu tillämpas som grund för landskapsandelarna är låga och motsvarar inte längre den nivå som vid reformtidpunkten. Så är det så att man inte tror på vad ÅSUB säger eller hur kan det komma sig helt plötsligt att vicelantrådet anser att det är på samma nivå, när vi har svart på vitt att det inte är så.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det fanns en skillnad redan 2008 när det här systemet sattes i kraft, som var 1 980 000 euro och tar man den skillnaden i beaktande så kommer man fram till det här slutresultatet. Det är det som är det nästa analystext som landskapsregeringen har gjort i förhållande till ÅSUB:s utredning. Då när man satte det här systemet i kraft 2008, då gjorde man en helhetsbedömning, väl medveten om att den här skillnaden fanns på 1 980 000 när det gällde det här med basbeloppen, men systemet som sådant blev ändå så omfattande i och med att man satte in 9,5 miljon extra i systemet då. Det är det som är skillnaden i vårt, ledamoten Erikssons och mitt och finansavdelningens synsätt. Jag hävdar bestämt att det sättet som finansavdelningen har räknat ut de här sakerna är korrekta.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag noterar att finansministern Nordlund greppar efter halmstrån. De kunde förklarat hur den här situationen har uppstått. Han sade också tidigare att ingen justering har gjorts sedan 1993. Absolut, så långt är det korrekt. Men man har gjort många andra justeringar. Man har kompenserat kommunerna på helt andra sätt istället, ändrat lagstiftningen bland annat. Just nu gör man inte det mera utan istället tar man bort indexjusteringen.

    När finansministern Nordlund säger att det fanns en diskrepans, att det fanns ett mervärde när den här reformen ingicks sätt ur kommunernas synvinkel. Det kan vara på det sättet, men det stämmer inte i det resonemanget heller överens med gällande lagstiftning där det sägs att det ska vara på samma nivå som när reformen infördes.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är nog ledamot Eriksson som försöker blanda ihop korten här. Indexjusteringen har levt sitt liv och vi har haft den politiska processen kring det, förhandlingar med kommunerna och också haft debatter här i lagtinget om det. Så det är sin sak. Sen när man jämför det här systemet 2011 jämfört med 2008 så då fanns det den här skillnaden på 1 980 000 i systemet redan då. Tar man rakt av och jämför 2008 och 2011 så då har den här skillnaden blivit på ca 3 miljoner, men man måste beakta och ta bort 1 980 000 plus den effekt som blev av den, om man ska ha en långsiktig effekt av den uteblivna indexjusteringen som gjordes 2010, under den förra regeringens tid. Då kommer man fram till de här 36 000. Vill man sen ytterligare gå vidare och beräkna också skatternas utveckling och jämföra mellan kommunerna och landskapet så har kommunerna haft en bättre utveckling än landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Vicelantrådet säger här att det är en procedurfråga som gick fel och att han tar helt felet på sig. Det är tacknämligt det. Jag tycker ändå att fokus borde vara på framtiden. Det som oroar mig är det att förtroendet mellan kommunerna och landskapsregeringen blir ju inte något bättre med det här agerandet. Här har man i princip förväntat sig, enligt pressen att kommunerna ska gå miste om 3 miljoner. Nu kan man möta ett resultat och enligt landskapsregeringens beräkningar till 36 000 euro. Hur kan man förbättra en sådan här förtroendekris, som jag anser att det är idag mellan kommuner och landskapet. Sen tillika försöka ska försöka genomföra den här samhällsservicereformen och få förtroende där gentemot kommunerna.

    Vicelantrådet Roger Norlund, replik

    Fru talman! Jag vill vara tydlig med det att den här siffran 3 miljoner som har nämnts i offentligheten och som har kommit till kommunerna är verkligen inte landskapsregeringen eller finansminister Nordlund som sagt det först. Jag har i alla sammanhang sagt att man ska väldigt försiktig med de här siffrorna för det är ett komplicerat system som vi handskas med och man ska inte dra förhastade slutsatser. Så jag är den första att beklaga att den siffran började cirkulera ute i offentligheten som sådan. Sedan när det gäller förtroende så där handlar det om att det ska vara ömsesidigt. Bägge sidor måste jobba på ett sådant sätt att man kan uppnå det här förtroendet. Därför att vi har ett gemensamt ansvar både landskapsregeringen och kommunsektorn för att uppnå de organisationsformer och serviceformer som är långsiktigt hållbara.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag delar den uppfattningen om att man har ett gemensamt ansvar, men jag upplever också att det finns en förtroendekris mellan landskapsregeringen och kommunerna idag, eftersom en sådan här procedurfråga som har gått fel skulle man tolka att den går på automatik och att det diskuteras mellan kommunerna och landskapsregeringen utan man får den här eftersläpningen och konstaterar att man inte har uppfyllt lagens intentioner. Så jag tror att landskapsregeringen och vicelantrådet har ganska mycket att jobba på för att återskapa det här förtroende bland kommunerna.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Som jag sade tidigare så beklagar jag det inträffade på hösten att vi inte gjorde den här proceduren på rätt sätt. Det har jag varit öppen och ärlig med och jag tycker också att jag har en rak och bra diskussion med både kommunförbundet och med Mariehamns Stad. Sen fru talman så hör det till saken att vi inte har samma åsikt om vissa saker eftersom vi är parter i förhandlingar. Så är det nu och så kommer det nog alltid att vara framöver.

    Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt för alla parter och framförallt för oss här i Ålands Lagting, regeringen och de politiska partierna att vi tar ett ordentligt grepp om framtiden.

    Fru talman, jag brukar inte alltid vara så imponerad av det som händer i Finland men jag måste säga att de beslut som man har tagit här under helgen och när det gäller den här strukturreformen och rambudgeten framöver. Det visar på en viss politisk styrka och att partierna har en väldigt stor betydelse i det politiska arbetet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Minister Nordlund säger att det inte är några kommuner som har gått miste om några pengar. Men när man läser den här ÅSUB rapporten och så finns det områden där kostnaden under en fyraårsperiod har stigit med 2-3 gånger t o m 3,5 gång, med så mycket mer än vad basbeloppet har stigit. Anser ministern att man har tagit sitt ansvar enligt lagar där det fastställs då att så och så stor procent ska man ge till det och det. Men sedan när man studerar vad kommunerna får så är det en procent lägre alltid och det har den varit under den här regeringens tid, anser ministern faktiskt att han tar sitt ansvar och gör rätt för sig i förhållande till kommunerna.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ledamoten Sundblom är inne i nästa fas nu, det som handlar om att förändra landskapsandelssystemet och så att det ska bättre fylla sitt syfte och sin funktion. För det är precis som ledamot Sundblom pekar på. De här skillnaderna finns och det har skett ganska stora förändringar från 2007 och till idag och det är det som man måste ta tag i och försöka reformera systemet så att det bättre fyller sitt syfte.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Det där vart nog lite snö, måste jag säga. Ursäkta uttrycket. Det är så att om landskapsandelarna ska utvärderas och justeras under en fyraårsperiod och efter det ska det göras. Då borde man ha gjort det nu. Det går inte att sitta hemma i kammaren och göra egna lite primitiva beräkningar. Vi har ÅSUB rapporten som pekar tydligt och klart.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det låter väldigt enkelt när ledamoten Sundblom uttrycker sig på det där sättet, men det är ändå så att i det här arbetet så måste man bygga på vissa principer och det är måste också vara någon form av lika behandling. Man kan inte varken som finansminister eller som någon annan minister eller tjänsteman sitta och plocka att nu borde den där kommunen få så där mycket och den där så där mycket för att det visar så. Det måste vara generella principer och normer som gäller i det här arbetet. Det är ett av de mera krävande politiska projekten som vi har framför oss och som också så småningom ledamot Sundblom kommer att få vara med och fatta beslut om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Det ekonomiska umgänget mellan landskapet och kommunerna är ju viktigt som vi hörde. Det har en stor volym och den baserar sig på lag. Lagtillämpningen ska utmynna i en lagbunden normbunden procedur som vicelantrådet nämnde och följa de regler som gäller för offentlig myndighetsutövning. Man kan inte gärna tycka och anse hit eller dit, utan vi har normen i lagen och den ska tillämpas. Resultatet av den tillämpningen ska ju vara beslut, som också tryggar kommunernas inte bara rätt till landskapsandelar utan också rätt till rättsskydd. Jag efterlyser här nu, var är rättskyddet? Var är besluten i ämnet fattade? Hur är de motiverade? Hur har rättelseyrkandena och besvärsanvisningar hanterats? Hur har landskapsregeringen överhuvudtaget tryggat en god förvaltning för kommunerna i detta ärende?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det korta svaret på den frågan är helt enkelt det att ledamoten Gunnar Jansson har själv här i Ålands Lagting i slutet på december har jag för mig att det var, fastställt basbeloppen. De belopp som kommer kommunerna tillgodo med lagstiftning.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Talman! Det är jag mycket medveten om och det var ett beslut som umgicks av en omfattande diskussion. Men jag tar lite mer seriöst på den här frågan. Alltså i det här ekonomiska umgänget mellan landskapet och kommunerna, med en omfattning på kanske 35-36 miljoner euro. Så det är angeläget att kommunerna har ett rättskydd och att kommunerna vet att de beslut som fattas om vad gäller fördelningen av landskapsandelar och andra ekonomiska förfoganden som lagstiftningen innehåller. Följ de regler som gäller och om det uppstår minsta misstanke om att så inte är fallet, måste ju kommunerna ha något annat ställe att vända sig till än Ålands Lagting och eventuella ledamöter här som har en uppfattning om vad som hänt eller kanske inte har det. Därför har vi ju oberoende domstolsväsende och en grund för att kunna utnyttja det är att det finns beslut. Beslut som följer förvaltningslagen och annan lagstiftning. Det för att kommunerna ska veta vad som gäller och vad de har att rätta sig till.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det här året var speciellt på det sättet i och med att när indexjusteringen uteblev så fördes basbeloppen hit till Ålands Lagting för att fastställas av lagtinget som helhet. Under ett normalår är det så att de här basbeloppen fastställs av Ålands Landskapsregering per sista oktober, enligt den gällande lagstiftningen. Men det som föregår före fastställandet det är att det vart fjärde år ska göras en utredning av ÅSUB och som sen ska utredas och analyseras. Sen lägger man det till finansavdelningen och landskapsregeringen, som fattar det här beslutet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Landskapsregeringen har fört fram dubbla budskap i denna fråga. Å ena sidan säger landskapsregeringen i spörsmålssvaret att den har lagstöd för att göra en bedömning om en eventuell justering av basbeloppet, enligt den lag som diskuteras och å andra sidan har landskapsregeringen sagt till offentligheten och i media att misstag har begåtts och att det behöver rättas till. Nu tycker jag att det krävs en gång för alla att landskapsregeringen ordentligt talar om för lagtinget om den här frågan fanns med som en del av beredningen av budget för år 2014 eller inte. Fanns den med i beredningen av indexjusteringslagstiftningen och slopandet av den och det som lagtinget tog ställningen till? Har landskapsregeringen i misstag låtit bli att beakta aktuell lagstiftning och justering av basbelopp eller har man som det antyds i spörsmålssvaret medvetet låtit bli detsamma utan att tala om det för lagtinget?

    Menar alltså lagtinget, vilket framgick här under en tidigare replikväxling att lagtinget genom att omfatta den offentliga ekonomins ansträngda läge och också genom att fastställa basbeloppen i den lagstiftning som var aktuell då. Har man då indirekt omfattat att inte den här fyraårsjusteringen av basbeloppet skulle finnas med och kunna falla kommunerna tillgodo.

    Det är ett ganska häpnadsväckande påstående av finansministern och vicelantrådet att säga att det basbelopp som lagtinget tog ställning till i samband med budget, att det på något sätt är lagtingets eget fel att man tog det på det sättet. Man borde själv ha tagit reda på om det fanns några annorlunda beräkningar som kunde ha ändrat på nivån på basbeloppet eller inte. Det är det som vicelantrådet här nyligen sa, att vi tog ställning till det då och att det då är nästan lagtingets eget fel.

    Fru talman, vi måste alla komma ihåg att när budgeten för 2014 bereddes då fanns ÅSUB:s beräkningar till grund för den som ville använda sig utav dem. Dessa beräkningar anger att nivån på justeringarna och basbeloppen skulle utgöra ca 2,9 miljoner euro till kommunernas fördel. Den kreativa beräkning som landskapsregeringen nu hänvisar till och som har reducerat justeringsbeloppet till 36 000 euro. Den är en beräkning som har presenterats under de senaste veckorna. Den beräkningen fanns överhuvudtaget inte tillhanda då budgeten för 2014 hanterades och behandlades. Alltså var de beräkningar var helt fristående från budgetberedningen och därmed utanför lagtingets behandling. Att då hävda som det nu görs att lagtinget genom budgetbeslut och behandling av lagstiftning om slopad indexjustering av landskapsandelarna skulle ha gett sitt bifall till denna manöver omedvetet eller medvetet, det ter sig faktiskt övermaga.

    Sen fru talman, är det inte korrekt att beskriva det så att lagtinget skulle omfattat landskapsregeringens helhetsbedömning av den offentliga ekonomins ansträngda läge. Åtminstone inte enhälligt. Den majoritet som stöder landskapsregeringen valde i årsskiftet att rösta ner alla sparförslag. Vartenda ett, som lades av den politiska oppositionen. Sparförslag som skulle hindrat landskapet att höja sina egna driftsutgifter med ca 4 miljoner euro. Man kan konstatera att oppositionen bedömningar om situationen i den offentliga ekonomin har varit betydligt mer ansvarstyngda. Det får vi väl säga att det har varit genomgående röd tråd i den socialdemokratiskt ledda regeringen att genomföra åtgärder som i första hand riktar sig utåt till befolkningen och inte internt. Vi har exempel såsom förhöjda skatter för människor med slopande av sjukkostnadsavdraget som kanske är det mest graverande. Vi har höjda avgifter för företag, minskade företagsstöd, vi har sänkt alla landskapsandelar osv. Medan landskapets kostnader har tillåtits öka. Det här är uppenbarligen socialdemokratisk politik, en så länge understödd av centerns falang och möjligen då av andra mer borgerliga partier om sådana finns.

    Fru talman, det är inte lagtingets sak att genomföra beräkningar utgående från landskapslagstiftning om justeringar av basbelopp. Det är inte heller lagstingets sak att operativt tillämpa lagar och det är inte lagtingets sak att döma någon utifrån överträdelse av dessa lagar. Lagtingets roll är att stifta lagar, punkt. Däremot finns det självklart en politisk dimension i det om landskapsregeringen väljer att inte följa gällande lagar. Eller om landskapsregeringen genom kreativa beräkningar väljer att göra gällande lagar betydelselösa. Lagtinget har en kontrollfunktion över landskapsregeringens arbete och därför är det helt korrekt att lagtinget här idag diskuterar denna fråga.

    Landskapsregeringen har som förut här har nämnts låtit ÅSUB utföra beräkningar som underlag för den här fyraårsjusteringen av basbeloppen. Väl så. Det är just detta som ÅSUB är kompetenta för. ÅSUB utför också den årliga beräkningen inför fastställandet av basbelopp per 15 oktober. Vi liberaler har aldrig sett någon anledning att betvivla den kompetens som ÅSUB besitter. Tvärtom. Vi vet också att ÅSUB gör prognoser för kommunernas index uträkning inför kommunernas budgetering. Likväl som ÅSUB utför konjunkturbedömningar åt landskapsregeringen.

    Vi är som sagt övertygade om ÅSUB:s kompetens men frågan blir om landskapsregeringen är lika övertygad. Landskapsregeringen har med sitt handlande i den här frågan ifrågasätter samtidigt också då det utförda arbetet. Men jag tror ändå fullt ärligt att också landskapsregeringen nog i grunden har förtroende för ÅSUB:s arbete och kunskap. Men att landskapsregeringen har sett sig tvungen att kalkylera justeringsbeloppet till en sådan nivå att frågan förhoppningsvis skulle försvinna från den politiska dagordningen.

    Fru talman, det är intressant att notera att landskapsregeringen nu säger sig ha tagit med index parametrar i den beräkningskalkyl som har lett till slutresultatet att landskapsregeringen endast skulle behöva justera dessa basbelopp med ett mindre belopp eller rättare sagt 36 000 euro. Nu fördes det en diskussion här förut om vilka index parametrar som finns med där och det var förstås ny information för oss. Men om det finns möjlighet att välja vilka index parametrar man för in i den kalkylen så kan de betyda och kommer också att betyda kanske i framtiden att t.ex. Mariehamns intäkter av den införda fastighetsskatt som man driver in, kommer att ligga Mariehamn och Mariehamnare till last genom framtida lägre landskapsandelar. Det är inte ett ologiskt resonemang i varje fall. Det är alltså fullt möjligt att just den här fastighetsskatten inte kommer Mariehamnarna till nytta i förlängningen, när nästa fyraårsjustering ska göras. Samma resonemang kan också gälla de andra kommunerna, som nu tvingas höja skatterna för att utföra det som är lagstadgat.

    I förlängningen om landskapsregeringen får som man vill i den här frågan så kommer det som vi uppfattar som relativt tydlig lagparagraf omkostnadsfördelning mellan landskapet och kommunerna istället att bli otydlig och osäker. En svag grund för kommunal serviceproduktion. Och som jag sade tidigare så kan skattehöjningar leda till ekonomisk bestraffning i landskapsandelssystemet. Vi ska komma ihåg att det ändå är lagtinget som har ålagt kommunerna att utföra det som det står i lagboken att ska göras.

    Vi liberaler finner det allt mer troligt att landskapsregeringen gör den här manövern för att landskapets ekonomi inte är i skick och inte kommer heller att bli det fram till valåret 2015. Landskapsregeringen letar desperat efter alla tänkbara metoder för att förhindra att regeringen tvingas överlåta rodret till nästa regering med ett landskaps ekonomi med en landskapsekonomi innehållande överstora eller t o m massiva underskott. Om landskapsregeringen har en målsättning att minimera underskottet så det är förstås en god målsättning i sig, men en sådan målsättning kan inte färga av sig på en gällande lagstiftning. Om det är så att man inte blir nöjd med lagstiftningen så ändrar man lagstiftningen, men man följer gällande lag fram tills något annat har beslutats om.

    Fru talman, jag ska ännu göra här i det här anförandet en liten jämförelse mellan landskapsandelarna från landskapet till kommunerna och det avräkningsbelopp som årligen förs från staten till landskapet. Båda överföringarna och avräkningarna är lagstadgade förstås och båda innehåller den likheten att i båda fall förs pengarna utan någon begäran eller ansökan från den mottagande parten. Lag och ordning förväntas gälla. Den retoriska frågan blir förstås, hur skulle vi här på Åland reagera ifall Finlands finansminister Jutta Urpilainen med hänvisning till staten svaga ekonomi skulle gå in för en lägre avgift än den förväntade? Hypotetiskt möjligen genom diverse ommöbleringar i statens sätt att föra bok över sina inkomster. Jag tror inte att det här kommer att ske. Det kommer inte att ske på det sättet eftersom det är en medveten åtgärd. Men skulle det ske så skulle vi här i lagtinget, vi landskapspolitiker som en kvinna och som en man, ställa oss på barrikaderna för att få ett sådant här beteende tillrättalagt.

    Här finns en misstanke att landskapsregeringen har genom kreativa metoder rubbat den rätt som kommunerna har att få finansiering för det som de ska utföra.

    Jag tror inte fru talman, att någon av oss vill göra kommunerna till våra fiender. Vi får komma ihåg att våra kommuner utför det allra viktiga och hedervärda uppgifter som lagstiftaren har ålagt dem att göra. Våra kommuner ger våra äldre den omsorg de behöver på äldre dagar, våra kommuner tillhandahåller barndagvård som bl.a. möjliggör ett aktivt yrkesliv för kvinnor. Våra kommuner bedriver också grundskolor som ger våra barn den basutbildning som behövs för vidarestudier.

    Till slut, fru talman. Landskapsregeringen behöver fatta ett formellt beslut i den här frågan. Landskapsregeringen ska självklart följa den lag som finns i den blå boken. Det ska fattas ett formellt beslut som är motiverat och som också innehåller den besvärsrätt som parterna alltid bör ha i samband med beslutsfattandet. Det kravet ställer vi liberaler från lagtingets talarstol.

    Till slut ska jag bara säga att det ska bli intressant att här i salen få höra speciellt ledamöterna från centern partiet uttala sig i den här frågan. För vi vet ju att det inom det partiet finns det många personer som värnar om kommunernas möjligheter att utföra servicen på ett bra sätt. Tack.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det var många grova anklagelser inledningsvis i ledamoten Perämaas anförande men jag lämnar dem där hän. Däremot har jag aldrig sagt att det är lagtingets fel. Jag svarade på ledamotens Janssons fråga och var besluten har tagits och jag sade att när det gäller de här basbeloppen så har det tagits genom lagstiftning här i lagtinget. Det är ett faktum. Jag lägger inga värderingar i det överhuvudtaget.

    Sedan fru talman, tycker jag att det är lite märkligt. Paradoxalt på något sätt här. Först så ställer man sig först från liberalernas sida och även Ålands Framtids, som går ut på att vi ska följa lagen. Jag har sagt att vi har gjort ett procedur fel. Vi ska följa lagen och när vi gör det och resultatet inte blir det så som det skulle passa ledamoten Perämaa, då ska vi inte följa lagen. Ni måste nog bestämma er, tycker jag.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Ja, fru talman! För det första, det beslutet som lagtinget har fattat i samband med budget och slopande av indexjustering det är ju förstås ett lagtingsbeslut. Det är det. Men ett sådant beslut innehåller nog inte den besvärsrätt som kommunerna behöver ha i en fråga som till mångt och mycket avgör hur det ska finansiera den verksamhet som vi har sagt att de ska utföra. Ett korrekt beslut innehåller just den överprövningsrätten som ska vara en del av en rättsstat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag skulle ändå att det skulle vara hedersamt om han skulle klart och tydligt från talarstolen uttala om han och liberalerna tycker att vi ska följa den gällande lagstiftningen och de motiveringar som finns när det gäller landskapsandelslagstiftningen. Det skulle vara väldigt klargörande i det här fallet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är det som vi kräver och vi liberaler har inte bestämt sagt vad summan ska vara i ett beslut eftersom vi har uttryckligen har sagt det är inte lagtingets sak att bereda ett beslut i landskapsregeringen men vi kan ändå konstatera att ÅSUB hade en beräkning som sade 2,9 miljoner euro. Landskapsregeringen glömde uppenbarligen bort den här beräkningen, men har sedermera då lyckats anpassa sina kalkyler så att summan närmar sig noll. Därav blir det här åtminstone i någon mån en förtroende fråga där man då väger landskapsregeringens intressen mot den professionella utredningen som ligger i botten. Men själva beslutet fattas inte. Det formella beslutet ska landskapsregeringen fatta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det var ju fiffigt att skriva ett spörsmål om den här saken. Det måste man tillstryka, men däremot så är det inte vidare fiffigt i sak, för det spelar ingen roll om det är 36 000 eller 3 miljoner. Det är pengar som inte finns. Inte är det så att vicelantrådet Nordlund sitter på pengar. Nu blir 3 miljoner större. Det är tomt i hans kassa. Därför har vi här i lagtinget valt att speeda på det arbetet att få landskapets budget i skick genom att på flera sätt ändra förhållandet till kommunerna. Det är ju ingenting vi skulle vilja ha gjort men som vi har gjort för att rädda upp situationen. Skulle det finnas en alternativ politik från oppositionen, alternativa inbesparingsförslag, då kunde man ta de istället. Men det finns det ju inte. Bara 5 procents osthyvlar. Liberalernas finansmotion var ju en utökning av underskottet ytterligare i budgetbehandlingen, så jag tycker att man ska sluta prata om pengar som inte finns och försök hjälpa till istället och med att se till att de pengar som finns, räcker till. För vi är ju fortfarande inte framme vid vårt mål med att ha budgeten i balans.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Liberalernas finansmotioner i samband med budgetbehandlingen skulle ha sparat landskapets egna driftskostnader med 3-4 miljoner euro. Det skulle inte ha tillåtit den här kostnadsökningen som ni enades om att skulle genomföras. Det är möjligt att ltl Danne Sundman hade fullt upp med att övergå till en annan grupp under budgetbehandlingen, men skulle man ha följt med den budgetbehandlingen så skulle man veta det som jag säger här just nu.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Problemet kvarstår ju att det är pengar som inte finns som vi pratar om och det är ungefär som att spela i en spelautomat och börja med två euro och någon gång vara uppe i 50 euro och sen spelar bort alla pengarna. Vad har man då förlorat? Man skapar förväntningar hos kommunerna att de här pengarna på något vis skulle finnas. Men inte har jag sett i någon av de här kommunernas budgeter som den här liberala lagtingsledamoten sitter att man har budgeterat med de här. Det har man inte gjort. Så jag tycker återigen att man borde sätta sin energi, med all respekt på att inte prata om pengar som inte finns. För det är problemet som vi alla har. Vi sitter alla i samma båt. Oavsett vi är kommunpolitiker eller lagtingsledamöter. Det finns inte tillräckligt med pengar. Nu är antalet tjänster i landskapets budget nere i 2000 års nivå. I 13 år har vi offentlig expansion utraderat. Ändå har vi tack vare utgifter vi har bränsle, pension osv. en ökande kostnadsmassa. Det borde man koncentrera sig mera på.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det var det som liberalerna gjorde i samband med budgetbehandlingen, men tyvärr inte ledamoten Sundman. Vi borde sitta i samma båt, kommunerna och landskapet, det håller jag med om. Men nu har ju landskapsregeringen och uppenbarligen majoriteten sett till att vi sitter i skilda båtar. Med den här åtgärden så sparar vi inga pengar i sig, för kommunerna förväntas utföra exakt samma uppgifter som förut. Men nu öser vi ju landskapets läckande vatten i den kommunala båten istället. Totalt sätt så sparar det här inte en enda cent. Det skjuter över minus strecket lite till någon annan och som jag sade i mitt anförande så har vi fått beskåda att det har varit den här landskapsregeringens politik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    I klartext, ledamot Perämaa. Menar ni att landskapsregeringen medvetet manipulerar siffrorna?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Den frågan har vi ställt till landskapsregeringen och vi har inte fått svar, så jag uppmanar ledamoten Fogelström att ställa frågan till den part, som har hanterat den här frågan och som har förvaltningsansvaret för den här frågan.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Ja, svara på frågan. Jag måste säga att det som ledamot Perämaa har framfört här, det är faktiskt det mest osakliga som jag har hört under min tid i lagtinget. Det krossar alla gränser.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Där får man höra. Jag skulle vilja våga påstå att när socialdemokraterna via sin gruppledning har fört fram saker så tror jag nog att nivån har nått denna nivå flera gånger.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ja, ledamot Mats Perämaa, att räkna är inte lätt. 3 miljoner eller 36 000. Nu är det så att jag har suttit med i de här förhandlingarna med kommunförbundet och landskapet. Jag fått det förklarat och jag har själv ställt mycket frågor. Jag har stort förtroende och också för finansavdelningen.

    Är det inte så att f d finansministern Mats Perämaa var med och fattade de här politiska besluten 2008-2011, som ju ledde till det här? Så man undrar ju lite.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! 2008 är väl den reform som infördes då när den lagen togs fram utav en landskapsregering där jag inte satt med, men den leddes av dåvarande lantrådet Roger Nordlund.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår inte riktigt vad ledamot Mats Perämaa menar när han börjar blanda in den fastighetsskatt som man nu har infört i Mariehamn. På vilket sätt skulle det påverka landskapsandelarna? När vi gör om landskapsandelssystemen så måste vi faktiskt börja också se till var de verkligen behövs.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ja, den delen av mitt anförande innehöll en diskussion om vad som möjligen kan ske då landskapsregeringen väljer att lyfta in parametrar i en kalkyl som tar hänsyn till intäkter. I det här fallet kommunala intäkter. Fastighetsskatten är en kommunal intäkt, så det är inte alltför underligt eller ologiskt att resonera som så att möjligen kan utökade skatteintäkter för en kommun i framtiden betyda lägre landskapsandelar. Jag tror inte att det var avsikten med den här lagstiftningen som grundar sig på att man ska bibehålla kostnadsfördelningen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Man berörs av de stora orden i den här frågan. Det som slår mig är att vilka instrument ska då en regering ha, en landskapsregering eller en riksregering, använda sig av för att få kontroll på utgifterna om man inte kan använda sig av skatteförhöjningar och om man inte kan använda sig av index, att frysa index i olika fall om man inte heller enligt liberalerna kan använda PAF-medel. Vilka instrument ska en regering då använda för att få inkomster och utgifter i balans med varandra? Det är alltså det här som regeringen i Helsingfors nu har gjort de senaste dygnen. De har knuffat ut utgifterna på medborgarna, men inte gjort någonting åt sig själva och sin förvaltning. Jag för min del tycker att rikes regering under dessa svåra dagar har kommit till stora och viktiga politiska beslut. I ett svårt läge med svåra frågor framför sig och ändå kunna greppa situationen och ta tag i det. Använda sig av de medel som står till regeringens förfogande för att kunna få en budgetekonomi som blir hållbar.

    Jag skulle inte hävda, att varken landskapsregeringen eller riksregeringen genom att göra detta för landet viktiga arbete för ut kostnaderna på medborgarna, för det är det som de också gör om de höjer skatterna. Så görs nu och man fryser och minskar också på sociala förmånerna. Ingen trevlig politik, men nödvändig. Jag tror ändå i det långa loppet att det kommer att väcka respekt hos medborgarna och även hos de experter som uttalar sig om de här förändringarna. Det här sker i en bred koalition i regeringen med en socialdemokrat som finansminister, en statsminister från samlingspartiet och de tar ansvar för sitt land och för sin ekonomi.

    Med det så tycker jag att man ska säga att det landskapsregeringen också har gjort, det är att använt oss av de metoder och redskap som finns hos oss för att ta hand om ekonomin i den situation vi befinner oss i. Jag skulle vilja se en kommande regering som liberalerna här talar, inte kan hantera de här instrumenten och inte ska hantera de här instrumenten och inte heller använda sig av PAF-medel. Hur gör man då, det undrar jag?

    Jag skulle vilja säga att jag tror att det är viktigt att man på basen av den här frågan som nu ställs och diskuteras här i dag, riktar ändå blickarna mot framtiden. För att det förändringsarbetet som landskapsregeringen har drivit under den här mandatperioden, inom ramen för samhällsservicereformen i behovet att modernisera genom att iscensätta den digitala agendan att jobba med utgiftsstrukturerna inom sjötrafik osv. Det är ju för att få strukturellt och långsiktigt sätt komma åt stora utgiftsposter inom vår ekonomi. I det arbetet inom samhällsservicereformen tycker jag att vi från början i regeringsprogrammet valde några viktiga saker på resan. Det var det, att inga uppgifter som finns idag på kommunal nivå ska lyftas till landskapet. Förändringstrycket i processen ska ligga på den kommunala nivån. Det var två väldigt viktiga saker och det har vi hållit oss till genom hela det här förändringsarbetet. Vi har också uppmanat kommunerna att hålla diskussioner i kommunernas församlingar kring sin ekonomi, sin kommunsbärkraft i ett mera långsiktigt perspektiv. För att om jag förstår den här diskussionen rätt så menar liberalerna att den politiska slutsatsen måste bli att vi visst ska ge ut 3 miljoner på basen av en rapport som inte ska ifrågasättas och inte heller förhandlas om. Det är ju det som vi har sagt att rapporten finns och det som blir det verkliga utfallet av situationen så tas också andra paragrafer till beaktande och det leder till en förhandling och en diskussion om man kommer fram till ett resultat.

    Det är därför viktigt att vi diskuterar hur hela serviceproduktionen av service i kommunen och landskapet ska produceras på längre sikt och hur det här ska finansieras. Den här halva miljarden som jag brukar nämna att är de totala utgifterna på kommunerna och landskapet tillsammans, att de används på ett mer optimalt sätt. Det är det som samhällsservicen syftar till och det är det som samhällsreformen arbetar med. Att minska de totala administrativa utgifterna inom kommunsektorn och landskapet. Jag tror att det var ledamoten Eklund som talade om förtroendekris mellan landskapet och kommunerna och att det ska ligga som stötesten i förhandlingarna om samhällsservicereformen. Jag tror att det är dags att vi tar en ganska genomgripande diskussion om ekonomin både i landskapet och i kommunerna tillsammans. För att den del som vi idag finansierar via skatteuttaget via kommunalskatten ungefär 17 procent, skulle vi i den summan också inkludera den serviceproduktion som landskapet upprätthåller inom hälso- och sjukvården, gymnasieskolan mm så skulle skatteuttaget vara 28 procent. Så här är situationen.

    Det är också dags för oss att konstatera att vi måste värna av den del av självstyrelsen som handlar om att utveckla autonomin. Att upprätthålla lagar, rättssäkerhet, en förvaltning som kan tjäna medborgarna på ett ändamålsenligt sätt och att vi också har råd med den delen. Annars kan man hävda att självstyrelsen steg för steg kommunaliseras. Det är ett viktigt vägval för oss som sitter i den här salen och som sitter i landskapsregeringen. Förr har man alltid kunnat lösa det, som ledamoten Eklund talar om, förtroendekris mellan landskapet och kommunerna genom att landskapet har betalat mer. Förtroendet, situationen och konflikterna har löst sig, när landskapet har ännu bredare öppnat plånboken och man har gett ut ganska generösa stöd framförallt så vet vi att förra landskapsandelssystemet blev ett sådant. Så här finns nog en bred och viktig politisk diskussion som måste tas mellan landskapet och kommunerna och det gäller nu för alla parter, också på det kommunala fältet, att fundera över hur man löser det här. Jag tror att det är otroligt viktigt att man från kommunalt håll får en annan dynamik när det gäller att samordna verksamheten att inom ramen för färre administrationer kunna producera service till medborgarna för att på ett strukturellt och ett hållbart sätt få ner utgifterna. Det är det som vi måste jobba med och till det måste vi göra politiska överenskommelser. Politiska överenskommelser tycker jag man i Helsingfors under helgen visar ett starkt och bra ledarskap på. När man kunde konstatera att arrangemanget kring hälsovårdsdistrikten inte gick att lösa inom regeringen utan man gjorde en överenskommelse också med oppositionen kring hur frågan skulle lösas, om man fick ett bra resultat. Som nu antagligen har den politiska bredd som krävs för att det ska kunna förverkligas. Jag tror för min del att vi har ett mycket bättre läge på Åland att komma framåt i de här diskussionerna. Vi är inte som i Helsingfors, nödda att börja om som man ändå kanske kan säga att resultatet där blev. Man var tvungen att diskutera om frågan på nytt och hitta en lösning. Vi har i samhällsservicereformen från början valt en väg där vi tittar på serviceproduktionen. Vi ska fortsätta att leda den här processen. Vi har tagit på oss det ledarskapet. Vi bekostar det ledarskapet och det kommer kommunerna också till del. Precis som det ska komma kommunerna till del med den digitala agendan. Det ska komma kommunerna till del med den utvecklings- och tillväxtplan, som vi nu startar arbetet med.

    Så att det här arbetet att gå och metoden att jobba på ett brett sätt med kommunerna, att ta vägen direkt när det gäller serviceproduktionen, att bearbeta den och att genomdriva de förändringsprocesser som vi har aktualisera att förverkliga dem och sen fortsätta i samma taktfasta goda anda. Det tror jag är rätta vägen att gå för att strukturellt minska kostnaderna. Jag tror att tiden är förbi när man kan kommunalt gå samman och ställa krav på landskapsregeringen. Jag har i mina landskapsregeringar som jag har suttit i, fått den bilden att regeringarna hamnar i kläm mellan kommunerna på ena sidan och parlamentet på andra sidan med stark representation också av kommunala företrädare. Det här måste vi förändra. Vi måste diskutera helheter, det är dags för det. Det är min bestämda uppfattning att efter att vi gått igenom med dem och genomdrivit de förändringar som nu är iscensatta att vi också måste fortsätta. Fortsätta med äldreomsorgen och kanske andra områden som står i tur. Tack, fru talman.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ett gått ledarskap av statsministern Katainen när han i social- och hälsovårdsreformen på rikshåll kom till en överenskommelse med oppositionen. Jag håller med om det. Det visar på politisk fingertoppskänsla och det var väl gjort. Den frågan kommer att gå framåt. Men om det är gott ledarskap, vad är då det när vår regeringschef här på Åland i ett regeringsprogram säger bl.a. i kommunstrukturfrågan ska man bilda parlamentariska grupper för att jobba med frågan för att komma till breda politiska lösningar. Nu har vi framlevt snart 2,5 år av fögderi av lantrådet Gunell och vi har ännu inte sett den minsta vilja att ta med oppositionen med i detta arbete. Om det förstnämnda var gott ledarskap så då är det uppenbarligen det andra någonting annat.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tror att det är dags att ledamoten Perämaa och liberalerna kommer över det där, att det inte blev parlamentariska kommittéer för 2,5 år sedan. Det kanske är dags att konstatera, precis som jag har gjort för länge sedan att vi hittade en annan väg. Vi hittade en annan metod att jobba med de här frågorna. Vi valde i samhällsservicereformen en annan modell som var öppen för alla, också för liberalerna. Många deltog i de här processerna och diskuterade och gav sina synpunkter. Det har varit öppet för kommunerna. Det har varit en öppen process, där alla har varit delaktiga. Så om vi skulle kunna släppa den biten nu och gå vidare. Jag menar att vi inte är i samma låsta position i Åland, i Ålands Lagting och Ålands Landskapsregering, som rikets regering hamnade i med hälso- och sjukvårdsreformen. Det var en helt annan modell och en annan väg att gå. Jag menar att ledarskap har vi visat från första stund i den här frågan genom att välja den väg som vi valde att gå på Åland.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Ja, dylik retorik har vi hört mycket av, men resultatet saknas ju ännu. Så vi får väl säga att den som lever får se, men vi önskar ju givetvis landskapsregeringen lycka till för vi har för vår del långa tider sagt att serviceproduktionseffektiviseringar inom axen landskapet, kommunerna måste vi komma till.

    Sen vad gäller att föra över kostnader på andra medlemmar i samhället eller ta dem på en förvaltning själv. Staten har infört effektiviseringsprogram, ganska omfattande sådan och framgångsrik. Man har minskat på personalen en hel del. Nu tvingas man till andra åtgärder också. Men för landskapsregeringens del ställer vi det kravet, det har vi bevisat i samband med budgetar, att man måste våga se på omfattningen och kostnaden i den egna förvaltningen och inte alltför lätt rikta inbesparingskraven på omgivningen.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, om ledamoten Perämaa som sitter i finansutskottet också granskar personalbokslut och annat, så kommer han att se att så har skett. Det är faktiskt en viktig fråga. Jag har aldrig trott på permitterings modell. Det som de tidigare regeringarna tillämpat. Det värmde för stunden kanske, men det blev inget bestående resultat. Om man ska minska på personal så ska man göra det på ett strukturellt och hållbart sätt. Det kommer jag att hävda hela tiden. Då måste man också kunna förändra verksamheter och göra saker på ett annat sätt för att lyckas med det. Men det kräver lite arbete och tankemöda.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag noterar att lantrådet är imponerad av de stora inbesparingar som den finska regeringen gör. När vi pratar ekonomi här, så tar lantrådet samhällsservicereformen som ett exempel på den ansvarsfulla ekonomiska politiken om den här åländska regeringen driver. Därför vill jag ställa två frågor. För det första, tror lantrådet att det kommer att bli någonting överhuvudtaget av den här reformen under den här mandatperioden? Om det kommer att bli, vad kommer det innebära i konkreta inbesparingar?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack! Jag skulle inte vilja uttrycka det så som ledamoten Anders Eriksson, att lantrådet är imponerad av de stora inbesparingarna som regeringen gör. Jag tycker givetvis att det är väldigt tråkigt att man är i en sådan situation att man är tvungen att spara på barnbidrag och andra viktiga sociala förmåner, som folk så väl behöver i dessa tider. Det jag är imponerad av, det är att man ändå kan hitta en väg framåt i svårt läge och där alla parter är tvungna att ge och ta och att man är beredd att ta det ansvaret och faktiskt på ett långsiktigt sätt försöka åstadkomma förändringar i det hållbarhets gap som vi nu ser har öppnats och vidgats sig år för år i finländsk ekonomi. Det tycker jag är beundransvärt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Då vill jag nog att lantrådet är betydligt mera konkret. Den 26 mars 2014 står jag här och frågar för det första. Kommer det att bli någonting av den här samhällsservicereformen under den här mandatperioden och för det andra, vad kommer det att innebära i konkreta inbesparingar?

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Samhällsservicereformens olika delar kommer att förverkligas under den här mandatperioden. Vi startar arbetet med utveckling- och tillväxtplanen det här året, vi kommer att presentera kommittébetänkande om färdvägen för kommunernas socialtjänst om några veckor. Det kommer också att kunna förverkligas. Det är min starka förhoppning. Det är ett mycket välgjort arbete vi kommer att få se. Jag har också goda förhoppningar om att vi ska kunna hitta konkreta inbesparingar inom infrastruktursektorn. Så svaret är ja.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack, lantrådet för anförandet. Lantrådet nämnde att liberalerna ville gå in för att dela ut 3 miljoner mer till kommunerna och så är ju inte riktigt fallet. Utan vad som här efterlyses är att är kostnadsfördelningen rätt. Alltså andelen vad kommunen betalar och vad landskapsregeringen betalar. I ÅSUB:s rapport framgår det att det har varit en förskjutning helt enkelt. Kommunerna har enligt ÅSUB:s rapport betalat 2,9 miljoner av landskapets del av hela kakan. Det är väl det som ÅSUB har kommit fram och sen har man räknat och kommit fram till något annat.

    När det gäller den här reformen som trädde i kraft 2008, så sade lantrådet att den var generös mot kommunerna. Jag återkommer i andra repliken.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag måste ge ledamoten möjlighet att få fortsätta sin fråga.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack, fru lantråd. Det som lantrådet sade var att de har varit generösa mot kommunerna. Det kan jag hålla med om. Men endast det första året har den varit generös enligt den här rapporten och utdelningen. Det är fakta, för effekterna har successivt minskat fram till idag. Det som ÅSUB har kommit fram till i rapporten finns i deras sammandrag. Sista meningen säger i princip allt. Det basbelopp som nu tillämpas som grund för landskapsandelarna är låga och motsvarar inte längre den nivå som gällde den reformtiden 2008.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, orsaken till det har också vicelantrådet också redogjort för. En orsak som också blev bestående i systemet var den indexfrysning som gjordes 2010 under den förra mandatperioden, där man frös 980 000 euro till kommunerna. Så det hänger nu med i systemet och i kalkylerna också framledes. Gamla synder är också orsaken till detta.

    Man får komma ihåg att ÅSUB:s rapport är ett underlag. Landskapsregeringen har delgett vilka våra synpunkter är på det och på läget. Det skiljer ganska stort i belopp nu mellan vad kommunförbundet och landskapet avser. Men de förhandlingarna måste göras mellan parterna, d.v.s. kommunförbundet och landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Lantrådet frågar sig vilka instrument ska en ansvarsfull regering använda sig av för att lösa den ekonomiska utvecklingen vi har sett. För det första ska man se till att Ålands gymnasium inte tillåts öka sina kostnader med 2 miljoner eller 14 procent. För det andra så ska man kräva att ÅHS håller budget och undviker tilläggsbudgetar i mångmiljonklassen. För det tredje ska man inte lägga iväg en miljon på en tillväxtplan och samtidigt höja skattetrycket på Åland genom att pressa kommunerna till det yttersta, genom nya kreativa lösningar. Menar lantrådet verkligen att höjda skatter, minskad köpkraft och en expanderande landskapsförvaltning är lösningen på den åländska samhällsekonomins utmaning.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Jag kan upplysa ledamot Jonsson om det att om han läser årets budget så kan han konstatera att den här omtalade tillväxt- och utvecklingsplan, som jag för min del är helt övertygad om att Åland inte behöver någon som helst effekt på skatteöret för den är PAF finansierat. Vad det gäller de här andra stora frågorna som här har lyfts så har jag förundrat mig genom åren över den retorik som kommer från Ålands Framtid när det gäller reformer överhuvudtaget. Man tror på något sätt att en reform ska leda till en omedelbar kostnadsminskning som ska ske från dag ett. Så är inte verkligheten. Inte i landskapet Åland och inte heller någon annanstans. Oftast kostar reformer initialt mer, men man hittar och skapar strukturer där man på ett långsiktigt sätt kan komma ner i utgifter och det är den processen som vi kommer att få se av. Man måste också jämföra med vart man är på väg i den utveckling du ser och kan du bryta den kurvan. Det är det vi pratar om när det handlar om reformer.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi tycks ha lite olika syn på reformer, lantrådet och jag. Man blir inte annat än oroad när vi har en konkret rapport från våra nya landskapsrevisorer som säger att reformen ledde till ökade kostnader och man har t o m kritiserat det här. Att då påstå att reformer inledningsvis kan leda till ökade kostnader. Så kan det mycket väl vara, men när de ökar med 14 procent de två första åren, så är det någonting som är fel. Det här skapar en oerhörd rädsla hos oss i Ålands Framtid för de reformer som landskapsregeringen håller nu på att driva in. När man för det första inte har ett ekonomiskt underlag, inte ett ekonomiskt perspektiv på hur man tänker organisera den här servicen framöver och inte har en minsta fokus på att försöka spara kostnader. Vad ska då slutresultatet bli av sådana reformer? Vi har sett hur det har gått med Ålands Gymnasium. Vi hoppas att man gör allt för att undvika det också framöver, så att vi slipper den här typen av diskussioner där vi ser att kommunernas landskapsandelar utarmas på mest kreativa nya sätt.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Då vill jag att ledamoten Jonsson svarar mig, vad Ålands Framtids skola skulle kosta? Vad skulle sju gymnasieskolor ha kostat idag?

    Nej, what if heter det. Man kan inte komma till en utveckling som aldrig hände. Men det var Ålands Framtids modell och det var den utgiften som vi visste vad det var och det var den utgiften som vi visste vad det var och den var den utgiften vi inte ville ta. Därför skedde förändringarna.

    Om Ålands Framtid vill gå tillbaka till sju skolor så får ni väl börja driva den frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är väl så att den här retoriken börjar bli ganska bli likartad. Varje gång man går i replik eller anförande med lantrådet är anfall det bästa medlet. Ta ett nytt grepp för framtiden, säger lantrådet. Det är dags att börja föra en diskussion med kommunerna om den totala ekonomin. Det förvånar mig nog faktiskt att man inte har börjat med det enda från början när man bestämde sig att skapa en ny samhällsservicereform. Det är väl det som skulle ha varit utgångspunkten, att få ett grepp om den totala ekonomin och i det skulle man ha skapat den här samhällsservicereformen. Jag anser att landskapsregeringen har gått fel väg när man byggde upp det här underlaget för samhällsservicereformen. Idag har det ännu inte presenterats en kalkyl på vad intjäningen är.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Naturligtvis är ekonomin en av orsakerna till att samhällsservicereformen är i gång. Vi har många gånger fört en diskussion kring den här helheten. Men det viktiga nu är att landskapsregeringen har tagit på sig ledarskapet, vi finansierar ledarskapet och vi fortsätter att föra det framåt. Men det krävs också att man på den kommunala nivån vill vara delaktig. Jag hoppas att Ålands Framtid är ett av dem konstruktiva partier som också i sina kommuner är med och medverkar till att framtiden totalt sett för hela landskapet och ur ett helhetsperspektiv ser till att vi är konkurrenskraftiga mot andra regioner framöver och att vi kan ge våra medborgare en bra service. Men det är som här sades, ett delat åtagande. Där vi i kommunerna och landskapet måste samverka.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag tänker inte replikera desto mera, men Ålands Framtid är alltid med när det gäller förnyelser och förbättringar. Men då vill vi veta också vart kostnadsutvecklingen leder.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Först en kort fundering. Det är lite så med respekt som med ledarskap. Respekt kan man inte kräva. Det förtjänar man. Om sitt eget ledarskap måste övertyga om att det är gott, så kanske att ledarskapet bedömer någon annan. Landskapsregeringen kan inte heller ta del av det berömmet som riksregeringen får, när man har kommit till en överenskommelse med oppositionen. Man får beröm för att man har varit ödmjuk, att man har ändrat metoder och att man har kunnat kompromissa. Det kan man inte med minsta lilla välvilja säga att landskapsregeringen vill. Vi kan säkert hålla på att tjata om de här parlamentariska grupperna och utvärderingen av landskapsandelssystemet. Vår bedömning är att det var två kardinal fel som landskapsregeringen har begått.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag har hört nu flera år om de kardinalfelen och jag har fortfarande inte upplevt att det är några stötestenar. Utan nu är det bara så att hur ödmjuk man än är så måste man säga att nu måste förändringsarbetet göras. Vi är igång med det, vi har kommit en bra bit på väg och nu ska det fullföljas och efter det måste man ta nästa bit. Det här är ett långsiktigt arbete, ett stort arbete och vi fortsätter det ihärdigt och kontinuerligt och jag hoppas att vi kan få en uppslutning om att det här är den rätta vägen att gå. Och vad jag har uppfattat oppositionen i Ålands Lagting så finns det inte långt ifrån samma motsättningar mot de reformprocesser som landskapsregeringen företräder, än om du har jämfört situationen på rikssidan.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Långsiktigt och ihärdigt. Över flera mandatperioder. Skulle det då ha varit så fel att involvera alla som intentionerna var i landskapsregeringen. I hela samhällsservicereformen så saknas det en stor bit och det är ekonomin, det är landskapsandelssystemet. För det är ju så att det är euron och cent som betalar äldreomsorg och som betalar handikappsservice, utkomststöd, missbrukarvård och barnskydd. Det kommer vi inte ifrån.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, och vad är motsättningen med det? Det är väl helt naturligt det, att landskapsandelssystemet måste reformeras i enlighet med de utredningar som nu är gjorda och de stötestenar vi har sett. Vi måste anpassa det med anledning av att kommunernas socialtjänst blir verklighet. Vi är igång med landskapsandelssystemet. En god sak av den här processen är det att vi inte ska göra ytterligare utredningar, utan nu går vi direkt på reformarbetet kring landskapsandelssystemet. Därför att det kommer att kräva många politiska breda diskussioner om hur det ska se ut för framtiden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag återgår till frågan. Det var ju i och för sig en intressant utvikning i debatten och toleranta talmän tillåter det, det är säkert ok. Jag vill fortfarande hävda att landskapsandelslagstiftningen är ett väldigt viktigt instrument i umgänget mellan landskapet och kommunerna. Landskapet beslutar om olika oerhört viktiga samhällsservicestrukturer och formler och kommunerna utför dem. När det i debatten uppenbarligen finns en misstro mellan parterna och oberoende av hur en kommande kommunstruktur ser ut och hur umgänget ska fortsätta mellan landskapet och kommunerna, så tycker jag att det är väldigt viktigt att tro på systemet och tillämpa det på ett för bägge parter trovärdigt och förtroendefullt sätt.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, landskapsregeringen tror på systemet och vi använder oss av systemet. Nuvarande finansminister har också tagit på sig skulden för den miss som skedde. Det vill säga att de här uträkningarna och den här diskussionen borde ha hållits ett halvt år tidigare. På den punkten har han tagit på sig ansvaret. Vilket jag tycker är hedersamt. Han har heller inte velat föra över någon skuld över förvaltningen eller en enskild tjänsteman. Svaret till mig var att han har varit med så länge och att han tar på sig det politiska ansvaret för det här. Jag tycker att det var generöst, det var storartat och det har jag respekt för.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Så långt politiken det är gott och väl, men med det som jag avser umgänge ingår också framförallt ekonomi och i någon mån juridik. Jag eftersträvar fortfarande sådana hållbara beslut ur vilka kommunerna kan utläsa vad som har beslutats, på vilka grunder, vad en missnöjd kommun möjligen kan göra osv. Jag vill bara för förordningens skull säga det att när jag fick ett tidigare svar om att lagtinget har beslutat och nu ska alla rättas och packas efter det. Utmärkande för parlamentsbeslut är ju att de inte är överklagbara. Det är normbeslut vad gäller sen den direkta tillämpningen enskilt till landskapsregeringen. Jag vill verkligen att landskapsregeringen fattar sådana beslut som lagstiftningen förutsätter också i detta ärende.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi ska naturligtvis fatta de beslut som fordras i frågan och vi kommer också att hålla de diskussioner som fordras i frågan med kommunförbundet och den processen är redan i gång.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Det är en stor och viktig reform som ligger i botten för det här spörsmålet. Lantrådet sade att hon är förvånad över Ålands Framtids retorik och att vi alltid är så skeptiska till reformer och man får finna sig i att reformer ofta kostar mer i början när det är någonting nytt. Vi är absolut inte skeptiska till reformer men vi är skeptiska till att vi inte kan utläsa vad man kommer att spara i pengar på den här typen av reformer. Det kommer vi aldrig att få ett svar på. Vad kommer vi att spara in och hur kommer vi att spara in det? Alla dessa reformer som har genomförts. Finns det något som faktiskt har blivit billigare? Nu kanske lantrådet får ett tips av vicelantrådet, men jag har aldrig kommit med det.

    Till slut gymnasiereformen. När det gäller kommunernas socialtjänst fick jag ett löfte av lantrådet för snart ett år sedan att till hösten skulle det komma ett svar på de ekonomiska konsekvenserna. Det var sista hösten som vi redan har passerat. Låt mig tvivla på att vi ska spara in på de här fantastiska reformerna. Jag tvivlar åtminstone så länge det inte finns ett ordentligt underlag.

    När det gäller svaret på vårt spörsmål, så har jag tre kommentarer till det här viktiga spörsmålssvaret. I spörsmålet framhåller ju vi att uppföljning av landskapsandelsreformen 2008 uttryckligen är ett underlag för fyra års justering. Där skriver landskapsregeringen så här att man instämmer i att uppföljningen är ett underlag, men den är ett underlag för fortsatt utredning och en förhandlingsprocess. Jag vet inte om det är en felskrivning. Det kanske kan vara en förhalningsprocess. Det är jag inte helt säker på. Den andra kommentaren i svaret som jag är lite fundersam på är det som också ledamoten Perämaa nämnde tidigare när man skriver så här: Landskapsregeringens uppfattning är att lagtinget omfattar det landskapsregeringens helhetsbedömning av den offentliga ekonomins ansträngda läge som beskrevs i budgetförslaget för 2014.  Lagtinget – ja. I omröstning, majoriteten – ja. Men definitivt inte Ålands Framtid. Jag kan vända mig till lagtingskollegan Perämaa och säga att det finns åtminstone ett borgerligt parti till förutom liberalerna och det är Ålands Framtid.

    Det framställs i spörsmålet också att paragraf 6 är tvingande så att en justering av landskapsandelarna basbelopp ska genomföras vart fjärde år. Här säger landskapsregeringen att det som man tycker att är tvingande är att det ska göras en utredning och det som är tvingande är det att det ska göras en bedömning och att man ska förhandla med kommunerna. Jag håller inte med om det där. Det är faktiskt till att vantolka det som står i paragraf 6. Paragraf 6 i landskapsandelslagen tar det för det första upp det faktum att kostnadsfördelningen mellan kommunerna och landskapet ska hållas på samma nivå. Det är det första. Det andra är att det ska göras en justering vart fjärde år och där sägs det: Basbeloppen av det uppgiftsbaserade landskapsandelarna justeras i överensstämmelse med utredningen. Det glömde landskapsregeringen att nämna i sitt svar. Sen sägs det ytterligare att det ska göras utredningar och att det ska vara förhandlingar. Men definitivt ska det göras en justering i enlighet med utredningarna. Det är paragraf 6 enligt mitt synsätt väldigt tydlig med.

    Fru talman, det blir ofta väldigt mycket utredningar och väldigt mycket kalkyler, förhandlingar, ytterligare utredningar när man diskuterar den här typen av frågor. Men om vi försöker koka ner det och försöker ge ett svar på att vad innebär den här debatten. Vad innebär vårt spörsmål? Vad innebär regeringens svar för gemena man? Vad innebär det riktigt för ålänningarna? Jag tror att det är viktigt att man har klart för sig att det är enbart kommunalskattetrycket som vi kan påverka här på Åland. Statskatten kan vi inte göra någonting åt. Samfundsskatten och övrigt kan vi inte göra någonting åt. Det är enbart det kommunala skattetrycket vi kan påverka. Det betyder att för varje cent, för varje euro som landskapsregeringen nu gröper kommunernas ekonomi, så betyder det ytterligare en cent. Ytterligare en euro på skattetrycket. Landskapsregeringen skriver i sitt svar att helheten är central. Pyttsan, skulle jag faktiskt vilja säga. För det här är helheten om vi ska se landskapets ekonomi som en helhet. Kommunerna och landskapets ekonomi. Landskapsregeringen ser inte den ekonomiska helheten för landskapet Åland och ålänningarna, utan man ser bara till den egna verksamheten. Därför har vi också plus 4 miljoner euro igen när det gäller ökade driftskostnader för landskapsregeringen. Finansministern Nordlund säger att vi inser allvaret ifrån regeringens sida. Skulle man ha insett allvaret, skulle man definitivt inte höjt konsumtionsutgifterna ytterligare ett år. Som det har framgått så är köpkraften central i Ålands Framtids borgerliga politik. De extrema avgiftsförhöjningar som vi hade upp i frågestunden senast i fredags är ÅMHM, de slopade skatteavdragen, det aktivt försämrande kommunala ekonomin som är en tredje faktor, som faktiskt försvagar köpkraften och det åländska välståndet. Det bekymrat oss. När det gäller den sista av de tre punkterna jag nämnde, försämrande av kommunalekonomin, så har vi olika åsikter enligt ett vederhäftigt sätt att följa och beräkna på basen av den lagstiftning som råder så förlorar kommunerna 3 miljoner euro. I det skriftliga svaret och i det muntliga svaret ifrån landskapsregeringens sida så har åtminstone inte jag och ändå tycker jag att jag är någorlunda normalbegåvad, fått ett svar på hur man kan få ner dessa 3 miljoner till 36 000 euro. Där har landskapsregeringen en ganska stor bevisbörda. Det slopade indexet innebär ungefär 0,7 miljoner totalt för de åländska kommunerna. Men det visar sig att upp till en halv procent kan det innebära på skatteöret för skärgårdskommunerna, Eckerö, Sund, Geta och Lumparland. Politik är långsiktigt. Det gäller att se de långa linjerna. Jag måste bara som ett konkret exempel nämna att när jag kom in i kommunalpolitiken i Jomala, så hade vi ett ekonomiskt elände just då och det är ganska länge sedan. Det berodde på investeringar i Vikingahallen på en oansvarig ekonomisk politik helt enkelt. Då sneglar vi avundsjukt på Finströms kommun och tyckte att det var ett ekonomiskt föredöme. Det var otroligt väl slimmad organisation. Finström idag, har stora problem. Problem pga. stora investeringar, som kanske inte har varit så genomtänkta alla gånger.

    Jag vill säga för Jomala kommuns sida tog det många år att få det här på rätt och det är de här långa processerna som inte allmänheten ser alla gånger. Men tyvärr är det också många politiker som inte ser helheten utan man ser bara fram till nästa val. Med det här vill jag visa att det tar tid. Fortsätter den ekonomiska politik som den här landskapsregeringen driver med att urgröpa kommunernas ekonomi, så har vi väldigt stora problem framför oss med tanke på att lantrådet sade att det gäller att blicka framåt. Jag vill understryka en sak. Kommunerna måste definitivt ta sitt ekonomiska ansvar. Det är inte frågan om annat. Men frånsett från Mariehamns Stad så är min uppfattning att kommunerna har en otroligt slimmad organisation om vi jämför med landskapsförvaltningen och det tål också att fundera på.

    Jag vill avsluta med att igen plocka upp tre punkter ur den utredning som jag såg att finansminister Nordlund hade med sig upp, d.v.s. den utredning som ÅSUB gjorde och som skulle ligga till grund för den justering som har uteblivit. Där sägs det så här: Rapporten innehåller ett stort antal tabeller och rätt tekniskt till sin karaktär. Några av de övergripande huvudresultaten kan dock sammanfattas i följande punkter. Jag nämnde bara en punkt förra gången. För det första. Reformen år 2008 stärkte kommunernas driftsekonomi, men effekten har därefter minskat. Flera av kommunernas resultat har försvagats under den period som systemet har tillämpats. För det andra skillnaderna mellan kommunernas ekonomiska situation har ökat sedan 2008 och det beror inte enbart på det som vi debatterar nu. Det är också helheten som har spelat in där. Det sista är det intressanta, med tanke på att finansministern Nordlund sade att nu är vi tillbaks på samma nivå som vi var när denna reform inleddes. Så här lyder sista punkten, jag citerade den förut i ett replikskifte för jag tycker att den är jätte viktig, det basbelopp som nu tillämpas som grund för landskapsandelarna är låga och motsvarar inte längre den nivå som gällde vid reformtidpunkten. Vi måste värdera det. Landskapet se verkligheten så som den är.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan i viss mån ha förståelse för att man ställer det här spörsmålet med tanke på de procedurfel som gjordes under hösten. Men jag har väldigt svårt att förstå den här debatten, som förs här idag från oppositionens sida. Därför att syftet med spörsmålet var att följa lagen. Ja, vi följer lagen. Problemet för oppositionen just nu är att om vi följer lagen och dess motiveringar, då blir inte resultatet det som man egentligen avser från oppositionens sida. Därför att vi har som grund för våra utredningar ÅSUB:s utredning. Ja, den är väldigt bra och väldigt kompetent gjord. Sen i följande utredning så måste man följa lagstiftningen och den är att man också måste beakta den ingående balansen som var ungefär 2 miljoners skillnad och ytterligare den uteblivna indexjusteringen 2010. Då kommer man fram till 36 000 euro. Det är objektiva fakta. Sen kan man från oppositionen sida politiskt tycka att man ska ge 3 miljoner extra till kommunerna. Det kan man göra, men frågan är om det är samhällsekonomiskt ansvarsfullt på långsikt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Finansministern Nordlund säger att han är förvånad över att vi har lämnat in det här spörsmålet. Det står klart och tydligt i motiveringen att det ändå är klart att oavsett hur vi räknar att man har försvagat den kommunala ekonomin avsevärt under den här mandatperioden. Det har vi sagt hela tiden. Sen när det gäller det att vi på något sätt skulle vara besvikna för att man inte följer lagen. Absolut inte. Jag anser att landskapsregeringen inte följer lagen. De förklaringar som finansministern Nordlund har gett så tror jag att faktiskt att och det säger jag med all väl mening, det skulle regeringen vinna oerhört mycket på om han i en insändare skulle skriva ner ett ordentligt resonemang om hur man faktiskt kommit fram till den här märkliga summan. Man har ju inte ens samma jämförelser i år, som t.ex. kommunförbundet hävdar att man ska ha. Jag kan inte förstå hur man kan stå så långt ifrån varandra i sådana här fundamentala frågor.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Ja, ledamot Eriksson. Det är lite jobbigt när verkligheten inte stämmer med den egna politiska uppfattningen eller målsättningen som det gör i det här fallet. Sen så sade jag inte att det var konstigt att man lämnat in det här spörsmålet utan tvärtom. Jag sade att jag har förståelse för det att man gjorde. Men jag har ingen förståelse för den här debatten, där man försöker konstruera en verklighet som inte finns. För verkligheten är väldigt lätt att utlösa ur lagstiftning och de motiveringar som finns, för en del går tillbaks till 1993 och framåt, alla de lagförändringar som har gjorts det kan försäkra ledamot Eriksson och alla andra. Finansavdelningen, tjänstemännen följer exakt den lagstiftningen som gäller. Någonting annat skulle vara främmande i en rättsstat, som vi lever i nu.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ja, i största väl mening. Jag har en annan uppfattning om på vilket sätt man följer den här lagen. Skriv ner och skriv en insändare, skicka mail eller gör vad som helst. Jag tror att den här debatten skulle vinna väldigt mycket på om man skulle lista ut på vilket sätt man har fått ner 3 miljoner till 36 000 euro.

    Sen när vi pratar om helheten som man har pratat om tidigare. Det är ganska självklart att vi tar vara på alla tillfällen vi får för att föra en debatt om den ekonomiska politik som drivs idag. Det kan inte förbigått finansminister Nordlund att vi tycker att den är felaktig. Vi tycker att det är fel att man ger ett borgerligt samhälle åtminstone på pappret, så aktivt försämrad köpkraft för ålänningarna och rullar ut en stor del av kostnaderna på medborgarna och kommunerna. Det har vi sagt om och om igen. Det är vår uppfattning. Sen att landskapsregeringen har en annan uppfattning, det kan jag ha förståelse för. Men det här är det viktiga om vi ska se till den ekonomiska helheten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag måste kommentera den här korta kommentaren som kommer flera gånger när ledamot Anders Eriksson håller olika anföranden. Man vill ta upp det här med Mariehamns Stad som ett dåligt exempel, att staden har ingen slimmad budget och att man skulle ha misskött sitt uppdrag där politiskt. Man borde veta vad man talar om för det här skapar en polarisering mellan staden och landsbygden och det är politik som jag inte tycker att ska föras i den här salen. Vi måste också börja se Åland gemensamt som en helhet. Vi kan inte hela tiden hålla på att arbeta så här. Det är ohållbart.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var en liten bisats i hela mitt anförande, men givetvis har ledamoten Kemetter rätt att ta upp det. Vi behöver en levande landsbygd. Vi behöver en levande skärgård och vi behöver också en livskraftig stad. Det är inte fråga om annat. Men det som har förvånat mig när jag har tagit del av statistik ledamot Kemetter är när jag ser vilka intäkter Mariehamns Stad har och vilka enorma driftskostnader man har per capita och vilken skuldsättning man har. Jag kan hålla med om att man kanske inte ska nämna det i lagtingsdebatten, men jag vill göra det som ett exempel på hur det kan gå när vi har fokus på att skapa större så kallade kostnadseffektiva enheter. Det blir väldigt annorlunda.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är ju landskapsandelar vi diskuterar och det systemet som vi har haft, har ju inte direkt gynnat staden så det kanske finns förklaringar i det.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Igen. Jag tror att jag har sagt det 100 gånger. Landskapsandelarna är till för att utjämna skillnaderna, att det ska gå att hålla hela Åland levande som var en populär devis förut, men det har ju försvunnit allt mera. Det är intressant att ta del av ÅSUB:s statistik över kostnader, intäkter och skuldsättning i de åländska kommunerna. Jag tror att de som tittar på de siffrorna blir ganska förvånade när man kommer till Mariehamns Stad.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Det är svårt att hålla sig borta från talarstolen när man hör ledamoten Erikssons anförande. På något sätt tycker jag att det är något grundläggande som han har missat i den här diskussionen. För det första så säger ledamoten Eriksson att kommunerna har en mycket slimmad organisation. Ja, jag går inte in på någon särskild kommun och tycker om den saken. Han säger att vi ska se verkligheten som den är. Det tycker jag också. Men den som är verklighetsfrämmande i den här diskussionen är ju ledamoten Eriksson. Alltså betänk att vi ändå har bland en av de lägsta kommunalskatterna i hela landet. Betänk också det att landskapet redan i dag bär kostnader som på rikssidan är kommunala, d.v.s. för hela hälso- och sjukvården och för gymnasieskolan. Skulle det tas och finansieras via skatteören, skulle kommunalskatten på Åland vara 28 procent, åtminstone. Det som händer är när landskapet ska producera kommunal service i allt högre grad och till den standard som medborgarna kräver, så i en minskande klumpsumma ekonomi så har vi mindre och mindre utrymme, att finansiera det som är autonomin och självstyrelsens grundpelare. Det här är en utveckling som jag undrar om Ålands Framtid vill att ska fortgå. Så det är viktigt att se hela den här delen som en helhet. Och betänk också det att om kommunernas verksamhet är ordnad på ett optimalt sätt, den är så slimmad. På Gotland har man två personer som äldreomsorgsledare för hela kommunen Gotland. Vet ni hur många vi har på Åland? Över trettio. Jämför två mot trettio. Har vi den kommunala sektorn de facto optimalt arrangerad idag på Åland? Eller finns det ett och annat att göra för att få saker och ting effektivare? Då kan man inte sitta alla i 16 olika territorier och titta på sina egna områden, sina egna kommunala budgeter och sitt eget område. Man måste se det ur en helhets perspektiv. Det viset är från landskapet är förändringstrycket måste ligga på den kommunala nivån. Förändringarna måste göras interkommunalt och mellan kommunerna. Inom ramen för färre administrationer. Då kan man åstadkomma strukturella, hållbara förändringar, som ger ekonomisk effekt. Det är vad vi ser, efter att ha jobbat bl.a. med kommunernas socialtjänst och inventerat den sektorn. Vi ser också på andra områden.

    Landskapsregeringen borde skriva en insändare så att folk förstår skillnaden mellan 3 miljoner som ÅSUB utredning visar och 36 000 euro som landskapet har kommit fram till. Vicelantrådet har i otaliga gånger försökt säga vad det beror på att skillnaden är som den är. Dels beror det på en differens när man gick in i det nya landskapsandelssystemet år 2008 som var på 2 miljoner. Den ska också beaktas när man kommer till det här slutresultatet. För det andra skedde det en indexfrysning år 2010 som också belastar i ett längre perspektiv hela systemet. Det är två av huvudskälen. Det är mycket transparent, det är mycket öppet och tydligt varför det här inte är 3 miljoner utan snarare trettio.

    Sen så kan jag inte heller höra det här gång på gång och låta det vara det vara oemotsagt, att landskapsregeringen för en politik där man rullar ut kostnaderna på medborgarna och själv inte gör någonting. Alltså det är ju inte sant. Det är inte sant. Vi jobbar med alla de instrument som vi har till vårt förfogande. Ska jag repetera? Jag har sagt det förut. Det kanske vi inte behöver dra igenom en gång till. Det är inte så. Ni får titta på våra personalbokslut, ni kan gå igenom dokumenten så ser ni att det inte stämmer. Vi har en ambition om att få den bästa möjliga optimala självstyrelsemyndighet som bara är möjligt inom de resurser som vi har. Men vi inser också att vi måste jobba med strukturen, för att på långsiktigt är det de som ger ekonomisk effekt, som har någon betydelse på den ekonomi som vi befinner oss i. Tack

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Lantrådet sade att det är tack vare mig som hon har svårt att hålla sig borta från talarstolen och jag tycker det är trevligt för jag tycker att det är bra att vi har regeringschefen här och debatterar med oss. Sen är det alltid svårt att debattera i och med att regeringschefen alltid kan gå in och hålla ett helt anförande. Men det hör till systemet och det har jag inga invändningar emot. I vilket fall som helst, så jämför lantrådet alltid med riket och kom fram till att 28 cent skulle kommunalskatten vara om vi hade lika som i riket. Men då glömmer hon, att när ÅHS bildades och när man slog ihop folkhälsoförbundet som var ett kommunalt organ, centralsjukhuset m.fl. så också då utgick man ifrån att det skulle vara kostnadsneutralt emellan kommunerna och landskapet. Det är inte rimligt att hålla på att jämföra med hur det är i riket om vi pratar om språkstrategier eller barnbidrag eller vad det nu är. Utan vi måste faktiskt koncentrera oss på vad som är det bästa för det här samhället. Så den där jämförelsen håller inte, fru lantrådet.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag har inte några som helst ambitioner att stanna varken på 70-talet eller fast på 90-talet. Jag jobbar för framtiden, med framtiden och med framtida scenarior. Det är ju därför vi är här. Det är just därför vi måste fråga oss att vad det är för samhälle vi vill ha och vad är det för samhälle vi vill skapa. Jag tycker att man ska betänka det här att vill Ålands Framtid att vi kommunaliserar självstyrelsen. Är det en utveckling man tycker att man ska ha eller ska vi försöka stoppa det och hitta en annan väg. Och jag jämför inte alltid med riket, jag jämförde just med Gotland.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag hävdar fortsättningsvis att tittar man på de små åländska kommunerna, så är de enormt kostnadseffektiva. Menar lantrådet på fullt allvar att dessa 30 omsorgsledare som hon nämnde, att de inte gör någonting, att de bara sitter där och att de skulle klara sig bra om man tog bort 28 stycken? Jag är inte alls säker på det. Vi har ju en helt annan struktur. Men igen, fru lantråd, jämför administrationskostnaderna med landskapsförvaltningen och de åländska kommunerna, så kommer nog siffrorna att visa att kommunerna är synnerligen slimmade.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, här tror jag nog att våra åsikter skiljer oss ganska vitt isär. Ålands Framtid, som jag tolkar det, ville ha sju skolor. Man ville inte ha någon förändring på den punkten. Också vad det gäller kommunala frågor ett förändringsarbete inom hur vi producerar kommunal service. Jag ser det som nödvändigt. Ålands Framtid får driva sin stagnationspolitik om man så vill. Men vad gäller den här helheten, så kan man inte sitta i varsin kommun och se till den kommunens bästa. Man måste bedriva en helhetspolitik, som innefattar alla kommuner tillsammans och landskapet. Då kan vi skapa förändring och det är det vi försöker åstadkomma.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag skulle vilja påminna lantrådet om att siffrorna som landskapsregeringen har tagit fram är landskapsregeringens. Förhandlingarna vad gäller kommunerna sköts mellan två parter. Det här är landskapsregeringens siffror. Ytterst blir det här antagligen en fråga som får avgöras i domstol. När det gäller samhällsservicereformen och det viktiga arbetet som vi behöver göra, så är det på det viset att Åland är unikt. Kanske att det skulle finnas andra lösningar för just de här smala områdena. För precis det som lantrådet tar upp, inom äldreomsorgen och också inom t.ex. grundskolan är det helt utanför själva samhällsservicereformen. Jag är helt övertygad om att vi ska kunna höja kvalitén om vi skulle få igång ett samarbete där också. Men det är utanför samhällsservicereformen.

    Talmannen

    Nu börjar debatten igen bredda sig till att bli en debatt om samhällsservicereformen och jag påminner om att som underlag så ligger ett spörsmål och ett spörsmålsvar.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi får väl säga att basbeloppen kunde se annorlunda ut om man fick en annorlunda organiserad kommunstruktur och kommunal serviceproduktion. Så har vi knutit tillbaka till meddelandet eller spörsmålet. Det är väl det vi pratar om. Hur ska överföringarna se ut mellan landskapet och kommunerna? Hur ska vi finansiera viktig kommunalservice?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Det är helt rätt och själva basbeloppet är en del av landskapsandelssystemet. Alltså kommer vi tillbaka till ruta ett. Det skulle ha varit med från första början.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, som det är här på livets stig så måste man ta ett steg i taget. För min del så ser jag kommunernas socialtjänst som ett första steg. Äldreomsorgen blir definitivt föremål för nästa. Jag tror att vi har mycket att göra för att samorganisera äldreomsorgen på Åland. Så den frågan är definitivt inte ställd utanför men man måste ta ett steg i gången.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Och tack fru lantråd för ytterligare tillrättaläggande eller förklaringar som lantrådet nämnde att också de här 2 miljoner som också ska beaktas eller dras av vart man än kommer. Vi kan påminna att den här 2 miljonen som 2008 fanns med i landskapsandelarna var enkom i princip därför att investering stöden från landskapsandelarna försvann i samband med reformen och därför gav man två miljoner extra om man säger så, som man har över de kalkylerade kostnaderna jämfört med nettokostnader för att också säkerställa att investeringarna på sociala sektorn och grundskolan också skulle kunna göras framöver av kommunerna. Det var därför det var en medveten handling att också införa de för att inte äventyra investeringarna på de här viktiga områdena som socialsektorn och grundskolan som är lagstadgade uppgifter för kommunerna.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag satt i den regeringen som tog fram det förra landskapsandelssystemet. Det fanns säkert goda skäl till varför man gjorde som man gjorde. Men det är de facto en faktor som man kan beakta idag.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! En faktor som då har en parts beaktats, som mycket viktig. Jag skulle säga från liberalernas sida, att det är viktigt att man också har sådana faktorer med som inte äventyrar sociala sektorn och grundskolan och kan vidare investera på de här områdena, som man ändå har ålagt från landskapsregeringen att sköta och att också upprätthålla den servicen. Därför är det oerhört viktigt att kommunerna inte där ska finansiera de här själva. Om man nu tar bort de här 2 miljonerna så betyder det att alla investeringar inom de här lagstadgade områden ska kommunerna stå för. Därför kommer den här kalkylen slå fel om man också beaktar den parametern som landskapet har tagit med i sina kalkyler.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, de diskussionerna måste ske i ett annat rum. Där ledamoten Asumaa i sin egenskap av ordförande för samrådsdelegationen för kommunförbundet och landskapsregeringen och där måste den diskussionen föras, där man också kommer till ett slut resultat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Roger Jansson

    Ärade, fru talman! Dagens ämne är ett spörsmål avseende justering av basbeloppen till kommunerna. Flera talare har varit inne på helt andra ärenden och fått möjlighet att säga sitt om det. Jag ska bara kort kommentera några saker mycket kort, fru talman.

    Till ledamoten Anders Eriksson vill jag svara att det var på det sättet att ÅHS reformen år 1993 resulterade i en besparing för de tidigare tre organisationer sammantaget på 10 miljoner mark. Det här redovisades i bokslutet och i verksamhetsberättelsen två år efter reformen för den som vill läsa.

    För det andra så har det varit tal om administrationskostnader i kommunerna och de finns att läsa i ÅSUB:s utredning och ÅSUB:s årsbok tabell 11.9 nettoriskkostnader per person efter sektor och kommun är det frågan om. Där är det alltså Jomala som har de lägsta administrationskostnaderna. Sedan följer Vårdö, Geta och Mariehamn. Alltså 12 kommuner har högre administrationskostnader per capita vad Mariehamn har. Och 9 av dessa har mer än dubbelt högre än långt mer än dubbelt högre. Så att när Jomala har 72 euro per capita i administrativa kostnader och allmän förvaltning som det kallas, så har Mariehamn 126 euro. Eckerö 414 euro, Föglö 438 euro, Saltvik 238 euro osv. Så det som svar på en fråga som varit upp här inom de regler som jag har förstått att talmanstrion godkänner.

    Sedan ett litet svar till ledamot Katrin Sjögren som sade att i samhällsservicereformen har inga som helst ekonomiska uträkningar gjorts. Jag ledde en grupp som tog hand om hela den infrastrukturella sektorn och vi lade en fas på att redovisa troliga, möjliga ekonomiska vinster i miljonbelopp. Läs gärna utredningen, så får ni svar på det.

    Nu fru talman, till dagens ärende. För Moderat Samling för Åland och dess lagtingsgrupp kunde kommentarerna vara väldigt korta och det hoppas jag att de kommer att bli. Men inte så korta så att jag kan kalla de korta. I sakfrågan har landskapsregeringen med saklig information tillbringat lagtinget kunskapen vad som man har gjort och man har medgivit sitt misstag på två punkter. När det gäller att överväga justeringen på basen av ÅSUB:s delrapport och när det gäller att förhandla med kommunerna. Redan ordet förhandla visar att frågan inte är aritmetisk utan den är en bedömningsfråga. I landskapslagen om allmänna landskapsandelars i 6 paragraf talas om bibehållande av kostnadsfördelningen. Där sägs om den här frågan som nu är upptaget i spörsmålet, att kostnadsfördelningens utveckling utreds i sin helhet mellan landskapet och kommunerna vart fjärde år s.k. justeringsår. Basbeloppen av de uppgiftsbaserade landskapsandelarna justeras ju överensstämmelse med utredningarna och här kommer både ÅSUB och finansavdelningen in i bilden.

    Enligt landskapsandelslagen om undervisnings- och kulturverksamheten och landskapsandelarna för socialvård är de två skilda landskapslagen. Innan en justering vidtas av landskapsregeringen ska landskapsregeringen förhandla med kommunerna om kostnadsfördelningens utveckling. Här har vi också lärt oss att det inte gjorts av regeringen med Roger Jansson som satt till 1999 och inte av regeringarna Roger Nordlund 1 och 2, som satt fram till 2003. Inte av regeringarna Roger Nordlund 3 och 4 som satt fram till 2007 och inte av regeringen Viveka Eriksson som satt fram till 2011 och inte nu heller nu med regeringen Camilla Gunell. Motiveringarna som landskapsregeringen nu ger oss är att skälen till detta är strukturella förändringar som har gjort att man inte har sett sig motiverad i de här olika regeringarna att göra dessa justeringar. Det är bakgrunden. Det som är klart är att lagkraven inte ska läsas som ekonomisk enkel matematik. De är tvingande på några punkter, men inte bara vad avser matematiken. De är tvingande när det gäller basbeloppet i att utredningar ska göras. De är tvingade på det sättet att landskapsregeringen ska göra bedömning av dessa utredningar. De är tvingande på den punkten att landskapsregeringen ska förhandla med kommunerna. Sen är de tvingande då men här är det intressanta då till överväga en justering på basen av bedömningen och på basen utav förhandlingarna. Inte på en enskild utredning, så säger inte lagen. Utan på bedömningen av de här utredningarna som är pluralt angivet och av förhandlingar.

    Sammantaget när jag har följt med den här diskussionen, inte den här utan det som har föregått den här diskussionen och skrivande av spörsmålet också. Jag kan inte komma fram till annat, jag reagerade omedelbart också att var det så att kommunerna hade gått miste om 3 miljoner euro per år och att det var allvarligt i sådana fall. Sen läste jag lagen och konstaterade att så kan man inte säga. Därför skulle jag vilja kalla det här politiskt baserad informationsbubbla i storleksordningen 3 miljoner euro. En politiskt baserad informationsbubbla i storleksordningen 3 miljoner euro, där man har fört ett antal personer i det här landskapet bakom ljuset. Vem är det som står för den här politiskt placerade informationsbubblan? Det är Ålands Kommunförbund och där har styrelsen för Ålands Kommunförbund, dess VD och dess ordförande naturligtvis ett stort ansvar. Man måste kunna förstå och läsa lagen så att den här justeringen ska baseras på ÅSUB:s och finansavdelningens beräkningar i kombination. Ålands Kommunförbund har kanske mer att förklara i de här frågorna än vad landskapsregeringen har i dagsläget genom att landskapsregeringen nu är erkänt att man, liksom tidigare regeringar, inte helt och fullt har gjort rätt. Men det är reparabelt.

    Vad som för Moderat Samling för Åland och dess lagtingsgrupp är det viktigaste när vi har studerat det här ÅSUB:s utredning och inte minst ÅSUB:s årliga årsbok. Så är det uppenbara som har skett sedan 2008 års kommunreform och som vi alla är medvetna om. Vi blir särskilt medvetna om det när vi läser siffror och statistik, att det är ordentliga snedfördelningar. Det är ett så orättvist system idag i förhållande till medborgarna som man kan tänka sig. Det här låter som hårda ord, men det är bara att se på statistiken och se hur det har utvecklats. Därför att det blev till delar en snedfördelning i den reformen och dessutom har det skett stora förändringar inom kommunerna när det gäller deras inkomstbildning, utveckling och deras kostnadsjakt och som absolut måste beaktas. Så vårt budskap är, oberoende av samhällsservicereformen som vi inte vet när vi kommer att få effekter på landskapsandelarna så måste det här årets arbete med kommunandelarna resultera i en ordentlig förändring som igen skapar ett någorlunda rättvist system. Det finns ingen gudomlig rättvisa som kan uppnås i den här världen, men ett så rättvist system som bara är möjligt. Vi åberopar landskapsregeringen, hallå hallå. Se till att få det här gjort under år 2014. Jag lovar det och det är väldigt viktigt. Det är den viktigaste frågan när det gäller kommunandelarna, att få det här justerat. Gör jämförelser i ÅSUB statistik mellan t.ex. Jomala och Lemland och mellan Sund och Greta, så ser ni att det är någonting rant här. Så här kan det inte vara. Det finns alltså kommuner som är i en väldigt god ekonomisk situation och det finns andra som är i väldigt dålig ekonomisk situation. Det finns dem som har en slimmad verksamhet och det finns de som inte har det. De flesta svaren hittar man i ÅSUB:s utredning och jag hoppas att det här arbetet görs.

    Fru talman, jag ska avsluta med två frågor. Finns det pengar hos landskapsregeringen att förse kommunerna med mer pengar? Det blir sämre och sämre till den delen och det som händer i världen och det som händer i Finland nu så kommer att minska ytterligare landskapets utrymme. Ändå fortsätter vi att betala över hundramiljoner till kommunala verksamheter när vi jämför med riket. Skulle vi vara placerade i riket så skulle våra kommuner ha hundramiljoner större kostnader. Netto effekten alltså av för kommunernas del. Kanske lite mindre när man räknar med riksandelarna, alltså statsandelarna fullt ut. Men i alla fall någonstans mellan 60-100 miljoner om kommunerna skulle hamra om hälso- och sjukvården och gymnasialstadiet. Det är klart att i något skede om landskapets ekonomi fortsätter att minska så uppstår frågan att ska man överföra betalningsansvar till någon del på kommunerna när det gäller dessa två sektorer. I mitt svar är att det inte behövs ännu. Det är inte aktuellt ännu. Men det kan komma en sådan dag också och då måste vi naturligtvis slimma den kommunala kostymen ytterligare. Så småningom kanske vi måste slimma hälften av vad de har slimmat i Finland och i Sverige på kommunala sidan.

    Avslutningsvis då vad – nu. Nu händer det att landskapsregeringen slutför diskussionerna med Ålands Kommunförbund och med Mariehamns Stad i enlighet med lagen. Därefter ska ett beslut fattas i landskapsregeringen. Om det beslutet till någon del erfordrar lagtingsbehandling, så kommer det hit. Annars kommer den inte hit. Tack, fru talman.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack! När det gäller vicetalman Janssons kommentar runt paragraf 6, gällande bibehållande av kostnadsfördelningen, så är den ju väldigt central och det visar också förarbetena till den här lagen. Det är fyra punkter som är tvingande. Det är det att man behåller kostnadsfördelningen så är den ju väldigt central och det visar ju förarbetena till den här lagen. Det är fyra punkter som är tvingande, enligt mitt sätt att se på saken. Det är det att man behåller kostnadsfördelningen mellan kommunerna och den andra punkten är att kostnadsfördelningen utreds vart fjärde år. Den tredje punkten är på basen av de här utredningarna justeras, landskapsandelarna och det fjärde är innan en justering vidtas, så ska man handla med kommunerna. De fyra punkterna anser jag är minst lika tvingande och alla fyra är på samma nivå. Men det kan vara att jag uppfattar fel, att vicetalman hade samma resonemang som landskapsregeringen har i sitt svar. Att det är punkterna 1, 2 och 4 men inte punkt 3. Jag förstår inte varför det skulle vara skillnad på den formuleringen.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det blir lätt missförstånd när man pratar om olika saker. Första momentet som ledamot Eriksson nämnde, den första punkten så anger att den här fördelningen ska vara balanserad på samma sätt som ursprungligen. Hur den ska göras redovisas sedan i andra momentet. Jag redogjorde att det finns tre av fyra delar men ledamoten Eriksson hade bara tre delar och de var gemensamma med mina tre delar. Det som ledamoten Eriksson hade borta så var landskapsregeringens beredning av resultatet av utredningarna. Det måste naturligtvis också göras. Det kan ju nämligen erfordras t o m lagberedning utav den, förutom den ekonomiska beredningen. Så det var det som var differensen i våra punkter.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag hittade det och vi behöver inte stå och räkna hur många punkter det är. Jag hittar fyra centrala punkter, men min fråga är ju att när man då har gjort steg nr två, dvs. att kostnadsfördelningen och utvecklingen där emellan landskapet och kommunerna, det är någonting man utreder vart fjärde år. Efter att man har gjort det så justeras det i en överensstämmelse med utredningarna. Den punkten anser landskapsregeringen att inte på något sätt är tvingande. Man skriver ju att någonting är tvingande. Jag tyckte att vicetalman Roger Jansson hade samma resonemang.

    Sen måste jag till sist säga att det här med att ÅHS sparade in 10 miljoner mark. Det har jag aldrig hört tidigare. Jag tvivlar inte på vad ledamoten Jansson säger, men jag hoppas att jag kan få en kopia på den texten för jag råkade sitta i landskapsregeringen kanske rent av tillsammans med ledamoten Jansson under de åren. Hur mycket extra anslag och hur mycket oreda det var i ÅHS då när det bildades, så det har jag åtminstone inte glömt.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Ja, fru talman! Vi är överens om att justeringen som det står i andra momentet sjätte paragrafen om så är tvingande. Men den ska justeras i överensstämmelse med utredningarna och oppositionen har hänvisat till bara en utredning. Det står uttryckligen utredningarna och det är också den som görs på finansavdelningen som ska läggas till grund för det här. Blir det då plus minus noll så görs ingen justering och blir det åt andra hållet så måste man ta av kommunerna och blir det åt kommunernas håll så får man ge lite till. Så enkelt är det med det. ÅHS ligger lite utanför det här ämnet men jag kan kort svara bara att ja, jag har sagt åtskilliga gånger här och vi noterade på landskapsregeringen på den tiden då vi satt tillsammans. Det står nämligen i årsberättelsen en klar redovisning. Jag vill minnas att det var år 1996. De pengarna använde man sedan till nya kostnader. Så man måste förstå vad som är besparingar och vad som är nya kostnader för att kunna diskutera den frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vicetalman Roger Jansson går till ganska grova angrepp mot kommunförbundet, mot mig personligen som förbundsstyrelsens ordförande och egentligen hela styrelsen. Han säger att kommunförbundet har gått ut med i princip felaktiga uppgifter och säkert jag som person då, genom att kalla det här för en informationsbubbla. Det enda kommunförbundet har gjort är att påtalat om justeringarna har gjorts och fått siffrorna verifierade från ÅSUB att på basen av hur bra det kalkylerats är siffrorna rätt. På den utredningen. Vicetalman Jansson säger använder hela tiden ordet utredningarna. Vilka är utredningarna? De enda utredning vi känner till är ÅSUB:s utredning. Vilka är de andra utredningarna? Det skulle vi gärna vilja ha ett svar på här i lagtinget.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Nu har inte ledamoten Asumaa suttit i landskapsregeringen och vet kanske inte fullständigt hur det går till, men när man har en lagstadgad uppgift som finns här i lagen så ska man ta fram de basunderlag som finns. ÅSUB har tagit fram huvudmaterialet och sedan är det finansavdelningen som gör de ytterligare utredningarna och som vicelantrådet Nordlund mycket tydligt har redogjort för.

    När kommunförbundet har kritiserat landskapsregeringen för att inte följa lagen när det gäller att överväga justering av basbeloppet och att föra förhandlingar med kommunerna om basbeloppet. Det är rätt. Men när det gäller den offentliga redovisningen för att kommunerna har tappat 3 miljoner euro, så har ni fel. Det kallar jag politiskt baserad informationsbubbla.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Talman! Ålands Kommunförbund har aldrig påstått att det handlar om 3 miljoner. Det är vad vi har fört fram och de underlag och siffror som vi har fått bekräftade från ÅSUB och vad som har framkommit. Kommunförbundet är helt medvetna, landskapsregeringen är medvetna, vi är i en process där vi ska se och förhandla om vad som är det rätta beloppet. Det är alla medvetna om, både landskapsregeringen och Ålands Kommunförbund. Så det är helt onödigt att stå där som en notarius publicus och tolka lagen ensidigt och säga att det är det enda som gäller.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det här tar jag som en dementi till åtskilliga tidningsartiklar som vi alla har läst.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vicetalman Roger Jansson gör en väldigt stor betoning på den bedömningsrätt som landskapsregeringen har enligt vicetalmannens utsago och uppenbarligen för Moderat Samlings del, anser att den här lagstiftningen ger möjlighet till och det kopplat ihop med det att det krävs utredningar i plural form flera stycken. Det är intressant att den här gruppen för fram den här möjligheten till bedömning så väldigt starkt. Vi menar ju att det inte finns så starka möjligheter till bedömningar. Den här lagstiftningen borde vara så tydlig att det ger en klar bild hur man ska göra de här sakerna, så att det blir rätt och riktigt. Också det är intressant att nu när man säger att det ska vara utredningar, man nämner ÅSUB och det nämns i ÅSUB:s och landskapsregeringens utredning. Det ena visar nästan 3 miljoner euro och den andra 36 000 euro. Då väljer Moderat Samling att gå på den linjen och anser att den ena utredningen av två är fullständig.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det gäller att hålla sig till sanningen i diskussionerna här i lagtinget. Moderat Samling har inte sagt vad det rätta beloppet är. Det är vicelantrådet som har redogjort för vad det är för belopp man kommit framtill. Vi har inte med ett ord nämnt vad beloppet är, men vi har sagt däremot att det är desinformation att säga att det är 2,9 eller 3 miljoner euro. Det står alltså i andra momentets andra mening så här: Basbeloppen av de uppgiftsbaserade landskapsandelarna justeras i överensstämmelse med utredningarna. Det är det som vicelantrådet har redogjort för här om dessa utredningar och vi förutsätter också att de ska justeras i enlighet med dessa utredningar. Men därtill ska det föras förhandlingar med alla 16 kommuner.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Ja, men av dessa utredningar borde det finnas då en basutredning med sin kompetens och sen en uppenbarligen bedömning av landskapsregeringen till. Vicetalman Jansson sade det för Moderat Samlings del det här att ni omfattar det som landskapsregeringen via vice lantrådet förde fram. Alltså uppenbarligen stöder ni den bedömningen som pekar på 36 000 euro som det står i spörsmålssvaret. Även om vicetalman själv inte nämnde den summan. Nog är det märkligt att de här bedömningarna som har gjorts, det har gjorts ren politik via vicetalmannens utsago. Det finns bedömningsutrymme och fortfarande kommer vi till det att det finns nästan 3 miljoner eller 36 000 euro.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Stopp och belägg nu, bästa kollega Perämaa. Det är väl ni som menar att en utredning, alltså ÅSUB:s utredning är den slutliga sanningen, alltså det slutliga beloppet som ska justeras. Vi har endast sagt att det är den totala bedömningen som det står här i lagen, som ska användas och de tilläggsutredningar som erfordras för att man ska kunna föra de här förhandlingarna med kommunerna. Vad det sen resulterar i det får vi se.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag undrar om vicetalman Jansson gjorde en liten felsäkring här i början på sitt anförande. Landskapsandelslagen trädde ju i kraft år 2008. Alltså vart fjärde år var det och då är det väl först därefter man kunde göra en utvärdering. Så jag tyckte att det var lite fel där. Jag säger ingenting, för uppdraget har ju gått 31 oktober 2012 till ÅSUB att göra den här utredningen. Det är väl rimligt att göra en utredning och att man beställer den 10:e månaden eftersom fjärde året har gått ut. Det säger jag ingenting om, men jag tycker att det var lite oskäligt att påstå här att lantrådet Erikssons regering missa.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Nu blandar ledamot Sundblom ihop lite, helt olika storheter här. Den här lagen om från 1993, den har gällt enda fram tills idag och fortfarande. Vart fjärde år ska det göras en utredning. Sen om det under mellantiden har gjorts landskapsandelsreformer så det ändrar inte det här kravet på varje landskapsregering att göra det Jansson-regering, Nordlund-regering, Eriksson-regering och regeringen Gunell är alla bundna av det här justeringsbeloppet paragrafen vart fjärde år, oberoende vilka reformer som har varit. Sen kan man motivera då att man inte gör några justeringar, pga. de reformer som har varit. Jag har inget minne av att regeringen Eriksson gjorde en sådan bedömning.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det där kan man ha olika åsikter om. Men jag tycker ändå att när en lag träder i kraft så då borde det gälla i fyra år framåt för att rimligtvis så gjorde man någon form utav utvärdering när man stiftade lagen.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det var t o m så när man stiftar lagar om den landskapsandelsreformen nu senast så angav man dem som en politisk beställning och att det skulle göras en utvärdering av det. Men det är en helt annan sak än det här som stadgar sig i landskapslagen om de allmänna landskapsandelarnas paragraf 6 om det här basbeloppets justerings år. Det gäller oförändrat trots dessa reformer.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det blir lite olyckligt ibland när man jämför kommuners kostnader per invånare och övrigt. Jag hörde nämligen när vicetalman Jansson nämnde här om allmänna förvaltningar och kommuners kostnader. För det blir ju lätt att man börjar titta på en hel del annat som finns med där, som skatteintäkter och sådant. I anförandet nämnde vicetalman Jansson om kommunerna Sund och Geta och sen i nästa mening fortsatte kommunerna måste slimmas mera, om jag uppfattade det rätt. Jag tror att det är så att alla kommuner idag gör allt för att slimma sin organisation, oberoende om det är en liten eller stor kommun. I små kommuner blir det nästan så istället att man petar i små detaljer för att spara in pengar så att det nästan inte är någonting kvar för vad förtroendevalda ska göra. Alla gör från sitt håll sitt bästa.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! För mig som kommunalpolitiker och som lagtingspolitiker så är 11:e kapitlet i ÅSUB:s årsbok varje år lika väsentlig läsning och det är klart man kan låta bli att diskutera vad som står i de olika tabellerna. Men det är synnerligen väsentligt material för oss som beslutsfattare. Sen kan man undra varför skillnaderna är så här enormt stora i tabell 11.9, de här nettodriftskostnaderna för den allmänna förvaltningen, där den kommun som ligger lägst har 72 euro per invånare och den som ligger högst har 1076 euro. Alltså mer än tio gånger mera, 13-14 gånger mera per invånare. Där behöver man göra tilläggsanalyser. Den allmänna bilden den får man. Orsaken till att jag valde att citera den här tabellen var ledamoten Anders Erikssons angrepp på Mariehamns stora kostnader för administration. Det stämmer inte när man läser den här tabellen 11.9.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! När det blir så att när man börjar jämföra en kommun och titta på, så är det olika parametrar som man har med här och då blir det lätt att man känner att det blir felaktigt. Det är precis samma sak som vicetalman Jansson nämner i andra kommuner. Sen pratar man om att kommunerna måste slimmas. Som jag upplever det så är det inte lätt att vara liten och nu när jag bor i en liten kommun så märker man med det. Det här är någonting som man är. Jag håller med vicetalman Jansson, vi behöver se vart vi ska komma och bl.a. måste vi börja ta den obekväma sanningen och börja titta på hur små kommuner ska vi ha och vad får det kosta för att få ha de kvar. För både kommunernas ekonomi försämras och även landskapets och nu måste vi börja se på helheten. Det är lätt att vi sitter här och för populistiskt ibland. Jag menar inte vicetalman Jansson, utan annat.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är märkligt för den här tabellen visar t.ex. att den lilla kommunen Geta har de tredje lägsta kostnaderna för sin administration per invånare. Så de har alltså lite mindre än Mariehamn. Det visar att litenhets problem och storhets problem är de generaliseringar som man ofta gör här i salen. De är sällan korrekta. Läser man vidare i tabellen så ser man jämförelserna mellan socialväsendet och mellan undervisning och kulturväsendet i kommunerna och man ställer sig många frågor när man läser dessa siffror. Som lagtingsledamot så har man ansvar att titta på alla 16 kommuners verksamhet till den här delen, när vi ska tala särskilt om landskapsandelarna och om vår gemensamma finansiering av den kommunala sektorn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Det här är en fråga med många bottnar. Jag ska bara ta upp endast det som kollegan Roger Jansson här anförde. I uttolkningen av den rätta innebörden av paragraf sex. Det var i och för sig en intressant ideologisk betraktelse. I allmänhet brukar man undvika att ge enskilda ord så där stor betydelse om man talar om utredningar om det är två eller så och så många. Problemet som jag ser är själva ordningen i lagen och den här debatten har gjort mig ännu mer bekymrad i den meningen att landskapsregeringen fastställer basbeloppet. Det är vi alla överens om. Men på något underligt vis så har den åtgärden ersatts av lagstiftning där lagtinget tvingas intervenera och säga att det inte blir någon fastställelse beslut. Det blir en lag istället. Det här är äventyrligt för rättssäkerheten.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Jag vill ta mig själv i lite försvar av naturliga skäl. När det sägs att jag gör de här exakta bedömningarna av lagens olika ord. Det är nämligen så att i det här spörsmålet står det redan i lagen att avsikten med lagen är tydlig och lagen är tvingande. Det här följer man upp sedan med att hänvisa till att uppenbarligen skulle den här ÅSUB utredningen då ge ett tvingande resultat. Det var det som jag här i min lilla advokatur försökte förklara att så enkelt är det ju inte. Det är inte riktigt korrekt.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag för min del läser lagen på det sättet att lagtinget stiftar lag och anger dess innehåll. Landskapsregeringen tillämpar den och domstolarna säger vad den betyder i en situation där man är oenig om rätt tolkning och tillämpning. Den här sista utvägen ska vi inte gå in på här, men den bör enligt min mening definitivt vara tillgänglig alltid i umgänge mellan landskapet och kommunerna och framförallt i fråga om den här typen av ekonomiskt umgänge. Därför att det har så väl landskapets budgetering som på kommunernas dito. Därför är det viktigt med en förordning för vem som beslutar vad och att man känner sina roller i systemet.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Alldeles exakt, kollegan Gunnar Jansson. Vi var själva med 1993 och stiftade den här lagen. Idag är ämnet hur landskapsregeringen tillämpar det. Inte sant? Så att vi är bägge på alldeles rätt kurs.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Det har pratats om framtida scenarier och strukturella förändringar, som vicetalman Jansson nämnde i sitt anförande och det är viktiga saker. Det är framtiden som vi bör ha fokus på också i den här diskussionen. En fråga som jag skulle vilja ställa i mitt anförande och lite fördjupa mig i är att i vilken nivå bör landskapsandelarna ligga på framöver. Hur ser behovet ut av den om man ser till finansieringen av den offentliga servicen framöver. Jag vill berömma landskapsregeringen för den första rapport man tog fram med anledning av samhällsservicereformen, som har nämnts några gånger tidigare här i salen. Den innehåller en intressant analys av den framtida utvecklingen framtill år 2030 av konsumtionsutgifterna och den innehåller en övergripande analys av landskapets utgifter, konsumtionsutgifter och utveckling av dem. Och den innehåller också en analys av kommunernas utveckling. Man kan konstatera att i dagsläget så ligger kommunernas totala konsumtionsutgifter ungefär i samma storleksordning som landskapets verksamheter. Om utvecklingen fortsätter som den har gjort under de senaste tio åren, alltså om vi inte vidtar några åtgärder, så kommer år 2030 kommunerna att ha passerat landskapsregeringen och ha ungefär 12,5 procent större konsumtionsutgifter än landskapsregeringen. Detta kan man jämföra med den politik som förs av landskapsregeringen att hela tiden minska landskapsandelarna. Det här är en utveckling som inte går ihop. Vi ser att tack vare den demografiska utvecklingen som föranleder ökade kostnader för både kommuner och landskapet, men större ökning än hos kommunerna tacklas av en landskapsregering med hjälp av sänkta landskapsandelar. Dessutom nu på ganska kreativa sätt. Det här är en viktig framtidsfråga för lagtinget, att diskutera och kanske den viktigaste frågan i debatten om landskapsandelar.

    Om vi då vill bibehålla den servicenivå vi har på den offentliga sektorn också i framtiden, mot bakgrunden av den här utvecklingen, så måste vi effektivisera den kommunala offentliga servicen. Vi måste också stärka finansieringen från landskapets sida. I klartext landskapsandelarna borde höjas på sikt. Alternativt måste man finansiera den kommunala servicen på annat sätt och det självklara sättet i så fall är höjda skatter. Är vi beredda till ett höjt skattetryck, så må det vara, men Ålands Framtid förespråkar en borgerlig politik där man möjliggör en starkare finansiering av kommunerna i kombination med en effektivare kommunförvaltning och en kommunalservice. Detta kan endast ske genom att landskapet minskar sina konsumtionsutgifter, annars finns det ingen balans i systemet. Förordar man höjda kommunalskatter framöver från landskapsregeringens sida, må det stå för dem. Men det är inte någonting som vi är beredda att gå inför. Reformer är ett sätt att hantera detta, att minska kostnader och att strukturera en effektiv offentlig service. Det har diskuterats en hel del fram och tillbaka idag, hur man kan organisera eller hur man har lyckats med olika reformer både bakåt i tiden och hur man ska lyckas med kommande reformer. Det nämndes i debatten att man ska fokusera på att få ner kostnader för förvaltningen. Tar vi t.ex. den del av samhällsservicereformen som har varit mest aktuell och som kommer närmast en konkretiseringsfas. Så nämns det tydligt i Susanne rapporten om socialservicen att förvaltningskostnaderna för socialservicen ligger på 2,6 miljoner och då pratar vi om 2011 års siffror. Den totala socialaservicen hos kommunerna omfattar ungefär 64,5 miljon. Det här ger i handen, att förvaltningskostnaderna utgör ungefär fyra procent. Vi kan ju inte tro att vi kommer att kunna slopa förvaltningen helt. Men om tänker så att man kan halvera förvaltningskostnaderna genom reformen så sparar man ändå bara ynka två procent. Det säger att man inte löser den ekonomiska utmaningen enbart genom att centralisera och minska förvaltningen. Det krävs större grepp än så. Det är därför som det är så oerhört centralt att när man går inför den här typen av reformer att man från början har ett ekonomiskt perspektiv och att man ställer sig frågan var kan vi spara pengar och hur ska vi göra det. Man ser på Ålands Gymnasium och man ställer sig inte den frågan, när man t.ex. gick in i avtalsförhandlingar med lärarna. Det ledde till att kostnaderna ökade med 14 procent initialt och vi har resultatet, en skola som kostar betydligt mer än vad den kunde ha gjort om man hade gjort reformen på ett lättare sätt. En del av förklaringen är just det att när man går in för centralisering så är det lätt att man går i den fällan med olika arbetsgivare, med olika lönesättningar så har man en utmaning när man ska sammanföra dem till en enhet och att hitta en gemensam lönesättning för alla de nya anställda. Då kan man inte skjuta upp de lägre nivåerna till de högre om man ser till de tidigare strukturerna, utan man måste hitta en medel väg åtminstone så att lönekostnaderna inte stiger, tack vare den strukturella förändringen. Det här är någonting som man måste ha med sig också i framtida reformer. Ett konkret exempel på hur det kan gå snett när man går in för en stor reform och en centralisering framförallt.

    Så det är någonting som vi från Ålands Framtids sida värderar oerhört högt att man har fokus på ekonomin. Ser vi det ur ett större perspektiv, hur landskapsandelarna sannolikt behöver ökas framöver om vi vill bibehålla den kommunala servicenivån, så är det A och O för att lyckas hitta balansen i den offentliga ekonomin. Vilket alla här i salen har uttalat stöd för.

    Var leder då den här bristen på inbesparingar i landskapsregeringens egna konsumtionsutgifter till? Jo, det leder till att kostnaderna rullas ut på medborgarna i kommunerna och på våra företag.

    Lantrådet ifrågasatte detta och menade att man använder alla instrument och exemplifierade med avgifter. Nå, det visar om någonting om hur man har missförstått det som vi från Ålands Framtids sida försöker berätta för landskapsregeringen och försöker förespråka som alternativ. Avgifter är att rulla ut kostnader på medborgarna, kommuner och våra företag. ÅMHM har vi lyft i debatten, där man har ökat avgifterna mellan 70-300 procent på de flesta avgifterna. Det är inte en hållbar politik. Speciellt samtidigt som man ökar de egna konsumtionsutgifterna.

    Så ser man landskapsandelarna ur en helhets perspektiv, tar man in den framtida utvecklingen så som den ser ut idag, enligt tillgängliga prognoser så måste vi hitta ett sätt att stärka kommunernas finansiering, effektivisera den kommunala servicen och det görs genom att vi minskar landskapets egna utgifter. Åtminstone i relation till de kommunala utgifterna. Svårare än så är det inte. Tack, fru talman.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Ett väldigt intressant och viktigt resonemang som ledamoten och partiledaren Axel Jonsson för. Den fråga som inställer sig när man lyssnar är medicinen nu att vi ska öka överföringarna från landskapet till kommunerna. Samtidigt så vet vi ju att i de debatter som förs här inne så kommer det ofta kritik av att vi i landskapsregeringen inte klarar av att hantera de behörighetsområden som vi har, vi gör för lite för dem. Ledamoten Axel Jonsson tillhör ett parti som vill överta största delen av självstyrelsen själv och säger samtidigt att det är inom den här förvaltningen vi ska hitta inbesparingar. Jag får inte det riktigt att gå ihop, när man säger att den kommunala sektorn den får rusa vidare men här ska vi göra någonting annat. Det skulle vara intressant att höra resonemanget i förhållande till just självstyrelseutvecklingen och det att vi också ska vara ett parlament och kanske inte ett kommunalfullmäktige som för över pengar enbart till tjänster.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det finns mycket verksamheter som också underställer riksdagen via bolag runt omkring oss, så det finns ingen helig princip om att ett parlament inte kan ansvara för verksamheten via sin regering. Vi sköter redan i dagsläget ÅHS, Ålands Gymnasium och här finns det också kostnader att spara. Det är inte bara på landskapsförvaltningen som man ska spara in de här konsumtionsutgifterna. Den största kakan finns de facto ute på ÅHS. Det finns en stor kaka även på minister Ehns bord i form av Ålands Gymnasium där man måste se till att få bukt på den utveckling som vi har sett de senaste åren efter reformen. Det här är centrala frågor för landskapsregeringen att jobba med och resultatet om man inte lyckas är att vi antagligen kommer få ett höjt kommunalt skattetryck eftersom man måste fortsätta att hålla tillbaka utvecklingen av landskapsandelarna till kommunerna. Det är en ekvation som man måste få ihop om vi vill kunna bibehålla skattetrycket på Åland framöver.  

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vi måste få ekvationen att gå ihop men ska vi få skattetrycket på kommunal nivå att gå ihop så handlar det om att hitta de här effektiva lösningarna för den produktion som vi har ute i kommunerna. Det handlar inte i första hand om att öka finansieringen från det här rummet så att vi får ett minskat utrymme för att föra självstyrelsepolitik. Det betyder i slutändan alltså att vi enbart här skulle sitta och besluta om sådant som handlar om kommunala frågor. Det är det som är kontenten av det som ledamoten Axel Jonsson nu säger. Om det handlar om att vi ska öka överföringarna härifrån, så delar jag fullt ut med att vi har ett massivt jobb fortsättningsvis att göra med. Effektiveringar och inbesparingar i vår egen verksamhet. Men det är inte bara här. Det är hela vårt samhälle som måste göra den omställningen och den signal som ledamoten Axel Jonsson nu ger är att nu kan kommunerna luta sig tillbaka för där finns inte problemen för överföringarna härifrån den här salen ska öka. Det tror jag är livsfarligt i diskussionen om ekonomi nu.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi ska absolut inte skicka några signaler till kommunerna när det gäller det första att understryka men däremot ser vi till verkligheten. Kommunerna kommer jämfört med idag att ha 12,5 procent högre konsumtionsutgifter än vi har idag. Ska de tas enbart via kommunala effektiviseringar och skatteförhöjningar? Jag är inte så säker på det. Jag tror att vi även måste beakta överföringarna till kommunerna från landskapet i den debatten och i det som idag kallas landskapsandelarna. Med det sagt så vill jag återigen poängtera vikten av att de pengarna måste tas någonstans ifrån. Hittar man de inte genom en effektivisering av landskapsförvaltning så kommer de att tas från medborgarna, våra företag och från kommunerna och skattebetalarna. Det är ingen utveckling som vi i Ålands Framtid vill se.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Idag har jag redan hört det flera gånger och många gånger tidigare att Ålands Framtid säger sig stå klart till höger om Ålands tre borgerliga partier. Då undrar jag hur det här passar ihop med Ålands Framtids fokus på mera bidrag. Det ska vara mer bidrag till kommunerna alltså till offentliga sektorn, det ska vara mer bidrag till näringslivet, det ska vara mer bidrag till jordbruk, skogsbruk och fiske. Jag måste säga att Moderat Samling för Åland är glada att vi står till vänster om er bidragspolitik.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Nu hoppas jag att vi kan fokusera på sak idag och diskutera landskapsandelarna. Jag har ingenstans i mitt anförande nämnt vare sig jordbruksstöd eller annat. Det som är viktigt att fokusera på när det gäller överföringarna till kommunerna är att det är viktigt att komma ihåg att det är ett sätt att hålla nere skattetrycket i kommunerna. Det är därför vi betalar de här pengarna. Utan dem så skulle man helt klart behöva höja sina skatter i motsvarande mån för att kunna finansiera den service som man producerar idag. Det är verkligheten och den kommer man inte ifrån. Minskar vi hela tiden på överföringarna till kommunerna samtidigt som vi kräver att de ska bibehålla servicenivån så är det inte en ekvation som går ihop.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det var ledamoten själv som anförde att det är egentligen bara Ålands Framtid som står för en borgerlig politik.

    Idag blev det väldigt tydligt, ledamoten Jonsson och som ordförande i Ålands Framtids sade han att ni är för mera stöd till kommunerna. Landskapsandelsstödssystemet istället för att det ska bantas så ska det ökas. Ledamoten är säker medveten om att till förhållande till de uppgifter som de åländska kommunerna har så har de åländska kommunerna långt högre nivå på landskapsandelarna jämfört med statsandelarna i både Finland och Sverige. Jag hoppas att ledamoten har läst på så han känner till det och så föreslår man att ytterligare ska vi höja stöden till offentliga sektorn. Det är en svår ekvation att begripa åtminstone om det kommer från ett borgerligt parti.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vad är då resultatet att vi har högre stödnivå om man resonerar enligt vicetalmannen Janssons resonemang. Ja, att vi har ett lägre kommunalt skattetryck. Alltså uppnår man målsättningen med överföringarna till kommunerna. Det är det som är borgerlig politik att försöka hålla skattetrycket nere och att försöka hitta en effektiv offentlig service. Vi understöder alla förslag som strävar i riktning att effektivisera den kommunala servicen också. Det är ingenting vi motsätter oss, men vi måste se verkligheten. Har kommunerna en kraftigare ökning av sina utgifter tack vare den demografiska utvecklingen så måste det också återspeglas i landskapsandelssystemet. Det kan man inte bortse ifrån.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Vi kan inte påstå att vi är nöjda med det svar som landskapsregeringen har gett och vi överväger i enlighet med den rättighet vi har, som kopplar ihop med lagtingsordningen och verktyget spörsmålet att ge ett klämförslag, d.v.s. en beställning till vad vi vill att landskapsregeringen ska ytterligare göra med anledningen av den diskussion och de spörsmål vi har lagt. Och för att förbereda den saken så föreslår vi bordläggning till inkommande måndag. Därutöver finns det skäl att efter om inte bred sida så i varje fall det svidande saltskott som Moderat Samling via vicetalmannen Roger Jansson gav kommunförbundets ledning. Finns det en anledning att vi kan låta den här parten i diskussionen på ett eller annat sätt göra sin röst hörd. Vi känner till att styrelsen för nämnda kommunförbund kommer att ha möte på fredagen och jag vågar nästan tro att den här frågan kommer att diskuteras då. Då kan kommunförbundet på det sättet som jag sade det finna det lämpligt göra sin röst hörd och det är säkert värdefullt att deras åsikt finns med i diskussionen, som fortsätter inkommande måndag om bordläggningsförslaget går igenom. Tack.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Bordläggningsförslaget verkar ju balanserat och bra. Men däremot att försöka dra politiska poäng på att göra om mitt påstående om vad som har sagts i offentligheten från Ålands Kommunförbund till att vara någonting annat än det jag sade, så är oärligt. Jag sade alltså att det är politiskt baserad informationsbubbla värt 3 miljoner euro, där Ålands Kommunförbund, dess styrelse, vd och ordförande har ett stort ansvar. Observera read my lips. Gör det inte till någonting annat än det jag sade.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Dessa utredningar som har nämnts här så avgav ÅSUB en rapport av utredningen i årsskiftet 2012-2013 som låg till grund till den diskussionen och den reaktionen som kommunförbundet har haft här nyligen. Därefter har landskapsregeringen låtit utföra det som nu kallas utredning och som har lanserats 14 mars det här året, för knappa två veckor sedan. Så i samband med reaktionen från kommunförbundet så fanns det ingen annan utredning enligt den kunskap jag har. Då är det fel att säga att kommunförbundet har agerat med någon sorts politiskt syfte och hävdar att kommunförbundet har haft fel i sin bedömning när man har påtalat den här bristen.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Blått så. Om detta är vi nog inte överens.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det ligger i politikens natur att vi inte är överens och åtminstone vi liberaler anser att kommunförbundet är en part i den här som behöver bemötas med den respekt som vi tycker att kommunerna ska ha. Därför tycker vi att det är skäligt att också kommunförbundet får en möjlighet på det här sättet att göra sin röst hörd.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.  Talmannen noterar förslaget om bordläggning.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Jag vill bara kort fortsätta lite det där jag sade i en replik med vicetalmannen Roger Jansson och som tog ett exempel där om en kommun och dess kostnader. Han tog ett exempel som allmän förvaltning. Jag tror ändå att vi måste börja se det här i allt mer större enhet. Jag nämnde i en replik att om de små kommunerna och att vi kanske måste se vad det finns för kostnader och att man måste börja se hur man kan hjälpa dem med att så att inte vissa områden ska skena iväg alltför mycket och man där igenom gör att kostnaden för kommunen blir oskäligt. Här ser jag att det har varit mycket ifrågasättande från Ålands Framtid med det här med samhällsservicereformen. Jag ser det här att i alla fall för mindre kommuner så ser jag att skenande kostnader inom det sociala området så hjälper framförallt mindre kommuner när kostnaderna far iväg. För det är ändå så att de här kostnaderna som man får så täcks ju inte av skatteintäkter och då blir det så. Vi har redan idag kommuner som får intäkter med landskapsandelar än vad de klarar av att få i skatter. Här måste vi börja se om det här är hållbart. Det är det som jag vill komma till att man pratar att vi måste börja se alla 16 kommuner. Är det bra som vi har idag eller måste vi börja se Åland som en helhet? Kom hit och ta ansvar för hela Åland. Det är jätte bra att vi kommer hem till fullmäktige och säger hur elak landskapsregeringen är och man får beröm där och så pratar man om vicelantrådet så som kommunernas stora fara. Istället försöker finansministern Roger Nordlund göra allt för att hjälpa till. Men vi försöker också se till hela Åland.

    Fru talman, jag tog del av den här ÅSUB statistiken 2013:7 där kommunernas och kommunförbundets verksamhet 2012. När jag läser den så är det så att de små kommunerna verkligen är beroende av landskapsandelarna. En höjning av skatten kompenserar inte det hela. Därför välkomnar jag en utredning i framtiden om hur våra landskapsandelar ska se ut och att det verkligen blir ett rättvist system. Snälla ni, låt oss få fram ordentligt med fakta. Det brukar komma från liberalt håll komma om lagstiftning. Låt nu landskapsregeringen nu också titta på lagstiftningen. Det är inte bara att sätta spaden i marken. Så här välkomnar jag att det görs och att man tittar och framförallt börjar se på hur det här systemet ska se ut med landskapsandelarna.

    Jag ser också att man kanske behöver ställa krav på samarbete över kommungränserna med landskapsandelarna. För det här är ohållbart. Vi har haft det jätte bra ekonomiskt. Men nu blir det tuffare tider och då måste vi börja se. Här är landskapsregeringen som sitter i förarsätet. Nu har vi ett ledarskap som jag uppskattar och tycker att det dras framåt. I framförallt med den här samhällsservicereformen och att det händer någonting. Det tackar jag för. Så det är viktigt att vi därigenom ser på det här med landskapsandelarna. Kanske ställa mera krav. För den liberala morotspengen har jag hört länge om. Men jag ser inget resultat på dem. För det är ingen som vill som vill samarbeta. Man är så rädd att förlora och framförallt är man rädd att ge makt till någon annan kommun. Jag ser att ledamoten Mats Perämaa sitter och skakar på huvudet. Men hur mycket har det egentligen gjorts de senaste åren gällande kommunsamarbete frivilligt? Ingenting.

    Så här är det nu att vi måste börja se vad det är som ska göras och vad ska kommunerna ha. Sen kan vi göra som liberalerna vill. Liberalerna vill sätta ännu mer kostnader på landskapet genom att sätta över hela sociala verksamheten dit. Nej, vi behöver titta på vad vi ska göra och vad är kommunerna. Det är ändå kommunerna som har skatteinstrumentet. Så här behöver vi framförallt gå vidare och jag välkomnar det nu görs den här utredningen. Ålands Framtid har nu i ett antal timmar nämnt om att fortsätta erbjuda till kommunerna och det är jätte bra. Ta inte ut mer skatt av invånarna, för det är inte bra. Men försämra gärna Ålands Gymnasium. Dra gärna in fler linjer där. För där ska det sänkas kostnader. Är det totalekonomiskt bra det? Flera utan studieplatser. Arbetsläroavtalen de är gjorda redan. Där har vi de kostnaderna. Nu måste vi gilla läget där och gå vidare och se hur vi ska hjälpa dem. Samma sak är det med ÅHS som vi ska spara in pengar på enligt Ålands Framtid.

    Förra veckan debatterade vi risk och missbruk här och ledamot Eklund nämnde där att vill han verkligen sätta ännu mer kostnader på ÅHS. När vi pratade om de här som skulle börja med tobaksavvänjning. Men går vi vidare med tobaksavvänjningen så kanske att vi sparar in kostnader för specialsjukvården. Då kan ni börja fråga er representant i ÅHS-styrelse att vad kostar mest. Specialsjukvård eller förebyggande. Så nej, vi behöver börja se lite mer långsiktigt på den här ledamoten Eklund. Inte bara tänka till nästa val, utan nu behöver vi se långsiktiga beslut. Framförallt inom Ålands Gymnasium och ÅHS. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi är nu så funtade vi liberaler att vi tror att ekonomiska incitament är ett sätt att styra samhällsförändring och därför lade vi budget för 2012 ett förslag som lagtinget sedan omfattade att samarbetsunderstöds instrument skulle utvecklas. Det fanns pengar budgeterade för detsamma. Den nuvarande majoriteten är väl kanske den största förändringen som har gjorts så här långt så att ni strök den delen och gick inte vidare med det. Och den brist på samarbete som ledamoten Winé här beskriver så beror just på det att man inte följde det spåret som vi ansåg var bra, utan gick inför ett spår där det inte fanns några incitament.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, ledamot Perämaa. Det skulle ha varit intressant att höra det här tidigare spåret som också fanns tidigare. Har det kommit förslag och begäran om samarbetsutredningar? Hur mycket har det idag diskuterats och hur mycket har de pengarna använts? För det jag har hört alltför ofta om att de här medlen borde finnas och att man skulle gå in och understöda och ge mer morotspengar för att understöda det här kommunala samarbetet. Men det händer ju ingenting. Nu när vi går vidare med samhällsservicereformen då ska man direkt försöka framförallt från liberalernas håll, ge allt för att sätta den i sank. Det här kostar kommunerna. Ni pratar om att ni vill sänka skatten för medborgarna, då kanske ni kan börja titta hur mycket de sociala kostnaderna kostar vissa kommuner.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi är lika frustrerade. Det händer ingenting. Så är det och det är det som är problemet. Det samarbetsunderstödet, det verktyget som vi ville förädla och lagtinget fattade beslut om att det skulle göras med de pengar som fanns till. Det aktiverades aldrig, det instrumentet. Det var ett medvetet beslut av den här landskapsregeringen. Det händer ingenting. Vi är helt eniga.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det händer. Det sker arbete just nu. Om jag minns rätt så hade ledamot Perämaa, när han var finansminister, samarbetsunderstöds pengar. Då fanns det. Det var det jag trodde att den här motionen gick ut på. Hur mycket av de nyttjades? Hur mycket av dem användes? Nu har den här regeringen satt sig i förarsätet och vill skapa förändringar, men då måste man få börja någonstans. Det rätta samhället byggt av lag- och ordning. Låt oss i alla fall få lag- och ordning innan man kommer fram med det och inte bara ha ett budgetmoment. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag skulle vilja upplysa ledamoten Winé om att det finns kommuner som kan samarbeta också. Det finns samarbete som startar upp och som har startat upp 2013. Det är planerat för fortsättning för flera år. Så det finns kommunsamarbeten. Det bara är så.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag håller helt med dig ledamoten Sundblom. Jag var den första, när jag kom in som socialnämndens ordförande i Sund, att starta ett samarbete med Vårdö. Vi har gemensam socialnämnd. Men de inbesparingarna hjälper inte vidare. Vi kan inte bara stå där och titta att där ska det vara det lilla. Vi måste börja se hela Åland. Samarbeten finns – ja. Men är de inbesparande och är dem för den enskilde individens bästa. Nu måste vi börja se på den enskilde individen om vad vi kan göra för att förbättra för dem. Det finns otaligt med samarbeten inom det på Åland. Men det är just det att de behöver bli ännu bättre och man behöver också vara med och ta de obekväma besluten. Men det görs inte. Det vill man inte göra för man är så rädd inför nästa val.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag begärde egentligen ordet för att understöda bordläggningen, som ledamoten Mats Perämaa föreslog här till måndagen den 31. Mars. Jag understöder det. Men i och med att ledamoten Göte Winé kom in på påståenden och lite, inte ska jag säga anklaganden men hade åsikter om Ålands Framtids synsätt på den här samhällsservicereformen och kanske gick lite ur ämnet. Det handlar om justeringsbeloppet och landskapsandelarna. Men han kom in på tobaksavvänjningen som vi ville stoppa och han kom in på försämrade gymnasiet som Ålands Framtid vill göra. Vi har olika syn på det här. Han sade också att läraravtalen har gjort det att kostnaderna har ökat på gymnasiet. Men visst, det är bara att titta. Det är läraravtal som borde ha granskats ett år efter att reformen inträdde och det har det inte gjorts. Det är ju det som är kostnadsdrivande idag. Till den delen är vi överens om att det är läraravtalen som har varit kostnadsdrivande. Men frågan är varför man gick in för de här avtalen, som blev så här kostnadsdrivande. Sen under årens lopp så tror jag nog att vi har haft åsikter om, där vi har motionerat och där man ska hjälpa kommunerna som är belastade av speciella vårdpatienter, som har drivit upp kostnaderna för kommunerna i olika motioner. Men inte har vi fått någon uppbackning då, utan där har vi velat att man skulle ha tagit ett helhetsansvar för just de här klienterna för att de inte ska belasta enskilda kommuner speciellt mycket. Vi är inte emot reformer. Absolut inte. Men vi vill veta vad det innebär i för kostnader.

    Ledamoten Winé pratade om inbesparingar, att den här reformen ska ge inbesparingar. Det finns inget bevis att det gör det. Det är det vi har åberopa att ni ska presentera. Då tar vi från Ålands Framtid ställning till den här reformen när vi får se helheten i hur den kommer att vara uppbyggd, logistiken, vad det inbesparar och som det är nu så har vi inte tillräckligt med underlag att ta någon ställning för det här.

    Jag tror att jag stannar här. Det gynnar inte det här att nöta runt det här. Det blir rundgång.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Jag ville bara kort repetera när ledamot Eklund nämner att mitt anförande var utanför ämnet lite. Vem är det som har debatterat om att sänka kostnader för Ålands Gymnasium? Sänka kostnader för ÅHS? Det är Ålands Framtid. Jag tycker att det faktiskt är bättre att man förkortar det till ÅF, för framtid är det inte. Sen nämnde ledamot Brage Eklund att jag har sagt att den här reformen ska göra inbesparingar. Jag sade: det kommer inbesparingar för mindre kommuner så att den sociala servicen inte blir lika hårt för kommunerna.

    Ålands Framtid partiet är extremt bra på att vända ord, så att det blir fel. Här igen kom det ett sådant exempel. Jag har inte nämnt om att det här är en inbesparing för hela Åland. Jag har nämnt att det är det för kommuner och för vissa kommuner kanske att det t o m blir dyrare. Det för att man antagligen har sparat på socialservice kostnader tidigare.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Jag tror att ledamot Winé nämnde att kanske att det kan göras inbesparingar. Det där ordet kanske är ganska brett om man säger så. Det är inte klart att det verkligen gör inbesparingar. Oberoende om det är enskilda kommuner eller som en helhet. Sen hans tolkningar av Ålands Framtids namn. Det får stå för han. Sådana påhopp tycker jag är löjliga, att i en replik kommentera olika partiers namn. Jag hör inte in i den här debatten.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Om ledamot Eklund tog illa vid sig av att jag nämnde partiets namn och hellre ser en förkortning, så ber jag om ursäkt för det. Det är lika mycket som att man istället står uppe i talarstolen och vänder om orden och nämner att jag har pratat om att det här ska bli på så sätt en besparing. Nämnde också om att jag pratat om inbesparing för framförallt mindre kommuner genom att de sociala kostnaderna kan bli ganska hårt åsatta för vissa kommuner ibland och därigenom tycker jag att det är bra om man går vidare med den här solidariska modellen. Så att det i alla fall finns eller om sätter ett kostnadstak eller vad man gör, för att där går det inte att täcka sådana kostnadsökningar ibland för små kommuner med små skatteintäkter. Det var det jag sade, ledamot Eklund.

    Ltl Brage Eklund, replik

    När det gäller inbesparingar för små kommuner, så har vi under årens lopp gett många förslag på hur man kunde gemensamt göra det lite lindrigare för kommunerna. Det har inte mottagits då och inte förväntar jag att våra motioner måste tas nu eller om vi försöker göra någon slags inbesparingar. Men som jag tidigare sade. Reformer i all ära. Men det måste finnas en helhets grepp, det måste finnas en kalkyl, logistik hur det ska byggas upp. Det nämndes här tidigare att i Gotland har man bara två omsorgsledare och vi har 30 stycken här på Åland. Tanken är väl inte att det ska minskas till två omsorgsledare här på Åland. Utan de blir väl kvar i någon slags tjänst. De kanske inte heter omsorgsledare, men de kommer att bli kvar i tjänsten. Så var är inbesparingen?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum måndagen den 31 mars. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? På talarlistan finns ingen lagtingsledamot. Ärendet bordläggs till måndagen den 31 mars.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 31.03.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.