Plenum den 27 januari 2012 kl. 09:30

Frågestunden börjar. 1

1    Frågestund enligt 35 § i arbetsordningen

(F 1/2011-2012)

Frågestunden slutar. 16

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt 35 § i arbetsordningen

(F 1/2011-2012)

Frågestund hålls nu enligt 35 § i arbetsordningen. Till frågestunden har följande lagtingsledamöter enligt 35 § i arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: lagtingsledamöterna Gunnar Jansson, Sara Kemetter, Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Axel Jonsson, Mats Perämaa, Brage Eklund, vtm Viveka Eriksson, lagtingsledamöterna Torsten Sundblom och Tony Asumaa.

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren uttala sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon/han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Vicetalman Gunnar Jansson, varsågod.

Vtm Gunnar Jansson

Tack fru talman! Jag riktar min fråga till vicelantrådet Nordlund och den gäller sjöfartspolitik.

Fru talman! Enligt landskapsregeringens regeringsprogram avser regeringen att uppnå en betydligt bredare åländsk lagstiftning och förvaltningsbehörighet inom sjöfartsnäringen. Hur långt har de här åtgärderna kommit? Kan vicelantrådet antyda ungefär inom vilka rättsområden en sådan här kompetensöverföring avser att ske?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Nu har jag inte handlingsprogrammet framför mig. Men om jag minns diskussionerna och även skrivningarna i handlingsprogrammet så sägs det där att vi på sikt ska uppnå en bredare behörighet också inom sjöfartsområdet.

De kortsiktiga målsättningarna är nog snarare att trygga den sjöfart vi har bl.a. genom att få en förbättrad tonnageskattelagstiftning ikraft från början på mars. Det finns en färdig proposition som ska gå igenom riksdagen förhoppningsvis i en snabb behandling redan under mars månad.

Sedan har vi också andra frågeställningar som hänger ihop med sjöfarten bl.a. hur man ska se på snuset och vilka möjligheter som det finns att sälja. Det kanske mera har att göra med färjerederierna som trafikerar.

Det finns naturligtvis en långsiktig vision om Åland som är en sjöfartsnation. Sjöfarten är fortsättningsvis vår viktigaste basnäring, även om dess relativa andel av bruttoregionalprodukt har minskat. Det är utan tvekan så att Åland är det autonoma område inom Finland som har den största kompetensen när det gäller sjöfart. Då tänker jag på de rederier som finns etablerade här på Åland.

Långsiktigt är det naturligtvis intressant att se hur andra nationer har utnyttjat sina autonomier för att på olika sätt kunna främja sina sjöfartsnäringar. Det är det arbetet som vi ska göra och se om vi där kan hitta några möjligheter i samverkan med statsmakten. Vi vet mycket väl att vi inte kommer någonstans om vi inte kan hitta en samsyn och hitta någonting som är gemensamt bra för Finland.

Vtm Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Onekligen går den reform av tonnagebeskattningen, som föredras för republikens president idag, långt i en europeisk jämförelse, likställd med både Storbritannien och Nederländerna. I ljuset av regeringsprogrammet återkommer jag till ursprungsfrågan; skulle i så fall en lagreform på Åland gå ännu längre än vad den nuvarande tonnageskattefrågan avser? Förstår jag vicelantrådets svar rätt, för att göra Åland attraktivt så borde landskapslagstiftningen gå ännu längre än vad den planeras i riket?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Det kan jag inte ge ett klart svar på. Jag tycker att det som görs nu är ett klart framsteg, om det blir bättre förutsättningar för vissa åländska fraktrederier att fungera. Jag vill ge en eloge till den föregående landskapsregeringen för att man har varit med och gjort ett bra grundarbete. Den frågan håller på att gå i mål nu.

Det har också skett någon slags uppmjukning när det gäller den hårda attityden från att det bara ska vara finska besättningar. Man förhandlar nu från fartyg till fartyg, också inom fraktsidan lyckas man förhandla sig fram till en viss blandbesättning som gör att det blir allt mer konkurrenskraftigt att också fungera under finländsk/åländsk flagg när det gäller fraktsjöfarten.

Vi ska nu avvakta och se hur de här sakerna utvecklas, hur de landar och sedan kan vi se om det finns ytterligare saker som vi kunde göra med eventuellt mera åländsk behörighet. Det sker, de facto, en viss positiv utveckling på det här området nu.

Vtm Gunnar Jansson

Fru talman! Jag tackar vicelantrådet för dessa svar. De är onekligen förhoppningsfulla. Hänvisningar till de förhandlingar som har utförts är onekligen viktiga. Jag undrar om vicelantrådet Nordlund kan upplysa oss här lagtinget huruvida branschens parter har medverkat i skrivningen här i regeringsprogrammet? Står sjöfartsbranschens fackföreningar, arbetsgivare och arbetstagare, bakom den här skrivningen i regeringsprogrammet?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Våra skrivningar i regeringsprogrammet är naturligtvis framtagna i samarbete mellan de fyra samarbetande regeringspartierna. Vi för kontinuerliga diskussioner med representanter från både rederierna och arbetstagarna. Det är en naturlig process. Men vi har inte begärt att få ett godkännande av dessa skrivningar av någondera parten. Det är en politisk vision som vi försöker stadfästa i samband med det här.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga, det som jag sade inledningsvis, att som politiker ska man ha visioner, men man måste också arbeta med verkligheten. Verkligheten som vi arbetar med nu är tonnageskattelagstiftningen och snuset. Arbetstagarorganisationen jobbar mycket med att få större konkurrenskraft genom mera blandbesättning också på finländska/åländska flaggade fartyg för att göra dem konkurrenskraftiga så att man kan stanna kvar under vår regi.

Talmannen

Nästa fråga går till ltl Sara Kemetter, varsågod.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag riktar min fråga till lantrådet Gunell. Det gäller hennes representationsresa till Amerika.

Jag är lite intresserad av din resa till Amerika och ifall Ålandslösningen kom fram under lantrådets besök i New York?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för den frågan. Det berättar jag förstås mycket gärna om. Åland och Ålandsexemplet var aktuellt i New York i FN under veckan på två sätt. Dels fanns det en utställning i FN:s huvudbyggnad som bl.a. jag var med och invigde. Dels var det ett seminarium som ordnades av två beskickningar vid FN; Finland och Indonesien tillsammans med internationella Fredsinstitutet. Konferensen hette ” Lessons from the Past, Challenges for the Future” och handlar om två lösta konflikter; Åland och Aceh och sedan två vidare utmaningar; Irak och Abyei en region i Sudan.

Det som förvånade mig var ändå vilket stort intresse det fanns att lära sig mer om Ålandsexemplet. Det var inte bara ett vänligt bemötande utan det fanns ett verkligt genuint stort intresse, särskilt bland regioner som själva har den här problematiken och där man försöker hitta lösningar på konflikter.

Ltl Sara Kemetter

Fick lantrådet några nya intressanta kontakter som skulle kunna gynna Åland?

Lantrådet Camilla Gunell

Vi fick många nya kontakter. Sådana länder och regioner som själva har en minoritet eller en etnisk territoriell konflikt av något slag visade ett väldigt stort intresse att få lära känna Ålandsexemplet bättre. Det var ett stort intresse inte bara för den lösning som fanns från 1921 utan även hur självstyrelsen fungerar idag och vilka institutioner som har utvecklats under de här 90 åren.

Det var ett seminarium också för tio år sedan vid FN. När självstyrelsen fyller jämt förefaller det som om man ändå lyfter Ålandsexemplet på den här internationella arenan.

Det fanns också sådana som ville ha vidare information om olika delar av självstyrelsesystemet för att lära känna dem bättre.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Sara Kemetter

Jag har inte några fler frågor. Jag tackar för det här.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Jag får besvära lantrådet att stanna kvar. Jag har också en fråga som lite berör det här.

I regeringsprogrammet står det så här: ”arbetet med en ny självstyrelselag för Åland inleds i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag. Reformen påbörjas med målet att det nya självstyrelsesystemet ska vara klart att tas i bruk 2022”. Att det så kallade målet är att det skulle ta 29 år innan vi har en ny självstyrelselag tycker jag är ytterst håglöst och handlöst.

Vidare i regeringsprogrammet står det; ”en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän från Åland och riket ska bildas för att ta fram en ny självstyrelselag för Åland i form av en ramlag.” Om jag har förstått det rätt så har det inte hänt någonting när det gäller den biten. Därför är min fråga; vad är tidtabellen i denna viktiga fråga? Vilka strategier har landskapsregeringen för att komma framåt med de finska myndigheterna när det gäller att få dem övertygade om ramlagens fördelar? Det är ju nu som det verkliga arbetet börjar.

Lantrådet Camilla Gunell

Jag tackar för den aktuella och intressanta framtidsfrågan. Det som står i regeringsprogrammet bedömer landskapsregeringen att är en realistisk tidtabell. När vi tittar bakåt har förändringarna av självstyrelselagen varit långt utdragna historier. Vår önskan och förhoppning i den här processen är att det är viktigt att man är med från politiskt håll och diskuterar både form och innehåll från början. Det handlar inte bara om en justering av befintlig självstyrelselag utan egentligen ett regimskifte, en större förändring. Därför är jag glad att minister Anna-Maja Henriksson, på vars bord det här ärendet ligger, ändå är öppen för att det ska behandlas på politisk nivå. Hon har meddelat mig att en arbetsgrupp på den finländska sidan kommer att bildas inom februari. I den gruppen kommer det att finnas politisk representation från regeringens partier.

Frågan är aktuell och går vidare enligt vad minister Henriksson säger. Även den aftonskola som vi från åländsk sida har önskat ha i det här ärendet kommer upp till diskussion och kommer förhoppningsvis att hållas här i slutet av våren.

Ltl Anders Eriksson

Det är bra att minister Henriksson är öppen för diskussion, men därifrån är steget långt till att det ska hända någonting.

Tittar vi på ramlagsbetänkandet så innehåller det en väsentlig utveckling av den åländska självstyrelsen. En utveckling som jag tror att de finska myndigheterna kommer att bromsa många gånger. Därför tror jag att det är viktigt att landskapsregeringen också har en strategi, vilken var min huvudfråga. Vilken strategi har landskapsregeringen för att komma vidare med det här?

Det har visat sig att det internationella kortet är någonting som brukar bita om inget annat hjälper. Som vi hörde i tidigare fråga så utnyttjades Åland nyligen i ett led i Finlands kampanj för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Det är tyvärr alltför vanligt att de åländska företrädarna bara nöjer sig med att få vara med och att det inte kommer ut så mycket.  Om landskapsregeringen hade haft en strategi så hade man antagligen sagt; ” ja, det här medverkar vi gärna till men då vill vi i så fall få förpliktelser från den finska regeringen att det också händer något med ramlagsarbetet”. Diskuterades någonting sådant överhuvudtaget?

Lantrådet Camilla Gunell

Landskapsregeringens strategi är att samverka med regeringen om att nå målen. Att hota eller bedriva någon slags kohandel med regeringen tror jag inte är den rätta strategin. Det här måste naturligtvis ske i dialog och förankring där två parter, den finländska regeringen och den åländska regeringen, tillsammans ska föra den här frågan framåt.

Jag vill absolut hävda att vi från åländsk sida, och jag själv, på något vis känner mig utnyttjad i Finlands syfte att få en plats i säkerhetsrådet. Vi har också ett eget intresse av att lyfta upp Ålandsexemplet på den internationella arenan. Jag hoppas att vi ska kunna göra det mycket mera de kommande åren.

Ltl Anders Eriksson

En strategi som går ut på att samverka är givetvis bra, vi är två parter. Men samverkar man så tycker jag inte att man hotar om vi från åländsk sida också framför synpunkter och inte bara tar det som serveras.

Jag blev väldigt förvånad när jag läste en insändare som riksdagsledamot Nauclér, som förstås var med på resan, skrev. Hon skrev så här; ” som ett led i Finlands kampanj för att få en plats i FN:s säkerhetsråd arrangeras det här seminariet.” Det stod också; ”den erfarenhet Finland har av 90 års existens med ett autonomt område inom sina gränser ansågs så värdefull att de skulle kunna bidra förhoppningsvis inte bara till Finlands möjligheter att få en plats i säkerhetsrådet, utan också för att lösa några av alla de svåra konflikter som FN ständigt sysselsätter sig med ”. Nu ansvarar givetvis inte lantrådet för riksdagsledamoten, vilket jag är fullständigt medveten om. Men jag tror att det visar lite på hur den åländska delegationen ser på den här saken. Vi pratar alltid om Ålandsnyttan med sådana här resor. Vad var den konkreta Ålandsnyttan och vad är strategin när det gäller att utveckla självstyrelsen?

Lantrådet Camilla Gunell

Seminariet i FN hölls också för tio år sedan när självstyrelsen fyllde 80 år. Nu hölls seminariet när självstyrelsen fyller 90 år. Förhoppningsvis ska det hållas ett ännu större seminarium när vi fyller 100 år. Det är väl inte enbart i det syfte som det här seminariet hölls. Det är väl för att lyfta upp olika typer av lösta konflikter i världen för att som inspiration kunna hjälpa andra. Jag ser också att det är Ålands strävan och Ålandsnyttan att synas på en internationell arena. Jag hoppas att vi ska kunna lyfta det här arbetet ytterligare de kommande åren tillsammans med Finland och tillsammans med Sverige. Det är absolut min förhoppning. Ålandsnyttan kommer också att bli konkret, vi kommer att få besökare som kommer till Åland och på plats och ställe studerar Ålandsexemplet.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Katrin Sjögren, varsågod.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Jag vill gärna ställa en fråga till infrastrukturminister Veronica Thörnroos.

Klockan 14 fredagen den 13 januari sändes ett nationellt nödmeddelande ut endast på finska. Det strider mot språklagen och är i sak ett mycket allvarligt övertramp. Vad har landskapsregeringen vidtagit för åtgärder?

Minister Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag delar helt ltl Katrin Sjögrens oro och bestörtning över att man i det åländska landskapet sänder ut ett nödmeddelande på finska när det rör skottlossning utanför Jyväskylä.

Väldigt många, även i min egen bekantskapskrets, blev upprörda över det inträffade eftersom det första inledande meddelandet var på svenska. I det första meddelandet talade man om att man skulle stanna vid radion och att det skulle komma ett nödmeddelande. Sedan kom ett nödmeddelande på finska. Alla har inte förmånen, förmågan eller vilja att kunna förstå språket. Jag delar den oro som ltl Katrin Sjögren har.

Det här ärendet har inte hanterats av mig eller min tjänsteman, utan av förvaltningschef Arne Selander, om jag minns rätt. Jag kan inte ge några mera detaljer exakt hur landskapsregeringen har agerat i frågan.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Jag tycker att det skulle ha varit absolut korrekt och helt på sin plats att den politiska landskapsregeringen också skulle ha reagerat. Man skulle omedelbart ha skickat ett officiellt meddelande till riksmyndigheterna, att det är totalt oacceptabelt.

Om jag är rätt underrättad så finns det ett lagförslag, som förväntas träda i kraft om några år, som säger att nödmeddelanden ska finnas på både svenska och finska. Meningen är att nödcentralsverket ska ansvara för översättningen. I dagens läge ansvarar den enskilda myndigheten, som vill skicka ut ett meddelande för översättning och sedan vidare till radion. Den nya lagen föreslår att det ska gå via nödcentralsverket och att det alltid ska finnas på två språk. Det har inte fallit i så god jord. Nödcentralsverket är emot förslaget. Men nu håller det här förslaget på att processas. Vad har landskapsregeringen för strategi att bevaka ärendet?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Jag kan inte i detalj redogöra för landskapsregeringens strategi eftersom det här ärendet inte finns i min ministerportfölj. Det är inte jag som är ansvarig för ärendet. Därför känner jag inte exakt till hur detaljerna ser ut. Om jag är rätt informerad så ligger ärendet på kansliminister Gun-Mari Lindholm.

Ltl Katrin Sjögren

Ska jag uppfatta saken som att det är oklart vem som har ansvar över frågan? Är det infrastrukturministern, är det en kommunikationsfråga, eller är det en fråga för inrikes ansvariga? Det har tydligen inte diskuterats i landskapsregeringen.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Jag kan lugna ltl Katrin Sjögren på den punkten. Landskapsregeringen har ärendet under beredning. Men det ligger inte på mitt bord, ärendet ligger på kansliminister Gun-Mari Lindholm. Det är hon som har hand om ärendet, det är hon som har haft de inledande diskussionerna och ärendet processas där.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få rikta min fråga till näringsminister Karlström.

I regeringsprogrammet pratar man om en kraftsamling för tillväxt och det är vackra ord minsann. Det är självfallet positivt och en förutsättning att landskapsregeringen har den här insikten för det är absolut nödvändigt och akut. Jag vet också att det bara har gått några månader sedan Karlström flyttade till andra sidan matsalen. Men jag hoppas ändå få ett konstruktivt svar på min fråga. Var har man nu valt att sätta tillväxtspaden i marken? Vilka konkreta åtgärder har man börja jobba med som faller under begreppet kraftsamling för tillväxt?

Minister Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Det här är jätteviktig fråga och förmodligen kommer det att ägnas väldigt mycket tid åt frågan under de kommande fyra åren. Vi har ungefär varit på jobb i 60 dagar med mellandagarna inräknade. Jag har förstås inte alla svar på den frågan, däremot är det ett prioriterat område.

Vi kommer att tillsätta tillväxtråd så småningom, men det är ingenting som jag vill forcera fram så snabbt att det blir ett hastverk av det. Det här sätter vi väldigt mycket tyngd och seriositet bakom. Vi kommer att ha ett forum för ministrarna ganska snart för att fokusera hur man ska gå tillväga med det här viktiga tillväxtrådet. Vi ska se vilka uppgifter Tillväxtrådet ska ha. Vi ska se om de ska planera, vi se på vilka områden som eventuellt är de tänkta tillväxtområdena i framtiden eller ska vi bara öppna upp för att det ska styras så lite som möjligt av politikerna, vilket lite har varit min vision. Det är fel att näringsministern, finansministern eller lantrådet ska peka ut var tillväxtområdena är framöver. 

Det här är ett diffust svar på en väldigt konkret och bra fråga. Det är ett väldigt prioriterat område. Man ska börja se resultat från det här så snabbt det bara är möjligt. Det är ett långsiktigt arbete som också är lite visionärt och framåtsiktande.

Jag hoppas få återkomma i den här frågan, kanske om ett halvt år, så ska du få betydligt mera konkreta svar på din fråga om var spaden har stoppats ner. Det är definitivt en av de mera prioriterade bitarna som näringsministern sysslar med.

Ltl Axel Jonsson

Jag hoppas att jag misstolkar näringsministern när han pratar om tillväxtrådet. Det är väl förhoppningsvis inte tillväxtrådets uppgifter att peka på vilka prioriteringar som man kommer att göra av det som står i regeringsprogrammet. Det är väl först och främst landskapsregeringen och i allra sista hand näringsministerns val.

Det finns ju många bra förslag. Jag hittade cirka 20 konkreta åtgärder när jag räknade igenom det lite grovt. Det finns också några lite märkliga åtgärder, såsom att skapa ett ”Företagens Hus”, vilket redan i praktiken finns idag. Är det verkligen värt att lägga krut på att uppfinna hjulet på nytt. Att ta fram en målbild och vision för Åland 2020, så är det något som vi är duktiga på här i huset så är det att skapa tunga pappersdokument. Tyvärr löser man inte några praktiska problem med A4-or och blyerts. Det är den verkliga förändringen och verkstad som krävs.

Det finns ju också bra åtgärder också bland de 20, vilket är tur. Som till exempel större fokus på kvinnors och ungdomars företagande.

Talmannen

Tiden är ute!  

Minister Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Företagens Hus, jag kan hålla med om att det kanske inte är de mest vassa argumenten i regeringsprogrammet och det viktigaste att sätta fokus på. Däremot kan man uppfatta det som en utflyttning av näringsavdelningen till naturbruksskolan, som jag också har nämnt i programmet. Det kunde vara ett sätt för förvaltningen att närma sig näringen. Ett annat sätt kunde vara att se om det fanns anledning att ha en del av den allmänna byråns administration lokaliserad där som företagarna redan är. Detta är saker som man tittar på.

Målbilden är däremot ganska viktig att försöka jobba med. Det är inte politikernas målbild av var Åland ska vara 2020. Hela det åländska samhället borde sätta sig ner och ta en avstamp i var vi vill vara, inte bara efter en valperiod framöver, kanske inte ens två, utan tre valperioder. Vi skulle behöva börja titta i kommande 10,20 och 30 års perspektiv, att vi har samma målbild därborta, att vi har en digital agenda och att vi har en utveckling just inom tillväxtområdena.

Ltl Axel Jonsson

Det är nog bara att lyfta luren och ringa till fem valfria åländska företag. Vi har en checklista som förmodligen kan sitta fastklistrad på första parkett på näringsministerns skrivbord som något att jobba med fram till och långt förbi 2020. Jag tror att det kanske handlar mindre om var vi vill vara. Det handlar om att titta var vi inte vill vara som vi är idag. Det finns så mycket att ta tag i. Jag kan inte riktigt förstå nyttan med målbilden. Det är klart att det är bra med visioner och tankar som syftar framåt. Men jag tror att det finns så mycket att gräva ner sig i redan idag så att det räcker till och blir över.

Det är intressant att man tar upp naturbruksskolan. Det skulle också vara intressant att höra lite vad som händer och sker på det området?

Minister Fredrik Karlström

Det var många frågor och det är bra. Målbilden 2020 är viktig. Näringsministern har 250 olika punkter som näringslivet pockar på. Det blir då lätt att man hoppar in i tröskverket där man bara sysslar med viktiga frågor för vissa företagare. Målbilden vart Åland ska och vart de åländska näringslivspolitiskaklimatet ska ta vägen skyms av alla träd framför en. Man ser inte längre skogen längre fram. Därför är målbilden 2020 viktig, att vi börjar se om vi ska styra skutan åt mera bidrag till flera, ska vi styra skutan åt mindre bidrag men inriktat på vissa områden eller ska vi styra åt det hållet att vi försöker komma bort ifrån bidragen till att generera riskkapital osv. Detta är den målbilden som jag skulle vilja ha i samråd och diskussion med näringslivet så att vi vet vilken väg vi ska ta mot 2020.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister som är energiansvarig.

Fru talman! Frågan om fortsatt utbyggnad av vindkraften på Åland är en fråga som har enat alla partier under den förra mandatperioden. Frågan enade partierna, landskapsregeringen och lagtinget och säkerligen har vi samma situation just nu.

Med detta breda stöd från alla politiker och partier vill jag i bästa välmening ställa frågan till landskapsregeringen, eftersom det inte i offentligheten syns att landskapsregeringen har jobbat så mycket med frågan. Hur jobbar landskapsregeringen men den frågan och vilken ambitionsnivå har landskapsregeringen?

Minister Veronica Thörnroos

Tack talman! Landskapsregeringen har en väldigt hög ambitionsnivå när det gäller energifrågor, explicit när det gäller vindkraft. I vårt handlingsprogram skriver vi att vi vill och strävar mot att få ett svar från Finlands regering huruvida våra åländska aktörer tillåts att ingå i det riksomfattande systemet för inmatningstariffer. Det här är en fråga som jag vet att ltl Mats Perämaa drev väldigt starkt, hårt och på ett förtjänstfullt sätt under sin tid i landskapsregeringen. Jag har försökt ta vid och fortsätta.

De formella vägarna har redan prövats och ärendet har förts mellan olika enheter och tjänstemän. När det är riktigt skarpt läge så får man tänka lite utanför boxen. Vi har via informella kontakter, på höga nivåer, varit i kontakt med Helsingfors. Jag har själv varit och träffat företrädare, diskuterat med dem och frågat varför frågan sitter fast. Jag har fått svar på varför frågan har fastnat och när vi förhoppningsvis kan få ett besked. Vi förväntar oss ett besked från Finlands regering inom den här våren. Vi vill från landskapsregeringen ha ett besked, antingen ett ja eller ett nej, men vi vill inte längre ha ett kanske.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det låter som att den här landskapsregeringen givetvis stöter på samma svårigheter som den förra. Det finns ett motstånd i frågan, samtidigt som det på något sätt också finns en vilja. Frågan ställs ju i bästa välmening eftersom den här frågan är så oerhört viktig. Förfarandet under övergången här på Åland från en regeringsmakt till den följande skedde på det sättet att all tillgänglig information gavs från den avgående regeringen till den ny tillträdande regeringen i form av ett gemensamt möte med de investeringsvilliga företagen här på Åland.

 Jag har inte så mycket mera att säga. Jag önskar landskapsregeringen lycka till i den här frågan så att vi kunde nå resultat i den här synnerligen viktiga frågan.

Minister Veronica Thörnroos

Jag tackar för det stödet. Det här är en stor fråga, det här berör hela Åland också landskapsregeringen driver frågan vidare i samma anda som har påbörjats tidigare. Självklart är vi tacksamma för allt stöd vi får. Vindkraftsfrågan är viktig, det vet vi allihop. Energifrågor överlag blir allt viktigare. Vi fortsätter på den inslagna vägen och vi förväntar oss ett svar, ett ja eller ett nej. Om det blir ett ja så vet vi hur vi arbetar vidare, om det blir ett nej så har vi också börjat titta på alternativa lösningar.

Talmannen

Frågan anses därmed tillräckligt belyst. Följande fråga ställs av ltl Brage Eklund, varsågod.  

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag riktar också min fråga till infrastrukturminister Veronica Thörnroos.

Fru talman! Landskapet satsar över 100 miljoner i Finlandskabeln och dess huvudsakliga funktion är en garanti för reservkraften. Kraftnät Åland är det bolag som ser till att blir verkställt, sköter om upphandlingar, tar in anbud och antar anbud.

Har landskapsregeringen någon insyn i hur anbudsförfrågan läggs ut? Har landskapsregeringen någon insyn när man antar det slutliga entreprenörerna med beaktande av att vi finansierar hela projektet?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Tack för den kopplingen vidare från vindkraften. Vad gäller Kraftnät Åland så har ju landskapet ett aktieinnehav på 48 procent, om jag minns rätt, vilket berättigar oss till en direkt plats i styrelsen. Därmed har vi direkt insyn och också möjlighet att påverka bolaget.

Som läget nu ser ut, med beaktande av att man måste särskilja på distributionsnätet och på stamnätet, så inledde redan den förra landskapsregeringen en process där samtliga aktier i Kraftnät Åland kommer att övertas av landskapet Åland. Den processen är igångsatt. Därmed har vi också full insyn.

Vad gäller hanteringen, själva utbjudandet rent operativt av kabeln så är det fråga om en EU-upphandling. Den EU-upphandlingen är rigoröst styrd från myndigheterna i Bryssel, både hur upphandlingen ska hanteras när den läggs ut, hur länge den ska finnas där och hur anbuden ska utvärderas. Som svaret på ltl Eklunds fråga så är bedömningen; ja, landskapsregeringen har full insyn i hanteringen och processen av Finlandskabeln.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Min följdfråga är: Känner landskapsregeringen till om projektet ska bjudas ut som totalentreprenad eller om man försöker dela upp projektet så att man kan komma de åländska entreprenörerna till gagn?

Minister Veronica Thörnroos

Tack talman! Som jag tidigare sade, om projektet bjuds ut i delar eller i helheter eller hur man väljer att göra, så finns det faktiskt inte så mycket valmöjligheter när det är frågan om en EU-upphandling. Den är väldigt begränsad.

För tillfället ligger ärendet i Bryssel för notifiering med en viss fördröjning, det ska tillstås, men det kan varken Kraftnät Åland eller landskapsregeringen lastas för.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det har uppstått frågeställningar bland åländska entreprenörer om inte några av de landfasta byggnationer som ska göras kunde delas upp så att våra lokala entreprenörer har en möjlighet att vara med och räkna på projekten och ta del av en del av de 100 miljoner som ska satsas.

Minister Veronica Thörnroos

Tack. Landskapsregeringens målsättning är alltid att värna Åland, värna åländska företagare, skapa möjligheter för fler arbetsplatser och ett utvecklat näringsliv. Men, landskapsregeringens målsättning är också att ha hand om ärenden inom de lagliga utrymmen som finns.

Talmannen

Följande fråga ställs av vtm Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Min fråga går till lantrådet.

Under valrörelsen var det tre stora reformfrågor som debatterades väldigt mycket. Det handlade om samhällsreform, där har landskapsregeringen redogjort för att man har en plan för hur man ska arbeta. Däremot vet vi inte väldigt mycket om vad landskapsregeringen egentligen tänker i frågan. Vi vet att partierna tycker väldigt olika.

Den andra frågan väntar vi att vi får veta mer om. Kortruttsfrågan var också väldigt viktig. Där var det också väldigt samstämmigt, alla partier var inne på att man måste göra något. Här har vi läst att vi också får vänta på den här frågan.

Det som var särskilt allmänt intresse var socialdemokraternas stora paradnummer i valet; allmän tandvård till alla. Min fråga är: Hur går det med den reformen i landskapsregeringen? Vi vill gärna höra vad planen är.

Lantrådet Camilla Gunell

Tack. Förutom de stora reformer som vtm Eriksson nämner så skulle jag också vilja tillägga att e-förvaltningen och hela IT-utvecklingen är en av de stora reformer som landskapsregeringen har på agendan. Likaså ser vi ett stort behov av att reformera lönesystemet i landskapet för att vara konkurrenskraftiga.

Vad gäller tandvårdsreformen så hade det förstås varit lämpligt att social- och miljöminister Aaltonen hade svarat på den frågan. Men jag kan i alla fall säga att i regeringsprogrammet finns det skrivningar om tandvårdsreformen. Vi jobbar utgående ifrån dem. En arbetsgrupp är nu tillsatt med representation från landskapet och ÅHS för att i första hand sortera upp vilka som är de mest angelägna grupperna, särskilt ur socioekonomisk synpunkt, som bör komma i åtnjutande av den allmänna tandvården. Ett första steg är att göra en omstrukturering, en omfördelning av resurserna där.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Då ska man förstå att socialdemokraterna har backat på frågan om allmän tandvård för alla? Det som lantrådet nu redogör för är ju en fortsättning på det arbetet som infördes under den förra regeringen när vi tog fram en utredning om tandvården i landskapet. Arbetet fortsatte med att titta på att utöka allmän tandvård till vissa grupper. Det som socialdemokraterna väldigt starkt framhöll var en allmän tandvård till alla. Det är också det som både liberalerna och allmänheten gärna nu vill få svar på. Hur arbetar man vidare för att uppnå det löftet från valet?

Lantrådet Camilla Gunell

Socialdemokraternas vilja och strävan att uppnå allmän tandvård för alla kvarstår och det kommer vi ihärdigt att fortsätta arbeta för. Vi tycker att det finns ett stort förnuft i det. Vi tycker att det finns en rättvisa i det. Men man måste ta det här steg för steg och i enlighet med de resurser som också står till buds. Det första steget är att tillse att det blir en rättvis fördelning, mer rättvis än idag, av vilka grupper som har tillgång till ÅHS allmänna tandvård. Det är ju väldigt synd att man inte kom vidare med den här frågan redan tidigare. Vi hade också varit beredda att i snabbare takt kunna göra den här prioriteringen. Nu är en arbetsgrupp tillsatt, med ett ganska kort mandat, för att komma med besked om hur man ska göra den här förändringen. Det kommer vi att verkställa så fort vi bara kan. Den stora strävan kvarstår.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag noterar att lantrådet och socialdemokraternas ordförande säger att det nu handlar om prioriteringar. Man ska prioritera vilka grupper som ska få tandvård. Man talar inte längre om en allmän tandvård för alla. Lantrådet pratade om resurser. Det skulle också vara väldigt viktigt i sammanhanget att komma vidare i diskussionen om hur man ser på resursomfördelningen när man går vidare med tandvården, som lantrådet säger att de ska göra. Hur gör man då omfördelning av resurserna? Kommer det att ske inom ÅHS budget eller kommer man att tillföra mera medel till ÅHS?

Lantrådet Camilla Gunell

Jag tror att man ska titta på vilka avdrag landskapet i dagsläget finansierar via kommunalskatten, där man gör sjukavdrag. För sjukavdraget betalar ålänningarna sammanlagt in ungefär 8 miljoner. Av de miljonerna är väldigt många sådana som är ersättningar för privat tandvård. Det betyder att den som idag har råd att gå till privat tandläkare får först en del ersatt från FPA, sedan får man dra av resten i kommunalbeskattningen. Det här är en orättvisa. Jag tror att man ska titta på finansieringen, framförallt hur man gör förändringar i detta avdrag, så att man på ett mera rättvist sätt tillser att hela befolkningen har rätt till tandvård. Det här jobbar vi vidare med.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det är väl inte någon som är förvånad över att jag vill höra infrastrukturministern.

Under valet rådde en stor enighet om behovet av utbyggnaden av kortrutten för att spara in i driftbudgeten. I regeringsprogrammet står det skrivet; "för att utveckla och nedbringa kostnader på lång sikt krävs investeringar som bygger bort eller förkortar färjpassen". I samma stycken nämns också en projektgrupp för kortrutten.

I en tidningsdebatt den 20 januari stod följande rubrik: ”Släck inte flera lampor i skärgården”. Jag hoppas att ministern läste detta inlägg. För att ge skärgården framtidstro så måste det börja hända något som för kortrutten framåt. Att sälja det modernaste fartyget i landskapsflottan, som någon regeringsföreträdare uttalade, är ju ett steg bakåt. För att lamporna inte ska slockna utan istället börjat tändas i skärgården så är frågan: Har regeringen möjligen någon tidsplan för hur kortrutten ska gå vidare?

Talmannen

Tiden är ute!  

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Så här ligger det till: Landskapsregeringen står inför stora ekonomiska utmaningar. Det kommer lagtinget att bli varse om när tilläggsbudgeten presenteras. Det gör att vi måste tänka nytt och vi måste tänka stort. Jag håller helt med ltl Torsten Sundblom om att vi måste tända flera lampor i skärgården. Det är väldigt viktigt att vi trots svåra ekonomiska tider vågar visa handlingskraft, vågar visa mod och vågar visa på tydligt ledarskap. Det är det som krävs när det är dåliga tider. När det bara är fina värden då kan vem som helst vara med och leka.

Man arbetar intensivt på avdelningen med kortrutten i den utsträckning som man har hunnit. Det är ju samma personal som just nu har hanterat konflikten om Skarven. Alla större störningsmoment i det dagliga livet medför att andra projekt tar lite längre tid. Avdelningen jobbar intensivt.

Nästa vecka tar jag beslut om att gå vidare med Vårdöbron. Det är ett ganska konkret steg, tycker jag. Jag är väldigt glad att vi har kommit så här långt med bron.

Vad sedan gäller försäljning eller inte försäljning av Skarven så är det ett sådant ekonomiskt läge nu att det inte finns några heliga kor. Varje sten ska vändas på och vi ska titta på alla möjligheter. Man får inte vara rädd och bli kvar i det gamla om vi ska våga utveckla Åland och tända flera lampor i skärgården.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Åtgärder som kan spara in i driftsbudgeten måste ju faktiskt prioriteras ganska högt. Det finns ju till och med möjligheter, om man tittar i budgeten, att ta in en utomstående kraft för att komma vidare med planeringen. Det är ett dåligt argument att skylla på att man inte har resurser. Det finns under kortruttsmomentet möjligheter att använda pengarna och ta in en utomstående kraft.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Den politiska beställningen till trafikavdelningen är väldigt tydlig och klar. Till skillnad från ltl Torsten Sundblom så vet jag, och det ska jag också veta eftersom jag är ansvarig för avdelningen, att det pågår ett intensivt arbete med att ytterligare aktivera uppstartningstakten på kortrutten. Men, kortrutten är ju inte någon isolerad företeelse. Kortruttstankarna och planerna ska ju mallas mot det ”vanliga” arbetet som bedrivs, så att man får alltihop till en helhet. Projektgruppen jobbar inledningsvis och förbereder ärendet som sedan förs över till avdelningen för fortsatt utveckling.

Jag håller med ledamoten att i den bästa av världar så skulle jag, som är en utpräglad resultatpolitiker, gärna se att det skulle gå lite snabbare. Man gör man allt vad man kan med de resurser som finns.

Ltl Torsten Sundblom

När kan skärgården, som är beroende av de frigående färjorna, lita på att detta startar upp?

 Minister Veronica Thörnroos

Tack talman! Det här projektet har redan startats upp. Vi har ett projekt som bjuds ut här i vår, kanske under sommaren; Åva-Jurmo, som är en del i det projektet.

Det andra projektet som nu har tagit ett stort steg framåt är Vårdöbron. Och förundersökningarna går vidare med de andra.

Jag kan passa på att informera ltl Torsten Sundblom att vi nu också, parallellt med kortruttsarbetet, tar en närmare titt på fartygsflottan. Vad behöver vi för fartyg i vårt kortruttsystem? Det är beställningar som ska göras ganska snabbt, inom ett år åtminstone, om man vill ha dem levererade i tid.

Den här landskapsregeringen har en framtidstro. Den här landskapsregeringen tror och vet att skärgården är en viktig resurs. Det kommer vi att stå upp för i alla lägen.

Talmannen

Den avslutande frågan i den här frågestunden ställs av ltl Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag riktar min fråga till näringsminister Karlström.

Frågan gäller nytänkande inom landskapsregeringens näringspolitik. Landskapsregeringen skriver i sitt handlingsprogram att man vill föra en aktiv näringspolitik som bygger på förtroende och dialog med branschen. Man vill ytterligare tillföra kunskap och nytänkande för att gynna och uppmuntra entreprenörer. Man har också räknat upp 12 punkter i regeringsprogrammet, Karlström sade att han hade 250 punkter på bordet, men det är säkert några andra punkter. I punkt 5 nämns att man ämnar etablera en mentorbank för näringslivet och andra sakkunniga i syfte att ta till vara och vidareförmedla kunskap och erfarenhet.

Hur långt har näringsministern kommit i etableringsplanerna och vilka näringslivsveteraner har landskapsregeringen bjudit in som sina mentorer?

Minister Fredrik Karlström

Mentorbank finns redan idag under Ålands näringslivs paraply. Det är ett väldig positivt projekt som har drivits med väldigt många glada näringsidkare som har fått otroligt mycket kompetens i form av erfarenhet från tidigare direktörer och styrelseproffs. Det är ett jättebra projekt som redan pågår.

Min tanke med skrivningarna om mentorbanken i regeringsprogrammet är att man också skulle försöka titta ur ett annat perspektiv. Om man t.ex. har en duktig metallarbetare, inom en tillverkningssektor, som har kunskaper och erfarenheter och som går i pension så skulle man försöka hitta ett system där den personens kunskap kunde tas tillvara. Man borde hitta ett system där skatten för en pensionär som jobbar en dag i veckan skulle kunna vara lite lägre så att pensionären inte skulle behöva drabbas ekonomiskt för att man jobba lite längre. Det här handlar om att börja tänka i lite nya banor och inte konkret att landskapsregeringen ska anordna och administrera denna mentorbank. Det handlar om att skapa system inom många olika områden för att få äldre människors kunskap och kompetens överförda till yngre generationer. Den yngre generationen kan behöva ha den informationen. Det kan också många gånger behövas lite mentorskap om arbetsmoral från äldre duktiga arbetare till yngre medarbetare som tänker lite annorlunda.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vi var ju alla inbjudna till Ålands näringsliv som anordnade en näringslivsdag den 13 januari. Ålands näringsliv berättade hur förträffligt deras mentorprogram var. De har i dagens läge 25 företag knutna till det här programmet och det fungerar utmärkt. Det finns ju till och med mentorer också till fotbollsdomare, så kallade senior advisors. Det är det äldre gardet som ger rekommendationer och livserfarenheter till yngre.

Tycker landskapsregeringen fortfarande att det är nödvändigt att med samhällsfinansierade medel uppföra en mentorbank när det redan finns i det privata näringslivet och finansieras av det privata näringslivet?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Landskapsregeringen kommer inte att uppföra en mentorbank som administreras av näringsavdelning. Det handlar om att skapa förutsättningar så att de här mentorerna verkligen kan tas tillvara, kanske genom att ge dem ett incitament att jobba lite extra efter pensionen. Vi kanske får titta på avdragssystemen. Idag är det tyvärr så att en pensionär som vill jobba lite extra betalar mer skatt än en vanlig arbetstagare för de timmar som han eller hon väljer att arbeta. Det tycker jag att är fel. Landskapsregeringens mål med mentorbanken är att vi ska skapa system som kanske inte ens behöver administreras av någon, vare sig Ålands näringsliv eller landskapsregeringen. Man ska helt enkelt uppmuntra äldre personer att jobba lite extra. Man ska tänka tanken att man ska försöka överföra den kunskap man har skaffat under ett långt arbetsliv och få den kunskapen in i den nya generationens arbetstagare.

Ltl Tony Asumaa

Tack fru talman! Om jag uppfattade näringsministern rätt vad gäller landskapsregeringens mentorbank så ska ordet mentorbank inte tolkas så som Ålands näringsliv använder sig av mentorbank? 

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Det är en tanke. Man ska se målbilden 2020 och var vi vill vara. Ja, vi vill vara i ett system där vi tar tillvara de äldre personernas kunskap och erfarenheter och hitta ett system som uppmuntrar till det. Det är ett sådant resursslöseri när personer med enorma kunskaper går i pension, åker hem och kanske tar hand om sina barn och barnbarn under ett år och sedan känner de att de fortfarande har mycket kvar att ge. Men går man tillbaka till arbetslivet så straffas man för att man vill jobba lite extra. Man får högre skatter och det är ingen från samhället som uppmuntrar att man tar arbetstagarens kunskap tillvara. Det är det som jag menar med mentorbanken. Jag kan hålla med om att det kanske är lite fel formulerat i regeringsprogrammet. Själva tanken att vi skapar ett nytt näringslivsklimat är det viktiga för mig, inte den formalistiska vägen dit.

Talmannen

Frågestunden är därmed avslutad.

Frågestunden slutar 

Nästa plenum hålls idag kl. 10.30. Frågestunden är avslutad.