Plenum den 29 april 2013 kl. 13:20
Protokoll
-
1 Godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 6/2012-2013)
Plenum börjar
Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.
Första behandling
1 Godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 6/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Det har varit snabba ryck här på slutet. Lag- och kulturutskottet hade sitt möte klockan 8 i morse och bläcket har knappt hunnit torka på betänkandet.
Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget godkänner av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen.
Fördraget mellan Europeiska unionens medlemsstater och Kroatien om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen undertecknades i Bryssel i december 2011. En viktig del av fördraget utgör anslutningsakten jämte bilagor med villkor för anslutningen och anpassningar i de fördrag som ligger till grund för unionen samt ett protokoll i en särfråga.
Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli detta år. I lag- och kulturutskottets betänkande finns självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande. Jag räknar med att någon från självstyrelsepolitiska nämnden redogör för det. Utskottet har också koncentrerat sig på den minoritetssituation som finns i Kroatien och konstaterar att det finns en stor problematik om flyktingars möjlighet till återvändande. Den serbiska befolkningen i landet decimerades starkt under kriget då stora delar av befolkningen flydde landet. De flesta har fortfarande inte återvänt, delvis beroende på svårigheten att återfå bostäder och jordegendomar på grund av bristande dokumentation över ägarförhållandena. Utskottet vill här framhålla vikten av att Kroatien genom medlemskapet i unionen förbinder sig att uppfylla unionens kriterier för minoritetsskydd.
I regeringens proposition berörs bland annat vikten av rättsväsendets oavhängighet, förhindrande av korruption och ordningen på statsfinanserna. I anslutningsfördraget bestäms om kommissionens övervakning av de åtaganden Kroatien har ingått under anslutningsförhandlingarna och om de åtgärder som kan vidtas, om det upptäcks problem i genomförandet. Till den delen är det mycket tydligt.
Utskottet ställer sin förhoppning till att övervakningen är effektiv så att eventuella framtida problem kan undvikas. Frågan berörs närmare i självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande.
Kort och koncist; lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall.
Fru talman! Sedan några kommentarer från den liberala gruppen. Vi kan konstatera att tidsplanen har varit mycket pressad. Det tog länge innan vi fick utlåtande från landskapsregeringen. Sedan har ärendet legat en lång tid i självstyrelsepolitiska nämnden. Det förklarar den här tidsbristen och tidspressen som inte gynnar politiken.
I remissdebatten om Kroatien så tyckte vi från liberalerna att det fanns konstruktiva förslag bl.a. att landskapsregeringen skulle ta fram en mellanrapport om vilka beslut som har fattats och vilka åtgärder som har vidtagits. Från liberalernas sida tycker vi att man kunde ha haft en mera omfattande mellanrapport.
Fru talman! Det var också en omröstning i utskottet. Självstyrelsepolitiska nämnden föreslog en kläm som delar av utskottet, inklusive liberalerna, tyckte var skälig och väldigt snäll.
Självstyrelsepolitiska nämnden förslog att lag- och kulturutskottet skulle överväga att ta in i sitt betänkande en kläm med följande lydelse: ”Att lagtinget, som konstaterar att Åland före kommande fördragsändringar måste få en egen representation i Europaparlamentet, uppmanar landskapsregeringen att inför kommande förhandlingar på EU-nivån förbereda en informationskampanj riktad till EU:s medlemsländer och Europaparlamentet.” Det var en kläm som har fått stöd från flera olika håll, vilket vi har erfarit. Klämmen är väldigt konstruktiv. Från liberalernas sida så ställer vi oss väldigt frågande till varför man inte kunde godkänna en dylik kläm och tycker att det verkar röra sig om väldigt stor prestige, vilket vi beklagar, i ett ärende där vi behöver vara eniga och driva vår gemensamma sak framåt. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Utskottsordförande Sjögren förväntar sig en presentation av självstyrelsepolitiska nämndens yttrande. Någon sådan presentation kommer viceordförande Sundman inte att ge. Däremot står det var och en ur självstyrelsepolitiska nämnden fritt att tala om det arbetet som har gjorts i nämnden. Även de övriga ledamöterna kan fråga oss i nämnden om det är något speciellt man undrar över när det gäller yttrandet, som avfattades enhälligt.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Desto mera underligt att man inte kunde godkänna klämmen i lag- och kulturutskottet här på morgonkvisten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Utskottsordförande Katrin Sjögren nämnde röstningen. Varför jag inte kunde omfatta klämmen för min del var att adressaten var fel. Tanken med information är jättebra, men är det till riket vi ska rikta den informationen?
Vi hade ett annat betänkande tidigare på bordet idag om landskapets EU-prioriteringar. Jag tycker att klämmen skulle ha passat mera där, då skulle det ha varit riktat rakt till landskapsregeringen. Nu lägger vi fokus fel. Här har vi Kroatiens avtal och ja eller nej. Det är nästan ett enigt lagting som säger ja till Kroatien.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Lag- och kulturutskottet är tydligt. Det står att vi ska säga ja till Kroatien. Klämmen riktar sig, som alla klämmar gör, till landskapsregeringen. Jag vill påminna om att vid Lissabonfördraget så fanns det inte mindre än sju klämmar till landskapsregeringen. Jag tycker att det blir lite futtigt när vi driver en gemensam sak och diskuterar att saker och ting är på fel ställe. Det kan vi inte omfatta.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att utskottsordförande kanske lade lite väl mycket fokus på oppositionspolitiken istället för att överlag presentera vad vi ansåg om Kroatien. Hon nämner minoriteter också men det blev lite liberalerna å ena sidan och utskottsordförande å andra sidan.
Lissabonfördraget är en sak och där hade man klämmar. Här har vi Kroatiens avtal och ja eller nej. I Lissabonfördraget handlade det om våra tankar om Åland och EU. Jag tycker därför att det är en viss skillnad på Lissabonfördraget och detta.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det får vara hur det vill med den saken. Jag var mycket tydlig när jag pratade om liberalernas åsikt. Ur mitt perspektiv handlar det här om en strid om påvens skägg. Kan då ltl Winé förklara för mig varför en enig självstyrelsepolitisk nämnd, där också socialdemokraterna ingår, godkänner ett utlåtande och ett förslag till kläm och sedan har man åter ändrat på några dagar? Det är en politik som inte jag förstår i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det var ett intressant inlägg. Jag förstår inte riktigt argumentationen från ltl Katrin Sjögren. Det gäller alltså klämmen. Så som jag ser det här så är det ett godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska Unionen och det här ska gå till republikens president. Riktar sig klämmen nu till presidenten? Hur ska landskapsregeringen kunna åtgärda det när det egentligen går till presidenten eller ska landskapsregeringen ha kontakt med presidenten? Jag förstår inte riktigt hur ledamoten här nu har tänkt.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det handlar om grundläggande saker och hur lagtinget kommunicerar med landskapsregeringen informellt och formellt förstås. Formellt har lagtinget en möjlighet, om man inte vill vara gummistämpel, att skriva en kläm. Klämmen riktar sig rakt och tydligt till landskapsregeringen. Vi säger ja till Kroatien men vi har också en kläm till landskapsregeringen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är fortfarande otydligt för min del. Jag förstår inte riktigt det här och därför kan jag inte omfatta den här klämmen.
Sedan vill jag bara påpeka att så vitt jag vet så har påven inte skägg.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag tycker att ordförande i lag- och kulturutskottet inte är riktigt korrekt när det gäller självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande. Det finns ingen kläm där. Det finns inget förslag till kläm utan det finns ett förslag om att lag- och kulturutskottet skulle överväga en kläm. Jag tyckte redan då att det inte skulle vara någon kläm så socialdemokraterna har inte ändrat uppfattning. Hur ska det gå till när presidenten får läsa den här klämmen? Att lagtinget nu uppmanar landskapsregeringen att genomföra en informationskampanj, binder det presidenten eller binder det landskapsregeringen? Vad har en sådan kläm för verkan? Klämmen är ju ganska malplacerad. Liberalerna brukar vara noga med det formella.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! För mig står det klart och tydligt att lag- och kulturutskottet ska överväga att foga in en kläm. Det finns ju till och med ett klämförslag med citattecken. Det finns fortfarande inte någon reservation från socialdemokraterna. Vi säger ja till Kroatien men vi har en kläm som riktar sig till landskapsregeringen. Jag tror också att de på fastlandssidan är läskunniga så att de inser vad de har att förhålla sig till.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ska vi inte sköta våra interna angelägenheter inom lagtingets ramar och inte via presidentkansliet eller har liberalerna en ny linje?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Nog är det väl på det viset att den här frågan har många bottnar, annars skulle det inte ha tagit så här länge. Då skulle man bara ha gett sitt utlåtande från landskapsregeringen, lagtinget skulle kort och koncist ha sagt ja, men nu står vi här fem före och vi har tidsbrist. Det står klart och tydligt att man ger en kläm åt landskapsregeringen. I Lissabonfördraget var det sju klämmar till landskapsregeringen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Vid det här laget har jag varit med ganska många år. Det är första gången som jag har varit med om att debattera ett ärende där man fick handlingarna 20 minuter före debatten började.
På samma sätt som jag sade när vi remitterade det här ärendet till självstyrelsepolitiska nämnden så har vi från Ålands framtids sida ingenting emot Kroatien. I likhet med vad centern tyckte då så tyckte vi också då, och vi tycker det fortfarande, att om vi ska lyckas få en EU-plats så bör man använda sig av internationell uppmärksamhet, om vi överhuvudtaget ska komma någonstans.
Fru talman! Min tanke var, när vi skulle debattera det här ärendet som jag trodde att skulle ske på fredag, att gå väldigt noga igenom de stenografiska protokollen och titta efter de exakta ordalydelserna. Tre gånger har detta parlament haft en förutsättning att vi har gått med på de presidentframställningar som har lagts. Jag tror att det gällde i östutvidgningen, när Lettland och Litauen med flera blev EU-medlemmar och jag tror att det var i samband med Amsterdamfördraget. Sedan är osäker på om det var i samband med när EU-böterna infördes. Tre gånger har Ålands lagting haft en kläm där man har sagt att vi går med på det här under förutsättning att vi får vår berättigade EU-parlamentsplats.
Frågan som infinner sig är; hur många gånger kan ett parlament säga att vi är med på det här under förutsättning att vi uppnår det och det? Vi har gjort det tre gånger. Om man riktigt tänker efter så måste ju de i Helsingfors börja tycka att vi faktiskt är lite löjliga här i Ålands lagting. Det bekymrar mig ganska mycket.
Det här ärendet låg över tre månader i landskapsregeringen för att vi skulle få det till lilla utlåtande som vi fick. Helt plötsligt blir det en fullständig panik, tidspress som ltl Sjögren kallade det, att behandla det här. Jag har försökt forska vad det riktigt är som föranleder den här tidspressen. Ser man på tidtabellen så är det senast den 30 juni 2013 som samtliga medlemsländer ska deponera sina ratifikationsinstrument hos Italiens regering. Det är detta som är tidtabellen. Jag har inte lyckats utröna vad som är orsak och vad som är verkan för att vi ska få den här brådskan som vi har just nu.
Jag har faktiskt svårt att finna orden när jag tänker efter. Alla principer för ett värdigt parlamentariskt arbete slängs överbord. Varför? Det enda som jag har funnit är att det kom ett mail från en tjänsteman på justitieministeriet och så startade denna panik.
I senaste plenum så blev det avbrott mitt under plenum för att det skulle vara ett hörande av sakkunniga i självstyrelsepolitiska nämnden. Vi säger ofta, och det är säkert berättigat, att det inte finns någon respekt för Ålands självstyrelse i Helsingfors. Det ligger mycket i det, men då kan vi inte själva nedvärdera oss till någon sorts byalag. Vi måste faktiskt hålla på den värdighet som det andra parlamentet i republiken Finland har. Någon sorts anständighet tycker jag också att det måste vara, nog måste vi ju åtminstone få läsa de handlingar som vi ska debattera innan debatten börjar. Personligen har jag kommit upp till sidan 2 i lag- och kulturutskottets betänkande, men vi står här och nu och ska debattera detta. Någon sorts anständighet måste det vara!
Mot den bakgrunden så föreslår jag en bordläggning av det här ärendet. Det normala skulle vara, om vi skulle uppträda som ett parlament, att man skulle föreslå en bordläggning till den 27 maj, då vi har planerat in att vi ska ha plenum. Men från Ålands Framtids sida har vi inte reserverat i talmanskonferensen mot att vi ska ha ett extra plenum den 3 maj, så mot den bakgrunden så föreslår jag ärendet bordläggs till den 3 maj.
Med tanke på den panik som råder så kan jag säga att om det är någon som tycker att det är för sent så jobbar jag ändå den 1 maj så det är inga bekymmer. Det är ju inte några principer som gäller så önskar lagtinget behandla det här ärendet den 1 maj så går det säkert bra för oss, men jag föreslår att ärendet bordläggs till den 3 maj.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag som har varit med länge i lagtinget kan vittna om att vi har flera gånger varit med om motsvarande situationer när man samma dag har haft extra plenum för att behandla betänkanden som ligger på bordet. Även under den tid som ltl Eriksson har suttit med här i lagtinget så har det inträffat flera gånger.
Tidspressen nu är föranledd av att presidentens framställning sändes till lagtinget den 16 november 2012, för 5 1/2 månad sedan. Enligt lagtingsordningen ska vi ha första prioritet på de här framställningarna när det gäller den tidsmässiga hanteringen. Landskapsregeringen blev allvarligt försenad i sitt utlåtande, det tog hela tre månader före vi fick utlåtandet. Det är alltså huvudorsaken till att vi har bråttom idag. Den andra orsaken till att vi har bråttom idag är att det här ärendet remitterades till utskottet den 18 mars, för snart 1 1/2 månad sedan och vi har fortfarande inte fått det ur händerna. Som jag sade på talmanskonferensen så sent ska syndaren vakna. Vi är själva skyldiga till att det är så här.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag håller med om att vi har en princip att prioritera presidentframställningar och principer tycker jag att vi ska följa. Presidentframställningar ska behandlas först, så har det varit sagt. Personligen ser jag det som ett framsteg att man för presidentframställningarna en sväng via landskapsregeringen så att man vet lite mera vad de handlar om innan de ramlar ner på bordet som en blixt ifrån ovan, så det tycker jag att är bra.
Däremot är vi säkert kritiska både vtm Jansson och jag att landskapsregeringen måste ha tre månader på sig för ett utlåtande, men det är som det är. Jag har inte varit med tidigare att man efter 20 minuter börjar debattera handlingar, då måste nog vtm Roger Jansson faktiskt ge mig konkreta exempel på när vi har förfarit på det sättet tidigare. Det har jag aldrig varit med om. Igår när jag tittade på lagtingets hemsida så fanns ärendet överhuvudtaget inte med på föredragningslistorna.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det är rimligt att kollegornas minnesbilder kan skilja sig i samma ärende. Jag har lätt att minnas flera sådana. Däremot är jag osäker på om jag är beredd att fullfölja kollegan Erikssons begäran att jag ska göra en historisk resumé av alla dessa gånger. Ltl Eriksson får nöja sig med min minnesbild.
För vår del har vi försökt påskynda det här ärendets behandling i självstyrelsepolitiska nämnden. Det har inte lyckats särskilt bra. När det inte har lyckats särskilt bra så står vi nu i den här situationen att strax före vi ska gå hem så ska vi påskynda det här ärendet. För vår del, i vårt parti, är vi beredda att sitta en eller två veckor till så att alla får möjlighet att läsa igenom det här ordentligt. Men vi uppfattar att det inte ska behövas.
Ltl Anders Eriksson, replik
Värderade vtm Jansson sade att han inte kan dra sig till minnes alla gånger det har hänt. Jag bad om ett exempel för jag tror inte ett jag tidigare har varit med om någonting liknande.
Varför denna brådska? Det de facto är klarlagt att den 30 juni ska handlingarna deponeras hos Italiens regering, det vet vi. Men på grund av att det kommer ett mail från en tjänsteman som säger att nu får ni sätta igång så springer lagtinget mer eller mindre benen av sig. Jag tycker att det är oanständigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson
Tack, fru talman! Vi kommer säkert alla ihåg den rätt livliga remissdebatten över denna presidentframställning. Självstyrelsepolitiska nämnden, lika som lag- och kulturutskottet, har väl snappat upp de kommentarer som kom och också bidragit till att räta ut de frågetecken som restes under remissen.
För Europa och Balkan är det mycket önskvärt att Kroatien upptas som medlem i unionen.
Jag kan nämna två små omständigheter för min del, i sammanhangen rätt så stora, som har funnit sin lösning tack vare denna process. För det första, gränsfrågan mellan Kroatien och grannen Slovenien och kustlinjen vid Istra. Den andra frågan som jag delvis tangerade i remissen är Ljubljanska banka, ett problem som följt med ända sedan upplösningen av Jugoslavien och som flera internationella organisationer försökt sig på att lösa under mer än 20 års tid utan att lyckas. Jag går inte in på de bakomliggande problemen. Det var oerhört komplicerat, jag vet att parterna egentligen var beredda att ge upp, men så kom då detta historiska fönster. Som vi alla vet så när ett sådant fönster öppnas så ska man se till att man är på plats.
Jag ställde frågan under behandlingen i självstyrelsepolitiska nämnden till utrikesminister Tuomioja om de här öppna frågorna nu var lösta. Tuomioja hänvisade uttryckligen till att också denna bankfråga var löst. Så det är ett gott förhållande för Kroatien som land, vi känner till deras realiteter, men också för regionen som sådan är det oerhört viktigt. Vi vet ju att åtminstone Makedonien söker om medlemskap. Serbien har en process igång, Albanien kanske har det, det är lite mera problematiskt där. Inom det forna Jugoslavien är Bosnien-Hercegovina fortfarande ett mycket stort problem, så processen går vidare. Jag vågar därför säga att för Europa så är det som nu pågår bra.
För Ålands del har vi också fått frågor uträtade, framförallt vår sjöfart har haft mycket med republiken Kroatien att göra. Vi känner också till att om propositionen innehåller bestämmelser bland annat i sammanhang som gäller byggandet av fartyg.
Nämnden och utskottet tar upp de frågorna, försöker bedöma och väga vikten och effekten i de klausuler som nu tillämpas dvs. skyddsklausuler. Som jag redan i remissen nämnde så är klausulerna på det sättet unika. Redan innan medlemskap i unionen ger Kroatien upp en del av sin självständighet. På så vis att EU kan tillämpa skyddsklausulerna inom de här tre speciella områdena, som nämnden och lag- och kulturutskottet hänvisar till, i fall landet inte klarar av det. Här ser vi en betydande stränggering t.ex. i förhållande till Bulgarien och Rumänien vars klausuler enbart var uppskjutande och resultatet blev allt annat än bra. Nu får vi verkligen hoppas på att de här skyddsklausulerna, och den behörighet som härmed unionen får, också följs upp av en effektiv övervakning, monitoring, enligt vad som här föreslås. Också här var utrikesministern rätt så förhoppningsfull om att det här skulle komma att fungera. Så långt är det ett gott och väl.
Jag går nu till de åländska dimensionerna. Den här processen bör, ifall någon har undgått det, läsas i ljuset av två nyheter i lagtingsordningen som är tillämpbara i det här fallet. Det ena är att självstyrelsepolitiska nämnden har uttryckligt ett externt politiskt ansvar, vilket följer direkt av lagtingsordningen och det är en nyhet. Det andra är att över den här typen av presidentframställningar kan och bör talmannen begära in yttrande av landskapsregeringen. Det har skett och vi har hört om den processen här.
Därför så uppfattar jag det som remarkabelt, för framtiden äventyrligt och för min personliga del mycket avgörande att lag- och kulturutskottets majoritet anser sig kunna köra över självstyrelsepolitiska nämnden. Jag har ännu inte riktigt upptäckt var den fullmakten har tagits ifrån. Jag läser inte lagtingsordningen så. Det är ingen större mening med att självstyrelsepolitiska nämnden har åsikter i ett sådant här ärende om ett utskott, som frågar efter nämndens åsikt, tycker att det som nämnden säger kan kvitteras genom att det kommer fel eller vad det nu har för fel.
När vi går till nämndens yttranden ner på sidan 2 och hör den text som lag- och kulturutskottets ordförande föredrog: ”Med anledning härav föreslår nämnden att lag- och kulturutskottet överväger att till sitt betänkande foga en kläm med följande lydelse: Att lagtinget, som konstaterar att Åland före kommande fördragsändringar måste få en egen representation i Europaparlamentet, uppmanar landskapsregeringen att inför kommande förhandlingar på EU-nivån förbereda en informationskampanj riktad till EU:s medlemsländer och Europaparlamentet”. De vet vi vilka är, men vi vet också att Island är ansökarland, ett nordiskt land som ansöker om medlemskap i EU. Det om någonting bör intressera oss här på Åland.
Denna text som ingår i yttrandets löpande text, och som inte är en kläm under förslaget till beslut i nämnden, är avsedd för att det utskott som frågar efter nämndens åsikt ska använda texten och foga den till sitt betänkande som en kläm. Det är såsom tekniken fungerar. Hela diskussionen huruvida klämmen ska se ut som en kläm i ett yttrande eller ingå i den löpande texten, det är ointressant. Det som nämnden sade var en uppfattning om vad lag- och kulturutskottet borde göra, så till den delen kan ingen ta fel.
På den här punkten och beträffande innehållet i klämförslaget som tillkommit efter moget övervägande, jag känner mycket väl till den processen, så var nämnden enig. Jag kan inte riktigt förstå med vilken befogenhet en liten majoritet i ett frågande utskott tar sig makten att säga att nämnden är på fel. Jag ber de medlemmar i nämnden som var närvarande onsdags tänka över den här situationen. Jag har gjort det. Det är för tidigt att jag yppar mina slutsatser men jag ska göra det så småningom.
Vad sedan gäller sättet att skriva så tänker jag att landskapsregeringen har yttrat sig i ärendet och sagt, förutom annat, att också landskapsregeringen anser att Åland ska ha en plats i Europaparlamentet. Där har vi en åsikt från regeringens sida. Då, om någon gång, bör ju samma landskapsregering lyssna på det som lagtinget säger. Här har vi ett ärende med ett yttrande från regeringen. Det som lagtinget säger måste väl rimligtvis nå den som har yttrat sig i ärendet. Det här är den andra nyheten i lagtingsordningen. Som jag sade, självstyrelsepolitiska nämnden bär ansvar för Ålands externpolitiska angelägenheter, säkerligen i ärenden under lagtingets behörighet men även i andra ärenden när vi försöker utvidga självstyrelsens behörighetsområden. Även den omständigheten att landskapsregeringen yttrar sig i ett ärende betyder att lagtinget ska ha en åsikt om vad landskapsregeringen har sagt. Så här måste ju ett parlamentariskt normalt umgänge fungera, åtminstone har jag uppfattat det på det sättet.
Fru talman! Jag aviserar nu att jag kommer att föreslå en kläm till lagtingets beslut som jag hoppas överensstämmer med lag- och kulturutskottets förslag till denna del, vad gäller anslutning av Kroatien. Det finns ett förslag till text nere på sidan 2, men jag är ännu inte beredd att säga att det är den texten som kommer att föreslås. Det är fullt möjligt att förädla en klämtext. Den text som nu finns i handlingarna är användbar och behandlas på det sättet. Om jag föreslår är ny text så kommer jag i så fall att göra det.
Slutligen, fru talman, vad gäller själva tidtabellen så tror jag att orsaken till det som kollegan Anders Eriksson och andra här benämnde som brådska beror på att regeringskonferensen med EU:s medlemsländer är inbokad till den 16 maj. Det känner alla till. Stats- och regeringscheferna vill då sannolikt ha ratifikationerna tillhanda. Den omständigheten kan vi naturligtvis ta hänsyn till. Här vill jag också upprepa det som jag sade under behandlingen i nämnden. Här har riksdagen ratificerat anslutningen och godkänt anslutningslagen, till den del fördraget gäller området för lagstiftning, men lämnat öppet för stadsrådet att i förordning bestämma om lagens ikraftträdande.
Nu är kommunikationen med presidenten fullgjord. Lagtingets part från och med nu är inte republikens president längre utan det är statsrådet. Det är statsrådet som tar emot lagtingets beslut och som i förordning, såsom också framgår i lag- och kulturutskottets betänkande, bringar i kraft den här promulgationslagen. Därför tycker jag att det är helt på sin plats att lagtinget också i ett ärende som detta, fogar klämmar till sina beslut uttryckligen i umgänge med landskapsregeringen. Tack, fru talman.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Ja, det var en advokatyr som duger. Ltl Gunnar Jansson tycker att lag- och kulturutskottet, som ska avge ett betänkande, inte självständigt får skriva sina betänkanden utan ska mer eller mindre kopiera det som sägs i självstyrelsepolitiska nämnden.
Sedan lite senare konstaterar ltl Gunnar Jansson att han kanske inte själv kommer att föreslå den kläm som han tycker att lag- och kulturutskottet ska kopiera. Han tar sig då den konstnärliga friheten att möjligen komma med en ny kläm.
Sedan vill jag konstatera att det inte står någonstans i självstyrelsepolitiska nämnden att de har något politiskt ansvar annat än att behandla frågor rörande Ålands författningsenliga ställning och externa relationer. Jag tycker att det var en märklig övertolkning av hela processen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Ja, jag använder den rätt jag har enligt lagtingsordningen, att föreslå kläm med det innehåll som jag tycker att är bäst. Jag har ingenting emot texten ner på sidan 2, men så mycket demokrat är jag att jag tänker lyssna på debatten innan jag beslutar mig om den här typen av ärenden.
Vad sedan gäller externpolitiska förhållanden och relationer så har vi ju redan flera gånger här i lagtinget konstaterat att det betyder att självstyrelsepolitiska nämnden har ett nytt ansvarsområde, precis som en enig nämnd, där ltl Sundback är medlem, beslöt i onsdags.
Ltl Barbro Sundback, replik
Visst har ltl Gunnar Jansson rätt att föreslå vad som helst. Vad jag vänder mig emot är den inkonsekventa advokatyren. Sedan är det så att det är utskotten som lämnar betänkanden, inte självstyrelsepolitiska nämnden. Är det här en ny tolkning av självstyrelsepolitiska nämndens utlåtanden, att de måste följas av de utskott som vi har i lagtinget? Är det så som man ska tolka det eller är det här nu ett ad hoc fall enligt ltl Gunnar Jansson?
Ltl Gunnar Jansson, replik
Talman! Utskotten besluter som utskotten önskar. Nog tror jag ändå att det var någon mening med att fråga självstyrelsepolitiska nämnden om vad nämnden tycker i förbindelse med detta ärende att unionen upptar ett nytt medlemsland i ljuset av vad som tidigare har förekommit i lagutskottet. Lag- och kulturutskottet frågade nämnden, nämnden har en åsikt och nämndens åsikt var enig. Därför tycker jag att utskottet gärna kunde ha följt nämndens åsikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Tack, ltl Gunnar Jansson. Nu föll en pollett ner för mig, det är alltså EU:s toppmöte den 16 maj som är avgörande för den här brådskan. Då förstår jag lite bättre. Det är för att man från finländsk sida ska kunna säga; ”vi har det här ratificerat, vi har allt klart”.
Däremot tycker jag att det är oerhört synd att lagtinget inte står upp för våra rättigheter. Då skulle Finland få säga; ”tyvärr är vi inte klara för vi har ett självstyrt område som också vill ha sin berättigade EU-parlamentsplats. Det är alltså en unik chans som vi igen är på väg att missa, om jag förstår den här kompletteringen rätt.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Så är det, det är toppmöte den 16 maj där man planerar behandla Kroatiens anslutning. Före detta möte ska alltså statsrådet utfärda en förordning genom vilken promulgationslagen för Kroatiens sätts ikraft i Finland. Det brukar stå i ingressen till förordningen att riksdagen då och då har beslutat det och det. Ålands lagting har då och då beslutat samma sak, dvs. lämnat sitt bifall till att lagen får träda ikraft jämväl på Åland. Det är den här kronologin som jag är ute efter. Det är också här som jag menar att det finns ett utmärkt tillfälle att kommunicera med statsrådet just i den här processen.
Vad gäller tidtabellen så uppfattar jag den 16 maj som en deadline, ja.
Ltl Anders Eriksson, replik
Att kommunicera med statsrådet har vi gjort under ganska lång tid och det tror jag att både ltl Gunnar Jansson och jag vet att det inte leder någon vart. Det enda sättet om vi ska komma någon vart, enligt min uppfattning, är att man får internationell uppmärksamhet runt den här problematiken. Jag tycker det är väldigt synd att man från åländsk sida igen missar en sådan här chans. Naturligtvis vet jag att man från finsk sida aldrig skulle vilja säga på EU:s toppmöte; ”vi är inte är klara, vi har problem med vårt självstyrda område”. Man vill inte lyfta fram Ålands självstyrelse om man inte har någon nytta av något EU-organ. Det är detta som är det stora problemet och det sopar man gärna under mattan. Vi i Ålands lagting fogar oss snällt i det och det tycker jag är tråkigt.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Talman! Den här typen av förordningar har för Finlands del förekommit så många gånger att jag väl kan föreställa mig ett sådant här toppmöte, när Finland presenterar sina ratifikationsinstrument eller deponerar dem och konferensen konstaterar vad de innehåller, att någon t.o.m. kan fråga vad Ålands lagting säger. Där kommer tekniken in i bilden att det i ikraftträdelseförordningens ingress står om lagtinget har yttrat sig och i så fall vad lagtinget har sagt. Nu kan man nog tänka sig att om lagtinget skulle säga nej så skulle det knappast stå någonting i ingressen, men har lagtinget sagt ja så står det säkert att lagtinget har bifallit.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Ärade kollegor, ett litet speciellt ärende börjar närma sig sin slutpunkt vad gäller lagtingets behandling av frågan. Det har varit en exceptionell fråga från första stund som då kulminerade i att självstyrelsepolitiska nämnden senaste veckan på onsdag tvingades hålla tre sammanträden och fick även lov att be talmannen avbryta pågående plenum för att kunna fullfölja den respekt för presidentens framställningar som våra interna arbetsregler förutsätter.
När vi nu summerar handlingen så här långt av både landskapsregeringen och lagtingets interna behandling av frågan så sker det i ljuset av en startsträcka där man ifrågasatte kopplingen mellan Kroatiens anslutningsfördrag och vårt eget åländska krav på en egen parlamentsplats.
Här är det första framsteget som jag ser, herr talman, på den här resan. Nu har vi en enighet om att det föreligger en direkt koppling mellan den här typen av EU-processer om förhandling av parlamentsplatser. Det har en direkt beröringspunkt med Ålands ursprungskrav. Det är ett ursprungskrav i om med att det är ett krav som vi har haft med oss ända sedan mars 1992 när dåvarande landskapsstyrelsen för första gången formulerade de åländska positionerna inför ett medlemskap. Det är välkommet att vi har fått det. Alla tvivel om detta tror jag att har undanröjts i och med hörande av utrikesministern som självstyrelsepolitiska nämnden utförde i ärendet och även det svarsbrev som landskapsregeringen erhöll från justitieministern den 26 mars.
Herr talman! Med tanke på tidtabellen är det att beklaga att tydligen p.g.a. tekniska fel i hanteringen och fel i diarienummer, så fördes ärendet aldrig över till nämnden inom någorlunda godkänd tidsram. Nämnden fick ett brev, utgivet den 26 mars, till sin kännedom först den 18 april. Här kunde vi ha sparat mycket tid om vi hade fått det här brevet, i alla fall informellt till kännedom. I det här brevet från justitieministern Anna-Maja Henriksson finns mycket av det bokslut som har efterlysts i den inledande debatten kring den här frågan. Jag beklagar att den tekniska problematiken har uppstått på vägen.
Den andra framgången som den här processen har gett, enligt oss i centern, är att vi nu har fått utrikesminister Tuomiojas löfte om att Finland i samband med Europeiska rådet slutligen välsignar omförhandlingen av EU-platserna med anledning av Kroatiens förestående EU-inträde. Finland kommer då att begära en anmärkning till protokollet om att Åland bör få en egen plats i EU-parlamentet. Detta är bra, men vi är inte i mål. Faktum är att Finland ska inför de andra medlemsländerna göra en anmärkning, en fråga som de övriga medlemsländerna förmodligen anser att är en ren intern finländsk angelägenhet. Det är en speciell situation. Jag utgår ifrån att landskapsregeringen, som alltid när det gäller den här typen av internationella fördrag, kommer att bevaka att Finland gör den här anmärkningen som utlovades inför nämndens ledamöter senaste onsdag.
Den tredje positiva sidan av den här processen är att utrikesminister Tuomioja också har sanktionerat en åländsk aktivitet i den här frågan när det kommer liknande förhandlingssituationer på EU-nivå i framtiden. Dåvarande statssekreterare Teija Tiilikainen ställde sig positiv till detta i samband med Lissabonfördragets långa process. Man ansåg att det skulle vara bra om Åland visade en egen aktivitet. Nu har vi alltså fått fullmakt även från utrikesministern att vara aktiva. Jag hoppas alla förstår vikten av att direkt kunna framföra till medlemsländerna i EU och till EU-parlamentet dels behovet av platsen, med tanke på Ålands politiska system, men också lyfta fram Ålands folkrättsliga ställning. Det här ger, herr talman, en möjlighet att det verkligen sprids kännedom om Ålands status.
Den fjärde positiva saken i den här långa processen är att Finland denna gång har valt att avvakta med att fullfölja sin ratificering. Man visar nu respekt för lagtingets medverkan vid tillkomsten av internationella avtal.
Vi har ett antal positiva händelser som vi får ta med oss från den här långa processen. Inom centern har vi även med oss enhälligheten inom självstyrelsepolitiska nämnden. Det gäller hanteringen av frågan som sådan och hur landskapsregeringen bör agera framöver. Jag kan hålla med om att det är synd att lag- och kulturutskottet tvingades rösta i den här frågan. Vi alla var tydligen överens om att den kläm, som nämnden föreslog för utskottet, att den hade rätt innehåll men tydligen var det fel plats att ha klämmen anhängiggjord i samband med att vi ska ge vårt bifall till Kroatiens EU-anslutning. Jag skulle dock vilja påstå att det här är den rätta platsen i och med att det är här som det handlar om ett sådant agerande i framtiden när liknande förhandlingsprocesser dyker upp.
Vi från centergruppen noterar de här framstegen och tar den enhällighet vi har uppnått med oss. Vi kommer att jobba vidare på en åländsk EU-plats. Vi kommer inte heller i framtiden att tveka att göra liknande markeringar inför liknande situationer om att Åland bör ta till vara varje tillfälle att markera, enligt grundlagsutskottet, högst berättigade krav. Tack, talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, herr talman! Ltl Harry Jansson berörde kopplingen mellan en åländsk parlamentsplats och Kroatiens anslutning. När den här frågan först kom upp till lagtinget så drar jag mig till minnes att ltl Jansson under en rubrik i Ålandstidningen den 1 december sade ja till Kroatien om Åland får en EU-plats. Ltl Harry Jansson säger; ”jag tror att en majoritet i lagtinget är mogen att sätta ner foten en gång för alla”. Jag undrar vart ltl Harry Janssons fot har försvunnit?
Ltl Harry Jansson, replik
Lyteskomik kanske vi kan ägna oss i andra sammanhang, bästa ltl Jonsson. Det är allvarliga frågor som vi diskuterar nu. Jag tycker att den frågan får ledamoten rikta till de övriga grupperna inom detta parlament, dvs. de som ansåg att det här inte var rätt tillfälle att markera Ålands krav på det sätt som har varit centerns utgångspunkt.
Inom centern respekterar vi de demokratiska spelreglerna och tar med oss det som är positivt ut ur den här processen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Från att först ha varit inne för ett nej eller ett ultimatum för att vi ska godkänna Kroatiens anslutningsfördrag till att vilja ha det vilande i utskottet, till att vilja ha klämmar och nu inte ha någonting kvar. Man ställer sig frågan vad som hände med den här foten som skulle sättas ner en gång för alla. Jag har respekt för att ltl Jansson inte kan ta ansvar för övriga ledamöters ställningstaganden men ltl Janssons fot har inte synts till mycket. Det börjar närmast likna någon sort politisk regndags när vi ska sätta ner fötterna i alla sammanhang så fort vi får ett EU-fördrag som kommer hit till salen. Vi upprepar med klämmar och med skrivningar att nästa gång och att det här är sista gången, men vi följer aldrig upp. Är det faktiskt en framkomlig väg för självstyrelsen om vi ska få en parlamentsplats hit till Åland? Jag tror inte att vi kan fortsätta med den här typen av lösa skrivningar om vi ska komma någon vart. Det är dags att faktiskt sätta ner foten som ltl Jansson uttryckte sig.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag ber ltl Axel Jonsson att lite läsa på och göra sin läxa lite bättre. Från centerns sida har vi aldrig sagt att vi förespråkar ett nej till Kroatiens anslutningsfördrag. Vi har sagt att det bör lämnas vilande i väntan på att platsen är ordnad. Det räcker att ta del av centerns stämma den 2 december 2012 för den som betvivlar den linjedragning som gjordes där.
Ledamoten får dock kritisera oss alla för att vi då väljer att acceptera de demokratiska spelreglerna. Det här är så långt vi kan komma i det här skedet. Istället för att enbart kritisera och påstå att inte lagtingets ledamöter i övrigt visar respekt för tidigare lagtingsbeslut så uppmanar ledamoten att ta tillvara de positiva företeelser som trots allt har funnits i den här processen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! När Kroatienavtalet först var aktuellt så sade faktiskt ltl Harry Janssons på centerns vägnar att villkoret för ett ja till Kroatien är en EU- plats, vilket var en rubrik i tidningen. Från det uttalandet till det som ledamoten står och säger i talarstolen så har han fått backa betydligt, det vill jag påstå. Han försöker också hitta olika sätt att peka på det positiva i den här processen, bl.a. att utrikesminister Tuomioja skulle ha gett Åland fullmakt att agera själva. Den fullmakten har vi ju tagit oss i alla andra tidigare processer. Vi har verkligen haft en hög aktivitet, även på EU-nivå.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Vtm Eriksson har nog missat det faktum att när man ställer villkor betyder det inte att man förespråkar ett nej, att förespråka ett nej till Kroatienavtalet skulle ha varit att kasta bort vårt förhandlingsläge. Tanken har hela tiden varit, bästa vicetalman, att vi skulle lämna det här anslutningsfördraget vilande tills vi har fått parlamentsplatsen löst. Men som vicetalmannen mycket väl känner till så var det inte möjligt att uppnå den här gången. Men, som sagt var, vi har förstärkt vår argumentationslista rejält. Detta att vicetalmannen finner att det inte skulle vara något speciellt med att utrikesministern ger frisedel för oss att vara aktiva i den här frågan så det förvånar mig lite faktiskt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag vill påstå att vi från åländsk sida själva har tagit oss den fullmakten att agera. I de tidigare fördagen, särskilt Lissabon, så var vi ju väldigt aktiva på alla olika plan och på alla olika sätt för att göra vår röst hörd. Det behövs inte något godkännande från statsmyndigheterna för att den åländska självstyrelsen ska hävda sin rätt, det vill jag verkligen understryka.
Jag vill också påstå att ltl Harry Janssons sätt att arbeta har ändå nu lett till att vi står här idag och med en jättestor tidsbrist ska vi godkänna Kroatien bara så här, efter att ärendet har legat i landskapregeringen i tre månader och i lagtinget i två månader efter det. Jag tycker att det inte är ett bra sätt att agera, att lägga ärendet vilande när man ändå sedan i sista skedet måste ta en sådan här hetsig process.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag kan ta ansvar för mycket av vad jag har sagt och gjort men jag kan inte ensam ta ansvar för lagtingets och landskapsregeringens samfällda tidtabell för den här frågan. Jag har inte varit inblandad i landskapsregeringens utlåtande som kom den 28 februari, efter drygt tre månaders betänketid. Jag har inte heller varit med om att bordlägga någonting, tvärtom, jag ansåg att självstyrelsepolitiska skulle skrida till ett hörande så fort som möjligt med mera. Jag förenar mig med dem som tycker att det är beklagligt att man ska ge den här typen av ett rätt så angeläget bifall under tidspress. Jag håller helt med vicetalmannen att det inte är riktigt acceptabelt. Men tillsammans har vi väl grävt den här gropen som vi får se till att ta oss ur med vår diplomatiska förmåga i behåll.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Herr talman! Centerns och ltl Harry Janssons har tidigare uttalat sig om bokslut i den här frågan där man ska klargöra vad som har gjorts i parlamentsfrågan. Med tanke på centerns höga svansföring i den här frågan och med tanke på eventuella kommande bokslut så från att centern har tagit strid i den frågan så hittar de ändå fyra positiva resultat i det här betänkandet och resultatet av hela behandlingen som inte ger någonting. Det enda konkreta som vi kan se av den här behandlingen är att justitieministern har konstaterat att det nationella spåret har kommit mot en vägg. Men ändå så ser centern fyra mycket positiva saker i den här behandlingen. Detta vill jag bara få noterat med tanke på historieskrivningen framöver.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ltl Perämaa får väl förlåta att vi inom centern har en positiv grundsyn på livet som sådant och försöker alltid göra det bästa av en situation.
Vad gäller det omtalade bokslutet, så skulle nämnden, på sitt första möte efter att lagtinget remitterade frågan till nämnden för behandling, då ha haft brevet från justitieminister Henriksson, då hade också nämnden haft möjlighet att göra det här bokslutet med hjälp av de samfällda dokument som finns i den här processen. Jag kan bara uppmana ledamoten att ta del av det här brevet från den 26 mars 2013 där det framgår hur Finland har agerat. Efter Finlands principbeslut om att verka för Ålands EU-plats, beslutet från april 2009, så efter det finns det inte så mycket synligt att rapportera. Jag kan bara uppmana ledamoten att läsa det som nämnden säger i samband med EU-meddelandet, att Finland inte har tagit tillvara möjligheterna att påverka i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, herr talman! Många brösttoner förekom i remissdebatten när vi diskuterade Kroatiens anslutningsavtal. I replik sades det att det är dags att sätta ner foten och många andra styrkeuttryck sades. Jag ställde då också en replik i det här ärendet angående om centern stod fast vid sitt villkor eller blir det återigen en U-sväng? Nu får vi uppleva den där U-svängen. Med beaktande av det och den korta tiden som man tydligen får på sig när man ska läsa igenom ett viktigt ärende så understöder jag bordläggningen som Anders Eriksson föreslog till fredagen den 3 maj.
Talmannen
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att ärendet ska bordlägga till plenum den 3 maj.
Plenum avbryts här och återupptas om 15 minuter. Talmanskonferensen sammanträder.
Talmannen
Plenum fortsätter.
Talmanskonferensen har beslutat att vi i morgon, den 30 april, håller ett extra plenum klockan 13.00.
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att ärendet ska bordlägga till plenum den 3 maj. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! För mitt vidkommande kan vi bordlägga ärendet tills i morgon istället till extra plenum. Jag vill ändra mitt tidigare förslag från den 3 maj till den 30 april.
Talmannen
Vinner förslaget understöd?
Ltl Brage Eklund
Jag understöder ltl Anders Erikssons nya förslag till bordläggningsdag.
Talmannen
Ärendet bordläggs till plenum i morgon den 30 april klockan 13.00.
På talarlistan finns ännu ltl Barbro Sundbacks som bereds möjlighet att tala.
Ltl Barbro Sundback
Tack, fru talman! Dagens diskussion har varit ganska komplex. Hela komplexiteten uppkommer av att i det ärende vi har behandlat, ett bifall till anslutningsfördraget, så finns det en stor majoritet som vill säga ja. Det är bara Ålands Framtid som vill säga nej. Det är inte komplicerat.
Däremot är det komplicerat med en parlamentsplats för Åland i Europaparlamentet och det har blandat bort korten för lagtinget.
Som jag minns det hela så fanns det nog olika nyanser bland partierna, i samband med remissen i den här frågan, huruvida parlamentsplatsen skulle kopplas till Kroatiens anslutningsfördrag.
Ltl Harry Jansson tog upp den här saken inledningsvis i sitt anförande och tyckte att lagtinget här hade bifallit hans önskemål om att de här frågorna skulle kopplas ihop. Men för socialdemokraternas del så kan jag nog säga att vi inte har haft den uppfattningen att de ska kopplas ihop och vi har det inte heller idag. Jag vet inte säkert hur det är med moderaterna och obundna men jag har uppfattat att de är och har varit på samma linje. Däremot så framförde ltl Gunnar Jansson i remissen tveksamheter till att godkänna föredraget eftersom han hänvisade till frågor eller invändningar mot Kroatiens mogenhet att bli medlem i den Europeiska Unionen. De invändningarna har vi i självstyrelsepolitiska nämnden testat på utrikesminister Tuomioja och hans svar var mycket tydliga, dvs. att man från finländsk sida var oerhört nöjda med förhandlingarna med Kroatien och att man i rådet och i andra organ som har med den här saken att göra i EU hade tagit erfarenhet av den kanske för snabba behandlingen av Bulgariens och Rumänien inträde i unionen. Vi fick också bekräftat att de här nya skyddsklausulerna är betydligt starkare än dem som man fick till stånd i samband med Bulgariens och Rumäniens inträde i unionen. Övervakningen av skyddsklausulerna kommer att ske av övriga medlemsländer. Om ett medlemsland, annat än Kroatien, är missnöjd över säkerhet och rätt och frihet i Kroatien så har man möjlighet, med stöd av de nya klausulerna, att anföra klagomål till kommissionen.
Den här integrationsprocessen fördjupas och blir mer och mer strikt för att de här stora skillnaderna inom unionen ska kunna hanteras.
Sedan fick vi reda på att Finland har tagit upp frågan om en plats för Åland också i det här sammanhanget men inte nått resultat. Det har också framkommit att hela processen med Kroatiens anslutning är på sätt och vis helt stängd. Nu kommer man att fatta beslut på högre nivåer och de är alla av bekräftande natur. I praktiken kan inte Åland, genom att protestera mot det här anslutningsavtalet, nå någonting konkret i frågan om en parlamentsplats. Det är, med andra ord, Don Quijote som ska strida mot väderkvarnar. Om man fäktar på alltför mycket i den här frågan är jag nog rädd att Åland framstår i en patetisk dager än att man skulle bli tagen på allvar och att den internationella indignationen skulle anta sådana mått att Finland skulle behöva göra någonting. Det kommer inte att ske i det här sammanhanget.
Tuomioja framhöll dock att i diskussionerna i samband med Europeiska Rådet kunde han ta det här beslutet så kan han framföra åsikter och anmärkningar om Åland. Däremot sade han inte, som ltl Harry Jansson nu påstod, att han skulle försöka anföra anmärkningar till protokollet. Det var nog inte såsom det var. Det var tydligt och klart att han tog avstånd från det, han sade att det inte finns någon möjlighet till det, utan han kan framföra sådana anmärkningar muntligen.
Jag håller med vtm Viveka Eriksson, angående detta som ltl Harry Jansson nämnde, att vi nu har fått utrikesministerns välsignelse att lobba för en åländsk parlamentsplats i Bryssel och att detta överhuvudtaget inte är någon fråga. Varför skulle vi behöva ha utrikesministerns och regeringens fullmakt? Det är klart att vi som medlemmar i EU gör vad vi tycker att är bäst för Åland. På den där punkten så tror jag att man inte alls ska ta fasta på det, utan Åland gör vad som är bäst för Åland i Bryssel.
Sedan till klämförslaget, som jag sade tidigare så tycker jag att ltl Gunnar Jansson höll en advokatyr som var av den mest politiska karaktären hittills av många av hans inlägg i debatten. Att svänga på ordningen i lagtinget så att det utskott som ska lämna betänkande skulle vara bunden vid självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande och det som står där. Det är ju helt självklart att det är det utskott som har fått ärendet remitterat som självständigt avgör hur man lämnar sitt betänkande. Det står ju också i självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande att lag- och kulturutskottet ska överväga att till sitt betänkande inta en kläm. Då måste väl detta övervägande också innebära en möjlighet att säga nej om majoriteten så tycker? Det är väl det som är demokrati. Att anklaga lag- och kulturutskottet för att inte ha hanterat ärendet rätt, för att man inte kom till samma åsikt som ltl Gunnar Jansson och eventuellt liberalerna, det är ju verkligen att låta ändamålen helga medlen. Det där resonemanget hoppas jag att blir en enstaka händelse i lagtingets historia. Annars måste det bli så att alla utskottet, som självstyrelsepolitiska nämnden lämnar utlåtande till, ska följa den bokstav som finns självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande. Nej tack, fru talman, inte diktat! Varje organ beslutar självständigt, utgående ifrån sina mandat, vilket lag- och kulturutskottet har gjort i det här fallet. Sedan återstår lagtingets beslut.
Ltl Harry Jansson sade att det bara var frågan om att klämmen var på fel ställe, ja, det är den verkligen. Att skicka bifall till anslutningsfördraget till Kroatien och samtidigt tala om parlamentsplatsen för Åland och en kampanj i Bryssel eller någon annanstans för en parlamentsplats, det känns nog väldigt malplacerat. Socialdemokraterna vill överhuvudtaget inte att man bakbinder lagtinget så att man i framtida beslut om fördrag skulle ha fattat ett beslut att vi inte godkänner någonting förrän vi har fått parlamentsplatsen. Några ultimata ställningstaganden är nog inte rimliga i parlamentet. Det måste alltid vara upp till lagtingets ledamöter att pröva varje fråga när den kommer hit utan några sådana förbehåll. För vår del är det inte bara fel på klämmens placering utan också fel på innehållet faktiskt.
Däremot kan det här förslaget om en informationskampanj lämpligen läggas till självstyrelsepolitiska nämndens betänkande om prioriteringar i EU, där passar det alldeles lämpligt. Man kanske också kan formulera det här förslaget om hur man ska jobba vidare med en parlamentsplats till det betänkandet, men inte här, nej tack! Det har jämförts med de här klämmarna som vi hade i samband med Lissabonfördraget, men, fru talman, då hade vi faktiskt ett case. Här finns det ju ingenting att hämta, ingenting! Då hade vi en hel rad klämmar. Lagutskottets betänkande blev liggande ganska länge i lagtinget för att regeringen skulle pressa regeringen i Helsingfors och på det sättet få fram utökade möjligheter för Åland att ha inflytande i EU. Där var också parlamentsplatsen en fråga och det ledde sedan till den här regeringens principbeslut, där man inte gav några utfästelser om en parlamentsplats men däremot nog ett utökat inflytande. Det var också något som Tuomioja lyfte fram i det hörandet som vi hade med honom. Han sade att regeringen är öppen för fortsatta diskussioner om ökat inflytande. Den chansen, fru talman, tycker jag att regeringen ska ta nu. Det finns alltså en möjlighet att utöka vårt inflytande på andra sätt än med parlamentsplatsen, men då måste regeringen och lagtinget veta vad man vill.
Min önskan har länge varit att landskapsregeringen utvecklar en extern eller utrikespolitisk enhet. Det finns visserligen redan antydningar till det, men en enhet som skulle vara mera utvecklad och där man uteslutande skulle jobba med nordiska EU-frågor och eventuellt också med frågor som har att göra med riket. Detta för att samla erfarenheter, kompetens, göra upp policys och ha tid att lobba i Bryssel och på andra ställen. Vi måste mera börja driva åländsk politik utanför Åland och inte bara i den här ankdammen och med vår media, där det mer och mer cirkulerar runt person och mindre och mindre om politik.
Fru talman! Låt oss nu besluta om bifall till detta land Kroatien. De har inte gjort något illa åt oss. Vi ska vara schysta och renhåriga både mot dem och mot Finland i det här skedet. Kampen om en parlamentsplats ska nog föras på andra arenor än den här. Tack, fru talman.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Det var en frågeställning här huruvida moderaterna har kvar sin synpunkt när det gäller bundenheten av det här ärendet i den åländska parlamentsplatsen. Jag kan bekräfta att vi har sagt i remissen att vi inte kan se den här kopplingen och vi har sagt det i den fortsatta debatten att vi inte kan se det.
I självstyrelsepolitiska nämndens behandling av ärendet så framkom det att den totala platsfördelningen har varit uppe till behandling. Frågan är just nu stängd igen, men frågan kan möjligen nämnas i samband med kommande toppmöte. Därför ser vi en svag men mycket obetydlig bundenhet mellan de här två ärendena. Vi kan acceptera att det finns någon form av bundenhet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack för den informationen, då har jag uppfattat moderaternas inställning rätt.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Däremot har vi fortfarande den uppfattningen, lika som vi hade i självstyrelsepolitiska nämnden och också efter behandlingen i lag- och kulturutskottet, att det här klämförslaget är ganska harmlöst. Det är ett uttryckssätt som vi har använt oss av i tidigare behandlingar av den här typen av frågor, där vi kan se den här kopplingen till den åländska parlamentsplatsen på något sätt. Vi har en överenskommelse om hur vi regerar tillsammans, då är det viktigt att vi åtminstone har en hyfsad acceptabel majoritet bakom våra synsätt och det förelåg inte riktigt i lag- och kulturutskottet. Vi ser inte frågan som särdeles stor, vi har många stora utmaningar för Åland som vi bör ägna oss åt politiskt här i salen istället.
Ltl Barbro Sundback, replik
På den punkten har socialdemokraterna väldigt klar och tydlig åsikt. Vi tycker inte att man på förhand kan säga att vi inte kan godkänna ett speciellt fördrag före vi har en parlamentsplats. Det harmlösa kan ofta bli besvärligt med tiden om det inte är genomtänkt. Jag tycker nog att man ska tänka efter före och inte senare när man sedan står med anslutningsavtal från Island och har lovat att man inte godkänner något avtal före vi har en parlamentsplats.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Vad gäller kopplingen mellan Kroatiens anslutningsfördrag och Ålands önskan om en egen plats så uppmanar jag bara ltl Sundback att läsa vad nämnden har skrivit i sitt betänkande. Man kan inte hålla på att stoppa huvudet i busken hur länge som helst, i alla fall inte när man är med på ett organs möte som diskuterar den här frågan i detalj. Det är dags att vakna.
Det gäller även att vakna när det som utrikesminister Tuomioja sade när det gäller protokollet som förs vid det Europeiska Rådet. Utrikesminister Tuomioja svarade på min uttryckliga fråga om man kan lyfta fram Åland; ”ja, i form av en anmärkning till protokollet”. Är det som så att jag har blivit döv nu när jag passerat 50 så då måste jag nog åtgärda det. Utrikesministern svarade att det inte går att ge den en sådan deklaration och annat som vi tillämpar i andra internationella sammanhang, utan EU-processen följer sina speciella regler.
Vad gäller klämmen som ltl Sundback kritiserade så har ledamoten själv varit med och enhälligt godkänt dess utformning och införlivande i nämndens betänkande.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, jag tror inte att ltl Harry Jansson är döv, men han kommer ihåg fel. Tuomioja sade inte att han skulle han anföra en anmärkning till protokollet. Det har jag skrivit ut, så det är jag alldeles övertygad om. Han sade att han kan han framföra en anmärkning i diskussionen.
Sedan när det gäller klämmen så vet ltl Harry Jansson att jag var emot den, men vi måste kompromissa och det betyder inte att jag kommer att rösta för den i något sammanhang. Ett övervägande innebär att det är någon annan som tar ställning till innehållet och om klämmen ska vara med, så uppfattade jag processen. Så försök inte påskriva mig något ansvar för klämmen. Jag deklarerade klart och tydligt att klämmen innehållsmässigt inte är konstruktiv för lagtinget.
Talmannen
Talmannen påminner om att god ton i plenum är att vi inte penetrerar olika höranden i utskotten. I fortsättningen ber talmannen er att inte göra det.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Det var ett bra påpekande. I och med att vi har en ledamot som sitter i nämnden som i detalj har återgett vad som har sagts så måste jag ju ha rätten att försvara mig.
Ltl Sundback hävdar att vi kommer att ha en minister som representerar Finland som kommer att göra en anmärkning ut i luften som ingen ska bry sig om. Det verkar vara en intressant diplomatisk väg att försöka förändra EU.
Vad gäller klämmen så om man inte kan lita på vad ltl Sundback säger i nämnden så är det väl något som vi andra får ta med oss. Det vill säga att man inte kan lite på att den kompromissvilja som vi andra visar har något stöd hos ledamoten dagen efter. De är lite synd med tanke på fortsättningen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Enligt talmannen så skulle vi inte penetrera vad som sägs i utskottet och det tycks ltl Harry Jansson strunta i. Jag kommer däremot att respektera talmannens åsikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Självklart för utskotten ett eget resonemang och kan tänka själv, det handlar om det och ingenting annat. Ltl Sundback övertolkar Gunnar Jansson. Man kan diskutera varför självstyrelsepolitiska nämnden skriver som man gör. Det är ett faktum, det finns ett citat, man vill att man ska överväga just mot den bakgrund som Sundback tar upp. Självstyrelsepolitiska nämnden kan inte bestämma över utskottet.
Vi är ett lite parlament och vi har samma målsättning. Om vi sätter katten på bordet så är alla de här krumbukterna ett symptom på att man inte kommer överens i majoritetsblocket.
Ltl Barbro Sundback, replik
Som klämmen är gjord så är den ett uttryck för en sorts kompromiss som jag tycker att är dålig för jag håller inte med i sak. Jag är förvånad över att liberalerna är beredda att gå så här långt och säga att man är beredd att säga nej till alla fördragsförändringar tills vi har fått en parlamentsplats. Kommer liberalerna faktiskt att säga nej till Islands anslutningsfördrag ifall vi inte har en parlamentsplats då?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Klämmen uppmanar landskapsregeringen att inför kommande förhandlingar på EU-nivå förbereder informationskampanj riktat till EU-medlemsländer och Europaparlamentet. Det är det som klämmen går ut på.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Ordförande har nog faktiskt inte riktigt läst på nu. Klämmen börjar med; ”Att lagtinget som konstaterar att Åland, före kommande fördragsändringar, måste få en egen representation i Europaparlamentet”. Om man inte läser det så blir det ju ganska rumphugget. Det var det som var den stora politiska frågan. Kampanjen är ju en bagatell. Varför skulle vi skriva till presidenten att vi vill att vår landskapsregering ska göra kampanj? Det är verkligen under lagtingets nivå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Nog blir det här märkligt. Precis som ledamoten själv sade så var ju klämförslaget från självstyrelsepolitiska nämnden en kompromiss där alla uppnådde enighet förutom Ålands Framtid i omröstningen. Man nådde en enighet och det brukar ju anses att det är bra med enighet i externpolitiska frågor. Nu väljer socialdemokraterna, av någon anledning, att bortse från den kompromissen. Ltl Sundback säger för socialdemokraternas del att det aldrig var avsikten att socialdemokraterna skulle fullfölja sin del av kompromissen. Om inte annat så ger det en bild av samarbetsklimatet här i salen och det ger en bild av hur socialdemokraterna kan uppfattas i en situation av kompromisser. Det som har gällt den ena dagen gäller inte den andra dagen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det centrala är att självstyrelsepolitiska nämnden var överens om att göra en kläm som kunde övervägas av lag- och kulturutskottet. Det var inte ett ställningstagande för klämmen. Då skulle man ha skrivit: ”Självstyrelsepolitiska nämnden omfattar följande kläm.” Men vi tog inte ställning. Såsom vi har uppfattat klämmen så finns det en skillnad där och en nyans som jag hoppas att inte återges på fel sätt. Vi har inte heller majoritet i lag- och kulturutskottet.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag tror ändå att uppfattningen om klämmen, dess innehåll och dess rättsverkan i förhållande till utskottet, åtminstone som politisk beställning, torde ha varit rätt klar för allihop. Ingen har någonsin sagt det tidigare att ordet ”överväga” var det väsentliga. Klämförslaget var en politisk kompromiss som man ville ha med i betänkandet. Uppenbarligen så har ltl Sundback själv fått bakläxa i den frågan eftersom det var hon som representerade socialdemokraterna i självstyrelsepolitiska nämnden. Nu har den kompromissen varit och farit och det kommer vi att minnas i framtiden.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det är inte första gången som liberalerna tar lätt på socialdemokraternas uttalanden. Många gånger den senaste tiden har vi fått uppleva desinformation, både här och i media, om socialdemokraterna. För att det ska vara helt klart så det som jag gick med på var att vi ger i uppdrag åt lag- och kulturutskottet att överväga om den här klämmen ska tas in. Det betyder att jag inte har tagit ställning till klämmens innehåll.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till plenum 30.4.2013.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 30.04.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.