Plenum den 3 december 2014 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)
2 Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö
Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)
3 Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2014-2015)
Landskapsregeringens svar (RP 11/2013-2014-s)
Republikens presidents framställning (RP 11/2013-2014)
4 Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Republiken Filippinerna
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2014-2015)
Landskapsregeringens svar (RP 8/2013-2014-s)
Republikens presidents framställning (RP 8/2013-2014)
5 Förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen för Åland
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2014-2015)
Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)
6 Närings- och arbetsmarknadspolitik
Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)
7 Hållbarhetskriterier för stöd, bidrag och investeringar
Ltl Katrin Sjögrens m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2013-2014)
8 En helhetssyn inom diskrimineringsområdet
Ltl Katrin Sjögrens åtgärdsmotion (MOT 7/2013-2014)
9 Ett åländskt register för bekämpningsmedel
Ltl Katrin Sjögrens åtgärdsmotion (MOT 8/2013-2014)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Gunnar Jansson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av möte med Ålandskommitténs presidium och lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet på grund av UEFA-seminarium i Frankfurt. Beviljas.
Bordläggning
1 Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 08.12.2014. Godkänt.
Remiss
2 Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö
Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Ltl Torsten Sundblom
Tack talman! Det är ett välkommet protokoll, bilaga 7 i Helcom konventionen, som liberalerna ser positivt på. Det är viktigt att beredskapen vid föroreningsolyckor fungerar, likaså samarbetet vid insatsen när olyckan är framme samt rapporteringsskyldigheten och övervakningen. Det är viktigt att avtalet berör stränderna, vi har 6 000 namngivna öar och skär, en olycka med ett utsläpp i vattnet skulle drabba stränderna hårt och nu åläggs alla fördragsbeslutande stater att bistå om man begär hjälp, det är en viktig fråga som vi ser mycket positivt på.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Jag hade förväntat mig att vi skulle ha hört ministerns redogörelse kring det här, det känns konstigt att gå in och diskuterar utan att ha fått den genomgången, jag antar att ministern är på annat håll.
Ärendet gäller att sätta ikraft ändringar i konventionen om skydd mot Östersjöområdets maritima miljö, en mycket viktig framställning för det påverkar den åländska skärgården alarmerande om det sker någon form av olycka på internationella vatten, där vi vet att Åland och Kökars skärgård fungerar som en kratta. Det är ett viktigt ärende, socialdemokraterna stöder framställningen och att vi arbetar åt det här hållet.
Men precis som liberalerna vill vi diskutera beredskapen ytterligare. Vilken nivå ska vi ha på Åland, hur ska den se ut? Hur mycket pengar ska vi satsa på att ha en beredskap? I utskottet kommer vi att fråga hur situationen är på Åland, vad vi har för samarbeten inom Åland och hur vi ska jobba. Vi har även diskuterat samarbete mellan länderna. Hur ska vi se på det när Åland är demilitariserat och neutraliserat? Hur mycket ska vi acceptera att militären kommer in och hjälper vid en katastrofsituation, framför allt om vi begär hjälp från Finland? Händer det vet vi alla att vi man ur husen behöver rycka ut för att rädda den natur och fauna som vi har på Åland.
Minister Carina Aaltonen, replik
Jag kom in sent och den ansvarige minister Thörnroos är på väg efter sina handlingar i ärendet. Det handlar främst om oljeskyddet, att säkra den biten och det är bra att man från utskottets kommer att fördjupa sig den här frågeställningen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Vad jag förstått när det gäller oljeskydd är vi eftersatta på Åland, vi har inte satt ner så mycket pengar på det trots att vi vet att det finns risker, vi har tankerfartyg som inte är dubbelbottnade och åker på internationella vatten, det kan leda till vissa risker om de är i dåligt skick. Med de strömmar vi har Östersjön fungerar Ålands skärgård som en kratta, det har vi också sett när det gäller algblomningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Hilander, replik
Tack talman! Ltl Kemetter tar upp en viktig fråga om hur organisationen ser ut vid en större oljekatastrof och frågan om understöd från grannländer som har militära delar som man kan lyfta in. På Åland bygger vid det på frivilligt arbete och som vi har sett under de små oljeutsläppen vi har haft att efter 2 - 3 dagar finns inte så många frivilliga händer då stannar övriga samhället, jag ser fram emot att fortsätta diskutera det i utskottet.
Ltl Sara Kemetter, replik
Det är i första hand tillgång till båtar som har möjlighet att samla upp om det är stora läckage. Jag har förstått att vi på Åland inte har sådan utrustning direkt att tillhandahålla utan här är det verkligen samarbete som gäller. Det är bra att det tagits upp på ministermötet vid Helcom den 6 oktober för ett år sedan så man är nog välinformerad. Det ska bli intressant att höra vad ministern har att säga.
Ltl John Hilander, replik
Tack talman! Båtar och kapacitet är en ytterst viktig resurs för att ta hand om utsläppen ute på vattnet, det är betydligt enklare än att ta hand om det i våra inre vikar och steniga stränder där det är ett enormt handarbete för att fånga upp utsläppen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Här har ltl John Hilander, med sin yrkeserfarenhet, bra kunskap och det ska bli intressant att i utskottet få diskutera vidare med honom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Bästa ledamöter jag vill be om ursäkt för att jag inte fanns på plats när mitt ärende skulle presenteras, det får sättas på kontot tidsoptimist.
Jag inleder med diskussionen kring oljeskyddet, hur vi har det organiserat här på Åland. De flesta känner till att oljeskyddet är en delad behörighet mellan självstyrelse Åland och riket. Riket handhar djurskyddet utanför åländskt territorialvatten och Ålands självstyrelse, med hjälp av sjöräddningen i första hand och frivilliga brandkåren, sköter det innanför vårt eget område, stränderna är vårt område.
Problemet som har utkristalliserat sig den senaste tiden är att man från rikshåll har satsat ganska mycket resurser på oljeskyddet, de farledsavgifter som tas upp, har under några års tid haft en högre procentsats, de pengarna har gått till att intensifiera skyddsmekanismen i Östersjön, främst oljeskyddet. Nackdelen, från åländsk sida, är att fartygen är bemannade med personal som kommer från militären, gränsbevakningen vilket i sin tur gör, i ett teoretiskt scenario att de egentligen inte har rätt att beträda åländskt vatten. Problemet med miljökatastrofer, med oljesanering är att det känner inga gränser, det betyder att en oljekatastrof på finska sidan kan oljebältet mycket väl driva över till den åländska sidan och i teorin borde i så fall inte gränsbevakningen, som har militär personal ombord, gå in på åländskt vatten utan specialtillstånd från Ålands landskapsregering.
Ni hör själva hur komplicerat det här blir praktiskt. För att möta upp den problematiken har landskapsregeringen bjudit in representanter från finska sidan. Inkommande vecka kommer vi att träffa folk från trafiksäkerhetsverket, som i första hand jobbar med oljeskyddsplanen på finska sidan. Jag vill inte förstora upp problemet men jag vill medvetandegöra landskapsregeringen på det, vi har i resonemanget i landskapsregeringen övervägt att föra det som en fråga till självstyrelsepolitiska nämnden för att få synpunkter därifrån.
Vad gäller det aktuella yttrandet som har kommit er till kännedom, har man i praktiken naturligtvis redan samordnat och koordinerat saneringen efter miljökatastrofer både till land och till sjöss, i praktiken har man redan genomfört det. Det ger en bekräftelse, ett stöd via lagstiftning genom att lägga till den här paragrafen har rätt att göra det samtidigt.
Det är ett litet steg på vägen. I dagsläget har vi eftersatt oljeskydd, rent praktiskt och därför har landskapsregeringen i budgeten för 2015 äskade om medel på 700 000 för att i första hand kunna börja intensifiera de materialresurser som behöver ställas till förfogande så att det finns den dagen vi har en katastrof på plats.
Ltl John Hilander, replik
Tack talman! Tack minister Thörnroos, som är väldigt insatt i oljeskyddet. Du lyfte några viktiga saker med gränsdragningen mellan var det bli kommunalt ansvar och var det är ute på allmänt vatten, vi har erfarenheterna från när fartyget Janra gick omkull och bogserades in till en kommun, det kan drabba vilken åländsk kommun som helst var fartygen, utsläppen kommer i land. Det ska bli väldigt intressant att titta på i utskottet och se att alla de här på pusselbitarna finns på plats.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Tack för det inlägget ltl Helander. Landskapsregeringens målsättning har varit att skapa en gemensam räddningsmyndighet för hela landskapet Åland, min bestämda uppfattning är att de som rör oljeskyddet och saneringsarbetet kring det även borde överföras till den räddningsledningen. Det känns inte speciellt effektivt eller rationellt att vi i dagsläget har en avdelningschef vid landskapsregeringen som ska vara den s.k. experten på oljeskydd och vara oljeskyddschef när vi de facto har utbildat folk, visserligen i kommunal tjänst, som mycket väl kunde axla det här ansvaret och i så fall betala en summa från landskapsregeringen. Vi måste bli effektivare och smartare och använda de resurser vi har.
Ltl John Hilander, replik
Tack talman! Det är helt rätt linje, de som är specialiserade ska handha det. Det är helt orimligt att de som sysslar med ett mycket bredare fält ska hålla på med detta också. Ministern var inne på oljeskyddsplanen är eftersatt och det vet vi, de resurser vi har i form av fartyg är inga bra båtar. När vi i fortsättningen ska tänka på hur det ska fungera måste vi ha båtar där vi kan samarbeta brett, Åland är en del i Östersjön och vi ska kunna hjälpa varandra då måste vi se vad vi ska komplettera jämfört med våra grannländer, vi måste ingå i ett större samarbete. Som ministern sade, om det händer en olycka far föroreningarna runt ganska snabbt.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Landskapsregeringen har arbetat fram en ny oljeskyddsplan som sträcker sig tio år framåt i tiden, vi har ännu inte fattat det formella beslutet av två anledningar, vi vill höra trafiksäkerhetsverket här i Mariehamn och vi vill eventuellt ha en dialog med självstyrelsepolitiska nämnden eftersom gränsdragningen kring det här politikområdet är komplicerat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Om statens pojkar går med mursleven och öser upp olja som har kommit i stränderna, jag skulle hellre se att det lämnar puffran hemma och kommer hit och tar på sig en överhalare och öser olja i stället för att fåglarna får oljan på sig, det skulle vara ändamålsenligt och man behöver inte betrakta dem som militären. Det finns även t.ex. möjlighet att begära bistånd enligt åttonde regeln, det gäller alla fördragsslutande länder.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack för det inlägget ltl Torsten Sundblom. Det känns nedlåtande att prata om statens pojkar, vi pratade i alla fall om en myndighet i Finland, om gränsbevakningssystemet och kring sjöbevakningen, var sak ska ha sitt rätta namn. Det är klart att det finns ett utarbetat system i dagsläget vad gäller sanering, men det kan förbättras både hos oss lokalt genom bättre samordning inom landskapet Ålands tjänster men också genom att vi förbereder nya rutiner i samband med en eventuell oljekatastrof.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Inte var det någon som tänkte vara nedlåtande, men tänker vi på våra 6 000 skär är det mycket som ska saneras och det blir inte så många på varje holme om vi bara ska anlita egna krafter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Den svåra frågan om militär handräckning kan utvidgas i och med konventionen så att även baltiska och svenska militärer kan bli aktuella i de här sammanhangen. Det har vi nyligen behandlat i lagtinget i samband med demilitariserings- och neutraliseringspolicyn i kap. 4.2, hanteringen av civila hot samt handräckning, där är utgångspunkten för nämnden detsamma som landskapsregeringen att alla förutsägbara händelser på Åland ska kunna hanteras utan militär inblandning med beaktande av konventionerna. Den här texten öppnar möjligheten till att ha en plan för hur det ska hanteras även med militär handräckning vid den här typen av fall.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Vtm Roger Jansson sammanfattade det väldigt väl och även den analys som finns i det nämnda dokumentet. Det är också viktigt att vi ser självstyrelsens möjligheter, vågar stå på oss men samtidigt är realistiska. Vi måste vara så realistiska att får vi en svår oljekatastrof, oberoende vilken sida av Åland det är kommer det att krävas alla insatser både från Åland, Finland men även från kringliggande regioner för att skydda och värna om den miljö vi har.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Alldeles riktigt. Det gemensamma arbete vi har gjort i samband med demilitarisering- och neutraliseringspolicyn visar på nödvändigheten att vara proaktiv här, vi kan inte begära att lilla Åland ska ha all oljeskyddsutrustning som skulle erfordras vid en större olycka, utan samarbetet som måste byggas upp. Det finns ett kapitel till i vårt betänkande 4.4 en civil krisplan för Åland, där nämnden delar landskapsregeringens uppfattning om att planen för räddningsaktioner lämpligen bör koordineras med den plan för handräckning för landskapsregeringsmyndigheter som omtalas under punkten 4.2, det som jag just nämnde i meddelande. Här gäller det för landskapsregeringen att jobba utgående från det här och vara proaktiv.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det är exakt det landskapsregeringen försöker göra. Jag vill i ärlighetens namn också säga att det är ett väldigt svårt ämne. Det är inte svårt att sanera olja, det finns det experter runt om i världen, men det är svårt att få samarbetet att funktionera fullt ut och samtidigt värna självstyrelsen. Jag har sagt till min avdelningschef att den dagen vi står inför en kris ska hon ringa och begära hjälp före hon ringer till mig, vi måste värna vår miljö det får inte gå någon tid för spill för att vi inte har färdiga rutiner, men det är just det vi försöker arbeta upp nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det är ett angenämt ämne vi behandlar och oljeskyddet är en av de katastrofer som kan drabba Åland. Infrastrukturminister Veronica Thörnroos nämnde 700 000 som äskat om från lagtinget i budgeten, men det finns även en andel som är nationella medlen, är det säkerställt dem eller finns det något förhandsbesked? 700 000 kanske inte räcker till alla de åtgärder som skulle behöva vidtas, ett klargörande gällande den internationella biten skulle jag vilja höra.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vad gäller 700 000 måste jag tyvärr upplysa er om att det bara är början i ett långt arbete som behöver göras med investeringar om vi vill ha ett fullgott skydd för olja. Vi kommer aldrig att klara av det på egen hand, men till den del som det kan finnas lämpligt att Åland själv kan hantera så är 700 000 en början. Planeringen framåt kommer att finnas i oljeskyddsplanen hur det är tänkt att det skall ligga, vi har en anhållan som ligger hos oljeskyddsfonden men har inte fått ett förhandsbesked därifrån.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Första behandling
3 Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2014-2015)
Landskapsregeringens svar (RP 11/2013-2014-s)
Republikens presidents framställning (RP 11/2013-2014)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! LKU har behandlat en presidentframställning som berör ett godkännande av ett ramavtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam. Landskapet ska för sin del ge sitt godkännande till de bestämmelser i avtalet och den lagstiftning som faller inom landskapets behörighet.
I juni 2012 ingicks ramavtalet mellan EU och Vietnam om partnerskap och samarbete. Det är ett vidsträckt samarbetsavtal med bestämmelser om formerna för politiskt, ekonomiskt och sektorbaserat samarbete samt dialog. Avtalet, som är det första med Vietnam, omfattar samarbete bl.a. inom miljö och klimatförändringar, energi, vetenskap och teknologi samt sjö- och flygtrafik. Avtalet innehåller rättsligt bindande åtaganden som är centrala för EU:s utrikespolitik, bl.a. bestämmelser om mänskliga rättigheter, icke-spridning av vapen, bekämpning av terrorism, internationella brottmålsdomstolen, migration och beskattning.
Den föreslagna lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft, vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
Landskapsregeringen har i sitt yttrande till lagtinget konstaterat att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.
Utskottet, som inget har att anföra i ärendet, föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Republiken Filippinerna
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2014-2015)
Landskapsregeringens svar (RP 8/2013-2014-s)
Republikens presidents framställning (RP 8/2013-2014)
Även i detta ärende tillåts först mik av upp med diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Ytterligare en presidentframställning, denna gång ett godkännande av ett ramavtal samt därpå följande lagstiftning om partnerskap och samarbete mellan EU och Filippinerna. Landskapsregeringen konstaterar i sitt yttrande till lagtinget att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.
Genomförandet av avtalet i landskapet kommer inte att föranleda lagändringar. Utskottet konstaterar att ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Filippinerna motsvarar ramavtalet med Vietnam. Utskottet har inget att anföra i ärendet och föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
5 Förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen för Åland
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2014-2015)
Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)
Först tillåts allmän diskussion. Talmannen påminner om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 35 § lagtingsordningen, vilket betyder att det vid andra behandlingen ska omfattas av minst 2/3 av de avgivna rösterna.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Lag- och kulturutskottet har behandlat presidentframställningen som berör förändring av självstyrelselagen, att de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur ska skötas av kommunerna, på Åland ska skötas av landskapsregeringen eller av någon annan myndighet som anges i landskapslag.
Enligt gällande självstyrelselag hör hälso- och sjukvården samt veterinärväsendet med några undantag till vår lagstiftningsbehörighet medan smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur däremot hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt självstyrelselagens 30 § 8 punkt ska de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur hos oss skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.
Vi stiftade en ny landskapslag där ÅMHM övertog uppgiften från landskapsregeringen, men i samband med gängse lagstiftningskontroll ansåg både Ålandsdelegationen och högsta domstolen att det inte med stöd av 30 § 8 punkten i självstyrelselagen är möjligt att inom de områden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet överföra uppgifter som enligt rikslagstiftningen ankommer på kommunerna. Eftersom uppgiften föreslogs överföras till en landskapsmyndighet, ÅMHM, beslöt presidenten att 1 a § i landskapslagen skulle förfalla.
Mot denna bakgrund föreslås att 30 § 8 punkten i självstyrelselagen ändras och att en ny 9 punkt fogas till paragrafen. Genom ändringen kommer landskapsregeringen eller en myndighet som lyder under denna att kunna sköta också sådana smittskyddsuppgifter enligt rikslagstiftningen ankommer på kommunerna.
Den föreslagna lagen ska behandlas i grundlagsordning i riksdagen och godkännas med kvalificerad majoritet av Ålands lagting. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter att den slutgiltigt har antagits efter det riksdagsval som hålls 2015.
Utskottet konstaterar att den föreslagna ändringen av självstyrelselagen, som är den åttonde i ordningen sedan lagen trädde ikraft 1993, möjliggör att uppgiften att handha bekämpandet av smittosamma sjukdomar hos människor och husdjur överförs till ÅMHM på det sätt som lagtinget beslöt i landskapslagen om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Utskottet välkomnar därför framställningen och föreslår att lagtinget för sin del ska godkänna förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Ärendets första behandling är avslutad.
Fortsatt enda behandling
6 Närings- och arbetsmarknadspolitik
Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)
Först tillåts fortsatt diskussion.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Jag får äran att inleda dagens spörsmålsdebatt. Det var en bra debatt i måndags med fina diskussioner, ser fram emot att denna eftermiddag blir lika intressant. Vi socialdemokrater ser en så hög sysselsättningsgrad som möjligt och då krävs en politik som främjar det. I svaret till denna spörsmålsdebatt ser jag en sådan politik, men det återkommer jag till senare när jag pratar om arbetsmarknadspolitiken. Vi vill också se ett blomstrande näringsliv som ser möjligheter och vill utvecklas. Det anser jag att minister Karlström har skapat och fortsättningsvis kommer att skapa.
Att beskylla regeringen på en obefintlig näringspolitik då vill man bara fälla krokben för regeringen till vilket pris som helst. Sen är den eviga frågan hur mycket och var skall vi politiker gå in och styra näringslivet. Hur är vår näringspolitik just nu? Frågar man oppositionen är den obefintlig, men jag håller inte med. Jag är inte heller så förtjust i landskapsregeringens näringspolitik, det är en politik som är mycket styrd av minister Karlström och han gör det på sitt sätt med bravur. Så sann entreprenör som ministern är så är det mer riskkapital, mer produktion och mindre rena ekonomiska stöd.
Ålands framtid brukar prata om denna regerings vänsterpolitik och all politik bara går vänsterut, anser man också i det här att det är så. Ser vi t.ex. på skärgårdstrafiken är det något som går vänsterut eller är det något som gynnar privata företag men också görs för att bibehålla en tätare trafik. Gentemot oppositionens spörsmål kommer den här regeringen med stimulansinsatser, än med direkta stöd till enskilda näringar.
Anser oppositionen att direkta ekonomiska stöd till branscher är en långsiktig hållbar näringspolitik? I landskapsregeringens svar, under rubrikerna investeringar och företagsklimat finns det olika satsningar som möjliggör för företagen att se förutsättningar för ett företags utveckling än direkta ekonomiska stöd. Stimulanspaketet för 2015, som möjliggör satsningar finns både i budget för 2015 och i regeringens svar på spörsmålet.
Lite kort om entreprenörskap, jag kan aldrig glömma när jag satt på en föreläsning och lyssnade på Fryshusets grundare Anders Carlberg som sade, ”ta vara på de unga som inte passar in i skolsystemet, de är morgondagens entreprenörer, de vill se action det har inte tid att sitta i grundskolan”. Är det något vi borde ta mer vara på i grundskolan?
Strandnäs skola startade nyligen ett projekt för unga, vissa som inte klarade av att gå i skolan hela tiden utan man behöver hitta något annat, hälften i skola, hälften på arbetsplats. Kanske man där borde lära dem om entreprenörskap och dess möjligheter, för de riktigt duktiga praktikerna kan bli riktigt duktiga företagare, men de behöver få hjälp.
När vi pratar om mer företagande behöver vi få in att man skall se möjligheter redan i grundskolan, men då måste vi prata om möjligheterna med företagande när vi står här i stolen, inte hur svårt allting är och att det inte finns någon näringspolitik.Småföretagarnas vardagshjältar sa minister Karlström i debatten i måndags, det håller jag med om. Man borde se på vilket sätt att hjälpa de mindre familjeföretagen att anställa någon och kunna utöka. Inte i direkta stöd men kan man minska på kostnader om man anställer någon? Vi behöver se hur vi kan skapa fler arbetsplatser.
Fru talman, lite om arbetsmarknadspolitiken. Vi behöver ha en politik som bygger på att alla får vara med, mer än att man hamnar i ett tidigt utanförskap. Jag har under en tid stått här med mina domedagsord ord om framtiden och en oro för ungdomsarbetslösheten, det känns som landskapsregeringen lyssnat på dem och kommer med åtgärder. Jag förstår att det tar tid att vända på det, inget man vänder på en dag. Nu gör landskapsregeringen någonting, nämligen en politik som ämnar förbättra möjligheterna för de som idag inte får någon sysselsättning. Borde det ha kommit tidigare? Samtidigt måste man förstå processen, ett uppdrag sändes till avdelningarna som kommer med underlag till ett beslut.
Vi här i lagtinget, ministrarna kan inte skapa jobb eller sysselsättningstillfällen, men vi kan skapa förutsättningar för det som denna regering gör. Dels genom lagstiftningen, där ser jag fram emot den reformerade arbetsmarknadslagstiftningen som är lovad i början av 2015. Där hoppas jag på fler flexibla lösningar som ger möjligheter för den enskilde individen. Arbetsmarknadslagstiftningen är inte till den enskilde individens fördel, det finns ofta tidsbegränsningar i t.ex. arbetspraktiken där den arbetslöse måste sluta sin praktik och gå tillbaka till arbetslöshet om man inte har någon annan lösning. Vi skulle gärna se möjligheter för den enskilde individen, det är alltför strama regelverk.
Arbetsmarknadspolitiken går åt rätt håll. Det som jag ser fram emot är det som nämns i både budget och landskapsregeringens svar; Ålands ungdomsavtal. Där det blir en dialog mellan ungdomen och i det här fallet den handläggande myndigheten, det är både ungdomen och myndighet som har ansvaret om jag förstår det rätt. Jag nämnde i en replik med minister Karlström i budgetdebatten att ungdomsfrågor är en framgångsfaktor att jobba med tvärsektoriellt. Det görs just nu och med Ålands ungdomsavtal där vi har sociala-, utbildnings- och näringsavdelningen som jobbar gemensamt för att förbättra för våra unga.
Vi kan ha mycket åsikter om minister Karlström och hans politik, men jag tycker ändå inom samtliga områden har ministern en konsekvent politik. Tar vi t.ex. LBU-programmet är det en politik som främjar stordrift och produktion och mindre direkta stöd. Personligen hade jag andra åsikter om LBU-programmet inom vissa av områdena. Jag hoppas att rådgivningen kan hjälpa till med eventuell omstruktureringen där det behövs.
Vi måste i framtiden lättare kunna stöda möjligheten att skola om sig och möjliggöra det dels genom utbildningsalternativ, dels de ekonomiska möjligheterna. Jag har förstått att minister Ehn ska se över studiestödsmöjligheterna och hoppas att även vuxenstudier finns med.
En annan framtida utmaning är att se vilka arbeten det finns på Åland om 10 – 15 år. Vi pratar ofta om att få folk att flytta tillbaka och ge dem jobb. Hur är det med de som snabbt vill få en utbildning och sedan ett yrke? Hur ser deras arbetsmöjligheter ut i framtiden? De som inte passar in i dagens skolsystem, var finns deras arbeten? Vi har inte så många industrier där det går lätt går att få arbete idag.
Även de funktionsnedsattas framtida arbetsmarknad, hur är deras möjligheter på lilla Åland? Jag var på ett seminarium i Helsingfors med rubriken ”unga och arbete i Norden” där lyftes de hörselnedsattas möjlighet till jobb i Finland. När man pratar om ungdomsgarantin, hur är det med oss? Det kom fram att det är otroligt svårt för de hörselnedsatta att få ett arbete. Här är något vi borde titta på, alla med funktionsnedsättning, vad kan vi hjälpa till med för att skapa arbetsplatser? När vi pratar om tillväxt behöver vi se till allas möjlighet till en egen förtjänad inkomst.
Sammanfattningsvis fru talman, ser man tillbaka finns inte mycket förslag från oppositionen om vad som skulle bidra till en hållbar tillväxt. Man kritiserar regeringen för en obefintlig näringspolitik, är allt som minister Karlström räknade upp i måndags obefintligt? Det tycker inte jag. Man vill åstadkomma olika saker från denna stol, vissa vill ge framtidshopp och vissa inte.
2015 kommer att vara ett år som skapar en politik som ger fler invånare förutsättningar till sysselsättning där företag, om man ser från det politiska hållet, skapat förutsättningar på sikt där företag får möjligheter. För att vända på detta måste vi ha tålamod och jobba tillsammans mer än att försöka springa och fälla krokben för varandra. Av den politiken är det tyvärr bara ålänningar, vare sig de är företagare, arbetstagare eller arbetslösa som förlorar på. Att ge ekonomiska bidrag direkt till näringar är ingen hållbar långsiktig näringspolitik.
Nu när vi ser möjligheter och de åtgärder som vidtagits ser vi framåt om vad som mer behövs, det gör vi bäst tillsammans eftersom vi ändå har ett gemensamt mål, nämligen en ökad tillväxt.
Jag ser fram emot bl.a. fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa, åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet. Förslag på att arbetslösa ska få pröva en utbildning före en ansökan till skolan. Yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av Ams. Att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga ska ha möjlighet till ett förlängt högre stöd och det ska räcka med halvtidsarbete i samband med t.ex. en deltidssjukskrivning. Jag hoppas på en fortsatt dialog mellan Ålands landskapsregering och Ålands Näringsliv samt att vi snart får en konjunkturvändning uppåt att vi kan ge alla en större framtidstro.
Ltl Anders Eriksson, replik
Kollegan Winé sade att vissa i den här debatten ville ingjuta framtidshopp och andra inte, det blev lite oklart vilka som hade de olika rollerna. Ltl Winé sa också att han tidvis, stundtals har varit kritisk till Karlströms näringspolitik och att ni såg väldigt olika på den. Av de åtgärder som finns under arbetsmarknadspolitik är inte ltl Winé ganska nöjd med dem?
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Under arbetsmarknadspolitik är jag riktigt nöjd. Vi haft olika åsikter om näringspolitiken, men det ska inte falla någon skugga över minister Karlström för det är hans politik och det har jag full respekt för.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag är inte så akademisk att det här är näringspolitik, det här är arbetsmarknadspolitik och det här är regionalpolitik, vi är verksamma på lilla Åland och här flyter allt in i varandra. Därför pekar jag på att de stycken som finns under arbetsmarknadspolitik förstår jag att ltl Winé är väldigt nöjd med och jag har ingenting emot dem de är också viktiga. Men den andra delen, av en modern arbetsmarknadspolitik, entreprenörsanda, digitalisering osv. det finns inte här och det var jag kritisk till i mitt anförande men jag förstår att ltl Winé var nöjd och det ville jag få bekräftat.
Ltl Göte Winé, replik
Jag minns också att i debatten kritiserade ltl Eriksson Karlströms resa till Kina. Vad kan det ge för förutsättningar för turism Åland? Vi måste våga se utanför boxen hur mycket man kan driva framåt, vad team Åland kommer att bidra med till Åland, de sakerna ville inte ltl Eriksson se nu. Försökt titta lite mer brett ibland och se vad det kan skapa för förutsättningar, se möjligheter våga visionera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! En spörsmålsdebatt ska man inte ta personligt eller angripa med sårad fåfänga. Jag kan hålla med om att vissa formuleringar i spörsmålet kanske var onödigt spetsiga. Det är tillfälle att diskutera angelägna och viktiga ärenden och med det sagt vill jag göra några allmänna reflexioner.
Vi lever i en spännande och utmanande tid. Den korta stund i historien när vi har byggt upp ett globalt välstånd i ett furiöst tempo både på en fossil och på en linjär ekonomi närmar sig obevekligt sitt slut. Det globala kapitalet sinar i form av naturtillgångar som är på upphällningen och jordens bokslut visar röda siffror genom klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, vattenbrist och cocktaileffekter. Svaret på omställningen heter bioekonomi och cirkulärekonomi. Här hade jag samma reflektioner som ltl Sundback hade i måndags.
En beskrivning av cirkulärekonomi och därmed framtiden får man lättast om man beskriver dess mindre fullkomliga syskon, den linjära ekonomin. Linjär ekonomi är norm i näringslivet, man producerar en produkt säljer den till brukaren som sedan slänger den enligt systemet producera, förbruka, kasta bort, vi är vid vägs ände.
Den cirkulära ekonomin uppstår i glappet som måste överbryggas, vi behöver förnya och utveckla våra produkter så att minsta möjliga eller inget går till spillo när produkten är uttjänt. Det som kastas går tillbaka till producenten eller naturen utan att naturen tar skada. Det här är ingenting nytt utan det handlar om att gå tillbaka till rötterna 2.0 utan att klä sig i säck och aska.
Bioekonomin utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energiprodukter och tjänster. Bioekonomin strävar efter att minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemet samt främja ekonomisk utveckling och skapa nya arbetsplatser enligt principen för hållbar utveckling. Det handlar om att göra affärer, driva samhället på ett smartare och effektivare sätt. Ekonomi betyder att hushålla med resurser.
Det finns uppenbarligen en framtid för bl.a. den finska skogsindustrin. Användningen av bioråvaror och bioteknologi ökar, nya produkter tas fram t.ex. talloljebaserade kemikalier, xylitol, förnybar diesel och bioetanol, nygamla produkter som tillverkas av växtbaserade råvaror som t.ex. målfärg, lim, kosmetika och gummiprodukter.
Vad har det för åländskt perspektiv? Det är tyvärr så att det behövs mindre fartyg för att frakta läppstift än det behövs för att frakta stora pappersbalar, det har definitivt en påföljd på åländskt näringsliv och ekonomi, det ser vi redan idag.
Här har också Åland möjligheter, där en del av vårt grundfundament inom näringslivet utgörs av mat- och energiproduktion, äpplen, potatis, mjölk, lammkött och vindkraft. Det ligger något genuint sunt i att bygga delar av näringslivet kring näringar där behovet är bestående.
Det handlar också om att modernisera andra rådande system. Jag kan konstatera att vid liberalernas näringsdebatt för två veckor sedan i Sund hade man delvis samma diskussioner som Anders Borg och Johanna Vartiainen hade i sin paneldebatt på Hanken i Helsingfors. Man diskuterade bl.a. våra avtal och kollektivavtal som inte längre är tidsenliga t.ex. söndagsersättning, det var en sak vi också diskuterade med småföretagarna i Sund. Vi lever på ett helt annat sätt i dag, vi handlar, reser, vilodagen är inte helgad på samma sätt är det då rimligt att man får hundra procent i söndagsersättning? De är frågeställningar som är provocerande men otroligt intressanta.
Vårt lönesättningssystem gynnar inte heller individuell prestation, tar man på sig mera ansvar eller vidareutbildar sig har man svårt att se det i lönekuvertet, något Johanna Vartiainen påpekade i näringslivsdebatten. Anders Borg sa att vi hade alldeles för höga löner och det har visat sig när det gäller Finlands konkurrenskraft som också slår tillbaka på Åland.
Ett annat mynt av den sidan och kring lönesättningen handlar om hur man lönesätter traditionellt kvinnliga och traditionellt manliga yrken. Gudrun Schyman brukar prata om pappa metall och mamma kommunal. Där måste samhället gå in, de som vi har debatterat tidigare och ge stöd i andra ändan ensamförsörjartillägg, tillägg för ekonomiskt utsatta pensionärer. Det finns moderniseringsbehov inom flera områden.
Ett välmående samhälle har ett framgångsrikt näringsliv, entreprenörskap och småföretagsamhet är en överlevnadsfaktor för det åländska välfärdssamhället. Att ha ett näringsperspektiv är lika naturligt som att ha ett jämställdhets- och miljöperspektiv. Det fungerar som ett raster som man kan sätta över olika politikområden utbildning, miljö, infrastruktur, planering, bostäder, barnomsorg och integration.
Vtm Viveka Eriksson höll liberalernas gruppanförande med ett brett perspektiv, jag vill lyfta fram tre specifika områden. Kvinnligt företagande, de kulturella och kreativa näringarna och lagstiftning som underlättar och tydliggör för näringslivet.
Kvinnligt företagande som man är en av mina käpphästar. En väg för Europa ur krisen med lågkonjunktur och finansieringsgap är att utnyttja den potential som finns i världens bäst utbildade hemmafruar. En väg för Åland ur krisen och att få hjulen att rulla är att stimulera kvinnor att bli företagare. Andelen kvinnliga företagare utgörs hos oss av 30 procent, något bättre än Sverige. Dessvärre om man ser på nyföretagande per kön märks inte motsvarande tillväxt av andelen kvinnliga företagare under de senaste åren som i våra närregioner. Vår historiska bakgrund påverkar våra traditioner och attityder, påverkar också samhällsstrukturen samt den manliga prägel som företagandet har idag. Där har jag kritiserat att näringspolitiken tenderar att ha grabbiga uttryckssätt.
Den största delen av befintlig dokumentation inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild. Många kvinnliga entreprenörer har sin verksamhet inom handel, tjänstesektor och hotell- och restaurangbransch det handlar om framtidsbranscher med stor tillväxtpotential och även om både regional och hållbar utveckling. Landskapsregeringen behöver på ett tydligare och strukturerat sätt lyfta fram detta.
Jag önskar att landskapsregeringen tog ett samlat grepp om de kreativa och kulturella näringarna. Vi går från ett informationssamhälle till ett kunskapssamhälle och det gör att upplevelsebaserade näringar ökar i betydelse. En av mina förebilder Pontus Schultz, som var chefredaktör på Veckans Affärer, hade en otrolig näsa för jämställdhet, kvinnligt företagande, idéer om miljöteknik, grönt företagandet. Han sa också att kreativitet är det nya stålet, han refererade till kreativa och kulturella näringar. Han förolyckades tyvärr i en cykelolycka för två år sedan, sedan dess har inte Veckans Affärer varit sig likt.
När det gäller kulturella och kreativa näringar växer det fram nya branschområden t.ex. dataspel, vad får det för konsekvenser när Supercell omsätter mer än hela finska skogsindustrin. Skogsindustrin sysselsätter tusentals människor och Supercell är 20 stycken, det får också återverkningar på hela näringslivet och ekonomin.
Det sker en naturlig och kontinuerlig utveckling av den kulturella och kreativa näringen, den producerar hela tiden nya tjänster och produkter och nya branscher uppstår. Typiskt för det kulturella och kreativa näringarna är design, formgivning, film, foto, konst, mode, musik, måltider, slöjd, hantverk och upplevelsebaserat lärande. Där har man också sagt att kulturarvet har fått en renässans inom det kulturella och kreativa näringarna. Försöker man ta ett samlat grepp vad som händer på Åland så är det faktiskt flera saker som är på gång. Vi har Bomarsund, Rockoff, Skördemarknaden, i somras Magnus Maria, det finns också en rörelse på Åland. Där skulle man önska ett samlat grepp från landskapsregeringens sida.
När det gäller att modernisera och utveckla utan att det kostar pengar gäller det att ha lagstiftningen i schack, det har liberalerna tidigare fört fram. En sak är upphandlingslagstiftningen, de nya direktiven som kommer som uttryckligen kommer att stimulera och underlätta för småföretagare det blir enklare, effektivare och mera tillgängligt. En annan sak vi väntar på är servicesedlar, där det kan uppstå nya företag.
En tredje sak som också kom upp när Ålands framtid hade sitt näringslivsseminarium som ett direkt önskemål, får vi utomeuropeisk arbetskraft, man etablerar sig, har jobb, bosätter sig här och kanske får barn då blir skolan otroligt viktig. Där blir hemspråksundervisning viktig, har jag spanska som modersmål vill man gärna att barnen ska ha kontakt till hemlandet och sina släktingar.
Det finns saker att göra när det gäller landskapsregeringens- och lagtingets egen butik att hjälpa till att modernisera och underlätta för näringslivet genom att ha lagstiftningen i schack.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ltl Sjögren tog upp Anders Borg och hans kritik mot våra löner. Borg sa att vi har cirka 20 procent för höga löner i Finland och jämförde oss mot Tyskland. Tyskland är mest känt för sina många låglönejobb och en mängd visstidsanställningar. Är det den här sortens arbetsmarknad som liberalerna förespråkar?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Inte alls ltl Holmberg, den jag citerade mest var Johanna Vartiainen som är socialdemokrat. Borg konstaterade att vi har ett väldigt oflexibelt system som inte gagnar näringslivet och tillväxten.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Om man sänker människors löner slår det mot köpkraften i samhället? Människor som redan nu har svårt att få ekonomin att gå ihop med två heltidslöner, hur skulle det gå bättre om familjer får 40 procent mindre? Om man tror på småföretagande måste man också låta människor tjäna pengar som man kan spendera på småföretagen.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Ltl Holmberg har haft selektiv hörsel när han lyssnade på mitt anförande. Det jag sa var att t.ex. våra kollektivavtal inte gynnar individuell lönesättning om man utbildar sig eller tar utökat ansvar, vi ser också en kraftig snedfördelning när det gäller mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Skulle vi kunna sätta lite krut på de kvinnodominerande yrkena är jag alldeles säker på att den köpkraften skulle gå till nya galonbyxor och mat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Sjögren berör ett intressant ämne vad gäller avtalsförhandlingar och löneutvecklingen de senaste åren, speciellt med anledning av den kris som vi fortsättningsvis befinner oss i både på Åland och i Finland. Det är klart ett problem om man ser till den löneutveckling som har skett mellan 2002 och 2012 har lönenivåerna stigit mellan 35 och 45 procent, samtidigt som vi haft en BNP-utveckling under samma period som i princip är noll. Främst tack vare ett stort efterfrågebortfall både inom finländska och åländska branscher och företag, det är klart att vi har svårt att vara konkurrenskraftiga med de lönenivåer vi har i dagsläget. Ska man se det här uttalandet och efterfrågan på en mer flexibel arbetsrätt som ett stöd för de tankar vi har i Ålands framtid och bland andra partier, att faktisk gå till handling och överta arbetsavtalsrätten som idag finns på B-listan.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Även ltl Jonsson hör selektivt och gör sina egna tolkningar. Jag är liberal, jag har ett öppet sinne, jag läste vad som skrivs på högerkanten och vänsterkanten och tyckte att det var intressant och skulle gärna ha varit där lyssnat. Vi har instrumentet i vår egen hand att modernisera lönesättning och där har man konstaterat att landskapsförvaltningen ligger efter den kommunala förvaltningen, både när det gällde arbetsvärdering och lönesättning. Om vi skulle börja där det är lättare.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är säkert ett bra steg, men eftersom vi diskuterar näringspolitik i dag så är det ändå lönesättningen och lönebildningen i den privata sektorn som är avgörande för om vi ska kunna skapa tillväxt framöver. Det instrument som reglerar den lönebildningen idag är den privata arbetsavtalsrätten, den ligger på B-listan i självstyrelselagen och vi kan överta den med en enkel rikslag och använda de möjligheter som det ger till en mer flexiblare arbetsavtalsrätt, som liberalerna efterfråga. Det vore intressant att titta på den möjligheten också för att kunna bedriva en aktiv näringspolitik, utöver de förslag som liberalerna för fram vad gäller tjänstekollektivavtalen som vi i dagsläget har behörighet över.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller att överta behörighet, vilket alltid har varit en liberal ståndpunkt, där måste man först se vad det kostar, merarbete, det kanske inte blir en politisk högsta dröm utan man kanske också måste ha en dialog med näringslivet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Fredrik Karlström, replik
Tack, fru talman! Det var ett innehållsrikt och intressant anförande ledamot Sjögren höll, jag delar mycket av det hon sa. Kvinnligt företagande har vi replikera att ett antal gånger där jag har lyft upp de insatser som görs som har visat sig vara väldigt attraktiva för kvinnor att bli entreprenörer och ta steget till att börja tänka starta eget företag, med starta eget rådgivning, företagarskolan och nu senast Business Lab där merparten kvinnor än män är med. Jag vill ge ett bifall till tanken kring den kreativa näringen, det är ett väldigt bra fokusområde för Åland att jobba mer på. Vi har ett väldigt aktivt föreningsliv som skapar livskvalitet på Åland som gör att man vill leva och bo här. Kopplar vi ihop det med näringslivet, som det exempelvis gjordes i somras med körslaget på torget, så visar det sig vara en bild som sprids av Åland som är väldigt positiv. Där kan vi göra mycket mer.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi har också projekt när det gäller närproducerad mat och måltid, ursprunget ur det är hela Smakbyn. Jag vill ändå lyfta fram det, det man glömmer bort är kulturen och kulturarvet där finns en hel del att göra.
Minister Fredrik Karlström, replik
Det finns väldigt mycket att göra tillsammans. Därför har utbildnings- och kulturministerns och jag kontinuerliga diskussioner med både näringsliv och kulturutövare, att man kan börja tänka lite mera kommersiellt också i det kulturella utövandet. Framför allt tror vi på filmsatsningar, som man kan börja använda på ett annat sätt än vad man kanske gjort tidigare, där vi bara har beviljat ett bidrag till olika filminspelningar till att tänka att vi är med och delfinansierar en viss del, förutsatt att filmproduktionen sen också återinvesterar en del av filminspelningskostnaderna och använder de pengarna att arbeta på Åland. Det finns väldigt mycket att göra inom de här områdena. Jag återkommer i mitt huvudanförande om den flexibla arbetsrätten, det är en viktig fråga att diskutera vidare, se om vi kan hitta en väg tillsammans på Åland att jobba runt, det är skillnad att vara en småföretagare på Åland eller en medelföretagare i Finland.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill understryka det jag sa tidigare i en annan replikväxling det ska inte får vara en våt politisk dröm utan det handlar om att ta med även andra aktörer om man ska diskutera avtalen. Det är orealistiskt eftersom det kräver väldigt mycket resurser. Det finns andra aktörer, det är inte bara politiker det är näringslivet, småföretagare och fackföreningarna som har sitt att säga i frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det var många saker man gärna vill diskutera till ltl Katrin Sjögrens anförande, men replikskiftet ska begränsas till frågor och klargörande. Servicesedlar, som liberalerna pratar varmt för, nu kopplas det till nya företag men det blir offentligt finansierad verksamhet. Vad är den ekonomiska faktorn i detta, vad är så bra med servicesedlar och företag som liberalerna framhåller? Vad är det som blir bättre jämfört med dagens situation, det skulle jag gärna höra mera om?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Servicesedlar är inte lösningen på allt men kan vara ett komplement, det finns en bättre och tydligare lagstiftning på rikssidan. Liberalerna har diskuterat servicesedlar när det gäller t.ex. tandvården, då handlade det om att man kan köpa tjänster av befintliga företag, tandläkare som har egna mottagningar som har investerat i instrument. Det betyder att kan man t.ex. köpa den tjänsten från det offentliga behöver man inte själv göra stora investeringar, behöver inte anställa fler, inget pensionsansvar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Jag förstod inte riktigt den ekonomiska kalkylen. Socialdemokraterna är inne för att införa servicesedlar för tandvården men det är för att förverkliga allmän tandvård, nu används servicesedlar i ett näringspolitiskt syfte. Det går väl ut på att skapa mera arbetsplatser, att öka tillväxten i samhället, helst privata arbetsplatser, där får jag inte klart för mig hur man resonerar från liberalt håll.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Fortsätter vi på spåret med tandvården är det primära att utöka servicen, göra en bättre tandvård. Det som blir väsentligt i sammanhanget är hur man gör det. Liberalernas spår har hela tiden varit, också under förra mandatperioden, skulle det ha funnits pengar kunde man ha utveckla det ännu mer. Vi trodde också på spåret med servicesedlar när det gällde tandvården. Det glädjer mig om socialdemokraterna har ändrat sig att man kan tänka sig servicesedlar för tandvården.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Sjögren diskuterade hemspråksundervisning, vilket liberalerna lyft fram tidigare som ett viktigt politiskt område. Det är sant, kan man sitt modersmål lär man sig andra språk mycket snabbare, modersmålsundervisning är viktig. Hur har liberalerna tänkt förverkliga hemspråksundervisningen när vi har 90 olika nationaliteter kringspridda på Åland? Det är en stor kostnad att hitta ämneslärare i alla språken när det in de facto finns att erbjuda hemspråksundervisning till en rimlig kostnad via nätet. Kanske det är upp till hemmet att ordna det, eller hur mycket anser liberalerna att samhället ska betala?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller hemspråksundervisningen har vi konstaterat tidigare att det har varit väldigt svårt att låta sig göras om man måste anställa ämneslärare. Det finns fantastiska redskap när det gäller nätbaserad undervisning. Uppsala har nätbaserad undervisning på 70 eller 80 olika språk, det finns även i Seinäjoki, nätbaserad undervisning skulle vara spåret. Det är rimligt att samhället kunde ta ett visst ansvar för de barnen som har annat modersmål än svenska. Man kan aldrig ta ansvaret från familjen, det är inget hokus pokus, både Sverige och Finland har fungerande hemspråksundervisning. Nätbaserad undervisning skulle också vara Ålands svar.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ett klargörande som socialdemokraterna varit inne på, det måste skötas via nätbaserad undervisning, det är det enda rimliga. Var skulle kostnaden ligga, föreslår liberalerna att man skulle se över lagstiftningen för att garantera att alla på Åland får hemspråksundervisning bekostad via sina kommuner?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Liberalerna sitter inte i landskapsregeringen. Det skulle vara en väsentlig del när man tittar på landskapsandelarna för grundskolan, skulle liberalerna få bestämma skulle det här vara en faktor att man tar med hemspråksundervisningen i sammanhanget, stärka barn och ungas rättigheter till sitt modersmål.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Tack för ett intressant anförande, det fanns mycket saker jag kunde hålla med om. Det nämndes bl.a. moderniseringen av lönesättningen, det tror jag på. Söndagstimmar är ett ok för företagare i dag, det är väldigt tungt. En annan sak som jag ser som en möjlighet är att kunna jobba extra utan att straffas med 40 till 50 procent i skatt, det stänger många dörrar när man vill pröva på något nytt man är intresserad av. Som i sin tur gör att man kanske inte startar det egna företaget för att du aldrig får chansen att pröva på något nytt, vidga sina vyer. Vad tror ltl Sjögren om det?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Det är ett intressant resonemang. När det rör sig om söndagsersättning, även inom offentlig sektor t.ex. inom hela vården 100 procent ersättning för söndag, kanske man borde se det rimliga att se över grundlönerna. Det skulle vara ett vettigt system eftersom våra vanor har ändrat helt. Vi gör ingen skillnad varken på dag eller på kväll, lördag, söndag, det finns väldigt mycket intressant att diskutera kring detta. Jag vill igen understryka att det inte är något politiskt projekt att ta hand, det handlar om att diskutera med fackföreningar, småföretagare, arbetsgivare och arbetstagare. Det var så intressant, det kom upp på vårt näringslivsseminarium och det diskuterades även i Helsingfors.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! I servicesedlar ser jag enorma möjligheter, speciellt när det gäller kvinnligt företagande. Det öppnar till att vara de små företagen som hjälper inom sociala, äldreomsorgen, kan hitta alternativ när det gäller närståendevård, avlastningsvård, det finns enorma möjligheter med servicesedlar och främst för kvinnor för det är inom den branschen som kvinnor ofta finns. När det gäller nätverk för kvinnliga företagare, United Minds är en som finns för kvinnor. Det behöver kanske finnas fler kvinnliga nätverk, där kan man bolla och diskutera, där man våga fråga de dumma frågorna som man kanske inte frågar där männen finns.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Gällande servicesedlar kan jag inte svara i detalj på, jag har inte den kunskapen varken när socialdemokraterna eller moderaterna frågar. När det gäller servicesedlar vet vi att närståendevårdare har rätt till avlastning. Enligt barnskyddslagen ska vi ha familjearbetare, kanske det skulle kunna vara sådana saker, att man inte måste ha alla anställda inom offentlig förvaltning utan man kan ha småföretagande. Det är svårt att få lönsamhet i hela vård- och omsorgssektorn, det är tuffa bandage. Som i replikväxling med ltl Sundback, det är ändå samhället som ska stå för kostnaderna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Det var ett intressant anförande. Vtm Viveka Eriksson höll i måndags ett anförande om den långsiktiga liberala näringspolitiken som var väldigt framåtsyftande. Vi har fört fram många konkreta saker om hur vi vill bedriva näringspolitik.
Det var uppenbarligen känsligt med begreppet obefintlig i näringspolitik, det som står noterat i spörsmålet. Det kan hända att den benämningen är något felaktig, visst får jag erkänna att den näringspolitik som minister Karlström bedriver är ofta synlig t.o.m. yvig ibland. Under dygnets alla timmar kan vi notera på nätet att ministern gör inlägg om näringspolitiken, ofta goda och intressanta sådana. Benämningen är som den är men blir det inte värre än så här, bästa minister är det inte så farligt.
Det finns ändå något i andra ändan av en näringspolitik, om resultaten uppnås, uppnådde det man eftersträvar. Tyvärr ser vi att många företag på Åland tvingas varsla personal. Vi kunde se i veckan att ÅSUB i sin novemberrapportering noterar att långtidsarbetslösheten ökar kraftigt t.o.m. på ett markant sätt från 97 till 166, jämfört med året tidigare. Saker och ting går inte bara rätt väg, även om vi kanske erkänner att näringspolitiken till vissa delar är synlig.
När det gäller arbetslösheten skulle det vara skäl för lagtinget, det har förts fram tidigare i debatter, att vi tillsammans skulle sluta säga att arbetslösheten fortfarande är så låg att det inte är ett bekymmer. Någon gång kommer ändå situationen när vi måste anse att det börjar vara ett bekymmer, utifrån det fundamentet ta avstamp i en arbetsmarknadspolitik, näringspolitik som bryter denna trend.
Långtidsarbetslösa, har av ministern själv hävdat, att arbetslösheten om fyra procent inte är ett stort problem eftersom vi har så få långtidsarbetslösa. Nu håller trenden på att svänga också där. Det här kommer inte att utskottsbehandlas, men det skulle vara bra om vi i samband med budgetbehandling eller något annat skulle enas om att vi bör ta tag i de här frågorna på allvar, diskussionen är meningslös om det är ett problem eller inte.
Jag tänker kort upprepade det jag sa i en tidigare replikväxling i måndags, som en replik till de Ålands framtid förde fram nu. Arbetsrätten är riksbehörighet till de väsentliga delarna, det kan vara en intressant tanke och måste ha det med som en tanke eftersom vi strävar till en utvecklad självstyrelse där lagtinget ska få välja själv vilka behörighetsområde man tar över hit. I bästa fall, om detta sker kommer det att ta väldigt länge innan vi har de verktygen på plats, det känner vi alla till eftersom alla partier har representation i Ålandskommittén som behandlar frågan.
Därför borde vi under tiden ägna denna fråga en stor betydelse och göra det på samma sätt som landskapspolitiker tidigare har gjort vid sjöfartsfrågor. På områden där vi inte har behörighet, hitta likasinnade politiker på rikshåll, bedriva ett aktivt lobbyarbete för att förmå riksdagen att fatta de beslut som skulle vara gynnsamma för oss. Kostnaderna för småföretagare när man ska anställas sin första person eller första personer, det steget är oerhört stort att ta.
Det är inte ett lätt politiskt arbete att härifrån förmå riksdagen att vidta de åtgärderna. Jag är säker på att man på rikshåll diskuterar just samma saker. Utgångspunkten bör vara att det finns en möjlighet att hitta samarbetspartner för att driva på, också för åländsk del att man kunde nå resultat. Det här är näringspolitik om någonting, men det kräver resurser, arbete och engagemang. Om jag nu sade vad jag sade om att inte näringspolitiken som representeras av minister Karlström inte är obefintlig och så nämnde jag några andra varianter på hur den kunde betraktas och ses.
Beträffande sjöfarten är jag dessvärre, tyvärr tvungen att konstatera att där är näringspolitiken obefintlig, de delar som vi ur oppositionsrollen kan skåda och se resultaten. Inte till den delen vi har behörighet på utbildningssidan, enligt vår uppfattning händer det saker på högskolan. Där har man gått in för att målmedvetet profilera sjöfartsutbildningen och koncentrera den så att den uppfattas som en enhet, vad gäller behörigheten är det helt klart att det bedrivs en politik. Gällande sjöfartspolitiken utanför behörigheten, d.v.s. det som är riksbehörighet där kan åtminstone inte vi se att landskapsregeringen bedriver en synlig näringspolitik.
Genom åren har många landskapspolitiker drivit många stora sjöfartsprojekt som har gynnat den åländska sjöfarten, likväl som den finska. Ingen av dessa herrar är här i salen just nu, ledamöterna Harry Jansson, Gunnar Jansson och vtm Roger Jansson har varit involverade i sådana projekt som har lett till en skattefri försäljning för passagerarsjöfarten, helt avgörande för åländsk passagerarsjöfart.
Några av dessa herrar har jobbat med frågan om bemanningsstöd för passagerarsjöfarten på ett framgångsrikt sätt, vilket har varit helt avgörande för åländsk passagerarsjöfart.
Även under den förra mandatperioden, om jag allra ödmjukas dristar mig att säga det, drevs frågor om tonnageskatt för fraktrederier, snusfrågan som kan låta som en parentes i sammanhanget men som har betydelse för flaggan som hängde bak på fartyget. Snusfrågan drevs både i förhållande mot riksdag och regering och också mot kommissionen i Bryssel. Det gjordes klusterutredningar för att bedöma sjöfartens betydelse och peka ut de utmaningar som finns. Tyvärr och dessvärre kan vi inte på ett tydligt sätt se att landskapsregeringen nu har något sjöfartsprojekt utanför behörigheten som man driver mot andra parlament, regeringar och myndigheter.
Det finns massor av projekt man kunde välja att driva. Vi har något som heter barlastkonventionen, träder den i kraft kan den utgöra ett bekymmer för sjöfarten. Det betyder att fartygets tankar för barlasthantering ska vara på ett visst sätt om man ska kunna leverera barlasten i hamnarna på ett bra sätt. Det är förstås inte åländsk behörighet men via den finländska regeringen kan man förmå nationen Finland att driva frågorna till vår fördel.
Vad gäller svaveldirektivet har landskapsregeringen mer eller mindre konstaterat att det inte finns så mycket att göra. Svaveldirektivet kommer att träda ikraft, men i förlängningen kan man t.ex. se till att Finland trycker på att det leder till att hela Europa omfattas av svaveldirektivet, att vi når en konkurrensneutralitet så fort som möjligt.
Man kan driva sådana saker som flampunkter på bränsle, vi behöver inte gå in på tekniska saker, vilket kunde medföra att sjöfarten kunde köra sina fartyg på samma dieselbränsle som biltrafiken, vilket kunde hålla ner kostnaderna.
Den fråga man borde visa aktivitet på nu inom sjöfarten är att man har kontakt med de stora partierna på rikshåll, för att säkerställa sig om att då det skriver ett nytt regeringsprogram, nästa vår, kommer att se till att bemanningsstödet för passagerarsjöfarten kvarstår. När den nuvarande mandatperioden inleddes fanns det ett faktiskt hot om att Finland, i besparingssyfte avsåg att ta bort detta stöd.
Vi vet inte vilket parti som kommer att bli störst, vilka partier som kommer att ingå i regeringen på rikshåll. Centerpartiet i Finland ser ut att ligga bra till opinionsmässigt, jag utgår ifrån att man tar kontakt med dem och med andra, för att så tidigt som möjligt säkerställa sig om ett gynnsamt regeringsprogram.
Om man önskar läsa på om vilka sjöfartsfrågor som är aktuella för finländsk sjöfart just nu kan man med fördel läsa verksamhetsberättelserna efter det arbete som organisationerna och rederierna i Finland gör. Där finns en mängd sjöfartsfrågor som kontinuerligt ligger för behandling. Det finns hur många saker som helst för en landskapsregering och för politiker att fördjupa sig i om man önskar delta i ett konstruktivt arbete för den åländska sjöfarten.
Jag säger det igen, det kan hända att det bedrivs en aktiv sjöfartspolitiken men vi kan inte se den. Det budgetförslag som landskapsregeringen har lagt och som behandlas i lagtinget just nu ger inte heller någon bild av vad landskapsregeringen avser att bedriva för sjöfartspolitik. Det ger inte en bild av i vilka projekt man fördjupar sig, det ger en liten beskrivning av de problem som finns men tyvärr kan inte politiken skönjas.
Det maritima Åland och sjöfarten skulle må bra av att vi skulle återgå till de tidigare traditionerna, bedriva en aktiv sjöfartspolitik också utanför behörigheten. Tack.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Det har varit diskussioner några år gällande arbetslösheten och procenten om den är katastrofal eller inte, jag kan hålla med om att det är en viktig fråga. Nationalekonomiskt är runt fyra procent en optimal gräns, att det finns både tillgång och efterfrågan på arbetsplatser och arbetskraft för företagen här i att också rekrytera. Det är förstås ingen tröst för varje individ som är långtidsarbetslös. För varje individ behöver vi se till den individens egenskaper, göra allt vi kan från samhällets sida att hjälpa personen in på arbetsmarknaden igen. Tyvärr är det inte lagstiftare eller politiker som skapar riktiga arbetsplatser, det är näringslivet som gör det. Här behöver vi i stor utsträckning vara med och hjälpa till i förändringsprocessen som vi lever i nu, i den globaliserade värld och den snabba utveckling som sker. Tanken med Team Åland är något som vi aktivt kan jobba tillsammans med de kommande månaderna för att verkligen lyfta Åland.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Om fyra procent arbetslöshet är optimalt, enligt minister Karlström, idag har vi en arbetslöshet på 4,1 procent och passerat det optimala och då bör vi ha det som grund för att försöka åtgärda saker.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Jag sa inte att det var optimalt enligt Karlström, enligt nationalekonomin ligger gränsen vid fyra procent när det är optimalt. För Ålands del har vi varit vana att ha den lite lägre. Vi vet också att vi har haft en arbetslöshet för 20 år sedan med uppemot nio, tio procent. Det var ett bekymmer för några år sedan, ur företagarnas perspektiv, när arbetslösheten var två procent man fick inte den kompetens till de arbetsplatser man behövde och det kan också bli hämmande ur ett tillväxtperspektiv om det inte finns tillräckligt med arbetskraft tillgänglig. Det viktiga nu är att vi får de personer som är långtidsarbetslösa att hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden. I ÅSUB:s utredning såg vi att ungdomsarbetslösheten, den trenden har ändrat och är nu nedåtgående, där har vi de facto gjort vissa insatser. Vi får sätta mera fokus och större insatser på de långtidsarbetslösa än vad vi gjort tidigare, det kommer den nya arbetsmarknadslagstiftningen i början av året att kunna bidra till.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Om vi skulle kunna enas om, det kan jag för min del göra men förstås inte för minister Karlström, vi skulle lämna diskussionen om vad som är optimalt och var gränsen går för vad som är lagom arbetslöshet och istället fokusera på vad vi gör. Kunde vi ha det som utgångspunkt för kommande debatter tror jag att det bli intressantare för alla.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Talman! Jag vill påminna ltl Perämaa om att jag varit med i den åländska politiken i ledande ställning sedan början av nittiotalet och varit med och infört skatteundantaget som lägger grunden för den åländska ekonomin. Jag har sida vid sida vid dåvarande lantrådet Roger Jansson räddat skatteundantaget när det liberala partiet gjorde allt för att dra undan mattan utan att ta hänsyn till de konsekvenser det skulle ha fått för den åländska ekonomin. Det är lätt för ltl Perämaa att stå här och vara självgod, han borde kanske titta sig själv i spegeln och det parti han representerar. Politiker jobbar på olika sätt. Jag jobbar lite tystare än andra gör. När vi senast besökte statsminister på aftonskolan frågade jag Widén, som är VD för redarna i Finland, vad vi skulle framföra, vi ska framföra att Finland bedriver i dag Europas bästa sjöfartspolitik. Det är inte politiken det är fel på i dag i Finland, det är marknaden som det är fel på, det tycker jag att ltl Perämaa kunde tillstå i det här läget.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Känsligt, uppenbarligen. Jag håller med om att den finländska politiken, med det arbete som har gjorts tidigare, att den finländska flaggan är en rätt bra flagga därmed den åländska också för att bedriva sjöfart. Men ändå finns det väldigt många saker att göra. Konsekvenserna av svaveldirektivet kommer på ett eller annat sätt och konsekvenserna går att lindra via flampunkten på bränsle, via det att konkurrensneutraliteten så fort det bara är möjligt återställs så att hela Europa blir under samma område. Vicelantrådet har mer eller mindre målat upp svaveldirektivet som en möjlighet för den åländska sjöfarten. Statsminister Katainen tillsatte redan 2012 en krisgrupp för att utröna och se på vilka åtgärder man kan vidta för att begränsa effekterna av svaveldirektivet. Möjligen pågår det politik i det tysta, jag frågade om det också, berätta då vilka projekt inom sjöfarten man driver nu?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Undertecknad och den här regeringen har haft ett gott samarbete med Finlands regering när det gäller att försöka mildra effekterna av svaveldirektivet. Vi har också sett till att det finns pengar i Finlands budget för att kunna göra miljöinvesteringar ombord på fartygen. Det är ett gemensamt projekt vi har bidragit till. Farledsavgifterna har vi varit aktiva i för att det inte ska bli en försämrad situation, när det gäller barlastpolitiken är vi även där aktivt med och arbetar. Det gäller att se till att vi har en bra miljö för sjöfarten på Åland, där utbildningen kanske är det absolut viktigaste instrumentet vi kan behärska här på Åland. Där har jag sett till att vi har tillräckliga ekonomiska resurser för att man ska kunna utveckla sjöfartsutbildningen på Åland, att vi ska kunna vara så konkurrenskraftiga och ha en så hög kvalitet som möjligt. Det finns olika former att föra politik på man kan skramla mycket och det syns lite, eller föra en mera tystlåten politik och se till att det blir resultatet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är förstås lätt att säga att man kan bedriva politik på olika sätt. Det har under de 25 åren sedan taxfree infördes bedrivits frågor, av många personer säkert också nuvarande vicelantrådet i någon roll, om taxfree, bemanningsstöd till sjöfarten och jag sa att det var framgångsrikt. Det har även blivit synliga resultat i frågor som tonnageskatten, bemanningsstöd också till fartyg som bedriver verksamhet i ö-cabotageform, trafik mellan öar inom ett land, klusterutredningar. Det vore väl om den sjöfartspolitik som förs skulle få mer synlighet, också det som är utanför behörigheten. Det känns som den frågan har fått för lite utrymme, den får inte särdeles mycket utrymme i budgetförslaget, för det är ändå den viktigaste näringsgrenen än så länge.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Det är inte lätt i dessa tider som råder, inom hela livsmedelssektorn att komma med några patentlösningar för framtiden. Den oro som råder bland jordbrukare för framtiden är befogad. Inte nog med att det kommande LBU-programmet har försämrat jordbrukets verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraften mot våra närregioner försvagas och det försämrade avbytarsystemet lägger ytterligare last på bördan.
Ett avbytarsystem som övergår i privat regi, vilket inte är fel i sig, men landskapsregeringen har fråntagit sig ansvaret att garantera avbytare vid akuta sjukdomsfall, en lösning som borde varit klarlagd samtidigt som avbytarsystemet blir privatiserat.
Som ett sista ok på axlarna får jordbrukarna läsa i tidningen Landsbygdens Folk att landsbygdsverket Mavis tänker senarelägga utbetalningarna av stöden nästa år. Vilken annan yrkesgrupp kan man behandla på detta sätt? Det är ungefär som att landskapsregeringen skulle säga åt alla offentligt anställda att vi har likviditetskris, vi kommer inte att betala ut lön för december och januari månad, vad skulle reaktionen bli?
För att blicka framåt måste jag först göra en tillbakablick om vad den nuvarande landskapsregeringen har gjort för att skapa verksamhetsförutsättningar för att hela livsmedelsklustret ska leva.
När landskapsregeringen startade upp arbetet med det nya LBU-programmet borde det redan då har funnits en livsmedelsstrategi om hur helheten av det åländska livsmedelsklustret ska fungera. Att man nu har tänkt, enligt 2015 års budget, starta upp en styrgrupp för att utarbeta en livsmedelsstrategi för Åland är bra, men alldeles försent. Men som ordspråket säger, bättre sent än aldrig.
Vad skulle ha hänt om ministerns dröm om tusen kor hade slagit in? Där i huvudsak allt investeringsstöd under de närmaste åren bakåt i tiden har gått till satsningar på mjölkproduktion, som inte är fel i sig men visar ändå att det är farligt när man riktar stöd till bara en viss inriktning av en hel livsmedelskedja. Detta har resulterat i att andra inriktningar har fått stå tillbaka på sina investeringar, vilket resulterar i slutändan i en obalans i utvecklingen av de olika verksamheterna.
Jag vill påstå att den nu sittande landskapsregeringen inte har haft ett vidvinkel perspektiv över helheten. Detta kan givetvis bero på okunskap men till det finns det hjälp. Det har påpekats otaliga gånger från Ålands Producentförbundet att den nu förda politiken kommer att påverka lönsamheten för jordbruket i framtiden. Ålands framtid har i otaliga motioner framfört förslag på alternativ till lösningar men i vanlig ordning sätter denna landskapsregering prestigen före kloka förslag.
Vi har företag idag som står på framkant vad gäller förädling av våra odlade råvaror Chips, ÅCA, ÅTH och Dahlmans, en förutsättning för att vi ska ha dessa kvar är att det finns förutsättningar för jordbrukarkåren att existera. Företag är beroende av att vi har ett levande jordbruk kvar på Åland. Bästa ledamöter, sluta gnälla över det stöd som jordbruket och företag beviljas i dag. Många av er har röstat för att vi ska gå med i EU, detta är konsekvensen.
Stöd som gjort det möjligt för en levande landsbygd, som har gjort att företag har vågat satsa på en förädlingsindustri. Hade samma satsningar gjorts om dessa möjligheter till stöd inte hade funnits? Åtminstone inte i samma omfattning. Tänkt vad många arbetsplatser som har skapats.
Skogsbruket på Åland har i många år varit en verksamhet som inte har väckt något större intresse från landskapsregeringen. Det visar tydligt anslaget i budgeten. Därför anser Ålands framtid att nu när landskapet ska göra en översyn av lagstiftningen, om skogsvårdsföreningar, bör det tas ett helhetsgrepp om hur den framtida organisationsmodellen ska se ut för det åländska skogsbruket. Viktigt är att alla berörda skogsägare, skogsbolag och skogsvårdsföreningen samt Ålands Producentförbundet får komma till tal hur lagförslaget bör utformas. Vi kan inte i framtiden ha fackkunnigt folk att sitta på minst tre olika ställen för att behandla en avvecklingsplan.
Byråkratin inom all verksamhet har en förmåga att bara öka. Här finns en konkret möjlighet att förbättra den för alla berörda parter. Det borde också innebära inbesparingar om det hanteras rätt.
Vad gäller Åland och utvecklingen av turismen har vi haft ett problem som ser ut att kunna få en lösning. Då tänker jag närmast på gemensam bokningsplattform. En lösning som har stötts och blötts i många år. Jag tror att ltl Roger Jansson var en av de första som lyfte frågan. Visit Åland har gjort ett bra arbete tillsammans med sina samarbetspartner som kommer att synliggöra Åland på ett helt annat sätt. Samtidigt som Krutbyn tänker satsa på en familjepark i Eckerö. Även golfbanan har fått en lösning i samma kommun för fortsatt verksamhet. Utbudet av aktiviteter till turister och Ålands befolkning har stigit mångdubbelt.
Vad finns då att göra i framtiden för turisterna? Framtiden borde vara att göra Åland tillgängligt på ett lättare sätt när kunden sitter och planerar sin resa. Via nätet borde det finnas möjlighet att boka, inte bara resa och boende på Åland, utan också kunna boka plats på t.ex. skärgårdsfärjorna samtidigt, samt de aktiviteter du önskar göra. Detta ökar möjligheten för kunden att kunna boka sin resa på ett helt annat sätt via nätet.
Hade vi skattebehörigheten kunde vi utveckla turistnäringen på ett helt annat sätt, som tidigare när staten tillät kvittning mellan förvärvskälla vilket ledde till att många företag satsade på sidinkomster bl.a. utbyggnad av uthyrningsstugor. Denna möjlighet finns inte idag, samma gäller avskrivningsprocenten för nybyggnation. 1992 bygger jag själv upp min stugby då var avskrivningsprocenten tio procent för uthyrningsstugor, i dag är den avskrivningen fyra procent för ett företag som satsar inom branschen. Det säger sig självt att intresset för att satsa skulle vara mycket intressantare om man hade dylika möjligheter, att vara beroende av investeringsstöd skulle inte vara lika viktigt.
Ålands Framtid har lyft dessa frågor tidigare men alltid fått till svar att det inte är vår behörighet, det är sant. Man ska aldrig ge upp, för ofta har landskapsregeringen lyft denna fråga med berörda finska myndigheter. För turistnäringen skulle det vara viktigt att öka intresset för att satsa inom branschen.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Det är mycket jag tänker kommentera, det är bra att jag har anförandet efter ltl Eklund. Där är flera osanningar som förs fram och flera ganska grova anklagelser som kommer på landskapsregeringen, vad man gjort och inte gjort. Det handlar om allt från investeringsstöd, men jag återkommer till det. Satsningarna som nu görs i Eckerö är ett aktivt val som sittande näringsminister gjorde för ett drygt år sedan när ltl Eklund hade en enkel fråga i lagtinget vad landskapsregeringen tänker göra vad gäller Eckerö Golf. De aktiva beslutet att inte lägga sig i har nu sett till att det blir en golfbana förverkligad och en smartpark placerad på det området. Det var ett aktivt beslut att låta marknaden ha sin gång, det var också ett aktivt val och en aktiv näringspolitik. Jag återkommer till de andra punkterna i mitt huvudanförande.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Den utveckling som Eckerö golfbana fick ska vi vara glada att blev. När jag nämnde frågan var jag orolig för att det inte skulle hända någonting. Landskapsregeringen har inte satt en cent i den satsning som har gjorts av entreprenören, det är helt och hållet självfinansierad satsning från entreprenörens sida. Minister Karlström ska inte ta så mycket åt sig av den äran att den utvecklingen skedde. Det var ett initiativ som entreprenör tog själv för att köp banan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Hilander, replik
Tack talman! Ltl Brage Eklund är kritisk till punktinsatserna och mjölkproduktion, jag ser det inte på det sättet som en punkt. När man gjort satsningarna på större enheter måste man se hela kringeffekterna, jag ser det som en möjlighet och en motor inom jordbruket. Inte bara enheten i sig, utan alla små producenter runt omkring som kanske vågar satsa och ser en marknad att sälja sina produkter, vågar satsa på sina små enheter och kan leverera någonting till det större företaget. Olika restprodukter kan användas till foder, använda grödor på flera olika sätt och utnyttja mark och område och växla grödföljd.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Om ltl John Helander skulle ha lyssnat sa jag att satsningarna på mjölkproduktionen inte är fel i sig. Jag menade att man riktade in alla investeringsstöd de här åren på i huvudsak mjölkproduktion, vilket har resulterat i en eftersläpning av andra investeringar inom jordbruket. Om dessa 1000 kor skulle ha slagit igenom kommer det åtminstone tusen kalvar ifrån dem. 500 av dem är tjurkalvar, vem skulle ha tagit vara på dem om det inte finns motsvarande satsningar på köttproduktionssidan? Man måste ha ett helhetsperspektiv, titta på helheten när man går in för investeringsstöd och stöd överhuvudtaget.
Ltl John Hilander, replik
Tack talman! Vi ser att entreprenörerna tar eget ansvar och hittar på egna lösningar, där är det just nu i vissa fall olyckliga omständigheter. Från de större enheterna har man tagit det och sett det på nya sätt. Jag får tacka ledamoten för det positiva om Eckerö kommun där nya entreprenörer ser en framtidstro och vågar satsa i kommunen och återuppta golfbanan och bilda familjeparken. Det hade varit helt otroligt ekonomiskt missbruk av medel om man låtit den förfalla. Nu hade vi tur och hittade en entreprenör som såg möjligheten och potentialen.
Ltl Brage Eklund, replik
När det gäller satsningar i Eckerö kommun, golfbanan och Krutbyn är det driftiga entreprenör som sett möjligheter. Eckerö kommun har varit positiva till utvecklingen inom alla politiska organ och politiker, ingen har dragit bakåt det är viktigt om man ska gå framåt med dylika investeringar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Fredrik Karlström
Fru talman! Jag tänkte komma med några klargöranden. 1000 kor var inte tanken att på något sätt hindra att andra grenar inom lantbruket att kunna investera. 1000 kor tanken har också varit ett projekt som ska vara till 2020. Målet är att 2020 ska det finnas 1000 kor till, alltså 2850 kor på Åland vilket skulle vara behovet som ÅCA hade som mål när vi drog igång projektet. Just då hade man 15 miljoner liter mjölk per år och hade haft det de senaste 10 - 15 åren, men har en kapacitet på att ta emot 25 miljoner liter mjölk. Sålunda var projektet 1000 kor en tanke som visade en väg åt vilket håll landskapsregeringen gärna såg att man skulle gå inom det produktiva jordbruket.
Det är på inget sätt någon annan som har blivit drabbad, inte kunnat göra de investeringar det har velat göra inom lantbruket, det att har funnits medel vart enda år för andra investeringar inom andra områden också. Det här året fanns det pengar kvar, vi har budgeterat nationella medel efter att medlen tog slut från förra EU-programmet. Det har vi gjort vart enda år och det har funnits mer pengar än vad det funnits ansökningar de senaste åren. Det är helt klart en felaktig uppfattning som ltl Eklund har gällande de 1000 korna.
Det är inte fel att man sätter igång jobbet med att förfina och anpassa den åländska livsmedelsstrategin efter LBU-programmet, det är ett enormt arbete nedlagt i den processen från alla som berörs. Allt från producenter, organisationer, odlare, miljöintresserade personer och organ som varit med i jobbet där man utgått ifrån vad behovet är på Åland och sedan kopplat det arbetet mot det målet. I LBU-programmet har huvudmålet och utgångspunkten varit fokus på råvaror till livsmedelsindustrin och till producenterna. Nu handlar det om hur vi kan ta det ett steg till och få ut ännu mer mervärde ur de produkter som produceras ur den åländska myllan.
Ingen har ifrågasatt investeringsstöd vad jag vet. Jag har aldrig någonsin i den har talarstolen ifrågasatt investeringsstöd, ibland har jag ifrågasatt stödnivåerna. Ibland när det gått över 50 procent i investeringsstöd, där det har funnits en stor efterfrågan i tidigare år på mycket investeringar som är väldigt brett så har väldigt mycket pengar gått till några investeringar. Där har en linje varit att dra ner investeringsnivån en aning så att fler investeringar kan göras med de pengar som vi har.
Tittar vi på det livsmedelsindustrier som nämndes i huvudanförandet ÅCA, Trädgårdshallen, Chipsen på Dahlmans osv. har de fått investeringsstöd under alla år. Senast idag beviljades ett investeringsstöd till Orkla Confectionery & Snacks, ett bolag som gör 10 miljoner euro vinst, beviljades 20 procent i stöd för en ny chipsfriteringsmaskin. Jag tycker det är rätt, de gör att det skapar arbetsplatser, skapar ytterligare tillväxt för det bolaget och vi vet att de har ökade kostnader med att vara på Åland till skillnad från att vara någon annanstans i Norden.
Det finns en bra dialog mellan bolagen och landskapsregeringen och vi ser synergierna hur vi tillsammans kan skapa mera arbetsplatser och mera tillväxt på Åland. Jag försvarar en investering till Orkla på 20 procent, 90 000 euro i en chipsfriteringsmaskin. Ingen har ifrågasatt det någonstans från regeringspartierna, det är fel av ltl Eklund att stå i talarstolen och säga så.
Till Eckerö Golf var det ett aktivt val att inte blanda sig i. Det var en katastrof som inträffade då, men sedan har marknaden haft sin gång som resulterade i att det är driftiga entreprenörer på gång, en stor satsning som landskapet är med och finansierar till stor del. Smartparken, som blir i Eckerö istället för i Jomala och kopplar ihop det tillsammans med artonhåls golfbanan finns det förutsättningar för ytterligare expansion inom området boendet och i turistisk verksamhet i den kommunen som jag tror kommer att bli framgångskommun inom turism igen.
Det var tur att inte landskapsregeringen började vidta åtgärder och började driva turistisk verksamhet via något av våra utvecklingsbolag, som vi faktisk tittade på och började fundera kring. Det var bra att vi inte lät göra det, utan låta marknaden ha sin gång, låta entreprenörerna som kom in driva det vidare.
Det var de saker jag tänkte ta gällande ltl Eklunds huvudanförande, jag ska hålla lika långt anförande som förra gången så jag avslutar här.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru tal man! Min oro när det gällde golfbanan var att det inte skulle bli någonting alls av den. Det kunde ha blivit så, det hade helt hållet att göra med vilken investeringsvilja entreprenören hade, vi får vara glad att han satsade. Minister Karlström kan absolut inte ta äran åt sig i den satsningen. Det hade precis lika bra kunna gått åt andra hållet. Nu har vi den här utvecklingen och det ska vara glada för. Minister Karlström säger när det gäller stöden, att han aldrig har kritiserat dem. Bidrag brukar minister Karlström kritisera och stöden är bidrag. Hela åländska näringslivet är uppbyggt med bidrag, t.o.m. färjetrafiken har fått bidrag. Bidrag och stöd ser jag som nästan samma sak och det har minister Karlström kritiserat många gånger.
Minister Fredrik Karlström, replik
För det första är inte hela åländska näringslivet uppbyggt på bidrag och stöd. Största delen av det åländska näringslivet, med 2500 företag, har aldrig fått en euro i stöd, bidrag eller hjälp från landskapsregeringens eller finska statens sida utan de har utvecklat sina produkter, sålt sina tjänster och vidareutvecklat den verksamhet de har kämpat med i sina generationer och nystartade företag. Det finns vissa områden som får bidrag och stöd, jordbruket är ett, turismen en annan och sjöfarten en tredje. Landskapsregeringen har haft en ganska klar linje genom årtionden, att om det är stöd och bidrag inkopplat i det åländska näringslivet ska de kopplas till export. Det är det första viktiga kriteriet. Om du sysslar med export kan du få hjälp med ekonomisk finansiering till investeringar. Vi vet att det är dyrare att bygga här än vad det är på andra sidan skiftet och andra sidan Ålands hav. Sålunda har det funnits en rak linje och det har jag försvarat.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det var kanske för mycket sagt att alla har fått stöd, de kan jag ta tillbaka. Branscherna som jag räknade upp i mitt anförande, jordbruket och de företag som förädlat inom primärnäringarna har fått sina stöd. Det är väl unnade pengar för det har sysselsatt, som jag sa i mitt anförande, inte sats i fickor för företagen eller jordbruket. Det är väl använda pengar, man måste komma ifrån kritiken att jordbruket lever på stöd och vi gör bara illa. Titta runt och se vad det har skapat i stället och vad det skulle vara om det inte har funnits. De flesta har varit med och rösta in oss i det här, det är inte vi som har ropat på det.
Minister Fredrik Karlström, replik
Fru talman! Politiken kommer in när det handlar om bidrag och stöd. Frågan är hur man prioriterar. Ska alla få stöd till allting som man vill göra, eller ska man rikta stöden till där de får mest nytta? Vi har ökat investeringsnivån i det kommande LBU-programmet jämfört med det förra, förutsatt att man kopplar det till råvaran som går till konsumenten och till industrin. Får vi ihop hela den linjen med att producera den råvara som förädlas i industrin har du också möjlighet att få stöd, där får vi mest ut tillbaka till det åländska samhället. Det finns ingen anledning att dela ut bidrag och stöd om det inte är produktivt, det kommer inte på sikt att vara hållbart. Vi måste leverera produkter och råvaror som människor efterfrågar och som industrin behöver. Det är politiken i LBU-programmet, tänka mera produktivt, mera råvaror och tänka också förädlingsledet, då kopplar sedan in livsmedelsstrategin som kommer in med varumärkesbyggande.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Det har varit en intressant och viktig debatt, ett ärende som lagtinget vill diskutera, därför är spörsmålet bra som lagts av bl.a. ltl Anders Eriksson.
Historiskt ser vi en intressant strukturförändring i vårt samhälle. Vi har gått från ett industrisamhälle där sjöfarten på Åland har varit otroligt viktig. Som ung pojke 14,15, 16 år när han avslutat sin skolgång har man kunnat fara till sjöss och på det sättet kunnat arbeta sig upp och t.o.m. bli kapten. Nu har vi en helt annan processnivå på din utbildning som på ett helt annat sätt är avgörande om du ska få ett jobb.
Vi har inte ett industrisamhälle, vart ska man ta vägen om man går ut grundskolan? Här har närings- och marknadspolitiken en stark koppling till utbildningspolitiken, den sammankopplingen ser vi att går hand i hand i budget 2015. Det har funnits en diskussion i vårt parti om att den avgiftsfria grundläggande utbildningen borde expanderas även till gymnasienivå. Att även i det stadiet erbjuda avgiftsfri utbildning eftersom det blivit mer krävande att ha någon form av examen för att kunna få ett jobb. Annars är du den som först får gå eller har svårt att få en fast tjänst. Det är något vi borde diskutera mera i lagtinget hur vi ska se på det framöver, det diskuteras även på rikets sida.
Förutom strukturförändringen runt arbetsplatser ser vi även en kraftig digitalisering och internationalisering. Ska du som företag klarar dig behöver du vara framme inom dessa två områden. Att som tidigare bara lita sig på den tanken att all business is local, har vi insett att de företag som verkligen vågar sig ut på den internationella marknaden är de som har lyckats och det är kanske där pengarna finns att hämta. Ex. på det är Crosskey och PAF med internationaliseringen att det går framåt.
Den andra punkten jag vill diskutera är den grupp individer, oberoende av vilken situation eller vilken struktur Åland befinner sig i, har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden och ännu svårare nu när vi har ett ekonomiskt tufft läge. Det är framför allt de handikappade, de som ltl Göte Winé nämnde, de synskadade och de som vi helt enkelt inte anpassar arbetsmarknaden för, utan man tror att samhället på något sätt ska ta hand om det. ICA i Sverige har gjort ett fantastiskt projekt där man anställde personer med down syndrom. Man gjorde sedan en TV reklam som vi alla känner igen, den största stjärnan var en av de skådespelarna som hade down syndrom.
Man har gett lätta arbetsuppgifter och det har lett till att kunder väljer det här butiken för att man stöder en grupp som faktiskt vill förtjäna pengar och försörja sig själv och inte leva på statens bidrag. Det är något att tänka på och jag tror att det också kan finnas ekonomiska fördelar också för företag att utnyttja den här arbetskraften som egentligen bara väntar att få börja jobba.
En viktig del som har diskuterats, sjöfarten och sjöfartens betydelse. Jag sitter med i en sjöfartspolitisk kommitté där ordförande är Roger Jansson. Vi har i flera år diskuterat sjöfartens betydelse för Åland och för Mariehamn och den koppling det har till utbildning. Ålands BNP har varit som högst 40 procent av sjöfarten och nu är vi nere i 20 procent. Enligt våra analyser stämmer inte det. Den klustereffekt som sjöfarten egentligen ger upphov till, den redovisas inte som den borde göras. Tar man den i beaktande kan man konstatera att det inte går så dåligt för hela sjöfarten, de ringeffekter som sjöfarten ger på det åländska näringslivet. Vi hoppas att ÅSUB kan göra en djupare analys kring det.
En rimlig bedömning blir att varken rederinäringens eller sjöfartsklustrets del av det totala produktionsvärdet på Åland egentligen har minskat. På 2000-talet hade den åländska handelsflottan ökat från 830 000 till över 980 000 bruttoton och åländska handelsfartyg från 44 till 52 stycken, statistik från ÅSUB. Det sker mycket arbete inom verksamheten och här är Åland fortfarande en stark konkurrenskraft. Sjöfarten, rederinäringen är vår främsta ekonomiska motor men det maritima klustret har lika stor ekonomisk betydelse för att hämta in pengar och arbetsplatser till Åland.
Den åländska sjöfartsutbildningen har varit central och det är glädjande att höra att vi utvecklar den ännu mera. Det finns mycket kunskap att hämta i det åländska sjöfartskunnandet, det är mycket efterfrågat och erkänt och vi borde kanske specialisera oss på ett annat sätt kring området istället för att tänka negativt. Det som kom fram när jag träffade Ålands Högskola var möjligheten att utveckla gröna alternativ, green shipping, är något de tror att Åland skulle kunna vara en föregångare i. Man har möjlighet att utveckla området i samarbete med utbildningssektorn och rederinäringen och på det sättet skapa nya arbetsplatser och nya innovationstankar som leder till småföretagande och annat i klusternäringen.
Ltl Anders Eriksson
Tack, fru talman! Ltl Göte Winé inledde med att det var en bra debatt i måndags, det håller jag med om men det var också en lite konstig debatt. Det var många bra inlägg, vtm Eriksson hade ett väldigt bra anförande. Ltl Barbro Sundback hade också ett bra anförande och kunde också medge att det var ett bra spörsmål som vi har lagt. Klart att jag är lite jävig det erkänner jag, men det är ett bra och nödvändigt spörsmål.
I november var den öppna arbetslöshetsgraden i genomsnitt 4,1 procent, det är de högsta talen vi har haft på länge. Antalet långtidsarbetslösa har ökade till 166 st. på ett är från 97 st., en ökning med 100 personer som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Det går inte att luta sig tillbaks och peka på hur mycket bättre det är i Finland och Sverige. Det här måste vi ta på allvar och vi behöver gå vidare. Nu har vi debatterar frågorna och vi behöver gå från ord till handling.
Visst är det som Sundback sa att efterfrågan är för låg och tillväxten för svag. Men kostnadstrycket för företagarna är för högt och byråkratin är allt för stor. Vi är helt enkelt inte konkurrenskraftiga, för att använda förre socialdemokratiske finansministern Erkki Liikanens ord. Det var modigt det som Katrin Sjögren tog upp när det gäller dessa frågor. Däremot tycker jag att ltl Pettersson hade ett märkligt anförande och det förefaller som han ofta skriver och eldar upp sig på sin egen kammare, inte lyssnar på vad någon annan säger och de förslag som läggs fram.
Jag försökte finna någon sorts röd tråd i anförandet och den enda trådstump som jag hittade var att man med alla möjliga kurvor ville såga spörsmålet. Det tycker jag inte är så konstruktivt.
Med mina 20 minuter och näringsministern med 40 minuter får vi ta åt oss att de långa anförandena tog musten ur både lyssnare och meddebattörer. Det här visar hur viktig det är med tidsbegränsningar om vi ska få en bra debatt.
Debatten var främst konstig för att det var två totalt skilda världar som möttes. Om det inte finns olika världar så finns det åtminstone olika sidor av vårt näringsliv. IT, digitalisering, internationalisering är absolut viktigt. Men också traditionella näringarna som jordschaktning, byggande, rörmokeri, jordbruk m.m. är fortfarande viktiga näringar och kommer att så förbli, det här måste också tas på allvar.
Jag var inte medveten om att debatten gick ut i radion i måndags, det är länge sedan jag fått så mycket respons av en debatt. Det var exemplet om timrapporteringssystemet inom byggsektorn som gjorde att så många reagerade, jag vill visa på ett typexempel på vettlös byråkrati där man vill motverka svartjobb, men effekterna p.g.a. att renoveringar är undantagna kan bli det rakt motsatta.
Arbetsskyddsinspektören sa i ett sammanhang att man definitivt har trott att i byggnadsbranschen där finns alla fuskare när man stiftat de nya bestämmelserna, men så är det naturligtvis inte. Nödvändigheten av de förekommande bestämmelserna är ett problem från södra Finland som spiller över på hela Finland, med utstationerade arbetstagare, utländska arbetstagare som utnyttjas o.s.v. På Åland kunde vi lätt hantera det annorlunda eller vi har helt enkelt inte det behovet, enligt arbetsskyddsinspektören. Därför ville jag understryka i måndags, att det inte duger att bara vifta bort sådana saker med att det är rikets behörighet. Här bör vi ligga på i Helsingfors för att få till stånd förändringar och undantag för Åland.
Jag nämnde att jag fått mycket respons, sju samtal och 12 - 13 mail, i små åländska förhållanden är det nästan en folkstorm. Det sades, när det gäller arbetstidsrapporteringen, att ingen förstod vad du pratade om, det vågar jag inte uttala mig om men det blev inte så mycket mera. Det användes kraftfulla ord om att, ursäkta uttrycket det paller som näringsminstern håller på med, alla kan inte hålla på med IT, någon sorts kreativa företag, näringsavdelningen är helt hopplös det går inte och få några svar osv. För min del tycker jag inte att det är paller som näringsministern håller på med, IT-sektorn är enormt viktig det ska jag återkomma till.
Jag vill skicka en vädjan till regeringsblocket, avfärda inte de etablerade företagarna inom de traditionella näringarna med att det inte förstår, försök få dem att förstå. Försök få de som jobbar inom de traditionella näringarna att känna att de också behövs och är viktiga. Försök ta de etablerade företagarnas kritik mot näringsavdelningen på allvar, åtgärda bristerna. Ta det inte som en förolämpning.
Fru talman. Näringsministern hade flera goda idéer i sitt anförande, men det måste komma från ord till handling. Det är viktigt att det finns en sammanhållen strategi. En strategi som alla goda krafter kan bidra till. Vi kommer i en åtgärdsuppmaning uppmana landskapsregeringen att så fort som möjligt komma med ett meddelande där bl.a. åtgärder för förbättrad sysselsättning, utveckling av de olika näringsgrenarna m.m. ingår.
Klämmen skulle lyda så här ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en samlad strategi över de kommande näringspolitiska åtgärderna i form av ett meddelande med syfte att trygga arbetsplatser och skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling”. Vi har redan hört om många goda idéer, det måste gå att sammanställas, lägga till en strategi att vi har ett bra och sammanhållet underlag, att vi kan få en debatt med ännu mera djup än vad vi fått hittills det vill vi gärna medverka till.
Jag vill kort ta upp två sektorer. IT-sektorn debatterade vi ganska mycket med utbildningsministern och där har tillväxten skett, egentligen all tillväxt inom näringslivet de senaste 10 åren.
Grunden, tekniken, där förefaller det som vi skulle vara relativt väl positionerade tack vare de satsningar som näringslivet har gjort. Däremot får man höra att företag är tvungna att etablera filialer i både Sverige och Finland för att det inte finns tillräcklig kompetens Åland. Den saken behöver vi har stort fokus på.
Jag vill hänvisa till den motion som kollegan Axel Jonsson har lagt, som första undertecknare om stärkt digital kompetens redan i grundskolan. Det förefaller som den utbildning som finns på grundskolan är ganska bra, jag har pratat med IT-företagare, nivån är god men de kommer ut för lite folk därifrån. Det behöver man ha fokus på, är resurserna för små, eller är det för få som är intresserade av det?
Avslutningsvis vill jag beröra sjöfarten. Ltl Perämaa sa att sjöfartspolitiken var obefintlig, åtminstone är det den uppfattningen man får. Det kommer alldeles för lite information om vad som händer och sker. Där skriver landskapsregeringen i sitt svar; ”läget för sjöfartsnäringen är fortsatt mycket utmanande med kostnadsdrivande reformer och överetablering av tonnage”. Man pekar på svaveldirektivet och på hård konkurrens.
När det gäller svaveldirektivet råkar jag av förekommen anledning veta att inom Nordiska rådet gjordes ett enormt arbete för att försöka få till stånd en strategi hur man skulle implementera svaveldirektivet på bästa sätt. Inom Norden var det endast Finland som tog frågorna på allvar och ville försöka göra någonting åt det. En tjänsteman som jobbar med frågorna på finska sidan sa att inte ens från Åland har det kommit påstöt när tjänstemannen i fråga pekade på hur svagt intresset var främst i Danmark och i Sverige. Det här säger också något.
Man nämner att IMO:s barlastkonvention innebär ytterligare kostnadsökningar. Man försöker också här hitta något positivt. Man skriver att det ändå finns positiva tecken inom den åländska sjöfarten, nybeställningen av fyra stora tankfartyg är ett sådant.
Det här skapar egentligen ingen ny sysselsättning på Åland, inte ens befälet är åländsk på de här fartygen. Det är inte kritik mot företaget, så ser verkligheten ut. Ltl Barbro Sundback sa att vi inte har några stora industrier på Åland därför har vi klarat oss ganska bra. Det ligger förstås mycket i det. Sjöfarten har de facto varit vår stora industri.
Tittar man på det som står i allmänna motiveringen i budgeten, d.v.s. att BNP nästa år ska minska med ca 3 procent, då pekar man på att det beror på sjöfarten. Sjöfartens andel av BNP har halverats på 10 år och ligger nu på ca 20 procent av BNP. Jag erkänner helt öppet att jag inte ha någon patentlösning, kanske ingen annan heller. Jag tror det kan finnas kloka tankar både här och där.
Det är enormt viktigt att man sätter sig tillsammans och försöker utarbeta en strategi, det är hög tid medan vi överhuvudtaget har några sjöarbetsplatser kvar. Det kommer mail till lagtingsledamöterna att man t.o.m. anser att skärgårdsfärjorna är utflaggade.
Som ltl Sara Kemetter sa, man behöver titta på hela klustereffekten finns det inget behov av sjöarbetskraft då faller skolor, försäkring, banker som är beroende av sjöfarten. Jag är jävig när det gäller den sjöfartsdelegation som dåvarande lantrådet Roger Jansson ledde och jag som näringsminister satt med i, vi hade våra topptjänstemän med i arbetet, alla ledande personer inom sjöfartsnäringen Nils-Erik Eklund, Ben Lundqvist, Jarl Danielsson för att nämna några som var med. Jag är tveksam om man lyckats få tillstånd en sådan uppslutning hos näringen i dag, men man behöver i varje fall försöka. Vi måste få till stånd en strategi med sjöfartsnäringens där både arbetsgivare och arbetstagare är med. Jag hoppas det kunde ligga på plats i de meddelande som vi efterlyser i klämmen.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag vill göra ett förtydligande. Ltl Anders Eriksson pratade om att jag hade nämnt arbetslöshetsstatistiken, jag pratade om att titta framåt vad som komma skall, de åtgärder som kommer under 2015. Spörsmålssvaret är framåtsyftande om vad som kommer. Där finns flera möjligheter för att få ner arbetslöshetssiffran som i dag för åländska mått är för hög. Arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningsåtgärderna ser bra ut, det var vad jag hade i anförandet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag sa inledningsvis när jag hänvisade till Winé att han började dagens debatt, att det var en bra debatt i måndags. Jag vill peka på att det var en märklig debatt med tanke på hur två skilda världar det var som möttes. Jag tror att det här båda världarna behöver sammanföras på något sätt. Det är trots allt sysselsättning, utveckling och Ålands näringsliv vi pratar om, fast kanske från olika roller.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Kollegan Eriksson vet mycket väl att man alltid får mycket respons om man skäller på myndigheter, landskapsregeringen, kommunstyrelsen eller vad det vara månde. Man måste ta sådant med en nypa salt i alla fall och tänka själv. Klämmen, den samlade strategin som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling, vad utöver det som näringsminister Fredrik Karlström i måndags, i sin redogörelse mycket ingående angav att finns som samlad strategi. Det som redogörs för i de årliga budgeterna, vad ett sådant dokument genom sin byråkratiska ansträngning då skulle resultera i skulle ge för mervärde jämfört med det vi fått höra av minister Karlström och det vi kan läsa i budgetarna vad det skulle ge.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var tråkigt om vtm Jansson uppfattade mitt anförande som att jag bara skällde. De som har lyssnat och berördes uppfattade det inte på det sättet utan uppfattade det som ett viktigt inlägg och så hoppas jag att fler ska uppfatta det. Gällande det meddelande vi vill ha, det är finurligt att säga att vi inte ska ha mera byråkrati, om man tar avstamp i budgeten inte hittar man så väldigt mycket konkreta åtgärder att på det här sättet ska vi främja sjöfarten, på det här sättet ska vi se till att t.ex. IT-branschen kan utvecklas. Det förefaller som landskapsregeringen inte har en samlad strategi, det gäller att gå från ord till handling. Landskapsregeringen behöver ha ett sammanhållet dokument där man jobbar näring för näring. Har man ingen sådan sammanställning är det ett stort bekymmer.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag förstår alla som efterlyser sådana digra program och sedan ligger de på hyllan. För turismen har vi haft vart sjunde år och vad ger det för resultat, egentligen ingenting. Det är det dagliga arbetet med politiken som ger resultat, det får vi beskrivet i budgeten och när vi frågar landskapsregeringen. Vad jag menade med negativism läste jag i spörsmålet, ”vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig m.m.” överdrifter, jag säger att det är oresonliga. Det är klart att man fått positiv respons då. Sjöfartsarbetsplatserna är fortfarande 1000 st. på Åland och arbetsplatser i det intima klustret är ytterligare ca 1000 st. Det är en väldigt stor näring fortsättningsvis och den har expanderat tonnagemässigt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Att prata om negativism det kan man säkert göra men i min vokabulär är det något helt annat att man skäller i varje fall. Det är möjligt att mitt anförande kunde uppfattas som negativ men jag ville lyfta upp de här frågorna för att öppna ögonen på kollegorna, jag ansåg det som viktigt inte menat som något skäll eller negativt. När det gäller sjöfarten är det riktigt vi har fortfarande arbetsplatser kvar men nog har sjöfarten, om vi jämför på ett traditionellt sätt, minskat oerhört om vi tittar på BNP. När jag började var det 50 procent av Ålands BNP och när vtm Roger Jansson började med politik var det säkert ännu högre. Vi har haft en medveten strategi att vi ska bredda det åländska näringslivet, den har vi slagit fast tillsammans många gånger, men sjöfarten kräver faktiskt speciella åtgärder vi måste sätta oss ner och göra någonting åt det, när inte ens befälet är åländskt mer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack talman! Tack för uppmärksamheten ltl Anders Eriksson som har satt till en ära att recensera tidigare anföranden från andra ledamöter. Jag sätter själv en ära i att förbereda min anförande noga och basera dem på faktauppgifter. Möjligen skulle jag föreslå att ledamoten Eriksson skulle pröva samma teknik någon gång. Då skulle vi inte behöva lyssna till låga utlägg som inte bara är svåra att begripa, utan också baserade på hörsägen och rykten hellre än de fakta som faktiskt finns och som har byggt ett samhälle, som har väldigt stora förutsättningar för att också klara sig mot framtiden.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det finns olika debattekniker och det får man ha respekt för och även ha respekt för att man får kommentera de olika debatteknikerna. Det är absolut bra att förbereda sina anföranden, det brukar jag också göra. Det som skiljer ltl Petterson och mig är att jag också försöker lyssna samtidigt vad som händer och sker. Det jag tänkte på när jag sa det jag sa om Petterssons anförande var att han nämnde att det inte kom några förslag överhuvudtaget från oppositionen. Jag har levererat fem stycken, kollegan Jonsson åtta stycken, vi pekade på det som man skriver, att man vill stärka köpkraften, minska byråkratin inom ÅMHM. Det var precis det förslagen som vi redan har lagt under flera års tid. Det kan inte ha undgått ltl Pettersson, som ordförande i finans- och näringsutskottet för där har de facto förslagen behandlats.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Om ltl Eriksson hade föregått med gott exempel och lyssnat själv och möjligen ägnat någon minut åt att läsa svaret från Ålands landskapsregering på spörsmålet hade han nog sett att de förslagen som möjligen Eriksson själv hade kommit med redan fanns där. Man hade återanvänt de förslag som landskapsregeringen redan hade genomfört. Det är rätt kontraproduktivt enligt min uppfattning. Hade verkligen Eriksson lyssnat skulle detta klämförslag egentligen vara onödigt för där står ”återkomma med en samlad strategi”. Den samlade strategin är våningar ovanför de få förslagen, som eventuellt har kommit ifrån ltl Eriksson enligt mitt alldeles enkla förmenande. Jag skulle inte drömma om att recenserade 20 minuter långt anförande det förbjuder min uppfostran mig.
Ltl Anders Eriksson, replik
Om vi i stället försöker hålla en saklig ton. Om landskapsregeringen har så många förslag som är våningar ovanför det som oppositionen har lagt, då kan det verkligen inte vara något större bekymmer att sammanställa det till ett dokument. Ltl Pettersson är ganska på vils när det gäller tidsaxeln. Vi har lagt förslag enligt tre års tid, det är Pettersson mycket väl medveten om, de förslag som landskapsregeringen lyfter fram i spörsmålet är just sådana vi lagt förut. Jag kan försäkra att jag har analyserat landskapsregeringens svar det väldigt noga för att hitta något intressant och framåtsyftande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Oppositionen har säkert den bästa avsikten med sitt spörsmål. Debatten har varit sansad och tidvis riktigt god. Det är ingen lätt fråga och ingen har förväntat sig heller att någon skulle komma med några fantastiska lösningar. Det som jag uppfattar som centralt i ltl Anders Erikssons diskussion är att sjöfarten behöver stöd, mera IT-personal och att arbetslösheten är för hög. Det sista kan jag hålla med om. Klämmen svarar inte mot trygga arbetsplatser, jag vet inte vad som avses med det, vad vi behöver är mera arbetsplatser för att öka köpkraften. Det saknas en dynamik i det här, det låter som vilket program som helst, att näringslivet ska ha goda förutsättningar. Är det någon som är i mot det?
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är bra att ltl Sundback uppfattar att vi har det absolut bästa avsikterna med spörsmålet. Jag håller med om att det inte är någon lätt fråga. Jag kan säga det redan nu tills näringsminister Fredrik Karlström kommer upp, under de åtta åren jag var näringsminister blev jag trött på att man efterlyste olika strategier till höger och vänster och meddelanden osv. jag var också ganska operativ. Ju äldre man blir, ibland ser man att det är bra om man vet vad man gör innan man sätter igång och opererar. Mot den bakgrunden, ltl Sundback efterlyste vi en samlad strategi, ett meddelande. De huvudpunkter jag hade i mitt huvudanförande var att minska byråkratin, där har vi de facto ganska mycket behörighet. Det säger också företagarna, man pratar inte om lägre skatter, lägre löner för personal utan man pratar om byråkratin det kommer alltid som nummer ett och det måste vi ta på allvar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Visst ska man ta det på allvar men man kan inte ta det på allvar om man inte vet konkret vad det betyder. Det är många som vill skylla på byråkrati, på datorn, på sateliter, på vädret och allt möjligt när man inte får det som man vill. Det är inte någon framgångssaga. Vi måste tänka lite vidare, vad ska vi ha för ekonomisk verksamhet i framtiden? Var finns de nya jobben som skapar tillväxt utan att vi tär på kommande generationers möjligheter att leva ett lika gott liv som vi. Samlad strategi, vad är det för något? Är inte det den näringspolitik som regeringen för? Det är ord, med vad finns bakom, det har jag svårt att se, det nya är det som skulle lösa oss ur den negativa position vi är i idag. Jag vill se mera fantasi och risktagande.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Visst är det så ltl Sundback, pratar vi byråkrati och man inte vet vad det betyder är det svårt att göra något åt det. Man löser inte byråkratins bekymmer genom att bygga upp en internetsida och tro att folk ska vara jätteaktiva där, då bör det också hända något på de förslag som kommer in. Det är enormt viktigt, speciellt ifrån näringsministerns sida, men egentligen hela landskapsregeringen att man i alla lagförslag, i alla sammanhang försöker utvärdera vad vi bygger upp för byråkrati t.ex. lagstiftning som kommit runt ÅMHM de sista åren. Var finns de nya jobben? Vi ska inte bara fokusera på att skapa nya jobb, fokus behöver också finnas på att bevara de jobb som finns, det visar den stigande arbetslösheten att vi måste göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Fredrik Karlström, replik
Tack, herr talman! Folkstorm det var sju samtal och 12 mail. Jag fick ta en liten bris av den, hälften av de som tog kontakt med mig sa att det var ett surt inlägg som kom från ltl Eriksson, nämnde exempel på byråkrati som de facto inte är åländsk behörighet. Tittar man på byråkratin som är åländsk behörighet är det de facto inte så stora trösklar att komma över. Det var även någon politisk insatt person som hade kommenterat något i ltl Erikssons anförande, den sortens retorik skrämmer upp olika känslor ute hos befolkningen som kanske annars inte kommer fram. Man måste prata om de saker man kan göra något åt här och nu, det som betyder något för det åländska näringslivet där ute. Trygga arbetsplatser, skriver ltl Eriksson, det är inte politiker som skapar trygga arbetsplatser utan det skapas ute i näringslivet. Vi kan inte lagstifta fram dem.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tror absolut på det som näringsminister Karlström säger för jag uppfattar honom som en ärlig och schysst man, det är säkert de som hört av sig till honom och sagt att det var ett väldigt surt inlägg som jag hade. De som hörde av sig till mig, jag säger inte vad de sa om näringsminister Karlströms anförande. Försök nu ta det här på allvar, minister Karlström, här har vi två skilda världar och det här båda världarna tror jag att vi skulle vinna mycket på om vi kunde sammanföra när det gäller tryggande av arbetsplatser och utveckling. Inte är det politikerna som skapar arbetsplatserna. Men som sades i måndags, man skapar förutsättningar för företagen att bibehålla och utveckla trygga arbetsplatser, där återstår mycket att göra framför allt när det gäller byråkratin, som jag har valt att fokusera på.
Minister Fredrik Karlström, replik
Herr talman! När det gäller byråkratin och exemplet om ÅMHM som ltl Eriksson tog upp, att det inte har ändrat något på 5, 10 år, det företag jag har pratat med ser en enorm stor förändring på bemötandet från ÅMHM de senaste åren. I dagens huvudanförande säger ltl Eriksson att det är It-bolagen som har tillväxt. Tittar vi på tillverkningsindustrin, företag som vi varit med och stött de senaste åren Goodtech, Optinova, Leakomatic, Scantube, Colorant Chromatics, Holmbergs fastigheter, Inficon bara för att nämna några som har fått stöd för investeringar i tillverkning och utveckling på Åland. Det finns ett stort hopp och tro till det åländska näringslivet från landskapsregeringen och framför allt en aktiv dialog, Vd:n för Ålands näringsliv och jag mailar och pratar dagligen och deltar i lunchmöten veckovis. Det är aktiv näringspolitik och det som krävs i stället för någon sorts politisk strategi. Näringslivet behöver ingen politisk strategi och näringslivet ska utvecklas. Näringslivet utvecklas om de har förutsättningar för det och det ger landskapsregeringen åt Åland.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Landskapsregeringen behöver definitivt en sammantagen strategi, det behöver alla, det har företagen man har ganska klart för sig vad man vill uppnå. Det finns många goda tankar i näringsminister Karlströms huvud men det är viktigt att vi får hela förvaltningen med att jobba mot de tankar och mål som finns. Vi vill gärna ha ett utförligt underlag och vi vill gärna vara med och förbättra det i så fall. När det gäller ÅMHM, igen pratar vi synbarligen med olika företagare, det går inte att låta bli att konstatera att det var något helt annat före ÅMHM fanns. Det är klart man kan säga att det åländska samhället har blivit helt annorlunda, mycket mera komplicerat, problemet är att man låtit det bli väldigt komplicerat. Till sist, det går inte att lämna det där hän, bara för att det inte är vår behörighet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?
Ltl Brage Eklund
Tack, herr talman! Jag ber att få understöda det klämförslag som lagts av ltl Anders Eriksson.
Talmannen
Antecknas. Diskussionen är avslutad.
Under diskussionen har lagtingsledamoten Anders Eriksson understödd av lagtingsledamoten Brage Eklund lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en samlad strategi över de kommande näringspolitiska åtgärderna i form av ett meddelande med syfte att trygga arbetsplatser och skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling”.
Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 8.12.2014. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 8.12.2014.
Remiss
7 Hållbarhetskriterier för stöd, bidrag och investeringar
Ltl Katrin Sjögrens m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2013-2014)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Jag tjatar på om mina käpphästar. Jag känner mig ensam, det kan inte vara för mycket begärt att man får ett svar av landskapsregeringen hur man tänker och diskuterar.
Samtliga partier har tagit en gemensam och långsiktig strategi för en omställning av det åländska samhället, det är en ambitiös strategi. Trots att det finns uttalade målsättningar är det inte konkreta åtgärder. Det jag efterlyser är ett tydligt ledarskap och ett målprogram när det gäller omställningen av landskapet. En åtgärd som den ambitiösa rapporten har tagit upp som en av de snabbast genomförda åtgärderna är att utveckla ett tydligt regelverk så att alla stöd, bidrag och investeringar som landskapsregeringen är delaktiga i, stöder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Det finns en uppsjö av olika bidrag, stöd och investeringar som behöver analyseras ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur blir det med ombyggnationen av Ålands museum, görs den efter bästa hållbara sätt? Hur blir det med geriatriska kliniken, med bostadsbidragen, med näringslivsstöden osv?
Det finns knappast ett system som man kan ha för alla stöd, bidrag och investeringar. Det behöver finnas olika kriterier.
Mitt förslag är att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utveckla ett regelverk så att alla stöd, bidrag och investeringar bygger på hållbarskriterierna och stöder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Minister Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Ett svar måste absolut kunna komma. Ltl Sjögren konstaterar att det inte är så enkelt att hitta ett system som passar både till stöd för näringslivet, för byggande, för renovering av olika byggnader inom den offentliga sektorn. Det här är ett arbete som kommer att pågå under en lång tid framöver som lagtinget har tagit beslut om gällande hållbarhetsstrategin. Det är något man måste kunna anpassa sig till. Näringsavdelningen kommer att revidera stödprinciperna som vi har att följa efter 2015. Man kommer säkert att återkomma till de där tankarna och i många fall anpassa de stöd och bidrag vi kan dela ut efter hållbarhetsstrategin. Allt kommer inte att ske på en gång och det är svårt att sätta in det i ett sammanhang. En chipsfritös, är den hållbar ur ett hållbarhetsperspektiv? Det är oerhört viktig ur vissa hänseenden ur ett annat lite mindre.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Landskapsregeringen kommer för lätt undan, man har tagit omställningsrapporten, man har storvulna skrivningar i budget efter budget men när det kommer till konkretisering är det jättedåligt. Det här förslaget har jag tagit från rapporten, den som landskapsregeringen har omfattat. Jag upplever att det är en av de åtgärder som är lindrigast. Kan man tänka sig att man börjar vi se över bostadsbidragen och hur man renoverar. Minister Karlström hade förtjänstfullt ett seminarium i att bygga i trä, hur ser det ut med geriatriska kliniken, Ålands museum och renoveringen av lagtinget? Det finns alla möjligheter att sätta igång och inte vänta.
Minister Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag håller med att det offentliga kan gå i bräschen när det gäller de stora investeringar som ska göras. Exempelvis Paf som förhoppningsvis bygger sitt nya hus, ett passivhus med hela det hållbarhetstänket från början till slut involverat. Det är en linjedragning som har kommit från Paf själv förstås, men även via diskussioner man fört med landskapsregeringen. Inom stöden till näringslivet kan vi t.ex. titta på turismen, där har vi redan nu kopplat in att man ska ha green key-symbol kopplat till det systemet för att i framtiden också kunna få stöd. Det pågår ett arbete och det kommer inte att ske över en natt, därför är strategin framsatt till 2051 då man ska vara i mål. Börjar man med små steg nu och fortsätter med de små stegen, det kommer inte att vara stora jättekliv med en gång. Även om den stora investeringen på Paf på 10-15 miljoner euro i ett nytt kontorshus som är hållbart och passivt verkligen är ett jättekliv.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Paf ska ha all erkänsla för det arbetet, där finns det framsynthet och man är på vågens framkant. Landskapsregeringen behöver också vara på vågens framkant. Jag räknade upp flera stöd, bidrag och projekt där har man inget svar, fast jag uppskattar att ministern försökte redogöra. Vi blir omsprungna och när det gäller att ha miljömässiga morötter i stöd, bidrag och investeringar handlar det om miljömorötter, istället för att ha strikt förbjudande lagstiftning, det här är ett otroligt sympatiskt sätt. Har man bidrag och stöd som man kan söka från landskapet ska miljö- och hållbarhetstanken, det handlar också om ekonomi- och sociala aspekter, hela tiden finnas där.
Talmannen
Begärs ordet?
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
8 En helhetssyn inom diskrimineringsområdet
Ltl Katrin Sjögrens åtgärdsmotion (MOT 7/2013-2014)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Vi har ett mycket oändamålsenligt system inom diskrimineringsområdet. Här vill jag ha vågen i lagtinget, det här är självstyrelsepolitik och det förbigås med tystnad.
Det är en väsentlig del i en demokrati att man på olika sätt försöker skydda sina medborgare mot diskriminering. Upplever man att man blivit diskriminerad bör strukturer, beslutsgångar och myndighetsansvar vara tydligt, det är det inte på Åland i dagsläget.
Behörigheten på diskrimineringsområdet är delad så att arbetsplatsrelaterade frågor hör till rikets arbetarskyddsmyndighet. Frågor som rör tjänsteinnehavare i landskapet hör till landskapets behörighet, medan övriga diskrimineringsfrågor inom privatlivet, näringslivet samt landskapets arbetstagare hör till rikets behörighet. Det här är råddigt. Googlar man på det finns det flera artiklar i åländsk media där det har funnits oklarheter. Man har upplevt att man blivit diskriminerad och det har varit oklart vart man ska vända sig. Fördelningen gör att det blir mer komplicerat än vad det borde vara. Detta har påpekats av lag- och kulturutskottet och lagtinget har omfattat utskottets ståndpunkt. Tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten bör öka och myndigheten bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv. Det är en mycket angelägen självstyrelsepolitisk fråga.
Ett sätt att lösa frågan är att landskapsregeringen initierar förhandlingar om en överenskommelseförordning där landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter. Då skulle vi ha vår ombudsmannamyndighet som skulle sköta alla diskrimineringsfrågor, det skulle vara rent och klart och väldigt tydligt för ålänningarna. Det var mitt förslag.
Minister Johan Ehn, replik
Tack, fru talman! Minister Wille Valve som ansvarar för dessa frågor är bortrest i dag och sitter nere i Bryssel på regionkommittén. Det här är frågor som har berörts tidigare både i lagtinget och i landskapsregeringen, framför allt där man diskuterade samordningen av de egna ombudsmännen. Minister Valve har på sitt bord frågan om hur man kan förenkla det. Jag kan tyvärr inte gå närmare in på detaljerna i hans frånvaro.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag uppskattar de representanter från regeringen som sitter kvar och jag önskar att man tar den här hälsningen med till landskapsregeringen och förstås hoppas jag att man hinner behandla frågan i utskottet också.
Minister Johan Ehn, replik
Herr talman! Vi tar förstås informationen med oss vidare. Man har också möjlighet i det utskott som ltl Sjögren leder att behandla frågan vidare och där kan man också höra minister Valve närmare om man önskar mera information var frågan ligger i dagsläget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Det är en angelägen motion som ltl Sjögren har lagt vad gäller diskrimineringsområdet. De här tillhör kategorin av sådant som vi redan har ett visst inflytande över. Den delade behörigheten som ledamoten nämnde ställer till vissa problem. Jag tror ingen i denna sal, än mindre i lag- och kulturutskottet har någonting emot andemeningen och syftet med motionen. Jag hoppas att vi tillsammans kan se till att det sker en någorlunda snabb beredning av motionen i lag- och kulturutskottet. När vi hört minoritetsombudsmannen från Finland, i samband med tidigare lagframställningar, har det framkommit det som motionen mycket väl belyser d.v.s. att det finns en gråzon i hur, vem, vilka som ska hantera osv. det är inte till fyllest 2014 för ett fungerande samhälle.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det var en bra replik ltl Harry Jansson hade. Det här är självstyrelsepolitik om något. Vi har vissa andra frågor som röner stort intresse men på diskrimineringsområdet är det otroligt oklart för ålänningarna. Det här är vårt ansvar att få det att fundera, vi får försöka behandla det igen.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag tror att ledamoten inser så tar överenskommelseförordningar ganska stor tid i anspråk när det gäller att bygga ut, först ett samförstånd med berörda parter i Helsingfors och sedan att få det att passa in i systemet. Vi kan inte begära underverk av landskapsregeringen i den här frågan. Jag måste berömma ledamoten som visar uthållighet både med tidigare motion i dag och nu den här. Det är bra att de här frågorna hela tiden är på våra bord så att vi inte glömmer bort att det är ett angeläget spörsmål som ledamoten har väckt.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag har all förståelse att det tar tid, överenskommelseförordningen gällande producentansvaret som vi inte ännu är i mål med. Bara jag skulle få veta att frågan är på banan, att det finns i våra handlingar, att självstyrelsepolitiska nämnden diskuterar och lämnar sitt utlåtande. Landskapsregeringen lämnar meddelanden till lagtinget om vad som är prioriterat anser jag att det här nu måste komma med för att vi ska nå i mål så småningom.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack, herr talman! När vi får den här typen av tänkvärda förslag på bordet så förtjänar det en debatt. Jag ska göra ett kort bidrag i debatten kring det här området. Det är en fråga som diskuterats mycket tidigare. Bland många områden där vi har delad behörighet illustreras det ganska väl i det här exemplet vilken problematik det kan leda till. Om en privatperson upplever sig diskriminerad och vill ha hjälp att hantera situationen. Den första frågan man måste ställa sig är om du är diskriminerade i det privata arbetslivet, eller är det inom det offentliga. Det här ska man själv veta för att veta vilken myndighet man ska vända sig till.
Som nämndes tidigare i ett replikskifte verkar det dessutom ganska oklart hos diskrimineringsombudsmannen i Helsingfors, vilket ansvar man har för Åland i det här fallet. Om inte myndigheterna själva vet vem som har ansvar för vad, hur ska då den enskilde medborgaren ha kunskap om det?
Förslaget som finns i åtgärdsmotionen, det som vore logiskt ur ålänningens perspektiv i vardagen, att man har ett ställe på Åland som man kan vända sig till. Det är ett stort steg att kräva att man ska åka till Helsingfors för att få hjälp med en fråga när man har blivit diskriminerad i det åländska samhället. Det är inte en lösning som känns optimal som vi har det i dagsläget. Den åländska ombudsmannamyndigheten skulle överta uppgiften att hantera diskriminering inom det privata arbetslivet förefaller ganska naturligt och någonting som vi givetvis stöder från Ålands framtid.
Sättet för att göra det som föreslås i motionen genom en överenskommelseförordning är ett ganska bra instrument som vi använder oss av många gånger inom olika områden. Vi sätter oss ner, vi förhandlar, vi ser att det kostar som här mycket att hantera den här biten, vi kompenserar i de fall där riket har behörighet och vi övertar förvaltningsuppgifter och i andra fall tvärtom. Det är en bra process. Tankesättet borde vi också kunna använda ytterligare när vi diskuterar behörighetsöverföringar att bestämma lagstiftningen som reglerar detta som ofta får ekonomiska konsekvenser. Det är egentligen ingenting dramatiskt om man jämför att överta ett förvaltningsområde eller att överta ett lagstiftningsbehörighetsområde.
Man måste kunna sätta sig ner och diskutera den här typen av ekonomiska frågor vare sig det gäller förvaltningsuppgifter eller behörighetsområde, som vi hade i en tidigare debatt i andra ärenden. Den här approachen och inställningen att lösa problem är något vi måste bli bättre på över lag inom åländsk politik. Kan vi visa att vi kan överta de här uppgifterna, hanterar dem på ett bra sätt kanske det småningom uppstår en diskussion om lagstiftningen som reglerar det. Då får vi också en naturlig brygga till vad vi själva kunde använda den här lagstiftningen till att utveckla och stärka skyddet mot diskriminering inom det åländska samhället genom lagstiftningsåtgärder.
Att hela tiden diskutera det och inte se självstyrelselagens gränser som hinder utan se dem som möjligheter i stället, inte låta samhällsutvecklingen stoppas utifrån dem är ett tankesätt som vi förstås stöder inom Ålands framtid. Vi rikta ett tack till liberalerna och ltl Katrin Sjögren för motionen.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill tacka för stödet från Ålands framtid och ltl Axel Jonsson. Vi kan göra gemensam sak. Det var också positiva tongångar från ltl Harry Jansson så vi kanske hinner behandla den här i lag- och kulturutskottet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
9 Ett åländskt register för bekämpningsmedel
Ltl Katrin Sjögrens åtgärdsmotion (MOT 8/2013-2014)
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Ytterligare en favorit i repris. Enligt diverse EU-direktiv måste självstyrelsen tillhandahålla fler, mer och mindre viktiga register. Det kan man alltid diskutera och vi har just haft en näringslivsdebatt, det här tycker jag skulle höra till ett av de viktigare, med hållbarhetstanken i åtanke.
Kemikalieanvändningen har exploderat på några decennier. Idag används över 100 000 olika kemikalier i vårt moderna samhälle, av dem är 3000 undersökta och 60 förbjudna. En allt starkare folkopinion vill ha svar och besked av politikerna. Vi har en mycket dålig uppfattning om hur mycket kemikalier som används och som säljs på Åland. En början kunde vara ett register över bekämpnings- och växtskyddsmedel. Vi skulle få en uppfattning över hur mycket som importeras, säljs och används. Det här skulle vara riktigt. Vi har initiativ som jobbar för att förbättra miljön t.ex. rädda Lumparn, Östersjöfonden och det här skulle vara en sådan sak som skulle underlätta miljöarbetet.
Det är viktigt att veta också av en annan orsak hur mycket bekämpningsmedel vi använder. Det är en av de fantastiska ekosystemtjänster vi har på Åland som håller på att göra oss nästan berömda, det är den åländska bistammen. Den är otroligt viktig för frukt- och bärodling och vi börjar producera allt mer honung och vi exporterar också bistammar. Speciella bin är känsliga för bekämpnings- och växtskyddsmedel. Att inte ha koll på detta är att bita sig själv i svansen.
Ett exempel av ett medel som används väldigt mycket Roundup, koncernen Monsanto som är kontroversiell i andra sammanhang är tillverkare. Man har konstaterat att det innehåller glyfosat och det är en av de mest kända ogräsbekämparna i världen.
Enligt uppgift visste EU-kommissionen i tio års tid att det fanns skadeverkningar med glyfosat, saken tystades ner ända till 2012 då forskningsrön gjorde tigandet omöjligt. Nu har EU reagerat och man har gett tillverkarna fram till 2015 att påvisa att ämnet är harmlöst annars kan bruket av glyfosat förbjudas inom hela EU.
Det är producenternas sak att övertyga EU om att det inte föreligger några risker. Det är ett intressant sätt att svänga på steken. I stället för att samhället ska stå för forskning och analys sätter man ansvaret på producenterna. Det är producenternas ansvar att bevisa att det är ofarligt.
Vi kan konstatera att det finns en sorglös marknadsföring om enkelheten i ogräsbekämpningen som innehåller glyfosat. Den är väldigt effektiv, men det visar sig också att den har konsekvenser för både insekt- och djurlivet. Finlands naturskyddsförbund uppger att den allmänna försiktighetsprincipen inte har funnits tillräckligt ifråga om glyfosat och man följer noga med vad som händer inom EU.
När det gäller glyfosat varnar både kemikalie- och vattenexperter att det är skadligt och i vissa förhållanden farligt. Vi vet att stora mängder är skadligt, men också små mängder kan ha konsekvenser för miljön. Roundup är vanligt inom trädgårdsektorn, hemmaträdgårdar och villaträdgårdar. Det finns absolut alternativ, ett alternativ är värmepistol och ättika som man sätter på ogräs. Ättika har inte samma omedelbara effekt men är mycket mera miljövänligt.
Jag tycker att en väsentlig del till ett hållbarare samhälle, ett hållbarare Åland att det är på sin plats att vi har begrepp om hur mycket bekämpningsmedel vi säljer.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det här är ett jätteviktigt ärende. Vi måste veta hur mycket bekämpningsmedel, kemikalier överhuvudtaget som finns i de produkter vi äter och ger åt våra barn och tvättar kläderna i osv. Här förlitar vi oss kanske för mycket på att EU skyddar och ser till att förhållandena hålls i skick. En tumregel är om man följt med debatten är hur många E:n produkter innehåller. Är det fler än tre E:n i innehållsförteckningen ska man kanske inte äta den. Många påstår att allergier och sådant påverkas av detta. Pengar är makt och det sker en kraftig lobbyverksamhet det ser man kring glyfosat varför de har fått en sådan möjlighet att bara fortsätta. Det är bra direktiv och vi på Åland behöver vara mera vaksamma.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag delar den uppfattningen. När det gäller direkta förbud har vi gått i bräschen för Åland t.ex. när det gäller GMO. Vi har en speciell natur och även när det gäller växtskydd- och bekämpningsmedel har vi vår bistam som vi verkligen ska värna. Det är oroande signaler globalt sett när det gäller bin och bins överlevnad. Bara på den viktiga grunden skulle vara angeläget att ha en försiktighetsprincip när det gäller växtskydd- och bekämpningsmedel. Det har tidigare i debatten refererats att man får samtal och mail och faktiskt fick jag ett mail och ett samtal och det var från biodlare. Det ser nyttan av det här och tycker att det skulle vara väldigt angeläget.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ett av de första lagförslag jag arbetade med i social- och miljöutskottet var att Åland skulle förbli en GMO-fri zon, då hade vi hört biodlarna. Efter den informationen var man experter på hur långa bin kan flyga osv. det är bra att Åland är på framkant. Det närproducerade ekologiska odlingen som är väsentlig, här har vi från socialdemokraterna lyft fram flera gånger med ekologisk barnmat. När man utsätts för bekämpningsmedlen och kemikalierna från tidig ålder, bara få i sig mer och mer till sist klarar inte kroppen av det och det leder till kringeffekter. Skulle man ha riktigt ren och ekologiskt producerade barnmat från tidig ålder med åländsk stämpel på skulle det vara en stor framgångsfaktor, en bra business.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Fredrik Karlström, replik
Tack, fru talman! Det är en viktig fråga, skulle man genomföra motionen skulle det kräva ganska mycket resurser från den åländska förvaltningen för att upprätthålla ett register, i dag är det finska Tukes som upprätthåller registret. Det som jag har poängterat på senaste mötet med jord- och skogsbruksministern är att det inte är acceptabelt att inte all information finns på svenska på deras hemsidor, det är väldigt anmärkningsvärt. Det finns ett väldigt bra register, man kan följa vilka medel som är tillåtna i Finland men bruksanvisning och anvisningarna hur de ska hanteras finns inte på svenska. De visste inte ministern i Finland om, det var en nyhet för honom när han fick veta det av mig när jag träffade honom. Jag hoppas att få se en förändring på det för det är inte acceptabelt.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det var anmärkningsvärt. Det handlar om dosering, hälsa, natur och miljö det var ett bra påpekande. Kanske svaret finns i ministerns replikväxling, det är självstyrelsepolitik att Åland borde bli ett eget statistikland, kanske det inom Tukes system får svar och ett register på hur mycket som exporteras eller som Åland tar in?
Minister Fredrik Karlström, replik
Talman! Växtskyddsmedelsförsäljarna på Åland är så få, det skulle direkt bli utpekade vem som säljer vad. Det är tydligen ett dilemma där vi är för små för att ta den statistikuppgiften för att det utpekar tredje part. Det är säkert något man kan diskutera, eller så får man ändra lagen om statistik. Det är bra att motionen tas upp och sätter fokus på det, men det viktiga är att anvisningarna de facto kommer på svenska.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi ska komma ihåg att det hittills är tillåtna preparat. Man pratar allt mer om det som ltl Kemetter var inne på om cocktaileffekter. Man behöver inte vara krutuppfinnare, eller att det handlar om raketforskning jag kan redan idag säga vem som säljer. Det finns i vanliga affärer där man gör sin dagligvaruhandel det är inte ett argument som håller. Det är viktigt att känna till statistik och fakta när man ska fatta politiska beslut. Här skulle vara angeläget med statistik och fakta, hur mycket vi använder. Tänk om ålänningen användare otroligt mycket Roundup, då måste vi försöka åtgärda det på något sätt. Vi försöker med alla medel skydda vårt vatten, våra vattentäkter, vårt grundvatten och så har vi inte ens koll på en så här elementär sak. Det är anmärkningsvärt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Åke Mattsson
Tack, fru talman! Det är ett bra initiativ att man lyfter den här frågan och tittar på bekämpningsmedelsanvändningen på Åland. Jag själv varit i kontakt med det som äppelodlare. När jag var på väg att sluta med äppelodlingen måste jag ge en eloge till den odlingsformen för det gjorde fantastiskt mycket. Det kom initiativ från Norge att man bytte metoder helt och hållet man följde inte anvisningarna oberoende om det var svenska eller finska som stod på burkarna utan man följde norska försök. Vissa preparat, t.ex. insektsmedel, kunde man gå ner med till tio procent jämfört med vad man sprutade med tidigare. Mycket radikalt giftiga medel så lyckades man få ner bara genom att spruta vid rätt tidpunkt och rätt mängd och inte blanda med andra medel. Gusathion var ett av de giftigaste preparaten vi har använt här på Åland.
Man har något som heter integrerade produktion i alla äppelodling i dag. Man kartlägger varje sprutning och man ska motivera den och tänka till innan man får spruta överhuvudtaget.
Bekämpningsmedel är en komplex fråga och det finns mycket kring den, det är inte bara några pulver man sätter i sprutan utan olika vad man använder det mot. Det finns Fungicider som är mot svamp, Herbicidermot mot ogräs och Insekticider som man har mot skadedjur. Man klassar dem som specialutbildningspreparat som vissa få som får använda, sedan för yrkesbruk och sedan allmänt. Tittar man på preparat vad det finns i dem, vad är giftigt? Det kan vara akut giftighet, Fusarin som var det absolut giftigaste som fanns som man kunde använda i odling mot ohyra. Fusarin var extremt giftigt, hundra gånger giftigare än det näst giftigaste preparatet. Karenstiden för det var ett dygn, de försvann med en gång det var inte gift på lång sikt, men akut giftigt.
Gift som lagras i kroppen under lång tid, alla sådana gifter måste komma bort, kadmium, kvicksilver och DDT som kommer därifrån. Sedan har vi cancerogena gifter som har kommit fram mer och mer som man inte ha någon uppfattning om hur farliga de egentligen är. Det kan också vara farliga och problematiska för att det är lättlösliga, snabbt rörliga i marken, de förstörs inte i marken. Det kan också vara bundna i sådana former att det överhuvudtaget inte löses upp, kvicksilver hörde till dem som blev kvar i marken för evig tid.
Att man spruta väldigt stora mängder, vi var inne på Roundup och ett register på hur mycket vi faktiskt använder på Åland. Det är ett relativt ogiftigt preparat när det kom sprutade man t.o.m. i växande gröda när man hade GMO-odlingarna och det fungerade. Men det används så kopiöst mycket att det börjar gå ner i grundvattnet och vad ger det för cancerogena effekter på sikt.
När man mäter är det ganska svårt. Inom potatisodlingen använder man 5 kg per hektar när man ska spruta mot bladmögel, ganska ofarliga medel som försvinner fort i marken. Sedan har vi lågdosmedel, det finns jordbrukare som kan ha tiotals hektar ogräsbekämpningsmedel i bröstfickan på skjortan som man sätter i sprutan. Det är väldigt svårt med ett register att avgöra om man inte hantera det på rätt sätt, hur mycket vi använder av medlen.
Var hamnar preparatet? Sprutar man direkt på grödan, bladmögelpreparat, sallad, kål, äppel och sådant är det naturligtvis mycket värre om man sprutar direkt på produkten. På potatisen spruta man aldrig direkt upp utan man sprutar på blasten men det kan gå ner en del. Sedan har vi växtskyddsmedel som man överhuvudtaget inte använder så mycket när grödan är på gång utan man använder före, efteråt och till en viss del i ett väldigt tidigt skede. Det är komplext när man pratar om växtskyddsmedel i jordbruket.
Vad ska ingå i registret är det växtskyddsmedel, råttgift, båtbottenfärg som är ett ganska stort problem och som det används mycket av? Virkesinpregneringsmedlet ställer till med enormt stora problem idag och sådant man borde titta på.
Vi har ganska bra direktiv att man följer upp detta, åtminstone borde det vara det från EU:s sida att man följer med alla gamla och nya preparat. Karbolineum var ett preparat som höjdes till skyarna när jag var äppelodlare. Jag sprutar inte med något gift jag använder Karbolineum, som visade sig vara det värsta man överhuvudtaget kan använda, extremt giftigt.
För att det ska vara godkänt i Finland måste det vara godkänt i EU. Som äppelodlare var man väldigt frustrerad när det kom nya preparat, man tar inte in dem hur som helst utan det ska vara väldigt noga testat. Värre är att trots kontrollen finns det rester av preparaten i produkterna. Årligen innehåller det rester mellan tre till sex procent som man överskridit det tillåtna gränsvärdet som satts upp från EU. De inhemska produkterna är betydligt bättre än de importerade livsmedlen. Det är väldigt viktigt att man ska äta grönsaker. Hittills är det ingen större fara med den mängden som finns även om det är upp till tre procent finns det goda marginaler.
Bäst vore om vi inte överhuvudtaget använde bekämpningsmedel. Är det ett hållbart alternativ? Jag anser inte det. Det krävs en betydligt större areal för samma mängd grödor, för att inte tala om de tillfällen när det blir missväxt och det slår fel.
För några år sen hittade jag en tjock lärobok om lantbruket. Där fanns utförligt beskrivet om hur man odlade förr i tiden växelbruk, dräneringsplaner, avelsplanering av husdjuren osv. mycket utförligt och bra, den var på flera hundra sidor. Där fanns ett kapitel om växternas näringsbehov och de olika grundämnenas funktioner. Där beskrivs hur man avsevärt förbättrar skörden genom att tillföra konstgödsel. Det fanns också beskrivit i boken om bekämpningsmedel, som fanns att tillgå på den här tiden, nikotin emot ohyra, svavel och kopparvitriol mot svampsjukdomar.
Talmannen
Vill påminna om att det handlar om ett register för bekämpningsmedel.
Ltl Åke Mattsson
Boken är tryckt 1905. Vi har haft bekämpningsmedel på Åland långt över hundra år det är inget nytt påfund, före det hade vi hungersnöd. Jag ser inga möjligheter att vi kan ha ett bekämpningsmedelsfritt jordbruk på Åland det skulle det vara viktigt att vi har koll på vilka bekämpningsmedel vi använder här. Det är ett bra initiativ från ltl Sjögren. Tack.
Talmannen
Begärs ordet?
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 08.12.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.