Plenum den 3 januari 2005 kl. 13:30

PLENUM den  3 januari 2005 kl. 13.30.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Av lantrådskandidaten Roger Nordlund överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsregering jämte handlingsprogram. (D 3/2004-2005).

 

Enligt bestämmelserna i 68d arbetsordningen skall lantrådskandidaten då ärendet första gången föredras redogöra för förslagets innehåll, varefter ärendet bordläggs till ett plenum som hålls tidigast följande dag. Ordet ges därför till lantrådskandidaten Roger Nordlund.

 

Lantrådskandidaten Roger Nordlund:

Fru talman, ärade lagtingsledamöter!

Efter fullgjort uppdrag önskar jag till er överlämna följande förslag till sammansättning över en ny landskapsregering och ett förslag till handlingsprogram, ett nytt regeringsprogram.

 

Det regeringsprogram som jag överlämnar har tagits fram i samarbete mellan Åländsk Center, Ålands socialdemokrater och Frisinnad Samverkan, ett arbete som efter att det igångsattes har löpt väldigt bra framåt. Det har varit konstruktiva diskussioner och en klar vilja att återigen få en landskapsregering som kan fungera och föra det åländska samhället framåt.

 

Regeringsprogrammet är ett engagerat regeringsprogram, ett regeringsprogram som bryr sig om hela Åland, självstyrelsen, svenska språket, men också den enskilde ålänningens levnadsvillkor runtom på Åland. Det är ett också ett regeringsprogram som anger tydliga politiska målsättningar på de olika politikområdena.

 

Fru talman!

Man kan säga att det som är genomgående i programmet är samarbete och utveckling. Samarbete och utveckling är utan tvekan en förutsättning för att vi skall klara att leva upp till vår huvudmålsättning, nämligen att genom samarbete skapa förutsättningar för full sysselsättning, ekonomisk tillväxt, en jämn fördelning både socialt och regionalt av välfärden. Den ekonomiska politiken skall ha som mål att trygga den grundläggande välfärden med tillräckliga resurser för vård, skola, omsorg samt för miljön, kulturen och andra gemensamma behov och intressen. För att det skall vara möjligt att tillgodose denna välfärd för ålänningarna är det väldigt viktigt att vi har full sysselsättning i vårt samhälle och att vi därigenom har så goda verksamhetsmöjligheter som bara går att få fram för det åländska näringslivet, både för de stora börsnoterade företagen och för de små familjeföretagen.

 

Fru talman!

Samarbete är väldigt viktigt, både här inom Ålands lagting, mellan lagtinget och regeringen, men det är också viktigt att vi har ett bra samarbete med Ålands näringsliv, att vi får ett bra samarbete med branschorganisationerna, med de fackliga organisationerna, med de åländska kommunerna, som står inför stora utmaningar, med riksmyndigheterna, med Sverige och med den s.k. tredje sektorn.

 

Jag sticker inte under stol med, fru talman, att jag själv som lantrådskandidat ser det som väldigt intressant med konstellationen center, socialdemokrater och Frisinnad Samverkan att vidareföra utvecklingssamarbetet med framför allt riksmyndigheterna, men också med de svenska myndigheterna och politiska etablissemanget med tanke på att vi nu har en närmast perfekt ”matchning”: i Finland har vi centern och socialdemokraterna i ledningen, här på Åland kommer vi att få det också och i Sverige har vi socialdemokraterna. Det skall bli mycket intressant att föra vidare de viktiga diskussionerna om självstyrelseutvecklingen och kanske framför allt när det gäller frågan om hur vi skall kunna trygga den åländska sjöfarten.

 

Med det förslag till program, men framför allt förslag till sammansättning och ansvarsfördelning, som vi har så har vi försökt skapa bästa möjliga förutsättningar för att vi skall kunna få positiva lösningar på alla de här stora och viktiga frågorna för Åland.

 

Om man jämför detta regeringsprogram med tidigare regeringsprogram vill jag framhålla att demokratifrågorna, jämställdhetsfrågor och omsorgsfrågorna har fått en tydligare framtoning. Det är väldigt viktigt när det gäller demokratin att vi kan engagera så många ålänningar som möjligt i det demokratiska arbetet här på Åland, att vi får ett högre valdeltagande och att ålänningarna känner sig motiverade att gå och rösta och arbeta politiskt på Åland och vara med och upprätthålla det system som vi har här på Åland, med de kommuner vi har och landskapets alla olika funktioner.

 

Det är en stor uppgift för 26.000 invånare att klara av det här och det gäller för oss som är i ansvarig ställning att försöka inspirera och skapa sådana förutsättningar som gör det intressant för så många människor som möjligt att vara med och dela på och bära ansvaret, att det inte alltid skall vara samma människor som finns överallt i alla olika instanser.  (Från salen: lantrådsposten!)

 

När det gäller omsorgsfrågorna vill jag framför allt lyfta fram framför allt äldreomsorgen som en viktig huvudpunkt som vi pekar på i regeringsprogrammet. Barnen har i alla program varit väldigt viktiga, skolan och utbildningen, och nu finns det också fokus på äldreomsorgen. Det är dels av omtanke men också därför att vi måste inse hur verkligheten är: den åländska befolkningen åldras och vi kommer att ha ett allt större ekonomiskt ansvar också på detta område. Vi föreslår här att vi skall ta fram en egen lag om äldreomsorg. Det är ett stort åtagande som vi ser framför oss, och en stor uppgift, men det är också en väldigt viktig uppgift att se till att vi klarar av den så att vi kan trygga de människors ålderdom som har varit med och byggt det åländska samhället till ett så bra och utvecklat samhälle som det de facto är.

 

En hållbar utveckling är också väldigt viktig. Då tänker jag inte bara på miljön utan på vattenmiljön, som vi pekar på att är väldigt viktigt att vi gör allt som står i vår makt för att se till att vi får en bättre utveckling, att vattnet kring Åland skall få en bättre framtid. Här vill jag återigen peka på det jag sade inledningsvis att det är samarbete, för vi kan vidta åtgärder här hemma på Åland, men vi måste fortsätta att vara aktiva i det nordiska sammanhanget, i Östersjösamarbetet och i EU-samarbetet för att försöka påverka också de stora sammanhangen så att vi får en tro på att Östersjön också skall ha en bättre framtid. Det hänger nämligen väldigt nära ihop med vilken framtid vi sist och slutligen kan tänkas ha här på Åland.

 

En hållbar utveckling är inte bara miljö, utan en hållbar utveckling skall egentligen genomsyra allt vårt arbete och allt vårt beslutsfattande och det är också en ny ingrediens som vi vill trycka på i samband med programmet.

 

Det har varit mycket diskussion under den senaste hösten om den offentliga sektorn och landskapsförvaltningen och hur den skall se ut i framtiden. Vi är överens i de samarbetande partierna om att offentlig sektor måste vara så effektiv som möjligt för att vi skall klara av, med de ekonomiska resurser vi har, att ge bästa möjliga service till ålänningarna. Detta innebär att vi fortsättningsvis måste granska alla verksamheter och se vilka som eventuellt kan göras på ett annat eller kanske minskas ner. Vi har kontinuerligt ett tryck på att det finns nya uppgifter som måste kunna utföras och vi har också ett ekonomiskt tryck på oss att försöka vara så sparsamma som möjligt med de resurser som står till vårt förfogande. Vi har en stor uppgift framför oss när det gäller den kommunala sektorn. Vi vill – det säger vi klart och tydligt i vårt regeringsprogram – att basservicen skall garanteras runtom på Åland i de olika kommunerna och det här kräver mycket tänkande och mycket arbete, från kommunernas sida men också från landskapets sida, att vi skall vara med och samarbeta här. Den utveckling som man har överenskommit om med Ålands kommunförbund skall genomföras, och en viktig ingrediens och en viktig faktor när det gäller att trygga kommunernas möjligheter att ge sin basservice är landskapsandelssystemet och hur vi utformar det framöver.

 

Vi har också en diskussion om kapitalbeskattningen och samfundsbeskattningen och möjligheterna att i framtiden kunna ge en större del av dessa skatter tillbaka till kommunerna där de genereras. Men vi har också sagt att detta är under förutsättning att vi kan minska ner på kostnaderna i den övriga offentliga sektorn för att vi skall kunna skapa ett sådant handlingsutrymme.

 

Vi har här stora men viktiga utmaningar framför oss med tanke på att vi vill behålla de åländska kommunerna livskraftiga.

 

Fru talman!

Jag sade inledningsvis att vi har en stor tydlighet i programmet. Jag vill lyfta fram två områden som är speciellt viktiga – och stora. Det ena är på utbildningssidan. Vi säger där att vi har som målsättning att försöka skapa en gymnasieskola på Åland. Vi konstaterar också att det här är en svår och komplicerad process som vi har framför oss, men vi är beredda att ta oss an uppgiften och försöka komma i mål med den också. Men det måste också ske i samarbete med många olika parter. Samma sak gäller inom ÅHS. Vi har som målsättning att försöka skapa en resultatenhet. Det här kräver också samarbete och en positiv vilja från många att försöka hjälpas åt att komma i mål med de här sakerna.

 

Det är den här typen av tänkande som vi måste ha om vi skall kunna klara ut det åländska samhället och de åtaganden vi har.

 

Inne på utbildningen, fru talman, kan jag också nämna högskolan, som är ganska nyligen igångsatt i dess nuvarande form. Där har vi också en viktig uppgift framför oss att kunna bestämma oss för vilka utbildningsområden som är de mest prioriterade och vilka det finns störst efterfrågan på i det åländska samhället. En viss uppstramning av verksamheten kommer alltså där att genomföras.

 

Fru talman!

När det gäller ett samhälle är det inte bara utgifterna vi skall tala om, vi skall också tala om inkomsterna. Då, fru talman, gäller det att vi skall se till att vi skapar bästa möjliga förutsättningar för det åländska näringslivet och de åländska företagen. En viktig grundförutsättning är att vi kan trygga kommunikationerna till och från Åland. Där har vi den långsiktiga sjöfartslösningen som är en viktig, kanske den viktigaste, ingrediensen i det sammanhanget, men vi har också flygverksamheten, som just nu verkar ha en positiv lösning i sikte och där vi fortsättningsvis från samhällets sida skall vara med och hjälpa till med de bitar som vi kan göra och som behövs göras. Det är nämligen ett gemensamt intresse för både näringslivet och för samhället att vi har bästa möjliga kommunikationer till och från Åland, att vi skall upplevas som ett modernt och attraktivt samhälle när det gäller att etablera företagsamhet och att bo här.

 

Det som är väldigt viktigt när det gäller näringslivet är att vi försöker se också på vilket sätt kan vi minska på den byråkrati, som de åländska företagen känner att man tyngs av. Samtidigt skall vi också från samhällets sida försöka se till att vi har en större öppenhet och att vi försöker ge mera service till de åländska företagen. Det skall inte vara krångligt när man kommer till landskapsförvaltningen för att få hjälp, utan, tvärtom, man skall känna när man går härifrån att det här var ett bra möte, här fick jag den hjälp jag behövde och nu vet jag vad jag skall göra. Man skall inte gå härifrån tyngd av ännu större svårigheter än när man kom. Det är vår uppgift. Vi måste se till att både vi som politiker och våra tjänstemän mera skall ut och missionera i det åländska samhället och försöka skapa en framtidstro och lite mera djävlar anamma, att det här skall vi klara tillsammans! På det sättet kan vi driva samhället framåt – inte genom att skapa problem för varandra och lägga krokben för varandra.

 

Det är viktigt också att vi ser till att vi har en regionalpolitik som gör skäl för namnet, när det gäller boendet ute i glesbygden och skärgården, att det skall finnas en tillgång till ett så rikt kulturliv som möjligt och att man skall känna att man har tillgång till den moderna infrastruktur som finns i centralorterna; det skall finnas bredband och man skall ha samma möjlighet om man bor i skärgården, Geta eller i Mariehamn i stort sett att delta i den större världen också, att ha större tillgänglighet.

 

Samtidigt är det också väldigt viktigt att vi ser till att vi tillsammans med kommunerna, i samarbete, försöker få till stånd arbetsplatsområden och skapar en sådan infrastruktur och en sådan planering som gör det möjligt och intressant för företag att etablera sig runtom på Åland samt att vi också ser till att vi har en intern trafik både för de boende som är tillfredsställande och för dem som har eller funderar på att etablera företag ute i skärgården, att man skall kunna känna att man har en tillräcklig trafik och att man också skall känna en trygghet att man vågar göra investeringar för en längre tid framåt. Man skall inte behöva vara orolig att nästa år ser trafiken ut på ett sådant sätt att mitt liv eller mitt företag inte fungerar, utan vi måste se att vi har en långsiktighet också i det här arbetet.

 

Jordbruket är en av de största sysselsättarna på landsbygden och vi vet att jordbruket tillsammans med livsmedelsindustrin skapar ungefär 1.500 arbetsplatser, en av de absolut största sysselsättarna. Vill vi ha en levande landsbygd och skärgård, vilket vi absolut vill ha, måste vi också se till att vi har verksamhetsförutsättningar. Vi skall försöka utnyttja alla de möjligheter som finns inom EU-systemet, men vi måste också ha mod och våga försöka skapa våra egna lösningar här på Åland och se till att vi hittar småskaliga lösningar som passar i vårt småskaliga samhälle.

 

Fru talman!

Som jag sade inledningsvis upplever jag att programmet är ett mera politiskt program, ett program som är heltäckande och engagerat, där det finns stora åtaganden att klara av under de tre år som återstår av mandatperioden. Den sammansättning av landskapsregering som jag föreslår har också en politisk erfarenhet och bakgrund som gör att jag vet att det finns både ett engagemang och en politisk kraft som gör att jag vågar stå för det program som vi nu förelägger lagtinget.

 

 

TALMANNEN: Ärendet kommer härefter att bordläggas. Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 5 januari 2005. Kan förslaget omfattas? Ärendet bordläggs till plenum den 5 januari.

 

 

 

Republikens presidents framställning angående godkännande av ändringen av artikel 12 i överenskommelsen om antagande av enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon samt om  ömsesidigt erkännande av sådana besiktningar. (RP 2/2004-2005).

 

Republikens presidents framställning angående godkännande av protokollet om strategiska miljöbedömningar till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. (RP 3/2004-2005).

 

Framställningarna kommer att upptas till behandling vid plenum den 5.1.

 

 

Lagtingets nästa plenum är  onsdagen den 5 januari kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.52 ).