Plenum den 31 mars 2006 kl. 09:30

PLENUM den 31 mars 2006 kl. 9.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar.

 

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen. (F 3/2005-2006).

 

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 48 § lagtingsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: ltl Roger Eriksson, ltl Danne Sundman, ltl Jan-Erik Mattsson, ltl Anders Eriksson, ltl Ronald Boman, ltl Katrin Sjögren, ltl Fredrik Karlström, ltl Henry Lindström, ltl Sune Mattsson, ltl Gun-Mari Lindholm och ltl Brage Eklund.

 

Enligt 39 §a 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga anföranden får räcka högst en minut. Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Jag önskar ställa en fråga till landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson. Landskapsregeringen har vid flera tillfällen betonat betydelsen av en god trafiksäkerhet. För att befrämja trafiksäkerheten på Åland finns en mängd åtgärder som kan vidtas. En av de viktigaste åtgärderna är kanske att man planerar trafiken på ett sådant sätt att den blir så säker som möjligt och ett sätt är att bygga korsningar och övergångar på ett så säkert sätt som möjligt. Vid Lemlandsvägen finns det ett ställe som är mycket farligt. Många människor, speciellt barn och skolbarn, korsar dagligen vägen, speciellt vid Strandnäs skola. Lemlandsvägen är även mycket trafikerad med tanke på hamnen i Långnäs. Risken för en allvarlig olycka är uppenbar. Enligt uppgifter var det redan år 2003 klart om byggande av den s.k. plankorsningen vid Ålandsvägen – Lemlandsvägen. Ännu har ingenting hänt. Min fråga lyder:

 

Vad har landskapsregeringen, den närmast ansvarige ledamoten, för planer för det aktuella området och tänker man fullfölja sitt tidigare löfte?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Om ltl Roger Eriksson menar övergången vid Strandnäs skola så finns det nämnt i årets budget att det skall byggas en s.k. underfart på ett lämpligt ställe. Det har diskuterats tidigare att det skulle byggas och problemet har varit att man inte har varit riktigt överens om var den skall byggas. Det har varit diskussion mellan staden och landskapsregeringen i och med att staden har planeringsinstrumentet i sin hand över området medan landskapet har det för vägen, så man har inte riktigt kommit överens, men jag har fått signaler nu att man vet ungefär var den skall vara så att tanken är att det här skall bli av.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman! Om jag förstår ledamoten rätt så är det på gång. Jag har haft kontakt till olika håll och de säger att det är bara att sätta spaden i marken. Om det är så att medel också är budgeterat får jag väl anse att frågan är besvarad och att det skall skridas till åtgärder så fort som möjligt. Är det riktigt uppfattat?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Det är riktigt uppfattat. Som jag sade har det varit på gång tidigare. I och med att vi alltid från landskapets sida försöker diskutera med respektive kommun, i det här fallet Mariehamns stad, så är det med dem vi försöker ha en gemensam linje om var den skall vara. Det har funnits olika åsikter bland invånarna i staden.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Det är riktigt att det har funnits olika åsikter. Men om jag förstod landskapsregeringsledamoten Karlsson rätt så behöver man inte ens tillgripa medel i tilläggsbudgeten?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Som jag sade är detta ingen penningfråga längre utan vi har också diskuterat det gemensamt i landskapsregeringen där övriga ledamöter har framfört den starka viljan att bygga underfarten, så det blir med all säkerhet av inom ett år, skulle jag tro.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Jag önskar ställa en fråga till lantrådet. I lantrådet Roger Nordlunds första regering in gick jag själv och då utredde jag möjligheten att rösta elektroniskt. Den därpå kommande Nordlund tvåan lade tyvärr sedan ned det arbetet med hänvisning bl.a. till att det var för långt fram i tiden. Nu har dock Finlands regering kommit med en proposition till Finlands riksdag om förslag till ändring av vallagen där man i propositionen föreslår sådana ändringar som möjliggör elektronisk röstning för röstnings- och förhandsröstningsställen samt hemmaröstning. Den elektroniska röstningen föreslås vara ett alternativ till röstning med valsedel.

 

Jag vill nu fråga lantrådet: Har man liknande planer här på Åland att införa elektronisk röstning?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Precis som ltl Danne Sundman sade gjordes det ett grundarbete under hans ledning och då kunde man konstatera att det var lite för tidigt ännu eftersom de tekniska och framför allt de praktiska möjligheterna var något begränsade. Nu finns det orsak att igen ta upp diskussionen och den passar bra in i det demokratiutvecklingsarbete som vi har på gång här, så jag tycker att vi skall försöka vara på vågens framkant i de här frågeställningarna. Det är min grundinställning.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Det är lite synd att vi inte tog chansen då att utveckla ett sådant här system. Nu när det börjar komma i andra länder så kunde Åland ha fungerat som exempel, men jag förstår att saker och ting som inte står i facit inte alltid är möjliga. Det skulle vara intressant att höra lite mer konkret vad regeringen har för planer, hur man i så fall tänker förverkliga elektronisk röstning och hinner man i så fall till valet 2007 med någon del?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Jag tror att vi får återkomma till detaljer när vi har ett ärende berett. Min grundställning är dock att vi skall göra vad vi kan för att se till att den här möjligheten också finns eftersom det nog ligger i tiden med den utveckling som vi har på Åland och i omvärlden och de nya generationerna fungerar på ett naturligt sätt tillsammans med data, och den tekniska utvecklingen hanteras på ett helt annat sätt. Jag är beredd att arbeta för att vi skulle kunna få det genomfört här på Åland. Exakt vilken tidpunkt och detaljer kan jag inte svara på här direkt på en fråga från ltl Danne Sundman utan jag utgår från att man respekterar att vi får återkomma när ett ärende är berett på sedvanligt sätt.

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlad.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Jag vill ställa min fråga till trafikminister Runar Karlsson. När den nya Marsundsbron byggdes beslöt man att den gamla skulle rivas, detta av miljömässiga skäl. Genomströmningen i Marsund är begränsad i dag genom att det finns tre bropelare och den andra bron skulle rivas. Min enkla fråga är: När avser landskapsregeringen att upphandla rivningen av gamla Marsundsbron?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Enligt miljöprövningsnämndens beslut vill jag minnas att bron måste rivas senast år 2008. Detta har man försökt följa och tagit upp medel för det en gång i tiden för tre-fyra år sedan, man t.o.m. bjöd ut projektet. Då visade det sig att rivningskostnaderna var dubbelt dyrare än det fanns pengar i budgeten och därför tackade man nej den gången och lade projektet mer eller mindre på is. Om jag inte minns fel, har vi resonerat i landskapsregeringen och jag själv inför rambudgeten att vi skall nämna detta projekt i rambudgeten och säga att den skall rivas före år 2008, vilket betyder att vi antagligen måste påbörja upphandlingen i slutet av året. Handlingarna finns färdiga, så det jobbet behöver inte göras i och med att det har varit utbjudet tidigare, så kan vi bjuda ut det i slutet av året kan vi med all säkerhet uppfylla miljöprövningsnämndens beslut, om medel beviljas förstås.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman! Förseningen av rivningen innebär att vattenmiljön i Marsund har försämrats. Därför tycker jag att det borde vara i landskapsregeringens intresse att upphandlingen görs så snart som möjligt så att den kostnad som detta kommer att förorsaka är känd senast i samband med ordinarie budget för 2007. Det är min uppfattning, kan det vara riktigt?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Om vattenmiljön har försämrats eller inte vet inte jag; det är första gången jag hör det påståendet, men det kanske är möjligt. Tidigare har jag förstått att man velat ha bort bron på grund av estetiska skäl: det är inte speciellt vackert med två stycken broprofiler. Det andra är att det är en extra pelare i vattnet som kan vara farligt för båttrafiken. Naturligtvis, vi är skyldiga att följa miljöprövningsnämndens beslut, om vi inte begär ett nytt beslut. Det tror jag inte att är landskapsregeringens avsikt, utan avsikten är att miljöprövningsnämndens nuvarande beslut skall följas. I och med det kommer pengar att äskas och det kommer att ligga på lagtingets bord inför budgetåret 2007.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Den sista aspekten är synnerligen viktig, nämligen att det är förfulande. Det är dessutom en säkerhetsrisk i och med att båttrafiken numera leds s.a.s. i mittenfåra, på den nya bron när man kommer söderifrån och där får man den gamla bropelaren mitt framför sig. Det är en ganska stor risk i synnerhet i mörker och skulle det då också vara möjligt att bropelaren på gamla bron skulle bli belyst tills den rivs?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Allt är väl möjligt förstås, men den skall antagligen rivas inom en snart framtid, så det är i första hand det vi riktar in oss på. Den är upplyst i dag så att den syns.

 

TALMANNEN:  Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

I den nyss avslutade regionalpolitiska debatten här i lagtinget fick vi milt sagt dålig respons från regionalminister Strand. Ålands Framtid lade fram tre förslag utan ens få dem kommenterade. Det var för det första att landskapsregeringen måste få en verklig och förtroendefull dialog med dem som berörs i glesbygden, det var för det andra en verklig utlokalisering av arbetsplatser till skärgård och randkommuner, bl.a. att Saltviks kommuns propåer när det gäller husmodersskolan borde tas på allvar, men det var för det tredje att använda kommunalskatteinstrumentet för att främja företagande och entreprenörskap. När det gäller det tredje förslaget undrar jag hur Strand ser på det förslag vi lade fram?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag tycker att det som ltl Anders Eriksson tog upp om att använda kommunalskatten som instrument är intressant. Vi förde också i landskapsregeringen en diskussion kring detta i samband med budgeten och vi kommer att återuppta den diskussionen vid behandlingen av rambudgeten, för de facto har vi ett instrument som jag själv personligen tycker att inte nyttjas till fullo. En sak som jag tog upp till diskussion var att vi har den kommunala delen av samfundsskatten och där har vi ett instrument som vi rent teoretiskt skulle kunna använda, eftersom den är ungefär 20 procent av den totala samfundsskatten. Teoretiskt skulle vi kunna sänka den och för att få bättre företagsbeskattning än vad man har i omkringliggande regioner, men samtidigt ligger det i dag ett fall i EG-domstolen, som ltl Anders Eriksson säkert känner till, nämligen Azorerna, där generaladvokaten har sagt att man kan ha avvikande skatter i en region när man uppfyller vissa kriterier och det skall bli intressant att följa upp det när domen kommer. I enligt med generaladvokaten säger kan man alltså ha avvikande skatter. Instrumentet har vi rent teoretiskt i dag och jag tycker att det var ett intressant inlägg om kommunalskatten; den nyttjas inte till fullo i dag.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Jag tycker att det är bra att man tycker att det är ett intressant förslag. Vi lade i och för sig fram det för en vecka sedan, så det är förvånande hur det kunde diskuteras i samband med budgetberedningen, men det är en annan sak. Det förslag som Strand nämnde om samfundsbeskattningen tycker jag är ett göra det onödigt invecklat; vi nämnde i vårt förslag att man också skulle titta på t.ex. personalbeskattningen. Jag nämnde som ett rent hypotetiskt förslag att hur skulle det t.ex. påverka Kumlinge kommun om man sänkte personalbeskattningen där med 30 procent i förhållande till övriga Åland. Det här borde man titta på i en gemensam arbetsgrupp tillsammans med glesbygden så att man inte igen snickrar ihop någonting här i Mariehamn enbart.

 

 

 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag håller med ltl Anders Eriksson att det är intressant, men kommunalbeskattningen bestämmer kommunen själv om och i så fall måste vi komma överens hur vi kompenserar kommunerna när det gäller den biten för annars får kommunerna svårt att överleva, det vet vi alla. Där håller jag med ltl Anders Eriksson. Jag sade att vi i samband med budgetberedningen hade en diskussion om det här. Jag sade också i den regionalpolitiska debatten att när skatteutredningen är klar som handelskammaren och vår förvaltning har gjort tillsammans med näringslivet kommer det att tillsättas en parlamentarisk grupp när det gäller skattefrågorna och där kan man mycket bra diskutera detta initiativ.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

När det gäller det Strand säger att kommunerna har behörighet är det både rätt och fel. De bestämmer förstås själva över skattesatserna, men lagtinget bestämmer ändå över lagstiftningen. Jag noterade att Strand ganska långt håller med om det vi har sagt; då kanske man kan förvänta sig ett förslag, men jag har inte i något sammanhang noterat att Strand har nämnt hur man skall gå tillväga när det gäller samarbetet med dem som berörs. Det tycker jag är väldigt viktigt. Till sist om parallellen till Azorerna. Jag vill igen påminna om att Åland står utanför EU:s skatteharmoniering, glöm inte det, landskapsregeringen!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag är väl medveten om det, men till den andra delen utgår jag från att den parlamentariska gruppen jobbar tillsammans med kommunförbundet, kommuner, näringsliv och liknande för att hitta bra lösningar för åländskt näringsliv.

 

TALMANNEN:  Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Ronald Boman:

Fru talman!

Jag vill ställa frågan till herr lantrådet. Enligt uppgift har Leovind Ab erhållit byggnadstillstånd för vindkraftverk i Båtskärsarkipelagen. Troligen börjar byggnadsarbetena under fåglarnas häckningstid som enligt nuvarande praxis varar mellan 15 april och 15 augusti. Enligt landskapsregeringens legoavtal, 8 §, gällande Båtskären står följande: ”Legotagaren skall vid uppförandet samt vid drift och underhåll av vindkraftverket ta största möjliga hänsyn till natur- och fågelskydd.” Därför blir man fråga till lantrådet:

 

Kommer ni att tillåta byggnadsverksamhet under fåglarnas häckningstid?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Jag tror att alla känner till att det inte har varit någon lätt resa för dem som har jobbat för vindkraftsutbyggnaden och framför allt för dem som har jobbat för vindkraftsutbyggnaden ute på den nämnda platsen. Vi har inte ännu diskuterat några inskränkningar i det byggnadslov som ltl Ronald Boman nämner. Ett direkt svar på frågan är nej, vi har inte diskuterat något sådant.

 

Ltl Ronald Boman:

Fru talman!

Jag vill ytterligare en gång påpeka att till saken hör att Lågskär och Nyhamnsområdet är ett s.k. IBA- eller Finnibaområde, dvs. ett internationellt och nationellt viktigt fågelområde. Att tillåta byggnadsverksamhet i ett sådant område under fåglarnas häckningstid är nog att frivilligt utmana de internationella organisationer som värnar om natur och miljö. Det skapar nog enbart badwill för Åland.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Med alla de inskränkningar som har skett i den åländska vårjakten,  alfågeljakten finns kvar och kanske inte ens den, beroende på vilket beslut vi tar nästa vecka, och med fågelinfluensaproblematiken, så tror jag nog att vi har en helt ny situation ute i skärgården och fågelskyddet torde vara ganska väl tillgodosett från EU:s sida – mot vår vilja, vill jag påstå när det gäller vårfågeljakten.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Min fråga går till vicelantrådet Jörgen Strand. En tredjedel av alla nyetablerade företag som startas startas av kvinnor, visar färska siffror i Sverige, men trots det är kvinnor relativt osynliga som företagare. Det handlar om traditioner och attityder som i sin tur påverkar samhällsstrukturen och den manliga prägel som företagandet har i dag. Inför budgetbehandlingen skrev liberalerna en finansmotion där syftet var att en undersökning och en kartläggning av kvinnligt entreprenörskap och företagande för Åland skulle göras under 2006. Finansutskottet kompletterade det med att det skulle göras en heltäckande undersökning med ett genusperspektiv.

 

Min fråga blir: Hur långt har man kommit i processen på näringsavdelningen?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Vi har inte satt igång det konkreta arbetet, men vi har haft diskussioner hur vi skulle kunna lägga upp det och vad är frågeställningarna. Rent konkret har vi inte satt igång projektet, men det är ett mycket viktigt projekt och det kommer att sättas igång under året.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Vi är många som har den välbesökta Framtidsdagen i färskt minne, där det verkade vara fullständigt omöjligt att få fram kvinnliga föreläsare. Många kvinnliga entreprenörer har sina verksamheter inom tjänstesektorn, som, förutom att det är en framtidsbransch, också handlar om hållbar utveckling. Min frågeställning räcker så här: jag hoppas att näringsavdelningen och näringsansvarige kan presentera ett resultat i slutet av 2006.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Ett projekt skall vi sätta igång, men tjänstemännen har ganska fullt upp med programskrivningar och liknande. Frågan är viktig och det kommer att sättas igång under 2006.

 

TALMANNEN:  Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Jag ställer min fråga till landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson. Med tanke på att den senaste enkla frågan jag ställde gick så otroligt behändigt att lösa har jag en annan fråga som jag undrar om landskapsregeringen arbetar på.

 

Arbetar landskapsregeringen med problematiken med att Åland inte får tillgång till alla de svenskspråkiga tv-kanaler som ålänningarna önskar? Detta på grund av att vi tillhör det finska programrättsområdet och vi har behörighet på radio- och tv-frågor på Åland. Då är sålunda min fråga: Vad gör landskapsregeringen för att underlätta för åländska distributionsbolag att erbjuda sina kunder de svenskspråkiga tv-kanaler som de önskar?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Frågan kan synas vara lätt, men den är svår och vi har faktiskt jobbat ganska mycket med den här frågan på senare tid och bl.a. vet vi att Kanal+ i dag på Åland är helt finskspråkig. Vi har försökt på olika sätt kontakta Kanal+ olika aktörer i branschen för att förmå dem att vi på Åland skulle kunna ha den svenska kodningen. Problemet är detta är landsbegränsat, man ger rätten till ett land och så är det i det landet sedan; tyvärr är det på finska i Finland. Häromdagen yppade sig en öppning; vi hoppas nu och tror att man på Åland kan köpa Kanal+kortet med både svenska och finska så att konsumenterna på Åland får välja det svenska. Det fantastiska är att om det här går igenom kommer hela det svenskspråkiga Finland också att få tillgång till det, så om detta går i hamn har vi hjälpt de svenskspråkiga delarna av Finland också att få svenska, vilket de själva hittills har gått bet på, men det finns en öppning och vi tror att det skall lyckas – i och för sig har jag trott det tidigare i olika faser och sedan fått bakslag, men nu kanske det lyckas.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Det är positivt att höra att det jobbas på frågorna, för det är väldigt många som irriterar sig över dem. Jag tror dock att man inte bara kan fokusera på Kanal+ utan man borde se det i en större helhet från landskapsregeringen, att man kanske inrättar ett programrättsområde så att landskapsregeringen tar det övergripande ansvaret för även andra kanaler, såsom Kanal 5, som inte i dag har möjlighet att i dag synas på Åland. Jag konstaterar att man i alla fall jobbar på det och det är huvudsaken.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Vi räknar med att om det lyckas med Kanal+ så kommer det att vara ledstjärnan för alla andra kanaler där man kan göra motsvarande. Som sagt, jag har varit positiv förut i den här frågan under arbetets gång och fått vissa bakslag i och med att den är så oerhört komplicerad också lagmässigt, men vi tror och hoppas att det skall lyckas.

 

TALMANNEN:  Frågan är slutbehandlad.

 

Ltl Henry Lindström:

Fru talman!

Jag riktar min fråga till vicelantrådet Jörgen Strand.

 

Sockerbetorna är en mycket viktig gröda på Åland. Det odlas sockerbetor på ca 8 procent av arealen. De odlare som håller på med det har specialmaskiner som är i princip bara går att använda för odling av sockerbetor. Man har ett oerhört specialkunnande och i själva odlingen, för att möjliggöra det med förnödenheter och transporter av olika slag, är det en massa entreprenörer inblandade så det har ganska vida effekter för det åländska samhället. Genom den nya sockerordningen inom EU kommer ett sockerbruk att läggas ner, Salo sockerbruk, högst antagligt, och det blir en nedskärning av sockerkvoten. Vad avser landskapsregeringen att göra för att de åländska sockerbetsodlarna skall kunna fortsätta med odling av sockerbetor på konkurrensmässigt samma villkor som i riket?

 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Sockerreformen är ganska radikal och det är någonting som landskapsregeringen har prioriterat på avdelningen att följa med processen. Den senaste information jag fick från tjänstemannen var att branschavtalet tecknades förra veckan; däremot har inte parterna kunnat enas om alla tolkningar i det, så man har inte gått ut med det offentligt, men det som landskapsregeringen gör här närmast är att vi kommer att höra producentförbundets sockerutskottsordförande Lars-Yngve Johansson inkommande tisdag. Det var meningen att vi skulle ha det igår men på grund av demilitariseringsfestligheten blev det inte några överläggningar i landskapsregeringen. Inkommande tisdag kommer vi att få detaljinformation; efter det har jag diskuterat med tjänstemannen på avdelningen att vi skall tillsätta en arbetsgrupp där vi har betodlarna med, ÅPF-tjänstemän, betodlarna och också konsulenten Yngve Björklund, som skall jobba i en arbetsgrupp som gör det möjligt att få övergången så lindrig som möjligt samt se på vilka möjligheter som finns för att sockerbetsodlingen skall kunna leva kvar. Den information jag har fått är att 2006 inte utgör några problem, men 2007 kommer problemen utgående från att man lägger ner fabriken i Salo och då är det främst fråga om transporterna. Vår målsättning i landskapsregeringen är att hitta lösningar tillsammans med odlarna där man skall kunna bedriva betodling så lång det går.

 

Ltl Henry Lindström:

Fru talman!

Det branschavtal som man nu har diskuterat berör, vad jag har förstått, 2006 och 2007, men för odlarna skulle det vara viktigt att man skulle hitta även mera långsiktiga lösningar; skall man göra investeringar behöver man ha lite längre framförhållning än bara för ett par år. Min tilläggsfråga är:

Kommer man även att titta på de långsiktiga lösningarna?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Naturligtvis kommer man att titta på dem, men före vi säger bu eller bä vill vi ha ha reda på vad avtalet innehåller i detalj och vilka möjligheter ger avtalet och EU:s regelverk för oss att hjälpa till. Målsättningen är absolut att göra det bästa av situationen.

 

TALMANNEN:  Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Min fråga går också till näringsansvarige Jörgen Strand. Jörgen Strand har som näringsansvarige möjlighet att ta del av folks bidragsansökningar hur de är utformade och vem som söker bidrag. Anser då näringsansvarige Jörgen Strand att det är lämpligt att gå ut i tidningen, i debattartiklar och tala om hur han ser på och vem som har ställt enskilda önskemål om bidrag? Jag citerar ur tidningen Åland: ”Generellt mer bidrag åt lantbrukarna, där Anders E hos undertecknad vädjat om ändrade bidragsregler så att han kunde få bidrag till sin potatisupptagare.” Anser Strand att det är lämpligt att gå ut på det sättet mot enskilda människor? Jag tar inte ställning till om bidrag är lämpligt eller inte, men att tala om det innan man faktiskt har behandlat det i landskapsregeringen med tjänstemännen som skall handha det och kommer det här att fortsätta?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Det här ärendet är slutbehandlat och det var det före den här diskussionen. Rent generellt har jag ingen anledning att gå in på enskildas diskussioner med landskapsregeringen, men jag tycker att man skall skilja på när lagtingsledamöter går ut och beskyller mig som minister för vissa saker; då måste jag få svara i debatten. Det är skillnad på offentliga personer och privata personer.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Anser då näringsansvarige att om man sitter i lagtinget så kan man riskera, om man söker som privat person ett bidrag, att vicelantrådet Jörgen Strand går ut i tidningen och berättar om vad man har gjort och hur man har vädjat om det. Är det enligt Strand ett lämpligt sätt att presentera det för allmänheten eller är det så att Strand ändå kan ha några betänkligheter mot att göra på det sättet?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag anser att människor som sitter i lagtinget skall kunna stå ut med en offentlig debatt, oberoende vad det gäller.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Om man upprepar det tillräckligt många gånger, som vi kanske får uppleva att lantrådet går upp och försvarar vicelantrådet och talar om hur dåligt han mår för att man upprepar saker som han har sagt här i talarstolen, eller är det någonting som Strand den här gången kommer att stå för själv?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag står för vad jag gör och säger och lantrådet får stå för sina synpunkter från den här talarstolen.

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlad.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Min fråga går till lantrådet i egenskap av ansvarig för lagberedning och ansvarig för hela arbetet i stort i regeringen. Barnomsorgslagstiftningen är tillbaka på regeringens bord. Orsaken till det är att utgången av en omröstning här i salen skulle ha blivit en annan än regeringens förslag. Frisinnad Samverkan har ändrat sig. Efter det att regeringen drog tillbaka förslaget om barnomsorgstaxan framför näsan på ett milt sagt förvånat lagting har regeringspartierna uttalat sig olika i frågan om den fortsatta behandlingen av det tilltänkta nya förslaget.

 

Min fråga är: Vilket är regeringens gemensamma förslag till kommunerna?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Det är mycket som ltl Gun-Mari Lindholm säger att det förslag som enigt lämnades från landskapsregeringen till lagtinget förändrades under utskottsbehandlingen från den kompromiss som hade gjorts i landskapsregeringen om 250 till ett förslag om 200 euro. Vi gjorde då bedömningen i landskapsregeringen att eftersom det här är en ganska väsentlig förändring som berör kommunerna, så tar vi tillbaka förslaget och kommer att skicka ut det till kommunerna för att efterhöra de kommunalekonomiska konsekvenserna av ett sådant förslag.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Det förra förslaget, som vi diskuterade i många timmar och som också utskottsbehandlades efter remissen, hade man nöjt sig med att endast föra till kommunförbundets styrelse. Det nya förslaget kommer man nu att skicka ut på remiss till alla kommuner. Jag har fortfarande inte hört vilken summan är, alltså  den högsta tillåtna avgift som kommunerna har att ta ut från denna service. Är det då 200 eller 250 euro som man kommer att fastslå från regeringens sida i det här förslaget? Vi vet att man här i salen har varit oense från regeringspartierna just angående maxtaxan. Vilket förslag går man nu ut med till kommunerna?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

För att det skall vara någon nytta med att gå ut till kommunerna och att vi skall vara så konkreta som möjligt är det naturligtvis förslaget om 200 euro som kommunerna bör få uttala sig om, eftersom det är det som är förändringen gentemot 250 euro, som regeringen föreslog i sin framställning. De konsekvenser ett förslag om 200 skulle få för de kommunala ekonomierna och hur det också påverkar de kommunala ekonomierna samt hur det påverkar taxorna för låginkomsttagare och medelinkomsttagare tycker vi att skulle vara intressant att ta del av och efter det kommer vi sedan att återkomma till lagtinget med ett nytt förslag i ärendet.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Jag tackar för det. Eftersom det har framkommit i media och också i diskussionerna utanför salen och innanför salen väldigt mycket om taxan, så är det då 200 euro? Vi vet att partierna har varit väldigt oense, men nu man då bytt åsikt, kan vi väl vara ense om, att socialdemokraterna och centern har böjt sig för  majoriteten och är inne för 200 euro; annars är det helt i onödan man gör arbetet ute i kommunerna. Jag har alltså förstått det på rätt sätt att man har ändrat åsikt från centern och socialdemokraterna?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Ltl Gun-Mari Lindholm har en viss tendens att vilja lägga ord i min mun som hon kanske inte borde göra! Jag har sagt att vi kommer att skicka ut förslaget om 200 euro eftersom det fanns sannolikhet för att det skulle bli lagtingets slut. Då är det riktigt att vi får höra kommunernas åsikter om vad det får för konsekvenser kommunalekonomiskt, vad det får för de enskilda barnfamiljerna, låginkomsttagare och medelinkomsttagare osv. Efter att man har fått den remissomgången så är det på nytt landskapsregeringens sak att ta ställning till vilket förslag vi kommer att lägga till lagtinget för behandling. De olika partierna i landskapsregeringen har haft olika åsikter i den här frågan och efter en sådan här remissrunda finns det orsak att på nytt diskutera. Jag tror att socialdemokraterna står fast vid sin ståndpunkt tills man har fått nya fakta på bordet. Centern står fast vid sin grundinställning, som hela tiden har varit att det är kommunerna själva som skall få bestämma om det här eftersom det är en kommunal angelägenhet; sedan är vi alltid beredda att kompromissa i olika frågor för att kunna få ett beslut och gå framåt.

 

TALMANNEN:  Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Egentligen skulle jag ha ställt min fråga till landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, men i och med att hon inte är närvarande så riktar jag frågan till Jörgen Strand.

 

Ålands medlemskap i EU har, mycket på grund av Finlands bristande respekt för självstyrelsen, kantats av problem när det gäller möjligheterna till inflytande. Med tanke på Ålands ansträngningar att påverka Finland att arbeta för sin egen lagstiftande region är utan tvivel landets stundande period som ordförande för unionen av stor vikt, så min fråga är: På vilket sätt har landskapsregeringen agerat för att påverka Finland att de för Åland prioriterade målsättningarna skall ingå i det kommande ordförandeprogrammet 1.7-31.12.2006?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Det var som sagt inte min fråga, men rent generellt har vi haft många diskussioner i landskapsregeringen om att lyfta upp olika frågor: när det gäller sjöfartspolitiken, när det gäller talerätt och liknande på Finlands ordförandeprogram. Jag sticker inte under stol med att vi hade velat ha flera möten på Åland, men vi har lyckats få ett möte, vilket också landskapsregeringsledamoten Lundberg har redogjort för. Trots att vi inte har fått möten till Åland kommer vi ändå att i olika sammanhang lyfta upp olika frågor under ordförandeskapet.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Målsättningarna borde väl ha diskuterats i landskapsregeringens plenum, så även Jörgen Strand borde vara medveten om vad man har kommit till för resultat. Har landskapsregeringen överhuvudtaget lyckats få med någonting i ordförandeprogrammet för att stärka Ålands särställning, talerätten, EU-parlamentsplatsen eller subsidiaritetsprincipen?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag kan inte svara i detalj på frågan. Jag vet att de övergripande frågorna har ledamoten Britt Lundberg och lantrådet lyft upp i olika sammanhang.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Kontentan är alltså att det inte finns något resultat från landskapsregeringen och att de inte har någonting med i det kommande ordförandeprogrammet?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag har ingen kommentar till det. Jag vet att vi har lyft upp de här frågorna och de kommer att aktualiseras under Finland ordförandeskap.

 

TALMANNEN:  Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Frågestunden är avslutad.

 

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 10.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.10.017).