Plenum den 31 mars 2014 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Remiss. 1

    1    Ny körkortslagstiftning

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2013-2014)

    Andra behandling. 40

    2    Godkännande av frihandelsavtalet mellan EU och Republiken Korea

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 6/2013-2014)

    Första behandling. 40

    3    Ändrad kemikalielagstiftning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

    Enda behandling efter bordläggning. 42

    4    Justering av basbelopp

    Landskapsregeringens svar (S 1/2013-2014-s)

    Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2013-2014)

    Remiss. 58

    5    Åland eget upphovsrättsområde

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 9/2013-2014)

    Remiss. 58

    6    Kvalitetssäkra sjukvården genom nordiskt samarbete

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 10/2013-2014)

    Remiss. 58

    7    PAF-bidrag för omsorgsbostäder

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 11/2013-2014)

    Remiss. 58

    8    Inflyttades möjlighet att kombinera språkstudier med jobb

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 12/2013-2014)

    Plenum slutar 58

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

    Remiss

    1        Ny körkortslagstiftning

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2013-2014)

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Veronica Thörnroos

    Fru talman! Bästa ledamöter. I den här församlingen för vi många gånger övergripande diskussioner kring självstyrelsepolitik. Vad vi ska ha och vad vi ska använda vår självstyrelse till. Därför är det intressant och något anmärkningsvärt att ett av de få politikområden där vi självständigt kan styra, ett politikområde där vi ägnat de sista 30 åren åt ren förvaltning och inget utvecklingsarbete. Jag tänker på trafiksäkerhet, körkort, utbildning som är förknippat till det politikområdet.

    Trafiksäkerheten är högt prioriterad för den här landskapsregeringen. 2012 när vi resonerade kring budgeten 2013 beslöt vi att skapa ett ekonomiskt utrymme. Att skapa en möjlighet till kompetenshöjning gällande utbildningsfrågor kopplade till trafik. I dagsläget har vi den förstärkningen på plats på motorfordonsbyrån, en trafikutbildare som ägnar sig åt att utveckla frågor kring trafik. Lagförslaget vi har idag som styr vår verksamhet är 23 år gammalt, lagen kom 1991. Det tredje körkortsdirektivet som trädde i kraft den 19 januari 2013 medförde en del förändringar men p.g.a. tidsbrist valde vi att bara ta med det absolut mest nödvändiga.

    Därför är det glädjande att jag på landskapsregeringens vägnar kan presentera två nya lagar. En helt ny körkortslag och en ny landskapslag om trafikskolor. Därtill förändringar i fem andra lagar nära kopplade. Arbetsmetoden vi har använt oss av är att vi valde en grupp bestående av tjänstemän med bred lagkunskap och kompetens inom trafikområdet. Representation från trafikavdelningen, lagberedningen, polisen och från motorfordonsbyrån eftersom de aktörerna arbetar främst med lagstiftningsarbete på den nivån.

    Vi har även haft ett brett hörande i två omgångar. I den första omgången sändes förslaget ut på remiss till ett fyrtiotal intressenter. Allt från ungdomar i högstadieskolor, gymnasieskolor, intresseorganisationer så som Ålands näringsliv, trafikskolor och till övervakande myndigheter i form av polisen och domstolsväsendet. Det var ett brett hörande och informationen, responsen var minst lika bred.

    Landskapsregeringens arbete har sedan varit att väga samman de olika åsikterna och fundera vad är det bästa för helheten, vad är det bästa för landskapet Åland?  En andra omgång efter de reviderade förslaget har skickats ut till polisen, motorfordonsbyrån och till trafikskolorna.

    Landskapsregeringens förslag till ny körkortslagstiftning har till syfte att höja trafiksäkerheten och därigenom minska antalet trafikolyckor och de kostnader och personliga lidande som följer av olyckorna. En förarutbildning införs som fokuserar mer på attityder, trafiksäkert beteende och riskmedvetenhet.

    Grundförutsättningen för att få övningsköra och för att få avlägga förarexamen är ett körkortstillstånd. Det är polismyndigheten som prövar ansökan om körkortstillstånd. Tillståndet är giltigt i två år. Prövningen görs således innan utbildningen inleds. Körkort är inte längre en subjektiv rätt. Har du i det förflutna ett beteende och domar som gör att du inte är lämplig trafikförare har polismyndigheten rätt att säga nej, du får vänta ett tag till innan du får körkortstillstånd.

    Med den nya förarutbildningen vill landskapsregeringen göra det möjligt för den enskilde att välja att genomföra vissa delar av förarutbildningen privat och andra delar av förarutbildningen i trafikskola. I lagförslaget har landskapsregeringen för avsikt att göra förarutbildningen mer flexibel och individanpassad utan att pruta på trafiksäkerheten.

    Två lektionstimmar övningskörning i stadstrafik kommer att ingå som ett krav i förarutbildningen för mopeder och lätta fyrhjulingar. Dessa timmar kan göras i trafikskola eller i privat regi. Övningskörning i stadstrafik är viktig och ger eleverna förståelse för den teori de läser, får erfarenheter av att hantera olika situationer och förbereder sig för att köra i trafiken på egen hand.

    Utöver mopedutbildningens krav på lektioner i stadstrafik och säkerhetsutbildningens obligatoriska lektioner kommer det inte att införas några krav på minsta antal lektionstimmar i lagen. På lägre lagstiftningsnivå kommer däremot tydliga krav och mål att anges som ska vara uppfyllda för att eleven ska anses mogen att köra upp.

    Den som vill ska kunna kombinera trafikskolelektioner med privat övningskörning för att få en så effektiv utbildning som möjligt. Hur många lektioner som en elev behöver måste avgöras från individ till individ. Huvudmålet är att den enskilde ska övningsköra till dess att handledaren och eller trafikläraren anser att han eller hon uppfyller målen och är redo att ge sig ut i trafiken på egen hand.

    Statistik på antalet övningstimmar som görs i genomsnitt finns inte men den som övningskör med privat handledare får betydligt mer mängdträning än en som bara tar lektioner på trafikskola. Övningskörning som begrepp omfattar all körning som sker innan förarexamen, såväl privat som i trafikskola.

    För att garantera trafiksäkerheten ställs krav på handledaren vid privat övningskörning. Vid privat övningskörning ska handledaren genomgå en handledarutbildning. För att höja trafiksäkerheten ingår för alla elever vare sig de utbildas privat eller i trafikskola, en obligatorisk säkerhetsutbildning. Säkerhetsutbildningen ska alltid göras i en trafikskola.

    En nyhet i lagförslag är kravet på teoretiska trafikkunskaper som ska inhämtas innan någon övning i trafiken tillåts. Förutsättningen för att få ett körkortstillstånd är dokumenterat goda teoretiska trafikkunskaper. Hur kunskaperna inhämtas är upp till var och en. Det kommer att finnas två alternativ. Antingen läser man på egen hand och skriver ett teoriprov på motorfordonsbyrån eller så går man en kurs som ordnas av en trafikskola. Det inledande teoriprovet eller teorikursen ersätter inte teoriprovet som görs vid förarexamen.

    Landskapsregeringen föreslår att alla som tar del i en elevs förarutbildning ska ha en viss dokumenterad kunskapsnivå, oberoende om personen ska sköta hela utbildningen eller bara en del av den privata övningskörningen. Dagens system med en person som utövar överinseende vid övningskörning, utan någon utbildning, tas bort och all övningskörning sker med en godkänd handledare eller trafiklärare. Det ska även vara möjligt att ha två handledare om man t.ex. vill öva med båda föräldrarna.

    För att bli handledare krävs det att man går en handledarutbildning och skriver ett teoriprov. Motorfordonsbyrån ska vara ansvarig för att handledarutbildningen anordnas men avsikten är att utbildningen ska upphandlas av privata aktörer. Efter genomgången utbildning och godkänt teoriprov får personen ett utbildningsbevis som gäller i tre år.

    Förslaget är att säkerhetsutbildningen ska ordnas i trafikskolornas regi för dem som tar körkort första gången i kategori A1, A2, A och kategori B.

    Säkerhetsutbildningen syftar till att ge eleven kunskap och insikt om hur alkohol, droger, trötthet och andra faktorer kan påverka körförmågan. Eleven ska även få kunskap om och insikt i vilka konsekvenserna kan bli samt vad som ökar riskerna och hur de kan undvikas. Dessutom ska säkerhetsutbildningen belysa svårigheterna med körning såväl på halt underlag som körning under andra förhållanden samt möjligheterna att undvika risker förknippade med sådan körning.

    Utbildningen syftar till att eleven ska inse hur olycksrisk har samband med hastighet och väglag samt hastighetens och skyddsutrustningens betydelse vid trafikolyckor. Genom att förstå dessa samband förväntas eleven få förståelse för betydelsen av att anpassa sin hastighet, köra med säkerhetsmarginaler och undvika risker.

    Säkerhetsutbildningen delas upp i två delar. Del ett består av teoriundervisning där elever i små grupper, max åtta elever, aktivt deltar i diskussioner kring olika riskfyllda situationer och beteenden i trafiken med fokus på reglerna för rattfylleri, droger och trötthet, men även hur attityder och beteenden påverkar föraren och vad olika slags distraktionsfaktorer som medpassagerare, mobiltelefoner och stress kan ha för inverkan på trafiksäkerheten. Säkerhetsutbildningens första del tar upp de beteenden i trafiken som står för den största andelen olyckor. Poängen med utbildningen är att skapa en medvetenhet runt dessa beteenden, påtala att alla trafikanter tillsammans har ett stort ansvar för eget och andras liv när de sätter sig bakom ratten.

    Säkerhetsutbildningens andra del består av praktiska och teoretiska övningar där eleven får uppleva hur hastighet och väglag hänger samman med olycksrisken och ge eleven förståelse för hur t.ex. hastigheten påverkar möjligheten att undvika trafikolyckor. Även körning i mörker och sparsam körning s.k. Ecodriving, ska ingå i säkerhetsutbildningens andra del.

    På Åland föreslår vi en tvåårig prövotid för körkort som har utfärdats efter godkänd förarexamen. Bestämmelsen finns i 38 § i gällande lag och gäller de som tar B-körkort för första gången.

    Före den 19 januari 2013 fick den nya körkortshavaren ett tillfälligt körkort som var giltigt i två år. Denna extra administrativa pålaga föreslås att den tas bort så att även den som får första körkortet får en administrativ giltighetstid på femton år. När den tvååriga prövotiden har passerat fortsätter giltigheten av körkortet utan att körkortshavaren behöver göra något. Landskapet har valt att ha lägre tolerans mot förare som har körkort på prövotid än den som har haft sitt körkort en längre tid.

    Då kan man ställa sig frågan och det har de flesta ungdomsorganisationer som replikera på utkastet även gjort jag citerar ur ett av remissvaren, ”enligt undersökningar utgör ungdomar i ålderskategorin 15 till 24 år tolv procent av befolkningen i Finland av dem som skadas i trafiken hör 33 procent till denna kategori”. Bland de trafikskadeärenden som det lokala försäkringsbolaget handläggare kan vi urskilja tydliga mönster vad gäller orsakerna till allvarliga trafikolyckor där ungdomar är inblandade. Hög hastighet, avkörning, inte fastspänt säkerhetsbälte och alkoholpåverkan. I övervägande del av fallen är föraren därutöver en ung man.

    I deras arbete kan man även se att de teoretiska och praktiska kunskaperna är bristfälliga hos yngre förare och deras körsätt präglas av omognad. Hos de allra yngsta trafikanterna märker de dessutom ett impulsivt och riskfyllt beteende. Statistiskt sett visar det oroväckande att förare under 21 år står för hela 40 procent av den totala skadekostnaden. Det är orsaken till att landskapsregeringen väljer en mera restriktiv hållning till de två första åren efter att man fått sitt körkort.

    Några ord om alkolås som jag trodde skulle väcka den största debatten före presentationen, där gjorde jag en felbedömning. Intentionen med att införa en möjlighet för personer som dömts för rattfylleri att köra fordon med alkolås är både att öka trafiksäkerheten genom att förhindra onykter körning och att stödja människor som är i riskzonen för ett eskalerat alkoholmissbruk.

    Enligt nu gällande regler får en körkortshavare ett körförbud om han eller hon gör sig skyldig till vissa typer av brott som äventyrar trafiksäkerheten. En körkortsindragning har betydande effekter på den enskildes tillvaro. Den personliga ekonomin och det sociala livet kan slås i spillror om körkortsindragningen medför att körkortshavaren förlorar sitt arbete som en följd av att han eller hon inte längre kan ta sig till sitt arbete, företa resor i tjänsten eller skjutsa barnen till daghem innan arbetet börjar osv.

    Möjligheten finns att genom att villkora ett körkortsinnehav med alkolås begränsa körkortsingripandets effekt utan att samtidigt utsätta de övriga trafikanterna för fortsatt risk. Användning av alkolås bedöms kunna ha en betydande potential för minskning av antalet återfall i rattfylleri och därmed en förbättring av trafiksäkerheten.

    Jag har fått många frågor kring vår körkortslagstiftning som ligger i lagtinget för vidare process och jag ska ta upp några av frågorna här. Ett stort antal har hört av sig och frågat om det är sant att läkaren kommer att tvingas meddela ifall man inte längre bedöms som lämplig att ha ett körkort utifrån de medicinska kraven, det är korrekt.  I 47 § skriver vi, ”läkarens anmälningsplikt innebär skyldighet för en läkare att anmäla körkortshavare som är medicinskt olämpliga att ha körkort”. Tidigare fanns en möjlighet för läkaren att göra en anmälan och det var således inte fråga om någon skyldighet.

    Jag har även fått frågor om man alltid måste ha körkortet med sig. I 36 § skriver vi, ”den som kör ett fordon som kräver körkort ska ha med sig körkortet eller om körkortet efter utfärdande ännu inte har lämnats ut, ett intyg över genomförd förarexamen och en handling som styrker förarens identitet. Även andra tillstånd som krävs enligt denna lag ska finnas i fordonet under färd. På begäran av polis eller annan trafikövervakare ska körkortet lämnas över för kontroll. Om föraren inte har med sig körkortet, men hans eller hennes identitet har fastställts och det inte finns anledning att anta att föraren inte har giltigt körkort får färden fortsätta”. Således är det möjligt att om man inte har körkortet med sig, men är känd av den man kontrolleras av eller på annat sätt kan styrka sin identitet är det tillräckligt. Orsaken till att det inte helt är borttaget är svårigheter beträffande icke åländska körkort eftersom vi inte har möjlighet att i register kontrollera upp dem.

    Vidare frågor kring teoriprov. Varför får man inte skriva teoriprovet före man fyller 18 år? I 25 § föreslår vi, ”att teoriprovet ska få avläggas upp till en månad innan sökanden uppfyller ålderskravet för att därigenom skapa ett flexiblare system med individen i fokus”.

    Har även fått många frågor kring brandbilar och trafik traktorer. Brandbilar och fordon inom räddningsväsendet återfinns i 9 § där vi skriver, ”minimiåldern för körkort i kategori C är 18 år om personen avser att köra fordon inom räddningsväsendet. Körkortet gäller bara vid körningar som hänför sig till räddningsväsendets uppgifter i landskapet och utfärdas efter förordande av frivilliga brandkårens kårchef. En kod för den begränsade behörigheten anges på körkortet, och begränsningen gäller till dess att personen fyllt 21 år”.

    Likaledes frågor kring trafiktraktorer. En trafiktraktor är enligt definitionen i fordonslagen, som är finsk behörighet, ”en lastbärande traktor med hydraulisk ledarmsstyrning som är avsedd för godstransporten samt en annan för godstransport använd traktor som är utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är större än 10 ton såvida inte traktorn används för transporter inom jord- och skogsbruk. Oavsett användningsområde så registreras fordonet som trafiktraktor. När en trafiktraktor används inom jord- och skogsbruk får den köras med traktorkörkort av en person som fyllt 15 år. Används samma fordon vid t.ex. ett vägarbete eller för andra transporter på väg som inte har direkt anknytning till jord- eller skogsbruk krävs körkort i kategori C och grundläggande yrkeskompetens och fortbildning enligt landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare”.

     För att utjämna skillnaderna mellan de olika användningsområdena för trafiktraktor föreslår landskapsregeringen nu att de som har ett körkort i kategori B ska få köra trafiktraktor. Körkort i kategori T förbehålls de traktorer som inte är trafiktraktorer. Orsaken till att vi valt att göra detta undantag är vid en jämförelse på rikssidan, som vi ofta väljer att göra, har en skild kategori för trafiktraktorer. Kopplingen mellan körkortskategori C blir något olycklig eftersom det krävs en gedigen utbildning och kompletteringar vart femte år. Därför är det förslag som landskapsregeringen lämnar att 5 och 9 §§ ikraftträdelsedatum om möjligt bör ske före den 10 september 2014.

    Vad får den nya körkortslagen för konsekvenser? Det administrativa förnyandet av körkorten vart femtonde år i grupp 1 och vart femte år i grupp 2 innebär att hanteringen av körkortsärenden och de kostnader det medför kommer att öka. Det är direkt reglerat från EU-direktivet och omöjligt att få det förändrat.  Kostnaderna för att förnya körkortet uppskattas idag till ca 40-50 euro.

    Kostnaden för säkerhets- och handledarutbildningen uppskattas bli likvärdig med kostnaden för de obligatoriska momenten i dagens förarutbildning. Att installera ett alkolås leder till kostnader för den enskilde. Alkolåset gör dock att personen kan fortsätta köra, vilket gör att han eller hon kan behålla sitt arbete om det kräver körkort.

    Övriga konsekvenser för myndigheterna är kopplade till körkortets administrativa tid samt det inledande teoriprovet som inledningsvis, innan systemen är på plats, kommer att ge ett merarbete.

    Vad får det för samhälleliga konsekvenser? Enligt statistik från ÅSUB för 2012 var ca 63 % av de som var inblandade i en trafikolycka män. Sett till ålder var gruppen 18-29 år störst med ca 31 procent av de inblandade personerna. Anmärkningsvärt är att omkring 11 procent av de inblandade personerna var 17 år eller yngre. Omkring 5 procent av de inblandade personerna var 70 år eller äldre.

    Bästa ledamöter. För den enskilde blir det än en marginell kostnadsökning, för myndigheterna blir det en ökning men totalt sett ur en samhällssynvinkel är min bedömning att med den nya körkortslagstiftningen kommer samhällets kostnader att minska. Det är inte ovanligt att den akuta vården, rehabilitering och eventuellt kronisk vårdplan för ett trafikoffer ligger mellan 500 000 till en miljon euro. Då har jag inte satt någon summa på vad det mänskliga lidandet de facto kostar.

    Min absoluta bedömning, tillsammans med landskapsregeringen är att det är förebyggande arbete vi bör sätta fokus på och som i föreliggande lagförslag är ett tyngdpunktsområde. Tyvärr är nackdelen med förebyggande arbete att det sällan ses när man gör det utan först resultatet efteråt som visar huruvida man har lyckats eller inte.

    Den nya körkortslagen har till syfte att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. De ekonomiska förlusterna på grund av trafikolyckor uppskattas i riket till ca 2,5 % av den årliga bruttonationalprodukten. Det är stora pengar vi pratar om och då finns inte det mänskliga lidandet för den enskilde familjen och vänner medtagna.

    Jag, fru talman, tackar för mig och ser fram emot en intressant och livlig debatt.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är en intressant och viktig lag som ministern presenterar. Lagen kommer att beröra många människor och många väldigt nära. Ministern säger att det har varit ett brett hörande, då bli min fråga har ministern och landskapsregeringen lyssnat på dem man har hört? Har höranden satt avtryck i den framställning som presenteras på våra bord? En sak som kommit ut under beredningsskedet är att det funnits ett missnöje i att man inte tillräckligt har tagit med olika intressenter, delaktigheten har varit bristfällig. Har höranden satt avtryck i framställningen?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack vice talman Viveka Eriksson. Jag delar helt er analys att det är en viktig lagframställning därför att den berör alla ålänningar i det dagliga livet. Jag är glad att det finns stort engagemang i den här salen för att diskutera vidare. Min bedömning är att synpunkter av divergerande slag som kommit in har beaktats i mån av möjlighet i det liggande lagförslaget.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det utskott som slutligen får förslaget kommer naturligtvis att titta väldigt noga på det och jag hoppas att man har ett brett hörande. Kritik som framkommit under beredningsprocessen är att det sker en förskjutning från det privata näringslivet mot det offentliga. Egentligen går det stick i stäv mot andra politiska strävanden där vi försöker minska det offentliga och få in mer privata initiativ. Målsättningen med lagen är väldigt god med attitydförändring, miljötänkande och säkerhetstänkande. Det finns anledning att i utskottet se om vi kan leva upp till de i lagparagraferna högt ställda målsättningarna.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag ser inte förskjutningen från det privata till det offentliga, det jag ser i lagförslaget och det som tidigare har verkställts är en förstärkning med en trafikutbildartjänst. Det är anmärkningsvärt att självstyrelsen är vårt eget område men vi har inte en tjänsteman som arbetat med frågorna. Det är en brist som vi har haft det tidigare det vill jag vara väldigt tydlig med. Det har förekommit kritik från delar av intresseorganisationerna där man tycker att man inte har blivit tillräckligt hörd, till dem vill jag säga gällande läroplaner och i läroplansgrunder kommer all kompetens som finns på Åland att tas med i den processen. I lagstiftningsarbetet är det främst lagberedningen som har arbetat med de frågorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ibland blir det lite snopet och det blev det nu när vice talman Eriksson tog upp precis den fråga jag tänkte ta upp d.v.s. gällande hörande. Låt mig omformulera frågan. Vi har fått bilskolornas remissutlåtande till vår kännedom och ska man bearbeta olika saker som kommer fram i remissen i de lagförslag som läggs fram konstaterar jag att det finns mycket av det som framfördes som inte finns med i lagförslaget. Varför det? Minister Thörnroos sa är att körkortsutbildningen är mer flexibel och mera behovsanpassad, det tycker är positivt, hon sa att det skulle avgöras från individ till individ vem som skulle ha en kortare eller längre körkortsutbildning hur ska det avgöras?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Vad gäller pedagogik, läroplansgrunder, utbildningsplaner är det inget som finns angett i lagförslaget. Det arbetet har inletts och kommer att fortgå och där har trafikpedagogerna har största möjligheten att vara med, där finns deras kompetens inte i lagparagrafen utan i de underliggande dokumenten. Så har vi resonerar, där kommer deras kompetens in gällande utbildningsfrågor inte på själva ramen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det som framfördes av bilskolorna i remissen kommer att beaktas i ett senare skede, är det så jag ska förstås svaret? Den sista frågan jag ställde, jag tycker det är positivt med mer flexibel och behovsanpassad körkortsutbildning men när ministern säger att det ska avgöras från individ till individ vem som ska ha längre eller kortare utbildning är jag väldigt intresserad av att få reda på hur ska man avgöra det?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Tidigare hade vi ett system där alla måste köra lika många timmar, sitta på exakt lika många lektioner. Kunskaper och färdigheter från tidigare beaktades inte, togs inte till vara utan det var samma system för alla. I det här förslaget föreslår vi att om du har färdigheter, praktiska anlag behöver du inte köra 32 lektioner utan bara tio eller 15. Det är här trafikskolornas pedagogiska kunskaper och färdigheter kommer till sin rätt. Här ska trafikläraren säga att jag bedömer att du är klar för uppkörning eller bedömer att du inte är klar för uppkörning, du behöver köra x antal timmar till för du når inte målen som finns i utbildningsplanen. Nu kommer det att ställas större krav på de pedagogiska färdigheterna hos trafikskolorna. Jag är helt övertygad om att de kommer att kunna hantera och klara de väldigt väl.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det finns ingen aktör i det åländska samhället som har så mycket forskningsbaserad trafiksäkerhetskunskap som trafikskolorna man bara behöver läsa remissvaren så ser man det. Det är synd att landskapsregeringen inte har utnyttjat den källan till kunskap. Individanpassad utbildning, säger ministern, det har trafik- och körkortsutbildningen alltid varit. Nu tänker man ta ett snarlikt svenskt system där man har provfokus. Utvärderingar från Sverige visar att man inhämtar kunskap som man tror kommer på provet, det bli väldigt provfokuserat, man visar även försämrade provresultat i Sverige och att det blir kö till provtillfällena. Hur har man diskuterat i den frågan?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Gällande individanpassat har det funnits ett krav i dagsläget på hur många timmar en studerande, aspirant ska köra och därmed har det inte funnits en individanpassning. Vad är det som säger att 32 lektioner har varit det lämpliga hur har man kommer fram till det, kanske det ska vara 24 eller 40 lektioner. Nu finns det en större möjlighet för individuella färdigheter att tas tillvara och det borde ligga i allas vårt intresse. De pedagogiska kunskaperna hos våra trafikskolor är absolut inget som landskapsregeringen nonchalerar eller inte tar tillvara däremot ser jag att den pedagogiska kunskapen, färdigheterna kring utbildning och utbildningsplaner ska komma in i samband med förordningsarbetet.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är ett märkligt system att lagtinget ska ge en fullmakt in blanco till landskapsregeringen att utforma läroplaner och förordningar som är en viktig pusselbit i hela körkortsutbildningen. Det finns inget förordningsutkast, vi har ingen aning om vad läroplanerna ska innehålla. I läroplanerna har vi precis det som hela lagförslaget genomsyras av attitydförändring, hur man jobba med ungdomar, hur man uppnår en nollvision ingenting sådant hittar vi i lagförslaget. Men man vill reglera antalet timmar i säkerhetsutbildningen med max antal elever och antal undervisningstimmar men ingenting om innehållet, det kan vi inte acceptera.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Naturligtvis hade det varit det allra bästa om samtliga förordningar hade funnits och kunnat presenteras i samband med utskottshörande. Nu är det inte så, det är faktisk ganska sällan så. När vi presenterar ett lagförslag i lagtinget är det inte ofta förordningstexten är färdig den kommer in i ett senare skede så har det även varit tidigare. Det är jag den första att beklaga men så ser verkligheten ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Infrastrukturministerns sa i sin presentation att få ett körkort inte längre ska vara en subjektiv rätt för individen. Det måste innebära att körkortet har varit en subjektiv rätt fram tills nu eller tills lagtinget ändrar lagstiftningen. Jag tror inte att det är på det sättet. Skulle vi röra människors subjektiva rättigheter i lagstiftningen skulle frågan vara mycket större. Jag ställer frågan till infrastrukturministern att vidhåller ministern det hon sa i samband med presentationen, har körkortet varit en subjektiv rättighet för invånarna?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack för frågan. Som systemet har varit tidigare har man efter att man gjort sina teorilektioner och praktiska övningskörning lämnat in en anhållan till polisen. Polisen har i verkligheten inte haft möjlighet att säga nej för att det inte funnits en lagparagraf som man kunnat hänvisa till och säga nej du får inte detta p.g.a. den eller den paragrafen. Man har påtalat från polismyndigheten att man behöver få ett befullmäktigande i lagen att också kunna säga nej du får inte den här gången. Det var vad jag avsåg när jag sade att körkortet har varit en subjektiv rätt men inte längre kommer att vara det.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Då fick vi det klargjort att det inte varit en självklar juridisk rättighet för alla människor att få körkort tidigare heller. Efter en ytlig genomläsning och när man fått ta del av presentationen ger framställningen en bild av att man går över från praktiska körlektioner till att idka mera teori och flera teoriprov, mer teori mindre praktisk övning. Jag frågar infrastrukturministern om det finns vetenskaplig grund för framställningen som säger att den här metoden leder till det mål man ställt att öka trafiksäkerheten?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Den tjänstemannaberedning som arbetat fram lagförslaget i huvuddrag har använt mycket av Sverige som referens och olika kontaktpersoner där. Man vet av erfarenhet att körsystemet och utbildningen på svenska sidan är väldigt väl anpassat. I riket kommer man i dagarna att lämna en rapport till Finlands riksdag där man överväger att i större utsträckning använda sig av det svenska systemet vad gäller uppbyggnad av körkortsutbildningen. Därför har vi valt att rikta oss mot Sverige.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag kan konstatera att det är en lagstiftning där man har utnyttjat självstyrelsen fullt ut. Man har plockat lite från Sverige, en hel del från Finland och så har man snickrat lite hemma på kammaren med ålänningarnas bästa för ögonen att vi ska ha en bra trafiklag. Det som varit i media kring polisens möjlighet att jobba på svenska och att ha tillämpningsanvisningar, i dag går poliserna en lång utbildning i Tammerfors och man får utbildning i den finska lagstiftningen fullt ut. Det skulle vara förtjänt att jämföra mera hur det ser ut i Finland, hur det ser ut på Åland och en motivering om man går ifrån det. Min frågeställning är hur man ska se till att våra åländska poliser har samma kunskap och insikt i tillämpning och arbete med trafiklagstiftningen?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för frågan. Polismyndigheten har varit väldigt involverade i arbetsprocessen och representanter från polisen har suttit med tillsammans med lagberedningen eftersom området inte är helt okomplicerat när vi har vår polisutbildning i Finland men att man sedan från rikets sida har svårt att svara emot och erbjuda svenskt undervisningsmaterial osv. Den information jag har, som är från polisens sida, är att det är möjligt att genomföra som förslaget ligger.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag vet utgående från diskussioner som förts i polisstyrelsen och andra sammanhang att det krävs de facto att det går att tillämpa lagstiftningen lika bra som man kan tillämpa den finska eller svenska men man måste ha tillämpningsanvisningar till trafikbrottslagen. Hur är det när man kör mot gult ljus? När drar man in körkortet? Hur gör man i olika sammahang? Transportstyrelsen i Sverige och trafiksäkerhetsverket i Finland har långtgående beskrivningar hur frågorna hanteras, här har vi ingenting och det måste man ta ansvar för om man har egen lagstiftning då måste man följa det fullt ut. Man bör titta på om det går att han utbildning via högskolan.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för de synpunkterna ltl Åke Mattsson och det är väsentligt det som kommer fram. En problematik som finns med polisens arbete och det åländska fältet rör inte bara trafikövervakningen utan ingriper i alla andra politikområden. Det finns en pågående diskussion inom landskapsregeringen och polisen om hur det ska hanteras och det är oerhört viktigt att ålänningarna kan känna att det finns en rättsmedvetenhet och att saker sköts som det ska göras här på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! I förslaget på sidan nio står det att landskapet har valt att ha en lägre tolerans mot förare som han körkort på prövotid än mot den som har haft körkort en längre tid. Läser man i 16 § är det en förordningsfullmakt om förarutbildningen och läroplanen vad den ska innehålla, om man har olika bedömning kan det uppfattas som diskriminerande? Vad ligger bakom när man ska utforma förordningen, tänker man ha väldigt lätta krav?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag måste ärligt säga att jag inte förstod frågan. Gällande en elev, en aspirant som tar körkort är bedömningen samma hela vägen oberoende om det är en man, kvinna, stadsbo eller skärgårdsbo. De närmaste två åren efter att man fått sitt körkort föreslår vi från landskapsregeringen en något mera restriktiv hållning. Om man vid flertalet tillfällen ertappas med att köra mot stopplikt, mot rött ljus eller på annat sätt äventyra trafiksäkerheten kan körkortet redan efter två allvarliga trafikförseelser dras in. Till skillnad från en person som innehaft sitt körkort längre än två år då är det fråga om tre förseelser innan körkortet dras in.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Jag fick de svar jag väntade. På sidan nio står det att de som under prövotiden gör sig skyldiga till trafikbrott som leder till att körkortet dras in föreslår landskapsregeringen en konsekvensutbildning och en ny förarexamen. Är det något med körsäkerheten som man kommer att hålla låga krav på i förordningen, det var frågan.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tror att ltl Sundblom och jag talar förbi varandra. Jag har svårt att svara på frågan helt enkelt för jag vet inte vad ledamoten frågar efter. Vi får ta en diskussion utanför och klargöra det som blivit oklart mellan oss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Tack för en intressant presentation och framställning. Det är skönt med lite blankettlagspaus i församlingen. Min fråga rör de två teoriprov man numera ska genomgå enligt förslaget när man tar förarexamen. På vilket sätt kommer det inledande provet att skilja sig från det slutliga provet, kan ministern utveckla tankarna bakom det förslaget?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det inledande provet kommer att vara en kurs på fyra lektioner anordnad av trafikskola. Andra alternativet är en tentamen, över data naturligtvis, med de mest basala grundläggande färdigheter som kontrolleras upp. Att man förstår sin egen plats i trafiken och kan det mest elementära trafikreglerna.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Behövs det verkligen två tillfällen? Kunde man t.ex. tänka sig den möjligheten att man gör hela teoriprovet inledningsvis? Att införa den här typen av nya moment kanske inte är nödvändigt, är det något man har funderat på i landskapsregeringen och kan tänka sig att diskutera?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Vi har fört djupa och ingående diskussioner men det stora teoriprovet är inte bara ett teoriprov för den teorin måste hänga ihop med verkligheten och därför bör man övningsköra och få delar av teorin successivt att det sitter samman och följs åt. Det första inledande teoriprovet som de facto motsvarar fyra lektioner är för att få fram de mest elementära och mana till försiktighet för unga trafikanter. Teoriprovet gör man bara första gången för att höja medvetandegraden, har du gjort provet när du tog mopedkörkort så görs det inte flera gånger. Många ungdomar tror att det är odödliga när det ger sig ut på sin moped eller motorcykel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Tanken är att motorfordonsbyrån ska ta över handledarutbildningen. Finns det inte en konfliktsituation när man både ska utbilda och examinera för prov?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Motorfordonsbyrån ska inte ta någonting för det finns inte från tidigare. Motorfordonsbyrån ska se till att det anordnas tillfällen men det är inte meningen att de själva ska stå för undervisningen, det ska i mån av möjlighet vara en köptjänst. Vi har tittat på finska sidan hur deras system ser ut och där valde man att sätta allt på trafikskolor, de fick själva anordna handledarutbildningen. Det första det resulterade i att det inte anordnades någon handledarutbildning överhuvudtaget och i det nu gällande förslaget som är på väg till riksdagen plockar man bort det helt och hållet, helt enkelt för att det har blivit för kostsam för samhället man har inte längre råd att ta körkort i Finland.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Den obligatoriska delen kommer att minska till mera ansvar på den enskilde att anpassa sitt körande efter kunskap. Är det risk att det blir bakslag på trafiksäkerheten när man får individuellt anpassa, när man minskar ned den obligatoriska delen.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! I den obligatoriska säkerhetsutbildningen minskas inte timmarna ner utan blir exakt samma som tidigare. Det som minskas är teorilektionerna där man haft upp till tjugofem, trettio studerande elever som suttit på ren teorilektion det kan trafikskolorna anordna om du vill, i annat fall läser du inte själv precis som alla privatelever hittills har gjort. Den delen som ev. kan minska, men behöver inte, är körningen hur mycket mängdkörning du behöver, behövs 20, 30 behöver du 40 lektioner. Här kommer trafikpedagogernas kompetens verkligen till sin fulla rätt när de kan avgöra att nu bedömer vi att du är klar för uppkörning eller inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Jag vill belysa problematiken kring trafiktraktor och likabehandlingen av de personer som ska framföra den. Här säger man att man får framföra vid 15 års ålder om man är förknippade till jord- och skogsbruk men att man inte får framföra trafiktraktor vid arbete på väg, det utesluter generationsskiften inom entreprenörsbranschen. Frågan är hur bedömer man jord- och skogsbruk och hur ska det i praktiken göras?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Där behöver vi inte göra en bedömning. Det har att göra med vilket bränsle du använder i traktorn som sedan är kopplat till jordbruket huruvida den används i jordbruket eller inte används. Orsaken till att vi väljer att flytta det till B i förslaget är att man på finska sidan har den s.k. LT-klassen som vi inte har på Åland av olika anledningar. Man upplever från jordbrukarhåll att det blir väldigt komplicerat om en trafiktraktors användningsområde på väg skall kopplas till C-körkortet som är för lastbil.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack för det svaret. Då är problematiken med vikten, tio ton för kombinationen och hur man ska hålla reda på det. Jag tycker det är ett bra förslag att sätta B-kortkort som klass för trafiktraktor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag är inne på 69 § gällande ansvar och vill ha ett klargörande av ministern att jag inte har missförstått frågan. Om jag förstod det rätt, när man ska kontrollera om körkortet är med kan polisen, om personen är känd för polisen, släppa vidare. Hur går det ihop med likabehandlingsprincipen, alla kan ju inte känna en polis? Jag uppfattar i paragrafen att man måste styrka sin identitet på annat sätt med pass eller dylikt inte bara att man råkar känna den patrullen.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Man behöver inte personligen känna patrullen som är på plats men jag är tämligen övertygad att om ltl Sara Kemetter stoppas i en kontrollsituation tror jag att personen som stoppar henne har vetskap om vem ltl Sara Kemetter är som sitter i Ålands lagting. Inledningsvis hade vi ett krav på att körkortet skulle finnas med eller en identitetshandling. Det har inte funnits stöd för det, man ser det som oerhört problematiskt på de åländska vägarna att alltid ha körkortet med sig när man framför traktor, bil eller något annat. Den här kompromissen bedömer vi ryms inom tredje körkortsdirektivets ramar.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Med det resonemanget skulle jag gärna att utskottet ser över det, enligt min mening är det inte likabehandling att jag som lagtingsledamot har företräde jämfört med det herr x som just flyttat till Åland.

     

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Grundlagens krav på god förvaltning gäller även lagberedning det måste man utgå ifrån. Därför finns det i lagförslag beskrivet hur beredningen har gått till i detta förslag. Det framgår att 39 remissinstanser har tillfrågats, 30 har utlåtit sig åtta på nytt och så konstateras det lakoniskt att i mån av möjlighet har man beaktat detta. Det är ett lagförslag som gäller alla medborgare och i normala sammanhang gör man alltid sammanställningar och sammanfattningar av remissutlåtanden. Det är inte bara politikerna i Ålands lagting som ska ha en uppfattning om frågan utan även medborgarsamhället som vi företräder ska kunna inleda en diskussion om det hela. Var finns sammanfattningen av remissutlåtandena?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för frågan. Sammanställningen av remissutlåtandena har funnits inbakade i lagstiftningsprocessen. Jag har inget samlat dokument här och nu. Däremot är alla remissvar tillgängliga för alla och en var och jag vet att en viss distribution har skett direkt till lagtingsgrupperna för att man därigenom vill vara tydlig med vad man har för åsikt när det gäller lagframställningen. Om det finns önskemål från lagtinget kan vi självklart ta fram från landskapsregeringens sida och kopiera upp alla remissförslag om så önskas. Det finns även möjligheter att elektronisk gå in och söka dem.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! I den miljö jag kommer ifrån i den här typen av frågor fanns det alltid ett sammandrag, sammanfattning av remissutlåtanden. Det är meningslöst att kopiera sida upp och sida ner. Det jag menar med god förvaltning i grundlagen är att i beredningen ska ingå ett ställningstagande till vad remissutlåtandena innehåller och inte bara åsikter som återfinns i paragrafernas motivering och i vissa fall i paragraferna utan att läsaren överhuvudtaget har någon uppfattning om vad saken gäller. Med sammanfattning avser jag och i normal lagberedning att beredaren tar ställning vad som sagts, vad är föremål för medborgardebatt och hur har det återspeglats i förslaget.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag har inte lika många års erfarenhet som ltl Gunnar Jansson, jag har bara varit här sedan 2003. Jag vill vara tydlig med att jag inte kan erinra att vi haft någon lagframställning, sedan jag kom in i Ålands lagting, där det har funnits en sammanfattning av remissutlåtande med olika kommentarer och ställningstaganden kring varje enskild fråga. I det aktuella fallet har det varit fullständigt omöjligt kan jag meddela med beaktande av att remissvaren har en bredd av 180 grader. Vi har från landskapsregeringens sida försökt beakta det som framkommit, vi har vägt på ena sidan vad en ungdomsorganisation har sagt i förhållande till en annan det har vi försökt arbeta in. Den del vi minst har arbetat in är vad trafikskolorna har sagt helt enkelt därför att trafikskolornas kompetens kommer att komma till sin rätta när vi diskuterar läroplaner men inte på lagstiftningsnivå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ministerns satte fokus på i sitt anförande att det är unga män som utgör det största trafiksäkerhetsproblemet och de facto de som drabbas mest av olyckorna. Varför är det så, hur resonerar landskapsregeringen när det gäller unga män är det testosteronet, attityder, kunskapsbrist, kör unga män mer än andra eller är det den personliga bakgrunden som är orsaken eller är det en kombination av allt vilket jag tror att det är. Ministern lyfte mest fram lagstiftningsåtgärderna d.v.s. åldersbegränsningar och striktare lagstiftning mot nya förare men jag tror att även det förebyggande arbetet är viktigt. Hur har ministern resonerat här?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Landskapsregeringen har läst den statistik om finns tillgänglig, vi har läst remissutlåtande som kommer från försäkringsbolagen. Där kan man konstatera att en övervägande del av de som orsakar trafikolyckor och som återfinns som olycksoffer är män. Det är inte fråga om ett tyckande utan ren statistik. Vi har en grundlag som säger att alla ska behandlas lika och därför är körkortsåldern 18 år både för män och för kvinnor det ligger ingen värdering i det utan det är ren statistik. Vad som är orsaken till det kan jag inte svara på.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack för svaret. Det är viktigt att veta varför, att man kan rikta åtgärderna rätt. Det förebyggande arbetet, kunskapsuppbyggande och erfarenhet är viktigt. Om man riktar trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män tror jag att man får bättre resultat. Bygger man upp mer erfarenhet gör det att den mentala belastningen hos bilförare minskar och då kan man använda mer energi åt att samspela med andra trafikanter, förutse vad som håller på att hända osv. Det finns fördelar att rikta in det på dessa bitar och sätta fokus på förebyggande- och trafiksäkerhetsarbete.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Det var goda och kloka tankar ltl Petri Carlsson för fram och vi tar de tankarna med oss i det fortsatta arbetet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! I dag är det 34 år sedan jag fick mitt körkort och någon dag efter min födelsedag som jag körde upp och fick mitt körkort. Min bilskolelärare, som var Jana Jahréns morfar Olle, sa något väldigt klokt som jag har burit med mig hela tiden efter det, han sa ”här har du förkörsrätt men du har inte påkörsrätt”. Det kanske ni andra även har hört någon gång. Man hade inte så mycket säkerhetsundervisning och attityddiskussioner men det var en del av det, på den tiden på det sättet.

    Det är kärnan i körande vad man har för attityd. Hur ser man på sina medtrafikanter? Är man arg och förbannad en dag är man en sämre chaufför än om man är positivt inställd till livet och sina medmänniskor. I lagframställningen är det väldigt bra att man fundera och sätter fokus på attitydförändringar. De unga moppekillarna, det är oftast de som börjar köra vid 15 års ålder, när de träffar polisen och kanske har en trimmad moped att man i det mötet mera undervisar och tillrättalägger än att man dömer och bötfäller. Det är viktigt även för den framtida chaufförens sätt att hantera situationer. Att kunna få en tillrättaläggelse och säga att nästa gång du gör det här, då kommer jag inte att kunna diskutera saken med dig utan då kommer det att följa en bot istället. Jag har många positiva erfarenheter av hur polisen arbetar på det sättet men jag har även situationer som jag önskat man kunde hanterat på ett annat sätt.

    Särskilt fokus ska sättas på det som börjar köra vid 15 års ålder. Vi har hört att det oftast är killar 18 till 21 eller 25 år som står för den högsta skadekvoten inom försäkringsbolagen. Börja istället jobba med de unga killarna när de börjar köra för att få en attitydförändring. Det skulle vara bra om vi kunde ha någon form av övningsbana, motorbana för att få testa det som man måste göra ute på vägarna som även vi andra kör på.

    Säkerhetsutbildningen som man föreslår att ska bli mer intensiv det tycker vi är bra. Jag framförde tidigare till regeringen att det skulle vara bra att man kunde få ta sitt moppekort under det året man fyller 15 än att man får sitt moppekort i november om man fyller först i november. Alla längtar och ser fram emot tillfället och i november är inte körsituationen den bästa, i stället hade man kunnat få moppekortet i april eller maj när vägarna är torra och det är ljust på kvällarna. Det finns inte med nu men jag hoppades att det hade kunnat vara med.

    En sak som är positiv för attitydförändringsarbetet att man inför alkolås. Under tre tillfällen har jag själv skrivit motioner i frågan 2003, 2005 och 2008 därför är jag särskilt glad att det finns med som alternativ påföljd till körförbud. Det finns saker som vi har framfört till landskapsregeringen som vi inte har fått fullödiga svar på och som vi vill att utskottet ska titta närmare på. Har man tagit moppekort eller lättviktarkort sägs inte i lagframställningen att den utbildningen och erfarenheten man införskaffat sig under den tiden man kört på vägarna faktiskt ligger som grund, det borde framkomma på ett tydligare sätt.

    En sak vi varit kritiska till och som står för en stor del av skadefrekvensen är mopedbilar som uppfattas som en vanlig bil men går saktare och ofta blir en propp i trafiken eftersom den tar mer plats än en vanlig moped eller lättviktare.

    Något som varit populärt på Åland är att ta traktorkort och jag önskar jag att utskottet tittar på om det blir någon förändring av dagens system där femtonåringar har haft möjlighet att ta traktorkort och att även köra den på väg såvida man inte kör mer än 45 km.

    Regleringen beträffande moppe men även i 13 § och 10 § är det väldigt vida fullmakter där man säger att närmare bestämmelser ges i landskapsförordning och det kan vara något som inte håller i längden utan där borde grunderna framkomma i lagen.

    Andra skedet har jag ställt mig kritiskt till och man behöver ha. Det har framkommit från den ungdomsorganisation som står oss väldigt nära, man tycker det är bra och det borde finnas kvar och utskottet borde sätta sig mera in i vad det är och vad den betyder. Dubbla teoriprov är något som dels ungdomsorganisationen men även vi har diskuterat i vår grupp. Kunde man i likhet med det som tidigare framfördes bara ha ett teoriprov och i så fall tidigare men det kan vara som ministern sa att det kan vara för tidigt när man inte har rört sig i trafiken.

    Det här var det som var från vår sida att titta på i utskottet. Det finns flera olika saker som inte håller måttet tycker vi. Det finns alldeles särskilda skäl att noga gå igenom lagstiftningen.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Övningsbana, motorbana har drivits ganska hårt av vissa i moderat samling. Det är olyckligt med pojkarnas delaktighet i trafikolyckor. Man kör på isen och blir väldigt skicklig att köra isbanekörning men den körningen hör inte hemma i trafiken man får ett betydligt våldsammare och aggressivare körsätt. En motorbana med kontrollerad körning skulle vara en bra tanke och de stöder samtliga från moderat samling. Diskussionen när man får börja köra moped har att göra med straff barhetsålder och har varit ett aber, det är mycket omständigheter kring mopedkörning att man bör uppnått 15 års ålder innan man börjar köra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag är inne på samma diskussion som ltl Åke Mattsson nämnde i sin sista replik med straff bar ålder. Tittar man på huvudsakligt innehåll i körkortslagen är syftet att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. Jag har fått statistik att trafikolyckor kan kosta allt från ett års vårdkostnader på 300 000, halvårs vårdkostnader 554 000 olyckor är väldigt dyrt för samhället och leder till mänskligt lidande. Därför ifrågasätter jag moderat samlings åsikt om att tidigareställa att få moppekort under det året man fyller 15 år. Personligen är jag inne för att höja åldern för moppekort med tanke på moppebilarna och vad de förorsakar för olyckor i trafiken.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Som jag anförde i mitt huvudanförande beträffar mopedbilar ställer jag mig väldigt tveksam till det eftersom det står för en stor del av skadorna inom trafiken. Unga personer som fyller 15 år skulle i stället få moppekort under det ljusa och torra delen av året vilket skulle höja trafiksäkerheten. Det är bättre att man kommer ut som förstagångstrafikant med de förutsättningarna och väderleksförhållandena än att det är på hösten när det är mörkt och halt.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det argumentet kan jag förstå då anser jag att man borde få moppekortet när det blir ljust och torrt på vägarna efter att man har fyllt. Fyller du 15 år i november börjar du köra nästa år i april.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Jag delar inte den åsikten utan istället under det året man fyller 15 år.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag håller med ltl Gun-Mari Lindholm om att man borde få mopedkökortet samma år man fyller 15 år dock tidigast 1 april. Det diskuterades tidigare och tyvärr har det fallit i glömska för mig att man borde bevakat det tidigare. Jag hoppas att utskottet kan titta på det. Det är en social rättighet för ungdomarna att få köra samtidigt som sina kompisar på sommaren. Trafiksäkerhetsmässigt har några månader ingen betydelse tvärtom är ungdomarna mycket klokare idag än de var på min tid.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Vi har på våra bord ett lagförslag som engagerar och det är glädjande att se engagemanget. Det är en oerhört viktigt lagframställning vi ska debattera och ta oss an oavsett i vilket utskott frågan kommer att handläggas. Vi vet alla vad det innebär att de personer vi möter i trafiken har en bra utbildning i ryggen, att det vet både biltrafikkörningens tjusning och farorna. Farorna är oerhört kostnadskrävande både för den enskilde, för de som drabbas i övrigt och för samhället i stort.

    Därför, fru talman det är ett lagförslag vi måste ägna gott om tid åt. Därmed kommer vi omedelbart in på en formfråga vilket utskott skall handlägga detta ärende i lagtinget? Jag kan inte låta bli att snegla på talarlistan, sex representanter har begärt ordet från grupperna och samtliga sitter i lag- och kulturutskottet inklusive jag själv. Det indikerar enligt mitt förmenande, att det finns ett visst intresse hos nämnda utskott att ta sig an lagförslaget. Jag har förstått att talmanskonferensen har våndats om det här att kan man bryta och gå emot lagtingsordningen som tydligt säger att det är finans- och näringsutskottet som ska handlägga frågor kopplade till trafik.

    Jag hoppas vi kan få ett enigt lagting bakom mitt förslag som jag lägger nu att det blir LKU som blir remissinstansen som tar sig an detta på detaljnivå. Motivet är för min del klart det handlar, som ni alla redan har märkt, om utbildning och därmed behöver vi inte ens säga att vi bryter mot lagtingsordningens anda och mening. Jag hoppas ni alla har förståelse för detta och vi får se hur det går när vi kommer till avgörandets stund i den frågan.

    Lagförslaget innehåller en hel del gott och frågan om alkolås är oerhört värdefullt att vi får in i lagstiftningen och får ett verktyg för att hantera svårare fall av trafikanter om vi uttrycker oss diplomatiskt. Lagförslagets anda och mening tar sikte på ökad trafiksäkerhet. Jag personligen och säkert flera med mig ställer frågan är detta lagförslag är bra för trafiksäkerheten när vi förslagsvis ska kopiera det svenska systemet, ett system som rönt en hel del kritik när det blir fokus på provet i stället för den utbildning en bra förare behöver ha i ryggen. Reformändringen behöver vi alla diskutera och ta oss an med öppna ögon, jag lägger ingen prestige i att det kommer från regeringslägret och t.o.m. centerns egen minister, det är en oerhört viktig fråga och ger det trafiksäkerhet på ett sätt som vi alla kan leva med och ta ansvar för som lagstiftare.

    De 14 replikskiftena har redan gett mig svar på frågeställningar och förklaring, jag går inte mer på det. Jag vill nämna några som jag tycker är bra för trafiksäkerheten och ganska lätt ordnade. Det ena är varför vi inte i lagstiftningen uttryckligen har angivet att de som övningskör har en tydlig skylt om att det är övningskörning. Då får vi respekt för de nya trafikanterna som är ute och rör sig i trafiken, de hemmagjorda skyltarna har jag personligen ledsna på för länge sedan. Jag minns mycket väl när jag gjorde min egen skylt till min ena dotter, det var inget mästerverk som hängde i bakrutan. Ett enkelt sätt för det utskott som tar sig an ärendet är att säga att det ska finnas tillgängliga skyltar som finns att köpa.

    Det ska finnas en mycket tydlig skrivning om att det är anhöriga som är handledare i bilen, att vi inte får någon gråzon som kan leda till svåra situationer och t.o.m. risk för svart bilskola. Här gäller det att vi är tydliga som lagstiftare hur vi vill ha det.

    Trafiksäkerhetsmässigt ska det angivna antalet timmar räcka till för de olika skedena av utbildningen, här finns skäl för utskottet att verkligen se att svarar det angivna timantalet till respektive område mot det faktiska behovet för att täcka in helheten. Jag noterar av intresse att det någonstans på vägen har t.ex. sparsam körning försvunnit ur säkerhetsutbildningen, det som jag personligen har lagt stor vikt vid när det gäller mina egna barn, att de lär sig med tanke på vårt ansvar för miljön.

    En fråga som väckt uppmärksamhet även utanför vårt örikes gränser och det är intressant att ta del av bl.a. de tidningsartiklar som har skrivits om den åländska reformen och vi får alla ta till oss att kritiken är inte så hovsam. Man tycker inte att vi är på väg att styra in vår trafikutbildning på rätt spår och det är något som utskottet kommer att få ta del av.

    Vid den här typen av lagstiftning finns expertis att tillgå. Det är ingen brist på forskning och kunnande varken här på Åland eller utanför örikets gränser när det gäller att hämta in kunskap, vi får tillsammans se vad det är för expertis som bör höras.

    Förordningsbiten är oerhört central och det gäller för det utskott att få en bild av på vilket sätt en förordning skulle kunna korrigera och förstärka trafiksäkerhetsaspekterna som nämnts från talarstolen i dag, här kommer trafikpedagogernas kunnande in i bilden. Jag delar ltl Lindholms åsikt om delegeringsbestämmelserna, vi vet att vi inte kan släppa ifrån oss ett enda lagförslag utan att det även anges i vår egen lag hur en förordningsfullmakt ska se ut, högsta domstolen har tydligt sagt att det här måste vi gå mycket varsamt fram. Därmed, fru talman tackar jag för mig och önskar det utskott som tar sig an detta lycka till.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack ltl Harry Jansson. Jag vill komma med ett förtydligande gällande säkerhetsutbildningen. Det finns ingen minskning av det antalet timmar som man ska genomgå och vad gäller sparsam körning s.k. ecodriving återfinns det i 24 §, det är således flyttat från det s.k. andra skedet till första skedet så det finns kvar precis som det varit tidigare.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tackar för den upplysningen. Vi som haft förmånen att följa processen i regeringslägret så har vissa detaljer varit svårt hitta under resans gång. Jag glömde nämna att det finns en glidning i utbildningsfrågan d.v.s. det offentliga, som vtm Eriksson mycket riktigt uttryckte det, mot att de offentliga ska ta över det privatas roll. Är det bra att vi frångår ett system som fungerar bra i dag till att motorfordonsbyrån har en ännu större roll särskilt med tanke på att det både ska vara utbildare och sedan tolka och bedöma sina egna prov. Här har vi en utmaning för vårt system.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vill vara tydlig med det finns ingenting i lagförslaget som indikerar en förskjutning från det privata till det offentliga. Jag vill vara riktigt tydlig med att motorfordonsbyrån kommer att anordna kursen men det betyder inte att de själva kommer att hålla kursen, utan stå som ansvarig för att det finns en kurs. Eftersom man på rikssidan i samband med motsvarande lagförslag inte klarade av att få till stånd kurserna. Därför ser motorfordonsbyrån till att kurserna anordnats men målsättningen är att man ska köpa in utbildning, tjänsterna från den privata sektorn. Man får vara lite försiktigt med förordningsfullmakter det som högsta domstolen hittills har påtalat är inte kopplat till grundlagens 80 § 2 mom. utan snarare kopplat till behörighetsfördelningen mellan Åland och riket.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Den sistnämnda aspekten har högsta domstolen dragit allting över samma kam oavsett vilket ursprung som vårt agerande baserar sig på. Vad gäller det offentligas utökade roll räcker det med att läsa allmänna motiveringen under punkt 3.2 i lagframställningen som klart anger de offentligas roll iom lagförslaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! En ny körkortslag har varit efterfrågad och efterlängtad. Senast läroplanen reviderades var i slutet av 90-talet. Lagförslaget har målsättningen att vara transparent och användarvänligt samt innehåller flera positiva förändringar mer utbildning i yngre ålder för mopedister, krav om inledande förkunskaper, handledarutbildning för de som undervisar privat, obligatorisk utbildning i körning under svåra förhållanden med trafiklärare.

    EU-direktiven som ger ramar till körkortslagstiftningen ger utrymme att välja väg och det har LR gjort. Liberalernas uppfattning är att lagen till stora delar är mycket ideologisk, konservativ och högerorienterad, kontroller och hårdare straff och ena sidan samt enkelt och billigt å andra sidan.

    Det finns mycket att penetrera och granska när det gäller detta lagförslag. Det blir en grannlaga uppgift för utskottet. Jag vill på liberalernas vägnar framföra åsikter om process, vägval av utbildning, kommande förordning, en växande offentlig sektor där knappast körkortsutbildning hör till kärnområdena, ekonomin, statistik och genus. Det blir breda penseldrag men det kommer att finnas en uppsjö av detaljer att granska för utskottet.

    Först processen, här vill jag upprepa den kritik jag framförde i höstens budgetdebatt. Det är varken rätt eller demokratiskt att endast vissa intressen och grupper ska höras eller ha inflytande hos landskapsregeringen. När man läser remissvaren framkommer det att branschen, de åländska trafikskolorna, har blivit helt exkluderade ur processen. Ryktesvägen har man hört att en revision av lagen var på gång och man har två gånger skickat brev till landskapsregeringen utan att ens ha fått tillstymmelse till svar som man har laglig rätt till.

    För liberalerna är det fullständigt främmande att arbeta och utöva politiskt makt på det sättet. Ju mer man sätter sig in i dessa frågor desto mer komplext blir det. Tillvägagångssättet borde ha varit en bred sakkunniggrupp med trafikavdelningen, motorfordonsbyrån, polisen, försäkringsbolagen och naturligtvis trafikskolorna. Denna sakkunniggrupp borde ha haft en politisk referensgrupp, gärna parlamentarisk. Så skulle ett liberalt upplägg sett ut inför arbetet med denna folklag.

    Landskapsregeringen väljer ett förarutbildningssystem som är snarlikt det svenska. Ett system med fler prov och mindre utbildning. Det lämnar hela ansvaret åt den enskilda att välja och strukturera hur kunskap ska inhämtas. Hur ska vi då komma åt det viktiga attitydförändrararbetet och man kan göra hela utbildningen själv? Det hänger inte ihop målsättningen och hur man utformar utbildningen.

    I Sverige har det resulterat i provfokus, man inhämtar i allt högre grad kunskap man tror kommer i provet, försämrade provresultat, långa köer eftersom fler blir underkända och omproven ökar. Frågan till landskapsregeringen blir varför man önskar förändra utbildningen och hur de förändringar som föreslås kan öka trafiksäkerheten? Det finns väldigt lite av den varan i framställningen. Målbild och kravnivåer bör vara tydliga men det är något som saknas i lagframställningen.

    Hör detta till offentlig verksamhet, är detta ett prioriterat kärnområde? Trafikutbildningen har tidigare blivit utfört av privata företagare, av trafikskolorna, småföretagare inom ett kunskapsintensivt område där man faktiskt lyckats med den så hett efterfrågande generationsväxlingen. Trafikskolorna idag består av både andra och tredje generationens småföretagare. Det finns definitivt en fungerande marknad. Nu tar landskapsregeringen genom motorfordonsbyrån över och blir därmed både utbildare och examinator. Det kan inte heller vara rätt att man både ska utbilda och examinerade. De dubbla rollerna har vi förstått att ha varit en ambition som landskapsregeringen velat undvika, i alla fall enlig regeringsprogrammet.

    Ett mycket viktigt komplement till lagen blir förordning och innehållet i läroplanen. Här var ministern och jag inne i en replikväxling som menar att förordning ofta kommer i ett senare skede. I det här sammanhanget och med den här lagstiftningen så är förordningen viktig, två pusselbitar som behöver matcha i varandra. Jag köper inte det resonemanget att det är nu trafikskolorna ska komma in, man borde han nyttjat den kompetensen hela vägen. Där finns den nya kunskapen, moderna kunskapen och verkligen evidensbaserad.  Det blir omöjligt för oss beslutsfattare och lagstiftare att bilda en uppfattning om utbildningen och särskilt bedömningens innehåll, det saknas en viktig pusselbit lagtinget blir utom information och inflytande.

    Dessutom finns frågetecken kring utbildningsmaterialet. Man riggar upp en hemsida, trafikskolorna kommer att ha sin utbildning, hur ska man få det att matcha? Ska man ha svenskt eller finskt utbildningsmaterial? Vem tar ansvar över de delarna i vår trafikutbildning som är specifikt åländska, vi har även egen trafiklagstiftning? Vem tar ansvar över att de att de som tar sin körkortsutbildning även får undantagen som finns i vår egen lagstiftning? Vi utbildar inte de unga ålänningarna att köra till Flaka eller i Mariehamn, utan vi ger även de unga ålänningarna ett internationellt körkort, det måste man hela tiden ha i bakhuvudet. Det pågår diskussioner både öster och väster att man inte kan ha för små examinatorer eftersom man kör på väldigt begränsade ställen och att man faktiskt genom EU-direktivet får ett internationellt körkort.

     Den ekonomiska utredningen, nej att kalla det utredning är fel, reflektion är mera riktigt. Redan i höstas tillsattes en ny tjänst på motorfordonsbyrån, en trafikutbildare som både ska utbilda och examinera och det är säkert sant som minister säger att motorfordonsbyrån är underbemannad och att man behöver en person som är ansvarig för frågorna. Är det då rimligt att trafikutbildaren, som de facto har den titeln, ska dra handlarutbildningar och då kan man tänka sig att det är utom kontorstid. Handledare är föräldrar och det blir kostnadsdrivande.

    I framställningen står det ”motorfordonsbyråns uppgifter kommer att öka i och med det inledande teoriprovet och utvärderingen av förarutbildningen och förarexamen tillkommer, därtill ska motorfordonsbyrån ansvara för handledarutbildningen. Kostnaden för att ta fram nya teori- och körprov tillkommer liksom kostnader relaterade till nya eller förändrade dataprogram. Arbetsbördan kommer även att öka för registersektionen med ansvar för kundtjänst, växel och körkort- och fordonsregister. Dessutom kommer det att krävas tilläggsresurser hos polisen”.

    Det skulle varit relevant att få en uppskattning om hur kostnadsdrivande det är. Ger vi grönt ljus till det här har vi gett fullmakt in blanco till tilläggsresurser i budget, det är på sin plats att veta ungefär var det bli att kosta.

    Bedömningen, som har med för ordning och läroplan att göra, står det väldigt lite om i landskapets lagförslag. Att kontrollera trafikkunskaper och skicklighet i att framföra ett fordon är en sak. Men hur man utformar bedömningen och vilka krav man kan ställa på det som tar körkort är något helt annat, det finns inget skrivet om det heller. Kommer det i förordning eller hur har landskapsregeringen tänkt?

    Ltl Harry Jansson var inne på att det åländska lagförslaget låter höra om sig i Norden. Finland har ingen trafikminister den ska tillsättas på nytt, det är för tidigt att veta vad som händer på fastländsk nivå. Vi vet att det görs en stor utvärdering av de olika EU-direktiven i Åbo universitet som beräknas vara klar i slutet av 2015 det är mycket som är osäkert ännu när det gäller den lagstiftningen.

    Nils Petter Gregersen forskare på väg- och forskningsinstitutet i Sverige säger, ”man ska fundera ett extra varv när man tar Sverige som förebild och vill fokusera på examen. Vårt problem att vi har ett prov som inte ger besked om eleverna når och matchar de avancerade målen i kursplanen det är något man måste fundera på”. Det som flera han replikera är att man behöver komma åt attityderna. Han anser att man ska undvika att ta efter det svenska systemets handledar- och riskutbildningar där knölas alltför mycket in trots knappt om tid vilket gör det mycket svårt för utbildarna att kunna använda sig av moderna pedagogiska metoder. Landskapsregeringen kan inte säga något om läroplanens innehåll eller hur man ska bedöma, man säger att säkerhetsutbildningen ska vara med max åtta personer och max x antal timmar. Nils Petter Gregersen fortsätter ” jag har höjt ett varningens finger i de här frågorna”.

    Ltl Petri Carlsson var inne på att det är ett genusperspektiv i hela körkortslagstiftningsdebatten. Det finns tragiska konstateranden, där de få siffror som finns bekräftar att unga män är starkt överrepresenterade i olycksstatistiken. Den machokultur vi lever i är farlig för pojkar och unga män. Det är inte bara farligt för andra utan farligast för dem själva. Snabba fordon på väg och till sjöss är något av livsluften för många pojkar och män. Man kan vara en fena på att hantera sitt fordon men saknar både trafikkunskap, har fel attityd och en farlig övertro på sig själv. Där talar olycksfalls-, skade- och dödsfallsstatistiken sitt hemska, svarta och tydliga språk och vi tillåter det. Det är faktiskt sorgligt.

    Det har framkommit i replikväxling att liberalerna önskat att man i lagframställningen hade en tydligare nordisk jämförelse, tydligare hänvisning till evidens och forskning. Jag sluta med att citera Nils Petter Gregersen den framstående trafikforskaren. Ha sa inför arbetet i Sverige, nollvision för tonåringar i trafiken utopi eller möjligheter, han säger ”Forskning kring förarutbildning under de två senaste decennierna har lärt oss att förarutbildning är mycket mera komplext än vi känt till tidigare. Vi har förstått att individers motivation och beslutsfattande i trafiken påverkas av en rad fenomen som inte alls har med bilkörningen i sig att göra. Konkret innebär det att sådant som personlighet, livsstil, kön, grupptillhörighet, grupptryck osv. är mycket viktiga för motivationen att bete sig säkert och för de beslut man tar bakom ratten. Vi har nyligen lärt oss mycket nytt om hjärnans mognadsprocess. Just neurofysiologisk forskning är inne i en intensiv fas nu där det publiceras mängder av nya kunskaper om olika funktioner i hjärnan och hur den utvecklas. Forskningen visar att utvecklingen hos unga av funktioner som är avgörande för trafiksäkerheten tar längre tid än vi tidigare trott. Ungdomar som ska ta körkort för bil är inte så bra på att exempelvis kontrollera impulser och känslor, att reflektera över konsekvenser av sina handlingar eller att stå emot grupptryck. Alla sådana funktioner är extremt viktiga för trafiksäkerheten. De behöver professionell hjälp med att utveckla ett förnuftigt förhållningssätt till trafiksäkerhet”. Tack.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack ltl Katrin Sjögren för ett intressant och engagerat anförande. Det är svårt att replikera på alla frågor som ställdes men jag ska ta två. Det första rörde nonchalans från trafikavdelningens sida att vi inte besvarade brev som kommer in. I det aktuella fallet vet vi att tjänstemannen vid ett flertal tillfällen varit i telefonkontakt, inte skriftligen med i muntlig kontakt. Jag vill rättfärdiga min tjänsteman att det inte är nonchalans men däremot blev inget brev skrivet. Vad gäller utbildningen på motorfordonsbyrån är det inte meningen jag citerar ledamoten ”ska dra handledarutbildningen”. Motorfordonsbyråns uppgift är att möjliggöra att det finns utbildning och som sedan upphandlas av privata aktörer.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Vad gör landskapsregeringen om det inte finns några privata aktörer?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Om det inte finns privata aktörer kommer motorfordonsbyrån att ombesörja att tjänsten finns tillgänglig genom att ta den själv eller alternativt direkt köptjänst från Sverige eller Finland. Jag är helt övertygad om att det finns trafiklärare i Norden som är villiga att komma hit och dra konceptet. Jag känner ingen oro inför det. Men det viktiga är att vi ska försöka få en trafikskola eller trafiklärare privat som kommer att håller kurserna, det är inte tänkt att motorfordonsbyrån ska ta över.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Men det finns ett inbyggt systemfel och det är utbildning och examination det var inte bara handledarutbildningen. Det skulle varit bra om ministern i sitt anförande berättat mer om hur man tänkt sig bedömningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Vi har en ny körkortslag framför oss och man kan säga att det är en lag som berör alla medborgare. Kör vi inte själva så rör vi oss i trafiken och berörs av trafiksäkerheten, vilket är viktigt. I debatten tidigare är det trafiksäkerheten som varit i fokus. Dels om man tar sitt första körkort och sen om den nya möjligheten att få alkolås och då kunna köra vidare om han åkt fast för rattfylleri. Minister Thörnroos sticker inte huvudet i sanden utan vågar ta obekväma beslut, all respekt för de.

    Det är bra att man ställer större krav på att ta mopedkörkort. Två timmar stadstrafik är bra däremot är jag skeptisk till att privata handledare skall kunna hålla i det.
    Där skulle jag se att man har en person som är van att handleda personer i trafiken håller i det. Att ha en ovan person att handleda andra i trafiken det kan bli på bekostnad av trafiksäkerheten och medtrafikanter. Om man ska snurra i stan i 45 minuter, dels följa med vad mopedisten gör och köra bil efter då kommer det att vara tufft att följa med även i den övriga trafiken. En utbildad trafiklärare skulle hålla i utbildningen, det är väl ändå en orsak till att de har 60 veckors utbildningstid.

    När jag såg lagen funderade jag om de från landet och skärgården verkligen ska ha krav på 2 timmars stadskörning med moped?  Men insåg när jag funderat att jag inte ser någon orsak varför de skulle ha undantag trots att man inte kör så ofta i stan, körkortet gäller ju över hela Åland även i stadstrafik.

    Den som ger gör sig skyldig till trafikbrott som leder till att körkortet dras in vilket sedan leder till en konsekvensutbildning och ny förarexamen, det ger jag ett extra plus för. Däremot funderar socialdemokraterna om man borde komma in med det i ett ännu tidigare skede. Om polisen ser allvarligt buskörande som är vårdslöshet i trafiken borde man kunna dömas till en konsekvensutbildning.

    42 § Körkortsingripande på grund av hastighetsöverträdelse, är det något som man kan göra sig skyldig till som leder till konsekvensutbildning? Att man kör så fort att körkortet dras in är ändå grovt. Som jag förstår gäller konsekvensutbildning bara under den s.k. prövotiden. Borde den inte gälla även andra som kör så fort att man blir av med körkortet?

    Handledarutbildning är bra och förbättrar för trafiksäkerheten. Ställ mer krav på dem som skall handleda. I 20 § där står ”En handledare får undervisa två elever samtidigt om handledaren är elevernas föräldrar, far- eller morföräldrar, annan vårdnadshavare, barn eller barnbarn eller syskon eller person som bor i samma hushåll”. Kan det inte vara att en handledare har rätt att undervisa två elever samtidigt?
    Om en handledare skall ha privat övningskörning med sitt barn kan man inte då ha en bekants barn med samtidigt?  Jag upplever att det begränsar för t.ex. ensamstående, vilket jag inte tycker är bra. Alla ska få samma möjlighet? Man har en gemensam bekant som inte uppfyller kraven i lagen att vara handledare för privat övningskörning enligt 20 §, men är lämpad för det, men då utesluter vi det i lagen eftersom personen får inte vara handledare.

    Det nya stora i lagen är möjlighet till alkolås, som jag först sa nej högt och tydligt till men man är väl inte sämre än att jag kan ändra mig vilket jag håller på gör.
    I den allmänna motiveringen som är bra gjord och välformulerad finns ett stycke under rubriken EU, en intressant läsning som jag gärna skulle läst in mig mera på men hittade inte Andrea- rapporten som nämns där. Där det står bl.a. ” trafikbrott såsom rattfylleri och hastighetsöverträdelse räcker inte straff och indragning av körkort för att förhindra nya överträdelser”, även socialt ansvarstagande krävs.
    Därför finns konsekvensutbildning och det är bra att man jobbar med ansvarstagande och konsekvenser, vi borde ha mer sådant och gärna tidigare. Vad är konsekvenserna för en som kör moped berusad? Finns det idag? Böter som föräldrar betalar och sen är saken ur världen så tror jag det är.

    Uppfostran är föräldrars uppgift men ibland behöver samhället komma in och säga att det inte är tillåtet att framföra motordrivet fordon berusad. Bryter man mot lag ska man få en konsekvens. Det som framkommer i Andrea- rapporten är att man t.o.m. kan förkorta körkortsindragningen om man går en fördjupad konsekvensutbildning. Men i lagen går vi andra vägen att ger ett kännbart straff. Det finns olika sätt att se på det. Det inte är brottslingar, som vissa vill påstå, utan en person som framför bilen berusad är ett offer för alkoholism och kan vi ge den rätta moroten till att förändra sitt beteende är det bra.

    I förra veckan debatterade vi risk och missbruksprogrammet där jag nämnde partikollegan ltl Christian Beijars initiativ i Folktinget om att man skall kunna dömas för vård istället för fängelse om det är relaterat till missbruksproblematik. Kan man få personer att verkligen ta ett längre vårdprogram kan man även se på ett lindrigare straff.

    Det som fått mig att ändra mig om alkolås är att man måste gå kurs i alkohol och trafik, jag trodde den kursen skulle tas bort. I 53 § om att man inom 6 månader ska gå kursen och det är för att kursen skall kunna ordnas och att få tillräckligt stort antal för att få en kurs. Vi får hoppas att efterfrågan inte är så stor att det behöver ordnas ny kurs varje kvartal. Men det är bekymmersamt om man kan vänta sex månader. Kursen och konsekvenssamtalet borde vara så nära som möjligt inpå händelsen. Jag anser att införa alkolås är en falsk trygghet när vi pratar om trafiksäkerhet, man kan tvinga andra att blåsa och köra ändå, det är inte ett sätt att säkra trafiken.

    Däremot underlättar det för personen att jobba med en förändring till ett nyktert liv men då ska man vara beredd att vilja förändra sitt beteende. Diskussion som vi haft inom vårt parti är om det kommer att bli väldigt kostsamt? Kan det läggas in i alla bilar? Kursen alkohol och trafik är viktig för den gäller alla och där jobbar vi med attityder.

    Under punkt 3.3 Samhälleliga konsekvenser så nämns att främja trafiksäkerheten och reducerar kostnader som trafikolyckorna orsakar. Jag vet inte om jag håller med om det, det är en lag som jag anser att underlättar att ta körkort. Det är en lag som tänker nytt och annorlunda och det vill jag ge en eloge för, det är ett politiskt arbete.

    För mopedkörkort blir det svårare och krävs mer och då kanske man uppskattar körkortet mer. För att ta ett B körkort idag underlättar för många, vilket är bra för dem men är det trafiksäkrare? Kanske men det nya sättet som nämns i teorin och i säkerhetsutbildningen. Att jobba i mindre grupper och mycket med attityder. Ltl Katrin Sjögren nämnde att jobba med attityder är extremt trafiksäkerhetshöjande. För att jobba med attityd är det en fördel om det är mindre grupper, de kan det leda till betydligt bättre diskussioner än om man jobbar i stora grupper.

    Under 24 § säkerhetsutbildning, föreslog vi att man skulle haft med storstadstrafik, halkbana och motorvägskörning men det har tyvärr inte fått gehör i den fortsatta behandlingen. Om jag förstått det rätt är det idag 21 år för körkort i kategori C. Det ligger ett EU direktiv i grunden, frågan är om det inte är bättre att göra en förändring för att få ta C körkort redan vid 18-års ålder. Att få ett jobb i åldern 18 – 21 år skulle underlätta om man har C körkort.  En 19 åring som jobbar med att köra lastbil ute på vägarna har större respekt i trafiken än en jämnårig.

    Fru talman det här är en lag som Ålands socialdemokrater har lagt ner många timmar på och vi har varit aktiva och kommit med många synpunkter. Vissa av synpunkterna har beaktats och vissa inte, det gäller att ge och ta. Ålands socialdemokrater stöder denna lag och tror att det är många som gläds åt de förändringar som lagen ger.

    Gällande utskottsarbetet är det viktigt att man ser hur mycket kommande arbete utskotten har att det inte blir liggande och vänta för länge. Hur ofta har vi förordningar? Här vill man problematisera, se i stället möjligheten med lagen att vi får jobba vidare med den. Jag ger landskapsregeringen och trafikavdelningen mitt förtroende att de får en bra läroplan att jobba vidare med det, att de får ta med expertis inom området. Det gäller att ha en dialog men framför allt att ge förtroende om läroplan, utbildningsmaterial och vad som har nämnts här, vi ska stifta lagen detaljerna får trafikavdelningen sköta.


      Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Min replik gäller alkolås, även jag var skeptisk till det men överlag tycker jag det är bra. Den sociala orättvisan slår fel för det är relativt dyrt med alkolås. Har du god ekonomi är det inget större problem att skaffa ett alkolås, medan det kan vara oöverkomligt för någon som har en kärv ekonomi och knappast en bil som det fungerar i, det är något man behöver titta närmare på.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Våra funderingar inom partiet angående vad det kommer det att kosta, alla kommer inte att ha möjlighet att skaffa alkolås, men vi ger ändå alkolåset en möjlighet i lagen för att kunna behålla arbetet och gå vidare. Framförallt säger vi ”nej du får definitivt inte fortsätta såhär”. Då är det svårare att gå vidare med de sociala det blir så mycket konsekvenser. För att få en förändring till stånd är det lättare att motivera om man lyckas. Det ekonomiska svider, men det ska svida, man har gjort ett fel och då kanske det ska kosta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Ltl Winé var inne på 19-åringars möjlighet att köra lastbil. 19-åringar har med dagens lagstiftning, och även det här förslaget, möjlighet att köra lastbil förutsatt att man har gått på gymnasiet och linjen angående yrkeskompetensbevis. Även om man skulle gå till mötes och ändra det till 18 år med gällande lagstiftning får de inte förvärvsarbeta inom lastbilsyrket som chaufför. En förutsättning finns redan idag att man genomför utbildningen yrkeskompetensbeviset.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Nordberg. Jag satt hemma igår och funderade hur det är idag med yrkesförarbevis, ger det kompetens att få jobba tidigare, jag funderade, jag skriver ner det så kommer det säkert att rätta mig. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Fru talman! Tack ltl Winé för det stödet. Alkolås är ingen lätt sak och vi har fört ett resonemang om vi ska lägga med det i lagstiftning eller inte, är det rimligt, det är ändå ett fåtal, tio till 15 det rör sig om statistiskt sett på årsbasis. Ska vi bygga upp systemet eller ska vi inte? Kan det ses som felaktigt att vissa har råd att köpa och andra inte? Vi har försökt se möjligheterna med alkolås och den frihet eller det behov en familj har av en bil för att kunna röra sig. Vi ska ge det ett försök och sedan får vi utvärdera det noggrant och visar det sig inte ändamålsenligt får vi ändra paragrafen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande, minister Thörnroos, man ger en möjlighet, som det nämns i allmänna motiveringen, att behålla arbetet. Sedan måste man se hur utfallet blev. Först var jag skeptisk men nu börjar jag köpa det mer och mer och funderar på fördelar och nackdelar. Fördelarna blir fler men den stora nackdelen är kostnaderna. Men det behöver ändras att man verkligen går i alkohol- och trafikkurs, att man måste gå längre och är motiverad till förändring.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

     Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Det är ett intressant lagförslag och roligt att de engagerar på olika sätt och väcker diskussion. Åland är ett av de biltätaste områdena i världen och det är naturligt att det blir en intensiv debatt i lagtinget.

    Trafiksäkerheten som landskapsregeringen utger sig för att det vill satsa på, har jag några intressanta kommentarer. Det är bra att man stärker kraven på praktiska färdigheter för moped. Inte en kraftfull förstärkning men en indikation och en signal från lagstiftarna att det är något man vill ha ökat fokus på mot t.ex. föräldrar och ungdomarna som ska börja köra moped att man ska utöva praktisk körning före man ger sig ut på vägen.

    Utvärderingskörning som presenteras i 30 § kan man fundera med fog vad den har för funktion. Utvärderingskörningen ska göras efter att förarutbildningen, förarexamen är avlagd, man skriver i 30 § ”för att kunna utvärdera förarutbildningen och förarexamen har motorfordonsbyrån rätt att göra en utvärderingskörning med en körkortshavare en till sex månader efter att körkortshavaren godkändes i förarexamen för körkort i kategori B. Deltagande i utvärderingskörningen är frivilligt och avgiftsfritt”. En fråga som ställts hos mig vad är syftet med utvärderingskörningen? Om den dessutom ska vara frivillig och avgiftsfri, ska den då finansieras av motorfordonsbyråns övriga avgifter och man belastar således andra än de som söker körkort för tjänsten, möjligheten från motorfordonsbyrån. Jag har själv svårt att se den nyttan med det men en förklaring kanske kan ge svar på de frågorna.

    Gällande byråkratin är det här ett av få lagförslag som tar sikte på att göra saker och ting enklare i det åländska samhället, där vill jag ge ett stort beröm åt landskapsregeringen. Det finns vissa delar som strävar i motsatt riktning men jag hittar många delar som svävar i rätt riktning. Det bästa exemplet är att man väljer att föreslå att slopa det andra skedet, vilket vi från Ålands framtid har motionerat om, i syfte att göra det enklare och minska kostnadsbördan för den enskilde som ska avlägga förarexamen. Att man försöker fokusera det mesta till ett tillfälle.

    Sedan inför man ett förslag som går i andra riktningen när man inför ytterligare ett teoriprov, vilket man kan ifrågasätta nyttan av, att kunde man som i tidigare replikskifte tänka sig att införa möjligheten att avlägga hela teoriprovet inledningsvis, att man fokuserade det till ett enda tillfälle. Det finns säkert för- och nackdelar men huvudsaken med den här typen av prov som är det centrala i lagstiftningen, är att det faktisk visar vad eleverna kan och försäkrar sig från samhällets sida om att det har de kunskaper och färdigheter som krävs. Att vi inte fokusera för mycket på hur kunskapen införskaffas.

    Det centrala bör vara att man kan bete sig i trafiken, inte hur man har lärt sig att göra det. Det borde finnas flexibla möjligheter, vilket finns på många ställen i lagförslaget att skaffa sig kunskaper och anpassa utbildningen efter tidigare kunskaper, erfarenheter och efter individens förmåga att till sig och lära sig det man behöver för att kunna framföra ett fordon i trafiken.

    Vad gäller byråkratin är det inkonsekvent att man frångår principen att få skaffa sig kunskap på det sätt som man själv önskar och visa det i ett prov, man frångår det när man inför krav på obligatorisk handledarutbildning. Här borde man tänka som man gjorde med andra skedet att man istället fokuserar på att utveckla de prov man har för handledarna. Folk ska få ta till sig kunskapen på det sätt de själva önskar, är det genom att läsa böcker, diskutera, gå en kurs hos en trafikskola ska man få välja det själv. Det är något jag tycker utskottet borde titta på och försöka få in ett större inslag i vad gäller handledarutbildningen. Jag kan förstå tanken bakom att man vill sätta fokus på det, med jag tycker principen om att det inte är formkrav på folkbildningen som är det viktiga vad gäller körkortslagstiftningen utan kunskapsnivån och kunskaperna i sig.

    Permanent körkort direkt med särskilda krav under prövotiden är ett förslag i rätt riktning. Här gör man det enklare, man får inte först ett körkort och så ett förnyat körkort efter två år. Man får körkortet direkt men vet att man har extra ögon i nacken under två år och klarar man den tiden får man behålla sitt körkort i 15 år. Det är positivt och går i rätt riktning för att göra regelverket enklare.

     Det är bra att man i takt med den tekniska utvecklingen och det moderna samhället kan lätta på kravet att alltid ha med sig körkortet när man är ute och kör. Det åländska körkorten finns i polisens register och kan enkelt kollas upp när man är ute på vägen. Att man ska få böter för att man inte har körkortet med är faktisk något man kan fundera över, det här är ett förslag från landskapsregeringen i rätt riktning.

    Sammanfattningsvis kan man säga att utskottet borde fokusera på att se om man kan göra vissa saker enklare och fortsätta på den inslagna vägen som landskapsregeringen presenterar med att fokusera i större grad på förarnas kunskap, utveckla prov, test och uppkörningar något som kunde utvecklas en hel del. Att utveckla och se till att våra ungdomar och de som tar körkort kan det man ska men inte bryr oss så mycket om hur de lyckats förvärva den kunskapen.

    Lagförslaget fokuserar på att utveckla kunskapskraven och utbildningsformerna så är det naturligt att lagförslaget går till lagtingets specialutskott i utbildningsfrågor, lag- och kulturutskottet. Det kan vara motiverat ur den aspekten att läroplaner ska utvecklas och en del detaljfrågor vad gäller utbildningen ännu inte verkar vara klarlagda från landskapsregeringen. Det kan vara ett naturligt sätt för lagtinget att komma med vägkost, inspirera och komma med viktiga avväganden hur utbildningen ska utformas, en naturlig diskussion för lag- och kulturutskottet i första hand. Jag stöder att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för anförandet ltl Jonsson och stödet från Ålands framtid. Jag vill lyfta fram tre saker. För mig och för landskapsregeringen är det naturligtvis lagtinget som beslutar till vilket utskott remissen går, men de facto är lagtingsordningen väldigt klar vart det ska gå, till är finans- och näringsutskottet. Gällande handledarutbildningen på fyra lektioner är den tänkt att vara ett stöd för den släkting, mor, far eller syster som är ansvarig, att man ska få tips, råd, stöd och inte myndighetens pekpinnar att därigenom kunna ge så god utbildning som möjligt till sitt barn. Jag återkommer med det tredje i min nästa replik.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag förstår ambitionen men den möjligheten finns ändå utan att man behöver kräva det från samhällets sida. De som känner sig osäkra och vill ha hjälp och stöd kan anlita en trafikskola för att få den hjälpen. De som behärskar området bra och har förutsättningar att lära sina barn eller andra att får de praktiska färdigheterna som övningskörning osv. Samhället behöver inte ställa kravet men givetvis uppmuntra till det, med ska vi faktiskt ha ett lagstadgat krav det ställer jag mig skeptisk till. Gällande remissfrågan kan man på goda grunder argumentera att det är fråga om utbildning och övergripande lagstiftning. Jag förstår att det lika bra kunde behandlas av finans- och näringsutskottet, men fokus ligger på utbildning och därför är det naturligt att det går till lag- och kulturutskottet.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Lagförslaget är på 70 paragrafer, nio stycken rör förarutbildningen där det mesta kommer att återges i blankettförordningar, men det väljer lagtinget själv jag ska inte styra upp det. Utvärdering av förarutbildning och förarexamen bedömer vi att motorfordonsbyrån och den som ansvarar för utbildningen, läroplaner och utbildningsplaner borde ges en reell möjlighet att verkligen utvärdera hela det nya systemet under några månaders tid, ett års tid för att se om vi är nöjda eller är det något som behöver evalueras. Gör flera av våra körkortstagare samma fel, hur kan vi evaluera det på ett annat sätt? Det är tänkt som en evaluering av den nya utbildningen.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag förstår tanken men frågan är om man verkligen uppfyller det iom att deltagandet är frivilligt. Att det dessutom ska göras en till sex månader efter att förarexamen är godkänd, hur mycket får man ut av en sådan utvärdering? Dessutom ganska kort tid efter att examen är avlagd. Jag vill gärna ha ett förtydligande hur man har tänkt från landskapsregeringens sida, ett fördjupat sådant i samband med utskottsbehandlingen. Jag har svårt att se vilket syfte utvärderingskörningen ska uppfylla. Det leder till merkostnader, vad får vi ut av merkostnaden det är en relevant fråga?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson

    Tack, fru talman! En ny och intressant lagstiftning ligger framför oss med många nya grepp. Det har varit en bra dialog i remissutlåtanden och den har förbättrats för varje gång och man har varit i lyhörd. Från poliserna har konstaterats på basic nivå att det mesta kommer att fungera hyfsat bara man får tillämpningsanvisningarna.

    Diskuterar man körkort och trafiklagstiftning på Åland kan man inte blunda för att landskapet Åland i det här sammanhanget utmärker sig ganska mycket på ett besvärande sätt. Vi har det högsta antalet trafikolyckor i landet i förhållande till befolkningen. Det är inget att skryta med och man kan fundera vad beror det på? Det kan skyllas på turister och folk som kommer utifrån. En koll med försäkringsbolaget så stämmer det delvis, till min stor förvåning, 50 procent av de som förorsakar trafikolyckorna kommer bortifrån, eller man kommer från landet. Trafikmiljön kan ha en viss betydelse och man behöver titta på det. Man anlägger bumpers i närheten av farliga korsningar, i rökerirondellen gjorde man raka infarter och klippte ner häckar.

    För mycket trafikskyltar har betydelse, det hjälper inte hur mycket man utbildar om det är så många trafikmärken i korsningar att man inte hinner ta till sig all information. Bilparken på Åland har en relativ medelnivå vilket kan bero på att vi har många bilar, fordonen är i bra skick så där är inget problem. Det är sällan kollisioner som beror på dåliga bromsar eller annat dåligt skick. Statistiken är det heller inget problem kring. Då återstår bara en sak, det är att trafikanterna inte har förmåga att hålla koll på sin egen kompetens. Man har en övertro på sitt fordon och sin förmåga att köra bil och en viss nonchalans.

    Vi pratar om attityder, inställningar och kunskap. Gällande attityder och droger vill jag framhålla att det är sent att försöka ändra attityder när man börjar närma sig 18 år. Det skulle vara viktigt att komma in mycket tidigare redan när man cyklar, man är inte mogen att cykla i trafiken förrän vid tolv års ålder. Skolan skulle åläggas ett stort ansvar med att ha rätt attityd och inställning till trafiken och en kunskap till hur det funderar.

    Det är bra att man lägger mera tryck och tyngd på mopedutbildningen, men vi vet inte i dagsläget hur mopedutbildningen kommer att se ut. Det har funnits antaganden om att den är betydligt mera omfattande i riket än vi har här, det får vi se när förordningarna och direktiven kommer.

    Tidig trafikutbildning, där kunde polisen ta större del ute i skolorna en vinn vinn effekt. Jag hade äran att få vara med Bernhard Karlsson när han hade trafikutbildning i skolorna och lekskolorna. Succén som han gjorde när han kom ut till skolorna i uniform och berättade om trafiken, barnen tog det till sig. De ungdomarna känner man igen, en finnig tonårskille kommer fram och berätta att för tolv år sedan var du till lekskolan med polisen. Jag tror det är viktigt att vi börjar redan där.

    Förordningarna frågar man efter i trafik- och körkortslagen. Jag har förtroende för att trafikavdelningen kommer att ta fram tillräckligt bra förordningar och anvisningar. Det har inte funnits och kanske inte kommer nu heller, detaljerade tillämpningsanvisningar man behöver i trafiken som idag finns på rikssidan och i Sverige. Transportstyrelsen i Sverige och trafiksäkerhetsverket i Finland tar fram i den här typen av dokument.

    Utvärderingen av förarutbildningen och förarexamen är jag skeptisk eftersom den är frivillig, vad är det för människor som kommer att ställa upp frivilligt? Är det verkligen de som senare blir problem i trafiken, eller är det en annan kategori människor? Jag har svårt att tro att den fyller någon större funktion, det får man titta närmare på i utskottet.

    Max åtta deltagare på utbildningarna är ett bra. Jag har fått beskrivningar med stora salar där det sitter 30 stycken, luften blir dålig och man har ingen kontakt eller diskussion med varandra och det är inte bra. Prövotiden är riktigt bra, att man får ta körkortet direkt och behålla det. Det finns inte anledning att byta körkortet men man ska känna att man inte har körkortet på riktigt det en annan kvalitet som gäller första tiden för att få killarna att lugna ner sig.

    Läkarnas anmälningsplikt är riktigt bra, det var fel att tidigare ålägga läkarna att anmäla frivilligt. Det är lättare för läkarna att anmäla när man är skyldig till det i stället för att i patient- läkarförhållande svika ett förtroende. Nu måste man följa lagen och anmäla.

    Alkolås är bra när man kan ha körkortet kvar och även jobbet, men den sociala rättvisan kan slå fel.

    Något som inte har diskuterats är fotboja. I statistiken i Sverige är det bra resultat på det som har fotboja, samma effekt som med alkolås. Det som har fotboja är skyldiga att hålla sig nyktra och hemma, istället för fängelse får man vistas i sin egen närmiljö. Det kan föranledas av en del administrativa kostnader och är ganska dyrt, jag vet inte om det riket eller Åland ska stå för det.

    Däremot är jag besviken när det gäller att man ska uppvisa nykterhetsintyg, leverprover om han åkt fast för rattfylleri. Just nu gäller det bara för grovt rattfylleri och vid upprepade rattfylleriförseelser. Karolinska Institutets beroendecentrum i Stockholm, projekt Kapubra, gjorde en utredningen 2005 där visade det sig att samtliga som gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott över 0,2 promille i blodet hade riskabla eller skadliga alkoholvanor att man var i behov av vård eller behandling. Det är väldigt vanligt att man har alkoholproblem, råkar man blåsa en låg promille en dag betyder det inte att man inte att man inte har alkoholproblem.

    Polisens maskor är inte alltid så täta, att åka fast två gånger inom en viss tid är otur. De som kör rattfylleri regelbundet har strategier hur de kör, var och när de kör innan de har gått ner sig alltför mycket, men inledningsvis innan det blir nedsupna är duktiga på att hålla sig undan. Det skulle vara intressant för utskottet att prata med några rattfyllerister som åkt fast några gånger hur resan går innan man blir fullfjädrad alkoholist och kör hela tiden. Det börjar som med stöld med en knappnål och slutar med en silverskål. Kör lite i början, håller sig relativt nyktra men sedan barkar det iväg undan för undan.

    Samtliga som åker fast med över 0,5 promille i blodet borde uppvisa leverprover att man inte har påvisbara alkoholproblem för att få behålla körkortet. Det kan fortgå efter att man återfått körkortet, under överskådlig tid regelbundet uppvisa att man har levervärdena i skick annars dras körrätten in igen.

    Hur mycket resurser kommer det att kräva av polisen och främst motorfordonsbyrån, det kan vara omständigt när nya dataregister och ny dokumentation ska tas fram. Alkolåset kommer att vara mycket resurskrävande för polisen när det ska sättas i gång. Polisens personalsituation har konstant minskat de senaste åren. Sätter man det i proportion till på landskapsregeringens personalsida är det likadan, med polisens pekar nedåt men landskapsregeringens pekar uppåt. Det finns en smärtgräns hur mycket man kan ålägga polisen med administration utan att det börjar minska alltför mycket ute på fältet.

    Vem ansvarar för att fram olika prover och tester, vem beslutar hur manöverproverna ska se ut och vilka manöverprov som ska användas, är det landskapsregeringen eller motorfordonsbyrån? Det är viktigt när man kommer med förordningar och direktiv att det är klart och tydligt var ansvaret ligger.

    Jag har i tidigare replikväxling varit inne på ett utbildningspaket till poliserna, för väljer man att ha egen trafiklagstiftning måste våra poliser ha samma förutsättningar att jobba i trafiken som man har i riket och i Sverige. Där har man omfattande utbildning i skolan hur man ska tillämpa och tolka olika saker. Det kan inte vara till enskilda polismäns godtycke hur man tolkar eller upplever lagen, den ska vara förutsägbara och genomskinlig att man vet vad som händer.

    För mopedbilsförare håller jag med om att man borde höjt åldern till 16 år men nu får man göra ytterligare ett försök med vidareutbildning, alla vet att det är ett problem i trafiken med mopedbilar.

    Utskottet har en del att se på och när man går igenom lagen kan det finnas saker som man behöver tillrättalägga och titta närmare på.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Varför är det så många trafikolyckor främst i Mariehamn? Sakkunskapens bedömning är att det är väldigt trångt och mycket trafik. Många ålänningar kör på rutin vilket gör att man blir en passiv bilförare. Ltl Mattsson tar upp attityder och det förebyggande arbetet, vilket är något av hans kännemärken, men det som kritiseras i lagen av t.ex. trafikskolorna är att det inte finns något utrymme att jobba med frågorna.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Jag är tveksam till om inte det utrymmet finns iom att förordningarna och detaljarbetet inte är klara och där har man utgående från debatten i salen möjlighet att påverka vad som ska ingå, vad som ska finnas kvar. Det finns en viss oro med reformen att man lär sig för att klara proverna mer än lär sig för livet, då är det illa. Jag har förhoppningar till att man kommer att kunna hantera det och vi har fått informationen att det är ett bättre alternativ. Utbildningen generellt på universitet väljer man sitt sätt hur man vill lära sig saker och utgår ifrån det.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det fanns olika förslag som kom in i remissinstansen på hur man skulle ha ett annat system. De utvärderingar som finns när det gäller Sverige har resulterat i att det blivit provfokus, man inhämtar kunskap som man tror att kommer på provet. Det försämrar provresultat och långa köer och det är svårt att komma åt attitydförändrade arbetet. Jag förstår att landskapsregeringspartierna är helt nöjda, ni som har access till makten. Vi andra i lagtinget blir helt utanför den processen.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag är medveten om hur det har fungerat i Sverige, även landskapsregeringen och lagberedningen är medvetna om det och man anser att man har ett annat och bättre upplägg som gör att det ska fungera, framtiden får utvisa vilket som är rätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Ltl Mattsson pratar om attityder i trafiken och att man behöver jobba med attityder redan i dagisåldern. När vi pratar om trafiken behöver vi vänta till körkortsåldern för där kommer grupptrycket, bilarna blir allt finare, snabbare och mer styrka under huven. Det är alltför mycket filmer med häftiga biljakter. I körkortsutbildningen behöver diskussioner föras och då i mindre grupper för att få igång diskussionerna, även om vi jobbar med attityder får vi inte glömma bort trafiken.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag var kanske otydlig, mitt inlägg var att det inte räcker med att man kommer med attityder och förändring i samband med körkortet, har man en felaktig inställning till trafiken är det risk att den fortgår oavsett hur många körlektioner man tar. Vid tolv års ålder är hjärnan så pass mogen att man kan vistas i trafiken men väldigt få barn väntar till tolv års innan de släpps ut i trafiken. För killarnas attityder är det tydligt med ett straff, det är viktigt att det kommer påföljder, att det blir kännbart om man överskrider normerna och gränserna för många gånger. Med överskridanden två gånger mister man körkortet och till slut börjar man förstå vad det handlar om.

    Ltl Göte Winé, replik

    Det behövs tidiga och tydliga konsekvenser. Ltl Mattsson nämnde om polis i skolan, ungdomspolisen som vi nu har borde jobba med attityder, inställning och ansvarstagande i högstadiet. Tidigare hade vi poliser ute i skolorna i samband med när eleverna tog mopedkörkort. Man behöver ta mer ansvar i trafiken både med respekt till lagar och hastigheter och även till att köra berusa. Det blev en intressant tanke när ledamot Mattsson berättade om sina turer i skolorna.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Där är vi helt överens. Pratar man om attityder i skolorna tror man att det är årskurs nio i högstadiet men polisen kan börja pratar om attityder redan i dagis eller lekskolan. Får man början kan man följa upp och gå vidare och det är ett stimulerande och trevligt arbete för polisen bara man börjar. Det är polisen som kommer att styra upp hur de vill hantera det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack ltl Mattsson för synpunkterna och speciellt vad gäller det förebyggande arbetet kopplat till droger och alkohol.  Det förebyggande arbete inom trafiksäkerhet och hälso-och sjukvård ser man inte effekterna av när det görs, därför är det svårt att motivera kostnaderna med det förebyggande arbetet. Det är inte först när man misslyckas som man kan se resultatet. Att man lär sig för att klara proven stämmer inte. Idag får man t.o.m. provfrågorna på förhand om man varit inskriven vid en trafikskola, att man själv kan sitta hemma och nöta in de rätta svaren, rena rama utantilläsningen. I den här lagstiftningen har vi andra tankegångar vad gäller utvärdering och evaluering av den enskilde.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag sågade inte helt rakt av, men jag sade att de farhågorna har framförts och det är bra att de bemöttes. Med attityder gäller det att vara tidig. Anders Carlsson föreläste om attityder, de attityder du har när du går in i puberteten har du till 80 procent kvar när du går i pension. Det är viktigt att vi vuxna lägger in attityder innan kompisar eller andra lägger in felaktiga attityder.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mika Nordberg

    Fru, talman! Jag kommer i mitt anförande att dels kommentera vissa saker som jag upplever är bra i lagstiftningen och vissa saker bör utskottet fördjupa sig i.

    Något som är bra är utökat utbildningskrav för mopedkort. Mopedisten kan ge sig ut i trafiken på väldigt svaga kunskapsgrunder, har givetvis haft ett skriftligt teoriprov men att även få göra viss utbildning i praktiken kommer att öka säkerheten för våra yngsta trafikanter.

    Går vi vidare i körkortskategorierna och kommer upp till lätt motorcykel A1, A2 och A tung motorcykel, idag vartefter kunskapen tilltar och efter praktik och ålder vilket kan leda till att öka sextonåringar som tar behörighet A1, A2 mellanviktsmotorcykel artonåringar och tungviktsmotorcyklar tjugoåringar. Om du direkt vill börja med motorcykel är åldersgränsen 24 år, vilket är bra man har förmodligen mognat från 18,19,20 t.o.m. därav kan undvika olyckor som de facto drabbar motorcyklisterna ganska hårt iom att det inte har det skydd en trafikant med bil har.

    I tredje punkten bör utskottet fördjupa sig i definitionen på användningen av trafiktraktorer på sidan 6, 2.2.3. Den övervakande myndigheten, poliserna kommer att ha problem att kunna definiera fordonslagen. När man blir stoppad för kontroll beror det på hur man framställer användningen av fordonet, vilken behörighetsgrad man de facto har. Det behöver utskottet titta vidare på.

    Punkt fyra säkerhetsutbildningar i samband med kategori B, vanlig bilkörkort, det är bra att de nya bilisterna får en säkerhetsutbildning.  För de förare som tar yrkeskompetensförarutbildning för tunga fordon, lastbil i C ingår idag en viss säkerhetsutbildning för det som tar yrkeskompetens börsen har de facto bevis, det är en bra kurs att gå trots att man suttit bakom ratten.

    Utskottet bör fördjupa sig i 23 § gällande D, bussar. Där har man ändrat och frångått krav på C-körkort, att du har en erfarenhet av tunga fordon, lastbilar inte skulle vara en grund för att börja köra buss. Bussen har de facto passagerare som last och lastbilar har oftast inte så dyrbar last utan materiella skador som kan uppstå. Framförande av tyngre fordon skiljer det sig en hel del ifrån lättare fordon t.ex. stabiliteten hur fordonet beter sig i halt väglag osv. Olyckor som hänt i Sverige med bussar gällande brohöjder etc. Du får ändå en viss erfarenhet efter att ha haft C-körkort och framfört lastbilar innan du börjar med en viktigare last.

    Ska du köra passagerare mot betalning med buss krävs de facto en yrkeskompetensbevisutbildning. Men möjligheten finns att ha en mindre buss, om du är en idrottsförening eller liknade, på privat basis där kan man titta hur man tänkt sig det.

    I 43 § indragning av körkort, där säger man t.ex. att om man undviker att stanna vid stoppskylt skulle det vara en grund för indragande av körkort. Där behöver man se över definitionen för vid t.ex. halt väglag kan du de facto passera linjen, skylten och då har du inte iakttagit skylten trots att du har för avsikt att göra det. Den tunga trafiken har i vissa korsningsområden väldiga problem när de måste stanna helt och hållet vid halt väglag, då uppfyller de inte lagens anda och mening att hjulen ska stå helt stilla utan det kryper fram i snigelfart vid farliga korsningar.

    Däremot vill jag ge ett extra beröm till landskapsregeringen gällande synkroniseringen i 31 §. Man har inte valt samma lösning som Finland när det gäller tunga körkortskategorin 2, C och D lastbilar och bussar. Där behöver man förnya sina körkort vart femte år och om du har ett yrkeskompetensbevis som råkar infalla t.ex. när du fyller 48 år ska den förnyas när du fyller 53 år men i Finland ska du förnya ditt vanliga körkort vid 45,50, 55, de får förnya sina körkort i värsta fall med två och ett halvt års intervall. I vår lagstiftning har man lyckats synkronisera det, om du är över 45 år och förnyar ditt körkort är det en femårsperiod som löper utifrån det. Jag vill avsluta med att ge beröm i den frågan, tack fru talman.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag önskar ett förtydligande gällande trafiktraktorer. Det som landskapsregeringen föreslår i föreliggande förslag är att trafiktraktor som inte används i jordbruket har tidigare varit kopplat till körkortskategori C och att vi nu flyttar det till kategori B. Menar då ltl Michael Nordberg att det kommer att bli ett nytt problem för polisen? Systematiken är densamma, det enda vi gör är att vi flyttar det från C till B, har det funnits problem här som vi inte känner till?

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det finns skrivning att om fordonet används inom jord- och skogsbruk då behövs det inte, då kan du framföra traktor med det T körkortsklass. Då blir det en divisionsfråga när du möter ett sådant fordon med t.ex. en grävmaskin på släp, vart är grävmaskinen på väg ska den dika en åker inom jordbruket eller gräva en husgrund till en granne? Vart är du på väg och vad har du för syfte, det blir en ev. möjlighet till tolkningsfråga, om jag inte missförstått något.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är exakt samma problematik vi har idag, det finns ingen förändring i relationen. I dag har vi en relation mellan T klassen och C klassen, landskapsregeringen föreslår att de som är i C klass kopplas till B klassen därför att C klassen har krav på yrkesförarkompetens, det är skillnaden. Jag förstår inte hur det skulle försvåra arbetet för polisen ute på fältet?

    Ltl Mika Nordberg, replik

    I stället för att ha en precisering gällande jord- och skogsbruket kunde man dela in det på om det används i privat syfte eller yrkesgrupp, det skulle vara lättare. Jag kanske har fel i frågan och säger inte att det definitivt är på det ena eller andra sättet utan uppmanar utskottet att fördjupa sig i frågan och höra med sakkunniga vad som vore den bästa tillämpningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack, fru talman! Det har gått 40 år sedan jag medverkade till att sammanföra teoriundervisningen i de dåvarande bilskolorna under gemensam regim under benämningen Ålands trafikskolor, t.o.m. fick förtroendet av att fungera som Ålands trafikskolors första lärare. Det varit mycket intressant tid. I förbindelse med det tar jag upp en rättsskyddsfråga, jag hoppas att jag har missförstått men om inte så bör den beaktas.

    Det handlar om trafikskolornas rättsskydd. Fortsättningsvis enligt lagförslag två ska det vara en tillståndspliktig näring. Bestämmelserna om trafikskolorna, tidigare bilskolor, rycks nu ut från körkortslagen och underordnas en egen landskapslag, lagförslag nummer två på sidan 56 som innehåller de tidigare grundläggande föreskrifter som fanns i körkortslagen. Man inledde den gemensamma teoriundervisningen utan lagstiftning, vi hade en annan syn på tingets ordning på den tiden, tider för 40 år sedan. Nu har vi en normbunden förvaltning och jag menar att lagen nummer två innehåller det klassiska föreskrifter som ska ingå i den här typen av tillståndslagstiftning utom på en punkt som handlar om rättsskyddet för trafikskolor.

    Myndigheten är inte härefter landskapsregeringen utan motorfordonsbyrån. Motorfordonsbyrån är landskapsregeringens underlydande myndigheter som meddelar tillstånd att inrätta och bedriva yrkesmässig utbildning av förare av fordon som kräver körkortsbehörighet som det står i 1 §. Därefter framgår vilken prövningsrätt motorfordonsbyrån har i olika situationer både vad gäller att inrätta, bedriva, övervaka och t.o.m. återkalla tillstånd.

    Ingenstans i lagen framgår vad en missnöjd trafikskoleidkare kan göra för att söka ändring i ett beslut av motorfordonsbyrån. Här odlas min tankar om missförstånd. I 70 § i första lagförslaget finns bestämmelser om överklagande enligt vilken paragraf, polismyndighetens eller motorfordonsbyråns beslut, enligt denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser får inom 30 dagar från delgivningen överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

    Om vi i lagtinget gör som regeringen önskar underlyder inte verksamheten för trafikskolorna längre körkortslagen utan regleras av denna separata lag. Här ber jag ministern är leda mig vid handen om det är möjligt, jag har inte i landskapslagen om trafikskolorna kunnat upptäcka några besvärsvägar. Jag inte säker på att denna allmänna i 70 § längre är tillämplig. Om det förhåller sig så står vi inför en konflikt med grundlagen. All myndighetsutövning garanterar grundlagen, inte bara god förvaltning och skriftliga beslut jämte delgivning utan även rätt att söka ändring.

    Det är en fråga för utskottet, vilket de må bliva, sannolikt kan hantera men vi ska undvika en situation där lagtinget och dess utskott glider in i en lagberedande verksamhet. Parlamenten beslutar och regeringar bereder. Om min farhåga är berättigad är det ingen teknisk stor sak, men principiellt så viktig.

    Vi kommer ihåg lagstiftningen om landskapsrevisionen och inrättandet av besvärsvägar hur lagstiftningskontrollen hade starka synpunkter på den ordningen. Jag önskar att vi undviker en situation där något så självklart 2014 eventuellt saknas. Kanske ministern redan nu kan vägleda mig vem blir nöjdare än jag. Om inte ser jag ett akut behov av att justera lagförslaget. Tack fru talman.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack ltl Gunnar Jansson för ett synnerligen viktigt påpekande. Jag delar helt den analys, synpunkter ledamoten har att landskapsregeringen bereder lagförslagen och lagtinget fatta beslut. Skillnaden på verkställande och beslutandemakt har ibland en tendens att glida in i varandra. Huruvida besluten som rör trafikskolorna ska överklagas till Åland förvaltningsdomstol eller inte kan jag inte svara på här och nu. Däremot tar jag frågeställningen med mig och ser till att beredande utskott, vilket det än må vara, får informationen sig tillställde så att utskottet inte behöver ägna sig åt lagberedningsarbete.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Vi har ett nytt instrument i lagtingsordningen, arbetsordningen om kompletterade lagförslag. Det här kan vara en sådan omständighet som kräver en komplettering, det kan dyka upp andra omständigheter som kan kräva kompletteringar. Jag tar ministerns vänliga svar som en utfästelse på att ifall kompletteringar, justeringar erfordras i detta gedigna paket är det regeringen som beredare och levererar, utskotten beställer och föreslår underlag för beslut i lagtinget.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Självklart åligger beredningsarbetet landskapsregeringen. Jag tar frågan med till lagberedningen och det får göra en bedömning vad de finner relevant jag kan inte göra det här och nu. Jag är inte invald i Ålands lagting p.g.a. mina juridiska kunskaper.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tror vi talar om olika saker, jag menar inte att föredragande minister här och nu ska leverera förslag till eventuella kompletterande lagframställningar. För mig räcker det mycket väl att ministern har åsikter om det. Vad jag ville poängterar är rollfördelningen, vi har en regering som är till för att bereda förslag och ett lagting som på befolkningens vägnar fattar beslut. Det är rollfördelningen är det skäl att upprätthålla åtminstone i rimlig omfattning. I det sammanhanget som jag påpekade kravet på ordnat rättsskydd i all förvaltning, även i den här förvaltningen, föranleder behov av kompletteringar och justeringar och ev. under utskottsbehandlingen uppkommer andra motsvarande behov. Regeringen tar emot beställningar, levererar och vi fattar beslut utan att ägna oss åt egen beredning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas?

    Ltl Harry Jansson

    Fru talman! Med hänvisning till vad jag sa i mitt gruppanförande föreslår jag att lag- och kulturutskottet blir handläggande organ.

    Talmannen

    Kan lagtinget enhälligt omfatta att det är lag- och kulturutskottet som ska behandla ärendet?

    Ärendet är därmed remitterat till lag- och kulturutskottet.

    Andra behandling

    2        Godkännande av frihandelsavtalet mellan EU och Republiken Korea

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 6/2013-2014)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    3        Ändrad kemikalielagstiftning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Christian Beijar

    Fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till ändrad kemikalielagstiftning och som framgår av betänkandet föreslår utskottet att lagförslaget antas. Utskottet tillstyrker lagförslaget med det ska göra några förtydligande gällande lagförslagets 3 § mom. 1, där föreslås att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska sköta de som i riket ankommer på närings, trafik och miljöcentralen.

    Det betyder att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet föreslås sköta de uppgifter som framgår av 11 § i rikets kemikalielag vilket innebär att myndigheten ska övervaka att bestämmelserna om förebyggande och avvärjande av miljöolägenheter orsakade av kemikalier iakttas vid anläggningar som hanterar kemikalier. I riket har vi myndigheten Tukes som handhar detta och är specialiserade på området. Om vi ska ha motsvarande på Åland kräver det en större kompetens och mera resurser i frågorna därför stöder vi landskapsregeringens synpunkter.

    Utskottet konstaterar att det innebär att landskapsregeringen utöver skötseln av förvaltningsuppgifter som följer av landskapets egen lagstiftning på området även ska sköta det förvaltningsuppgifter som framställning och användning av gifter som ankommer på landskapsregeringen med stöd av 30 § punkt 8 i självstyrelselagen.

    Vi har delad behörighet och bl.a. punkt 8 tar fram lagstiftning om framställning och användning av gifter ankommer på riksmyndighet ska i landskapet skötas av landskapsregeringen eller någon annan i landskapslag bestämd myndighet.

    Problematiken löses genom att enligt lagförslaget avser landskapsregeringen att förhandla med riket om att överföra dessa förvaltningsuppgifter till riksmyndigheter med stöd av en överenskommelseförordning. Det är vad landskapsregeringen för närvarande arbetar med.

    I 3 § mom. 1 föreslås även att landskapsregeringen i förordningen ska kunna delegera sådana förvaltningsuppgifter till underlydande myndighet. Den delegeringen utgår ifrån att förvaltningsuppgifterna överförs till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet om man inte lyckas nå fram till en överenskommelse har man skrivit in det som en garanti lagen.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Om betänkandet tänker jag inte säga så mycket, det har redan utskottsordförande gjort. Det som inte står där och berördes i utskottet är statistiken över hur mycket bekämpningsmedel och kemikalier vi använder. Jag aviserar att jag kommer att fundera hur jag utformar en kläm där landskapsregeringen kommer att uppmanas att överväga att en samla statistik över kemikalieanvändning i lantbruket och i övrig livsmedelsindustri.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det finn en problematik i att samla in statistik på kemikalieområdet eftersom statistiken pekar ut enskilda personer, företag eller vad det kan vara. Det är väldigt svårt att göra på ett bra sätt, det tror jag även att ltl Sundblom känner till.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det svaret har jag på ett mejl framför mig. Det måste finnas något sätt att få det att fungera. Hur mycket kommer in till Åland och hur mycket används, vad har man kvar i lager, på något sätt måste man få ihop en statistik.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Om man har svaret framför sig och ändå hävdar att man ska göra det bör det finnas en god grund i ledamotens förslag till kläm. Vi har inte har fått någon signal och det har inte förts fram i utskottet av ledamoten, jag blir förvånad när man får det här, utan att presentation av hur det ska gå till. Jag kan svårligen tänka mig omfatta den när jag inte får någon information från ledamoten om hur det ska gå att göra eftersom det är svårt att få en statistik utan att peka ut enskilda.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack! Det här betyder att jag måste referera till mejlet jag har framför mig som lästes upp även inför utskottet. ”Problemet är att försäljningen sker på så pass få försäljningsställen att statistiken inte kan anses som anonym och att försäljningsställena därmed inte är skyldiga att leverera uppgifterna till ÅSUB”. Det är viktigt att vi vet vad som kommer in till Åland och det måste gå att få fram. Vad kommer in, hur mycket säljs och vad har man kvar i lager, då behöver man inte peka ut någon. Det avser jag med klämmen att gå hem och fila ihop att uppmana landskapsregeringen att göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Enda behandling efter bordläggning

    4        Justering av basbelopp

    Landskapsregeringens svar (S 1/2013-2014-s)

    Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2013-2014)

    Först tillåts fortsatt diskussion under vilken det kan väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. (Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.)

    Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

    Ärendet bordlades vid plenum 26.03.2014 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Frågeställningen i spörsmålet var specifikt och en tydlig frågeställning, en fyraårig justering av de basbelopp som gäller socialvård, kultur och utbildning inom ramen för det som kommunerna ska upprätta utgående från den lagstiftning som finns. Debatten var livlig förra onsdagen när vi behandlade frågan. Vi kunde konstatera att frågan avvek ganska mycket från ursprungsfrågeställningen och vi kom in på frågan om kommunreformer och kommunernas socialtjänst osv.

    Det kunde ha varit läge att fortsätta den diskussionen under den rubriken i dag, eftersom oppositionskollegan Ålands Framtid vällovligt har initierat ett initiativ som kan bredda diskussionen på området. Vi från liberalerna avser att medverka i det initiativet.

    I anföranden som fördes av majoriteten, närmast då av lantrådet och vicetalman Jansson för moderat samling kunde vi höra att det var ett tufft tonläge gentemot kommunerna. Lantrådet anförde på ett sätt som ledde till en sammanfattning hos medierna att lantrådet sätter press på kommunerna. Vicetalman Roger Jansson attackerade 15 av de 16 kommunerna med att hävda att kommunerna i sin intressebevakning har gått in för en informationsbubbla när kommunerna har fört saken om justering av basbeloppen på tal utifrån den oberoende utredning ÅSUB har gjort.

    Det kommer att finnas anledning att diskutera frågan på ett bredare sätt. Som avslutning på diskussionen, som det ser ut just nu, avser vi att i slutet av spörsmålsbehandlingen lägga fram en åtgärdsuppmaning enligt den rätt vi har att lägga fram sådana. Åtgärdsuppmaningen finns framlagt på era bänkar och talmannen har säkert fått ett exemplar.

    Uppmaningen lyder som följer "Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i enlighet med det samrådsavtal som tecknats med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad genomföra de förhandlingar som anges i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna (1993:70) och förhandlingarna bör grundas på neutrala, mellan parterna godkända utredningar."

    Med det bedömer vi att vi har anfört tillräckligt i frågan.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Igen får jag säga, read my lips. Det är viktigt att hålla reda på vad andra säger i lagtinget och inte påstå något annat. Jag har inte angripit 15 kommuner. Jag har sagt att en organisation, Ålands kommunförbund har gått ut med politiskt baserad informationsbubbla på 3 milj. euro. Det har vi kunnat läsa i tidningarna om. Lemland, Jomala, Finström inte har jag angripit någon av de kommunerna. Håll sig gärna till sanningen. I åtgärdsuppmaningen ska komma fram till resultat som grundar sig på neutrala mellan parterna godkända utredningar. Om den ena parten inte vill godkänna de utredningar som finns utöver ÅSUB:s utredning, vad blir förhandlingsläget då?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! I första frågeställningen riktade vicetalmannen sin kritik mot Ålands kommunförbund, men vi får ändå komma ihåg att det är en organisation som bevakar de 15 kommunernas intresse. En attack mot kommunförbundet är i förlängningen en attack mot de 15 kommunerna. Frågan kan inte tolkas på annat sätt. Åtgärdsuppmaningen är befogad när ÅSUB, som är en oberoende utredare, med sin kompetens kommit fram till ett visst resultat som skulle ligga knappa 3 milj. till fördel. Landskapsregeringen har uppenbarligen gjort en annan beräkning, då är det skäl att inom ramen för samrådsavtalet försöka nå en situation där man pratar ett gemensamt språk.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Min fråga gällde om man inte kommer överens vad avses då med formuleringen ”mellan parterna godkända utredningar” och hur reder man då upp en pattsituation som eventuellt skulle uppstå? Det var min fråga. Att Ålands kommunförbund i alla sammanhang när man uttalar sig representerar 15 kommuner stämmer inte. Det finns åtskilliga fall där Ålands kommunförbund fått fullmakt att representera 15 kommuner. Men i de tidningsartiklar jag refererade skulle representera de 15 kommunerna vet jag av våra kommunkontakter att inte stämmer.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Kommer vi till en pattsituation, kopplat till åtgärdsuppmaningen, och inte kan enas om vilka utredningar, beräkningar som ska ligga till grund för en justering av basbeloppen då har vi passerat processen där förtroendet mellan kommunerna och landskapsregeringen uppenbarligen är förbrukat och förhållandet är sämre än vad de var före. Vi kan via vår parlamentariska försöka uppmana landskapsregeringen till att återskapa förtroendet genom att skapa en förhandlingssituation där den ena parten inte kör över den andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag reagerade när jag fick pappret på bordet, eftersom jag sitter på en annan stol som representant för en part i diskussionerna med landskapsregeringen. Det här var lite av ”goddag yxskaft” eftersom landskapsregeringen och Mariehamns stad haft ett möte där vi fått information om hur landskapsregeringen ställer sig i frågan och vi ska ha ett förhandlingsmöte. Det är nästa steg i processen. Förhandlingar kommer att föras och uppmaningen är onödig. Frågan vem som godkänner utredningarna mellan parterna, är en avtalsfråga. Det är inte vår sak i lagtinget att gå in och diskutera utan en sak mellan parterna. Det blir pappersslöseri med uppmaningen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Man kan konstatera och vi i liberala lagtingsgruppen noterar att stadsstyrelsens ordförande Petri Carlsson visar och har visat ett litet intresse för frågan.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Att påstå att jag har litet intresse i frågan var att dra saken alldeles för långt. Jag har ett mycket stort intresse i de här frågorna. Vi har fört en diskussion men jag föredrar att man för en dialog först och i får göra det i samrådsdelegationen som är utsedd från Mariehamns stad för stadens räkning. Jag uppfattar inte att man har ett litet intresse, utan ett starkt intresse av att föra diskussionen. Jag kommer att hålla ett anförande och beskriva hur situationen ser ut.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag ska inte prata för mariehamnarna, men jag tror att dessa personer uppskattar det som stadsstyrelsens ordförande sa nämligen att intresse för frågan finns och att statsstyrelsens ordförande uppenbarligen kommer att driva mariehamnarnas sak i frågan. Frågan är hur kommunerna och Mariehamns stad ska kunna finansiera den verksamhet som lagstiftaren har sagt att de ska finansiera?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson får fullständigt stöd av stadens största parti, socialdemokraterna och via mig ltl Sara Kemetter. Det är mycket märklig oppositionspolitik. Vi har varit på samråd och diskuterat från stadens sida och jag kan, efter att jag fått information av regeringen, inte gå med på någon åtgärdsuppmaning som direkt visar att kommunförbundet med Tony Asumaa som ordförande har räknat fel. Man har inte tagit alla faktorer i beaktande, det är en mycket märkligt oppositionspolitik. Att sedan dra in staden utan att ens diskutera med oss, det är märkligt.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Det är intressant att höra att denna nämnda person skulle ha räknat fel. ÅSUB med sin kompetens, erfarenhet och förmåga att göra beräkningar utifrån kommunernas situation och en lagstiftning styr deras finansiering, det är ett missförstånd om den socialdemokratiska gruppen tror att det är någon annan som har gjort beräkningarna. Uppenbarligen hävdas det att beräkningarna är fel, då förvånas man inte över att landskapsregeringen har kommit till den slutsats man har gjort.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Som ledamöter, och jag som statsstyrelsens första vice, har vi fått en mycket bra och tydlig information. I beräkningen som landskapsregeringen för fram har man precis sett till de förändringar som skett mellan 2008 och 2011 och dessutom tagit in indexjusteringen. Jag har stort förtroende för att landskapsregeringen inte har räknat fel. Enligt liberalernas beräkningar skulle det ha kommit staden ganska mycket pengar till gagn. Det är att slå dunst i befolkningens ögon. Det tycker jag är fel, så här driver man inte bra politik.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Om ltl Kemetter skulle bli medlem i liberalerna kan ledamoten ha en uppfattning hur man bedriver en liberal politik, men i det här skedet väljer vi att avgöra det själva. Det är inte vi som har gjort beräkningarna utan ÅSUB med sin kompetens och sitt oberoende och vi har full tilltro till dessa beräkningar. Eftersom ltl Kemetter uppenbarligen har gjort egna beräkningar som verifierar det som vicelantrådet förde fram ska jag ställa en konkret fråga. Det som kallas en 2 milj. ingående balans i beräkningarna, vilket torde härrör sig från ett politiskt beslut att investeringslandskapsandelar ska föras över på driftsdelen den ingående balansen. På vilket sätt är det rätt att man via ett justeringsbeslut stryker det politiska beslutet som togs då?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vi har en allvarlig situation framför oss genom klämförslaget som lagts fram. Kommunförbundet och Mariehamns stad tycker att ÅSUB:s uträkningar är korrekta och professionellt gjorda och det anser även landskapsregeringen och har det som grund för vårt arbete, därom kan vi vara överens. Enligt lagstiftningen ska det göras kompletterande utredningar vilket finansavdelningens tjänstemän har gjort, det har jag redogjort för ett antal gånger i plenisalen med ingående balansen och indexjusteringen som skulle få långsiktig verkan. Det som klämmen pekar på är att det arbete, utredningar som tjänstemännen på finansavdelningen gör inte är neutrala. Det är en allvarlig anklagelse som kommer från Ålands lagting. Den politiska bedömningen gör jag i förhandlingar med kommunförbundet och Mariehamns stad. Det är bra om ltl Perämaa utvecklar detta och kanske tar tillbaka klämmen, för den är faktiskt närmast en förolämpning.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vicelantrådet har för landskapsregeringens del medgett att ett misstag har begåtts och därför befinner vi oss i den här situationen. Det har även lett till att den oberoende utredning som ÅSUB tog fram med de siffror som fanns tillhanda har offentliggjorts. Den utredningen som då fanns på bordet sedan årsskiftet 2012- 2013 fram till 14 mars 2014, ett år och tre månader senare fanns den som enda utredning och man tog givetvis fasta på den. Den senare processen har lett till en förtroendeklyfta mellan kommunerna och landskapsregeringen därför är det av yttersta vikt att man försöker hitta ett gemensamt sätt att hantera frågan. Det är vad åtgärdsuppmaningen strävar till och borde ligga i allas vårt intresse.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! För min del föreligger ingen förtroendeklyfta, jag försöker föra förhandlingarna på ett så professionellt och korrekt sätt som bara är möjligt. Det är viktigt att vi respekterar de roller vi har men nu känns det som Ålands lagting har blandat sig i förhandlingarna mellan Ålands landskapsregering, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Det skulle vara bra om vi alla tar ett steg tillbaka och inser var vi befinner oss just nu.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Man kanske kan tycka så. Därför betonar vi åtgärdsuppmaningen och de förhandlingar som enligt lagen ska ske mellan den operativa verkställigheten, landskapsregeringen men vi får komma ihåg att det är ett misstag som har erkänts som lett till situationen som delvis har skapat förtroendeklyftan, därför finns det ett politiskt intresse vilket gör det korrekt och rätt att lagtinget tar del av hur processen ska fortskrida.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Jag tänker inte gå upp i den här debatten. Förra gången det debatterades tyckte även jag att den yvades i väg väl mycket. Man märker att det finns politiker som gärna vill slå ihop på kommunerna på Åland och sådana som inte vill göra det. Alla försöker uttala sig positivt eller negativt det hör inte hit och för en vecka sedan kom vi överens om att hålla oss till ärendet, vilket man kapitalt misslyckades med i onsdags. Vilket inte är bra men så är det i politiken, det bär iväg och dit. I det här ärendet kunde man prata om vad som helst t.o.m. om vägunderhållet i Saltvik. Jag ska strikt försöka hålla mig till ärendet.

    Basbeloppet skall förhandlas om vart fjärde år enligt lagstiftningen, det har inte gjorts det vet vi. Lagtinget har beslutat om basbeloppets storlek, parlamentet har tagit beslutet och när beslutet togs borde man frågat efter utredningen men det är inte gjort. Nu pågår förhandlingar, precis enligt lagstiftningen, med kommunförbundet eller som det står i lagen kommunerna. Kommunförbundets styrelse har i fullmakt av förbundsfullmäktige, av 15 kommuner, att företräda kommunerna. Mariehamns stad är inte längre med i kommunförbundet och företräder sig själva och har lite enklare.

    Vi har varit eniga i landskapsregeringen att det är orimliga att landskapsregeringen ska förhandla med 16 kommuner därför har kommunförbundet tagit på sig rollen att förhandla för sina medlemskommuner.

    Kommunförbundets styrelse företräder 15 kommuner och dess innevånare. Man ska försöka se till att det kommunerna får de andelar de är berättigade till. Styrelsen klarar inte kunskapsmässigt av att sätta sig in i frågorna, man har en direktör som håller i taktpinnen och jobbar för sin huvud mans räkning. Man tycka vad man vill om hur han jobbar i parlamentet men vi i styrelsen har han ett krav på att han ska företräda kommunerna på ett sådant sätt som han gjort. Anser han att kommunerna ska ha 2,9 miljoner till så anser han det. Förhandlingarna pågår och ingen vet i dag vad det kommer till för resultat. Kommunförbundet anser att det är en stor summa pengar och landskapet har visat att det inte är det.

    I förhandlingar mellan kommunförbundet på landskapet och mellan landskapsregeringen och Mariehamn stad får vi se vad man kommer till. Naturligtvis kommer kommunförbundet, jag är själv viceordförande i förbundet, att vara så sakliga som möjligt och ta till oss det man kommer till. Det är inte speciellt lätt med landskapsandelar att ens förstår det fast man varit politiker i många år.

    Det sker en seriös förhandling och vi har stor tillit till landskapsregeringen och vi kommer i sinom tid att försöka komma överens, i princip tvungna att komma överens för det är ett nytt basbelopp som ska föras till lagtinget, om inte nya landskapsandelssystemet kommer i gång så att man lämnar basbeloppsjusteringen eftersom det kräver mycket resurser.

    Med det vill jag säga att förhandlingar fortsätter och resultatet får vi se vad vi kommer till.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack ltl Karlsson för att ni håller er till ärendet. Jag hade senast orsak att var kritisk till den offentliga informationen som hade kommit från de två ledande personerna i Ålands kommunförbund, det sade jag 26/3. Därefter har vi läst i båda tidningarna ett tillrättaläggande från direktören i Ålands kommunförbund där han klart och tydligt klargöra att avsikten är att nå en överenskommelse med Ålands landskapsregering på basen av de korrekta sifferuppgifterna. En alldeles utomordentlig insändare, saklig, bra och det ska han och Ålands kommunförbund ha en eloge för. Den gör att åtgärdsuppmaningen visar att detta skulle tas i fel forum.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag ville förklara hur jag ser på frågan. Jag tycker kommunförbundet har bra förhandlingar med regeringen i olika frågor. Vi är inte alltid överens med så är det i livet. Kommunförbundet tar på sig en stor roll när man företräder 15 kommuner vilket inte är speciellt lätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Inför de förhandlingar som kollegan Runar Karlsson i den här egenskapen och uppenbarligen i en annan egenskap nämnde, vill jag komma med ett förtydligande som jag uppfattar systemet. Vi talar om tre olika saker och blandar samman dem med stor inlevelse. Vi talar först om en årlig justering och anpassning till kostnadsnivån, det är en administrativ åtgärd. Vi talar om en bibevarande kostnadsfördelning mellan landskapet och kommunerna enligt de uppgifter kommunerna har, även det är en administrativ åtgärd. Men de följer totalt olika logik det vill jag påpeka. I 4 § har vi den årliga, i 6 § har vi den fyraåriga och de följer varsin logik. Men, det vill jag varna för, att blanda in lagstiftning i det här sammanhanget frysande eller förbud mot en åtgärd med lagstiftningsåtgärder från Ålands lagting har ingenting med de två första åtgärderna att göra, av det enkla skälet att beslut i lagtinget inte kan överklagas och vi kan inte sätta kommunerna på bar backe.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Om jag förstått det rätt är basbeloppet beslutat i lagtinget, genom en lagstiftning eller en budgetlag.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Så har det blivit och det är just den olycksaliga sammanblandningen. Basbeloppet som ska bestämmas årligen senast den 15 oktober är till för att ge kommunerna vägledning i sin egen planering. Men när lagtinget intervenerar och kanske i slutet på året, genom lagstiftningsåtgärd åsidosätter den årliga justeringen leder det till ett förhållande där kommunerna drabbas av ett beslut i lagtinget och parlamentsbeslut är inte överklagbara, det är den ena avdelningen. Den helt andra frågan är vi bevarande av kostnadsfördelningen enligt 6 § som är en administrativ fråga där lagtingets andel sannolikt inte är större än att bevilja medel.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Överklagbart eller besvärsrätt som tas upp i parlamentet är en intressant fråga och det behöver man fundera på och det har jag försökt forska i. Man kan sätta kommunerna på obestånd genom att ta ett beslut här som kommunerna inte har möjlighet att besvära sig över.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Det var en förvånansvärt hård debatt förra gången detta det togs upp. Mycket var riktat mot de åländska kommunerna och man behöver komma ihåg att det trots allt är ålänningarnas skattetryck vi pratar om. Vi börjar märka att den ekonomiska verkligheten gör sig påmind i den här debatten, inte i konkret handling men i debatten.

    Man börjar se ett starkt misstroende mellan kommunerna, kommunernas företrädare och landskapsregeringen. Även mellan Mariehamns stad och de övriga 15 kommunerna. Många kommunalpolitiker på landet har den uppfattningen, det är möjligt att det inte är rätt, men att Mariehamns stads kör sitt eget race och det finns ett ganska starkt kitt mellan landskapsregeringen och Mariehamns stad. Det bör vi tänka på därför blir debatten så tuff.

    Utredningen som ÅSUB gjorde pekade på att basbeloppen inte motsvarar den nivå som gällde vid reformtidpunkten, vi är tillbaka på samma nivå som nuvarande system de facto infördes. Vi vet hur en penningförsämring har varit.

    Jag blev förvånad när finansminister Nordlund verkade irriterad över att lagtinget blandar sig i. Om inte så viktig lagstiftning som kommunallagstiftningen följs, när ska i så fall lagtinget blanda sig i om man inte blandar sig i då? Jag var förvånad över den kommentaren.

    I klämmen ”uppmanar lagtinget landskapsregeringen att i enlighet med de samrådsavtal som tecknats mellan Ålands kommunförbund och Mariehamns stad genomföra de förhandlingar om anges i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna och förhandlingarna bör grundas på neutrala mellan parterna godkända utredningar”. Hur det ska gå till framgår tydligt av 6 § och den har vi gått igenom både framlänges och baklänges förra gången så jag tar inte upp den igen.

    Det är viktigt att man tar fasta på det som sägs, att förhandlingarna ska grundas på neutrala mellan parterna godkända utredningar. Det handlar inte om att man förolämpa någon som jobbar på finansavdelningen landskapsregeringen är en part, kommunerna är en annan part, kommunalförbundet en annan part. Det lika självklart att landskapsregeringen skulle omfatta de utredningar som kommunalförbundet gör som att kommunerna skulle omfatta de utredningar som landskapsregeringen gör. Det är ändå två skilda parter. Det är oerhört viktigt att förhandlingarna grundas på neutrala mellan parterna godkända utredningar, speciellt när man kommer så oerhört långt ifrån varandra som 3 milj. i det ena fallet och 36 milj. när landskapet börjar räkna.

    Jag vill uttrycka mitt stöd för klämmen, jag tror att den är bra. Det är viktigt att vi funderar igenom vart det är på väg, för kommunerna, Mariehamns stad, landskapsregeringen gällande ålänningarnas skattetryck, som jag sagt många gånger är en helhet. Mer man rullar ut på kommunerna desto högre skattetryck får ålänningarna.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Igen var det angrepp på Mariehamns stad och det kan jag inte acceptera. Att Mariehamn skulle ha kraftig motsättning med de övriga kommunerna. Ett exempel för att belysa problematiken är att till skillnad från Ålands kommunförbund har Mariehamns stad begärt att ha trepartssamtal i samråd med landskapsregeringen. Där är ett ex. på att man verkligen vill ha en positiv anda mellan kommunerna och landskapsregeringen. Att hävda att Mariehamns stad har en sådan agenda tycker jag är fel. Det är snarare ltl Anders Eriksson som försöker underblåsa konflikter som inte finns.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag har inte pratat om kraftiga motsättningar men jag konstaterar vad som har hänt och skett. Mariehamns stad var tidigare med i Ålands kommunförbund, man har synbarligen kommit fram till att det gagnar bättre Mariehamns intressen om man driver frågorna själv än via Ålands kommunförbund. Det är ett val som Mariehamns stad måste få göra. Det jag pekar på är att det finns ett misstroende mellan landsbygdskommunerna och Ålands kommunförbund och landskapsregeringen, Mariehamns stad blir de facto en annan part i problematiken. Att kalla det för angrepp tycker jag är att vara onödigt känslig.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Mariehamns stad gick ur Ålands kommunförbund bl.a. på basen av att man betalade några hundra tusen euro per år men vi kunde sköta samma saker själva. Vi fick inte motsvarande resurser som vi tyckte att var nödvändigt utan vi hade det själva. Vi upplevde inte nyttan för pengarna vi satsade. Dessutom är det svårt för Ålands kommunförbund att företräda kommunernas åsikt, även Mariehamns i alla diskussioner. Man måste förankra bakåt och det är en problematisk situation och därför valde vi att gå ur.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    De sa jag redan i min första replik att det är ett val som Mariehamn stad måste få göra. Jag konstaterade att man inte har samma intresse som övriga åländska kommuner och det kan man ha förståelse för. Men att lyfta upp frågan att få det till ett angrepp då är man väldigt känslig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det vi befinner oss i nu måste för en utomstående ses som en märklig situation. Ser man utifrån ska det vara en förhandling mellan kommunsektorn och landskapet Åland. Landskapet Åland företräds av landskapsregeringen, kommunsektorn företräds av Mariehamns stad och Ålands kommunförbund. Landskapet Åland och landskapsregeringen har blivit kringränd, vi ska dels förhandla med Ålands kommunförbund, Mariehamns stad och även Ålands framtid och liberalerna här i Ålands lagting som ska vara de organ som är högst på Åland. Bästa vänner och ltl Eriksson som talar för en självständig stat, numera är vi nere på kommunförbunds nivå.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    I en självständig stat är det ännu viktigare att lagarna följs. Men som jag sa tidigare, finansminister Nordlund, när han säger att lagtinget inte ska blanda sig i, jag ser kommunallagen som en väldigt viktig lagstiftning. Om inte lagstiftningen följs och man glömmer bort att följa lagstiftningen, när ska lagtinget i så fall utnyttja sin kontrollmakt om inte då?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag har på ett tydligt och klart sätt redogjort för hur proceduren har skett under föregående år och vad vi arbetar med just nu. Tydligen är inte ltl Eriksson nöjd med det arbetet och det upplägget vi har. Vi har förhandlingarna med Ålands kommunförbund och vi ska göra det utgående från de utredningar som ÅSUB och finansavdelningen har gjort. Någonting är det som inte stämmer i det, enligt ltl Eriksson. Det skulle vara bra om han i stället kunde klargöra det i debatten.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag märker att det är mycket känslor i debatten och det sägs att proceduren har gått snett. Vad är orsaken till att lagstiftningen helt plötsligt blev att följas, på grund av spörsmål och kanske framförallt och kommunförbundets arbete när man uppmärksammat detta och har inte följt lagstiftningen. När ska lagtinget utnyttja sin kontrollmakt om inte när så här viktiga lagar inte följs.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Åtgärdsuppmaningen är ett parlamentariskt klavertramp. Som framgår av klämmen handlar det om två parter, regeringen å ena sidan och Ålands kommunförbund å andra sidan. Båda parterna har avtalsrätt. Det vore märkligt om ett parlament åsidosatte avtalsfriheten för dessa två parter. Jag håller nästan på att tappa andan över liberalernas förslag. Aldrig någonsin trodde jag det om partiet som håller fanan högt när det gäller rättssäkerhet, god förvaltning och allt som döljer sig bakom dessa ord.

    Att lagtinget, ett parlament skulle sätta avtalsfriheten för två parter ur spel det liknar ingenting. Ännu mer förvånad blir jag när jag hör ltl Gunnar Jansson prata om att man inte kan överklaga ett parlaments beslut. Gud bevare oss för det, hur skulle det se ut? Vem skulle sedan vara det högsta organet på Åland? Det är som någon sa, att vi har hamnat riktigt på kommunalpolitisk nivå. Förslaget är det värsta man hört på länge. Jag hoppas att liberalerna tar det tillbaka om vi ska ha någon respekt kvar för parlamentet. Det kan inte gälla för det parlamentariska arbetet att man kommer med sådana klämmar.

    Vi har fått höra av oppositionsledare ltl Perämaa att man saknar förtroende för regeringen och särskilt saknar Ålands kommunförbund förtroende för regeringen, det avslöjar en klar politisk sammansvärjning. Ltl Tony Asumaa är liberal och sitter i lagtinget, han är ordförande för Ålands kommunförbund och ltl Perämaa drar upp, den som han säger, förtroendekris mellan kommunförbundet och regeringen hit till lagtinget och attackerar naturligtvis regeringen. D.v.s. att man använder sig av Ålands kommunförbund och av Ålands statistik- och utredningsbyrå för att driva oppositionspolitik i Ålands lagting. Det är inte beundransvärt. Jag tycker inte det tillstår liberalerna att göra på det sättet.

    Vilken tilltro ska man ha till kommunförbundet efter detta? Bedrivs verksamheten framöver från den liberala lagtingsgruppen? Om liberalerna misstror regeringen, bl.a. för arbetet i förhandlingarna med Ålands kommunförbund och tycker det är så skadligt att regeringen inte ens har följt lagar eller klarat av sitt arbete, då ska man driva oppositionspolitik genom att ställa misstroende, utgående från det parlamentariska förtroendet för regeringen. Men att använda Ålands kommunförbund och Ålands statistik- och utredningsbyrå för sina politiska syften, det är inte bra oppositionspolitik.

    För att sammanfatta. Jag anser att det är ett parlamentariskt klavertramp, man kan inte begränsa parternas avtalsfrihet genom ett parlamentariskt beslut. Om liberalerna misstror regeringen p.g.a. avtalsrundan kan de naturligtvis ställa spörsmål, har man inte fått det svar man önskar ska man ställa förtroendefråga. Så fungerar det parlamentariska systemet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Målet med spörsmålet var inte att få den socialdemokratiska gruppens eller ltl Barbro Sundbacks beundran, vi hade aldrig förväntat oss det och vill inte ha det. Däremot är vi väldigt angelägna om att kommunerna ska kunna utföra serviceproduktion, vårda våra äldre, ordna grundskola och dagisverksamhet. För att kunna göra det är det viktigt att lagtinget med landskapsregeringen som den förlängda operativa armen följer lagstiftningen som ska finansiera verksamheten. Att kalla det för ett parlamentariskt klavertramp att försöka förmå parterna, landskapsregeringen, kommunförbundet och Mariehamn stad att komma till förhandlingsbordet för att kunna enas och brygga över förtroendeklyftan det är inte ett dåligt mål.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Målsättningen är riktigt bra och vi har alla samma önskemål vad gäller kommunernas möjlighet att bedriva vård, skola och omsorg men inte till priset av att vi beslutar att begränsa parternas avtalsfrihet. Någon sådan chans finns det inte i det här parlamentet, och det ska inte vara så det måste ltl Perämaa fatta.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Som jag sagt i mitt anförande och som jag sa nu, finns det stora skäl att landskapsregeringen ser till att man kommer till en förhandlingssituation som återupprättar den förtroendeklyfta som finns mellan parterna. Vi är ute med ett väldigt vällovligt syfte för att kunna skapa ordning i den offentliga serviceproduktionen. Att försöka göra det till en fråga om att begränsa parternas avtalsfrihet som att det skulle vara den centrala frågan, det är att slå blådunster i frågeställningen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    För det första, ltl Perämaa, pågår det diskussioner och förhandlingar mellan parterna som fortsätter denna vecka. Förtroendeklyftan kan inte vara så stor som ltl Perämaa och liberalerna vill att den ska vara för att kunna driva oppositionspolitik. Det står uttryckligen här att vi ska begränsa avtalsfriheten vilka utredningar man ska få ha, hur man ska komma överens. Tänk om de inte kommer överens som någon sa, ska de lägga ner förhandlingarna då? Nej, det är inte genomtänkt, ändamålen helgar inte politiken inte heller i detta fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tolkar ltl Sundbacks anförande att hon underkänner uppföljningen av landskapsandelsreformen 2008 som ÅSUB har gjort. Så tolkar jag det att det är oppositionens partsinlaga, är det så?

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag tror att ltl Sundblom tolkar fel. Det är en del av de förhandlingar som pågår och om ltl Sundblom tycker att det är det enda som ska ligga till grund för diskussionerna och förhandlingarna och inte accepterar regeringens arbete ska han ställa misstroende.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag sa inte att det var den enda, jag funderade om ltl Sundback underkände den? Den visar på betydande siffror, som skiljer sig från de siffror som vicelantrådet har fört fram i debatten, en stor skillnad, men ändå så underkänner ledamoten detta.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Det börjar bli tröttsamt med liberaler som sätter ord i mun på andra människor. Jag har inte sagt att jag underkänner det, får jag höra det en gång till tar jag ta upp det som ett kränkande uttalanden från Ltl Sundblom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag tror med all respekt att ltl Barbro Sundback har gått vilse. Mellan landskapet och Ålands kommunförbund föreligger ett förhandlingsförhållande, inte ett förhandlings- och avtalsförhållande. Det är väldigt viktigt att lägga märke till den skillnaden. I bara ett avseende finns ett avtalsförhållande mellan nämnda parter och det är när kommunala avtalsdelegationen på kommunernas vägnar förhandlar och avtalar om tjänstekollektivavtal. Men det här systemet är endast uppbyggt på förhandling, inte på avtalsrätt, så lyder 6 §.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Då måste jag be ltl Jansson läsa klämmen, ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i enlighet med det samrådsavtal som tecknas osv.” driver man förhandlingar i stöd av det. Jag utgår ifrån att de utredningar man gör, görs i samråd och delvis var och en på sitt håll. Tycker ltl Gunnar Jansson att vi i lagtinget ska slå fast hur de ska ta fram sina utredningar och på vilket sätt de ska godkännas. Är det förenligt med ltl Gunnar Janssons uppfattning om vad parlamentet ska syssla med?

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Eftersom repliker inte kan innehålla frågor kan jag inte besvara en motfråga. Men däremot måste jag upprepa det grundläggande förhållande som råder i den offentliga maktutövningen, det är skillnad mellan förhandlingsrätt och avtalsrätt. Att umgänget mellan landskapet och kommunförbundet samt Mariehamns stad baserar sig på ett avtal har ingenting med frågan att göra, det är ett skilt avtal, en överenskommelse. Det är oerhört viktigt att förstå att vi inte kan tala om förhandlings- och avtalsrätt mellan landskapet och Ålands kommunförbund, det föreligger en förhandlingsförpliktelse men besluten att justera ligger enbart och uteslutande på Ålands landskapsregering med de överklagande möjligheter som där på följer.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Nu talar liberalernas representant emot sig. Hela cirkusen vi har sett beror på att det liberalerna misstror regeringens förmåga att förhandla i frågorna och att en förtroendeklyfta av enorma mått har uppstått p.g.a. regeringen har gjort si eller inte gjort så. Om det var så bagatellartat med förhandlingarna, varför då detta spörsmål.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Jag upplever att det är någon som försöker gräva en klyfta. Varje gång man säger ordet förtroendeklyfta tar man ännu ett spadtag och ännu ett spadtag från liberalernas och Ålands Framtids bänk i försöket att gräva en klyfta mellan landskapsregeringen och kommunerna. Ju fler gånger man säger det, desto sannare blir det att ett sådant tillstånd råder. Jag vill nog ha någon annan, än en person som ltl Eriksson har talat med, som påstår att det finns en förtroendeklyfta mellan landskapet och kommunerna.

    Vi har under dessa år haft många, goda, konstruktiva och framåtsyftande diskussioner mellan landskapet och kommunerna och det fortsätter. Det fortsätter inom ramen för samhällsservicereformen, genom förhandlingar som förs inom denna vecka. Om jag inte upplever det som ett parlamentariskt klavertramp så upplever jag det i alla fall som ett ”god morgon yxskaft”.

    Att påstå att dessa förhandlingar ska grundas på ett neutralt underlag, vad tror man att landskapsregeringens finansavdelning och tjänstemän håller på att ta fram om inte ett neutralt underlag för diskussioner mellan två parter, där seriösa förhandlingar ska ske. Diskussionerna påbörjas denna vecka och slutförs, om inte i ett avtal, så åtminstone i ett slutprotokoll som båda parter undertecknar.

    Med alltför enkla sanningar styrs världen många gånger. Enkla svar på svåra omständigheter och svåra frågor det kallas i min värld för populism. Det är inte att tala om att slå split och skapa misstro som vi behöver just nu i det åländska samhället. Vi behöver en förtroendefull, seriös och framåtsyftande diskussion ur ett helhetsperspektiv om hur vi ska klara de gemensamma ekonomiska utmaningarna gentemot framtiden. Det behöver vi hjälpas åt att lösa, inte stå här och gräva spadtag efter spadtag och kalla det förtroendeklyfta för den grävs här i salen. Man har fått media att nappa på ett fint uttryck under förra veckan som man nu vill fördjupa och gräva vidare på.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Definitionen på populism är om man säger att man värnar och arbetar för den svaga och det som är få, men sedan inte gör det i verkligheten. Liberalerna assisterar kommunerna som är i en svagare position än landskapsregeringen i förhandlingsläget. Att anklaga oss populism faller helt utanför ramen för den normalt accepterade definitionen. Åtgärdsklämmen som en följd av spörsmålsdebatten har en klar ton av behov att med spaden skyffla fast klyftan mellan kommunen och landskapsregeringen, inte att öppna upp klyftan ytterligare. Vill man komma till ett förhandlingsläge där grundmaterialet kan vara accepterat av båda parter är inte att begära för mycket. Landskapsregeringen ska fatta beslut, sedan kan ev. den andra parten vidta åtgärder.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Ltl Perämaa säger att han assisterar kommunerna genom att lyfta upp frågan i Ålands lagting. I oppositionspolitiska syften använder sig av Ålands kommunförbund för att få till situationen och därmed vara med och gräva denna förtroendeklyfta och dessutom sätta ltl Asumaa i en mycket märklig position. På Perämaas tid som finansminister gjordes det s.k. förhandlingar med kommunförbundet, man gjorde t.o.m. överenskommelser och sedan gick man hem och beslöt som man ville. Det var inte bättre på den tiden heller kan jag dra mig till minnes.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Åtminstone kan vi erinra oss att nuvarande lantrådet i dåvarande oppositionsroll var betydligt spetsigare i sina verbala uttryck för att kritisera den landskapsregering som utförde dessa sysslor på den tiden. Tiderna har verkligen förändrats åtminstone på den punkten. Assistera kommunerna är ett udda uttryck, men i förlängningen ligger kommunernas förmåga att kunna ge service till våra äldre, idka skola och barndagvård och liknande, i ett allt mera trängt läge där landskapsregeringen förutom detta har reducerat sin finansiering till kommunerna på ett avsevärt sätt. Medan landskapsregeringen, under inledning av lantrådet Camilla Gunell har tillåtit sig att de egna utgifterna har stigit kraftigt.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    Med enkla sanningar och enkla svar på komplexa sammanhang kommer inte Åland att utvecklas. Det vi inte ska ägna oss åt i den här salen är att tränga in landskapsregering efter landskapsregeringen i ett rörelseutrymme som är så trångt, där man har kommunförbundet på ena sidan och parlamentet på andra sidan. Parlamentet, landskapsregeringen och kommunerna har stora utmaningar framför sig att diskutera och till dem måste vi ägna vår energi och bygga det på tillit, helhetssyn och goda samtal. Annars sker det som jag är rädd för, att autonomins utrymme kommunaliseras och utrymmet att utveckla självstyrelsen utarmas. Vi måste få till en bättre och mera förtroendefull dialog och inte gräva diken utan snarare bygga över dem.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

     Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Den här diskussionen har pågått ett tag även i förra plenum, jag var sjuk då därför för jag fram åsikter idag. Jag blev förvånad på frågan som lantrådet lyfte upp i sista anförandet, att det finns en förtroendeklyfta mellan kommunerna och landskapsregeringen. I bänkraden bak där jag sitter i den största partigruppen har vi ordförande för de tre största kommunerna. Jag har inte hört att vi har en förtroendeklyfta och vi representerar kommuner som har över 60 procent av Ålands befolkning.

    Däremot har vi ett förhandlingsläge där vi ska förhandla med landskapsregeringen och det kommer att ske inom kort, kallelse till mötet har kommit. Tidigare i debatten insinuerade man att det var lagbrott men i dag påstår man att det är ett lagbrott. Det var något Anders Eriksson sa i sitt anförande, att man inte följer lag och det skulle vara ett lagbrott.

    Jag tycker att landskapsregeringen har redogjort för hur de resonerat. Utredningen från ÅSUB har landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamn stad sagt att är okej och ligger till grund för diskussionerna, ingen har hävdat motsatsen. Däremot har det förts fram i materialet och i anföranden att det från landskapsregeringen anses vara en del i en utredningsserie när man ska bedöma sakerna. Helhetssyn ska tas fram, det finns i förarbetena till 6 §. Vi har fått informationen och det är rimligt att man titta på om det är en helhetsbedömning som ska vara med. Finansavdelningen har tagit fram en helhetsbedömning som finansministern har redogjord för i plenum.

    I slutdelen av rapporten lyfter ÅSUB fram, som citeras på sidan två dvs.” också värdera den samlade effekten för kommunalsektorn som helhet, samt för varje kommun”. Landskapsregeringen lyfter fram att man vid översynen ska titta på utvecklingen av kommunernas skatteintäkter. Även finansministern lyfte i ett tidigare anförande att landskapsregeringen har haft en sämre inkomstutveckling än kommunerna, det stämmer säkert.

    Man får komma ihåg samt att titta på varje kommun att det de facto är så att staden har tappat stora mängder skatteintäkter, särskilt samfundsskatteintäkter 60-80 procent, det är något man behöver få upp ögonen för och förstå. De sötebrödsdagar vi har haft är över, det måste man förstå och något man måste värdera in i framtiden när man reformerar landskapsandelssystemet. De pengar som har funnits och fåtts genom samfundsskatteintäkterna till staden de ser vi inte långsiktigt att det skulle underlag för och det måste värderas inte när vi diskuterar landskapsandelsreformen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Läser man i 6 § i den aktuella lagstiftningen som ligger till grund för spörsmålet och diskussionen står det att landskapsregeringen ska förhandla med kommunerna om kostnadsutvecklingen som helhet i sektorn. Det hävdas att alla tänkbara intäkter ska lyftas in i en kalkyl som ska leda till mindre eller mera, ett högre justeringsbelopp än fyra års justering. Jag är inte helt säker på att det stämmer, jag är ingen lagtolkare eller företräder en domstol så jag kan inte exakt säga hur det är. Jag tror att majoriteten drar för stora växlar vid möjligheten att föra in alla tänkbara intäkter som en del i denna kalkyl som skulle leda till en fyra års justering, som uttryckligen går ut på att bibehålla kostnadsfördelningen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag redogjorde bara för vad landskapsregeringen hade presenterat. När landskapsandelsreformen genomfördes 1993 hade man med att inkomstutvecklingen ska beaktas när helhetsöversynen görs som förutsätts i 6 §. Vad parterna kommer att diskutera är något jag vill lämna till förhandlingarna och jag anser att åtgärdsuppmaningen känns relativt onödig och begränsande. Är något avtalsparterna kan sköta själva och förhandlingar kommer att påbörjas.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det bli intressant när ltl Carlsson, i den egenskapen ledamot är här, för fram att Mariehamn har tappat oerhört mycket i samfundsskatteintäkter. Fyra års justeringen grundar sig på en förfluten tid, de fyra år som räknas tillbaka, men Mariehamn tappade mycket intäkter redan för något år sedan. Det blir ologiskt att sedan uttala ett stöd för landskapsregeringens sätt att räkna fram att Mariehamn skulle bli en stor förlorare, i förhållande till vad ÅSUB kommit fram till när landskapsregeringen har tagit med intäkter i kalkylen och Mariehamn har tappat väldigt mycket intäkter.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Återigen vill jag lämna förhandsdiskussionerna till parterna vid förhandlingsbordet. Det är inte ologiskt att diskutera att Mariehamns stad har tappat mycket skatteintäkter och att det är en ny situation som även lagtinget behöver ta ställning till, i samband med översynen och reformeringen av landskapsandelssystemet. Landskapsregeringen lyfter upp i sitt svar på spörsmålet, på sidan tre där man säger att det finns ett stort behov av att reformera landskapsandelarna i sin helhet. Då menar jag att man måste beakta detta framöver. Det viktigaste är att vi får ett system som på lång sikt beaktar förändringarna som har skett i vårt samhälle.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag kan inte undvika min replikrätt. Kan konstatera att det återigen blev kommunpolitik, eller bypolitik om en landsbygdspolitikers skulle gå upp och säga samma sak. Man säger att man vill ha mera landskapsandelar för att man tappat mycket samfundsskatt från Mariehamn. Det kan jag som kommunstyrelsens ordförande i Saltvik hålla med om, det betyder att även Saltviks kommun har tappat massor med samfundskatt på vägen. Är det de parametrarna som ska vara är det tacksamt att vara politiker också i Saltvik, inte bara i Mariehamns stad.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag anser att det här blev en kommundebatt. Jag förde bara fram den informationen att de har tappats mycket samfundsskatteintäkter vilket man definitivt måste beakta innan man gör förändringen i landskapsandelssystemet. Det är väldigt befogat och det borde även Runar Karlsson tycka.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det tycker jag absolut. Man ser att alla hävdar sitt i olika former oberoende fast man ibland säger att man ska se Åland som en enhet. När det sedan gäller söker sig alla till sin butik, vilket jag respekterar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Diskussion. 

    Diskussionen är avslutad.

    B: Under diskussionen har lagtingsledamoten Mats Perämaa understödd av lagtingsledamoten Anders Eriksson lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: "Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i enlighet med det samrådsavtal som tecknats med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad genomföra de förhandlingar som anges i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna (1993:70) och förhandlingarna bör grundas på neutrala, mellan parterna godkända utredningar."

    Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 02.04.2014. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 02.04.2014.

    Remiss

    5        Åland eget upphovsrättsområde

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 9/2013-2014)

    Ärendet avförs.

    Remiss

    6        Kvalitetssäkra sjukvården genom nordiskt samarbete

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 10/2013-2014)

    Ärendet avförs.

    Remiss

    7        PAF-bidrag för omsorgsbostäder

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 11/2013-2014)

    Ärendet avförs.

    Remiss

    8        Inflyttades möjlighet att kombinera språkstudier med jobb

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 12/2013-2014)

    Ärendet avförs.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 02.04.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.