PLENUM den  31 oktober 2003 kl. 10.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Dennis Jansson och ltl Lindqvist). Ltl Dennis Jansson infann sig efter uppropet.

28 lagtingsledamöter närvarande.

Meddelanden

Meddelas att lagtinget i dag kl. 11.45 samlas utanför huvudingången för gemensam procession till S:t Görans kyrka, där i lagtingsordningen föreskriven gudstjänst vidtar kl. 12.00. Lagtingets högtidliga avslutning av valperioden 1999-2003 äger rum i plenisalen i dag kl. 13.00.

 

Meddelas vidare att bestämmelserna i 28 § lagtingsordningen förutsätter att mellankommande lagtingsval avbryter behandlingen av ärende som inte kunnat slutföras under mandatperioden.

 

Antecknas därför att följande av republikens president överlämnade framställning inte slutbehandlats och sålunda förfaller:

 

republikens presidents framställning nr 10/2001-2002 med anledning av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av självstyrelselagen för Åland.

 

Följande av landskapsstyrelsen överlämnade framställningar har inte slutbehandlats och förfaller därför:

 

Landskapsstyrelsens framställning nr 18/2002-2003 med förslag till ny lagstiftning om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen, samt

 

Landskapsstyrelsens  framställning nr 24/2002-2003 angående ändring av landskapslagen om renhållning.

 

Antecknas vidare att följande till lagtinget överlämnade motioner inte heller slutbehandlats och sålunda förfaller:

 

Från arbetsåret 1999-2000:

 

Ltl Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om stöd till fonder för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. (HM nr 20/1999-2000).

 

Ltl Eklöws m.fl. hemställningsmotion om åtgärder för att landskapsfinansierat byggande skall vara ekologiskt hållbart samt använda byggnadsmaterial o. –metoder som minimerar risker för hälsa och miljö. (HM nr 21/1999-2000).

 

Ltl Viveka Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en arbetsgrupp för att motverka att det öppna  natur- och kulturlandskapet försvinner. (HM nr 28/1999-2000).

 

Från arbetsåret 2000-2001:

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. lagmotion om ny plan och bygglag för landskapet Åland. (LM nr 1/2000-2001).

Ltl Sune Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående vattennivån i insjöar och våtmarker. (HM nr 4/2000-2001).

 

Ltl Sune Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående rätten till service på svenska vid vård utom Åland. (HM nr 6/2000-2001).

 

Ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. hemställningsmotion angående landskapsanställdas rätt till deltidspension. (HM nr 10/2000-2001).

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om regler för ordningsvakters rättigheter och skyldigheter. (HM nr 11/2000-2001).

 

Ltl Lotta Wickström-Johanssons m.fl. hemställningsmotion om utarbetande och förslag till avgiftsfri förundervisning från år 2001. (HM nr 12/2000-2001).

 

Ltl Lotta Wickström-Johanssons m.fl. hemställningsmotion om utarbetande av en klimatstrategi för Åland. (HM nr 13/2000-2001).

 

Ltl Sune Erikssons m.fl. hemställningsmotion om lagstiftning om offentlig upphandling under EG:s tröskelvärden. (HM nr 14/2000-2001).

 

Ltl Sune Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utarbetande av lagstiftning om veterinärvården. (HM nr 15/2000-2001).

 

Ltl Lasse Wiklöfs m.fl. hemställningsmotion om tillämpning av långfristiga enhetslån i bostadslånegivningen. (HM nr 18/2000-2001).

 

Vtm Viveka Erikssons m.fl. hemställningsmotion om inrättande av kvinnomottagning vid ÅHS. (HM nr 19/2000-2001).

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om en utredning över de åländska hushållens inkomst- och förmögenhetsskillnader. (HM nr 21/2000-2001).

 

 

Från arbetsåret 2001-2002:

 

Vtm Bert Häggbloms m.fl. lagmotion angående folkomröstning om vårfågeljakten. (LM nr 1/2001-2002).

 

Ltl Jörgen Strands m.fl.m hemställninsmotion angående jakttid på hare. (HM nr 1/2001-2002).

 

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion angående Åland som egen valkrets i Europaparlamentsvalet. (HM nr 3/2001-2002).

 

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion angående fartygsregisterbehörigheten. (HM nr 4/2001-2002).

 

Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion angående behörigheten beträffande kapitalskatten och samfundsskatten. (HM nr 5/2001-2002).

 

Ltl Harriet Lindemans m.fl. hemställningsmotion angående en egen åländsk studentexamen. (HM nr 6/2001-2002).

 

Ltl Harriet Lindemans m.fl. hemställningsmotion angående omhändertagande av animaliskt avfall. (HM nr 7/2001-2002).

 

Ltl Harriet Lindemans m.fl. hemställningsmotion angående avgiftssystemet för institutionsvård. (HM nr 8/2001-2002).

 

Ltl Harriet Lindemans m.fl. hemställningsmotion angående lagstiftning om patients rätt till förnyad medicinsk bedömning. (HM nr 9/2001-2002).

 

Ltl Dennis Janssons m.fl. hemställningsmotion angående förutsättningar för övertagande av flygfältet. (HM nr 10/2001-2002).

 

Ltl Dennis Janssons m.fl. hemställningsmotion angående behörigheten om alkohollagstiftningen. (HM nr 11/2001-2002).

 

Ltl Anne-Helena Sjöbloms m.fl. hemställningsmotion angående modernisering av budgetarbetet. (HM nr 12/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion angående ett idrottsgymnasium i Godby. (HM nr 13/2001-2002).

 

Ltl Anne-Helena Sjöbloms m.fl. hemställningsmotion angående extra lönetillägg. (HM nr 15/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion angående en bostadsbidragsreform. (HM nr 16/2001-2002).

 

Ltl Lasse Wiklöfs m.fl. hemställningsmotion angående en ny regionalpolitik för skärgården. (HM nr 17/2001-2002).

 

Ltl Lasse Wiklöfs m.fl. hemställningsmotion angående en åländsk kommunreform. (HM nr 18/2001-2002).

 

Ltl Lasse Wiklöfs m.fl. hemställningsmotion angående driften av kongress- och kulturhuset. (HM nr 19/2001-2002).

 

Ltl Olof Salméns m.fl. hemställningsmotion angående urhyrning av Kastelholms kungsgård. (HM nr 20/2001-2002).

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion angående registerskyltar för traktorer och släp samt provregisterskyltar. (HM nr 21/2001-2002).

 

Vtm Bert Häggbloms m.fl. hemställningsmotion angående valmöjligheter inom grundskolan. (HM nr 22/2001-2002).

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion angående variabla  hastighetsbegränsningar. (HM nr 23/2001-2002).

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion angående utredning av bränsleprisnivån. (HM nr 24/2001-2002).

 

Ltl Olof Salméns m.fl. hemställningsmotion angående försäljning av länsmansgården i Godby.  (HM nr 26/2001-2002).

 

Vtm Bert Häggbloms m.fl. hemställningsmotion angående utredning om utträde ur EU. (HM nr 28/2001-2002).

 

Ltl Olof Salméns m.fl. hemställningsmotion angående stöd för en avloppsledning från norra Åland till Mariehamn. (HM nr 29/2001-2002).

 

Vtm Bert Häggbloms m.fl. hemställningsmotion angående rätt till förnyad medicinsk bedömning. (HM nr 30/2001-2002).

 

Vtm Bert Häggbloms m.fl. hemställningsmotion angående konkurrensutsättning av bilbesiktningen. (HM nr 31/2001-2002).

 

Vtm Bert Häggbloms m.fl. hemställningsmotion angående ett ekonomisktpolitiskt program. (HM nr 32/2001-2002).

 

Ltl Anders Englunds m.fl. hemställningsmotion angående långsiktig hållbar flygtrafik på Åland. (HM nr 33/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion angående handikappåret 2003. (HM nr 35/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion angående vägbelysning i Jomala. (HM nr 36/2001-2002).

 

Ltl Anders Englunds m.fl. hemställningsmotion angående elpriset på Åland. (HM nr 37/2001-2002).

 

Ltl Harriet Lindemans m.fl. hemställningsmotion angående branschavtal för de vårdanställdas fackavdelningar Tehy och SuPer. (HM nr 38/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion angående regelverk för landskapets utbildningsförmåner. (HM nr 39/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion angående ekonomiskt tillägg för alkoholfria evenemang. (HM nr 40/2001-2002).

 

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion angående ett äldreomsorgsprogram. (HM nr 41/2001-2002).

 

Ltl Anders Englunds hemställningsmotion angående övertagande av flygfältet på Åland. (HM nr 42/2001-2002).

 

Från arbetsåret 2002-2003:

 

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion angående ändring av vägtrafiklagen. (LM nr 1/2002-2003).

 

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion angående ändring av körkortslagen för landskapet Åland. (LM nr 2/2002-2003).

 

Ltl Barbro Sundbacks lagmotion angående ändring av hyreslagen för landskapet Åland. (LM 3/2002-2003).

 

Ltl Barbro Sundbacks lagmotion angående ändring av LL om utbetalning av pensioner i landskapet Åland. (LM 4/2002-2003).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion angående politikerutbildning. (HM 1/2002-2003).

 

Ltl  Danne Sundmans hemställningsmotion angående införande av centraleuropeisk tid. (HM 2/2002-2003).

 

Ltl Bert Häggbloms hemställningsmotion angående inköp av säkerhetspaket för att skydda hotade personer. (HM 3/2002-2003).

 

Ltl Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående körning med alkolås. (HM 4/2002-2003).

 

Ltl Bert Häggbloms hemställningsmotion angående landskapsgarantier för markägare i skärgårdskommunerna. (HM 5/2002-2003).

 

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion angående pensionärernas bostadsbidrag. (HM 6/2002-2003).

 

Ltl Ronald Bomans hemställningsmotion angående ändring av beslutet om kommittéarvoden. (HM 7/2002-2003).

 

Ltl Harriet Lindemans m.fl. hemställningsmotion angående samordning av servicefunktioner för barn med funktionshinder. (HM 8/2002-2003).

 

Ltl Lotta Wickström-Johanssons hemställningsmotion angående en framtidsstrategi för fiskodlingen. (HM 9/2002-2003).

 

Ltl Lasse Wiklöfs hemställningsmotion angående PSSA-status för skärgårdshavet. (HM 10/2002-2003).

 

Ltl Ulf Anderssons m.fl. hemställningsmotion angående näringsbeskattning av rederier. (HM 11/2002-2003).

 

Ltl Jörgen Strands m.fl. hemställningsmotion angående ett forskningsprojekt för miljövänligare fiskodlingar. (HM 12/2002-2003)

 

Ytterligare meddelas att  landskapsstyrelsen i skrivelser av den 2 oktober 2003 meddelat att svar på ltl Mats Perämaas enkla fråga angående nedläggning av linjer i skärgårdstrafiken och Och ltl Danne Sundmans enkla fråga angående utbyggnad av polishuset inte kommer att avges på grund av att frågorna är under beredning i landskapsstyrelsen i samband med budgeten för år 2004. Landskapsstyrelsens meddelande antecknas till kännedom. Diskussion med anledning av meddelandet är inte tillåten.

 

Lagtingets sista arbetsplenum för denna mandatperiod är därmed slut. Lagtinget sammankommer i dag kl. 13.00 för högtidlig avslutning sedan gudstjänst förrättats i S:t Görans kyrka kl. 12.00.

Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 10.07).

 

LAGTINGETS HÖGTIDLIGA AVSLUTNING DEN 31 OKTOBER KL. 13.00.

 

TALMAN VIVEKA ERIKSSON:

Ärade lagtingskamrater!

Vår mandattid är alldeles strax över.

Det känns som om det var alldeles nyss vi fick vår fullmakt granskad, och fyllda av tillförsikt såg vi då, för fyra år sedan, fram emot kommande period. De fyra år vi varit kolleger har bjudit på en hel del turbulens men också mycket, mycket av konstruktivt arbete.

 

Den inledande landskapsstyrelsebildningen och ombildandet av landskapsstyrelsen under mandatperioden har satt sina spår i debattklimatet i salen. Vi har alla under denna period tänkt oss in i eller upplevt de olika rollerna som följer av att vara ledamot i ett regeringsparti eller ett oppositionsparti.

 

Debatten har under hela perioden varit mycket livlig och har för den utomstående betraktaren säkert upplevts som rätt hård emellanåt. Jag tycker att det finns skäl att än en gång understryka det faktum att en stor del av vårt arbete sker i kollegial anda i utskotten. Merparten av de framställningar som behandlats har omfattats efter diskussioner och kompromisser.

 

Ändå innebär förstås vårt parlamentariska och demokratiska system att i de frågor där skiljelinjer finns, de olika åsikterna ventileras öppet och livligt i plenidebatten. Det är också den delen av det parlamentariska arbetet som syns mest utåt och som främst beskrivs i massmedia. Tyvärr tenderar fokuseringen på åsiktsskiljelinjerna att ge en bild av att det politiska arbetet är fyllt av konflikter och oförsonligheter. Det är inte lika lätt att få genomslag för bilden av politikern som en engagerad samhällsbyggare som enligt sin övertygelse vill bidra till samhällsutvecklingen. Faktum är att de personer som är beredda att axla ansvaret för att föra samhällsutvecklingen vidare är värda allt beröm och uppmuntran. Jag tänker också då på alla dem som deltar i det kommunala beslutsfattandet i våra 16 kommuner.

 

Detta lagting har också tagit sin beskärda del av utvecklingsarbetet. Under perioden har arbetsbördan ökat markant, landskapsstyrelsens framställningar har blivit betydligt fler under de två senaste åren. Likaså har egna initiativ från lagtingsledamöterna blivit flera.

 

Lagtinget har också tagit ett mera fast grepp om EU-frågorna och det har utarbetats ett system för hur utskotten på ett mer konkret sätt skall greppa och engagera sig och ta del i beslutsprocessen när det gäller EU-frågor. Detta innebär förstås ett utökat ansvar och merarbete både för utskottsmedlemmarna och för utskottens sekreterare.

 

Jag vill nu avslutningsvis utrycka min uppskattning över era insatser i det parlamentariska samarbetet för att föra samhällsutvecklingen vidare.

 

Särskilt riktar jag mig till vicetalmännen och tackar er för ert stöd och för det konstruktiva samarbete vi haft inom presidiet.

 

Till er som nu lämnar arbetet i lagtinget utrycker jag särskilt min uppskattning över era insatser och önskar er allt gott i de nya utmaningar som ni står inför.

 

Värderade lantråd och landskapsstyrelseledamöter.

Ni har under de två och ett halvt år som ert uppdrag varat haft svåra och komplicerade frågor att hantera. Situationen har inte heller underlättats av ombildningen av landskapsstyrelsen mitt under pågående mandatperiod.

 

Sjöfartens betydelse för landskapet och det förödande resultat som skulle vara följden av ytterligare utflaggningar har upptagit en hel del av ert engagemang. Genom systematisk påverkan har ni lyckats utöka förståelsen också hos riksmyndigheterna om att sjöfarten är av avgörande betydelse inte bara för landskapet utan också för landet som helhet.

 

Kontakterna till regeringen har förstärkts och de gemensamma aftonskolorna har skapat ett klimat av ömsesidig förståelse vilket är en förutsättning för att komma vidare i utvecklingen av vårt självstyrelsesystem och därmed för landskapet.

 

EU-problematiken har upptagit en stor del både av er och vår tid. Under konventets arbetsmandat har förväntningarna från lagtinget varit stora på att landskapets positioner skulle beaktas, till vissa delar har också regionerna uppmärksammats. Från landskapets sida har funnits och finns en klar linje och tydliga krav på vad som borde ingå i det nya fördraget.

 

Att vara ledamot i landskapsstyrelsen i ekonomiskt kärvare tider är ingen drömposition. Ni har haft krav på er att med mindre budgetmedel ändå upprätthålla den goda samhällsservice som de åländska medborgarna vant sig vid. Välfärden är också något som vi alla fortsatt månar om. Ni har inlett ett arbete som långsiktigt syftar till en budget i balans. De strukturer som byggts upp under ekonomiskt goda år och som gett oss utökad service ses över och förändras, dock så att grundtryggheten för medborgarna inte äventyras. Redan i den budget som nu bereds och som kommande lagting får behandla har budgetunderskottet minskat.

 

Lagtinget har under perioden ställt höga krav på er och krävt resultat, ni har varit satta under sträng parlamentarisk kontroll. Det visar inte minst antalet initiativ, frågor och spörsmål, som väckts. De debatter som dessa samt det utökade antalet framställningar från landskapsstyrelsens sida gett upphov till visar också att vårt parlamentariska system fungerar väl. Ändå finns det utvecklingsmöjligheter. De slutsatser som dragits i den parlamentariskt tillsatta kommittén med uppdrag att granska vårt parlamentariska system har föranlett ändringar i lagtingsordningen. Dessutom föreligger ytterligare förslag på åtgärder.

 

Antalet lagframställningar som förts till lagtinget har blivit flera under perioden. En av de viktigaste som jag särskilt vill uppmärksamma är landskapslagen om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd som träder i kraft den första november detta år. Det är med särskild tillfredsställelse vi idag konstaterar att lagpaketet nu är i hamn.

 

Jag ber att till er, herr lantråd, er landskapsstyrelseledamöter samt till förvaltningens personal få framföra mina och det avgående lagtingets tacksamhet för era arbetsinsatser för samhällets utveckling och landskapets bästa.

 

Herr lagtingets sekreterare!

Till er och lagtingets personal vill jag på allas våra vägnar framföra ett särskilt tack. Ni bistår i alla lägen lagtingets presidium och ledamöter med era kunskaper och erfarenheter. Lagtingets arbete är som känt strikt reglerat och det bärs upp av en kunnig personalskara med er i ledningen. Ni lotsar med fast hand oss rätt i det formella regelverket.

Arbetsbördan för lagtingets personal har inte minskat med tiden. Tvärtom har ett utökat antal framställningar och lagtingsinitiativ såväl som kravet på ett fastare tag om EU-frågorna gjort arbetsbördan större. Trots att arbetsuppgifterna är många och skall hanteras av en förhållandevis liten personalskara finns det stor arbetsglädje och en villighet att alltid bistå oss ledamöter i vårt arbete. Vi  uppskattar era arbetsinsatser väldigt mycket och önskar er lycka till i ert fortsatta arbete med det nya lagtinget.

 

 

Ärade Herr Landshövding!

En av de viktigaste uppgifterna för landshövdingen på Åland är att leda Ålandsdelegationens arbete. Jag konstaterar att delegationens arbete inte blott begränsar sig till den viktiga uppgiften att avge utlåtanden i lagstiftningsärenden. Delegationen har enligt vad jag erfarit fått en allt viktigare roll som sakkunnigmyndighet i frågor som gäller Ålands självstyrelse.

 

En aktuell fråga under denna mandatperiod har varit behandlingen i riksdagen av rikets nya lotterilag. Ålandsdelegationens sakkunskap bidrog här säkerligen till att ärendet kunde ta en sådan vändning att en konflikt mellan självstyrelsen och riksdagen kunde undvikas. Genom republikens presidents agerande och högsta domstolens klargörande utlåtande kunde frågan sedan bringas från dagordningen på ett med tanke på slutresultatet lyckosamt sätt.

 

Lagtinget har under den gångna mandatperioden behandlat ett flertal framställningar från republikens president. Vid lagtingets avslutande arbetsplenum i dag konstaterades att lagtinget inte slutbehandlat presidentens framställning om ändring av självstyrelselagen för Åland. Ärendet har som bekant varit föremål för en mycket lång och grundlig beredning där rikets och landskapets företrädare arbetat sida vid sida och där målet varit att nå samförstånd om förslagen. I ärendets sista behandlingsskede i riksdagen skedde dock vissa förändringar i förslaget om vars konsekvenser olika uppfattningar framförts och som bidragit till den omständigheten att ärendet inte har kunnat slutbehandlas. Jag beklagar att det inte funnits möjlighet att slutföra behandlingen av ärendet, som på många punkter skulle medföra för Åland viktiga förändringar och förbättringar. Det är min förhoppning att det ännu skall finnas förutsättningar för att i samförstånd mellan Åland och riket söka utvägar för att få till stånd behövliga ändringar och preciseringar i självstyrelselagen.

 

Herr Landshövding

Statsmakten upprätthåller en omfattande verksamhet på Åland genom många olika myndigheter. Medborgarna på Åland kommer i betydande utsträckning i kontakt med dessa myndigheter. Jag konstaterar att Ni i olika sammanhang framhållit vikten av att också statens myndigheter på Åland ges alla nödvändiga förutsättningar för att betjäna medborgarna och för att utveckla sina funktioner. Inte minst gäller detta den språkliga servicen och myndigheternas interna utbildning och organisation. Att trygga en fortsatt välfungerande statsförvaltning på Åland är ett gemensamt intresse för alla oss ålänningar.

 

Ålands har under de gångna åren tagit emot ett stort antal gäster, diplomater, politiker, journalister, forskare och andra. Ett gemensamt intresse för dem har varit att bekanta sig med Ålands självstyrelse och hur samspelet mellan självstyrelseorganen och statsmakten fungerar. Jag vill i detta sammanhang rikta ett tack till Er för att Ni alltid beredvilligt medverkat i dessa besöksarrangemang.

 

Herr Landshövding

Lagtinget och jag personligen har under vår mandatperiod haft ett mycket gott samarbete med Er och jag hoppas att det goda förtroende som råder mellan Er och självstyrelsemyndigheterna skall fortgå och fördjupas under det tillträdande lagtingets mandatperiod. Jag tackar Er för Era insatser för landskapets och självstyrelsens utveckling.

 

Vi har under den gångna mandatperioden vid flera tillfällen kunnat hälsa republikens president välkommen till landskapet. Särskilt betydelsefullt var hennes och dr Arajärvis deltagande i självstyrelsens 80-års firande den 9 juni 2002. Presidenten har också i andra sammanhang i ord och handling visat sitt stora intresse för landskapet och för våra angelägenheter.

 

Ni, herr landshövding, har en särskild uppgift som en kontaktlänk mellan presidenten och vårt landskap. Som en del av Er ämbetsutövning informerar Ni regelbundet presidenten om väsentliga tilldragelser i landskapet. Er verksamhet i detta avseende bidrar aktivt till att upprätthålla och förstärka förbindelserna mellan statsledningen och Åland.

 

Jag ber Er framföra min, lagtingets och hela landskapets hälsning och tack till republikens President.

 

Jag ber er slutligen också framföra det avgående lagtingets varma hälsning till landets riksdag och regering.

 

 

LANDSHÖVDING PETER LINDBÄCK:

Ärade fru talman, värderade lagtingsledamöter

 

En arbetsdryg och händelserik mandatperiod är tillända.

 

Under de gångna fyra åren (1.11.1999-31.10.2003) har lagtinget, i och för lagstiftnings­kontroll, tillställt justitieministeriet och Ålandsdelegationen 119 beslut över antagna land­skapslagar. I sex av dessa fall har republikens president funnit sig föranledd att inlägga sitt veto, på grund av att lagtinget till någon del överskridit sin lagstiftningsbehörighet och i endast ett fall - det s.k. arbetsmarknadspolitiska lagstiftningspaketet - förordnade presidenten att lagarna skulle förfalla i sin helhet.

 

Antalet landskapslagar minskade i förhållande till föregående mandatperiod men detta beror förstås på att implementeringsbehovet och implementeringstakten av EG-direktiv i landskaps­lagstiftningen har blivit rimligare jämfört med det uppdämda behov som förelåg inför EU-medlemskapet år 1995.

 

Flera av de fall som föranlett republikens president att inlägga sitt veto beror på den nya grundlagen och dess bestämmelse om utfärdande av förordningar och delegering av lagstiftningsbehörighet, och vilken bestämmelse bland annat föreskriver att regleringar gällande grunderna för individens rättigheter och skyldigheter inte får delegeras till en förordningsnivå utan måste intas i lag. Det har visat sig att bestämmelsen har varit delvis svår att tolka och förstå. Exempelvis Ålandsdelegationen och Högsta domstolen har i ett av fallen, i sina utlåtanden över då aktuell landskapslag, kommit till olika slutresultat, och man måste därför ha förståelse för de krävande bedömningar som lagberedaren och lagstiftaren, dvs. Ålands landskapsstyrelse och Ålands lagting har ställts inför under de gångna åren sedan den nya grundlagen trädde i kraft den 1 mars år 2000. Som ett bevis på att situationen märkbart har förbättrats är att det under innevarande år, bland de 37 av lagtinget antagna landskapslagarna, har förekommit endast ett enskilt delegeringsstadgande som inte helt har ansetts uppfylla grundlagens krav.

 

Ärade fru talman.

 

Den 1 november i år träder landskapslagen om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd i kraft. Även om man kan hävda att den aktuella lagstiftningen borde ha förelegat redan i samband med att den nya självstyrelselagen och de ändrade bestämmelserna i jord­förvärvslagen trädde i kraft den 1 januari 1993 är det ändå skäl att i denna stund känna tillfredsställelse över att ett i självstyrelsepolitiskt hänseende komplicerat men också i övrigt krävande lagstiftningsarbete på ett framgångsrikt sätt nu har förts i mål. 

 

Svårare är det däremot att finna glädjeämnen kring förslaget till revidering av självsty­relselagen. Då jag på republikens presidents vägnar för fyra år sedan förrättade öppnandet av Ålands lagting framhöll jag bland annat att de föreslagna ändringarna och kompletteringarna i självstyrelselagen syftar till att klargöra och utveckla självstyrelsen på flera viktiga områden. Redan dessförinnan, i juni år 1999, hade den så kallade  Ålandsarbetsgruppen överlämnat sitt betänkande till justitieministern och alla hyste en förhoppning om att revisionsförslaget så fort som möjligt skulle kunna föras i hamn. Idag, fyra år senare, befinner vi oss fortfarande en bit från målet. Vi känner alla till de komplikationer och problem som fört projektet på grund, men det är samtidigt viktigt att vi alla som ansvarar för den åländska självstyrelsen och dess utveckling, var och en i sin roll men också tillsammans, inte resignerar utan tvärtom tar nya krafttag för att finna fram till konstruktiva lösningar och utvecklande förslag i syfte att föra självstyrelsen framåt.

 

Jag vill i detta sammanhang framhålla inför Er värderade lagtingsledamöter att Ni under de gångna fyra åren utfört ett uppoffrande och konstruktivt politiskt arbete till förmån för Åland och dess befolkning, ett arbete som olika sätt och på olika områden har främjat och utvecklat det åländska samhället. Som landshövding har jag också haft förmånen att i olika sammanhang få arbeta tillsammans med landskapsstyrelsens och lagtingets tjänstemän och vill nu utnyttja tillfället att framhålla deras höga kompetens och goda kvaliteter.

 

Ett för länsstyrelsen särskilt angeläget samarbetsprojekt var den omfattande och för många tidskrävande beredskapsövning som genomfördes för några år sedan och som därefter har följts upp via utbildningstillfällen och andra konkreta åtgärder. Politiker och tjänstemän från hela den offentliga sektorn deltog på ett engagerat sätt i övningen och slutsatserna blev att landskapet står relativt väl rustat inför eventuella oönskade krissituationer.

 

Ärade fru talman, värderade lagtingsledamöter.

Med hänvisning till självstyrelselagens bestämmelser har republikens president Tarja Halonen uppdragit åt mig att idag förrätta avslutningen av Ålands lagtings nu tilländalupna valperiod. Samtidigt har presidenten ombett mig att på hennes vägnar till talmannen Viveka Eriksson och till vicetalmännen Christer Jansson och Olof Salmén framföra de bästa hälsningar och tacka för en angenäm samverkan vid åländska sammanhang under det gångna året.

 

För egen del vill jag samtidigt, värderade lagtingsledamöter, tacka för gott samarbete under de gångna åren och tillönska alla Er som nu lämnar lagtinget en god fortsättning i Era värv även utanför lagtingsarbetet.

 

Ärade fru talman, till Er och till vicetalmännen vill jag också rikta ett varmt tack för fortlöpande goda kontakter och samverkan i gemensamma angelägenheter.

 

Därmed förklarar jag på republikens presidents vägnar Ålands lagtings arbetsår 2002-2003 avslutat och valperioden tillända.

 

 

FÖRSTA VICETALMAN CHRISTER JANSSON:

Fru talman!

Lagtingsperioden 1999 - 2003 är nu till ända. Bland de mer anmärkningsvärda händelserna under perioden är det faktum att ni som den första kvinnan någonsin utsetts till talman för Ålands lagting. Detta måste enligt min mening ses som en stor framgång för jämställdhetsarbetet.

 

Under Er tid i lagtingets ledning har EU-frågorna på flera sätt varit aktuella. Ett fördrag om upprättande av en konstitution för Europa håller på att utarbetas och under Er ledning har lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd noga följt arbetet i det konvent där ett utkast till det nya fördraget beretts.

 

Nämnden har även i samråd med landskapsstyrelsen fastslagit landskapets positioner i förhållande till det nya fördraget och Ni har i Er egenskap av talman kontinuerligt hållit kontakt med Finlands riksdags representanter i konventet samt med riksdagens stora utskott.

 

Arbetet med fördraget fortsätter nu i regeringskonferensen och en av de viktigaste frågorna för det nya lagtinget och för den nya landskapsstyrelsen blir att tillse att fördraget inte innebär någon försämring av vårt språkskydd eller inverkar menligt på självstyrelsen och demilitariseringen. Ikraftträdandet av det nya fördraget i landskapet kommer att kräva lagtingets samtycke.

 

Under er tid som talman har det också företagits en översyn av lagtingets handläggning av EU-ärenden och talmanskonferensen har, på förslag av självstyrelsepolitiska nämnden, beslutat att på försök införa nya rutiner.

 

Enligt det nya synsättet skall landskapsstyrelsens samråd med utskotten och självstyrelsepolitiska nämnden hållas i ett mycket tidigt skede av behandlingen. En ny typ av informationsärenden skall på försök införas.

Landskapsstyrelsen skall lämna en årlig EU-redogörelse till lagtinget och lagtingets utskott rekommenderas att regelbundet höra landskapsstyrelsen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa ärendena inom sitt ämnesområde. De här åtgärderna är avsedda att komplettera varandra och bör tillsammans kunna medföra ökade möjligheter för lagtinget till såväl insyn som inflytande.

 

De nya rutinerna infördes så sent under mandatperioden att de inte till alla delar hunnit genomföras. Det kommer därför att bli det nya lagtingets uppgift att tillse att handläggningen av EU-ärendena i lagtinget breddas och effektiveras.

 

Jag vill, fru talman, för egen del och som talesman för de övriga ledamöterna rikta ett stort och välförtjänt tack till er för det arbete ni har lagt ner under er tid som talman. Ni har bemödat er om att skapa ett gott samarbetsklimat i lagtinget och ni har ständigt varit beredd att söka kompromisser i de tvistefrågor som naturligt nog dykt upp med jämna mellanrum.

 

Er insats har varit ägnad att mildra motsättningarna och skapa förståelse även för argument som framförs av meningsmotståndare. Er tid som talman för Ålands lagting förtjänar därför ett gott betyg. Avslutningsvis vill jag önska er fortsatt personlig framgång under den kommande lagtingsperioden.

 

TALMANNEN: Härmed är den högtidliga avslutningen tillända.

(Kl. 13.28).