Plenum den 4 december 2013 kl. 13:00

Frågestund. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 1/2013-2014)

Frågestunden slutar. 14

 

Frågestund

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

 (F 1/2013-2014)

Med avvikelse från vad som tidigare meddelats har ministern Johan Ehn på grund av läkarbesök inte möjlighet att närvara för att svara på frågor.

Till dagens frågestund har följande anmält att de önskar ställa en fråga: Lagtingsledamöterna Tony Asumaa, Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Axel Jonsson, Torsten Sundblom och Brage Eklund, vicetalman Viveka Eriksson samt lagtingsledamoten Mats Perämaa.

Enligt 35 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga till en av de närvarande ministrarna får tillsammans med motiveringen, räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och den minister som svarat på frågan yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Tony Asumaa

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till vicelantrådet, finansministern Roger Nordlund.

Talman! Bästa vicelantråd, som vicelantrådet säkert känner till så kom regeringen i Finland för fem dagar sedan ut med strukturpolitiskt program för att korrigera finansieringsunderskottet i den offentliga ekonomin. Orsaken är, enligt finansminister Katainen, att utan dessa kompletterande åtgärder så räcker inte de offentliga ekonomiska inkomsterna, inte ens vid normal och ekonomisk utveckling och sysselsättningsutveckling, till för att finansiera de på nuvarande grund fastställa offentliga utgifterna.

Vad anser vicelantrådet om dessa 71 åtgärder som regeringen Katainen nu beslutat om? När kommer vicelantrådet med dylika åtgärder för att balansera den offentliga ekonomin på Åland?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Det åtgärdspaket som regeringen i Helsingfors har lagt fram är naturligtvis nödvändigt med tanke på den ekonomiska situationen i Finland som helhet. Landet har idag en skuld på 100 miljarder euro! Det är en enorm skuldbörda. Landet går med närmare 10 miljarder back per år. Jag antar att de här åtgärderna, som antagligen kommer att kompletteras av ytterligare åtgärder, är nödvändiga för att landet som sådant ska behålla sin kreditvärdighet. Skulle Finland som land tappa AAA kreditvärdigheten så skulle det också innebära en stor ökning av den räntebelastning som belastar Finlands budget.

I landskapet har vi en något annorlunda situation, som ltl Asumaa vet. Vi är fortfarande skuldfria. I den omställningsbudget, som den här landskapsregeringen lade fram för snart 1 1/2 år sedan, så sade vi att vi har ett strukturellt underskott på cirka 10 miljoner som måste tas bort ur vår budget. Det strukturella underskottet kan man nog anta att ha ökat i viss mån med tanke på de minskade inkomsterna på grund av att klumpsumman har sjunkit. Men alla de åtgärder som vi har vidtagit sedan dess, och i kombination med den budget som nu behandlas här i lagtinget, syftar till att vi också ska nå balans i landskapet Ålands ekonomi.

Som ltl Asumaa känner till så i det budgetförslag som ligger för nästa år så finns det fortfarande ett litet underskott, men samtidigt om man ser på budgeten enligt affärsbokföringsprincipen så har vi de facto ett litet överskott.

Situationen är annorlunda jämfört med vad den är i Finland, situationen är också allvarlig på Åland och åtgärder håller på att vidtas.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Vi har olika ekonomier men vi är ändå samma land. Det här åtgärdspaketet strävar till att finansiera de offentliga utgifterna när inkomsterna inte räcker till. Det är inte för att man ska förkorta lån utan faktiskt för att få pengarna att räcka till.

Vi vet att driftutgifterna ökar i vår budget. De åtgärder som finns i vår budget finns det inte några siffror på. Men i Katainens program finns det färdiga siffror på vad inbesparingarna blir. Vi tolkar att den här budgeten som ligger är åtgärdspaketet för att få Ålands offentliga ekonomi i balans, fast underskottet stiger för varje år och närmar sig 60 miljoner fram till 2016.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Det kan säkert komma ytterligare åtgärder, utöver de som finns i det här budgetförslaget, för att balansera landskapets Ålands ekonomi.

Jag vill understryka att Finlands ekonomi och Ålands ekonomi har samhörighet genom om klumpsumman. Vår klumpsumma är beroende av landets inkomster som helhet. På det sättet har vi ett beroendeförhållande.

Samtidigt har vi en annan situation i vårt samhälle. Finland har en arbetslöshet på lite över 8 procent. Här på Åland har vi en arbetslöshet på 3,7 procent. Vi har också en annan struktur i vårt samhälle och vi har också ett annat sätt att möta våra utmaningar genom samhällsservicereformen och alla de projekt som ingår i det.

Vi har absolut samma målsättning som den finska regeringen, men vi har andra metoder.

Ltl Tony Asumaa

Regeringen Katainen säger också i rapporten att det är viktigt att föra en trovärdig finanspolitik för att undvika kortsiktiga åtgärder som leder till att den kommunala ekonomin försvagas. Därför har man beslutat om 32 åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser med totalt 1,27 miljarder euro. Detta för att förstärka kommunernas ekonomi med 1 miljard fram till 2017.

Vicelantrådets har, i motsats till sin kollega i riket, föreslagit i budgetförslaget kortsiktiga åtgärder som leder till försvagning av kommunernas ekonomier med 713 000 euro, utan att minska på kommunernas utgifter och förpliktelser.

Hur kan den finländska och den åländska finanspolitiken vad gäller kommuner skilja sig så markant åt?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! För det första ska man komma ihåg att landskapet Åland har tagit över hela ansvaret för sjukhusverksamheten och vi har tagit över hela ansvaret för yrkesutbildningen. Vi har en annorlunda ansvarsfördelning.

Ltl Asumaa lyfte nu fram en bit i den finska regeringens politik i förhållande till de finska kommunerna. Jag tror att ltl Asumaa, och alla som följer med finländsk politik, vet att de finländska kommunerna är satta under ett enormt tryck, dels när det gäller att göra större enheter för att få ihop de sociala distrikten och områdena och även för att man vill få till stånd större kommuner. På det sättet uppnår man en större kostnadseffektivitet.

Den åtgärden som ltl Asumaa pekar på - ja, den är riktig, men i det stora hela så vågar jag påstå att vi har en betydligt mer positiv politik gentemot de åländska kommunerna än vad den finska regeringen har mot de finländska kommunerna.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Jag riktar min fråga till minister Valve.

Enligt media sade den åländska polismästaren att om man ser riktigt strängt på att man inom polisen bara skulle använda svenska då kan man bara utföra 30 procent av polisverksamheten. Han tillade också att man kan se det som en åländsk människorättsfråga.

Hur ser man på detta från landskapsregeringens sida? Vi vet att alla anvisningar, föreskrifter och databaser med mera i huvudsak är på finska. När det gäller den åländska polismyndigheten är 80 procent av all inkommande information på finska och detta är ju i strid med självstyrelselagen. Vad tänker landskapsregeringen göra åt det här?

Minister Wille Valve

Tack, ltl Eriksson, för den frågan. Jag kan inte ta ställning till de procentuella uppgifterna, att 30, 80 eller 70 procent skulle gå på svenska eller finska. Klart är att jag och den regering jag företräder ser allvarligt på det här bekymret. Jag har idag bokat in ett möte med polismyndighet där vi strukturerat kommer att gå igenom den här problematiken och kartlägga var problemen finns i form av anvisningar, kursutbud och liknande.

 Det finns även ett arbete som har gjorts inom landskapsregeringen vilket jag tar med mig i bagaget när går över till polismyndigheten idag.

Ltl Anders Eriksson

Som ett tips till ministern, en del av det här problemet bottnar säkert i den delade behörigheten.

När det gäller att 80 procent av all inkommande information är på finska så är detta enligt polismästarens uttalande i media och det torde antagligen stämma.

Jag håller med om att det är en människorättsfråga, men kanske sett ur en annan synvinkel. Enligt folkrätten, enligt internationella avtal så är Åland enspråkigt svenskt. Det är helt klart och därför är det ju en människorättsfråga om inte polisverksamheten kan fungera på svenska.

Jag förstår att frågan är tidigt ställd och det har jag respekt för. Men jag undrar ändå rent konkret; vad tänker landskapsregeringen göra åt det här? För så som det är nu så är det faktiskt den finska polisstyrelsen som styr den åländska polismyndigheten och inte landskapsregeringen. Anser minister Valve att det är acceptabelt?

Minister Wille Valve

Det var många frågor. Delad behörighet- ja. Visst finns det ett språkligt tryck inom de behörigheterna som hör till rikets område. Vad avser landskapsregeringen att göra? Landskapsregeringen avser att tillsätta en polisstyrelse vars mandat det hör att tillse att myndigheten till alla delar kan fungera på svenska. Jag som minister tar också ansvar för det här i och med att jag har för avsikt att sätta mig noggrant in i problematiken. Jag tror inte på en enda lösning. Jag tror att det här problemets omfång är av sådan art att vi kommer att behöva flera olika lösningar för att trygga och säkerställa en polis som fungerar rättssäkert och på svenska.

Ltl Anders Eriksson

Det är säkert helt sant. Det är säkert många åtgärder som måste till, bl.a. att man tar fram egna åländska föreskrifter, vilket har efterlysts länge.

Att utse polisstyrelse är också bra. Enligt lagstiftningen ska polisstyrelsen kanske inte riktigt lägga sig i den dagliga verksamheten. De förslag till ledamöter i polisstyrelsen som vi har lagt tror jag är personer som kommer att engagera sig i språkfrågan.

Det borde ändå finnas några tankar om vad man kan och vad man borde göra. Vi är ändå överens, Valve och jag, om att det inte är acceptabelt som det är idag. Man kan väl återkomma så småningom, men om man tycker att situationen är okej så då är det ju ett ännu större bekymmer.

Är vi överens om att det också är en människorättsfråga fast vi kanske kan se det ur lite olika synvinklar?

Minister Wille Valve

Vi är överens såtillvida att landskapsregeringen just nu befinner sig inne i en kartläggningsfas för att utröna vidden av problemet.

Varför jag tar upp polisstyrelsen i det här sammanhanget är just för att polisstyrelsen har ett uttryckligt mandat att se till att myndigheten kan fungera på svenska.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Katrin Sjögren.

Ltl Katrin Sjögren

Jag vill ställa min fråga till minister Karlström.

Talman! En väg för Europa ur krisen med lågkonjunktur och finansieringsgap är att utnyttja den potential som finns i världens bäst utbildade hemmafruar. De behöver komma ut på den europeiska arbetsmarknaden. 

En väg för Åland ur krisen med lågkonjunktur och finansieringsgap är att få fler kvinnliga entreprenörer.

Siffror från Sverige visar att andelen kvinnliga företagare är 25 procent. Skulle företagande bland kvinnor i Sverige vara lika stort som bland männen så skulle det innebära 75 000 nya företag och 278 000 nya jobb. Det slår vilket micklande som helst med momsskattesatser osv.

Vad har landskapsregeringen för strategi för att öka andelen kvinnliga entreprenörer?

Minister Fredrik Karlström

Herr talman! För det första kan vi konstatera att det finns oerhört många driftiga människor på Åland, både kvinnor och män. Vi har 2 407 företag på Åland idag. Många av dem drivs också av kvinnor. Personligen har jag i mitt yrkesliv tidigare alltid lyft fram att om man vill få någonting gjort så ska man se till att det är en kvinna på posten, för då sker det 30 procent mer än om det är en man på samma post och det står jag fortfarande för.

Jag vet också att den förra landskapsregeringen hade ett projekt som en driftig kvinna höll i. Jag kan nämna Ester Miiros och ”Välj din väg som ett lysande exempel. Från regeringen har vi sagt att vi ska ta fasta på det arbetet som gjordes då.

Vi har bedömt att 2014 blir ett företagsamhetens år där bl.a. strukturfonderna kommer att omvandlas på ett sådant sätt att man kan gynna personer som har driftiga idéer, till skillnad från hur det kanske har varit tidigare. Tidigare har man kunnat stöda fysiska investeringar; maskiner, byggnader och fastigheter. Nu ser vi möjligheter med bl.a. riskkapital som ett väldigt bra verktyg för att också kunna vara med och hjälpa kvinnor. Vi vet alla att kvinnor har ett annat sätt att tänka än män. Sålunda öppnar det upp en massa nya möjligheter. Alla är viktiga och kvinnor är duktigare än män, punkt.

Ltl Katrin Sjögren

Det är en historisk bakgrund som påverkar våra traditioner och attityder. Det har också påverkat samhällsstrukturen samt den manliga prägel som företagandet har idag.

Den största delen av befintlig dokumentation inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild. Kvinnliga entreprenörer har mycket av sin verksamhet i tjänste- och servicebranschen. Förutom att det är en framtidsbransch så innefattar det ofta också hållbar utveckling.

Den forskning som finns visar att kvinnor är lite försiktigare än män. Man är inte benägen att ta till riskkapital. Så där har landskapsregeringen en utmaning, ett problem att lösa.

Dessutom skulle jag vilja ha lite klargörande statistik. Vet näringsministern hur många av stöden och bidragen på näringsavdelningen som ges till kvinnor?

Minister Fredrik Karlström

Herr talman! Jag kan inte svara rakt upp och ner på den frågan.  Om jag tittar tillbaka under min tid på den här posten så har det varit en viktig fråga när vi har beviljat stöd. Något som har utfallit bra är satsningen på curlingen som gjordes i Eckerö. Det är driftiga kvinnor som ligger bakom, utan dessa driftiga kvinnor hade inte den investeringen blivit av. För mig var det viktigt att kunna vara med och hjälpa till där, just också för att det var kvinnliga företagare.

Jag tror vi ser lite olika på det här. Vägen till det offentliga riskkapitalet, som vi går in på förhoppningsvis när programmen börjar komma på sin plats, gör det möjligt att få tillgång till kapital för att utveckla tjänstesektorn där vi vet att de kvinnliga entreprenörerna har en lättare väg in. Kompetensen är att sälja sina tjänster.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Vi gör just haft en budgetdebatt. Läser man budgeten så kan man konstatera att landskapsregeringen själv är orolig för svag tillväxt och att man behöver bygga strukturer som befrämjar tillväxten.

Vi kan konstatera att under näringsavdelningen talar man om Finnvera lån till kvinnligt företagande. På ÅTC talas om målsättningen att få fler kvinnliga företagare. Jag tycker att det är lite ostrukturerat. Jag efterlyser ett större engagemang hos landskapsregeringen när det gäller kvinnligt företagande.

Jag uppmanar landskapsregeringen att ta fram statistik när det gäller kvinnliga entreprenörer. Kvinnliga entreprenörer glöms ofta bort men driver det åländska samhället framåt. Näringsministern, kan vi räkna med att vi får statistik?

Minister Fredrik Karlström

Statistik kan vi säkert plocka fram hur mycket som helst. Det som gör saken lite komplicerad är att det många gånger är bolag som söker stöd och som får del av landskapets hjälp. Det kan både vara kvinnor och män bakom bolagen och ibland blandat.

Vi är helt överens om att det finns en oerhörd resurs i att få flera kvinnliga företagare på Åland. En stor del av tankeverksamheten och kunskapssamhället ligger hos kvinnornas outnyttjade resurser. Precis som ltl Sjögren säger så har männen en tendens att tänka lite likriktat och många gånger också kanske enkelt. En kvinna tänker mera komplext, tänker lite utanför boxen och kan se utmaningarna för framtiden på ett annat sätt. Kvinnorna är en stor resurs. Landskapsregeringen vill gärna vara med och hjälpa till, få kvinnorna att växa och där är utvecklingspengarna ett bra verktyg för att hjälpa kvinnor.

Talmannen

Tiden är ute! Nästa frågeställare är ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Jag vill ställa min fråga till minister Thörnroos.

Tack, herr talman! Svarta rutor i ishockey-VM, SVT PLAY program som fortsättningsvis blockeras för ålänningarna och nu kom nyligen nyheten att MTG vann upphandlingen av OS-rättigheterna i Sverige, vilket tvingar ålänningarna att se vinter OS via YLE med fokus på de finskspråkiga idrottarna, finskspråkiga studioanalyser och delvis finskspråkiga kommentatorer.

”Finland, som är beslutat, att säkerställa och garantera Ålandsöarnas befolkning, bevarandet av dess språk, dess kultur och dess lokala svenska traditioner, förbinder sig att utan dröjsmål införa följande garantier i självstyrelselagen för Ålandsöarna av den 7 maj 1920” så löd Ålandsöverenskommelsen. Det är sannerligen inte svårt att argumentera för ålänningarnas möjlighet att följa de svenska TV-sändningarna. Detta är just en viktig del av våra lokala svenska traditioner, vår kultur och inte minst för bevarandet av vårt språk.

Anser minister Thörnroos och landskapsregeringen, mot den bakgrunden, att man på Åland ska behöva behärska finska för att kunna ta del av vinter OS i Sotji?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Tack för den frågan. När man skrev överenskommelsen 7.5.1920 så tror jag att man inte var medveten om hur framtiden skulle gestalta sig vad gäller mediautvecklingen.

Självklart ska Ålands invånare betjänas på svenska. Det gäller naturligtvis också mediautbudet. De facto är det inte vi ensamma som bestämmer detta. Vi har, via vårt bolag Ålands radio och TV, använt oss av de påtryckningskanaler som finns för att försöka möjliggöra att även ålänningarna ska kunna ta del av programutbudet på svenska. Dessvärre har resultatet hittills inte varit det önskvärda. Vi har inte garanterats att vi kan ta del av sportsändningarna från OS på svenska.

Därmed inte sagt att arbetet ligger nere, arbetet fortsätter oförtrutet. Vi försöker skapa möjligheter, med de verktyg vi har, att möjliggöra svenskspråkig television, speciellt vad gäller OS.

Ltl Axel Jonsson

En lösning som har diskuterats bl.a. på ett seminarium i svenska riksdagen i våras vad gäller SVT PLAY och den problematiken så är att den finska upphovsrättslagstiftningen är bland den mest föråldrade och oflexibla i Norden. Lagstiftningen möjliggör inte så kallade generella avtalslicenser som lite förenklat är ett slags heltäckande kollektivavtal som sluts mellan TV-bolaget och företrädare för upphovsmännen. Det gör att man inte behöver komma överens med varje enskild rättighetsinnehavare när man förhandlar om upphovsrätterna. Skulle Finland komma till skott och uppdatera sin lagstiftning till Sveriges och Danmarks nivå så skulle det möjliggöra att Ålands radio och TV, SVT och Kopiosto kunde avtala om att SVT PLAY sändningarna också kunde visas på Åland.

På vilket sätt har ministern och landskapsregeringen under året lobbat för att få till stånd en uppdaterad finsk lagstiftning och varför händer ingenting?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Vad gäller radio- och TV-frågor inom landskapsregeringen så finns det en tudelning. Vad gäller SVT PLAY och den delen så är det minister Johan Ehn som är ansvarig. Jag ska naturligtvis försöka besvara frågan så gott det går ändå.

Det har initierats från åländsk sida, Ålands radio och TV, ett samarbete med både Sverige och Finland just kring möjligheten angående ”ett heltäckande kollektivavtal” så att ålänningarna skulle kunna ta del av det utbud som finns på svenska. Det pågår ett arbete där, ganska mycket i det tysta men det oaktat. Det som sker stort sker ofta tyst. Jag vågar inte sia om det kommer att lyckas eller inte, men det pågår i alla fall en aktivitet. Min förhoppning är att det ska lösa sig så småningom.

Ltl Axel Jonsson

Den aktiviteten har inte varit särskilt synlig på sista tiden, måste man konstatera.

Även våra åländska TV-leverantörer tampas med den här snåriga verkligheten, vilket bl.a. diskussionerna om RE-TV visade för ett tag sedan. Att inte kunna leverera det utbud som kunderna efterfrågar är ju onekligen en konkurrensnackdel när det efterfrågade materialet inte finns att distribuera och samtidigt finns det att tillgå via parabolsändningar från övriga världen.

En lösning på problemet, som är lite mera långsiktigt och lite mera övergripande, kunde vara att överta upphovsrättslagstiftningen och antingen göra Åland till ett eget upphovsrättsområde eller, kanske hellre, genom ett internationellt avtal med Sverige och göra det obligatoriskt att inkludera Åland vid förhandlingar om sändningsrättigheter för det svenska upphovsrättsområdet. Någonting måste börja hända för att vi ska kunna säkra vårt svenska språk även i TV-rutorna.

Anser inte minister Törnroos att det vore dags att en gång för alla utreda för- och nackdelar med egen åländsk upphovsrätt och möjligheterna att lösa dagens problem med bilaterala avtal med Sverige?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Det viktigaste är att vi i landskapsregeringen gör allt vad vi kan med våra verktyg för att skapa förutsättningar så att ålänningarna kan se på TV på svenska. Att vi, med den verktygsbox vi har, försöker bredda det utbud som i dagsläget finns så att så många som möjligt kan se TV på svenska inom gällande lagstiftning.

För övrigt ser jag mig därtill nöd och tvungen att hänvisa till minister Johan Ehn som är ansvarig för den här frågan.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom

Jag vill ställa min fråga till lantrådet.

Herr talman! Fru lantråd, beträffande meddelade nr 1/ 2011-2012 som lantrådet lämnade tidigare så på sista sidan finns ett stycke om ett starkare och modernare samhälle. ”Landskapsregeringen vill i detta regeringsprogram genom samarbete och större delaktighet ingjuta framtidstro trots att tiderna är oroliga ur ett ekonomiskt perspektiv.” Man skriver vidare: ”Landskapsregeringen anser att i det reformarbete som sträcker sig utöver mandatperioden krävs breda politiska överenskommelser. Vi föreslår att parlamentariska kommittéer tillsätts för samhällsservicereformen, skärgårdstrafikens utveckling och den nya självstyrelselagen.”

De två förstnämnda, kommer lantrådet att se till att de här kommittéerna blir tillsatta?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Den här frågan kring parlamentariska kommittéer har ltl Sundblom lyft tidigare, och så har även skett vad gäller arbetet med självstyrelselagen, vilket förstås är givet.

Vad gäller frågan om samhällsservicereformen så har landskapsregeringen valt att arbeta enligt en metod där vi från början har gått in i ett öppet förfarande. Vi har börjat med att höra kommunerna och företrädare från hela Åland. Vi har bett dem att på ett aktivt sätt vara delaktiga i det här arbetet. Därför har vi inte i det här skedet bildat någon parlamentarisk kommitté för det här arbetet, men vi har heller inte uteslutet att det kan komma ett skede när en sådan kommitté behövs.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Sådana här arbeten som kommer att sträcka sig över många år så skulle det vara viktigt att det finns en bred uppslutning bakom. Jag har varit med på en del möten som har varit. Jag tycker egentligen inte att det har gett så mycket för genomslagskraften har inte varit så stor.

Nu har halva tiden av regeringens mandatperiod gått. Det kommer säkert nya regeringar och arbetet ska fortskrida även fast det kommer nya regeringar och därför skulle det vara så viktigt med de här kommittéerna.

Vi kanske i alla fall inte behöver vänta oss kommittéer, utan man arbetar på och så blir det ingenting. Är det så som det ska bli? Vi vet att när det gäller samhällsservicereformen så är kommunerna redan lite på kollisionskurs och de kanske blir ännu mera på kollisionskurs.

Lantrådet Camilla Gunell

Tvärtom, ltl Sundblom, arbetet som har inletts är värdefullt. Det arbetet utgör den grund på vilken vi arbetar vidare.

Landskapsregeringen har dessutom i ett meddelande till lagtinget förmedlat vilka huvudsakliga åtgärder vi tycker att är viktiga att vidta först inom ramen för samhällsservicereformen. Efter det har arbetet fortskridit så att landskapsregeringen i budgeten för 2014 har angett särskilt sex punkter, vid sidan av den digitala agendan, där vi nu går fram gentemot kommunförbundet och Mariehamns stad som just nu befinner sig i en remissprocess där man ska återkomma till oss med synpunkter.

Jag tror inte att någon har förväntat sig att det med enkelhet ska gå att reformera det åländska samhället. Till det behövs nog allas resurser och att vi hjälps åt för att komma till ett bra resultat.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Bästa fru lantråd, förutsättningarna är nog också att man tillsätter den här parlamentariska kommittén för kortrutten. Man behöver få en samsyn där för att man ska kunna göra det övriga, de förbinds med varandra väldigt nära.

Lantrådet Camilla Gunell

Angående skärgårdstrafiken så ska vi vilken vecka som helst få presenterat det underlag som nu har tagits fram i ett ofantligt omfattande utredningsmaterial. På basen av det materialet så ska vi sedan välja lösningar för skärgårdstrafikens investeringar för en lång tid framöver. Jag hoppas att vi ska kunna ha en samsyn i lagtinget kring dessa lösningar som kommer att kräva en stark konsensus när det kommer till den dagen att pengar ska få lånas för att investeringar ska göras.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Jag vill ställa min fråga till minister Thörnroos.

Tack, herr talman! Min fråga berör inmatningstariffer för vindkraften. Den frågan har jag berört tidigare. Vi vet idag att det vindkraftsstöd som är aktualiserat när det gäller inmatningstariffer kommer bara att beröra tre projekt på Åland. Min raka enkla fråga är: Var ligger förhandlingarna i dagsläget och när kan vi förvänta oss att få en lösning?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack för frågan ltl Brage Eklund. Vad gäller inmatningstarifferna så finns det en politisk överenskommelse mellan Finlands regering och Ålands landskapsregering. Jag vet också att lantrådet, vid sitt besök när hon träffade statsministern förra veckan, åter igen gjorde en påtryckning över hur viktig inmatningstarifferna är för de åländska vindaktörerna.

För tillfället pågår ett beredningsarbete på tjänstemannanivå. Man tittar över den lagstiftning som Ålands lagting i sinom tid ska processa. Det lagstiftningsarbetet pågår som sagt var på tjänstemannanivå. Jag är välinformerad om det men det oaktat är det där det ligger. 

Så fort man når en fullständig enighet kring detaljfrågorna så kommer lagstiftningen, där det redan finns ett utkast, att föras till lagtinget för sedvanlig process.

Ltl Brage Eklund

Våra miljömål säger att vi ska ha miljövänlig energi. Om jag inte missminner mig så ska vi år 2020 ha miljövänlig energi på 20 procent.

När det gäller inmatningstarifferna för de nya projekten så kan det finnas en möjlighet att få ekonomi i det här. Men vad händer med de gamla vindkraftsparkerna som inte kommer att få de här stöden? Har landskapsregeringen en långsiktig strategi på hur man ska lösa de problemen? Hur har man annars tänkt sig att uppfylla de här miljömålen?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Vad gäller andelen förnyelsebar energi så är det totalt för rikets sida 38 procent. Av den 38 procenten ska 9 procent vara vindkraft. Det pågår som sagt ett arbete.

Vad gäller accisbefrielsen som fanns tidigare, både på rikshåll och på åländsk sida, så vill jag vara tydlig med att säga att de åländska företagen har faktiskt varit i en mer positiv situation än vad man har varit på rikshåll. Därför att man de facto har fått ersättning ett år längre än vad man har fått på rikssidan. Varken sig på rikssidan eller här i landskapet Åland kan man få stöd för ”gamla vindkraftverk”. Inmatningssystemet avser enbart nya investeringar.

 Ltl Brage Eklund

Detta oaktat så har landskapsregeringen ett ansvar att uppfylla miljömålen. Om vindkraftsparkerna läggs ner så har man också ett bekymmer att uppnå miljömålen. I dagsläget är det enbart med vindkraften som man kan uppnå de här målen på 38 procent. Vi har inte så mycket andra energikällor som vi kan ta till, åtminstone inte i den omfattningen som vindkraft som producerar så mycket energi.

Hur ska landskapsregeringen uppnå de här målen om man inte har en långsiktig lösning även för de möllor som snurrar och som fortfarande har en livslängd på 10-20 år?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag märker att vi pratar om flera olika saker här. Den gemensamma nämnaren är väl vindkraften.

Jag vill vara tydlig med att säga att landskapsregeringen har arbetat väldigt hårt för att de åländska vindaktörerna ska kunna ingå i det finska inmatningstariffsystemet. Där vill jag vara väldigt tydlig så att det inte råder några oklarheter kring det.

Beträffande miljömålen så enligt den utvecklingsmodell som man har använt sig av på rikssidan, och som troligtvis kommer att vara gångbar här också, så har vi goda möjligheter att nå miljömålen utan att vi för den sakens skull kan investera fullt ut vindkraftverk. Därmed inte sagt att vi inte ska göra det. Men det är två olika saker; miljömålen för 2020, som för Finlands del är 38 procent, det är en sak, vindkraften är en annan sak och accisbefrielsen är en tredje sak.

Talmannen

Nästa frågeställare är vtm Viveka Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson

Jag vill ställa min fråga till minister Carina Aaltonen.

Jag vill efterfråga ministerns och därmed landskapsregeringens syn när det gäller den demografiska utvecklingen.

Hur ska man möta de utmaningar en allt äldre befolkning innebär för samhället? Hur ska man möta utmaningen att allt fler blir äldre och att allt färre ska försörja allt fler? Vilka strategier har landskapsregeringen för att det offentliga Åland ska kunna hantera framtiden och möta äldre personers behov på ett rättvist, rättssäkert och effektivt sätt?

Minister Carina Aaltonen

Tack, herr talman! Det är en mycket relevant fråga. Den frågan ligger till grund för varför vi behöver göra en förändring bl.a. inom den kommunala sektorn för att också frigöra resurser så att kommunerna ska kunna försörja allt fler, inte bara äldre utan också personer med olika funktionsnedsättningar och andra specialbehov. Vi ser att den demografiska utvecklingen visar oroande tecken. I skärgården idag är ungefär 30 procent av befolkningen över 65 år. Vi ser att de här trenderna ökar hela tiden på Åland men också i övriga Norden. Vi behöver ha strategier.

En del i den här strategin är bl.a. kommunernas socialtjänst. Vi flyttar över vissa områden till en gemensam kommunal myndighet så att kommunerna på ett bättre och mer effektivt sätt ska kunna erbjuda de äldre både hemservice och annat i kommunerna.

Vi behöver också fundera på att få gemensamma indikatorer som gäller hälso- och sjukvård och socialvård.  Det arbetet har landskapsregeringen börjat ta fram, att mäta äldres funktionsförmåga. Vi kommer också att börja arbeta med en äldreomsorgslag som klart och tydligt ska definiera de äldres rättigheter oberoende av var på Åland man bor.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag har noterat att landskapsregeringens representanter många gångar hänvisar just till den demografiska förändringen och utvecklingen när man talar om samhällsservicereformen och särskilt den sociala sektorn som nu ska föras samman. Men samtidigt så har man inte satt fingret på den verkliga stora frågan, eftersom man inte tar äldreomsorgen med i det sociala förbundet. Den utvecklingen fortgår och man har fortfarande inte någon samordning inom äldreomsorgen. Hur tänker landskapsregeringen här? Hur ska man uppmuntra och främja ett utökat samarbete också inom äldreomsorgen? Tänker man sig t.ex. att i framtiden också lyfta fram äldreomsorgen i den sociala sektorn?

Minister Carina Aaltonen

Jag tror att vi idag ska börja med de områden där kommunerna har identifierat som svåra för en liten kommun att hantera.

Beträffande äldreomsorgen så måste vi tänka oss att dagens utbyggnad av äldreomsorgen kanske inte motsvarar morgondagens behov och hur de äldre vill bo. Är det i kommunala små, nästan studentrum, som morgondagens äldre vill bo? Eller är man beredd att bo kvar hemma med mera stödtjänster som man då kan välja? Vi måste också börja fundera på hur morgondagens äldre vill ha det och inte utgå ifrån att allting ser ut som idag.

Vi börjar med kommunernas socialtjänst. Äldreomsorgen kommer säkert att behöva diskuteras och penetreras mera och med vidare visioner, men i dagsläget så ska vi ta itu med de stora problemen.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det har noterats att det finns olika syner mellan regeringspartierna huruvida äldreomsorgen också skulle vara med här. Jag har förstått att ministerns eget parti tycker att äldreomsorgen också borde ingå i den sociala delen. Vad gör landskapsregeringen rent konkret för allt detta som ministern räknade upp? På vilket sätt främjar man nytt boende för äldre som skisserades upp här? På vilket sätt främjar man verkligen väldigt starkt ett samarbete mellan kommunerna? Här finns ju alla möjligheter att göra vinster på att kommuner går samman och samarbetar kring sin äldreomsorg. Kommer ministern och landskapsregeringen att se till att det också betalas ut ett stöd för kommuner som vill samarbeta inom äldreomsorgen?

Minister Carina Aaltonen

Jag tror att man också ska utgå ifrån att kommunerna både kan och vill samarbeta. Vi kommer inom kort att tillsätta samarbetsråd mellan ÅHS och kommunerna just för att förenkla samarbetet mellan hälso- och sjukvården och socialvården.

Ett mycket bra projekt som vi har på gång och som leds av högskolan är ny teknik för äldre. Det projektet erbjuder också möjligheter för kommunerna att använda den nya tekniken på ett nytt sätt för att möjliggöra att äldre kan bo kvar hemma längre.

Sedan har vi arbetsgruppen som ser över gemensamma mätindikatorerna för funktionsförmågan hos de äldre. Vi har satt igång ganska många olika arbeten just för att främja det här samarbetet.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Mats Perämaa.

Ltl Mats Perämaa

Jag har en fråga till lantrådet.

Herr talman! Fru lantråd, jag har en fråga om lagstiftning. Lagtinget sammanträder ju i huvudsak för att ta ställning till lagframställningar lagda av landskapsregeringen, även om instrumentet lagmotionen också finns, men i huvudsak förslag från landskapsregeringen. Lagstiftning är givetvis viktigt. Det är på det sättet som vi förändrar samhället till fromma för ålänningarna. November- decembersessionen är lagtingsårets inledning, den period vi nu genomför och den perioden är en av två långa lagtingssessionsperioder i lagtinget.

Under de fyra senare åren har landskapsregeringen, också den landskapsregering som leds av lantrådet Gunell, i snitt levererat ungefär åtta lagframställningar under november-december. Under denna session har er regering levererat endast två lagframställningar.

Frågan blir kort och koncis: Hur kan detta komma sig?

Lantrådet Camilla Gunell

Ja, vi har många lagpaket som är under arbete och många stora viktiga reformpaket som betyder lagstiftning och de är under arbete. Regeringen har därför lämnat en lista till lagtinget över vilka framställningar och lagframställningar som är på kommande. Jag skulle önska att flera av dem hade varit klara redan den 1 november. Men på grund av lagarnas komplexitet och remisstider så dröjer det ibland längre tid än man önskar. Men lagarna är definitivt på gång och kommer att komma till lagtinget inom kort.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Ända sedan regeringsprogrammet presenterades och vi fick se den första tilläggsbudgeten som kallades omställningsbudget, en budget för 2013, och nu en budget för 2014, så har landskapsregeringen pratat väldigt mycket om att den här regeringen levererar reformer i hög grad. Det har till och med pratats om rekord i reformer.

Den liberala gruppens åsikt är att reformer är reformer först när de blir förverkligade, oftast i form av lagstiftning. Därför är det inte tillfredsställande att det utlovas många reformer som sällan kommer i mål. Nu just har vi den situationen att lagtinget mer eller mindre, i veckorna som kommer, kommer att ställas på tomgång för att vi inte har lagframställningar, reformförslag att ta ställning till.

I regeringsprogrammet står det att under vissa förutsättningar, om läget så kräver, så kommer landskapsregeringen möjligen att föreslå neddragningar av ambitionerna som har satts. Kommer lantrådet att föreslå en förändring av regeringsprogrammet?

Lantrådet Camilla Gunell

Efter en två års genomgång efter årsskiftet kommer vi, tillsammans med förvaltningen, att göra en grundlig genomgång av vårt handlingsprogram.

Jag vill säga att reformer pågår kontinuerligt. Till exempel är den digitala agendan en reform som inte i det här skedet kräver lagstiftning. Det pågår reformer som i allra högsta grad är betydande, trots att de inte innebär lagstiftning.

Det är mycket reformpaket i form av lagar på gång till lagtinget. Jag tror inte att ltl Perämaa ännu behöver diskutera regeringsprogrammets förverkligande. Det är ännu två år kvar innan den här regeringen lämnar för en annan regering. Jag kan garantera att mycket av det arbetet kommer att bli slutfört.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 14.00. Plenum är avslutat.