Plenum den 5 april 2013 kl. 09:30

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Förslag till första tilläggsbudget för år 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2012-2013)

För kännedom och remiss. 1

2    Kompletterande framställning till tilläggsbudget

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 47/2012-2013)

Plenum slutar 70

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Remiss

1        Förslag till första tilläggsbudget för år 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2012-2013)

För kännedom och remiss

2        Kompletterande framställning till tilläggsbudget

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 47/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade ledamöter. När vi lägger fram den här tilläggsbudgeten till lagtinget så gör vi det i en tid när vi nu har fått lite mera kunskap om den ekonomiska framtiden och framförallt hur regeringen i Helsingfors efter sin s.k. budgetria ser på inkomstnivåerna och skattenivåerna i landet som helhet. Och så är konjunktur läget lite säkrare. Samtidigt har vi också fått här, på åländsk bas av vår egen Ålands statistik och utredningsbyrå, gjort en konjunkturbedömning som vi har bifogat till den här tilläggsbudgeten.

Jag vill börja kring de två sakerna eftersom det anger den miljö och de grunder som vår ekonomi väldigt långt vilar på. Först måste man konstatera att det både i världen, Europa, Finland och också på Åland fortsättnings naturligtvis råder en osäkerhet om framtiden. Med både de prognoser som kommer från Finland och pekar på en tillväxt i ekonomin, det här året och ännu mera för 2014 och framåt. Även här lokalt på Åland de facto, så pekar ÅSUB på att vi kommer att gå från minus tillväxt 2012 till ett litet plus 2013 i tillväxten och en förhållandevis stort tillväxt 2,6 procent år 2014 i vår bruttoregionalprodukt. Det här är en atmosfär, som vi ska ta med i vårt arbete och också försöka underbygga så att vi kan skapa och medverka till att vi har en positiv utveckling i våra samhällen och att vi gör så goda förutsättningar för vårt näringsliv som möjligt att verka. För det är ändå där som grunden för vår välfärd skapas. Så fru talman, man kan säga som så om inkomstsidan i landskapsbudgeten, att vi har lite mera information kring den än vad vi haft tidigare. Den informationen säger det att när det gäller den s.k. klumpsumman, så verkar det som att den har en bättre stabilitet än vad vi kanske vågade hoppas på för några månader sedan. Eftersom det nu finns en prognos från finansministeriet som pekar på en tillväxt för åren 2013-2016, som är i förhållandevis god mot bakgrund av den bild som vi hade för så sent som ett halvt år sedan.

Det här är i och med att klumpsumman ändå i grunden är basen i vår ekonomi fortsättningsvis är en väldigt viktig faktor som vi ska ta med oss i vårt arbete.

Det som däremot är lite svårare, det är skattegottgörelsen. För den pekar på en nedåtgående trend, som i och för sig är ganska osäker, men som vi också måste vara medvetna om i vårt arbete och beakta när vi planerar ekonomin för framtiden.

Jag har sagt i offentligheten och jag kan upprepa det här. För varje dag och för varje vecka som går så får man ny information och vi har nu lagt 2012 bakom oss och vi vet hur bokslutet för landskapet Åland blev. Det blev egentligen helt enligt plan, kan man säga. Det blev ett underskott. Men det underskottet var planerat. Resultatförbättringen i förhållande till föregående år, så var ungefär 8 miljoner. Så det pekar på att vi har rätt riktning, när det gäller budget utvecklingen i landskapet Åland.

Jag har sagt att koncernen Åland går bra. Med det menar jag att om man ser vår totalekonomi. Klumpsumman, skattegottgörelsen, PAF, pensionsfonden, Posten, Långnäs hamn och så vidare. Så har vi faktiskt en betydligt starkare ekonomisk situation idag här på Åland än vad vi hade för t.ex. ett halvt år sedan. Eller vi har kunskap om sådan situation.

Det är det här som vi ska använda oss av när vi jobbar vidare och utvecklar landskapets ekonomi och vårt samhälle.

Den fru talman, som jag kanske först ska ta upp här som en positiv faktor. Vi har antecknat igår landskapet Ålands pensionsfonds bokslut för 2012 till kännedom i landskapsregeringen. År 2012 visade sig vara ett väldigt bra år i pensionsfondens historia. Vi hade en värdetillväxt som är en bit över 30 miljoner, d.v.s. vi har betydligt mera värdetillväxt i pensionsfonden än vad vi betalar ut pensioner till våra pensionstagare.

Vi anger också i den här tilläggsbudgeten till er kännedom, vilket lagtinget har efterfrågat ett stort antal gånger, hur pensionsansvarsskulden är totalt sett för landskapet. Vi har nu fått räkningen för Keva, som organisationen heter som räknar ut den i Finland och den visar att vi har en pensionsansvarsskuld på ca 677 miljoner euro totalt sett. Till det här kan man ju få lite tankar kring att det är väldigt mycket. Och det är det också. Det är en väldigt stor summa. Men det är alltid bra att sätta in saker och ting i perspektiv och jämförelse. Och när man då jämför den pensionsansvarsskuld som vi har i förhållande till vad finska staten har. Så visar det sig att vi har en teknisk grad på 50 procent genom vår pensionsfond. Statens motsvarande är 17 procent. En betydlig skillnad. Så man kan säga att landskapsregeringen och pensionsfonden har genom åren väldigt väl kapitaliserat den här pensionsfonden. Som gör att våra pensionstagare kan känna en större trygghet än vad många andra.

Fru talman! Samtidigt vill jag också understryka det att det inte är pensionsfonden i sig som ansvarar för pensionerna gentemot pensionärerna utan det är landskapsbudgeten som ansvarar för det. Pensionsfonden är ett hjälpmedel. Ett sätt att hantera de här pengarna så klokt som möjligt. Med en täckningsgrad på 50 procent. Staten har 17 procent kommunerna 34 procent och kyrkan har 22 procent. Så vi ligger nog i en klass för oss själva där också.

Sedan så har vi tagit upp i den här budgeten också en framtida användning av PAF medlen. För det är också så att PAF har haft de senaste åren en god tillväxt, när det gäller överskottet. Så är det också för 2012. Och så ser också prognosen ut för 2013. Det är helt klart att det finns orsak för oss i landskapsregeringen, tillsammans med de grundade föreningarna och framförallt tillsammans med Ålands Lagting att diskutera hur de här pengarna ska användas i framtiden. För det börjar ackumuleras ett väldigt stort överskott när det gäller PAF pengar. PAF i sig har en stor kassa och vi har en hel del PAF pengar i vår egen budget.

Ett första steg är naturligtvis är att vi börjar fondera de här pengarna. För det har vi ju sett, att den stora nyttan av den s.k. utjämningsfonden som vi byggde upp under de goda åren på 2000-talet. Hur den har räddat oss under de här svåra åren som har gått, nu när den här klumpsumman sjönk så dramatiskt som den gjorde under den förra mandatperioden. Vi bör på något sätt börja förbereda oss på ett liknande sätt så att vi kan ha buffertar att ta till. Även om prognoserna nu tyder på att vi går mot lite bättre tider, så måste vi alltid vara medvetna om att det kan komma nedgångar igen som kan bli ganska dramatiska. Och då gäller det för oss att vi har beredskap att hantera dem.

Vi har skrivit och angett vissa riktlinjer här i den här tilläggsbudgeten för den framtida användningen av PAF medlen. Vi säger att sådant som gynnar miljön, sådant som gynnar sysselsättningen, sådant som gynnar alternativ energi och långsiktig uthållighet. Det här är områden, som vi tycker att man kan börja satsa mera på. Vi har också haft diskussioner med fördelningsrådet kring de här sakerna. Vi har också haft diskussioner med ÅHS tjänstemannaledning. När jag hörde den diskussionen, var min tanke den att vi skulle börja förbereda när det gäller äldreomsorgen och att PAF pengarna skulle kunna användas till det. Diskussionen med ÅHS ledningen ledde in på ett annat spår att vi har största problemen på ungdomssidan idag. Och att vi där ska försöka hjälpa till så mycket som möjligt med olika projekt i förebyggande syfte. Så det är en linje som vi troligen börjar arbeta efter.

Men det är så att svaren beror på vem man pratar med. Vänder man sig till den kommunala sidan, så kanske att man får ett annat svar. Jag tror fortfarande när det gäller äldreomsorgen, att vi har ett stort ansvar där och en stor utmaning framför oss. Så vi ska också fundera på hur PAF pengarna kan komma in där. På den sociala sidan för att hjälpa till med förebyggande åtgärder, som i sin tur sen kan underlätta för den ordinarie budgeten.

Vi har sagt till landskapsregeringen att det första steget är att börja fondera pengar, så att man bygger upp resurser och reserver. Och sen att vi tar den tid som behövs på oss för att fundera på hur det här användningsändamålet kan utvecklas på bästa möjliga sättet för landskapet Åland och våra invånare.

I den här budgeten finns i slutet en lista med ett antal tjänster och det är en följd av det att vi inte har den här nya tjänstemannalagen i kraft ännu, så de tjänster som finns där angivna så är av formella orsaker upptagna och godkända egentligen i budgeten för 2013. Så det innebär inte resurstillägg utan det handlar om att få formalia att fungera på ett korrekt sätt.

Sen om vi går direkt på själva innehållet i tilläggsbudgeten och de konkreta förslag som finns där, så finns det nu inrättande av landskapsrevisionen 120 000 euro. Och det är helt enligt den lagstiftning som lagtinget har godkänt och den förändring som vi alla är överens om att ska genomföras. Sedan finns det 120 000 euro för det ändamålet. Sen finns det också 400 000 euro för att Norra Ålands Industrihus ska kunna lösa in aktierna från ett antal kommuner för att på det sättet kunna få renodla bolaget. Det skulle finnas olika sätt att göra det här på. Bolaget skulle i sig kanske kunna lösa in de själv, men vi har sett det som en möjlighet att fortsättningsvis hålla bolaget med relativt god likviditet, så att vi kan ha handlingskraft. Jag tror att det finns en hel del intressanta projekt som är aktuella och som kan behöva finansiering. Det ligger i vårt intresse att stödja näringslivet och främja näringslivsutvecklingen också fortsättningsvis.

Sedan har vi också en liten summa på 25 000 euro upptaget för att kunna anställa mer praktikanter. Därför att vi har noterat att vi har en ökande arbetslöshet och framförallt på ungdomssidan. Och då vill vi på det här sättet hjälpa till att se till att vi har pengar i budgeten för att vi ska kunna anställa sommarpraktikanter, så att unga studerande kan komma in och kanske också hitta en fortsättning så småningom här i landskaps förvaltning.

En sak som det finns skrivningar om, men inte några mera pengar. Det är på bro- och hamnbyggnad. Det handlar om Vårdö-bron. Därför att där har det gjorts reparationsarbeten och det har visat sig under arbetet att det krävdes ytterligare åtgärder och att det skulle vara klokast att göra det i samband med de pågående reparationerna. Och därför gör vi vissa omprioriteringar så det projektet växer och blir större och något annat projekt kanske skjuts lite framåt istället. Vi har bestämt oss, att vi ska hålla ramarna så väl som möjligt.

Det har funnits under den här budgetberedningen naturligtvis ett antal frågeställningar och äskanden ifrån de olika avdelningarna. Men vi har sagt att vi har lagt en rambudget för hela den här mandatperioden. Vi har lagt en budget för 2013 och nu är det väldigt viktigt att alla avdelningar gör sitt yttersta för att de budgetar som de har varit med och arbetat fram och som landskapsregeringen och lagtinget har godkänt, att man också försöker verkställa dem och håller sina verksamheter inom ramarna.

Det är av fundamental betydelse för att vi ska kunna uppnå vårt övergripande mål. Nämligen att vi ska ha en budget i balans 2015. Så fokus på att budgeterna ska hållas ute i verksamheterna. Det är en väldigt tydlig signal från landskapsregeringen.

Fru talman! Sedan vill jag avslutade med det att vi nu har jobbat ganska så exakt en tredje del av den här mandatperioden och de reformarbeten som är igångsatta, såsom samhällsservicereformen, digitala agendan, skärgårdstrafiken, gymnasieskolan osv. Alla dem projekten jobbar vidare och är i princip i fas med den planering som man har lagt upp för att man ska kunna verkställa saker under den här mandatperioden. Den första tredje delen av etappen är avklarad. Nu har vi de övriga två tredjedelarna kvar för verkställighet.

Jag säger det här, att ibland i debatten upplever man det som att den här mandatperioden skulle vara slut och allting skulle vara klappat och klart. Allt tar sin tid. Allt reformarbete tar sin tid och det gäller att göra det så klokt som möjligt. Och att man planerar rätt från början. Det tycker jag att vi har gjort och vi ligger i stort i fas med alla de reformarbeten som vi har. Därför så finns det inte i den här tilläggsbudgeten några nya förslag utan det vi har sagt, de projekt och arbeten som är igångsatta, de ska genomföras. De budgetramarna som vi har lagt, de ska också verkställas. Det är huvudbudskapet från landskapsregeringen till förvaltningen.

Avslutningsvis vill jag säga det att jag är idag lite positivare och lite säkrare på att vi kommer att klara de budgetmål som vi har satt upp, när vi gjorde den här omställningsbudgeten och ramar. Det har att göra med den omvärldsbeskrivning som jag inledde med och som visar faktiskt mer positiva tecken än vad man hade kunnat förvänta sig. Och att landskapet, koncernen Åland har de facto mera ekonomiska muskler idag än vad jag kände till för ett halvt år sedan.

Sen finns det naturligtvis också en beskrivning kring det som finans- och näringslivsutskottet efterlyste. Nämligen ÅHS och den kostnadsutveckling som vi hade där under 2012. Jag tycker att det finns bra beskrivet i den här tilläggsbudgeten vad som har skett och vilka åtgärder som har vidtagits och hur vi arbetar nu. Och jag har gott förtroende för att styrelsen och ledningen gör sitt yttersta för att hålla verksamheten innanför de ramar som nu har tilldelats dem. Tack fru talman!

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag blev glad när jag öppnade tidningen den 4 december 2012 efter att centern hade haft sin höststämma. Rubriken löd: ”Flera sparåtgärder behövs nästa år”. Roger Nordlund aviserade en tilläggsbudget för 2013 med flera sparåtgärder. Min första fråga lyder. Vart försvann den?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag försökte säga här i mitt huvudanförande så har saker och ting förändrats under resans gång. Vi har en lite bättre ekonomisk situation. Och vi har en förvaltning som jobbar på ett mycket effektivare sätt nu och mycket mer kostnadsmedvetet. Det ger mig en god anledning att tro att vi klarar de budgetramar som är uppsatta. Det är det som är huvudmålssättningen. Vi har sagt en gång, jag tror att det var jag och lantrådet som skrev en artikel, att lagt kort ligger.

Och lagt kort ligger. Den omställningsbudget som vi antog för den här regeringen när det började sitt arbete. Den ska vi fortsätta att verkställa. Den här budgeten som nu ligger så är, om man bortser från de här pengarna som vi tar upp för Norra Ålands Industrihus, inte kostnadsdrivande utan det är Norra Ålands Industrihus och föregående års boksluts underskott som påverkar de här siffrorna. Men 2012 ligger enligt plan och jag är övertygad om att när vi kommer till slutet på 2013, så ska även 2013 ligga enligt planen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack! Ja, omständigheterna har ändrats, får vi höra. Och landskapets ekonomiska muskler har stärkts. Jag noterar i den här tilläggsbudgeten att på första sidan så finns en prognos om BMP för Åland, som säger att preliminära siffror från 2012 visar - 2,4 procent och preliminära prognosen för 2013 visar 0,5 procent. Vad har då ändrats? Tittar vi då på 2012 års prognos från ÅSUB, så visar man för 2012 en prognos, en tillväxt på 2 procent och för 2013 en tillväxt på 2,2 procent. Nu är alltså 2013 års prognos skrivits ner till 0,5 procent från 2,2 procent.

Finansministern menar att de ekonomiska musklerna har stärkts. Jag skulle gärna vilja ha ett lite utvecklat resonemang kring det här mot bakgrunden av ÅSUB:s statistik.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! De ekonomiska musklerna för landskapet Åland skapas av klumpsumman, skattegottgörelsen, PAF, pensionsfonden och de bolag som vi har. Och som jag redogjorde i mitt inledningsanförande så fler parter än de här visar en större plus än de minus som finns. Och det är det som jag menar att totalt sett så har den ekonomiska styrkan för landskapet blivit bättre.

Allting är naturligtvis prognoser det som ÅSUB gör. Men när de går i samma riktning, både statens prognoser och ÅSUB:s prognoser. Så måste man ändå fästa en viss trovärdighet vid det hela. Jag är själv positivt överraskad när jag tittar mig omkring. Så kanske jag inte ser så många positiva tecken som jag skulle vilja se. Varken i Europa eller här på Åland. Men sammantaget har de gjort den här bedömningen och det är den som vi försöker leva efter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! I första repliken skulle jag begära två förtydliganden. Är det korrekt uppfattat utifrån anförandet, att landskapsregeringen har bedömt att man kan göra en sådan här besparingsfri tilläggsbudget? Är det en korrekt bedömning att det har skett beroende på och med beaktande av resultat från budgetrian? Det är det som Finlands regering hade här för några veckor sedan.

Det andra förtydligande jag begär är det, att är det inte korrekt att staten Finland, sedan landskapsregeringen lade grundbudgeten för 2013 de facto har skrivit ner tillväxtprognoserna. Vilket har framkommit nu också nyligen som resultat efter budgetrian.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! När det gäller besparingarna, så ska man komma ihåg att ordinarie budgeten för 2013 är en besparingsbudget. Både när det gäller antalet tjänster och när det gäller den totala nivån. Och som jag sade i mitt inledningsanförande, det som gäller nu för oss i landskapsregeringen och våra verksamheter, är att se till att vi följer den budget som är taget 2013. Så då kommer vi att klara de målsättningar som vi har satt upp. Och när det gäller inkomstsidan, så stämmer det precis som ltl Perämaa säger. Det är rätt att det har i viss mån justerats ner. Men det är ändå inom felmarginalen.

Politik är mycket psykologi. Och jag ska villigt erkänna att när jag stod här för 3-4 mån sedan, så var jag betydligt mer bekymrad än vad jag kanske gav uttryck för då, att de siffror som vi skulle få för 2014-2016 skulle vara sämre från starten än vad de var.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, herr talman! Jag får konstatera att finansministern inte svarade på den begäran på förtydligande som jag hade. Men de konkreta siffror som resultat budgetrian efter Finlands regerings behandling av detsamma. De kom onsdagen den 27 mars, alltså förra veckan. Lite drygt. Finansutskottet sade i december 2012 i samband med behandlingen av grundbudgeten att finansutskottet berör lagtingets beslut om man vill ha en tilläggsbudget som gör de nödvändiga inbesparingar som krävs för att nå en offentlig ekonomi i balans.

Det blir en följdfråga här då. Eftersom siffrorna om något bättre klumpsumma kom förra onsdagen och landskapsregeringen tog beslut om tilläggsbudgeten förra torsdagen, d.v.s. en dag senare. Vad gjorde då landskapsregeringen för att verkställa lagtingets beslut mellan december 2012 och den 27 mars 2013?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Lagtinget och finans- och näringsutskottet hade skrivningar om att man ville ha ytterligare inbesparingar. Utgående från den diskussion som var då om framförallt kring ÅHS och de olika trappstegen när vi föll där. Men faktumet är det att verkligheten inte blev så allvarlig som vi gemensamt trodde då utan den blev lite bättre. Och sammantaget har också den ekonomiska situationen blivit något ljusare. Samtidigt begärde finans- och näringsutskottet att man skulle få ett halv års redovisning eller rapporter. Det tycker jag är förnuftigt och det är ett instrument som vi kan använda sen i vårt fortsatta beredningsarbete för 2014 års budget. Och där kommer vi att ha en större säkerhet när det gäller hur kostnadsutvecklingen har varit under det första halvåret för de olika verksamheterna och vi kommer att ha en ännu säkrare bild av hur inkomstsidan kommer att se ut. Då finns det orsak att komma med ev. ändringsförslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen föreslår att man ska köpa aktierna i Norra Ålands Industrihus. Hur tänker landskapsregeringen kring den frågan? Tänker man ha två riskkapital bolag? Tänker man ha Norra Ålands Industrihus och Utvecklings AB? Det låter inte speciellt smart och effektivt. Hur tänker landskapsregeringen agera vidare i den frågan?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Någon exakt strategi kan jag inte här redogöra för, utan man kan se det här som ett första steg att man renodlar Norra Ålands Industrihus, så att det blir i landskapets ägo. Man måste också samtidigt komma ihåg att det finns en annan sida av det här. Och att det här de facto görs med överenskommelse med de berörda kommunerna. För de här pengarna ger ju också i sin tur de berörda kommunerna, som säljer sina aktier, lite mer ekonomiska muskler att också satsa på näringsutveckling i sina kommuner.

Om vi för alltid ska ha två bolag som sysslar med den här verksamheten eller om vi ska ha ett bolag, det kan jag inte svara på här, utan det kommer att säkerligen att diskuteras under det kommande året. Men det här är ett första steg.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nog var det väl ändå så att de norra åländska kommunerna blev lite in målade i ett hörn. Det fanns inte så mycket andra alternativ. Ett första steg, säger finansministern och vicelantrådet. Men nog skulle vi i lagtinget vilja veta lite mer framåt vad man har för planer. Det här är ju att ge en fullmakt till en blanco. Vad blir det för effektivitet? Ska det vara mera personella resurser? Det måste vi ju få reda på, för att vi ska kunna fatta ett sådant här beslut.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ltl Sjögren kan vara alldeles lugn. Det kommer inte att bli några mer kostnader för någon byråkrati eller liknande, utan snarare tvärtom så blir det ett enklare sätt att hantera bolaget om det finns en klar och tydlig ägare och ledning för bolaget. Det är ingen tvekan om det. Och det är så att landskapsregeringen söker ju möjlighet för att kunna främja näringslivsutvecklingen på olika sätt. Därför att vi har märkt att de traditionella sätten kanske inte är så gångbara i den EU-verklighet som vi lever idag. Därför så söker vi nya möjligheter att skapa sysselsättning, att kunna driva regionalpolitik och kunna hjälpa till att det ska bli så bra skattekraft som möjligt också ute i regionerna och ute i kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vicelantrådet berättade att koncernen Åland går bra och målade upp en mycket positiv bild av intäktssidan och dess utveckling. Men är det ändå inte så att det är delar av koncernen som går bra. Vissa koncernbolag går bra. För vad vi kan se åtminstone i bokslutet och budgeten framöver så är koncernresultatet fortfarande negativt med tio tals miljoner. Så att säga att PAF:n eller Posten går bra, betyder inte att koncernen Åland i sig går bra.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, herr talman! Det finns säkert många olika sätt på hur man kan se på den här saken. Men eftersom alla de här sakerna på olika sätt är lite inflätade i varandra, så därför ville jag lyfta fram den här bilden att det har varit ett väldigt starkt fokus på klumpsumman och skattegottgörelsen. Det är väl naturligt i och med att det är själva basen i vår ekonomi. Men samtidigt måste man vara medveten om att det finns en större verklighet också, som består av verksamheter som genererar intäkter också till sådant som landskapet ansvarar för. PAF till tredje sektorn, pensionsfonden till pensionärerna osv. Och allt det här tillsammans ger ett mycket större plus än vad det minuset som vi har när det gäller skattegottgörelse och klumpsumman. Det är den ärliga bild som jag vill ge till lagtinget och till ålänningarna.

För som jag sade. Politik är mycket psykologi. Och är det så att vi bara målar den svarta bilden så kanske att den då blir svart. Men jag tycker att man i politiken också måste se möjligheterna.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack för klargörandet. Det är så att kanske de här koncernbolagen ändå inte matchar till det inkomstbortfallet som ändå sker. Vi vet åtminstone vad det står i budgetförslaget att kommer klumpsumman att sjunka från 11 miljoner till 7,5 miljoner, betyder att 3,5 miljoner ska kompenseras från intäkter som Posten eller Långnäs hamn. Mig veterligen gör de inte sådana vinster att det skulle matcha upp till att den vägen få det positivt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Verkligen får visa år 2015, hur väl vi har lyckats med det här naturligtvis. Men bara en sådan liten sak som att lotteriskatten t.ex. så den kommer inte fullt ut att väga upp det som ltl Asumaa nu lyfte fram, men näst intill de facto tack vare den positiv utveckling som PAF har. Så vi ska också se de möjligheter som vi har i budgeten och ta vara på dem och göra det bästa möjliga av det. För jag tror att det är väldigt viktigt det vi kommunicerar ut till ålänningarna. Är det så att det är bara eländes elände, då krymper vi ihop allihop. Det är så att vi måste visa att det finns en framtid och att Åland de facto har de bästa möjligheterna av de flesta samhällena egentligen, att fortsätta att ha en god framtid. För då tror jag att vi tillsammans skapar den också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag ska gå till det här med Norra Ålands Industrihus igen. Det var ju stormigt, när de här idéerna började cirkulera i massmedia om att landskapet ville komma och styra mera i det bolaget. Och nu när den här tilläggsbudgeten egentligen borde vara inbesparande om man ska följa finansutskottets betänkande och lagtingets tidigare beslut. Så nu sätter man 400 000 euro på aktier i det här bolaget. Nu har makten tydligen talat, att man väl kan pina kommunerna att gå med på det här. Jag skulle vilja ha en ordentlig redogörelse om vad man ska göra utav det här bolaget. För vi ska inte ha dubbla bolag.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, herr talman! Det är säkert en riktig beskrivning som ltl Torsten Sundblom ger att det var lite turbulent inledningsvis, men den bild jag har är att man har diskuterat sig fram till en gemensam lösning. Som alla medverkande parter verkar vara överens om att det är bäst att det går på det här sättet. Och som ltl Sundman tar upp att vi tar upp 400 000 euro, så ja det är en kostnad i den här budgeten men samtidigt vi köper en tillgång för landskapet Åland. Så det är ingen utgift på det sättet i förlängningen utan tvärtom så är det här ett sätt att faktiskt skapa möjlighet att i viss mån driva också lite regional- och näringspolitik. Vi har ganska begränsade sådana möjligheter i dagens värld.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Tack för det svaret. Det här betyder då att som jag tolkar svaret. Man köper sig tillgångar. Vill landskapsregeringen på det här viset komma då med fingrarna i syltburken för det finns också en kassa i det här bolaget. Så tolkar jag svaret och det är inte bra.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det här bolaget och de här transaktionerna kommer att ske efter att det gjorts en objektiv värdering. Så att ingen kommer att vara vinnare eller förlorare mellan landskapet och de berörda kommunerna. Det krävs att man är överens naturligtvis. Sen är det så att det finns några intressanta förädlingsprojekt som är aktuella just nu och då behöver vi också instrument för att kunna vara med och kanske hjälpa till från landskapets sida, för att få till stånd dem. Och det här är ett sätt. Jag tror att det är bra för sysselsättningen, skattekraften i förlängningen och en förnyelse av vårt näringsliv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Man ska vara noggrann när man hanterar skattebetalarnas pengar. Det är inte lagtingets pengar vi nu diskuterar utan skattebetalarnas pengar. Och med rätta så nämnde finansministern den tidigare utjämningsfonden för en s.k. fond. Det är riktigt. Men jag blir bekymrad när det under PAF medlen här på sidan 7 igen står: Idén om en utjämningsfond i form av en budgetreservering för att trygga osv.

Den tiden är förbi när man trixar med budget medel och transparensen i lagtingets finansförvaltning pga. lagtingsordningen och finansförvaltningslagen. En fond utanför budget, den kräver nu enligt lagtingsordningen § 55 ett syfte och en lag. Vad avses med den här skrivningen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, herr talman! Ltl Jansson kan vara övertygad om att landskapsregeringen har för avsikt att begå på ett korrekt juridiskt sätt, när det gäller den här saken. Sen finns det en pågående diskussion om pengarna ska vara inom budgeten eller utanför budgeten. För det handlar också i slutändan om vilken påverkan vill lagtinget ha för de här pengarna. Har vi de innanför budgeten så har lagtinget och landskapsregeringen full påverkan på dem. Lyfter vi ut dem i en helt separat fond så har man också från lagtingets sida avhända sig i inflytandet över de här pengarna. Jag tror att sett ur skattebetalarnas synvinkel så kanske att det ändå finns ett visst intresse att de folkvalda ska kunna påverka det här i så hög grad som möjligt.

 

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Vi måste respektera de regler som vi själva stiftar. Hur ska vi annars kunna förvänta oss att någon annan ska göra det? Den tiden är förbi, när vi kan tala om utjämningsfond i budgeten. En fond står utanför budgeten om det är en fond. Är det en budgetreservering som det står i tilläggsbudgeten så är det ingen fara. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Man kan inte förfara på det här sättet helt enkelt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Där får jag ta ansvaret för att det står ordet fond där. Därför att mina tjänstemän inte ville använda det uttrycket utgående från det som ltl Jansson har sagt här. Men jag har velat använda det därför att det är tydligt gentemot befolkningen, om vad det handlar om. Om det sen blir en budgetreservering, så det kanske är den tekniska lösningen för det om man vill behålla det inom budgeten. Hittills har målsättningen från landskapsregeringens sida och finansavdelningens, som mest har diskuterat det här, att man vill hålla det innanför budgeten för att också kunna ha kontroll över de här pengarna. Vi skapar en annan byråkrati annars. Men att jag nu har lyft upp det här till lagtinget och vi är fullt öppna för en diskussion kring de här sakerna. För inte är det någon som äger de här pengarna utan de ägs gemensamt av alla ålänningar. Och regeringarna kommer att växla från tid till tid och det är bra om vi kan hitta en lösning som vi tycker att är bra över partigränserna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Finansministern nämnde i sitt anförande om flera olika tjänsteförändringar och det finns också en tablå, som jag vill påstå att inte är alldeles lätt sen att förstå vad som egentligen kommer att hända. Jag hoppas att finansutskottet tittar på det här. Han säger också att de här förändringarna ändå inte ska leda till mera kostnader. När man tittar på Ålands Gymnasium så är det en hel mängd med ombildningar av tjänster där samtliga kommer att landa i en högre löneklass. Det måste väl ändå innebära högre kostnader. Samtidigt som gymnasiereformen genomfördes just för att vi skulle få bättre ekonomi och bättre effektivitet. Dessutom det som man föreslår här är att man ska inrätta tre biträdande rektorer. Tanken var att man ska ha två skolor och två rektorer. Och därför försvann en rektor. Nu är man på väg tillbaks och slutar med fem rektorer igen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Ja, vtm Eriksson har rätt i det på det sättet att de här sakerna innebär kostnader. Men inte nya kostnader till den ordinarie budgeten. Det var det jag försökte understryka. Så att det här är sådana arrangemang som var planerade i samband med att ordinarie budgeten 2013 gjordes upp och skulle det ha varit som normalt så skulle de här tjänsterna varit godkända och med i budgeten. Men i och med att vi har den här tjänstemannalagstiftningen försenad så därför så måste det gå på det här sättet, så att det egentligen blir dubbelt vi för de till lagtinget. Vilket jag beklagar naturligtvis för, att så bör det inte vara.

Sen finns det orsak, att se över de här olika arrangemangen på den operativa nivån om de ska verkställas eller inte verkställas. Mot bakgrund av den ekonomiska situation vi har inom bl.a. gymnasieskolan. Så att det finns ett stort ansvar på dem som är i ledningen där.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Men det förvånar oss väldigt mycket att man nu tänker inrätta nya rektorer, alltså tre biträdande rektorer. Och man har på gång också en sådan här administrativ förändring och det kan säkert vara av behov, men att man gör det i det här skedet innan man ens har genomfört en utvärdering av gymnasiereformen som faktiskt krävs in, har jag för mig att man skulle genomföra en utvärdering. Borde man inte göra det före man börjar backa tillbaks. För jag uppfattar det här som att backa lite tillbaks, att igen då införa det här med nya rektorstjänster.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Den bild jag har fått utav det här är inte att man backar tillbaks utan man försöker föra utvecklingen vidare och få så kostnadseffektiv organisation som möjligt. Men precis som det har framgått i dagens media, så har vi en arbetspost där precis som vi har arbetsposter på flera olika avdelningar och det är det som jag vill understryka och sätta fokus på för att vi ska uppnå en budget i balans 2015. Och då är det viktigt att vi också verkställer de budgeter på det sätt som vi har föresatt oss för 2013 och 2014. Det är nog ett ganska stort arbete för den förvaltning som vi har.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag återkommer till det Norra Ålands Industrihus och inlösen av de aktierna. Jag tänker inte gå in på historiken desto mera, för den har varit redan penetrerad. Tanken bakom den här är vad jag förstått så är en ny finansierings former för vissa projekt, bl.a. då utvecklande av tusen kor som näringsministern gjort och att det ska vara ett nytt riskkapital bolag. Vad jag saknar här är, att följer man ett gammalt regelverk när man kommer att fördela de här pengarna eller ska det skapas ett nytt regelverk för användning av pengarna. Finns det någonting idag som landskapsregeringen har färdigt eller är det någonting som kommer att komma till lagtinget? Det skulle vara intressant att veta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! När det gäller den frågan så är det bra om man från näringsavdelningen kommer till utskottet och redogör för de tankar och även de projekt som finns aktuella. Då tror jag att man skapar en större förståelse. När det gäller nya principer så det här handlar ju om att gå in som delägare från det här bolagets sida. Och jag tror inte att det är mycket nya principer, utan det gäller att man kan skapa sig också en större handlingsfrihet rent geografiskt så att säga, så att man har hela Åland som sitt verksamhetsområde.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Nu vet jag inte vad det står i bolagsordningen och i Norra Ålands Industrihus regler för användandet av riskkapital, men en orsak till att det blev som det blev nu så var ju att medlemskommunerna nekade gå in i en ny finansieringsform i de här riskkapitalen 1000 kor då. Och upplösningen ligger på bordet idag. Så därför undrar jag om det finns regelverk just nu för att man går in i tidigare industrihus som man i princip har varit med och finansierat. Nu är man inne i en produktionsanläggning direkt. Nu är det mjölkkor som man är med och finansierar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det har ju blivit mycket fokus på de här mjölkkorna, men vad jag vet är verkligheten den att det finns inom fiskförädling och andra verksamheter som är aktuella, så att man ska få en större breddning. Det jag har fått presenterat för mig så finns det några intressanta projekt som jag tror skulle ha stor betydelse. Inte minst för den kommun som ltl Brage Eklund själv är hemma ifrån. Där finns det satsningar på gång.

Det här tycker jag att vi ska se till att vi har både ekonomiska resurser och instrument för att vara med och hjälpa till från landskapsregeringens sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Efter att jag har hört de här replikskiftena så tror jag att det är precis samma sak den här gången, d.v.s. att finansministern Nordlund är betydligt mer bekymrad än vad han ger uttryck för. Skulle det inte vara så är det synnerligen allvarligt. Jag kan hålla med om att psykologi är viktigt och att man inte ska måla allting svart. Men ändå är det viktigt att man ser verkligheten som den är och finansminister Nordlund försökte i sitt anförande, som jag uppfattade det. Måla en ganska ljus glans bild av hur läget ser ut för Ålands ekonomi. Tittar vi på konjunkturerna och den här glansbilden så baserar han mycket på prognoserna över 2014, då det skulle bli en stor tillväxt och det kan vi se att det sägs här i tilläggsbudgeten. Men jag vill påminna utöver vad kollegan Jonsson sade att före 2012 skulle det vara 2,0 procent tillväxt, men det blev – 2,4 procent. För 2013 skulle det vara 2,2 procent tillväxt. Nu är det 0,5 procent. Och framförallt prognoser är prognoser, precis som finansministern Nordlund sade.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, herr talman! Jag vill absolut inte måla upp någon glansbild, men jag vill ändå lyfta fram de möjligheter som finns och att vi har en relativt sett en mycket bättre position än de flesta områdena har i Europa. Det finns naturligtvis osäkerhetsfaktorer, men vi har i grunden ett relativt starkt näringsliv på Åland. Och det som gör att den bild vi har på näthinnan är naturligtvis att våra stora bolag kämpar med ganska stora svårigheter just nu. Skattemässigt betyder det väldigt mycket inte minst för Mariehamns Stad. Men samtidigt så har vi också något, som vuxit upp under årens lopp ett bredare näringsliv och det finns fortfarande en entreprenör anda, en företagaranda och som är starkare än vad vi kanske har trott här på Åland. Och det har skett en förnyelse och en breddning av det åländska näringslivet, som gör att det finns en styrka och en uthållighet som är beundransvärt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag delar inte den uppfattningen, att vi har en mycket bättre situation här på Åland. Men jag ska återkomma till det i mitt anförande. Jag tror att det är väldigt viktigt när man gör ekonomiska prognoser och budgetar att man faktiskt utgår ifrån verkligheten som den är. Det är helt riktigt som finansministern säger att våra stora bolag har stora bekymmer. De anställer inte ens ålänningar mera i många fall. Euro samarbetet svajar. Det finns mycket som bekymrar, men ingenting av det nämnde finansministern Nordlund. Som en del av den här glansbilden nämnde han hur bra pensionsfonden har gått från 30 procent ökning. Men i vilket fall som helst om ltl Sundback skulle kunna vänta på sin taltur skulle det vara synnerligen befriande för det här lagtinget. Men i vilket fall som helst så 30 procent tillväxt. Det är sant. Men det beror ju enbart på att det har varit en suverän börsutveckling det sista året. En börsutveckling som ingen prognos kunde förutse i början på 2012, apropå prognoser. Och det är oerhört svårt att göra prognoser nu. Så försök se verkligheten så som den är.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, herr talman! Det visar verkligheten att det är väldigt svårt att göra prognoser, men vi måste arbeta med de medel vi har till vårt förfogande. Och jag har ändå i grunden ett stort förtroende både för ÅSUB och jag tror inte heller att finansministeriet målar några glansbilder när det gäller Finlands ekonomi utan man har en väldigt krass syn på verkligheten på den sidan också. Det som i grunden gör att jag har långsiktigt en förtroende för att klumpsumman kommer att hålla. Det är egentligen den jobbiga situation som Finland har satt sig i med den mycket stora skuldsättningen, 95 snart 100 miljarder skulder. Det ska betalas tillbaks någon gång också. Om vi håller oss skuldfria så kommer vi att få ta del av det via vår klumpsumma, så att vi kommer att ha där ett bättre läge än de flesta andra. Så sköter vi vår ekonomi, håller budgetramarna och håller oss skuldfria, så kommer vi att ha en bra position framöver också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Jag vill börja med att säga att vår grupp Centern har stor förtroende för regeringens arbete. Det fanns några kommentarer här nu till finansministerns framställning att regeringen målar upp en glansbild. Jag tycker faktiskt inte det. Jag har ju varit med i finansutskottet sedan 2008 eller egentligen sedan 2003 men från 2008 när den här egentliga krisen startade på allvar. Jag har varit med och sett hur två olika regeringar har gjort sina bedömningar. Vi har varit med i båda. Jag vet att oron har varit väldigt stor, befogad och osäkerheten har varit stor och befogad. Men jag tycker att till båda de här regeringskonstellationerna som verkligen gjort vad man kunnat för att klara ut de här frågorna. Så jag tycker att det är bra när finansministern också visar framtidstro. Vi har gått igenom en enorm kris och vi vet att i kriser har man möjlighet att utveckla och förnya. Det är det som sakta men säkert kommer att ske. Och då måste man också visa framtidstro. Det är många projekt som har satts igång av den här regeringen och de ska genomföras. Men de ger inte resultat efter en vecka, en månad utan här handlar det om minst ett år och mera. När de kommer att ge resultat.

Det finns som finansministern sade, en rambudget för den här perioden. Den ska hållas. Det finns en grundbudget för 2013 och att det är så lite siffror i den här budgeten, så är en klar och tydlig signal. Som vi uppfattar i Centern att det hårda arbetet går vidare. De budgetar och de ramar som är lagda, de ska hållas. Det finns herr talman, om man tittar på konjunkturen så är det en blandning av positiva tecken och oro. Och man ska ta fasta på de positiva tecknen självklart, men man kan ändå inte låta bli att vara orolig. Vi ser att det finns tecken på världshandeln att den förbättras, att det tar fart. Efterfrågan kanske ökar. Det finns ljusglimtar. Men naturligtvis är det ingenting som någon kan med säkerhet kan säga. Inte ens de skickligaste konjunkturinstituten kan säga hur det kommer att gå. Förhoppningsvis så kommer prognosen beträffande Ålands BMP-tillväxt att stämma. Det är bara 0,5 procent men det är varje fall på den positiva sidan nu.

Det man kanske oroar sig mest för ute i världen och även här på Åland är arbetslösheten som ju har stigit lite här på Åland. Men fortfarande i jämförelse med andra, så har vi en låg arbetslöshet. Prognosen för det här året 2013 är 3,6 procent.  Det som regeringen månar mycket om är ungdomsarbetslösheten. Att försöka minska den. Sen har vi den stora oron då. Hur kommer det att gå för krisländerna i Europa? Hur kommer det att gå med euron och allt det här? Men det är ingen idé att stå här och prata om det.

Budgetutvecklingen i landskapet är som finansministern sade väldigt beroende av klumpsumman, skattegottgörelsen och flitpengen. Och det är intressant att höra finansministern säga att han i dagens läge uppfattar klumpsumman som kanske mer stabil än vad han trodde tidigare. Jag är beredd att hålla med.

Sen när det gäller skattegottgörelsen, så hänger det på hur det går för våra åländska företag. Vi vet att det finns flera företag som har problem, men vi vet också att det finns en stor entreprenörsanda här och det finns också ny verksamhet på gång. Så jag tror att har vi en framtidstro, så kommer vi klara oss minst lika bra som alla andra.

Budget i balans år 2015 är målet. Det har vi sagt nu i flera års tid och det ska bli intressant att se den halvårs redovisning som finans- och näringsutskottet bad om. När den kommer, och det är mycket riktigt som finansministern sade också att då kommer vi att ha större säkerhet både när det gäller inkomster och när det gäller utgifter. Så vi ser fram emot det.

Sen tänkte jag säga några ord om ÅHS, som pensionsansvarig och om PAF-medel. När det gäller ÅHS, är det en organisation som det har diskuterats otroligt mycket de senaste åren och ofta i negativa ordalag. Och det tycker jag att vi måste komma bort ifrån nu. Den här organisationen som är så viktig för Åland, så den behöver arbetsro nu. Det är det, den behöver. Det finns ett nytt ledarskap och de har naturligtvis stora förväntningar på sig och de har ett stort ansvar på sina axlar, men nu ska de få visa vad de går för. Och jag vill poängtera att vi har ett mycket bra sjukhus på Åland. Den som har varit på det här sjukhuset och har behövt hjälp av sjukhuset, så vet att när det verkligen gäller trots att vi är ett litet örike med bara 28 000 invånare, så har vi en mycket bra vård på Ålands Centralsjukhus. För sjukhuset är rekryteringsfrågan A och O. Det är otroligt viktigt att kunna rekrytera duktig personal. Och därför måste man vara attraktiv på arbetsmarknaden. Därför är det också viktigt att det negativa som har varit glöms och att vi ser framåt och att det blir en positiv arbetsplats att jobba på. Det gör det också att rekrytera duktiga läkare till Åland. Det behövs alltså en image förändring och det behövs marknadsföring. Vi vet ju att kostnaderna för vår största budgetpost ÅHS är väldigt beroende av hur mycket vård man måste köpa utanför Åland. Det vet man aldrig på förhand. Ingen på ÅHS kan exakt säga hur mycket. Det man vet är varje fall att i dagens läge att det är flera ortopeder som flyttar från Åland och vi kommer att få en brist på ortopeder. Om man då vet att 40-50 procent av all kirurgi är ortopedi. Så blir man lite orolig för att det här kan öka kostnaderna för vård utanför Åland om man inte lyckas rekrytera nya. Så igen, rekryteringen är väldigt viktig.

När det gäller pensionsansvar herr talman, så är det intressant att bokslutet visar en så god tillväxt som 30 miljoner år 2012. Det som vi i centern också tycker är mycket bra nu är att man har tittat närmare på det här pensionsansvaret och utvecklingen utav det. Det har finans- och näringsutskottet begärt flera gånger och det har man nu gjort. Det känns betryggande att vi har en funderingsgrad på ungefär hälften av de 677 miljoner som ansvaret är och som finansministern sade så jämför vi oss med exempelvis kommuner och staten Finland så är det betydligt bättre ställt här för oss.

Där är det ju så att man har haft en väldigt bra placeringsstrategi i den här fonden. Visst, förra året gick börsen bra, men har man en dålig strategi så får man inte den här utvecklingen ändå. Så fortsätt med det. Jag tycker att våra pensionärer kan känna sig trygga.

Beträffande PAF-medlen herr talman. Så vill jag, som sitter med i styrelsen säga att jag vet att det är ett väldigt välskött bolag. Jag vet att de har goda system. Exempelvis när det gäller ekonomisk rapportering och när det gäller HR med mera. Så det är ett välskött bolag. Och bolaget går bra. Det har gått bättre och bättre år för år nu. Men det är viktigt ändå för oss som ansvarar för landskapets ekonomi, att vi inte har en övertro på PAF medel. För det fungerar som i vilket företag som helst även fast det är en förening. Man kan inte säga att den här trenden är garanterad. Det kan komma ett sämre år. I centern tycker vi att idén med en budgetreservering eller om man kallar det, vilket man inte ska kalla det för utjämningsfond. Men vi vet alla vad vi menar. Idén är god. Och vi tycker att det är bra att regeringen nu utreder den vidare. Vi tycker också att landskapsregeringens resonemang runt användningen av PAF medel är bra. Det gäller när det kommer mer pengar att naturligtvis hitta användningsområden som gynnar både samhället men även PAF:s verksamhet. Det är viktigt. Och att de medel som man använder fungerar med PAF:s good course resonemang. Diskussionen med fördelningsorder som landskapsregeringen har haft det var en mycket bra tanke och fortsätt med det. Och att satsa pengar på ungdomar och äldre, är bra. Det viktiga är naturligtvis här att man inte börjar säkra landskapets egna konsumtionsutgifter med PAF medel till investeringar och till lån och till sådan verksamhet som man har hittills använt pengar till så ska man fortsätta. Så vi får se vad landskapsregeringen kommer med för förslag, till nya användningsområden.

Till slut då herr talman, så kan vi säga att grundbudgeten ska hållas. Det gäller att hålla fokus på de egna verksamheterna på konsumtionsutgifterna. Vilket landskapsregeringen gör. Och att göra allting effektivare. Jag tycker att vi inom regeringspartierna har självkritik och vi har också en ödmjuk inställning till hur det här arbetet ska gå till. Vi har ett bra samarbete i regeringen och det bådar gott.

Avslutningsvis vill jag säga att centern stöder tilläggsbudgeten nr 1 för 2013. Tack, herr talman!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att ltl Eliasson sade viktiga och bra saker om ÅHS och jag håller fullständigt med om det. Vi har till många delar en helt fantastisk vård inom organisationen. Och det är precis som ltl Eliasson säger att hur många kapital och rekryteringen är det viktigaste beträffande ÅHS fortsatta verksamhet. Men det som bekymrar mig och liberalerna är den dialogen som har varit i media, där man ger sig på vissa grupper inom ÅHS. Det är läkarsekreterarna, det är närvårdarna på Gullåsen och det är läkarna. Och det är mycket dåligt för stämningen på ÅHS.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Tack för det ltl Katrin Sjögren. Jag nämnde ju det här i mitt anförande och jag tycker att det nu är dags, när vi har en ny ledning att glömma det som har varit och se framåt. Nu måste vi ge den nya ledningen möjlighet att arbeta. Många har varit invecklade i olika typer av peng anfäktningar i media och det har inte varit lyckat. Ingen nämnd och ingen glömd. Nu gäller det att sluta med det och låta den nya ledningen börja arbeta. Se till att vi får framtidstro och en bra arbetsmiljö i ÅHS. Då finns det möjligheter att det här ska glömmas.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Rekryteringen av sjukhusdirektör och chefsläkare bådar mycket gott. Kompetenta personer. Det jag pratade om var den politiska ledningen. Den politiska ledningen är så vitt jag förstår detsamma. Det var en brast lapp till oss politiker att fundera på hur vi uttalar oss som tjänstemän.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Ja, jag har inga kommentarer till det här. Vad jag nu sade i min förra replikomgång. Jag tycker att det har förekommit mycket, de senaste åren här i lagtinget också, negativa diskussioner om ÅHS och nu ska det vara slut på dem. Nu ska vi tillsammans se framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Eliasson säger för centerns del att det är viktigt att inte finansiera konsumtionskostnader med PAF-medel. Men de facto så har man redan i grundbudgeten gått in för att finansiera löpande verksamhetskostnader, Arbetarnas Pionistförbund, Ålands Pionistförbund, Medis, Husö biologiska forskningsstation, så man har ju redan valt det här spåret. Så nu säger centern att det inte är det spår som man ska välja. Liberalerna håller med centern om det som ltl Eliasson säger här nu, men vi är inte överens om det som sker i verkligheten. Ltl Eliasson säger också att man aldrig kan garantera PAF:s verksamhet och vinstgenerering. Det håller vi också med om. Men landskapsregeringen säger ju i budgetförslaget att PAF:s verksamhet successivt klarnar alltmera. Så också här så hör jag olika signaler.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Ja tack, fru talman! De signaler som jag gav står jag och centern för. Och när det gäller de här konsumtionsutgifterna. Vi ser fram emot de nya förslag på hur man kan använda eventuellt mera PAF pengar i framtiden. Och det är bra att ltl Perämaa och jag har samma åsikt när det gäller de här frågorna. Som jag också sade i mitt anförande, så är det här inga garanterade pengar det här. Så därför så måste de behandlas med försiktighet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag undrar om inte ltl Eliasson lite omedvetet försade sig själv i replikskiftet. Ltl Eliasson sade att centern och ltl Eliasson ser fram emot principer och en produkt som visar hur man kan använda mera PAF pengar i olika verksamheter. Vi vill vara ännu försiktigare än det.  Vi vill undvika att man börjar finansiera allt mer med PAF pengar. För vi är övertygade om det som vi har sagt tidigare, att finansiera löpande kostnader med PAF pengar allt mera försätter så småningom den här salen, lagtinget, självstyrelsen i ett utökat spelberoende som kommer att drabba kommande politiker, kommande lagting och kommande landskapsregering väldigt hårt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Nej, jag försade mig inte. Jag har också varit med en annan finansminister och suttit i samma regering som en annan finansminister, alltså f d finansministern Mats Perämaa. När han också trevade sig fram till hur man kan använda de här pengarna och kände ett behov av att använda dem. Så här har vi en lärande process och jag tycker att det är väldigt bra när det nu är inskrivet i den här budgeten, att man kommer att titta noggrant på det och man kommer att komma fram hit till lagtinget och visa ett förslag på hur man kan använda mera pengar från PAF. Det är det vi ska ta fasta på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Också jag gillade ltl Eliassons synpunkter på personalpolitiken och betydelsen av en god sådan. Ltl Eliasson uppehöll sig huvudsakligen vid rekrytering och naturligtvis är rekryteringen grunden för att man ska ha personal i den som vi känner till, mycket personalintensiva verksamhet. Men det som jag saknade var väl ändå någon uppfattning om vad man bör göra för att behålla den personal som man ändå har rekryterat. Vi har ju också sett en flykt, inte bara det som nämndes tidigare här utan att folk väljer att lämna ÅHS. Det måste finnas en orsak till det. Vore inte det också ett ämne för begrundande.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är befogade frågor. Hur ska man kunna behålla personalen där? Det är extra viktigt för ett så här litet sjukhus som befinner sig på en ö. Det är svårt också för om vi också tittar på stora länder på landsbygden, en mindre sjukhus ute på landsorten att rekrytera bra personal och behålla bra personal.

Ja, jag tror på god personalpolitik naturligtvis och att folk känner att de har möjligheter att göra sig hörda. Man har bra kommunikationer. Det är viktigt. Att man trivs helt enkelt. Jag tror att det är det viktigaste oberoende vilket företag man jobbar i, så vill man trivas. Vi har en ny ledning där och som jag tror kommer att göra allt för att personalen ska trivas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag undrar om inte det här är en av de mest ointressanta tilläggsbudgetar som har levererats till lagtinget någonsin. Jag kan givetvis ha fel, men om man tolkar omvärldens och den åländska reaktionen på förslaget, så kan vi konstatera att median har skrivit väldigt lite om innehållet i tilläggsbudgeten. Och det här är då ingen kritik till medierna. Tilläggsbudgeten har uppfattats så ointressant, att ingen representant från medierna har ställt en fråga till oppositionen, om vad oppositionen anser om den här tilläggsbudgeten. Det tror jag, att aldrig har förekommit under den tid som jag har haft förmånen att sitta i lagtinget. Det här kan förstås ge en bild av att vi har en ointressant opposition, men jag tror snarare på att det beror på att budgeten är väldigt utslätad.

Läser man tilläggsbudgeten utgående från det arbete som finans- och näringsutskottet gjorde runt årsskiftet i samband med behandlingen för grundbudgeten för 2013. Och också i samband med behandlingen av sista tilläggsbudgeten för 2012, så då blir inte den här tilläggsbudgeten lika ointressant mera. Det blir snarare så att det blir intressant därför för att den här tilläggsbudgeten saknar ju det som ett enigt lagting ansåg att skulle till framöver. Det saknar den beställning över det resultatet som lagtinget gjorde. I december 2012 gjordes ett synnerligen gott arbete i finans- och näringsutskottet, ledd utav ordförande och ltl Jörgen Pettersson. Utskottet satte sig in i delvis förstås världsekonomin, globala ekonomin och man satt sig in i det som höll på skedde med den finländska ekonomin. Man gjorde också bedömningar av den svenska ekonomin osv. Det resulterade i ett betänkande, som angav att utskottet uttryckte stor oro för inkomstutvecklingen. Man uttryckte också en stor oro för utgiftsutvecklingen och man begärde att landskapsregeringen i första tilläggsbudgeten ska komma med förslag till de inbesparingar som krävs för att på sikt balansera den offentliga ekonomin.

Det här dokumentet är inte överhuvudtaget ett resultat av de skrivningarna. Någon vecka senare just efter årsskiftet, så behandlade lagtinget och finans- och näringsutskottet också förstås den sista tilläggsbudgeten för 2012. Då var ÅHS mycket föremål för diskussion och man kunde konstatera att resultatet vid ÅHS kommer att bli sämre än förväntat. Och det var mycket diskussioner om det. Finans- och näringsutskottet krävde då att landskapsregeringen ska redogöra för sina analyser över det som skedde vid ÅHS och också ge förslag på åtgärder.

Man kan konstatera i den här tilläggsbudgeten att landskapsregeringen i någon mån har levererat det som lagtinget begärde till delen. Det finns skrivningar om ÅHS. Man har t o m bilagt ett styrelseprotokoll från ÅHS, för att på det viset ge en bild av att ÅHS jobbar med frågan. Och det gör man väl säkert också. Men att några konkreta förslag från landskapsregeringen slutsatser av analyserna inte finns i den här budgeten. Man säger att ÅHS nu jobbar framåt för att lösa problemen.

Vad gäller kravet på inbesparingsåtgärder, så där finns ingenting i den här budgeten som motsvarar det.

Liberaler har lämnat in en budgetmotion tillsammans med oppositionskollegan. En endaste budgetmotion. Och den kopplar ihop med det som finans- och näringsutskottet och sedermera lagtinget sade i behandlingen av grundbudgeten för 2013. Man måste också se på utgifterna för att balansera den offentliga ekonomin.

När det gäller inkomsterna, så sade vicelantrådet att inkomsterna ser stabilare ut än vad man kunde förvänta sig för någon månad sedan. Och så kan det möjligen vara i viss mån, men vi har ju fått bekräftat via prognoser från finansministeriet och via budgetria behandling av Finlands regering, att tillväxtprognosen sedan landskapsregering gav sin grundbudget och sedan finans- och näringsutskottet behandlade grundbudgeten har tillväxtprognoserna skurits ned ganska radikalt. Det torde ligga på 0,4-0,5 procent för det här året i Finland. När landskapsregeringen gav sin grundbudget, så var tillväxtprognosen betydligt högre. Det här ger också effekt på klumpsumman och det kommer vi att redogöra för närmare under den här behandlingen.

Så det finns inte ett klart stöd i de inkomstprognoser för att låta bli att göra de inbesparingsåtgärder som lagtinget enhälligt har krävt av landskapsregeringen. Men vi sätter vårt hopp till att de goda diskussionerna som fördes i december i finans- och näringsutskottet ska kunna fortsätta också vid behandlingen av den här tilläggsbudgeten där vi då har som ett absolut krav på att landskapsregeringen ska kunna presentera inbesparingsåtgärder för på sikt balansera den offentliga ekonomin.

Om vi inte får gehör för att föra goda diskussioner i den här riktningen, så då kommer vi för vår del att konstatera att det som skedde vid årsskiftet, det som vi uppfattade som goda diskussioner förmodligen mest var en skimär bara för att skapa en tillfällig enighet i samband med just den behandlingen.

Landskapsregeringen säger också via vicelantrådet Nordlund att det räcker att man fortsätter med de reformplaner man har. Det räcker att man håller budgeten så kommer vi att nå en situation med en budget i balans år 2015. Vad sker då i verkligheten, om man tolkar det som har skrivits om bokslutet och om man tolkar det som har framförts offentligt. Vi kan konstatera via bokslutet att det står nämnt i en tabell här i förslaget till tilläggsbudget, att verksamhetskostnader netto för ÅHS 2012 var nästan 3,3 miljoner högre än det budgeterade. En stor del av det här följer också med i verksamheten framöver år 2013-2014 och framöver.

Vi har kunnat konstatera nu att gymnasialstadiet har gått över budgeten 2012 och att verksamheten fortfarande 2013 varje månad går över budget. Och sen till den väsentliga delen så har man åtminstone än så länge inte lyckats hålla budgeten.

Vi har också en bild av att trafikavdelningen i skärgårdstrafiken i varje fall inte så här långt har kunnat hålla sig till de aviserade kostnadsinbesparingarna. Och det här får då sammantaget konstatera till åtminstone tre stora områden så har man så här långt inte klarat av att hålla budgeten.

Landskapsregeringen svarar då med att i tilläggsbudgeten inte föreslå några reformer eller inbesparingar ytterligare utan nöjer sig med den situationen att inkomsterna sjunker något och utgifterna uppenbarligen ökar något.

Jag har en väldigt direkt fråga till vicelantrådet som jag försökte ta i en replik, men inte riktigt lyckades med. Finans- och näringsutskottet sade i december och lagtinget beslöt också, att landskapsregeringen ska komma i första tilläggsbudgeten med inbesparingsförslag.

Sedan dess så har ÅSUB jobbat med en konjunktur rapport och man har använt uppgifter ända in i mars månad. Vicelantrådet sade också att man grundar den här inbesparingsfria tilläggsbudgeten på det faktum att finansministeriet och Finlands regering har offentliggjort prognoser om statens inkomst- och utgiftsutveckling framöver. Vilket då ger siffror på vad klumpsumman kunde vara de kommande åren. De siffrorna offentliggjordes förra onsdagen den 27 mars. Dagen därefter den 28 mars, fattade landskapsregeringen beslut om den här tilläggsbudgeten. Så vi efterhör och vi vill ha ett svar från vicelantrådet. Var finns de inbesparingsförslag som landskapsregeringen måste ha jobbat med fram till dess? Från december 2012 till den 27 mars, då landskapsregeringen enligt sin egen utsago fick reda på att vi kanske inte behöver spara pengar. Var finns de inbesparingsförslag som man framarbetade fram till dess? För skulle det vara så att landskapsregeringen inte har jobbat med inbesparingar fram till dess, så då visar det i sin tur att någon verklig vilja att ytterligare skära kostnaderna inte har funnits.

Sen fru talman, till några konkreta saker som finns i den här tilläggsbudgeten. När det gäller PAF så får vi här konstatera att landskapsregeringen här säger en gång till nu att man ska jobba med principer och styrdokument för hur man kunde använda mera PAF pengar. Vi tycker att vi känner igen den här formuleringen från tidigare behandlingar av budgetar. Vi kan konstatera till den delen att vi står ännu inför ett ofullbordat faktum. Vi ska få se uppenbarligen något dokument om det här framöver.

Det som ändå är klart, är att landskapsregeringen öppnar upp för att använda mera PAF pengar i diverse olika verksamheter och vi ställer oss skeptiska till att lagtinget och landskapsregeringen ska utöka användningen av PAF medel utöver de investeringar som har aviserats och planerats. Investeringar är av engångs kostnader och kan försvaras därför. Löpande driftskostnader är någonting helt annat.

Sen några ord om köp av aktier. Vi vet ju att näringsministern har visat stort intresse för att göra Norra Ålands Industrihus till ett riskkapital bolag. Vi har inte kunnat förstå varför det behövs ett skilt riskkapital bolag på norra Åland. Vi har ju redan ett, Ålands Utvecklings Ab, som i dagens läge torde vara underkapitaliserat för en god verksamhet. För att godkänna det här, så måste vi få en bättre förklaring varför det behövs två riskkapital bolag. Sen kan man ju konstatera att de 400 000 euro som landskapsregeringen har avsett att köpa aktier för, de hade nästan räckt till finansieringen av en mjölkgård i sig. Och det skulle de facto ha ökat antalet kor på Åland. Medan ett köp av aktier inte åtminstone direkt gör det.

Ännu några ord om personaltablåer. Jag kan inte utläsa ur den, att landskapsregeringen på allvar minskar antalet tjänster, anställda eller årsarbeten. Det kan hända att jag har fel. Det här är ett nytt sätt att skriva tabellen på. Men vi konstaterar att det ska inrättas flera nya tjänster vid trafikavdelningen. Någon tjänst ska indras. Någon ska omfördelas, men sammantaget kan det här inte bli fråga om mer än något fåtal minskningar av tjänster totalt sett. Gymnasialstadiet minskar med att fyra tjänster blir tre tjänster. Såsom man kan utläsa här. Men å andra sidan så sker det via ett tiotal fall åtminstone löneklass förhöjningar mellan en och två klasser. Så att den lilla inbesparingen av att minska en tjänst torde ätas upp med råge utav de andra åtgärdena. Men det kan som sagt hända att jag har fel för att den här tabellen är en ny form att beskriva tjänstetillsättningar. Fru talman, jag avslutar här.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa sade inledningsvis att det här är den mest ointressanta tilläggsbudgeten han har sett under sina dagar. Och jag kunde hålla med honom om det. Men är det negativt det? Ltl Perämaa sade att den är utslätad. Är det inte så, vi som är lite ekonomiskt intresserade åtminstone, att vi gärna ser att det inte kommer en enda tilläggsbudget det här året? Utan att vi har en ordinarie budget som håller. Och därför är det väl ett väldigt framsteg i historiskt ljus att vi nu har framför oss en tilläggsbudget som innehåller mycket obetydligt med tilläggskostnader. Är det inte så vi vill ha det?

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! I normala situationer givetvis. Men å andra sidan så föregås den här tilläggsbudgeten av ett enigt lagting, som har beställt och bestämt att i första tilläggsbudget ska landskapsregeringen föreslå inbesparingar för att balansera den offentliga ekonomin. Så jag håller med vtm Roger Jansson om att man normalt inte ska behöva föreslå så stora förändringar. Men när lagtinget har sagt att det behövs ytterligare inbesparingar, så då kan man inte annat säga än att det är ett misslyckande om landskapsregeringen inte förmår någonting annat än att föreslå utgiftsökningar, även om de är ganska små.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag tycker att det är ganska allvarligt, när man här i lagtinget citerar sig själv på ett alldeles felaktigt sätt. Det står i utskottsbetänkandet som ni hänvisar till, att landskapsregeringen ska ha beredskap. Att komma till lagtinget med tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015. I den här tilläggsbudgeten som vi har framför oss står det att balans i den offentliga ekonomin kan uppnås år 2015. Alltså konstaterar landskapsregeringen att man inte behöver ha beredskap att komma med några inbesparingar i 2013 års budget utöver det som finns i den ordinarie budgeten. Eftersom man uppnår den här balansen i ekonomin år 2015. Inte sant? För är det inte så som det står i utskottsbetänkandet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Man kan läsa det som man vill. Men de facto så är det så att det är uppenbart att åtminstone när det gäller gymnasialstadiet och det torde vara så när det gäller sjötrafiken, att man inte har lyckats hålla sig till budget under det här året heller. Och ändå så väljer man att man inte föreslår någonting ytterligare för att klara av. Men det där får halvårsbokslutet visa förstås. Det är det som har offentliggjorts så här långt.

Sen ska vi komma ihåg det att det har skett det som finans- och näringsutskottet var orolig för, att tillväxtprognoserna i Finland skulle sjunka. Och det har de gjort, sedan behandlingen av grundbudgeten. Vilket har resulterat i siffror på åtminstone en någorlunda stor sänkning av avräkningsbeloppet. En sänkning i varje fall. Men ändå så väljer man att inte vidta några åtgärder överhuvudtaget. Tycker inte ändå vtm Roger Jansson att det hade varit bättre om man varit lite förutseende på de här punkterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Också jag får det intrycket att det är viktigast för liberalerna att man nu ska komma med mera inbesparingar oberoende om det behövs eller inte. Vicelantrådet gjorde en ny omvärldsanalys om vid bedömningen av det ekonomiska läget, men för liberalerna tycks det verkligen vara viktigt att få skära ännu mera i offentlig sektor och ta bort tjänster. Det förvånar mig. Den här marknadsliberalismen som vi har sett att liberalerna har lagt sig till, den börjar bli allt mer extrem.

Sen har vi parlamentarismer. Det här är inte kommunal politik. Regeringen gör sina bedömningar och de prövas oberoende faktiskt av vad det står i betänkandena. Men om ltl Perämaa anser att det ska göras mera inbesparingar så kom med ett förslag, varsågod.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! De prognoser och de omvärldsanalyser, som vicelantrådet och finansministern gjorde, präglas av en oerhört stor osäkerhet. ÅSUB säger detsamma, att det finns stor osäkerhet. Finlands regering i samband med rambudgetsbehandlingen, säger detsamma. Det råder en stor osäkerhet för att uppnå de prognoserna, säger man där också. Det säger alla. Det krävs nu att ingenting händer i världsekonomin. Det krävs en liten tillväxt genom åren. Och det är ytterst osäkert att förlita sig till att det kommer att ske och gå så lätt som det går. Vi har alla noterat problemen på Cypern. Vi vet att Italien fortfarande inte kan skapa en regering. Det finns väldigt många osäkerhets moment. Så det känns ju som att lämna där i kring oss, jobba hårt med de här frågorna medan vi här i och med det här förslaget sätter oss ner och lutar oss tillbaka och vidtar inga preventiva åtgärder.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Javisst så präglas framtiden av osäkerhet. Men vi som bor på Åland, vi kan ju inte relatera vår budget till Cypern direkt utan vi måste göra egna regionala bedömningar. Och det var ju det vicelantrådet gjorde. Nu har tydligen liberalerna då en mycket mera negativ uppfattning om utvecklingen och vill spara mera inom offentlig sektor.

Det ska bli intressant att ta del av den helheten. Nu sitter inte jag med i finans- och näringsutskottet, men jag antar att det kommer en ordentlig reservation på det här och där vi får konkreta förslag från liberalerna på inbesparingar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Endast de budgetmoment som är öppnade i framställningen, kan öppnas under utkottsbehandlingen. Där har vi en av orsakerna till att det krävs en kompletterande framställning för att man ska kunna göra ett bredare arbete i den här frågan.

Cyperns ekonomi påverkar finländsk ekonomi och därmed åländsk ekonomi. Det sätter svallvågor i EU-samarbetet. Det sätter svallvågor och påverkar eurons värde. Det påverkar ländernas inlåningsränta och det påverkar i sin tur exportindustrins möjligheter att sälja sina produkter. Så allt det här påverkar varandra, så att vi är rätt övertygade om att vi inte ännu har kommit till den situationen att vi har en lugn och stabil utveckling mot ett Europa som är skuldfritt och där ekonomierna är i balans överlag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar ltl Mats Perämaas oro när det gäller den ekonomiska utfallet vid Ålands Gymnasium. Det som har varit problemet för oss där framförallt är löneutvecklingen, som har varit betydligt mera omfångsrik än vad som hade förespåtts i 2012 års grundbudget. Man hade i den budgeten inte riktigt klart för sig det löneavtal som då hade just börjat gälla skulle få för konsekvenser.

Nu börjar det här klarna och då vidtar vi också åtgärder för att se till att man då ska kunna hålla sig inom ramen. När det gäller de löneklassförändringar som finns med i budgeten så kommer det inte att leda till ökade kostnader. Därför att i dagsläget så har de här personerna som man nu förändrar tjänstebenämningar och ansvarsområden på, i sina nuvarande tjänster inte haft uppdraget men fått det som ett påslag att göra. Det har lett till att man avtalsmässigt också har kunnat lyfta olika typer av arvoden och liknande. Så kostnadsmässigt är det inte drivande. Däremot får vi en organisation som blir effektivare och som ska ta vara på framtiden.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Det senaste blir ju lite en filosofisk fråga om det är kostnadsdrivande eller inte, om löneklasserna höjs. Så det är klart kopplat till det som ministern säger, att de redan tills nu har fått en höjning av lönen så gör att det inte håller. Det är inte en kostnadsökning. Men totalt sett så ska pengarna ut i varje fall. Och det kostar mer med högre löneklasser än med lägre.

Men inte kan utbildningsministern säga att det här tilläggsbudgetförslaget i sig reserverar stora investeringar inom ministerns ansvarsområde.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Nej, själva förslaget som sådan gör inte det. Därför att vår bedömning är att man i första hand ska se till nu att man inom myndigheten, den myndighet som skapades från lagtingets sida när beslutet om den nya organisationen om gymnasieskolan fattades. Så ska man också se till att man klarar av att föreslå de åtgärderna inom sin verksamhet som ska leda till att man klarar av att hålla den här budgeten.

Sen ska det naturligtvis finnas ytterligare beredskap från min och landskapsregeringens sida, att alltid i de lägen som behövs komma tillbaka till lagtinget och visa på att det behövs ytterligare förändringar. Men det finns mycket saker inom skolan, som man kan göra ännu. Man kan titta på hur undervisningsgrupperna ser ut. Man får titta över vilka möjligheter man har att erbjuda vad gäller tillvaron och liknande. Och allt sådant här är sådant man jobbar nu jobbar med i skolan för att kunna nå det som ska vara det självklara målet. D.v.s. att man håller sig innanför det budgetram som är lagt. Och vi har också vidtagit åtgärder för att minska på huvudet i organisationen, d.v.s. på administrationen. Vi minskar nu från att ha fyra ledande tjänstemän till istället tre.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Missförstå mig inte. Jag tror att utbildningsministern har ambitioner att se till att vi får en effektiv verksamhet. Men som ett litet råd. Det kunde ha varit lika gott att man hade kunnat föra diskussionen till lagtinget om hur man ska klara av att balansera gymnasialstadiets ekonomi och budgeten istället för att via tidningarna med utbildningsministerns ord ställa krav utåt på att man ska nå budgetmålen. Det kunde ha varit ett stöd för ministern om vi kunde ha behandlat det utifrån ett förslag här i salen, istället för att behandla det via medierna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa pratar om flera olika verksamhetsområden där han känner signaler på att budgeten inte kommer att hålla. Och han ställer en retorisk fråga, att finns det ingen vilja hos landskapsregeringen att skära i kostnaderna. Ett av områdena som han nämnde där var ÅHS, där han tror att budgeten inte kommer att hålla.

Vi har just konstaterat att budgeten ska hålla. Och då börjar man att fundera, när ltl Perämaa ställer den här frågan att finns det ingen vilja att skära i kostnaderna. Vilka kostnader ska man skära i? Vad ska tas bort inom ÅHS? Vad har ltl Perämaa för förslag där?

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman. Det är den här klassiska retoriken som inte har något större värde. Den första primära förslagsrätten till att få något behandlat i lagtinget ligger hos landskapsregeringen att föreslå saker och ting. Och seriösa förslag måste ju behandlas utifrån en beredning. Så är det bra. Jag tror inte att jag sade att ÅHS inte klarar av årets budget, utan jag sade som så att 2012 fick vi nettokostnader som ökade med 3,3 miljoner euro i ÅHS verksamhet och dem kostnaderna följer också med till 2013. Och vi ska komma ihåg att det här är en förändring till det grundbudgetsförslag som lades av landskapsregeringen hösten 2012.

Gymnasialstadiet har vi kunnat konstatera att har svårt att hålla budgeten. Och jag vågar här hävda att detsamma gäller på trafikavdelningen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag håller mig till ÅHS, som i föregående replik. Kalla det gärna för klassisk retorik, men att den frågan inställde sig hos mig och jag kopplade ihop de här sakerna, när ltl Perämaa undrade om det inte fanns någon vilja att skära ner i kostnaderna. Och då inställde sig automatiskt den frågan, att vad tycker ltl Perämaa att man iså fall ska skära ned på?

Jag tror att nuvarande ledning har fullt upp med att hålla den här budgeten. Självklart. Men efter halvårsrapporten kommer vi att ha en bättre koll. Då får vi en rapport på det här. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Vi får väl se hur den halvårsrapporten ser ut. Vi ska komma ihåg att lagtinget gjorde en beställning om en tilläggsbudget med inbesparingar för att balansera ekonomin. Det blev det ingenting med och samma lagting har gjort en beställning av ett halvårs rapport. Och det återstår att se vad det blir av den.

Budgeten ska hålla, säger ltl Eliasson. Självklart. Så är det alltid. Så säger lagen också. Och så säger varenda landskapsregering och varenda lagting. Under tidigare år så har det i huvudsak så var det väldigt stor fokus på att det ska hålla på de här väsentliga kostnadsområdena, som ÅHS t.ex. Men nu under senare tid har det visat sig att man inte har kunnat hålla sig till kostnaderna och det är allvarligt i sig för det hjälper inte att säga att budgeten ska hållas, om den ändå inte hålls.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa ställde lite frågor gällande aktieteckningen i Norra Ålands Industrihus och jag tänkte att jag skulle ta ett anförande lite senare och berätta lite mera. Men helt kort kan jag bara säga att för det första så är det kanske inte ett riskkapital bolag som tanken är att Norra Ålands Industrihus ska bli. Och det har jag påtalat om några gånger, utan det är mer av ett utvecklingsbolag för hela Åland, som är tanken. Sen ska man också veta det att landskapet äger ju redan idag 75 procent av det här bolaget. Och för det tredje så är det ingen hemlighet att det har varit lite delade uppfattningar om hur framtiden för bolaget ska vara. De sista tio åren har egentligen ingenting hänt. Utan man har förvaltat det fastighetsbestånd man har haft och det har man gjort bra, men utvecklingen har inte funnits i det bolaget. Så vi tillsatte en arbetsgrupp med representanter från kommunerna och landskapet, där vi satte oss ner med öppna och ärliga intentioner för att hitta en lösning. Jag hoppas på att fortsätta på den lösningen efter mitt andra replikskifte. 

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Norra Ålands Industrihus har haft en funktion i utvecklingen av näringslivet på norra Åland och man har deltagit i finansieringen av industrifastigheter som har varit värdefulla då när bolaget har stått i beråd att investera och expandera i sina verksamheter.

Nu får vi då höra att det nya bolaget utan kommunal insats inte ska vara ett riskkapitalbolag utan ett utvecklingsbolag. Och det är klart, att det låter positivare om man lämnar bort ordet riskkapital, men då blir ju frågan: Vad gör ett utvecklingsbolag? Ska man ge bidrag eller ska man låna pengar med viss risk, eller vad ska man göra?

Minister Fredrik Karlström, replik

Ja, fru talman! Som det märks så är repliktiderna lite för korta. Vad jag ville säga förut var att vi satte oss ner i dialog med kommunerna för att säga att antingen köper kommunerna ut landskapet eller landskapet utkommunerna, eller så fördelar vi om procenten så att vi hittar en lösning så att vi kan jobba konstruktivt framåt.

Men tanken med ett utvecklingsbolag för hela Åland är ju det att de facto så ägs ju 75-80 procent redan av hela Åland, när landskapsregeringen är så pass stor ägare. Så ltl Perämaa från Kumlinge är med delägare i Norra Ålands Industrihus, men det är norra Åland som har majoriteten i styrelsen.

Det här är ett redigare sätt att reda upp begreppen om vem som har ansvaret för vad och vem som ska ta ansvaret över bolagets framtida expansion och vad man kan göra.

Ltl Sundman som också är viceordförande i det här bolaget kommer att berätta lite mera om vad man har gjort och vilka planer som finns i det här bolaget. Och jag kommer jätte gärna också till utskottet och delger mina visioner för hur man kan göra något fantastiskt av det här bolaget. Det finns planer som jag hoppas verkligen kommer till stånd inom snar framtid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Vi får hoppas att den här reformen inte leder bara till det att förutnämnda viceordförande kan ta bort ordet vice före ordet ordförande, att det är det som reformen leder till enbart. Vi får hoppas att det blir någonting annat.

Det som är lite tråkigt här är att jag vet att kommunerna och landskapsregeringen har kommit överens om hur man gör den här fördelningen. Med det här så väljer kommunerna själva att inte längre vara med ett samarbete med landskapsregeringen för att utveckla näringslivet. Det är lite synd att kommunerna som helhet i och med den här förändringen får en mindre roll totalt sett på Åland i näringslivsutvecklingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag har haft lite samma funderingar som liberalerna har fört fram i sin budgetmotion, men här svarade vtm Roger Jansson ganska bra på vad som stod de facto i betänkandet och lagtingets beslut. Och motivet till den beskrivningen var ju att utskottet hyser farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga och frågan är om vi fortfarande tror det.

Jag vill lyfta fram en sak som ltl Perämaa sade som f d finansminister för bara två år sedan när han presenterade tredje förslaget till tilläggsbudget 2010: ”att lägga budgetförslag är ingen exakt vetenskap”, sade han då. ”Vissa moment har varit högre än om lagtinget fastslagna budgeterat. Det finns olika förklaringar till det”. Så vissa kanske är högre och andra lägre. Kan vi inte vänta och se vad utskottsbehandlingen kommer fram till innan vi dömer ut landskapsregeringen.

Jag undrar också varför ltl Perämaa har en annan tongång nu än när han var finansminister.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror egentligen inte att jag har det. Bara det att i de stora utgiftsblocken i de stora verksamheterna så har vi under senare månaderna fått konstatera, att kostnadsökningarna har varit anmärkningsvärda. Jag upprepar igen om att 2012 visar bokslutet nu åtminstone i tabellen i tilläggsbudgeten att nettokostnaderna ökade med 3,3 miljoner euro. Och det är anmärkningsvärt. Det är sådan förändring som sätter spår i prognoserna för att nå en budget i balans till så snart som 2015. I grunden är det ju uppenbarligen så att oppositionen visar en större aktsamhet i osäkerheten i den globala ekonomin än vad majoriteten gör just nu.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa sade att det är samma tongång, men den gången och här visar att det skulle varit större poster som är berörda. Men då var det en underskott på 1,2 miljoner som dåvarande finansministern Perämaa presenterade, så jag tycker inte att det heller var en liten betydelselös post.

Jag tror att vi får jobba vidare med den här utskottsbehandlingen och se på de här frågorna. Finansministern har redan nämnt att man menar från landskapsregeringen en möjlighet nu att hålla en budget i balans 2015.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi får ändå minnas att dramatiken i situationen år 2009-2010 var någonting helt annat än det är nu, så som nuvarande finansministern målar upp. Vi ska komma ihåg att i prognoserna för avräkningen, prognoserna för hösten 2009 och 2010 så sade att landskapet skulle få 167 miljoner euro i avräkning och det visade sig att det blev 176 miljoner sen. Vi låg på nivåer som var tiotals miljoner lägre än vad de nu prognoseras. Det skiljer 40 miljoner ungefär. Så dramatiken och åtgärdsbrådskan var någonting helt annat. Vi t o m permitterade människor vilket inte var något glädjens dag, när man skulle föreslå för lagtinget att vi ska permittera människor. Men då kanske man kan ha förståelse för att det kan finnas en viss motta av osäkerhet i alla förslag.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Den här ihållande väldigt svaga tillväxten i hela EU-ekonomin påverkar givetvis den allmänna viljan att både investera och konsumera. Den stigande arbetslösheten inom EU börjar närma sig svindlande 20 procent av arbetskraften. De samhälleliga effekterna av att så många miljoner människor saknar ekonomisk och social trygghet hotar hela EU:s utveckling och framförallt EU-medborgarnas tilltro till det gemensamma EU-bygget. EU:s största omsorger de gångna åren det har gällt banker, kreditinstitut och de som har redan mycket pengar.

Räddningsaktionerna som kostat miljarder har gjorts på bekostnad av vanliga människors ekonomiska och social trygghet. Vid sidan av den här enorma arbetslösheten som vi nu ser, drabbas många EU-medborgare av försämrad välfärd genom att många EU-länder tvingats försämra den offentliga vården, skolan och omsorgen. De här växande inkomstklyftorna innebär också växande välfärdsklyftor. Den senaste tidens forskning på detta område är tämligen entydig. De allvarliga neddragningarna har inte heller fört med sig ökad tillväxt eller bättre sysselsättningsläge. Det går alltså inte att bara spara sig ur den här krisen. Den bedömning som vicelantrådet gjorde här av den regionala ekonomin som Åland befinner sig i, är inte lika dyster. Det är klart att osäkerhetsfaktorerna är många. Vi påverkas av vår omvärld, men det är ändå viktigt att göra en balanserad bedömning av vad man tror att kommer att ske.

Socialdemokraterna delar vicelantrådets analys och vi tycker att det är precis rätt strategi att fortsätta med att kontrollera landskapets utgifts- eller kostnadsutveckling på det som anges i tilläggsbudgeten.

Vid sidan av det önskar vi se flera offentliga investeringar för att stimulera efterfrågan på den privata marknaden. Inom byggsektorn och handeln ser vi att sysselsättningsläget är svagt och här borde vi inom landskapet sträva till att så fort som möjligt få i gång utbyggnaden av det nya polishuset. Ombyggnaden av Gullåsen och de satsningar på Vårdö-bron, som här nämnts.  

Investeringarna behövs, det är helt klart. De offentliga investeringarna är viktiga för att få ökad tillväxt i landskapet.

 Regeringens ambitioner att hålla ner kostnaderna inom landskapsförvaltningen utan att föreslå nya drastiska inbesparingar eller förändringar i verksamheterna omfattas av socialdemokraterna. Det är viktigt att man har en balanserad syn på utvecklingen och inte kastar en från den ena och en till det andra. Utan att man har is i magen och försöker att göra det bästa av situationen. Vi delar likaså de tankar i tilläggsbudgeten när det gäller pensionsfonden och dess utveckling och PAF-medlens användning. För Ålands del är det viktigt att de växande PAF-medlen används för att stärka det s.k. civilsamhället, tredje sektorn samt grupper i samhället vars behov inte i tillräcklig grad tillgodoses via nuvarande ordningar inom landskapet eller kommunerna. Vi socialdemokrater tänker särskilt på den grupp ålänningar d.v.s. personer med funktionsnedsättningar. I den arbetsgruppen inom den s.k. samhällstrukturreformen som jag leder, har vi fått allvarlig information och fakta om personer med funktionsnedsättningar och att kommunerna idag inte kan ge den service och de resurser som de här personerna är i behov av för att leva ett aktivt och självständigt liv.

Vi här i lagtinget ska se till att alla kan vara delaktiga i arbetslivet och också i samhällslivet i övrigt. Det som vicelantrådet talade här om diskussionen med ÅHS, de har inte skött på politisk nivå, om äldreomsorgen. Tycker jag tyder på att regeringen kanske inte ännu riktigt har klart för sig till alla delar att sjuk- och hälsovård garanteras alla oberoende av ålder. Det som är problematiskt, det är socialsektorns kostnader för personer som kommer efter behandlingen från sjukhuset till hemkommunen och ska klara av ett självständigt boende. Och det är där som kostnadstrycket idag är stort. Det är delvis en effekt av förändringarna inom geriatriken. Och det krävs ganska mycket arbete att utreda hur de där behoven ska tillgodoses och på vilka villkor. Men inom den här organisationen, d.v.s. kommunernas socialtjänst som vi försöker skissa fram, så är det särskilt personer med funktionsnedsättningar som vi har kunnat konstatera att inte får likabehandling och där det finns stora behov. 

Och med det här hoppas vi socialdemokrater att man kan lösa åtminstone delvis med PAF-medel. I det här betänkandet ingår också ett betydande avsnitt om ÅHS och här har diskussionen redan förts om ÅHS. Jag tycker inte att det finns så mycket att tillägga ltl Torbjörn Eliasson tycker jag hade en väldigt bra inställning när han sade att nu ska vi försöka jobba framåt och ha tilltro till den nya ledningen, samt också till de åtgärder som styrelsen faktiskt har åtagit sig.

Jag vet inte vad ltl Perämaa egentligen menar när han misstror organisationen för att inte kunna göra inbesparingar. Vi följer de riktlinjer som landskapet har givit och har ett inbesparingskrav på ca 2 miljoner. Det arbetet har inletts och det är inte lätt. Det ger inte omedelbara ekonomiska effekter. Det är för dem som det berör. Särskilt inom geriatriken och inom sekreterarskrået. Smärtsamt eftersom det betyder att vi minskar på antalet anställda. Om ltl Perämaa har några andra förslag, så tar jag gärna emot dem.

Det finns också ytterligare förslag på förändringar som styrelsen arbetar med och som kommer att vidtas i sinom tid. För dem som berörs vill jag offentligen säga att jag förstår att det är svårt, men styrelsen har faktiskt inte andra alternativ, som jag ser det. Det är dessutom så att de strukturförändringarna kommer att förbättra verksamheten i många avseenden. Så att det inte är en försämring som man ibland vill påskina i media. Men det är en förändring som berör enskilda människor och deras ekonomiska trygghet.

ÅHS budget 2013 ligger tror vi nu på en realistisk nivå. Det var inte den som vi fick 2012. Det kan vi konstatera. Eller om ltl Perämaa tycker att vi ska ha en lägre budget. Ytterligare för ÅHS, så bör den här inbesparingsåtgärden preciseras. Som jag ser det, så om vi sänker kostnadsnivån så kommer det att innebära allvarliga försämringar av vården. Och det tror inte jag heller att liberalerna vill ha. Åtminstone har inte sådana åtgärder kommit i styrelsen från den liberala representanten.

Jag vill också säga i det här sammanhanget att jag tycker att trots alla negativa uttalanden att det var en viktig diskussion som finansutskottet förde i samband med ordinarie budget och den tilläggsbudget som kom sedan. Det var också värdefullt för ÅHS, att inleda ett närmare samarbete med finansministern och finansavdelningen. Det känns bra att vi är flera som tar ansvar. Så stort tack för det.

Fru talman, nu ska jag säga något om Ålands Gymnasium. För socialdemokraterna är utbildning A och O i samhällsbygget. Enligt oss finns det inget annat politikområde som är så viktigt för att samhället ska utvecklas. Både när det gäller enskilda individer och ekonomi. Under våren har vi blivit varse att Ålands gymnasium har vissa ekonomiska svårigheter. Vad de beror på, vet vi delvis men kanske inte till alla delar. Men det är kanske av värde, att finansutskottet på samma sätt som man genomlyste ÅHS också ser på vad som har hänt med Ålands Gymnasium. Det är också värdefullt om finansutskottet kan ställa upp några mål som lagtinget kan anta för den här verksamheten. Det är ju då som styrelsen för gymnasiet på precis samma sätt som styrelsen för ÅHS fick dem verktyg och den politiska tyngd i de åtgärder som föreslås. Och som gjorde att det blev möjligt att ändra inriktning på budget arbetet och inbesparingarna inom ÅHS.

 För socialdemokraternas del så tycker vi att det är dags nu för finansutskottet och lagtinget att titta närmare på gymnasieskolan. För oss har ju den här förändringsprocessen varit mycket viktig. Vi har gått i förgrunden för att genomföra den. Vi ville gå ännu längre än majoriteten, som så ofta i politiken blev det en kompromiss. Nu förefaller det som om särskilt yrkesutbildningen inte har hittat ännu sin roll och plats i systemet. Och det är kanske viktigt att vi här kan diskutera mera i detalj, vad som har hänt och vad som ska göras för att utvecklingen ska bli bra.

Fru Talman, socialdemokraterna ger regeringen ett gott betyg för hanteringen av den offentliga ekonomin. Vi önskar understryka att vi vill se mera stimulansåtgärder att hålla kostnaderna i schack det är viktigt, men vi vill inte som liberalerna efterlysa mera inbesparingar. Bara för att något beslut någonstans har fattats om det. Utan allt måste läggas in i sitt aktuella sammanhang. 

 Vi vill att utbildningen nu får en större roll i diskussionen och gärna också att den tas med så småningom i den här strukturomvandlingsprocessen. Det behövs visioner och positiva tankar om hur man ska utveckla utbildningen. Allt från grundskolan och till högskolan. Och det är viktigt att vi har ett utbildningsväsende som inkluderar alla och samtidigt då tar tillvara på det humankapital som finns i det åländska samhället. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Sundback sade att de växande välfärdsklyftorna är ett bekymmer och det håller jag med om. Det är ett bekymmer. Och det är därför vi från Ålands Framtid så enhärdigt kämpade emot när det gäller att strypa ner sjukkostnadsavdraget. För den minskningen leder till att välfärdsklyftorna ökar och det drabbar främst sjuka och fattiga och det är väldigt beklagligt.

Sedan när ltl Sundback säger att hon delar vicelantrådets ekonomiska syn så kan jag förstå det. Men jag håller inte med när hon säger att vi ska göra en egen regional prognos och att vi ska ha en egen regional ekonomi mer eller mindre. Vi har ingen egen regional ekonomi mera. Den tiden är över för länge sedan, pga. av globaliseringen så påverkas vi omedelbart av allt som t.ex. händer i Cypern, Egypten vara var det vara må. Så att vi ska börja titta på någon sorts egen kristall kula och göra egna regionala prognoser. Det vill jag verkligen varna för.

Ltl Barbro Sundback, replik

Alltså jag vet inte hur ltl Anders Eriksson tänker, men här på första sidan på tilläggsbudgeten så har vi ett nyckeltal för Åland som gäller BMP, arbetslöshet och inflation. Ska vi stryka det ur det här betänkandet? Det är klart att i en globaliserad värld så påverkas alla av varandra ekonomiskt. Och det är ju just därför som man måste göra regional ekonomiska bedömningar. Om Ålands Framtid har något annat sätt att göra bedömningar, så varsågoda kom med förslag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan förstå att det är lättare att prata i allmänna ordalag om att det är beklagligt att man ökar välfärdsklyftorna. Men faktum är att när socialdemokraterna själva håller i regeringspinnen, så bidrar man till att välfärdsklyftorna ökar genom det slopade sjukkostnadsavdraget.

Sen när det gäller igen att göra regionala prognoser. Visst, ska vi utgå ifrån situationen här på Åland, men vi kan inte göra någon avvikande prognoser utgående från att vi inte skulle beröras av vad som händer i vår omvärld. Det är fullständigt naivt att resonera på det sättet. Det förstår jag ingenting av och det vill jag varna för. För det kommer att leda till att man kanske har samma ekonomiska situation i hela landskapet som vi har i Mariehamns Stad.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ltl Anders Eriksson blir mer och mer mytomanisk i sin retorik, tycker jag. Jag har inte sagt att vi inte är beroende av den globala ekonomin. Jag sade i mitt anförande, jag sade i min första replik och jag säger det i min tredje; säg inte då, att jag har påstått att vi inte berörs av den globala ekonomin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar helt och hållet ltl Barbro Sundbacks inlägg om att vi nu behöver sätta fokus också på den mer långsiktiga utbildningspolitiken. Under ett antal år så har mycket av kraften satts på att sjösätta den nya gymnasieskolan. Där pågår ett arbete som jag välkomnar att man nu också tittar närmare på utifrån utskottets sida. Arbetet pågår ju internt i skolan och i skolans ledning. Och det är bra om vi också kan föra den debatten vidare hit. Det har bara påbörjats så därför finns ingenting direkt skrivet i tilläggsbudgeten ännu. Men däremot så tror jag att det kan vara bra, om man informerar utskottet vidare kring de här frågorna. När det gäller sen den långsiktiga politiken, så finns ju också i landskapsregeringens program för det här året, att till hösten 2013 ska vi för lagtinget presentera ett utbildningspolitiskt program, som just ska beskriva de här mera långsiktiga linjerna från grundskola till högskola. Och där vi ska försöka få det här bredare greppet kring det. Och egentligen så börjar redan den diskussionen i samband med att vi nu också ser över de arbetsmarkandspolitiska åtgärdena i det läget som vi befinner oss och den grupp som näringsavdelningen kommer att tillsätta.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja tack, fru talman! Jag tackar för den informationen. Jag tycker den var värdefull och viktig i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Ärade fru talman! Bästa kolleger i gleshetens tecken. Vi moderater är stolta för den här minimalistiska budgeten. Så ska det vara. Vi har i princip när det är sämre tider kommit överens om att tilläggsbudgetar inte egentligen ska förekomma. Om man möjligen har en s.k. städbudget i december så är det väl ok. Men det här otyget att man inte klarar av att budgetera rätt i ordinarie budget så borde vi komma bort ifrån. Både i kommunerna och i landskapet. För vår, moderaternas del så har vi nu huvudfokus på att landskapet ska klara budgeten 2013. Om det är någon del av verksamheten som kostar mera än vad man har budgeterat för eller det visar sig att det inträffar annat som gör att man inte kan hålla budgeten, så måste man spara motsvarande på annat håll i budgeten. Och därför är det så viktigt att landskapsregeringen är i god tid ute och följer upp budgeten och redan efter den första kvartalsrapporten har man antagligen ett gott underlag för att vidta de åtgärder, som behöver göras för att 2013 års budget ska klaras av.

Klarar man av budgeten 2013 så räknar vi med att man kommer att kunna klara av målsättningarna att ha balans i Ålands finanser senast 2015.

När det gäller den allmänna ekonomiska läget så ser vi moderater, både grund för en viss optimism och sedan en viss rädsla för riskerna i ekonomin och därmed i delar av samhällsskötseln. Så vi lever i en både och situation där vi inte kan vara säkra på särskilt mycket. ÅSUB säger att troligen får vi vänta ytterligare ett par år på en verklig uppgång i konjunkturen. Och man hänvisar också till de osäkra statsfinansiella situationerna i de sydeuropeiska krisländerna. Det här är den verklighet vi befinner oss i och osäkerheten finns därför med oss. Vad som i ÅSUB rapporten är bekymmersamt så är att man säger att kommunernas skattefinansiering beräknas minska med 0,6 procent år 2013.

Det här är något av ett trendbrott vill jag påstå och det är en allvarlig signal för den kommunala ekonomin. Det finns inte mera möjligheter att landskapet ska gå in emellan med ökade landskapsandelar. Utan här måste man helt enkelt skära i den kommunala verksamheten, för att klara att höja de skatteören när man jämför med hur mycket vi betalar redan i dag i förhållande till den kommunala kompetensen som finns på Åland.

Rapporten säger också att privata näringslivet räknar med förbättrade konjunktur utsikter under året och det är ju i grunden positivt. Men sen växlar det ju mellan de olika delarna. Sjöfarten som är vår viktigaste näring förefaller nu att vara på väg ur en svacka. Och det är positivt. Och vad som är särskilt positivt så är ÅSUB:s synpunkter på att livsmedel, övrig industri och primär näringarna som drivs i bolagsform går goda tider till mötes. Det är sällan när det gäller det senaste som vi sett en så positiv skrivning.

När det gäller läget i landet och Finland och statsfinanserna, så är situationen fortsatt bedrövlig och några ljusningar finns ju inte mycket. Finansministern skriver att läget är fortfarande känsligt inom euro-området och chock toleransen är låg, tillväxtprognoserna är dåliga och arbetslösheten i landet förväntas öka till 8,2 procent. Statsfinanserna kommer fortfarande att gå med underskott under hela ramperioden. Och så säger man att staterna och kommunerna skuldsätter sig och finansieringen av den offentliga ekonomin är inte hållbar på lång sikt. Det här är läget i landet, kära vänner. Och det är ytterst allvarligt. Den dåliga skötseln av ekonomin och balansen i Finlands ekonomi fortsätter. Kommunerna skuldsätter sig för både drift och investeringar och staten gör det. Om någonting är varning för Åland, så är de det här. Följ inte det exemplet. Var bättre än vad resten av Finland är.

Vad som är intressant är att statens största besparingar på utgiftssidan riktas bl.a. i statsandelarna till kommunerna. Alltså där kan man säga att det är precis tvärs om, den politik som har förts på Åland genom åren. Nu skärper man och man har skärpt till förut det ekonomiska läget för rikskommunerna och nu gör man det ytterligare. Tänk om vi skulle ha en sådan situation på Åland. Hur skulle rubrikerna i våra tidningar då se ut? Det skulle inte rymmas en bokstav på framsidan, så stora skulle de vara. 

Så verkligheten är helt enkelt annorlunda på Åland och vi är lite bortskämda helt enkelt. Intressant är att regeringen nu i sitt paket riktar extra satsningar på tillväxtföretag. Och det är bra att vår näringsminister särskilt har visat att han har tänkt på det här med tillväxtföretag. Det betyder att de befintliga företag som har tillväxt förutsättningar och de nya företag som har möjlighet att etableras som vi måste koncentrera oss på för att få till stånd en sådan tillväxt.

När det gäller budgetutvecklingen för landskapet, så har vi ju goda skrivningar här. Landskapsregeringen skriver att det kan konstateras att det sammantaget för åren 2012-2014 är ca 1 miljon mindre i avräkningar än vad landskapsregeringens tidigare bedömningar har angivit. Och det är inte mycket, när det gäller 200 miljoners belopp. Så att det är en klart positiv signal. Det kunde alltså ha varit mycket värre. Åtskilliga miljoner och då skulle det vara jobbigare. Förra finansministern Perämaa hänvisade till vad som hände 2008-2009 och då var det en helt annan utveckling. Och det har vi nu klarat någorlunda i alla fall. Så att klara det här ska inte vara särskilt problematiskt. Och landskapsregeringen skriver därför som en replik till finansutskottets förslag till lagtinget med anledning av den ordinarie budget för 2013 där finansutskottet hade en fundering om landskapsregeringen borde komma till lagtinget med ytterligare besparingar i 2013 års budget för att få balans 2015. Landskasregeringen konstaterar nu att den möjligheten har man fullt ut och därför behöver man naturligtvis inte göra det som föreslås bl.a. i en motion som vi har att behandla.  

Landskapsregeringen skriver att de åtgärder som behandlas i samband med första tillägget till budgeten för 2012 respektive grundbudgeten för 2013 fortsättningsvis är aktuella. Och det är det som jag inledde med att åtminstone för oss moderater är det viktigaste att vi tillser att 2013 års budget hålls och att de långsiktiga åtgärderna relaterar i första tilläggsbudgeten för 2012 fortsättningsvis verkställs. Vi följer med det här och vi kan meddela för vår del att landskapsregeringen jobbar hårt på alla de punkterna. Och vi pressar på.

När det gäller Ålands hälso- och sjukvård så är verkligheten den, som vi ser på sidan 5 i tabellen att utgifterna var grundbudgeterade till 78 miljoner knappt. Och det blev 79,8 miljoner. Så det blev alltså 1,8 miljoner över budget för 2012. Och det var bekymmersamt, oberoende av alla andra siffror som har cirkulerat i vår värld så är det bekymmersamt naturligtvis. Men med insyn från styrelsearbetet säger jag att vi till synes kommer nu att ha goda möjligheter att klara av 2013 års budget. Det borde inte vara problematiskt.

Det som ytterligare hände 2012 var naturligtvis att inkomsterna visade sig vara för högt budgeterade. Men det visste man inte 2011 när man gjorde upp budgeten, att skulle ske. När det sen gäller landskapets pensionsansvarskull så är det en bra redovisning. Det borde lugna alla som varit oroade för det tidigare inkl. kollegerna i finansutskottet. Den 50 procent fonderingsgraden som vi nu har är bra. Det måste man säga. Men vi från moderaternas sida menar att den inte heller ska minskas, utan den ska hållas i lag. Så landskapsregeringen fortsätt så.

När det gäller PAF-medlen så är vi måna om precis som landskapsregeringen att vi ska få en överenskommelse och att den kommer i förslaget till ordinarie budget för 2014. Vilken summa ska vi årligen räkna att är hållbar och som kan delas till de här ursprungliga verksamheterna. Tabellen på sidan 7 redogör för att det är ungefär 8-9 miljoner som man använder till sådant. Vi tror att det är ungefär rätt nivå att lägga det på. Och vad ska man då göra med resten av pengarna. Landskapsregeringen talade om den här fonden, som man skulle kunna använda. Verkligheten är den att om man vill lagstadga en fond så då ligger den normalt utanför budgeten, men vill man ha en fond inom ramen för landskapets balansräkning, så behöver man alltså inte budgetera det. Så vi menar att man lägger sig någonstans till hösten på nivån 8-9 miljoner för de här ordinarie verksamheterna och så har man sedan resten att använda till sådant som kan återbetalas. Som kan vara självkostnadsbärande och som skapar utveckling i landskapet. Dit hör geriatrin, kortrutten, vissa näringslivssatsningar och dit hör inte Public Service radio och TV.

Det är bra om finans- och näringsutskottet nu med anledning av den här budgeten drar upp lite riktlinjer eller för ett resonemang kring den här långsiktiga PAF situationen.

Fru talman, jag vill avsluta med att A och O är att hålla budgeten för 2013 på kostnadssidan. Om det inte går så måste man dra ned på andra håll så att man får budgeten håller för 2013. Det borde inte heller vara något problem att uppnå målet om en budget situation i balans senast 2015. Eftersom vi har i självstyrelsen mycket höga inkomster per capita. Om vi jämför per capita inkomsterna i Sverige och i Finland och ser till den behörighet som vi har, så har vi väldigt höga inkomster. Då gäller det att vara åtminstone i närheten lika duktig som man är på andra håll att hålla i kostnaderna. Det bör vi kunna klara. Moderaterna står bakom det här förslaget till tilläggsbudget. Tack!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson räknade upp vart de här PAF pengarna skulle kunna satsas och nämnde då kortrutten. Men vad är då moderaternas sling när det gäller kortrutten? Det jag tidigare förespråkat som också finansutskottet varit positiva till är extra anslaget. Ska man istället ta PAF-pengar och spola möjligheten till att begära extra anslag på kortrutten eller ska man ha båda? Eller vilket är moderaternas linje? Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Med risk för, bästa kollega Sundblom, att vi nu ligger utanför det här ärendet så vill jag säga som så när det gäller finansiering av olika saker i landskapet, att vi kan planera för att få genomfört investeringar endast med pengar som vi har. Börjar vi planera för pengar som vi inte har, så blir det antagligen ingenting. Så jag varnar ltl Sundblom från att tro att vi skulle få pengar till kortrutt från något ställe där det inte finns några som helst indikationer på att vi får pengar. För det innebär att man skjuter upp fortsättningen på ytterligare kortruttssatsningar. Det tror jag inte att ltl Sundblom vill vara med om.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Då tolkar jag det som så att det är de här pengarna som man kommer att ta hela tiden från PAF-pengarna, som är den moderata linjen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller kortruttssatsningarna och investeringarna så är det så att vi har framför oss att om vi fortsätter med långrutt så har vi betydande investeringar framför oss. Både i tonnage och i färjfästen. Och där måste det ske en omfördelning så att en del av de framtida investeringspengarna används för att vi får en billigare driftskostnad framöver i skärgårdstrafiken. Så där har vi en del pengar. Sedan kan man också låna från den här framtida fonden, var den nu ligger när det gäller PAF-medel till skärgårdstrafiken. Med en återbetalningsskyldighet då från ordinarie budget medel på det. Det är sådant som vi vet att vi har resurser till när det gäller statens deltagande i de här kostnaderna så ska vi naturligtvis diskutera med dem och försöka att få till stånd någonting sådant, men de pengarna har vi inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Vi från obunden samling ser på tilläggsbudgeten för 2013 lite utifrån den ekonomiska situation som råder i världen, Europa, i Finland och även här på Åland. Jag skulle vilja i mitt anförande lite likna den ekonomiska situationen vid en trafiksituation. En korsning med trafikljus som har fyra anslutningar där man kommer fram till den här korsningen och ljuset som lyser är varken rött eller grönt. Utan det är ett konstant ljus utav gult. Vilket för övrigt är en bra färg? Den vana som vi har är att antingen så är det rött i en ekonomisk nedåtgående trend eller ett grönt ljus som tyder på att siffror och allt pekar uppåt. Men alternativet som vi är vana vid är oftast att det blinkar gult. Men just nu ser situationen ut så att det här trafikljuset inte fungerar som det brukar utan det lyser alltså konstant gult. Varpå väldigt många aktörer finner sig i en situation där man inte riktigt vet vad som är det rätta, exakta vägen att gå vidare. Det är ju så att om man vågar uppfatta den här klargula signalen som grön så kan man ha en vinning av det. Det är tillika en risk. Men jag är glad ändå att finansministern tidigare här vill se det här gula ljuset som vi från obunden samling upplever som mera grönt än rött.

Det är ju så att konjunkturinstitut kommer med prognoser. Vi har haft möjligheten att i finansutskottet höra olika konjunkturinstitut både från Sverige och ifrån Finland. Det har ju varit så att prognoserna har fått skruvas om de månader som har gått. Ibland har de sagt att de förväntar sig en positiv tillväxt på kanske 1 – 1,5 procent till att de har skrivit om det till en tillväxt på 0,1 procent, men dock plus. Och då tycker jag att då börjar vi röra oss i gränslandet mellan felmarginalen i de här prognoserna. Det skulle lika bra kunna vara -0,1 som det är +0,1. Det visar att det är väldigt svårt att kunna säga exakt vad är den absoluta sanningen när det gäller de här prognoserna. Det är ju så att framtiden är det ingen som kan exakt säga hur den ser ut. Tittar vi bara på dagens information ifrån vår egen statistikbyrå ÅSUB, så säger man där att arbetslöshetsgraden har stigit den senaste månaden från i marsmånad från 3,0 till 3,7. Vill man leka med siffror så kan man då helt plötsligt säga att arbetslösheten har stigit med 20 procent. Det låter ju horribelt. Så att man måste tillika ha ett visst förhållningssätt när det gäller de här prognoserna och ta det med en nypa salt. Tillika så säger ÅSUB att antalet arbetsplatser har ökat till 373, 51 fler än i fjol.

När det gäller övriga konkreta satsningar vill vi från obunden samling då säga att vi tycker att det är bra när det gäller Norra Ålands Industrihus. Att vi väljer nu att fokusera på vad och hur, vi ska gå vidare. Istället för vem som ska göra vad. Vi tror att här finns det alla möjligheter att aktivt kunna bidra till att hålla hjulen snurrande på Åland. Vilket är en förutsättning för arbetsplatser, skatteintäkter och övrigt? Ett samhälle som snurrar är mycket bättre än ett som står stilla.

En till sak fru talman, som jag vill nämna här innan jag slutar. När det gäller användningen utav PAF-pengar. Vi i obunden samling anser att största delen av de PAF-pengar som kommer via landskapet och budgeten, bör vara investeringsrelaterade. Man ska undvika i största mån att ta in dem i driften. Däremot så har vi den uppfattningen att i viss special fall som gynnar samtliga ålänningar, kan vi tänka oss att använda även PAF-medel. Det är ju så att om pengarna bara ligger i en hög och växer och växer så är det ju inte heller till gagn. Det har förts olika diskussioner om hur man skulle kunna använda dem. Men grundtanken är ifrån obunden samling att de ska användas i första hand och till största del till investeringar. Men det finns speciella fall tror vi, som man kan använda dem för det kommer att gynna alla ålänningar. Tack för det, fru talman.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Mycket har sagts när det gäller tilläggsbudgeten och det är inte så lätt att komma med nya infallsvinklar när man ska tackla det här. Men jag ska ändå försöka ur min och Ålands Framtids synpunkt.

Vi har med i en budgetmotion här som vi har tecknat under och där vi frågar i klämmen frågeställningar som jag tycker är värda att beakta. Som det har sagts här så sades i ordinarie budgeten ifrån finansutskottet så nämndes den oron över att man borde ha tillgripit mer besparingar. Och i replikskiftet här så nämnde vtm Roger Jansson också att det står i det betänkandet och i utlåtandet att man ska ha beredskap, att i brådskande ordning komma till lagtinget. Men i budget syfte, att göra nödvändiga inbesparingar, som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin 2015. Så är det. Men det är inte för sent, att man startar den processen i tid och att man tar det här allvaret till sig. För vi kan inte påstå att vi har nu en budget i balans och då måste man titta på alla utgiftsposter om vad som kan göras.

Jag har försökt bläddra igenom den här och tagit del av ÅSUB:s konjunkturrapport. Vtm Roger Jansson var inne på samma tankesätt här och när man tittar på de här olika branschsektorerna, så ser man att det finns lite positiva inslag och det finns negativa inslag. Och så finns det sådana som är återhållsamma. Det som är positivast idag, så är livsmedel, övrig industri och inom primärnäringarna. Det har man också sett på ansökningarna på investeringsstöd som ligger på 2,5 miljoner om jag förstått saken rätt. Och i budgeten finns det en miljon. Så här finns det ju ett fördelningsbekymmer. Sen så har man sagt från ministerns håll att man prioriterar de satsningar som kommer att göras på kor.

En viss rädsla blir det nog när man på något vis vill till att det här maskineriet när det gäller näringslivet och privata tjänster och allt det här ska komma igång fort. Det kommer det inte bli. Det är en skepsis till hela finanspolitiken och omvärldens ekonomier, så därför blir det automatiskt en viss skeptiskhet till vad man vågar satsa på.

I den här ÅSUB rapporten så är det inte så många förutom då primärnäringarna då som egentligen är riktigt positiva och ser ljust ut i framtiden. Det är lite inom den här personliga tjänstesektorn som man också möjligtvis ser möjligheterna.

Det som skulle vara intressant att höra lite mera om, är när det gäller de här investeringarna och riskkapitalet, som nu ska in. Vi har Norra Ålands Industrihus. Och det har varit noterat i replikskiftet redan men det finns fortfarande lite oklarheter och det skulle jag gärna vilja att minister Karlström utvecklar sedan i sitt anförande, så att man får reda på vad det är som gäller. För vi vet att det behöver vara tydliga förhållningsregler på hur man använder pengarna och vem är det som ska få dem. Är det lån som ska ges eller direkt aktiekapital in i de här företagen som kommer att få åtnjuta alla pengarna. I sådant fall är det endast aktiebolag som kommer att kunna få åtnjuta de här pengarna via Norra Ålands Industrihus. Och sen tycker jag också att ministern kunde förklara varför det ska finnas två riskkapital bolag. Vi har Utvecklings Ab och så har vi Norra Ålands Industrihus. Varför inte ett enda utvecklingsbolag? Eftersom ministern själv har tagit tillbaka lite av den här benämningen riskkapital och använder numera benämningen utvecklingskapital. Det tycker jag egentligen är det rätta ordet. Utvecklingskapital i sådant fall. Allmänheten har på något sätt alltid en viss rädsla när riskkapital nämns, vad det nu är för risker vi ska ta, ska vi ut på aktiemarknaden och spekulera etc. Gärna för mig om man kan få bort den där benämningen.

Jag hoppas att ministern kan utveckla det här i sitt anförande. Jag hör att han redan har begärt en replik, så det går också bra. Så det skulle vara tacksamt. Det finns en bilaga till den här tilläggsbudgeten över ÅHS. Ett protokollsutdrag, över hur man har diskuterat för att komma tillrätta med budgetekonomin. Det här efterfrågas ju från finansutskottet och för mig är det väldigt bra att man skickar med det här som bilaga och det visar på att man har äntligen tagit det här på allvar. Kanske sen, som ltl Perämaa nämnde att landskapsregeringen har inte gjort en egen analys av ÅHS. Inte direkt ordagrant, men det hade man kunnat begära lite mer utvecklat. Men i övrigt så tycker jag att det är bra, att man har gått igenom varenda en klinik och enhet och att vi får ta del av det här i lagtinget. Så det kan bevisa att det kommer på rätt det här till slut. Och man får säga så här i efterhand, att det var ju tur att finansutskottet och lagtinget inte beviljade det sista 700 000 euro som begärdes. Resultatet hade visserligen sett bättre ut, men i varje fall så kan man fråga sig hur de här ekonomiuppföljningarna går till. Kanske att det kan vara svårt att få in alla slutrapporter, så här vid årets slut. Det var i varje fall i finansutskottet att lite mer krämpor vart det lutar, borde man ha i det skedet.

Sen nämndes PAF-pengarna här. Jag har varit i replik förut med vicelantrådet angående de här PAF:s fundering och tankar runt de funderingar om de stora överskott som de har, för att kunna använda till andra ändamål än vad de används till just idag. Ltl Gunnar Jansson hade en bra redogörelse här att man ska vara försiktig när man fonderar pengar och på vilket sätt man använder dem. Så de här sakerna bör klargöras. Men i övrigt så tycker jag att den här typen av pengar så kan man använda, men då som nämndes tidigare, i investeringar och inte i själva driften i landskapets ekonomi. Då är det något fel. Investeringar och möjligtvis i tredje sektorn, att man kan ha en diskussion. Det där tycker jag att man bör klargöra och ha ordentliga regelverk för hur man använder det här så att det inte blir som om man tar ett exempel, när man tolkar hembygdsrätten. Och att det blir oklarheter och där vi ska klargöra vilket regelverk vi ska använda.

I övrigt så sällar jag mig till den här motionen, till klämmen. Det är klart att man kan tolka det så att det inte kommer en tjock och en uttömmande tilläggsbudget, för då är det kanske något fel i budgeteringarna. Jag kan dela den tanken. Men jag hade också önskat och sett att man skulle lite från landskapsregeringen visat på vilka sparåtgärder man tänker vidta innanför förvaltningen. Nu har man lite fallit tillbaka på de förhoppningarna att avräkningsbeloppet kommer att stiga och att man ska reda upp sin ekonomi via det. Vi vet hur konjunkturen och ekonomin är idag i både Finland och i Europa och att det kan ta hastiga svängningar, så basen bör ju vara att man reder upp sin egen ekonomi inom förvaltningen och inte förväntar sig hela tiden att man ska få några extra pengar utifrån. Det bör vara grunden. Sen så är det bra när de visserligen kommer. Men det utgångsläget som man behöver ha när man lägger upp en budget, att de här pengarna har vi inom förvaltningen och det reder vi oss med. Kommer det extra pengar så då kan man hantera dem och det finns möjligheter att ha vid sämre tider. Jag hade önskat och förväntat mig att man skulle lite mera ha beaktat den här klämmen som vi hade från finansutskottet när vi behandlade ordinarie budgeten. Men vi ska ju behandla det här nu i finansutskottet nu så får vi se om vi kommer överens. Tack!

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Som jag sade så kommer jag att återkomma i ett anförande med lite mer tankar kring hur Norra Ålands Industrihus kan utvecklas i framtiden.

Riskkapital är en del av utvecklingskapitalet. Det är ingenting fult, utan det behövs. Och i allt företagande så är det en risk. Sen finns det olika risknivåer och beroende på var sen det offentliga kapitalet ska gå in och hjälpa till och utveckla näringslivet, men det kan vi återkomma till. Hela tanken är att man ska kunna ha både riskkapital, kapital om konvertibler, aktiekapital och hela tanken är ju att det ska vara revolverande, alltså att vi en dag ska få tillbaks dem pengarna som är våra gemensamma resurser som vi ger till näringslivet. För att återanvända en gång till. Men i grunden i alltihop så ska det finnas en entreprenör och att det ska finnas en affärsidé som är bärande och att det finns en bedömning som inte bara utgår ifrån de principer som finns, utan skapar nya principer för de nya utmaningarna som finns för företagande på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag kan förstå det här att tanken med riskkapital är ett sätt att ytterligare finansiera och hjälpa till och starta upp projekt. Om vi nu tar den här mjölkgården som exempel så. Vad har landskapet ställt för krav och förmår, på avkastningskravet på det här riskkapitalet? Blir det billigare för den entreprenör nu som satsar på sina mjölkkor ute i Saltvik, att få det här riskkapitalet från landskapet eller kanske han t o m tjänar på att gå till banken?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Ja, helt självklart är det så att om entreprenören tjänar på att gå till banken så ska han gå till banken. Men det offentliga riskkapitalet ska inte vara en konkurrent till det privata kapitalet, utan det ska vara ett komplement och kunna vara med och stötta upp där det annars inte skulle bli de investeringarna. Som exempelvis då den gården som eventuellt är på gång på Haga med den entreprenören. Men som sagt, ltl Sundman som sitter i styrelsen och jobbar med de här frågorna kan säkert berätta mer om det.

Men en fråga som också ltl Eklund ställde i sitt huvudanförande att varför det ska finnas två bolag. Varför skulle man inte kunna slå ihop till ett? För det första är om man ska slå ihop två bolag till ett är ju om man äger båda två till 100 procent. Betydligt mycket enklare i alla fall, än om man äger ett bolag till 75 procent och den andra till 97,5 procent som man gör. Så vi får väl se var det slutar. Men jag har också sett att det finns en möjlighet att man kanske ska ha två skilda bolag. Där det ena är Ålands Utvecklings Ab, som fokuserar på ny teknik, nya innovationer medan Norra Ålands Industrihus som kanske döps om till Hela Ålands Utvecklings Ab eller något sådant. Fokuserar mer på primärnäringar och den sidan av näringslivet.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det återstår väl att se. Jag förutsätter att minister Karlström återkommer till lagtinget när hela det här konceptet är färdig byggt och få någon sorts debatt eller förankring i upplägget. Det ska väl också godkännas, kan jag tänka mig eller notificeras på något vis av jäv. Eller alltihop. Så det kan bli en utdragen process. Jag hoppas att minister Karlström kan redogöra sen när han har sitt anförande, för nu har han ingen mer repliktid så det ska jag inte pina han mera med. Men det där hoppas jag att han kan klargöra lite. Det skulle vara tacksamt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Det var andra gången som jag hörde från oppositionen att landskapsregeringen gällande ÅHS förutsättningar att hålla sig inom budget 2013 inte har givit här en analys från landskapsregeringens sida. Då vill jag läsa ur budgeten: ”Landskapsregeringen noterar att styrelsen har fattat beslut om hur uppföljningen av budgeten görs månatligen av ledningen av ÅHS.” Och så har man bilagt det här protokollet också. Därtill kommer landskapsregeringen att under året hålla avstämningsmöten tillsammans med ÅHS. ”Landskapsregeringen anser att det finns förutsättningar att verksamheten under innevarande år kan bedrivas inom tillbudsstående anslag.”  Vad är det som brister i den här analysen ifrån landskapsregeringens sida?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det kan möjligt ha visat att man kunde ha utvecklat det lite mera för det som vtm Jansson läste upp här så var en mening egentligen ur landskapsregeringens bedömning. Jag tycker att man hade kunnat utveckla det. Nu är det kanske inte så mycket mera att påta i det här, för jag tror att ÅHS med den strategi som är upplagt kommer att komma tillrätta med det här. Men jag tycker att man hade kunnat bedöma eller utveckla den här situationen som har varit lite mer än det här.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Vad kollegan Eklund alltså efterlyser är att landskapsregeringen då möjligen skulle haft en annan åsikt än vad ÅHS styrelsen har om hur det här ska skötas under 2013. Därför nu ger man intrycket av att man är överens med ÅHS styrelse, som ju har en självstyrelse att sköta det här. Och då är frågan om vad det är som oppositionen efterlyser för tilläggssynpunkter från landskapsregeringen. När det gäller att tillse att ÅHS ska hållas inom budget för 2013.

Finns det några sådana tankar från oppositionen sida? Vad landskapsregeringen skulle ha gjort utöver det att man har tagit del av och godkänt ÅHS styrelsens synpunkter.

Ltl Brage Eklund, replik

Nå, det är väl kanske mer det som man inte har gjort tidigare egentligen, för den här situationen har uppstått på något vis och det måste vara bristande relationer och kommunikationer mellan styrelsen och då landskapsregeringen eftersom det har uppstått. Det är, om jag tolkar vtm Janssons uttalande, upprett och det är bra. Så då finner jag väl mig i det, med den skrivning som står här. Men kommunikationen har inte varit bra för då hade det här aldrig uppstått. Det tror jag att de flesta kan hålla med om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! För två och en halv månad sedan hade jag nöjet att från denna plats lämna över betänkandet från finans- och näringsutskottet över tilläggsbudget nummer två för 2012. Allt var inte riktigt frid och fröjd, osäkerheten var betydande. Det hade vi från utskottets sida påpekat redan tidigare i samband med behandlingen av den ordinarie budgeten för 2013 där vi efterfrågade fler besparingar. Jag och utskottet efterlyste i bägge fallen ett bättre, tydligare och mer inspirerande ledarskap överlag och i synnerhet inom ÅHS som står för en avgörande del av landskapets budget och är direkt avgörande för att nå en balanserad ekonomi. Historien förskräckte. Alltför många gånger hade ÅHS räddats genom tilläggsbudgeter och alltför många gånger hade kostnaderna likväl överstigit intäkterna. Sedan dess har det skett några förändringar och några förbättringar men utmaningarna är fortfarande många. Man ska dock minnas att det förlöpt blott några månader.

Då, i januari 2013, verkade det vara likadant som så många gånger tidigare när det handlade om ÅHS. Mitt under den mest intensiva budgetbehandlingen fick vi i utskottet erfara att tilläggsanslaget till ÅHS inte skulle räcka. Det behövdes mer. Detta valde utskottet att inte godkänna då ärendet inte i tillräcklig mån hade beretts av landskapsregeringen. I dag kan jag konstatera att vi gjorde rätt. Det då upplevda underskottet har nu enligt tilläggsbudgeten förvandlats till ett överskott. Om det kan man tycka vad man vill men vi vet alla att vård är nödvändig, kostsam och svårförutsägbar verksamhet. Vi efterlyste också ”noggranna analyser” samt ”analysresultat och åtgärdsprogram” kring ÅHS i denna första tilläggsbudget som vi i dag debatterar. Skrivningarna i budgetförslaget väcker såklart frågan när en analys är tillräckligt bra och när åtgärder är tillräckligt starka. Det finns ju som bekant folk som väljer att se det halvtomma glaset istället för det halvfulla. Jag tycker inte vi behöver göra det i det här fallet. ÅHS klarade sina ramar i fjol. Tack vare mödosamt, strukturerat och, viktigast av allt, framåtinriktat arbete av styrelsen. Man har anställt en ny förvaltningsdirektör och en ny chefsläkare. Dessa två är vitala i det fortsatta arbetet med att skapa en kostnadseffektiv vårdapparat och det vore orättvist att i dag slunga anklagelser mot och ställa alltför hårda krav på ett arbete som knappt hunnit börja. Jag får dock konstatera det oerhört viktiga i att hela styrelsen även i fortsättningen ska analysera, stötta, utveckla och med gott humör driva verksamheten mot framtiden med stöd av sina chefer och hela den stora organisationen som, det vet de flesta som varit i kontakt med den, sköter om ålänningarna på ett sätt som har få motsvarigheter bland liknande samhällen i hela världen.

En annan fråga som kräver mer utrymme än en kort stund i denna talarstol är användandet av överskottet från PAF. Det är kanske dags att på ett mer aktivt vis använda de pengarna i olika verksamheter det åländska samhället till godo, utan att anlägga intellektuellt tveksamma moraliska aspekter i frågan. För vad är det egentligen för skillnad mellan pengar som kommer från en nöjesindustri som PAF jämfört med skattemedel som flutit in från sprit- och tobaksförsäljning ombord på färjor som ryms in under taxfreeundantaget? Att vinsten och pengarna passerat den finska skattebjörnen? Det handlar i PAF:s fall om ett resultat av en laglig verksamhet som borde behandlas därefter. Jag anser det viktigt och nödvändigt att vi använder de pengar vi och vårt bolag ärligt förtjänat för att bygga ett långsiktigt starkt och välmående Åland. Det är vi skyldiga våra förfäder och våra efterlevande i hanterandet av självstyrelsen. Samhällsinvesteringar är nödvändiga för att dels locka nya ålänningar till vår ö och dels skapa livsinnehåll för alla dem som redan valt att bosätta sig här.

En annan betydelsefull del av den åländska ekonomin är pensionsfonden som nu för första gången analyserats på ett sätt som skapar trovärdighet och framtidstro. Resultatet är hedervärt och underlaget seriöst. Jämfört med omkringliggande regioner tyder allt på att Åland genom åren till och med överfinansierat fonden vilket är många gånger bättre än motsatsen vilket nu med kraft kan komma att drabba såväl hela Finland som många av landets kommuner.

I förslaget till första tilläggsbudget finns även anslag för aktier i Norra Ålands Industrihus Ab. Det projektet liksom andra av särskilt allmänintresse ska utskottet såklart titta närmare på i den fortsatta behandlingen.

Avslutningsvis fru talman. Det finns områden som inte beviljats tilläggsanslag i denna budget trots att det möjligen finns ett behov. Det är bra och det visar beslutsamhet när det handlar om ekonomiska realiteter. Har man inte råd, kan man inte köpa. Förutom ÅHS är till exempel Ålands gymnasium och skärgårdstrafiken vitala i processen att för nå balans i budgeten. Finans- och näringsutskottet underströk i sitt betänkande i januari vikten av budgetdisciplin inom hela förvaltningen. Vi har sedan dess fått besked från Finland beträffande framtidens klumpsumma vilken, oaktat en lång rad förbehåll, ser skaplig ut. Det räcker dock inte till. Vi måste också se över varje slant av våra skattepengar innan den betalas ut. Nyttan måste i varje ögonblick vägas mot kostnaderna. Av det skälet är det fel signal att bara tre månader in på året skjuta till nya medel till organisationer som spenderar pengar som inte finns. Först måste verksamheterna som sådana ses över.

Min förhoppning är att landskapsregeringen fortsätter den inslagna linjen och gör precis allt i dess makt för att hantera de egna kostnaderna och de egna verksamheterna. Det är rätt signal. Det krävs för att nå en budget i balans år 2015 vilket blir svårt men inte omöjligt. Framför allt är det nödvändigt. Men jag kan ha förståelse för att det i denna tilläggsbudget är för tidigt för att dra långt gående slutsatser och ser därför mycket fram mot den halvårsredogörelse som vi från utskottets sida efterlyste i samband med betänkandet för 2013 års budget. Vi är ett samhälle och vi ska inte ägna oss åt kvartalsrapporter, men ett halvårsbokslut är nog under rådande omständigheter viktigt. Liksom att ständigt stå i beredskap för nya inbesparingar. Nu ser vi i utskottet fram mot den fortsatta behandlingen av denna tilläggsbudget. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Utskottsordförande Jörgen Pettersson sade att ÅHS höll sig till sina ramar 2012 och t o m gjorde ett litet överskott. Jag läser inte i tabellen i framställningen riktigt på samma sätt. Där läser jag att ÅHS har fått en tilläggsbudget om 2,8 miljoner för 2012 samt att man har fått tillgodogöra sig överskottet från 2011, då när en annan landskapsregering hade ansvaret för frågan. Överskottet fördes över, alltså 4 miljoner totalt sett. Sen lyckades man inte förbruka alla 4 miljoner euro så nettoeffekten blev 3,3 miljoner euro. Det är viktigt inför utskottsbehandlingen att vi pratar samma språk.

Alltså ÅHS nettokostnader steg under 2012 enligt bokslutssiffror med 3,3 miljoner euro.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag får konstatera i likhet med ltl Perämaa i sådana fall att man höll sig från ÅHS sida inom de budgetramar som beviljades från detta lagting under 2012 och om man sen hade felbudgeterat 2011, det kan jag inte riktigt stå här och ta ansvar för. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Det allvarliga felet år 2011 var ju det att man lyckades underskrida budgeten med 1,2 miljoner euro. Alltså ÅHS skapade sig ett överskott, som man kunde tillgodogöra sig under år 2012 för att balansera det att kostnaderna för ÅHS steg med den förvaltning man hade då. Men det enda korrekta är det att ÅHS nettoverksamhetskostnader ökade med 3,3 miljoner euro under år 2012 i förhållande till grundbudgeten. Och det är ett oväders eget faktum.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande, så är vård på ÅHS svårförutsägbart. Det är nödvändigt och det är något som är väldigt uppskattat och svårt att dra ned på, som säkert ltl Perämaa vet i egenskap av tidigare finansminister. Jag vidhåller dock att det är semantik om man har besparat eller om man har ägnat sig över underbudgetering eller överbudgetering. Det vi måste förhålla oss till är nutiden och där har vi sett att ÅHS har lyckats hålla sig inom ramarna och det måste vi fortsätta uppmuntra. Vi har också sett att den tidigare ledningen för ÅHS kanske inte till alla delar motsvarade de krav och förväntningar som man har rätt att ställa på en sådan ledning. Min förhoppning är att vi i dagens läge har ett annat läge.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ganska hårda anklagelser mot ÅHS och jag kan intyga ltl Pettersson, och det tror jag att vtm Roger Jansson också kan göra. Inte var det minsann någon picknick i ÅHS under förra mandatperioden. Det var väldigt hårda bandage där då också. Och det lär ska fortsätta. Men lite respekt för det arbetet som har gjorts tidigare också kunde man förvänta sig.

Det var inte det jag egentligen ville säga. Det var om PAF-medlen. Man drar efter andan när lagtingsledamot efter lagtingsledamot går upp och säger att vi ska spendera PAF-pengarna fritt i princip. Alla har sina olika bevekelsegrunder. Men faktum var att under förra mandatperioden så knacka PAF betänkligt. Vi hade inte det här stora överskottet som vi ser nu och det är livsfarligt att baka in konsumtionsutgifter och lagstadgade verksamheter som ska finansieras med PAF-medel.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, fru talman! Jag vill kanske återknyta till att begreppet spendera som ltl Katrin Sjögren gärna använder när det handlar om PAF-pengar. Det är något som jag aldrig har tagit i min mun. Jag använder begreppet investera. Och där föreligger en väldigt stor skillnad. Ja, PAF går i vågor. Det gör också skattegottgörelsen, som baserar sig på framgångarna hos de ofta och företrädesvis stora bolag som finns på Åland. De går också i vågor och skattegottgörelsen går därmed upp och ner. Så det är inget unikt för ett spelbolag. Det som jag vill väcka diskussion kring är att varför man ska behandla ett spelbolag annorlunda än man behandlar vanliga s.k. andra företag. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! För det första så lyder ju också PAF:n under lagstiftning och vill man göra förändringar så måste man ändra lagstiftningen.

Och att man använder ordet spendera, det är semantik. Det liberalerna gång på gång framhåller är att det är en väsentlig skillnad om man gör en engångsinvestering eller om man bygger in konsumtionsutgifter, som man tänker finansiera med PAF-medel.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag konstaterar fortsättningsvis att jag i likhet med vad ltl Sjögren tycker, så tycker jag inte att man ska spendera PAF-pengar. Jag tycker att man ska investera dem. Det är viktigt.

Sen har jag bestämt för mig att även andra företag på Åland lyder under lagstiftning. Det gör nästan hela samhället faktiskt. Och att vi har egen lagstiftning inom spelverksamheten ger oss det verktyg som vi behöver för att eventuellt ändra på de regler som finns. Den diskussionen tycker jag är dags att ta. PAF är idag ett internationellt nöjesbolag som har klarat sig väl i en konkurrens. Tack vare att man har haft ett skickligt ledarskap inom bolaget. Och det ska faktiskt landskapet Åland också sträcka på sig för en del. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru Talman! Då landskapsregeringen lade sin grundbudget för år 2013 så gav ÅSUB en prognos som visade att den årliga procentuella tillväxten i den åländska ekonomin skulle landa på -0,5 procent för år 2012.

Nu när landskapsregeringen presenterar sin tilläggsbudget för år 2013 så är ÅSUB:s preliminära siffra för BNP-tillväxten på Åland för år 2012 -2,4 procent, d.v.s. nästan 2 procent sämre än siffran som låg till grund för själva budgeten för år 2013. Exakt samma felprognostisering gjorde ÅSUB då när år 2011 som låg till grund också för budgeten 2012. Där först prognoserar man -2,4 och när budgeten lades var prognosen -4,9.

För år 2013 prognostiserar ÅSUB en tillväxt på 0,5 procent i den åländska ekonomin. Då kan vi säga att det här är i princip en nolltillväxt och är felmarginalen i prognosen samma som för de två tidigare åren så kommer tillväxten att hamna på minus. Allt tyder på det, för nu kan vi idag läsa att statistikcentralen ger en ny siffra för januari 2013, som är -2,3 procent i BMP-tillväxt. Det här är nionde månaden i rad som Finlands ekonomi har en minus i sin BMP.

Men oberoende dessa siffror så ser landskapsregeringen ändå att ekonomin utvecklas positivt. Landskapsregeringen skriver följande i tilläggsbudgeten 2013: ”Då förutsättningarna inte förändrats i någon större grad följs en långsiktighet i planeringen och verksamheterna varför de åtgärder som behandlades i samband med första tillägget till budgeten för år 2012 respektive grundbudgeten för år 2013 fortsättningsvis är aktuella.”

Enligt min tolkning har förutsättningarna i den åländska ekonomin ändrats till den grad att tillväxten har av ÅSUB bekräftats vara mycket lägre än vad man tidigare prognostiserat samtidigt när statistikcentralen ännu bekräftar att tillväxten är negativ i januari, så stöder det faktiskt den här statistiken.  Förutsättningarna har också ändrats på det viset att de budgeterade avräkningsbeloppen, som regeringen gjorde i sin rambudget fram till år 2015, så är inte heller mera aktuella, enligt det förslag som rikets regering har lagt i sitt ramförslag, som också finns uppräknat i tilläggsbudgeten här på sidan fyra. Mer om siffrorna lite senare.

Fru Talman, finans- och näringsutskottet skrev i sitt betänkande till budgeten för år 2013 att utskottet hyser farhågor om att de aviserade besparingarna i budgeten för år 2013 inte kommer att vara tillräckliga för att få landskapets finanser i balans. Utskottet och liberalerna såg också med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling på inkomstsidan och förutsatte att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015.

Nu anser ändå landskapsregeringen att inget behöver göras i den här tilläggsbudgeten för år 2013 genom att skriva att det man gjort i de tidigare budgeterna är tillräckligt för att bringa en budget i balans år 2015. Landskapsregeringen nonchalerar helt enkelt finans- och näringsutskottets uppmaning, vilket jag tycker är lite att blunda för den ekonomiska verkligheten, när vi ser siffrorna svart på vitt. Så det resonemanget förstår jag inte riktigt hur man har kommit fram till, att det är tillräckligt.

För att ytterligare visa i tilläggsbudgeten att det är bara att sitta stilla i båten så spär landskapsregeringen på med 614 000 euro i utgifter för år 2013. Det betyder då att de totala utgifterna för år 2013 är nu uppe i rekordhöga 331,2 miljoner euro i utgifter. Jag tror aldrig att det har varit så höga utgifter i landskapets budget.

Vad vi bör komma ihåg i det här sammanhanget är att enligt den långsiktiga planen landskapsregeringen har för att få landskapets budget i balans fram till år 2015 så betyder det att kostnaderna ska ner till 314 miljoner från dagens 331 miljoner. Samtidigt som kostnaderna ner ska avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen enligt den långsiktiga budgeten upp till 242 miljoner euro från dagens nivå som ligger på 221 miljoner. Med lite enkel överslagsräkning betyder det att inkomsterna ska öka med 21 miljoner euro samtidigt som utgifterna ska minskas med 17 miljoner euro. Den här ekvationen ska vi få att gå ihop om vi ska få en budget i balans. Och att regeringen ska lyckas med budget i balans till år 2015.

Fru Talman, landskapsregeringen skriver under stycket ”Budgetutveckling för landskapet” att ”landskapsregeringen konstaterar att utvecklingen av statens skatteinkomster och därmed avräkningsbeloppet är något positivare än väntat”. Ja, det kan man säga. Något positivare än väntat. Men då bör man komma ihåg att vad man jämför siffrorna mot. Vad vi behöver jämföra emot är vad som finns budgeterat i rambudgeten fram till 2015. Och då ser vi att siffrorna inte är så positiva som man låter att förstå här. Hur landskapsregeringen kan tolka detta som positivare än väntat är för mig höjt i dunkel då vi kan konstatera att avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen för år 2013 kommer att bli 3,5 miljoner lägre än budgeterat. För 2014 är motsvarade siffra 8,6 miljoner lägre och för 2015 7,3 miljoner lägre än budgeterat. Så totalt gör detta ackumulerat på de tre kommande åren 19,4 miljoner euro mindre i de inkomster som man har satt i sin rambudget och vad som finns i regeringens långsiktiga budgetplan.

Att då påstå som regeringen gör att planen håller är för mig mycket vågat sagt. För samtidigt kan vi konstatera att samtidigt som de här ska upp 19,4 miljoner mindre i inkomster så ska vi också ned med kostnader på 17 miljoner. Så vi har ett totalbelopp på 36 miljoner euro som måste justeras av landskapsregeringen fram till år 2015, för att överhuvudtaget komma i balans. Nu pratar vi inte ens om överskott. 36 miljoner euro måste det justeras på.

Så för min och liberalernas del så kan vi bara konstatera att vad gäller tåget som gäller budget i balans fram till år 2015 så det kan vi konstatera att det har tyvärr redan gått för den här regeringen. Och vi kan ännu minnas de personer som så självsäkert skulle ställa den här budgeten i balans. De kan vi säga att står fortfarande på perrongen och jag kan nästan lova säga att snart med mössan i hand.  Tack, fru talman!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Asumaa ställer sig till den gruppen som gärna vill döma ut landskapsregeringens arbete på förhand. Som jag sade i mitt huvudanförande förut så har vi en tredjedel inne i den här mandatperioden och vi har två tredjedelar kvar. Vi har en rambudget för hela perioden och vi har en budget för 2013. Och som det sagts av många talare här tidigare att man ska vara glad att inte finns så många saker i den här tilläggsbudgeten egentligen, därför att det är den ordinarie budgeten som ska innehålla de reformer och förändringar som en regering avser att genomföra så att man får en långsiktig stabilitet i utvecklingen och förutsägbarhet. För det är också väldigt viktigt i arbetet i förhållande till förvaltningen, att man har förutsägbarhet och vet vilka mål man strävar mot hela tiden.

Också som ett litet exempel kan nämnas att i ordinarie budgeten för 2013 så minskade vi antalet tjänster med 48,25 och redan det är ett stort åtagande.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet för repliken. Jag vill absolut inte döma ut någon regering alls. Jag vill bara berätta för regeringen att vi ligger lite risigt till, vad gäller ekonomin. Jag är ändå ekonom och det är ganska lätt att räkna debet och kredit. Och när vi ändå har siffrorna på bordet, så kan jag inte låta bli att berätta det för er och ifall ni inte har själv uppfattat de här siffrorna. Jag vill bara hjälpa till. Så att ni förstår allvaret i det här. Och vad gäller tilläggsbudgeten så skulle det här vara ett rätt ypperligt läge och faktiskt komma och vidta åtgärder, för att få det lättare att få de här 36 miljonerna balanserade framtill år 2015. Nu vet vi att vi har budgeten för 2014 och 2015. Det betyder två budgeter. 36 miljoner ska balanseras på två budgetar. Lycka till!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för hjälpen ltl Asumaa. Den tar vi emot med tacksamhet. För till det mottot så har ltl Asumaa helt rätt. Det kräver jätte mycket arbete det här, för både oss politiker och våra tjänstemän på centralförvaltningen och myndigheter för att det här ska lyckas. Men min bild är den att de rätt tuffa debatter som varit här i lagtinget och de skrivningar som finns i från finans- och näringsutskottet och de beslut som vi har gjort i landskapsregeringen har gjort att vi idag har en betydligt större kostnadsmedvetenhet i vår egen förvaltning och att man också söker nya lösningar. Så att man kan göra saker mer kostnadseffektivt och ändå på något sätt upprätthålla samma servicenivå. Det här är en ständigt pågående kreativ process och för mig som finansminister så är det väldigt viktigt att inte göra de här snabba rycken hit och dit, utan vi som politiker säga hur och tjänstemännen säga vad. Och det må också ge en viss frihet och ska vi också säga tid att genomföra saker på olika sätt.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Som sagt så försöker jag oftast vara både positiv och konstruktiv, men realiteterna brukar komma emot. Och här har de börjat komma emot. Jag har full respekt för att man gör ingenting snabbt. Det tar sin tid. Men jag tycker också att man också behöver vara realist från regeringens sida, att kanske man skulle skippa det här uttrycket budget i balans år 2015 och kanske införa begreppet minimera underskottet framtill år 2015. Så kanske också folk ska tro mera på det än vad man gör nu. För den retoriken kanske inte håller. Men jag önskar er lycka till och vi har säkert anledning att återkomma både i budgeten för 2015 och 2014 också och se om jag hade rätt eller om jag hade fel. Jag är den första att gratulera ifall jag har fel. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Det har under dagen varit många finurliga formuleringar när det gäller att hitta något positivt i den här tilläggsbudgeten. Att man ska börja göra egna regionala ekonomiska prognoser, var ju rätt så speciellt får jag lov att säga. Jag sade i replikskiftet med finansministern Nordlund att det var en väldigt ljus glansbild som han målade upp i sitt huvudanförande och det håller jag fast vid, även om bilden började krackelera allt mera replikerna gick. Men den finurligaste repliken var nog ändå den som finansministern Nordlund drog till när han sade att Finland har en enorm skuldsättning, vilket är helt sant. Det är det första att hålla med om. Och när den ska börja betalas tillbaka via klumpsumman så då skulle vi verkligen få mycket pengar till Åland. Så jag tänkte att dit for den politiska enigheten om övertagande av beskattningen. Det är märkligt hur man kan sitta fast i strukturer och saker och ting, som vi har kommit överens om så har ingen betydelse.

Vtm Roger Jansson hade också lite finurliga formuleringar om att man var väldigt stolt ifrån moderaternas sida över den här minimalistiska tilläggsbudgeten, som han uttryckte sig. Om man har kommit överens om att det inte ska komma några tilläggsbudgetar. Det var någon överenskommelse som jag inte kände till om, men det kan säkert vara något inom regeringsblocket och det kan jag ju omöjligt känna till vad man har kommit överens om där.

Men det intressanta är det ju som faktiskt finansutskottet enhälligt kom överens om och som också lagtinget enhälligt omfattade, d.v.s. den här formuleringen ”Utskottet tyder farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga. Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna, samt uppgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland 2015.”  Nu har jag noterat att många talare som har fallit in lite i det här resonemanget att vi kommer att få höjd klumpsumma och det finns ljusa prognoser när det gäller tillväxten framöver och så vidare och så vidare. Jag är ändå väldigt bekymrad över det här för när det är ett enigt finansutskott och när det är ett enigt parlament som bestämmer någonting och det kommer en sådan här yrvaken tilläggsbudget där man inte överhuvudtaget har tagit hänsyn till vad lagtinget har beställt. Så blir det väldigt bekymmersamt. Hela lagtinget och hela parlamentet blir ju nedgraderat till någon slags diskussionsklubb och det tycker jag är väldigt tråkigt.

Ifrån Ålands Framtids sida så lade vi väldigt mycket jobb på att analysera den ordinarie budgeten för 2013. Och där också hävdades det ju att det här var ett budgetförslag som skulle göra att man hade budgeten i balans 2015. När vi började titta på det där, så stämde inte siffrorna. Jag håller med ganska långt. Det är intressanta resonemang ltl Asumaa hade. Siffrorna stämde inte. Vi kom fram till att konsumtionsutgifterna måste sänkas med 5 procent om man ska lyckas med det.

Den här skrivningen som jag läste upp så tycker jag var bra. Den var ansvarsfull och med tanke på, nog måste det vara ganska roande i journalistbåset, att höra debatten idag hur nattsvart det är när oppositionen uttrycker sig och hur fantastisk, fint och ljust och bra det är när regeringspartierna uttrycker sig. Så mot den bakgrunden var vi väldigt nöjda med den här skrivningen och jag tycker att ska finansutskottet ha någon sorts trovärdighet framöver så bör man ju följa upp det här.

Finansministern Nordlund sade att koncernen Åland går bra. Tittar man på konsumtionsutgifterna så det är dem som är viktiga, tycker jag om man ska prata om hur själva verksamheten går. Vi ska vara glada att PAF för tillfället går bra och jag tycker att det är väldigt positivt. Men tittar vi på själva landskapsverksamheten så går den inte så speciellt bra och konsumtionsutgifterna ökar i budgetförslaget som sagt med 1 procent. Och hela 191 miljoner euro. De är mera de facto efter tilläggsbudgeten. Och det här är väldigt allvarligt och det här är inte hållbart.

Finansministern sade i sitt anförande att vi har stora ekonomiska muskler. Vi har faktiskt en tredjedel i ackumulerat underskott inkl. utjämningsfonden. För nu har landskapsregeringen slutat beakta utjämningsfonden, men det är ett felaktigt synsätt enligt mig. För det är också pengar som har försvunnit. Pengar som har varit med under de år som landskapet har gått back. Här riktar jag mig speciellt till finansutskottets ordförande ta en gång för alla och titta på det här. Vad är det ackumulerade underskottet?

Jag har en åsikt. Det behöver inte vara den rätta även om jag har tittat igenom det väldigt noga och finansministern Nordlund säger gång på gång senast när vi hade ett replikskifte att det där inte stämmer. Nog måste vi ändå ha lite samma grundvärden om vi ska kunna diskutera en vettig ekonomisk politik. Och när jag säger en tredjedel, 325 miljoner euro av årsomslutning i budgeten och igen hade ltl Asumaa rätt att tack vare de ökningar som har gjorts så är vi upp i 331 miljoner euro. Det är väldigt mycket pengar. Det ackumulerade underskottet torde vara över 100 miljoner idag.

Jag ska inte stå och rada upp en massa siffror den här gången, utan jag vädjar till finansutskottet. Värnar ni om er egen trovärdighet, gör en väldigt noggrann analys. Vad är det som har ändrat? Vad är det som verkligen stämmer i den här glansbilden som målas upp? Ta och försök ta fram de riktiga ekonomiska siffrorna, så tror jag att ni kommer ganska snabbt att komma fram till att ”oj, den där välavvägda formuleringen vi hade i vår betänkande när det gällde årsbudgeten, borde vi ha hållit fast vid.” Men jag ska inte gå in på det dess mera, utan jag vädjar till finansutskottet. Titta på den här saken.

Jag tyckte att ltl Perämaa höll ett väl avvägt anförande. Jag håller också med honom när han sade att det inte finns fog för att strunta i de sparkrav som man faktiskt i ett enigt finansutskott och ett enigt lagting kommer överens om. Finansministern Nordlund och jag var överens om vissa saker i replikerna. Bl.a. att det fortfarande är stor osäkerhet. De stora åländska företagen hackar. Vi vet att eurosamarbetet svajar. Överskuldsättningsproblemen kvarstår. Det finns mycket oro. Och nu vill jag inte att det igen ska bli en sådan diskussion att det målas bara i svart och vi målar bara ljust. Utan försökt blanda ihop den här färgen. Men igen, finansutskottet har en stor utmaning att ta fram korrekta siffror. Det ser jag som viktigt.

Jag vill nämna en sak, som tangerar tilläggsbudgeten enligt mitt synsätt väldigt mycket och det är avräkningsbeloppet. Jag har noterat efter aftonskolan att det sades att man inte hade riktigt något belägg för hur mycket landskapet har förlorat på, att man inte har justerat avräkningsbeloppet under åren. Det fanns olika åsikter osv. Och man nämnde också att det var ett så väldigt hårt klimat, hörde jag att finansministern sade i en radiointervju. Det var sannfinländare och det var allt möjligt. Det där är sant. Men det har ingen relevans i det här sammanhanget. Utan det är självstyrelselagen som tillsvidare, så länge vi har den juridiska system vi har, som avgör relationerna emellan Finland och Åland. Och det är självstyrelselagen man måste hålla fast vid.

Landskapsrevisorerna har många gånger, speciellt 2008 gjorde de ett otroligt gott arbete, när de gick riktigt in på djupet när det gäller problematiken med avräkningsbeloppet. Om man pekar på det första på den utökade nettobudgeteringen, man pekar på affärsbolag mm, man pekar på det tredje på den förändrade finansieringen för FPA. Man pekar på det fjärde på EU-medlemskapet som faktiskt har kommit efter den självstyrelselag som vi har nu, t.ex. interventionsfonden för jordbruket pekar man på som en stor tidigare intäkt som fanns i statsbudgeten, som nu var helt och hållet utanför. Tack vare att den fonderas. Och för det femte så pekar man också på statens fonder i stort. Enbart den första punkten nettobudgeteringen, så kom landskapsrevisorerna fram till att under åren 1993 till 2009 så var det lett till 100 miljoner i minskade intäkter för landskapet Åland. Och igen, det må vara vilket klimat som helst och det må vara hur tufft som helst på aftonskolan, men man måste från regeringens sida hålla fast vid självstyrelselagen. Annars hamnar vi på sjufamnarsvatten.

Avslutningsvis så blev finansministern förvånad i sista frågestunden när jag frågade om det här med vindkraften. Vi känner ju varandra väl sen gammalt och jag vet att finansministern har ett gott hjärta och gärna vill betala för att lösa konflikter, men det håller inte mera. Med det ekonomiska läge vi har. 20 miljoner i extra kostnader kom upp i de förhandlingarna utan att vi överhuvudtaget har fått ta ställning till det i lagtinget. Och det motiverades med att det var någon slags energiskatt som vi skulle räkna oss tillgodo. Klumpsumman kommer i en helhet. Det finns inte några speciella krokar där det hänger energiskatt och där det hänger personalbeskattning och där det hänger samfundsbeskattning. Klumpsumman kommer som en helhet 0,45. Finansministern drog t o m till med att hur skulle vi klara det då när vi är självständiga. Det har heller ingen relevans. Så länge vi har det här systemet. Vi har det här systemet vi har nu och självstyrelselagen måste man följa.

Avslutningsvis följer man inte självstyrelselagen så går det inte att få ihop det här ekonomiskt. Det går inte att ge löften och allmosor till höger och vänster, och inte se till att vi har ett avräkningsbelopp som motsvarar den situation som vi har idag här. Det blir ohållbart på sikt. I all välmening får jag säga som ltl Asumaa sade.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Ordvrängeri tycker jag inte om att syssla med, allra minst i lagtingets plenisal. Men låt mig använda den här budgetmotionen som ni har skrivit som underlag. Där det inte står så här alltså. ”Utskottet förutsätter att landskapsregeringen i brådskande ordning kommer till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar, som möjligen balansen på den offentliga ekonomin på Åland.” Så står det inte. Alltså det är ingen skall mening det här. Det är ingen order, utan det står att man förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att göra det. Det är vänligt framförd önskan att landskapsregeringen skulle göra det. Då får man inte använda den skrivningen som att det skulle vara en ordergivande skall-sats. Inte sant.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi säger så, att vtm Roger Jansson inte tycker om det här med ordvrängeri. Men och andra sidan så känner vi också varandra ganska väl sedan många år tillbaks. När det gäller ordanalys. Vad man kommer överens om och vikten av att hålla sig vid det man kommer överens om, det har åtminstone tidigare vtm Jansson varit väldigt noga med. Så jag är förvånad. För det jag har förstått att det är motiven till att man inte nu levererar det som jag, även om det var en vänlig önskan, det är bra om man kan ha en vänlig önskan, men det var ändå en enhällig vänlig önskan ifrån både finans- och näringsutskottet och lagtinget, att det här är vi bekymrade över den ekonomiska situationen. Vi tror att man måste komma tillbaks i brådskande ordning för att göra ytterligare inbesparingar. Jag är förvånad, för jag kan inte hitta någonting nytt. Något verkligt nytt. Har vtm Jansson hittat något väldigt nytt som kan tala för att vi inte ska bry oss om de sparkrav vi var eniga om tidigare?     

Vtm Roger Jansson, replik

Ja, fru talman! Det var en enhällig framställan från lagtinget om att landskapsregeringen skulle ha en sådan här beredskap. Och det har man nu meddela om att man har utrett och undersökt och kommit framtill att man har möjlighet att ha en budget i balans 2015. Av det skälet behöver man alltså inte föreslå några ytterligare inbesparingar, än de tunga inbesparingar som anfördes i grundbudgeten för 2013. Som det här hänvisade uttalande kommer ifrån behandlingen av här i lagtinget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hoppas verkligen att jag skulle ha fel, men jag är rädd att jag inte har det. Jag tror inte att man har utrett den här frågan så speciellt noggrant, utan ifrån tjänstemannahåll har det kommit propåer att de här och de här anslagen, som det alltid brukar vara och som många av oss har erfarenhet av att många av de här anslagen så behöver vi få upp i en tilläggsbudget. Inte tror jag att det finns några mera tankar eller någon slags utredningar och analyser, vad gäller den här tilläggsbudgeten. Tyvärr. Vi ska säkert få höra det i finans- och näringsutskottet och förhoppningsvis här i lagtinget, men tills vidare så finns det inte speciellt mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Eriksson för ett resonemang kring svart och vitt och glansbilder och jag måste säga att jag inte förstår överhuvudtaget det här resonemanget. Jag tycker att det är jätte förvirrande. Jag undrar om ltl Eriksson faktiskt har läst den här tilläggsbudgeten. För det står ju att oron består av det troligt att man kan vänta ytterligare ett par år på en verklig uppgång i konjunkturen. Man ser fortsatta risker i första hand en svag inhemsk efterfrågeutveckling, export, kommunernas skattefinansiering beräknar man minska, näringslivet är försiktigt positivt, sjöfarten har ännu inte tagit sig ur krisen, finans- och försäkringssektorn sammantaget är mycket återhållsamt. Jag tycker att regeringen här har varit mycket klar och tydlig med hur situationen är, så att jag är mycket förvirrad kring ledamotens utlåtande.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är tillåtet att bli förvirrad och det blir jag ibland också av vissa anföranden, så det är tillåtet. Men den röda tråden, om jag då försöker koka ner i mitt resonemang, så är att vad är det som har ändrat. Vad är det som har ändrat sedan vi hade den ordinarie budgeten? För finans- och näringsutskottet och både ltl Kemetter och jag omfattar ju den stora oro som finans- och näringsutskottet enhälligt satte till pappers. Och jag kan inte för min själ, trots att jag är läskunnig och trots att jag också har tagit del av presentationen kunnat säga att det är pga. det här och det här som man inte kan bry sig om det som man har kommit överens om en gång. Det förstår inte jag.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Men jag tror nog att ltl Eriksson och jag också kan vara ganska enade kring att det är nog inte fråga om några glansbilder som målas upp.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det gäller då inte den här textmässiga tilläggsbudgeten utan presentationen av den, som jag tyckte målades i väldigt ljusa färger. Men det får jag säkert anledning att återkomma till en replik med vicelantrådet så småningom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vad är det ackumulerade underskottet? Det borde jag egentligen låta vicelantrådet redogöra för det, men jag har själv ett intresse för de siffrorna, så jag försöker klargöra hur jag ser på det. Budgettekniskt i bokslutet för 2012 så är det ackumulerade underskottet ungefär 30 miljoner euro. Men sen får vi komma ihåg att vi har utjämningsfonden och precis som sades där, som har funnits i budgeten men man har använt sig av den. Den har finansierat ett underskott. Med sammantaget 30 miljoner bokslutet 2012 och sen får vi räkna med ett underskott under 2013 på ca 6-7 miljoner, som landskapsregeringen trodde på förut om att man finansierar med resten av utjämningsfonden. Vi tror att det blir ungefär 10 miljoner euro år 2013. Så då är vi uppe i 40 miljoner. Plus det att vi har förbrukat 46,5 miljoner ur utjämningsfonden, så sen finanskrisen började så menar vi att landskapet har haft utgifter på ca 85-90 miljoner mera än vad vi haft intäkter i slutet på det här året.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tackar för det, men jag brukar få kritik. Jag fick bl.a. i jämställdhetsdebatten att jag ägnar mig åt för mycket sifferexercis, men ska man prata ekonomi så är ju faktiskt siffror betydligt intressantare än bokstäver. Men ändå. Jag har den uppfattningen att det är mera än så. Men jag har riktat mig till finans- och näringsutskottet, så jag ska inte vara så kategorisk utan redogör en gång för alla ut det här för det är viktigt att vi i både opposition och regering och framförallt finansministern, att vi har samma ingångsvärden när vi diskuterar den ekonomiska politiken. Annars är det svårt att få det gå ihop, som är viktigt i ekonomiska sammanhang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag vill på finans- och näringsutskottets vägnar tacka för uppmärksamheten här i salen. Vår lilla tappra skara består av hårt kämpande ledamöter och vi försöker naturligtvis göra allt vad vi kan för att sprida vetskapens ljus över församlingen. Jag skulle i en uppriktig fråga vilja att ltl Eriksson utvecklade begreppet ackumulerat underskott. När ska man börja den här ackumuleringen och vad är det som ltl Eriksson avser när det gäller att nu reda ut det ackumulerade underskottet. Från och med när, till och med när och till vilken nytta. Tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är faktiskt inte så dramatiskt som det låter. Tittar man på boksluten så år 2007 gick man nästan 30 miljoner på plus. År 2008 12,7 miljoner, men år 2009 blev det 17,3 miljoner back. Och sedan dess har det gått back. Så börja lämpligen där, så får vi hoppas att det kommer det utlovade jublet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag får alltså konstatera att ltl Eriksson menar att tideräkningen började år 2007 och det är då man ska inleda granskningen av den s.k. ackumulerade underskottet. Då undrar jag, har ltl Eriksson alls något intresse av att vi skulle utreda det ackumulerade överskottet, som ju ändå har resulterat i ett rätt ok samhälle, får man säga. Där man kanske inte kan räkna hem det i siffror, vilket är lika lätt att man sätter det första datumet till just 2007. Det finns ju rätt mycket som har hänt före det. Och en utjämningsfond som man ju de facto hade, den använde man ju till för att man skulle kunna hantera sämre tider. Tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror ändå att det är bra att vi är seriösa när vi pratar ekonomi. D.v.s. det var ju i årsskiftet 2008-2009 som det började gå back. De siffror som används nuförtiden när man pratar om det ackumulerade underskottet, så är exkl. utjämningsfonden. Och det menar jag att är fel. Det är fel. Jag ser att finansutskottets ordförande ruskar på huvudet. Då är det riktigt allvarligt. För det är också pengar som har använts bokföringstekniskt. Så det är självklart om man pratar om det ackumulerade underskottet, att man måste beakta utjämningsfonden. Annars blir det ju inte korrekt.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att det är bra att ltl Eriksson ger klart besked när det gäller vindkraften för sin egen del, att man från Ålands Framtid är man inte beredd att vara med och stöda det ekonomiskt från Ålands sida. Man kan inte uppfattade ltl Erikssons uttalande på något annat sätt. Han har upprepat det två gånger nu offentligt här i lagtinget.

För min del så har jag en annan inställning och den bygger de facto på att vindkraften och stödet till vindkraften är helt och hållet en landskapsbehörighet. Om vi ska vara riktigt ärliga, som jag brukar säga ibland. Och så är det. Och då har vi också ett moraliskt ansvar både gentemot våra utövare och våra företagare här på Åland och också gentemot en förhandlings partner, att visa att vi vill göra det här tillsammans och göra ett bra avtal som är till nytta både för staten Finland och för landskapet Åland och för våra företagare här på Åland. Det har varit utgångspunkten i mitt arbete med den frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Och det blir lätt upp och ner. Det vanliga brukar ju vara att oppositionen vräker på hur mycket som helst och regeringen försöker hålla i pengarna, men här har vi faktiskt en helt omvänd diskussion. Jag har inte sagt att jag har någonting emot vindkraften, men det jag är förvånad över är att man så pass godtyckligt och utan att det överhuvudtaget har diskuterats någonting i lagtinget att ta på sig utgifter för ytterligare 20 miljoner. I det ekonomiska läget som vi befinner oss i idag. Jag är precis lika positiv till vindkraften som finansministern Nordlund är, men jag tycker att man måste föra en seriös diskussion om de här frågorna och titta på den ekonomiska biten som en helhet, inkl. det vi missar i avräkningsbeloppet och så vidare. Det här håller inte på sikt. Damerna har roligt i regeringsbänken, men så är det. Pengar är pengar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ja, det är lätt att vara positiv till vindkraften om någon annan ska betala den. Utan det är ju först när man är själv med och på något sätt bidrar, som positiviteten vägs och mäts på något sätt i sammanhanget. Men nog om detta.

Det som jag är överens med ltl Eriksson är när det gäller avräkningen. Och att det ska följa självstyrelselagen. Det vill jag återkomma i lagtinget lite senare med olika förslag i det ärendet som sådant. Det är för stor fråga för att ta i en replik här.

Men självstyrelselagen anser jag också att ska följas och respekteras. Men till alla de punkter som ltl Eriksson tog upp i sitt anförande, vill jag säga bara två saker. Vår målsättning kvarstår att budgeten ska vara i balans år 2015 och det är mitt ansvar tillsammans med mina kollegor verkställa det och vi ska också se till att det landskap som vi lämnar över till den regeringsmakt som tar över nästa period ska vara ett skuldfritt landskap.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag önskar att det vore så. Jag tycker att det är en bra utfästelse ifrån finansministern sida och det gäller att leva upp till den. Det är klart att det är betydligt lättare att göra politik på vindkraften än att ändra avräkningsbeloppet. Men ändå när man från regeringens sida kommer tillbaks och faktiskt uttalar en förståelse för att man från finsk sida inte respekterar, inte följer de mekanismer som finns i självstyrelselagen, då blir jag väldigt bekymrad. Det finns ganska tydligt beskrivet hur det här ska gå till. Det pratas ju ofta om att det är väldigt juridiskt och väldigt krångligt. Och det är sant. Men så länge vi har det systemet så ska vi följa det och inte hela tiden anpassa oss till vad motparten tycker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag ska prata om tre saker. Först två snabba och sen en lite längre. Först vill jag säga att jag ju förstås understöder det resonemang som förs fram i tilläggsbudgeten, som jag tycker är ganska realistiskt om man ser till skrivningarna och man verkligen läser det, som ltl Kemetter sade här i en replik.

Jag hoppas också att det resonemang som finansministern Nordlund för fram är det som kommer att förverkligas och jag hoppas att alla oavsett man har en gud eller inte, ber sin aftonbön till sig själv så ska man inkludera det här Nordlundska resonemanget i sin aftonbön och inte vilja att det inte förverkligas. Det hoppas jag att alla lagtingsledamöter gör. Sen tycker jag också att ltl Nordberg hade en bra beskrivning, det här med trafikljusen som fastnat på gult. Och den osäkerheten i sig är ju ett problem, som vi lite har fastnat i delvis hela världen, Europa och så vi. Och det gör att man runt styrelseborden kanske är lite försiktig med att göra satsningar. Annars brukar kris och möjlighet innebära samma sak, men när trafikljuset är gult så kanske man istället väntar.

Det var den ena saken. Det andra är diskussionen om PAF. Där jag tycker att det har sagts mycket klokt och i stort sett är vi överens om att PAF-medlen ska användas. Men att de ska användas försiktigt och eftertänksamt på ett sätt som kongruerar PAF:s varumärke och hela bolagets profil och syfte.

De ska användas i huvudsak till investeringar på ett sådant sätt att man inte gör sig beroende av dem i större utsträckning, när det gäller driftskostnader och konsumtionsutgifter. Där är vi, skulle jag säga överens. Och jag tycker också att vi ska vara överens om den här saken. Den borde förhandlas på ett sådant sätt att alla partier är med på de principer som man tar, om möjligt om hur man använder PAF-pengar eftersom det är så pass centralt. Jag tycker också att man ska ta hänsyn till oppositionens åsikter, vilket jag finner att inte skiljer så mycket från regeringspartiernas. Där har finansutskottet, om man finner det till sin uppgift att försöka utröna huruvida man kunde enas kring en sådan lösning.

En fond för PAF-pengar tycker jag ska basera sig på lagstiftning och också där tydliga principer hur den får användas, hur den skapas, hur den byggs upp och hur den får användas i uttagssyfte. Det bästa vore om man på sikt skulle få en sådan fond, som är oberoende av att den fylls på. Att avkastningar räcker till de behov som vi har. Det skulle vara ett önskescenario. 

Den tredje saken som jag kommer att ta lite mer om är Norra Ålands Industrihus, som kan vara en detalj i budgeten men ett mycket viktigt sådant. Jag tycker att det är bra med diskussion om det här, att få höra de olika partiernas åsikt om det här. Jag kan inte som styrelseledamot i bolaget ge desto mera några detaljer, men det kan förstås en företrädare för bolaget göra i finansutskottet vid behov.

Jag har tillsammans med minister Karlström och andra ägnat det här en hel del tankekraft, eftersom vi ser en stor potential i det här bolagets möjligheter att också framledes stöda åländsk näringslivsutveckling. Men jag vill börja med en kort historia. Det är så att det här bolaget grundades 1970 på initiativ av några vestanträskare. Man kan säga att Vestanträsk-andan fördes utanför socknen tillsammans med de alla andra norra åländska kommunerna så ville man ha det här bolaget och gjorde flera satsningar i många omgångar. En del gick inte så bra, andra har varit ytterst framgångsrika och jätte viktiga för åländsk industri, för åländska arbetsmarknaden och för också andra åländska kapitalister, som tillsammans med Norra Ålands Industrihus har drivit företag i de lokaler som bolaget har förverkligat. Det är den historia, det kommer från i huvudsak.

Sen stöter man på patrull kan man säga. När hela den här debatten med Norra Ålands Industrihus började, när vi gick med i EU, fick EU-statsstöds regler. Det innebar att det blev bl.a. en stagnation i Norra Ålands Industrihus. När den här nya regeringen och ministern tillträdde, så tog man kontakt från bolaget och bad om att det skulle göras någonting. Förnyelse, att det skulle börja hända någonting. Och den som känner minister Karlström vet att då går han till sin kammare och funderar. Och så gjordes. Då blev det en ganska häftig diskussion, som jag inte tänker nämna desto mer. Men i alla fall, så var det ganska mycket missförstånd och man hade ett visst arv och man upplevde kanske att det blev en för stor förnyelse. Man hakade upp sig mycket i debatten kring begreppet riskkapital. Och det ser man från visst håll ibland som en svordom, men så är det absolut inte utan för det första så har det här bolaget alltid sysslat med ett slags riskkapital. De fastighetssatsningar man har gjort, även de som har gått bra, har varit relativt riskfyllda eftersom att man har byggt på sådana ställen, sådana fastigheter som svårligen hade fått användning om det här företaget som fanns i det skulle ha gått omkull. Så risken var ganska stor i de satsningar man gjorde. Men som tur var så gick det bra. Det är ju så att riskbilden är speciell. Man bygger ute på en liten ö i Östersjön lokaler som är speciella till ett visst behov på ett visst ställe, så det är vilken kontext man bedömer det utifrån.

Jag skulle säga att man kan prata om det kapital man har satt i bolaget var riskkapital. Det är annat om man bygger en fastighet inne i Mariehamn. Då sjunker risken avsevärt, eller man bygger den på ett sådant sätt att den kan användas av många olika verksamheter. Hur som helst. Se inte riskkapital som någonting fult. Utan det sysslar företagarna med varje dag, när man satsar i sina företag. Och med risken kommer också möjligheter och ofta går de hand i hand.

Kort nu om det här bolagets närmsta framtid, eftersom jag tidigare har varit då en tilltänkt styrelseordförande, så har jag utgående från det funderat mycket på vad som behöver göras och för det första är det här ägarbytet viktigt att göra både här i lagtinget, men sen också formellt ute i kommunerna osv. Vi har en VD idag som går i pension, som har varit länge i bolaget. Det behövs rekrytera en ny styrelse utgående från den nya ägarbilden och från det kompetensbehov som bolaget har för att kunna utvecklas. Men i stort sett skulle jag säga att det är värdefullt att den nya styrelsen sen har till stora delar ett blankt papper att börja ifrån och utforma det här bolaget och välja vilken strategi man går in för att utveckla bolaget med. Och då tycker jag att man ska ta avstånd från det här arvet, den här Vestanträsk-andan. Men sätta in det i dagens verklighet. Det finns en rad möjligheter och frågeställningar i det och för det första kommer man till den frågan som uppkom här i debatten, att ska man ha både Ålands Utvecklings Ab och vad nu det här bolaget kommer att heta eller ska de slås ihop. Vilken roll ska de här bolagen ha i kommande strukturfonder, EU-program och vilken branschavgränsning och uppdelning ska man göra. Var finns det största möjligheten och behovet framförallt att av den typen av stöd som det här bolaget då kan ge? Allt det här bör den nya styrelsen ha ett ord med i spelet när man avgör det. Tillsammans givetvis med sin ägare och indirekt också med lagtinget i budgeten för 2014.

Kommunernas roll då, som säljer sin andel. Är det så att kommunerna slutar med näringspolitik och deras roll blir mindre? Jag skulle inte säga det. Deras roll blir mindre direkt i att delta i den själva finansieringen av de näringspolitiska satsningarna. Men tvärtom så ska kommuner inse sin absoluta avgörande och viktiga roll när det gäller infrastruktur och planering t.ex., som måste gå hand i hand med de här syftena. Så jag tror att bolaget ska ha fortsatt nära samarbete med inte bara de här kommunerna som nu har varit med utan med alla kommuner och leva i symbios och möjligöra de här satsningarna för entreprenörerna. Och där kan ju det här bolaget vara en länk i någon mån mellan kommunerna, en samtalspart och entreprenören.

Sen när det gäller rollen för det bolaget så tycker jag att man kan ta ganska stor utsträckning en modell från Sverige där man i liknande bolag har klara principer på hur man går in i och satsar i bolaget. Däremot så har vi ju en speciell situation på Åland. Det är så småskaligt och det är många små och olika typer av satsningar typer av satsningar. Det kommer inte i av det ena eller det andra utan man måste ha beredskap att vara mångsidig i det här bolaget. Man ska inte vara den som drar vare sig initiativen eller projekten utan det ska vara en entreprenör, som går i bräschen. Man ska tvärtom knuffa och i någon mån stöda. Man ska framförallt följa de regelverk som vi i dag har. EU-statsstöds regler och givetvis också andra lagar. Och man ska inte konkurrera med privata alternativ, utan man ska vara en lösning om det inte finns privata alternativ eller tillsammans med privata alternativ hjälpa till. Man ska ha en tydlig bild av sitt engagemang med en tydligt exit och man ska ha tydligt avgränsning av sitt engagemang, vad man går in med och inte bara i pengar och hur, utan också om man i övrigt ska gå in med intellektuellt kapital och hjälpa till i styrningen av företaget. Försöka förmedla kompetens från Ålands näringslivs styrelsebas eller övrigt vara kompetensförsörjande. Allt det där ska vara väldigt tydligt, så att entreprenören vet vad som gäller.

Sen när det gäller finansieringsmodellen, så sade jag tidigare att det beror på de här EU-programmen. Om man får en roll där så kan den bli väldigt betydelsefull. Sen finns det också s.k. bukett av olika möjligheter, att kapitalisera och finansiera ett bolag eller en verksamhet. Tidigare har man satsat enbart i fastigheter och nu kan man tänka sig en kombination av att satsa i företag eller i företag som verkar i en viss bransch och så vidare. Det där är allt avgränsning som man måste göra och försöka rikta sig åt rätt håll. Sen finns det ju olika möjligheter då att tillsammans med andra som satsar i de här bolagen hjälpa upp de här nya idéerna. Man kan vara kategoriserande på olika sätt för näringslivsutvecklingen. Och som jag sade tidigare så det kan ju också vara så att ett bolag saknar en viktig kompetens och då kan man förmedla in det i bolaget och ha en sådan roll. Det viktiga är ju att det här blir en revolverande finansiering. Pengarna snurrar runt, kommer tillbaka ut ur de här bolagen och kan användas för nya satsningar och till slut har man en ganska stor kapitalbas om man använder den klokt så kan det göra nytta många gånger. Och om man jämför med att ge direkta bidrag då så det är den värsta sortens riskkapital för det försvinner direkt, sett ur landskapets synvinkel. Det blir fast i den satsningen. Det kanske en entreprenör kan satsa i annat.

Men så här i stort sett är bilden för det här bolaget och framtiden. Och som sagt är det ganska mycket blankt papper och det tycker jag att det ska vara det. Det finns då alla möjligheter. Samtidigt som alla de här tankarna pågår i den här stora förändringsprocessen så har ju bolaget fortsatt med sin verksamhet och delvis också utvecklat den. Det har nämnts här att det pågår förhandlingar om att delta i finansieringen då av upprustningen av Haga Kungsgård, som delvis omfattar ladugårdsbygge men också andra verksamheter som försiggå på kungsgården och det bolaget som finns där så ska finansieras tillsammans med andra aktörer som kommer med både kapital och också intellektuellt kapital med kompetens till det här bolaget. Den satsningen är ju väldigt speciell på en speciell plats, men mycket av de byggstenar i det kan tjäna som modell och lite pilotprojekt för satsningar i just den branschen av den typen. Vilket det finns ett stort behov utav i framtiden?

Samtidigt har det förts diskussioner om landbaserad fiskodling på Åland och där har det här bolaget nämnts som en möjlig medhjälpare i förverkligande. Det är ju ett oerhört intressant projekt. En bransch som vi här på Åland är väldigt duktiga på, men som har problem med att verka i den kontext man gör idag, när man odlar direkt i havet. Skulle det här kunna förverkligas så skulle det betyda otroligt mycket för åländsk industri och för miljön. Så det kommer vi att diskutera vidare. Det har också att göra med de här, i någon mån, finansieringen från EU och hur man kan inom EU:s regelverk göra sådana satsningar.

Så det här var som jag sade lite längre om den tredje punkten. Tack!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Danne Sundman tog upp själv den här benämningen riskkapital och att det befläckas med negativt tänkande och det är precis som ledamoten säger att riskkapital existerar ju överallt där man satsar. Så jag delar den uppfattningen, men på något vis när det kopplas ihop med det projekt som minister Karlström har nämnt så då blir det fult. Då kanske det skulle ha varit ett annat namn från början. Så det hade kunnat heta Utvecklings Kredit eller någonting.

Men det var inte därför jag begärde frågan, utan jag tänkte mera på den här finansieringen och kravet på styrelseplats i det bolag man går in och satsar pengar. Är det sådana tankar som man har? Det är ganska mycket allmänt ännu och ingenting är klarlagt. Kommer Norra Ålands Industrihus Ab ställa krav på styrelseplats i de här bolagen som man går in i med riskkapital och kommer man att ställa återkrav på återbetalning av riskkapitalet?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag kan inte här i plenum redogöra desto mera för den här satsningen, men de här frågeställningarna är klart att man har haft på bordet i de förhandlingar som är och man har tydliga uppgörelser i botten. Om det är så att finansutskottet vill veta, så har man rätt att höra bolagets företrädare för att ta reda på det här. Men jag skulle säga att den lösning som vi nu skissar på så tycker jag har en bra balans när det gäller just de här sakerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, det är ju så att vi ser ju att behovet av olika finansieringslösningar måste finnas eftersom, som jag nämnde i mitt anförande att det investeringsstöd som finns idag, så räcker ju inte till och då måste man hitta andra modeller. Därför är det viktigt, tycker jag att när man skapar de här modellerna som man tänker göra nu så är att de är tydliga och klara regelverk, att det inte blir några bekymmer i framtiden och att det är förankrat i EU, att det är notifierat och att man inte får något sorts återbetalningskrav som i Industrihus eller Itiden Ab. Så jag hoppas att det görs ett grundligt arbete och det är skäl för oss i finansutskottet att höra hur tankarna är i styrelsen.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Jag kan bara hålla med ltl Eklund det är jätte viktigt att man är säker på sin sak och att man följer de regelverk som är uppsatta för EU och att man inte hamnar i den situation som man gjorde med Ålands Industrihus, så det ser jag som en självklarhet. Det är jätte viktigt. Sen är det så att den här satsningen som görs nu har en sådan modell till viss del och i ett annat fall kan man hamna att bygga om den. Men det gäller att ta fram ett smörgåsbord av möjligheter, som man kan erbjuda åt, i det här fallet åt en bonde då. Det gör ju också att vem som helst kan bli bonde. Man måste inte ha ett hem och hundra hektar, som man får ta över gratis utan man kan hjälpa till så att en ungdom i princip kan bli bonde med den här hjälpen istället. Alltså att man inte avgränsar den möjligheten. Det skulle jag säga spelar stor roll för det finns mycket marker på Åland, som kunde brukas effektivare och då kanske olika begränsningar gör att man måste lämna det. Det kan vi lösa så här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Två synpunkter och en frågeställning. För mig som för tretton år sedan var med och försökte bygga upp Ålands Utvecklings Ab till ett normalt fungerande bolag på samma sätt som östan och västan har när det gäller riskkapital. Så det var ytterst intressant att höra de här tankarna som finns nu. Och min fråga är då att: Vilket behov ser ltl Sundman av kapitaliseringen ifrån lagtingets sida framöver när det gäller de här planerna?

Sedan är det så att riskkapital är bättre än bidrag. I allmänhet får man dem tillbaka i reda pengar. Men det får man ju aldrig när det gäller bidrag. Så folk borde lära sig att förstå, även massmedia kanske, vad det här riskkapitalet egentligen är. Så fort man lånar ut pengar med bristfälliga säkerheter på något sätt eller osäker framtid. Så är det ju risker man tar.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Man kan generellt säga att kapitaltillgången är god på Åland. Ålänningarna är rika, vi har en egen bank och vi har kapitalister. Egentligen mycket mer än vad vi borde ha för ett sådant här litet ställe, med så här få människor. Men det är ju så att det inte finns några gratis luncher och till den del det behövs kapital, om man nu kallar det riskkapital, som annars inte kan försvara sig så då kan samhället ha en roll att avkastningen delvis ger samhällsekonomiska effekter. Då kan man hitta en roll för det här bolaget också för Utvecklings Ab. Särskilt om man kan analysera den hjälp och stöd man får ge i de här EU-programmen, så då har båda de här bolagen en roll. Var för sig eller tillsammans. Eller tillsammans som två separata bolag. Det gäller att hitta en modell som passar i den ganska starkt förändrade världen. På de här tretton åren, så har ganska mycket saker hänt. Då också mot bakgrunden av konjunkturen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Utvecklingen i Ålands Utvecklings Ab har stannat upp. Pga. att man inte haft en fungerande kapitaliserings policy. Eftersom exiten ändå tar ganska lång tid före man kan genomföra dem så måste man ha en plan och en kapitaliserings policy. Och min grundfråga var alltså den, hur en sådan kan se ut i det här nygamla bolaget och har ltl Sundman alls någon uppfattning idag om vad som skulle behövas framöver för de kommande fem åren.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Jag ska inte säga att jag har någon exakt uppfattning, men det är klart att om man ska göra satsningar i särskilt Utvecklings Ab, så då krävs kapitalisering eftersom man inte kan göra exit annat än några få bolag. Och det är så för en kapitalist att göra exit, bara för exit-görandes skull i ett dumt skede, så kostar ju. När det gäller det här bolaget så har man ju redan tidigare haft sådana lösningar, att man har en fastställd exit när fastighetsägaren ska köpa ut den. I det här exemplet nu, som diskuteras i Haga är det också en väldigt tydlig strategi till den delen och man vet på förhand när det sker och så vidare. Men det där beror på typ av satsningar. Om man sen går till den här landbaserade fiskodlingsdiskussionen så då är det fortfarande skrivet i stjärnorna. Vilken roll bolaget tar sig, får och hur man kan, om man kan och när man kan göra exit ur det, men det viktigaste är ändå att ha det här klart för att man måste ha den här strategin och följa den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Det har under debattens gång diskuterats och ställts lite frågor kring Ålands gymnasium och vad som pågår där och hur läget för tillfället är. Och det kan man säga att rent organisatoriskt så börjar man sakta men säkert att hitta sin form. Vi kan ju se det på det sättet att man måste gå tillbaka i historien och titta på bakgrunden till när man då körde igång. Det blev en ganska snabb igångkörnings process från det att lagtinget fattade beslut tills det att man sjösatte hela projektet. Det har gjort att under arbetets gång så har man också upptäckt att det behöver göras förändringar i organisationen. Vissa av de förändringarna har man valt att skjuta framför sig, till dess att man har gjort en utvärdering. Men vissa av dem har man ansett att är av sådan karaktär att man behöver göra dem med en gång för att man ska få en så fungerande verksamhet som möjligt. För den här utvärderingen finns med i både lagtingets beslut och i dåvarande landskapsregeringens framställning, att man ska utvärdera när det har gått tre år. Då ska man utvärdera hur den nya skolan fungerar och återkomma med eventuella förslag till större förändringar. Skolan blev ju också en myndighet bestående av två skolor d.v.s. Ålands Gymnasium består av Ålands Lyceum och Ålands Yrkesgymnasium. Och i det här sammanhanget gav vi också via lagstiftningen över helt och hållet för ansvaret för myndighetens interna organisation till styrelsen och tjänstemannaledningen där. Det är dem som ska planera vardagen och se till att man får den att funka innanför de ramar, den lagstiftning och det uppdrag som lagtinget slutligen sätter i budget.

Det här tycker jag att man har gjort förhållandevis bra, utgående från de förutsättningar man har haft. Vi ska komma ihåg åter igen, hur man startade upp skolan. I samma veva som man fick en ny organisation fick man också ett nytt kollektivavtal. Ett kollektivavtal som har visat sig när man nu har fått erfarenhet av den, vara rätt kostsamt. Nu börjar man se effekterna av det här. Men vi ska också komma ihåg att avtalet som sådant ger också möjligheter för arbetsgivaren att komma vidare med det här. Och nu handlar det om där då att få kollektivavtalslösningarna att bli så effektiva som möjligt. Så man kan inte säga att dem kostnadsökningar som vi nu idag ser enbart bygger på det nya avtalet, utan här handlar det nu om att se till att man också utnyttjar möjligheterna från arbetsgivarens sida till hur det här avtalet används. Men utöver det så har man också sett att det finns vissa sådana här strukturella förändringar man behöver göra. Bl.a. var det på det sättet att när man körde igång skolan så kan man säga att de olika utbildningsledarna hade i princip samma ansvarsområden som de gamla skolorna hade. D.v.s. vi hade lika många ledande tjänster som vi hade rektorer innan. Det vi försöker göra nu eller det som styrelsen försöker göra nu är att minska av på den här ledningen så att man samlar det under färre personer för att få en bättre överblick över respektive område. Det vill säga man ska försöka vinna de positiva effekter av den här omorganisationen, som lagen och det övriga regelverket gav möjlighet till. Därför att hela den här organisationen gjordes ju utgående från att man skulle kunna samordna och på ett bättre sätt utnyttja resurserna. Allt gick inte att genomföra med en gång, utan det har fått göras steg för steg.

Så det om den här förändringen från utbildningsledare till att man nu går då till biträdande rektorer i det här sammanhanget. Det är alltså en minskning av de ledande tjänsterna och inte en ökning som jag tyckte mig höra i en diskussion här tidigare. Och det tror jag är nödvändigt för att vi ska kunna få det här att fungera på ett bra sätt.   

Sen ställdes det också frågor kring dem ombildande av tjänster som finns här. Orsaken till att man då också har lyft löneklasserna där. Och där är det på det sättet att när man har gjort den här omorganisationen, så har man inledningsvis haft kvar den personal som fanns på de här tjänsterna tidigare. Och också de tjänstebeskrivningar som har funnits där. Efter hand som man har skapat organisationen så har man lyft över ansvarsområden som tidigare inte fanns på dem här respektive tjänsterna. Det här har man löst så länge man inte har ombildat tjänsterna genom att ge olika typer av tillägg. Kostnaderna har vi haft sen tidigare, men nu ser vi till att när man hittar formen för det här, så ser man till att man då inrättar de här tjänsterna. Kostnadseffekten den drog man på sig redan tidigare. Nu ser man till att man då får en organisation som motsvarar också på pappret det som sker ute i verkligheten.

Men ser vi framåt. Ni har läst tidningen idag, att i bokslutet finns 340 000 euro back föregående år. Analysen av de orsakerna pågår just nu. En del finns i oberäknat höjdarlöner, men det finns också i uppstarskostnader för den nya organisationen och annat. När vi kommer till det att vi börjar diskutera kring bokslutet, då kommer vi också att ha mera kött på benen kring de bitarna. Och vill finansutskottet höra mera så är det möjligt att ta kontakt med skolan själv och där få beskrivningar kring dem bitarna.

Vi har nu koncentrera vårt arbete på från landskapsregeringen och utbildningsavdelningens sida i att hålla en mycket tät kontakt jämtemot skolan, myndigheten och Ålands Gymnasium och för ett resonemang om hur framtiden ser ut. Hur ska vi nu lyckas med att hålla oss innanför ramen? Och det arbetet har börjat väldigt bra, men vi är inte framme ännu. Då skriver vi också april här nu. Vi har möjligheter att kunna göra förändringar under det här året, som ska se till att vi håller oss inom den ram som finns här. Och är det så att det visar sig, att dem förändringarna som måste göras skulle strida mot dem budgetskrivningar som finns sen tidigare, då får vi naturligtvis komma tillbaka hit till salen för att begära om lov att göra det. Men i dags läget har vi inte den typen av indikationer, att jag kunde i den här tilläggsbudgeten säga att jag behöver få den här biten.

Så att vi jobbar med ett stadigt grepp framåt vad gäller den här biten. Det finns en hel del åtgärder kvar att genomföra, men jag är helt övertygad om att vi är på rätt väg. Men som sagt var, koppla hela tiden också tillbaka till den historiska tillblivelsen av Ålands Gymnasium. Det blev väldigt bråttom inledningsvis och det får man nu också se till att man då försöker att jobba sig igenom så att man också får en organisation som fungerar framåt. Allt kan inte ligga på plats omedelbart, om det är så att man har en så kort inkörningsperiod som Ålands Gymnasium först fick.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var svar på flera frågor minister Ehn och mycket väl förberett. Min upplevelse är ändå att kollektivavtalet som är mycket kostsamt och som leder till de här ökningarna. Jag har förstått att det var så att facket var tidigare och förhandlade och också varnade, att den här helhetsarbetstiden kommer att bli kostsam när man övergår från undervisningsskyldighet till helhetsarbetstid för lärarna.

Nu undrar jag, hur man kommer att arbeta vidare för att effektivera inom det området och är det möjligt då att man gör ett nytt avtal inom tre år när man börjar omförhandla.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Avtalsfrågorna ligger formellt sätt inte på utbildningsministerns bord. Avtalsförhandlingarna sköts centralt och det är framförallt finansministern som ansvarar för dem frågorna. När det gäller de avtalsrättsliga frågorna för tillfället, så pågår det en ständig diskussion mellan landskapsregeringen som arbetsgivare och fackföreningarna, som är den andra samtalsparten i det här sammanhanget. Om hur man då ska använda sig av det här nuvarande avtalet och hur man ska gå vidare med fortsättningen. Men jag kan i dags läget inte säga att på vilket sätt man kommer om tre år att gå vidare när det gäller avtalet. Det skulle vara fel av mig att här från talarstolen säga exakt hur det här ska göras. Jag tror att man behöver få en ordentlig utvärdering av resultatet av det här. Därför att helhetsarbetstid har både positiva och negativa effekter. Både på skolan, på kostnader och på hur man kan utveckla skolan framåt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Minister Ehn nämnde också här förslag på effektivering för att kunna få ner den här ökade kostnaden. Kan minister Ehn vänligen berätta lite mera kring dem.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Utan att gå alltför mycket händelserna i förväg och i det här skedet när beredningsarbetet pågår, kan jag säga det att en av de sakerna som gjordes här nu när vi skulle fatta beslut om huruvida vi skulle vid bli dimensioneringsbeslutet som vi tog i år under hösten. Vi fick det upp på bordet på nytt här när vi såg försöksansökningarna, så kunde vi konstatera att det fanns möjligheter att göra vissa förtätningar inom vissa undervisningsgrupper för att kunna ta emot flera ungdomar. Vi gjorde bl.a. på det sättet att vi ökade antalet klasser vid Ålands Lyceum eftersom det visade sig att dit var pressen betydligt högre än vad den har varit tidigare. Istället tog vi bort en grupp från handelsutbildningen, men gjorde den istället från att tidigare varit 18 elever, så satte vi 22 elever där. Så det är ett sådant här sätt som vi gör i det här läget för att då kunna hitta möjligheter att kunna fortsättningsvis erbjuda en bred utbildningsmöjlighet för våra ungdomar. Men kunna göra det på ett så effektivt sätt som möjligt.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som minister Ehn vet så har vi från Ålands Framtid alltid ifrågasatt lite den här kostnadsökningen som blev när man skapade den här gymnasiereformen. Och några tydliga förklaringar har vi egentligen inte fått. Möjligtvis då på lönesidan, men det har också hävdats från ministerhåll att man sakta mak ska komma tillbaka till den kostnadsstruktur som har varit.

Vore det skäl från lagtinget eller finansutskottet att göra samma stålbad som man gjorde med ÅHS eller samma krav på gymnasieskolan. Ltl Barbro Sundback nämnde ju det här i sitt anförande förut att man skulle kunna också ställa krav på gymnasieskolorna eller att styrelsen genomgår en riktig analys om vad orsaken är. Vad anser minister Ehn om det?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag välkomnar den typen av stöd för den politik som jag som minister nu för jämtemot skolan i det här skedet. Jag har varit väldigt tydlig jämtemot styrelsen och tjänstemannaledningar, att jag vill ha en förklaring till varför situationen är som den här. Och jag har också varit väldigt tydlig med det att vi har en budgetram för Ålands Gymnasium som man nu måste visa för mig hur man har tänkt sig att hålla. Därför att budgeten som ligger är ju ingenting som utbildningsavdelningen eller jag har lagt fram, utan ha fått en beredning från skolan. Det är skolan som själv har lagt fram den. Så att jag har absolut ingenting emot att finansutskottet just gör på det sättet att man tittar närmare på det här och kan uttala stödet för den linje som ansvarig minister har valt att driva den här linjen. Det ger ytterligare ett stöd för att trycka på att vi behöver göra kanske inte exakt samma åtgärder som ÅHS, därför att jag har svårt att säga att jag ser exakt samma likheter. Men det kan finnas saker som är liknande.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Eftersom vi alltid har ifrågasatt kostnadsutvecklingen där, så om inte någon annan eller ordförande tar upp det i finansutskottet så ska jag framföra det här i finansutskottet. Jag tycker, som minister Ehn själv säger att det skulle då vara ett stöd för hans politik om vi från lagtinget eller finansutskottet kan komma med skrivningar som backar upp hans ställningstagande jämtemot styrelsen och gymnasieskolan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ska också vara tydlig med det, att jag inte upplever att det finns en divergens i den syn som Ålands Gymnasiums ledning har i förhållande till min, utan man är väldigt inställd också på att det är just budgeten som ska hållas. Och man är också väldigt intresserad av att själv få ordning och reda på det här och jag tror att ju fler som intresserar sig för utbildningsfrågor desto bättre. Jag ser absolut ingenting som skulle vara negativt för just den här biten, utan snarare tvärs emot. Jag tror att vi ska vara glada för att vi kan få ett intresse för att kunna utveckla den här skolan till att bli någonting riktigt bra. Därför att grundförutsättningarna finns, men som sagt var, det tar alltid tid för en ny organisation att hitta sina former. Det tror jag att man kan se genomgående i samtliga strukturella förändringar som har gjorts. Och här är vi på god väg. Det gäller bara att se till att man håller stadigt i rorkulten, så att man inte girar av åt något tokigt håll.    

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Mycket har sagts i dag i både replikskiften och jag måste också säga att det anförande som ltl Danne Sundman höll så täckte upp ganska mycket av de tankar och funderingar som jag själv har haft under det gångna året och sätt att utveckla det här bolaget på.

Jag tänkte bara dra en kort liten historia, tillbakablick jag också. Det var precis som ltl Sundman sade, att bolaget tog kontakt med mig precis när jag hade blivit ny på den här posten och man vill gärna se en förändring för det har stått ganska stilla under de senaste tio åren i det bolaget. Inte på det sätt menat att det har varit dåligt skött eller att det inte har varit bra det bolaget har gjort under alla de år som det har existerat. För som ni vet så finns det ett antal industrifastigheter som producerar enormt fantastiska produkter som går ut på exportmarknaden på Åland ifrån de lokalerna. Så det har varit bra.

Men det betyder också att det finns en del kapital i bolaget, som inte används optimalt. Landskapsregeringen äger faktiskt 75 procent av det bolaget, stoppa mig nu om jag inte är helt ute och cyklar, 1,3 miljoner euro en gång i tiden totalt sammanlagt. Vilket man har gjort och jag ansåg då att man kunde göra mera med dem pengarna i det bolaget än att bara förvalta fastigheter. Det här gjorde att jag på bolagsstämman tog upp en diskussion där jag fortsättningsvis ansåg att norra åländska kommunerna behöver bara med. Och att vi ska göra det här tillsammans, men jag hade en uppmaning om att ordförande skulle tillsättas från majoritetsägarens sida så att det blev klart och tydligt vem det är som har ansvaret för att äga och driva bolaget framåt. Det gick som ni vet inte enligt de planerna utan det vart en diskussion och kanske lite missförstånd och jag var säkert lite burdus och trampade någon på tårna på vägen också, som var kanske onödigt. Så det vart en diskussion under ett halv års tid hur vi skulle komma vidare och det resulterade sen att vi tillsatte i slutet av året en liten arbetsgrupp där representanter från kommunerna och jag själv och Linnea Johansson, näringschefen på avdelningen satt och började fundera på hur vi ska komma vidare. Delat ansvar är ingens ansvar, brukar jag säga och vi behöver hitta ett sätt där vi kan få kapital att utveckla det åländska näringslivet mera. Efter ett tag så kom vi fram ganska snabbt till att det bästa är kanske att kommunerna köper ut landskapet. Det var en diskussion som vi förde. I slutet på förra året inträffade några saker och de följande möten som vi hade, så svängde det från att kommunerna skulle köpa ut landskapet till att landskapet igen skulle köpa ut kommunerna. Det var den förslag som vi alla kom överens om att är kanske det klokaste att göra, med tanke på att vi redan äger 75 procent, med tanke på att bolaget egentligen idag äger bara en fastighet i Saltvik. Så kom vi överens om att vi gör en värdering, helt enkelt matematiskt hur mycket pengar finns i bolaget och vad är avtalet värt som bolaget har och så en matematisk värdering på det och så köper landskapet ut då kommunerna, så att kommunerna får loss en del pengar. Min uppmaning till kommunerna har varit att jag hoppas att dem pengarna inte bara försvinner in i kommunernas driftsbudget utan att man försöker öronmärka dem för att vara med och utveckla näringslivet i kommunerna. För precis som ltl Sundman säger så har kommunerna ett initiativ och incitament för det, med tanke på att det också ökar skatteinkomsterna i kommunen om man har en aktiv företagspolitik i det. 400 000 euro är upptaget. Vi får väl se vad bokslutet blir 2012 för det och sedan så får vi göra en gemensam värdering av vad bolaget är värt. Det är ju inte så att det är svårt att värdera det här. Det är inte så att man behöver värdera varumärken, man behöver inte värdera verksamhet som pågår, man behöver inte värdera eventuella kommande vinster eller så, utan det är helt enkelt bara matematik. Jag ser inte att det ska bli något problem.

Precis som ltl Sundman säger så har man då tittat på slutskedet i förhandlingar av och ev. hitta en lösning på, att det skapas en ny gård med ett antal kor på Haga.

Jag tycker att det här har varit en otroligt intressant process och fått information om på sidan om hur processen har jobbats vidare och jobbats fram, för jag kan då som jag uppfattar det som se att utan Norra Ålands Industrihus inverkan hade det varit svårt att komma fram på det här sättet.

Ltl Perämaa sade i sitt huvudanförande att 400 000 euro, det räcker ju till en gård det om det är det man vill göra. Nej, det gör det inte. En gård idag kostar 2-2,5 miljoner euro. Och om vi kommer in med ett investeringsstöd på 400 000 euro, så ska jordbrukaren fortsättningsvis upp med 1,6-2 miljoner euro själv. Har man inte den säkerheten och har man inte dem pengarna, så blir det ingen mjölkgård. På det här sättet, som man resonerar nu så finns det möjlighet att det kan bli flera för mindre pengar. Precis den tanken som har varit från första början, att vi ska tänka lite nytt och tänka lite annorlunda och vara med och stötta upp och hjälpa till och inte så att säga vara drivande parten i det här utan vara den hjälpande parten.

Det ska bli intressant och jag hoppas verkligen att alla bitar faller på plats och vi får mer information om det här inom kort.

Sen är det precis som ltl Sundman säger också att det är ingen hemlig att landskapsregeringen skrev i sitt regeringsprogram att man gärna skulle se en landbaserad fiskodling på Åland. Man ser de positiva effekterna med att kunna förkorta ner transportvägarna från fiskarna som kommer från Sverige för att förädlas på Åland till att förädla dem direkt på Åland kan man göra det på land. Vad är bättre än det? Vi har varit med och finansierat en utredning som är i slutskedet och jag hoppas verkligen mycket på den. Det projektet är i ett intressant skede också. Där ser jag att eventuellt kan Norra Ålands Industrihus vara en aktör och vara en medspelare där också.

Det viktigaste av allt är ändå att det inte är landskapsregeringen och inte Norra Ålands Industrihus eller Ålands Utvecklings Ab, som ska vara drivande parter i dessa projekt man går med i och om man ställer upp bakom, utan det måste finnas en entreprenör bakom, det måste finnas ett företag bakom, en affärsmodell och en affärsplan, en marknadsplan på hur man har tänkt det här vidare. Och sen tanken är den, att det är ett verktyg av alla finansieringsinstrument som vi ska kunna hjälpa till från landskapet. Och precis som ltl Sundman säger, det revolverande kapitalet kanske kan låta skrämmande, men det är bara ett sätt, att man använder pengarna på ett nytt sätt. Antingen kanske man lånar ut dem, man går in som delägare, man har dem som ett riskkapital, man går in med konvertibler. Det viktiga är att man har en klar och tydlig exit. Man ska inte vara ägare för alltid. Det ska klargöras på marknadsmässiga grunder. Det är helt enkelt ett sätt att minska risken för övriga investerare att också komma med i projekt som annars kanske inte skulle bli av. Och det här finns ju oändliga exempel på positiva sådana exempel både i Sverige och i Finland där man har gjort och det är inte heller en hemlighet att Ålands Utvecklings Ab har varit underkapitaliserat de senaste åren. Man har inte fört till mera pengar egentligen sedan Chips-aktierna såldes. Och tanken också med Ålands Utvecklings Ab är att det kan vara ett instrument i den näringspolitiska paletten, med tanke på de kommande strukturfonderna och att vi använder strukturmedlen som nya finansieringssätt att stödja och utveckla det Åländska näringslivet med.

Så det där var lite information. Jag skulle kunna prata ganska mycket om det här. Jag kan säkert göra det i utskottet om man vill veta mera, men annars så tror jag att det mesta är sagt gällande det här. Och jag ser otroligt positivt på det och bara det blir klart med att lagtinget tar ett beslut och beviljar medlen, så ska man också veta det att det här är ju inte pengar som man köper, som är borta. Det är pengar som finns i ett bolag som har ett värde. Det är 400 000 euro här som är 400 000 euro där. Och det är fortfarande landskapsregeringens, lagtingets och Ålands folks 400 000 euro.  

Så det är ett sätt att bara öppna verktygslådan och visa att man kan göra på lite nya sätt och förhoppnings så kommer det här att leda till otroligt positiva ringverkningar. För vi behöver mer företagsamhet och vi behöver mer företagare. Och framförallt så behöver vi hitta sätt att hjälpa företagare, men det är inte alltid bidrag som är det bästa, utan det finns andra instrument också. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, det är inte alltid bidrag är det bästa, men tyvärr så existerar det i samhällsekonomin och hur fult det än må vara och som många vill svarta ner så har det skapat ganska mycket arbetsplatser sist och slutligen på Åland. Går man in i alla de projekt där det har funnits investeringsstöd som har getts här på Åland och plockat bort dem och frågar hur många bolag hade investerat om det inte hade funnits det, så tror jag att det är ganska få. Så man får inte svärta ner det namnet heller för det existerar runt oss i hela världen på ett eller annat.

Men i övrigt så har jag inte en direkt fråga till minister Karlström, men jag hoppas att han kan komma till finansutskottet och utveckla det mera där. För jag har lite frågor som jag tycker inte att jag kan få fram i en replik här och kanske inte att minister Karlström kan svara på. Men det gäller mera det här med finansieringsform och vilka krav man ställer på återbetalningar av kapital och allt sådant där. Men jag hoppas att ministern kan komma till finansutskottet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Givetvis, fru talman kommer näringsministern infinna sig i finansutskottet med glädje och utvecklar vidare tankarna kring det. Jag håller också helt med om att inte är det fult med bidrag och stöd. Det är inte på något sätt det jag säger, utan jag säger bara att vi måste hitta nya och andra vägar. Investeringsstödet är ett bra instrument. Personligen tycker jag att de ska vara ganska låga de här investeringsstöden, för då blir dem också kostnadseffektiva. Då kommer företagarna att göra saker och ting på ett kostnadseffektivt sätt och stödet i sig blir inte drivkraften i projektet. Utan det är ett sätt som hjälper till att det blir av. Så investeringsstödet är många gånger väldigt positivt, men stödet får inte bli för högt i procentdelen för då är det stödet som blir drivande istället för idén och det är jag emot.

Jag har många exempel på hur vårt system idag inte fungerar optimalt, där ett investeringsstöd på 10 procent kanske varken gör till eller från, men vi kanske borde hitta ett system där vi finansierar upp en produktionslinje till 100 procent. Förutsatt att vi får tillbaks de pengarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag tänkte beröra lite kring den här budgetmotionen också, även fast det har sagts en hel del kring det här, så vill jag lite ge min syn också på vad utskottet kom fram till och varför vi skrev det där. Jag upplever att det finns en bild av att landskapsregeringen inte gör någonting och inte sparar in på några kostnader. Det tror jag är en felaktig bild och jag satt och räknade här åtminstone på en post i budgeten och i bokslutet som faktiskt är av väsentlig betydelse när det gäller landskapsregeringens möjligheter att faktiskt påverka det och det är verksamhetens kostnader. Och faktiskt hur det har sett ut vad gäller det. Tittar man då på vad förra landskapsregeringen gjorde i det här sammanhanget så fick dem ner verksamhetens kostnader från år 2009 till 2010. Sen från år 2010 inför valåret 2011 så ökade man på verksamhets kostnader med 15,8 miljoner. Vilket den här landskapsregeringen då år 2011 till år 2012 fick ner med en miljon? Likadant då gäller personalkostnader som är en del av verksamhetskostnader där inför valet från förra landskapsregeringen så ökades det på med personalkostnader 8,7 miljoner euro. Och nu då från år 2011 till år 2012 så sänkte man det med 600 000 euro enligt det bokslutet som nu är klubbat. Och i den här budgeten som jag har tagit för år 2013, så ska man ytterligare få ner med 300 000 euro.

Samtidigt som man har slagit fast att 48,25 tjänster minskar man med, vilka då får effekten för år 2014-2015 och framåt. Antagligen fullt ut då, så det kommer att ge ännu mer effekt där. Så jag tycker att det finns skäl att också se att man gör någonting åt kostnaderna i landskapsregeringen.

Sen var frågeställningen att var dem här tillräckliga de här besparingarna. Då hade vi farhågor om att det kanske inte var tillräckligt och det var med anledning av andra faktorer. Omvärldsfaktorer och faktorer omkring, d.v.s. intäkter, avräkningsbeloppet, lotteriskatten, dem saker som vicelantrådet och finansministern har redogjort för, man har förändrat synen på det. Dessutom så är det så att det som inte vicelantrådet och finansministern nämnde var det som man redogör direkt på första sidan ganska långt ner, d.v.s. oljepriset. Vilket ÅSUB nu t.ex. bedömer att kommer att lägga sig strax under 2012 års nivå. Och det har vi budgeterat i 2013 års budget högre. Och det här är om man går efter ÅSUB:s prognos rakt av, så tror jag det skulle betyda åtminstone en halv miljon förbättring bara där. Dessutom så kan jag glädja mig åt det som statsstyrelsens ordförande eftersom för de kommersiella rederierna så har ju just bränsle- och oljepriserna varit ett bekymmer och som gör att det här kanske ger en positivare effekt också på deras resultaträkningar. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag känner inte riktigt igen ltl Petri Carlsson i hans roll som lagtingsledamot och som statsstyrelsens ordförande. Det känns jätte säkert att basera en positivare budgetprognos på oljepriset, på en ökad avräkningsgrund och på ökade PAF-medel. Inte alls, skulle jag vilja påstå.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, alltså det jag svarade på var att man kan se positivare på att de facto landskapsregeringen gör någonting och har gjort, åt både verksamhetskostnader och personalkostnader. Och jag talade om att just den oron för om inbesparingarna var tillräckliga var just de här andra faktorerna. Vilka nu prognosinstitutet och landskapsregeringen har presenterat att det finns en förändrad syn på. Som jag tror att vi också får granska närmare i utskottet och titta på huruvida de bitarna påverkar den här tilläggsbudgeten. Och det verkar som att det är lite positivare åtminstone det vi fick ta del av i december i samband med grundbudgeten.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi får bättre siffror och svart på vitt när vi får den här halvårsrapporten och då får vi återkomma.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ja, vi får också flera siffror i samband med bokslutet som är klubbat och som jag redogjorde för några vad gäller verksamhetskostnader där man har lyckats också få ner dem i förhållande till föregående år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Under grundbudgetsbehandlingen så hade vi farhågor ömsesidigt, jag och ltl Carlsson om intäktssidan. Nu har regeringen i Helsingfors tagit sin rambudget och så som jag ser dem med de prognoser kopplade till det, så har ju våra farhågor förverkligats. Tillväxten i Finland minskar ungefär så mycket som vi hade farhågor om vid årsskiftet. Avräkningsbeloppet minskar kanske inte fullt så mycket som vi hade farhågor om men det minskar ändå i förhållande till de prognoser som landskapsregeringen hade inför budgeteringen. Så enligt min bedömning så har ju alla de farhågor vi hade då förverkligats, i och med Katainen och regeringens behandlingar av budgeten. Och att försöka måla upp det som att det helt plötsligt blev positivt, det förstår jag inte. Jag förstår inte riktigt hur majoriteten resonerar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att jag redan har redogjort här att det var ju totalen på intäktssidan som vi har haft som farhågor, varav förstås avräkningsbeloppet och dem har en betydande del av det. Men man kan inte heller glömma bort de andra faktorerna som har en betydelse, vilka jag redogjorde för. Där oljepriset är en sådan sak, lotteriskatten en annan och så här. Man måste titta på totala intäktskakan och inte bara en del av den.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! I grundbudgeten för 2013 så angav landskapsregeringen då att lotteriskatten blir högre. Det pga. en lotteriskatteförändring som skedde då inför 2012. Sedan den gång PAF rasade blir vi förmodligen ytterligare lite bättre. Men avräkningsbeloppet ska minska i förhållande till de prognoser som regeringen hade senaste hösten. Skattegottgörelsen ska minska. Den ska förmodligen minska ännu enligt ÅSUB 2014-2015. Resonemanget från moderaterna är nu ungefär att det är PAF som ska rädda upp ekonomin. Och det är det som gör oss oroliga.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att moderaterna förbehåller sig rätten att specificera sin egen politik och låter inte andra ledamöter tala om vad vi tycker och tänker. Det är ingenting överhuvudtaget som jag har nämnt i mitt anförande, att PAF skulle vara det som definierar vår politik framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 08.04.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.