Plenum den 7 april 2014 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Andra behandling, efter bordläggning. 1

    1    Ändrad kemikalielagstiftning

    Ltl Torsten Sundbloms förslag till åtgärdsuppmaning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

    Remiss. 2

    2    Posten Åland Ab till folkaktiebolag

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

    Remiss. 2

    3    Lärlingsgymnasium

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 17/2013-2014)

    Remiss. 19

    4    Gränslöst Åland utan gränshinder

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

    Remiss. 19

    5    Max tre valperioder i lagtinget

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

    För kännedom.. 19

    6    Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

    Plenum slutar 19

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamöterna Christian Beijar och Anders Eriksson anhåller om ledighet från plenum 6-9.04.2014 på grund av Nordiska rådets session i Island. Lagtingsledamot Tony Asumaa anhåller om befrielse från dagen plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

    Meddelande

    Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen. Inkommande onsdag kommer vi inte att ha något plenum.

    Valborgsmässoafton, den 30 april, börjar lagtingets plenum klockan 09.30. Antecknas.

    Andra behandling, efter bordläggning

    1        Ändrad kemikalielagstiftning

    Ltl Torsten Sundbloms förslag till åtgärdsuppmaning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

    Under diskussionen, som förklarades avslutad vid plenum 02.04.2014, har lagtingsledamoten Torsten Sundblom, understödd av lagtingsledamoten Katrin Sjögren, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen av följande lydelse: ”Att lagtinget med tanke på skyddet av folkhälsan och miljön uppmanar landskapsregeringen att överväga möjligheten att upprätta statistik över kemikalieanvändningen inom lantbruket och övrig livsmedelsproduktion samt vidta därav påkallade åtgärder.” Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för utskottets betänkande röstar ja; de som för lagtingsledamoten Torsten Sundbloms förslag till åtgärdsuppmaning röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat att omfatta utskottets betänkande.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    2        Posten Åland Ab till folkaktiebolag

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

    Ärendet avförs från dagens lista.

    Remiss

    3        Lärlingsgymnasium

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 17/2013-2014)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Yrkesutbildningen är en viktig del i ett konkurrenskraftigt näringsliv och det är något som vi alla jobbar för i den här salen. Således är det viktigt att yrkesutbildningen har en utvecklingsriktning, att vi funderar och diskuterar hur vi kan utveckla yrkesutbildningen för att motsvara näringslivets behov och framtidens arbetsliv.

    Det finns många olika intressanta exempel runtom i världen på hur man har lyckats att skapa en god yrkesutbildning. Jag vågar påstå att vi lyckats hyfsat bra även här på Åland. Vi har en bra yrkesutbildning, även om det under de senaste åren har varit mycket turbulent också på den fronten efter olika reformer och annat. Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla yrkesutbildningen, och att vi inte slår oss till ro när vi har gjort reformer utan hela tiden funderar på hur vi även kan stärka yrkesutbildningen framöver.

    Något som är otroligt viktigt och efterfrågat speciellt från näringslivet är att man har en god matchning mellan vad som behövs på arbetsmarknaden och vad som faktiskt lärs ut i skolorna.

    En intressant infallsvinkel att hantera den här utmaningen när det gäller matchningen har man prövat i Österrike. Istället för att gå i skolan och ha praktiska ämnen i skolan så har man flyttat all praktik utanför skolan. Man gör sin praktik på en produktiv arbetsplats. Fördelen är att man gör arbetsplatsen till lärare vad gäller den praktiska biten. Den teoretiska utbildningen får man på skolan.  Österrike har helt gått in för att lägga upp yrkesutbildningen på det här sättet. Det är sannerligen en intressant modell.

    Resultatet efter att man gjorde den här reformen är att ungdomar snabbare kommer i arbete. Man har fått effektivare företag, fler företagare och dessutom lägre ungdomsarbetslöshet. Jämför man t.ex. Finlands och Sveriges yrkesutbildningar enligt OECD-rapporten ”Education at a Glance 2013”, som är en jämförelse av utbildningarna inom OECD länderna där Åland inte är med men däremot Finland och Sverige, så ser man att det finns ganska intressanta siffror. Den österrikiska utbildningen står sig väl, trots att man har det här upplägget.

    Därför menar vi i Ålands Framtid att det vore intressant att granska den här modellen och se om det skulle finnas möjlighet att implementera det även i den åländska yrkesutbildningen helt eller delvis. Vi i det åländska samhället har på många sätt en liten annan samhällsstruktur om man jämför med Österrike. Men delar av detta kunde man säkert anamma i större utsträckning idag.

    Vi har mycket praktik idag i den åländska yrkesutbildningen. Jag tror att det här skulle kunna gå att utveckla ännu mera.

    Det finns en logik i att man är ute så mycket som möjligt på en arbetsplats och lär sig den praktiska biten av utbildningen. Om man tänker på att ungdomarna som går i yrkesutbildningen i sitt lärande utför ett produktivt arbete och detta är en synergi som är till fördel både för den enskilde eleven som lär sig verkligheten och de utmaningar som man kommer att ställas inför. Det är också bra för företaget som får möjlighet att från början vara med och sätta ribban och styra utbildningen i en önskad inriktning. Företagen har också möjlighet att använda ungdomar arbetskraft och kunskap, kanske nya kunskaper som gamla företag kan ha nytta av när det gäller förnyelse. Framförallt kan ungdomen faktiskt utföra ett arbete under sin tid på skolan. Det är en intressant tanke och det borde vi alltid ha fokus på att utveckla också i den åländska yrkesutbildningen.

    Tittar man på framtidens arbetsmarknad så hörde jag ganska intressanta reflektioner i programmet ”Ekonomiekot Lördag” som sänds i P1 varje lördag. För några veckor sedan handlade programmet om framtidens arbetsmarknad. Man konstaterade att de yrken som kommer att kunna exporteras till andra länder, vi ser även en kraftig sådan trend i dagsläget, så är de yrken som kräver en mellannivå utbildning, en lägre nivå av högskoleexamen. Medan de yrken som definitivt kommer att behövas i framtiden, oavsett omvärldsutvecklingen och globaliseringen fortskrider, så är de praktiska yrkena, de yrkena med absolut spetskompetens. Det är ganska logiskt om man tänker efter. Man kommer alltid att behöva de på golvet som städar och utför det praktiska arbetet. Man kan inte exportera det till Indien, däremot kan man t.ex. anlita programmerare och andra yrken som den tekniska utvecklingen möjliggör i allt större grad. Den praktiska yrkesutbildningen är definitivt en viktig del av framtidens arbetsmarknad. Det är också intressant när man diskuterar den här frågan och det gör det ännu mera relevant att utveckla den och se till att den har ett modernt upplägg som motsvarar framtidens arbetsmarknad.

    Kokar man ner det, så den produktiva arbetsplatsen är förmodligen den bästa utbildningen för de allra flesta.

    Med anledning av det föreslår vi att man tar en närmare titt på det österrikiska systemet. Det kanske finns andra intressanta upplägg för yrkesutbildningen med en lärlingsbaserad utbildning som grund.

    Vi föreslår därför från Ålands Framtid att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda möjligheten att helt eller delvis utveckla Ålands yrkesgymnasium till ett lärlingsgymnasium.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det är ett bra initiativ. Det är en intressant motion som vi diskuterar här.

    Polisen har i ganska stor omfattning använt detta ett tag. Man är väldigt noga när man utbildar instruktörerna. De är framåt, kan sitt jobb bra och är intresserade av jobbet och de får ge tid till praktikanterna som kommer. Jag tror att det bara är positivt. När man sitter i skolbänken så vet man hur de teoretiska kunskaperna ska användas.

    Sedan finns det liten risk också med det här. Det här nytänkandet som börjar komma i olika yrkeskategorier, t.ex. säkerhetstänkandet i byggsektorn, så om man är med för mycket och för tidigt så kan man få fel tänkesätt. Vi har pratat mycket om attityder den här våren. Nu är vi där igen. Om man får fel attityd och inställning till jobbet tidigt så kan det också skapa problem. Det finns en balansgång där.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Självklart delar jag den uppfattningen. Det finns också risk när man sitter på skolbänken att man inte får de kunskaperna som man kanske skulle behöva ute i näringslivet och på en arbetsplats när man väl kommer dit. Det är två saker som man får väga mot varandra och två sidor av samma mynt. Jag tror ändå att fördelarna överväger om man i så stor grad som möjligt kommer ut i arbetslivet.

    Det är positivt att ltl Mattsson ser motionen som intressant. Jag hoppas att vi kan få stöd för att jobba vidare med tankegångarna.

     

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Vi är helt överens om det. Sättet att jobba är avgörande. Gör man fel så kan det bli problem, gör man på fel sätt så får man stora problem. Det är viktigt att man gör en ordentlig analys.

    Företagare blir intresserade av att satsa på det här. Man måste acceptera att det kan kosta en hel del också för samhället att få ut lärlingarna. Det är viktigt att företagen bjuder till och tar in lärlingar. Pryorna kan vara ett litet problem, de kanske inte tillför så mycket. Många gånger kanske man får sitta av hela till pryotiden, en vecka, och företagen tycker att det är en belastning att ha eleverna där.  Det här skulle bli en helt annan form av feedback. Båda verksamheter är bra, jag fördömer inte pryoverksamheten heller.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag följt med det här. Jag har hört ltl Axel Jonsson prata om det här tidigare. Jag har följt med tankarna kring det här och läst in mig lite på detta. Jag har fått till kännedom att de har samma system i Schweiz.

    Har ltl Axel Jonsson tittat på antalet, det är ju en viss storleksskillnad mellan Österrike och Åland. Jag tänker på antalet ungdomar som samtidigt ska ut på praktik. Man läser i perioder. Har ni tittat på detta? Jag tror att antalet är den stora utmaningen om man skulle gå in för det här.

    Jag har begärt anförande och kommer att diskutera vidare kring detta. Har ni tittat någonting på antalet?

    Ålands Framtid brukar alltid prata om dialoger med näringslivet. Har ltl Jonsson också hört hur näringslivet ser på det här?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag utgår ifrån att näringslivet är positivt till alla försök att matcha utbildningen till utbudet och efterfrågan och att näringslivet är positivt till de krav som man ställer på utbildningen och eleverna som är utexaminerade. Min yttersta förhoppning är att företagen ser möjligheter att få vara med och faktiskt utforma utbildningen inte bara i teorin utan också i praktiken genom ett sådant här system. Jag håller med om att det är en utmaning. Det finns mycket utmaningar att t.ex. hitta praktikplatser åt alla. Det medför också att man får ett naturligt behov att ställa sig frågan; vilken typ av bildning ska vi erbjuda? Hur många utbildningsplatser ska vi erbjuda för framtiden inom en viss sektor? Finns det inte praktikplatser så kan man ju fundera på om det finns arbetsplatser i framtiden? Man får hela tiden ha en dialog och en orsak att ställa sig viktiga frågor vad gäller utbildningens utformning, vilket är en av de mest centrala delarna i det här upplägget. Men visst finns det utmaningar och därför är det centralt att man utreder och ser vilka förutsättningar det finns för att förverkliga det här.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det som jag funderade lite på är att man förutsätter att näringslivet ska tro på det här. Näringslivet får ju ett pedagogiskt krav här också, om man säger att all praktik ska läggas ut på näringslivet. Är näringslivet beredd att ta det? Idag märker man att vissa försöker slimma sina företag och man försöka spara in på kostnader. Man får sedan se hur det här går vidare.

    En annan aspekt som vi också måste titta på är vårdsektorn. Vi kommer att få det här ärendet till utskottet och vi kommer säkert att titta på den här motionen. Jag är både positiv och negativ. Det är lätt att vi säger; ”det här är pojkarnas behov och det här gör vi”, men vi har en massa olika yrken som vi behöver titta på. Vi kan inte bara tänka på verkstäder. Jag tror att vi behöver titta ganska brett här.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Givetvis inser jag det och att det förmodligen finns olika förutsättningar för olika branscher. Därför tar också klämmen sikte på att antingen helt eller delvis utveckla Ålands yrkesgymnasium till ett lärlingsgymnasium. Jag inser givetvis att det kan finnas svårigheter inom många delar att helt övergå till ett lärlingsgymnasium. Men jag tycker ändå att man behöver ha det som en arbetshypotes och som en målsättning att försöka få in så mycket praktik som möjligt i yrkesutbildningen. Jag tror att det är en bra hypotes att jobba utifrån, om man vill komma någon vart och faktiskt få till en utveckling.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, det är en riktigt intressant motion. Det finns behov att reflektera kring motionen. Som har kommit fram i diskussionen här så finns det väldigt goda ansatser i motionen.

    Jag vill försöka ge min syn på dels hur jag ser på förslaget som sådant men också lite beskriva vilket arbete vi i landskapsregeringen håller på med för tillfället inom det här området.

    Gymnasieskolan på Åland har varit inne i ett arbete som egentligen i första hand har handlat om att hitta en organisationsform för hur skolan ska se ut framåt, hur man rent administrativt ska styra skolan. Nu har man under de två senaste åren också samtidigt jobbat med innehållet i utbildningarna och hur man ska ta dem vidare. Det gäller framförallt yrkesgymnasiet. Vi har gjort ett ganska stort arbete med att gå igenom läroplaner och titta på hur de är uppbyggda i förhållande till dagens behov. Man har också producerat nya läroplaner. Nu senast var det inom det samhälleliga och sociala området. Man har också sett över läroplanen inom handels och även andra områden. Vi har en helt ny utbildning inom VVS-teknik som kommer att sjösättas här inom kort. Det pågår ett ständigt arbete kring detta.

    När det gäller kontakten till näringslivet inom det här området så är det väldigt viktigt att vinnlägga sig om att kontakter finns på ett tydligt sätt.

    Vi kan konstatera att vår utbildning idag, i förhållande till både exemplet Österrike som togs upp och till många andra länder också både Finland och Sverige, har på ganska många områden betydligt mindre praktisk utbildning ute i näringslivet än vad man har runt omkring oss. Vårt arbete har nu utgått ifrån att vi ska utöka den här praktiken. Vi har områden där det här redan har fungerat väldigt bra. Jag ska ta sjöfarten som ett exempel. Inom sjöfarten börjar vi i princip närma oss ett år av studietiden som man är ute på praktik, medan det inom andra utbildningar kan röra sig om sex veckor. Det finns ett helt klart behov av att utveckla det här. Vi kommer redan från hösten på tekniksidan att ha upp till tio veckor. Målsättningen är att så småningom vara uppe i minst 20 veckors praktik.

    Man kan konstatera att den här diskussionen och dialogen med näringslivet är oerhört viktigt i det här sammanhanget. Det måste finnas både en beredskap och en kunskap att kunna ta emot studerandena.

    Österrike, tillsammans med Tyskland, har kommit absolut längst i det här arbetet. Det bygger också på ett samhällskontrakt som man gjorde för ganska länge sedan. Man sade i princip att samhället skulle ta på sig ansvaret för den teoretiska utbildningen och näringslivet skulle ta den praktiska delen. Hur har man lyckats med detta? Jag tror att man också måste titta lite på strukturen på näringslivet. Kommer man till en lite större stad i Österrike så är industrierna ganska väsentliga. Det finns stora industrier med praktisk tillverkning och i ett sådant här system är det ganska smidigt att få in en, ett par eller kanske tio lärlingar.

    Går vi ut i det åländska samhället så möter vi lite mera utmaningar. Vi har små företag och en person ytterligare skulle säkert kunna vara väldigt bra ibland. Men om den här personen egentligen inte har grundkunskaperna så kommer näringsidkaren att behöva en hel del tid. Det är väl tiden som många gånger inte finns i förhållande till att man samtidigt ska vara väldigt produktivt. Man måste då föra ett resonemang om hur man ska skapa den möjligheten. Det kan handla om allt, t.ex. hur lång praktiktiden i företaget ska vara, till att också fundera på hur vi använder vår personal på olika sätt och vad vi kan komma till mötes med.

    Man ska också i det här sammanhanget komma ihåg att framtidens utbildningssystem inte så mycket strävar efter att hitta ensidiga rör som var och en som går igenom utbildningen ska stöpas i. Man ska hitta ett utbildningssystem som så långt som möjligt också erbjuder flexibilitet, att man kan göra sin utbildning på lite olika sätt. Som jag ser det så är det inte något fel i grunden i den utbildningsmetod som vi har idag för flera av de här utbildningarna. De fungerar väldigt bra i många fall. Om vi ser till vårt skolväsende idag så är det förhållandevis bra, som ltl Axel Jonsson också var inne på. Det är klart att allting kan utvecklas. Framförallt måste man se till att man utvecklar utbildningen utgående ifrån de behov som man tror att kommer att finnas i framtiden. Förändringar av skolsystemet är också av den karaktären att den förändring som man gör måste vara långsiktig. Av de förändringar som man gör så ser man egentligen inte effekten förrän efter många, många år. Man behöver ha tänkt igenom det väldigt noggrant.

    Landskapsregeringen kommer från den här våren och framåt att jobba fram ett långsiktigt utbildningspolitiskt program via en utbildningsdelegation som vi för tillfället håller på att lägga sista handen vid. Någon kan säkert reagera på att ett utbildningspolitiskt program kommer i slutet av en mandatperiod. Varför gör man på det sättet? Det finns faktiskt en tanke bakom det. För regeringens del har vi sett att ett utbildningspolitiskt program ska ge de yttre ramarna för hur utbildningen ska ordnas. Vi ska försöka hitta någon slags enighet för vad man parlamentarisk tror att är en vettig väg så att man får en långsiktighet i utbildningspolitiken. Sedan kan detaljerna förändras utgående ifrån hur majoriteten kan se ut. Jag och regeringen tror att vi ska kunna vara överens om långsiktigheten och slå fast den så att man får ett väldigt tydligt rättesnöre att jobba utgående från. Det kommer att göras här nu tillsammans med representanter från samtliga partier i lagtinget. Vi har också människor från näringslivet och arbetstagarorganisationer som finns med och lägger upp grunderna. Vi kommer att jobba väldigt nära både dem som är brukare, dvs. elever, de som kommer att ta elever, dvs. enskilda företag och naturligtvis de som har de bästa kunskaperna när det gäller hur man ordnar själva den pedagogiska situationen; lärarna och pedagogerna i det här sammanhanget. Det är ett gediget arbete som ska göras. Jag tror också att det är ett viktigt arbete.

    Under de senaste dagarna har det också debatterats väldigt mycket kring olika typer av kunskap och värdesättande av kunskap. Jag tycker att det är ett ganska bra tillfälle att få diskutera yrkeskunskap i det här sammanhanget. Vi tenderar i många sammanhang att lyfta de teoretiska kunskaperna och ställa dem mot de praktiska kunskaperna. Det tycker jag personligen också har präglat vårt sätt att försöka förändra skolan många gånger. När vi ska stärka yrkesutbildningen, så vad har vi då gjort? Många gånger har vi teoretiserat yrkesutbildningen. Vi har lagt in mera teori för att den vägen försäkra oss om att ungdomar som väljer en praktisk väg också ska alla möjligheter i framtiden inom det teoretiska området. Det här kan vara bra för vissa, absolut. Jag är inte någon motståndare till att man ska ha den valmöjligheten. Men jag tror faktiskt att vi har gjort andra en björntjänst i det sammanhanget också. Det finns de som vill jobba praktiskt och ska ha den möjligheten att då få en utbildning som ger det. Men det ställer också krav på vårt skolsystem, så att man i ett senare skede kan komma tillbaka och fylla på kunskaper så att man kan ta sig vidare till högskolan. Där passar också en sådan här diskussion in, som ltl Axel Jonsson nu för, om hur man ska organisera yrkesutbildningen i framtiden.

    För egen del tror jag kanske inte på att man ska skapa ett lärlingsgymnasium. Jag tror att vi ska titta på inom vilka områden som den här typen av utbildning passar. Vi kan testa oss fram när vi har satt upp de här yttre ramarna. Vi ska framförallt se vilka instrument vi redan har att utöka lärande i arbetet i läroplanerna. Vi har läroavtalsutbildningen som idag framförallt har riktat sig till äldre människor. Läroavtalsutbildningen kanske kan gå att utveckla så att den också kan erbjudas i högre utsträckning till lägre åldrar. Det finns alla möjligheter att gå vidare. Den här diskussionen kommer att inbjuda väldigt tydligt i arbetet med det utbildningspolitiska programmet som ska kunna presenteras för lagtinget om cirka ett år och då ska programmet också kunna diskuteras. Då ska vi ha ett gott dokument för att sedan praktiskt börja verkställa utbildningarna och fortsätta att ha ett utbildningsväsende på Åland som är på vågens framkant. Tack, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Minister Ehn var inne på samhällskontraktet i Österrike och som i grund och botten är ganska intressant. Näringslivet har dels sett en potential i att komma in, vara med och utforma utbildningen och faktiskt ta ett utbildningsansvar för att i sin tur få den arbetskraft som man efterfrågar. Givetvis finns det mycket strukturella skillnader i näringslivet vad gäller Österrike och Åland, men modellen som sådan är inte desto mindre intressant.

    Ser man på vårt läroavtalsystem idag så bygger det ganska mycket på att man själv som individ ska ta initiativ och hitta en praktikplats. Vi har inte riktigt det här samhällskontraktet. Modellen skiljer sig ganska mycket åt. Skolan tillsammans med näringslivet och branschorganisationer sätter sig inte ner och det diskuterar vilka praktikplatser det finns och hur man kan utveckla praktikplatserna. Det finns inte någon inbyggd dialog i systemet, det saknas i det åländska samhället upplever jag.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag delar helt och hållet analysen när det gäller nyttan med att ha mera dialoger och mera av den praktiska utbildningen ute i näringslivet. Det vinner både de som studerar på och även de som ska anställa folk i framtiden. Det gäller för oss att hitta den åländska modellen och hur vi ska skapa det här. Den här utbildningsdelen har också vuxit fram under många, många år här. Det var samma sak i Tyskland och i Österrike.

    Det finns också andra intressanta modeller. Norge har en intressant modell, först går man två år teori på yrkesutbildningen, sedan går man ut i verkligheten i två år och sedan skriver man sitt gesällprov och får sin yrkesutbildning. Danmark har också olika typer av praktiska utbildningar som fungerar på det här sättet. Vi har alla möjligheter att se var vi kan hitta de optimala lösningarna.

    Jag ser fram emot att få fortsätta det här arbetet. Jag tycker att det är bara bra att vi också får den här typen av initiativ, också i lagtinget, som kan komplettera de diskussioner som landskapsregeringen redan för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Det är en väldigt intressant motion som ltl Axel Jonsson har skrivit. All heder till honom. Det lyfter också yrkesutbildningen. Vi behöver se likheter istället för att tala om olikheter vilket man har gjort de senaste dagarna i den debatten som har förts i ett liknande ämne.

    Vi behöver ha yrkesutbildning på Åland. Alla kan inte bli journalister, jurister eller ekonomer. Man behöver ha både frisörer, verkstadsmekaniker, byggare, IT-kunniga person och svetsare.

    Det är väldigt bra att man på det här sättet både kan uppmuntra och värdera dem som har valt att gå yrkesgymnasiet.

    Om det ska göras på det här sättet, en lärlingsutbildning, vet jag inte om är den rätta vägen men jag är beredd att titta närmare på den frågan.

    Från min egen hemkommun har vi erfarenhet av det här när vi skulle vidareutbilda personer som jobbade inom äldreomsorgen. De gick en lärlingsutbildning till närvårdare och det var väldigt lyckat. Det medförde att alla de som ville vidareutbilda sig hade en möjlighet. Man fick både den praktiska och den teoretiska utbildningen. Det var väldigt lyckat för både dem som gick lärlingsutbildningen och för oss som arbetsgivare.

    Jag tycker i alla fall att i det här skedet så finns det all orsak att säga att vi alla behövs. Det är vi tillsammans som skapar den livskvalitet som vi vill ha och som vi har som vision för vårt samhälle. Alla kan inte gå den teoretiska vägen, vi behöver också människor som har en praktisk kompetens.

    Jag har med bestörtning tagit del av den debatt som har förekommit de senaste dagarna. Det kanske också ger en vink om olika människosyner och värderingar som vi människor har. Jag vill med bestämdhet ta avstånd ifrån de tankar som har förts fram i en ledare häromsistens i tidningen Nya Åland.  Jag tror inte att man möter problematiken på det allra bästa sättet genom att man talar om olikheterna. Istället måste man försöka göra någonting åt det. Jag tror att man ska uppmuntra och uppvärdera dem som faktiskt har valt de här olika utbildningarna. Det är den vägen som vi ska gå. Om det sedan är låglönearbeten då måste vi också jobba med de frågorna. Har man valt att bli närvårdare, frisör eller någonting annat så ska vi också arbeta för att lönerna kommer upp så att det inte blir den här skillnaden som man talar om.

    Jag vill för min egen del men också från min grupps vägnar säga att tillsammans så skapar vi den livskvaliteten som vi alla har som vision för vårt samhälle. Yrkesutbildningen är väldigt viktig på Åland. Vi är beredda att fortsätta den här diskussionen i lag- och kulturutskottet. Tack.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Jag kommer inte ihåg när jag första gången hörde ltl Axel Jonsson prata om det här arbetssättet. Jag undrar om det var när han var med i ungdomsparlamentet. Jag har hört ledamoten nämna det här tidigare.

    Som ltl Gun-Mari Lindholm var inne på så den teoretiska utbildningen passar inte åt alla. Man behöver se vad man kan göra. Jag har stått här ett flertal gånger och nämnt precis samma sak. Man behöver se på mera flexibla utbildningar, som minister Ehn pratade om.

    Dagens skola blir mer teoretisk, den blir svårare för t.ex. ungdomar med ADHD att klara av. Från att ha haft lektioner på 45 minuter så pratar man nu om att man ska läsa i block som kan vara upp till 75 minuter. Visst blir det pauser där emellan, med det kan kännas som otroligt lång tid. Vi har börjat med periodläsningar vilket innebär att man har mera teoretiskt ihop. Det har jag hört både positivt och negativt om så jag tar inte ställning till det. Jag har själv aldrig upplevt det. Av de studerande finns det de som tycker att det är bra och det finns de som kritiserar det. Vad jag har förstått så är den största kritiken att man ska flytta sig emellan olika ställen och därigenom blir det ganska hektiskt.

    Det är inte det här som motionen handlar om. Jag ska gå in lite mera på mera flexibla yrkesutbildningar och lärlingsgymnasium.

    Fru talman! Jag har själv ofta pratat om att se över möjligheten till lärlingsutbildning. Man ska kunna gå större delen av en utbildning på en arbetsplats. Man kan skapa kunskaperna och man får förkovra sig inom detta område. Man ska också sedan ha möjlighet att få en praktisk yrkesexamen.

    Jag var nyligen på ett nätverksmöte där man pratade om ungdomar som har svårt att klara av sina studier och hur man kan göra. Jag nämnde ordet lärlingsutbildning och då var jag lite försiktigare än ltl Axel Jonsson. Jag sade att för att företagarna ska klara av att ta emot elever så kanske vi ska ge fyra-fem elever per år möjligheter till lärlingsutbildning med praktisk yrkesexamen. Det är ett litet annat grepp än vad ltl Jonsson nämner.

    Jag blev lite fundersam när jag läste igenom ltl Jonssons motion. Det gäller antalet studerande som samtidigt ska ha praktik. Tidigare när jag arbetade som ungdomslots och skulle få ut arbetslösa ungdomar på praktik, då märkte jag att företagen inte ville att jag skulle komma med flera ungdomar. De hade så svårt redan med alla som studerade och skulle ha praktik. Det här är någonting som är jätteviktigt. Minister Ehn nämnde samhällskontrakt. Här tror jag att det är jätteviktigt att vi får en dialog och att näringslivet ser sin del i det här. Det är också ganska stort krav som ställs på dem som tar emot ungdomarna. Det gäller också den pedagogiska delen. Det är ett helt annat ansvarsfullt uppdrag att börja ta emot ungdomar som är under utbildning än dem som är färdigt utbildade. Det här är jätteviktigt. Det är något som vi verkligen ser att man behöver titta på.

    Minister Ehn nämnde tidigare det utbildningspolitiska programmet som ska tas fram. Det är bra. Jag har länge väntat på att lite få se vad programmet ska handla om. Jag hoppas att det ska bli mer flexibilitet, framförallt för dem som inte passar in i dagens skolsystem. De måste få möjlighet att få sig en utbildning. Att idag komma in i arbetslivet utan utbildning är i stort sett omöjligt om man inte har kontakter.

    Jag vill hålla med det som ltl Jonsson sade. Vi behöver utveckla och vi behöver framförallt titta på yrkesutbildningen. Om jag minns rätt så tidigare när man debatterade struktur-07 så pratade man om den teoretiska delen och den lättare delen, att det skulle finnas valmöjligheter. Vi vet vad som hände med detta och vi ser vad som händer idag. Vi får en allt mer teoretisk yrkesutbildning och det krävs allt mer från ungdomarna som går där.

    Till sist, fru talman, det pratas om läraravtal och lärlingsutbildning, men är det samma sak? Här vill jag förtydliga en sak. Jag tycker inte att man kan sätta läroavtalet på en ungdom. För det är så mycket som man själv ska klara av och läsa när det gäller ett läroavtal. Läroavtal togs upp som ett exempel här i ett tidigare replikskifte. Läroavtalet ska bekostas av arbetsplatsen.

    Lärlingsutbildning bekostas av Ålands yrkesgymnasium, som jag ser det. Man går där på deras ansvar. Det är Ålands yrkesgymnasium som ska hålla dialogen med den som ger den praktiska lärlingsutbildningen. Det här tycker jag att är jätteviktigt att se skillnad på. Jag anser att ltl Jonsson har en poäng när det gäller lärlingsgymnasium. Det ska bli intressant att titta mera på det här, hur vi ska vi gå vidare och om vad man ska göra för att utveckla yrkesgymnasiet och förändra och förbättra. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett bra anförande. Ltl Winé var bl.a. inne på samarbete, samhällskontrakt och dialog med näringslivet. Det ligger mycket i det som ltl Winé sade, det är nog mycket viktigt och det är inte alls självklart att näringslivet till alla delar är positiva till att ta emot lärlingar. De påverkas också av konjunkturen. Eftersom jag själv har gått på en sådan utbildning, jag gick i skolan en till två dagar i veckan och resten ute på arbetsplatsen, så vet jag att konjunkturen också påverkar synen på hur man har beredskap att ta in praktikanter. Det här är ett bekymmer som vi måste diskutera och särskilt i samråd med näringslivet. Jag tyckte att ltl Winé lyfte fram en viktig poäng. Näringslivet behöver vara med på tåget i den här diskussionen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag kommer speciellt ihåg en företagares kommentarer en gång: ”Kommer de ut på praktik så ska det vara på våra villkor.” Jag fått höra att Ålands yrkesgymnasium till och med har hämtat dem från praktiken för att lärarna ska ha möte. Man måste kunna räkna med att eleverna verkligen kommer. Här behövs det en bättre dialog. Jag har märkt att det har förekommit frustration här. Här behövs det helt klart förbättras. Ska vi se på framtiden och på vår utbildning så är det jätteviktigt att vi kan ha en ännu bättre dialog än idag. Företagarna och Ålands näringsliv måste känna vad de kan vara med på och hur de kan bidra till att vi får flera ute på praktik och hur de kan bidra till utbildningsmöjligheter i framtiden.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det är helt säkert så att man behöver fortsätta det här och få en ännu bättre dialog.

    Ytterligare en poäng att lyfta i sammanhanget är också flexibiliteten som vi måste ha i utbildningssystemet. Jag tyckte att utbildningsministern nämnde det också i sitt anförande. Det är en viktig poäng. Möjligheten till praktik är ju lite olika beroende på vilken typ av utbildning och vilken typ av yrke det handlar om.

    Vilka system vi kan utforma här har att göra med vår geografiska begränsning och storleken på vårt näringsliv. Det har en betydelse.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Vi är helt ense ltl Petri Carlsson och jag. Mycket av det här lyfte jag upp i ett tidigare replikskifte till ltl Jonssons huvudanförande.

    Kan lärlingsutbildning vara någonting inom vårdyrket? Idag har vi märkt att det är otroligt svårt att komma in på en utbildning t.ex. på Ålands vårdinstitut. Man tar inte in enligt prövning för att det krävs så tuffa kunskaper inom matematiken, läkemedelräkning och sådant. Det finns vissa saker som man behöver se på.

    Man måste ändå lyfta upp att det är ett gott initiativ av Ålands Framtid. När man hittar något positivt så måste man väl komma upp och berömma det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi tackar givetvis för det berömmet. Vad gäller diskussionen kring antalet praktikplatser så behöver man inte gå så långt för att hitta goda exempel på vad man har lyckats med; vår egen sjöfartsutbildning. Den fungerar i stort sett på det här sättet. En stor del av sjöfartsutbildningens praktik görs ute på arbetsplatsen. Var sjunde elev idag går på sjöfartsutbildningen vid Ålands gymnasium. Det finns goda exempel. Man kanske inte behöver så mycket utveckling för att faktiskt lyckas med ambitionen i motionen. Sedan om man kallar det lärlingsgymnasium eller lära i arbetet är kanske mindre relevant. Målsättningen och arbetshypotesen bör vara att praktiken ska göras på en produktiv arbetsplats. Det bör man ha siktet på. Kan man på andra ställen så kan också vi här på Åland.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Får vi ut eleverna på praktik, visst, vad är bättre än det? Det är också betydligt roligare för ungdomarna att få vara på en riktig arbetsplats än att t.ex. vara i garaget i skolan. Jag tror att detta är en jätteviktig sak.

    Ltl Jansson nämnde sjöfartsutbildningen. Ja, där har vi bra med arbetsplatser. Vi har gott om rederier som gärna tar emot elever. Det vi inte har, som minister Ehn nämnde i sitt anförande, är t.ex. industriarbeten. Det kan inom vissa sektorer bli en utmaning att få praktikplatser. Vi har det inte lika bra ställt inom alla sektorer som vi har inom sjöfarten. Här behöver man se på de framtida möjligheterna.

    En bättre dialog med näringslivet och så tittar vi framåt så kan vi i alla fall bemöta lite av motionen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Vi inom åländsk center tycker också att det här är en bra motion när det gäller ungdomarnas möjligheter att få jobb.

    Ungdomsarbetslösheten är för närvarande ett stort gissel runtomkring oss. Lyckligtvis har Åland en något lägre ungdomsarbetslöshet, men egentligen ändå alldeles för hög. Det är möjligt att detta på sikt kommer att lösa sig i och med de stora pensionsavgångarna. För dem som är arbetslösa idag så är det ett problem. Vi vet ju att näringslivet, kommunerna och även landskapsregeringen ofta kräver erfarenhet av dem som har studerat färdigt. Det är inte så lätt att få erfarenhet om man inte har kommit in i arbetslivet. Praktik kan då ge de färdigt utbildade ungdomarna en möjlighet att få erfarenhet.

    Vi stöder också att man försöker förmå näringslivet att mera ta sig an det här. Det är inte bara näringslivet som är en stor arbetsgivare på Åland, utan det är också landskapsregeringen och kommunerna och de kanske har ännu större möjlighet att ta ett större socialt ansvar. För näringslivet handlar det ofta om att ha en väsentlig nytta av dem som jobbar, de kanske ser det ganska kortsiktigt och inte tittar lite längre. Vi vill också slå ett slag för att både kommunerna och landskapsregeringen borde ta sig an detta och försöka slussa in ungdomarna inom sitt område. Då får ungdomarna erfarenhet och de kanske kan gå till näringslivet sedan. Jag vet att landskapsregeringen jobbar med den här frågan. Det är en evig utveckling. Man försöker på olika sätt att titta på det här. Kanske man kan ersätta den praktik som förekommer i skolan idag med praktik ute i näringslivet? Det finns även omvikning som man kan göra där för att delvis minska på kostnaderna i den ena ändan och kanske öka i den andra ändan. Det finns inte heller hur mycket pengar som helst inom det här området.

    Jag vill på centers vägnar stöda den här motionens syfte. Innehållet är förstås svårt att sia om. Jag tror att minister Ehn kan ta åt sig all kunskap och kanske känna det här som ett stöd i ryggen att gå vidare. Tack.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! När det gäller vad landskapsregeringen gör för att ge praktik utanför skolorna så har man de senaste åren höjt anslagen. Nu höjer man också anslagen i den kommande tilläggsbudgeten för högskolepraktik. Det är ju inte direkt yrkesutbildning. Men det är ett område där det kanske många gånger är ännu svårare att få praktikplats. Det har vi utvecklat under den här mandatperioden och skjutit till mera resurser.

    Jag vet att det finns projekt som landskapsregeringen har gjort tillsammans med AMS. Det är projekt för särskilt svårt sysselsättningsbara personer som kanske inte har en grundutbildning i botten utan har ett långt arbetsliv bakom sig. Sedan hamnar de i en situation där arbetsplatserna börjar försvinna på grund av automatiseringar eller effektiviseringar i företag. Där har vi också lyckats med ett par sådana här projekt, men då kanske det i första hand inte har varit inriktat på ungdomar utan på lite äldre människor som har saknat grundutbildning. Man försöker åtminstone från landskapsregeringens sida att vara med i de här projekten också.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det känns tryggt att höra att man inom hela utbildningssektorn försöker få praktikplatser för att slussa in så många som möjligt i arbete. Arbetslösheten är kanske inte för Åland ett gissel idag, men för samhället i stort och för den som är arbetslös så är det ett gissel. Alla måste hjälpas åt.

    Jag vill återigen ta upp kommunernas och landskapsregeringens aktiva roll i detta. Det är inte ministern Ehns eget område, utan det är hela regeringens. Alla kommunerna kanske borde ta ett något större ansvar.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag ska komplettera detta angående högskolepraktikantplatserna. Landskapsregeringen går in och ersätter platserna. Det kan faktiskt vara både i privata sektorn, kommunala sektorn och också i vår egen förvaltning. Nu har vi blivit lite duktigare på att se till att vi också i vår egen förvaltning utnyttjar det här. Jag kan nog slå ett slag för att kommunerna mycket väl kan använda sig av högskolepraktikantplatser också. Det samarbetet görs tillsammans med AMS. Den som har ett lämpligt projekt som kan göras och som ger möjlighet att skapa arbetslivserfarenhet kunde titta lite närmare på detta. Kommunerna kunde titta var den typen av insatser kunde behövas, normalt sett kanske inte kommunerna har resurser att göra någonting åt vissa saker.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Kommunerna kritiserar ofta oss här i lagtinget att vi påför dem nya uppgifter, ibland med en viss rätt kanhända. Men i det här fallet tycker jag att vi skulle tuffa till oss lite mera mot kommunerna. Det gäller de arbetslösa och kommunerna får i längden en större nytta av det. Det kan hända att man borde titta på det och försöka förmå kommunerna att göra mera. Många i den här salen sitter i kommunala organ så vi kan ju själva förstås påverka på den stolen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Ju längre diskussionen går desto mera tveksam blir jag till vad vi egentligen diskuterar. Den här motionen är rubricerad: ”Flexiblare yrkesutbildning - starta lärlingsgymnasium”. Det uppfattar jag som ett påstående eller en fråga. I klämmen säger man; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda möjligheten att helt eller delvis utveckla Ålands yrkesgymnasium till ett lärlingsgymnasium.”  Det är det som den här motionen går ut på och inte egentligen om arbetslöshet bland unga.

    Jag förstår att motionärerna förespråkar ett nytt system som man har tagit från Österrike. Man tycker att det är ett bra system. Jag vet inte säkert om jag förstår hur det fungerar efter att ha läst bara motionen. Jag antar att det går tillbaka till det medeltida hantverkssystemet när man lärde ut yrken genom att man gick som lärjunge eller gesäll. Sedan kunde man kanske avancera ända till mästare och bli del i gillen och skrån av olika slag då när arbetsmarknaden var ytterst reglerad och även företagandet.

    Det här lever kvar speciellt i de tysktalande länderna, men också i Danmark. Ministern var inne på att i Danmark har man ett liknande yrkesgymnasium som jag tror att man försöker beskriva här.

    Frågan är om det är dynamiskt och flexibelt? I Tyskland till exempel så om man väljer en lärlingsutbildning så är man nog för gott utesluten från all teoretisk utbildning. I Tyskland har man ännu inte enhetsskola. Jag vet inte hur det är i Österrike med antagligen är det lite liknande.

    I Norden, speciellt i Sverige och Finland, har vi gått in för enhetsskolsystem, dvs. att alla genom att gå i samma grundskola ska kunna fortsätta t.o.m. till högre utbildning oberoende om man väljer ett yrkesgymnasium eller en teoretisk gymnasieutbildning. 

    Frågan om yrkesskolorna ska göras om till lärlingsgymnasium är ju en komplicerad process. Det betyder att man delvis har utrymmen, vilket hände med Naturbruksskolan, men man har inte längre någon praktisk utbildning i just det yrket så då behöver man inte längre de här faciliteterna och man behöver inte heller lärarna på samma sätt. Lärarna får mer en koordinerande uppgift eller kanske också delvis en teoretisk utbildning på sitt ansvar. Frågan är om det är det som vi vill ha? Jag tror själv att det skulle innebära en väldigt stor omställning. Jag undrar om det är en sådan omställning som vi faktiskt tror att vi vill ha?

    Vad jag har förstått på dem som har uttalat sig här och säkert känner bättre till situationen så är det i första hand en fråga om tillräckligt med praktikplatser och praktiktid som man upplever som brist. Det har möjligen att göra med ett sådant här system där man utgår från praktiken och att man skulle få tillräckligt med praktik. Men det har ju andra utbildningspolitiska konsekvenser som kanske inte är önskvärda, åtminstone inte ur ett socialdemokratiskt tänkesätt om utbildningen.

    Våra yrkesskolor med sina specialutbildade lärare ska inte bara utbilda utan de ska också utveckla yrkesutbildningen genom att skapa ny kunskap. Egentligen ska de ju vara steget före för att kunna ge företagen och de offentliga institutionerna en arbetskraft som är utbildad för morgondagens behov, inte bara för dagens behov.

    Såsom vi har det, att vi har institutionaliserat den här utbildningen i ganska hög grad, det är mera ett modernistiskt tänkande bakom det. Man vill se möjligheterna att utgå ifrån framtiden och kanske inte sätta tyngdpunkten vid det som har varit.

    Med tanke på den fortsatta diskussionen så kanske det är viktigast att utskottet försöker klargöra vad motionärerna vill få till stånd och vilka eventuella konsekvenser det skulle ha för vårt utbildningssystem. Tack.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är riktigt att det behöver göras en sådan bedömning. Därför tar också motionen sikte på att utreda möjligheten att införa den här typen av system, helt eller delvis.

    Jag delar uppfattningen att utbildningsinstitutionerna ska ligga steget före. Frågan är hur det har fallit ut i verkligheten. Ligger de faktiskt steget före? Jag tror snarare att man kanske i många fall ligger steget efter det som näringslivet frågar efter. Jag tror att målsättningen, som ltl Sundback mycket riktigt var inne på, att skapa flexiblare utbildningar handlar just om att skapa en större flexibilitet i utbildningens möjlighet att anpassa sig efter näringslivets behov. Då behöver man involvera näringslivet i utbildningen också vad gäller det praktiska lärandet på en arbetsplats. Jag tror att det är det bästa sättet att se till att utbildningen faktiskt matchar dagens krav på arbetskraft.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår att ltl Axel Jonsson resonerar på det sättet. Jag är inte så säker på att det fungerar med tanke på den arbetsmarknad som vi har. Om man tittar på hur arbetsmarknaden ser ut så jobbar 30 procent inom offentlig sektor. 21 procent jobbar inom transport, där sades att det redan fungerar bra med praktik. Sedan har vi lite jordbruk osv. Vi har egentligen en ganska enkel arbetsmarknad tillsvidare. Vi har inte så avancerade behov.

    Huruvida yrkesgymnasiets lärare och läroplaner är otidsenliga kan jag inte ta ställning till. Jag tror nog att det är där som man kan samla den här kunskapen och utveckla den.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Våra synsätt kanske skiljer sig lite åt. Jag tror att det är i dialogen med näringslivet som man faktiskt får till stånd en utveckling i utbildningen. Det är efterfrågat från näringslivet. Man bör välkomna det också från samhällets sida för att få till en utbildning som möter framtidens behov. Jag tror att det är av absolut största vikt. Man ska inte lägga det här ansvaret enbart på skolorna. Enligt min uppfattning är det en uppgift som skolorna inte klarar av, utan en dialog med det övriga samhället. Det här måste i större utsträckning byggas in i systemet för att vi ska kunna skapa, och hela tiden upprätthålla, en modern utbildning. Det är min utgångspunkt i den här diskussionen. Jag hoppas att ltl Sundback har några tankar kring det resonemanget också.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det är, som sagt var, lite svårt att veta vad man ska tro. Nu var det frågan om dialog. I senaste replik skulle man utgå ifrån företagen. Jag tror att båda synpunkterna är väsentliga. De som har ansvaret för yrkesutbildningen, med vår nuvarande form, det är landskapet och yrkesgymnasiet. Det är alldeles givet att för att man ska vara framgångsrik så måste man ha en diskussion med arbetsgivarna till arbetskraften. Den centrala frågan är vad vi skulle vinna på att ersätta vårt system med ett helt eller ett delvis lärlingsgymnasium?  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Utbildningen är ett av de viktigaste och mest intressanta politikområde. Utbildning hos oss handlar om framtiden, självstyrelsen och näringspolitik, ja stora delar av det politiska fältet. Man går till och med så långt att man i Sverige tror att utbildningen och skolfrågan avgör valet i höst. Det är ett politikområde som engagerar och som är mycket, mycket viktigt.

    Jag tycker att det finns intressanta tankegångar i motionen. Kanske det här är ett av svaren i framtidens skola. Men precis som ltl Sundback så tror jag inte att vi ska gå in för någonting helt eller delvis, att utveckla hela yrkesgymnasiet till ett lärlingsgymnasium. Men det kan vara en del i yrkesgymnasiet.

    Det som ltl Sundback tog upp var också intressant; det gamla systemet med lärling, gesäll och mästare. Avarterna som fanns i det systemet borde man ta upp som en begränsad sak. Men det fanns också en idé i hela det systemet. Man började som lärling och så fortbildade man sig och blev en mästare i sitt yrke. Det gäller praktiska yrken; målare, inom verkstad, mekaniker och allt möjligt.

    Det är viktigt, som påpekades i debatten här, att för att man går ett lärlingsprogram inom gymnasiet så ska man inte stänga några dörrar. En del i modern utbildningspolitik är livslångt lärande, att man alltid ska kunna backa tillbaka och fortbilda sig. Det finns inte några stängda dörrar. Det finns alltid en dörr som man kan hålla öppen. För att man väljer att gå en lärlingsutbildning så ska det inte stänga dörrar till vidare studier.

    För några veckor sedan pratade vi om validering som vi också försöker få in i vårt utbildningssystem. Det är ingalunda lätt, men ledordet i hela utbildningspolitiken är flexibilitet, som även ltl Göte Winé var inne på. Flexibilitet skulle vi faktiskt behöva ha mera av i gymnasialstadiet.

    I dagsläget ser vi att det är flera personer som hamnar utanför systemet. Det är inte alls en fråga, som ltl Lindholm sade, om klyftor mellan studieförberedande och yrkesförberedande. Det är totalt ointressant. Vi behöver ha fokus på att få en mycket flexiblare gymnasieskola. Det tar den här motionen fasta på tycker jag.

    Dagens skola är mycket reproducerande av kunskap. Det är sådana som menar att Finlands strålande Pisa resultat kanske vi får har i 10-15 år till, sedan kommer det att ställa andra krav på morgondagens människor. Tittar man lite på det så kan man ha ett genusperspektiv. Man kan titta på duktiga flickor som har ett alldeles strålande betyg i grundskolan och på gymnasialstadiet men sedan aldrig får de här topp positionerna och ledarpositionerna i samhället. Man kan också titta på de elever som har koncentrationsstörningar och ADHD, som ltl Winé tog upp. De eleverna platsar heller inte riktigt in i dagens skola. Den saken börjar man allt mer tar fasta på när det gäller entreprenörskap och näringsliv. De som är utpräglade entreprenörer passar heller inte in i dagens skola.

    Det som gymnasialstadiet behöver är att alla skulle ha rätt till en gymnasieplats. Vi kanske skulle gå in för en tolvårig skola? Alla har rätt till en gymnasieplats.

    I dagsläget vet vi att vi i år har 44 blivande studerande som söker studieplats enligt särskild prövning. Vi vet också att det finns olika orsaker till det. Liberalerna har också i det sammanhanget talat om rätten till en plats i samhället och det är ungdomsgarantin.

    När det gäller det utbildningspolitiska programmet så ser vi väldigt mycket fram emot det. Det kommer inte att bli helt lätt att skriva ett utbildningspolitiskt program. Det kommer att bli väldigt intressant att diskutera det. Jag har förstått att alla partier har fått en plats i den här arbetsgruppen, så det ser vi fram emot att diskutera. Tack.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Jag tar möjlighet att kommentera ett tidigare anförande här. Ltl Axel Jonsson sade i en replik här att vi har hittat lösningar för praktikplatser inom sjöfarten. Ja, till vissa delar, men det är nog inte så lätt faktiskt. Att hitta praktikplatser inom sjöfarten blir svårare och svårare. Det gick väldigt lätt under den tid när vi hade väldigt mycket vakanser inom sjöfarten. Precis som inom ett större företag eller industri så kunde man också där hitta praktikplatser. Men det har blivit svårare och svårare. För varje praktikplats vi ska ha så får vi också betala en summa till det företag som tar emot praktikanten. Här måste vi försöka hitta vägarna för hur vi ska klara det. Samtidigt vet vi att vi behöver ha kvar någon typ av praktisk utbildning också inne i skolan där man får grunden för att använda maskiner. Det finns väldigt mycket utmaningar här.

    Jag vill återigen säga att det positiva som jag ser i motionen är att vi måste våga lyfta yrkesutbildningen som viktig och att den kommer att behövas i framtiden. Det är inte bara den teoretiska utbildningen som behövs.

    Vi gräver djupa diken mellan vad som är fint och inte fint. Det har gjorts under en tid också i debatten här och det vill jag starkt ta avstånd ifrån. Jag tror att vi måste hitta sätt att istället låta de här utbildningsformerna hitta sina vägar. Däremot så går de också att kombinera. Vi ska hela tiden se att det finns kontakter mellan praktik, det som händer ute i näringslivet och teorin. Vi får inte heller tro att det här ska skiljas åt. Det gäller att hitta symbiosen mellan de här som man använder på ett så lämpligt sätt som möjligt.

    Utvecklingen av vår högskola till en yrkeshögskola, den modellen är ett utmärkt exempel där man har valt att använda sig av både praktik och teori i en organism. Man försöker att dra nytta av båda. Vi har inte varit så duktiga på det ännu, men vi är på väg åt det hållet, att dra mer och mer nytta.

    Till ltl Sjögren kan jag säga att jag delar fullt och fast, som jag också hoppas att framkom i grunden i mitt första anförande, att flexibilitet är huvudordet för framtidens utbildning. Vi har legat efter här på Åland, vi har haft ganska statiska system. Vi har inte satsat speciellt mycket på ett livslångt lärande. Vi har satt mycket av kraften på ett försöka ha en utbildning i grunden som sedan ska gälla resten av livet. Vi måste nu sätta mera kraft på möjligheterna att göra val i ett tidigt skede som man inte behöver ångra utan som man kan komma tillbaka och komplettera senare. Samhällsekonomiskt kommer vi också att se att det är en vinnande del.

    Sedan kom ltl Sjögren också in på en intressant diskussion om vi ska göra gymnasiet till en förlängning till vår grundskola. Vi har idag en nioårig grundskola. Det är en fråga som kräver ganska mycket eftertanke och funderingar i förhållande till vad vi vet hur behovet av arbetskraft ser ut i framtiden. Vi måste hitta ett sätt att ge en utbildning för dem som kommer ut ur grundskolan samtidigt som vi också ska kunna tillgodose de behov som finns på arbetsmarknaden. Tittar vi på den demografiska utvecklingen så kommer vi att behöva öka genomströmningen och få en tidigare debut på arbetsmarknaden. Det här får man väga emot varandra.

    Samtidigt har vi de ungdomar som idag kommer ut ur grundskolan med så pass bristfälliga grundkunskaper att de har svårt att faktiskt klara sig med dagens system. Det är klart att vi ska fundera på hur vi ska ta mot dem. Vi ska också vända på steken och fråga varför vi inte har lyckats att ta tillvara de här ungdomarnas grundläggande kunskaper redan i grundskolan. Där behöver vi också lägga en del av energin och tankesättet.

    Gör man ett arbete som handlar om att utveckla utbildningspolitiken flexibelt och ge mera möjligheter så tror jag att vi har alla möjligheter att få med de grupper som idag har svårt att få sin yrkesutbildning. Tack, fru talman.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Systemet kan svårligen vara fast i att det finns vakanser ute på arbetsmarknaden. Man måste ju ha ett stabilt system så att man faktiskt har praktikplatser.

    Skolverket i Sverige tog fram en rapport i början på året, de konstaterade att man ger en hel del statliga bidrag. När man utvärderade detta så såg man att det visst hade en betydelse, men det var inte det viktigaste. De här platserna är dessvärre inte gratis. Platserna kan heller inte vara fast i hur konjunkturen ser ut. Man måste ha sådana utbildningsavtal och sådan ersättning att man verkligen har ett robust system.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det var just det som jag menade med mitt inlägg. Det finns ganska stora utmaningar att hitta typ av lärlingsutbildning. Sverige och Finland funderar väldigt mycket på det här just nu. Man sneglar då på lösningsmodellerna i Österrike och Tyskland. I både Sverige och Finland har man kommit fram till att det inte går rakt av att kopiera någonting. Man måste, tillsammans med näringslivet i landet, försöka hitta stabilitet. Både inom skolvärlden och inom näringslivet handlar det om att hitta nya sätt att tänka. Hur kan man planera om bådas verksamheter så att de passar varandra? Då kan man den vägen få handen att passa i handsken när det gäller att skapa långsiktighet men ändå flexibilitet i utbildningssystemet.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Vi har den utmaningen att vi börjar få en hel del unga människor som är utanför utbildningssystemet. Jag vill också understryka att vi behöver absolut visst se vad som sker i grundskolan och hur man kommer ut ur grundskolan med icke godkända färdigheter. Vi behöver också se hur vi kan möta upp detta på gymnasiet. Det ska finnas flexibilitet och breda dörrar i gymnasiet och alla borde ha rätt till en studieplats.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! I praktiken kan vi i dagsläget erbjuda studieplatser till samtliga. Problemet är att man ska få till matchning så att våra studieplatser är sådana som intresserar den enskilda individen och också är möjligt att genomföra. I teorin har vi i dagsläget utbildningsplatser till samtliga som kommer ut, sedan gäller det att få matchningen att fungera. Vi måste också fundera på hur vi ska få utbildningsalternativen att vara sådana så att man också växer som individ, men också görs anställningsbar i framtiden. Utbildningens syfte på den här nivån, om vi läser i gymnasielagen och jag delar den grundinställningen, är att göra den studerande klar för arbetslivet eller för vidare studier. Det måste vi se till att vi på ett lämpligt sätt också klarar av att göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Det var en sak som jag fäste mig vid i minister Johan Ehns anförande. Det var det som han sade om Ålands högskola, att det nu är en yrkeshögskola. Är den officiellt registrerad på något sätt? Ingår skolan i de internationella konventionerna som en yrkeshögskola? Det är i så fall glädjande. Jag tyckte att skolan från första början var en yrkeshögskola men då skulle den heta någonting annat. Jag skulle gärna vilja få detta klarlagt.

    Minister Johan Ehn, replik

    Sedan första början, fru talman, har högskolan på Åland på engelskan hetat Universitet of applied Siences och ingått i alla de nätverk som finns där. Sedan använder man enbart i Finland egentligen beteckningen yrkeshögskola. Det finns ingen annanstans. Det finns en utbildningsnivå i Sverige som kallas för yrkeshögskola men det är någonting helt annat. Det är ett mellanting mellan yrkesutbildning och högskola och den ger egentligen inte en akademisk examen. Den ger en mellanexamen på ett till två år. Från första början har vår högskola översatts på engelska till Universitet of applied Siences och examina har getts på den basen. I samarbeten gör man arbeten som också ligger mer åt det akademiska hållet.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det var intressant information. Vi har då levt lite i en falsk föreställning att det är en högskola. Det är kanske dags att se över lagen så att vi får en beteckning på själva institutionen som motsvarar de internationella dokumenten. Jag tycker att det var väldigt problematiskt när den lagstiftningen kom till. Den var lite överambitiös. Men när det är på det viset i praktiken, som ministern säger, så tycker jag att det är bra om man skulle ändra institutionens namn.

    Talmannen

    Talmannen påminner om att vi diskuterar lärlingsgymnasium. Nu börjar diskussionen handla om högskoleutbildningen istället.

    Minister Johan Ehn, replik

    Tack, fru talman! Jag ska bara besvara det här. Jag anser inte på något sätt att vi har ett felaktigt namn på högskolan på Åland. Den utbildning som bedrivs där t.ex. en examen till sjukskötare så den examen tas också i Sverige vid högskola. Samma sak gäller utbildning till sjökapten och till maskinmästare, de utbildningarna sker vid högskolor i Sverige. Att byta namn blir nog bara en skenmanöver. Vi ska veta vilken utbildning vi ger. Vi vet vad vi ger för utbildning, det står tydligt och klart i examensdokumenten. Det finns inga problem här. Det är ett semantiskt problem som man försöka blåsa upp till något som överhuvudtaget inte finns. Som jag upplever det har vare sig skolan eller någon annan ett problem med sin identitet idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Minister Ehn nämnde att det inte är alldeles lätt att få praktikplatser, framförallt sjöarbetspraktikplatser. Jag tror att det också kan vara problem inom andra yrken. Minister Ehn nämnde att landskapet har betalat en viss ersättning för att få ut eleverna på praktik. Är det här ett system som används inom alla yrkesgrupper? Får alla företag som tar emot praktikanter en viss ersättning eller är det bara vissa företag och elever?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag kan inte exakt detaljerna i hur detta ser ut. Branscher där vi har väldigt mycket praktik; sjöfartsutbildningen och närvårdarutbildningen så där betalar vi till kommuner och till enskilda företag för våra praktikplatser. Praktikanterna ger företagen högre kostnader.

    Vi diskuterar att öka praktiken för teknikområdet som idag har sex studieveckor. Man pratar om att öka praktiktiden till tio veckor och så småningom till 20 veckor. Jag vet att branschen redan nu har sagt att om man ökar praktiken så här mycket så behöver man någon typ av ersättning. Det handlar väldigt mycket om att se till hur det här påverkar produktiviteten i företaget. Man är nog väldigt positivt inställd till att få in människor som kommer dit och stiftar bekantskap med företaget osv. När det gäller små företag som vi har så påverkar det deras möjligheter att jobba effektivt. Det medför att de vill ha ersättning.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Företag, som jag har pratat med, upplever praktikplatsen som en kostnad. Man måste ha en handledare hela tiden. Man kan inte sätta praktikanter på sådana tjänster som man skulle vilja utan en handledare. Då tycker företagen att praktikanten delvis är en belastning. Man bör nog komma till någon sorts lösning och ett samarbete med företagen.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! En av utmaningarna när man ska utveckla ett sådant här system vidare är att tillsammans med näringslivet hitta modellen. Man ska vara medveten om att om vi ökar den tid som eleverna är ute i företagen så borde vi i motsvarande grad kunna minska den lärarledda tiden och se vad det skulle finnas för möjligheter att använda både de resurserna i pengar men kanske också den kunskapsresurs som finns. Det finns olika modeller som man har försökt sig på, t.ex. att handledare kommer från skolan och stöttar upp vid vissa tillfällen för att praktikanterna faktiskt kan göra nytta för företaget.

    Som jag ser det så kan man inte kopiera en modell rakt av. Man kan hämta inspiration. Inspirationen från det österrikiska systemet kan man hämta, men det går inte att kopiera över det i vårt system. Hela stämningen kring utbildningen och hur man väljer att utbilda systemmässigt är helt annorlunda här än t.ex. i Österrike och i de tyskspråkiga områdena som Barbro Sundback var inne på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Minister Ehn nämnde tolvårig utbildning i sitt anförande.

    Idag kanske vi har ett litet systemfel. Genom att vi idag har så många som söker enligt prövning så blir det tufft att få en studieplats och gå vidare. Det är så. Minister Ehn nämnde att det skulle gå i praktiken. Det kanske går i praktiken men teorin stoppar, det beror väl på hur man ser det.

    Jag minns när vi hade en spörsmålsdebatt som liberalerna tog initiativ till. Jag pratade efteråt med ungdomarna som var här och lyssnade. De sade; ”vi har så svårt att bestämma oss, vi klarar inte av att bestämma oss när vi är 15-16 år”. Det är så som de vill ha den här diskussionen.

    I riket tog man det initiativet att samhället har ett ansvar för dem som inte kommer in i någon skola efter grundskolan.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! De facto har vi till viss del den möjligheten nu också. Vi har skapat den möjligheten även om den kanske inte är formaliserad så som på rikssidan. Vi utvecklar här möjligheterna att läsa upp betygen, den så kallade nya linjen på Folkhögskolan ger den möjligheten.

    Vi har haft program som nu mera har varit inriktade praktiskt. Vi har haft vissa grupper som har jobbat inom restaurangbranschen. Vi har nu haft grupper som jobbar på fastighetssidan.

     Jag delar åsikten som ltl Winé framför. Vi har ett bekymmer att hitta de här formerna. Vi håller på att se över hur vi kan göra. Slutlösningen ligger i ett betydligt större perspektiv, vi måste få helheten hur vi ser på utbildningssystemet framåt. Vi måste lösa det vi har nu, men ännu viktigare är också att få den framåtsyftande lösningen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! I riket lade man tidigare ett förslag på att de som inte kom in i skola så skulle samhälle ta ett ansvar för. Därigenom måste de gå vidare, de får inte bli hemma.

    Vi har en fördel idag, när man har gått ut nian så får man möjlighet att välja själv, vilket är viktigt för att öka sin studiemotivation.  Oberoende om vi har ett lärlingsgymnasium eller något annat så är det viktiga att man får välja sin inriktning och därigenom studera vidare.

    För att lite knyta ihop säcken så tror jag det är jätteviktigt att man ser alla ungdomar. Vi har idag en skola som blir allt mer teoretisk. Samhället måste börja se till allas behov. Det är jätteviktigt att vi uppfyller det.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! När det gäller den sista delen så har ltl Winé och jag samma grundsyn. Jag tror att vi måste skapa andra alternativ än de teoretiska. När vi försöker höja yrkeskunskaper och praktiska kunskaper genom att göra det teoretiskt då är vi på fel väg. Då hamnar vi in i den debatt som har förekommit den senaste tiden angående vad som är fint eller inte fint. Den debatten ska vi undvika.

    Jag tycker ändå att vi här på Åland ska vara stolta och slå oss lite för bröstet utgående ifrån vad vi har lyckats med.

    I Finland har man en ungdomsgaranti, man utvärderar den ungdomsgarantin just och man kan konstatera att den inte har fungerat så där jättebra. Det är vackert på papperet men fungerar gör den ju inte. Samtidigt kan vi konstatera att de senaste ungdomsarbetslöshetssiffrorna här var en positiv läsning. Om vi jämför med fjolåret under samma tid så har ungdomsarbetslösheten gått ned med cirka två procentenheter. Som jag ser det så jobbar vi på rätt sätt. Vi kanske inte jobbar så mycket med att sätta saker i lag, utan vi hittar istället lösningar som praktiskt betalar tillbaka sig i form av utbildning och arbetsplatser och det tror jag att är viktigt.

    Talmannen

    Tiden är ute!  Vi debatterar motionen om lärlingsgymnasium.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag avstår, tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    4        Gränslöst Åland utan gränshinder

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

    Ärendet avförs från dagens lista.

    Remiss

    5        Max tre valperioder i lagtinget

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

    Ärendet avförs från dagens lista.

    För kännedom

    6        Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum 14.04.2014.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 14.04.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.