Plenum den 7 januari 2013 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Översyn av lagtingsordningen
Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 1/2012-2013)
2 Godkännande av avtalet med Cypern för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning (RP 7/2012-2013)
3 Godkännande av protokollet med Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning (RP 8/2012-2013)
4 Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet
Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)
5 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2012
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2012-2013)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Carita Nylund anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.
Remiss
1 Översyn av lagtingsordningen
Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 1/2012-2013)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Gunnar Jansson
Tack, fru talman! Det känns bra att kunna inleda lagtingets plenum efter nyår, med ett viktigt men förhållandevis odramatiskt ärende. Jag ska kort redogöra för vad det handlar om.
Lagtingsordningen som vi tillsammans reformerade i grunden under den förra perioden har varit gällande nu ett drygt år. Åtminstone tycker jag och motionärerna att erfarenheterna av lagtingsordningen och arbetsordningen är goda och fungerar väl som styrmedel för vår verksamhet här i lagtinget och dess organ.
Möjligheter till budgetlagar har efter en ändring av självstyrelselagen varit gällande i drygt åtta år. Det är också en glädjande utveckling att användningen av budgetlagar ökar. Det är precis så det ska gå till i ett samhälle styrt under lagarna av folkets representanter. Vi vet att så var det under den förra självstyrelselagens tid, nästan lite väl minutiöst till och med, vi hade ekonomin där alla våra utgifter framförallt noggrant granskades av utomstående organ. Den tiden är förbi och vi har nu vuxit vidare in i en ordning med budgetlagar, vilket jag välkomnar.
Med tanke på rättssäkerheten och medborgarnas möjligheter att både följa med och påverka vad vi gör så kan vi räkna med och hoppas också att användningen av budgetlagar ytterligare ska växa. Det är ju så i vårt samhälle att alla anslag i budgeten bör basera sig på lag eller avtal. Andra fenomen ska inte förekomma som princip i varje fall.
Därför är det också angeläget att när lagtinget behandlar budget att anslutande lagar är tillgängliga på ett sådant sätt att vi i lagtinget och dess organ på ett seriöst, realistiskt och tryggt sätt, med tanke på medborgarna, kan behandla budgetlagar. Då är det inte bra om de kommer så sent att man kanske inte hinner fördjupa sig i dem tillräckligt eller att de annars inte undergår den behandling som de förtjänar.
När vi behandlade årets budget för detta år kunde man se en viss stress under behandlingen. Finans- och näringsutskottet hade en mycket ansträngande tidtabell. De skötte sig, men det ska inte behöva gå till på det där sättet.
Därför, fru talman, föreslår motionärerna i denna åtgärdsmotion att i en kommande översyn av lagtingsordningen, vi får ju räkna med att sådana översyner kontinuerligt kommer att företas, att också den här aspekten vävs in i beredningen. Lagtinget skulle uppdra åt talmanskonferensen att inleda lagberedning på området så att det verkligen tryggar en samtidig behandling av budgetförslag och budgetlagar, i all synnerhet sådana som vi skriver här som har framträdande politisk eller budgetekonomisk betydelse. Och i synnerhet i de fall där våra beslut i lagtinget har effekt för andra enheter, i många fall kommuner men även andras ekonomiska åtaganden och beslutsfattanden. Vi är också medvetna om att det säkert kan finnas andra omständigheter som kunde vara föremål för en översyn. Därför föreslår vi att den här budgetåtgärden tryggas i lagtingsordningen. Men i en översyn kan det naturligtvis komma in flera saker som erfarenheten visar att kanske behöver justeras.
Därför föreslår vi det som framgår av klämmen. Åtminstone jag är helt inne för att lag- och kulturutskottet är korrekt utskott. Tack.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag har uppfattat att ända sedan budgetlagar kom till som ett instrument för oss så har avsikten varit att de ska lämnas i samband med budgeten, gärna före. Den förändring som gjordes i finansförvaltningslagen understryker det här på ett ännu tydligare sätt att det är meningen, men det finns möjlighet till undantag.
Nu föreslås i den här motionen att undantag fortsatt ska finnas, undantag som benämns tekniska och politiskt anspråkslösa angelägenheter, vilket kan vara en svår gränsdragning i många sammanhang. Vad är det som säger att inte nu gällande reglering skulle vara tillräcklig för att nå det här målet som motionärerna nu önskar att ska uppnås? Är det mån tro denna undantagsbrådska som skedde nu i senaste budgetbehandlingen som är enda skälet?
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Tack för en god replik. Motionärerna ser det som att man inte kan ha en så rigid regel att man inte kunde komma ur en svår situation, dvs. att man alltför hårt skulle binda talmannen vid hanteringen av den här typen av ärenden. Det finns situationer, det visar också andra exempel i andra parlament, där det av tekniska orsaker är nödvändigt att genomdriva någonting och då under stor brådska. Det baserar sig på principen om att samhället ska styras under lagar, hellre det än under budgetbeslut eftersom budgeten tillkommer i en enda behandling och lagar med två behandlingar.
Det kanske inte heller är så lätt att säga vad det är som talar emot att det nuvarande systemet inte skulle fungera. Men just den här senare aspekten, betydelsen för andra, är en sådan aspekt att det är önskvärt med lagar som behandlas med tillräcklig tid.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Vi är synnerligen överens om nödvändigheten för rättssäkerhetens skull, att de kommer i tid. Min uppfattning är likartad ltl Gunnar Janssons att budgetlagar bör komma till och med före budgeten eftersom det är två behandlingar som lagarna fordrar, medan budgeten klarar sig med en behandling i parlamentet.
Den springande punkten i det här förslaget blir egentligen den politiska tolkningen av det här undantaget som ska inskränkas till tekniska och politiska anspråkslösa angelägenheter. Man kan möjligen tänka sig vad tekniska angelägenheter är. Men vad är politiskt anspråkslösa angelägenheter?
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Den här terminologin har vi använt för det här är alltså inte en lagmotion utan en åtgärdsmotion. En kommande beredning, som vi hoppas på, bör kunna i ord också definiera vad vi avser med politiskt anspråkslösa angelägenheter. Hade detta varit en lagmotion så hade kravet på exakthet varit betydligt större, det håller jag med om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson
Fru talman! Ärade kollegor, god fortsättning på er alla!
Centergruppen har diskuterat liberalernas förslag till åtgärdsmotion. Vi finner den lite märklig, med tanke på att vi redan inom lagtinget kommit överens om hur man systematiskt ser över våra arbetsregler via lagtingsordningen och arbetsordningen. Men för den skull ska man naturligtvis se på allvar vad liberalerna för fram.
Vi har konstaterat att den avvägning som idag görs, enligt nuvarande finansförvaltningslag med stöd av lagtingsordningen, är en rimlig avvägning mellan det som kallas i den bästa av världar där allting finns till hand samtidigt med budgetarna och sedan de politiska avvägningarna som måste göras hela tiden i det fortlöpande regeringsarbetet. Det går inte att alltid att ha lagstiftningen i samma takt som budgeter och tilläggsbudgeter.
Vi har här på morgonen diskuterat en intressant parallellfråga. När den tidigare landskapsregeringen lämnade sin framställning om produktionsstöd i synnerhet till vindkraftsbolagen, så gjorde man det den 19 maj 2011. Redan den 20 april lämnade den dåvarande landskapsregeringen fram förslaget till det första tilläggsbudgeten för 2011. Det här betyder att själva lagen, som uttryckligen anges som en budgetlag i lagframställningen, kom en månad senare än tilläggsbudgeten. Det här visar att det finns en rimlighetsbedömning som vi måste göra. Hur hårda krav ska vi ställa på den verkställande makten att leverera framställningar?
När det gäller behovet att se över lagtingsordningen och arbetsordningen generellt så tror jag att vi alla är överens om att regelverken bör granskas så på det sättet stöder vi indirekt liberalernas uppmaning att vi bör titta på det.
Vad som slog mig personligen när jag tittade igenom det här i helgen är att vi har missat i samband med lagtings- och arbetsordningens tillkomst att inta regler för under vilka omständigheter våra utskott är beslutsföra. Vi saknar alltså en uttrycklig bestämmelse om detta. Vi har det för självstyrelsepolitiska nämnden, men vi har inte kommit ihåg våra utskott i övrigt. Detta får jag ta på mig lika mycket som alla andra. Jag satt ju själv med i lagutskottet på den tiden och gick igenom mängder av paragrafer, men vi klarade inte av att modernisera våra arbetsorgan till denna del. Det här är någonting som vi naturligtvis ska rätta till. Det är ingen större katastrof som har skett men det är ett exempel på att även det bästa arbetet kan innehålla problem när det sedan ska tillämpas i praktiken. Tack, fru talman.
Ltl Wille Valve
Fru talman! Det här i grunden ett sunt initiativ. Jag tycker att det inte finns någon större orsak till misstänksamhet gentemot upphovet till detta. Det är i grunden vettigt att budgetlagarna behandlas samtidigt som budgeten.
Den springande punkten som vtm Jansson var inne på är; ”i sådana frågor som har framträdande politisk eller budgetekonomisk betydelse”. Vem avgör det? På vilka kriterier? Om man tar in politiska kriterier av den här typen i lagstiftningen så kan det lätt byggas in en del konflikter. Vi kan tänka oss ett teoretiskt exempel där oppositionen anser att ett lagförslag har betydande budgetekonomiska konsekvenser medan regeringsblocket anser att det är av teknisk natur.
Jag tar till vara det som ltl Gunnar Jansson sade, resonemanget kring att det kan behövas ett visst mått av flexibilitet, icke desto mindre så tror jag att det här är någonting för lag- och kulturutskottet att fundera på. Det borde inte vara omöjligt att hitta en juridisk hållbar lösning för det här. Tack.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Jag höjde väl också kanske lite på ögonbrynen åt den här motionen. Det är ju fritt för alla att motionera om det som tillåtet att motionera om och det är absolut tillåtet att motionera om detta.
Jag ser inte det här som ett stort problem eftersom saken är ganska bra reglerad, som sades i tidigare anförande. Men även om det skulle vara ett problem så är det fortfarande inget stort problem. Det är klart att det är ett mindre problem som kan göra att ärenden blir sämre behandlade än vad de kunde bli om det var större formkrav på tiden.
Motionen i all ära men jag tycker också som tidigare talare att detta och andra saker som man kommer att tänka på, när vi nu använder den nya lagtingsordningen och arbetsordningen, kunde samlas upp. Och om ytterligare om ett år, i god tid före nästa val, så skulle man försöka lista vad man har upplevt vara saker som fungerar sämre, saknas eller som behöver åtgärdas i det nya regelverket.
Fast jag själv var med i kommittén så vill jag säga att när man göra en sådan här stor genomgripande reform där man ändrar, inte bara i sak utan hela regelverkets uppbyggnad, så lyckades vi faktiskt rätt så bra.
När det gäller den detaljen som ltl Harry Jansson nämnde så är det bara att titta i 49 § i arbetsordningen så är utskotten beslutsföra om minst fem av dess medlemmar är närvarande eller beträffande justeringsutskottet två av dess medlemmar är närvarande. Man ska notera att en stor del av ändringen, vilket var den största utmaningen, var när vi flyttade mycket av de materiella bestämmelserna till arbetsordningen. Det kan ställa till det för många. Jag har också många gånger läst lagtingsordningen och inte hittat saker som sedan finns i arbetsordningen. Talman, nu är det här lite utanför ämnet.
Jag hoppas att man kan vänta på flera erfarenheter innan man tar sig an att göra en eventuell liten revidering av de här regelverken. Sedan ska man väl också ha en viss tröskel för att göra det eftersom det här är grundläggande regelverk för lagtingets arbete. Det har nu har spridits, tryckts upp och man har börjat lära sig, det som tidigare var 9 § är nu 11 § osv. Det ska väl också vara en viss tröskel innan man tar sig an att revidera de här regelverken tycker jag. Däremot om det finns klara felaktigheter eller brister i regelverken så ska de ju åtgärdas.
En annan sak som också är relevant är hela utskottsstrukturen, vilket det här gäller indirekt. Finans- och näringsutskottet får brådska i behandlingen av ärenden eftersom en del av ärendena kommer sent. Ett stort problem som nu har visat sig är att finans- och näringsutskottet har alldeles för hög arbetsbelastning just nu relativt sett mot vad som är normalt i Ålands lagting, men inte relativt sett mot andra parlamentsutskott, vill jag direkt understryka. Men för att vara ett utskott i Ålands lagting så har man mycket att göra. Då blir det problem när man kommer till den tid på året när budgeten ska behandlas samtidigt som man numera får behandla sådana här budgetlagar. Då har man redan en viss kroppsdel full och så får man ytterligare lagar som egentligen ska prioriteras före budgeten enligt lagtingsordningen. Man borde också titta på hur budgetlagarna ska prioriteras. Det finns nog saker att fundera på.
Ni kommer ihåg att vi hittade på utskott för att vi ville möjliggöra att ta bort Lex Gunnar, nämligen ersättarsystemet. Det skulle bli tre utskott med fem ledamöter i varje. Allt var klappat och klart, alla möjliga scenarier upptecknades på en tavla med majoriteter och minoriteter. Allt var vattentätt tills lagtinget fick kalla fötter och kvar blev bara obunden samling och Ålands Framtid som slutligt ville effektivisera. Då backade man och satte sju ledamöter i utskotten och behöll utskottsstrukturen. Man kanske borde ha backat ytterligare och behållit den gamla utskottsstrukturen också för att motverka att det hopar sig i ett av dessa tre utskott. I det här fallet skulle det ha varit två utskott som skulle ha delat på bördan.
Istället för att backa tillbaka så borde man gå fram och ta det steget samtidigt när man reviderar regelverket, nämligen att i 7 § ta bort ersättarsystemet, men till detta utsträcker sig inte den här klämmen tyvärr.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag får tacka ltl Sundman. Det är korrekta uppgifter han ger om det som hände. Vi kanske inte ska diskutera ersättarfrågan i lagtinget nu med tanke på att lagtinget gick in mycket tydligt för den nuvarande modellen.
När det gäller rättelsen av mitt anförande som ltl Sundman gör här så är det mycket rätt och riktigt att påpeka att när det gäller beslutsreglerna för utskotten så finns det noggrant angivet i 49 § i arbetsordningen. Jag får ta tillbaka min kritik av vårt tidigare arbete. Tack för det.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det är så. Det har egentligen inte uppdagas några egentliga brister i det här regelverket enligt vad jag kan dra mig till minnes här snabbt. Däremot har vi uppdagat många fördelar t.ex. att man begär yttrande över internationella avtal och konventioner. Det har varit ytterst positivt och gett oss bra framförhållning. Beröm till den här kommittén, fast jag själv ingår.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Den nuvarande lagtingsordningen tillkom ju på basen av en lagmotion. I själva motionen förutsåg författarna redan att det behöver komma olika åtgärder under den tid när den nya lagtingsordningen träder ikraft. Vi är inne i den perioden nu. Motionen var ganska bestämd på den där punkten. Vi var naturligtvis inspirerade av det som medlemmarna i kommittén hade fört fram och kanske inte riktigt hade nått ända fullt ut vad gäller resultatet.
I betänkandet lindrade lagutskottet den här skrivningen sedan och sade att lagutskottet och lagtinget inte ska sätta upp några tidtabeller utan den här processen går nog ändå av sig själv. Det är också i ljuset av den skrivningen som man ska se den här åtgärdsmotionen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Var man ska dra gränsen för vad som ska regleras är också en viktig princip. Man kan inte reglera politiken. Trots att saker och ting inte är reglerade så kan man göra på ett visst sätt. Det är kanske en lösning på just den här problematiken, den här detaljfrågan, att man ser till att komma med budgetlagar samtidigt som budgeten eller senast med budgeten, eftersom de ska behandlas samtidigt. Men om man upplever det som ett så stort problem att man måste gå in och ändra och förtydliga lagtingsordningen, vilket jag kanske inte upplever i det här skedet, så då ska man göra det. Men där kommer tröskeln emot att det ska vara vissa förändringar innan gör en ändring. Då bör man åtminstone ge ett års tid till för att se om det finns några andra brister eller förbiseenden. Eftersom vi gjorde en sådan här stor rockad så kan det uppkomma förbiseenden under det här året. Nu har vi varit med ett varv, låt oss vara med ett varv till.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Ltl Sundman hade vänligheten att ta upp två av de punkter som jag tänkte ta upp, inklusive vad som står i 49 § i arbetsordningen.
Om vi tittar på den här motionen så ifrån Ålands Framtid håller vi med om vissa saker men det finns också sådana saker som vi inte håller med om. Det är precis som ltl Gunnar Jansson sade att den här lagen trädde ikraft den 1 november 2011. I motionen sägs att det är bra om man följer upp den här typen av reformer och det håller vi helt och hållet med om.
Det som man tar upp i klämmen stöder vi också, att det är skäl att överväga att tidigarelägga tidpunkten för överlämnandet av budgetlagar. Vi stöder det resonemanget speciellt mot bakgrund av det som vi fick uppleva i senaste budgetbehandling. Jag kanske uttalar mig lite mera rakt på sak. Ltl Gunnar Jansson valde att vara diplomatisk i sin kritik, men budgetlagarna var väldigt ihop rafsade och faktisk också lite ogenomtänkta. Detta kan man synbarligen ha olika åsikter om. Men det måste ändå vara till gagn om man har budgetlagarna med så att man får in lite mera långsiktighet i tänkandet och att man får lite mera eftertänksamhet.
Enligt vårt synsätt bör förmåner som riktar sig till enskilda vara grundligt reglerade. Oavsett regeringssammansättning borde man i god tid fundera på vilka konsekvenserna blir t.ex. av slopande av sjukkostnadsavdraget. Man ska i god tid fundera över konsekvenserna, göra konsekvensanalyser och komma med lagstiftningen definitivt i varje fall före budgeten kommer. Det stöder vi fullt ut och hoppas att det här ärendet får en seriös behandling i utskottet.
Däremot skriver man i andra meningen att den nya lagtingsordningen har fungerat tillfredsställande. Det kanske man kan säga, men det finns åtminstone en sak som enligt oss inte har fungerat riktigt tillfredsställande, vilket också ltl Sundman inne på, och det är den nya utskottsstrukturen och arbetsfördelningen där. Det som tidigare var lagutskottet och det som tidigare var kulturutskottet sammanfördes till ett utskott, numera lag- och kulturutskottet. Det som tidigare var finansutskottet och det som tidigare var näringsutskottet sammanfördes till finans- och näringsutskottet idag. Social- och miljöutskottet har fortfarande samma ansvarsfördelning nu som tidigare. Man kan konstatera att finans- och näringsutskottet egentligen har en rätt snäv arbetsbelastning jämfört med övriga utskott. Tanken bakom den här utskottsstrukturen var enbart en, enligt mitt förmenande, man utgick ifrån att det skulle finnas 23 ledamöter i lagtinget inklusive talmannen. Mot den bakgrunden blev utskottsstrukturen att se ut på det här sättet. I ett sent skede av den här processen var det vissa partier som tyckte att det var bra att ha ersättarsystemet kvar, precis som ltl Sundman var inne på.
Jag ville avrunda med att säga att avlöningen för lagtingsledamöterna är uppe på tapeten. För att det inte ska bli alltför mycket populism och att vi inte börjar bjuda under varandra så tänker jag inte säga desto mera om det här, utan jag ser fram emot gruppledarmöte om den saken. Men om vi hade slopat ersättarsystemet så hade vi kunnat spara 450 000 euro i året. Det är värt att notera i det här sammanhanget.
Man säger att det har fungerat tillfredsställande men med all respekt värderade liberaler, jag tycker inte att det har fungerat tillfredsställande när det gäller utskottsstrukturen.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Denna åtgärdsmotion hänger ihop ju med den behandling som vi hade här i lagtinget i samband med den budget som nyligen klubbades för 2013.
Åtminstone en av budgetlagarna levererades långt efter att budgeten hade levererats och remissen var i full gång. Liberalerna övervägde att försöka få en sådan behandling av budgetlagen så att den kunde ha tillfredsställt det som vi anser att är skäligt då man hanterar lagar. Men vi sade då här i lagtinget att vi accepterade att lagen remitterades samtidigt med budgeten i brådskande ordning utan att bordlägga ärendet just med hänvisning till att vi gärna lyfter frågan på det här principiella sättet såsom vi nu gör. Vi äskar om att man i framtida utvärderingar av den rätt så nya lagtingsordningen kunde bli mera precis när det gäller krav på när budgetlagar ska lämnas.
Efter att vi hade sagt detta här i lagtinget i samband med budgetbehandlingen så vidtogs ju utskottsarbetet. Flera av budgetlagarna överfördes först till specialutskott för behandling och sedan till slut kom alla lagarna till finans- och näringsutskottet för slutbehandling och då levererades betänkanden i samband med betänkandet för själva budgeten.
Min minnesbild är den att vad gäller flera av lagarna så skedde det ganska stora förändringar under utskottsbehandlingen, bl.a. problem med definitionen när det gäller sjukkostnadsavdraget. Vem skulle ha mera eller mindre förmåner? Ganska stora förändringar fick göras på kort tid. I slutet av finans- och näringsutskottets behandling så behandlade utskottet fyra lagar under knappt två dagar.
Någon annan av utskottsmedlemmarna får ifrågasätta det om min minnesbild är fel men det torde den inte vara. Med den här redogörelsen som grund så när det är frågan om social lagstiftning i flera fall och kommunens finansiering så är det rimligt att vi hittar ett sätt där lagar kan få en mera djupgående behandling.
Vi har varit med och tagit de här lagarna på det här sättet och de är nu godkända av lagtinget så på det viset är allting i sin ordning. Men jag tycker att vi borde ha ett gemensamt intresse att se till att vi framöver behandlar lagarna på ett ännu mera seriöst sätt.
Nu kommer det sannolikt redan att ske en viss förändring till ett kommande år eftersom den nya finansförvaltningslagen säger att budgeten ska lämnas sista oktober, vill jag minnas. I den tidigare lagen stod det att den 10 november kunde räcka. Senaste budgeten som vi behandlade offentliggjordes den 6 eller 7 november. Det blir en viss tidigareläggning så att allting ska ske lite tidigare, vilket är bra.
Vi får hoppas, inte bara utgående ifrån den här motionen men utifrån det intresse som vi säkert alla här har att vi ska behandla saker och ting så seriöst som möjligt, att vi kan få en korrigering och en tidigareläggning av både budget och budgetlagar.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag delar ltl Perämaas uppfattning, att vi ska ha en seriös behandling av lagar.
Däremot är jag lite frågande till beskrivningen av behandlingen av de fyra budgetlagarna senast, att vi behandlade dem enbart på två dagar. Vi hade de facto höranden kontinuerligt där vi också behandlade budgetlagarna, vilket jag ser som en del av behandlingen. Det blir en lite orättvis bild om man säger att vi behandlade fyra lagar på två dagar när vid de facto hade med lagarna också i hörandeprocessen. Vi diskuterade de frågeställningarna i samband med budgeten i övrigt. På det sättet håller jag inte med den beskrivningen.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Så där kan man säkert beskriva det också. Utifrån de ärenden som skulle behandlas vissa dagar, och där det fanns en grund i de olika specialutskottens utlåtanden till finans- och näringsutskottet, och när vi hade det materialet så då hade vi två dagar på oss att behandla fyra lagar, skriva betänkanden och till och med i vissa fall justera dem under den tiden. Jag tror inte att min minnesbild sviker mig.
Lagstiftning är allvarliga saker. Det finns många saker att överväga. Det säger sig självt att den här tidsrymden är för knapp.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag delar uppfattningen om att det skulle ha varit värdefullt att ha ännu mera tid i samband med behandlingen av budgetlagarna. Precis som ltl Perämaa själv nämnde så var flera utskott inblandade och lämnade betänkanden och utlåtanden i samband med ärendena och de gjorde också ett arbete. De facto gjorde också vi mycket arbete i samband med hörandena och de diskussioner som fördes i samband med budgeten. Jag tycker fortfarande att det är orättvist att säga att de här lagarna enbart togs fram på två dagar i finans- och näringsutskottet. Det var nog under längre tid och flera utskott inblandade.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! I och med att jag nämnde exemplet från april och maj 2011 och i och med ltl Perämaa var finansminister under den tiden så skulle det vara intressant om ledamoten lite skulle reflektera över det faktum att tilläggsbudgeten kom den 19 eller 20 april och själva lagförslaget, som var en budgetlag som anknöt till tilläggsbudgeten, kom först en månad senare. Vad anser ledamoten? Är det verkligen bra i ljuset av den erfarenheten att kräva någonting annat än det som idag anges? Att om det inte finns möjlighet att lämna en lagframställning samtidigt som budgetförslaget så ges det i så god tid att det ändå kan behandlas parallellt. Är inte det en flexibel och politisk rimlig lösning?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Inte helt och fullständigt. Då när budgeten diskuterades i lagtinget här för en månad sedan när alternativet fanns att bordlägga någon av budgetlagarna då sade jag här ur talarstolen att misstag, fel och sådana brister har förekommit tidigare även under min tid som regeringsledamot. Ett annat exempel nämndes också, ÅHS-avgifter, det har skett fel tidigare och budgetlagar har levererats för sent tidigare också. Det var en av orsakerna till att vi valde att lyfta den principiella diskussionen här. Därför ser vi det inte som ändamålsenligt att börja peka ut någon här om brister som har gjorts tidigare. Jag erkänner fullt ut att jag också har varit med i en landskapsregering som har lämnat en budgetlag lite för sent. Men det är inte en orsak till varför man inte kunde förbättra sig.
Ltl Harry Jansson, replik
Bästa ltl Perämaa, ingen ska absolut känna någon skuld. Det är mera ett praktiskt resonemang vad en förändring av nuvarande regelverk skulle kunna medföra. Om man utgår från lagförslaget i samband med Ålands budget för 2013 så ifall landskapsregeringen skulle ha haft ytterligare press på sig att komma med lagframställningarna så hade det funnits stor risk att kvaliteten inte skulle ha varit den bästa. Det fanns ju redan nu kritik mot innehållet. Bästa ltl Perämaa, är det inte risk att vi får halvmesyrer om vi har ett regelverk som vi vet att vi ändå inte kan leva efter i praktiken?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Nu tenderar det här förstås att bli en politisk diskussion. Man borde faktiskt överväga om lagförslag med så pass mycket brister, som de hade här nu senast, överhuvudtaget skulle levereras till lagtinget. För lagtinget fick ju korrigera vissa framställningar till stora delar.
Eftersom vi kom in på diskussionen om speciella lagar så just vad gäller sjukkostnadsavdraget och de andra så sade landskapsregeringen redan i samband med tilläggsbudgeten senaste vår i april att man skulle göra en förändring av sjukkostnadsavdraget. Att sedan hävda att det är tidsbrist, och att man inte kan leverera lagarna i samband budgeten i början på november, håller inte. Jag har en klar bild av att produktionsstödet 2011 föregick av en skattehöjning på rikshåll som ledde till att det fanns behov av att vi i snabb ordning kom med en budgetlag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Föredragningslistan är inte så lång. Det råkar vara så att min raketmotor kommer igång sakta men säkert, nu startade den på allvar och jag drog mig till minnes lite vad som sades i kommittén.
Först om motionen, jag förstår att liberalerna skrev den här åtgärdsmotionen. Man fick de här lagarna sent. Vi ska komma ihåg att i oppositionen får man lagarna först när de kommer hit, medan vi i regeringspartierna har diskuterat dem både till utformning och sett utkast osv. Problemet upplevs kanske inte som så stort för oss regeringslagtingsledamöter. I bästa fall har vi sett lagarna före de kommer, inte alltid dock, tyvärr.
Det stod fel saker i lagarna, det var fel politik och det har vi ju debatterat här några dagar tidigare så det ska vi inte dra upp. Sedan var det väldigt bråttom med ärendena, t.ex. avdragsärendena, och det blev som det blev. Då förstår jag att man i hopp om förbättring vill ändra regelverket och tvinga sig på med formalia. Jag har en större förståelse för motionen.
När man ser till problemen med budgetlagar så för det första i den här kommittén och generellt så vill vi gärna att man helst ska undvika så kallade budgetbeslut som har följder för den enskilda. Stöd och ekonomiska förmåner har ju tidigare tagits genom budgetbeslut, sedan har det tagits ett beslut i landskapsregeringen och sedan har man börjat betala ut, ändrat utbetalning eller slutat betala ut. Det är fullt möjligt och helt juridiskt korrekt men inte att föredra. Det ska vara så att land ska med lag byggas. De här regelverken ska vara i lag helst. Det är positivt att vi har fått det nya instrumentet budgetlag och då bör man utnyttja det i stor utsträckning. Budgetlagar är något som vi bör eftersträva, det borde egentligen vara en hel bunt med budgetlagar i samband med budgetframställningen. Sedan ska man hinna behandla budgetlagar samtidigt som budgeten.
Det finns ytterligare en dimension i det här, vilket också diskuterades i lagtings- och arbetsordningskommittén, att det är bra om de andra utskotten också tar del i budgetbehandlingen. Instrumentet finns kvar att man på eget initiativ kan ge yttrande, men finans- näringsutskottet kan också ta hjälp av de andra utskotten. Det här kanske inte riktigt har hittat sin form så bra som det kunde göra. Det kunde kanske ytterligare förbättras för att avlasta finans- och näringsutskottet.
Generellt när det gäller arbetsbelastningen för utskott så har det tidigare funnits en möjlighet. I den nya arbetsordningen så är den här säkerhetsventilen lite förtydligad, det står i 12 § talmanskonferensens uppgifter att man kan ge råd och förslag till talmannen om till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Under alla utskottens behörighetskataloger så står det; övriga ärenden som remitteras till utskottet. Det här är kanske lite otydligt. Men det betyder att man kan, när ett utskott har fullt upp, remittera ärenden till andra utskott. Man har gjort det tidigare och man har gjort det nu också under det här regelverkets tid. Det kanske man systematiskt måste göra när det hopar sig för vissa utskott. Man måste tända den röda lampan för det utskottet just då, för sedan kan det bli tvärtom för ett annat utskott och det har man sett genom historien.
När vi gick igenom det här så var det helt olika utskott som stundtals hade haft en väldigt hög arbetsbelastning. Social- och miljöutskottet hade förra perioden hög arbetsbelastning och två perioder före det var det kulturutskottet som hade hög arbetsbelastning när alla skolregelverk reviderades. Vad som är på gång byter lite fokus. Men den där säkerhetsventilen finns.
För att summera så är det bra med budgetlagar. Budgetlagar bör fungera, de bör inte vara ett besvär och något som man helst undviker för att det blir så jobbigt och bråttom utan tvärtom så borde mycket av det här vara i lag.
Budgetering är ungefär som i naturen, det är den bäst anpassade som överlever, det är inte den starkaste eller den snabbaste. Det är med budgetering på det viset att det inte är den tidigaste budgeten som är den bästa, utan det är den budgeten som kommer i rätt tid, när man har så mycket information som möjligt.
Alla organ som sysslar med budgetering så vet att vid ett visst skede så måste man sätta ner foten och budgetera, fast man skulle gärna vänta och titta hur saker och ting utvecklas och vilka besked man får och färskaste prognoserna osv. Det är ofta en räcka av budgeterande instanser som väntar på varandra. Landskapet kanske väntar på ÅSUB eller finansministeriets prognoser och sedan väntar kommunerna på landskapet osv. Det behöver inte alltid bli bättre bara för att man gör det tidigare och drar ut på det. Det gäller att vara effektiv och ute i rätt tid när man budgeterar.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det gäller att vara effektiv men när det gäller också att vara ute i god tid. Jag vill gärna friska upp ltl Sundmans minne. När det gäller t.ex. sjukdomskostnadsavdraget så blev den lagframställningen sågad längs med fotknölarna och social- och miljöutskottet. Var det är ett familjeavdrag, räknades sambos, hur satte man inkomstgränsen, skulle andra avdrag göras först? Det blev avancerad lagberedning i finans- och näringsutskottet. Så det är nog tid för lite självkritik också.
Skulle det vara på det viset att majoriteten hade sett den här lagframställningen före så är det synnerligen allvarligt.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Utan att anknyta till något visst ärende så om man går för tidigt till lagtinget med en lag så blir det också fel. Man kanske borde ha hållit på dem en halv vecka, några dagar, och ha haft tid att processa den lite mera. Det är kanske så att man har ryckt den ur lagberedningens händer lite för tidigt, vilket också har hänt tidigare där lagberedaren helt öppet säger att det var för tidigt. Nu pratar jag om den förra regeringen och nu vet vilket ärende som jag inte ska nämna här. Några dagar beredning till i förvaltningen kanske kunde ha löst de här problemen. Återigen, det är kanske inte är så att man ska vara tidigt, man ska vara ute i rätt tid. Sedan är det ju förstås relativt till den övriga behandlingen så att man ska vara ute i god tid också och inte bara rätt tid.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Här vill liberalerna vara väldigt tydliga, ingen skugga ska falla över lagberedningen. Men man såg strikt på ekonomi och man såg frågan strikt ekonomiskt utan att ta med de sociala konsekvenserna. Det var alldeles uppenbart och klart och tydligt när man läste framställningen. Bäst resultat blir det om man lägger fram lagar och har ett tvärsektoriellt samarbete över avdelningarna. Här saknades den sociala sidan. Sjukdomskostnadsavdrag är ett avdrag som är väldigt viktigt de ålänningar som lever på marginalen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Visst kan man försöka undvika sådana processer där man måste ha omfattande lagberedning här i lagtinget. Men är det av nöd tvunget och bråttom med hänvisning till landskapets ekonomi och att det inte finns någon annan lämplig lösning då måste vi ibland ta på oss att lagbereda här i lagtinget. Men vi måste ju stå tillbaka, det ska inte skötas här utan då ska knuffas tillbaka, man borde ha börjat tidigare eller låtit någon del av processen ta lite längre tid. Då finns det flera alternativ där det kan gå fel. Jag menar inte någon speciellt ärende.
Vi kan i alla fall konstatera att det har fungerat. Nu har vi en budget, vi har lagarna ikraft och det blev någorlunda bra. Vi hjälptes alla åt på varsitt håll.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack fru talman! Kollegan Danne Sundman uttryckte misstanke om den här åtgärdsmotionen skulle ha tillkommit under någon slags kollektiva affekt, tillstånd, i den liberala lagtingsgruppen. Jag vill bara upplysa om att så inte alls var fallet. Den här åtgärdsmotionen har tillkommit under mycket lugna, sakliga och resonabla politiska former. Vi berättade ju redan under behandlingen i salen vilka planer vi hade från flera håll. Det t.o.m. uttalades en positiv åsikt om att vi hade den inspirationen och det lugnet.
Jag vill som första undertecknare av motionen och författare i viss omfattning bara rätta det missförstånd som tycks ha uppstått.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
För kännedom
2 Godkännande av avtalet med Cypern för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning (RP 7/2012-2013)
Eftersom lagtinget tidigare har behandlat ett antal fördrag med motsvarande innehåll har talmannen efter samråd med talmanskonferensen beslutat att ett yttrande från landskapsregeringen inte är nödvändigt i fråga om den aktuella framställningen. Ärendet kommer därför att tas upp till remiss vid plenum 09.01.2013.
3 Godkännande av protokollet med Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning (RP 8/2012-2013)
Inte heller i fråga om detta ärende har talmannen bedömt att något yttrande är nödvändigt. Ärendet upptas därför till behandling vid plenum 09.01.2013.
4 Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet
Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)
Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. sänt ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Ärendet upptas därför till behandling vid ett senare plenum.
5 Förslag till andra tilläggsbudget för år 2012
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2012-2013)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 09.01.2013.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 09.01.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.