Plenum den 7 januari 2015 kl. 13:00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2013-2014)

Talmanskonferensens framställning (TMK 3/2013-2014)

Föredras. 11

2    Granskning av landskapets pensionssystem

Landskapsregeringens svar (GR 1/2014-2015-s)

Landskapsrevisionens granskningsrapport (GR 1/2013-2014)

Remiss. 14

3    Ny körkortslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Remiss. 28

4    Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2014-2015)

För kännedom.. 35

5    Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

6    Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Plenum slutar 36

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av styrelsemöte i EFA. Beviljas.

Herr landshövdingen

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om bifall till, för det första, lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll.

För det andra, lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter.

Talmannen

Lagtinget kommer att behandla ärendena i vederbörlig ordning, herr landshövding.

Första behandling

1        Lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2013-2014)

Talmanskonferensens framställning (TMK 3/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Talmanskonferensen föreslår att lagtinget antar en ny lagstiftning om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar. Lagförslaget går ut på att lagtinget tillsätter en arvodeskommission som står utanför lagtinget och som självständigt fattar beslut om arvodets belopp. Bakgrunden är att det inte kan anses ändamålsenligt att lagtinget själv bestämmer om ledamöternas arvoden.

I lagförslaget tas inte ställning till storleken på lagtingsledamöternas arvoden. Dock sägs att förmånerna måste fastställas så att ledamöterna behandlas lika. Det bör, liksom hittills, vara möjligt att bevilja ett högre arvode till vissa ledamöter på grund av uppdrag inom samt utanför lagtinget eftersom en del uppdrag är mer arbetskrävande än andra.

Utskottet har fört en principiell diskussion om arvodets storlek och delar talmanskonferensen uppfattning att det är rimligt att antalet uppdrag och arbetsmängd avspeglas i arvodets storlek. 

För att vi nu inrättar en arvodeskommission betyder det inte att arvodena ska höjas. Vi får en mera neutral bedömning av våra arvoden.

Lagförslaget föranleder ändringar av vissa bestämmelser i lagtingsordningen och arbetsordningen. För att undvika motstridigheter bör bestämmelserna ändras innan arvodeslagstiftningen träder ikraft. En revidering av lagtingsordningen och arbetsordningen är som vi alla vet på gång.

Några ändringar anser utskottet motiverade. Beträffande 1 § 1 mom. anser utskottet: För att möjliggöra att den ersättning som tillkommer talmannen för representationskostnader även kan erläggas i form av ett förhöjt arvode föreslår utskottet att ordet ”ska” byts till ”kan” i andra meningen. Ändringsförslaget betyder inte att ersättningen för representationskostnader föreslås utgå. Det ger större möjligheter i lagförslaget.

Utskottet föreslår att 2 mom. ändras så att kommissionen ska utse en ordförande inom sig. På så sätt undviks problem vid val av medlemmar till arvodeskommissionen från flera kandidatlistor. Vare sig ordföranden eller medlemmarna i kommissionen får vara lagtingsledamöter eller tjänsteman vid lagtinget. Utskottet förutsätter att inte heller ministrar eller ledande tjänstemän vid landskapsregeringen utses till medlemmar i kommissionen.

Beträffande 3 § 1 mom. anser utskottet: För att ge ersättare i lagtinget, vars uppdrag som ledamot i lagtinget har upphört före mandatperiodens utgång, en skälig tid för omställningen föreslår utskottet att den tid för vilken en ersättare i lagtinget kan beviljas ett arvode efter det att uppdraget som ledamot i lagtinget har upphört förlängs till sex månader. 

Det finns två reservationer fogade till betänkandet. Jag antar att reservanterna eller partigrupperna kommer att redovisa för reservationerna.

Ålands Framtid och Axel Jonsson vill inte ha någon arvodeskommission överhuvudtaget. Göte Winé och socialdemokraterna vill att arvodeskommissionen ska ha fyra medlemmar istället för tre. Det senaste var en fråga som vi diskuterade och penetrerade ganska pragmatiskt från utskottets sida. Vi konstaterade att med de ändringar vi gör att man utser ordförande inom sig så med ett jämnt antal medlemmar i kommissionen så kan det bli olyckligt och fullt fokus på ordförande. Det har varit en pragmatisk linje att vi anser det bäst med tre medlemmar och det blir också förstås mindre kostnader.

Slutligen, fru talman, för utskottet också en diskussion kring lagtingsledamöternas pensioner. I samband med ärendets behandling har vi diskuterat lagtingsledamöternas rätt till tidigarelagd ålderspension. Enligt gällande lagstiftning har en lagtingsledamot möjlighet till tidigarelagd ålderspension under förutsättningar att uppdraget varat minst sju år och att pensionstagaren inte har en förvärvsinkomst som överstiger pensionens maximibelopp.

Utskottet har tittat på hur man förfar i riket och hur man gör i Sverige. I riket har man avskaffat möjligheten att få tidigarelagd ålderspension. Istället för pension har man rätt till ett anpassningsbidrag på högst ett till tre år, beroende på hur länge man har haft sitt förtroendeuppdrag. Om man har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör så kan det betalas fram till 65 års ålder. Anpassningsbidragets storlek påverkas av förvärvsinkomsterna från arbetet och företagsverksamhet samt även kapitalinkomster. Det är också väsentligt.

Ändringen motiverades i riket med att det låg i linje med de senaste årens pensionspolitiska reformer där ambitionen har varit att avskaffa pensionsfonder som möjliggör tidiga pensioneringar. Anpassningsbidrag bedöms uppmuntra till fortsatt arbete efter avslutat ledamotsuppdrag.

Även i Sverige har en liknande reform genomförts. Systemet med inkomstgaranti har avskaffats och ersatts med ett omställningsstöd som kan beviljas i högst tre månaders till två års tid, beroende på hur länge uppdraget varat. Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning eller kompletterande utbildning. Den andra delen är ett generellt ekonomiskt stöd som utgör 85 procent av ledamotsarvodet. Under vissa förutsättningar kan äldre riksdagsledamöter på ansökan beviljas ett förlängt ekonomiskt stöd för ett år i taget. Det förlängda ekonomiska stödet är dock väsentligt lägre än det generella ekonomiska stödet.

Utskottet anser att det finns anledning att överväga behovet av en reform även av lagtingsledamöters rätt till tidigarelagd ålderspension. Som politiker gäller det att leva som man lär.   

Utskottets föreslår att lagtinget antar lagförslaget med de mindre ändringar som framförts. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren sade att det inte är ändamålsenligt att lagtinget fastställer sin egen lön. Nu är det så att det sittande lagtinget fastställer för nästa lagting. Vi fastställer inte lönen för oss själva när vi sitter här. Argumenten för att tillsätta en arvodeskommission är att man får en bättre neutral bedömning av arvodena. Ja, det kan man ifrågasätta. Denna kommission kommer också att bli politiskt tillsatt av de partier som sitter i lagtinget. De stora partierna kommer väl som vanligt att bevaka sina intressen och tillsätta sina representanter som de anser vara neutrala i bedömningen. Jag vet inte hur de skulle göra en mer neutral bedömning av lönesättningen än 30 lagtingsledamöter för nästa lagting.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns någon slags hederskodex både i lagting och på kommunal nivå. Gör man förändringar i arvoden som oftast är förhöjningar så gör man det för nästa kommunfullmäktige, för nästa stadsfullmäktige och för nästa lagting. Jag tycker att det är en regim som är bra. Man ska också veta att när vi har val och väljer till kommuner och lagting så brukar 1/3 vara nya och 2/3 vara gamla, så indirekt så höjer man sin egen lön.

När det gäller arvodeskommissionen så har majoriteten ansett att det här är ett bättre och mera ändamålsenligt sätt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är klart att majoriteten tycker så men inte är det sagt att det är det bästa sättet för det. Jag tror att det är ett sätt att frikoppla sitt ansvar gentemot det lagtingsuppdrag som man har idag. Det är ingenting som säger att en arvodeskommission blir bättre i sina bedömningar än ett politiskt lagting när det gäller lönesättningen.

 Ltl Katrin Sjögren, replik

Vid remissdebatten här och de diskussioner som har förts i talmanskonferensen, i lagtinget och i lag- och kulturutskottet så kan man med fog anta att det finns en alldeles tydlig vilja att få en neutral bedömning. Inte har man pratat om någon slags politik utan ambitionen är att få en arvodeskommission som alla i stor utsträckning har förtroende för. Det regleras också i lagen att det inte ska vara politiker och det ska inte vara tjänstemän. Vi har diskuterat och bollat med olika alternativ. Min uppfattning är att man vill ha en neutral arvodeskommission.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Föga förvånande så stöder den liberala gruppen det som utskottsordförande för fram för utskottets del om arvodeskommissionen. Vi anser att en sådan bör finnas.

Det var intressant det som utskottet har kommit fram till om lagtingsledamöternas pensionsförmåner speciellt gällande förtidspension. Det finns ingen landskapsregeringsledamot på talarlistan så jag ställer frågan till utskottsordförande: Förde utskottet någon diskussion med landskapsregeringen om den här saken? En lagberedning måste ju ske via landskapsregeringen. Uppfattar utskottsordförande om det möjligen finns en politisk vilja att landskapsregeringen skulle komma med ett förslag som reformerar denna sak?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Den här lagframställningen är beredd av talmanskonferensen och av samtliga politiska partier. Vi har inte haft någon direkt dialog med landskapsregeringen i den här frågan. På ärendehanteringslistan idag har vi också revisorernas synpunkter om pensionerna. Lag- och kulturutskottet har till den här delen varit eniga och lag- och kulturutskottet är parlamentariskt. Jag tror absolut att tiden är mogen för att också göra ändringar. Som sagt var, som politiker gäller det att leva som man lär.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är väl sagt, politikerna ska leva som de lär. Människan ska under de verksamma perioderna i sitt liv ge sitt för att samhället ska utvecklas.

 Jag medveten om fördelningen i ärenden här. Det kommer ett annat ärende här också. Med denna fråga ville jag bara säkerställa mig om det som utskottet har kommit fram till gällande pensionsförmåner. Utskottet säger ju att det finns skäl att överväga en reform. Då är det viktigt att det budskapet går fram vilket det åtminstone gör genom den här diskussionen. Budskapet behöver gå fram till landskapsregeringen där en sådan här reform i så fall måste beredas.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är jag helt säker på att talmanskonferensen kan ombesörja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Vi har nu i utskottet för en tid sedan haft upp talmanskonferensens lagförslag om landskapslag om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar.

Jag håller med utskottsordförande Sjögren. Det har varit en intressant och bra diskussion i utskottet om det här lagförslaget. Vi är i stort sett helt eniga om att det ska tillsättas en arvodeskommission, förutom Ålands Framtid som inte tycker att det behövs.

Vi från Ålands socialdemokrater tyckte också att kommissionen kunde bestå av fyra personer, två kvinnor och två män. Det här har vi socialdemokrater även tidigare jobbat för i talmanskonferensen.

Det pratades i utskottet om att med ett jämnt antal så blir ordförandes roll för betydande och därför skulle tre personer vara bättre. En kommission med tre personer vet jag inte heller om är så mycket bättre. Det är ändå så pass få personer så oberoende vad man gör så får någon en ganska stor vikt. Jag ser inte att tre personer är mycket bättre.

Det viktigaste är väl att komma fram till ett koncensusbeslut och då är inte antalet det viktiga. För mig och partiet har istället jämställdhetsdiskussionen varit viktig.

Det här kommer jag inte att driva till röstning, men vi har nu framlagt vår åsikt om antalet personer i denna kommission. Vi har också fått en bra diskussion i utskottet om jämställdhet.

Däremot vill jag tacka utskottsmedlemmarna som kom tillmötes så att man i § 3 ändrade första momentet så att en ersättare har rätt till arvode i 6 månader om man tvingas sluta sitt lagtingsuppdrag under pågående mandatperiod. I förslaget var det 3 månader men nu föreslog vi, med en klar majoritet, om att införa 6 månader. Det tycker jag att är bra. Jag tackar dem som gick med på det förslaget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill också tacka för att man har ändrat just den sista delen som ltl Winé tog upp. Lagtingsledamöterna är inte några vanliga löntagare. Man kan inte få den försäkring som en vanlig arbetstagare har när det gäller arbetslöshetsersättning. Jag tycker att det är positivt att man har gjort den här ändringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Jag vill först passa på att önska talmannen och övriga kollegor en god fortsättning på det nya året!

Som jag sade i remissen när det här ärendet gick till i lag- och kulturutskottet så finns det flera öppna oklara frågor i den här framställningen.

För det första; den här så kallade reformen utgör enbart en ändring i fråga om fastställande av ersättningar. Förslaget tar inte ställning till arvodenas och ersättningarnas storlek. Det är som vanligt att lagtinget blir att diskutera formalia, men inte själva innehållet.

För det andra; framställningen är vag och oklar på flera punkter. Det står bl.a. att man ska ha en sådan ersättning att man kan sköta lagtingsmannauppdraget på ett behörigt sätt. Vad betyder det?

För det tredje; om vi tittar på själva kommissionen så är det oklart hur medlemmarna till kommissionens ska nomineras och vilken kompetens som kommer att krävas.

För det fjärde, och det som vi kanske har allra svårast med; arvodeskommissionen innebär ytterligare en kostnadsdrivande byråkrati. Åland bör vinnlägga sig om att i alla sammanhang hitta egna ändamålsenliga lösningar för att minska, inte öka, de byråkratiska kostnaderna. Att inrätta ytterligare en särskild instans, en arvodeskommission, för att ha hand om något så i grunden enkelt som frågan om lagtingets avlöning borde ju få ganska många att tänka till.

Ingen av dessa frågor som vi reste i remissen bemöter utskottet. Lagtinget har aldrig bestämt lönerna för sittande lagting, vilket framkom i ett tidigare replikskifte. Det ska man inte göra. Vi ska absolut inte höja lönerna åt oss själva. Men lagtinget har gjort det tidigare för kommande lagting. Den modellen tycker Ålands Framtid att vi ska hålla fast vid. Det behöver inte krånglas till dess mera.

I min reservation till lagförslaget skrev jag att man inte ska krångla till saker och ting i onödan. Ålands Framtid kommer inte att omfatta den här framställningen. Vi kommer att föreslå ett förkastande. Vi föreslår i stället: ”Sittande lagting, enligt tidigare praxis, tar beslut om kommande lagtingsledamöters arvoden. Förslagen bereds informellt i kontakter mellan lagtingsgrupperna. Den egentliga beredningen utförs i lagtingets kanslikommission, varefter framställningen behandlas och slutligt utformas av talmanskonferensen. Därefter tar lagtinget i plenum beslut om arvoderingen för kommande lagting.” Öppet och ärligt!

En fråga som jag grunnat på är varför majoriteten vill ha en kommission. En orsak är säkert att man har det på det viset i Finland och då ska vi ha det likadant.

Den andra orsaken kan också vara att man öppet slipper ta ställning till avlöningen. Ålands Framtid tror på öppenhet och transparens. Vi tycker inte heller att man behöver skämmas över lagtingsuppdraget och över avlöningen.

Jag har begärt fram statistik från ÅSUB om hur lagtingsledamöternas avlöning har följt övrig avlöning ute i samhället. Det visar sig att vi blivit betydligt efter i den allmänna löneutvecklingen. 3 660 euro per månad+ tillägg är ungefär halva lönen av vad en mellanchef i det privata näringslivet har. Också inom offentlig sektor så ligger topptjänstemännen betydligt högre, till och med dubbelt högre i många fall.

Fru talman! Det sjunkande förtroendet för politiken och politikerna på Åland har Ålands Framtid lyft många gånger, men tyvärr går utvecklingen lite åt fel håll. Det är inte så hög status att vara lagtingsledamot längre. Det finns det förstås olika orsaker till. Jag tror att den relativt låga avlöningen är en orsak. Vi behöver få de bästa och mest kompetenta krafterna igen intresserade av politik. Åland behöver helt enkelt bättre politiker.

Vi behöver politiker som medborgarna och näringslivet känner att de verkligen har förtroende för och politiker som verkligen gör allt för att utveckla Åland. Vi behöver politiker som ålänningarna litar på att är bättre lämpade att fatta beslut om de stora frågorna än sina kollegor i Helsingfors och Bryssel. Vi behöver politiker som helt enkelt tar ansvar och jobbar målmedvetet. Vi behöver politiker som vågar ta ansvar för betydligt större frågor än en så i grund och botten odramatisk sak som avlöningen. Åland har inte råd att ha ett lagting som mest fungerar som gummistämpel för blankettlagar.

Hur ska vi lyckas med det utan att kostnaderna skjuter i taket? Det är något vi i Ålands Framtid förstås motsätter sig också här.

Det är fem punkter som vi från Ålands Framtids sida vill nämna:

1. Vi behöver ha färre politiker och vi har drivit den frågan länge. Vi var inte ensamma i början, vi hade ganska många med oss att ersättarna skulle tas bort, d.v.s. de sju personer som sitter i lagtinget istället för de som blivit ministrar. Vi vill också minska regeringen med en minister, man bör spara där det går. Jag vill understryka att det här inte handlar om de personer som råkar sitta på posterna just nu utan det är ett systemfel.

2. Det skulle möjliggöra en höjd avlöning för de som blir kvar. Det höjer både status och öppnar för flera att engagera sig. Det är ett ganska allvarligt hot mot demokratin att många ute i näringslivet, eller annars har goda avlöningar, känner att man helt enkelt inte har råd att engagera sig i politiken.

3. Det behöver vara mera arbetsuppgifter. Det kräver t.ex. förstärkt lagberedning och mera policydebatter. Det kräver framförallt en regering som kan leverera ordentliga underlag.

4. En bättre granskning av lagtinget. Man borde ha TV-sända debatter samt publicering av frånvarostatistik, närvaro vid utskottsmöten och andra organ m.m. på lagtingets hemsida.

5. Begränsa mandatperioderna, det tryggar förnyelse och utveckling, vilket vi har föreslagit i en motion tidigare. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är säkert många i salen som håller med ltl Eriksson till de delar han berör behovet av bättre representativitet i denna församling från det åländska samhället. Vi vet ju alla att det tyvärr finns en stor gräns att komma över. En stor del av den åländska befolkningen vill inte befatta sig med politik just av rädsla för att få en stämpel på sig. Många är på förhand i diskvalificerade på grund av den stämningen i samhället.

När det gäller själva sakfrågan, är det inte på det viset bästa ledamoten att just det faktum att ledamöterna i detta parlament släpar efter i lönesättningen, enligt ledamotens analys, så visar just på behovet av ett oberoende organ som vågar ta ställning. Med det system vi har idag vågar ingen politiker, för politiker representerar partier, föreslå förändringar, dvs. förhöjningar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det säkert många som inte vill engagera sig på grund av rädslan att få en stämpel på sig. Det är också många som tyvärr vänder politiken ryggen för att man tycker att man inte diskuterar de viktiga framtidsfrågorna och man fokuserar väldigt ofta på småsaker. Det här är ju i grund och botten en småsak, det är jag den första att hålla med om.

Orsaken till att man har släpat efter är att det inte har gjorts någon justering sedan 2009, av orsaker som antagligen beror på att man från politiskt håll inte vill och vågar ta tag i avlöningen. Jag tycker inte att man behöver skämmas över att vara lagtingsledamot. Jag tror inte heller att man behöver skämmas för avlöningen. Sedan är det upp till var och en hur mycket man jobbar sist och slutligen för den avlöning som man har. Problemet just nu är att det är många goda krafter, inte bara att man är rädd för stämpel, utan man anser att man helt enkelt inte vill halvera sin avlöning för att engagera sig politiskt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att ltl Eriksson och jag är överens om grundskälet, att ersättningen för att vara parlamentariker är dålig jämfört med andra motsvarande ansvarsfulla positioner. Vi vet också om stämningen i samhället hur orättvist den än må vara när det gäller synen på politiker och på vår förmåga. Vi kommer inte från det faktum att systemfelet är att vi inte själva vågar föreslå förändringar. Därför har centergruppen helhjärtat stött det här förslaget till oberoende organ, där vi till fullo litar på att parlamentet har förmåga att utse tre vettiga, väl insatta personer att ta ansvaret för samhällsutvecklingen enligt den här modellen. Det handlar om att få tag i personer som vill ta ansvar för vårt framtida Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sista är viktigt och det håller jag verkligen med om. Alla borde fokusera på hur vi kan få så många goda krafter som möjligt att vilja ta del i samhällsarbetet. Just därför pekade vi på de här fem åtgärderna och hur man borde gå tillväga istället för att inrätta en kommission. Det finns negativa stämningar i samhället. Jag har väldigt sällan mött någon som har sagt att det är en enorm avlöning som man har lagtinget. Tvärtom, folk är faktiska förvånade när de hör vilken nivå avlöning ligger på. Stämningen i samhället bottnar mycket i att åländska politiker idag inte vågar ta beslut, vilka detta är ett tydligt exempel på.

Jag tror inte att det är bättre att ha någon sorts halvdold organisation som man bakvägen ska påverka för att få upp avlöningen. Är man stolt över att vara lagtingsledamot och tycker man att man gör ett bra arbete så borde man ju våga stå för det öppet och ärligt. Eller hur?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker att det var ett bra anförande som ltl Anders Eriksson höll. Det är tråkigt att han inte ställer upp i höstens val för nu har han suttit tre perioder. Jag tycker att en sådan erfaren politiker, med kloka tankar, skulle vara bra också i nästa lagting. Det får man bara beklaga.

När det gäller själva sakfrågan så är det tvetydligt att ltl Eriksson å ena sidan klanka ner på hur det är med löneutvecklingen och att det är på tok och å andra sidan att behålla nuvarande system som uppenbarligen inte fungerar. Vi andra vill förnya oss och få en opartisk kommission som ser just de här värdena som jag tror att vi alla delar, kanske inte nättrollen men seriöst tänkande ålänningar har samma värderingar som vi alla och ltl Anders Eriksson. Det ska den här kommissionen ta till sig och värdera lagtingsuppdraget på ett opartiskt sätt. Det ska inte göras av dem som innehar lagtingsuppdraget eller av de 2/3 som högst troligen innehar uppdraget nästa period också.

Argumenten var bra, men ltl Eriksson kom fram till fel slutsats.

Ltl Anders Eriksson, replik

Man kan inte komma fram till någon annan slutsats, ltl Sundman, än att sittande lagting helt enkelt inte vågar, på samma sätt som tidigare lagting gjorde, justera avlöningen. Beslutet 2009 tog enbart sikte på att försämra dagtraktamenten och reseersättningar för dem som bor i periferin.

Vi i talmanskonferensen har hållit på i två år ungefär, inte varje dag, och diskuterat den här frågan fram och tillbaka i det oändliga. Det är den här typen av icke politiska ärenden som vi fyller vår vardag med istället för att diskutera hur vi ska bevara vårt svenska språk och hur vi ska få ordning på ekonomin. Det bekymrar mig.

Om ltl Sundman och ltl Harry Jansson tidigare delade min uppfattning att det är för låg avlöning så det enda som krävs är att ta beslut om att höja.

Ltl Danne Sundman, replik

Inte har det här fantastiskt handlingskraftiga partiet, om jag får ironisera lite, heller kommit med något förslag om att höja lagtingsarvodet. Men nu pratar man i de banorna.

 Jag håller med om resonemanget. Inte tror jag att det handlar om feghet att här finns 30 rädda politiker. Det handlar om att man känner att man är part i målet och man vill inte ta sådana beslut. Inte tar man ju någon annanstans sådana beslut åt sig själv heller. Det blir lite speciellt när man är längst upp under Ålands folk. Vi kan ju inte be Ålands folk att göra det och därför tillsätter man ett organ som enligt lagen ska ha vissa egenskaper så att det har förtroende att göra det här ute bland ålänningarna. Det här är ju ett progressivt sätt att försöka komma vidare. Det har man kommit fram till inte bara i ”östfacit” utan även i Sverige. Det är ett naturligt sätt att lösa den här problematiken på. Jag förstår inte hur ett annat progressivt parti är så här konservativ nu och vill streta mot en bra utveckling. Det förstår jag inte riktigt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Sundback behagar att vara och skämthumör och det kan vara trevligt så här efter julledigheten.

Visst, Ålands Framtid är ett handlingskraftigt parti. Problemet är att vi bara har tre mandat tillsvidare, men vi ska jobba på att bli flera. Det lovar jag ltl Sundman.

Om man hör med partikollegorna som har varit med i talmanskonferensen så har jag där konsekvent framfört att det inte behövs någon kommission. Vi är beredda att stå bakom ett förslag att höja avlöningen, men vi har tyvärr varit ensamma, ltl Sundman.

Ltl Sundman säger att man inte vill och inte vågar, oavsett vad man vill. Därför är vi tillbaka till detta med stämningen ute i samhället och synen på den åländska politiken, som togs upp i ett tidigare replikskifte, Man vågar inte ens ta ansvar för en sådan här sak och istället inrättar man en kommission som man kan påverka bakvägen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Ltl Anders Eriksson säger att man inte vågar ta ansvar utan man inrättar en kommission som man kan påverka bakvägen. Jag tycker att nivån är ganska låg.

För det första så är det bara lagtinget som kan fatta det avgörande beslutet om införandet av förändringar i våra arvoden. Kommissionen kommer att bereda ärendet och detta har praktiserats på annat håll.

Hela anförandet andas att vi alla andra här är fega medan ltl Anders Eriksson och hans två riddare har det verkliga modet. Han säger också att arvodena är förskräckligt låga så att folk höjer på ögonbrynen. Men varför har inte då ltl Anders Eriksson föreslagit en höjning under den här mandatperioden? Det skulle vara intressant att höra hur stora höjningarna är. Vi hörde att vi hade försämrat kostnadsersättningarna. Kanske kostnadsersättningarna ska föras in igen? Kom gärna med förslaget på nytt! Under 2015 hinner ni komma med en motion om den saken. Nej, ltl Anders Eriksson pratar mycket strunt och i det här ärendet särskilt mycket.

En kommission är faktisk ganska bra. Det finns många kompetenta personer som kan sitta i kommissionen, framförallt äldre lagtingsledamöter som avslutat sin karriär här i lagtinget. De är erfarna och de vet nog ungefär var nivåerna ska ligga. Jag kommer att ha fullt förtroende när det gäller att hitta både kompetenta och intressanta personer för det här uppdraget. Låt oss gå vidare nu, få den här saken avgjord och så prövar vi på att så fort som möjligt få till stånd en kommission.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Förslag om förkastande och om kläm upptas i samband med ärendets andra behandling.

Föreläggs förslaget till landskapslag om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras

2        Granskning av landskapets pensionssystem

Landskapsregeringens svar (GR 1/2014-2015-s)

Landskapsrevisionens granskningsrapport (GR 1/2013-2014)

Lagtinget kan enligt arbetsordningens 44 § 1 mom. besluta att ärendet remitteras till ett utskott. Talmannens förslag är att detta ärende inte remitteras till ett utskott utan att lagtinget antecknar sig ärendet för kännedom.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Granskningen av landskapets pensionssystem har gjorts av landskapsrevisorn på ett mycket föredömligt och gediget sätt. Jag och landskapsregeringen är glad för att man har granskat landskapets pensionssystem.

Landskapets pensionssystem är en väldigt viktig del av den verksamhet som vi ansvarar för. Landskapets pensionssystem är en viktig del av vår ekonomi och även framtida ekonomi och ekonomiska ansvar. Pensionssystemet berör tusentals människor, både personer verksamma nu och pensionärer. Det är viktigt att vi både har ett väl fungerande system och i grunden en bra lagstiftning samt att vi har en administration och ekonomi så att vi ska klara av våra framtida pensionsåtaganden.

Fru talman! Jag börjar med lagstiftningen. En av de frågor som togs upp av revisorn var detta som förekom i det föregående ärendet här, nämligen pensionsförmånerna för lagtingsledamöterna och landskapsregeringsledamöterna.

Landskapsregeringen konstaterar i sitt svar att det är en fråga som vi väntar på en signal ifrån lagtinget huruvida man ska gå vidare med ett sådant projekt eller inte. Jag uppfattade att vi fick den signalen nu här både genom betänkandet, som ligger till grund för föregående ärende, och presentationen av utskottsordförande. Det kommer att sättas igång här under året så att vi ska vara i paritet med verkligheten. Jag tycker att det har gått till på ett korrekt sätt genom att signalerna har kommit från Ålands lagting.

De övriga frågorna kanske mera är administrativa och jag kommenterar inte dem desto mera.

När det gäller administrationen av pensionsfonden så lyfts det fram i revisionsrapporten att det naturligtvis blir en viss merkostnad när vi ändå har en relativt liten förvaltning här på Åland som egentligen ska hantera dubbelt system. De som anställs nu är alla utförsäkrade men vi har ett stort antal som är kvar i det gamla systemet som hanteras via vår egen budget och vår pensionsfond. Vi försöker naturligtvis hela tiden göra det här så rationellt som möjligt, samtidigt måste det också finnas en rättssäkerhet och en trygghet i det system som vi har. Vi ser kontinuerligt över vilka resurser som behövs.

Fru talman! När det gäller pensionsfonden och pensionsansvarsskulden så förekom det ända fram till för två år sedan en uppfattning om att vi hade en pensionsansvarsskuld på ungefär 500-600 miljoner euro. Det är ju väldigt mycket pengar. Det är dubbelt mer än en årsbudget för landskapet Åland. För att få större säkerhet beställde vi en utredning av Keva. Det visade sig att vår pensionsansvarsskuld de facto var något större; 727 miljoner euro räknat per 2013. Man kan naturligtvis fundera på hur landskapet ska klara av detta. Jag vill ändå lugna alla lyssnare. Vi har två instrument för att klara pensionsansvarsskulden. Det ena är pensionsfonden och där har vi per den 30 november 386 miljoner, dvs. lite mer än hälften av pensionsansvarsskulden är täckt via fonden. Det kanske kan vara intressant för lyssnarna att veta att vi har en täckning som är betydligt över 50 procent. Den finska staten har en täckning i sin fond som är 15 procent. Det normala är att kommuner och andra olika samfund ligger någonstans mellan 20-25 procent. På det sättet har vi det är väl förberett med pensionsfonden och det upplägget som vi gjorde, mycket tack vare att vi under de goda åren kunde sätta in extra mycket pengar när vi startade pensionsfonden. Den har sedan haft en god avkastning.

Den andra biten som ska finansiera de framtida pensionerna är de facto landskapets budget. Här, fru talman, vill jag komma in på det som jag tycker att har varit lite snett i debatten, och det är en sak som finansavdelningen kommer att lägga ner arbete på under det kommande året, nämligen att få balans. Nu redovisar vi i bokslutet enbart pensionsansvarsskulden i sin helhet dvs..727 miljoner. Sedan har vi en pensionsfond som täcker lite mer än hälften av detta. Men, till saken hör också att när klumpsummesystemet sattes ikraft 1993 så ingick det också i systemet att det ska finansiera de pensioner som ska utbetalas. De facto finns det också en fordran på det systemet. Den här balansen är betydligt bättre än vad den ser ut rent siffermässigt. Man kan inte utgå ifrån att det bara är pensionsfonden som ska finansiera det här. Det finns också inbyggt i systemet i sig självt att det ska vara med och finansiera pensionerna.

Med detta sagt, för att kanske lite lugna alla oroliga, så vill jag nog ändå understryka allvaret att vi har ett stort ekonomiskt ansvar framför oss när det gäller att klara de framtida pensionerna. Under de kommande 20 åren måste vi räkna med att ta en lite större del av landskapsbudgeten för att vi ska kunna klara av vårt pensionsansvar. Det är ingen dramatisk förändring. Man kan räkna med att det kommer att belasta landskapets budget med upp till 20 miljoner om ungefär tio år. Det är en strukturell anpassning som vi måste ha med i våra tankar när vi planerar för framtiden, detta utgående från en ganska försiktig utveckling av tillväxten i pensionsfonden. Det finns kanske ändå lite marginal. Man ska i grunden ha en försiktig syn på pensionsfonden. Vi har haft några goda år nu men det kan också komma sämre år och man måste ta ett längre medeltal. Nu har vi räknat med en tillväxt på 4 procent över tid.

Vi har också sagt att vi ska ha ett väldigt ansvarsfull förhållningssätt när det gäller hanteringen av pensionsfonden. Vi fick en uppmaning i ett betänkande att vi skulle försöka öka avkastningen från pensionsfonden. Min egen bild är att vi ska ha en relativt försiktig linje där. Jag tycker att vi idag har en balanserad och bra bredd i riskspridningen.

Det som revisorn pekar på, och som nog ändå är ett faktum, är att den största risken är att vi har en ganska smal organisation. I praktiken har vi en fondförvaltare, en duktig sådan, men vi måste se till att vi säkrar för framtiden. Han kan bli sjuk eller få ett annat arbete och då ska vi ändå kunna sköta pensionsfonden på ett ansvarsfullt sätt.

Vi har också fått påpekanden från revisorn om att landskapet har tagit ut för mycket pengar till budgeten under senare år. Det har också hörsammats i budgetförslaget för 2015. Vi har försökt få en bättre balans mellan uttag och införsel av pengar till pensionsfonden så att vi ska kunna ha en större långsiktighet. Ytterligare förändringar kanske kommer att ske under 2016 så att vi får en bra och långsiktig utveckling av pensionsfonden och att landskapets pensionstagare också ska kunna känna tillförsikt inför framtiden. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack finansministern för de lugnande orden. Jag har alltid tyckt att det den fara som har målats vad gäller vår pensionsskuld har varit överdriven.

När det gäller landskapsrevisorns påpekanden så finns det en intressant iakttagelse; de som lyfter pension och kommer att lyfta pension bidrar för lite till systemet med tanke på de utbetalningar som är förväntade till följd av vår livslängd. Detta kommer landskapsregeringen att titta närmare på. Man borde förstärka den underliggande finansieringen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Detta är en svår fråga som inte enbart gäller för våra pensionstagare inom offentlig sektor. Jag antar att det gäller också för övriga branscher och sektorer i samhället. Man har betalat in för lite tidigare och nu får man ut högre pensioner.

Under de goda åren på nittiotalet satte vi in extra potter när vi fick de så kallade extra anslagen. Då satte vi in några ordentliga potter för att stärka upp pensionsfonden i början och för att den skulle få bra fart. Nu har vi inte några planer på att göra några förändringar.

Tidigare arbetstagare inom landskapet har ju betalat pension enligt den lagstiftning som har funnits och de har uppfyllt sina plikter på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Resonemanget om att man kan ha en fordran på avräkningssystemet eftersom det systemet ska finansiera pensioner är säkert korrekt. Bokföringstekniskt är det säker på sin plats att man jämte pensionsansvarsskulden kan berätta för dem som läser dokumenten att det också finns ett inflöde av pengar. Man måste komma ihåg att det här är redovisningsteknik. I sak ändrar ingenting, avräkningen stiger ju inte. I euro och cent är de medel vi får in via avräkningssystemet, 0,45, exakt desamma som ska räcka till allt det andra som vi finansierar plus pensionsutbetalningar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är alldeles riktigt som ltl Perämaa påpekar, våra intäkter varken ökar eller minskar. I det åländska samhället har det förekommit en viss skrämselpropaganda och på det här sättet kanske man kunde få en bättre balans. Den här frågan har växt på finansavdelningen men vi har haft mycket annat att sätta energi på under det senaste året. Om vi får möjlighet under det kommande året så kommer finansavdelningen att titta närmare också på den här frågan.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande avkastningen i pensionsfonden så håller jag med finansministern när han säger att vi inte ska ta risker med de medel som vi förvaltar via pensionsfonden. Ledorden ska vara trygghet och riskfritt. Jag har medverkat i något sammanhang till de skrivningar som nämndes här att man ska försöka öka avkastningen. Mitt ställningstagande grundar sig på att vi lever i en föränderlig värld. Via pensionsfonden har vi i huvudsak placerat pengar i Norden och Europa, men under senare år har vi sett att alla europeiska länder inte är de mest trygga. För att ta vara på tillgångarna och få så bra avkastning som möjligt så måste man foga sig i en föränderlig värld.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Till den delen delar jag naturligtvis ltl Perämaas åsikt. Jag vågar påstå att pensionsfonden, dess styrelse och förvaltning har en dynamisk syn på detta och försöker följa med utvecklingen. Man investerar på ett sådant sätt så att det både är tryggt och ger så god avkastning som möjligt. Den avkastningsnivå som pensionsfonden ligger på konkurrerar väl med motsvarande fonder när det gäller staten och andra offentliga organisationer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Kan talmannens förslag att ärendet inte remitteras till utskott godkännas? Godkänt. Lagtinget antecknar sig ärendet för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

3        Ny körkortslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa ledamöter, jag har som uppgift att presentera landskapsregeringens lagförslag nr 5/2014-2015. Innan jag börjar med det så tänker jag ge er en kort historisk tillbakablick.

I början på 2000-talet beslöt EU-kommissionen att ett tredje körkortsdirektiv skulle införlivas i gällande lagstiftning. Lagtinget förde en diskussion den 9 mars 2011 om implementeringen av det tredje körkortsdirektivet som måste vara implementerat till den 19 januari 2013. Vi var ute i tämligen god tid. Sedan dess hände egentligen ingenting från kommissionens sida. Vi hade ett pilotförfarande som är ett sedvanligt sätt att kommunicera med kommissionen efter att en lagframställning har processats klart här i lagtinget, inget speciellt kontroversiellt.

Den 20 mars 2014 lade landskapsregeringen fram lagförslag nr 9/2013-2014 om en ny körkortslagstiftning. Den diskuterades här i Ålands lagting och fördes i sedvanlig ordning till lag- och kulturutskottet för fortsatt beredning. Men under sommaren får vi information från kommissionen i form av en formell underrättelse som rör tredje körkortsdirektivet och den implementering som gällde den tidigare lagstiftningen, lagstiftning nr 14 från 2010.

Eftersom landskapsregeringen inte hade fått mera information från kommissionen att det fanns problem med implementeringen så hade vi heller inte beaktat det i det lagförslag som presenterades för er och som sedermera drogs tillbaka.

I det nu gällande lagförslag som ligger här har landskapsregeringen, efter dialog med kommissionen, infört de förändringar som krävdes för att en formell underrättelse inte ska gå vidare till domstolsprövning.

Min högst personliga åsikt, om det tillåts i detta forum, är att det egentligen är petitesser vi talar om. När landskapsregeringen och det förslag som lagtinget godkände till exempel skrev ”att man ska lämna in sitt gamla körkort” att det inte är tillåtet att ha två körkort, så godkände kommissionen inte den skrivningen. Kommissionen kräver att det ska stå att det är förbjudet att inneha två körkort. Vi har ändrat dig, det är förbjudet.

När vi i vår lagstiftning skrev att polisman i tjänst ”tillfälligt kan köra alla typer av fordon”, t.ex. i samband med en trafikolycka så att man kan bereda plats för räddningsfordon och komma fram, så godkände inte kommissionen den skrivningen. Den är för vid, säger kommissionen, vi måste bli tydligare. De godkänner att polisman i tjänst kan flytta ett fordon. En hel mängd sådana här saker har vi nu har korrigerat i det lagförslag som ligger här. Det är visserligen inte stora ändringar. Storheten ligger i att det är ganska många ändringar och det är inte lag- och kulturutskottets uppgift att ägna sig åt lagberedning. Det ska landskapsregeringen göra. Det var huvudorsaken till att lagförslag nr 9/2013-2014 drogs tillbaka av landskapsregeringen.

I lagförslaget som ni har framför er nr 5/2014-2015 har vi således infört de förändringar som EU-kommissionen kräver.

I samband med hörande och diskussionen här i lagtinget har vi också lyssnat väldigt lyhört till det som ni har sagt, det som polisen har sagt, det som motorfordonsbyrån har sagt och det som andra intressegrupper har framfört.

I vårt förra lagförslag uppfattade polismyndigheten kapitel 6 som delvis besvärligt när det gäller operativ verksamhet. Ordet besvärligt är kanske inte riktigt beskrivande, men polisen önskade tydligare skrivningar speciellt i kapitel 6 som rör körkortsingripande. Detta tog landskapsregeringen på största allvar. Vi tillsatte en intern arbetsgrupp under ledning av lagberedningschefen. I arbetsgruppen ingick också ha den lagberedare som har skrivit nu gällande lagförslag samt infrastrukturavdelningens avdelningsjurist och representanter från polismyndigheten. Det substantiella innehållet i kapitel 6 är inte förändrat men däremot är skrivningarna tydligare. Den information jag nu har fått från polismyndigheten är att man är nöjd med lagförslaget som det ser ut nu. Man uppfattar att lagförslaget har blivit ett bra verktyg att arbeta vidare med.

Vi har också försökt hörsamma kommentarer som har kommit under processens gång. Jag räknar nu upp några stycken av dem som jag tror att kan ha ett visst värde för er.

Mopedkörkortet delas upp i två olika grupper. Tidigare kunde man ta ett mopedkörkort och då kunde man köra moped med två hjul eller en moped med tre eller fyra hjul. Nu har vi valt att ha en klass för tvåhjulig moped och en annan klass för en moped med fyra hjul. Det är skillnad om man kör mopedbil eller moped.

Vi har också valt att ändra lektionstiden. Det har kommit önskemål att teorilektionen och den praktiska körlektionen inte skulle ha samma längd. Vi har valt att förlänga körlektionen till 50 minuter, vilket har efterfrågats.

Ni märker säkert att det här är blandat både stort och smått.

Det inledande teoriprovet var i den tidigare framställningen enbart för sådana aspiranter som valde att själv läsa in teoridelen. På anmodan av motorfordonsbyrån har vi nu ändrat det så att alla ska avlägga teoriprovet oberoende om man har läst in det själv eller om man har valt att gå en kort fyra timmars utbildning.

Efter anmodan från motorfordonsbyrån har det också framkommit att blanketten som man ska fylla i när man har kört inte riktigt har varit ändamålsenligt ifylld främst när det gäller de privata handledarna. Det har till och med hänt att man i samband med uppkörningen snabbt fyller i var man har kört och vad man har gjort. Detta ändrar vi på nu och tar modell från den svenska sidan. Vi inför en elevloggbok som ska fyllas i kontinuerligt och som ska finnas med i kördagboken. Det går inte längre att skriva ihop någonting. Det blir striktare kontroll för den som kör privat. Jag tror att det är den rätta vägen att gå.

Det har efterfrågats om handledarutbildningen kunde förlängas från tre till fem år. Vi har gett förslaget att den utbildningen förlängs till fem år. Samtidigt har det varit ganska mycket diskussioner om varför man ska ha en vit triangel. Många tycker att det är fånigt och hänvisar till avrivna pappersbitar och tejpremsor i bilen. Vi ändrade nu istället till en skylt där det står att man övningskör.

Sist men inte minst så har vi förlängt den så kallade säkerhetsutbildningen så att den även omfattar mopedister som inte tidigare ingick. Nu blir säkerhetsutbildningen mera tripp, trapp, trull där alla är med från början.

De största förändringarna har som sagt gjorts i kapitel 6. Jag tar inte upp de paragraferna.

Landskapsregeringens lagförslag är således tämligen identiskt med det lagförslag som lämnades tidigare med de förtydliganden och kompletteringar som jag här har gett information om. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag har lite funderingar när det gäller den förra körkortslagframställningen då det gäller kravet på yrkeskompetensbevis som de tunga fordonen, lastbilar och bussar, är belagda med. Då fanns fem-årsregeln när det gäller yrkeskompetensbevis som skulle förnyas.

Tunga fordon enligt det tredje direktivet från EU kategori två, hur är det med synkronisering av dessa två? Jag har försökt läsa lite i paragraferna 31 och 35 men jag har inte riktigt fått det hundra procent klart för mig hur det är tänkt. Är det möjligt att få dem synkroniserade så att det inte blir ett onödigt antal körkort som ska lösas ut?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! De är synkroniserade såtillvida att yrkeskompetensbeviset gäller i fem år och körkortet gäller ju oftast i 15 år. Det är yrkeskompetensbeviset som avgör hur ofta som man behöver förnya sitt körkort. När man har genomgått kompletteringskursen för yrkeskompetensbevis så införs det på det nya körkortet, därmed blir tiden exakt densamma.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Det gäller ju de facto bilkörkort för vanliga personbilar, men fem-årsregeln gäller för samtliga tunga fordon. Om man kör i privat syfte, t.ex. en hästbil som är lastbilsregistrerad, och om man inte har det som yrke så är det ändå fem års kategori jämfört med yrkeskompetensbeviset som är en skild sak.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Yrkeskompetensbeviset är kopplat till körkortet direkt. Varje gång yrkeskompetensbeviset behöver förnyas så förnyas körkortet automatiskt samtidigt eftersom den nya kursen måste införas på körkortet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag ser med tillfredsställelse på den nya lagframställningen. Man har lyssnat på lag- och kulturutskottets åsikter i mångt och mycket. Vi har haft bra diskussioner och ett bra samarbete i den här frågan.

Vissa frågor måste man titta lite närmare på. Varför hade man inte med någon från motorfordonsbyrån? Är motorfordonsbyrån också lika tillfreds? De såg också vissa farhågor när det gäller ikraftträdandet. Man ska ha alla register och alla prov i skick. Finns det någon möjlighet att ha olika ikraftträdelsedatum? Det skulle vara viktigt att man hinner med och är i fas. Eller har man allting i fas så att man kan starta upp detta direkt? Har man tittat något på den frågan?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag var lite otydlig där. Vi hade en arbetsgrupp där polisen ingick när det gäller kapitel 6.  Motorfordonsbyrån har tagit fram ändringsförslagen när det gäller det som rör ren utbildning

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var tillfredsställande att höra.

När det gäller beviljandet av körkort, så i lagframställningen finns det skrivet att om man har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller upprepade rattfylleriförseelser så ska man ha läkarintyg. Samma sak om man har gjort sig skyldig till bruk av narkotika, det räcker inte med straffbart bruk, så krävs det också läkarintyg.

Utskottet hade gärna sett att det skulle gälla alltid när man har gjort sig skyldig till narkotikabrott, även innehav. Man ska kunna bevisa att man är narkotikafri för att kunna få körkort. Alltid när man åker fast för rattfylleri borde man bevisa, genom olika prov, att man har ett leverne som berättigar en till att ha körkort.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är fullt möjligt att göra som ltl Åke Mattsson föreslår. Man strängerar det ytterligare. Samtidigt bör man komma ihåg att det också är förknippat med vissa merkostnader och med ökade administrationskostnader. Landskapsregeringen har valt en mera gyllene medelväg, men om lagtinget vill strängera det ytterligare så är det fullt möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för presentationen minister Thörnroos. Min fråga gäller handledare för privat övningskörning. Idag måste man ha en handledarutbildning om man kör enbart privat. Om man går i trafikskola och kompletterar med att ha lite extra körning så behöver man inte ha handledarutbildningen. Om jag har förstått det här förslaget rätt så blir utbildningen också obligatorisk för föräldrar som kör extra med ungdomarna fast de går i trafikskola. Stämmer det? Varför vill man ha det så i så fall?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är alldeles korrekt från ltl Petri Carlssons sida. Även om mestadels av utbildningen ges av trafikskolan så är landskapsregeringens rekommendation att den som sitter bredvid den som övningskör alltid ska ha en liten utbildningsbakgrund bakom sig. Det händer hela tiden saker i trafiken. Trafiken är inte statisk. När man sätter sig i bilen tillsammans med sonen, dottern eller någon annan anhörig så händer det hela tiden saker som man kanske behöver förklara och speciellt saker som man behöver vara observant på. Det har också visat sig att det finns föräldrar eller andra anhöriga inte är lämpliga att sitta bredvid.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag förstår den synpunkten när det gäller att man enbart övningskör privat. När man har en trafikskola som sköter utbildningen och man kör lite extra timmar så då tycker jag att det blir lite onödigt krångligt, dyrt och byråkratiskt att varenda en som ställer upp och kör lite extra ska avkrävas en handledarutbildning. Man har ju ändå körkort och har ett förtroende att föra fram ett fordon i trafiken så det är inte precis vem som helst. Man måste ha ett körkort och man måste ha haft det i fem år om jag har förstått det rätt. Dessutom finns det paragrafer som skyddar mot misskötsamhet trafiken. När man ändå får utbildningen av trafikskola så förstår jag inte riktigt varför man måste kräva en handledarutbildning i det fallet. Kanske utskottet får titta närmare på det här.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är helt rätt och riktigt att det är en bedömning som landskapsregeringen har gjort. Det är inte fråga om rätt eller fel, det är omöjligt att säga att det här är rätt eller fel. Landskapsregeringen gjort den bedömningen att det troligtvis kommer att höja trafiksäkerheten ytterligare. Tittar man på timantalet så vet man också att den som kör med anhörig eller med en förälder har en stor mängd körning. I teorin kan man köra 10 timmar i bilskolan och kanske 100 timmar med en förälder. Under de 100 timmarna vore det väl högst osannolikt om inte någonting skulle dyka upp där föräldern behöver förklara eller vara extra observant. Det här är en sak som utskottet får fundera vidare på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Infrastrukturminister sade att de största förändringarna beror på krav från EU. Enligt min kännedom så förekom det i den förra framställningen ganska många frågeställningar från lagutskottet. Förutom de förändringar som har anpassats efter EU-kraven, har man nu beaktat de här frågeställningarna som lagutskottet påpekade i den här nya framställningen?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som jag försökte antyda i mitt anförande så är svaret på ltl Brage Eklunds fråga; delvis. Delvis har landskapsregeringen beaktat det. Orsaken till delvis var att det i vissa frågeställningar i utskottet fanns en ganska stor bredd angående vad medlemmarna ansåg att det borde vara eller inte borde vara. Det är i så fall omöjligt att skriva en lagframställning där alla önskemål kommer till sin fulla rätt. Landskapsregeringen har försökt att vara lyhörd för vad det samlade utskottet har tyckt och försökt komma emot. Någon kommer att vara nöjd med det förslaget som presenteras och någon kommer inte att vara fullt nöjd.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tidigare fanns det möjlighet för de berörda att ge uttryck för åsikter om lagframställningen i samband med remissen. Har det nu förekommit så stora förändringar så att de behoven också borde ha beaktats nu? Har man beaktat berördas önskemål som lades fram då i remissen?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Som jag tidigare sade så är den största orsaken till ändringar i körkortslagen EU-kommissionens påpekanden. Samtidigt har vi naturligtvis försökt vara lyhörda för den debatt som har föregåtts både före körkortslagen presenterades här i lagtinget och även för utskotts åsikter. Vi har försökt komma emot där vi har sett att det har funnits möjligheter. Vi har däremot inte haft framställningen på en bredare remiss. Vi har satt fokus på polismyndigheten för där visste vi att vi kunde bli bättre. Vi har också i större utsträckning beaktat motorfordons spetskompetens vad gäller körkort och hanteringen av prov osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är bra om lagen blir mera rättssäker. Kritiken från polisen var delvis mördande men det var också kritiken från trafikskolorna. Jag tycker att det är synd att landskapsregeringen inte har tagit det tillfället i beaktande så att man hade haft en dialog med trafikskolorna, det tycker jag är mycket synd. Man reglerar körkortstagare, man reglerar handledare, man reglerar trafikskolor och undervisare, men landskapsregeringen reglerar inte sig själva. Fortsättningsvis saknar vi totalt en paragraf om examinationen och förarprövare, det står ingenstans. Här går vi till ett provbaserat system där examinationen blir central och det står inte ett ord om det i lagframställningen. Hur har man diskuterat här?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för de synpunkterna ordförande i lag- och kulturutskottet. Landskapsregeringen kan alltid bli bättre i dialogen med intresseorganisationer, med det privata näringslivet och med medborgarna. Det finns alltid förbättringsförmåner att göra där. Orsaken till att vi har haft ganska bråttom med den här framställningen är att vi som grund har ett motiverat yttrande från i somras. Jag vet att motorfordonsbyrån har varit i kontakt med vissa trafikidkare och fört diskussioner med dem kring framtiden.

Vad gäller examinationen så återkommer jag till det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är också ett EU-direktiv som reglerar förarprövarna och det har vi inte implementerat. Om man övergår till en provbaserad körkortsutbildning så är det väsentligt att man har koll på hur man ska examinera. Vi vet att det är extremt svårt. Hur ska man komma åt attityder och personlighet? I körkortslagen står det nu ingenting om hur vi ska examinera. Jag skulle vilja ha ett tydligare svar från landskapsregeringens sida.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det kom alldeles nyligen, kanske i början av december, ett EU-direktiv som reglerar förarprövarna och det ställer helt andra krav på förarprövarna än tidigare. För tillfället pågår en process mellan avdelningen och motorfordonsbyrån på hur man ska hantera det i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack minister Thörnroos. Jag tänkte lyfta frågan om trafiktraktorer. Gör man en skillnad mellan skogs- och jordbruksverksamhet och övrig verksamhet? Det är en väsentlig skillnad, man får köra redan som femtonåring. Hur har man gjort bedömningen när det gäller att lyfta ur den här verksamheten och ge skilda rättigheter åt olika branscher?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vi har vänt blickarna både österut och västerut. Speciellt österut i det här fallet där man i den tidigare lagstiftningen hade en körkortsklass, så kallad LT-klass, för skogs- och jordbrukstraktorerna. Den klassen har inte funnits hos oss. Rikssidan valde att göra skillnad på hur fordonet används, vem fordonet används av och hur mycket fordonet förekommer på allmän väg osv. Vi har gjort bedömningen att skogs- och jordbrukstraktorerna ska vara i en skild grupp, samma som på rikssidan.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Teoretiskt borde det vara samma last som de kör, det är samma vägar och de här fordonen finns i samma samhälle. Jag förstår inte hur man kan lyfta ur den här gruppen. Det kanske utskottet kan titta på och bedöma det.

Sedan har man gjort bedömningen att B-körkort gäller för trafiktraktor. Man skriver att yrkeskompetensbevis ska gälla där. Hur blir det då med körkort och giltighetstider? Blir det samma problematik som inom lastbilstrafiken?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är inte riktigt säker på att jag förstår frågeställningen fullt ut. Vad gäller yrkesförarkompetensen så har vi förändrat det här lagförslaget så att det ska vara möjligt att i samband med genomgång av gymnasieskolan också få yrkesförarkompetens. Yrkesförarkompetens krävs när man transporterar något åt någon annan. Yrkesförarkompetens krävs inte för att ploga en väg. Har man däremot ett släp bakom där man lastar snö då krävs det yrkesförarkompetens. Det är väldigt olika reglerat när yrkesförarkompetens krävs och inte krävs. Så fort man gör en tjänst åt någon annan då krävs det yrkesförarkompetens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ministern för presentationen av lagförslaget. Såväl presentationen som de tidigare sex replikskiftena har visat vilken utmaning utskottet har när det gäller att på nytt sätta sig in i detaljrikedomen.

En bärande idé med den tidigare reformen var att försöka få ned kostnaderna för värv av körkort. I lagförslaget på sidan 8 hittar vi fortfarande en skrivning om att landskapsregeringen vill att maxantalet deltagare i den obligatoriska säkerhetsutbildningen bara ska vara åtta personer. Om man tänker på syftet att få ned kostnaderna, är det klokt då att landskapsregeringen sätter hinder för den metodiska utformningen av hur utbildningen ska genomföras? Det är lite intressant bara för att ledamöterna i övrigt ska förstå våra frågeställningar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Man ska ju inte förväxla säkerhetsutbildningen med den tidigare teoretiska utbildningen som har getts vid trafikskolorna. Vid säkerhetsutbildningen idag så är antalet också tämligen begränsat. Jag vågar inte säga hur många det är. Men inte har man speciellt många med sig i bilen när man t.ex. kör mörkerkörning. Jag har för mig att man kanske har tre elever med sig. Säkerhetsutbildningen är så utformad i dagsläget att det kräver en ganska liten grupp, åtminstone när det gäller det praktiska momentet. Tanken med åtta stycken är att man i princip sedan ska kunna fortsätta med det praktiska och kunna ha två bilar igång samtidigt. Samtidigt strävar hela lagstiftningen till mera attityder och reflektion och då bör arbetsgruppen nog vara mindre. Det är den erfarenheten som finns från tidigare vad gäller pedagogiken.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för den förklaringen. Man kanske inte ska blanda ihop den praktiska delen av säkerhetsutbildningen. När man kör mörkerkörning är det naturligtvis begränsat. Om man i övrigt har tagit mall från den svenska sidan så där brukar de ha 15 personer inom ramen för den här typen av utbildning. Jag tycker inte att vi som lagstiftare ska begränsa möjligheterna att få en förmånligare kostnadsbild på hela utbildningspaketet.

Det ska bli intressant att åter ta itu med det här förslaget. Mina kolleger i lag-och kulturutskottet har tackat mig många gånger för att jag en gång i tiden lyckades få hela paketet till utskottet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lagtinget hade en remissdebatt om en ny körkortslag slutet av mars förra året. Redan då konstaterade liberalerna att det skulle bli en grannlaga uppgift för utskottet att granska alla detaljer och det visade sig bli knepigt.

Lag- och kulturutskottet hade ett omfattande hörande. Vi listade ett trettiotal frågeställningar som vi översände till landskapsregeringen i maj. I november fick vi muntligt besked om att lagen skulle dras tillbaka och en ny lag fanns på bordet strax före jul. Det har tagit väldigt lång tid kan man konstatera.

Vi sade också då, och säger samma sak nu, att en ny körkortslag är nödvändig. Vi påpekade redan i första remissen att lagen innehåller flera positiva förändringar; utbildning i yngre ålder för mopedister, krav om inledande förkunskaper, handledarutbildning och obligatorisk i körning under svåra förhållanden tillsammans med trafiklärare osv.

Nu har vi ett nytt förslag på bordet och det har inte varit helt enkelt att bena ut vilka förändringar som har gjorts. Det var att sitta och jämföra. Hela processen skulle ha vunnit på en mera pedagogisk och bättre framställning. I framställningen borde det ha redogjorts för vilka förändringar man har gjort i körkortslag nummer två.

Landskapsregeringen konstaterar lite lakoniskt att det i princip är samma lag men att man har tagit de synpunkter som lag- och kulturutskottet har fått i beaktande. Det är också en liten intressant vändning. Det är lag- och kulturutskottet som har haft höranden, fått synpunkter och skriftligt material och landskapsregeringen har sedan bearbetat detta in i det här nya förslaget.

Man skriver också att det har förekommit synpunkter från polisen och motorfordonsbyrån. Det har förekommit ytterligare förtydligande när det gäller EU-direktiven som styr lagstiftningen, vilket tydligen är upprinnelsen till att vi har körkortslag nummer två på bordet.

Dessvärre upprepar landskapsregeringen det mönster som vi kritiserade ganska hårt i förra remissen. Man har igen lämnat trafikskolorna och försäkringsbolagen helt och hållet utanför processen. Det finns ingen aktör i det åländska samhället som har så mycket forskningsbaserad trafiksäkerhetskunskap som just trafikskolorna och försäkringsbolagen. Vi anser att det här är ett ohållbart sätt att stifta lagar på. Det är inte bara tidsödande och osmidigt. Det är dumt dessutom!

Det som kunde ha varit en av våra absoluta styrkor i vårt unika närsamhälle är att det är nära till allt. Det är lätt att träffas och bilda funktionella nätverk och det utnyttjar man inte överhuvudtaget.

Landskapsregeringen sade, med lantrådet i spetsen, just här före jul, att man ville ha samtal och dialog. Vi ser motsatsen. Det är den sittande landskapsregeringens val och uppenbarligen arbetsmetod, men jag förstår den inte alls och det är frustrerande.

Nå, efter mycket pusslande, märkpennor och jämförande så har vi kunnat konstatera att vissa förtydliganden och förbättringar har gjorts beträffande utbildning av yrkesförare, villkor för utfärdande av körkort och körkortskategorier.  Polisen som har haft synpunkter på tolkningar och praktiskt utförande av lagstiftningen har blivit hörda och det är viktigt för det rådde en rättsosäkerhet här.

Det har också gjort förtydliganden när det gäller trafikskolornas rättigheter, vilket också påpekades av liberalerna genom ltl Gunnar Jansson.

Man går alltså från ett provbaserat system. Det är en politisk inriktning som man har tagit, mera prov och friare utbildning. Man sätter tydliga krav i lagen på inledande prov, handledare till privatister och trafiklärare. Men det står absolut ingenting i lagen om vilka krav som sätts på examinatorerna. Det är anmärkningsvärt. Det regleras tydligt både i riket och i Sverige och det stipuleras dessutom i EU-direktiv. Enligt tredje körkortsdirektivet, artikel 10, bilaga 4 så ska det i nationell lagstiftning föras in regler för krav på förarprövare samt regler om vad som krävs för att erhålla grundläggande kompetens och regler för fortbildning. De här reglerna måste vi ha i landskapet. Alltså, vi reglerar alla andra utom landskapsregeringen själv, examinatorerna, förarprövarna som ska bedöma vem som kan få sitt körkort eller inte. Det är en stor brist i lagframställningen.

Det finns flera saker och detaljer som jag anser att är bättre att vi får penetrera en gång i utskottet. Jag kan inte låta bli att också påpeka den slagsida som lagframställningen har. Man kan konstatera att man i lagtexten, i lagparagrafen, bestämmer i detalj hur lång en teorilektion ska vara och hur lång en körlektion ska vara. I förordning tänker man detaljreglera det som ltl Harry Jansson hänvisade till, hur många personer det ska vara med på undervisningstillfällena.

I 69 § reglerar man summan i ordningsboten, 20 euro. Är det klokt att bestämma en summa på ordningsboten? I hela 22 § reglerar man i ett långt stycke hur skyltarna ska se ut när man övningskör. Samtidigt kan vi från lagtinget konstatera att den här lagen kräver många förordningar. Vi vet också om dilemmat att man inte kan ha alla förordningar klara när man har lagen på plats. Liberalerna anser att det skulle ha varit väsentligt att vi skulle ha någon slags hum om hur man tänka utforma läroplanen, förarutbildningen, innehållet i teoriproven och kurser, handledarutbildningen och säkerhetsutbildningen. Allt detta är skrivet i stjärnorna. Vi ger fullmakt till landskapsregeringen in blanco. Landskapsregeringen har inte haft någon kontakt med sakkunniga och yrkesmänniskor inom området. Jag tycker att det blir slagsida. Man har ett långt stycke där man reglerar hur skylten ska se ut men vi vet ingenting om läroplanen.

Slutligen när det gäller de ekonomiska konsekvenserna så tycker vi att de inte heller är till fyllest. Man konstaterar att det kommer att bli merkostnader. Det finns inte några uppskattningar om hur mycket mera personella resurser man behöver till motorfordonsbyrån samt vad de nya systemen kommer att kosta. Det finns överhuvudtaget inga uppskattningar i euro och cent. Det har vi inte vant oss vid här i lagtinget, vi vill i alla fall ha någon slags fingervisning om vad det kommer att kosta.

Vid hörandet när vi behandlande den förra lagen konstaterade man också att för både polisen och motorfordonsbyrån så ökar arbetsmängden betydligt och att man behöver se över personella resurser. Det blir resurskrävande när man har ett provbaserat system. Det måste ju flyta, man kan inte ha långa köer. Man måste behandla alla de här olika proven och ta dem i beaktande. Vi får ris snabbt om vi inte får det att fungera.

Som sagt, största kritiken är fortfarande till processen och att det inte står någonting om de som ska vara förarprövare. Det står ingenting alls, man reglerar inte sig själv och sedan slagsidan när det gäller detaljerna i lagstiftningen. Vi lagstiftar om hur skyltarna ska se ut men vi vet ingenting om läroplanen.

Jag har fortfarande hel del detaljer men de kommer jag att penetrera i utskottet. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tackar ltl Katrin Sjögren för hennes synpunkter. Det fanns kanske något som var bra och det var väl att lag- och kulturutskottet nu återigen får fördjupa sig i ärendet. Jag har förstått att vi delvis är för detaljrika och delvis är vi det inte. Det var en ganska lång diskussion i lag- och kulturutskottet kring skylten ”övningskör” och huruvida det skulle vara en skylt där det står ”övningskör” eller inte. Det var en av anledningarna till att vi valde att ta med det i lagstiftningen här.

Vad gäller examinationsrätten så återfinns den i artikel 10, bilaga 4, där förarprövarnas minimikrav finns inskrivna. Det har också därefter kommit ett nytt EU-direktiv som vi kommer att återkomma till från landskapsregeringens sida när det är färdigt processat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns angivet hur man reglerar förarprövarna. Jag skulle också vilja ha kommentarer kring det så att man inte reglerar sig själv när man övergår till ett delvis nytt system, ett provbaserat system. Man kan med fog anta att examinationen blir väsentlig och det har man helt lämnat vind för våg. Jag tycker att det är otillfredsställande.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller besiktningsmännen och att de även fungerar som förarprövare så regleras deras kompetens i landskapslagen om motorfordonsbyrån. Det är just den lagen som ska öppnas och revideras i och med det nya direktivet som har kommit, 2014/45/EU, om trafiksäkerhetsprovning. Till den delen kommer det att avgöras i den lagstiftningen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det tycker inte jag att är tillfredsställande. Vi öppnar en massa lagar här; besiktning, yrkeskompetens för bussförare, polislagen och vägtrafiklagen. Det skulle ha varit angeläget och väsentligt att också öppna lagen om motorfordonsbyrån. Om man inte vill ha det till körkortslagstiftningen så kunde man också ha öppnat lagen om motorfordonsbyrån. Det saknas en väsentlig pusselbit i hela det här lagstiftningspaket och det kommer jag att vidhålla. Det är inte tillfredsställande.

När det gäller skylten så hade vi jättemycket och bra diskussioner. Vi diskuterade att skylten när det gäller övningskörning också kunde ha sin plats i en förordning, det behöver inte vara i lag bara man får ett enhetligt system. Nu är det inte ens i paritet med de allmänna motiveringarna och lagtexten. Nu står det dessutom olika.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Nu har vi en ny körkortslag som vi har på remiss för andra gången. Det här är i stort sett samma lag som tidigare men med smärre justeringar.

Trots det, fru talman, så kommer jag inte att hålla samma anförande som tidigare. Detta eftersom jag haft möjligheten att gå igenom det tidigare lagförslaget i utskottet där vissa oklarheter blivit klarare och tydligare.

Med förändringarna som nu gjorts så kan man väl säga att trafiksäkerheten och körskickligheten säkras ännu mer. Även kraven på de olika körkorten begränsas samt att det blir dyrare att ta körkorten för moped genom att det nu delas upp mellan två- och trehjulig moped och sedan ett skilt på fyrhjulig. Trafiksäkrare ja, men tillgängligare nej.

Det jag var skeptisk till senaste gång i remissdebatten så var de två timmar stadskörning i privat regi. Det löser sig nu kanske med att det kommer vara så förmånligt att ta de körningarna med bilskola och rätt så komplicerat att göra själv. Där fanns min stora oro i senaste remissdebatten när vi diskuterade körkortslagen.

Däremot tycker jag att det skulle vara fastställt i lag att de två timmarna ska köras med trafikskola. Men det är jag i minoritet att tycka och får därför gilla läget.

Utskottsordförande Katrin Sjögren nämnde en hel del om lagen förarprövare. Jag tyckte att vi fick svar, det finns just nu under lagen om motorfordonsbyrån och kommer säkert genom detta direktiv att komma till oss. Jag tror inte att vi just nu behöver vara så frustrerade över den. Vi ska istället se på vad vi har i denna lag.

I utskottet så har denna framställning verkligen blivit hårt granskad. Kanske det är ett led av att den kuppades till vårt utskott i remissdebatten.
Men som jag uppfattar det så är det mer teknikaliteter och ord än politik som vi pratar om.

Minister Thörnroos har valt att lyssna på flera önskemål från utskottet när man kommer med det nya lagförslaget. Där kanske jag blev besviken och det gäller att man i § 11. När man det senaste året omhändertagits enligt polislagen för berusning vid två tillfällen eller gjort sig skyldig till narkotikabrott eller straffbart bruk av narkotika så måste man genomgå en läkarundersökning. Där har flera i utskottet velat se att även innehav skulle vara med. Men nu valde landskapsregeringen att inte ha det med. Men som en person sade, man ska inte straffas med detta om man är langare för då är det ju inte säkert att de brukar narkotikan.

Ärligt talat, mina vänner, jag tror inte vi har så många langare som ”bara” langar och inte missbrukar själva. Ska vi ha en bra narkotikapolitik så ska det enligt mig vara svårt och obekvämt att hålla på med narkotika och så ska vi ha en tillgänglig vårdkedja. Men, fru talman, den debatten tar vi på måndag då vi debatterar handlingsprogrammet risk- och missbruk.

Om en person blir påkommen med innehav av narkotika så är nog det inte fel att den personen ska visa att den uppfyller de medicinska kraven som krävs att få körkort likaväl som en som erhållits för sitt bruk av narkotika. Det är min kraftigaste ståndpunkt i det här. Att landskapsregeringen inte gör den ändringen i § 11 så är jag inte nöjd med.  Här gillar jag inte läget, tyvärr.

Polisen hade synpunkter om sjätte kapitlet angående hur de ska tolka vissa paragrafer när det gäller hur de ska jobba operativt. Det är bra att det nu är tillrättat och att polisen har varit med i diskussionen.

Fru talman! Jag vet att flera i utskottet är nöjda och tacksamma över förändringarna som har gjorts i lagförslaget. Jag hoppas att den nu ska få en rättvisare behandling i utskottet.

Ltl Brage Eklund frågade ministern tidigare om frågorna från utskotten har beaktats och ministern svarade delvis. Jag vill säga att de stora frågorna som verkligen har betydelse har beaktats, de frågor som verkligen rör de enskilda. Små grejer kanske inte har beaktats, men jag vet inte om vi borde ha diskuterat dessa så mycket i utskottet.

Det som jag tycker varit lite oklart i denna debatt är att man från många håll vill ha allt i lag och inte ge så kallad förordningsfullmakt. Hur minister Thörnroos än skulle ha gjort så tror jag inte man skulle ha varit nöjd för man hittar alltid någonting. Här måste vi börja se lite mera sakligt på vad vi debatterar och diskuterar och inte hela tiden se var man kan vinna poäng på detta.

Här bör vi nog ge mer tilltro till landskapsregeringens tjänstemän om att de kan bereda förordningar. Låt oss här koncentrera oss på politiken istället. Vilka läroplaner och sådant som t.ex. kommer så ska vi ge vårt förtroende till tjänstemännen. Det kan vara mycket dialog med övriga runtom.

Låt flera professionella, bland annat trafikskolorna, komma med och vara delaktiga när man sedan börja diskutera förordningar och jobba med det mer praktiska.

Vi blir lätt att peta i för mycket detaljer här. Jag vet inte hur mycket tid vi ägnade åt att diskutera hur en varningstriangel ska se ut. Men nu är den lagen ändrad och vissa är nöjda. Ltl Sjögren tycker kanske att den borde ha varit i förordning igen. Det viktiga är att alla är nöjda och att skyltarna är ganska billiga. Jag hittade en varningstriangel på nätet igår för 39 kronor. Man måste inte göra stora satsningar för att skaffa sig en sådan övningskörningsskylt som det står i lagen.

Fru talman! Nu är körkortlagen här igen. Lag- och kulturutskottet ska väl ta sig an lagen och fortsätta med den eftersom vi redan haft en lång lista med höranden och redan lagt ner mycket tid. Vi fortsätter att jobba med lagen så att det inte ändras till något annat utskott och man måste börja från början.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att det som jag sysslar med är politik. Jag opponerar mig och kritiserar och det är min fulla rätt.

Vi ger förordningsfullmakt till ett tiotal förordningar där läroplanen är väsentlig. Inte kräver jag att alla förordningar skulle ha varit klara. Jag skulle ha velat ha någon fingervisning hur läroplanen ska se ut och var man ska ta undervisningsmaterial ifrån. Jag skulle ha velat ha information om kursen om alkohol och trafik, om innehåll i teoriprov och kurser och om handledarutbildning samt om säkerhetsutbildningen osv. Idag vet jag t.ex. att man ska vara åtta elever, men jag vet inte vad läroplanen innehåller desto mera. Jag tycker absolut att det här är politik. Tycker inte ltl Winé att det är ett bekymmer att vi övergår till ett delvis nytt system, provbaserad körkortutbildning, och vi har inte någon aning om hur vi ska bedöma det?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att jag i mitt anförande nämnde att ltl Sjögren inte bedriver politik. Jag sade; låt oss jobba med den övergripande politiken och tjänstemännen med förordningar. Jag pratade om att ta in professionalitet utifrån. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi jobbar vidare med de viktiga sakfrågorna och inte petar för mycket i detaljer. Det är min uppfattning och den står jag för.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan inte tala för ltl Winé men sitter man i ett utskott så har man ju ett visst ansvar också för att detaljerna fungerar. Vi hade en lång diskussion om hur övningsskylten skulle se ut och vi diskuterade också att detta kunde man ha i en förordning och inte i lagtexten. Jag måste kunna ha den rättigheten att jag är skeptisk. Vi har en körkortslag på bordet, det är vårt andra förslag och jag vet att man haft minimal kontakt med näringsidkarna, med trafikskolorna. Det beklagar jag eftersom jag vet att det finns så stor kunskap där och det har man hittills inte tagit fasta på. I mitt anförande beklagade jag sättet man stiftar lagar på. Inte får jag några garantier att man kopplar in trafikskolorna nu när man tar fram läroplaner och innehåll i teoriprov osv.

Ltl Göte Winé, replik

För det första så tror jag att ltl Sjögren tog mitt anförande alldeles för personligt. Inte mycket av det jag pratade om var riktat mot ltl Sjögren. Ltl Sjögren tog personligen åt sig. Däremot står jag för att vi ska se på de övergripande frågorna och jobba vidare. Vi ska titta på vad vi ska ha i lag och ge ansvaret och förtroende vidare till tjänstemännen när det gäller vad det ska stå t.ex. i en läroplan eller hur en skylt ska se ut. I lagar ska vi inte gå in för mycket i detaljer. Det tycker jag att är jätteviktigt och det står jag för. Ibland blir vi för detaljrika även i lagar.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ltl Göte Winé för anförandet. Jag har helt samma inställning till hur arbetsfördelningen ska vara mellan lagting och regering. Det är lagtinget som ser till de stora riktlinjerna. Landskapsregeringen fortsätter sedan, när riktlinjerna är färdiglagda, processen med hjälp av förordningar. I det här fallet tror jag att det är frågan om fyra stycken. Landskapsregeringen jobbar sedan också vidare med läroplanerna. Läroplanerna utarbetas av de tjänstemän som har den kompetensen. Politikerna ska inte vara med, enligt mig. Många gånger är det samma sak på förordningsnivå, det är inte politikernas sak att vara där och peta. Vår sak är att ge riktlinjerna. Jag tackar för stödet för regeringens arbete.

Ltl Göte Winé, replik

Visst kan politikerna vara med om de sitter med kunskaperna, men då ska de också tänka på att de sitter och jobbar med en förordning. Vi som sitter här i Ålands lagting ska se på de stora övergripande frågorna och ge politiken tillbaka till regeringen. Vi vill lätt ta åt oss otroligt massa ansvar och sitta i utskotten och peta i detaljer för att man vill göra sig populär. Vad blir konsekvenserna? Jag vill inte ta ansvar för hur läroplanen för trafikskolorna ska se ut för den kunskapen har jag inte. Däremot har jag fått folkets förtroende att vara med och stifta lagar och ge riktlinjer till landskapsregeringen om hur vi vill att de ska ut och inte vad lagarna innehållet i detalj.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2014-2015)

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade ledamöter, det här är den tredje och sista tillägg budgeten för år 2014. Om den här tredje tilläggsbudgeten blir klubbad såsom den föreligger, vilket vi naturligtvis hoppas, så kommer det att förbättra landskapets resultat med ungefär 2,9 miljoner. Som finansansvarig känns det ganska bra att få lägga fram en sådan tilläggsbudget för att avsluta 2014.

I avräkning har vi totalt fått 215 miljoner för 2014 i och med denna tilläggsbudget. Det var det positiva, fru talman, att inkomsterna ökar. Med den här tilläggsbudgeten blir det för landskapet ett netto på ungefär 3 miljoner.

Däremot så innehåller den här tilläggsbudgeten också en del kostnadsposter, lite fler än vanligt kanske och också lite mindre därför att vi har bytt ekonomisystem från 1.1.2015. Det fanns ett intresse av att få så rena konton som möjligt och ett så rent bokslut som möjligt för 2014.

De större sakerna som finns på kostnadssidan är bl.a. tilläggsanslag för studiepenning. Det är i för sig ganska positivt för det visar att vi har ett ökat antal studeranden. Framförallt har de vuxenstuderande ökat i det åländska samhället. Det visar att det finns ett intresse att fortbilda sig och omskola sig så att man kan vara intressant på arbetsmarknaden. Det visar på en dynamik i det åländska samhället. Jag tycker att det är positivt. De pengarna investerar vi gärna.

Det som däremot kanske är lite jobbigare är att vi också har ett tilläggsanslag på 100 000 euro för Ålands sjösäkerhetscentrum. Det bygger på att det finns en svagare konjunktur inom den branschen. Efterfrågan är sämre än förväntat. Det medför att det finns orsak för oss att fokusera på säljinsatser och försöka få omsättning. Ålands sjösäkerhets centrum är en bra resurs och vi bör försöka få en så bra om utnyttjandegrad som möjligt.

Sedan har vi också tagit upp 75 000 euro extra för arbetslöshetsersättningar. Det bygger på att vi har en något ökande arbetslöshet på Åland för tillfället. I november var arbetslösheten ungefär 4,1 procent totalt. Jämfört med våra omkringliggande regioner, västerut och österut, ligger vi fortsättningsvis på en väldigt bra nivå. Vi ser att det pekar lite uppåt och därför har det också vidtagits och vidtas åtgärder av arbetsmarknadspolitisk karaktär för att stävja den här utvecklingen. Jag är själv övertygad om att när vi kommer till våren, sommaren och hösten så kommer siffrorna återigen att vara på en helt annan nivå med tanke på alla de projekt som är aktuella, både inom offentlig sektor och inom det privata näringslivet.

I den här tilläggsbudgeten har vi också valt att minska på dividendinkomsterna med 500 000 euro från Långnäs hamn. Det har visat sig att Långnäs hamn har behov av reparationer som kan bli rätt kostsamma. Vi har gjort den bedömningen att i det här läget ska vi inte ta ut den extra dividend som planerades när vi gjorde den ordinarie budgeten för 2014. Vi lämnar ekonomiska resurser i bolaget så att man kan hantera situationen så långt som möjligt med egna medel. Vi ska se till att Långnäs hamn fortsätter att vara en hamn med god säkerhet och vara en strategisk viktig punkt här på Åland.

Fru talman! Det som är lite speciellt med den här tilläggsbudgeten är att vi nu föreslår att ett cirka två hektar stort område ska brytas ut till en separat fastighet och överlåtas genom arrendeavtal som en minneslund. Vi föreslår att lagtinget ska ge oss en fullmakt att ge ett arrende på upp till 200 år. Det har att göra att vi ska vara i paritet med kyrkolagstiftningen.

Fru talman! Vi överlämnar den här tilläggsbudgeten till lagtinget. Jag svarar gärna på frågor här eller i utskottet om det ytterligare behövs. Min kollega, Johan Ehn, kommer ytterligare att komplettera när det gäller utbildningssidan.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet nämnde bland annat arbetslöshetsersättningarna i denna tilläggsbudget. Man har inte ökat arbetslöshetsersättningarna så mycket, 75 000 euro. Men ser man på trenden att för år 2012 var arbetslöshetsersättningarna 2,5 miljoner och nu är vi uppe i 4,1 miljoner. Det betyder att under de fyra senaste åren har de här beloppen gått upp 39 procent, med 1,6 miljoner euro. Den trenden kanske borde oroa finansministern mest. 40 procents ökning i arbetslöshetsersättningar är ju inte någon trend där man skulle sitta stilla i båten. Det borde på riktigt oroa. Man pratar om att arbetslösheten är låg, ja, arbetslösheten är 4,1 procent. Det betyder också att det är lika många som bor på hela Föglö.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill absolut understryka att vi tar allvarligt på sysselsättningsläget. En av den viktigaste uppgiften för varje regering, i det samhälle man är satt att ansvara för, är att människor ska kunna försörja sig själva, vilket den här regeringen försöker göra på alla sätt. En av orsakerna till att det här beloppet har stigit ganska mycket är att beloppet innehåller två saker; dels de direkta arbetslöshetsersättningarna som ges till personer som hamnat i den situationen, och dels innehåller beloppet också kostnaderna för de åtgärder som landskapsregeringen vidtar för att omskola och underlätta för människorna att återkomma till ett aktivt arbetsliv igen. Det finns en dubbel effekt på det här kontot. Att kostnaderna ökar visar också att det finns en aktivitet från landskapsregeringens sida att försöka underlätta den här situationen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller siffran 4,1 miljoner i årets budget 2015 så består den siffran bara av arbetslöshetsersättningar. 350 000 euro extra var just det som vicelantrådet nämnde. Jag hänvisade till siffran 4,1 miljoner och inte till det totala beloppet som fanns under momentet.

Avräkningsbeloppet har ökat vilket är positivt. Kan finansministern lite belysa vad ökningen beror på? 3 miljoner är alltid 3 miljoner och det skulle vara intressant att veta i tider av lågkonjunkturer. Vi läser idag i tidningen att vi till och med har en depression, konsumentpriserna går ner och Europa är i en depression. Hur kan det då komma sig att avräkningsbeloppet ändå går upp nästan 3 miljoner? Det skulle vara intressant för alla att veta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man måste komma ihåg att det avräkningsbelopp som man för varje år använder sig av i den ordinarie budgeten alltid är en prognos. Det är ingen exakt vetenskap. Ju längre året går desto mer exakt vet man hur utfallet kommer att bli. Nu har 2014 gått till ända och det är i det närmaste exakta uppgifter på hur skatteutfallet blir inom landet. Min bedömning bygger på att det är något högre skatteintäkter. Framförallt beror det på att staten har vidtagit speciella åtgärder för att klara av sin väldigt svåra situation, vilket vi tidigare har debatterat och informerat om här i lagtinget. Man har tagit ut mera ur sina fonder och man gör andra ekonomiska transaktioner som medför att det här beloppet ökar. Jag vill understryka att man inte ska se det som en trend att avräkningsbeloppet går uppåt, för staten har för 2014 vidtagit extra ordinära åtgärder som ger ett plus i vår kassa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man har minskat uttaget på dividenden under moment 39.01.94 Långnäs hamn, vilket finansministern nämnde. Följer landskapsregeringen med när det gäller inkomstsidan? När det gäller taxan för färjornas anlöp är landskapsregeringen up to date och följer med utvecklingen? Är Långnäs hamn mycket billigare eller finns det möjligheter att öka intäkterna utan att det blir en katastrof för färjerederierna? Skillnaden borde inte få vara så stor mellan Mariehamns och Långnäs hamn. Finns det någon möjlighet att öka inkomsterna i och med att man ska göra investeringar?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har inte minskat uttaget. Vi har gjort ett uttag på ungefär samma nivå som tidigare. Jag tror att vi tog ut 267000 euro år 2014. Däremot har vi inte tagit ut de extra 500 000 som vi angav i budgeten som dividendinkomst för 2014, vilket vi hade för att förbättra landskapets intäktsbild. Under året har det visat sig att bolaget Långnäs hamn har en bra solidaritet, det är inte någon tvekan om det. Det skulle vara möjligt att ta ut de här pengarna, men det skulle i förlängningen leda till att bolaget skulle hamna att göra egen upplåning för att klara de grundreparationer som de står inför. Därför har vi i det här läget valt att avvakta med det.

Sedan, fru talman, när det gäller taxanivån så är Långnäs hamn ett aktiebolag. Jag utgår ifrån att det bolaget sköter det här på ett marknadsmässigt klokt sätt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag ska lämna Långnäs hamn, men landskapet är ju huvudägare i Långnäs hamn och på det viset har landskapet en möjlighet att påverka uttaget och också vad gäller kraven på avkastning.

Sedan vill jag ta upp avskrivningarna och fordringarna på 109 000 euro. Det står; ”avskriva kundfordringar som är äldre än 5 år. Fordringarna hänför sig till åren 1998 - 2009. I den mån landskapet i ett senare skede erhåller betalning för resultatmässigt avskrivna fordringar inkomstförs dessa i senare budgeter.” Men om man avskriver det med en gång så då har man släppt det här. Vilken typ av fordringar är det eftersom man förväntar sig att man fortfarande ska få betalt men ändå avskriver dem? Kan finansministern förklara det?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en bra fråga. Vi ställde samma fråga i landskapsregeringen när vi fick det här på vårt bord. För att följa bokföringslagen så måste man göra den här avskrivningen rent bokföringsmässigt och budgetmässigt. Däremot ligger själva fordran i sig kvar på den enskilda personen. I sådana fall att man lyckas få in det då kommer det återigen att bli ett plus i kassan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! När den ordinarie budgeten för 2015 behandlades just före årsskiftet så bedömde finansministern att arbetslösheten kommer att minska framåt våren. Jag tar mig friheten att säga att finans- och näringsutskottet valde att i samband med sina höranden fördjupa sig lite grann i den frågan. Inom ramen för hörandena kunde vi inte få stöd för att vi skulle stå inför ett trendbrott att arbetslösheten är på väg ner. Nu sade finansministern samma sak här, framåt våren kommer arbetslösheten att sjunka. Är detta en utsago om att vi nu står inför ett trendbrott att arbetslösheten ska minska eller är det en utsago av den säsongsvariation i arbetslösheten som vi alltid brukar ha varje år? Inför sommarsäsongen och turistsäsongen brukar arbetslösheten minska lite.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är naturligtvis både och. Med tanke på den struktur vi har i det åländska samhälle finns det alltid en säsongsvariation som vi får leva med både under goda och dåliga tider. Jag utgår ifrån att den säsongsvariationen också ska infalla det här året.

Jag vågar också tro att de investeringar och de satsningar som görs i det åländska samhället ska leda till ett sådant resultat så att vi ska få en förbättrad sysselsättningssituation på lång sikt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det vore givetvis positivt om det vore så. Med tanke på att finansministern dessvärre är rätt ensam om att ha den uppfattningen om att vi står inför ett trendbrott med sjunkande arbetslöshet så kommer jag för min del be att utskottet hör sig för angående de frågorna igen. Det här är förstås en oerhört viktig sak. Vi får hoppas att finansministern har rätt i det här.

Sedan några ord om minneslunden i Prästö. För min egen del uttalar jag stöd för det här förslaget. Jag tycker att det är positivt att man kommer i hamn med det projektet. Många personer har under många år jobbat med att förverkliga minneslunden. Prästö är ett synnerligen lämpligt område för en konfessionslös minneslund.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag hoppas att både ltl Perämaa och alla andra kan vara överens om att det är bättre om jag har rätt än om Perämaa har rätt när det gäller sysselsättning, så att det blir en förbättrad situation och att vi alla de facto hjälps åt för att det ska bli det. Man påverkas av vilken debatt vi för. Om vi försöker föra en positiv debatt, vara konstruktiva och föra saker framåt så då tror jag att vi ger bättre förutsättningar för att det ska bli en bra sysselsättning både i staden, landsbygden och i skärgården.

Utöver sysselsättningen så tycker jag att själva befolkningstillväxten och regionernas utveckling är lika utmanande med tanke på våra regionala skillnader i det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag hade tänkt nämna två saker här. Den ena saken nämnde nu också finansminister Nordlund. Det gäller utarrendering av tomtmark för minneslunden. Jag vill ändå ge några ytterligare kommentarer kring detta.

Det här arbetet sker i samarbete med Ålands krematorie- och minneslundsförening vilka har åtagit sig sköta och anlägga minneslunden. Samarbete hittills har på ett väldigt bra sätt flutit på. Jag är glad över att det finns människor som engagerar sig och ser till att ålänningarna också har den här möjligheten.

Avsikten är att se till att vi har alla tillstånd och formalia på plats så att man fullt ut kan använda sig av den så kallade strölunden. Den finns med i delgeneralplanen för Bomarsund sedan ett antal år tillbaka. Vi har nu jobbat oss fram till ett förslag på hur detta skulle kunna lösas.

Från lagtinget behöver vi en fullmakt att kunna bryta ut det här området och få arrendera ut det på högst 200 år. Vi ska tillsammans med krematorie- och minneslundsföreningen hitta den bästa tidpunkten i förhållande till det som man nu ska göra där.

Den andra frågan som jag vill lyfta gäller moment 46.15.30 landskapsandel för grundskolornas driftsutgifter. Det fanns pengar kvar eftersom det har gjorts beräkningar tidigare på hur landskapsandelarna skulle falla ut, men landskapsandelarna har inte fullt ut fallit ut på det sättet.

Samtidigt har föreningen Waldorfpedagogikens vänner haft stora ekonomiska bekymmer, framförallt under hösten. Deras förutsättningar att bedriva skolverksamheten är problematisk med tanke på vår lagstiftning i dagsläget. Lagstiftningen gör att man kan få olika stöd från olika kommuner. Det enda som lagen säger i dagsläget är att varje elev tar med sig sin landskapsandel. Landskapsregeringen kommer att se över hur man på ett bättre sätt långsiktigt kan lösa de här problemen som ersättande skolor nu har. Det är inte det lättaste att göra det. Vi kommer att titta på hur grundskolelagen är utformad. Detta måste också kopplas till det arbete som görs med översynen av landskapsandelarna i det här sammanhanget. Vi kommer att återkomma till detta.

I den här budgeten begär vi en fullmakt till att använda max 50 000 euro för att kunna rädda den akuta situation som Waldorfskolan nu befinner sig i så att de 16 barn och ungdomar som är inskrivna inte behöver avbryta sin skolgång mitt i ett läsår. Fram till dess att vi får en lagändring ska föreningen ha möjlighet att mera långsiktigt ordna upp sin ekonomi och sköta sina åtaganden. Detta ska ses som en akutinsats och ingenting annat. Vi gör en satsning på de barn och unga som nu har försatts i en situation som man inte kan beskylla dem för.

Det var de frågor som jag ville lyfta. Tack, fru talman.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Minister Ehn nämnde 46.15.30 grundskolans driftsutgifter. När man vänder på bladet så står det att träningsundervisningen ska minska med 25 000 euro. Är södra Ålands högstadiedistrikt medveten om att man kommer att minska bidragen med 25 000 euro? Vad beror det på att elevantalet minskar i träningsundervisningen? Jag sitter själv i styrelsen för södra Ålands högstadiedistrikt och har sett trenden att elevantalet har minskat år för år. Vad har gjorts för den nedåtgående trenden?

Minister Johan Ehn, replik

Talman! När det gäller träningsundervisningen så är landskapsandelarna helt och hållet lagstadgade. Det är inte frågan om att vi sänker stöden. Det är som ltl Asumaa säger, elevantalet har minskat och det leder till att den del som delas ut i landskapsandel sjunker. Ja, min uppfattning är att därmed bör också södra Ålands högstadiedistrikt vara medveten om detta. Den här summan räknar man ut utgående från antalet barn och ungdomar.

Vi har också noterat den här minskningen. Jag har i dagsläget inte ett exakt svar angående orsaken till det minskade antalet barn och ungdomar i träningsundervisningen. Vi kommer att titta vidare på orsaken till det. Mycket handlar också om hur kommunerna och grundskolorna väljer att jobba med gruppen av barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller landskapsandelarna ja, men ingen vet ännu hur många som kommer att gå i träningsundervisningen hösten 2015. Det är en uppskattning av antal elever, det är inte ett reellt tal. Att på förhand dra bort de här pengarna kanske inte är logiskt. Det finns en siffra för höstterminen och den kan givetvis ändra.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag måste påminna ltl Asumaa om att vi pratar om en tilläggsbudget 2014. Det är en korrigering av 2014 års siffror. När det gäller den här delen av utbetalningar är ju budgeten redan stängd. Detta gäller betalningar för landskapsandelar för läsåret 2014 och nu begär vi att vi ska få använda oss av det.

När det gäller landskapsandelar för läsåret 2015 så finns det beaktat i den ordinarie budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att utbildningsministern håller sitt löfte, som gavs redan för ett antal månader sedan, om att eleverna vid Waldorfskolan åtminstone ska kunna gå skolåret färdigt fram till sommaren, inom ramen för den utbildning de nu får så att det inte blir ett hastigt avbrott beroende på de bekymmer som vi vet att skolan har. Det är bara 7-8 månader fram till terminsstart i augusti 2015. Vi bör kunna skönja en lösning. Jag utgår ifrån att utskottet under behandlingen av den här tilläggsbudgeten kan få en tydligare beskrivning av planen för hur fortsatt verksamhet kunde sig ut.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är bra att ltl Perämaa lyfte just den här frågan. Jag har ingen förhoppning om att vi ska kunna hitta den långsiktiga lösningen fram till höstterminen. Det gäller nog för föreningen, tillsammans med kommunerna, att ta ett ansvar nu under den tiden tills vi kan nå fram till det här. Jag ser att vi fram till läsåret 2016-2017 kanske kommer till en lösning. Vi behöver se över grundskolelagen och vi behöver koppla det till genomgången av landskapsandelssystemet för att vi ska hitta den här lösningen.

Det här ska ses som en akutinsats från landskapsregeringens sida. Sedan är det upp till föreningen att tillsammans med kommunerna hitta lösningar så att man kan övervintra tills dess att vi har fått en ny lagstiftning.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi borde i alla fall ha en aning om hur den långsiktiga lösningen sedan kunde se ut, och som ändå säkert kräver lagstiftning, för att det ska finnas ett rimligt intresse att hitta de tillfälliga lösningarna. Vi får återkomma till det i samband med utskottsbehandlingen.

Sedan en fråga om något som inte finns i den här budgeten. Det finns inget anslag för Ålands museum. Vi vet alla att kostnaderna bedöms stiga kraftigt mot det som avsågs i första ändan. Anser utbildningsminister att det nu har budgeterats tillräckligt med medel för att klara av den renoveringen som förmodligen ändå ska göras?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller den senare delen så finns kostnader beaktade i den ordinarie budgeten. Vi gjorde en första höjning av anslaget under tilläggsbudget nr 3 för 2014 som lades här tidigare. Sedan har vi också beaktat kostnaderna i den ordinarie budgeten. Vad jag kan bedöma har det inte dykt upp några sådana kostnader som behöver tilläggsbudgeteras ytterligare.

När det gäller lösningar för Waldorfpedagogikens vänner så ser jag en lösning i att man för ersättande skolor skulle koppla lös dem från det nuvarande landskapsandelssystemet. Väljer man att gå i en ersättande skola så skulle landskapsandelen vara lika oberoende av vilken kommun man kommer ifrån. Det kan vara en lösning. Lösningen behöver sättas i perspektiv kring hur vi i övrigt har landskapsandelssystemet uppbyggt eftersom det hänger så väldigt tätt ihop. Detta bara för att visa att det finns tankegångar om hur man kan hitta lösningar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

5        Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 14.01.2015.

6        Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 14.01.2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 12.01.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.