Plenum den 7 september 2009 kl. 13:00
Protokoll
-
4 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2008 (RB 1/2008-2009)
5 Landskapsregeringens berättelse för år 2008 (LB 1/2008-2009)
Tredje behandling efter bordläggning
Enda behandling efter bordläggning
11 Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)
12 Näringsutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om ökad skyddsjakt på skarv (HM 45/2008-2009)
14 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)
Lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om rätt till personlig assistent (EF 23/2008-2009)
Plenum börjar
Meddelande
Eftersom lagtinget den 2 september valde lagtingsledamoten Veronica Thörnroos till ledamot av landskapsregeringen intar ersättaren Henry Lindström hennes plats i lagtinget. Jan Salmén, som den 2 september frånträdde sitt uppdrag som ersättare i lagtinget, ersätter nu på nytt landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson. Henry Lindström och Jan Salmén har uppvisat granskade och godkända fullmakter. Antecknas.
Jag hälsar lagtingsledamöterna Henry Lindström och Jan Salmén välkomna tillbaka till lagtinget.
Namnupprop. 27 ledamöter närvarande.
Om ledighet från plenum den 7 - 11 september 2009 anhåller ltl Raija-Liisa Eklöw på grund av sjukdom. Beviljas.
Meddelas vidare att kandidatlistor för fyllnadsval av en ordinarie medlem i lagutskottet, en ordinarie medlem i kulturutskottet, en ordinarie medlem i stora utskottet, en ersättare i näringsutskottet, en ersättare i stora utskottet samt en ersättare för lagtingsledamot Raija-Liisa Eklöw i Nordiska rådet ska inlämnas till lagtingets kansli senast i morgon tisdagen den 8 september klockan 15.00 och att valen förrättas vid plenum på onsdag den 9 september 2009. Antecknas.
Ytterligare meddelas att frågestund kommer att hållas fredagen den 11 september och plenum hålls kl. 10.30
Föredras för bordläggning
1 Social- och miljöutskottets betänkande nr 6/2008-2009 angående lagstiftning om avhjälpande av miljöskador (FR 22/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 9 september 2009.
2 Social- och miljöutskottets betänkande nr 7/2008-2009 angående upphävande av landskapslagen om landskapet Ålands jämställdhetsdelegation (FR 13/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 9 september 2009.
Remiss
3 Landskapsrevisorernas berättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2008 (RB 2/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Föredras för remiss
4 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2008 (RB 1/2008-2009)
Talmannen föreslår att ärendet avförs och upptas till behandling den 9 september.
Föredras
5 Landskapsregeringens berättelse för år 2008 (LB 1/2008-2009)
Talmannen föreslår att ärendet avförs och upptas till behandling den 9 september.
Tredje behandling efter bordläggning
6 Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)
Ärendet bordlades den 3.6.2009.
Till grund för behandlingen ligger lagmotion nr 3/2007-2008.
I tredje behandlingen har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det lyder i lagmotionen eller att förkasta det. Först tillåts allmän diskussion och därefter föreläggs det i lagmotionen ingående lagförslaget. Slutligen föreläggs motionens motivering för godkännande i enda behandling.
Talmannen erinrar om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 55 § LO, vilket betyder att det ska omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Diskussion.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! I den här frågan har den politiska diskussionen i princip slutförts här i plenum så det finns väl inte mycket att tillägga till det. Säkert har den politiska diskussionen i lagtingsgrupperna fortsatt efter det och ställningarna är klara inför omröstningen. En ställning som vi dock inte riktigt känner till förrän omröstningen är genomförd. Om det skulle gå på det sättet att förslag skulle godkännas så vill jag avisera ett förslag till förändring till motiveringen så att förutom motionens motiveringar också lagutskottets motivering under utskottets synpunkter förutom det sista stycket skulle godkännas som kompletteringsmotivering till motionens motiveringar.
Lagutskottet har gjort ett gott arbete till delen och har goda motiveringar för de här förändringarna. Det är väsentligt att de motiveringarna blir en del av det lagtingsbeslut när det gäller motiveringarna som går vidare i granskningsomgången.
Under rubriken utskottets synpunkter framtill sista stycket som börjar utskottet omfattar således i stort sätt skulle då inkluderas i lagtingets beslut ifall att vi får ett positivt besked i första omgången.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering för antagande i tredje behandling. Begärs ordet?
Konstateras att lagtinget i tredje behandling enhälligt antagit förslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs motionens motivering för enda behandling?
Ltl Roger Jansson
Herr talman! I enlighet vad jag motiverade här, angav under den allmänna diskussionen så föreslår jag att till motionens motiveringar läggs lagutskottets motiveringar under rubriken utskottets synpunkter förutom det sista stycket under den rubriken.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Roger Janssons förslag till ändring av motiveringarna.
Talmannen
Kan ltl Roger Janssons ändringsförslag godkännas enhälligt? Jag uppfattar det som att lagtinget enhälligt omfattar det förslaget. Kan vi få det skriftligt av ltl Jansson?
Förslaget till tillägg till motiveringen är omfattat. Enda behandlingen av motiveringen är avslutad.
Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
7 Stora utskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående ny lag om landskapsbidrag till bildningsförbund (FR 4/2008-2009)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion. Diskussionen är avslutad.
Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
8 Lagutskottets betänkande nr 14/2008-2009 om godkännande av avtalet med Kazakstan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst (RP 10/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i presidentens framställning ingående lagen föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.
Lagens ikraftträdande är bifallet.
Ärendets andra behandling är avslutad.
Andra behandling
9 Lagutskottets betänkande nr 15/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 30 och 39 §§ i självstyrelselagen för Åland (RP 11/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Talmannen erinrar om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 55 § lagtingsordningen, vilket betyder att ska omfattas av minst 2/3 av de avgivna rösterna.
Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.
Lagförslaget är bifallet.
Ärendets andra behandling är avslutad.
Första behandling
10 Lagutskottets betänkande nr 16/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 59c § självstyrelselagen för Åland (RP 9/2008-2009)
Först tillåts allmän diskussion.
Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats. Talmannen erinrar igen om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 55 § lagtingsordningen, vilket betyder att det ska omfattas av minst 2/3 av de avgivna rösterna.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Först en rättelse: På sidan 15, under ärendets behandling, ska tillfogas: I ärendets avgörande behandling deltog ordförande Olof Erland, vice ordförande Barbro Sundback samt ledamöterna Harry Jansson, Jan Salmén och Folke Sjölund. Rättelsen finns redan införd på lagtingets hemsida.
Herr talman! För det andra en upplysning, på sidan 14, under avsnittet nationellt ansvar finns det tre stycken. Stycket två och tre har varit föremål för omröstning. I talmanskonferensen diskuterar vi för närvarande hur man ska förfara när omröstningar görs i betänkanden med eller utan reservation. I det här fallet finns det en reservation tillfogad. I slutet av betänkandet står det att det har varit två omröstningar som utföll 3-2. Hur praxis ska bli i fortsättningen är inte avgjort.
När det gäller det andra stycket på sidan 14, under nationellt ansvar, så bifölls den formuleringen av vice ordförande Sundback, ltl Harry Jansson och ltl Jan Salmén.
När det gäller det tredje stycket under nationellt ansvar så bifölls detta förslag av ordförande Erland, ltl Salmén och ltl Sjölund.
Talman! Till redogörelsen för själva ärendet. Lagutskottet förslår att lagtinget skulle godkänna ändringen i självstyrelselagen som ger en utvidgad möjligt för Ålands ståndpunkter att föras fram i domstolsprocessen. Lagutskottet har en del kommentarer till hela propositionen och presidentframställningen. Jag ska helt kort redogöra för förslagets innehåll och kanske något om bakgrunden.
När Åland förberedde processen med EU-anslutning som sedan, efter två folkomröstningar, blev ett faktum 1995 var inflytandefrågorna av stor betydelse. Inflytandefrågorna och de nationella särintressena kom då till uttryck i det s.k. Ålandsprotokollet bl.a. hembygdsrätten, språkbestämmelser, jordförvärv och också när det gäller Ålands status och ställning som tredje territorium inom EU.
Den frågan, som har blivit aktuell senare när det gäller domstolsprocessen, det var dels vårfågeljakten och förbudet att saluföra snus. Snusfrågan var mycket aktuell under den här perioden. För det första fanns det intressen i Finland för att också Finland skulle göra ett undantag, liksom Sverige, när det gäller snusfrågan. I riksdagen fanns inte gehör för det. När Åland förberedde den här processen med EU-anslutning var inte snus av samma stora ekonomisk betydelse i handeln på färjorna i trafiken mellan Åland och Finland. Snusfrågan kom till lagtinget. Även landskapsregeringen föreslog att man skulle följa EU-direktivet till största delen, medan lagtingets social- och miljöutskottet tolkade direktivet så att man såg att här skulle det finas en möjlighet att bibehålla det här traditionella snuset på Åland.
År 2001 kom en fråga till kommissionen från parlamentarikern Heidi Hautala som satte igång den här domstolsprocessen, som också fördes på ett annat plan av brittiska och tyska intressen. Man ville att snusdirektivet skulle ogiltigförklaras. Så småningom tog utrikesministeriet hand om frågan och förde diskussioner med kommissionen och ärendet blev en domstolsfråga, där utrikesministeriet, enligt åländsk syn, gjorde ett misstag. Man medgav talan, man medgav kommissionens synpunkter. Processen blev då avgjord på ett sådant sätt som inte var tillfredställande för Åland.
I processen med inflytandefrågor har landskapsregeringen i samband med Lissabonfördraget tagit upp de frågor som också fanns i en lagmotion till riksdagen 2006, inflytande i ministerrådet, en parlamentsplats, större inflytande i domstolsprocessen och subsidiaritetskontrollen. Nu har vi ett förslag där möjligheten att föra fram Ålands ståndpunkt tas in i lag. Det är nytt.
I betänkandet redogörs för hur det är i andra områden. Hur det är för andra autonomier. Jag kan konstatera att Åland får en unik ställning med det här lagförslaget. Ställningen inte samma som för en stat. Det kanske inte heller egentligen i praktiken är samma som en delstat, som har exklusiv behörighet. Åland har behörighet men staten har samtidigt den statsrättsliga övergripande relationen i EU d.v.s. EU är ett förbund av medlemsstater och inte autonomier. Autonomierna har sedan olika kopplingar till EU, vilket vi noga har studerat och håller på att studera i samband med Lissabonfördraget.
När det gäller framställningen så finns det stöd för att godkänna den i lagutskottet. Det som diskussionen har gällt och som framgår av betänkandet är bl.a. grundlagsutskottets betänkande där det finns utrymme för tolkningar om vad man egentligen menar. Till den del där grundlagsutskottet påstår att det är grundlagen som sätter begränsningar för ett utökat inflytande för Åland i t.ex. domstolsprocessen konstaterar utskottet att det inte stämmer. Självstyrelselagen kan utgöra undantag till grundlagen. Möjligen menar man i grundlagsutskottet att Finlands statsrättsliga status, enligt konstitutionen inklusive EU, skulle innebära att man inte kan överlåta statsmakt till självstyrelsen. Det kan man diskutera, men så kan det tolkas. Här finns det ett resonemang från utskottets sida när det gäller just grundlagsutskottets tolkning och huruvida det skulle göra en begränsning av den lag som vi då föreslår att ska godkännas.
När det gäller reservationerna så finns det ett avsnitt som egentligen inte behandlas i lagen och det gäller vitesprocessen och utdömande av böter. En del av er var säkert med 2003, om jag minns rätt, när den här presidentframställningen om självstyrelselagen förföll och togs upp på nytt 2004. Då medgavs en möjlighet att reglera bötesbeloppet. Fortfarande anser utskottet att det är otillfredsställande att det belopp som utdöms för stater också skulle drabba Åland. Jämkningsmöjligheten finns ju men utskottet anser att man borde gå vidare och reglera den här frågan så att man skulle få en balans mellan inflytande, befogenhet och ansvar på ett annat sätt. Det är en vägkost för framtida behandlingar av självstyrelselagen.
Herr talman! I det här betänkande finns en ingående redogörelse för de olika situationer som kan uppstå med olika faser i domstolsprocessen. Jag ska inte redogöra närmare för det. Jag ska sammanfatta det för min del när det gäller lagutskottets betänkande att Åland får in en reglering när det gäller själva domstolsprocessen som bygger på att man i ett tidigt skede ska följa direktiven. Om man inte gör det och det blir fördragsbrott så finns det en process i flera steg som syftar till enighet mellan statsmakten och Åland. Om man inte når enighet i sista instans så tas det upp på högsta politiska nivå. Huruvida domstolen tar hänsyn till staten respektive självstyrelsens intressen i en konflikt, det kan man bara spekulera om. Jag tror att det här är ett litet steg framåt för domstolsprocessen i EG domstolen. Man kan bedöma att det är ett stort steg framåt för Åland, tycker jag i alla fall, en ändring i självstyrelselagen, en garanterad inflytandeprocess i själva domstolsförhandlingarna. Sedan återstår frågan hur vi utnyttjar det här om det skulle gå så att Åland tillämpar direktiven i EU på ett sådant sätt att vi ifrågasätts så att det skulle vara frågan om ett fördragsbrott som ska prövas i domstol.
Talmannen
Den anförda rättelsen antecknas till protokollet.
Vtm Gunnar Jansson
Värderade talman! ”Audiatur et altera pars”, är en av de mest bärande rättsprinciper i en västerländsk samhällsordning. Den är lånad från den latinska rätten via den germaniska och från mitten av 1700-talent erkänts i all skandinavisk och numera nordisk rättsordning dvs. ”döm ingen ohörd”.
I alla parlamentariska konkurrerande system måste det alltid finnas någon instans, självständig och oberoende som det bara är möjligt som i ett konkret fall sig säger vad som gäller. De allra flesta rättstvister har sitt ursprung i några parlamentariska beslut. Vi lever nu i en miljö med ett otal konkurrerande parlamentariska regimer. För vår del kan vi åtminstone peka ut till Europaparlamentet, Finlands riksdag och vårt eget lagting. Med den intentionsrätt som gäller i EG-rätten har vi därutöver 26 nationella parlament och troligen ett 70-tal lagstiftande parlamentariska församlingar. I alla dessa vimlar det av system som alltid nu och då, förr eller senare, kolliderar med varandra, därför måste det finnas en EG-domstol. Därför gäller regeln, döm ingen ohörd.
Den ändring av självstyrelselagen som nu föreslås och som lagutskottet tillstyrker är därför välkommen. Den liberala lagtingsgruppen ansluter sig till det som lagutskottets ordförande, vår gruppkollega nyss anförde. Vi ser det här som ett steg på vägen. Vi har nu varit med i EU, EG sedan 1995. Vi håller fast vid linjen att också i EU-miljön ska umgänget mellan landskapet och riket, Åland och Finland, regleras i självstyrelselagen. Det har vi gjort från allra första början 1994 och det kommer vi att göra. Det är i det här sammanhanget jag brukar påminna om att det här är ändring nummer fem, på 14 år och vi är där vi är. Det här är inget slutmål. Det är en del av processen, där vi vet att trender är oerhört viktiga.
Jag brukar påminna om att i det grundande landet Tyskland, som då i tiden var förbundsrepublik, tog det 51 år att i lagstiftningen införa garantier för delstaternas medverkan i EU, EG-processen. Deras system avviker från vårt av många skäl, framförallt för att Tyskland är en förbundsrepublik, en federation. Det är betecknande att man levde också i ett sådant normbundet i samhälle i 51 år utan denna reglering av andra än förbundsparlamentens medverkan i EU processen.
Vi är alldeles säkert överens om att det här inte är något slutmål. Det här är en del av vår väg framöver. Hur kan vi förstärka vägen framöver? Ja, här vill jag upprepa min grupps och säkert också lagtingets uppfattning, att det formella inflytande naturligtvis ska tryggas i formella texter och akter. Det betyder i praktiken någonting först när det omsätts i reellt inflytande, i reell handling. Vi bör minnas att med större formellt inflytande följer alltid ett större ansvar när detta inflytande ska omsättas i reella termer.
Hur behandlar vi 59c som gäller EG-domstolen? I de övriga bestämmelserna i 59 § har vi de andra instanserna där vi medverkar och ska förstärka vårt formella inflytande för att komma till ett utbyggt reellt inflytande. Man kan också fråga sig hur mycket mäktar vår förvaltning med? I vilken omfattning och i vilken takt kan man trygga lagtingets medverkan i denna process?
Det här är stora frågor. Processen går vidare och för egen del omfattar jag det som lagutskottet har kommit till, visserligen i vissa delar efter omröstning, men i alla fall såsom tillfredsställande resultat på vägen. Vi ser fram emot den utvidgade debatten i samma ämne när vi så småningom debatterar Lissabonfördraget.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Som det redan framgått i massmedia har åländsk Centers lagtingsgrupp enhälligt beslutat att partiet godkänner förslaget till de aktuella förändringarna av självstyrelselagen, vad gäller den s.k. talerätten, Ålands möjligheter att försvara sig inför EU-domstolen. Beslutet grundar sig i mångt och mycket på det enkla faktum att ett nej till föreliggande lagförslag permanentar dagens situation. Vi kommer förmodligen under en rätt lång tid framöver att få leva utan ett förbättrat EU-försvar. Vi bör alla betänka att lagtinget med rätta skickade den misslyckade hanteringen av självstyrelselagen gällande konsumentrådgivningen i retur till Helsingfors. Den gången hade vi såväl juridiska som politiska argument att stödja oss på. Nu är det en fråga vars yttersta dimension är det ofrånkomliga faktum att det är Finland som är medlemsstat och därmed är ansvarig inför EU-domstolen.
I ett läge där Åland på nytt hotas av EU:s sanktioner, till följd av påstått jaktbrott, skyddsjakt på skarv, bedömer vi det som oklokt att inte ta fasta på de förbättringar, om än delvis av mera moralisk, politisk natur, som trots allt följer med godkännande av presidentframställningen.
På Centergruppens vägnar vill jag understryka att vi är fortsatt kritiska till avsaknaden av ett heltäckande försvar. Till fullo ställer vi oss bakom den kritik som lagutskottet anför i sitt betänkande, dvs. av det föreslagna systemet.
Centergruppen har i sin analys av den nya talerättsmodellen tagit fasta på följande omständigheter:
1. Lagändringen medför att Finlands regering förbinder sig att inte medge en talan riktade mot Åland, utan att först ha inhämtat landskapsregeringens godkännande. Turerna kring den s.k. snuskonflikten, som lagutskottets ordförande berörde där Åland helt lämnades försvarslöst, kan således inte upprepas. I och med att själva lagtexten är kortfattad ska motiveringarna ses som normativa, det ska anses som vägledande för hur Finland ska agera vid kommande processer med åländsk beröring inför EU-domstolen.Från centergruppen vill vi särskilt uppmärksamma grundlagutskottets skrivning i betänkande 6/2009, där det finns en passus, jag citerar ” Statsrådet inte mot landskapsregeringens vilja omfattar kommissionens ståndpunkt eller medger talan på ett sådant sätt att det förhindrar att frågan om EU-rättens riktiga tolkning förs till EG-domstolen för avgörande”. Utskottet konstaterar att den aspekten på förfarandet inte framgår direkt av bestämmelsetexten, men utskottet anser att den framgår tillräckligt tydligt av bestämmelsens syfte och formulering. Därmed har utskottet inga invändningar mot motiven.
I och med att grundlagsutskottets tolkning av grundlagen, självstyrelselagen för Åland, är att betraktas som normativa, betänkande kan sägas ha ett särskilt värde och tyngd som rättkälla, måste vi anse att självstyrelsen tillförs sitt första grundläggande rättsskydd, inom ramen för EU-systemet.
2. Vår andra bevekelsegrund är att det är ett framsteg att även de åländska synpunkterna alltid ska föreläggas i EU-domstolen. Det kan alltså inte bli fråga om att EU-domstolen tar ställning för att fälla Åland utan att först ha fått våra synpunkter framlagda i skriftlig form. Jag vill här påminna kollegorna om hur en desperat landskapsregering, i samband med snuskonflikten, skickade en skrivelse direkt till EU-domstolen i ett försök att få gehör för sin tolkning av tobaksdirektiv, givetvis förgäves.
3. För det tredje anser jag att det är lika viktigt att en åländsk representant enligt den nya paragrafutformningen, 59c i självstyrelselagen, alltid kommer att ha rätt att delta i domstolens muntliga handläggning av åländska ärenden. Centern gör här den positiva tolkningen att EU-domstolen aldrig kommer att kunna döma i åländska ärenden utan att ha först hört våra synpunkter även i muntlig form.
Centerns ställningstagande har underlättats av att Finlands regering, nu även riksdagen i sina motiveringar till lagförslaget, ikläder sig ett sådant ansvar för att Åland hädanefter ska få ett rättvist försvar, att ett nytt snusfall inte kan hända i framtiden, med mindre än att finska staten framstår som en icke fungerande rättsstat.
Centern har även vägt in i avgörandet två andra viktiga faktorer. Dels att landskapsregeringen anser att det inte går att komma längre i talerättsfrågan, dels att Ålands riksdagsledamot, Elisabeth Nauclér, medverkar till riksdagsbeslutet, särskilt i egenskap av medlem av grundlagsutskottet.
När det gäller den första omständigheten, landskapsregeringens uppfattning om att det nu aktuella förslaget är det enda realistiska i dagsläget, så bör vi alla drar oss till minnes att ännu för något år sedan var det omöjligt att få finska statsmakten att öppna självstyrelselagen, för att rätta till detta allvarliga systemfel med att vi har varit försvarslösa vid påstådda EU-förbrytelser.
I sammanhanget vill jag särskilt betona självstyrelsepolitiska nämndens roll i att verka som självstyrelsepolitiska isbrytare i ett läge där landskapsregeringen vacklade i sin inställning i hur långt de åländska kraven skulle utsträckas.
Den andra omständigheten, att Ålands riksdagsledamot inte bara godkänt ändringar i riksdagen utan aktivt tagit del i grundlagsutskottets behandling, bidrar till att Centern bedömer det som politiskt klokt att acceptera den föreslagna talerätten. Likaså förlitar vi oss på beskedet att grundlagsutskottet på intet sätt strävar till att påverka utformningen av talerätten i negativ riktning, även om vi till fullo ställer oss bakom de skarpa skrivningarna som lagutskottet har gjort i den här frågan, särskilt vad gäller självstyrelselagen status i förhållande till Finlands grundlag.
Herr talman! Låt mig avsluta med att kommentera två aktuella ärenden med direkt koppling till självstyrelselagsändringen.
För det första, Gibraltar inför EU-domstolen, EU-ministerutskottet i Helsingfors har beslutat att Finland inte ska intervenera, trots landskapsregeringens uttryckliga och mycket välgrundade motivering till varför Åland har ett uttryckligt intresse i frågan om autonomier och rätten till egen och avvikande beskattning. Beklagligt att så är fallet. Det är naturligtvis ett bakslag för alla förhoppningar om att Finland på EU-nivån ska verka för ett stärkande av de autonoma regionernas ställning nu och i framtiden.
Utgående från det nu föreslagna systemet kommer dock regeringen i Helsingfors att i framtiden ha betydligt högre krav på sig med motsvarande åländska propåer med begäran om intervention framförs. Våra önskemål kan i så fall inte längre avfärdas utan det krävs vägande skäl för att Finland ska avstå från att agera i den riktning landskapsregeringen pläderar för.
Den andra biten är den redan nämnda skyddsjakten på skarv. I och med Bird Lifs anmälan finns det en risk att Åland åter ställs till svars för påstått brott mot EU:s fågelskyddsdirektiv. Det finns anledning att ta fasta på det trots alla positiva förändringar som följer med den reviderade 59c §.
Till sist, herr talman, vill jag personligen tacka lagutskottet, ordförande och sekreterare för ett konstruktivt samarbete, i syfte att beskriva den åländska tolkningen av talerättsutvecklingen. Tyvärr, tvingades utskottet i den sista behandlingen att rösta om två avsnitt i betänkande, som ordförande redan redogjort för. Jag tycker att detta i sak inte förringar värdet av att de centrala delarna av texten stöds av ett enigt utskott.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Kollegan Harry Jansson uppehöll sig vid ett intressant resonemang av utskottsbetänkandens motiveringars normativa kraft. Det var, som jag ser det, rätt återgivet i det stora hela. Motiveringarna utgör en sekundär tolkningskälla. När den sekundära tolkningskällan står i strid med normen så förlorar motiveringarna sin normativa kraft. Jag delar lagutskottets uppfattning om att den felaktiga tolkningen, som grundlagsutskottet kommer med, inte behöver vara så dramatiskt på den grunden att den är såpass mycket felaktig att den direkt står i strid med både grundlagen och självstyrelselagen, och självstyrelselagens möjligheter till undantag från grundlagen. Vi är överens men jag ville förtydliga detta. Min andra kommentar är mindre viktig men jag har personlig erfarenhet av det hela. Vi brukar ju inte här i lagtinget debattera personer som inte kan uppträda i lagtinget.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Det som lagutskottet har kritiserat, i grundlagsutskottets hantering av ärendet, är den allmänna passusen som grundlagsutskottet har gjort. Man har på något vis ansett att gränserna för vad vi ifrån åländsk sida skulle kunna göra anger sig i Finlands konstitution och EU-rätten. Vi kan konstatera att hörande i utskottet har gett anledning till frågetecken. Det förefaller nog inte riktigt som om grundlagsutskottets ledamöter skulle vara medvetna om effekten av ett sådant ställningstagande. Vi valde att betrakta det, mer eller mindre, som ett misstag från utskottets sida. De positiva delarna i grundlagsutskottet betänkande vad gäller talerättsfrågan specifikt, är ju det som är det intressanta, att utskottet nu ser på en utvecklad åländskt talerätt. Det är den biten vi har försökt tolka i positiv riktning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Först en kommentar till Centerns gruppanförande, framfört av Harry Jansson. Jag har taltur så det blev inte i replik. När nämnda Jansson bytte parti sade jag att det är bra att det sker om Centern blir mer som Harry Jansson. Det är illa om Harry Jansson blir mer som centern. Nu är jag lite oroad över att det senare har inträffat. Det var många väldigt krystade och välformulerade förklaringar till varför Centern sväljer det här mycket bristfälliga lagförslaget.
Det här med muntlig handläggning, vi har alla erfarit under behandlingen att det inte finns något sådant förfarande i domstolen. Det kan endast tillåtas om domstolen godkänner det. Det är inte så att vi per automatik alltid får komma dit och prata.
Att Ålands riksdagsledamot har agerat på ett eller annat sätt vill jag för det första, i likhet med vice talman Jansson, säga att det ska vi inte diskutera här. För det andra styr åtminstone inte Obunden Samling hur Elisabeth Nauclér i egenskap av riksdagsledamot agerar, vare sig hon är för eller emot. Vi hoppas att hon är så klok som hon ska vara, eftersom hon har Ålands folks förtroende att sköta sitt uppdrag.
När det gäller fallet Gibraltar så kan man inte säga att finska staten i fortsättningen skulle ändra uppfattning när det gäller avvikande beskattning bara för att den här ändringen kommer till i självstyrelselagen och det kommer ett skarpt brev där man måste ha en motivering som man avfärdar det, istället för att bara avfärda det. Det är nog att försköna den potentiella framtiden.
När det gäller de här rättsfallen så har vi redan idag enligt praxis det inflytande som vi får. Snus och skarv nämndes, det kan gå precis lika illa i framtiden fast vi har det här. Det kan också gå precis lika bra. Det har aldrig gått bra ännu, men det kan ju hända att det går bra.
Nej, herr talman, under remissen kallade jag det hela för saga, jag jämförde men kejsarens nya kläder. Den jämförelsen är fortfarande aktuell. Jag sade också att vi inte ska låta oss luras en tredje gång. Jag och Obunden Samling har låtit oss lurats två gånger när vi dels godkände att begreppet förklaring ströks ur självstyrelselagen och när vi godkände bötesbestämmelsen. Då lät vi oss luras, den här gången låter vi oss inte luras.
Kejsarens nya kläder, efter grundlagsutskottet betänkande torde väl den allra sista tråden ha fallit av. Det framstår för alla hur kläderna ser ut.
Om man läser i grundlagsutskottets betänkande så är det intressant på sidan 2 i sista stycket där det står; ”och andra sidan är det viktigt att de av bestämmelserna inte i något läge följer att Statsrådet förpliktas att avstå från sin egen ståndpunkt eller att föra fram landskapets ståndpunkt som medlemsstatens, liksom inte heller någon ovillkorlig förpliktelse att vidta åtgärder för att väcka talan eller intervenera.” Alltså precis som jag hävdade i remissen, så länge vi är överens fungerar det här alldeles ypperligt. Det fungerar ju också i dag så länge Finland och Åland är överens så behöver vi inte ha den här framställningen. Det är när vi inte är överens, när det kommer sådana ärenden där Finlands folk och dess företrädare i riksdagen och regeringen har andra intressen än vad Ålands folk, Åland lagting och dess landskapsregering har. Det är då vi behöver, när det gäller vår behörighet, få föra vår egen talan. Det får vi inte med den här lagändringen.
Jag sade också i remissen att visst har det varit viktiga frågor som har varit uppe EG-domstolen. Det har ännu inte varit uppe någon fråga av konstitutionell art där Ålandsprotokollets giltighet har tolkats eller där det handlar om självstyrelsens innersta väsen, typ språkbestämmelser osv. Säg att det skulle uppstå ett sådant ärende där finska staten och Ålands intressen tvärt går isär. Det är då vi borde ha verklig talerätt. Jag är illa rädd för att vi kommer att uppleva sådana rättsfall också i EG-domstolen. Då kommer tyvärr mina farhågor att besannas. När man inte i något läge behöver godkänna landskapets ståndpunkt, som det står i grundlagsutskottet
Då kan man fråga sig varför vi inte är lite schyssta och godkänner det här? Det är ju i alla fall ingen försämring. Nej, det är inte någon försämring. Det är en rätt så bra nerskrift av praxis, en kodifiering praxis. Det är ingen försämring. Jag vill påstå att det inte heller är någon förbättring. Det som man kan uppnå med det här, kan man uppnå också utan det här. Vi har också uppnått det här tidigare utan det här.
Om vi godkänner det här nu, vilket uppenbarligen en överväldigande majoritet är inne för, då cementerar vi det här talerättsförhållandet. Glöm att det någon gång tar ett steg till. Det är flera här som har sagt att det här är ett steg på vägen, det är sista steget på vägen. Det kommer inte fler steg. Om vi tar det här steget så är det sista steget liksom det är sista steget i alla andra fall där vi har fått halvtaskiga inflytandelösningar t ex i ministerrådsinflytande. Glöm att det kommer några flera steg på den vägen.
Det sista steget är taget i och med det här. Nu kan Finland komma ur det med hedern i behåll. När man läser i lagen hur Ålands talerätt är skött så kan man med lite fina motiveringar, som vi har hört här, säga att det här är så långt man kan sträcka sig, fast vi alla vet att man kan sträcka sig också längre. Det finns exempel på det ute i Europa.
Sanningen, herr talman, är den att för skyla över och dölja landskapsregeringens tillkortakommanden och det förhandlingsresultat man uppnått så är man beredd att sätta partiernas och sin egen sak framför Ålands, från Centerns och liberalernas och de andra partierna sida. Det gör inte vi. Vi låter oss inte luras en tredje gång.
Vi kommer, under tredje behandling, att föreslå att det här förkastas.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Ltl Danne Sundman resonerar kring detta halvtaskiga system. Det centrala i den här svåra situationen vi befinner oss i är två saker. Jag sticker inte under stol med att det är en svår position vi har. För det första, detta lagförslag på det system där Finland inte kan medge en talan riktad mot Åland, måste anses som ett framsteg. För det andra, de åländska synpunkterna kommer alltid fram inför EU-domstolen. Det måste ju också ses som ett stort framsteg. Jag nämnde här i mitt anförande hur den tidigare landskapsregeringen, i samband med till snuskonflikten, försökte i en desperat aktion få domstolen att bry sig om vad vi tycker och tänker. I framtiden kommer EU-domstolen att ha våra synpunkter. Det måste anses som det centrala, man kan inte döma oss utan att ha hört vad vi tycker och tänker i varje fråga.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Enligt lagförslaget och enligt grundlagsutskottets betänkande, ja, visst kommer Ålands synpunkter att framföras om den inte strider mot finska staten och Statsrådets uppfattning. Då framförs Statsrådets uppfattning. Sedan, vad finns det för andra intresseorganisationer som vi jämställs med i det fallet? Synpunkter som framförs, domstolen lyssnar ju på parten och partens försvar. Inte finns det flera parter i en process. Det finns säkert något latinskt citat för det också. Det är ju en part som är åtalad. Om vi inte är överens så spelar det ingen roll.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Det är viktigt att komma ihåg här, det är det som lagutskottets skrivningar syftar till, d.v.s. att ta ut det positiva ur lagförslaget. Jag var i polemik med vice talman Gunnar Jansson om att minimera skadeverkningar av grundlagsutskottets resonemang. Det viktiga är att Finland tvingas att ha en process inför EU-domstolen om Ålands ärenden dyker upp i framtiden. Det blir inget blankt nej till våra propåer om att nu måste det försvaras på något sätt. Det centrala är att EU-domstolen fattar sina beslut i huvudsak på det skriftliga materialet. Är det en del av den försvarsinlaga som trots allt kommer från Helsingfors så då finns våra motiveringar med i det paketet. Vi kan utgå ifrån att domarna i Strasbourg har intresse av att göra ett rättvist beslut.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det gäller ju verkligen att se det positiva i eländet, om man ska motivera sina kollegor i lagtinget att godkänna den här bristfälliga lösningen. Jag ber om ursäkt om jag kallar det för en benämning som inte hör hemma i lagtingets plenum. Det grundläggande problemet är att man stänger dörren. Det här är tillräckligt anser Finland. Vi får aldrig mera någon mer talerätt. Då är det bättre att säga nej och vänta på en bättre lösning. Det är så vi ser det. Vi låter oss inte luras en tredje gång, som sagt.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Med teatralisk dramatik kungör kollegan Sundman att detta är sista steget. Efter detta slår dörren igen. Jag tror bättre, om Ålands kommande politiska framtid, än så. Nog ska det väl finnas tåga i dem som kommer efter oss, såsom det fanns på 90-talet. Det har varit min roll i det här systemet att delta i olika egenskaper i dessa företag åtminstone sedan 1992. Jag ser trender och i politik så är trender, och symboler för all del, oerhört viktiga. Jag tror att det är att åkalla den onde att här förkunna att nu tar vi sista steget, sedan är dörren stängd. Då är risken uppenbar att vi stänger den för oss själva, det ska vi akta oss för. Nej, det här är ett steg på vägen. Vart vägen leder vet ingen. Jag tror för min del att den leder till ett tvåkammar Europaparlament, men det är en annan historia.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Inte har jag kallat på ”Hin Håle”. Jag står själv för mina uppfattningar. När det gäller det här med tåga i lagtingsledamöterna, vi ser ju med parlamentsplatsen vilken tåga det var i oss, inte i mig, men i mina företrädare när man godkände EU-medlemskapet utan parlamentsplats. Sedan har det nog varit tåga och man har kraxat om det i tid och otid. Men man kommer ingen vart, dörren är stängd. Så är det också med talerätten. Visst kommer vi själva här att hävda att vi borde gå vidare när det gäller talerätten, vi borde ta nästa steg. Det tror jag nog att vi täcks göra. Men motparten säger nej, det här räcker, det här är ett fullgott system. Så läser man grundlagsutskottet betänkande som är ett mycket bra dokument, sett från motpartens sida. Det här är det första och sista steget när det gäller talerätten. Tar ni det, så har ni tagit det sista steget.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag tror inte att man ska tappa sugen. Det finns tillräckligt mycket av den varan här i världen. Nog ska vi lita på vår egen kraft. EU försöker lita på sin kraft, medlemmarna i EU gör det också. Vem ska då lita på ålänningarnas kraft om inte vi? Jag har alltså en annan uppfattning. Med all respekt kollegan Sundman, jag tror att det finns tåga och att den här församlingen är det forum där den kommer till uttryck och drivs, inte backas och inte stänger dörrar, utan driver.
Ltl Danne Sundman, replik
Ja, herr talman! Att godkänna det här nu, är att inte bara att tappa sugen utan det är att aktivt göra sig av med den. Jag har sugen kvar och jag står emot att ta det här sista steget som innebär att talerättsdörren kommer att vara stängd för all framtid. Det är ett som är säkert. Sedan får alla andra också välja, om man väljer att ta det här är sista steget, eller om vi väljer att backa och säga att det här inte är tillräckligt bra, vi vill ha nya förhandlingar. Vi vill ha talerätt, enligt vad jag tidigare räknade upp, det behöver jag inte upprepa. Ni väljer själva. Ni är valda hit av Ålands folk. Ni har ett ämbete som lagtingsledamöter. Vi ska agera, såsom rätt och sanning bjuder enligt 9 § lagtingsordningen, var och en för sig. Varsågoda!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det är mycket sug i debatten just nu. Jag kommer att tänka på en folkvisa som slutar med att ”man suger sig fast vid sin älskades mun och hänger och dinglar med bena”. Lite så tycker jag att den här debatten känns just nu. Den återspeglar väl flera olika bedömningar av betydelsen av självstyrelselagsändringen. Ltl Danne Sundman är väl mest pessimistisk, det torde väl vara ganska klart. Mest optimistisk skulle jag vilja säga att Liberalerna har visat sig vara under beredningen. Nu har också Centern blivit ganska optimistisk. Det återstår att se vad resten av oppositionen tycker.
Bedömningen av den här reformen återspeglas just i de här omröstningarna, de två sista styckena på sidan 14. Det fanns nämligen ett parallellförslag till bedömningen på det andra stycket där man säger att förslaget inte innebär att landskapet fullt ut ges talerätt. Vi var tre som röstade för det d.v.s. undertecknad och Centerns två representanter. Det fanns ett motförslag där man sade att landskapet inom sitt behörighetsområde får utökade befogenheter som bättre motsvarar landskapets inflytande och ansvar i lagstiftning och implementering av EU:s rättsakter i EG-domstolen. Där ser man att det finns en viss skala här från optimistisk till, som jag skulle säga, mera realistisk ståndpunkt. Sedan finns det kanske en grupp pessimister som ännu ska tala här. Jag är glad att vi fick en majoritet för den skrivning som nu finns i betänkandet eftersom den säger hur det verkligen är. Vi har gjort ett stort steg framåt. Det går ända tillbaka till ett arbete från 2006 med en arbetsgrupp på tjänstemannaplan och sedan lagmotionen, initiativet från lagtinget och sedan ytterligare arbetsgrupper fram till det förslag som vi nu ser framför oss.
Visst är det ett framsteg på många sätt och vis. De flesta hade väl önskat att vi skulle ha givits full talerätt d.v.s. inom frågor där Åland har behörighet så skulle Finland i Bryssel i EG-domstolen ha representerats av en ålänning. Det tycker jag fortfarande att är målet. Jag ser inga stängda dörrar för det. Just nu får vi vara nöjda med att vi har kommit genom den här dörren som det gäller.
På många sätt liknar framsteget, i den här självstyrelselagsändringen, det som vi har utlovats i förhållande till subsidiaritetsrätten d.v.s. att vi inte får förfoga över de två röster som Finland kommer att ha när Lissabonföredraget går igenom. Nu är det väl mera frågan om när och inte om. Jag tycker fortfarande det yttersta målet är att Åland ska förfoga över den ena rösten. Finland anser förstås att det bara är medlemsstaterna som har rätten att umgås med EU och uppträda i EG-domstolen. Det står ju väldigt klart här att man inte är beredd att gå så långt, som vi önskar. Allt var väl ganska frid och fröjd tills vi fick läsa grundlagsutskottets betänkande. Vi har också hört grundlagsutskottet ordförande, Kimmo Sasi och riksdagsledamot Elisabeth Nauclér. Det är nog så att grundlagsutskottet på något vis känt sig hotat eftersom man vill understryka att Finland aldrig kan tvingas avstå från sin egen ståndpunkt. Det är det centrala. Det betyder ju inte att man skulle behöva försumma att föra fram Ålands ståndpunkt. Den hierarkiska ordningen kvarstår. Det har under behandlingen framkommit att visst kan två personer uppträda i EG-domstolen, en finländare och en ålänning. Visst kan Finland utse en ålänning att representera Finland i processer mot åländsk lagstiftning. Det är ett arbete som i så fall ska ske på politisk nivå.
Det som nog för mig var lite chockartat var skrivningen om att vårt medinflytande inte kan bli större p.g.a. konstitutionen d.v.s. Finlands grundlag och EU-rätten. Att EU-rätten lägger vissa begränsningar, det får man lov att acceptera. Men vår självstyrelselag medger alla tänkbara lösningar för Ålands och Finlands del i det här avseendet. Det var nog inget misstag. De som vill göra sådana eugenismer, som det heter, eller skönskrivningar, de vill komma ur ett dilemma som finns i grundlagsutskottets betänkande. Man kan väl inte tro att varken Kimmo Sasi eller Elisabeth Nauclér inte skulle vara medvetna om självstyrelsens ställning i relation till grundlagen. Eller ska vi tro det? Att en f d kansliminister och jurist, nu med parlamentarisk erfarenhet, inte skulle känna till det?
Jag tycker, i motsats till vtm Jansson, att man nog får beröra en sådan persons agerande i det här sammanhanget. Det är ingen privatperson, det är inte vem som helst som har suttit och hållit med i grundlagsutskottet. Det är Ålands enda riksdagsledamot. Jag tycker nog att det är på sin plats att notera, att här tycker jag inte att riksdagsledamoten har levt upp till sitt självstyrelsepolitiska ansvar. Utskottets ordförande tyckte att det var lite ”töntigt”, som han uttryckte sig, att Åland skulle representera Finland i EG-domstolen. Det är väl ett uttalande som är ganska fyllt av värderingar d.v.s. att det på något vis ändå skulle vara under finländsk väldighet att representeras av lilla Åland. I pojkvärlden är det så att det som är störst, starkast och rikast, det är viktigare. Så enkel är den manliga logiken. Det tyckte jag var ganska känslomässigt uttalat. Man får väl nu bara konstaterat att grundlagsutskottet har tyckt så här. Det är varken ett misstag eller att de inte skulle ha vetat vad de har skrivit. Det är nog ganska tydligt.
Med skicklig politik så behöver inte det här betyda så mycket, men det är besvärande nog för den här propositionen.
En sak som jag tog upp i det här sammanhanget var självstyrelselagens vitesparagraf. Om nu utskottet en gång konstaterar att landskapet inte fullt ut ges talerätt, då ska vi inte heller behöva betala fullt ut. Så enkel är min logik i det här fallet. Utskottet har tyckt att det här är en viktig principiell fråga. Man har också fört in den i betänkandet och säger att bötesbeloppet måste vara proportionerligt i förhållande till befolkningsmängden, till övriga ekonomiska variabler samt till landskapets inflytande över försvaret. Jag tycker nog att regeringen, med det snaraste, måste ta itu med den här frågan. Inte inom någon blå framtid igen, utan man behöver skrida till verket nu med detsamma.
Herr talman! Vi har gjort ytterligare en omröstning, det gäller det sista stycket. Det var ett förslag från utskottets ordförande; ” för att uppnå balans mellan inflytande, befogenheter och ansvar anser utskottet att det också är angeläget att reformera regelverket så att det vitesbelopp eller motsvarande som utdömts av EG-domstolen står i proportion till landskapets befolkning och ekonomiska bärkraft.” Jag för min del tyckte att det var bättre att i stället för regelverk tala direkt om självstyrelselagens 59d §. Det är där som regleringen finns. Enligt de diskussioner vi hade utskottet betyder regelverk något betydligt mera. Det kan t o m betyda EU:s primärrätt. Det anser jag är fullkomligt orealistiskt, att Åland skulle kunna få till stånd någon slags ändring i EU:s regelverk för att förändra självstyrelselagen som vitesparagraf.
Herr talman, jag kommer att föreslå att regelverket ändras till självstyrelselagens 59d §. Jag vet inte varför man inte skulle säga vad det egentligen är som krävs för förändringar för att man ska få till stånd den här proportionaliteten. När vi en gång inte har full talerätt så ska vi inte heller tvingas betala fullt ut, sådant språk brukar ålänningarna kunna förstå.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Det är ett intressant betänkande lagutskottet har presenterat om en för Åland viktig fråga d.v.s. talerätten inför EU-domstolen. Det är ett betänkande som jag tycker att är lite vacklande om man läser motiveringarna rakt av. Men utskottets ordförande gav ju en förklaring på att den ena formuleringen har den ena majoriteten stått bakom, den andra formuleringen har den andra majoriteten stått bakom. Då är det väl ganska naturligt att det inte blir en alldeles rak linje när det gäller argumentering.
Om man tar det första som väckte mitt intresse, under utskottets överväganden sägs det att ”det är enligt utskottets mening helt oacceptabelt att landskapet ska ansvara gentemot riket för viten utan att samtidigt ha fullgod möjlighet att föra sin egen talan inför EG-domstolen.” Jag vill bara ta upp den här formuleringen för det är nästan ordagrant det jag sade i Ålands framtids anförande hösten 2003 när dessa bötesstadganden infördes. Jag tycker det är renhårigt av Obundna att säga att vi lät oss luras den gången. Även Socialdemokraterna sade indirekt att det här inte var speciellt finurligt, att Åland skulle betala böter i förhållande till hela Finlands befolkning. Nu sex år senare, då går det att resonera om att det här faktiskt inte är rimligt. Det var fullständigt orimligt redan då, men vi blev helt ensamma i den diskussionen.
Jag har sagt det här många gånger, men i och med att det handlar om att i dag tinga självstyrelsens grunder så vill jag ändå upprepa det. Centern gjorde i valet 2003 en stor, stor valfråga av det här, man skulle aldrig gå med på att bötesbeloppet skulle införas i självstyrelselagen. Två månader efter valet infördes det, med Centerns goda minne. Konsekvenserna av det har vi sett i bland annat utflaggning av två fartyg från Åland och de ekonomiska konsekvenserna det har för de åländska kommunerna. Jag tänker förstås på snuslagstiftningen. Där var det just detta enorma skadestånd, 6 miljoner euro, som Åland skulle kunna bli dömd till, som gjorde att man inte vågade fullfölja den åländska linje när det gällde snuslagstiftningen.
En annan sak, herr talman, som är intressant är underrubriken samordnade synpunkter. Där för man ett resonemang om att ståndpunkterna ska sammanjämkas om riket och Åland har olika åsikter. Utskottet skriver; "dock ställer utskottet sin förhoppning till att bestämmelsen i framtiden ska efterlevas i lika stor utsträckning från båda parters sida", märkväl man ställer sin förhoppning, "erfarenheter från tidigare ärenden visar att Statsrådet inte alltid varit samarbetsvillig trots att bestämmelsen om samverkan ingår redan i gällande självstyrelselag". Det var ju intressant att liberalerna och Centern kan medge det. Nog är det så att det är den starkaste som alltid har bestämt, när vi har haft konflikter som snuslagstiftningen, som var ett belysande exempel.
Flera har i sina tidigare anföranden berört den formulering som lyder; "utskottet finner det anmärkningsvärt att grundlagsutskottet i sitt betänkande anför att det är viktigt att de av bestämmelserna inte i något läge följer att Statsrådet förpliktas att avstå från sin egen ståndpunkt eller föra fram landskapet ståndpunkt som medlemsstatens". Jag vill nämna de här skrivningarna från utskottets allmänna motiveringar. Man säger också vidare, när man pratar om att jämka; "enligt utskottets åsikt innebär förslaget till ändring av självstyrelselagen visserligen vissa framsteg beträffande landskapets möjlighet att själv föra sin talan inför EG-domstolen, men förslaget innebär inte att landskapet fullt ut i ges talerätt", vilket är helt korrekt. Men även det har man synbarligen behövt rösta om i lagutskottet, om det var korrekt eller inte.
I de sammanfattande synpunkterna, också där i andra meningen skriver man; "landskapet får en begränsad talerätt", i sista stycket skriver man så här; "även om utskottet anser att förslaget till vissa delar borde ha varit mera långtgående föreslås att lagtinget för sin del godkänner förslaget eftersom det utgör ett led i utvecklingen av landskapets talerätt. Utskottet anser det dock synnerligen angeläget att lagens tillämpning noga bevakas så att ytterligare förbättringar av självstyrelselagen kan genomföras, om de nu föreslagna ändringarna i praktiken visar sig otillräckliga." Man skriver indirekt att de här förändringarna visar sig vara otillräckliga.
Det var flera som reagerade på ltl Sundmans resonemang om att det här var sista steget, att det var sista chansen. Om man tittar tillbaka lite säger jag jämför med konsumentrådgivningen, där var det också samma rädsla, inte från en majoritet men från det ledande regeringspartiet i alla fall. De sade, ta det här nu, ta det här nu, annars vet man inte vad det blir. Där höll vi fast vid den åländska linje vi hade och vi fick saker och ting på rätt ganska snabbt. Jag anser att det inte är någon överdrift som ltl Sundman har när han säger att om man från finsk sida har gått med så här långt, är det då verkligen någon på fullt allvar som tror att vi kommer att få till stånd en förändring igen? Centern är på god väg in i samma spår som man gjorde hösten 2003, när man införde bötesbeloppen.
Jag vill ta upp ett par saker, speciellt riktat till lagutskottets ordförande, Olof Erland. Jag hade ett ganska långt remissanförande när det här gick till lagutskottet. Jag räknade upp frågeställning efter frågeställning. Då sade ltl Erland i en replik; "alla de punkter som ltl Anders Eriksson nämnde här, kommer lagutskottet att ta den tid som vi behöver för att reda ut. Det är viktiga frågor." Det kändes förstås väldigt bra för mig att få den utfästelsen. När jag tittar på de frågor jag ställde och lagutskottets betänkande, hittar tyvärr inte svar på de frågorna. Därför vill jag lite rekapitulera helt kort, vad jag sade. Den första frågeställningen där tog jag syfte på detaljmotiveringarna, 1 mom. jag sade så här; "syfte med den gemensamma beredningen är att på det nationella planet anstränga sig för att sammanjämka landskapets och rikets ståndpunkter så att Finland i egenskap av medlemsstat kan ha endast en ståndpunkt". Vart den sammanjämkningen har lett till i exempelvis snusfrågan, det vet vi ju. Men den direkta frågan riktad till lagutskottet var; om vi tar samordningen så sägs det att det ska ske inom Statsrådets beredningsystem enligt det utvecklade principbeslut som finns. Här tycker jag att lagutskottet, en gång för alla, måste ta reda på om det är möjligt för åländska tjänstemän att delta i detta arbete, på det språk som de facto tillsvidare gäller d.v.s. svenska, i kommunikationen mellan Åland och riket. Jag tyckte det var en central frågeställning då och det tycker jag också nu. Det skulle vara intressant att se om man har fört ett resonemang om det dess mera i lagutskottet.
Den andra frågan jag ställde var; utgångspunkten är att ståndpunkterna ska framgå i en lydelse som har godtagits av landskapet d.v.s. utgångspunkten, det tycker jag är alldeles för vagt. Det finns inget klart diktat att landskapets ståndpunkt alltid ska framgå, utan det är utgångspunkten enligt den proposition som ni nu synbarligen är beredda att omfatta.
Den tredje frågan, noterade jag att ltl Erland lite berörde, men jag tycker fortfarande att man bör ställa den frågan lite mera på sin spets. När också landskapet deltar kommer Finland då att ta två företrädare d.v.s. statsombudet och landskapets representant? Jag noterar att man har hört Leif Sevón i lagutskottet. Leif Sevóns uttalande om att det inte är möjligt att föra den här typen av parallell talan var något som jag och flera tog upp i remissen. Jag tycker att man inte får ett riktigt klart svar på det.
Centerns anförande som ltl Harry Jansson levererade tycker jag var lite magstarkt, med alla krystade formuleringar om statsmaktens goda vilja för Åland. Harry Jansson sade, om jag kommer ihåg ordagrant, man kommer inte att kunna döma viten för Åland utan att Åland har hörts muntligt. Hur kan man från Centerns sida ge några sådana utfästelser?
I propositionen sägs det så här; "när också landskapet deltar, kommer Finland då att ta två företrädare, d.v.s. statsombudet och landskapets representant. Landskapet representant kan även då har rätt att plädera tillsammans med statsombudet om domstolen ger tillåtelse att två ombud pläderar. Också i en sådan situation måste ombuden samordna det som sägs". Hur den samordningen går till har vi väl ganska många exempel på. Det skulle vara intressant att veta lite mer om den här parallella talan.
Den sista frågan, som jag riktade till lagutskottet, var att man väldigt noggrant skulle ganska motsvarande autonomier och delstaters möjlighet att föra sin talan. Jag nämnde Belgien som ett exempel. Jag noterar att lagutskottet har en redogörelse, som utrikesministeriet har gjort, om hur det fungerar i andra sammanhang. Jag är lite förvånad över att man inte själv har tittat desto mera på den biten.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att när vi kommer till den formella behandlingen, så vill jag redan nu uttala mitt stöd för ett förkastade av denna proposition, i enlighet med det som Sundman sade.
Om jag knyter ihop säcken där jag började, självstyrelsens grunder är någonting som vi inte ska dagtinga med, det är någonting som vi inte ska kompromissa med på det sätt som man från regeringspartierna är beredd att göra nu.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Ltl Anders Eriksson gör en mycket beskrivande historisk tillbakablick. Jag har inte något att kommentera om det. Jag beklagar mig inför EU böterna i självstyrelselagen 2004, det är ett beslut vi får leva med. Det är ju den utgångspunkten vi måste ha med oss. Vi har straffet hängande över oss att vad gör vi i denna situation? Centern har kommit fram till att det är bäst att ta förslaget rakt av, som det nu har processats fram. Bevekelsegrunderna var ganska många, som ltl Anders Eriksson kunde höra i Centerns gruppanförande. När det gäller specifikt den tolkning vi gör om att Åland inte kommer att förbigås i domstolen i Strasbourg, d.v.s. att vi även kommer att höras om det hålls ett muntligt förfarande, framgår av den uttryckliga lagparagrafen. Vi kommer alltid att har rätt till en egen representant. Då måste man utgå från att EU-domstolen, naturligtvis, låter den personen komma tilltals.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller den historiska tillbakablicken, på grund av att man har gjort ett misstag bör inte det leda till någon automatik att man ska göra ytterligare ett misstag. Ltl Jansson måste förstå att det är svårt för mig att förstå när Jansson på Centerns vägnar talar om den stora tilltro man har till finska statsmaktens goda vilja. Det känns lite omtumlande för mig. Tittar vi på den här framställningen och speciellt efter grundlagsutskottet betänkande så finns det en säkerhetslina från finsk sida. Åland kan inte själv föra sin talan utan det sker med den finska statsmaktens goda vilja. Den goda vilja har inte jag samma tilltro till som ltl Harry Jansson har.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Jag uppmanar ltl Anders Eriksson att läsa lagutskottets betänkande punkt efter punkt så går vi igenom de fakta som ligger till grund för ett positivt bedömande av helheten. Att det här skulle beröra självstyrelsens grunder, det är väl det som är frågan. EU-medlemskapet har fört in helt nya dimensioner. Beslutet år 2004 om EU-böterna får vi leva med. Nu har vi ett alternativ, antingen förkastar vi det här förslaget, vi har inget i EU-försvar överhuvudtaget eller så tar vi fasta på det som är positivt i lagförslaget. De här tre punkterna d.v.s. att Finland inte kommer att medge talan, vi kommer alltid att höras, både skriftligt och muntligt. Vi kommer alltid att ha en egen en representant på plats i Strasbourg, det är trots allt vissa framsteg att ta fasta på.
Ltl Anders Eriksson, replik
För det första, jag har läst det här betänkandet väldigt, väldigt noggrant. De motiveringar som finns i lagutskottets betänkande hänger inte ihop med den slutsats man kommer fram till. Lagutskottet medger på punkt efter punkt att det här inte är en full talerätt för Åland. Det finns bristfälligheter i det. Man säger att landskapet får begränsad talerätt o.s.v. Det här resonemanget som vi nyss hörde är ju ett exempel på det vinglandet som Centern haft under många, många år när det gäller den här typen av självstyrelsepolitiska viktiga frågor. Nu kan inte ltl Harry Jansson få flera repliker men kanske kan svara i ett senare anförande i så fall. Om vi tar det här nu och vi ser att det inte fungerar, vilket jag tror att många tänkande ledamöter nog inser att det här inte kommer att fungera på det sätt som vi skulle vilja från Åland, tror man då verkligen från Centerns sida att man får till stånd en förändring? När man från finsk sida har gått så långt som man har gått. Förkastar man det här, säger man nej till det här, då kan vi ha samma situation som vi hade med konsumentrådgivningen att vi faktiskt kommer dit vi vill komma. Det här evinnerliga kompromissande kommer att bli självstyrelsens död.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Man kanske borde be om ursäkt att man kommer mellan här som liberal, men jag har faktiskt svar på några frågor. Den första är när det gäller sammanjämkningen om den kan ske på svenska? Ja, det finns regleringar att man ska kunna delta i beredningsarbetet och besluten på olika nivåer. Den andra frågan gällde om det var utgångspunkten att man få skulle föra talan. Utgångspunkten bedömer vi att är där man börjar. Det finns ju inte några garantier. Åland är ju inte en självständig stat. Det betyder att så länge vi inte har exklusiv behörighet så omfattas vi av EU:s regler. När det gäller den tredje frågan, som vi har hört i utskottet är två talerätter fullt möjligt när det gäller funktionella områden enligt EG-domstolen. Man kan också tänka sig att regioner är experter på sina områden.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller det sistnämnda noterar jag att Leif Sevón tidigare i offentligheten var väldigt kategorisk, parallell talan var inte möjligt. När man tittar i propositionen kan man utläsa att det är möjligt om domstolen det medger. När det gäller den första frågan om beredningsarbetet, så tror jag och det borde ltl Erland känna också till ifrån sin tjänstemannabana att beredningsarbete, all dokumentation och möten sker på finska. Men man har möjlighet som åländsk deltagare att uttala sig på svenska. Nog är det en väldigt svår situation, om man inte klarar finska språket, att kunna ta del i beredningsarbetet med tanke på dokumentationen och möten.
Ltl Olof Erland, replik
Det finns framsteg när det gäller svenska språket. Protokoll, agenda också skrifter finns på svenska. Där har vi ett problem, men vi löser absolut inte detta genom att säga nej till den här förbättringen av talerätten. Sedan var det en fråga till här när det gällde två höranden, två som talar. Vi har ju hört andra än den som nämndes här. Vi har i utskottet bildat oss den uppfattningen att domstolen möjliggör det här. Autonoma områden har ju inte haft lagstiftning där de har kunnat åberopa att de har sin syn på det hela, de har talerätt. För min del är jag optimist, också i den här frågan. Vi kan komma framåt, vi har foten inne i domstolsdörren. Nu ska vi utnyttja det.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är riktigt. Vi har foten inne i domstolsdörren. Problemet är att vi inte själva bestämmer om vi ska ha foten kvar där, hur långt vi ska ta in foten och när vi får sätta foten emellan dörren. Finska säkerhetslinan kan dra tillbaks foten, hela tiden egentligen. Det tycker jag är den största bristen med den här framställningen. När det gäller språket är det bra att ltl Erland erkänner att man har ett problem. Det är givetvis en korrekt slutsats som han drar, inte förbättrar vi den problematiken med att vi säger nej till talerätten. När det gäller talerätten ser jag den centrala frågan som att vill vi kämpa på hela vägen i mål eller ska vi slå oss till ro med det här, som majoriteten vill. Då tror jag framtiden kommer att visa att det var en felaktig bedömning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Tack för ordet som nu gick till den sista lagtingsgruppen att uttala sig i frågan. För Frisinnad Samverkans del vill jag framhålla att det är ett mycket bra betänkande som lagutskottet har levererat, belysande och korrekt. Mycket skulle inte behöva tilläggas.
Utgångsläget för vår politiska process i den här frågan är, som vtm Gunnar Jansson här tidigare sade, döm ingen ohörd. Detta är en grundläggande rättsprincip som vi inte kan backa på till någon del. Tyvärr är EG:s konstruktion sådan att man inte fullt ut inom unionen kan uppfylla det här kravet. Det är någonting som måste justeras framöver inom EU självt. Det strider mot grundläggande rättsprinciper när man har autonomier inom unionen som egen delad lagstiftningsmakt med nationalstaten. Det är skilt där makten är delegerad, där är problemet inte alls av samma stora bekymmersamma art.
De förslag som nu är framförda här till ändring av självstyrelselagen när det gäller lagtexterna, finner vi tillräckliga efter det samarbete som har skett mellan lagtinget och i regeringen Eriksson. Lagtinget, representerad av sin självstyrelsepolitiska nämnd, har under processens gång inte varit tillfreds med de resultat som har redovisats och begärt mera insatser av regeringen Eriksson, som har kommit så långt man har kunnat komma enligt sin egen uppfattning i den här processen. Vi är för vår del beredda att godkänna det resultat, även om vi inte till alla delar är nöjda. Man kan, med hänvisning till den tidigare diskussionen här, nog säga att om det och när det, förhoppningsvis inte, inträffar en situation där målsättningen med den här lagändringen inte fullföljs från den finska sidan, så måste processen startas på nytt med förändring av självstyrelselagen. Vi tror inte att det ska behövas, men om det behövs så är det en fullt möjlig framtid. Vi är inte sådana som, i sådana här sammanhang, ger upp. Det finns, i förhållandet till Finland, betydligt tyngre frågor där man känner ett starkt behov av att ge upp. Jag ska inte gå in på det ännu.
Jag vill dock kvarhålla mig vid några detaljer, som alla finns samlade på sidan 14, under rubriken landskapets nationella ansvar och konstitutionens gränser, frågor som här har diskuterats av andra. Jag hör till dem som, när det gäller texten landskapets nationella ansvar och de skrivningar som grundlagsutskottet hade till den delen, inte känner särskilt stort bekymmer och upphetsning för grundlagsutskottet skrivningar på den punkten. Såsom jag läser grundlagsutskottet text förklarar de bara helt lakoniskt och korrekt den juridiska rätten som staten har såsom medlem i Europeiska Unionen, att Finland bara har en röst gentemot unionen och i det här fallet EG-domstolen. Grundlagsutskottet redogör för den juridiska differensen inom unionen mellan stat och autonomi. Det är en helt korrekt beskrivning. Det som vi har förhandlat oss fram till är närmast att betrakta som en politisk rätt. Rätt inom landet, delvis baserad på juridik men huvudsakligen på politik, som vi genom att få inskrivet i självstyrelselagen får vara med och representera Finland när vi har en avvikande åsikt jämfört med Finland. Det säger grundlagsutskottet.
Såsom den förra landskapsregeringen formulerade målet i den här processen, att det är en ålänning eller egentligen ett åländskt ombud som ska representera Finland i EG-domstolen när det är ett separat åländsk ärende under behandling, upplever vi som möjligt inom den här formuleringen till ny självstyrelselagstext. Återigen, frågan är politisk och inte juridisk. Kommer Finland sedan i praktiken att hantera den frågan? Det vet vi inte. Kommande landskapsregeringar måste ju se till att man kräver allt som är möjligt inom ramen för den formulering i paragrafen, som nu framförs. Det om det.
När det gäller anknytningen till bötesbeloppet, som tillkom i självstyrelselagsändringen som varit beredning i riksdagen 2002 och efter nyval i riksdagen 2003 och samma år i lagtinget. Det var en olycklig process där man från rikets sida bröt mot principen om att självstyrelselag ändras genom samarbete mellan två regeringar på jämbördig bas, genom att införa en ny text i riksdagsbehandlingen. Det som lagutskottet skriver här, och som också i reservationen från ltl Sundback finns angivet, kom sedan in i riksdagens andra behandling i motiveringarna. Den här jämkningen i 4 mom. 59d § skulle baseras på proportionaliteten mellan landskapets och rikets befolkning och landskapets ekonomiska bärkraft i förhållande till de utdömda böterna. Men som vtm Gunnar Jansson här tidigare sade, är det sekundära tolkningskällor, därför håller jag med om det som utskottet skriver att man bör reformera regelverket. När man skriver det så är det alldeles klart och rätt det som ltl Sundback i sin reservation föreslår, att det är frågan om att paragrafen i självstyrelselagen som ska ändras och ingenting annat, om det här ska fungera. Därför stöder jag åtminstone hennes förslag till ett förtydligande och lite bättre text, även om den antagligen, enligt utskottets majoritet, har samma innebörd. Men varför vara så luddig? Man kan vara tydlig.
Det allvarliga i grundlagsutskottets betänkande står under konstitutionens gränser. Det är ytterst allvarligt men det är ingen nyhet. Så här har det varit i grundlagsutskottet så länge jag kan minnas, och säkert också så länge vtm Gunnar Jansson kan minnas. Man har den här inställningen, men den blev starkare i och med grundlag 2000. Under den grundlagen lyder all annan lagstiftning inkl Ålands självstyrelselag. Hur vi ska få bort den här inställningen är en stor politisk frågeställning i landskapet. Det man åstadkom här i sin skrivning i grundlagsutskottet kan närmast betecknas som exempellöst. Vad som är bra i sammanhanget är att det här hör ju inte till ärendet. Det påverkar inte vår behandling av det här ärendet. Det är ett bedrövligt politiskt konstaterande ifrån den högsta dömande instansen när det gäller Finlands konstitution, grundlagsutskottet.
Vår riksdagsledamot, Elisabeth Nauclérs agerande i sammanhanget har här berörts i debatten. Det är enligt min uppfattning, som tidigare riksdagsledamot, fullt möjligt att man för en sådan diskussion när det är frågor som är parallella mellan riksdagsledamotens agerande och de ärenden vi har här i lagtinget. Däremot behöver man ju uttala sig på ett sådant sätt att det inte skulle kräva motargument. Jag har personligen pratat med Elisabeth Nauclér om den här frågan och jag vill skriva den på kontot riksdagens enspråkighet. Det är baserad på ett beslut 1907, under den ryska tiden redan, när nuvarande riksdagsinstitution instiftades, att riksdagen är finskspråkig och därmed inte fullt tvåspråkig. Riksdagens officiella språk är finska. Det blir för en ålänning som inte är fullständig i finska, det är få ålänningar som är det, svårt att fullgöra sin demokratiska skyldighet som medlem av Finlands riksdag. Det försvårar arbetet. Det tror jag vi har sett exempel på i grundlagsutskottet nu. Ledamoten har trott att den svenskspråkiga översättningen av perustuslaki till konstitution skulle ha någon som helst betydelse, vilket det naturligtvis inte har. Det är den finska texten, i det här fallet perustuslaki, som avgör. Skulle man ha skrivit någonting annat, en motsvarighet till det svenska ordet konstitution i grundlagsutskottets betänkande, så hade det varit lite förmildrande men dock icke oproblematiskt.
Utskottet skriver med anledning av den här frågan att det således finner att grundlagsutskottet påstående är felaktigt eftersom det inte finns hinder för att bestämmelser i självstyrelselagen avviker från grundlagen. Det här är en korrekt bedömning, som jag också menar att vi har åtskilliga statsrättsprofessorer i riket med på. Det politiska grundlagsutskottet har vi inte haft med på det här under flera decennier och alldeles särskilt inte efter grundlag 2000. Det här är ett stort politiskt bekymmer som vi aktivt borde arbeta med. Jag vet inte om lagtinget ev. borde lämna en lagmotion till riksdagen om att det ska stadfästas om en konstitutionsdomstol i landet. Det är ju den enda metoden för att komma ifrån den här typen av politiska tolkningar av juridiken, som grundlagsutskottet emellanåt ägnar sig åt.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag var ut här en sväng under anförandet. De här sista som ltl Roger Jansson sade intresserar mig mycket. Jag tycker det är väldigt bra att man påpekar att det här är någonting som man bör gå vidare med. Det är klart att man kan tolka in illvilja i grundlagsutskottet. Man kan ha rätt att det är illvilja men man kommer ju inte långt med det. Att fundera i termer av konstitutionsdomstol och grundlagsutskottet roll i förhållande till självstyrelselagen och vad vår konstitution är, det inbegriper regelverket EU-systemet i förhållande till Finland, det är frågor som jag tycker att lagtinget på ett eller annat sätt kan ta initiativ till. Jag tycker det här sista vara väldigt välkommet.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack herr talman! När det gäller grundlagsutskottet, de politisk valda medlemmarna i riksdagen och deras uppfattning om grundlagens förhållande till självstyrelselagen och hierarkin in i det sammanhanget, möjligen också hierarkin mellan annan lagstiftning och grundlagen, så är den kunskapen inte särskilt djup. Den har funnits hos medlemmar av typ förre riksdagsmannen, Gunnar Jansson, min egen synpunkt ska jag inte skryta om. Den finns nog bland några andra riksdagsledamöter i varje riksdag men de är inte många. Mainstreamen är att grundlagen är över varje annan lag inkl. självstyrelselagen. Det är ett stort självstyrelsepolitiskt bekymmer.
Ltl Olof Erland, replik
Talman! Det finns bekymmer med språk, med grundlag och med mycket annat. Som det sades här i ett replikskifte, det gäller att inte tappa sugen. När det gäller grundlagsfrågor så blir de aktuella nu och då. I det här fallet, med Lissabonföredraget, domstolsprocessen, så lyfter vi fram dem, så gott det går. De här måste vi föra till riksdagen via vår egen riksdagsledamot och via dialog. Vi har ju ofta besök av grundlagsutskottet och försöker då informera. Det är klart att Ålandsfrågorna inte är främst på dagordningen, men de kommer ibland ganska högt upp, då ska vi passa på. Det är viktigt att vi själva klargör för oss själva vad grundlag och konstitution betyder för oss.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Vi är överens om allt detta. Jag vill ytterligare komplettera med att jag tror att det här är en av de allra viktigaste frågorna att diskutera med våra partikontakter i de finska partierna. Det måste inympas den vägen för att också riksdagsledamöterna ska få den kunskapen. Jag tror att det är svårt att använda enbart vägen via riksdagen och via grundlagsutskottet medlemmar. Det blir för smal bas för att den här djupare diskussionen om självstyrelsens ställning i den finska konstitutionen ska klarläggas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Viveka Eriksson
Tack talman! Den här frågan har blivit omfattande och bra belyst under den här debatten. Diskussionen har varit väldigt bra. Jag vill också ge beröm till lagutskottet för ett bra betänkande. Det gör jag särskilt lite mot bakgrund av den här sista diskussionen, grundlagsutskottets roll i vårt system och den roll som man emellanåt har tagit sig. Det är väldigt viktigt att understryka det som vi hela tiden understryker från Ålands sida att det finns två parallella parlament i vårt system, där självfallet lagtingets tolkning av en självstyrelselagsändring måste väga väldigt tungt. Lika tungt som riksdagens tolkning. Därför är det viktigt att lagutskottets betänkande är så omfattande och att man sätter fingret på den verkligt springande punkten. På sidan 14 under konstitutionens gränser, pekar man på det här som har sagts i grundlagsutskottet att det skulle vara grundlagsenliga hinder att Åland skulle kunna få en talerätt i EG-domstolen. Därför tycker jag det är bra att lagutskottet har gjort den tolkningen, det sätter ju ner foten i det här sammanhanget. Lagtingets roll att tolka självstyrelselagsändring ska vara lika som grundlagsutskottets.
Det har varit en väldigt lång och mödosam process innan vi har kommit så här långt när det gäller talerätten EG-domstolen. Flera landskapsregeringar har jobbat med frågan, det har varit olika grupper som har jobbat med frågan. Lagtinget har under förra perioden engagerat sig. Även den här landskapsregeringen och lagtinget har engagerat sig väldigt starkt. Det har varit en omfattande process, det får man inte glömma. Det har inte varit lättvindigt att nå dit där vi står i dag, med det här förslaget till självstyrelselagsändring. Det ville jag nu bara som en sista påminnelse inför behandlingen påminna om. Det är många som har dragit sitt strå till stacken för att vi har nått så här långt. När vi säger att vi inte har nått riktigt ända fram, att vi inte riktigt har full talerätt, stämmer ju det. Centergruppen förde fram mot bakgrund av att Åland inte är medlemspart i EU-samarbetet för att genom att EU-samarbetet mellan medlemsstater sätter vissa begränsningar för att vi fullt ut skulle medverka helt och hållet själva i domstolen. Då är det så här långt vi kan nå, just nu. Vi har ändå tryggat att Åland ståndpunkter alltid kommer att föras fram. Att Åland för fram ståndpunkterna också muntligt och att Finland också har skyldighet att gå in och intervenera när Ålands så begär. De här har vi fått in i självstyrelselagen om lagtinget så beslutar att omfatta det här ändringsförslaget.
Vi har ju ratat mycket snussituationen där det inte fanns förståelse från regeringens sida i Helsingfors att föra fram Ålands synpunkter och man lät det inte bli en domstolsprocess. En sådan situation kan inte återupprepas eftersom Finland inte nu kan medge talan. Det har också tillkommit under den här processen det senaste året.
Även jämkningssystemet har tillkommit under de förhandlingar vi har haft med regeringen. Jämkningssystemet är också nytt i förhållande mellan vår regering och landets regering. Innan man kommer fram till att man har olika åsikter ska det en jämkas ända upp på högsta nivå. Statsministern och landskapsregeringen, lantråd och valda medlemmar av landskapsregeringen ska ha en förhandlingsomgång innan man går vidare. Är det då så att man inte tycker lika, då ska båda åsikter föras fram. Det är också en väldig viktig poäng. Trots att grundlagsutskottet har skrivit såsom de har gjort, så är det egentligen konsekvent därför att det här systemet bygger på att det finns olika åsikter. Då är det ju svårt för Åland att förbinda Finland om att ändra sin åsikt. De har sin åsikt och vi har vår åsikt. Det som är viktigt är att bådas åsikter, i så fall om vi inte kommer överens, ska framför domstolen.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet?
Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling efter bordläggning
11 Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)
Ärendet bordlades 1.6.2009.
Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan lagtinget besluta att meddelandet skall hänskjutas till utskott eller självstyrelsepolitiska nämnden om ärendet prövas vara av synnerlig vikt. Beslutar lagtinget att inte remittera ärendet antecknas det till kännedom.
Vid plenum den 1 juni 2009 beslöts på förslag av talmanskonferensen att ärendet först upptas till diskussion och att lagtinget efter avslutad diskussion tar ställning till om meddelandet skall hänskjutas till utskottet eller inte.
Diskussion.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! Om Östersjöns nuvarande ekosystem kollapsar blir vi ålänningar miljö- och klimatflyktingar. Kanske är det förmätet att göra den jämförelsen, med tanke på de utmaningar som kontinenter som Afrika och Asien står inför, men vad är det för vits att bo kvar om vi inte kan nyttja havet?
Det stora problemet är övergödningen men faktum är att klimatförändringens effekter är ödesdigra för Östersjön genom att övergödningen och algblomningen gynnas. Livet med havet som granne förändras i grunden om havslivet består av skräpfisk, alger och bakterier i stället för tång, abborre, gädda, torsk och flundra.
Samtidigt som Östersjön är en stor del av vår livsmiljö är vi stora nedsmutsare. Vi har bland de högsta utsläppen per capita i hela Östersjöregionen. Ålands utsläppskällor är jordbruk, fiskodling, avlopp samt sjöfart. Att Östersjöns vattenkvalitet förbättras ser Ålands landskapsregering som en absolut nödvändighet för en framtida stark ekonomisk utveckling. Genom att förbättra Östersjöns miljö möjliggörs en långsiktig ekonomisk tillväxt, regionens attraktion som turistmål ökar och livskvaliteten för invånarna höjs.
Landskapsregering anser att arbetet för att förbättra vattenkvaliteten bör drivas på flera plan; globalt, europeiskt, nordiskt, nationellt, på landskaps- och kommunnivå samt på individplan.
Är man liten måste man vara smart och skaffa sig starka vänner. Samarbetet inom Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet, B7 samt HELCOM är ovärderligt för Åland. Vi är 27 000 människor och våra möjligheter att påverka är begränsade. Trots det är landskapsregeringen mycket aktiv i Östersjöfrågor, liksom tidigare landskapsregeringar. Vi har aktivt stött arbetet med att ta fram en Östersjöstrategi på Europeisk nivå och vi har tagit egna positioner som vi fört fram mycket starkt. Östersjöregionen är ett pilotområde inom vilket strikta och snabba skyddsåtgärder krävs. Det kan göras genom att stöda genomförandet av HELCOM:s Baltic Sea Action Plan.
Det är av central betydelse och extremt viktigt att EU koordinerar och samordnar olika sektorer, program och åtgärder, en tvärsektoriell integration. Inför kommande strukturprogram för jordbruk och fiske bör miljöfrågorna starkt integreras. Nuvarande programperiod slutar 2013.
Trots vår litenhet och lilla förvaltning deltar vi också aktivt i HELCOM, i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp Akvatiska ekosystem, samt vi har också deltagit i Nordiska rådets ad hoc-arbetsgrupp. Ad hoc-gruppens uppdrag var att utarbeta förslag för utveckling av och tydligare nordisk samordning av initiativ till planering, skydd och förvaltning av havsområden.
Åland har i olika sammanhang gett sitt stöd till Sverige som EU-ordförandeland och vi är mycket glada över att Sverige sätter Östersjöfrågan högt på agendan.
Landskapsregeringen är på slutrakan med att ta fram ett åtgärdsprogram enligt EU:s ”Vattendirektiv” där målsättningen är att uppnå god kvalitet för alla grundvatten, sjöar och kust- och skärgårdsvatten.
Åland har störst möjligheter att direkt påverka vattenkvaliteten i sina innerskärgårdar där det är liten vattenomsättning och andelen av de egna utsläppen har stor betydelse.
I ytterskärgården har vi liten möjlighet att påverka med våra egna utsläpp. Därför är våra samarbetskanaler av avgörande betydelse. Det är välkommet med fasta gränser för utsläppen och konkreta mål enligt HELCOM:s aktionsplan. Åland deltar också i Interreg projekt som gör grundforskning på våra skärgårdshav. Navet i det arbetet är Husö biologiska station. Där går arbete vidare med att ta fram fakta för att kunna göra säkra bedömningar av effekten av planerade åtgärder. Dessutom görs studier som skall förbättra möjligheterna till en ekosystembaserad och hållbar förvaltning av våra vattenområden, däribland dricksvattentäkter, kräftsjöar och områden som är viktiga lekområden för fisk.
I de samarbetsorgan som vi deltar i framhåller vi också aspekter för att göra sjöfarten mera hållbar. Ett önskemål är miljödifferentierade hamn- och farledstaxor, stopp för utsläpp av grå- och svartvatten i hela Östersjön både från fartyg och småbåtar, säkerställa mottagning av samtliga fartygs och småbåtars avloppsvatten, samt minska utsläppen av kväveoxider. I oktober planeras ett seminarium här på Åland om ny energiteknik där temat är framtidens fartygsbränsle i anslutning till det hålls ytterligare ett seminarium som tar upp vilka ekonomiska styrmedel för emissioner från fartygstrafik är praktiskt genomförbara i Östersjön. Därmed är lagtinget inbjudet till seminariet, tack.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag är något chockerade över ointresset för det här meddelandet. Jag trodde att det här var en mycket viktig fråga för de åländska partierna. Jag är förvånad över att jag har fått taltur så här tidigt på listan men samtidigt är jag ju glad, det ger ju mig ganska mycket möjligheter att påverka debatten.
För det första, det här meddelandet är ett beställningsverk från lagtinget. Det är vi själva som har beställt det. Meddelanden är på många sätt och vis intressant läsning. Den har en klar struktur och berättar om vilka internationella åtaganden landskapet har i och med att vi deltar i samarbetsorgan som EU, B7, Nordiska Rådet, Ministerrådet, Regionkommittén och Helcom. En rad organ som på ett eller annat sätt berör Östersjön och därmed också Åland i mycket hög grad.
Landskapsregeringen definierar någonting som de kallar för sin samlade Östersjöpolitik. I den inkluderar man inte bara miljö utan man talar också om ekonomi, konkurrens, säkerhet och sjöfart. Den definitionen tycker jag nog är lite för mager. Den är dålig för den tar inte upp t.ex. en gemensam arbetsmarknad. Den säger ingenting om turism. Den har inga som helst tankar om att vi behöver satsa på integration. Ålänningarna själva är stora pendlare som både arbetar och studerar i ett annat Östersjöland. I detta avseende lider meddelandet av stora brister. Nu handlar det egentligen om vattenmiljön och sedan finns det på några ställen insprängda stycken om sjöfarten som har lite annan struktur och faktiskt är rätt svårläst. Det är massor av brödtext, det tycker jag inte är lika bra som det övriga meddelandet är.
Den här oklara definitionen av den samlade Östersjöpolitiken gör att man får en viss slagsida i det här meddelandet. Mest handlar det om vattenmiljön. Det är ju kanske den viktigaste frågan för närvarande åtminstone. Jag tycker nog att musklerna skulle ha räckt till mera. Själva säkerhetsbegreppet berörs inte alls. Det handlar om människohandel, narkotikasmuggling och andra kriminella företeelser som också kan skapa otrygghet hos oss.
I början av meddelandet finns sju målsättningar åtminstone. Målsättningarna är av den typen att de inte riktigt är konkreta, om man säger så. För det första vill man förverkliga en förvaltningsplan och åtgärdsprogram, som ministern här nämnde, för att säkra god vattenkvalitet. Det här är ett arbete som inleddes redan under den förra regeringens mandatperiod. Enligt EU:s vattendirektiv ska det vara implementerat i december 2009, det är inte så många månader kvar. Jag tycker ju att det är en så viktig fråga, inte bara den här utan hela meddelandet, att det borde gå till social- och miljöutskottet som där borde följa upp den här frågan eftersom den har stor betydelse för Åland och vattnen runt Åland. Det är nämligen så att åtgärderna ju ska leda någon vart. Det är inte bara det att man ska skriva ett papper utan år 2015 ska det finnas synliga förbättringsresultat. Hur ska vi garantera detta? Hur mäts det? Det borde man redan veta.
För det andra så säger regeringen att man kommer att delta aktivt. Man kommer att delta aktivt! Ja, jag hoppas att man gör det redan. Här sägs nu i alla fall att man kommer att delta aktivt i olika internationella organ för att uppnå god vattenkvalitet. Här borde också social- och miljöutskottet utreda vad egentligen detta begrepp ”kommer att delta aktivt” betyder? Kommer det att betyda att man är snabb med att åka på möten? Eller kommer det betyder att man har något att säga, och att man ställer några krav och i så fall vilka?
För det tredje så kommer man att arbeta med en strategi för att säkerställa dricksvattenförsörjningen och ett långsiktigt hållbart fiske. Strategier har vi många. Jag tror det finns hyllmeter av planer och strategier. Men vad kommer det konkret att innebära? Vilka åtgärder kommer man att införa? Idag finns det inget miljöhandlingsprogram. Det miljöhandlingsprogrammet som den förra regeringen gjorde gick ut 2008. Den här sittande regeringen har inte kommit med något miljöhandlingsprogram. Vi vet inte egentligen vad detta egentligen är för något?
Herr talman! För det fjärde så kommer man att samarbeta med utövarna för att minska belastningen från jordbruk, fiskodlingar, fartygs- och båttrafik. Hur ska det gå till? Det finns inget miljöhandlingsprogram. Det finns inte, vad jag förstår, några andra åtgärder fastslagna som regeringen med kraft ska driva igenom. Det är också så att de flesta av oss var rädda när vi fick en regering, bestående av Centern och Liberalerna. De slår vakt om två särintressen, det ena partier slår vakt om jordbrukets intressen och det andra partiet slår vakt om fiskodlingens intressant. Det blir en ohelig miljöallians och inget händer i frågan om dessa näringsformer. Lite så känns det just nu. Arbetet med att minska belastningen har minskat.
Sedan vill man utveckla ett datastyrt system för att kontrollera utsläppen. Men sedan ska man i ytterligare komma med årliga program för vattenövervakning och undersökningar. Det är bra. Men vad händer sedan? Sedan, när vi har fått de här utredningarna?
Den sjunde punkten handlar om sjöfarten. Den berör allt från bemanningskostnader till snusfrågan.
Problemet med det här meddelandet är att det bygger i så hög grad på internationella överenskommelser och program. Det är väl inget fel i det, i och för sig. Men det typiska för sådana här överenskommelser är att de är väldigt urvattnade, rent ut sagt. Den som vill minst, sätter nivån för de åtgärder som kan vidtas. Om man inte följer sådana här överenskommelser så följer vanligtvis inga sanktioner. Man kan helt enkelt låta bli att, med de här överenskommelserna, förverkliga de löften man har sagt åtaga sig.
Om landskapet inte har några egna miljöpolitiska styrdokument utan det viktigaste är att leva upp till de här internationella organens överenskommelser, konventioner och program så är risken att det inte egentligen händer någonting. Det räcker inte med att åka på möten och få in någon skrivning i något dokument här och där. Det är bra, men det räcker inte. Det ändrar inte på Östersjöns vattenkvalitet.
Herr talman! En samlad Östersjöpolitik kräver, förutom klara mål om medel för förbättring av Östersjöns vattenmiljö, också arbetsmarknadsfrågor, turism, sjöfart samt, som jag tidigare sade, säkerhet. Det är ett sådant program vi behöver. Inte ett sådant program där man räknar upp EU:s vattendirektiv, marinadirektiv, en integrerad havspolitik osv.
Socialdemokraterna tillskriver det här meddelandet stor betydelse, även om vi har invändningar på många punkter. Vi hoppas att det går till social- och miljöutskottet, som i sin tur kan höra näringsutskottet om arbetsmarknad, turism och sjöfartsfrågor. Lagutskottet kan höras om säkerhetsfrågor och kulturutskottet om ungdomsutbyte och kulturella kontakter i Östersjöområdet.
Åland ligger mitt i en av om inte den mest expansiva regionen inom EU-området. Det är konstigt att vi hittills inte har lyckats hävda oss utgående från vår centrala geopolitiska position i det här området. För det, herr talman, krävs det mycket, mycket mera självständigt politiskt tänkande än att skriva på internationella överenskommelser.
Vi föreslår därför att utskotten arbetar mera med en Östersjöpolitik för Åland som sedan kan läggas till grund för ännu ett meddelande.
Det här meddelandet bör sedan vara vägledande för alla de tjänstemän och politiker som driver uppdrag inom ramen för Östersjöpolitiken.
Det som jag tycker är en stor brist är att Åland inte självständigt har representation i HELCOM. Det skulle jag vilja att social-och miljöutskottet tog ställning till och lagtinget beslutar att den representationen ska vi ha och det är landskapsregeringen sak att se till att vi får den.
Jag tror att regeringens förvaltning måste omorganiseras för att behandla de här sektorövergripande frågorna. Den här grön boken och blå boken och vad allt det var för böcker om en integrerad havspolitik visar på hur det här ärendet sköts ineffektivt av förvaltningen. Ingen har tydligen riktigt veta var det har legat och ingen har haft ansvar för det hela. Vi måste få större politisk styrning av de extern politiska frågorna.
Sist men inte minst, så bör nog den här landskapsregeringen prestera ett helt eget miljöhandlingsprogram. Senast 2010 måste vi få veta var den här regeringen tänker göra för att förbättra den åländska miljön.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Landskapsregeringen och Åland har visst handlingsprogram när det gäller miljön. Vi har ett energi- och klimatprogram med fasta målsättningar. Nu håller vi på att ta fram ett vattenåtgärdsprogram. När det gäller vattenåtgärdsprogrammet så säger EU att det ska vara operationellt senast 2012. Men vi arbetar alldeles konkret idag med att ta steg för miljön. Vi tittar över lekplatser för fisk, vi har haft gemensamma möten med kommunerna för att skydda grundvattnet, vi diskuterar med jordbrukssidan och med fiskodlingen. Vi har också tagit fram nyckeltal för Åland så att vi kan mäta att vi gör framsteg. Trots det här progressiva miljöhandlingsprogrammet som fastställdes 2005 av förra landskapsregeringen så har vi inte minskat utsläppen beträffande kväve och fosfor till Östersjön ännu, så tokigt är det.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, minister Sjögren går till försvar för sin regering. Det är väl inte annat att vänta. Nog är det ju en brist för ett parlament att inte ha ett helt övergripande miljöhandlingsprogram, som vi kan följa regeringens arbete med. De diskussioner man för internt, de är säkert lovvärda. Det borde ju komma ett dokument som allmänheten och alla ålänningarna fick kännedom om så att man skulle kunna studera regeringens miljöpolitik. Så fungerar nog demokratin. Tills vi har det så är det väldigt svårt att göra bedömningar även om vi säkert tror att minister Sjögren gör allt för miljön.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Energi- och klimatmeddelande gick till lagtinget som ett meddelande. Där fanns det konkreta åtgärder, det har lagtinget behandlat. Jag vill påstå att landskapsregeringen håller på att göra ett hästjobb när det gäller att ta fram konkreta åtgärder för att minska belastningen på Östersjön. Vi har tagit fram ett program som är kurs mot en halvering av utsläppen. Vi har prissatt allting. Vad får vi mest miljö för pengarna? Vi håller på att diskutera med jordbrukarna med att greppa näringen. Vi diskuterar med fiskodlarna. Det finns mycket som är i görningen. Jag vill visa på en fråga som var aktuell förra veckan som visar att det är viktigt att vi också jobbar nordiskt. Ålandstidningen hade en rubrik; Sverige ger miljonstöd till åländsk fiskodling. Stränggerar vi och håller vår linje så flyttar fiskodlingarna till Åbolands- och till den svenska skärgården. Vi måste ha ett samarbete.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tycker den här diskussionen låter lite desperat. Vad jag tycker är väsentligt i ett parlamentariskt demokratiskt system är att parlamentet får veta vilken miljöpolitik inom alla områden som regeringen för och vilka mål man har. Det är väl ganska vanligt i de flesta parlament att man har ett sådant dokument eftersom medborgarna är mycket intresserade av miljöpolitiken och vad som görs inom det området. Jag kvarstår vid min åsikt för jag tycker det är en brist att vi inte har ett sådant heltäckande program. Om att man har ett program för klimat- och energi så är ju det är inget problem att baka in det i ett heltäckande program. Sedan vet jag inte om det är någon stor miljövinst att fiskodlingarna flyttas någon annanstans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Östersjöns miljöpolitik har varit det främsta politikområdet i lagtinget och självstyrelsen under 1990-talet och under 2000-talet. Vi är mer eller mindre födda med Östersjöns vatten upp till våra anklar, brukar vi säga i internationella sammanhang. Vi lever mitt i Östersjön. Jag har nu varit borta, från den aktiva lokala miljöpolitiken för Östersjön, sedan vintern 2003. Här har jag ju varit bara en kort tid ännu.
Under den förra mandatperioden togs det fram ett miljöhandlingsprogram som till delar var revolutionerande och väckte nationell och delvis internationell uppmärksamhet. Jag håller med ltl Sundback när vi ser på listan här, finns det någon orsak för partier att tala om att Östersjöns miljöpolitik är vårt viktigaste politikområde? Lagtinget har beställt en redogörelse från landskapsregeringen som tyvärr inte är imponerande när det gäller politiken, jag återkommer till det. Intresset är lamt i vårt parlament.
Miljöminister Katrin Sjögren är duktig som miljöminister och hon har höga ambitioner som miljöminister. Men hon kan inte ha det lätt inte!
Ltl Sundbacks analys var god. Jag vill komplettera med att säga att det här dokumentet som heter: Landskapsregeringens samlande Östersjöpolitik, är beskrivande. Som beskrivande dokument är det ett intressant. Men det finns nästan inte några konkreta åtgärder redovisade om hur man uppnår miljömål inom landskapet Åland. Hur andra uppnår miljömål finns en hel del redovisning om. Men i de svåra frågorna för vår del, när det gäller utsläpp från fiskodlingar, utsläpp från land, jordbruk och annat och när det gäller sjöfartsutsläppen så finns det inte just någonting konkret. Man talar mera om att man vill göra det och det att man avser att göra det och det. Men inte hur? Man skriver inte hur man vill nå resultaten.
På sidan 3, 4 och 5 finns landskapsregeringens samlade och Östersjöpolitik. Det är huvudsakligen en redogörelse över vad som står i handlingsprogrammet, som behandlades här för snart två år sedan och i de budgeter som vi har haft till behandling i lagtinget.
De politiska konkreta målen och vägarna till att uppnå målen för en samlad Östersjöpolitik är inte lätta att hitta. Det är bra om minister Sjögren hjälper oss att hitta de skrivningar som vi, vid en noggrann genomläsning inte fullt ut, har hittat. Men jag vill nog att man ska vara konkret här och inte bara, ursäkta uttrycket herr talman, svamla. Det är riktigt, att det fina handlingsprogram som det förra lagtinget behandlade, inte har resulterat i särskilt mycket konkret, trots att det var ett bra handlingsprogram, som många ålänningar hade stora förhoppningar på. Att vi skulle delta aktivt från åländsk sida i att minska eutrofieringen i Östersjön. Men när vi har så svårt att komma till konkreta resultat, det blir mest deklarationer. Jag ska ta några exempel. Den kanske främsta deklarationen, som jag har kommit fram till att inte har i det här meddelandet att göra, finner vi under rubriken 2.3.2 EU:s sjöfartspolitik fram till 2018. När jag läste det här undrade jag vad sjutton har det här att göra i det här programmet? Sedan är det kompletterat på sidan 12-13 och med text på sidan 25, särskilt om revidering en av tonnageskattelagstiftning, en ren näringspolitisk fråga. Den har ingenting med miljöpolitik att göra. På sidan 13 redogörs för landskapsregeringens ståndpunkt när det gäller det som är intaget här om sjöfarten. Första stycket är näringspolitik, andra stycket är näringspolitik, tredje stycket är utbildningspolitik, fjärde stycket är näringspolitik. Vart tog miljöfrågorna vägen? Ja, det finns kanske nämnt någonstans här. Hela EU:s sjöfartspolitik, det specifika programmet, det är en utav Ålands allra viktigaste, jag vill påstå den viktigaste näringspolitiska frågan vi har framför oss i förhållande till unionen, och i förhållande till vår sjöfarts överlevnad. Men inte sjutton hör det ju ihop med landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik, inte. Det är globalt och europeiskt som EU:s sjöfartspolitik avser att behandla. Jag hoppas att lagtinget ska ta sig i kragen när det gäller behandlingen av den frågan. Att vi först bestämmer vilket utskott som har ansvaret för sjöfartspolitiska frågor. Är det näringsutskottet eller finansutskottet? Oklarheten är komplett.
Sedan är jag lite kritiskt till det som står under HELCOM på sidan 19-20. Av det skälet att under landskapsregeringens planerade åtgärder på sidan 20 ger man ett intryck av att man genomför Baltic Sea Aktion Plan. Men man skriver ärligt att en viktig del av det är att ta fram ett åländskt genomförandeprogram under 2010. Ingredienserna i HELCOMS Östersjöprogram är väl 20 eller 25 år gamla. De har förbättrats och utvecklats under åren. Det som har saknats från åländskt håll är konkreta åtgärder. Vi lyckades med konkreta åtgärder när det gäller fiskodlingen, såtillvida att vi fick bort dem från hot spot listan. Det krävde ju en del insatser. Kan man minska fiskodlingarnas eutrofiering i minst samma takt som gjordes då, när vi lyckades få bort det från hot spot listan, då har man någonting konkret att redovisa, men knappast annars.
Herr talman! Tiden är utgången och jag ska konkludera tre saker. Texten om det svenska ordförandeskapet och vår möjlighet att delta i Sveriges höga ambitioner när det gäller Östersjöarbetet. Att delta på ett sådant sätt att vi föregår med gott exempel inom åländsk territorium, med lagstiftning och andra åtgärder, det finns väldigt lite redovisat här och det saknar jag. Hur det här ska behandlas vidare i lagtinget har här föreslagits att det borde behandlas i social- och miljöutskottet. Det är möjligt att det borde behandlas i social- och miljöutskottet. Men är det rätt? Är det rätt att ålägga ett utskott eller lagtinget självt att komma med den konkreta politiken? Är det rätt att lagtingets ska vara den som anger riktlinjerna för den konkreta politiken? Eller ska vi kräva att landskapsregeringen gör det? Vi i vår grupp lutar mot det senare. Det är landskapsregeringens uppgift att regera, att komma med konkreta förslag. Hellre än att skicka det till social- och miljöutskottet, för remiss och genomgång och ett väldigt politiskt arbete i de konkreta frågorna som är jättesvåra men man måste ta tag i dem, skulle vi hellre komma med en kläm om att politikens innehåll, de konkreta åtgärderna ska redovisas av landskapsregeringen inom mars 2010. Jag tänkte att ett halvår kunde vara lämpligt, det är svåra frågor. Jag lyssnar gärna på den fortsatta diskussionen om det blir någon sådan, före vi lägger något konkret förslag i frågan.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! När man ser på landskapsregeringens Östersjömeddelande, så är ju det ramarna. Det är Ålands utrikespolitik. Men när det gäller konkretiseringen av miljön till exempel så finns det i energi- och klimatmeddelandet och det finns i vatten åtgärdsprogrammet. Man kan konstatera att näringsläckage av fosfor och kväve från fiskodlingar har minskat de senaste tio åren. Men under de senaste fem åren har det varit en viss ökning. Likadant gäller för jordbruket, det visar inte klara trender till att minska. Det beror på ekosystemet. Det finns otroligt mycket näring lagrat både i vattnet och i marken. Vi har tagit fram alldeles konkreta målsättningar, där vi prisger och räknar ut vad som är mest miljönytta. Det kommer att vara en del i vattenåtgärdsprogrammet. Som sagt, fast EU kräver att det ska vara operationellt 2012 så jobbar vi konkret med de här frågorna på väldigt bred plan, redan idag.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! EU må nu kräva vad de vill när det gäller vår närmiljö. De åländska väljarna har redan i decennier krävt att vi politiker har som högsta prioritet att klara av eutrofieringen av Östersjön. Delvis har vi gjort förbättringar, delvis har vi inte gjort det. När det gäller de riktigt stora eutrofieringarna eller utsläppen från åländskt territorium så har vi inte lyckats göra särskilt mycket själva. Den saken är alldeles klar. När det gäller fiskodlingen så är det lite lättare att mäta, kväve intresserar jag mig inte så mycket för, men däremot fosfor, den är lite svår att mäta när det gäller fiskodlingar eftersom det beror på att det som ligger lagrat på botten påverkas av olika externa faktorer. Det kan också växla mycket från fiskodlingsområde till fiskodlingsområde. När det gäller jordbruket är det också svår mätbart. Den statistik vi har är inte helt tillfredsställande. Inte hjälper det att komma här med att snart kommer landskapsregeringens åtgärder. Jag trodde att det skulle finnas i det här programmet.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det verkar ju vara ett gigantiskt missförstånd om självstyrelsepolitiska nämnden inbegär landskapsregeringens åtgärder när det gäller Östersjöpolitiken i de externa kontakterna. Det verkar vara något slags stort missförstånd här. När det gäller de fortsatta arbete med vattenmiljön så allt det, som vi hittills har tagit fram, finns på nätet. Lagtingsgrupperna har blivit informerade och programmet kommer att slås fast nu i december 2009.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Nu börjar jag förstå. Det gigantiska missförståndet, finns det i lagtinget eller finns det i landskapsregeringen? Det skriver ju landskapsregeringen själv var det finns. Det finns hos landskapsregeringen. Beställningen var att man skulle redogöra för sin samlade Östersjöpolitik, som skulle innefatta även de externa. Men visst gällde ju beställningen också vår egen politik annars hade vi säkert inte gjort en sådan beställning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Just för att reda ut det gigantiska missförståndet så borde det vara värdefullt att det här gick till utskottsbehandling. Jag menar inte att utskottet ska sitta och säga att de och de fosforbelastningarna ska skäras ner så och så mycket, utan vad det är för ett dokument som vi kräver av landskapsregeringen. Jag ser det som ett viktigt dokument för alla dem som representerar Åland i olika sammanhang, i Östersjöparlamentariskt arbete, i Nordiska rådet, i HELCOM o.s.v. Det gäller både tjänstemän och politiker som idag uppträder ganska så autonomt. Det är sällan någon återkoppling vad som utförs i de här olika organen. Det krävs också ett miljöpolitiskt arbete på hemmaplan som ställs i relation till det här externpolitiska.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag tror att vår grupp är beredda att diskutera även en remiss till utskott. Som utskotts medlem i social- och miljöutskottet, vilket är utskott i det här sammanhanget, vill jag ändå lyfta ett varningens finger med tanke på den arbetsbelastning som utskottet har. Att man inte skulle lämna ifrån sig ett halvgånget arbete när det gäller vårt kanske viktigaste politikområde. Det innebär att landskapsregeringen, med sina mycket, mycket större resurser är vad lagtinget och dess utskott har, mycket snabbare kunde ta fram konkreta åtgärder, än om det skulle gå via en beställning via ett lagtingsutskott. Den frågeställningen är värd att diskutera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Meddelandena ska ju informera lagtinget om landskapsregeringens politik och förehavanden. Det tycker jag man har gjort i det här meddelandet. Att man sedan inte har alla konkreta åtgärder, det har inte jag för min del saknat. Jag tycker det är ganska övergripande och visar väl på hur man avser att jobba och vad som händer. Jag stöder nog tanken, om den är tillbaka tagen eller inte, att det här meddelandet absolut inte ska utskottsbehandlas. Social- och miljöutskottet är redan överbelastat. Jag vet inte egentligen vad utskottet ska göra annat än att upprepa saker som redan är kända i många av de här fallen. Man skulle i stället invänta de kommande programmen vartefter de kommer.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! När en landskapsregering redogör för sin samlade Östersjöpolitik ur miljöhänsyn så ska man åtminstone ge svar på frågorna "vad", det gör landskapsregeringen här, "när", det gör man inte här, "hur", det gör man inte här. Politiken innehåller svar på alla dessa frågor, om vi ska ha trovärdighet gentemot medborgarna. Vi är ju valda för att ha en sådan trovärdighet.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag tycker egentligen att det är bra att landskapsregeringen inte desto mera exakt har sagt "när" och "hur" man ska göra olika saker. Vi vet alla att det är jättesvårt att på förhand veta exakt när ett arbete blir färdigt. Vi har hört även att åtgärdsprogrammet snart är klart. Det kan betyda om en vecka, två veckor eller om tre veckor. Jag tycker fortfarande att det här är ett meddelande som är såsom ett meddelande ska vara. Framför allt tycker jag inte det behöver utskottsbehandlas.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Uppenbarligen fick vi nu det bekräftat, det som många har sagt, men som jag inte tror på. Att Centerns inställning, när det gäller miljöpolitiken, är att nöja sig med att redogöra för problemen, men inte har modet och styrkan att ta i de svåra frågorna och förklara "hur" och "när". Eftersom inte ledamoten Carlson har svarsreplik nu, så hoppas jag att det kan komma ett vidare resonemang här om detta i den fortsatta debatten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Mycket klokt har redan sagts och jag instämmer i det mesta som har sagts här från talarstolen. Jag vill fylla på med några saker som jag tycker att man måste ta med sig i den fortsatta debatten kring frågor som berör Östersjön och sådant som inte finns nämnt i det här programmet överhuvudtaget men som är otroligt viktiga framtidsfrågor för Åland. Frågor som berör hela Östersjöregionen, och som är viktiga för egentligen alla dem som representerar Åland i alla dessa olika sammanhang, som jag anser att de borde ha med på agendan.
Den ena frågan är kring gasledningen, som kommer att dras från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland. Finland har, nu i sommar, avgett sin miljökonsekvensbedömning. Den ska sedan vidare kompletteras, vad jag har förstått. Gasledningen har ju diskuterats i tio år. Nu närmade sig det kanske ett förverkligande. Den har också varit föremål för en ganska omfattande politisk debatt i Östersjöorganen. I höst ska väl också miljökonsekvensbedömningarna vara klara vad gäller Sverige och Danmark. Gasledningen, som i huvudsak ägs av ryska Gazprom och flera andra europeiska elbolag, har också diskuterats både i en miljöpolitisk- och säkerhetspolitisk infallsvinkel. Det vore därför intressant att höra hur landskapsregeringen har sett på det projektet i relation till Åland? Hur man uppfattar det hela, om det har positiva, negativa, miljömässiga, säkerhetspolitiska aspekter som berör oss ålänningar? Det vore också intressant att höra om Åland har lämnat ifrån sig något utlåtande till Finlands miljökonsekvensbedömning gällande det här projektet? Eller om Åland i någon mån har hörts innan man på rikshåll har tagit ställning till det?
Frågor som jag tycker vore intressanta att reflektera kring är om det innebär några risker för Åland, med tanke på miljön, fiskeri och sjöfarten? Om det finns risk för ökad militär närvaro i våra regioner eftersom denna gasledning förmodligen kommer att vara väldigt intressant att bevaka. Jag har förstått att det ska göras en militärövning i september. Den ryska försvarsmakten kommer att öva sig på att försvara den kommande gasledningen. Det vore intressant att höra om landskapsregeringen har formulerat sig kring den här frågan, och vilken position man i så fall har tagit?
Den andra frågan som jag tycker att åländska politiker och representanter behöver ha med sig de olika Östersjöorganen framöver är frågan om kärnkraften. Både den utbyggda kärnkraften och Kärnkraftsförvaringen, som nu ska ske i Forsmark och i Olkiluoto, som båda två ligger mycket, mycket nära Åland. Det är ju också en oerhörd viktig miljöfråga och framtidsfråga. Som bäst pågår en debatt kring huruvida de metoder man har valt, eller funderar på att välja, för förvaringen av kärnavfallen i de här kopparkapslarna. Expertisen hävdar nu att koppar kanske inte är så hållbart material som man tidigare har trott, utan det finns risk att det också korroderar i de förhållanden som skulle råda i den här djupförvaringen i berggrunden. Det här har man inte tidigare trott. Ingen vill ju ha det här kärnavfallet på sin bakgård. Nu håller Åland på att få det, både på den östra och västra delen av bakgården. Särskilt illa är det ju om det blir en slutförvaring som inte är garanterad säker. Välgrundade farhågor om att det kanske inte är helt och hållet garanterat är ju oroväckande för våra medborgare.
Den här metoden KBS 3, med kopparkapslar, bör alltså ytterligare ifrågasättas och utredas, eftersom världens blickar nu är vända mot Sverige och Finland för att se hur den här metoden faller ut. Är det så att man går in för det och börjar förvara kärnavfall på det här sättet så kommer metoden förmodligen gå på export ut i världen.
Jag tycker att det känns obekvämt och lite obehagligt att få slutförvaringen så här nära inpå Åland. Jag upplever att i den här frågan om någon, så borde vi mera upp på barrikaderna, särskilt med tanke på kommande generationer. Slutförvaring Olkiluoto och Forsmark innebär ju också fler sjötransporter med kärnavfall som kommer att gå i våra vatten och på hela Östersjön. Det ökar ju generellt risken för olyckor med både grundstötningar och kollisioner. Det är synnerligen olämpligt med tanke på hur känslig Östersjömiljön är och dessutom är Östersjön redan idag enligt HELCOM det mest radioaktiva havet i världen.
Även en utvidgning av kärnkraftverken är ju en viktig fråga för Åland. Jag tycker det är viktigt att Åland har en aktiv roll framöver och höjer rösten ordentligt i den frågan.
Jag, och några parlamentariker till härifrån, har nyligen deltagit i Östersjökonferensen i Danmark, Nyborg, där parlamentariker från hela Östersjön deltog. Jag upplever att det är väldigt mycket diskussioner om viktiga frågor som rör Östersjön. Det som alla fortfarande efterlyser är de konkreta åtgärderna. Just nu befarar man, och jag tycker med fog, att finanskrisen gör att många länder kommer att slå i bromsen vad gäller miljöåtaganden. Det finns risker för förseningar på sådana överenskommelser som man har gjort. Det är väldigt viktigt att försöka hålla takten i det man har överenskommit om, och inte göra finanskrisen till en ursäkt att inte vidta de åtgärder som viktiga.
Jag tycker det här meddelandet ger en bild av vilka olika organ Åland jobbar inom. Östersjön är allas ansvar. Men vi vet också att utvecklingen går mycket, mycket långsamt framåt. Därför vill jag konstatera att Åland ändå är vårt ansvar. Därför är det bra om landskapsregeringen kunde leverera det som lagtinget här efterlyser, ett mera heltäckande miljöhandlingsprogram, så vi vet vilka målsättningar som nu gäller. Jag tycker inte alls det duger att vi ska ha det på det sättet att den som vill minst bestämmer. Miljöfrågorna kräver i dagsläget att vi är mycket, mycket mera progressiva. Det var väl det som regeringen ville 2005, när vi lade fram det här miljöhandlingsprogrammet, som verkligen var progressivt. Då satt bl.a. miljöminister Katrin Sjögren själv i opposition och var mycket, mycket kritisk till de åtgärder som där framställdes. Därför vill jag nu för min del gärna se på alternativet. Vad är det vi ska få istället?
Det här meddelandet som nu ligger på bordet, jag måste också hålla med om att ska vi tala om en samlad Östersjöpolitik så då handlar det också om mycket mer än sjöfart och miljö, även om det är viktiga frågor för Åland. Där finns också allt detta med arbetsmarknad, integration och kriminalitet. Ett viktigt tema på konferensen i Nyborg var också ökad trafficking och det moderna slaveriet. Så länge det finns ett stort behov av billig arbetskraft så ökar det hela tiden. Människor som är svaga och fattiga utnyttjas i sin position. Det är också någonting som är väldigt viktigt att diskutera. Det var allt för mig, tack herr talman.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Ltl Camilla Gunell kom just fram med viktiga påpekanden att diskussion om kärnkraftsförvaringen faktiskt saknas och också diskussionen om den här gasledningen. Det här är just ett bevis på hur meddelanden ska diskuteras i lagtinget. Landskapsregeringen presenterar sitt meddelande och så ska diskussionen ge feedback tillbaka till landskapsregeringen för fortsatt arbete. Det här var bra påpekanden. Allt var korrekt och bra, som ledamoten sade. Jag kan bara stöda de tankarna att det är viktiga frågor som vi inte ska lämna.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag får tacka för det. Det är så att både Östersjön och de frågor som jag nämnde så har ett långt, långt framtidsperspektiv. Därför är det viktigt att inte lämna dem åt sidan. Även om vi vill mycket för förbättringen av Östersjön här och nu så vet vi alla att det tar lång tid innan vi ser verkliga resultat. Något annat vore mycket populistiskt att säga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Frågan om meddelandet ska gå till utskott eller inte, kanske ändå kunde föras vidare på så sätt att jag tar tillbaka förslaget om att det ska gå till social- och miljöutskottet av två skäl. Dels att social- och miljöutskottet redan känner sig tyngda av en stor arbetsbörda. Det andra är att det gäller sektorövergripande frågor. Om man med samlade Östersjöpolitik inte bara menar miljöfrågor utan också säkerhetsfrågor och ekonomiska frågor som gemensam arbetsmarknad, turism och sådana frågor. Ett sätt att resonera är att föra det till självstyrelsepolitiska nämnden, som dels har ett övergripande självstyrelsepolitiskt ansvar och allt mer och mer sysslar med extern politik. Samtidigt är det så att i det utskottet ska alla partier vara representerade. Nu är det inte riktigt så för tillfället. Vi vet bakgrunden till det och behöver inte gå in på det nu. Det skulle ge alla möjligheter att diskutera just övergripande Östersjöpolitik. Jag det tycker nog att det här är en så viktig fråga. Det är nödvändigt att vi får en sammanhållen Östersjöpolitik, som alla står bakom, när man representerar Ålands lagting i Östersjösamarbetet och i nordiska samarbetet så att man har någonting att falla tillbaka på. Då blir det också intressant att följa upp olika ställningstaganden.
Herr talman! Jag kan förstå oviljan att föra det här till utskott om man inte vill att det ska ske någonting. Då blir det ju på det byråkratiska planet som vi för miljöpolitik. Tjänstemän åker på HELCOMs möten, de lyssnar och kommer hem och vi ska fylla i något papper och det ska skickas någonstans. Det är väldigt låga krav på vad man egentligen ska vidta för åtgärder. Tack och lov, får vi säga, att vi hör till EU vad gäller miljön. Det vattenåtgärdsprogram som här nämns, det kommer ju som ett direktiv från EU. Det är ju inte någon politik som vi själva har initierat. Jag kommer ihåg i remissen att Centerns gruppledare sade uttryckligen att vi inte ska ha miljönormer som är strängare än övriga områden i Östersjöområdet. Om man inte vill ha strängare, då är man förstås ovillig att föra det till utskott, man är rädd att utskottet ska stränggera någonting. Jag tycker nog för min del att då har vi fallit tillbaka till gammalt mönster, som den förra regeringen försökte komma ifrån, där man självständigt tog ett eget ansvar och faktiskt skapade rätt så stränga normer, speciellt för fiskodlingen. Men det programmet har jag en känsla av att inte förverkligades sedan av den nya regeringen. Nu har vi en något ohelig miljöallians. Jag vet inte om det stämmer, men jag har fått information om att i början av sommaren ändrade landskapsregeringen sitt jordbruksstöd vad gäller miljöstödet. Över 3 miljoner i miljöstöd fördes över till kompensationsstöd. Kan det vara möjligt? Det är i så fall ett tecken på att den här regeringen inte, som jag ser det, förmår leva upp till sina höga deviser om hållbar utveckling. Inte kan det väl vara så att man tycker att jordbrukets miljöinsatser är tillgodosedda? Det behövs inte mera miljöstöd, utan det ska ges mera som traditionellt jordbruksstöd. Det kan hända att jag har fel på den här punkten. Jag ser gärna att jag får en bekräftelse på om jag har rätt eller fel.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Frågeställningen i den här debatten har rört sig väldigt mycket kring om det här meddelandet ska utskottsbehandlas eller inte. Som ordförande i social- och miljöutskottet och också delaktighet regeringspartierna så tycker jag att det inte ska utskottsbehandlas. Man kanske gör det för enkelt för sig från oppositionens sida. Man har möjlighet här i salen att diskutera, lyfta fram vad som är fel. Föreligger det oklarheter beträffande att man inte har gett ett meddelande man har förväntat sig, så förväntar jag mig att man med en kläm och uppmana landskapsregeringen att återkomma med svar på de frågor man har och inom en viss tid. P.g.a. det här behöver det inte gå till utskottet. De här frågeställningarna som har varit är ju väldigt politiska. Det är väldigt svårt för ett utskott att bearbeta och ta fram faktamaterial. Det är mera för landskapsregeringen att klargöra och utreda. Jag skulle gärna se att man i stället, via ett tydligt klämförslag, begärde att få ett förtydligande inom en viss tid.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Visst kan man göra det, men med stor kännedom om att oppositionens klämmar röstas ner, så är det inte en framkomlig väg, om oppositionen vill påverka det här ärendet. Då är det väl bättre att det förs till självstyrelsepolitiska nämnden, där alla är med. Då får man liksom pröva oppositionens förslag, jag har fyra förslag, om de på något vis kan beaktas i meddelandet. Annars är det nästan lite retfullt att föreslå en kläm och senare rösta ner den.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! I det här fallet kommer initiativet till en kläm också från regeringssidan. Det kanske finns någon som stöder den, förutsatt att inte ribban sätts så högt att man river. Det är väl det som man får känna också från oppositionens sida att man har en kläm som vi alla kan omfatta i salen. Då tror jag kanske det kan gå genom med det här sammanhanget.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tycker nog att det är lite primitivt, det är lite folkskoledemokrati, som jag brukar säga. Alla som röstar på lärarens förslag sträcker upp handen. Den demokratin har vi nog alla varit utsatta för och vet hur den funkar. Nej, nog är det väl mera demokratiskt och seriöst om man vill att vi ska ha en gemensam Östersjöpolitik, som alla i lagtinget mer eller mindre kan omfatta, att man för en diskussion och kompromissar i ett utskott. Helst då i självstyrelsepolitiska nämnden, där alla har någorlunda inflytande i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Det blir en lite konstig debatt i debatten här. Att föreslå att den här typen av ärenden ska remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden, det är nog fel adressat. Självstyrelsepolitiska nämnden är inget utskott i vanlig mening. Självstyrelsepolitiska nämndens områden är ju mera de direkt utrikespolitiska och självstyrelsepolitiska. Om man börjar argumentera på det sättet så fort det är någon sak som har lite bredare intresse så ska man remittera till självstyrelsepolitiska nämnden, då blir ju självstyrelsepolitiska nämnden nedlagd med sakfrågor. Det är inte meningen. Jag förstår mycket bättre förslaget om remiss till utskott.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag försöker hitta en lösning på den här frågan om vart det ska remitteras. Social- och miljöutskottet har, som vi har förstått här, tillräckligt med arbete redan. Frågan om ett meddelande om Östersjöpolitiken kommer ursprungligen från självstyrelsepolitiska nämnden. För min del har jag ingenting emot att självstyrelsepolitiska nämnden blir mer och mer ett utrikesutskott. I praktiken fungerar det ju så nu i stor utsträckning med EU-frågor framförallt men också andra frågor. Inte tycker jag det är så dum idé. Finns det en vilja så finns det också en väg, i det här sammanhanget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! När det gäller Östersjöstrategier och EU så har man gjort utvärderingar och konstaterat att den del i EU-politiken som fungerar allra bäst och med minst byråkrati, det är miljöpolitiken.
När det gäller landskapsregeringens meddelande om den samlade Östersjöpolitiken så kan vi konstatera att den i sig egentligen inte innehåller så där väldigt mycket nytt. Men det är de samarbetskanaler som man har haft. Det är det B7, HELCOM, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Jag vill ändå påstå, trots att det har varit en del påhopp på tjänstemännen, att man arbetar väldigt konkret när det gäller miljöfrågorna. Det är tjänstemän som deltar i HELCOMs arbete och på nordisk nivå får ofta väldigt mycket beröm. Man uppfattar Åland som progressivt och man för fram klara saker som man vill ha genom.
När det gäller konkretiseringen av miljöpolitiken så har vi tagit meddelandet och det jobbar vi ut efter. Det finns klara målsättningar i energi- och klimatmeddelandet som vi hade. Nästa steg blir vattenåtgärdsprogrammet där finns det en absolut klar målsättning, det finns tidplaner och åtgärder som ska genomföras.
När det gäller Gazprom och naturgasledningen har landskapsregeringen tagit ett fyra sidigt utlåtande, där vi påpekar miljösynpunkter och energi- och säkerhetspolitiska synpunkter. Vi framhåller också Ålands självstyrelse och vad det innebär för säkerheten i Östersjön.
När det gäller miljösynpunkter och gasledningen så har vi klart och tydligt fört fram att vi vill att de negativa konsekvenserna för fartygstrafiken ska minimeras. Vi vill också ha utrett vad det här fria spannet kan innebära för det kommersiella fisket, alltså när ledningen hänger mellan två fästen. Vi vill ha reda på vad röjningen av ammunition och minor innebär. Vad det får för konsekvenser av näringsläckage för fiskebeståndet när man börjar spränga. Vi har också upprepade gånger påpekat att Östersjön är ett känsligt innehav. Vi ifrågasätter det här permanenta ingreppet som stenläggningen utgör när man lägger ner gasledningen. Vi har frågetecken när det gäller aluminium- och zinkanoderna som ska användas, vad det får för konsekvenser på Östersjömiljön. Vi konstaterar också från landskapsregeringens sida att naturgas inte är en förnyelsebar energikälla. Investeringar i den här gasledningen kan innebära förseningar när det gäller utvecklingen av alternativ och förnyelsebar energi. Vi anser också hävda Ålands speciella status och säkerhetspolitik och vad det kan innebära för hela säkerhetstillståndet i Östersjön.
När det gäller slutförvaret av kärnbränsle, så har vi ett slutförvar redan i Olkiluoto. Man vill utvidga det. Mig veterligen, har landskapsregeringarna aldrig skrivit något utlåtande förut till den finska sidan. Vi begärde nu var att vi skulle få komma med ett utlåtande, eller vi krävde att vi skulle få komma med ett utlåtande när det gäller fortsatt slutförvar i Olkiluoto. Vi kan också konstatera att vi är inne i sista minuten när det gäller Forsmark. Forsmarkprocessen har pågått i ungefär tio år. Åland har inte lämnat något utlåtande, om man går tio år tillbaka i tiden. Nu har miljöbyrån satt sig mycket noggrant in i det omfattande materialet som finns. Eftersom det är svårt att ha specialkunskap inom vår lilla förvaltning så baserar vi våra utlåtanden på HELCOM. HELCOM konstaterar att Östersjön är världens mest radioaktiva hav. HELCOM konstaterar att trafiken i Östersjön ökar och därmed risken för kollisioner och grundstötningar. Vi baserar också vårt utlåtande på Kungliga Tekniska Högskolan ifrågasättande av kopparkapslarna. Det har väckt ett visst uppseende. Det är en linje som vi fortsätter att driva från landskapsregeringen. Det här utlåtandet tog vi hela landskapsregeringen gemensamt. Nu kan vi delta som referensgrupp när det gäller Forsmark. Vi kommer också att framföra våra synpunkter igen och igen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Det var bra att vi fick den här tilläggsinformationen. Jag ska inte säga mer om detta. Jag tror att min kollega Camilla Gunell har den frågan på sin taltur. Däremot vill jag ta kraftigt avstånd från påstående att någon skulle ha skällt på några tjänstemän här. Tvärtom, det är ju så att det här som vi efterlyser, den samlade Östersjöpolitiken, det skulle stödja tjänstemän och politiker som representerar Åland i olika sammanhang. Det finns absolut ingen motsättning där mellan tjänstemän och oss, åtminstone inte hos Socialdemokraterna.
Sedan till frågan och miljöstödet och kompensationsstödet, kan jag få ett klarläggande från miljöministern? Är det så att det har omvandlats över 3 miljoner från miljöstöd till kompensationsstöd inom jordbruket den här sommaren?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Landskapsregeringen gjorde någon form av om modulering. Miljöstödet ska utvärderas för att se hur man kan komma vidare och hur man kan få jordbruken att söka mera miljöstöd. Jag anser att det är en alldeles central fråga. Om det ska vara berättigat med jordbruksstöd så tycker jag att det ska gå till miljöstödsåtgärder. Jag tror att det är 70 % av de åländska gårdarna som har någon form av miljöstöd. Vi har ett miljöstödsprogram som vi absolut inte behöver skämmas för. Men det visar sig att man inte utnyttjar det till 100 %.
Ltl Barbro Sundback, replik
Nu förstår jag inte riktigt. Å ena sidan ska man utvärdera det här miljöstödet, å andra sidan ser man att det är bra men sedan utnyttjas det inte. Därför omvandlar man det till ett kompensationsstöd. Men är det inte då risk att utsläppen ökar i våra vattendrag från jordbruket?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Vi kan konstatera att utsläppen inte har minskat de senaste fem åren vare sig från jordbruk eller från fiskodlingar. Den största succéhistorien i det här sammanhanget är avloppsledningen och Lotsbroverket. Där har man kommit till skott och där ser man klara förbättringar. Jag har fått respons, man tycker att man ser förbättringar i Lumparn och Färjsundet. Där vi har kommit till skott och avloppssituationen har kostat väldigt mycket pengar. Jag anser att man måste gå vidare för att minska utsläppen från jordbruk och fiskodlingar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag vill tacka för den här informationen som minister Sjögren gav både om gasledningarna och om kärnkraftverken. Det är bra att landskapsregeringen har stadigt ställning där och det måste man fortsätta att göra och hänga med i de här frågorna. Det är ju viktigt att de ställningstaganden som landskapsregeringen gör också är riktgivande för alla andra representanter som sitter i olika organ, så att vi drar åt samma håll.
Sedan tycker jag att det är något chockerande information som kommer nu om det faktum att landskapsregeringen i sommar har tagit ett beslut där man flyttar över 3 miljoner från miljöstöden till det traditionella jordbruket. Det måste ju gå tvärtemot vad minister Sjögren har för ambitioner med miljöpolitiken?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Först när det gäller utlåtande om både slutförvar och gasledning, det är miljöbyrån som har tagit fram de utlåtandena. Det är saker som inte heller är gjorda i en handvändning. Vi har en liten, liten förvaltning och det är massor med material som man ska läsa igenom. Men jag anser att de här frågorna är väldigt, väldigt viktiga.
Beträffande miljöstödet och jordbruket, så finns det all anledning att återkomma i den frågan.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, jag hoppas verkligen att vi kunde få ett klargörande i den frågan. Östersjön är ju allas ansvar och det är kanske miljöminister Katrin Sjögren också måste säga till sin regering. Östersjön är allas ansvar, det är också näringsministerns och den avdelningens ansvar. Att man för samma politik på alla avdelningar så att sådana här frågor inte dyker upp.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! När vi har sjösatt det här vattenåtgärdsprogrammet så har vi haft väldigt mycket samrådsmöten. Jag vill påstå att vi har en väldigt bra dialog. Jag tycker att det finns konstruktivitet hos jordbrukarna och jag tycker att det finns konstruktivitet det hos fiskodlarna också. Sedan kan jag bara konstatera att jag håller med ltl Gunell till 100 %, miljö borde vara en övergripande fråga. Det borde inte behöva finnas miljöministrar. Det håller jag också med om att när det gäller att göra miljöåtgärder så finns pengarna på Näringsavdelningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! För kommande generationer ålänningar så är jag inte livrädd för Nordstreams gasledning. Jag är nästan inte alls livrädd för en utbyggd kärnkraft i landet. Men jag är faktiskt, för kommande generationer ålänningar, livrädd för det kärnavfall som man avser placera under Östersjöns yta, efter den information som vi har inhämtat av sakkunniga både i självstyrelsepolitiska nämnden och social- och miljöutskottet. Särskilt livrädd är jag för den geologiska situationen i samband med lagret i Olkiluoto, som redan finns idag till en liten del men som planeras utvidgas av det gruvligaste, där man t.o.m. räknar med att man ska kunna ta kärnavfall från utlandet, för att tjäna pengar. Den geologiska vetenskapen, åtskilliga tusen år tillbaka i tiden, visar att det inte är ett inaktivt område vi hanterar. Därför borde den här typen av nederlag och vara placerade ordentligt ovanför vattenytan i Östersjön. Det här har jag sagt åt landskapsregeringen att är den viktigaste miljömässiga frågan när det gäller kärnkraftssituationen. HELCOM är för sin del ingen specialist i geologi. De är specialister på mycket annat men inte i geologi. Så det lönar sig inte att hänvisa till dem, när det gäller den frågan.
Jag ber om ursäkt för mitt tidigare anförande, till den delen jag alltför kraftfullt höll mig till den samlade Östersjöpolitikens miljödel. Men jag har, här i lagtinget alla tider, varit av den åsikten att det internationella samarbete vi har, visavi Östersjöpolitik för vår del, är miljöpolitik, uttryckligen miljöpolitik. Någon ingrediens av näringspolitik kan det ibland finnas i det och någon ingrediens av självstyrelse politik kan det ibland finnas i det osv. Men det är främst miljöpolitik, därav min starka fokusering. Det här gäller vårt arbete i fråga om Östersjöpolitiken inom ramen för EU, inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, inom det parlamentariska Östersjösamarbetet och inom Östersjörådet, där vi enligt mitt minne ännu inte är representerade, sedan inom de mindre samarbetena som B7. Det är alltså Östersjöns miljö som vi ålänningar engagerar oss i, särskilt i dessa samarbeten och är därför villiga att väldigt aktivt delta i det just p.g.a. att vi värnar om Östersjöns miljö.
Jag, och vi i gruppen, har funderat på om ärendet inte skulle föras till social- och miljöutskottet utan till självstyrelsepolitiska nämnden i stället. Självstyrelsepolitiska nämnden har också en väldigt tung arbetsbelastning så att vi inte alla gånger hinner få ur händerna det som är väsentligt. Det tornar sig av frågor för självstyrelsepolitiska nämnden att hantera framöver också. Men det kanske inte är mitt främsta argument till att vara försiktig när det gäller att remittera frågor till självstyrelsepolitiska nämnden av den här arten. Det som gör att vi blir fundersamma är att man i landskapstyrelser genom tiderna har hänvisat till att när meddelanden remitteras till utskott eller lagtingsorgan, så väntar landskapsregeringen med att vidta åtgärder. Man hänvisar till att det ligger, och vi väntar på vad lagtinget ska säga. Därför har jag nu kommit till att det faktiskt vore bättre med en kläm nu i samband med enda behandling. Ursäkta, herr talman jag glömde mitt skrivna förslag, jag hämtar det.
Herr talman! Det har förts en diskussion bakom kulisserna huruvida man i samband med ett ärendes enda behandling, ett ärende i form av ett meddelande, kan lägga klämförslag. Vi har kommit fram till att lagtingsordningen inte innehåller förbud mot kläm. Lagtinget kan hantera sin egen verksamhet så att det som inte är förbjudet i lagtingsordningen och som är rimligt, det kan man alltså göra här i plenum. Därför har vi en frihet för lagtinget att det även i sådana här sammanhang kan ta en kläm om man så önskar.
Jag föreslår sålunda, herr talman, att vi antar en kläm av följande lydelse: ”Lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att de inför lagtingets session i mars 2010 lämnar en redogörelse över sina konkreta åtgärdsförslag avseende de främsta utsläppskällorna från åländskt territorium”.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Den klämmen är jag personligen villig att omfatta. Jag kan naturligtvis inte tala för den övriga gruppen. Jag tycker att det är skälig tid och det kan vara intressant att man ser var man ligger i den här frågan. Det är okej för mitt vidkommande, jag omfattar den.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Har talman! Önskar lagtinget debattera vattenåtgärdsprogrammet och de konkreta målsättningar och åtgärderna så tycker jag det är väldigt positivt. Vi håller på som sagt var, vi är i slutskedet, vi håller på att ta vissa positioner, vi utarbetar en åtgärdsplan, vi tar fram nyckeltal. Jag tycker det är positivt. Det kommer att fastslås av landskapsregeringen i december. Sedan börjar den här konkretiseringen. Jag vill ändå understryka att trots att det inte är fastslaget så pågår arbetet för fulla muggar. Vi har konstruktiva diskussioner med jordbruket och fiskodlingar. Vi kanske får ett flaggskeppsprojekt till Åland inom ramen för EU strategi när det gäller renare sjöfart. Jag tycker det är positivt.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Tack miljöministern för det. Jag delar miljöministerns uppfattning om att en sådan här kläm i det här ärendet skulle vara ett stöd för det vattenåtgärdsprogram som landskapsregeringen nu under hösten arbetar med. På det sättet kan kanske den debatt, vi avser att kunna föra i mars i frågan, ha ett väldigt gott underlag i form av landskapsregeringens beslut från förhoppningsvis december 2009.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Jag tror också att det blir bra, eftersom vi har klara målsättningar i energi- och klimatmeddelandet, som vi hade. Landskapsregeringen arbetar utgående från det. Det är viktigt att också lagtinget får debattera vattenåtgärdsprogrammet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Ett tycker det är en synnerligen positiv inställning som regeringen tar i det här ärendet. Jag vill också passa på att understöda det förslag till hemställningskläm som ltl Roger Jansson just lade fram.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Förslag om kläm har förelagts och kommer att tas upp i samband med nästa plenum. Beslut om remiss till utskott fattas vid ett senare plenum. Förslag om kläm är noterat.
Enda behandling
12 Näringsutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om ökad skyddsjakt på skarv (HM 45/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion
Ltl Anders Englund
Herr talman! Näringsutskottet har behandlat en hemställningsmotion av Fredrik Karlström om skyddsjakt på skarv. Där resonerar motionären som så att 26.6 2002 tillsatte landskapsregeringen, på basen av en gemensam begäran från Ålands fiskare r.f. och Ålands viltvårdare r.f., en kommitté med uppdrag att inom år 2002 utarbeta en handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet. Arbetsgruppen, som publicerade sin rapport 2003, konstaterade att skarven mycket troligt kommer att öka i de åländska vattnen under de närmaste åren. I synnerhet sedan vår skärgård tycks utgöra en lämplig miljö för arten. Det konstaterades också att en mycket stor skarvstam innebär problem för yrkesfisket med skador på redskap och minskad tillgång på fisk som följd. På initiativ från näringen tillät regeringen under förra året en begränsad licensjakt på 100 skarvar varav de flesta då fälldes. Det här har man bedömt som mycket lovande.
Under näringsutskottets beredning har vi hört olika personer. Det har framkommit att erfarenheterna av skyddsjakten har varit goda. I de områden där skyddsjakt har bedrivits har skarvens störning på fisket minskat. Trots att ett begränsat antal skarvar har fällts har också kanske en del rört på sig ifrån de här områdena.
Utskottet har ställt sig positivt till en fortsatt skyddsjakt på skarv. Utskottet föreslår att landskapsregeringen fattar ett nytt beslut med nya riktlinjer för skyddsjakten för år 2009. Det föreslås att riktlinjerna bör utvidgas så att även vattenägare vid sidan om yrkesfiskare kan beviljas rätt att bedriva den skyddsjakten.
Utskottet anser vidare att riktlinjerna bör möjliggöra att rätten till skyddsjakt kan överlåtas till någon annan person med jaktkort, som innehavare av rätten till skyddsjakt, utan att jakträttsinnehavaren samtidigt behöver vara närvarande.
Utskottet gick också in på samma linje som motionären, att man kan höja antalet till minst 1000 stycken. Vi föreslår också några vidare åtgärder här.
I samband med behandlingen i utskottet, hade vi också möjlighet att ta del av en förordning från Tyskland från Sachsens landsregering, där man hade rubriken: ”För förebyggande av väsentliga skador på fiskerinäringen av skarvar, samt för skydd av de inhemska djurvärdena”. Den här jämförde vi då med de gamla riktlinjerna som fanns här i det tidigare föreslagna från landskapsregeringen. Vi hade också ett ganska digert material som vi i utskottet fick översatt från tyska till svenska.
Vidare kan vi säkert säga att vi har uppfattat att det här är i enlighet med vad EU kan ge för möjligheter. Antagligen kommer kustfisket att försvinna ifall man inte tillåter jakt vare sig på säl- eller skarvbeståndet eller att man inte har möjlighet att begränsa det.
Vi vill uppmana, i det här läget, landskapsregeringen att titta över det här. Nu har betänkandet från näringsutskottet också legat vilande här över sommaren. Under tiden har ju landskapsregeringen fattat ett nytt beslut, precis som näringsutskottet önskade. Vi kan väl säga att man nästan har gått ännu längre än vad näringsutskottet föreslog i sitt betänkande.
Personligen vill jag tacka ministern och även de jaktansvariga på avdelningen för ett mycket gott och bra arbete i den här frågan. Man har tagit till sig det här och visat framfötterna vad som behöver göras för de olika näringarna här.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Utskottsordförande nämnde inte t ex möjligheten att spruta skarväggen med matolja och på det viset få ner en del utav föryngringen, det kanske också varit intressant i det här sammanhanget.
Ltl Anders Englund, replik
Det här är en åtgärd som jag säkert tror att man har all anledning att fundera över, om man ytterligare behöver ta till den åtgärden framöver, för att kunna minska på skarvbeståndet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Den här motionen har ju legat under sommaren här i lagtinget. Under den tiden har ju den stora och kraftfulla lobbyorganisationen Bird Life kommit med invändningar mot den här jakten. Jag undrar om utskottet och utskottets ordförande alldeles särskilt har läst de här invändningarna och vad säger han om det? Jag har själv ingenting emot det här förslaget. Men man har nog en erfarenhet av att lobbyorganisationer är väldigt inflytelserika. Jag tror inte att man ska nonchalera deras engagemang.
Ltl Anders Englund, replik
Herr talman! Varje medborgare och organisation inom EU har ju den möjligheten att gå vidare med de här frågorna till kommissionen, om man tycker att det är någonting som inte står rätt till, eller om man har några andra funderingar. Vi vet ju att EU:s lagstiftning är överordnad medlemsstaternas. Även skarvfrågans hantering av EU är därför säkert av stort nationellt intresse, frågan vet vi att diskuteras mycket i våra tidningar på andra sidan Skiftet. Inte minst med tanke på EU:s utvidgning, samt hur den inhemska och främmande arten ska klassificeras och hanteras i våra medlemsländer inom EU. Särskild betydelse har ju varit EU:s fågeldirektiv, som ställer skarpa krav på medlemsstaterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson
Herr talman! När den här motionen ställdes under vårvintern konstaterade jag att den sammanföll med de åtgärder som landskapsregeringen redan har vidtagit förutom på ett sätt, att man ville ha en betydligt större avskjutning än de 100 skarvar man hade under den första perioden. Även så att andra än yrkesfiskarna skulle få vara med och jaga skarven. Själv hade jag också den inställningen att en fiskare, i den mån han ska leva på det, så bör väl ägna sig åt fiske. Då kan man väl ha någon kompis eller god vän som av någon orsak tycker om att jaga. Till saken hörde sedan att skarvens inverkan på fiske och skog är väsentlig. Det omtalades här att man skulle kunna pensla äggen med någon olja så att det inte blir flygga ungar. Problematiken med det är att skarven inte häckar på Åland, ännu, enligt de uppgifter vi har fått.
Utöver det så finns det en hänvisning till människors hälsa, det kan man ju tycka att är lite märkligt att man hänvisar till det. Man har noterat att skarven vid olika sjömärken har lortat ner dem så infernaliskt så att ljusblinken på linjefyrar och andra små fyrar, inte har synats. Därmed äventyrar man fartygstrafiken under nattetid. Dessutom skyddar man flora och fauna. Därför finns det flera än en orsak till att vi behöver öka på jakten.
Det är väl bara att konstatera att det tog lite onödigt länge att få den här jakten till stånd. Men det är kanske ändå bra att den kom nu först, därför att under försommaren, våren kom också kommissionären Stavros Dimas med förslag om hur skarvjakten får bedrivas. Det uttalandet stöder den inställning som landskapsregeringen har tagit i de direktiv och riktlinjer för skarvjakt. Den har fått ett väldigt starkt mottagande. Det har ansökts över 600 licenser, så här långt. I dag, i morse var avskjutningen 300 skarvar. Det har dessutom medfört positiva effekter för turismnäringen. Man kan i dag säga att det finns ett sug efter att komma till Åland och äta ska skarvstek på vissa turistanläggningar. Man har t.o.m. fått så många ansökningar att man har svårt att ta emot alla som vill komma. Det känns som ett riktigt initiativ att göra den här av skjutningen. Jag inser också den stora risken med att Bird Life har engagerat sig i denna fråga. Vi har ännu inte fått något skriftligt dokument på vad man ämnar skicka ner. En kommentar som har kommit till mig handlar om att säga att vi ska skjuta skarv bara för att vi tycker att dom är så fula, det hänger överhuvudtaget inte ihop med den jakt som bedrivs. Jakten bedrivs för att skydda fisk och miljö. De som fiskar med garn och nät känner ju till hur den ser ut. Vi har också en stor pågående turistisk anläggning med dessa präglingskassar som finns på fler flera ställen i landskapet som är oerhört viktiga för turismen, så att vi har fisk där. En skarvkoloni gör väldigt stor skada när den kommer in och vittjar ur de nyutsläppta fiskarna.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Jag kan berätta för minister Mattsson att skarven mer eller mindre ödelägger abborrbestånden. När skarven jagar abborren så svänger abborrens simblåsa om, så de blir att flytta på vattnet med buken upp. Då är det bara att håva bort dem. Så går det till, jag har själv håvat abborrar på det viset.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Motionären Karlström måste tyvärr iväg på externa uppdrag, Nordiska rådet i Köpenhamn. Jag vill på hans och på Obundna gruppens vägnar tacka näringsutskottet och landskapsregeringen för snabbt och klokt handlande när man ändrade reglerna för skarvjakt. Många kan vittna om, som har rört sig skärgården, och jag har också pratat med skärgårdsbor, att det här är ett stort bekymmer. Det är helt i enlighet med fågeldirektiv och de värden som man vill upprätthålla med det att försöka decimera den här arten någorlunda.
Tack till landskapsregeringen och näringsutskottet. Till Ålands folk, till jägare får man vill säga; passa på nu och jaga innan Bryssel tar bort också den rättigheten, vilket jag tyvärr tror att man gör. Det är ju inte rim och reson som gäller där, utan det är hur många lobbyister man anlitar. Det har vi sett med sjöfågeljakten i övrigt. Jaga på nu när det är tillåtet.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter betänkandets motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt!
Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd!
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling.
Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.
Enda behandling
13 Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Camilla Gunell enkla fråga om ersättande skola för barnen på Lappo (EF 21/2008-2009)
Ärendet avförs och upptas onsdagen den 9 september.
Remiss
14 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.
Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Frågan om en nationalpark blev aktuell för mig under arbetet i jordförvärvskommittén, där jag deltog. Där diskuterade vi frågan en del. Kommittén besökte också Houtskär och fick information om Skärgårdshavets nationalpark som ligger på andra sidan gränsen mot riket. Vi kom sedan till att jordförvärvskommittén begränsade sitt arbete med att diskutera vem som ska äga och nyttja mark på Åland. Vi lämnade åt sidan frågorna om ”vad”, ”var” och ”hur” mark och vatten på Åland ska hanteras.
Därför valde jag istället att skriva en motion. När jag tittar på frågan är den ingalunda ny. Den var aktuell i samband med det arbete som gjordes i slutet av 80-talet kring regionplaneringen när man diskuterade det mera generellt och övergripande för hela Åland.
Det här är en hållbarhetsfråga av rang, tycker jag. Därför hoppas nu att det ska finnas en öppning också inom landskapsregeringen eftersom man har gjort det här med hållbar utveckling till sitt huvudtema. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram genom att skapa en nationalpark på Åland och därmed också både bevara och värna kanske det mest unika och speciella i den åländska skärgårdsnaturen. Man skulle också samtidigt lyfta fram det och synliggöra det för en större publik. Jag upplever det som en ganska undangömd pärla och resurs som vi har på Åland. Skärgårdsnaturen är ju både vad gäller från flora, fauna och berggrund, på många sätt speciell. Därför är det synd att den är så lite besökt som den är i dag.
Naturturismen är någonting som ökar. Jag tror att det här skulle vara väldigt bra för många skärgårdskommuner om det gick att lyfta fram den här delen av naturen och locka turister. Skärgården är en region som behöver både kapital och uppmärksamhet.
Jag tycker man borde inrätta den så att man gör den på basen av miljö- och naturvärden. Att man upprättar ett regelverk för ägande, skydd, jakt- och fiske osv. Att utformas i samråd med mark- och vattenägare. Den skulle ge en bra profilering av den åländska skärgården, gärna också undersöka om det går att skapa ett världsarv i den här regionen.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! Jag tycker att det här är en positiv motion. Jag kan konstatera att ltl Johan Ehn hade en lite liknande motion förra året, som handlade om marina reservat. Under det här året har faktiskt landskapsregeringen inrättat ett marint reservat i Signilskär.
Kosters nationalpark, som nu marknadsförs stort av svenskarna har ett vattenområde på 45 000 hektar. Signilskär har över 20 000 hektar. Flera av våra naturreservat omfattar också vatten. Björkör är ett stort naturreservat som också innefattar vatten.
Men jag delar den uppfattningen om att man borde ta ett helhetsgrepp över skärgårdsmiljön och skärgårdsnaturen. Det är en sak som man ofta återkommer till på miljöbyrån, man borde ha övergripande planering. Det kommer också att innebära stora ingrepp i miljöerna nu när man börjar utvidga vindkraftsparkerna.
Jag ska ta till mig de här goda idéerna som finns. Jag kan konstatera att på ett lite mera blygsamt sätt att vi arbetar med att inrätta naturreservat. Vi har inrättat flera stycken faktiskt, de här senaste två åren. Två reservat som har ganska mycket vatten, Båtskären och Signilskär.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag får tacka för den positiva respons som minister Sjögren har när det gäller den här frågan. Jag hoppas att hon jobbar vidare med saken, trots att motionen ännu ska behandlas av lagtinget. Det är säkert en långsiktig fråga. Det är så att hushållning med mark och vatten är en hållbarhetsfråga. Jag hoppas att den sätts högt på agendan i regeringens arbete.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det här är en sak som alltid nästan får stryka på foten i budgetbehandlingarna. Det är just de pengar som finns för att skydda åländsk natur och åländsk särarts natur. Vi håller också på att titta hur man skulle kunna ta fram något slags mellanting när det gäller skyddsvärda vikar, sådana vilka som är viktiga för fiskbeståndet. Vi jobbar med frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Kulturutskottet ska behandla den här motionen i vederbörlig ordning. Med tanke på den diskussion som nu har utspunnit sig kan man konstatera att placeringen till utskott av den här frågan kan vara delvis sådan att kulturutskottet nog har saker att tillföra. Vi behöver också kanske i det här fallet samarbeta lite med social- och miljöutskottet för att få en fulländad beredning av den här frågan, eftersom det är också berör ganska mycket av det som minister Sjögren nu har varit inne på. När vi väl kommer i gång med behandlingen så får vi försöka hitta ett samarbete med social- och miljöutskottet så att frågan blir behandlad på ett sådant sätt att vi sedan kan fatta ett beslut i lagtinget.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Vi i social- och miljöutskottet emotser, åtminstone jag som ordförande, att vi får ta del i den här motionen. Den ligger mycket inom vårt verksamhetsområde. Det ska bli intressant att fördjupa oss lite närmare i det här.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.
För kännedom
Lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om rätt till personlig assistent (EF 23/2008-2009)
Svar på enkel fråga skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras ska landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsak till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen den 4 september 2009.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 9 september 2009. Plenum är avslutat.(Plenum avslutades kl.16.52).