Plenum den 9 januari 2013 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Bordläggning. 1

    1    Godkännande av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2012-2013)

    Republikens presidents framställning (RP 1/2012-2013)

    Remiss. 1

    2    Godkännande av avtalet med Cypern för att undvika dubbelbeskattning

    Republikens presidents framställning (RP 7/2012-2013)

    Remiss. 1

    3    Godkännande av protokollet med Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning

    Republikens presidents framställning (RP 8/2012-2013)

    För kännedom.. 2

    4    Rederienheten, detaljmotivering utgår

    Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 46/2012-2013)

    Remiss. 2

    5    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2012

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2012-2013)

    Plenum slutar 51

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Carita Nylund anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

    Bordläggning

    1        Godkännande av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2012-2013)

    Republikens presidents framställning (RP 1/2012-2013)

    Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 14.01.2013. Godkänt.

    Remiss

    2        Godkännande av avtalet med Cypern för att undvika dubbelbeskattning

    Republikens presidents framställning (RP 7/2012-2013)

    Efter avslutad diskussion beslutar lagtinget till vilket utskott ärendet ska remitteras. Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Remiss

    3        Godkännande av protokollet med Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning

    Republikens presidents framställning (RP 8/2012-2013)

    Talmannen föreslår att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    För kännedom

    4        Rederienheten, detaljmotivering utgår

    Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 46/2012-2013)

    Ärendet upptas till behandling i samband med nästa ärende.

    Remiss

    5        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2012

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2012-2013)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, det här är ett förslag till andra tilläggsbudget för 2012 och därmed en så kallad städarbudget för att vi ska få bokslutet att bli så korrekt som möjligt för 2012.

    Trots att det är en städarbudget så innehåller den några moment med större belopp bl.a. ÅHS som vi har diskuterat väldigt mycket samband med den ordinarie budgeten. ÅHS har ökade kostnader på 1,2 miljoner och minskade inkomster på 1 600 000 som det finns naturliga förklaringar till. Det här ledde också till att vi justerade nivån i budgetförslaget för 2013 så att den blev så korrekt som möjligt.

    Det här är ganska stora belopp. Det arbete som pågår inom ÅHS, styrelsen och verksamheterna är sådant att det nu finns en positiv och konstruktiv process som ska leda till en så god budgetuppföljning som är möjligt. Samtidigt, fru talman, måste man vara medveten om att Ålands hälso- och sjukvård är en komplex verksamhet. Det är svårt att förutsäga allting som kommer att hända på ÅHS och alla behov som kommer att finnas under ett år. Därför måste man också ha en viss förståelse för att det ibland kan bli överskridningar. Målsättningen måste ändå vara att man så långt som möjligt ska kunna följa budgeten och de målsättningarna som anges i den.

    Den andra stora saken i denna tilläggsbudget är Ålands Industrihus och, som jag hoppas, finalen på en lång process och en lång följetong som egentligen startade redan 2001 när byggnationen började. Den 5 september 2006 började den process som har lett fram till den här situationen. Då lämnades det ett klagomål till Europeiska kommissionen och man begärde en granskning av beviljandet åt fastighetsbolaget Ålands Industrihus för otillåtet statligt stöd i form av kapitaltillskott och lånegarantier. Sedan har det varit många diskussioner och många processer under årens lopp.

    För att göra en lång historia kort så har det här lett fram till att kommissionens beslut blev att landskapsregeringen måste göra återkrav på Ålands på de stöd som man har gett till Ålands Industrihus. Det var stora belopp 2011. Sammanlagt skulle Ålands Industrihus återkrävas på 7 785 000 euro till landskapet. Detta är egentligen orsaken till att det här ärendet kommer upp idag igen, för detta återkrav togs upp som en fordran i landskapets bokslut för 2011.

    Nu har verkligheten blivit sådan under 2012 att efter det att ägarna till Ålands Industrihus hade sökt många olika lösningar så kom de till den slutsatsen att det enda som återstod var att begära bolaget i likvidation. Man sålde ut de olika delarna av Ålands Industrihus, kanske t.o.m. till underpris eller marknadspris eftersom det är marknaden som bestämmer när det säljs på den öppna marknaden. Den största delen i Ålands Industrihus är ITiden-projektet. Det såldes här under hösten för 10 miljoner euro. Fastighetsmäklarna beräknade det vara värt ungefär 15 miljoner.

    Resultatet av att inkomsterna blev betydligt lägre än vad återkraven var medför att vi i landskapets andra tilläggsbudget 2012 måste skriva ner vår fordran för 2011 i vårt bokslut 2012 så att vi får en korrekt beskrivning av situationen. Det är ett stort belopp, det handlar ungefär totalt sett om 5 miljoner. Man ska komma ihåg att det här är pengar som vi inte betalar ut, utan det är pengar som vi inte får tillbaka. Det handlar om det påtvingade återkravet.

    I det här sammanhanget bör man också påpeka att av dessa 5 miljoner så är mer än 2 miljoner räntekrav, som också är påtvingat av EU-kommissionen.

    I det stora hela vågar jag påstå ifrån den här talarstolen att hela projektet är ett väldigt bra samhällsekonomiskt projekt för landskapet Åland. Det handlar om flera hundra arbetsplatser. Det är framtidsnäringar som finns i det här huset. Men ibland hamnar man i situationer som är komplicerade och om någonting har varit komplicerat så har det här projektet varit det genom åren.

    Nu landar det så här, pensionsfonden har köpt ITiden till priset av 10 miljoner. Jag vågar också påstå att det var en god affär för Ålands pensionsfond och pensionstagarna i landskapet. Om man ska försöka dra ihop det här på något sätt så tycker jag ändå att det här har landat så bra det kunde med det utgångsläge som fanns i den här processen.

    Sedan vill jag också lyfta fram, med en viss reservation, att allt det här ännu måste redovisas till kommissionen och slutgiltigt godkännas av de olika delägarna i Ålands Industrihus. Jag vågar tro att de olika delägarna, varav landskapet är huvudägaren men även Mariehamn stad och andra mindre delägare, kommer nog att ha orsak att godkänna detta eftersom vi behandlar alla lika. Men man måste alltid, när man har med Europeiska kommissionen att göra, ha en viss reservation före man få svart på vitt att allting är OK.

    Landskapet har återkrävt alla sina stöd, Ålands Industrihus har likviderats, så att den här marknadsstörningen borde på det sättet vara avskaffad, vilket har varit huvudmålet med hela EU-processen.

     Fru talman! Det finns också några andra saker i den här tilläggsbudgeten som kan vara skäl att lyfta fram. Det är framförallt det faktum att vi måste ta ut ytterligare 400 000 euro för arbetslöshetsersättningar. Det är ett belopp som man helst inte skulle ta upp för det antyder att vi har en ökande arbetslöshet på Åland och framförallt en ökande ungdomsarbetslöshet. Jag ser det som en av våra viktigaste uppgifter under det här året att försöka komma tillrätta med den situationen så att vi kan stoppa den här utvecklingen. Verkligheten under 2012 har varit sådan att på grund av en viss mån ökad arbetslöshet men också ökat stödbelopp så har det lett fram till överskridningen på 400 000 euro.

    Sedan finns det också en extraordinär åtgärd i den här budgeten. Vi föreslår i andra tilläggsbudget för 2012 att det i 2013 års budget ska få inrättas en tjänst som rederichef. Orsaken till det är den olyckliga omständigheten att alla de tjänster som vi har i budgetförslaget för 2013 blir vilande en tid på grund av att vi inte har lyckats få de nya tjänstemannalagen till lagtinget och få den godkänd.  Vi har ett mellanrum här nu på några månader. Vår bedömning var att de övriga tjänsterna får vänta till mars-april. Men när det gäller tjänsten som rederichef så tyckte vi att det var viktigt att ta upp den nu, framförallt för att det är en ekonomisk inbesparing för landskapet Åland. Det som idag sköts med konsultarvode kan istället skötas med en normal tjänstemannalön. Det är en betydande inbesparing för landskapet Åland och det är detta som vi får ursäkta oss med när vi för fram det här förslaget på det här lite ovanliga sättet. Jag hoppas att lagtinget och ålänningarna kan ha förståelse för att vi tänker så ekonomiskt klokt som möjligt.

    Det finns också några positiva saker i den här tilläggsbudgeten när det gäller inkomsterna. Vi har fått ett större avräkningsbelopp, ungefär 660 000 euro mera. Vi har också fått mera i lotteriskatt. Framförallt lotteriskatten tenderar att ha en ökande utveckling. Lotteriskatten hoppas vi att vi ska ha hjälp av under de kommande åren, 2013, 2014 och 2015, för det finns en tydlig trendlinje där som går i rätt riktning.

    Det är lite förvånande men vi kan också konstatera att vi har 800 000 mera ränteinkomster än vad vi beräknade för ett år sedan, tack vare att vi haft en bättre likviditet i landskapets Ålands kassa än vad man kunde tro för ett år sedan. Det är ändå ett tecken på att kassan inte minskar så fort som de mest pessimistiska vill framhålla.

    Med de orden, fru talman, överlämnar vi tilläggsbudgeten för debatt här i lagtinget. Jag hoppas att andra ministrar kan bistå med sakkunskap och jag ska också efter bästa förmåga svara på frågor.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag är den första att skriva under på vicelantrådets analys att ÅHS är en komplex verksamhet. Det är svårt att förutse olika saker. Men det vi nu ser är ett negativt trendbrott, ett stort negativt trendbrott. ÅHS har under flera år haft sparbeting och har haft det ganska tufft, men trots allt har man hållit sig inom ramarna och gjort ett litet överskott som delvis gör att siffrorna inte blir fullt så blodiga. Men vi ser att man vare sig följer intäkter, konsumtionsutgifterna stiger och vård utanför Åland ökar. Jag är orolig för ÅHS.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Som jag sade så kan det finnas många orsaker till varför ÅHS kostnader och inkomster förändras. Jag var ganska försiktig i mitt inledningsanförande men eftersom liberalernas ordförande Katrin Sjögren tog upp ÅHS så måste jag ändå lyfta fram att det kanske var en lite väl optimistisk budgetering för ÅHS år 2011, framförallt när det gäller inkomsterna. Man kunde nog förutse i budgeten 2011 att inkomsterna kanske skulle minska med beaktande av den förändring som vi har med Gullåsenavgifter. Man borde ha förutsett att det skulle finnas ett större intresse för att ta hem klienter till sina egna kommuner från ÅHS. Det är en delorsak.

    Sedan finns det också många andra enskilda saker som det är svårt gå in på. Det här är en sådan verksamhet som kommer att variera från år till år. Det viktiga för oss är att veta att vi har pålitliga system och människor som gör det bästa i varje situation.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Vad jag kan dra mig till minnes så hade och har den här landskapsregeringen också ett väldigt intimt samarbete med styrelsen. Man ska komma ihåg att intäkterna för Gullåsen har ju varit schabloner. Varenda månad får ÅHS styrelse en ekonomirapport där man ser exakt hur trenderna ser ut. Det har varit schabloner när det gäller Gullåsen och detta måste man nogsamt följa upp.

    Vicelantrådet lade ju som bekant en omställningsbudget i april där man också kanske kunde ha haft bättre kontroll på inkomsterna.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! I april 2011 var det svårt för mig att veta hur utvecklingen skulle bli efter den korta tiden som vi hade haft på oss. Men jag tog mitt ansvar som finansansvarig i december 2012 när jag såg att verkligheten såg annorlunda ut. Jag kom hit till lagtinget och berättade hur situationen var, jag tog ansvar för det och föreslog att budgeten skulle höjas så att den blev på en så skälig och riktig nivå som möjligt. Jag tycker nog att jag har tagit mitt ansvar i det här sammanhanget.

    Fru talman! Jag tror att det är viktigt att finans- och näringsutskottet framförallt hör sakkunniga från Ålands hälso- och sjukvård och de som jobbar med det här. Det har i varje fall kommit till min kännedom att det finns en väldigt positiv process inom ÅHS. Det finns väldigt många konkreta förslag, som man jobbar med nu, som kommer att leda till att vi får bättre budgetstruktur och bättre utfall om ett år när vi står här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det gäller inrättande av rederichefstjänsten. Jag fick delvis en förklaring men kanske inte tillräcklig. Om jag har förstått saken rätt så har det förr varit praxis att man aldrig inrättade tjänster i en tilläggsbudget. Om man har valt att man ska inrätta den här tjänsten före man har tjänstemannalagen fastställd så varför kunde man inte skjuta fram det till den ordinarie budgeten 2013 utan sätter in tjänsten nu i en tilläggsbudget?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det finns egentligen två tydliga orsaker. Den ena orsaken är ekonomisk, det blir billigare ju fortare vi får det här som ett normalt tjänsteförhållande. Den andra saken är vi hoppas få en mera långsiktig kvalitetssäkring på det sättet. Det är ett undantag, det är jag den första att medge.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår inte tidsvinsten i det här skedet. Om man hade haft med tjänsten i den ordinarie budgeten, den ordinarie budgeten är fastställd och klubbad här i lagtinget och om man hade haft med inrättandet av tjänsten där så kunde man ha utannonserat tjänsten redan. Nu är tjänsten med i en tilläggsbudget. Jag förstår inte ha jargongen i resonemanget.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Som jag försökte säga i mitt inledningsanförande så finns det en lucka här på grund av att vi inte har fått tjänstemannalagstiftningen hit till lagtinget för godkännande. Tjänsten som sådan finns med och pengarna finns med i 2013 års budget, därför är det bara skrivningar här i tilläggsbudgeten. Men så länge vi inte har den nya tjänstemannalagen ikraft så ska alla tjänster anges i budgetförslaget. Därför försöker vi på det här sättet vara formellt korrekta och komma hit, det är orsaken. Det är riktigt att lagtinget redan har godkänt pengarna för den här tjänsten i samband med den ordinarie budgeten. Det här är mera formalia, vi ska göra rätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vicelantrådet säger att budgetförslaget för 2012 uppenbarligen var lite för optimistiskt, speciellt gällande intäkterna till ÅHS. Han riktar då kritik mot ett arbete som skedde i oktober 2011 inför budgeteringen för 2012. Men sedan dess, ungefär sex månader senare, så lade vicelantrådet själv en tilläggsbudget som kallades för omställningsbudgeten för 2012 år. Då äskade inte vicelantrådet om några förändringar i inkomstramarna för ÅHS. Vicelantrådet riktade kritik mot att man inte kunde bedöma inkomsterna sex månader tidigare när vicelantrådet själv inte såg någon anledning att ändra det sex månader senare.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag tror inte att vi kommer någonstans genom att stå här och beskylla varandra. Jag sade i mitt inledningsanförande att det här är en komplex verksamhet. Jag anklagar inte någon för någonting. Däremot fick jag kritik i min tur, då tycker jag att jag har min fulla rätt att ge de logiska förklaringarna till varför det har blivit så här och att vi har ett delat ansvar i den här affären.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi kan lämna den frågan.

    Vi ser slutrakan av ITiden-projektet. Om jag inte missminner mig så var vicelantrådet lantråd då 2006 när det beslöts om det stödet som ledde till hela den processen. Våren 2006 behandlade dåvarande finansutskottet stödet och fick erfara av landskapsregeringen att stödet var notifierat. Det visade sig att så inte var fallet. Jag undrar om vicelantrådet kan erinra sig varför inte denna notifiering skedde då som ledde till hela processen?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan bara understryka att de landskapsregeringar som jag har lett har alla handlat i den tron att de beslut som vi har tagit har varit korrekta och riktiga i det här ärendet. Vi har på våra bord inte haft någon annan information som har visat något annat. Därför är den här situationen väldigt besvärlig, det är ingen tvekan om det.

    Fru talman! Det här är en formaliahärva utav Guds nåde. Samtidigt har projektet i sig skapat väldigt många arbetsplatser, kanske räddat ett av våra viktigaste företag från att flytta från Åland och det betyder mycket skattepengar för Mariehamns stad och till landskapet Åland. Det är här som framtidsnäringarna ganska mycket växer fram. Just nu har det ändå landat ganska lyckligt i en trygg famn i pensionsfonden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag skulle gärna vilja att vicelantrådet i korta klara ordalag redogör för oss vad man har lärt sig av den här processen och vad det innebär för framtida satsningar. Vad har man riktigt lärt sig av den här processen?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan bara tala för min del; att vara ytterst noga med formalia. När man har med EU-kommissionen att göra så är formalia viktigare än den praktiska verkligheten.

    Fru talman! Ltl Torsten Sundbloms fråga bör sättas in i ett annat sammanhang. Hela den näringspolitik som vi har fört på Åland under 60-, 70-, 80- och 90-talet kan inte fungera längre i den EU-verklighet som vi lever i. Vårt samhälle befinner sig fortfarande i den omställningsprocess som vi söker goda lösningar på. Den näringspolitik som jag upplever att har varit framgångsrik för Åland där vi har skapat ett fantastiskt näringsliv, många företag och god skattekraft i det åländska samhället, den näringspolitiken går inte att genomföra på det sättet som man har gjort i den EU-verklighet vi lever i idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Även vi tycker att förfarandet att tillsätta en ny tjänst i en tilläggsbudget, i en städarbudget, är mycket märkligt. Man använder dessutom motivet att det betyder en inbesparing. Man lägger på en ny tjänst som kommer att kosta i storleksordningen 100 000 euro per år framöver och det är då en inbesparing. Samtidigt har man redan idag ett ganska stort antal chefstjänstemän på trafikavdelningen, bland annat en sjötrafikchef. Varför ombildar man inte en tjänst så att det blir ett nollsummespel?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Den enkla matematiken för mig och landskapsregeringen är att vi idag betalar cirka 200 000 euro i konsultarvoden. När vi får den här tjänsten inrättad så kostar det cirka 77 000 euro. Det blir en inbesparing på ungefär 120 000 euro per år. Det är mycket pengar och därför var jag beredd att gå hit till lagtinget och föreslå det här och ta den kritik som jag naturligtvis får när jag kommer med ett extraordinärt förfarande. Jag hoppas att jag kan vinna lagtingets och ålänningarnas förståelse för det.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Men nog haltar ju logiken! Först bygger vi upp ett system med konsulter som kostar i storleksordningen en kvarts miljon, eller vad sade vicelantrådet, och sedan sparar vi genom att avskaffa konsulterna och inrätta tjänster. Det är en helt konstig logik. Man har ju fast anställda tjänstemän, cheftjänstemän, som egentligen redan idag har det här arbetet och ansvaret på sitt bord. Varför ombildas i så fall inte tjänsten som sjötrafikchef till rederichef? Ska det vara två chefer som ansvarar för sjötrafiken i framtiden?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Trafikavdelningen och sjötrafiken är den verksamheten som har genomfört den största förändringen under de senaste åren och nu håller på att verkställas och även de största kostnadsinbesparingar genom turlisteförändringara och de lönesystem som har satts ikraft. Det är egentligen en helt naturlig process. Under en förändringsprocess tar man in externa krafter, i det här fallet konsulttjänster, för att medverka till att den här processen genomförs. När processen är gjord och man börjar återgå till mera ordinarie verksamhet då sköter man verksamheten med ordinarie tjänstemän. På det sättet har det fungerat och det är såsom vilket annat företag som helst skulle göra. Konsultpengarna har varit goda investeringar för skattebetalarna med tanke på de övriga inbesparingarna som vi har lyckats åstadkomma.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag intresserar mig för hur man ska få den här budgeten att gå ihop. Jag går till sidan 17, moment 39.30.90 där det framgår att upplåningen ska öka med 4,9 miljoner och därmed vid utgången av 2012 vara ungefär 40 miljoner. Anslaget beskrivs; ”för balansering av föreliggande förslag till andra tilläggsbudget för 2012 föreslås en ökning med 4 982 000 euro”. Men sedan på sidan 1 i landskapsregeringens förslag så framgår det inte att man behöver fullmakt att uppta dessa lån. Jag ställde frågan i förbindelse med behandlingen av den ordinarie budgeten och fick ett svar som med all respekt inte gjorde mig mycket klokare. Kan vicelantrådet nu berätta hur budgeten ska gå ihop? Ska man använda lånemedel men man begär inte fullmakt att få låna? Vi måste ändå påminna oss om att det är lagtinget som bestämmer om upptagande av lån.

    Talmannen

    Tiden är ute!  

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Formellt behövs ett finansieringslån på 4 99 000 euro för att få den här budgeten att balansera. I praktiken kommer vi inte behöva gå till banken under 2013 och hoppeligen inte under något kommande år heller eftersom vi har likvida medel som vi kan få vår verksamhet att fungera med. Sådan är situationen.

    Den här tilläggsbudgeten för 2012 ökar på vårt ackumulerade underskott med cirka 5 miljoner. Det är negativt och inte bra. Det goda med tilläggsbudgeten är att den inte försvårar våra möjligheter för 2014 och 2015 att uppnå den strukturella balansen, eftersom den största negativa posten i den här tilläggsbudgeten är Ålands Industrihus som är en momentan sak för 2011 och 2012 och påverkar inte våra strukturer.

    Huruvida det behövs en fullmakt så hoppas jag att vi kan återkomma i utskottet om det behöver kompletteras. Det är formalia som jag själv är lite osäker på nu.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Min fråga föranleds därför att visserligen ska den här tilläggsbudgeten behandlas enligt den gamla finansförvaltningslagen från 70-talet. Men för en vecka sedan trädde den nya finansförvaltningslagen ikraft och den ska så småningom börja tillämpas också här i lagtinget. Ett avgörande i syfte med den lagen är ju att genomföra den så kallade fullständighetsprincipen i budgeten, dvs. göra budgeten mera upplysande och mera tydlig för oss här i kammaren och att för Ålands folk berätta vad ekonomin går ut på och hur den ser ut. Kan vi vänta att vi i framtiden får lite tydligare beskrivningar av vad den här typen av finansieringslåneupptagning de facto betyder?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är absolut vår avsikt att vara så tydliga som möjligt. Vi försöker följa de lagar och förordningar vi har och även vara så informativa som möjligt för lagtinget. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att vårt samhälle och samhällsekonomin ska fungera och att de beslut som vi slutligen fattar här i Ålands lagting ska vara korrekta.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! En städarbudget är en städarbudget enligt den modell som vi känner igen sedan tidigare. Så småningom kommer det här systemet att ta slut i och med att finansförvaltningslagen till alla delar träder ikraft så att landskapets räkenskaper gällande budgetering, bokslut och allt följer den. Då kommer vi att diskutera bokslut under våren, efter ett verksamhetsår, med förhoppningsvis svarta siffror och delvis röda siffror. Men nu sitter vi kvar i det gamla systemet och får en ännu en gång ta ställning till en budget för det år som redan har passerat.

    Det normala är att det inte finns så mycket politik i en sådan budget, givetvis politik såtillvida det har skett stora överskridningar. Det är också politik om det har skett stora underskrivningar. Framförallt ska inte nya verksamheter föras fram i en budget som har en retroaktiv verkan.

    Vi liberaler tycker att man kunde ha passat på nu, när det ändå är en budget som behandlas i lagtinget, och ha gjort ekonomiska analyser med anledning av det som skedde under hösten. Vi minns alla att vi behandlade en budget för 2013 utgående ifrån prognoser satta under sensommaren/förhösten, men vi fick en ny prognos från finansministeriet runt den 20 december.

    Behandlingen i samband med remissen här i lagtinget följde inte de mest aktuella prognoserna och inte heller behandlingen i finans- och näringsutskottet. Den kunskap som finans- och näringsutskottet fick under behandlingen av budgeten ledde sannolikt till den skrivning som utskottet gjorde; att landskapsregeringen sannolikt måste återkomma med en tilläggsbudget i brådskande ordning för att säkerställa sig om att målet med en budget i balans 2015 ska kunna uppnås.

    Det kunde ha varit ett lämpligt tillfälle, nu när man ändå diskuterar ekonomin igen bara någon vecka senare, att landskapsregeringen kunde ha gjort en analys av finansministeriets prognoser. Det framfördes av landskapsregeringen då i budgetbehandlingens sena skede att såsom prognoserna för 2013 såg ut kommer inte avräkningsbeloppet att påverkas mer än kanske upp mot 1,5-2 miljoner. 

    Det som väcker större oro är det faktum att tillväxtprognoserna för 2014 och 2015, i samband med finansministeriets prognos, skrevs ner rätt så avsevärt.

    År 2013 genomförs ett antal skatteåtgärder beslutade av riksdagen. Det leder till att rent matematiskt stiger skatteintäkterna rätt så mycket och leder till en ökning av avräkningen också. Men det finns inte sådana beslutade skatteåtgärder som ger motsvarande effekter för 2014 och 2015. Därför ser vi liberaler det som ytterst osannolikt att vi når en budget i balans år 2015 om inte nya åtgärder vidtas på utgiftssidan eller att regeringen och riksdagen i Helsingfors vidtar ytterligare skattehöjningsåtgärder.

    Vi hade sett det som en fördel om landskapsregeringen kunde ha gett en beskrivning av det ekonomiska läget. Det är kanske någonting som måste göras i varje budget nu under denna lågkonjunktur som härjar hos oss, i Europa och i hela världen. Nu finns inte den här beskrivningen här i tilläggsbudgeten. Den siffra som vi vill att finansministern ska redogöra för lagtinget är dels det ackumulerade underskottet efter 2012 i och med detta tillägg på nästan 5 miljoner, samt det isolerade underskottet för 2012 i och med detta tillägg. Det står inte i tilläggsbudgeten vad underskottet för 2012 beräknas bli. Det här är inte ett bokslut så det är inte exakta siffror, men en städarbudget lagd i januari börjar ändå vara ganska nära det förväntade utfallet. Jag önskar att finansministern kunde för lagtinget berätta hur de här underskotten ser ut.

    Sedan får vi konstatera att i och med att detta tillägg föreslås, och sannolikt antas, så har inte 2012 varit det första året för den här nya landskapsregeringen där inbesparingar har kunnat genomföras och verkställas. Resultatet är utökade kostnader på ungefär 5 miljoner av olika skäl och anledningar.

    IT-tiden projektet är precis som vicelantrådet sade, ett resultat av det faktum att man 2011 budgetmässigt helt korrekt satte in en fordran på hela beloppet och nu ser man vad det verkliga utfallet blev. Det är en temporär kostnad som i och med detta här klarerad. Det är ingenting att säga om det rent budgettekniskt i det här sammanhanget.

    Det som är mer oroande är ju förstås kostnadsökningen för ÅHS. Det är delvis kostnadsökningar, delvis inkomstminskningar och sammantaget utgör detta ungefär 4 miljoner euro, inte 2,8 miljoner euro. Dessa 4 miljoner euro kan balanseras med det överskott som blev som ett resultat av 2011 på 1,2 miljoner. Här finns 4 miljoner mera dels i kostnader och dels i minskade intäkter.

    Finansministern sade i radion, i samband med presentationen av den här tilläggsbudgeten, att den här tilläggsbudgeten inte försämrar möjligheten att balansera budgeten år 2015. Jag håller inte riktigt med om det. Vi kan konstatera att utgiftsökningarna och inkomstminskningarna för 2012 har satt sina spår i budgeten för 2013. Det är 3 miljoner i kostnadsökningar och för att uppnå detta ska landskapsregeringen och ÅHS spara ganska mycket. Volymökningen på kostnaderna kommer sannolikt att finnas kvar 2014 och 2015. På detta sätt kan vi konstatera att vi strukturellt har utökat kostnaderna totalt sett för det som landskapet är med och ska finansiera.

    Mina gruppkollegor kommer att återkomma till några andra saker, men jag ska säga några ord om det som vi har motionerat om och som redan var uppe till diskussion; rederichefen. Vi bedömer det som förödande att man samtidigt ska spara så mycket som man säger att man ska spara på ÅHS, man höjer skatterna och ger mindre förmåner åt invånarna, men sedan samtidigt inrättar man nya chefstjänster i landskapsförvaltningen.

    På trafikavdelningen finns det avdelningschef och sjötrafikchef och det har för övrigt skett en personalökning under senare år. Kostnadsökningen i själva förvaltningen här i huset har varit ganska dramatisk, vilket var upp till diskussion under själva budgetbehandlingen. Vi tycker att det är förödande att så lätt gå med på att anställa nya chefer samtidigt som man säger att man ska spara pengar och man ska minska personal för övrigt. Man säger att man ska vidta tuffa åtgärder. Vi menar att finans- och näringsutskottet ska fördjupa sig i det här. Vi begär att finans- och näringsutskottet får en tydlig beskrivning från landskapsregeringen över personalutvecklingen på trafikavdelningens allmänna förvaltning under senare år och sedan tar ställning till den här frågan efter det.

    Det kan inte vara så som vicelantrådet sade, det faktum att man först anställa konsulter för så mycket pengar som 200 000 per år och sedan konstaterar man att det här ska bli stadig och permanent verksamhet och så inrättar man en chefstjänst för halva beloppet. Det kan inte vara rätt att beskriva detta som en inbesparing. I slutändan kostar det 100 000 euro minst per år.

    Fru talman! Mina kollegor återkommer med andra frågeställningar. Jag avslutar här.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Låt mig dra en liknelse. Säg att du flyttar in i ett nytt nyckelfärdigt hus, färdigt möblerat som du inte själv har ritat eller byggt. Efter en tid kommer arkitekten och sparkar in dörren och pottrar på dig i skarpa ordalag om hur du har byggt det här huset. Vad har du haft för ritningar? Hur har du möblerat ditt hus? Hur bor du på det här viset? Borde man inte då bemöta arkitekten och säga att det är arkitekten som har ritat det här huset. Huset har byggts och möblerats efter arkitektens ritningar och det är så som jag bor i huvudsak. Jag ska nog ändra mig, kanske riva någon vägg och byta möbler. Men det går inte så snabbt att ändra ett hus som nyligen har byggts.

    Med detta vill jag säga att det är ju finansminister Perämaa som gjorde ritningarna som vi nu ser resultatet av i stor utsträckning. Eller hur?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är klart att de här anförandena är intressanta som har målande beskrivningar, men de kunde något fokusera på det som är själva sakfrågan. Var och en debatterar ju på sitt sätt.

    Vad gäller förvaltningen, personalstyrkan och fördelningen av uppgifterna vid trafikavdelningen så var det någonting som den förra regeringen fokuserade väldigt starkt på. Vi satt faktiskt i många timmar och funderade på med hur man med en så begränsad personalstyrka som möjligt skulle kunna bedriva den verksamhet som behöver drivas. Vi tror att vi kom till en ganska bra modell som motsvarade det som föreslås med fördelningen av budgetmoment på det viset som föreslogs för 2012 eller kanske det var för 2011. Nu vill säkerställa oss om att den planen har följts, alternativt så måste man beskriva någonting annat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ltl Perämaa lyfte fram att jag hade sagt i en radiointervju att den här tilläggsbudgeten gör det inte svårare att uppnå målet med en budget i balans 2015. Det är riktigt att jag har sagt så. Därför att de ingredienserna som finns i den här tilläggsbudgeten kände vi till och framförallt ÅHS, som närmast hör till den strukturella förändringen. Vi kände till det i samband med den ordinarie budgetens slutförande här i lagtinget. För övrigt finns det plusposter och minusposter och det kommer vi alltid att få leva med eftersom vi har en så stor verksamhet som vi jobbar med.

    Prognoserna i slutet av 2012 var ganska jobbiga. Sedan kom USA beslutet och plötsligt började börserna gå uppåt och prognoserna blev lite bättre. Efter några månader kanske det är neråt och efter ett halvår är det uppåt.

    Det viktiga för oss är att vi måste jobba med våra egna kostnadsstrukturer och försöka få dem på så rätt nivå som möjligt. Sedan måste vi dessutom hantera inkomstsidan. Där finns skattegottgörelsen, lotteriskatten och avräkningsbeloppet. Jag vågar fortfarande tro att vi ska får det här att balansera.  

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! I de senaste prognoserna från finansministeriet var det lägre tillväxt för 2014 och 2015 och det påverkar givetvis bedömningarna för avräkningsbeloppet för 2014 och 2015. Det har ändrat sedan landskapsregeringen lade sitt budgetförslag. Nu har det varit en viss diskussion om minskning av avräkningsbeloppet för 2013 men problemen kommer att komma sedan längre fram.

    Den andra delen håller jag fullständigt med om. Det är ju vår kostnadsstruktur som är det väsentliga. Det är där som vi har den största möjligheten att åtminstone direkt påverka hur ekonomin kan balansera framöver. Därför så blir det lite tråkigt att konstatera att år 2012 ledde till kostnadsökningar på många miljoner euro. Man föreslår ytterligare inrättande av nya chefstjänster. Det finns ingenting i den här tilläggsbudgeten som stöder den målsättning som landskapsregeringen har beskrivit tidigare.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag vill ändå påminna ltl Perämaa och oss allihop att i den ordinarie budgeten för 2013 minskar antalet tjänster med 47,25, om jag minns rätt. Den här redericheftjänsten finns medräknad i 2013 års budget. Totalt sett minskar vi offentlig sektor. Vi tar på det sättet bort en kostnad på 2,5 miljoner.

    Jag har en viss respekt för trafikavdelningen och det arbete som man de facto har gjort för att åstadkomma förändringar inom sina verksamheter. Det har varit och är en väldigt arbetsam och i viss mån också plågsam process för alla dem som är involverade och till viss mån också drabbad av processen. Så är det när man gör förändringar och framförallt kostnadsinbesparingar, men det är den nödvändiga process som vi måste igenom, tyvärr.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det återstår väl ännu att se hur mycket det senaste trafikförslaget sparar in pengar och om det sparar in pengar överhuvudtaget. Det kan inte jag avgöra bestämt härifrån annat än att konstatera att det återstår att se.

    Landskapsregeringen hävdar att man ska minska med över 40 personer. Men bara några dagar efter att vi har kommit in på det nya året så får vi som första ställningstagande att inrätta en ny cheftjänst. Kanske landskapsregeringen borde överväga sina kommunikationsstrategier och mera föra fram när man minskar på personal och inte bara tydligt föra fram när man ökar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Den här debatten känns inte riktigt som vi är på väg någonstans. Det är liksom ett hopade och roende. Jag lägger nog en stor andel av den problematiken på oppositionen.

    Om vi nu ser att det blir ett underskott i år, om ltl Perämaa räknade till 5 miljoner, så vill jag påminna om det underskott som han förde fram i 2011 års bokslut. För visst har det skett en förbättring, åtminstone en stor förbättring i fråga om underskottets storlek. Det är väl lite förmätet att förvänta sig att den här regeringen på ett år ska kunna ställa allt till rätta.

    ÅHS attackeras en del här. Jag har lovat mig själv som ÅHS ordförande att de diskussioner som gäller saneringen av ÅHS ekonomi kommer jag i första hand att föra i styrelsen och inte föregå de diskussionerna. Men jag tror att ltl Perämaa och liberalerna inte behöver oroa sig för den saken. Det kommer nog att klara sig.

    Fru talman! Trots att det här är en städarbudget, bara en tilläggsbudget och det handlar om historia så hade jag tänkt ta vara på tillfället att debattera ekonomi och politik. Jag tycker att ltl Perämaa hade rätt på den punkten. Varför ska vi vara så väldigt snäva i vår diskussion och bara diskuterar siffror upp och ner och årtal? Det är antagligen fullkomligt ointressant för väljarna.

    Jag har den senaste tiden, och säkert många med mig, funderat över vad det är som händer i vår omvärld och här hemma hos oss. När man lyssnar till det dagliga nyhetsflödet så blir man lätt förskräckt. Det är många varsel, massarbetslöshet och den sociala oron i städerna växer. Människor får inte sin utkomst och de ser inte att de och deras familjer har någon framtid. Fattigdomen har verkligen slagit sig starkt fast i många av de före detta öststatsländerna som numera är delar av EU. Här uppe i Norden är situationen inte lika alarmerande, men visst biter sig arbetslösheten fast och ökar. Det värsta är att det är många unga som drabbas av arbetslöshet. Vicelantrådet intygade att de pengar som ska till den här budgeten handlar om en sorts försämrad situation hela tiden på arbetsmarknaden.

    För någon vecka sedan märkte säkert flera här att internationella Röda Korset gjorde ett mycket ovanligt uttalande. Man varnade för riskerna med stor social oro i Europa och en radikalisering av stora befolkningsgrupper p.g.a. de allt ökande sociala och ekonomiska klyftorna. Att Röda Korset gjorde ett sådant uttalande överraskade mig mycket. Det finns väl knappast någon internationell organisation som så strikt alltid har sagt att de inte blandar sig i politiken. De undviker alla politiska ställningstaganden för att de vill vara neutrala och syssla mest med bistånd. Jag tycker därför att man måste ta det här uttalandet på allvar, åtminstone har jag stor respekt för Röda Korset. Jag tror inte att det är någonting som man i all hast har beslutat om på något möte och så har man skickat ut det i världen. Igår hörde jag att 26 miljoner människor är arbetslösa i EU-området. 26 miljoner! Det är nästa stora delar av hela Norden. Det är nästan ofattbart. Då lever de flesta av de här människorna i länder där de sociala trygghetssystemen aldrig någonsin har varit så utvecklade och är nu på grund av ländernas skulder ännu mera urvattnade.

    Fru talman! Det finns tecken som tyder på att de politiska motsättningarna mellan olika grupper i samhället är ganska så skarpa redan i dagsläget. Det finns motsättningarna mellan de som vare sig har arbete eller framtid och de som har arbete och är ganska välavlönade. Den målsättningen är farlig för ett demokratiskt samhälle.

    Vi i Europa har en ganska lång tradition ända från franska revolutionen när de fattiga till sist gjorde uppror mot dem som ägde så gott som allting. Jag säger inte att det nu är såsom det var på slutet av 1700-talet. Men det finns tendenser i samhället där människor som har mycket pengar flyttar runt i länder för att komma undan med att betala skatt. Allt detta är faror som man måste ta på allvar.

    Hur är det då hos oss? Om vi begränsar oss till Åland så nämndes just att ungdomsarbetslösheten ökar. Det är farligt för varje ung människa som vill in på arbetsmarknaden och inte kommer in. Det kan lätt leda till social utslagning och svårigheter för den människan hela livet.

    Idag fick den socialdemokratiska gruppen information om matbankens verksamhet. Hösten 2012 besöktes matbanken regelbundet av 30 hushåll, idag är det 60 hushåll. Under julen uppgick de som sökte hjälp till 90 hushåll. Är det någon som tror att de kommer att minska? Jag tror nog att man måste försöka förklara hur det skulle gå till. Den bedömning som den person som vi hörde gjorde är att det här antagligen kommer att fortsätta. Matbanken gör ett jätteviktigt arbete, men är det så som vi ska lösa problemet långsiktigt?

    Jag tror att regeringen känner till den här situationen, jag tror också att man diskuterar den, men det behövs nog bredare engagemang. Jag tror att det är varje lagtingsledamots ansvar att försöka fundera över hur vi ska ha det i framtiden. Ska den nuvarande utvecklingen bara fortgå? Ska vi försöka lappa på olika system eller vattna ur dem genom att sänka de offentliga kostnaderna?

    Är det på det sätt som vår president visat tecken på som vi ska lösa de sociala och ekonomiska problemen? Man säger att en del av arvodet ska lämnas tillbaka på en i och för sig skattefri ersättning som är orimligt hög. Att presidenten själv har varit med och godkänt den gör det kanske ännu mer intressant. Är det på det sättet som vi ska lösa våra sociala problem? Det tror inte jag. Jag tror inte att välgörenhet är det bästa sättet att få ett jämlikt och demokratiskt samhälle, utan det är nog via gemensamma lösningar.

    Fru talman! Jag ser gärna att finansutskottet diskuterar ekonomi och politik i ett lite vidare perspektiv och inte bara den här budgetgymnastiken fram och tillbaka och siffror som i och för sig är relevanta och viktiga men som ändå inte betyder så mycket för väljarna, om vi inte kan säga vad det innebär för dem i deras praktiska vardag.

    Socialdemokraterna stöder det här förslaget till andra tilläggsbudget. Tack, fru talman.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det kan vara intressantare att diskutera annat innehåll än bara de enstaka budgetmoment som finns i ett budgetförslag. Vi försökte göra så, det erkände ltl Sundback men samtidigt kunde hon inte låta bli att i en släng säga att liberalerna inte är med och för frågan framåt. Vi tycker att vi är det.

    Gällande att socialdemokraterna träffade representanter för matbanken så tycker vi att det är intressant. Politiker ska träffas människor som berörs av det som händer i samhället. Liberalerna råkade just idag träffar människor som känner till det faktum att ungdomar här på Åland allt mer riskerar att hamna utanför både utbildningsväsendet och arbetslivet. Därmed står de inför en ganska besvärlig framtid. Utgående ifrån detta tänker vi begära att landskapsregeringen också aktiverar sig i dessa frågor.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ungdomsarbetslösheten var ju mycket viktig del av mitt anförande också. Jag ger gärna mitt stöd till ltl Perämaa att ta upp den frågan i finansutskottet och diskutera den i samband med det här förslaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundback belyser ett stort problem som eskalerar runt hela världen. Ungdomsarbetslösheten har ju ökat här på Åland också. Det här är ett problem som man egentligen inte borde göra politik av. Man skulle med gemensamma krafter försöka åstadkomma någonting. I tilläggsbudgeten och i den ordinarie budgeten ser man inte några förslag från landskapsregeringen på att man har vidtagit några drastiska åtgärder för att komma åt de här problemen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Brage Eklund säger att det här är en fråga som man inte borde göra politik på, utan man borde ha en gemensam diskussion om det. Men det ena utesluter väl inte det andra? Den här budgetgympande fram och tillbaka och vilka prognoser man läst senast och vill visa upp här för församlingen är väl kanske imponerande i vissa sammanhang, men det är inte det som är det centrala. Hur ser verkligheten ut för medborgarna? Vad är det som är viktigt att vi tar tag i? Om ungdomsarbetslösheten är en sådan fråga som Ålands Framtid är intresserade av så passa på nu då i utskottet och skyll inte bara ansvaret på regeringen. Vi vet inte vilka åtgärder regeringen har. Hör regeringen i utskottet så får vi en sådan diskussion när betänkandet kommer och kanske kan göra en gemensam sak.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Angående den så kallade budgetgympan så tror jag nog att det var ett precis likadant gympande när socialdemokraterna satt i opposition. Jag vet inte om det avviker så mycket nu än tidigare. Vi kommer att jobba för att hitta på lösningar för att komma åt ungdomsarbetslösheten, som jag tycker att är ganska allvarlig.

    Jag upplever att ltl Sundback alltid slussar över problemen till oppositionen när man inte har någon egen lösning. Jag har inte se någon lösning varken i tilläggsbudgeten eller i den ordinarie budgeten. Det är ni som står för visionerna i budgeten och då ska väl landskapsregeringspartierna komma med lösningar, men det ser jag ingenting av.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Regeringen har säkert beredskap och de har säkert svar på vissa frågor. Det här är ju en städarbudget, men det förtar inte rätten från någon i lagtinget att föra upp någon fråga som man tycker att är viktig och bör diskuteras med tanke på det som sker utanför det här huset. Att hålla på med vem som har sagt det ena och det andra någon gång i tiden så måste vi debattera på den nivån? Då sjunker intresset för det här arbetet ännu mera. Låt oss nu ta upp frågan om ungdomsarbetslöshet men också frågan om matbanken. Berör det inte ltl Eklund alls att antal hushåll som använder matbanken har ökat på ett halvår? Ja, det berör mig också. Vi är väl alla så mycket människor och det förhindrar inte att finansutskottet diskuterar sådana frågor också.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Med all respekt för tidigare talare så vill jag ändå säga att min erfarenhet av alla åren här i lagtinget är tydlig på den här punkten att ordinarie årsbudgeter tillåter frihet att diskutera vad som helst. Det är en allmänpolitisk debatt, medan andra ärenden inte tillåter det. Det kan också vara vissa meddelanden från landskapsregeringen som är underlag för allmänna politiska debatter, men inte specifika ärenden och detta har i talmanskonferensen genom årtionden varit en omfattad uppfattning. Jag tror inte heller att utskottet kan ta upp andra frågor till behandling än dem som finns anhängiggjorda i en tilläggsbudget.  

    I första tilläggsbudget för 2012 anhängiggjorde landskapsregeringen många frågor väldigt brett. Jag antar att vid första tilläggsbudget för 2013 kommer situationen att bli likartad, att vi har goda möjligheter att brett diskutera situationen i världen och på Åland och specifika åländska problem, vilka som helst i princip. Jag antar att den budgeten kommer att ställas upp på det sättet.

    Det som vicelantrådet kallar städarbudgeten för fjolåret innehåller för väljarnas del några väldigt intressanta frågor som det är skäl att upprätthålla sig vid en stund. Jag har tre sådana frågor som jag vill diskutera.

    Det första är Ålands hälso- och sjukvård, det andra är problematiken med Åland Industrihus Ab och ITiden fastigheten och det tredje är frågan om rederiverksamhetens organisering.

    Först Ålands hälso- och sjukvård, där äskar landskapsregeringen nu om tillägg. Man minskar moment 35.70.20 Ålands hälso- och sjukvårds verksamhetsinkomster som var budgeterade till 7,3 miljoner, varav ungefär 3 miljoner är avgifter till åländska patienter och dels utomåländska patienter som i stor omfattning betalas av FPA och försäkringsbolag. Dessutom finns det övriga intäkter på ungefär 1 miljon uppdelat på tre rader i ÅHS interna budget. Här äskar man om en miljon mindre. Motiveringen är att klinikfärdiga patienterna i hela huset och försäkrings- och FPA-ersättningarna har blivit lägre än budgeterat. Det här är inte möjligt att prognostisera exakt vad de ska bli utan här följer man den historiska utvecklingen och så sätter man ett budgetbelopp. Jag tycker att ingen ska belastas för att man har beaktat den här intäkten för högt. Den budgetering man gjorde för 2012 så gjorde man på historiska grunder. Att det sedan sker ett ordentligt tapp i dessa inkomster så var nog inte möjligt varken för föregående regering eller för dåvarande ÅHS styrelse att känna till.  

    När det gäller kommunernas ersättning för Gullåsen så är situation lite likartad. Man hade budgeterat med 3,3 miljoner och det visade sig bli ungefär 2,7 miljoner, en skillnad på 600 000 euro. Det var mycket svårt att budgetera den posten med den långvariga process som har varit inom dels geriatrin, som är en specialsjukvårdsverksamhet, och dels inom äldreomsorgen som är en kommunal verksamhet. Under flera år har det skett som skulle bli resultat när det gäller kommunernas andelar för 2012 och det var väldigt svårt att basera det på annat än de historiska siffrorna. Det här är historia och det är alldeles okej.

    När det gäller huvudanslaget på nästan 78 miljoner för verksamhetsutgifterna på Ålands hälso- och sjukvård så kunde man med kraftfullare åtgärder under 2012 inom ÅHS motverka att det här underskottet nu blev så stort som det blev eller överskridningen av budgeten. Jag har för min del använt uttrycket; ”bristande budgetdisciplin” och till delar så är det på det sättet. Det har också förkommit tidigare inom den här verksamheten och inom andra verksamheter och det är något som enligt landskapsregeringens regelverk inte accepteras och därmed inte heller i tilläggsbudgeter om inte något exceptionellt har inträffat. Egentligen har ingenting exceptionellt inträffat utöver vad som har inträffat tidigare år inom ÅHS. Det här är naturligtvis ett bekymmer för oss här, för landskapsregeringen och för ÅHS styrelse.

    Efter den justering i 2013 års budget som gjordes i finans- och näringsutskottet och som lagtinget godkände så ska man inte tro att sparbeting inte är fortsatt stort för Ålands hälso- och sjukvård. Det ligger fortfarande på 2 miljoners nivå i förhållande till 80 miljoners utgifter. Det är 2,5 procent av verksamheten som ska bantas, obeaktat inflatoriska förändringar. Det är ett betydande sparbeting som ÅHS har för 2013, den här tilläggsbudgeteringen och det som lades till i finansutskottet för 2013 underlättar egentligen inte det sparbetinget som finns.

    Fru talman! Över till ”Europeiska unionssoppan” som vi har råkat ut för. Det är ett allvarligare exempel på misslyckad EU-byråkrati än vad frågan om sjöfågeljakten, snus och flera andra frågor som vi har tagit upp här är.

    Det är närmast osannolikt, när man ser sig omkring i Europa och ser hur näringslivet stöds till olika delar, på olika sätt och på massor med sätt, att en åtgärd som vi har vidtagit här på Åland ska få de resultat som det här ärendet har fått p.g.a. juridik. Man måste riva sönder det som det finns övernog av i Finland, i Sverige och ännu mera ute på kontinenten exempel på. Eftersom man byråkratiskt inte riktigt förstod hur man skulle hantera etapp 2 av ITiden utbyggnaden så har det här blivit resultatet. Samhället på Åland tror att man inte får driva den här typen av näringspolitik längre, vilket är ett totalt missförstånd. Visst får man det men man måste göra det på byråkratiskt och juridiskt korrekt sätt. Visst får vi ha industrihuslösningar av olika slag och visst får vi befrämja näringslivet på ett likartat sätt som det här för det gör man runt om i hela Europa. Låt oss inte förledas att tro att det här nu är ett generellt nej till näringspolitiska insatser av den här arten. Så är inte fallet.

    Näringslivets främsta önskemål var att landskapsstyrelsen, på den tiden, skulle vidta etapp 1 av ITiden projektet för att befrämja en ny inriktning av näringslivet på Åland. Det var i slutet på 90-talet som Wheel-It projektet som drevs och sköttes av näringslivet föreslog att landskapsstyrelsen uttryckligen skulle bygga ett ”IT utvecklingshus”. När man efteråt frågade näringslivet vad som var det viktigaste i Wheel-It så sade man att det var detta.

    Sedan när landskapsstyrelsen beslöt att bygga ett IT utvecklingshus det så var det ett antal representanter från näringslivet som menade att landskapsstyrelsen inte ska syssla med det, vilket man ur näringslivet hade föreslagit att landskapsstyrelsen skulle göra.

    Huruvida allting gick byråkratiskt rätt till när det gäller etapp 1 känner jag inte till. Etapp 2 kom till som ett resultat av ett stort åländskt företag och dess bolag som absolut hade önskemål att landskapsregeringen skulle engagera sig i detta genomföra det för annars kunde vi tappar ett betydande antal arbetsplatser på Åland.

    Vi kan bara beklaga att det efteråt har uppdagats att det i den här processen gjordes vissa byråkratiska och juridiska fel som vi nu några år har fått äta upp.

    Men låt oss inte för detta nedslås av att vi inte har det här politiska instrumentet i vår hand att göra den här typen av insatser när det behövs för det åländska näringslivets utveckling. Det har vi fortfarande.

    Nu städar man bort 8 203 268,35 euro ifrån våra böcker. Det blir antagligen lite mindre i verkligheten. Man använder sig av försiktighetsprincipen. Det är också bra att man kunde lösa det på det sättet att pensionsfonden gick in här och säkerställde att förlusten för skattebetalarna rent nominellt inte blir överstor. Även om man hade sålt det för en väldigt billig penning inom det privata näringslivet så hade man också stört konkurrenssituationen i det åländska näringslivet. Det hade inte heller varit en bra lösning.

    Avslutningsvis, fru talman, kritiken mot förslaget till rederichef i den här budgeten är rätt när det gäller att nya tjänster inte bör inrättas i en tilläggsbudget och allra minst i en städarbudget eftersom en städarbudget inte ska innehålla framtida politikförändringar.

    Nu har landskapsregeringen kommit med en god förklaring. Man gör det för att tjänstemannalagen inte har hunnit träda ikraft under den tid som man räknade när man lämnade den ordinarie budgeten. Det må vara riktigt, eftersom det politiskt är en bra åtgärd.

    Jag har på olika sätt varit engagerad rederiverksamheten under det senaste året. Jag kan för min del vittna om att det konsultavtal som vi har haft när det gäller rederichefskapet har landskapet tjänat in många, många gånger om. 200 000 euro, som vi betalade i konsultarvoden, innebär årliga inbesparingen fram framöver i miljonklassen och det gäller inbesparingar varje år i framtiden. Det är synd att det inte har gjorts tidigare. Jag har tidvis varit politiskt ansvarig under tidigare år för att det inte har gjorts. Jag är imponerad av de insatser som har gjorts under det här året både från politiskt håll i landskapsregeringen och från konsultinsatsen.

    Att man försöker avsluta konsultarbetet, som föregående landskapsregering inledde och som har varit framgångsrikt, är bra. Det har varit framgångsrikt när det gäller turlistor, arbetsskiften, avtalsfrågor och antalet anställda framöver med mera. Det är riktigt att man nu permanentar organisationen. Däremot ska vi vara medvetna om att den här landskapsregeringen har beslutat sig för, med stöd av oss här i lagtinget, att göra betydande omorganiseringar inom trafikavdelningen. Även samhällsservicestrukturprojektet kommer att resultera i en del sådana förändringar.

    De totala inbesparingarna som kommer att göras inom infrastrukturorganisationen kommer att vara mycket betydande menar jag.

    Moderaterna stöder förslaget till tilläggsbudget. Det är fortfarande vår starka förhoppning att budgeten i landskapet redan för 2014 ska kunna sättas i balans, ett år tidigare än vad andra debattörer i debatten tvivlar på att är möjligt. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Gällande de blivande inbesparingarna i skärgårdstrafiken så vet vi inte vad de kommer att bli ännu. Vi får väl se vad inbesparingarna blir. Alla hoppas att vi ska spara pengar, om det motsatta skulle ske så skulle det givetvis vara förödande.

    Angående intäkts- och utsiktsförändringarna i budgetförslaget för 2012, så i samband med när den ordinarie budgeten debatterades sade lantrådet då ur talarstolen att det hade skett ett överbudgeterande av inkomsterna och en underbudgetering av utgifterna. Vicelantrådet antydde det samma här. Jag tror att ÅHS ordförande också har sagt det samma i offentligheten. Jag tycker att det vara bra att detta fördes fram av en person som har suttit i ÅHS styrelsen länge, att det de facto inte skedde någon medveten underbudgetering.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är ju rimligt av mig att säga det eftersom jag ingick i föregående ÅHS styrelse som lade fram sitt förslag till budget för 2012 för dåvarande finansminister Perämaa. Jag står för att det då, hösten 2011, var en realistisk budgetering och fullt möjligt att genomföra under 2012. Med facit hand få vi nu säga att den historiska normala utvecklingen av intäkterna 2012 fick sig en knäck och de kunde inte beräknas på förhand.

    Kostnaderna skulle i stort ha kunnat klara budgeten om att man i tid hade vidtagit tillräckligt kraftfulla annorlunda åtgärder som man hade vidtagit 2010 och 2011.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag reagerade när finansministern Nordlund sade att med det här budgetförslaget så blir det ackumulerade underskottet cirka 5 miljoner högre. På första sidan står det att tillägget balanserar på en nettoökning på 6,9 miljoner. Finansministern har rätt, men formuleringen på första sidan är lite märklig för nettoökningen borde ju vara vad ökningen är minus inkomsterna. Tar man ökningen av det ackumulerade underskottet så blir det ungefär det som finansieringslånet uppger; 4,99 miljoner.

    Jag uppfattade att finansminister Nordlund sade att det inte påverkar strukturerna och att det inte påverkar det ackumulerade underskottet. Det resonemanget förstår jag inte riktigt. För det ackumulerade underskottet ökar ju med den här summan och det påverkar också strukturerna. Det är någonting som man så småningom måste få i balans, enligt mitt synsätt. Där blev det lite oklart.

    Jag vill börja med den stora grejen i den här budgeten och det gäller ju förstås ITiden. Finansministern Nordlund sade att på det stora hela så var det här ett väldigt bra samhällsekonomiskt projekt. Man fick flera hundra nya arbetsplatser. Det här är ju ett märkligt resonemang. Jag vet att finansministern har sagt det flera gånger tidigare, därför tror jag faktiskt att han tror på vad han säger. Men de här arbetsplatserna hade vi ju fått ändå utan det här projektet.

    Det största problemet, som jag ser det frånsett det vi har att hantera nu när det gäller ITiden- projektet, är att det slår undan benen totalt för den privata kontorsmarknaden i Mariehamn. Det var ett av de största problemen. Jag kan försäkra finansminister Nordlund att skulle inte det samhällsägda bolaget Ålands Industrihus hoppa in hals över huvud i det här projektet så skulle privata krafter ha sett till att kontorsutrymmen som behövdes skulle ha funnits på Åland. Det var den ena saken.

    Den andra saken var att man inte följde de regler som gällde. Sedan kan man tycka att EU krånglar, det är besvärligt och det har jag tyckt många gånger också. Men ett samhällsbolag måste ju ändå följa det regelverk som finns. Jag tycker att resonemanget om att det var ett väldigt bra samhällsekonomiskt projektet är otroligt ihåligt och på gränsen till obegripligt.

    Jag tycker att det skulle ha varit intressant om finansminister Nordlund ordentligt skulle ha gått igenom vad samhället har lagt in totalt i det här projekteten och vad slutnotan blev. Jag har själv inte hunnit gå igenom det idag och jag är nyfiken på det så därför är det säkert vissa aningslösa frågor som jag ställer.

    Idag är avskrivningen av ett återkrav 5,4 miljoner i runda tal, men vi får också tillbaka en garanti på 1,22 miljoner. Om vi tittar isolerat på detta så betyder det att vi har ett ackumulerande underskott på lite över 4 miljoner. Frågan är om vi tappar 4 miljoner euro på grund av det här? Enligt mitt synsätt så kanske man inte nödvändigtvis gör det, för man måste komma ihåg att återkravet på 7,7 miljoner togs upp i andra tilläggsbudgeten för 2011. Siffermässigt - ja, men vi tappar nödvändigtvis inte 4 miljoner euro.

    Den intressanta frågan som kvarstår med hela det här projektet är; vad blev slutnotan för hela det här bygget? Vad blev slutnotan för samhället? Jag kommer ihåg att vi tidigare avskrev aktiekapitalet för Ålands Industrihus gick ju i konkurs. Jag har inte kontrollerat upp hur stor den summan var, men jag tror att den var ansenlig. Vi vet att man har satt in 6 miljoner i stöd för det här projektet och då räknar jag inte med räntor och sådant, utan 6 miljoner i kapitaltillskott. Vi vet att pensionsfonden nu har köpt det här projektet för cirka 10 miljoner euro.

    Här finns det en risk, jag vet inte ens om man vågar nämna den så att man inte väcker upp några jurister, men frågan är om det är för nära. Kan det uppfattas att samhället plockar pengar ifrån en ficka till en annan? Men jag ska inte gå in desto mera in på det inte för jag inser de risker som finns.

    Värderade finansminister Nordlund, jag tycker att det skulle vara väldigt intressant om man skulle reda ut vad slutnotan för det här projektet blev, istället för, med största respekt, stå och flumma om att det var ett bra samhällsekonomiskt projekt, för det var det inte. Men vad blev slutnotan sist och slutligen? Vi kommer åtminstone att försöka få reda på saker och ting i finansutskottet, vilket har visat sig inte vara så lätt. Vi kommer åtminstone att resa frågan och begära en ordentlig utredning av detta.

    Tittar vi på de anslag som finns så var detta det stora. Det som man inte har tagit upp i den här tilläggsbudgeten, i varje fall det jag har hört med risk för att jag har missat någon replik, är anslaget till Ålands polismyndighet. Man får gottskriva sig 165 000 euro i från tidigare år och där utöver behöver man ett anslag på 100 000. Jag råkade få ögonen på en tidningsartikel där rubriken var; ”Polisen går back cirka 100 000 euro”. Den här artikeln har tydligen skrivits för att det var någon som undrade vad polisen gjorde eftersom man inte kunde hålla budgeten. Det har framkommit att man höll budgetmöte i Tallinn, man har haft gratiskonsert med finska sånger på Alandica och man har satsat på reklam och annonser osv. Det som gjorde mig verkligt förvånad så sägs det av polismästaren att man vet redan nu att man kommer att gå över budgeten även för 2013. Jag vet inte om finansutskottets ordförande hör men nog är det ju märkligt om man från en enhet, redan nu i början på året, konstaterar att man inte kommer att klara av budgeten för 2013.

    ÅHS, som har debatterats mycket, så där kan jag ha respekt för att det kan vara svårt att förutse hur många som vårdas utanför Åland och hur epidemier och sjukdomsfall kan inträffa. Det har jag full förståelse och respekt för att kan vara svårt. Men hur man inte kan klara av att hålla sig inom budgetramarna för en så pass specifik verksamhet som polismyndigheten är ju fullständigt obegripligt. Det visar ju också att man inte har någon respekt överhuvudtaget för de skrivningar som finansutskottet år efter år stor levererar och där man understryker vikten av att man håller sig inom budgetramarna. Här har vi en enhetschef som första dagarna på det nya året säger, ”nej, vi kommer inte heller nu att klara av att hålla oss inom budgetramen för nästa år”. Finansminister Nordlund, nog krävs det att man försöker få hela landskapsförvaltningen och speciellt deras chefer att förstå att budgeten måste hållas. Man kommer ändå inte få en budget i balans 2015 med den utveckling vi har nu, men speciellt inte om inte enhetschefer förstår att man måste hålla budgeten. Jag var väldigt förvånad över detta.

    Vi förde faktiskt ett resonemang om man skulle lämna in en finansmotion bara för att statuera exempel, vi accepterar inte den här typen av överskridningar. Vad skulle konsekvenserna bli av detta för pengarna har ju redan gått? Det blir inte bättre sett ur landskapets synvinkel. Det som händer är att det i bokslutet blir ett hål som revisorerna så småningom måste ta ställning till vilka åtgärder det föranleder. Men pengarna har ju redan gått och nu ska lagtinget som en vattenstämpel säga att det här var också okej.

    Den andra saken som vi sladdade in lite på var Ålands hälso- och sjukvård. ÅHS har vi pratat om att många gånger, det är onödigt att vi drar allt ett varv till och det tror jag inte att någon orkar höra.

    Bara en kort kommentar, vi föreslog att man skulle minska konsumtionsutgifterna på ÅHS med 1 procent. För detta blev vi av vissa ledamöter beskyllda för att vara populister och att det var orimligt. För mig är det en gåta hur det kan vara populistiskt att försöka spara på hälso- och sjukvård. Jag tror däremot att det politiskt kanske t.o.m. kan vara dumt. Men vi vill ändå vara konsekventa och försöka spara rakt av.

    När man pratar om hur orimligt det är så vill jag i det här sammanhanget påminna om hur det var när Island fick sin finanskris. Man var tvungen att dra ner 32 procent av anslagen för universitetssjukhuset i Reykjavik, men nog fungerade vården ändå, den fick lov att fungera. Men här är 1 procent orimligt, helt orealistiskt och populistiskt. Nog måste vi lite försöka höja blicken.

    Som jag sade redan tidigare, ÅHS verksamhet är komplex, det är sant som flera talare har sagt och det har jag respekt för. Men man måste få till stånd moderna effektiva ekonomirapporteringssystem. Vi ifrån Åland Framtid är med i ÅHS styrelse så jag står inte och pekar finger åt någon annan. Vi kommer att lägga ett förslag om att man ska få till stånd den här typen av moderna effektiva ekonomirapporteringssystem. Vi vill ta vårt ansvar.

    Istället för att det blir någon vildvuxen debatt om allt som man har gjort hittills och hur duktig man har varit, så hoppas jag att man kan stöda de förslagen istället, för siffrorna talar ju sitt tydliga språk. Ekonomirapporteringen fungerar tyvärr inte.

    Fru talman! När det gäller arbetslöshetsersättningarna så vet vi att den öppna arbetslösheten totalt är 3,6 procent nu. För ungdomar, personer under 25 år, är arbetslösheten 6,6 procent. Det tas nu upp ytterligare 400 000 för arbetslöshetsersättningar. Det är ett anslag som jag tyvärr tror att vi får vänja oss vid att det kommer att komma höjningar på.

    Jag håller helt och hållet med ltl Barbro Sundback när hon säger att ungdomar i arbetslöshet är ett väldigt allvarligt problem. Här förväntar jag mig att landskapsregeringen kommer att göra någonting. Om det inte dyker upp någonting från landskapsregeringens sida så kommer vi från Ålands Framtid att initiera en debatt om den här frågan. Jag lovar att det blir en debatt där vi inte bara kommer att stå och gnälla utan vi kommer också att leverera förslag på hur vi tycker att man borde göra. Ltl Sundback och jag är överens, det här är ett allvarligt problem. Men ltl Sundback står bakom regeringspartierna och har möjligheter att göra någonting åt det.

    Till sist en kort replik om rederienheten. Jag håller med om att det är väldigt märkligt att man inrättar en tjänst i en tilläggsbudget. Nog är det ett väldigt märkligt resonemang att man gör en inbesparing på 120 000. Det är lite samma resonemang som jag hade med minister Aaltonen tidigare. Man hade en viss summa utgifter tidigare, en viss summa pengar hade man förstört och nu minskar man lite och då gör man en inbesparing. Jag säger inte att man har förstört pengar i det här fallet. Jag håller med vtm Jansson, jag tror att det har varit väl använda pengar. Det behöver de facto inte alls bli någon inbesparing om man får en chef som inte håller måttet som rederichef. Tvärtom kan det bli betydligt dyrare.

    Den intressanta frågan börjar infinna sig när det gäller trafikavdelningen och rederienheten, snart har vi faktiskt bara hövdingarna där, men det behövs också lite indianer för att det ska hända någonting. Vi kan inte ha bara chefer. Det ska bli intressant att se vad finansutskottet kommer fram till när det gäller den stora inbesparingen under det här momentet. Tack.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Nu har Ålands Framtid bara ett års deltagande i ÅHS styrelse. Jag vill absolut framhålla att de ekonomiska rapporteringssystemen inte är bristerna inom ÅHS. De ekonomiska rapporteringssystemen är månatliga och går ut till varje enhet med allting redovisat i förhållandet till den interna budgeten och klinik- och enhetsledningen har klara direktiv på att de måste följa upp det och att de måste visa budgetdisciplin. Det fungerar väl och styrelsen får inte samma information men man får sammandrag av den informationen som är alldeles utomordentlig och lättläst och man kan vidta åtgärder. Det finns annat på ÅHS som bör förbättras.

    När det gäller Ålands Framtids förslag om 1 procents besparing så var det förslaget ovanpå landskapsregeringen förslag på 2,5 procent. Det skulle sammanlagt i så fall ha blivit besparingar på 3,5, procent.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller sparkraven så är det riktigt att det var en procent på det förslag som landskapregeringen gav.

    Bokslutet, som innehåller den sista konkreta siffran, så glömmer man ibland här i parlamentet. Vi pratar och pratar om budgeten men bokslutet, hur det verkligen blev, så är det väldigt sällan vi lägger kraft på bokslutet och det är ju faktiskt lite olyckligt. När man jämför bokslutet för 2010 och för 2011 så ser man att det är en stor ökning i budgetförslaget för 2012. Man ser också att det är en ökning i budgetförslaget för 2013. Om man ser det under en tre-fyra års period så har kostnaderna ökat betydligt när det gäller ÅHS.

    När det gäller ekonomirapporteringssystemen så vet jag inte hur mycket jag i detalj ska gå in på det här. Det hör till ett annat forum. Vi har varit med i ett år, vi har haft möjlighet att få se de här rapporterna och vi konstaterar att de innehåller stora brister.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag tycker inte att jag har några problem att göra den bedömningen. Som redovisningsekonom så tycker jag mig kunna göra den bedömningen att rapporterna som vi får är alldeles tillräckliga. Det är andra åtgärder som måste in på ÅHS för att hantera dessa lite överstora kostnader som finns på en del håll.

    När det gäller inbesparingen på 1 procent så när Ålands Framtid lade sin motion om besparing på ytterligare 890 000 euro så tror jag att man inte ordentligt hade satt sig in i det. Ålands Framtid insåg inte att landskapsregeringen redan hade lagt ett sparbeting på 2 miljoner euro i budgeten. Jag tror att det var ett missförstånd ifrån Ålands Framtids sida. Jag vet att ledamoten också är så pass god ekonom att han väl känner till att man kan göra dessa budgetjämförelser men då måste man också göra de rättelser som ingår, t.ex. överförande av helikopteransvaret på ÅHS osv.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är riktigt, det måste man absolut göra. Det var många turer fram och tillbaka. I finansutskottet justerade man i ett väldigt sent skede både inkomster och utgifter för ÅHS. Det sparbeting som vi lade, på 1 procent, så lade vi på det budgetförslag som kom ifrån landskapsregeringen. Det är riktigt, vi hade inte annat att tillgå när vi lade våra budgetmotioner.

    När det gäller ekonomirapporteringen så enligt mitt synsätt, man kan synbarligen se olika på det här, så är det ganska mycket som är baserat på antaganden. Vi kommer från vår sida att lägga ett förslag om hur man kan förbättra den här rapporteringen. Jag hoppas med allra största respekt att man förutsättningslöst, från dem som har varit med ett bra tag i hanteringen av ÅHS, kan titta på om det här är någonting som kommer att förbättra det. För enligt vårt synsätt så behövs förbättringar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är bra att Ålands Framtid är engagerad i ÅHS.

    Jag kan informera om att på det styrelsemöte som vi hade den 21 december så lade Ålands Framtids representant ett förslag om förbättrad budgetkontroll eller någonting i den stilen. Det beslöts att inom det första kvartalet i år så skulle man komma med nya förbättrade kontrollåtgärder. Jag kan inte riktigt minnas formuleringen. Så den synpunkten från Ålands Framtid har vi redan beaktat. Det är välkommet med flera sådana synpunkter.

    Vad gäller ungdomsarbetslösheten så ser inte jag någon orsak att vi ska vänta med diskussionen. Jag hoppas att Ålands Framtids representanter i finansutskottet driver på den diskussionen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det hoppas jag också att socialdemokraternas representanter i finansutskottet gör. Jag tycker att utvecklingen i ekonomiskt hänseende och när det gäller arbetslösheten och de siffrorna är av den arten att vi kanske bör titta lite på det här med nya ögon och ta ett helhetsgrepp. Jag kommer inte att stå här i oändlighet och efterlysa att landskapsregeringen behöver komma med ett meddelande eller något åtgärdsförslag. Jag kan säga redan nu att vi skissar på de här frågorna och vill gärna initiera en debatt här i lagtinget. Men vi har ingenting emot om någon annan initierar en debatt. Man kan säkert börja en inledande diskussion i finansutskottet.

    När man inte pratar med alla är risken att man lite blir med brallorna nere. Jag tänkte ringa till vår representant och kontrollera om man faktiskt har fått upp frågan om ekonomisystemen i ÅHS styrelse eller inte. Det har man synbarligen fått och det har mottagits bra åtminstone av ordförande och det är jag är glad för.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tony Asumaa

    Fru talman! Jag ska upprätthålla mig vid ett enda moment i den andra tilläggsbudgeten för 2012 och det gäller moment 47.30.50, arbetslöshetsersättning. Det har lite debatterats här under dagen. Nu ska jag debattera mera precist bara det.

    Som vi alla ser har landskapsregeringen föreslagit i sin andra tilläggsbudget för 2012 ett tilläggsanslag om 400 000 euro för lagstadgade arbetslöshetsersättningar. Det betyder att för år 2012 har landskapet totalt budgeterat 2,5 miljoner euro under detta moment.

    I budgeten år 2013 finns 2,6 miljoner euro upptaget totalt, dvs. 100 000  euro mera än vad momentet hade efter tilläggsbudgeten för i fjol. Med den dystra utvecklingen inom sysselsättningen på Åland så kommer med all säkerhet beloppet för år 2013 också att uppgraderas i tilläggsbudgeten för år 2013.

    I landskapets bokslut för år 2009 var beloppet för lagstadgade arbetslöshetsersättningar 1,4 miljoner. Nu tre år senare har den ökat med 1,1 miljoner euro eller 79 procent.

    Svaret på att ersättningen för arbetslösa ökat så här drastiskt hittar vi i ÅSUB:s statistik över arbetslösa på Åland. Ser vi på statistiken över arbetslösa på Åland så kan vi konstatera att vi inte haft så här många arbetslösa på Åland sedan 1998, alltså 14 år tillbaka i tiden. Den högsta arbetslösheten på Åland finns just nu i Brändö med 5,4 procent, tätt följt av Mariehamn med 4,3 procent och den lägsta arbetslösheten finns i Lemland, där den är 1,7 procent. Jag ville bara få detta sagt för ltl Sundman.

    Fru talman! I gårdagens svenska medier kunde vi läsa att bara i krislandet Spanien ökar andelen arbetslösa i samma alarmerande takt som i Sverige och att eurokrisen fortsätter att slå mot arbetsmarknaden. Siffror idag visar på rekordhög arbetslöshet över hela Europa.

    För att bota denna ökade arbetslöshet har exempelvis Sveriges regering lagt en expansiv budget på 23 miljarder kronor för att bl.a. stimulera till nya arbetsplatser och investera i branscher som genererar arbetsplatser, framför allt inom energiklustret och inom sådana områden som man vet att genererar arbetsplatser i framtiden.

    Med de fakta som här presenterats att arbetslösheten är den högsta sedan 1998 så måste vår regering prioritera reformer som stimulerar och möjliggör framväxten av nya jobb i takt med att omvärlden och arbetsmarknaden struktureras om.

    Liberalerna anser att det allra viktigaste prioriteringsområdet måste vara arbetslösa ungdomar som hela tiden ökar. Ltl Anders Eriksson sade här i ett tidigare anförande att ungdomsarbetslösheten ligger på 6,6 procent. Men i ÅSUB:s statistikmeddelande som just har kommit så är ungdomsarbetslösheten 7,0 procent, 91 personer just nu. En ökad ungdomsarbetslöshet brukar ofta vara ett av det bästa ekonomiska nyckeltalet för hur ekonomin utvecklas. Högre ungdomsarbetslöshet brukar vara ett tecken på sämre ekonomiska tider. Om vi kan dra en slutsats från det nyckeltalet så går vi åtminstone inte mot bättre tider just nu.

    Fru talman! I ett allvarligt konjunkturellt läge som vi nu befinner oss i kan vi se att den åländska tjänstesektorn blir allt viktigare för att skapa ny sysselsättning. Vi har inte stora industrier, pappersbruk eller någonting annat. Våra företag som exporterar behöver bättre konkurrenskraft för att klara sig också utanför Åland.

    Även utbildningen måste följa arbetsmarknadsutvecklingen. Vi kan inte utbilda folk till sådant som inte i framtiden genererar jobb. Vi kunde exempelvis utbilda vindkraftmontörer eller servicemän. Sjömän som är hemma en vecka i gången kunde sköta servicen av vindkraften. En sådan utbildning kanske kunde vara ett alternativ på yrkesskolan under Ålands gymnasium. Jag ser att utbildningsminister Ehn vinkar, så han har troligtvis detta redan under planering? Nej, inte det.

    Ett annat sätt att generera arbetsplatser finns också inom tjänstesektorn där man exempelvis kunde införa utmanarrätter inom den tekniska sektorn. Det kunde generera arbetsplatser inom den tekniska sektorn på det privata området och skapa nya bolag och arbetsplatser, samtidigt kunde man minska på arbetsplatserna inom den allmänna sektorn. Det skulle då vara en så kallad vin-vin situation.

    Ltl Sundbacks skakar på huvudet, hon håller inte med, men det vet vi från tidigare och det gör ingenting. Men den vägen skulle man också få en dubbel effekt.

    Ett annat sätt att skapa arbetsplatser är inom vård- och omsorgssektorn. Man skulle kunna införa servicesedlar så att folk skulle få välja var man vill få vård och omsorg. Den vägen skulle man också kunna generera nya arbetsplatser. Privata personer kunde grunda bolag inom de här sektorerna.

    För att våra företag ska kunna få bättre konkurrenskraft så är produktionsstödet eller inmatningstariffen till vindkraften helt avgörande om branschen ska överleva och utvecklas. Det kommer på sikt också att generera arbetsplatser i framtiden.

    Vad gäller förnyelsebar energi så borde landskapet Åland ifråga om nyttiggörandet och utvecklandet av vindkraft vara en odiskutabel föregångare i hela Norden med siktet inställt på att vara den första koldioxidneutrala regionen i landet.

    Fru talman! Åland står inför stora utmaningar och behöver en konstruktiv arbetsmarknadspolitik för framtiden, inte bara en debet-kredit politik där den enda målsättningen är att få den egna budgeten i balans.

    Liberalerna anser att vår regering måste ta ansvar för Åland genom att stärka konkurrenskraften och investera för framtidens jobb och samtidigt skapa en arbetsmarknad där alla människor får plats.

    För det är genom jobb och skatter som landskapet får sina intäkter i form av avräkningsbelopp och flitpeng och det gör att vi även i fortsättningen kan upprätthålla ett välmående samhälle över hela Åland och bland alla vi ålänningar. Tack, fru talman!

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Jag tycker inte om när ledamöter tackar för goda anföranden. Men jag måste ändå göra det själv den här gången och tacka ltl Asumaa för ett bra anförande.

    Ltl Asumaa lyfte fram ett viktigt område; ungdomsarbetslösheten, flera andra har också lyft fram det och jag försökte också i mitt inledningsanförande lyfta upp det. Jag kan försäkra ltl Asumaa och alla övriga att sysselsättningen och hur vi kan skapa fler arbetsplatser är absolut prioritet nummer ett för den här regeringen, samtidigt som vi också ska försöka få ekonomin i balans. Det är därför som vi har en hög investeringsnivå i budgeten för 2013 och även framåt.

    Den stora utmaningen är också hur vi kan använda PAF-pengarna för att skapa arbetsplatser som vi skrev om i den ordinarie budgeten. Jag tror att det är den viktigaste sociala insatsen som vi kan göra för att få in unga arbetslösa på arbetsmarknaden. Genom att skapa olika former av projekt kan vi skapa ett fortsatt gott samhälle på Åland.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack för komplimangen, det är inte alla dagar man får en komplimang.

    Vicelantrådet förde helt riktigt fram i sitt anförande att ungdomsarbetslösheten är ett prioriterat område för regeringen, vilket jag glömde att nämna men det hade jag antecknat. Men det är bra, för det kostar otroligt mycket för samhället att ha ungdomar arbetslösa och inte ens i utbildning. Vi vet att det finns en massa ungdomar ute i samhället som varken har ett arbete eller en utbildningsplats.

    Vi har alla läst budgeten för 2013 och alla skrivningar. Statistiken just nu säger någonting annat och jag hoppas verkligen att alla skrivningar i budgeten också förverkligas. Om utvecklingen fortsätter så här så kommer troligtvis siffrorna att bli ännu dystrare. Vi hoppas givetvis på det bästa.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Statistiken just nu är inte bra, men situationen är fortfarande hanterbar. Vi ska från samhällets sida göra vad vi kan. Vi måste också få det privata näringslivet med så att vi kan skapa så mycket riktiga produktiva arbetsplatser som möjligt i vårt samhälle. Vi som är politiker måste allmänt försöka skapa en framtidstro i det här samhället så att folk vågar satsa och tro att det finns en framtid på Åland och bygga och skapa nya företag. Vi ansvarar gemensamt för det samhällsklimat som finns här på Åland.

    Fast siffrorna ser dystra ut för tillfället så vågar jag ändå påstå att det finns många fina satsningar i pipeline. Viking Grace börjar just trafikerar, Finlandia har redan börjat trafikera och vi har Maxinge och många andra projekt som också skapar arbetsplatser. En viss positiv rörelse tycker jag ändå att man kan skönja i det här sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Ltl Asumaa lyfte de viktiga frågorna kring ungdomsarbetslösheten. Jag upplever att regeringen har en beredskap att faktiskt gå in och aktivt jobba med de frågorna.

    En av de viktigaste åtgärderna när det gäller att förebygga ungdomsarbetslöshet är att se till att det finns tillräckligt med studieplatser. Vi fortsätter att hålla studieplatserna på en hög nivå i Ålands gymnasium. För det antal elever som går ut grundskolan så har vi platser som motsvarar 1,3, dvs. vi har 30 procent fler platser. Det borgar för någonting i alla fall.

    Utöver detta jobbar vi också med att se över lagstiftningen när det gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder för att se hur man tillsammans med arbetsmarknadspartner kan hitta nya lösningar. Det gäller också att se till att vi är flexibla när det gäller vår utbildningsverksamhet så att vi kan starta den här typen av snabbkurser som behövs, men det är heller inte det lättaste för att vi borde ha en längre framförhållning än så.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Utbildningsminister Ehn nämner att utbildningen i yrkesgymnasiet har en hög nivå och det kan vi väl hålla med om. Problemet är kanske ibland att utbildningen har alltför hög nivå och det behöver vi kanske inte alltid eftersträva. Man kanske kunde ha lite lägre nivå och få folk ut i arbetslivet på mera praktiska grunder. Alla klarar helt enkelt inte av att gå i ett treårigt gymnasium och bara få en teoretisk utbildning. Kanske utbildningsministern och utbildningsavdelningen borde fundera mera kreativt? Kanske utbildningen nästan enbart borde handla om praktik, för då vet ungdomar direkt om de gillar att göra det istället för att ungdomarna måste göra ett val och gå en treårig utbildning. Sedan när ungdomarna har gått tre år i utbildning så märker de kanske att detta inte riktigt var deras grej. Man kunde tänka lite kreativt, framåt och i lite nya banor och grepp

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vi erbjuder redan vissa sådana möjligheter. Men jag är helt öppen för att föra en diskussion vidare kring just de frågorna, att ha kortare utbildningar. Då måste man komma ihåg en sak; när det gäller ungdomsutbildningen så får man heller inte skapa en situation där vi sätter väldigt unga ungdomar, som inte har någon utbildning, in på en bana där det sedan bara finns en väg. Om man får en för kort utbildning och inte får grundkunskaperna så har man heller inte möjlighet att i ett senare skede studera vidare. Det är en ständig balansgång att ge en god grund för att kunna fortsätta sitt livslånga lärande, som ska vara grunden i utbildningspolitiken idag om vi också ser till EU:s målsättningar. Man måste anpassa sig till arbetsmarknadens behov.

    Jag tror att vi i dagsläget har de instrument som behövs. Men vi måste föra en diskussion gentemot arbetsmarknadens parter för att ytterligare förfina det här och kunna erbjuda bästa möjliga alternativ till ungdomarna.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Visst är det viktigt att man har en grundläggande och god utbildning. Men allt arbete grundar sig inte bara på att man har gått länge i skolan. Många av dessa ungdomar som är arbetslösa klarar inte av att gå i gymnasiet och har överhuvudtaget inte något intresse av att gå i gymnasiet. De skulle hellre jobba. Utbildningen skulle då mera vara handledd genom praktik. Då skulle man den vägen få ungdomar ut i arbetslivet. Vi vet att antal avhopp från gymnasiet är stort för att teorin är för betungande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag skakade på huvudet här i samband med ltl Asumaas anförande. Att tro att det blir mer arbete för att man inför servicesedlar eller utmanarrätter har jag svårt att förstå. Det är ju i alla fall samhällsfinansierade arbetsplatser. Det är lite på det viset, som vi många år fick höra, att det skulle bli bra om vi driftsprivatiserade offentlig verksamhet. Det skulle bli billigare och allt skulle lösas. Som jag ser det så är det ju samma jobb, i stort sett samma finansiär, men politikerna förlorar inflytandet. Det enda sättet för att få större utbud på arbetsplatser är ekonomisk tillväxt och konkurrenskraftiga företag. Det finns ingenting annat än utbildning som gör att man kan konkurrera på arbetsmarknaden. Man ska vara väldigt försiktig med att börja nedrusta utbildningen. Det finns elever som har svårigheter, men det är en annan sak.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vad gäller servicesedlar och annat så vet vi att liberalerna och socialdemokraterna har lite olika syner, och även kanske något annat parti. Så länge man inte försöker göra någonting så vet man inte heller slutresultatet. Så det är ett antagande från socialdemokraterna och ltl Sundback och jag har ett annat antagande. 

    Vad gäller att rusta ner utbildningen så var det inte detta som var min poäng. Det är viktigt att ha en utbildning men alla är inte kapabla att gå en lång utbildning. Det finns sådana som är mera praktiskt lagda och man måste också ge dem en chans så att de inte faller på att de inte klarar av teorin. Jag vet själv att den utbildningen som jag fick i Hanken i Åbo så inte lärde jag mig allt där, utan jag lärde mig någon annanstans.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Servicesedlar och driftsprivatisering kan nog socialdemokrater tänka sig, men vi har inte sådana förväntningar att det skulle lösa frågor om arbetslöshet. Då gör man det av andra politiska skäl och eventuellt ekonomiska skäl, att man kan visa att det blir mera förmånligt och på andra sätt bra. Kruxet är att man förlorar inflytande, man får sådana här Carema-situationer och annat, så därför är vi ganska skeptiska.

    Jag är glad att höra att ltl Asumaa inte vill dra ner på utbildningen. Det har alltid funnits elever som inte kan tillgodogöra sig utbildningen och det kommer det att alltid finnas, men det ska inte utbildningssystemet lastas för utan man måste söka alternativa lösningar för dem.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vad gäller servicesedlar så var det bara ett exempel på hur man konstruktivt kanske skulle kunna skapa nya arbetsplatser. När oppositionen säger att någonting inte görs så kommer motreaktionen där man vill veta hur oppositionen ska göra. Det var bara ett led i debatten att ge ett exempel, men tydligen var exemplet inte så bra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Igge Holmberg

    Tack, fru talman! Liksom min gruppledare och andra ledamöter så tänker jag också tala om arbetslösheten.

    AMS får 400 000 euro för att användas till arbetslöshetsersättningar. Det är bra, men sorgligt att det behövs.

    Det finns en sak som oroar mig mer än andra faktorer när det gäller ekonomin och det är ungdomsarbetslösheten. Nu har vi lyckligtvis en lägre sådan än våra närområden, ironiskt nog till stor del tack vare att vi exporterar våra ungdomar till dessa områden.

    Men en ungdomsarbetslöshet på väg mot 10 procent är allvarligare än det ser ut att vara på papperet eftersom det ger så många negativa kringeffekter.

    Jag satt på ett möte igår kväll med några ungdomar. Där var sådana som studerade ännu, andra hade slutfört sina studier men inte hittat något jobb ännu, och där var sådana som hade tillfälliga jobb. Jag frågade dem vilka känslor de förknippar med arbetslöshet. Den känsla de mest förknippar med arbetslösheten är hopplöshet. Det andra de nämnde var den nedvärderande känslan som de fick av att gå till AMS och höra att ”det nog finns jobb bara man söker”. Det kan ha stämt på 80-talet när jag växte upp, jag jobbade alla somrar och det fanns då en massa jobb, men det stämmer inte längre. Det finns jobb som har sådana krav att ungdomar inte kan uppfylla dem. Som en ung kvinna sade; frasen ”tidigare erfarenhet är en merit” är ännu ett slag i ansiktet på dem. De får inget jobb för att de inte har haft ett jobb tidigare.

    Så vad händer med en arbetslös ungdom som samtidigt känner sig nervärderad och hopplös?  Som Runeberg sade ”därom kan jag ge besked, om herrn så vill, ty jag var med”. Jag var efter den första bankkrisen på 90-talet arbetslös i ett par långa år, med undantag av ströjobb här och där en vecka eller så, och jag kände igen mig igår i ungdomarnas historier.

    Det första som händer är att man söker allt man kan ha en chans att få. Efter en månad söker man med mindre entusiasm och efter tre-fyra månader så har man slutat försöka. Man skickar in CVs och går på intervjuer om man får det, men utan entusiasm. Dygnet vänder snabbt. Varför ska man stiga upp på morgonen? Man kan inte umgås med någon innan eftermiddagen när ens vänner kommer från jobb och skolor. Istället sitter man uppe till småtimmarna. Man har aldrig pengar till något så man börjar sitta hemma och titta på TV, spela dataspel eller, i värsta fall, använda sprit eller droger för att få tiden att gå. Efter det är det svårt att komma tillbaka.

    Fru talman! Det som är viktigast för oss här i salen är ju att de ungdomar som tidigt hamnar utanför samhället på det här sättet inte kommer att bidra till samhällsutvecklingen. De betalar inte skatt men kostar samhället genom bidrag och utkomststöd. Men det är egentligen en bisak, för ett arbete betyder så mycket mer för en person än bara en lön.

    Arbetet ger en människa en social tillvaro. Det är där du umgås med andra människor en tredjedel av din dag, du kan diskutera aktuella saker, du kan utbyta boktips och åsikter, du får respons på nya idéer som du prövar på och du räknas som en person vars åsikt betyder något. Arbete är framförallt en social rättighet, inte bara en inkomst.

    Igen, för oss i den här salen är det ett större problem än ekonomiskt att ungdomar inte arbetar. Vi vill ju att åländska ungdomar ska vara med och bygga upp vårt åländska samhälle inte ställa sig bredvid. Ungdomar utan ett arbete röstar sällan, och de känner sig inte som en del av gemenskapen i samhället. Detta gäller förstås inte alla. Men även för dem som är aktiva krävs det större ansträngningar att ta sig in i föreningar och sysselsättningar när man inte har råd att betala medlemsavgifter eller komma med på exkursioner. Skuldkänslan är hög och självkänslan är låg.

    Därför är jag glad att vi har det inskrivet i regeringsprogrammet att vi jobbar på en ungdomsgaranti, ett projekt som inom parentes kan nämnas att även BSPC jobbar för och som finns i den senaste resolutionen från den parlamentariska östersjöorganisationen, till viss mån tack vare min argumentation i saken.

    Jag är glad över att regeringen Gunell tar saken på allvar och i moment 47.30.50 ger AMS 400 000 euro till att användas för arbetslöshetsersättningar. Men jag skulle vara gladare om vi inte behövde göra det och istället startade projekt som såg till att stimulera situationen för arbetslösa och speciellt ungdomar som annars riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. Här skulle projekt med arbeten i offentlig sektor kortsiktigt eller långsiktigt hjälpa mycket.

    Det är, som sagt, inte lönearbetet i sig som är viktigt. Det är den sociala gemenskapen i arbetsgrupperna och den självkänsla man får av att arbeta tillsammans med andra som är det viktiga. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag håller med en hel del av det som ltl Holmberg sade, speciellt att det ställs orimliga krav på ungdomar under 18 år för att de överhuvudtaget ska komma in på arbetsmarknaden. Det är inte bra för det finns många femton- sextonåringar som är jätteduktiga och som skulle kunna göra mycket.

    Jag begärde replik med anledning av att ltl Holmberg sade att vi har en ungdomsarbetslöshet som börjar närma sig 10 procent. Då kan det lätt uppfattas som en sanning. Tittar vi på siffrorna så är de 6,6 procent. Till skillnad från debatten idag så har faktiskt ungdomsarbetslösheten sjunkit.

    Varför tog jag då upp det här som en allvarlig fråga i mitt anförande? Ja, det gjorde på grund av den ekonomiska utvecklingen. Jag tror att de här siffrorna kommer att se betydligt sämre ut.

    En annan konkret fråga; vad ska ungdomsgarantin rent konkret tillföra utöver de sysselsättningsfrämjande åtgärderna som vi har idag?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Framförallt ska det tillföra att vi inte får det här utanförskapet. Gustav Fridolin, språkrör för det svenska miljöpartiet, sade i dagens Expressen; ”att förlora en generation för arbetsmarknaden är samhällsekonomisk kostsamt, men att förlora människor till hopplöshet är demokratisk kostsamt”. Om man får in människor i arbete så att de känner gemenskapen så kommer de också att vara bättre samhällsmedborgare.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ltl Holmberg, detta håller jag helt och hållet med om.

    Min fråga handlade om ungdomsgarantin. Vad innebär det rent konkret? Vad tillför ungdomsgarantin rent konkret utöver de sysselsättningsfrämjande åtgärderna som vi har idag?

    Vi i Ålands Framtid skissade mycket på detta med lärlingssystem och möjligheter att få pryoplatser. Vi tror nämligen inte på att man bara betalar ut arbetslöshetsersättningar. Det framställs ju som någonting fult om man säger att man betalar ut arbetslöshetsersättningar utan krav på motprestationer. Då blir det krav och så ska det inte vara. Men att betala ut arbetslöshetsersättningar utan att man erbjuder ungdomarna en meningsfull sysselsättning så det är inte bra. Det är viktigt att erbjuda ungdomarna en meningsfull sysselsättning och inte bara betalar ut stöd.

    Vad innebär ungdomsgarantin utöver att det är ett modeord på vänsterkanten?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ungdomsgarantin innebär en garanti för en studieplats, en lärlingsplats eller ett arbete beroende på vad man hittar och behöver. Det är helt enkelt ett sätt att få in ungdomarna i samhället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Wille Valve, replik

    Jag vill tacka ltl Holmberg för ett viktigt inlägg. Ledamotens oro delas också av andra i den här salen. Vi håller sakteligen på att få en förlorad generation ungdomar när vi börjar få 10 procents arbetslöshet.

    Jag delar ledamotens bedömning om att man i det läget är mindre benägen att rösta och man har låg föreningsaktivitet av olika skäl. Ett annat fenomen som jag har sett i samband med det här är ett ökat intresse för SMS-lån. Det är förvisso inte vår behörighet. SMS-lån erbjuder en snabb lösning på problemet och så tar man ett till lån för att täcka upp, familjen borgar och sedan har man stora problem.

    Jag delar också ltl Holmbergs uppfattning om att landskapsregeringen tar detta på allvar.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tänkte ta upp detta för jag tycker att det har varit väldigt mycket siffror som har bollats fram och tillbaka. Väldigt många glömmer bort att det helt enkelt är människor bakom dessa siffror.

    De unga människorna som en gång har hamnat utanför systemet har väldigt, väldigt svårt att ta sig in igen, speciellt om de vänder på dygnet och umgås i cybervälden och internetmänniskor i stället för att umgås med människor av kött och blod.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Det mesta börjar väl redan vara sagt i den här debatten. Mycket har också sagts tidigare under de här momenten som vi nu behandlar idag. Jag vill ändå från centerns sida nämna någonting ur tilläggsbudgeten.

    Vi har tilläggskostnader för ÅHS. De får ofta kritik för att de inte kan hålla budgeten och att kostnaderna skenar iväg, vilket man kanske kan tycka när man får en sådan här tilläggsbudget. Men tittar man lite tillbaka i tiden, vilket man alltid måste göra, så ser man att ÅHS kostnadsutveckling faktiskt har varit lägre än många andra avdelningars och områdens kostnadsutveckling. Problemet med ÅHS är att procenten av en stor summa blir ganska många miljoner. Tittar man 4-5 år tillbaka så har konsumtionsutgifterna stigit med ungefär 4 procent per år och det är till och med betydligt lägre än många andra avdelningar. Man kan väl säga att det trots allt har varit en hyfsad utveckling. Tidigare styrelser har gjort mycket och mycket har också gjorts under det senaste året för att försöka stävja kostnaderna. Det är nog inte alldeles lätt när man ska försöka stävja kostnaderna för sådana som behöver vård för sina sjukdomar. När det finns möjligheter att bota ännu mera och lindra ännu mera så ökar trycket på kostnaderna allt mer. Jag är övertygad om att man med den här nivån, på drygt 80 miljoner, ska kunna hålla sig inom den ramen, om det inte något oförutsett inträffar.

    Centerns stöder en fortsatt bra sjukvård på Åland och vi stöder de här pengarna. Vi kommer också i framtiden att stöda att sjukvården är ett högt prioriterat område och det vi att ålänningarna också prioriterar.

    Fru talman! Jag hade inte tänkt säga så hemskt mycket om ITiden. Jag har varit ganska mycket involverad i projektet sedan tidigare under många år. Jag kan bara stöda det som vtm Roger Jansson sade om det här projektet. Det var bra talat. Det är precis de orden som jag skulle ha sagt, om jag skulle ha sagt någonting i det här ärendet. Det är såsom det är. Det är lätt för många i lagting att tro att man är någon revisor och klagar och synar sådana som åstadkommer någonting, detta är alltid lättare än att åstadkomma någonting. Därför är jag mycket glad att vtm Jansson tog upp det här på ett sådant sätt som det är.

    Både här i talarstolen och i media har det ju figurerat flera miljoner angående hur oerhört mycket pengar ITiden har kostat och vad man måste betala tillbaka. Men ser man till kostnaderna så för landskapets del så lade man in ett kapitaltillskott till här projektet på 4,7 miljoner och ingenting annat. Allt annat är egentligen bara luft. Det är ju räntor på det som EU-kommissionen har räknat ut och som har varit skyhöga, mycket högre än marknadsräntorna. Man har också satt en prislapp på lånegarantin och det är inte heller någon utgift för landskapet. De som vill vara ärliga i detta kan lätt få fram de siffrorna. I det här fallet är det 4 753 000 euro som landskapet har gett ut i euro och cent och ingenting annat, inte en cent till. Sedan har förstås också de andra aktionärerna gett ut pengar. Jag tror att Mariehamns stad har gett ut runt 1 miljon och sedan finns det några småägare till. Totalt har det till det här projektet getts ut, i reda pengar, ungefär 6 miljoner euro.

    Man kan ganska långt ana, åtminstone jag som har varit med i projektet, att av dessa 6 miljoner så kommer man knappast att få allt tillbaka. Men jag skulle tro att man skulle kunna få runt 4 miljoner tillbaka. I praktiken blir det en kreditförlust på ett par miljoner för aktieägarna och då har alla lånegivare och alla andra fått sitt. Man kan säga att det var ett hyggligt slut så här långt. Vi hoppas att det blir punkt på det här projektet i och med detta.

    Sedan lite om arbetslösheten som har varit dagens huvudämne. Jag delar allas oro. Vi vet att landskapsregeringen jobbar mycket med det här, vi hörde att man prioriterar detta högt och det är ju jättebra.

    Jag vill igen slå ett slag för att man gemensamt skulle försöka göra någonting åt det här. Landskapet, kommunerna näringslivet borde tillsammans försöka hitta en modell för ur man kan slussa in de nyutbildade ungdomarna som har svårast att få jobb. Jag är övertygad om att kommunerna kan sätta ett betydande antal nyutexaminerade ungdomar i jobb, åtminstone under så pass lång tid så att de får någon erfarenhet. Kommunerna har ju allt ifrån ekonomi, fastighetsskötsel, vård och osv. Kommunerna har nästan hela fältet där de kan anställa. Jag tror att det måste man göra.

    I Saltvik, där jag själv sitter med, har man anslagit pengar för att anställa arbetslösa för att försöka få in dem i arbetslivet. Jag hoppas att alla kommuner gör likadant, då tror jag att man kommer ganska långt.

    Även näringslivet måste ta ett ansvar i och med att näringslivet, den dag då allting svänger, behöver ha folk som inte har flyttat härifrån. Då ropar näringslivet på mer arbetskraft och då gäller det att man verkligen ha tagit hand om ungdomarna så bra som möjligt. Sedan är det den reella ekonomin för näringslivet som ofta styr deras dagsrekrytering. Det här är en viktig fråga. Man kan konstatera att hela lagtinget tycker lika så nog borde man kunna klara upp det här på ett bra sätt. Tack, fru talman.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Jag beklagar att jag tillfälligt måste avvika. Jag kanske missade ett par tre anförande så det kan bli någon form av dubblering i vissa fall. Jag tänkte ändå redogöra för mina första tankar när jag fick se förslaget till tilläggsbudgeten.

    Det första som slog mig när jag bläddrade igenom tilläggsbudgeten var när jag kom till näringsavdelningen och får se ett projekt som beräknas pågå under tre år med en totalkostnad på 190 000, nu föreslår man 110 000 och sedan ska det tydligen komma 80 000 till längre fram. Det tycker jag är att gå fel väg. Jag tror att projektet är en bra sak, det har säkert sin funktion att fylla. Men ett projekt som sträcker sig över tre år hör hemma i en ordinarie budget, så det hade kunnat vara med i den ordinarie budgeten för 2013 och då hade jag inte sagt ett enda ord om det. Jag tycker att tillvägagångssättet är lite märkligt. Nu hörde jag här ute i korridoren att det troligen är en hel del verkställt redan. I det här fallet blir lagtinget bara en gummistämpel.

    När jag går vidare till nästa sida kommer jag till det som jag reagerade ganska starkt på, så pass mycket att jag fick min grupp med mig och vi skrev en budgetmotion.

    Att föreslå en ny tjänst, rederichef i det här fallet, i en tilläggsbudget är väl nog ett märkligt förfarande. Nya tjänster borde absolut i alla lägen finnas i de ordinarie budgeterna. Om det förekommer något undantag någon gång så borde det inte komma i en budget som ska städa upp föregående år. Det här har säkert många pratat om redan och som jag inte hörde.

    Jag gjorde ett litet överslag; med sex ålderstillägg i den här löneklassen så blir det kostnader på minst 90 000 per år. Jag har förstått att det i debatten har gått fram att och tillbaka, att det inte innebär någon kostnad. Men ja, har man en person anställd så innebär det en kostnad, oberoende hur vi räknar. Ett lönemoment är alltid en kostnad.

    Under flera år har det har det varit omorganiseringar på agendan inom trafikavdelningen. Det är inte helt klart för mig hur långt man har kommit.

    Det har också förekommit planer på att bolagisera sjötrafiken. Nu i senaste budgeten nämner man bl.a. detta med konkurrensutsättningar av delar av sjötrafiken. Detta borde sammantaget innebära att behovet av chefstjänster rimligtvis borde minska. I första hand borde man i det här läget ha gått igenom de nuvarande cheftjänsterna. Det finns en sjötrafikchef, vad vore naturligare än att sjötrafikchefen hade ombildats till en rederichef? Åtminstone i min värld skulle det ha varit ett sätt som i dessa spartider hade varit ett naturligt sätt att hantera det här. Det är väl som det är.

    Jag hyser knappast något hopp om att det här ens kommer att behandlas riktigt seriöst. Det blir väl antagligen kalla handen för den här motionen fast den är absolut klockren. Man ska alla gånger sätta in en ny cheftjänst i den ordinarie budgeten.

    Med detta föreslår jag i klämmen att texten under moment 48.21.20 ska utgå. Tack.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Tack, fru talman! Jag kan hålla med ltl Torsten Sundblom lite att det här utvecklingsprojektet som sker på skogsbruksbyrån om fjärranalys och laserscanning kunde ha varit i den ordinarie budgeten. Problemet var att den här möjligheten att hoppa på det här projektet, i samarbete med landsbygdsverket och skogsutvecklingscentralen, kom in så pass sent. Det behövdes ett ja eller nej efter det att all information i den ordinarie budgeten hade kommit. Sålunda är det här ett projekt som är väldigt progressivt, framåt och positivt, som ledamoten säger. Projektet kommer att pågå under tre år och det var enda sättet att göra på det här viset just nu, med tanke på att det kommer att leda till väldigt stora kostnadsinbesparingar på sikt. Jag kan återkomma i ett anförande om vad det här projektet innehåller.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, det var ungefär så där som jag väntade mig att förklaringen skulle bli. Ändamålet med ett sådant här projekt tror jag säkert är väldigt bra och det kommer att göra nytta, men jag ifrågasätter tillvägagångssättet. Nog hade det varit bättre med en kort framställning om ett tillägg till den ordinarie årsstaten år 2013.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer det som ltl Torsten Sundblom säger. Varför komma med en ny tjänst i en tilläggsbudget som egentligen är tänkt för att städa upp eventuella oklarheter från tidigare år? Det var ett val som landskapsregeringen gjorde. Ska vi gå den formella vägen och tala om för lagtinget att det här vill vi göra, det här ämnar vi göra? Det är inte frågan om en merkostnad, pengarna är redan godkända av Ålands lagting i samband med den ordinarie budgeten. Eller ska vi inte låtsats om det, utan vi fortsätter bara som tidigare? Trots att vi visste att den här frågan kommer att irritera lite i vissa lägen så valde vi att göra det som är formellt korrekt. Orsaken till det här är att tjänstemannalagstiftningen inte blev färdig inom den tänkta tiden.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Då hade det varit mera formellt att komma med en tilläggsbudget till årsstaten för 2013. Det är helt klart att det hade varit det korrekta sättet.

    Så vitt jag förstår så är det här egentligen ett sätt att köra över lagtinget. Förhoppningsvis är regeringspartierna informerade. Jag tycker att man kör över lagtinget när detta riktar sig mot en budget som egentligen är historia. Det är ju snart bara att skriva under bokslutet.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Trafikavdelningen har ju genomgått och kommer fortsättningsvis att genomgå flera nya organisationsförändringar med målsättning att anpassa avdelningens verksamhet mot den nu existerande verkligheten som vi befinner oss i. Men det oaktat, om det är en enhet, ett eget rederi eller ett aktiebolag så kräver alla organisationsformer samma sak. De kräver en ledning, en ledning med nautisk kompetens och ett starkt ledarskap. Det är det ledarskapet som vi avser att tillsätta i form av en rederichef.

    Sedan vill jag också komma med ett klargörande vad gäller lönenivån. När det gäller lönen, inräknat sex ålderstillägg, semesterersättning och alla sociala förmåner, så talar vi om en årssumma på 77 000 euro, inte 100 000 euro.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag sade att jag räknade med sex ålderstillägg. Tänk om någon som har jobbat ihop alla sina ålderstillägg i färjeflottan söker tjänsten som rederichef, då hittar man säkert en väldigt kompetent kraft.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Först en kort reflexion av det förra replikskiftet. Angående tillvägagångssättet sade ltl Sundblom att man kör över lagtinget. Hur var det då med den förra regeringen när det gäller konsultarvodet på 200 000 euro i året eller vad det blev att kosta? Jag tror heller inte att det ärendet var så mycket upp i lagtinget före. Jag vet inte, jag satt inte i lagtinget så jag kan ha fel. Vem skäller på vem? Vem är roten till det onda?

    Jag tror ändå att man behöver ha någon, det är väl bättre att göra det nu om man ändå lyckas få lite pengar hemåt.

    Fru talman! Det har debatterats mycket om Ålands Industrihus. Vtm Jansson nämnde många andra ställen som har det på det här sättet.

    Det pratas nu på Åland om att det är influensatider, men det är inte vår största folksjukdom utan det är avundsjukan, vilket kanske är ett större bekymmer. Gör man någonting så försöker folk hittar fel.

    Ltl Anders Eriksson nämnde tidigare att man kunde garantera att det skulle ha kommit privata initiativ om inte satsningen på Ålands Industrihus skulle ha gjorts. Då är jag intresserad av varför de privata inte hörde av sig före? Det var inte för egen vinnings skull som landskapsregeringen byggde ITiden, utan det var ett behov. Det var en satsning framåt för att stöda näringslivet. Vi får inte glömma bort det, oberoende om man är på gränsen att göra någonting fel så måste vi inse att vi är en liten ö och vad vi kan göra för att behålla arbetsplatser?

    Jag tyckte jag gjorde en snygg åsnebrygga här nu för jag kommer att tala om arbetslösheten och sysselsättningen, fru talman, moment 47.30.52. I texten står att det finns 44 flera arbetslösa än föregående år. Det här funderar jag på, arbetslösheten är jätteviktig. Vi har pratat mycket om ungdomsarbetslösheten. Det har pratats om 6,6 procent eller 7,0 procent. I december hade vi en ungdomsarbetslöshet på 6,6 procent, men för hela 2012 var ungdomsarbetslösheten 7,0 procent. Det är därför som det har figurerat två olika siffror. Vad ska vi göra för att få våra ungdomar i sysselsättning? Det är en otroligt viktig fråga. Vicelantrådets skrev under på att det här är någonting som landskapsregeringen prioriterar.

    Vad ska man då göra? Det krävs ju sysselsättningsfrämjande åtgärder, det krävs också jobb. Men vad kan landskapet göra? Landskapet kan se på de olika sysselsättningsfrämjande åtgärderna. Minister Johan Ehn nämnde i ett replikskifte att utbildningsavdelningen och näringsavdelningen ska börja titta på det, och det lyfter jag på hatten för. Jag tycker att det är bra att man gör det här.

    I budgetdebatten hade jag ett replikskifte med minister Karlström om mitt projekt 100 nya jobb. Minister Karlström lovade då att återkomma, men jag hörde aldrig någonting om det. Det blev mera diskussion om kossor.

    Jag skulle gärna se en liten inventering. Ltl Asumaa pratade om 91 ungdomar. Vad krävs det av dem? Totalt nämns en siffra i budgeten på 442 personer. Jag tror inte det skulle vara så hemskt dyrt att verkligen göra en inventering. Det är lätt att säga att vi ska utbilda flera och att vi ska få in flera på arbetsplatserna. Men hur många av dessa 442 personer är verkligen tillgängliga för den öppna arbetsmarknaden och klarar av ett jobb och klarar av ett heltidsjobb? Det här är saker som också måste redas ut. Är det så att man ännu mera måste satsa på resurser som Pelaren och Fixtjänst för att få flera ut och träffa folk? Fixtjänst är mera en sysselsättningsåtgärd medan Pelaren är en social träffpunkt. Båda verksamheterna är otroligt viktiga. Jag tror att vi har många i vår statistik som tyvärr mår ganska dåligt. Ska man då försöka få dem att må bättre så är sysselsättningen en otroligt viktig åtgärd.

    Det pratades tidigare här om utbildning, att man jobbar för att få flera in i utbildning. Det görs idag. Tittar vi budgeten för 2013 så jobbar man får att få in flera i utbildning och få flera att fullfölja sin utbildning.

    Jag håller med ltl Asumaa som nämnde vad man kan göra med vissa sorters yrkesutbildning, att man kan komplettera de nuvarande utbildningarna. Man kanske kunde ha läroavtal. Det pratades här tidigare i ett replikskifte att utbildningsavdelningen och näringsavdelningen ska se titta på lagen. Finns det möjlighet att lättare få in personer i utbildning eller arbetslivet? Det skulle kunna vara lättare att hjälpa unga att få en utbildning genom arbetsprov och olika sådana saker. Det finns saker som man kan göra.

    Satsning på sysselsättning och minskad arbetslöshet ger inbesparingar i olika moment. Vi har pratat om ÅHS och utgifterna, vi har pratat om AMS och polisen och deras kostnader har nämnts. Tidigare när vi har pratat om budgeten så har vi ofta varit inne på kommunernas kostnader. Allt detta, en satsning inom det här området 47.30.52 och sysselsättningsfrämjande åtgärder, så ger mycket olika andra inbesparingar och det behöver vi titta på.

    Vi har en tuff ekonomi, men vi kan inte bara bromsa, vi måste också se var vi kan gasa för att stimulera. Det här är jätteviktigt.

    När det gäller frågan om arbetslöshet så har vi pratat mycket om ungdomar men vi får inte glömma bort att där arbetslösheten stiger mest just nu gäller dem som är över 55 år och för dem är det ännu svårare att få ett jobb. När man söker anses man snart gå i pension. Det finns risk för det. Men vi behöver även se på vad man kan satsa på personer som är över 55 år, för detta är en grupp som kan ha svårt att få arbete. Tack, fru talman!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Ltl Winé frågade vilka alternativ det fanns när det gällde privata entreprenörer. Det fanns ju fler alternativ. Det allra tydligaste och mest konkreta alternativ var det kontorskomplex som man tänkte bygga söder om Sparhallen. Då blev det en sedvanlig åländsk fånig debatt om att det var för långt från Mariehamn och det var för långt ute på landet. Idag ser vi att all utveckling sker just i det område. Det är ju där som utvecklingen i landskapet Åland sker. Den här debatten ledde till att politikerna blev så förskräckta så att vi tyckte att vi måste börja göra någonting. Det var verkligheten. Vi pratar om ett par kilometer fram och tillbaka.

    Ltl Göte Winé, replik

    Det kan vara som ltl Anders Eriksson säger. Mitt minne är att det här alternativet, som ltl Anders Eriksson nämner, kom efter att beslutet om Ålands Industrihus var taget. Före det nämndes det ingenting, men när man hade börjat om projektet så gav man sig till känna. Då skulle man ha kunnat utföra projektet och man ville ha ersättning av landskapsregeringen. Men varför gjorde man inte det före i så fall om man var så långt på väg? Argumentet att det var långt från Mariehamn är ny uppgift för mig. Jag har sett att det är flera här i salen som håller med mig om att mitt minne kanske är lite bättre än ltl Anders Erikssons.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var mycket minne, först sade ltl Winé att han inte kom ihåg men sedan avslutade han att minnet var rysligt bra. Nu är det ju populärt att skriva om historien. Vi ser ju att man också försöker skriva om självstyrelsehistoria och varför vi har självstyrelselag så det är någonting som är populärt.

    Jag vill bara i all välmening ge ltl Winé ett råd. Ta kontakt med de entreprenörerna och se deras planer så får du se vad som erbjöds och hur debatten gick.

    Ltl Göte Winé, replik

    Först vill jag påminna ltl Eriksson att jag nämnde att det var flera andra här i lokalen som kanske hade bättre minne.

    Jag tror inte att jag som politiker ska börja kontakta enskilda personer för att se vad de har för projekt. Då är det bättre att de kommer till oss och presentera vad de har, så att man inte kontaktar någon under ett beredningsskede och börjar föra sådana diskussioner och föra enskilda personers vilja framåt. Finns det ett stort intresse av lokaler och det finns flera som vill bygga då tror att de skulle ha hört av sig till landskapsregeringen. För om det är någon som ser privata initiativ just nu så är det den här landskapsregeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag vill bara komma med ett tillrättaläggande. Det gäller att konsulttjänster inte tidigare var förankrade i lagtinget. Då handlade det ju om en köptjänst. Nu handlar det om en ordinarie tjänst och enligt lagstiftningen så måste den föras till lagtinget, därför den här något oortodoxa vändningen.

    Liberalerna stöder landskapsregeringens tankegångar när det gäller en rederichef. Men vi tycker att man ska ombilda nuvarande tjänster, en in, en ut.

    Ltl Göte Winé, replik

    Det som jag vände mig emot var att man nu körde över lagtinget när regeringen kommer hit och presentera planerna. Jag ville jämföra det med att man istället har en köptjänst och betalar rejäla summor och genom att det är en köptjänst så behövde man inte ta det till lagtinget. Då tycker jag att det här är att just schysstare sätt.

    Jag tycker det är bra att liberalerna också ser att tjänsten behövs. Jag förstår att man också gärna ser en ombildning. Jag tror att trafikavdelningarna skulle ha gjort detta om man hade sett att det finns möjlighet till det och att det inte blir för mycket jobb. Jag kanske inte har all bakgrundsfakta som behövs för att kunna se att det är bättre att ombilda tjänster.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Landskapsförvaltningen köper oändligt mycket tjänster så det skulle vara helt omöjligt att redovisa alla de köptjänsterna för lagtinget. Man kan också tänka på vad det här sänder för signaler. Man instiftar en ny cheftjänst inom landskapsförvaltningen. Vilka signaler sänder det till läkarsekreterarna på ÅHS, till däcksarna inom skärgårdsflottan och till allmänheten? Vilka signaler det sänder till den åländska allmänheten är också viktigt i sammanhanget.

    Ltl Göte Winé, replik

    Det sänder signaler att det finns ett behov av att se över skärgårdstrafiken mera än idag. Skärgårdstrafiken kostar otroligt mycket och vi ser vad satsningen på rederichefen har inneburit. Men vi ser också vilka kostnader som rederichefen innebär idag.

    Liberalerna håller på och jämför olika grupper i sin oppositionspolitik, att det är synd om den gruppen och man satsar på den gruppen. Men trots allt försöker vi få en billigare och effektivare skärgårdstrafik.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Johan Ehn

    Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, det har varit en intressant diskussion kring sysselsättningsläge och sysselsättningspolitiska åtgärder. Jag tycker att debatten på ett ganska tydligt sätt visar komplexiteten i att diskutera sysselsättningspolitik. Man kan göra så många ingångar i det här ämnet och diskutera det utgående ifrån så många olika perspektiv.

    Ska vi diskuterade sysselsättningen i det långa loppet så gäller det att se till att det finns riktiga jobb, riktiga jobb som människor med utbildning och kompetens har möjlighet att stiga på. Det kräver tillväxt och inflyttning till Åland och det finns en massa olika aspekter att lyfta in där. Den diskussionen kanske vi inte har varit mest inriktade på i dagsläget.

    Vi har mera varit inne på den kortsiktiga diskussionen. Vi har ett läge där arbetslösheten stiger, framförallt arbetslösheten hos ungdomar. Jag kommer att föra in några perspektiv på ungdomsarbetslösheten och lite berätta om den politik som sittande landskapsregeringen för.

    Tendensen med ökande ungdomsarbetslöshet har setts under de senaste åren. Tittar vi på kurvan så har den varit uppåtgående under de senaste åren. Under slutet på detta år så ökade kurvan mera än tidigare. Vi har under en tid, både under detta lagtings mandatperiod och under mandatperioden före, fört en ganska lång diskussion om att insatser måste göras för att minska risken för utanförskapet som har beskrivits här av flera när det gäller ungdomsarbetslösheten.

    Sittande landskapsregering har tagit detta på allvar. Antalet utbildningsplatser som vi erbjuder ungdomar i dagsläget är 1,3 x antalet som går ut ur grundskolan. Det betyder att vi har 30 procent fler platser än antalet som går ut grundskolan. Det ska borga för att erbjuda en ganska stor bredd. Vi ska kunna erbjuda valmöjligheter till ungdomarna. Framförallt ska det finnas en möjlighet att faktiskt göra nyval om det är så att man i sin utbildning kommer på att man behöver backa tillbaka och göra någonting annat än det som man från början gick in för. Det ska också ge möjlighet att erbjuda studiemöjligheter för den som inser att utbildning är den väg man måste gå för att kunna göra sig möjlig på arbetsmarknaden. Det tror jag att är en av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska kunna föra en bra sysselsättningspolitik, dvs. se till att vi säkrar upp på antalet platser.

    Naturligtvis krävs det också andra åtgärder. De här platserna måste motsvara framtidens behov. Den utbildningspolitik som vi för idag och de ungdomar som utbildar idag, utbildar vi egentligen inte för dagens samhälle, utan vi utbildar dem för morgondagens samhälle. Vi har haft problem med att ha en långsiktighet i utbildningspolitiken, att försöka förutspå vad behoven är om 5,10 eller 15 år. Det är nu som vi lägger grunden i mångt och mycket när det gäller den biten. Man har försökt på olika sätt, man har försökt göra kartläggningar över hur arbetsmarknadsparterna ser på det här. ÅSUB har gjort väldigt goda undersökningar. Det har också visat sig att det här har varit väldigt svårt att förutspå. Vi gör nu ytterligare ett försök att vässa de här instrumenten så att vi ska ligga före. Vi har en arbetsgrupp, tillsammans med ÅSUB, arbetsmarknadsparter, AMS och några till, som ska försöka plocka fram ett instrument för att på ett tydligare sätt kunna förutspå arbetsmarknaden och kunna forma framförallt yrkesutbildningen men också andra utbildningspolitiska åtgärder på ett sådant sätt så att de kan svara mot framtiden.

    Sedan har vi också den här gruppen som nu riskerar att falla utanför. När vi debatterade budgeten, den röda boken, så tycker jag att jag ganska tydligt då beskrev vilka åtgärder som nu på gång och som de facto har funnits under en längre tid.

    Efter att ha hört den här diskussionen idag så tror att det är skäl att påminna om vilka de åtgärderna är. Ibland under diskussionen här så har jag nästan känt att man pekar på landskapsregeringen och frågar; vad gör ni egentligen? Jag ska försöka sprida någon slags bild över det.

    När det gäller dem som har en ökad risk för utanförskap så satsar via näringsavdelningen på Katapult, via utbildningsavdelningen på ungdomslotsar, yrkesstart, folkhögskolan och läroavtal. Detta är allt sådant som kan ge stöd för den som är på väg att hamna i ett läge som kan vara ganska ofördelaktig för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden.

    Tittar vi vidare på vilka åtgärdsmöjligheter som AMS har så finns sysselsättningsstöd för arbetsgivare som är intresserade av att ta emot en viss typ av arbetskraft. Det finns praktikplatser, sommarlovsentreprenörer, högskolepraktikplatser och det finns andra individuella insatser. Totalt lägger landskapsregeringen nästa år ungefär 1 miljon på det som kallas sysselsättningsfrämjande åtgärder och det är bara det som AMS har att fördela. Utöver detta så lägger utbildnings- och kulturavdelningen cirka 100 000 euro på sysselsättningsfrämjande utbildning. Vi har 500 000 euro på integrationssatsningar, integrationsutbildningar, allt från yrkesutbildning inom närvårdare till restaurangbranschen och liknande saker. Det finns en massa åtgärder som faktiskt vidtas nu för att förbereda ungdomarna, som ska snart ska ta steget ut på arbetsmarknaden, för att ge dem en kompetens som ska göra de anställningsbara.

    Det har pratats en hel del om ungdomsgarantin, vilket är en stor fråga i Finland för tillfället. Jag skulle vilja påstå att vi till mångt och mycket redan har levt upp till ungdomsgaranti på Åland. Det handlar nu mera om formaliserandet, att vi sammanställer de åtgärder som vi gör, så att högerhanden alltid vet vad vänsterhanden gör och att insatserna sätts in på rätt nivå. Det bör finnas en samordning däremellan. Det är ett arbete som är inlett från utbildningsavdelningens- och kulturavdelningens sida. En arbetsgrupp ska utses här inom de kommande dagarna som ska jobba med att se till att Katapult, ungdomslotsarna, folkhögskola, yrkesstarten med mera ska bli mera samordnade så att resurserna kommer dem som behöver till godo, så att det ramlar rätt från första början. Det tror jag att är en grundförutsättning för att det här ska bli bra.

    Det har också nämnts att utbildningssektorn måste fundera på kortare utbildningar. Det tycker jag att vi har varit rätt hyfsade på hittills. Man försöker att vara lyhörd från Ålands gymnasium och från andra utbildningsarrangörer för att göra kortare utbildningar. Men det finns kvar att göra, diskussionen om läroavtal är absolut någonting som man måste titta närmare på. Är läroavtal möjligheten för att bli mer attraktiv bland de yngre? För nu har läraravtalen många gånger riktat sig till de lite äldre studerande, t.ex. för den som vill omskola sig eller den som vill skaffa sig utbildning under senare år och inte haft utbildning från början.

    Man måste också vara försiktig med den här typen av åtgärder. Man får inte heller ge, framförallt till de ungdomar som kommer ur grundskolan, en utbildning som inte ger dem en möjlighet till fortsättning. Det får inte bli en blindtarm som man går in i, för att sedan backa ur för att kunna ta sig vidare. Det gäller att ha tungan rätt i munnen när man vidtar de här åtgärderna.

    Jag för min del är helt och hållet beredd att tillsammans med arbetslivet diskutera om vilka åtgärder det är som ska göras. Men utöver detta vad vi vill göra så har vi också att förhålla oss till vad som händer runt omkring oss i världen. Harmoniseringen på utbildningsområdet när det gäller EU-examen och liknande styr oss också väldigt långt. Utan att ge ungdomarna en grund till examen som är allmängiltig utanför Åland så gör vi dem nästan en otjänst. Hur ska de då kunna ta sig vidare om de i ett senare skede vill göra andra val? Här gäller det faktiskt att fundera noggrant, tillsammans med dem som nu ska ta emot och anställa människor, på vilket sätt vi kan få dem så anställningsbara som möjligt.

    När det gäller ytterligare åtgärdsmöjligheter så har näringsavdelningen tillsammans med utbildningsavdelningen ett projekt på gång där vi ska titta på de regelverk som nu styr AMS och andras möjligheter att göra insatser gentemot dem som befinner sig i en arbetsmarknadspolitisk negativ situation, dvs. saknar arbete eller riskerar att förlora arbetet. Vi ska se över regelverket. Minister Karlström och jag har vid genomgången av vårt lagstiftningsprogram tydligt markerat att det här är detta som vi prioriterar högst på våra områden för att komma vidare. Vi hoppas att under det här året kunna presentera nya modeller för att jobba med det här. Det är inte bara vi som ska komma med de här förslagen. Vi behöver vara lyhörda för vad arbetsmarknadsparterna säger att behovet är.

    Sammantaget, även om jag plockat ut av de olika sakerna, så tycker jag att den nu sittande landskapsregeringen har ett ganska bra utgångsläge. Nu gäller det att bara bygga vidare på det och förfina de här sakerna så klarar vi nog av att möta dem som redan är på väg in i någonting som är tokigt. Men här vill jag lyfta upp det som jag började med att säga; att det är ingen idé att enbart diskutera åtgärder för sådana som redan har farit illa om vi inte har nya arbetsplatser att fördela. Här krävs åtgärder för tillväxt och nya arbetsplatser på Åland. Där ligger nyckeln och där kanske vi borde föra en lång, mycket mera ingående, diskussion både här och på andra ställen i samhället. Tack, herr talman.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag tycker att det har varit en väldigt konstruktiv och fruktbar debatt. Som kronan på verket får vi här höra en minister som också har ett stort smörgåsbord med åtgärder att plocka ifrån för att förbättra sysselsättningssituationen och avhjälpa ungdomsarbetslösheten. 

    Jag vill poängtera mitt understöd för just läroavtal. Det är en sysselsättningsform som passar det småskaliga, den diversifierande tjänstedelen av näringslivet. Det passar för den här tiden när vi har mycket generationsväxlingar och företag som är svårsålda och som kan tas över av lärlingar som går i läroavtal. Jag hoppas att man verkligen sätter fokus på läraravtalen. Läroavtalen berättigar till viss mån till vidareutbildning och det är mycket viktigt så att man inte försätter några chanser. Men alla behöver inte heller har läshuvud, man kan ha stor nytta av en sådan här praktisk utbildning. 

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag är i mångt och mycket enig med ltl Sundman. I det stora hela sitter regelverket på plats. Det kan finnas behov av vissa justeringar. Resurser har vi till viss del också. Framförallt i lite mera ekonomiskt trånga situationer så är det svårare för företagare att ta emot lärlingar för det tar också tid och kraft av dem. Även där kanske vi måste föra ett resonemang om på vilket vi från utbildningsväsendet kan finnas med och stötta upp så att det blir lättare att ta emot lärlingar och eventuellt också göra vissa justeringar.

    Jag ser att framtidens yrkesutbildningar kommer också i mycket större utsträckning än tidigare kommer att innehålla val. Redan när man går in i utbildningen kan man välja om man enbart vill göra sig yrkesförberedd eller om man vill göra sig både yrkesförberedd och förberedd för att studera vidare. Sedan måste vi också kunna erbjuda möjligheten att komma tillbaka till utbildningen i ett senare skede i livet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Vi har en kostnad, som vi känner till, för de elever som går i gymnasiet. Om man får en fullgod utbildning som kan jämföras med gymnasieutbildningen så kan man satsa i princip lika mycket pengar på en lärling som man satsar på en elev i gymnasieskolan.

    När det gäller för företagarna att hinna med lärlingarna så i tider när det blir lite mindre arbete då kanske företagarna hinner med en lärling och ser det delvis som ett sätt att driva företaget vidare. Man kanske är i ett sådant skede att man ska avyttra företaget och gå i pension. Många faktorer kan samverka och tala för lärlingsutbildning just i lite svårare tider med hög arbetslöshet och dålig konjunktur. Då måste man från samhällets sida våga satsa på lärlingsavtal och jämföra med vad det kostar med en utbildningsplats vid gymnasiet. Där tycker jag att ramen kan sättas och ersättningen som utgår till arbetsgivaren är idag långt under det.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag och ltl Sundman har i väldigt lång utsträckning samma åsikter i den här frågan. Det gäller bara att hitta det praktiska genomförandet av det här.

    Utöver att föra över enbart de ekonomiska resurserna mellan de här olika utbildningsformerna så kan det också handla om att man i större utsträckning har handledning från skolor och är med och stöttar upp företagaren som väljer att ha en lärling.

    Jag konstaterar att vi budgeten har skrivningar som just ska ta akt på de här bitarna. Vi ska försöka komma med förslag på åtgärder, om det visar sig att det behövs förändringar i nu gällande regelverk.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande så finns det mycket i budgeten för 2013 just för ungdomar och sysselsättning och framförallt inom utbildningen. Jag vill faktiskt ge en eloge till minister Ehn. Man har byggt vidare på den förra regeringens arbete som även ministern nämnde. Jag tycker att det är viktigt att äras dem som äras bör. För redan där togs det initiativ. Nu tycker jag att det går ännu mera framåt. Projekten har kanske sett sin form och man går vidare. Det tycker jag att är jättebra. Jag tycker att minister Ehn har varit riktigt bra på att se vad vi kan ha för behov längre fram och det är jätteviktigt.

    Vi pratade också om läroavtalsutbildning och hur man kan förenkla. Vi behöver se vad vi kan göra för att gå vidare och utveckla mer.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det är väl så med i princip alla politikområden, men framförallt det sysselsättningspolitiska området, att det bör finnas en långsiktig planering. Då måste man bygga på det man har, försöka göra det bättre, justera det och framförallt följa med vad som händer runt omkring en. Den svåra biten är alltid att förutse det som kommer att hända i framtiden, men det är också det som måste vara fokus för att föra en aktiv och framåtsyftande utbildningspolitik. Att faktiskt försöka ligga längre fram än vad näsan är lång har både lagtinget och landskapsregeringen jobbat med under de senaste åren. Det gör också att vi ligger förhållandevis bra till om vi tittar på omkringliggande områden. Detta ska vi också använda nu när vi går vidare och försöker lösa de mörkare moln som vi nu ser på himlen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Vidare i sitt anförande nämnde minister Ehn dem som ska studera vidare, att man inte gör en kort utbildning så att man inte har möjlighet att studera vidare. Jag tänker också på dem som inte är intresserad av att läsa. Det enda som de vill är att ha ett praktiskt arbete så fort som möjligt. Man vill jobba. Här behöver vi titta på hur vi kan göra med det systemet.

    Jag hörde i anförande av minister Ehn att man också ser på hur man kan få Katapult, folkhögskolan och yrkesstarten närmare varandra. Jag tror att det är jätteviktigt att man kan se hur man ska utveckla för de eleverna så att de verkligen får en utbildning sedan.

    Vi har haft få sökande till den nya vaktmästarlinjen/gårdskarl. Det är viktigt att det finns någonting för den gruppen och att de sedan kan söka någonstans.

     Minister Johan Ehn, replik

    Tack, herr talman! Jag är helt klart öppen för kortare utbildningar och jag försöker också följa med vad som händer runt omkring. Jag har konstaterat att det finns ett antal fallgropar på vägen. Det ena gäller den fortsatta utbildningen. Det andra är vad som händer i EU, harmonisering på utbildningsområdet. Men den kanske viktigaste saken i det här sammanhanget är också vilka krav det finns på kunskaper ute i det åländska arbetslivet. Vi har också annan lagstiftning som kommer in här och som ställer krav på en viss nivå på examen och den är inte alltid lika lätt att förändra utbildningsvägen. Då måste vi söka oss andra vägar och titta på vilka kompetenskrav det finns. Är det annan lagstiftning som sätter käppar i hjulet? Det kan handla om att vi har en arbetslagstiftning som är onödigt rigid på vissa områden. Det kan gälla områden som inte ens ligger inom vår behörighet. Det är ett oerhört komplext område, men vi lämnar det inte för den skull.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Fredrik Karlström

    Herr talman! Jag tänkte ta upp två frågor; ungdomsarbetslösheten och arbetsmarknadspolitiken när det gäller det här utvecklingsprojektet i skogen.

    Jag är glad för att vi på Åland har en utbildningsminister i form av Johan Ehn som har engagemang, kunnande och en vilja att driva de frågorna. Han inser också vikten av samarbete med näringslivet och hur viktigt det är. Arbetslinjen är ju den enda riktiga linjen. Vi måste skapa riktiga arbeten som skapar riktiga arbetsplatser. Vi kan underlätta en del konstgjort, men på sikt är det riktiga arbetsplatser som är den enda lösningen.

    I de här debatterna om arbetslöshet börjar man ofta diskutera problematiken, man säger 10 procent fast det är 7 procent och man lyfter upp den negativa bilden lite mer än nödvändigt.

    Det finns en hel del positiva framgångsindikatorer också. Tittar vi på Åland idag så har vi stora pensionsavgångar. Det är många arbetsplatser som behöver förnya sin personal. Där finns en möjlig väg in för nya personer, framförallt kanske i kombination med läroavtal och att man skulle få någon slags generationsväxlingstanke.

    Vi har flera stycken otroligt positiva projekt på gång. Finansministern berättade om rederierna som satsar på färjor. Jag vill lyfta upp Maxinge som jag tror att kommer att skapa väldigt många nya arbetsplatser på Åland, framförallt för att öppenhållningstiderna blir betydligt mycket längre på Åland. Vi går mot en tid där Åland följer med resten av världen, det är öppet sju dagar i veckan och det är öppet tidigare på morgnarna och senare på kvällarna. Det kommer att generera behov av flera arbetstagare på sikt, vilket är väldigt positivt.

    Jag ser också för tillverkningsindustrin som bygger ut mycket just nu, både Scantube och Goodtech, även om jag inte ska nämna så många namn i den här talarstolen. Men det finns väldigt mycket positiva signaler och det kommer att behövas fler arbetsplatser framöver.

    Livsmedelssektorn har en stor framtid framför sig. Även om vi ofta pratar om tusen kor så vet vi att tusen kor kommer att kräva ganska många personer som sköter om dem, så det kommer på sikt också att skapa arbetsplatser.

    Vi får inte bara måla upp den mörka bilden, vi måste också måla upp den ljusa bilden och det finns ändå en otroligt framtidstro i det åländska samhället, framförallt om vi tittar på Spanien, Grekland och södra Europa. Det är viktigt att det inte blir en pessimistisk debatt, utan vi måste försöka lyfta upp det positiva och vara optimistiska.

    Ltl Winé och jag debatterade i budgetdebatten. Jag sade att samhället visst har ett ansvar, men jag anser också att näringslivet har ett ansvar och jag anser också att familjen, släkten och vänner har ett ansvar att hjälpa till att få ungdomar in i arbetslivet. Framförallt har ungdomarna själva också ett väldigt stort ansvar.

    Ltl Valve sade att det är en förlorad generation, men så hopplöst är det inte ännu. Men vi får inte dalta för mycket, som jag uttryckte mig i budgetdebatten vilket fick ltl Winé att se rött i den debatten. Ungdomarna har själva också ett ansvar för att skapa sin egen framtid.

    Vi gör också mycket annat förutom det som minister Ehn berättade om. Med sysselsättningsfrämjande åtgärder har vi en hel del intressanta projekt på gång tillsammans med näringslivet. Vi har sommarlovsentreprenörer och Ålands näringsliv driver ett projekt med unga företagare. Vi försöker ändra attityden hos ungdomar så att de inte bara utbildar sig för att skaffa sig ett jobb, utan att de utbildar sig för att skaffa ett företag.

    En sak som vi inte har pratat så mycket om idag är matchningen mellan näringslivets behov av arbetskraft och utbudet i utbildningen. Ungdomar utbildar sig många gånger till det man vill istället för det som behövs. Under tider när vi har låg arbetslöshet, som vi fortfarande har idag, så är det förstås trevligt om man kan utbilda sig till det man vill bli. Men man kanske måste börja titta lite mera på var det finns arbete framöver. Även om man kanske inte riktigt vill jobba med det just nu så är det i alla fall en väg in i rätt riktning. Vi måste inse att det på Åland finns ett stort behov av backoffice personal, personer som kanske inte sitter direkt i säljfönstret och säljer, även om det är det som många väljer att utbilda sig inom media, marknadsföring och kommunikation som är väldigt populärt och omtyckt. Men var ligger behovet? Behovet kanske mera ligger inom redovisning. Matchningen är någonting som man kanske behöver titta lite mera på framöver.

    Sedan är jag också helt övertygad om att lärlings- och praktikplatser är någonting som vi bör använda betydligt mycket mer än vad vi gör. Jag tror att vi behöver titta på någon sorts systematiserat handledarstöd eller bidrag till företag som tar hand om ungdomar eller lotsar in dem i arbetslivet och lär dem stiga upp på morgonen och utföra ett arbete. Det är inte bara så att man kommer på jobb och så är man på jobb. Man ska skapa någonting, förverkliga och göra någonting också. Här kan man hitta system där företagaren kunde få någon sorts kompensation, i tider som dessa, för att ta hand om personer som eventuellt annars inte kommer in på arbetsmarknaden. Det kan var en kombination, tar man in flera ungdomar kan man få handledarstöd från samhället.

    Jag ska på ett jobbtoppmöte i maj i år. Sverige är ordförande i Nordiska Ministerrådet och de har satt fokus på ungdomsarbetslösheten. I Norden har vi också mycket att lära av varandra. Det som man har gjort bra i våra grannländer ska vi givetvis titta på. Om det som man har erfarenheter av att inte har gått så bra så ska vi inte kopiera. Jag är bjuden att få delta i det mötet i maj. Jag återkommer sedan gärna med lite rapporter därifrån.

    Sedan byter jag ämne; fjärranalysen, laserscanningen och skogen. Ltl Torsten Sundblom ifrågasatte om det var riktigt klokt att detta kommer in i en städarbudget januari 2013. Det är både och. Jag kan hålla med om att det hade varit bättre om det hade varit med i den ordinarie budgeten. Men möjligheterna att hoppa på det här tåget kom så pass sent 2012 så hela budgetprocessen hade varit igång redan. Det fanns en möjlighet för oss, med ett snabbt beslut, att sätta igång lite arbete på avdelningen och vi såg att detta var något som vi måste vara med på. Det kommer att innebära kostnadsinbesparingar på sikt. Det kommer att skapa ett verktyg för skogsindustrin på Åland. Vi kommer att stiga in i en ny modern värld. Om man är ärlig så inser man att de planeringssystem som vi har idag är väldigt föråldrade. Det kommer att skapas en skogsdatabas man kan använda utöver skogsplaneringen. Det här är ett samarbetsprojekt där vi får hoppa på tåget nu när Lantmäteriet kommer att laserscanna Åland och Landsbygdsverket kommer att flygfotografera Åland och Skogsforskningsinstitutet planerar att göra provytemätningar för riksskogstaxeringen under 2013. Just med tanke på att vi kunde ta beslutet ganska snabbt i slutet på året så var det här ett helt självklart givet val för mig, i form av myndighetsfunktion, att ta in skogsindustrin på Åland in i det nya seklet.

    Detta kommer att bli bra på sikt. Jag är helt övertygad om att det kommer att skapa väldigt mycket positivt i den åländska skogsindustrin. Det är på det här sättet som jag tycker att samhället ska engagera sig i näringen på Åland. Det här är ett bättre sätt att använda våra gemensamma resurser än att på gammalt vis gå ut i skogen och mäta stockar för hand när man kan göra det med flyg och laser. Detta är något som jag ser fram emot att få vara en del i.

    Herr talman! Nu ska jag avsluta. Ursäkta att det blev lite långt.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Först vill jag tacka minister Karlström för att anförandet var mycket informativt.

    Sedan ett litet tillrättaläggande. Minister Karlström sade att ltl Winé ser rött i samband med budgetdebatten. Jag förstod att det syftade mot det negativa. Jag ser inte att det röda är negativt, snarare positivt.

    Däremot nämnde minister Karlström om vem som bär ansvaret. Är det samhället, näringslivet eller familjens ansvar? Eller är det till och med ungdomens eget ansvar? Ja, på allt. Det gäller att få ihop kunskaperna. Vem har styrkan att fixa det här? Det jag begärde när jag pratade om 100 nya jobb var en liten inventering. Hur ser det ut bland dessa 90 arbetslösa ungdomar? Hur många av dem är tillgängliga för den öppna arbetsmarknaden? Vilka resurser och åtgärder krävs för att få dem i sysselsättning? Om vi kommer fram till att det är 25 stycken som är tillgängliga för riktiga jobb då kanske näringslivet kommer emot, men de vill kanske veta antalet först.

    Talmannen

    Tiden är ute!  

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! De här är kanske inte politiskt korrekt att säga men i Finlands grundlag så står det att var och en har rätt till ett arbete och det är ju bra. Personligen kan jag väl ibland tycka att man också har en skyldighet att skaffa sig ett arbete. Vi kanske redan från början har satt lite för mycket fokus på att det är samhället eller någon annan som ska skapa jobb åt medborgarna. Det är inte så att jag vill ändra Finlands grundlag, men det säger lite om hur systemet är uppbyggt. Jag anser att individen själv har ett väldigt stort ansvar över sitt eget liv. Det är inte någon annan än en själv som kan förbättra sin livssituation. Sedan ska givetvis både samhället, näringslivet och familjen vara där och stötta upp. Ibland kanske samhället måste göra lite mera om inte familjerna fungerar och näringslivet inte just då har behovet. Jag tycker att vi stöttar från samhällets sida. Vi erbjuder studieplatser och vi erbjuder sysselsättningsfrämjande åtgärder.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Nog tror jag att minister Karlström gärna skulle vilja ändra en hel del i Finlands grundlag, om han skulle få möjlighet.

    Just de som har det lite tufft i samhället och mår dåligt och kanske behöver lite extra pushning och inte klarar det själv, det är där som jag vill att samhället ska komma in.

    Minister Karlström pratade i sitt anförande om att ltl Winé såg rött. Det gjorde jag när man pratade om att vi hjälper näringslivet ganska mycket. Vi pratar om tusen nya kor och vi pratar om tusen nya bäddplatser, vilket är bra. Men, då tycker jag inte det är så mycket begärt att begära hundra nya jobb. Vad kan vi stimulera och vad är vår roll i det här?

    Jag håller helt med, det är sist och slutligen ungdomens eget initiativ. Men vi kan skapa förutsättningarna för att de ska hitta ett bättre alternativ.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Återigen, det är näringslivet som skapar riktiga jobb. Det är de riktiga jobben som jag gärna ser att ungdomarna sedan ska söka. Vi kan göra en viss del, men om det ska hålla på sikt så måste man förädla produkter, man måste arbeta, man måste stiga upp på morgonen och man måste jobba sent på kvällen. Det är också framtiden för Åland. Vi måste jobba lite smartare, vi måste jobba lite längre och vi måste jobba lite hårdare. Jag är övertygad om att det här kommer nog att bli bra. Vi har alla förutsättningar. Det gäller bara att vi drar åt samma håll.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Om jag ska ge minister Karlström någon kritik så skulle det vara det sätt som han har tagit upp anslag för den här skogslaserscanningen. Men jag tycker att det positiva i beslutet överväger det negativa. Jag är beredd att ge minister Karlström ett stort beröm för att han har tagit det här initiativet för det finns ett stort behov. Om vi på Åland i framtiden ska hänga med i utvecklingen i skogsbruket och få information om hur mycket skogar vi har Åland och tillväxt med mera så måste vi också hänga med i utvecklingen när det gäller tekniken. Ett stort beröm!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, herr talman! Det här är en mycket nyttig och viktig debatt. Men ändå, för att det inte ska framstå som någon slags välvilja att vi värnar om arbetskraften, så vill jag citera fullständigt den bestämmelsen i grundlagen som ministern redan tangerade; 18 § Näringsfrihet och rätt till arbete: ” Var och en har i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller en näring som han eller hon har valt fritt. Det allmänna ska sörja för skyddet av arbetskraften. Det allmänna ska främja sysselsättning och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete. Bestämmelser om rätten till sysselsättningsfrämjande utbildning utfärdas genom lag”. Här är vi överens. Jag lägger mest märke till att vi diskuterar denna ytterst viktiga fråga utan att den minister, var under ärendet i lagtinget borde lyda, det vill säga att socialministern inte är på plats. Enligt arbetsordningen handläggs ju ärenden angående sysselsättning av social- och miljöutskottet.

    Men också jag vill ge en eloge till de aktiva ministrarna. Det här är oerhört viktiga frågor nu och inför framtiden.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Första steget till en budget i balans är budgetdisciplin. Jag vill inleda med att tacka vicetalman och viceordförande i ÅHS styrelse för den koncisa redogörelsen beträffande hälso- och sjukvården. Nu kan jag inte fråga vicetalman om det är en historisk överskridning för ÅHS. Det är 4 miljoner euro och 24 miljoner gamla mark som vi pratar om i alla fall.

    Jag känner mig lite dåligt förberedd. Min avsikt idag när det gäller ÅHS var faktiskt att lyssna. Vi behandlar förvisso en städarbudget men det finns ändå en hel del frågetecken som behöver rätas ut. Informationen är mycket knapphändig och så ser det ut i en städarbudget. Men jag hade förväntat mig av ansvarig minister eller ÅHS styrelseordförande en redogörelse, en analys eller en idé om en väg framåt när det gäller ÅHS

    Som vicelantrådet sade här inledningsvis så är hälso- och sjukvårdsorganisationer extremt svåra att styra. Jag tror att den nya sjukvårdsdirektören på ÅHS nog har ett av Ålands tuffaste jobb. Verksamheten är komplex och det handlar bokstavligen om liv och död. Men det vi ser nu är faktiskt ett negativt trendbrott. 

    Det har diskuterats att man gjorde fel budgetering när det gäller inkomsterna från Gullåsen, men de är i det stora hela försumbara. Vi pratar om 0,6 miljoner. En större felberäkning finns på konsumtionsutgifterna, där var det underbudgeterat. Man gjorde extraordinära åtgärder, man har sparat under flera år i ÅHS. Där delar jag också vicetalmannens uppfattning om att det inte finns någon som kan friskriva sig från det heller. 

    Min erfarenhet, som tidigare ansvarig minister, är att samarbete med ÅHS styrelse är avgörande. Ur min synvinkel var det tidigare ett väldigt bra samarbete. Det var en del hårda bandage, det förekom kritik och då hade oppositionen reservationer för de inbesparingar som gjordes.

    När det gäller ÅHS så finns det vägar framåt. Man behöver fortsätta att titta på strukturella förändringar. Tidigare landskapsregeringar och lagting har under fler år koncentrerat verksamheten till sjukhusområdet i norra stan. Psykiatrin är färdig, näst på tur står Gullåsen, men man får inte glömma bort annexet för intensiven och dialysen, som jag också skrev en budgetmotion om. Det skulle ge möjligheter att samutnyttja personal vid akuten. Det skulle frigöra utrymmen vid operation så att ÅHS kunde utveckla sin dagkirurgi. Dagkirurgi innebär att man opererar polikliniskt över en dag, alltså man behöver inte vårddygn. Det skulle inte bara vara ekonomiskt smart, det skulle också vara bättre ur patientens synvinkel. Det minskar infektionsriskerna och patienterna behöver inte ligga inne på kirurgiska avdelningen. Här kan man faktiskt dra paralleller till skärgårdstrafiken. Man kan göra investeringar för att minska budgetslitaget. Det här är en sådan sak som jag skulle vilja att man tittar på inom ÅHS. Vad skulle man få för driftseffektivering om man tittar på annexet, intensiven, dialysen och akuten? Min uppfattning är att det finns stora inbesparingar att göra där. Vi behöver ta fram siffror för tillika är det en stor investering.

    Vård utanför Åland måste man fortsätta att ha under lupp. Man måste fortsätta att analysera patientströmmar och som remitterande part kan ÅHS långt styra vart enskilda patienter och definierade patientgrupper ska remitteras. Man måste se på vilka tjänster man önskar köpa och för hur lång tid. Vi pratar om en post i ÅHS budget som är 8-9 miljoner euro. Vi har ett upphandlingsläge här. Det är inte enkelt, men vi har i alla fall ett läge.

    Man har under några år försökt styra patientströmmarna mera till riket. Där finns högkvalitativ vård och den är något billigare. Vi har också haft en tradition att köra ålänningarna till Uppsala. De är väldigt nöjda med vården där, men det finns motsvarande vårdkvalitet på andra nära ställen som kan vara billigare.

    Samarbetet mellan kommunerna och sjukvården måste fortsätta. Nya ÅHS-lagen ger möjligheter till ett rationellt samarbete mellan både hemvård och sjukvård. Detta är väldigt förmånligt, bra och humanistiskt ur patientens synvinkel, men det är också jätte kostnadseffektivt. Man undviker onödiga turer och att gamla människor bli skjutsade i skytteltrafik till sjukhuset.

    Man behöver titta på samordning av verksamheter och samarbete med den privata sektorn. Vi kan samutnyttja med det privata, kanske lokaler, teknik, utrustning och även internt samarbete över enhets- och klinikgränser.

    När det gäller det övergripande folkhälsoarbetet så behöver vi ha fokus på det förebyggande arbetet och det är också otroligt svårt att mäta ekonomiskt. Vi är delvis lite inne på det när vi pratar om ungdomar som tidigt riskerar att marginaliseras. Vi måste förebygga psykisk ohälsa, livsstilssjukdomar, arbets-och förslitningsskador och rehabilitera offensivt för att minska sjukskrivningar. Det här är sådant som är oerhört svårt att mäta i pengar, men det sparar oändligt mycket i det långa loppet.

    När det gäller den fysiska driften av ÅHS har vicetalmannen och jag samma åsikt. I analyserna som har gjorts nu på ÅHS konstateras att man har ökade värmekostnader och det är lite förvånande när det gäller psykiatrins nybyggda hus. Det finns betydande inbesparingspotentialer i elektricitet, värme och vatten. När man byggde det nya köket så kunde man spara väldigt mycket på driften.

    Slutligen, talman, så skulle jag velat ha en liten redogörelse men jag får väl vänta till senare. Vad hände med landskapsregeringens handlingsprogram och de utfästelser som finns där? Det finns goda visioner men det sätter också ytterligare press på ÅHS. Kan man leva upp till de förväntningarna som finns i handlingsprogrammet? Det gäller tandvården och det gäller hälsovårdarberedskapen i skärgården.

    Man ska få en ny direktör inom ÅHS. Ser man på det gångna året så har det varit ganska mycket fokus på stridigheter. ÅHS är en kontroversiell organisation, det finns mycket åsikter och det är en stor arbetsgivare. Det har också förekommit en del olyckliga uttalanden, som jag upplever att inte ökar den goda jordmånen för samarbete och effektiviseringar. Man har pekat ut vissa yrkesgrupper; läkare och läkarsekreterare. Jag hoppas att man ska sluta upp med det och koncentrera sig på det arbete som behöver göras. Jag vill önska styrelsen och landskapsregeringen lycka till. Tack.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendena nr 4 och 5 till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 14.01.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.