PLENUM den 9 november 2005 kl. 13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Carina Aaltonen, ltl Peter Grönlund och ltl Brage Eklund).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Brage Eklund på grund av sjukdom och ltl Carina Aaltonen på grund av vård av sjukt barn. Beviljas.

 

 

 

Lagutskottets betänkande nr 12/2004-2005 om godkännande av Europarådets kon-vention om straffrättsliga sanktioner till skydd för miljön samt förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen. (RP 7/2004-2005).

 

 

Först tillåts allmän diskussion, därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling gett sitt bifall till lagens ikraftträdande i landskapet Åland.

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för fortsatt första behandling ärende nr 2:

 

Näringsutskottets betänkande nr 5 och 5a/2004-2005 angående ändrad lagstiftning av elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung. (FR 16/2004-2005).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Näringsutskottet har ånyo behandlat lagframställningen om ändrad lagstiftning om elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung. Utskottet har igen diskuterat frågan och vi har tillsammans hört ett stort antal från de ledande elleverantörerna och bolagen i landskapet.

 

Utskottet tillstyrker igen betänkande nr 5 att lagförslagen antas, men utskottet har i stort sett vidblivit sina tidigare synpunkter i detta ärende. Det har också framkommit under ärendets behandling att man kanske också kan ifrågasätta våra skrivningar i näringsutskottet. Vi ser det som från utskottets sida att landskapsregeringen bör följa med utvecklingen på alla dessa områden och de tekniska framsteg som fortskrider fullt ut på både elmätningssystem osv.

 

Kontentan av detta är att utskottet föreslår att lagförslagen antas i enlighet med betänkande nr 5/2004-2005. Jag ids inte upprepa det jag tidigare sade i presentationen förra gången ärendet var uppe.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Näringsutskottet har förtydligat sitt första betänkande, vilket är bra, men trots en gemensam utskottsbehandling där vi var väldigt många inbjudna för att diskutera utskottets första betänkande med nästan hela den åländska elbranschen närvarande konstaterar utskottet att problematiken kvarstår!

 

Jag vet inte om det mera är en formell fråga som jag tycker att lagtinget också borde fundera lite på och det är när man skriver ett nytt betänkande på det här sättet. Under ”Utskottets synpunkter” är största delen av texten en upprepning av det man tidigare har sagt i sitt betänkande och det måste betyda att man trots allt vill lyfta fram det man har sagt i det tidigare betänkandet. Förhoppningsvis skall betänkandena vara skrivna så att allmänheten också kan läsa dem och att det inte bara är en intern klubb här i lagtinget som förstår vad som är skrivet i dem.  När man på det här sättet inför ett stort stycke där man lyfter fram att ”problematiken kvarstår” tycker jag att man hänvisar till skrivningen som säger att byta elleverantör förutsätter mätning med timmätare. Det här är fel, det är inte sant! Det finns ingen problematik i det här i dag. Elenergi producerad av vindkraft kommer att kunna levereras till vilken kund som helst på Åland. Detta fick utskottet sig till livs vid mötet och då tycker jag också att utskottet borde ha klargjort detta och talat om i betänkandet, att så är är det! Jag tycker att man nu lämnar ett frågetecken. Det var också så att införandet av att öppna elmarknaden förutsatte insatser från de olika elleverantörerna och för att man skulle kunna börja med det i tid och anpassa sig till de nya kraven kom man överens om, både vi från landskapet var med men också elleverantörerna, vilken modell skall vi gå in för? Då var det ett kompromissande, man har kompromissat sig fram till en modell som alla, även vindbolagen, är med på. Även vindbolagen tycker att det är tokigt att det står på det här sättet i dag eftersom frågan har utretts.

 

Jag tycker alltså att det är trist att man inte tydligt i betänkandet har kunnat tala om att detta var ett missförstånd och det här stämmer inte, utan i dag har alla möjlighet att få tillgång till vindkraft.

 

I övrigt är vi förstås glada över att ni stöder lagstiftningen och tycker att den skall träda i kraft. Detta med att om möjligt vidta åtgärder osv. tycker jag också att man från utskottets sida borde ha tagit tillbaka eftersom ni annars här för mig nu borde tala om vilka åtgärder som skall vidtas och vilken energi vi skall lägga på det. Nu har det investerats i mätare runtom på Åland som skall vara så bra som möjligt för konsumenterna och för att undvika att konsumenterna skall behöva få högre kostnader än nödvändigt. Om det är så att det skall införas timmätare på alla och att det skall kopplas till någon form av telefonnät eller liknande för att man skall kunna följa upp timmätningen blir det väldigt höga kostnader. Om utskottet alltså vill att det skall införas och att dessa kostnader skall påföras konsumenterna så tycker jag också att man skall tala om det.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Ledamoten Britt Lundberg vill nu lägga ett stort ansvar på näringsutskottet och kritiserar för oss vad vi har gjort och vad vi inte har gjort. Formellt vet jag inte om det heller är riktigt rätt. Hon ger oss vissa påstötar och vi kanske får ge tillbaka därför att näringsutskottet har ändå formellt rätt att göra som vi vill i princip. I sak skulle jag vilja säga att vi har varit väldigt eniga i näringsutskottet om att timmätning numera inte är behövligt, men vi har även konstaterat att problemet kvarstår. Att säga att vindbolagen var nöjda med att det inte blev så här är förvånande. Nog förstår jag att vindbolagen ännu i dag vill ha timmätning om det skulle vara möjligt att få det. Jag tror nog att ledamoten Britt Lundberg, i likhet med andra, missförstår näringsutskottets intentioner. Vår andemening var att vi inte ens ålägger landskapsregeringen att arbeta för timmätning eftersom det blir för dyrt för den enskilda konsumenten. Jag återkommer till detta i mitt anförande. Det olyckliga är kanske att det står ”problematiken kvarstår”, men delvis ansåg vi att problematiken kvarstår. Det skulle för deras del ha varit bättre med timmätning, men de får nöja sig med dygnsmätning.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Det viktiga är att utskottsbetänkandena formuleras väldigt tydligt så att de som läser dem verkligen kan förstå vad man har menat och att man också kan förstå det utan att ha tagit del av debatten. Det tycker jag är en viktig del i den demokratiska processen. När det är ett a-betänkande som vill ställa till rätta någonting från ett tidigare betänkande som man har fört fram borde man faktiskt också tydligt lyfta fram det man har missförstått och det som inte har framkommit tillräckligt tydligt. Det tycker jag inte att man gör i betänkandet; jag tycker att det finns risk att man missförstår. Dessutom tycker jag att det är synd eftersom det i det utskottshörande jag deltog i fanns en enighet, där vindbolagen framhöll att man också har varit en del i överenskommelsen och att vi har kommit överens om på hela Åland att det här systemet är det bästa tänkbara. Sedan är det så att om det skulle införas timmätare överallt, och det är förstås vindbolagens dröm, därför att då kan de affära med sin el utan att ta någon som helst risk; de bedriver ju affärsverksamhet, så det är helt självklart att de skulle önska sig det. Man måste dock lyssna på alla intressenter här och ta en kompromiss och ta en lösning som är bäst möjlig. Det är klart att det finns drömmar och att olika elleverantörer skulle ha olika drömmar kring hur det här kunde ordnas i framtiden, men den lösning man gemensamt gick in för, där alla har skrivit på och tycker att det är okej – jag talade med dem senast i dag – så är den lösning som nu stöds av lagstiftningen. Lagstiftningen har verkligen framkommit i samarbete med alla dem som levererar el på Åland, inklusive vindkraften. Det är viktigt att det framkommer tydligt att det är just det här man vill rätta till i betänkandet. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Viktigt är hur landskapsregeringen tolkar näringsutskottets betänkande och hur man går vidare. Att i det här läget haka upp sig på dessa ord är onödigt, eftersom vi förklarar hur saken ligger till. Det är uppbyggligt om vi kan gå vidare härifrån enligt de intentioner som näringsutskottet hade när vi tog upp ärendet på nytt. Det vore trevligt om ordföranden också skulle förklara; nu blir det jag som från oppositionen får förklara och ta ställning.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det man skriver i betänkandet är viktigt. Som regeringsledamot läser jag dem väldigt noggrant och är mån om att leva upp till det som lagtinget som min uppdragsgivare säger till mig att man vill att jag skall göra. Därför tycker jag att det är viktigt att betänkandena är tydliga. Det är klart att jag kan tolka näringsutskottets betänkande som ltl Raija-Liisa Eklöw säger, men det skulle vara bättre om man klart och tydligt säger vad man vill, i vilken riktning och hur vi skall göra. Det jag är övertygad om och som jag också hoppas att lagtinget tycker är att vi har tagit oss in på rätt väg, att det är på det här sättet vi skall öppna elmarknaden och det är så här vi skall arbeta vidare. Så tolkar jag näringsutskottets betänkande i och med att man säger att man omfattar lagförslaget

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

En del av problematiken kom fram redan under ledamoten Britt Lundbergs anförande. Jag kan bara beklaga för min del som medlem av näringsutskottet att skrivningen ”problematiken kvarstår” finns där. Andra får sedan stå för sitt. Jag vill i alla fall föra fram vår åsikt i näringsutskottet, nämligen att det inte skall få införas någonting i landskapet som innebär fördyrande åtgärder.

 

Fru talman!

Jag skall gå till mitt skrivna anförande. Näringsutskottet varit som sagt helt enigt i sitt beslut att omfatta förslaget från landskapsregeringen till ändrad lagstiftning om elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung. Allt detta enligt de EU-direiktiven om en öppen elmarknad med rätt för konsumenterna att själva välja sin elleverantör.

 

Vi har även varit eniga om att Åland på grund av sin litenhet geografiskt och som ösamhälle inte har samma konkurrensmöjligheter som våra grannregioner. Bestämmelserna i näringsrätten gör det  t.ex. omöjligt för en privat kund på Åland att köpa sin Åland t.ex. från fastlandet.

 

Fru talman!

”Två hål i väggen” heter det i reklamen för ett elbolag i Sverige. För en vanlig elkonsument är det det som är det viktigaste: två hål i väggen, som garanterar att elen levereras åt oss tryggt, kontinuerligt med så få och så korta avbrott som möjligt och till ett rimligt pris. De flesta är inte alls intresserade att månatligen börja köpa sin el från olika bolag, folk har inte ens tid med det. Priset är det viktigaste argumentet för vårt val av elleverantör. Vi måste enkelt på våra räkningar kunna läsa vad vi betalar för och var elen som vi använder kommer från. Mätning av vår förbrukning måste kunna gå smidigt och inte vara kostnadsdrivande.

 

Som framkommit har Ålands elandelslag redan startat utbyggnaden av fjärravläsningsmätare med dygnsmätning efter att ha haft möte med alla berörda parter i landskapet; som framgick av ledamoten Britt Lundbergs anförande har alla elleverantörer och producenter samt nätinnehavare varit helt eniga om detta.

 

De skrivningar om timmätningar som näringsutskottet hade i sitt första betänkande kom att visa sig vara förhastade eftersom alla aktiva intressenter hade varit eniga om att det räcker med en dygnsmätning i åländska förhållanden och att prissättningen sker enligt en schablon som gör skillnad på olika användarkategorier. Det här har också landskapsregeringen föreslagit i sin framställning.

 

Vi liberaler anser att priset för el för en enskild konsument inte får stiga på grund av att man väljer ett dyrare system som tillfredsställer några enstaka kunder. Lagstiftningen får inte ställa till det för konsumenten, särskilt nr den tekniska utvecklingen går framåt hela tiden och nya krav och nya möjligheter dyker upp.

 

Varför skulle vi på Åland bygga upp ett dyrare system än vad man har gjort i Sverige eller i Finland?

 

Fru talman!

Näringsutskottet valde att ta upp frågan om försäljning av certifikat i samband med distribution av förnyelsebar energi, såsom vindkraft, solkraft, biobränsle osv. Detta trots att det inte var en del av själva framställningen men ändå nära berörde frågeställningarna. Sverige har gått in för ett system som ställer krav på elanvändare att använda en viss procent av förnyelsebar energi av sin förbrukning. Utskottet har påpekat att landskapsregeringen skulle undersöka vad detta skulle innebära för Ålands del. Samma problem som med mätning uppstår dock: Hur mycket mera är vi beredda att betala för att gå in för ett nytt system och i det fallet gå in för att sälja certifikat? För att det inte skall uppstå missförstånd vad utskottet menar med sin skrivning har vi mycket noga diskuterat detta och vill bara säga att landskapsregeringen kan titta på det här. Vi har inte tagit ställning för eller mot att sälja certifikaten utan vi ställer oss som sagt frågan: Vad får det kosta?

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Det mesta har redan sagts i den här frågan, men jag måste ändå säga några saker om betänkandet samt om det betänkande som kom tidigare.

 

Det som i huvudsak beskrivs i betänkandet och som en läsare vid första genomläsning klart uppfattar är att det är ett jättestort problem för våra åländska elkunder att inte kunna få timmätare. Sedan kommer det en liten mening på slutet, att så är det inte längre! En sådan skrivning är inte till fyllest som resultat av en lagtingsbehandling av framställningen.

 

Jag har inte fått förklarat för mig vad utskottet menar med meningen som säger att ”problematiken kvarstår” trots det man har konstaterat! Det är ingen som har kunnat förklara vari problematiken består. Det är ganska märkligt att utskottet anser att det finns en stor problematik i detta, medan alla andra som är i branschen inte ser någon som helst problematik! Tvärtom är det faktiskt så att lagframställningen gör att Åland är på vågens framkant. Vi är först av alla att ha ett fungerande system på Åland, flera år före lagstiftningen kräver det och flera år före Sverige och Finland. Ändå ”kvarstår problematiken” för Ålands del – eller för utskottets del! Det känns inte bra att utskottet har en avvikande åsikt i den här frågan när man dessutom klart känner att utskottet inte riktigt har klart för sig vad man talar om.

 

Det är nämligen så att elfakturan hos en elanvändare i dag bara till en tredjedel består av elströmmen, energin, och ändå är det det som är problematiken; man borde kanske fokusera på verkligheten i stället. Så har man tagit ställning för att Mariehamns stad kommer att införa timmätare. Det står så i betänkandet! Mig veterligen har Mariehamns stad inte fattat något som helst beslut i den frågan. Det är möjligt att Mariehamns stad kommer att göra det, högst troligen.  Det är inget beslut fattat, men ändå har utskottet fått det klart för sig och att Ålands Elandelslag inte gör det. Ålands Elandelslag inför fjärravläsning, var tjugosjunde timme levereras uppgifterna in. Det här är för kundens service. Man får en lättförståelig elfaktura, man är up-to-date med sin förbrukning, man betalar enbart för den ström man har förbrukat, ingenting annat! Man har konstaterat att det tydligen inte är så bra. Man har dessutom gett sig in i en spekulation om  livslängden på det system som elandelslaget håller på att införa och har infört för de flesta, att den skulle vara enbart 15 år. Jag kan säga att elandelslagets teoretiska kalkylerade livslängd för detta mätsystem är exakt 15 år. Det är en ganska normal avskrivningsperiod på teknisk utrustning, egentligen ganska lång; en dator skriver de flesta av omedelbart, om man skulle kunna göra det, eller på två eller tre år och som är betydligt dyrare.

 

Det skulle vara intressant om man kunde diskutera varför det måste vara timmätare eller varför en timätare skulle vara så bra. En timmätare har man krav på enbart om kunden vill köpa på den s.k. spotmarknaden och det är den som vindbolaget i och för sig vill sälja på för att eliminera sina egna risker. Vem är det då i stället som risken flyttas över på? Jo, det är kunden som får ta den risken. Jag tycker att det är intressant då att ta reda på att den risken i december 2002 innebar att den som köpte el på spot under ett par timmar fick betala upp till 120 euro/kWh när det var elbrist i Sverige; då var spotpriset uppe i över 1.000 kronor/kWh. Det är den risken man vill föra över på elanvändarna. Och det här har inte utskottet alls gått in på och diskuterat, men man har tagit ställning för att timmätare är det man borde ha!

 

I betänkandets kläm står det att lagtinget antar de i framställningen ingående lagförslagen i den lydelse de har i näringsutskottets betänkande nr 5. Så långt är väl allt väl, men går man tillbaka och läser det betänkandet är det faktiskt just de synpunkter som utskottet hade där de synpunkter som utskottet inte längre ville stå för, utan man har bläddrat om lite och gjort det på ett sådant sätt att man i det här betänkandet konstaterar att problematiken ändå kvarstår!

 

Det skulle nog vara skäl att skicka detta ärende till stora utskottet för att få en behandling där, men eftersom det kommer att medföra ytterligare en tidsförskjutning och det kanske inte finns orsak till det, så kommer jag att i tredje behandling föreslå en tilläggskläm med viss motivering, där huvudsyftet i princip kommer att vara att man bortser från utskottets tidigare synpunkter.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

När man lyssnar på ltl Jan-Erik Mattsson uppstår frågan vad utskottsbehandlingen alls har för betydelse. De saker som han tar upp: stadens timmätning, en varaktighet på 10-15 för den tekniska utrustningen, vem vill ha timmätning, allt det här har vi fått ta del av under vårt hörande i utskottet. Vi har t.o.m. haft hörande flera gånger eftersom vi tog tillbaka betänkandet. Ett utskott hittar inte bara på motiveringar utan det framkommer saker under hörandet. Utskottsmötena är inte offentliga, så jag kan inte precis säga vem som skulle ha sagt vad och hur. Vi litar på vad folk säger under ett hörande. Men om man sedan ändrar sig och säger en sak under hörandet och en annan sak när någon annan pratar med dem kan inte vi ta någon ställning till det i utskottet. Man kan såga alla utskottsbetänkanden om man bara själv tycker på något sätt och inte har varit med och behandlat ärendet.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det utskottet säger i sitt betänkande handlar bara om två saker: timmätning eller inte timmätning och att det som elandelslaget har installerat i fjärravläsning inte är särskilt bra för det har en livslängd på bara 15 år. Det säger utskottet i sak i ärendet; något annat tar inte utskottet ställning till överhuvudtaget. Vari består problemen, som utskottet så gärna talar om? ”Problematiken kvarstår”, men vilka är problemen?  Vill man försvara utskottets arbete så nämn åtminstone ett problem med det som finns i dag; man måste åtminstone kunna nämna ett enda problem.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Utskottet har under hörandet kunnat konstatera att timmätningen är ett problem för vindbolagen. Utskottet har också klart och tydligt konstaterat att vi har förstått att det finns problem med detta, men att vi, för att inte de åländska konsumenterna skulle få förhöjda elpriser, inte rekommenderar det utan vi har gett vårt fullgoda stöd för det system som Ålands Elandelslag nu har gått in för och börjat installera för en del kunder redan, nämligen en dygnsmätning med en avläsning efter 27 timmar. Vi går ju in för det, så jag förstår inte ltl Jan-Erik Mattssons problem. Jag förstår dock att han sitter i elbolagets fullmäktige så han är angelägen om att lyfta fram de här sakerna flera gånger! Men hur många gånger måste vi säga att vi är helt eniga i utskottet!

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Nu säger ltl Raija-Liisa Eklöw att det är ett problem för vindbolagen att de inte får timmätare.  (Från salen, ltl Eklöw: de har ju sagt det!)Hon säger också att de har sagt så, men jag har personligen i dag fått klar rapport att det inte är något problem för dem.  (Från salen, ltl Eklöw: då är det ju bra då!) Och jag har definierat vad det problemet innebär: skulle de få timmätning så vill de sälja el på spotmarknaden. Nu får inte ltl Raija-Liisa Eklöw flera repliker, men jag frågar: Är någon i den här församlingen intresserad av att hamna i riskzonen att få betala 120 euro/kWh bara för att ha rätten att ha en timmätare åt vindbolaget så att vindbolaget slipper ta risken?  (Från salen, ltl Eklöw: nej!) Det är ju det ni skriver i betänkandet och därför aviserar jag att jag kommer med ett ändringsförslag!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Det här var svårt, det här var jättesvårt! Jag tror nog att det blir svårt bara därför att man vill problematisera det.

 

Näringsutskottet säger i sitt betänkande att vi inte är beredda att ta de extra kostnader som timmätningen skulle föra med sig. Om vi sedan problematiserar det genom att säga att det kanske skulle vara bra och att vissa har sagt att det skulle vara bra för deras verksamhet för att på det sättet stödja den fria handeln med el, så är det sin sak, men för att det inte skall finnas några som helst tvivel har vi beslutat skriva att vi inte stöder timmätningssystemet, utan vi stöder precis det som det står i landskapsregeringens framställning, att timmätning inte fordras av dem som har mindre än 63 amper. Om det ännu är någon som tvekar är det bäst att ställa frågan nu!

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Det har förts mycket diskussioner om detta och huruvida näringsutskottet har varit på rätt eller inte. Det är klart att vi har försökt ta till oss den information som har framkommit när vi har diskuterat med de olika aktörerna. När vi har aktörerna samlade till ett möte försökte vi lösa de knepiga frågorna, men när vi å andra sidan har dem på enskilt möte framkommer det kanske andra saker som ger upphov till frågor!

 

Vi vet att alla de åländska aktörerna hade ett gemensamt möte den 15.1.2004 där man diskuterade frågor som uppstått och enligt artikel 21 i direktivet skulle elmarknaden per den 1 juli 2004 öppnas för samtliga icke-hushållskunder och från den 1 juli 2007 för samtliga kunder. Det är meningen att detta leverantörsbyte skall ske utan kostnader.

 

Vi vet att med timmätarkrav osv. finns det olika system som man har haft både i Sverige och Finland på dessa områden, och det var också sådant som man diskuterade på mötet. Man kom också överens om förslag till en marknadsöppning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv, som diskuterades och man kom till tre olika alternativ för att utvidga elmarknaden. Det var en avräkning enligt schablon eller typkurvor enligt svensk modell eller enligt finsk modell: timmätare hos alla, fjärravläsning av alla, dock så att distributionsnätinnehavaren själv bestämmer system, baserat på månadsavläsning eller timmätning för kunder med huvudsäkringar under 80 A. Det förde man en diskussion och alternativ ett uteslöts. Varken de balansansvariga eller nätbolagen önskar avräkning enligt schablon, kommentar: med 14 månaders avräkningstid eller typkurvor med stora kostnader i dataprogramhantering m.m. som kan förekomma. Det konstaterades att Sverige frångår den nuvarande schablonavräkningen och inför fjärravläsning. Elmarknadsaktörerna konstaterade att ett öppnande av elmarknaden bör i och med motståndet mot schablonavräkning och typkurvor enligt rikets modell genomföras enligt fjärravläsning. Här motsatte sig Ålands Elandelslag och meddelade att man motsätter sig ett massivt införande av timmätare av tekniska och ekonomiska orsaker. Vi har fått utrett i utskottet att det skulle medföra stora kostnader om man skall införa timmätare ute på landet, det vet vi, det är vi alla medvetna om, det har vi kunna konstatera och vill inte att enskilda konsumenter skall drabbas oskäligt av detta. Deras utvärdering ger vid handen att det enda realistiska alternativet för deras del är alternativ tre, alltså fjärravläsning av alla, med viss utbyggnad i nya system osv. Mariehamns stads elverk meddelade då att fjärravlästa timmätare avses att installeras hos deras kunder. Svart på vitt meddelade man att man avser att dessa skall installeras! Huruvida man har tagit beslut eller inte, men så här har vi i alla fall fått det till utskottet. Tillsvidare har det skett främst manuellt.

 

Man kan förstås diskutera hur den tekniska utvecklingen fortsätter i vårt samhälle. Vi vet att det är en enorm utveckling även på den här sidan. Att det finns olika synpunkter på detta är vi mycket medvetna om från utskottets sida.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är bra att utskottsordföranden kan redogöra för synpunkterna. Det är verkligen bra att lagtinget också får höra dem. Det är bara synd att vi inte har dem i texten. Utskottet kunde väl ha skrivit detta i sitt betänkande i stället för det som står där! Utskottet kunde också ha gett en information om den stora skillnaden i elnät mellan Mariehamns stads elnät och Ålands Elandelslags elnät. Ålands Elandelslag har alltså ca 13.000 kunder, men jag kan inte det exakta antalet för Mariehamns stad. Avstånden mellan de olika kunderna i Ålands Elandelslag är så stort att inte några normalt fungerande kommunikationssystem fungerar med mindre än att man skall dra en telefontråd. Då finns det abonnenter t.o.m. ända ute i Eckerö Enskär på en lång sjökabel. Dit fungerar det nuvarande utbyggda systemet som Ålands Elandelslag håller på med. I  Mariehamn kan man upprätta det här i varje fastighet utan egentlig kostnad, så det är en avsevärd skillnad i utbyggnadskostnad; ändå har inte Mariehamns stad kunnat, eller velat, komma till skott med sin utbyggnad av timmätarsystemet. Det skulle ha varit bra om utskottet hade kunnat komma fram med detta i sitt betänkande i stället för att vi får höra det nu först från talarstolen.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Frågan om skillnader i nät har vi egentligen fått mycket bra utredd i utskottet. Elbolagen har där varit mycket behjälpliga, både vad gäller kartmaterial och uppritat hur det fungerar. Det förstår vi och att det också kommer att föranleda kostnader, som situationen är i dag, om man skulle gå in för den här timmätningen. Det är inget tvivel om saken. Det har vi fått mycket bra information om till utskottet. Men vi vet inte heller hur utvecklingen kommer att vara i framtiden. Vi har diskuterat ute i skärgården med överföringshastighet i olika nät osv. för att kunna utnyttja detta, att ta ner signaler via satelliter, utbyggnad av bredband osv. Där har vi också någonting som vi håller på och utreder. Inte står utvecklingen stand-by här heller utan den fortgår. Varken jag eller någon annan här i salen kan säga hur det kommer att vara efter tio år.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är precis som utskottets ordförande säger att dessa skillnader finns och behovet kommer att förändras. Men det är just det som jag efterhörde, att varför har man inte skrivit någonting om det här i sitt betänkande när det är det som är tyngdpunkten för den åländska elmarknaden så har man ändå inte skrivit ett ord om just det! Det är det som är det märkliga. Det är precis som utskottets ordförande säger att om utvecklingen. Vi har hört att Kumlinge och Brändö utgår från att man skall ha bredband till husväggen i alla sina hushåll inom ett antal år. Den dagen du har det har inte heller elandelslaget något som helst problem att införa timmätningar. Men vi vet att den kostnaden är 2 miljoner euro för två kommuner. Ta och räkna ut vad den blir på hela landsbygden på Åland! Det är inte några småpotatis. Jag tycker att vi skall vänta på utvecklingen. Det är inte några som helst problem om 15 år om tekniken finns, och det finns garanterat en ny och bättre teknik, att införa den och man mäter hur mycket man vill. Varför har inte utskottet skrivit någonting utan man skriver att ”problematiken kvarstår” och ingen kan säga vad den problematiken består av!

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Vi konstatera att vi är överens om att utvecklingen fortskrider. Vi kan bara plocka upp ”jyppinallen” ur fickan och tänka på hur den såg ut för 15 år sedan! Den var helt annorlunda, åtminstone den första jag hade i bilen. Tekniken går framåt oerhört, så jag tror att vi har sådana system i dag efter 10-15 år som vi kanske inte riktigt kan överblicka i dessa sammanhang, men som går att sköta, både timavläsning och allt annat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet?  Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras för enda behandling ärende nr 3:

 

Finansutskottets betänkande nr 1/2005-2006 angående revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2004. (RB 2/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Finansutskottets betänkande gäller revisionsberättelse och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2004. Utskottet har ingenting att anföra eller invända eller att säga egentligen om den utföra granskningen utan utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig revisionsberättelsenför Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2004 till kännedom.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 4:

 

Talmanskonferensens framställning angående talman Barbro Sundbacks anhållan om befrielse från utskottsuppdrag. (TMK 1/2005-2006).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar.  Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Ärendets enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

Med anledning av beslutet meddelar talmannen att fyllnadsval av en medlem i stora utskottet sker vid plenum inkommande måndag den 14.11. Kandidatlistor inlämnas till lagtingets kansli senast fredagen den 11.11. kl. 15.00.

Antecknas.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens meddelande angående plan för kortruttssystem gällande skärgårdstrafiken. (M 1/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 14.11.

 

Lagtingets nästa plenum är måndagen den 14 november kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.55).