Föredras

När har vi vårjakt igen? SF 16/2021-2022

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Fredrik Karlström. Ordet ges först till lagtingsledamoten Simon Påvals.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Bästa lagting och åhörare. När har vi vårjakt igen? Vårjaktens betydelse får aldrig underskattas, lika lite som förbudet får bli det nya normala. Vårjakten skapade positiva ringeffekter för biologisk mångfald och bidrog starkt till ett aktivt viltvårdsarbete över hela Åland. Många jägare funderar nu om den politiska landskapsregeringen verkligen vill se en återinförd vårjakt på Åland.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur ser landskapsregeringens plan ut för en återinförd vårjakt?


  • Tack, talman! Tack också ledamot Holmberg för att vi kunde ta den här frågan idag och inte när den var upp förra gången och att vi kom så bra överens om det.

    Men först lite bakgrund: Den här frågan är ingen nyhet. På den här frågan har det under de senaste decennierna lagts ner väldigt mycket kraft, arbetstimmar och engagemang av väldigt många tjänstemän i förvaltningen och av flera olika landskapsregeringar. Alla har jobbat åt samma håll och med samma målsättningar att kunna fortsätta med vårfågeljakten som vi har både som tradition och viktig viltvårdsinsats som vi har gjort under så många decennier på Åland.

    Vi vet ju också att EU-kommissionen inte riktigt delar samma uppfattning som vi har. Den här frågan har gått hela vägen till EU-domstolen som avgjorde ärendet den 23 april 2020. Ingenting av det här är ju någon nyhet.
    EU-domstolen ansåg att vårfågeljakten stred mot bestämmelserna i fågeldirektivet. Detta trots det oerhört gedigna bakgrundsmaterial som levererades från flera olika landskapsregeringar och de tjänstemän som har argumenterat bakom vårt resonemang. Men tyvärr har domen också stramat till tolkningsutrymmet i fågeldirektivet, varför möjligheten att tillåta jakt kraftigt har begränsats som det ser ut just nu. Så även om EU-domstolens dom handlade om ejder så har den också försvårat möjligheterna att tillåta jakt på andra arter på samma sätt just nu.

    Det viktigaste i det här skeendet är ju att vända den negativa utvecklingen för bland annat ejder och andra sjöfåglar. Det är grundförutsättningen för att vi ska kunna ha några diskussioner med kommissionen om jakt i framtiden.

    Så just nu så handlar det mycket mer om det arbete som görs från förvaltningen med bland annat den så kallade Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds, AEWA som vi brukar kalla det, där också Åland är en fördragspart och det jobbas med den internationella förvaltningsplanen för ejder. Den kommer att färdigställas i slutet av det här året och planen ska också identifiera de viktigaste hotfaktorerna och också lägga grunden för det framtida bevarandearbetet i syfte att vända den negativa populationsutvecklingen. Det är alltså det som är det viktigaste just nu, att vi får upp vår vårfågelstam inom de olika fågelarterna framöver för att också kunna återgå till att börja diskutera den här frågan med kommissionen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 11:18

    Tack minister Karlström. Hur vi skyddar sjöfåglar är givetvis viktiga argument i arbetet med att återinföra vårjakten. Förvaltningsplanen kring skyddandet av ejdern är ett formaliserat och strukturerat sätt att påvisa hur väl den åländska viltvården fungerar och det gör den. Ett otroligt ideellt arbete utförs för att minska de invasiva arterna, men också i form av skyddsåtgärder mot örnens hot och härjningar.

    I medborgarinitiativet "Skydda sjöfågelstammen" som social- och miljöutskottet behandlade våren 2021 skrev utskottet bland annat följande: "Utskottet konstaterar att landskapsregeringen tar frågan om predatorernas negativa inverkan på sjöfågelstammen på allvar. Insatserna för att minska predatortrycket på sjöfågelstammen har intensifierats under senare tid. Utskottet bedömer dock att det finns behov av ytterligare åtgärder. Åtgärder behöver vidtas i större omfattning och i snabbare takt för att minska predatortrycket på sjöfågelstammen på främst havsörn, mårdhund och mink. Samtidigt behövs mer forskning kring orsakerna till sjöfågelpopulationernas variabilitet. Parallellt kan enligt utskottet även en dialog inledas med EU-kommissionen om eventuella aktiva örnbegränsande åtgärder såvida säsongen 2021 passiva åtgärder inte når önskvärt resultat".

    Nu vet jag att den åländska jaktlagen, som är under revidering och snart hos lagtinget, innehåller flera proaktiva förändringar till gagn för viltvården. Forskningen kring sjöfågelstammarna har gett mycket fakta och bl.a. kunskap om antalet fåglar. Men landskapsregeringen har dessutom under senvintern konstaterat att de örnbegränsande åtgärderna inte fungerar i tillräckligt hög grad för att skydda sjöfågelstammen. Kommer landskapsregeringen att initiera diskussioner med EU-kommissionen gällande bevarandet av sjöfågelstammen och vårjaktens betydelse för att uppnå en god bevarandestatus? För det hänger ihop.


  • Tack, talman! Om vi börjar från slutet, det sker kontinuerligt diskussioner och informationsutbyten mellan förvaltningen och kommissionen gällande dessa frågor. Som ledamot Holmberg också vet så jobbas det nu, och har gjort de senaste åren, med alla möjliga andra tänkbara åtgärder som man kan vidta gällande örnens utbredning på Åland. Resultat av det arbetet som utförs de senaste åren kommer att presenteras i ett senare skede i år.

    Sen är ju också landskapsregeringen mycket medveten om de värdefulla viltvårdsinsatser som har gjorts under åren. Vi ser också, precis som ledamot Holmberg sade, hur predatorerna utbreder sig i vår skärgård och i vår natur och hur de påverkar vårfågelns status. Det är oerhört viktigt med både viltvården och traditionen. Landskapsregeringen tar det här på absolut största allvar. Det finns inte en tvekan från landskapsregeringens sida om att man vill hitta tillbaka till den tradition som vi så gärna vill få igång. Men vi behöver inte bara gå på känslor utan vi behöver också ha det väl dokumenterat.

    Som jag sade i mitt öppningsanförande så handlar det om att stammen behöver vara på en sådan nivå att fågeldirektivet och undantagen i fågeldirektivet går att befästa juridiskt och med fakta argumentera vidare.

    Men som ledamoten Holmberg också nämnde så kommer ju jaktlagen här på lagtingets bord kanske till och med på nästa plenum eller plenumet efter det. Som ledamoten då har sett så har man i jaktlagen också gått det här medborgarinitiativet till mötes, lyssnat på och vidtagit förslag på ändringar för att fylla det syftet.

    Jag tror inte att det finns så många delade meningar i den här församlingen vad önskan, viljan och ambitionen är gällande vårfågeljakten. Det är bara att se till att vi tillsammans tittar på de möjligheter som kan finnas där ute. Jag hade just ett samtal med en ledamot i lagtinget här som pratade om hur man gör på Malta. Där har man ju också sett att det kan finnas möjligheter. Jag tror att vi kan lära av varandra också, se hur man gör på andra ställen för att kommunicera och få en dialog med kommissionen som kan öppna upp möjligheter i framtiden igen.

    Men ett svar på när vårfågeljakten införs, det kan inte ges från den här talarstolen nu.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 11:23

    Tack, talman! Jag tycker att ministern kommer med bra åsikter. Vi ska titta på vad andra nationer gör och hur övriga länder hanterar frågan. För det är ju en fråga som berör i princip alla länder inom EU. Jag vet också personligen att Malta har lyckats rätt så väl att föra sin fråga framåt gällande fågeljakt.

    Jag har listat upp några punkter. Örnbegränsningen i sig är ju en problematik när vi samtidigt ska kunna påvisa att ejderpopulationen i alla fall inte minskar utan ökar. De örnbegränsande åtgärderna har ju varit många och det har varit ett stort arbete bakom dem från ideella krafter speciellt. Finns det ett steg till att ta det från landskapsregeringens sida, att ta ytterligare örnbegränsande åtgärder? Det känns på något sätt som att så länge vi inte gör det så kommer heller inte ejderpopulationen att ha någon positiv utveckling. Det tror jag att de flesta är övertygade om.

    Det finns också givetvis en stor förståelse för att vi måste ha dokumentation och fakta. Det här ska inte vara känslostyrt. Det ska inte vara enbart konservativa tyckanden kring det hela, utan det ska vara dokumenterat och faktabaserad att vårjakten ska tillbaka.

    Kommer vi i slutet på året att kunna ha en sådan sammanställning? Då kan vi inleda diskussionen med EU-kommissionen på alla nivåer, både de örnbegränsande åtgärderna, viltvårdsinsatserna i övrigt och dokumentationen över hur vi bedriver det formaliserade arbetet för att öka ejderpopulationen främst i en sammanställd slutrapport som medskick till den som ska förhandla sedan med EU-kommissionen. Jag tror att det skulle vara viktigt att det skulle finnas någon form av tidslinje för alla de aktiva viltvårdare och jägare som bokstavligt talat väntar och längtar efter detta och som också ser behovet av vårjakt. Vårjakten i sig är ju viktig för sjöfågelstammens positiva utveckling. Kan vi se fram emot en slutrapport som på något sätt tar nästa steg redan detta år?


  • Tack, talman. Ja, arbetet med den internationella förvaltningsplanen har pågått under en längre tid, det kommer att presenteras under hösten. Planen färdigställs i slutet av det här året och ska identifiera de viktigaste hotfaktorerna och lägga grunden för det framtida bevarandearbetet i syfte att vända denna negativa populationsutvecklingen.

    Parallellt, vilket jag kanske nämnde i mitt första svar, så utarbetas en så Adaptive Harvest Management Plan som ska utreda huruvida det är möjligt att bedriva en hållbar jakt i framtiden och sedan också säkerställa att den eventuella jakt som bedrivs inte äventyrar bevarandestatusen. Här kommer vi med mer information under hösten och vintern det här året.

    Men avslutningsvis, det viktigaste i det här skedet är ändå att vända den negativa utvecklingen för ejdern och andra sjöfåglar. För det är ändå det som är grundförutsättningen för att vi ska kunna ha någon sorts diskussion med kommissionen om jakt överhuvudtaget i framtiden.

    Så vi fortsätter med det jobb som görs därute av de fantastiska ideella krafterna som görs just nu och vi vet att det också i den här salen finns delaktiga aktörer. Vi från förvaltningens sida tittar på alla tänkbara möjligheter för att dokumentera och visa att vi har gjort allt vad vi kan när det kommer till örnen. Vi jobbar vidare med den internationella förvaltningsplanen och under hösten och vintern kan vi diskutera de här frågorna vidare efter att jaktlagen är antagen, som jag hoppas att den kommer att bli, så att vi kan sätta den i kraft kanske redan till den här hösten också.

    Vi delar samma farhågor, viljor och ambitioner. Vi vill se en vårfågeljakt i framtiden igen. Låt oss jobba tillsammans för det! Tack.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.