Föredras

  • Samma regler tillämpas på denna fråga. Svaret kommer att ges av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Nina Fellman.


  • Tack, talman! Transpersoner hör, även på Åland, till samhällets mest utsatta personer. Kunskap på områden där den behövs, till exempel inom skola och hälsovård, är låg. Rådgivning och stöd är svår att komma åt. Bland allmänheten är kunskapsnivån låg och transpersoner råkar ofta ut för både hån och förlöjligande. Hur avser landskapsregeringen arbeta för att öka kunskapen om och respekt för transpersoners behov och rättigheter?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Fellman. Det är bra att ledamoten lyfter den här frågan eftersom det inte är ofta som man i lagtinget diskuterar kring hur öka kunskapen kring HBTQIA-personers behov och rättigheter och i det här fallet specifikt transpersoners behov och rättigheter.

    Det kan många gånger vara frestande att fokusera på hur långt vi har kommit, om vi väljer att titta bakåt i tiden, men det viktigaste i den här frågan är att sätta fokus på hur långt har vi kvar innan alla människor inte ska vara rädda för att bli förlöjligade eller utsättas för hån för att vara den man är eller bli utsatt för diskriminering eller våld för att man är den man är.

    Landskapsregeringens arbete inom HBTQIA, där T:et i HBTQIA står för transpersoner, är bland annat att höja kunskapen inom området vilket är en del i handlingsplanen som landskapsregeringen antagit för HBTQIA-personers lika villkor i det åländska samhället som sträcker sig till 2025, som antogs när ledamot Fellman var kansliminister. Under 2021 ordnade landskapsregeringen en kunskapsutvecklande föreläsningsserie i tre delar för förvaltningen, inbjudan gick även till andra som arbetar med barn, unga, äldre samt inom vården. Det var positivt att det var många som deltog då den erbjöds via nätet och många sade att den här föreläsningen borde vara obligatorisk för många yrkesgrupper. Både ledamoten Fellman och jag vet att tyvärr är det ofta personer som redan förstår att det här är viktig kunskap som går på dessa föreläsningar.

    I den nya läroplanen för grundskolan ingå läroämnet hälsokunskap där utgångspunkten är gemenskap, respekt för livet och andra människor. I uppväxt och utveckling behandlas människors olika livsskeden, växande och utveckling ur olika perspektiv. Läraren ska här handleda eleven att utveckla förståelse för normer, värderingar och jämlikhet kopplat till HBTQIA-frågor ur ett historiskt, lokalt och globalt perspektiv. Här arbetar landskapsregeringen med upprätta en kunskaps- och metodbank för barnomsorg och skola.

    Utifrån den nya läroplanen, men även Ekvalitas rapport utifrån Hälsa i skolan 2019, har utbildningsbyrån gett i uppdrag till Högskolan på Åland att ha en kompetenshöjande insats inom området som startade i våras och fortsätter nu i höst. Åtgärder för att förbättra måendet och kunskapen för HBTQIA-personer finns även i suicidpreventivt program med åtgärdsrekommendationer för en nollvision. Vi har kunskapen idag att suicidförsök är vanligare bland unga HBTQIA-personer och att transpersoner ligger tyvärr högst inom HBTQIA-personer.

    Folkhälsomyndigheten i Sverige gör bedömningen att 0,4 % av Sveriges befolkning är transpersoner. På Åland, om vi slår över den siffran, skulle det innebära cirka 120 transpersoner i olika åldrar på Åland. Så kunskap om transpersoner är oerhört viktigt utifrån bemötande speciellt i de yrkesgrupper som arbetar med människor. Tack!


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 16:52

    Tack, talman! Det är alltid givande att diskutera de här frågorna med ministern. Jag vet att det finns ett intresse och en förståelse för frågorna. Men så är det tyvärr inte ute i samhället. Jag upplever att vi i dag har en våldsam backlash när det gäller frågor kring kön, könsidentitet, HBTQIA-frågor kopplade till en konservativ kvinnosyn och en ganska aggressiv uppfattning om kön, genus och vilka rättigheter människor har.

    Om man tittar på samtalstonen bland annat på våra insändarsidor i tidningarna så kan man läsa alldeles förskräckliga saker om transpersoner. Det handlar om grupper av kvinnor med lättare funktionsnedsättningar och det är därför de tror att de är trans eller att det har vuxit fram en trend. Jag citerar: "Bland tjejer att ifrågasätta sin könsidentitet, helt enkelt för att det ligger i tiden med sådant och för att framgångsrika transaktivister lockar dem på nätet". Den här typen av insändare, den här typen av uttalanden gentemot en grupp människor som redan har det väldigt tufft, som redan är sköra och som redan kämpar med att våga vara den de är, så tycker jag är så allvarlig. De åtgärder som ministern beskriver är alldeles utmärkta, men jag tycker ändå att det blir otillräckligt i ett debattklimat som kännetecknas av en så här aggressiv och nedsättande samtalston. Jag undrar om ministern har tankar kring hur man kunde motverka den här utvecklingen för att inte den här suicidfrekvensen till exempel ökar bland den här gruppen människor?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 16:54

    Tack, talman! Jag är lika bekymrad som ledamot Fellman över den aggressiva tonen, precis som ledamot Fellman just lyfte upp. För HBTQIA-personer och just specifikt för transpersoner är det ett oerhört steg innan man väljer att berätta för sin omgivning eller visa vem man är. Ibland blir den situationen oerhört svår och det gör tyvärr att man mår psykiskt dåligt och kan också tyvärr leda så långt som att man försöker begår suicid.

    Det behövs ju naturligtvis kunskap och information. Landskapsregeringen behöver ju ge den kunskapen där det behövs på ett tidigt stadium i skolor och på andra ställen. Hur pratar man om HBTQIA-personer och transpersoner? Lika viktigt är att vården har den här kunskapen så att man bemöter dem med respekt.

    Det som jag tycker är positivt är att i det nordiska samarbetet så ingår nu HBTQIA-frågor, sedan 2021, i jämställdhetsarbetet inom Nordiska ministerrådet som ett politiskt område. Det är ju det som är vikten med det nordiska samarbetet, vi får vara en del och dela erfarenheter hur man arbetar i de andra nordiska länderna. Jag hoppas att vi kan ta in mer kunskap kring hur man arbetar med detta i de andra nordiska länderna så att vi kommer längre i det här arbetet. Tack!


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 16:56

    Tack, talman! Det har ju framförts i den här debatten att det är någonting skamligt och suspekt och någon sorts konspiration att man gör just det som ministern beskrev. Man jobbar med kunskap och utbildning i skolor, man jobbar med bättre sexualundervisning i skolorna och man pratar om frågor på ett lämpligt sätt för åldersgrupperna också inom barnomsorgen - att alla har rätt till sin egen kropp och till sin egen identitet.

    Det här åsikterna finns också - jag förstår att det är en besvärande fråga - inom regeringsblocket. Hur ska ministern hantera det faktum att det finns parlamentariker i regeringsunderlaget som ser transsexuella som störda på något sätt eller svaga personer som lockas av aktivister till onödiga operationer? Tänk bara att det finnas människor som tycker att andras rätt till sin egen kropp och att definiera sin egen identitet är någonting onaturligt och sjukt som inte passar in i en mall där det bara finns två godkända kategorier för hur män och kvinnor ska vara. Jag tycker inte att det är okej att det är så. Jag vet att ministern inte heller tycker det. Men hur ska man hantera det faktum att det också i den här salen finns människor som tycker annorlunda?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 16:58

    Nu står jag här som minister. Jag kan inte säga att hela landskapsregeringen står bakom mänskliga rättigheter och det här handlar om mänskliga rättigheter. Landskapsregeringen backar inte utifrån om det finns några ledamöter i salen som tänker någonting annat. Det tar vi avstånd ifrån. Det viktiga är att det handlar om mänskliga rättigheter.

    Nu har vi också i Finland på gång en ändring av translagen, där bland annat kravet på sterilisering för att ändra juridiskt kön ska ändras. Den nuvarande finska translagen beskrivs ur en europeisk synvinkel som en riktig skamfläck ifråga om mänskliga rättigheter. Så det är enbart positivt, oberoende av könsidentitet, man, kvinna eller ursprung så ska vi respektera de mänskliga rättigheterna för alla personer. Det står landskapsregeringen fast vid. Tack!


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.