Första behandling
Ledamot Harry Jansson (C) Anförande | 13:01
Tack, talman! Ärade kollegor. Jag hoppas att vi ska ha en givande arbetsvecka tillsammans i och med att vi kommer att mötas frekvent dessa dagar.
Men vi startar med en sak som förhoppningsvis är enkel även om den i och för sig innehåller principiellt viktiga avvägningar.
Lag- och kulturutskottet har haft att handlägga republikens presidentframställning till lagtinget att godkänna och sätta i kraft av ändringar i konventioner om vägtrafik.
Som framgår av utskottets förslag så föreslår utskottet naturligtvis att lagtinget ger sitt bifall till det som republikens presidents framställning handlar om, dvs. ändringar i konventionen som har genomförts i mer modern tid.
Men vi föreslår också, som ett första förslag till bifall, att vi ger å´lagtingets vägnar godkännande också till förordningen om ikraftträdande av konventionen om vägtrafik.
För att göra det här så enkelt som möjligt så handlar det i första fallet om själva grundkonventionen från 1980-talet, något som lagtinget, av det som vi brukar anföra kallas för lagtekniska skäl, aldrig har gett sitt bifall till. Detta går tillbaka till en tid i självstyrelsens historien där man på finländskt håll satte i kraft den här typen av konventioner via förordningar. Då ansågs det inte vara nödvändigt att ha lagtingets samtycke till de här bitarna.
Det här är rätt komplicerad självstyrelsejuridik. Men det sätt som vi nu har valt att hantera den här typen av tidigare icke godkända grundkonventioner går tillbaka 2012 då vi hade en första som handlade om tortyr med mera. Där valde republikens president att på sina egna vägnar ge lagtinget möjlighet att ge sitt bifall.
Sedan har vi haft andra, bland annat ESK-konvention som var aktuell 2012-2013. ESK-konventionen handlade om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Här slutade det med att lagtinget på sina egna vägar beslöt att vi ger vårt bifall. Det här har väl då kanske tillsammans med Helsingfors inte riktigt utmynnat i någon samstämmighet om att det här skulle vara helt korrekt att göra. Men de facto är det här en praxis som lagtinget nu etablerat sedan drygt tio år tillbaka. Det handlar egentligen, talman, om att vi vill ha en sorts beredskap i fall att det bland mängden av konventioner som aldrig har varit till detta parlament skulle finnas någonting som står i strid mot hela vår status. Ingen är riktigt säker på vad Pandoras ask skulle kunna innehålla.
Så för att sammanfatta, utskottet ger alltså grönt ljus, inte bara till grundkonventionen, utan också förstås till själva den aktuella ändringskonventionen. Vi gör det också mot den bevekelsegrund att det här är mera fråga om lagtekniska åtgärder, det som har gjorts. Det har föranlett den här konventionen som handlar om den tekniska harmoniseringar och har redan genomförts i vår lagstiftningsprocess för Ålands vidkommande.
Talman! Därför föreslår vi bifall till republikens framställning. Tack, talman!