Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Bästa kolleger och åhörare.

Vi har nu framför oss en stund med fyra olika skattefrågor som ska behandlas enskilt, jag kommer som slutkläm i detta anförande att ta upp lite reflektioner som täcker över samtliga. Jag börjar med lagen i sig.

Den föreslagna lagen sammanhänger med landskapets budget på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Denna lag är således en s.k. budgetlag och är sammankopplad med förslaget till årsbudget 2025, närmare bestämt till anslag 33000 i budgetförslaget.

Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om beräkningsgrunden för kompletteringen av skatteinkomsterna i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna ändras. Enligt förslaget ska kompensationen till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter betraktas som inkomst från samfundsbeskattningen vid beräkningen av skattekompletteringen. Syftet med förslaget är att neutralisera effekten av social- och hälsovårdsreformen i riket när det gäller skattekompletteringen. Redan under beredningen av landskapslagen om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter konstaterades att sänkningen av kommunernas andel av samfundsskatten skulle komma att påverka skattekompletteringen.

Målsättningen från landskapsregeringens sida har varit att de åländska kommunerna inte ska påverkas ekonomiskt av social- och hälsovårdsreformen i riket. Om inga åtgärder vidtas kommer skattekompletteringen att minska som en följd av reformen. Genom att ändra lagstiftningen så att kompensationen för sänkta samfundsskatteintäkter beaktas på samma sätt som skatteintäkterna vid beräkningen av skattekompletteringen neutraliseras effekten.

Förslaget innehåller också ett förtydligande av bestämmelserna om justeringen av uppräkningsfaktorn för skattekompletteringen.

Det har visat sig att uppräkningsfaktorn kräver justering oftare än förutsett. Redan 2020 blev faktorn sänkt till 1,15 för att sedan höjas till 1,16 för skattekompletteringen 2024. Det har också framkommit att formuleringen av bestämmelserna om justeringen av uppräkningsfaktorn upplevs som oklar. I landskapsandelslagens 21 § 3 mom. anges att uppräkningsfaktorn är 1,17 om den inte har justerats. Detta har kunnat tolkas som att det angivna värdet varje år ska utgöra utgångspunkt för bedömningen av om en justering ska göras eller inte, vilket inte har varit avsikten. Tanken har hela tiden varit att uppräkningsfaktorn ska ha samma värde som föregående år, om den inte enligt något av villkoren i landskapsandelslagens 23 § ska justeras. Det är också så lagen har tillämpats. För att undvika oklarhet föreslår landskapsregeringen att formuleringen av den nämnda paragrafen förtydligas.

Utskottet konstaterar att lagändringen strävar till att korrigera de förskjutningar i kommunalbeskattningen som rikets social- och hälsovårdsreform har skapat. Därtill sker ett förtydligande för angivandet av den beräkningskoefficient som används vid uträkningen av skattekompletteringen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse samt att lagen helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen för Åland.

Talman! Jag vill också kort reflektera över skatteutmaningarna som Åland står inför.

Vi kan med fog påstå att den ständiga pareringen av skatteförändringar som vi själva inte kan påverka skapar slitage på såväl de ekonomiska som juridiska resurserna.

Självstyrelsens grundbult är en stabil ekonomi, därför är det en självklarhet att finansavdelningen har de verktyg kompetensmässigt i form av mänskliga resurser eller förutsättningar att köpa dessa resurser, men även de tekniska verktygen i form av system och mikrosimuleringsverktyg.

Till detta ska läggas en förståelse från rikshåll att ingen part vinner på att Åland oftare och oftare hamnar i väldigt stressade situationer för att hinna konsekvensbedöma eller på andra sätt bygga en stabil och långsiktig skattepolitik. Vi får hoppas att den tidsbrist som i år har varit standard förbättras och att samspelet mellan finsk och åländsk lagstiftning, trots allt större olikheter p.g.a. välfärdsområdesreformen, ändå kan leva i en fruktbar symbios.

Ekonomiska konsekvensbedömningar av skattelagstiftningen är idag lite som att leta i en mörk källare med en ficklampa med svaga batterier, Men landskapsregeringen och finansavdelningen har under utskottshörandena gett ett mycket tryggt, kommunikativt och på ett kompetent, ödmjukt sätt, påtalat att de ser framtiden an med positivism. Vi behöver ändå vara realister. Sättet hur landet Finland producerar välfärd skiljer sig alltmer mot Ålands sätt. Jämförelsen blir allt svårare att göra och det handlar inte enbart om tidsnöden. Frågan är hur vi löser detta faktum, landskapsskatt eller motsvarande? Här finns ett tankejobb för landskapsregeringen att grunna på under julhelgen.

Under remissdebatterna har det förts fram om finans- och näringsutskottet ska ha ett underutskott i form av ett skatteutskott. Vi har inte i utskottet i någon större omfattning diskuterat detta, men Ålands parlament är litet och frågan är om vi krånglar till det i onödan genom ännu ett underutskott? Jag tror vi behöver mer kommunikation och verkstad än ännu fler grupper, utredningar och utskott. I sammanhanget vill jag lyfta och tacka den mycket goda kommunikation som finansavdelningen uppvisar gentemot utskottet.

Slutligen, frågan som borde få ett svar. Är ålänningarna överbeskattade gentemot finländare i stort? Sett till betydelsen av att alla kan styra och hantera sin egen ekonomi, köpkraft och en ansvarsfull hantering av skattemedel borde även denna fråga klareras och en omställning av välfärdsproduktionen göras på ett sätt som inte belastar ålänningarnas plånböcker i onödan. Tack!

Tack, talman och utskottsordförande Holmberg!

Låt mig börja med det som utskottsordförande avslutade med. Är ålänningar mer beskattade än finländare i övrigt? Svaret är fortfarande nej på den frågan när det gäller kommunalskatten. Även om slopandet av specifika åländska avdrag naturligtvis har rubbat balansen till ålänningarnas nackdel.

Tack till utskottet för betänkande. Utskottsordförande diskuterar mitt tidigare förslag om att finans- och näringsutskottet borde ta ett större grepp om beskattningen. Jag är nöjd med att vi gemensamt på allvar börjar diskutera dessa frågor. Det handlar om att vi måste ta ett helt nytt grepp om beskattningen i samband med hela finansieringen av det offentliga Åland, där vi också måste beakta landskapsskatt som en nyckelroll.

Tack, talman! Tack ledamot Jansson. Vi ska inte gå in i den stora diskussionen som kräver både omtanke, tid, ork och bred kunskap när det gäller huruvida ålänningarna betalar onödigt mycket skatt eller inte.

Men låt oss ta upp den frågan i närtid, eftersom den kommer att vara aktuell, särskilt med tanke på det finanspolitiska ramverket och de effektiviseringar som behöver göras för att nå målet om ett överskott i ekonomin år 2030.

Som sagt, huvudsaken är att vi tillsammans börjar diskutera de här frågorna. Det är nog så att, som en ledamot uttryckte det, det handlar bara om samarbete eller hur ledamoten uttryckte sig. Samspelet mellan de olika kategorierna och samspelet med det finska systemet börjar nog komma till vägs ände.

Det är därför jag anser att vi måste börja diskutera landskapsskatt som ett sätt att utjämna situationen och få bort dessa diskrepanser. Jag kan som ledamot i parlamentet kan inte vara nöjd med att utskottet inte riktigt har kommit till klarhet. Utskottet hävdar att det handlar om 4,5 miljoner i lindring för ålänningarna, men ändå antyder man att detta kanske har tillkommit på basis av en otillfredsställande simulering.

Sedan det som jag eller lantrådet Sjögren lyfte i debatten: indexjusteringen som en skatteåtgärd, det har vi inte haft tidigare. Har utskottsordförande någon kommentar till den delen?

Tack, talman!

Jag tror, ledamot Jansson, att vi kan konstatera att detta är ännu en fråga som kopplar ihop hela lagtinget. Det borde inte finnas några politiska ut knoppningar som inte vill samma sak i det stora hela när det gäller Ålands beskattning.

Vi har under höranden kring år 2025, men även specifikt kring eftermiddagens skattelagar, kunnat konstatera att det råder en osäkerhet. Detta beror delvis på att framförhållningen har varit väldigt kort, något som Åland inte kan påverka. Det finns också ett behov av att kunna simulera skattesituationer på ett sätt som inte är möjligt just nu.

Men vi är positiva. Vi tror, och jag talar från lagtingets sida, att detta kommer att gå i rätt riktning. Förhoppningsvis kommer det redan nästa år att finnas möjligheter att på ett ännu mer förfinat och detaljerat sätt hitta rätt (… taltiden slut).

Värderade talman! Bästa kolleger och åhörare.

Framför oss har vi några olika skattelagar som formellt behöver behandlas i lagtinget som skilda ärenden, men om man ska förstå resonemanget bakom dem borde de egentligen behandlas tillsammans. Jag kommer därför att hålla det här anförandet under detta första av dessa lagförslag, men det här anförandet berör ändå alla de här skattelagarna tillsammans med de förändringar som har skett under året. På slutet håller jag ett resonemang om Åland skattesituation.

Jag vill börja med åter upprepa skattesituationen för privatpersoner. Inför 2025 har det under hösten föreslagits och beslutats om ganska stora förändringar av de skatteavdrag man får göra i både stats- och kommunalbeskattningen. Det är svårt att få en bild av de här förändringarna för en privat person. Finansministeriet har gjort beräkningar och deras slutsats är att ålänningar under 2025 kommer att få 4,5 M€ i ökade avdrag. Det är faktiskt bra och kommer att gynna köpkraften i många hushåll nästa år.

Talman, det som vi egentligen ska diskutera idag är fördelningen mellan landskapsregeringen och kommunerna. Det är ett ämne som man har svårt att få grepp om, om man inte tar ett helhetsgrepp. Ser man endast till enskilda lagar kan det verka som att landskapsregeringen tar pengar från kommunerna, vilket inte stämmer.

Jag ska därför ta det här helhetsgreppet och försöka reda ut de större ändringarna utifrån de beräkningar som finansavdelningen och finansministeriet har gjort.

Ser man först till lagförslagen får de följande effekter för kommunerna.

LF 3 2024-25: Grunden för skattekompletteringen föreslås ändras koefficient 1,17 istället för 1,16. Det här ger kommunerna ca 130 000 € i ökade skatteintäkter.
LF 4 2024-25: Slopande av förvärvsinkomstavdraget och höjning av grundavdraget. Ger kommunerna ca 1,5 M€ i ökade skatteintäkter.
LF 6 2024-25: Sänkning av kompensationen för grundavdraget. Kostar kommunerna ca 0,7 M€.
LF 8 2024-2025: Ändring av kommunalskattesatsen för samfund. De föreslagna ändringarna handlar om små ändringar i tredje decimalen. Effekten är minimal för kommunerna. Detta handlar primärt om att våra företag ska ha samma beskattning som i riket. Det påverkar inte kommunerna egentligen.

Effekten av dessa fyra lagförslag är således att kommunernas intäkter ökar med 0,9 M€.

De här lagförslagen ger dock inte hela bilden. Regeringen Orpo och landskapsregeringen har som bekant föreslagit en mängd förändringar i avdragen inför 2025, något som kommer att påverka kommunernas skatteintäkter.

Vi har indexjusteringen av skattetabellerna och det förhöjda arbetsinkomstavdraget, det minskade hushållsavdraget och det minskade pensionsinkomstavdraget och det slopade sjukkostnadsavdraget. Allt detta tillsammans gör totalt att kommunernas skatteintäkter borde ökat något nästa år ca 0,4 M€.

det finns skillnader mellan kommunerna. Även om skatteintäkterna totalt är ganska oförändrade så slår det ganska olika i kommunerna. Vissa får lite mer och andra får lite mindre. Skillnaderna är ändå totalt sett på marginalen för alla kommuner så jag uppfattar inte att någon kommun kommer att drabbas särdeles hårt på grund av dessa förändringar. Man kan lugna kommunfältet, jag ser inte att det kommer att bli stora effekter för enskilda kommuner.

Utöver dessa rent ekonomiska effekter har vi ett lagförslag med främst mänskliga effekter, LF 12/2024-25 behandlar kommunernas kostnader för personer med tillfälligt skydd. Det handlar med andra främst om de ukrainska flyktingarna som staten har lovat ersätta men som de anmärkningsvärt ännu inte har lyckats göra. Här går nu landskapsregeringen går in och täcker upp vilket ger kommunerna ytterligare 1,1 M€.

Det är dock inte det viktiga här. Det viktiga här är att Åland har ansträngt sig för att hjälpa lite mer. Genom att låta flyktingar få sin första säkra tillflyktsort i landskapet har vi kunnat välkomna 250 personer till Åland. Det kanske låter mycket, men man ska då minnas att varje år flyttar det in ca 1 000 personer till Åland. I det sammanhanget är 250 personer något som Åland kan hantera. Många har redan arbete, barnen har nu gått i skola i några år. Alla är inte skrivna här, men det spelar egentligen inte så stor roll. Åland har visat hur ett litet samhälle kan bidra i en stor kris samtidigt som de inflyttade bidrar med att bygga det åländska samhället och skapa tillväxt. Vi liberaler tycker att det är bra.

Talman! Avslutningsvis vill jag resonera lite kring Ålands situation gällande beskattningen. Lagtinget behandlar idag fyra skattelagar som har föregåtts av många timmars diskussion och beräknande. Det har lagts ner mycket resurser på att spegla situationen för ålänningarna så att vi har minst samma förutsättningar som i riket.

Det har också föregåtts av en hel del huvudbry. När riket diskuterade dessa förändringar i våras hade landskapsregeringen ännu inte erhållit några prognoser på hur detta påverkar ålänningarna. Inte ens i september hade man pålitliga siffror. Vi hade således en situation i början på hösten där kommuner var tvungna att budgetera delvis i blindo, samtidigt som landskapsregeringen inte heller var riktigt säkra på effekterna av förändringarna. Detta har klargjorts efter det, men det har kommit ganska sent.

Under hösten har det blivit tydligt att Åland har ett väsentligt behov av mikrosimuleringsverktyg eller skattekompetens i förvaltningen. Dessa verktyg är centrala om landskapsregeringen ska kunna bedriva en framåtsyftande skattepolitik i dagens situation, men tyvärr är de verktygen svåra att få till. Vi kanske behöver tillstå att dessa resurser förverkligas i förvaltningen.

Den liberala gruppen har diskuterat frågan. Vi har inget klart svar idag, men vi tycker att lagtinget under året åtminstone bör diskutera huruvida Åland borde göra en motsvarande sotereform eller välfärdsreform i beskattningen. Alltså inte att vi höjer skatten totalt sett, men att vi skulle flytta över 12,64 % av kommunalskatten till en landskapsskatt? Med detta får vi rent skattetekniskt en form av statsskatt som kan agera buffert i framtida förändringar i inkomstskattelagen. Därmed minskar vårt behov av att plötsligt behöva parera komplicerade skattelagar.

Givetvis förstår vi att skattelagarna bara är hälften av denna diskussion. En dylik förändring kräver också att vi ändrar kommunernas ansvarsområde, så att de mer speglar rikskommunerna. Något säger mig att det kan vara en lite mer komplicerad diskussion.

Vi har diskuterat frågan men vi har inget klart svar idag, men att det här kunde vara någonting som skulle kanske lite förenkla administrationen här på Åland. Tack, talman!

Tack, herr talman!

När ledamoten talar väldigt självsäkert om de uträkningar som görs och hur de ska falla ut, är det värt att påminna sig om att det har genomförts stora förändringar de senaste åren. Vi har till exempel inte ens utvärderat hur halveringen av regressiviteten i grundavdraget slår mot Åland. Jag tror att det finns skäl att vara lite ödmjuk inför detta, eftersom vi inte riktigt vet hur det här kommer att sluta.

Samma sak kan konstateras när det gäller de många skatteåtgärderna på finska sidan; vi vet inte riktigt vilka konsekvenser allt detta kommer att få. Hur det här kommer att slå, det vet vi kanske först i slutet av 2025 eller i början av 2026, när vi kan utvärdera de faktiska konsekvenserna. Just nu är det lite som att vi diskuterar en budget, men bokslutet kommer först när allt är klart. Håller inte ledamoten med om det?

Jo, det stämmer att det har gjorts beräkningar nu, och de kommer i och för sig från finansministeriet, som har bra verktyg för att göra dessa beräkningar. Men ingen vet idag exakt hur det kommer att slå.

Jag vill säga, sett ur den enskilda ålänningens synvinkel, så tror jag att man kan lita ganska långt på dessa beräkningar. Det som jag tror blir väldigt svårt här på Åland är hur fördelningen kommer att bli mellan landskapsregeringen och kommunerna, samt vilken effekt det kommer att få på kommunerna. Där bör man ta lite höjd.

Det kan också nämnas att den här kompensationen nu inte föreslås att sänkas så mycket som landskapet önskade från början. Så det finns en viss mått av ödmjukhet i det här arbetet, att man gör det stegvis. Men jag håller med om att det är mycket sker på en gång och då brukar det vara ännu svårare att förespå något.

Tack, herr talman! När det gäller grundavdraget, som man föreslår att vi ska minska kompensationsgraden, har vi inte ens utvärderat hur det slår i år. Personligen kan jag hålla med ledamoten; jag tycker inte att det är bra att man genomför en minskning av kompensationen innan man ens har utvärderat hur det påverkar kommunerna.

Det vore bättre att vänta ett år tills vi har ett resultat att dela med oss av. Nu blir det en chansning att se hur kommunerna påverkas. Det är också lite konstigt att man föreslår ytterligare en sänkning, trots att vi inte har utvärderat något av det här.

Vi har fått utvärderingar från finansministeriet där det framgår vad de har räknat fram och vad det borde vara. Så här fungerar det: när man ska göra förändringar måste man göra beräkningar och titta på prognoser för att se hur det slår. Om det är så att dessa alltid skulle slå väldigt fel, så skulle man inte ha litat på dem. Men nu gör man det, och jag tror att det har att göra med att de ofta brukar vara ganska korrekta.

När det gäller den här sänkningen av kompensationen föreslår man nu en sänkning, men man har ännu inte beslutat om någon kommande sänkning. Däremot säger man att intentionen är att sänka dem ytterligare nästa år. Som sagt, vi får nu vänta på att utvärdera det här efter 2023 års beskattning, när den blir klar kan man göra utvärderingen i början av nästa år, och då kommer vi att se resultatet. Då kommer man också att kunna gå vidare med det.

Tack, talman! Tack ledamot Ekström. Det var ett intressant anförande som vanligt med ledamoten i talarstolen.

Ja, vi får vänta och se. Det går inte att få ett grepp om vad som sker skattemässigt i Mariehamn och Helsingfors totalt sett.

Skatteuppbörden ser olika ut för nästa år och varierar oerhört. En del får faktiskt en ganska omfattande skattesänkning, medan andra får en stor höjning. Jag får själv inte ihop det här. Jag har alltså att vänta en 4 % skattesänkning nästa år, trots att jag tillhör en kommun som just har höjt skatten procentuellt. Det förvånar mig, även om inkomsten är något förändrad.

Så vi får vänta och se, tidigast i två år. Det slopade sjukdomskostnadsavdraget leder till all time high för 2024. Det beställdes ju glasögon, till exempel, som aldrig förr.

Nu uppfattade jag kanske inte riktigt vilken effekt det hade för ledamot Jansson.
Det är som sagt många förändringar som sker på en gång, och det är också så att det är ändringar i skatteprocenten i vissa kommuner. Det gör att mycket påverkas åt olika håll ibland, vilket gör det ganska svårt att hänga med.

Dessutom har vi på Åland ett extra lager eftersom vi också ska kompensera landskapsandelarna och se hur det påverkar kommunerna. Jag vill påstå att i de här beräkningarna är jag ganska övertygad om att finansministern får till det rätt bra för de enskilda medborgarna.

Däremot, när det kommer till fördelningen, så ska vissa saker tas via avräkning och sedan fördelas vidare till kommunerna inom landskapsandelssystemet. Där kan det uppstå variationer, som jag uppfattar det, men vi vet inte hur det kommer att se ut förrän efteråt.

Slutsatsen i alla fall för min del och för hela centergruppen är att vi kan inte ha en situation där landskapsregeringen över en natt tvingas ändra sin skattepolitik på grund av nya bulletiner från Helsingfors, som det blev med den kommunala förvärvsinkomstavdraget. Ena dagen ska det vara kvar och den andra dagen ska det bort. Det är en kostnadsmassan på 7 miljoner som flyttas mellan medborgare och det offentliga. Vi kan inte ha det så.

Därför välkomnar jag verkligen ledamotens besked om att Liberalerna har funderat på vad vi ska göra för att få ett helhetsgrepp. Vad ska vi göra åt detta? Jag tror att vi måste se helheten i allt vi har. Beslut skattemässigt, med inspel från Helsingfors, påverkar skatteavräkningen igen. Vi skyfflar över 53 miljoner till kommunerna nästa år. Vi måste få en helhetsbild av situationen där också landskapsskatt är ett instrument som närmare måste analyseras.

När man börjar prata om landskapsskatt och även när jag personligen hörde talas om den första gången, tänker man att det handlar om att nu ska vi lägga till ytterligare en skatt. Men det är inte det jag vill. Jag vill understryka det en gång till. Det handlar om att flytta skatteprocenter. I riket tog de 12,64 % från kommunal beskattning och flyttade till statlig beskattning. Det är ungefär något sådant som en landskapsskatt ska kunna göra på Åland. Men som sagt, det här är något som jag tycker vi behöver diskutera vidare.

Det är inte så enkelt att bara göra en enkel matematisk subtraktion från skatteprocenten, utan det kräver en mycket större diskussion. Framför allt behöver vi diskutera ansvaret för kommunerna och vad de ska ha. Det är verkligen något vi behöver gå igenom noga, och det är inte speciellt lätt heller.

Talman!

Ledamot Ekström försöker pedagogiskt förklara de här avdragen och annat. Att räkna ut skatt är inte lätt, och att sedan beräkna effekterna på avdrag är ännu svårare, som ni vet. Ingen kanske riktigt vågar säga att man förstår allt.

Det som komplicerar hela situationen är att vi har ju olika kommunal beskattning och olika statsskatt beroende på om man befinner sig på Åland eller i Finland, vilket gör att effekterna av avdragen också kommer att se olika ut. Det kan hända att man räknar med större effekt på statsskatten än på kommunalskatten, och när vi har olika procentsatser kommer detta att slå fel även på Åland. Därför blir det svårt att hantera detta och verkligen veta vad effekterna är.

Vi gör det här jättesvårt för varandra. Det finns en lag om beskattning och paragraf 5 säger att Åland ska betala 12,64 % mindre statsskatt. Det kan vara en av orsakerna till den här situationen.

Vi ska inte ha internt gruppmöte här nu.

Jag vill bara understryka det som ledamot Asumaa sa på slutet, nämligen att vi enligt inkomstskattetabellen har noll skatt upp till 21 200 euro eller något sådant, medan man i riket har 12,64 % från noll euro. Det är jättesvårt att förstå omfattningen av hur det ska vara.

Jag vill säga att jag har inte gjort så mycket beräkningar själv, jag har mest sammanställt vad finansministeriet har gjort för beräkningar. Jag har gått ganska långt med dessa saker.

Tack, talman!

Efterfrågan fortsätter att vara för hög när det gäller betalningar och skatter på Åland och i kommunerna. Det blir förstås ännu svårare att jämföra när man inte ens kan ställa kommunalskatten mot riket och Åland, eftersom vi har en betalning på 12,64 mindre.

Jag personligen stöder förslaget om en skatteväxling, där man flyttar över denna 12,64 till landskapet och sedan minskar kommunernas andel med samma belopp. Det innebär också att man bör se över vad kommunerna ska göra, eftersom de kommer att få mindre kommunala skatteintäkter. Men skatten höjs inte för någon, utan totalsumman förblir densamma.

Jag understöder att man verkligen bör titta på den så kallade landskapsskatten vad gäller denna 12,64.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i dess helhet.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 20 och 21 §§ landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.