Föredras
Kostnader för dyra läkemedel inom ÅHS SF 9/2025-2026
En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Arsim Zekaj. Ordet ges först till lagtingsledamoten Annette Holmberg-Jansson.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Fråga | 14:40
Tack, talman!
FPA ändrade ersättningspraxis för vissa mycket dyra läkemedel vilket innebär att kostnader som tidigare ersatts av FPA i stället ska bäras av den offentliga hälso- och sjukvården. För välfärdsområdena har förändringen bedömts medföra betydande merkostnader. För Åland kommer detta innebära en betydande ekonomisk belastning för ÅHS.
Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Har landskapsregeringen beräknat hur stora merkostnader FPA:s ändrade ersättningspraxis för dyra läkemedel kommer att medföra för ÅHS, och kommer ÅHS att kompenseras för dessa kostnader eller förväntas de rymmas inom gällande budget?
Minister Arsim Zekaj Svar | 14:41
Tack, talman!
ÅHS har påbörjat en genomgång av berörda läkemedelsbehandlingar och de ekonomiska konsekvenser som detta kommer att medföra. Men någon samlad uppskattning av merkostnaderna finns ännu inte. Kostnaderna har heller inte beaktats i den budget som har lämnats in, eftersom det inte finns någon samlad uppskattning.
När kostnadsunderlaget finns tillgängligt så kommer ju landskapsregeringen att bedöma det behovet. Visar genomgången att det rör sig om betydande merkostnader så kan landskapsregeringen återkomma till lagtinget.
Det som ÅHS också ska göra är att klargöra vilka behandlingar som berörs och att uppge finansieringsbehovet. Jag vill också påpeka att eventuella kostnadsberäkningar, särskilt under det första och kanske även det andra året, kommer att innehålla viss osäkerhet, eftersom antalet patienter och behandlingsbehov varierar över åren. Detta gäller framförallt vissa läkemedel inom cancervården, där en enskild dos kan kosta flera tusen euro.
Vår utgångspunkt, som med all annan lagstadgad verksamhet, är att ÅHS ska ha förutsättningar att fullgöra vårt lagstadgade uppdrag och säkerställa att patienterna har tillgång till nödvändig och säker vård. Så till den delen har inget förändrats, även om FPA har ändrat sin praxis.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Tilläggsfråga | 14:43
Talman!
Tack för svaret! Om man inte redan i dag vet vad de här kostnaderna kan bli, så känner jag att min fråga blir ännu mer relevant. Det handlar ju om mycket dyra läkemedel. Cancerorganisationerna i Finland säger att det handlar om 100 miljoner euro. Om man ser det i relation till Ålands befolkningsmängd, så handlar det om ungefär 470 000 euro, alltså nästan en halv miljon euro. Även om vi är friska på Åland har vi fortfarande samma cancerformer. Det handlar inte bara om cancer, utan även om andra autoimmuna sjukdomar där medicinerna är väldigt dyra.
Det blir problematiskt. Ministern var inne på att ÅHS ska klara av detta. Tänker man klara av detta inom befintlig budget? Hur har man tänkt hantera det? Om det handlar om en halv miljon eller 300 000 euro, så är det fortfarande väldigt mycket pengar.
Tror du att vi kan få en tilläggsbudget senare, när vi ser hur mycket detta kommer att innebära? Jag förstår att det är svårt att beräkna, men de som har påbörjat en behandling har jag förstått att FPA står för kostnaderna. De som är inom den privata hälso- och sjukvården så där står de också för kostnaderna. Det är en konstig förändring som sker. Om du är inom det privata får du mediciner ersatta av FPA, men inom den offentliga vården läggs alla kostnader på patienterna.
Det här blir svårt, och jag vet inte om jag ställde en riktigt bra fråga till ministern, men jag hoppas att du kan hitta något i mitt resonemang.
Minister Arsim Zekaj Tilläggssvar | 14:45
Tack, talman!
Jo, jag förstår vad ledamoten är ute efter. Det här ändrar egentligen inte någonting i hanteringen av oväntade eller oprognostiserade kostnader. Dessa behöver hanteras inom den ordnade process som finns. Man kommer in med ett finansieringsbehov och motiverar det. Men just nu finns det inte ens några sådana beräkningar gjorda.
Jag tror att ÅHS behöver titta igenom vad det här kommer att kosta, och sedan får vi återkomma till lagtinget när det blir aktuellt. Men det här gäller egentligen alla kostnadsökningar som sker. Det är inte första gången vi får en kostnadsökning som inte är prognostiserad. Det gäller både ÅHS och kan även gälla bränsle eller vad det nu kan vara.
Men däremot kommer ingen att gå utan medicin. Det kan jag våga påstå, så är fallet. Det kommer inte att ske.
Ledamot Annette Holmberg-Jansson (M) Tilläggsfråga | 14:46
Talman!
Nej, det förstår jag också att ingen kommer att gå utan medicin. Men det är intressant eftersom vi redan vet att ÅHS har det tufft.
Om vi lyfter blicken lite grann från läkemedel så sker det nämligen stora förändringar kring FPA, sjukförsäkring och finansiering av den offentliga vården. Åland har egen behörighet över hälso- och sjukvården, medan FPA och sjukförsäkringen hör till rikets behörighet.
Detta gör att vi måste vara extra uppmärksamma nu när finansieringen förändras. I riket har man välfärdsområdena och deras statliga finansieringssystem. Här på Åland har vi ÅHS och landskapets budget.
När kostnader som tidigare i praktiken har burits av FPA nu istället börjar belasta den offentliga sjukvården, så måste vi därför ställa frågan till Finland: Var finns Åland med i den här ekvationen?
Det handlar inte bara om läkemedel, som vi diskuterar nu, utan också om hur landskapsregeringen ska bevaka Ålands ekonomiska intressen, särskilt nu när vi ser stora förändringar kring FPA och sjukförsäkringssystemet.
Min fråga blir: Har landskapsregeringen gjort, eller avser att göra, någon samlad bedömning av de förändringar som nu sker? Jag vet att det fanns planer när jag var minister, och man tittade på flerkanalsfinansieringen och alla möjliga olika saker som skulle ske.
Har man gjort en samlad bedömning av de förändringar som sker inom FPA och sjukförsäkringen, och hur det påverkar ÅHS och landskapets ekonomi? Hur säkerställer man att Åland inte får nya kostnader utan motsvarande finansiering?
Minister Arsim Zekaj Tilläggssvar | 14:48
Tack, talman!
Jag skrev just här om flerkanalsfinansiering, och så ringade jag in det. Jo, självklart. Det ingår i vårt uppdrag att se till att vi får ersättning för sådant som ändras eller som inte ingår i vår behörighetsfördelning. Där är faktiskt flerkanalsfinansieringen en sådan där vi skrev en ny överenskommelseförordning för att reglera det.
Vi vet att det sker förändringar inom socialförsäkringar, och det kommer att fortsätta att göras. Vi har några sådana förändringar aviserade. Vi vet inte om de kommer att ske, men när det väl börjar komma in mer information brukar vi ha den här diskussionen, både med ministeriet och med riksdagsledamoten, samt de kanaler som finns, för att se till att ordna en ny överenskommelseförordning eller ett nytt avtal, så vi bevakar det här området. Vi vet att det har skett många stora förändringar inom detta, och vi har också tecknat nya avtal för att se till att Ålands ekonomiska intressen försvaras.