Föredras

Diskussion.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Jag har som ordförande för den åländska delegationen i Nordiska rådet nu tänkt redogöra för en del av det arbete som delegationen tagit del av under 2017.

Ålands deltagande i Nordiska rådet har pågått under 48 år, ett deltagande som står inskrivet i Helsinforsavtalet. Åland har 2 av 87 platser, lika många som de 2 övriga självstyrande områdena. I delegationen ingår även 2 ersättare samt regeringsmedlemmarna.

Enligt artikel 47 ska valet till Nordiska rådet representera olika politiska meningsinriktningar. Det innebär att det politiska arbetet som bedrivs, inte nödvändigt behöver vara förankrat i de nationella parlamenten eller bland de styrande partierna inom dessa parlament. Istället kan den nordiska politiken formas inom de nordiska partigrupperna. Åland har representanter i både mittengruppen samt i den socialdemokratiska gruppen.

Vad det gäller samspelet med lagtinget är det väldigt mycket upp till den enskilde parlamentarikern hur och om besluten behöver förankras lokalt. När det gäller frågor som djupare berör Åland är det och har varit positivt när delegationen utåt varit enig.

Fru talman! Under den senare delen av året blev språkfrågan mycket debatterad. Det kom yrkanden på att både finska och isländska språkets status skulle lyftas till samma nivå som det skandinaviska språket. Genom idogt arbete lyckades det nordiska parlamentet enas om att frågan skall utredas vidare och till vissa delar skulle materialet ytterligare översättas. Detta ger ökade kostnader på en budget som inte har fått ökade anslag från sina medlemsländer under flera år.

Frågan fortsätter att behandlas under 2018 och ska förhoppningsvis få ett avgörande på höstens session.

Den åländska delegationen beslöt den 24 maj bl.a. i sitt utlåtande som följer: ”Delegationen anser att alla åtgärder som minskar användningen av de skandinaviska språken som en gemensam arbetsplattform är en försvagning av Nordiska rådet och den gemensamma värdegrund som språken innebär. Se bilaga 1 i årsberättelsen.”

Under 2017 har vår ledamot Britt Lundberg varit president för Nordiska rådet och gjort det på ett berömligt vis. Bara lovord har yppats från de organ inom den nordiska familjen som undertecknad stött på.

Under året har medlemmarna deltagit i olika utskottsarbeten. Mikael Staffas har arbetat i tillväxt och utvecklingsutskottet, Britt Lundberg i presidiet, Tony Wickström främst i kunskap och kultur samt Axel Jonsson har deltagit i välfärdsutskottet. Ersättarna har inga fasta utskott utan utses utifrån från de nordiska partigrupperna.

I det utskott, tillväxt och utveckling, som jag själv deltagit i under 2017 har jag lyft frågan om behovet av infrastrukturlösningar över gränserna och då främst i öst- västlig riktning. Till det första mötet i Stockholm i januari 2017 lyckades jag skapa utrymme och intresse för det åländska bolaget FS-links arbete med Hyperloop. Inledningsvis var inställningen från mina kolleger försiktig, kan det verkligen bli något av det där? Senare på sommaren på ett seminarium i Tromsö i nordligaste Norge kom återigen Hyperloop upp av en expert inom framtida infrastruktursatsningar och så har det fortsatt. Fröet som planterades har fortsatt att gro och nu till sommarens möte i Torneå kommer återigen Hyperloop att få utrymme att presentera sin utvecklingsfas. Den finska industrin har nu tagit en större aktiv del och även den norska industrin är positiv. Det är viktigt att vi på Åland nu är observanta och följer med i den tekniska utvecklingen.

Även problematiken inom fiberutbyggnad stöter på samma probleminställningar inom Norden, vi bygger fram till landsgränsen fast det finns kommuner/byar på andra sidan som aktivt skulle kunna delta. Detta är inte ett bra sätt att undvika gränshinder. Vinsterna för de nordiska länderna är mycket stor och därför har en begäran om att de nordiska regeringarna, genom ett nytt Ministerråd, återinrättar ett Transportråd.

Under 2018 har en framgång skett, den finska regeringen fokuserar sina strävanden med att inrätta Ishavsbanan, en järnväg mellan Rovaniemi och Kirkenes. Kanske kan detta vara en början på mera gränsöverskridande infrastruktur?

För åländsk del har vi ju skärgårdstrafiken som genom sin trafik över gränsen till Finland kan bli ett kommande område med ett tydligare samarbete.

Fru talman! När jag nu kom in på gränsöverskridande problem, känns det naturligt att nämna lite om gränshindersproblematiken.

Under 2017 har Åland inte haft någon representant i Gränshindersgruppen, pga. ommöbleringar inom utskotten. Från och med i år har jag tagit plats, och Åland ska lika som alla andra länder och självstyrande områden ha minst en plats i gruppen. Under 2017 löstes 6 gränshinder, där jag vill lyfta fram AT-läkarnas tjänstgöring som berör Åland. Nya moln har dock tornat upp sig på den himlen har vi blivit upplysta om, pga. ändrade studieordningar i Sverige. Många av de lösta hindren under 2017 berörde Norge.

Ett annat hinder berörde samlad information för små och medelstora företag om att bedriva verksamhet i andra länder.

Gränshindersgruppen har noterat att flertalet av hindren har sitt ursprung i det dubbelbeskattningsavtal som finns mellan de nordiska länderna. Vid påpekande till finansministrarna har dessa reagerat negativt och anser inte att det föreligger hinder, men är villiga att ta upp dessa hinder i samband med nästa revision av avtalet, dock är ingen revision aktuell informerade man om.

Fru talman! 90 procent av Nordens befolkning ser ett nordiskt samarbete som viktigt eller mycket viktigt enligt en enkät som gjordes före Nordiska rådets höstsession i Helsingfors 2017.

– Vi vet om att medborgarna i de nordiska länderna tycker att Norden är bekant, det är hemvant, det är familjärt och det känns tryggt. Det är en region som har hållit på att integreras under så många år, sade den svenska statsministern Stefan Löfven i samband med sessionen.

Framförallt yngre nordbor, under 30 år, trycker på vikten av att medborgarna kan använda hela Norden som ett område att jobba, studera och bo i.

Norden är den 12:e starkaste regionen i världen och genom ett närmare samarbete kan norden skapa en starkare position dels mot EU men även i G20 möten. Vikten av att skapa ett tätare band mellan de olika länderna och de självstyrande områdena behöver utvecklas.

Denna iakttagelse har fått mig att fundera på vikten av det skandinaviska språkets ställning i Norden och varför vi behöver försvara det skandinaviska språkets status i Norden. För att belysa detta har delegationen beslutat att delta i Alandica Debatt nu i juni och i en paneldebatt lyfta den drygt 10 år gamla forskarrapporten ”Håller språket ihop Norden” vad sker om kittet som det skandinaviska språket är för den nordiska familjen marginaliseras? Tack.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Nordiska rådet är en chans för Åland att sitta vid samma bord som länder med uppemot 300 gånger större befolkning, på lika villkor.

Jag kan personligen intyga att i utskott, arbetsgrupper och pleniarbete så är vi ålänningar precis lika mycket värda och respekterade som en svensk, dansk eller norrman.

Jag ingår naturligtvis själv i den nordiska socialdemokratiska gruppen, där vi som regel har landrapporter med som en punkt vid alla mötestillfällen. Det här gör att jag får en chans att ge mer kunskap om vad som är viktigt för oss, vad som är på gång och hur vår färdkarta passar in i den nordiska gemenskapen.

Man lär även känna parlamentarikerna på ett personligt plan. Så när man vill påverka eller vill veta mera om något - vare sig det gäller turismstrategi, sinkskatt eller farledsavgifter - så har man en person, en vän, att ringa till.

I Norden har vi många gemensamma frågor. Den kanske största är hur vi ska klara av att få ett hållbart samhälle, att kunna vända jordens temperaturhöjning och ta itu med klimathotet. Andra gemensamma frågor är t.ex. forskning och begränsning av mikroplaster, utbyggnaden av 5G, problem med geoblocking och angenämare frågor såsom gemensamma kulturprojekt.

Eftersom jag är ersättare i delegationen så har jag ingen fast plats i något utskott. Det har varit både på gott och ont för mig personligen. Bra är förstås att få en bredare insyn i arbetet genom möjligheten att delta i flera utskott, i mitt fall kultur och utbildning, tillväxt och hållbar utveckling. Nackdelen är förstås att jag inte kan skriva helt egna medlemsförslag. Men jag kan ändå vara med bland undertecknarna och ge input.

Åland har ju haft en extra framskjuten position ifjol i och med Finlands presidentskap som sköttes av Britt Lundberg med den äran. Jag har bara hört gott om hennes insats och många har imponerats av hennes energi och arbetsvilja.

Samtidigt har det blåst en hel del pga. medlemsförslaget om att finska och isländska skulle bli officiella arbetsspråk tillika med de skandinaviska språken.

Från åländsk sida värnar vi förstås svenskan och anstränger oss för att inte börja prata engelska med danskar eller norrmän med knepig dialekt.  Även om man gott kan förstå frustrationen hos delegater som inte förstår s.k. skandinaviska så är det ytterst viktigt från åländsk sida att vi värnar vårt svenska språk – utan att för den delen förvägra andra arbetssätt som underlättar deras språkförståelse.

När jag blickar framåt så finns några frågor som jag kommer att fokusera lite extra på framöver i Nordiska rådet.

– Fortsättningsvis kan ålänningar inte se svenska play-tjänster över nätet på grund av geoblockeringen. Här kan Nordiska rådet spela en roll framöver eftersom problemen och målen delas av andra nordbor.

– Vi kan inte ensamma nå upp till FNs hållbarhetsmål och Parisavtalet. Gemensamma nordiska insatser för klimatet kan göra en verklig skillnad.

– Åland ingår ju i den nordiska ekonomin, och tillsammans är vi 26 miljoner människor och världens 12:e största ekonomi. En global maktfaktor med oerhört gott rykte, renommé och tillit- det är något man kan utnyttja än mer.

– De sociala utmaningarna, inte minst gällande den psykiska ohälsan, är också ett nordiskt problem där vi fortsättningsvis lär oss av och inspireras av varandra.

Vi har t.ex. medlemsförslaget om obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separationer som jag är en av undertecknarna av. Eller rundabordssamtalet ifjol rörande vad man kan göra åt skolavhopp och hemmasittare i Helsingfors där jag deltog med min kollega från lag-och kulturutskottet Roger Eriksson.

Som parentes där, med adress landskapets utbildningsavdelning, Boost och Ålands gymnasiums styrelse: Ett tips! Bekanta er med den svenska digitala plattformen pluginnovation. Med dessa metoder har man t.ex. sänkt skolavhoppen med 80 procent i Jämtland...

Och om jag får visionera lite. Vi följer med stort intresse Färöarnas kamp om att bli en fullvärdig medlem i Nordiska rådet, och skulle man nå framgång där ja då ska Åland absolut följa i deras fotsteg.

Och till sist. I Nuuk, i Torshavn, i Reykjavik ligger Nordens hus. Arkitektoniskt spännande och funktionella hus där kultur, politik och folkliv samsas och utgör en viktig del av lokalsamhället, ständigt med en stark nordisk kontakt.

Självklart borde även Åland ha ett Nordens hus! Man har faktiskt redan tänkt sig en placering norr om lagtinget, sammanhängande med hotell Arkipelag, och med en övergång som binder ihop centrum med strandpromenaden.

Huset kunde bli mångfunktionellt med en eller flera flexibla salar, fönster för åländsk mat och förstås hemvist för Nordens institut på Åland, Hallå Norden, Föreningen Norden och kanske någon annan passande hyresgäst, kanske Fredsinstitutet eller Natur och Miljö?

Naturligtvis skulle ett sådant hus byggas miljövänligt, antagligen i trä, gärna energisnålt med solpaneler på taket och med arkitektur som skulle få folk att besöka Åland bara för att se huset.

Finansieringen är förstås det svåraste gällande den här drömmen som levt med i många decennier redan. Men med låga räntor, sunda kalkyler och en överenskommelse om vem som betalar och hur mycket, så kommer i alla fall jag att hålla den här drömmen och visionen vid liv. Dessutom – fylls huset med hyresgäster och liv så kan satsningen till och med bära sig själv ganska snart.

Grönland, Färöarna och Island kunde – varför inte Åland? Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ltl Wikström. Tack även för berömmet av Britt Lundbergs insatser. Jag tror att alla som har jobbat med den här typen av internationella frågor inser vilket hästjobb det är. Det är ganska otacksamt med tanke på obefintlig, dvs. icke existerande, ersättning för arbetet som man lägger ner. Det krävs ett engagemang utöver det vanliga, så tack för det ledamoten.

När det gäller visionen om ett Nordens hus på Åland så tror jag nog vi får inse att det inte blir något av det. Jag beklagar det. Detta borde nog ha drivits med större frenesi för flera decennier sedan. I och med Alandica kongress och kulturhus så har vi också en annan situation än kollegorna på Grönland och Färöarna.

När det gäller språkfrågan så har jag en fråga till ltl Wikström som varit med i Nordiska rådet, för själv har jag haft en paus nu ett par år. Är det som så att övergången till finska och isländska som arbetsspråk i praktiken innebär att det blir en ohanterlig koloss också till den delen?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för frågan ltl Jansson.

Jag nämnde också i sammanhanget med Nordens hus orden vision och dröm. Jag inser också att den här drömmen är något diffus.

Om jag uppfattade det rätt så frågande ledamoten om det blir ett kolossalt merarbete. Absolut! Det läggs redan väldigt mycket resurser och pengar på t.ex. tolkar och översättning av material. Men det är ytterligare en mängd dokument som helst skulle översättas. Vi från åländsk sida ser att det ligger en hel del på de nationella delegationerna att göra det här översättningsarbetet. Man är på gång att förbättra så att man får till sig materialet i god tid och kan förstå vad man ska tycka till om.

Ltl Harry Jansson, replik

Respekten för andra språk och kultur ska naturligtvis alltid högaktas. Men samtidigt bygger Nordiska rådet på en hittills, i alla fall, gemensam språklig grund där skandinaviska har varit grunden för det hela. Det är intressant att se hur det har förändrats i den isländska kontexten, att man där inte längre behärskar skandinaviska på det sätt som var en självklarhet för 20 år sedan. Det är ju intressant.

Används engelskan som ett instrument inom det Nordiska rådet idag fast det inte offentligt bekräftats? Eller fungerar arbetet fortfarande på skandinaviska med hjälp av tolkar i vissa fall också i utskottsarbetet?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Från egna erfarenheter så vill jag säga att det är skandinaviska som gäller. Det är klart att svenskan inte blir perfekt för en islänning eller finne alla gånger, men man lägger verkligen manken till och försöker så gott man kan. Jag kan förstå från en ren praktisk synvinkel att om man inte förstår vissa dokument så vill man gärna förstå vad man ska tycka till om, så där kan man verkligen gå till mötes och det kommer man att göra också. Men som ltl Staffas var inne på här så finns det vissa gränser, speciellt när man försöker banta organisationen och budgeten överlag så går det inte att lägga allt för mycket pengar på det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har en detaljfråga som leder till en lite mera övergripande frågeställning.

Ledamoten nämnde medling. Är det något som Nordiska rådet ska syssla med? Ska Nordiska rådet blanda sig i nationella angelägenheter eller självstyrelsens angelägenheter? Var går gränsen? Jag upplever att man mer och mer, åtminstone ibland, börjar gå in på områden som egentligen ska hanteras i nationerna för sig. Det kan underminera hela det Nordiska rådet om man börjar gå in för mycket och bedriver politik på områden som inte har med det nordiska samarbetet fullt ut att göra. Hur ser ledamoten på det? Vad har medling med Nordiska rådet och nordiskt samarbetet att göra?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för frågan Petri Carlsson. Medlemsförslagen i Nordiska rådet är verkligen höga och låga och de blandas friskt. Jag tror att det finns en vilja att det ska vara så också. Man ska komma ihåg att när ett medlemsförslag har gått hela vägen och blivit godkänt så implementeras det absolut inte per automatik i länderna. Det är en stark rekommendation. Vad man sedan gör med förslagen är lite olika. Man kom t.ex. överens om att ha en ”Nordens sångdag” här på våren men det verkade inte riktigt bli konkret, vilket förstås upplevs som väldigt frustrerande för den som har lagt förslaget och jobbat igenom hela proceduren för att få det godkänt. Jag antar att det skiljer väldigt mycket från förslag till förslag. Ibland så rimmar ett förslag med tidsandan och det man ändå har på gång i de nationella parlamenten.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är viktigt för Nordiska rådet och varje ledamot att faktiskt fundera igenom den här frågeställningen. Är varje fråga som man lyfter upp på bordet av väsentlig betydelse för det nordiska samarbetet? Annars kommer man att underminera det nordiska samarbetet tyvärr. Jag tror att det är jätteviktigt. Jag har sett att det finns förslag där man diskuterar barnomsorg och nu hörde jag om medling osv. Är det verkligen sådant som Nordiska rådet ska syssla med? Det är min fråga.

Det kan vara jätteviktiga frågor men det kan vara frågor som egentligen ska debatteras här i Ålands lagting, i kommunen Mariehamn eller i Sveriges riksdag, men det ska inte vara Nordiska rådet som debatterar de frågorna. Jag börjar se de tendenserna. Jag är lite orolig för utvecklingen. Det kommer tyvärr att förstöra det nordiska samarbetet om det fortsätter för mycket i den riktningen. Jag uppmanar verkligen Ålands ledamöter att inte delta i att förstöra det nordiska samarbetet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Mycket hänger ju också på vilka hjärtefrågor man har och vad man tycker att är väldigt, väldigt viktigt. Det finns en enorm kunskap redan inom det Nordiska rådet, i nordiskt välfärdscenter inom sociala frågor. Det handlar väldigt mycket om best practice så att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt.

Men som sagt, det är en stark rekommendation, men vad de egna parlamenten sedan väljer att göra är helt upp till dem.

Det rör sig om andra områden också som t.ex. miljö och förslagen är ju inte tvingande på något sätt. Man får fram djup fakta och kan sedan gå vidare nationellt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse antecknas för kännedom.