Plenum den 25 april 2018 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Andra behandling. 1

    1    Godkännande av lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU å ena sidan och republiken Irak å andra sidan

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2017-2018

    Landskapsregeringens yttrande RP 2/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 2/2017-2018

    Andra behandling. 2

    2    Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

    Remiss. 2

    3    Ändring av miljöskyddslagen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2017-2018

    Remiss. 8

    4    Lagstiftning om biodrivmedel

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2017-2018

    Föredras. 9

    5    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2017

    Nordiska rådets berättelse NRB 1/2017-2018

    För kännedom.. 15

    6    Avlägsnandet av dubbel straffbarhet vid trafikbrott

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2017-2018

    7    Hantering av vargen

    Ltl Brage Eklunds skriftliga fråga SF 5/2017-2018

    Plenum slutar 15

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Lagtingsledamoten Pernilla Söderlund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag.

    Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    Lagtingsledamoten Roger Nordlund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    26 ledamöter är närvarande.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Godkännande av lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU å ena sidan och republiken Irak å andra sidan

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2017-2018

    Landskapsregeringens yttrande RP 2/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 2/2017-2018

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av polislagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    3        Ändring av miljöskyddslagen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Bästa lagting, Vi har en ändring av miljöskyddslagen, på grund av ett EU-direktiv som ska implementeras hos oss i vår lagstiftning, som handlar om utsläpp från förbränningsanläggningar och också om kvicksilver.

    Det handlar då om att begränsa utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar. Implementeringstiden för det här direktivet gick ut den 19 december 2017.  

    En av de viktigaste föreslagna ändringarna är att gränsvärden och utsläpp i luften av svaveldioxid, kväveoxid och partiklar fastställs för medelstora förbränningsanläggningar, samt att den verksamhetsansvariga ska övervaka och föra register över övervakningsresultatet.

    Kraven på när miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar sänks så att miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar med bränsleeffekt om 20 megawatt mot nuvarande 5 megawatt. Som en följd av det föreslås även att gränsen för när miljögranskning för medelstora anläggningar krävs ändras så att miljögranskning krävs för medelstora förbränningsanläggningar med bränsleeffekt om minst en och under 20 megawatt.

    På Åland har vi ungefär 15 sådana förbränningsanläggningar. De här direktiven är väldigt strikta och tydliga från EUs sida, det vill säga möjligheten att göra avvikande beslut är mycket begränsande.

    Det kommer också att antas en förordning, i det här fallet en riksförordning där man ger mer detaljerade bestämmelser. 

    I remissvaren från berörda anläggningar och även andra remissinstanser så har man tyckt att det är positivt att det förtydligas.

    När det gäller kvicksilverregleringen och orsaken till att man gör begränsningar så beror det på att kvicksilver är väldigt skadligt för människor och miljön. Ålands lagting har också gett sitt bifall till den så kallade Minamatakonventionen om kvicksilver och det gjordes den 26 april 2017.  Det betyder nu att det här också ska klargöras i vår lagstiftning.

    Konventionen omfattar kvicksilvrets hela livscykel. Den omfattar restriktioner för brytning och internationell handel med kvicksilver, förbud av tillverkning, import och export av ett stort antal produkter med kvicksilver tillsatt.

    Även här har det tidigare reglerats genom ett EU-direktiv. Nu har det EU-direktivet istället blivit en EU-förordning. En förordning träder ikraft och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater från och med den första januari 2018. Det kanske räcker så i presentationen, fru talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack vicelantrådet för presentationen.

    Jag har två kompletterande frågor. Under överväganden och i landskapsregeringens förslag så framgår det att landskapsregeringen kommer att välja samma förordning som i riket med ”mer omfattande regler än det som uppställt i direktivet”. Varför väljer man från landskapsregeringens sida att ytterligare strängera mer än vad direktivet kräver? Det var fråga ett.

    I fråga två så undrar jag om de här administrativa kostnaderna som kommer att öka för företagen ”i liten grad” skriver landskapsregeringen. Ungefär i vilken storleksordning talar vi då?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

     Ja, för det första så innebär ju den här förändringen att kravet på miljötillstånd sänks från 20 megawatt till nuvarande 5 megawatt och det upplevs ändå som en förenkling av systemet.

    Däremot så tycker vi att det är förnuftigt att följa riksförordningen i det här ärendet för då vet vi att vår lagstiftning implementeras korrekt. Och eftersom remissvaren också har antytt att man tycker att det är bra om det är den förordningen som gäller eftersom då får man klara, tydliga och mera exakta mätetal att följa.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Men i min frågeställning så efterlyste jag landskapsregeringens åsikt. Anser landskapsregeringen att det är förnuftigt att ha ett strängare och mer omfattande regelverk på förordningsnivå än vad direktivet kräver?

    Sedan frågar jag igen för säkerhets skull. De här administrativa kostnaderna, ungefär vad uppskattas de till från landskapsregeringens sida?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Man uppfattar nog inte att de administrativa kostnaderna skulle vara särskilt betungande. Det är en rapportering som ska göras och detta kommer man att hitta metoder för.

    Det är absolut ett vägval att välja den här förordningen eftersom då är vi på den säkra sidan med att direktivet implementeras korrekt och landskapsregeringens behöver inte komma hit till lagtinget en gång till med det här förslaget. Eftersom våra anläggningar även upplever att det inte är något negativt med det utan tvärtom, klara och tydliga besked, så ser vi stora fördelar med att ha en gemensam förordning med riket även om den görs på en nivå som är strängare än direktivet.

    Men det här handlar ju om att människor inte ska utsättas för svaveldioxid, kväveoxid och partiklar. Det tycker jag att är ett rätt hyggligt syfte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Det är bra att miljöskyddslagen uppdateras i den här riktningen tycker jag och stöder det fullt ut.

    Men jag har en fråga till miljöminister Gunell och det gäller lagen som helhet. Jag vet att man har väldigt ont om lagberedarresurser, men vi känner alla till att miljöskyddslagen är ett väldigt stort lapptäcke idag. Finns det någon uppfattning om när man kommer att kunna revidera lagen i sin helhet så att vi får en sammanhängande lag?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Min önskan är, i likhet med ltl Ingrid Johanssons, densamma. Vi har lappat och lagat under en lång, lång tid på miljöskyddslagen och den är i stort behov av revidering.

    Vi har dock just till lagtinget levererat en stor avfallslag eller den om cirkulär ekonomi. Vi jobbar intensivt med ny vattenlag för Åland plus att vi hela tiden konsekvent har den här typen av brandkårsutryckningar som ska göras på miljöområdet.

    Så vi kommer på avdelningen att börja jobba med miljöskyddslagen som helhet och dess förnyelse. Men när vi får tillgång till lagberedning så det återstår att se.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! De två första frågorna som jag tänkte ställa har jag fått svara på redan via vtm Thörnros replik.

    Jag har en fråga om 30 §. I sista meningen står det: ”Beslutet ska förenas med vite eller med hot om att verksamheten till den del den innebär ett åsidosättande annars avbryts eller att myndigheten på den ansvariges bekostnad låter utföra det som lämnats ogjort.”  Detta med hot, den delen av meningen, är det faktiskt förenligt med en bra lagtext, att man med hot anser att man ska avbryta en produktion? Skulle det inte räcka med det första i stycket och det sista?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är kanske en något krystad paragraftext, det är vi mycket medvetna om. Men det är för att vi vill försäkra oss om att lagen är i enlighet med direktivet. Jag kan inte svara på huruvida det här är reglerat från direktivets sida eller om det här finns någon valmöjlighet i hur man formulerar det här. Det kanske vi kan återkomma till i utskottet när lagberedaren också deltar.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att just skrivelsen om hot inte är förenligt med lagtext. Det kommer ju konsekvenser också om en myndighet avbryter en produktion. Det kan ju bli stora påföljder av produktionen. Så det räcker egentligen med att myndigheten på ansvarigas bekostnad låter utföra det som lämnats ogjort, så är det ju klart.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Nå, det är väl att ha någon slags uppföljningsmekanismer för att de här bestämmelserna efterlevs, och att man på något vis ändå ger tid att rätta till en försummelse. Som jag ser det så är det en ganska lång väg innan man kommer till något beslut om vite eller hot. Man ger ju aktören utrymme i flera repriser på att göra sin rapportering och ge myndigheterna vad de behöver.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman!  Jag lyssnade så gott jag kunde och hörde en sak som jag vill få bekräftat. Jag läser i det huvudsakliga innehållet i lagen där ministern beskrev såsom det faktiskt står: ”Kravet på när nya miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar sänks så att miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar med en bränsleeffekt om 20 megawatt mot nuvarande 5 megawatt”. I mina öron så är ju det en höjning och inte en sänkning, vilket då också står i lagtexten. Jag hoppas att det var fel skrivning.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Nej, nuförtiden så krävs det ett miljötillstånd för en anläggning på 5 megawatt. Gränsen höjs till 20 megawatt, så det är ju en förenkling när det gäller förfaringssättet för medelstora förbränningsanläggningar.

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Det kan hända att jag inte hängde med riktigt där, jag borde läsa det en gång till kanske. Jag ser på detaljmotiveringen där man säger samma sak: ”Gränsen för när en medelstor energiproducerande enhet eller anläggning kräver miljötillstånd föreslås höjas till att gälla en energiproducerande enhet eller anläggningar med en bränsleeffekt om minst 20 megawatt.”

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

     Ja, gränsen höjs till 20, men tillstånd krävs i dagsläget för 5 megawattsanläggningar, och nu först när de är över 20. Om det höjs eller sänks, men detta är konsekvensen.

    Vi får titta på det ytterligare i utskottet. Om det kommer sådana här oklarheter så ska vi förstås räta ut texten så att det blir solklart.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Konventionen omfattar kvicksilvrets hela livscykel. Då har jag en fråga som handlar om människans livscykel. Jag tänker då på gravgårdarna där vi begraver människor med tänderna ibland fulla med amalgam. Kommer det att innebära någon förändring som att vi kan mäta? Jag ställt frågan tidigare och man har egentligen inte så stor kontroll över vad som släpps ut från gravgårdar när det gäller just kvicksilver framförallt.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det var en väldigt knepig fråga huruvida det gäller kvicksilver som finns i människokroppen och kommer ut i kretsloppet via begravningar. Den frågan måste vi be att få återkomma till. Jag har inte själv ställt den frågan till någon. Jag upplever att det här handlar mer om handel, hur man hanterar kvicksilver på ett på ett annat plan. Men även den frågan ska jag ta med mig och klargöra för utskottet där ltl Holmberg-Jansson är medlem.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Det är jättebra om man lyfter det. När vi är hos tandläkaren och man tar bort en amalgamplomb så är det väldigt noga med hur man tar hand om kvicksilvret. Men när man sedan dör och har tänderna fulla med kvicksilver är det inte farligt då? Ja, i min värld så är det farligt. Det är intressant och jag ser fram emot att höra om detta i utskottet.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jo, tack, vi får återkomma till saken.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! På sid 5 under överväganden och landskapsregeringen förslag står: Landskapsregeringen föreslår att kravet på när miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar sänks så att miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar med en bränsleeffekt om 20 megawatt mot nuvarande 5 megawatt. Ändringen är ett led i att i enlighet med regeringsprogrammet förenkla regelverken för en mer kostnadseffektiv förvaltning och en mindre byråkratisk vardag för företag och medborgare, utan att äventyra säkerheten för människor och miljö.” Så långt är allt bra, tycker jag.

    Men sedan kommer det som vi inte vet från lagtinget vad som kommer att ske. Det står sedan: ”För att säkerställa nivån på miljöskyddet trots att färre medelstora förbränningsanläggningar föreslås omfattas av miljötillståndsplikt för sin verksamhet, är landskapsregeringens avsikt att Åland i likhet med riket på förordningsnivå antar mer omfattande regler än de som uppställs i direktivet.” Det betyder att vi här i lagtinget, om vi antar lagen, inte kommer att veta överhuvudtaget vilka regler som gäller. Först säger man att man ska förenkla, men sedan ska man ha mer omfattande.

    Då är frågan om detta är förenligt med 21 § i självstyrelselagen? ”Landskapsregeringen kan med stöd av ett bemyndigande i landskapslag utföra landskapsförordningar i angelägenheter som hör till landskapets behörighet. Genom landskapslag skall dock utföras bestämmelse om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt de frågor som enligt grundlagen eller självstyrelselagen i övrigt hör till området för lag”.

    Med det här vill jag påstå att det är en skillnad mellan förordningar i riket och de som är på Åland. Vi på Åland har inte samma möjligheter att utföra förordningar med regler som i riket, utan då ska det vara på lagnivå.

    Det här tycker jag att utskottet ska titta på. Jag anser inte att vi ska ge någon fullmakt från lagtinget. Vi ska veta vilka regler som gäller. Man ska inte säga åt oss; ” jo, vi förenklar det här, vi har i vårt regeringsprogram att vi ska göra det mycket enklare”. Och sedan slår man tillbaka i en förordning, för en förordning gör ofta tjänstemän och fackmänniskor inom det här området.

    Precis som vicelantrådet sade här så tänker man följa rikets förordning. Vi har ingen blekblå aning om vad det kommer att stå och det tycker jag att är fel.

    Jag hoppas att utskottet tittar på detta och inte ger någon fullmakt för lagstiftning för sådant. Vi ska veta vad vi fattar för beslut i landskapet. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det är riktigt att enligt regeringsprogrammet så arbetar vi metodiskt för att se över när det finns ett regler som är övermäktiga och onödiga men aldrig så att vi tar bort någonting som skulle skada eller på det viset riskera människors hälsa och miljö.

    Nu är det ju så att den här förordningen finns redan så utskottet och ltl Hägglund kan också bekanta sig med den. Dessutom har den redan fungerat som riktmärke när ÅMHM har gjort sina bedömningar. Från företagens sida så tycker man att det är bra om reglerna är klara och tydliga och det upplever man att de är i den här förordningen. Därför har vi inte sett någon vits med att göra någon avvikande förordning.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag hoppas att utskottet tittar på det här. Jag hoppas att man går igenom det här för jag anser inte att vi genom förordning kan göra de här reglerna.

    Om en företagare sedan besvärar sig så kan man konstatera att det inte gäller i så fall. Ska vi ha det så bör det i så fall vara på lagstiftningsnivå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    4        Lagstiftning om biodrivmedel

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Nästa lagstiftning handlar om biodrivmedel. Syftet med detta är ju väldigt positivt för miljön. Det handlar om att minska växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln från drivmedel år 2020 i förhållande till nivån för 2010.

    Hela EU, hela världen och också vi måste jobba med att få ner koldioxidutsläppen och då kommer biodrivmedlen in i bilden. Framförallt i Finland har man ju valt att satsa stort på biodrivmedel för att bidra till kolsnåla transporter och minska växthusgasutsläppen från transportsektorn.

    I dagsläget finns det inga åländska leverantörer av biodrivmedel, alltså det som lagstiftningens tillämpningsområde gäller. Därför har det heller inte i dagsläget några konsekvenser för någon på Åland, eftersom det inte finns någon producent av detta.

    Utan att behöva göra det här allt för långrandigt så menar landskapsregeringen att det här är två tekniska EU-direktiv som ska genomföras. De påverkar inte några åländska företag och vi ser också till att de inte drabbas av någon byråkrati om man om man är en återförsäljare av biodrivmedel. Tack, fru talman!

    Ltl Brage Eklund, replik

    I texten står att lagstiftningen skulle ha varit implementerad den 21 april 2017. Nu har vi 2018 och kommissionen har i ett motiverat yttrande uppmanat Finland att inom två månader få lagstiftningen på plats. Är detta också orsaken till att lagtinget och landskapet har blivit försenad med sin implementering i och med att Finland är försenad?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Nej, det här har nog legat som ett litet dåligt samvete hos förvaltningen. Vi har inte haft kapacitet och tid att följa med alla de här EU-direktiven. Det här är också en sådan fråga som är bra om vi så snabbt som möjligt får ikraft så att vi undkommer de här brandkårsutryckningarna som EU hela tiden ligger på oss att genomföra. Det känns ju många gånger som att vi hellre vill prioritera lagstiftning som är av politisk relevans för Åland och som faktiskt gör livet bättre här.

    Det här har i dagsläget egentligen ingen som helst konsekvens för Åland, men vi får ju hoppas att det kanske på sikt kan komma leverantörer av biodrivmedel också här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Föredras

    5        Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2017

    Nordiska rådets berättelse NRB 1/2017-2018

    Diskussion.

    Ltl Mikael Staffas

    Fru talman! Jag har som ordförande för den åländska delegationen i Nordiska rådet nu tänkt redogöra för en del av det arbete som delegationen tagit del av under 2017.

    Ålands deltagande i Nordiska rådet har pågått under 48 år, ett deltagande som står inskrivet i Helsinforsavtalet. Åland har 2 av 87 platser, lika många som de 2 övriga självstyrande områdena. I delegationen ingår även 2 ersättare samt regeringsmedlemmarna.

    Enligt artikel 47 ska valet till Nordiska rådet representera olika politiska meningsinriktningar. Det innebär att det politiska arbetet som bedrivs, inte nödvändigt behöver vara förankrat i de nationella parlamenten eller bland de styrande partierna inom dessa parlament. Istället kan den nordiska politiken formas inom de nordiska partigrupperna. Åland har representanter i både mittengruppen samt i den socialdemokratiska gruppen.

    Vad det gäller samspelet med lagtinget är det väldigt mycket upp till den enskilde parlamentarikern hur och om besluten behöver förankras lokalt. När det gäller frågor som djupare berör Åland är det och har varit positivt när delegationen utåt varit enig.

    Fru talman! Under den senare delen av året blev språkfrågan mycket debatterad. Det kom yrkanden på att både finska och isländska språkets status skulle lyftas till samma nivå som det skandinaviska språket. Genom idogt arbete lyckades det nordiska parlamentet enas om att frågan skall utredas vidare och till vissa delar skulle materialet ytterligare översättas. Detta ger ökade kostnader på en budget som inte har fått ökade anslag från sina medlemsländer under flera år.

    Frågan fortsätter att behandlas under 2018 och ska förhoppningsvis få ett avgörande på höstens session.

    Den åländska delegationen beslöt den 24 maj bl.a. i sitt utlåtande som följer: ”Delegationen anser att alla åtgärder som minskar användningen av de skandinaviska språken som en gemensam arbetsplattform är en försvagning av Nordiska rådet och den gemensamma värdegrund som språken innebär. Se bilaga 1 i årsberättelsen.”

    Under 2017 har vår ledamot Britt Lundberg varit president för Nordiska rådet och gjort det på ett berömligt vis. Bara lovord har yppats från de organ inom den nordiska familjen som undertecknad stött på.

    Under året har medlemmarna deltagit i olika utskottsarbeten. Mikael Staffas har arbetat i tillväxt och utvecklingsutskottet, Britt Lundberg i presidiet, Tony Wickström främst i kunskap och kultur samt Axel Jonsson har deltagit i välfärdsutskottet. Ersättarna har inga fasta utskott utan utses utifrån från de nordiska partigrupperna.

    I det utskott, tillväxt och utveckling, som jag själv deltagit i under 2017 har jag lyft frågan om behovet av infrastrukturlösningar över gränserna och då främst i öst- västlig riktning. Till det första mötet i Stockholm i januari 2017 lyckades jag skapa utrymme och intresse för det åländska bolaget FS-links arbete med Hyperloop. Inledningsvis var inställningen från mina kolleger försiktig, kan det verkligen bli något av det där? Senare på sommaren på ett seminarium i Tromsö i nordligaste Norge kom återigen Hyperloop upp av en expert inom framtida infrastruktursatsningar och så har det fortsatt. Fröet som planterades har fortsatt att gro och nu till sommarens möte i Torneå kommer återigen Hyperloop att få utrymme att presentera sin utvecklingsfas. Den finska industrin har nu tagit en större aktiv del och även den norska industrin är positiv. Det är viktigt att vi på Åland nu är observanta och följer med i den tekniska utvecklingen.

    Även problematiken inom fiberutbyggnad stöter på samma probleminställningar inom Norden, vi bygger fram till landsgränsen fast det finns kommuner/byar på andra sidan som aktivt skulle kunna delta. Detta är inte ett bra sätt att undvika gränshinder. Vinsterna för de nordiska länderna är mycket stor och därför har en begäran om att de nordiska regeringarna, genom ett nytt Ministerråd, återinrättar ett Transportråd.

    Under 2018 har en framgång skett, den finska regeringen fokuserar sina strävanden med att inrätta Ishavsbanan, en järnväg mellan Rovaniemi och Kirkenes. Kanske kan detta vara en början på mera gränsöverskridande infrastruktur?

    För åländsk del har vi ju skärgårdstrafiken som genom sin trafik över gränsen till Finland kan bli ett kommande område med ett tydligare samarbete.

    Fru talman! När jag nu kom in på gränsöverskridande problem, känns det naturligt att nämna lite om gränshindersproblematiken.

    Under 2017 har Åland inte haft någon representant i Gränshindersgruppen, pga. ommöbleringar inom utskotten. Från och med i år har jag tagit plats, och Åland ska lika som alla andra länder och självstyrande områden ha minst en plats i gruppen. Under 2017 löstes 6 gränshinder, där jag vill lyfta fram AT-läkarnas tjänstgöring som berör Åland. Nya moln har dock tornat upp sig på den himlen har vi blivit upplysta om, pga. ändrade studieordningar i Sverige. Många av de lösta hindren under 2017 berörde Norge.

    Ett annat hinder berörde samlad information för små och medelstora företag om att bedriva verksamhet i andra länder.

    Gränshindersgruppen har noterat att flertalet av hindren har sitt ursprung i det dubbelbeskattningsavtal som finns mellan de nordiska länderna. Vid påpekande till finansministrarna har dessa reagerat negativt och anser inte att det föreligger hinder, men är villiga att ta upp dessa hinder i samband med nästa revision av avtalet, dock är ingen revision aktuell informerade man om.

    Fru talman! 90 procent av Nordens befolkning ser ett nordiskt samarbete som viktigt eller mycket viktigt enligt en enkät som gjordes före Nordiska rådets höstsession i Helsingfors 2017.

    – Vi vet om att medborgarna i de nordiska länderna tycker att Norden är bekant, det är hemvant, det är familjärt och det känns tryggt. Det är en region som har hållit på att integreras under så många år, sade den svenska statsministern Stefan Löfven i samband med sessionen.

    Framförallt yngre nordbor, under 30 år, trycker på vikten av att medborgarna kan använda hela Norden som ett område att jobba, studera och bo i.

    Norden är den 12:e starkaste regionen i världen och genom ett närmare samarbete kan norden skapa en starkare position dels mot EU men även i G20 möten. Vikten av att skapa ett tätare band mellan de olika länderna och de självstyrande områdena behöver utvecklas.

    Denna iakttagelse har fått mig att fundera på vikten av det skandinaviska språkets ställning i Norden och varför vi behöver försvara det skandinaviska språkets status i Norden. För att belysa detta har delegationen beslutat att delta i Alandica Debatt nu i juni och i en paneldebatt lyfta den drygt 10 år gamla forskarrapporten ”Håller språket ihop Norden” vad sker om kittet som det skandinaviska språket är för den nordiska familjen marginaliseras? Tack.

    Ltl Tony Wikström

    Tack, fru talman! Nordiska rådet är en chans för Åland att sitta vid samma bord som länder med uppemot 300 gånger större befolkning, på lika villkor.

    Jag kan personligen intyga att i utskott, arbetsgrupper och pleniarbete så är vi ålänningar precis lika mycket värda och respekterade som en svensk, dansk eller norrman.

    Jag ingår naturligtvis själv i den nordiska socialdemokratiska gruppen, där vi som regel har landrapporter med som en punkt vid alla mötestillfällen. Det här gör att jag får en chans att ge mer kunskap om vad som är viktigt för oss, vad som är på gång och hur vår färdkarta passar in i den nordiska gemenskapen.

    Man lär även känna parlamentarikerna på ett personligt plan. Så när man vill påverka eller vill veta mera om något - vare sig det gäller turismstrategi, sinkskatt eller farledsavgifter - så har man en person, en vän, att ringa till.

    I Norden har vi många gemensamma frågor. Den kanske största är hur vi ska klara av att få ett hållbart samhälle, att kunna vända jordens temperaturhöjning och ta itu med klimathotet. Andra gemensamma frågor är t.ex. forskning och begränsning av mikroplaster, utbyggnaden av 5G, problem med geoblocking och angenämare frågor såsom gemensamma kulturprojekt.

    Eftersom jag är ersättare i delegationen så har jag ingen fast plats i något utskott. Det har varit både på gott och ont för mig personligen. Bra är förstås att få en bredare insyn i arbetet genom möjligheten att delta i flera utskott, i mitt fall kultur och utbildning, tillväxt och hållbar utveckling. Nackdelen är förstås att jag inte kan skriva helt egna medlemsförslag. Men jag kan ändå vara med bland undertecknarna och ge input.

    Åland har ju haft en extra framskjuten position ifjol i och med Finlands presidentskap som sköttes av Britt Lundberg med den äran. Jag har bara hört gott om hennes insats och många har imponerats av hennes energi och arbetsvilja.

    Samtidigt har det blåst en hel del pga. medlemsförslaget om att finska och isländska skulle bli officiella arbetsspråk tillika med de skandinaviska språken.

    Från åländsk sida värnar vi förstås svenskan och anstränger oss för att inte börja prata engelska med danskar eller norrmän med knepig dialekt.  Även om man gott kan förstå frustrationen hos delegater som inte förstår s.k. skandinaviska så är det ytterst viktigt från åländsk sida att vi värnar vårt svenska språk – utan att för den delen förvägra andra arbetssätt som underlättar deras språkförståelse.

    När jag blickar framåt så finns några frågor som jag kommer att fokusera lite extra på framöver i Nordiska rådet.

    – Fortsättningsvis kan ålänningar inte se svenska play-tjänster över nätet på grund av geoblockeringen. Här kan Nordiska rådet spela en roll framöver eftersom problemen och målen delas av andra nordbor.

    – Vi kan inte ensamma nå upp till FNs hållbarhetsmål och Parisavtalet. Gemensamma nordiska insatser för klimatet kan göra en verklig skillnad.

    – Åland ingår ju i den nordiska ekonomin, och tillsammans är vi 26 miljoner människor och världens 12:e största ekonomi. En global maktfaktor med oerhört gott rykte, renommé och tillit- det är något man kan utnyttja än mer.

    – De sociala utmaningarna, inte minst gällande den psykiska ohälsan, är också ett nordiskt problem där vi fortsättningsvis lär oss av och inspireras av varandra.

    Vi har t.ex. medlemsförslaget om obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separationer som jag är en av undertecknarna av. Eller rundabordssamtalet ifjol rörande vad man kan göra åt skolavhopp och hemmasittare i Helsingfors där jag deltog med min kollega från lag-och kulturutskottet Roger Eriksson.

    Som parentes där, med adress landskapets utbildningsavdelning, Boost och Ålands gymnasiums styrelse: Ett tips! Bekanta er med den svenska digitala plattformen pluginnovation. Med dessa metoder har man t.ex. sänkt skolavhoppen med 80 procent i Jämtland...

    Och om jag får visionera lite. Vi följer med stort intresse Färöarnas kamp om att bli en fullvärdig medlem i Nordiska rådet, och skulle man nå framgång där ja då ska Åland absolut följa i deras fotsteg.

    Och till sist. I Nuuk, i Torshavn, i Reykjavik ligger Nordens hus. Arkitektoniskt spännande och funktionella hus där kultur, politik och folkliv samsas och utgör en viktig del av lokalsamhället, ständigt med en stark nordisk kontakt.

    Självklart borde även Åland ha ett Nordens hus! Man har faktiskt redan tänkt sig en placering norr om lagtinget, sammanhängande med hotell Arkipelag, och med en övergång som binder ihop centrum med strandpromenaden.

    Huset kunde bli mångfunktionellt med en eller flera flexibla salar, fönster för åländsk mat och förstås hemvist för Nordens institut på Åland, Hallå Norden, Föreningen Norden och kanske någon annan passande hyresgäst, kanske Fredsinstitutet eller Natur och Miljö?

    Naturligtvis skulle ett sådant hus byggas miljövänligt, antagligen i trä, gärna energisnålt med solpaneler på taket och med arkitektur som skulle få folk att besöka Åland bara för att se huset.

    Finansieringen är förstås det svåraste gällande den här drömmen som levt med i många decennier redan. Men med låga räntor, sunda kalkyler och en överenskommelse om vem som betalar och hur mycket, så kommer i alla fall jag att hålla den här drömmen och visionen vid liv. Dessutom – fylls huset med hyresgäster och liv så kan satsningen till och med bära sig själv ganska snart.

    Grönland, Färöarna och Island kunde – varför inte Åland? Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack ltl Wikström. Tack även för berömmet av Britt Lundbergs insatser. Jag tror att alla som har jobbat med den här typen av internationella frågor inser vilket hästjobb det är. Det är ganska otacksamt med tanke på obefintlig, dvs. icke existerande, ersättning för arbetet som man lägger ner. Det krävs ett engagemang utöver det vanliga, så tack för det ledamoten.

    När det gäller visionen om ett Nordens hus på Åland så tror jag nog vi får inse att det inte blir något av det. Jag beklagar det. Detta borde nog ha drivits med större frenesi för flera decennier sedan. I och med Alandica kongress och kulturhus så har vi också en annan situation än kollegorna på Grönland och Färöarna.

    När det gäller språkfrågan så har jag en fråga till ltl Wikström som varit med i Nordiska rådet, för själv har jag haft en paus nu ett par år. Är det som så att övergången till finska och isländska som arbetsspråk i praktiken innebär att det blir en ohanterlig koloss också till den delen?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack för frågan ltl Jansson.

    Jag nämnde också i sammanhanget med Nordens hus orden vision och dröm. Jag inser också att den här drömmen är något diffus.

    Om jag uppfattade det rätt så frågande ledamoten om det blir ett kolossalt merarbete. Absolut! Det läggs redan väldigt mycket resurser och pengar på t.ex. tolkar och översättning av material. Men det är ytterligare en mängd dokument som helst skulle översättas. Vi från åländsk sida ser att det ligger en hel del på de nationella delegationerna att göra det här översättningsarbetet. Man är på gång att förbättra så att man får till sig materialet i god tid och kan förstå vad man ska tycka till om.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Respekten för andra språk och kultur ska naturligtvis alltid högaktas. Men samtidigt bygger Nordiska rådet på en hittills, i alla fall, gemensam språklig grund där skandinaviska har varit grunden för det hela. Det är intressant att se hur det har förändrats i den isländska kontexten, att man där inte längre behärskar skandinaviska på det sätt som var en självklarhet för 20 år sedan. Det är ju intressant.

    Används engelskan som ett instrument inom det Nordiska rådet idag fast det inte offentligt bekräftats? Eller fungerar arbetet fortfarande på skandinaviska med hjälp av tolkar i vissa fall också i utskottsarbetet?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Från egna erfarenheter så vill jag säga att det är skandinaviska som gäller. Det är klart att svenskan inte blir perfekt för en islänning eller finne alla gånger, men man lägger verkligen manken till och försöker så gott man kan. Jag kan förstå från en ren praktisk synvinkel att om man inte förstår vissa dokument så vill man gärna förstå vad man ska tycka till om, så där kan man verkligen gå till mötes och det kommer man att göra också. Men som ltl Staffas var inne på här så finns det vissa gränser, speciellt när man försöker banta organisationen och budgeten överlag så går det inte att lägga allt för mycket pengar på det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag har en detaljfråga som leder till en lite mera övergripande frågeställning.

    Ledamoten nämnde medling. Är det något som Nordiska rådet ska syssla med? Ska Nordiska rådet blanda sig i nationella angelägenheter eller självstyrelsens angelägenheter? Var går gränsen? Jag upplever att man mer och mer, åtminstone ibland, börjar gå in på områden som egentligen ska hanteras i nationerna för sig. Det kan underminera hela det Nordiska rådet om man börjar gå in för mycket och bedriver politik på områden som inte har med det nordiska samarbetet fullt ut att göra. Hur ser ledamoten på det? Vad har medling med Nordiska rådet och nordiskt samarbetet att göra?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack för frågan Petri Carlsson. Medlemsförslagen i Nordiska rådet är verkligen höga och låga och de blandas friskt. Jag tror att det finns en vilja att det ska vara så också. Man ska komma ihåg att när ett medlemsförslag har gått hela vägen och blivit godkänt så implementeras det absolut inte per automatik i länderna. Det är en stark rekommendation. Vad man sedan gör med förslagen är lite olika. Man kom t.ex. överens om att ha en ”Nordens sångdag” här på våren men det verkade inte riktigt bli konkret, vilket förstås upplevs som väldigt frustrerande för den som har lagt förslaget och jobbat igenom hela proceduren för att få det godkänt. Jag antar att det skiljer väldigt mycket från förslag till förslag. Ibland så rimmar ett förslag med tidsandan och det man ändå har på gång i de nationella parlamenten.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att det är viktigt för Nordiska rådet och varje ledamot att faktiskt fundera igenom den här frågeställningen. Är varje fråga som man lyfter upp på bordet av väsentlig betydelse för det nordiska samarbetet? Annars kommer man att underminera det nordiska samarbetet tyvärr. Jag tror att det är jätteviktigt. Jag har sett att det finns förslag där man diskuterar barnomsorg och nu hörde jag om medling osv. Är det verkligen sådant som Nordiska rådet ska syssla med? Det är min fråga.

    Det kan vara jätteviktiga frågor men det kan vara frågor som egentligen ska debatteras här i Ålands lagting, i kommunen Mariehamn eller i Sveriges riksdag, men det ska inte vara Nordiska rådet som debatterar de frågorna. Jag börjar se de tendenserna. Jag är lite orolig för utvecklingen. Det kommer tyvärr att förstöra det nordiska samarbetet om det fortsätter för mycket i den riktningen. Jag uppmanar verkligen Ålands ledamöter att inte delta i att förstöra det nordiska samarbetet.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Mycket hänger ju också på vilka hjärtefrågor man har och vad man tycker att är väldigt, väldigt viktigt. Det finns en enorm kunskap redan inom det Nordiska rådet, i nordiskt välfärdscenter inom sociala frågor. Det handlar väldigt mycket om best practice så att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt.

    Men som sagt, det är en stark rekommendation, men vad de egna parlamenten sedan väljer att göra är helt upp till dem.

    Det rör sig om andra områden också som t.ex. miljö och förslagen är ju inte tvingande på något sätt. Man får fram djup fakta och kan sedan gå vidare nationellt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse antecknas för kännedom.

    För kännedom

    6        Avlägsnandet av dubbel straffbarhet vid trafikbrott

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2017-2018

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 maj 2018.

    7        Hantering av vargen

    Ltl Brage Eklunds skriftliga fråga SF 5/2017-2018

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan tas emot när lagtinget inte är samlat för plenum eller inom färre än tio dagar före plenarperioden avslutas ska svaret ges inom tio dagar räknat från den dag lagtingets nästa plenarperiod börjar. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls måndagen den 21 maj kl. 14.00. Vi inleder med frågestund kl. 13.00 samma dag. Plenum är avslutat.