PLENUM den  31 oktober 2007 kl. 10.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Raija-Liisa Eklöw, ltl Dennis Jansson, ltl Brage Eklund, ltl Anders Eriksson, ltl Ragnar Erlandsson, ltl Katrin Sjögren och ltl Ronald Boman).

23 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Raija-Liisa Eklöw, ltl Anders Eriksson, ltl Ragnar Erlandsson och ltl Dennis Jansson för deltagande i Nordiska rådets session i Oslo. Beviljas.

 

Meddelanden

Meddelas att lagtinget i dag kl. 11.45 samlas utanför huvudingången för gemensam procession till S:t Görans kyrka, där i lagtingsordningen föreskriven gudstjänst vidtar kl. 12.00. Lagtingets högtidliga avslutning av valperioden 2003-2007 äger rum i plenisalen i dag kl.13.00.

 

Meddelas vidare att bestämmelserna i 28 § lagtingsordningen förutsätter att mellankommande lagtingsval avbryter behandlingen av ärende som inte kunnat slutföras under mandatperioden.

 

Antecknas därför att följande lagmotioner inte slutbehandlats och sålunda förfaller:

 

Från arbetsåret 2003-2004: lagmotionerna nr 1 och 3.

 

Från arbetsåret 2005-2006: lagmotion nr 4.

 

Antecknas vidare att följande till lagtinget överlämnade hemställningsmotioner inte heller slutbehandlats och sålunda förfaller:

 

Från arbetsåret 2003-2004: hemställningsmotionerna nr 1-8, 12-19, 21, 24, 26-28, 32, 34-35, 37 samt 40-41.

 

Från arbetsåret 2004-2005: hemställningsmotionen nr 1-4, 6, 9, 11-21, 23-24, 26-33, 35, 37-42, 44, 46-51, 53-59, 61-62, 64, 66-74 och 76-77.

 

Från arbetsåret 2005-2006: hemställningsmotionerna nr 1-2, 4-40, 42-48 samt 50-57.

 

Från arbetsåret 2006-2007: hemställningsmotionerna nr 1-45.

 

Ytterligare meddelas att  landskapsregeringen i skrivelse av den 28 september 2007 meddelat att svar på ltl Åke Mattssons enkla fråga nr 18/2006-2007 angående investeringsstöd för projekt i socialvårdsplanen inte kommer att avges på grund av att kommunerna i juni 2007 informerats om för vilka anläggningsprojekt landskapsandel kan beviljas under 2007. Landskapsregeringens antecknas till kännedom. Diskussion med anledning av meddelandet är inte tillåten.

 

Landskapsregeringen har vidare inom föreskriven tid avlämnat skriftliga svar på ltl Leo Sjöstrands enkla fråga nr 19/2006-2007, ltl Raija-Liisa Eklöws enkla fråga nr 20/2006-2007  och ltl Mats Perämaas enkla fråga nr 21/2006-2007. På grund av bestämmelserna i 28 § lagtingsordningen och 39 § 2 mom. arbetsordningen kan tilläggsfrågor inte längre ställas och besvaras med anledning av svaren. Lagtinget antecknar sig de skriftliga svaren till kännedom.

Lagtingets sista arbetsplenum för denna mandatperiod är därmed slut. Lagtinget sammankommer i dag kl. 13.00 för högtidlig avslutning sedan gudstjänst förrättats i S:t Görans kyrka kl. 12.00.

Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 10.08).

 

 

 

 

LAGTINGETS HÖGTIDLIGA AVSLUTNING DEN 31 OKTOBER  2007KL. 13.00.

TALMAN BARBRO SUNDBACK:

Ärade lagtingskamrater

Mandattiden 2003 till 2007 är nu slut och ett nytt lagting kommer att tillträda imorgon. Det betyder att några nya och några nygamla ledamöter intar sina platser  i lagtinget. Det betyder också att några ledamöter lämnar lagtinget , om inte för gott så i alla fall de närmaste fyra åren. Till er vill jag rikta ett stort tack för ert arbete för det åländska samhällets bästa. Samtidigt vill jag önska er lycka och framgång i det ni kommer att företa er framöver. Alla övriga ledamöter skall också känna uppskattning över all den möda och allt det arbete ni utfört under den gångna perioden. Allt har säkert inte gått som ni önskat och hoppats men det ni gjort finns nu som värdefulla tillgångar i balansräkningen när ni träder till i det nya lagtinget.

 

Perioden har varit intensiv och debattglädjen har varit stor. Debattkulturen i Ålands lagting är av tradition mycket fri och omfattande. Utan att begränsa ordets frihet kunde det dock vara på sin plats att överväga förändringar för att strama upp debatten och ge dem mera stringens. Särskilt borde man tänka på att framställningar som lämnas till lagtinget är regeringens förslag och att remissen skulle fokusera på detta. Nu tenderar remissdebatterna att bli mycket långa och innehålla åsikter och krav som sedan ändå inte beaktas. Ett förfarande som lyfter fram det relevanta för utskottsbehandlingen borde eftersträvas. Vid sidan av detta finns många andra åtgärder som kan vidtas för att göra debatterna mera intressanta för allmänheten och medierna.

 

En sak som vållat en viss oro under denna mandatperiod är att några utskott inte alltid kunnat sammanträda eftersom utskotten inte varit beslutföra. Detta inträffade också under den förra mandatperioden. Ett nytt fenomen som inte kan förbigås med tystnad. För oss som suttit länge i lagtinget är detta något främmande. Omfattningen av problemet skall inte överdrivas men det är skäl att fundera över vad det beror på och vad man kan göra för att lagtingets arbete skall fungera effektivt och såsom det är tänkt.

 

Ett synnerligen delikat problem har uppstått i och med att Nordiska rådets årliga sessioner sammanfaller med lagtingets avslutande och öppnande den 1 november. Det må vara mig förlåtet om jag dristar mig till att föra fram tanken att man skulle överväga att ändra lagtingets arbetsår. Det finns också andra skäl än krocken med Nordiska rådets session som kan motivera en förändring i tidtabellen för lagtingets arbete .

 

Lagtingets beslut att föra ett initiativ till riksdagen om Ålands inflytande i den europeiska unionen var ett parlamentariskt framsteg för lagtinget. Riksdagens beslut var en framgång på så vis att problematiken erkändes och kommande finländska regeringar har nu ansvar för att Ålands EU- inflytande förbättras. Jag tackar er alla för det. Initiativet visar än en gång vikten av enighet i för Åland stora övergripande frågor.

 

Också i språkfrågan nådde lagtinget koncensus även om diskussionen till en början var mycket känsloladdad och stor oenighet rådde. I en så central fråga för självstyrelsen är det av stor vikt att enighet råder. Splittring i språkfrågan försvagar lagtingets förmåga att agera konsekvent och kraftfullt. Det skall bli spännande att följa det nya språkrådets tillsättande och verksamhet.

 

Det finns mycket mer som kunde lyftas upp som positiva resultat av fyra års lagtingsarbete. En bild som rätt mycket kontrasterar den ytliga uppfattningen att politikerna i lagtinget bara strider och ingenting åstadkoms. Jag hoppas att det positiva skall överväga hos er alla när ni tänker tillbaka på åren 2003-2007. Tack än en gång för era insatser och ert engagemang.

 

Värderade lantråd och landskapsregeringsledamöter

Det tyngsta parlamentariska lasset dras av lantrådet och regeringen. Trots att denna regering inte suttit hela mandatperioden har arbetsinsatsen varit  fullödig. Regeringen har inte varit rädd att påta sig stora utmaningar. Ett omfattande förändringsarbete har utförts. Lagar som under flera mandatperioder efterlysts av lagtinget har nu förverkligats. Låt mig bara nämna några: en ny plan- och bygglag, lagstiftning om behandling av personuppgifter i landskaps-och kommunalförvaltningen, en förvaltningslag, förnyad lagstiftning  om miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, lagstiftning mot diskriminering, ny räddningslagstiftning och många andra lagar som bidrar till samhällsutvecklingen, medborgarnas bästa och ökar rättssäkerheten i det åländska samhället. Jag är övertygad om att endast lagberedningens ändliga resurser begränsat era ambitioner i detta avseende och att ni skulle ha varit beredda att ta fram ytterligare lagframställningar om det bara praktiskt hade varit möjligt.

 

Också ekonomiskt har regeringen drivit en framgångsrik politik. Landskapets finanser är goda. Landskapet saknar skulder och likviditeten är god. För sämre tider har ni med tanke på framtiden placerat en ansenlig summa pengar i landskapets utjämningsfond. För det är både vi och kommande lagting er ett stort tack skyldiga.

 

Den åländska ekonomin går på högvarv och arbetskraftsbristen för många till Åland för att här finna sig en försörjning. Ni har tagit initiativ till ett arbete som skall leda till en åländsk integrationspolitik som kommer att underlätta för inflyttade att finna sig en plats i gemenskapen. Ett nytt politikområde som kräver särskild kompetens och resurser för att vara lyckosam. Här har ni utfört en viktig pionjärinsats.

 

Diskussionen om landskapets roll och ansvar i finansieringen av s.k. infrastrukturella satsningar har fortsatt. KK-husets tillkomst var minsann ingen lätt historia. På den här punkten förefaller det inte finnas någon lätt väg att gå och frågan om hur mycket landskapet skall investera i olika typer av anläggningar kommer med största sannolikhet att fortsätta. Problematiken har också kopplats till en eventuell åländsk skatterätt. Regeringen har därför också utrett skattefrågan utan att någon klar bild utkristalliserats vilket gjort att man beslutat att utredningsarbetet skall fortsätta. För den åländska ekonomins bästa borde lagtinget långsiktigt slå fast principer för sitt deltagande i s.k. infrastrukturella satsningar. Detta för att ge regeringen stabilare politiska förutsättningar för att föra en långsiktig näringspolitik. Det svajande stöd som många stora investeringar haft i lagtinget har ställt regeringens handlingskraft på stora prov. Jag vet att ni gjort ert bästa och i vissa fall har resultat uppnåtts även om stödet från lagtinget inte varit särskilt tydligt.

 

Kontakterna med rikets representanter, framför allt statsministern, presidenten och numera ministern med ansvar för åländska frågor har under slutet av mandatperioden lett till ökad dialog och bättre politiskt klimat. Sjöfartstödets positiva utveckling, arbetet med talerätten och regeringens försök att kräva en åländsk parlamentsplats i EU  är alla positiva exempel på ett bättre samarbete som borde få en fortsättning. Era ansträngningar i detta avseende har inte varit förgäves. Framgång i Helsingfors kan bara nås genom att ömsesidigt förtroende skapas. Något som tar lång tid att bygga upp och som man ömsint bör vårda.

 

På det nordiska planet har regeringen också varit aktiv och i dessa dagar kommer rådet att ta ett beslut om utökat inflytande för de självstyrande områdena. Ett förslag som regeringen aktivt påverkat och som fick sin lösning under några intensiva dagar i Mariehamn. Ett gott exempel på att Åland aktivt kan bidra till gemensamma nordiska lösningar samtidigt som de egna intressena tillgodoses. En klar framgång för Åland i det nordiska samarbetet.

 

Med dessa ord som långt ifrån kan sammanfatta allt ni gjort och åstadkommit vill jag framföra mina varmaste hälsningar och hoppas att ni var och en i fortsättningen skall känna tilldresställelse över den tid som ni gemensamt arbetat för oss alla i landskapsregeringen.

 

Samtidigt önskar jag att till landskapets förvaltningar och anställda få framföra  ett stort tack.

 

Herr lagtingsdirektör

Till Er och till lagtingets personal vill jag på allas vägnar framföra ett varmt tack. Arbetsbördan har snarare ökat än minskat under mandatperioden. Trots det har Ni och er personal alltid tjänstvilligt och tålmodigt bistått lagtingets presidium och ledamöterna med Er erfarenhet och sakkunskap.

 

Under min tid som talman har jag fått värdefull insyn i det arbete som utförs på lagtingets kansli. Arbetet är mångsidigt och arbetsuppgifterna många. Jämfört med andra parlament är kraven på personalen mycket stora eftersom många utför arbetsuppgifter som på andra platser utförs av en rad tjänstemän. Trots det har personalen visat stort intresse för att utveckla och förändra lagtinget och dess funktioner. Därför vill jag rikta ett personligt tack till personalen  för det samarbetsprojekt vi genomförde för att öka kontakterna till den åländska allmänheten genom att orda informationsbesök för olika grupper i vårt samhälle om lagtinget och dess arbete. Jag hoppas att det arbetet kan fortsätta i någon form. Firandet av självstyrelsens 85 års jubileum var också en händelse utöver det vanliga som också krävde stora insatser av lagtingets personal. Dessutom har en stor mängd besök gjorts av personer i olika ställningar som önskat bekanta sig med Åland och dess självstyrelse. Vid dessa besök har personalen alltid deltagit med entusiasm och stor kompetens vilket våra gäster visat stor tacksamhet och glädje över. Särskilt minnesvärt är det besök som gjordes av Georgiens president Saakasviili. I det sammanhanget visade det sig att lagtingets kansli har goda kontakter till presidentens och riksdagens kanslier och att det samarbete som pågår i det tysta är omfattande och värt beröm.

 

Lagtingets personal är värd all respekt och tacksamhet.

 

En av de viktigaste uppgifterna för landshövdingen på Åland är att främja ett gott och förtroendefullt samarbete mellan självstyrelsens representanter och riksmyndigheterna. Ibland kan olika sätt att se på aktuella frågor leda till vad man kunde uppfatta som konflikter i relationerna mellan riket och landskapet. Er beredvillighet att i olika sammanhang sträva till att förmedla olika synsätt och att försöka utjämna motsättningar har i flera sammanhang varit av stor betydelse. Jag vill här bland annat nämna det uppdrag ni herr landshövding erhöll av republikens president i syfte att medla mellan landskapet och inrikesministeriet i den såkallade PAF-konflikten. Här lämnade ni ingen möda ospard när det gällde att sammanföra parterna, att föra fram och förklara fakta och att inhämta ny information. Även om sakfrågan ännu delvis är öppen är jag övertygad om att det arbete ni lade på denna för Åland så viktiga fråga varit av stor betydelse för att föra parterna närmare varandra och gjuta vatten på lågorna.

 

Ni herr landshövding har också regelbundet fungerat som kontaktperson och informationsförmedlare när det gäller Ålands ställning som demilitariserat område. De regelbundna kontakterna  med företrädare för försvarsmakten och gränsbevakningen har hos riksmyndigheterna medfört större beredvillighet att lyssna till landskapets synpunkter och har förbättrat informationsförmedlingen till landskapets myndigheter och invånare vad gäller försvarets aktiviteter på åländskt område inom ramen för landskapets demilitariserade status. Också flygvapnets övningsflygningar rapporteras numera regelbundet på förhand.

 

Under det gångna året har Ni herr landshövding av republikens president förordnats till en ny ämbetsperiod som landshövding på Åland. Inför utnämningsomgången var avsikten att förutsättningarna för tillsättandet av tjänsten med beaktande av självstyrelselagens bestämmelser skulle utredas och klargöras av en särskild arbetsgrupp. En ur landskapets synvinkel viktig utgångspunkt var då att talmannens förslagsrätt inför republikens president inte borde få begränsas av ovidkommande faktorer. Tyvärr kom det avsedda utredningsarbetet inte att genomföras slutföras på det sätt som hade varit önskvärt för landskapet. Detta gällde frågor som behörighetsvillkor och utnämningsförfarandet. Frågan kom ändå  i praktiken att lösas på ett ändamålsenligt sätt i och med att ni var den ende som anmälde intresse för tjänsten och ni från talmannens och lagtingets sida kunde påräkna ett enhälligt stöd för en ny ämbetsperiod. Med tanke på framtida beslut är det dock viktigt att man ånyo kunde granska tillsättningsförfarandet för landshövdingen på Åland utgående från gällande lagstiftning och inrikesministeriets uppdrag till den arbetsgrupp, vars arbete i praktiken inte kom att genomföras.

 

Herr Landshövding

Åland får regelbundet ta emot besök av ett stort antal gäster, diplomater, politiker, journalister, forskare och många andra. Ett gemensamt intresse för dem har varit att bekanta sig med Ålands självstyrelse och hur samspelet mellan självstyrelseorganen och statsmakten fungerar. Ni medverkar alltid beredvilligt i dessa besöksarrangemang. Som samtalspart i olika frågor rörande relationerna mellan Åland och riket samt innebörden av självstyrelselagstiftningen och landskapets status har ni för mig och andra företrädare för självstyrelseorganen varit till stor nytta och hjälp för vilket jag vill framföra mitt varma tack.

 

Jag ber Er också framföra min, lagtingets och hela landskapets hälsning och ett tack till Republikens President.

 

Slutligen ber jag Er också framföra det avgående lagtingets varma hälsning till landets riksdag och regering.

 

 

LANDSHÖVDING PETER LINDBÄCK:

Ärade fru talman, värderade lagtingsledamöter

En arbetsdryg och händelserik mandatperiod är till ända.

 

Under de gångna fyra åren (1.11.2003–31.10.2007) har lagtinget, i och för lagstiftnings-kontroll, tillställt justitieministeriet och Ålandsdelegationen 247 beslut över antagna land-skapslagar, varav många i och för sig ingår i så kallade lagstiftningspaket. I sju av dessa fall har republikens president funnit sig föranledd att inlägga sitt veto, på grund av att lagtinget till någon del överskridit sin lagstiftningsbehörighet. I tre av fallen motiverades vetot med att grunderna för berörda avgifter inte fanns intagna i lag och i ett av fallen var lagens ikraftträdelsebestämmelse i strid med självstyrelselagen.

 

De tidigare problemen med att rätt tillämpa grundlagens och självstyrelselagens bestämmelser om delegeringsförbud av sådana regleringar som gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter har minskat avsevärt, och i endast ett av de aktuella fallen var detta orsaken till att republikens president inlade sitt veto.

 

Särskild uppmärksamhet väckte den nyligen genomförda lagstiftningskontrollen av landskapslagen om offentlig upphandling. Högsta domstolens majoritet konstaterade i sitt utlåtande att offentlig upphandling är ett rättsområde i utveckling som kommit att visa allt starkare konkurrensrättsliga drag, och att den reglering som tidigare ansetts höra till landskapets lagstiftningsbehörighet därmed har övergått i rikets behörighet. I detta sammanhang ansåg högsta domstolen att tröskeln för att ompröva en fråga skall vara hög, men att en sådan omprövning måste ske när förhållandena väsentligt har förändrats. I konsekvens härmed ansåg högsta domstolen att lagtinget hade överskridit sin lagstiftningsbehörighet och att republikens president därför borde inlägga sitt veto.

 

I sitt efterföljande beslut betonade republikens president vikten av att Ålands självstyrelse kan utövas på möjligast solid grund och att en tillräckligt hög tröskel bör uppställas för förändringar, som innebär ändring i en tidigare gjord gränsdragning mellan rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet. Utgångspunkten bör vara att förändringar i lagstiftningsbehörigheten mellan riket och landskapet i regel skall ske genom ändring av självstyrelselagen. Med bland annat dessa motiveringar beslöt republikens president, avvikande från högsta domstolens förslag, att inte till denna del utöva sin vetorätt.

 

Antalet landskapslagar under de gångna fyra åren har fördubblats i förhållande till föregående mandatperiod, vilket åtminstone delvis kan förklaras av de allt snabbare förändringarna i vårt samhälle och i vår omvärld, förändringar som naturligt nog förutsätter en ständig förnyelse och en fortlöpande anpassning av landskapslagstiftningen. Vid en närmare granskning av dessa landskapslagar framgår det också att många av lagarna har tillkommit i syfte att implementera den aldrig sinande strömmen av nya EG-direktiv.

 

Ärade fru talman.

Enligt gällande självstyrelselag skall bestämmelser om den språkkunskap som krävs för statsanställda i landskapet utfärdas med landskapsregeringens samtycke genom en riksförordning.

 

Denna förordning borde ha funnits färdig att träda i kraft i samband med den nya självstyrelselagen den 1 januari 1993, men träder nu istället i kraft, förhoppningsvis till årsskiftet, knappa 15 år senare än vad som ursprungligen var planerat. Orsakerna till fördröjningen har varit många, och bland annat kraven om kunskaper i finska har gjort att  ärendet, åtminstone delvis, har blivit svårhanterligt.

 

Samtidigt som landskapet Åland är enspråkigt svenskt, och ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska, finns det intaget en bestämmelse i självstyrelselagen som ger finska medborgare rätt att i egen sak, inför domstolar och andra statsmyndigheter i landskapet, använda finska. Därmed, och så länge denna  rätt och den motsvarande skyldigheten för de statliga myndigheterna att svara upp mot densamma kvarstår, ter det sig naturligt att det bland de statsanställda på Åland finns en viss kunskap i finska.

 

I den nu aktuella förordningen om de språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet Åland ingår bestämmelser om dels allmänna krav på språkkunskaper, som tar sikte på att Åland är enspråkigt svenskt och att ämbetsspråket inom den offentliga sektorn är svenska, och dels behörighetsvillkor som gäller kunskaper i svenska och finska. I de fall då högskoleexamen är behörighetsvillkor för en tjänst krävs det en utmärkt förmåga att använda svenska i tal och i skrift samt, beträffande dessa högsta tjänster inom statsförvaltningen, en nöjaktig förmåga att förstå finska. För domare och andra befattningar inom domstolsväsendet är kravet om nöjaktig förmåga i finska utsträckt att också gälla användning i tal.

 

En viktig bestämmelse i förordningen gäller statliga myndigheters skyldighet att genom utbildning och andra personalpolitiska åtgärder se till att de statsanställda på Åland har tillräckliga språkkunskaper. En annan viktig bestämmelse tar sikte på de fall då en tjänsteman, utan att vara stationerad i landskapet, utses att utföra ett uppdrag som gäller Åland. Även i sådana fall skall tjänstemännen ha tillräckliga kunskaper i svenska.

 

Fru talman

Under den gångna perioden slutskede har två arbetsgrupper blivit utsedda på Ålandsministern Astrid Thors försorg. Den ena arbetsgruppen har i uppdrag att utreda betalningsansvaret för vissa kostnader för polisen på Åland och befogenheterna för rikets polis på Åland. Den andra arbetsgruppen, som leds av mig, skall utreda det sätt på vilket självstyrelsen, förslagsvis via en överenskommelseförordning,  kunde ges en formaliserad rätt att delta i planeringen och förvaltningen av Mariehamns flygplats. Kring bägge dessa områden har det under en längre tid rått oklarheter och beträffande flygplatsen har det även funnits ett återkommande missnöje i samband med vidtagna åtgärder.

 

Värderade Fru talman

Jag vill i detta sammanhang framhålla inför Er och Era värderade lagtingsledamöter, att Ni under de gångna fyra åren utfört ett uppoffrande och konstruktivt politiskt arbete till förmån för Åland och dess befolkning, ett arbete som olika sätt och på olika områden har främjat och utvecklat det åländska samhället. Som landshövding har jag också haft förmånen att i olika sammanhang få arbeta tillsammans med landskapsregeringens och lagtingets tjänstemän och vill nu utnyttja tillfället att framhålla deras höga kompetens och goda kvaliteter.

 

Ett för länsstyrelsen särskilt angeläget samarbetsprojekt var den omfattande och för många tidskrävande beredskapsövning som genomfördes i januari i år. Politiker och tjänstemän från hela den offentliga sektorn deltog på ett engagerat sätt i övningen och slutsatserna blev också denna gång att landskapet står relativt väl rustat inför eventuella oönskade krissituationer.

 

Jag vill också i detta sammanhang passa på att än en gång framföra länsstyrelsens särskilda tack för det jämställdhetspris – det första Fannypriset någonsin – som tilldelades våra anställda i samband med firandet av årets självstyrelsedag.  

 

 

Ärade fru talman, värderade lagtingsledamöter.

Med hänvisning till självstyrelselagens bestämmelser har republikens president Tarja Halonen uppdragit åt mig att idag förrätta avslutningen av Ålands lagtings nu tilländalupna valperiod. Samtidigt har presidenten ombett mig att på hennes vägnar till talmannen Barbro Sundback och till vicetalmännen Viveka Eriksson och Johan Ehn framföra de bästa hälsningar och tacka för en angenäm samverkan vid åländska sammanhang under det gångna året.

 

För egen del vill jag samtidigt, värderade lagtingsledamöter, tacka för gott samarbete under de gångna åren och tillönska alla Er som nu lämnar lagtinget en god fortsättning i Era värv även utanför lagtingsarbetet.

 

Ärade fru talman, till Er och till vicetalmännen vill jag rikta ett varmt tack för fortlöpande goda kontakter och samverkan i gemensamma angelägenheter.

 

Därmed förklarar jag på republikens presidents vägnar Ålands lagtings arbetsår 200 6-2007 avslutat och valperioden tillända.

 

 

FÖRSTA VICE TALMAN VIVEKA ERIKSSON:

Värderade fru talman!

Härmed är lagtingsperioden till ända och nu återstår endast första vicetalmannens traditionsenliga uppgift att framföra lagtingets tack till den avgående talmannen.

 

Den period vi lämnat bakom oss har varit händelserik,  till och med tidvis  turbulent. Regeringsbyte och också därmed byte av lagtingets presidium under pågående period har givetvis färgat av sig på arbetet och på debatten i lagtinget. Det har i sin tur ställt särskilda krav på presidiet och lagtingets personal.

 

Under den här perioden har flera åtgärder vidtagits och förts vidare för att förbättra utsmyckningen av lagtingets utrymmen. Tillsammans med konstmuseet har de allmänna utrymmena smyckats med åländska konstnärers verk och vi kan nu när vi tar emot  besökare av olika de slag stolt visa upp vår egen konstutställning. För att smycka plenisalen utlystes en konsttävling. Vinnaren, Juha Pykäläinen, arbetar nu vidare på ett konstverk  som kommer att pryda frontväggen i plenisalen. Lagtingsledamöter och åhörare kommer således att ha ett intressant och vackert blickfång när de följer diskussionerna i plenum. Vi får dock hoppas att vågspelet i tavlan inte allt för mycket lockar åskådaren att drömskt sväva iväg på de skimrande böljorna och glömma sin viktiga uppgift här i salen.

 

Under perioden har också lagtinget enhälligt antagit och översänt en motion till riksdagen. Samtliga lagtingsgrupper samlades åter kring Ålands i många sammanhang upprepade krav på att tillförsäkras en parlamentsplats i Europaparlamentet. Med initiativet underströks än en gång vikten av att det åländska inflytandet inom EU processen förstärks. Jag vet att Ni fru talman på olika sätt har försökt bereda jordmånen för en positiv behandling i riksdagen och för en ökad förståelse för de åländska kraven om mera inflytande på olika nivåer i EU beredningen.   

 

Samarbetet med  andra lagstiftande regioner på talmansnivå inom EU, det så kallade CALRE, har fortsatt och fördjupats. Åland har en stark position i samarbetet eftersom vi är ständiga medlemmar i styrgruppen som sätter agendan och drar upp ramarna inom vilket samarbetet sker. Höjdpunkten hittills för Ålands del inföll, fru talman, under Er period då Ni stod värd för CALRES styrgrupp här på Åland senaste sommar.

 

Ni har under er tid som talman verkat för att öka kontakterna mellan lagtinget och olika grupper i samhället. Uppskattade var särskilt de tillfällen till vilka olika pensionärsgrupper inbjöds.  De gäster bortifrån som besökt landskapet har också blivit väl mottagna av Er och ni har i Era olika kontakter systematiskt arbetat för att fördjupa kunskaperna om Åland, vår självstyrelse och demilitariseringen.

 

För min egen och presidiets del och också som taleskvinna för hela lagtinget riktar jag härmed ett stort tack till Er fru talman för Ert arbete och Ert engagemang under Er tid som talman.

 

TALMANNEN: Härmed är den högtidliga avslutningen tillända.

(Kl. 13.35).