Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om Ålands ombudsmannamyndighet. Genom förslaget överförs tjänster och personal från olika myndigheter och avdelningar inom förvaltningen såsom diskrimineringsombudsmannen, barnombudsmannen och patient- och klientombudsmannen.

Utskottet konstaterar att lagförslaget är ett administrativt förslag. Förslaget innebär inte några ändringar av de materiella regelverk som styr verksamheterna vid de olika förvaltningsenheterna.

De verksamheter som kommer att bedrivas inom myndigheten är olika till sin natur och kräver olika form av kompetenser.

Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att verka för att förhindra diskriminering inom sitt verksamhetsområde genom allmän informationsverksamhet och genom att behandla s.k. anmälningsärenden.

Patient- och klientombudsmannen ska ge klienter råd i enskilda fall och bistå med att informera och framställa anmärkningar medan barnombudsmannen har till uppgift att på det allmänna planet främja barnens intressen och ta tillvara barns rättigheter men ska inte åta sig enskilda fall.

Konsumentrådgivningen sköts i landskapet med stöd av självstyrelselagen och på basen av en överenskommelseförordning enligt vilken riket svarar för de utgifter och kostnader som landskapsregeringen har på grund av skötseln av uppgifterna.

Samordningen kommer sannolikt att leda till en bättre service för allmänheten eftersom såväl myndigheter som enskilda kan vända sig till en och samma myndighet som sedan fördelar ärendena inbördes beroende på vad ärendena gäller.

Några ord om hur utskottet resonerat beträffande myndighetschefens roll. Vid ombudsmannamyndigheten ska finnas en myndighetschef som leder, utvecklar och ansvarar för att fastställda mål uppnås. Det ska inte finnas en särskilt inrättad tjänst som myndighetschef utan tanken är istället att någon av de vid ombudsmannamyndigheten verksamma tjänstemännen, vid sidan av sitt ombudsmannauppdrag, även ska ha en chefsfunktion som baserar sig på ett särskilt förordnande av landskapsregeringen.

Till chefens uppgifter hör bland annat att årligen till landskapsregeringen överlämna ett förslag till en budget, en verksamhetsplan och en verksamhetsberättelse. Utskottet konstaterar, trots att ombuden är oberoende i relation till landskapsregeringen och att förmanskapet i första hand ska vara administrativt, så uppstår det en viss komplikation eftersom de olika ombudsfunktionerna ska vara oberoende samtidigt som viktiga styrdokument som rör alla verksamheter besluts av ett av ombuden.

Landskapsregeringen föreslår att ett organ, en nämnd, som kan bidra med råd, synpunkter och erfarenheter som är värdefulla för ombudsmannamyndigheten ska tillsättas och att organet ska benämnas ombudsmannanämnden. I nämnden ska ingå medlemmar som företräder olika intresseinriktningar med undantag för konsumentrådgivningen.

I dagsläget har vi olika råd och nämnder som har redan har den här uppgiften. Vi har förtroenderådet, diskrimineringsnämnden och handikapprådet.

Det är viktigt att det i nämnden finns sakkunskap vilket innebär en utmaning eftersom verksamhetsfält är mycket brett och komplext.

Tillsättandet bör ske i dialog med tjänstemännen mot bakgrund av att nämnden ska bistå tjänstemännen i deras verksamhet. I dagsläget finns det varierande erfarenhet hur de olika råden och nämnderna har fungerat. Det har under hörande framkommit att man har haft ganska starka önskemål att tjänstemännen kunde vara delaktiga i processen när man tillsätter en ombudsmannanämnd.

Diskrimineringsombudsmannens formella ansvarsområde är relativt begränsat vilket givetvis inte hindrar myndigheten från att bedriva en rådgivnings- och informationsverksamhet som riktar sig även till exempelvis företag i landskapet. De åtgärder som myndigheten kan vidta inskränker sig till landskapets behörighet vilket innebär tjänsteinnehavare inom landskapet och de kommunala myndigheterna.

Statens arbetarskyddsbyrå på Åland övervakar att arbetstagare vid landskapet och kommunerna, statstjänstemän och privaträttsligt anställda inte diskrimineras på Åland medan rikets minoritetsombudsman och diskrimineringsnämnd är behöriga instanser på Åland i diskrimineringsärenden som inte berör arbetslivet men där riket har lagstiftningskompetens. Ni hör, bästa lagting, att det inte är vidare glasklart!

Behörighetsfördelningen medför tolkningsproblem för myndigheten och det är även svårt för allmänheten att veta till vilken av de tre myndigheterna ett ärende hör.

Talman! I riket är en ny diskrimineringslag på slutrakan i beredningen.  Enligt den nya lagen vidgas den nuvarande diskrimineringsombudsmannens verksamhetsområde till alla diskrimineringsgrunder förutom kön. Utskottet utgår från att landskapsregeringen kommer att företa en översyn även av landskapslagstiftningen på området mot bakgrund av behörighetsfördelningen mellan riket och Åland. Den delade behörigheten att vi kan ha vi kan ha en ny och modern diskrimineringslagstiftning som berör en del av ålänningarna och hinner vi inte uppdatera vår egen lagstiftning så har vi en annan lagstiftning. Där ber utskottet landskapsregeringen att vara på tåspetsarna.

Behörigheten på diskrimineringsområdet är delat så att arbetsplats relaterade frågor hör till rikets arbetarskyddsmyndighet. Frågor som rör tjänstinnehavare i landskapet hör till landskapets behörighet, medan övriga diskrimineringsfrågor inom privatlivet, näringslivet samt landskapets arbetstagare hör till rikets behörighet. I landskapet har vi ju både arbetstagare och tjänsteinnehavare.

Fördelningen leder till en oklarhet om vart den som anser sig vara utsatt för diskriminering ska vända sig. Situationen är otillfredsställande. Tar men en gång mod till sig att söka hjälp när man upplever att man har blivit diskriminerad så kan luften gå ur om man blir hänvisad till en annan instans.

Landskapsregeringen bör därför se över hur tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten kan öka och hur myndigheten kan bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv.

Det har också framkommit under hörande att den fysiska tillgängligheten är viktig. I dagsläget har det upplevts som lite knepigt och svårt att hitta diskrimineringsombudsmannen. Det har framkommit önskemål att diskrimineringsombudsmannen ska vara centralt belägen. Jag har förstått att man inom landskapsförvaltningen funderar på var den här nya myndigheten ska vara rent fysiskt. Landskapsregeringen tänker sig att myndigheten ska fortsätta i ITiden. Det finns andra förslag som kan vara mer intressant och som gör att myndigheten befinner sig mera centralt rent fysiskt. 

Utskottet anser att landskapsregeringen med fördel kan initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning enligt vilken landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter.

Några om verksamhetsberättelse och redogörelser. Utskottet noterar att det inte uttryckligen sägs att beslutet om verksamhetsberättelsen fattas av myndighetschefen. Utskottet utgår därför från att avsikten är att de olika ombudsmännen var och en för sig lämnar en redogörelse över sin verksamhet och att dessa berättelser sedan sammanställs av myndighetschefen. Vi har gjort ett förtydligande av 15 §.

För att möjliggöra flexibilitet föreslår utskottet ett förtydligande av 9 § så att tjänster som avses i paragrafens 1 mom. uttryckligen ska kunna besättas för viss tid, exakt samma skrivning som vi har inom landskapets i övrigt.

Myndighetens rätt till information. Den här frågan väckte en del diskussion i utskottet och vi har verkligen vänt och vridit på detta.

Utskottet föreslår därför ett tillägg till lagförslagets 20 § om skyldigheten att lämna uppgifter till ombudsmannamyndigheten så att myndigheten även ska ha rätt till sådana uppgifter som är sekretessbelagda men som är av betydelse för ombudsmannamyndighetens verksamhet. Bestämmelsen motsvarar de bestämmelser som är vanliga i fråga om den typ av verksamhet som kommer att bedrivas vid ombudsmannamyndigheten. Utskottet föreslår även att ombudsmannamyndigheten är skyldig att iaktta sekretessbestämmelserna när den får tillgång till den här typen av uppgifter.

Utskottet påpekar igen att det skulle underlätta om vi hade en ramlag för underlydande myndigheter, det skulle underlätta lagstiftningsarbetet. Det var mera arbete med den här lagen än vi trodde.

Jag kan också konstatera att i lagens 3 § så räknas diskrimineringsgrunder upp; etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Jag kan konstatera att när det gäller kön så kommer det i paragrafens sista moment. När det gäller diskriminering p.g.a. kön så är det en överordnad diskrimineringsgrund. Det visar sig att det kan vara dubbla diskrimineringsgrunder, t.ex. om man är funktionshindrad och kvinna eller om man är rom och kvinna och därför vill jag understryka det så att lagtinget är medveten om detta. Vi borde också ha haft en skrivning om detta i betänkandet som skulle ha redogjort lite för det.

Jag vill också framföra en teknisk rättelse till betänkandet. I 3 § 2 mom. hänvisas det till punkterna 1-7 i paragrafens första moment. Eftersom utskottet föreslår att en ny punkt 8 fogas till 1 mom. så ska hänvisningen i 2 mom. ändras till punkterna 1-8.

Så långt lag- och kulturutskottets betänkande. Det finns två reservationer.  Om det är i sin ordning så redogör jag för min reservation. Jag har fogat en reservation till utskottets betänkande.

Landskapsregeringen föreslår att den nya myndighetens namn ska vara Ålands ombudsmannamyndighet. De nordiska länderna har myntat begreppet ”ombudsman” på det internationella planet och det används i flera olika språk. Jag anser att tiden nu är mogen för landskapet att, i likhet med Norge, går i bräschen för en utveckling av begreppet så att det blir könsneutralt.

Begreppet består av två olika led där det första ledet ”ombud”, som anger det materiella innehållet, skulle behållas medan könsbestämningen i begreppets andra led skulle utgå. Den nya myndighetens namn föreslås således bli Ålands ombudsmyndighet. I kongruens med förslaget benämns myndighetens nämnd ”ombudsnämnd” och ombudsman benämns ”ombud”.

Lite till min förvåning har jag inte lyckats övertyga utskottet. Kanske jag kan övertyga lagtinget? Språkutvecklingen går ju också framåt. Det var inte länge sedan som vi pratade om polisman, idag pratar vi om polis. Det har också kommit påpekanden om att vi inte har en modern tjänstemannalag. Man pratar om tjänsteman, det heter tjänsteinnehavare, vilket bl.a. fackföreningarna samstämmigt påpekat. Lite av ett ödets ironi i dagsläget så är landskapets alla ombudsmän kvinnor. Vad jag har förstått av diskussionerna så är en av de starkaste åsikterna att så här har det varit och att det är internationellt. Men tittar vi lite runt omkring så kan vi konstatera att det stora landet i väster har tagit ett stort kliv framåt.

University of Kentucky har Academic Ombud Services. University of Alberta har Student Ombuds Service. I Kanada heter patientombudsmannen Ombudsservice for Life- and Health Insurance. University of Washington heter det Office of the Ombud. Och i Norge, som har gått längst framåt, så pratar man om Equality and Anti-diskrimination ombud.

Jag vädjar till lagtinget att sätta det här bakom örat. Jag kommer att vidhålla att min reservation läggs till grund för den vidare behandlingen.

Sedan finns det en annan reservation där Axel Jonsson är första undertecknare och den ska han få presentera själv. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Till det sista så går jag till betänkandet uppe på sidan 3, där har väl utskottsmajoriteten redan har gått in för det som ordförande förespråkar, dvs. ombudsnämnd. Åtminstone i rubriken så har mannaskapet strukits, medan det sedan i texten nog återfinns där igen. Nog kan åtminstone jag spåra ett visst tänkande i den här riktningen. Jag hade också tillfälle att medverka i möte med utskottet. Jag känner sympati både för ordförandes presentation och framförallt för skrivningen på sidan 3.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kanske var en freudiansk felskrivning? Det ska stå ombudsmannanämnd, vilket majoriteten tyckte. Men visst är det ju naturligt med ombud och ombudsnämnd. Så är det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det här är ett steg i rätt riktning. Den här myndigheten möjliggör att resurserna utnyttjas mer effektivt framöver. Jag hoppas att landskapsregeringen tar den stilla uppmuntran till sig när man ska överföra och tillsätta tjänster framöver.

Vi har reserverat oss på en punkt som handlar om vad den här ombudsmannamyndigheten ska syssla med framöver. Vi har under utskottsbehandlingen stött på olika problem i verksamheten som bedrivs idag. Det finns olika utmaningar. En utmaning är oklarheten som råder både på hemmaplan här på Åland, men det har också framkommit under hörande att det råder viss oklarhet också på den finska sidan om vilka uppgifter man har och vilket ansvar man har för ålänningarna i de här frågorna. Det är oroväckande.

Tidigare i år kunde vi i media läsa en smått tragisk historia om en person som kände sig diskriminerad av de åländska krögarna. Den personen bollades mellan olika åländska myndigheter vilka hade svårt att hjälpa. Det tolkar jag som en direkt orsak och följd av den här oklarheten på området vad gäller just diskriminering i.o.m att vi har en minoritetsombudsman som har ett ansvar för det civilrättsliga området när det gäller diskriminering. Vi har en egen diskrimineringsombudsman som har ansvar för diskriminering när det kommer till de åländska myndigheterna och hur de beter sig.

Den här oklarheten är förstås inte lätt för en vanlig ålänning att förstå sig på. Vart ska man vända sig om man utsätts för diskriminering? Det är inte helt solklart.

Här finns en stor potential med ganska enkla medel, åtminstone som jag ser det. Den åländska nybildade myndigheten skulle sköta även riksuppgifterna som relaterar till de här diskrimineringsärendena. Tittar man på vilka uppgifter det skulle kunna vara så rekommenderar jag läsning av lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden som också har till uppgift att övervaka lagen om likabehandling i Finland och som också till stora delar gäller på Åland. Varför skulle vi inte från åländsk sida gå in för att den nybildade myndigheten också skulle sköta de här uppgifterna på Åland? Då blir det enkelt för medborgarna att veta vart man ska vända sig. Då får man garanterat också framöver den här servicen på svenska och det blir dessutom lätt för myndigheten att veta vem som har ansvar för en ålänning i det enskilda fallet. Jag ser åtminstone bara fördelar med ett sådant upplägg.

Jag föreslår därför, tillsammans med utskottsordförande Katrin Sjögren, att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning på området så att det för ålänningarna blir tydligt och klart vart man ska vända sig och hur man ska få hjälp.

Tyvärr fick vi inte stöd för den här uppmaningen. Vi kände oss då tvungna att reservera oss. Jag aviserar redan nu att vi kommer att föra det här till omröstning i salen enligt följande: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning enligt vilken landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter”.

Modell har vi ju på flera områden men närmast i sammanhanget kommer kanske konsumentrådgivningen och konsumenträttsrådgivaren som redan i stort sett fungerar på det här sättet. Riket står för kostnaderna men det är en åländsk tjänsteman som sköter uppgifterna.

Vad gäller diskussionen om ombud och ombudsman så var det intressant information som vi fick höra ur talarstolen om hur det ser ut runtom i världen. Använder man ombud eller ombudsman? Det var åtminstone delvis ny information för mig. Orsaken till att jag också så här långt har föredragit ombudsman framför ombud är att det är ett av två, åtminstone vad jag känner till, internationellt erkända svenska ord. Vi försöker ofta värna det svenska språket i den här salen. Det är förstås viktigast på hemmaplan men det är inte mindre viktigt även ute i det internationella samfundet. Vill vi stärka svenskans ställning också internationellt så gäller det att värna om de här erkända begreppen och där har ombudsman varit ett sådant begrepp. Men det verkar som om ombud är ett sådant ord som är på uppkommande och därför var det intressant att få den redogörelsen här i talarstolen av ltl Sjögren. Det väckte åtminstone mitt intresse. Vi ska värna om de begrepp som redan nu idag finns erkända, ombudsman. Men är det en förändring på gång så finns det inte heller någon orsak för oss här på Åland att släpa efter i den utvecklingen.

Med de orden tackar jag, fru talman.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänker på reservationen och att man vill ha en överenskommelseförordning. Ni är absolut inte ensam om de tankarna, hela utskottet står bakom det. ”Utskottet anser att landskapsregeringen med fördel kan initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning enligt vilken landskapets ombudsmannamyndighet sköter de uppgifter som ankommer på motsvarande riksmyndighet.” Det här är en tillräckligt tydlig skrivning för den moderata lagtingsgruppen. Vår minister tar allvarligt på det här. Att vi inte står bakom de här tankarna vill jag dementera i och med detta. Vi står också bakom det här, men vi har andra vägar att kommunicera med våra ministrar, vi behöver inte gå via klämmar. Vi har den här skrivningen och vi vill gärna ha en samsyn från hela utskottet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ganska naturligt att lagtinget gör den här beställningen om det finns en majoritet för att man ska initiera sådana förhandlingar. Jag tycker att lagtinget kunde vara tydliga på den punkten och också ge en klar och tydlig beställning på området, utöver utskottets synpunkter som givetvis finns i betänkandet. Om lagtinget anser det här vara angeläget så är det naturligt att man ger ett klart uppdrag åt landskapsregeringen att förverkliga det hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill ge flankstöd åt ltl Axel Jonsson eftersom det fungerar så otillfredsställande för ålänningarna idag. Vi har från flera hörande fått höra att man vänder sig till en myndighet och så får man veta att det är fel och då går luften ur. Vi har fått höra att det kan vara toppen av ett isberg. Även fast det här är en administrativ lagstiftning så behöver vi får det att fungera för ålänningarna ute på gatan också. Jag stöder en tydlig och klar kläm.

Det var också positivt att ltl Jonsson och Ålands Framtid kanske kan ändra sig när det gäller att gå från ombudsman till ombud? I USA har det tagits steg vidare, så är det.

Ltl Axel Jonsson, replik

I den här lagen finns det potential att göra saker och ting tydligare. Men vi behöver också ta det sista steget att se till att få över de här uppgifterna till den åländska myndigheten så att man kan förverkliga sitt uppdrag från lagtinget på bästa möjliga sätt.

Vad gäller det sistnämnda så ska vi givetvis överväga saken noga om vi ser att det finns en sådan utveckling internationellt. Jag uppmanar också övriga i salen att överväga det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det är inte att ge upp värnet av ett språk att bejaka dess utveckling. Ombudsman är en gammal administrativ benämning som Karl den tolfte tog med sig till Norden efter sina äventyr i Bender. Medan ombud är en processuell term sedan gammalt, ungefär 1734. Skillnaden är numera ganska liten. Skillnaden ligger däri att en ombudsman är en hjälpreda åt ett mer eller mindre anonymt kollektiv, medan ett ombud är en av en huvudman utsedd representant i ett visst ärende. Men det här är finlir. Språket ute i världen och framförallt de som inte värnar svenska språket har förlorat känslan för den här skillnaden. I USA använder man termen ombud utan att behöva förstå den här skillnaden. Enligt vad jag nu kan förstå så behöver vi inte hålla fast vid gamla hävder.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så länge vi bidrar till att bevara det här internationella begreppet, vare sig det nu är ombud eller ombudsman, så stöder jag ett sådant förslag. Det viktiga i den här diskussionen är vilket det internationellt erkända begreppet är och hur vi bäst kan stärka det begreppet just för att värna det svenska språket även utanför våra öar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Fru talman! Det här är ett administrativt förslag såsom har nämnts i flera talturer. Det handlar om samordning av ombudsmannafunktionerna på Åland. För att effektivisera ombudsmannaverksamheten på Åland föreslår landskapregeringen att ombudsmannafunktionerna samordnas inom ramen för en enda förvaltningsenhets verksamhetsfält.

Denna förvaltningsenhet ska vara en myndighet, Ålands ombudsmannamyndighet, med syfte att verka till gagn för enskildes trygghet och välfärd. Samordningen har också stöd i diskrimineringsdirektivet.

Den ekonomiska aspekten framträder ganska tydligt på sidan 7 i landskapsregeringens förslag. ”När det gäller de ekonomiska konsekvenserna torde den nya lagstiftningen inte medföra några omfattande extra kostnader för Åland eftersom redan befintliga arbetsuppgifter som sköts av sammanlagt fyra tjänsteinnehavare ska överföras till en myndighet med en personalstyrka vars sammanlagda arbetsinsats motsvarar c:a 2 årsverken. Möjligen kan det bli fråga om extra kostnader, i form av t.ex. lönetillägg, för den tjänsteman vid Ålands ombudsmannamyndighet som, vid sidan av sitt ordinarie uppdrag, även ska verka som myndighetschef.”

Som minister har jag väldigt lite att invända. Det här följer väldigt långt landskapsregeringens ursprungsförslag. Då ärendet behandlades hade jag den stora förmånen att vara medlem i lag- och kulturutskottet. Utskottet har ingående arbetat med lagförslaget. Jag välkomnar utskottets färdkost om att landskapsregeringen med fördel kan initiera förhandlingar om en överenskommelseförordning enligt vilken landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter. Detta betraktar jag som en rimlig politisk riktning inför framtiden.

Vi i utskottsmajoriteten tyckte att det var bra om landskapsregeringen överväger detta förslag. Men det kan också finnas andra lösningar än att flytta alla behörigheter med en överenskommelseförordning och de alternativen bör först analyseras.

Vad gäller den andra reservationen, om ombudsman och ombud, ska vi minnas att ombudsman är ett gammalt nordiskt ord med anor ända från Karl den tolftes dagar. Det har vunnit internationell spridning och används faktiskt, om man som ltl Sjögren söker, på nätet som den gängse användningen, även om det finns variationer. Gör vi en jämförelse av vad det betyder i det svenska språket så kan vi notera att ett ombud är en bemyndigad person som genom fullmakt företräder annan i dess ställe. Här kommer då processrätten som ltl Jansson var inne på, dvs. rättegångsombud. Däremot är en ombudsman en person som har som yrke att vara ombud för en intressegrupp. Ombudsman är ett svenskt ord som har blivit vedertaget av andra språk och har samma betydelse där.

Avslutningsvis, fru talman, så välkomnar jag lag- och kulturutskottets betänkande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle vilja ha två klarläggande av den nybakade ministern.

Den fysiska tillgängligheten var en viktig faktor. Nu ryktas det om att man tänker fortsätta att vara i ITiden där det har varit lite otillfredsställande, det har varit svårt att hitta.

Angående tidpunkten, när kan man lösa det här för de ålänningar som upplever sig diskriminerande? Man ska inte behöva vända sig till tre olika ställen. När kan vi få detta klarlagt?

Minister Wille Valve, replik

Jag kan inte kommentera rykten angående vart ombudsmannamyndigheten skulle vara på väg eller inte. Med tanke på placeringen kan jag på principiell nivå konstatera att tillgängligheten också måste vägas in mot ekonomiskt hänseende. Då kan det vara rimligt att i ett sådant fall ha den samlade ombudsmannamyndigheten på en plats som ägs om inte av landskapet direkt så i alla fall av landskapets koncern. Men det är ett avvägande som vi får återkomma till.

Den andra frågan handlade om de delade behörigheterna. Det är inte tillfredsställande att man måste hålla på med en sådan juridisk exercis som idag för att reda ut vart man ska vända sig. Målet bör rimligtvis vara att mera kompetens överförs från rikssidan till ombudsmannamyndigheten på Åland under den här mandatperioden.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Tack för det, ministern. Nej, det är djupt otillfredsställande som det är idag.

Beträffande ordet ombud så har Norge redan gått in för att använda ombud. Nu när man diskuterar en ny diskrimineringslag i riket så funderar man också att gå över till ombud. Och, som sagt var, det stora landet i väster använder ordet ombud, man tar bort könsbenämningen. Så vi får väl säga att vi är lite före vår tid. ”Ni har klockorna och vi har tiden”, det är titeln på en bok som passar in i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ministern sade att det kan finnas andra möjligheter att lösa problematiken kring den delade behörigheten. Det är klart att om vi tar över behörigheten så är det en lösning, men knappast någonting som vi kan göra direkt. Vilka andra möjligheter ser ministern för att lösa den här problematiken? Jag har åtminstone svårt att hitta de lösningarna.

Minister Wille Valve, replik

Jag ser en överenskommelseförordning som en möjlighet. Vi ska komma ihåg att också idag är verksamheten vid ombudsmannamyndigheten organiserad på ett sådant sätt att det är ett samarbete mellan de åländska myndigheterna och riksmyndigheterna. Om vi kan utveckla det samarbetet på tillfredsställande sätt så kan det också vara en möjlighet framåt. Jag ser det inte som den enda möjligheten att vi, såsom Ålands Framtid föreslår, ska ta en överenskommelseförordning som för över all ombudsmannabehörighet till de åländska myndigheterna. Det kan också finnas andra vägar framåt för att utveckla samarbetet mellan de olika myndigheterna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Inte ska klämförslaget ses som någon begäran om att allting ska överföras. Man får initiera de här förhandlingarna och se vart man kommer. Givetvis ska det vara så mycket behörighet som möjligt så att det blir enkelt för ålänningen. Är det inte på det sättet att ålänningen vänder sig helst till en myndighet som befinner sig Åland? Att behöva vända sig till minoritetsombudsmannen i Helsingfors kan väl inte vara den bästa lösningen för den enskilda ålänningen både vad gäller avståndet rent fysiskt och kulturellt? Jag har svårt att se de här andra möjligheterna och på vilka sätt man skulle kunna lösa det här och hur samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag är helt övertygad om att en överenskommelseförordning på området skulle vara det absolut enklaste och smidigaste sättet att förenkla för ålänningen i vardagen.

Minister Wille Valve, replik

Som jag konstaterade, jag har inte riktigt samma slutsats som ltl Jonsson. Men jag delar särskilt det inledande resonemanget om att rimligtvis är det bra om man som ålänning kan vända sig till en åländsk i myndighet och inte bli bollad till Helsingfors. Rimligtvis är det också bra för dem i Helsingfors som idag, delvis ovetande, har behörighet att bevaka diskriminering på Åland. De besparar sig omaket att ta sig till Åland. Det är mycket mer behändigt om man kan vända sig till en åländsk myndighet. Till den delen delar jag ltl Jonssons resonemang. en

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Den anförda rättelsen som lag- och kulturutskottets ordförande presenterade i sitt anförande antecknas.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Jag kan inledningsvis återigen konstatera att den moderata gruppen står bakom det här, vilket framgår av betänkandet och framställningen.

Vi tycker att det är bra att det har blivit en gemensam ombudsmannamyndighet. Det är bra att man lyfter fram vilka frågor var och en jobbar med och hur man ska gå vidare.

Jag har varit en oberoende observatör i social- och miljöutskottet. Jag hade äran att få vara med som ersättare vid åtminstone ett tillfälle när man behandlade den här lagen. Jag kan konstatera att det var ett mycket konstruktivt och bra arbete som utfördes i utskottet. Även om det kom två reservationer så var det en bra anda när man tog sig an de här olika frågeställningarna. Man har processat framåt ganska bra i utskottet och fört sådant som man har ansett vara oklart vidare för närmare utredning. Det är väldigt bra jobbat.

Vi fick en bra presentation från utskottet, ordförande Katrin Sjögren framförde presentationen tydligt.

Om vi ser på reservationen om ombudsman så har det redan nämnts om ”man” ska vara med. Ombudsman och ombud är två skilda saker så det kan skapa en viss förvirring. Ordet är historiskt och det nämndes första gången 1241. Sedan har ordet nämnts i olika sammanhang, i danskan först och sedan i svenskan mer och mer. Ordet har lånats till tyska, ryska och engelska. Det är väl orden ”skål”, ”knäckebröd” och ”smörgåsbord” som är lika centrala låneord. Frågan är om inte ombudsman finns med på flera ställen?

Jag säger inte att man inte på sikt kommer att förändra det här. Det finns andra ord som har försvunnet. Vi säger romer i stället för zigenare. Ordet neger var inte negativt tidigare och idag är neger ett väldigt laddat ord som har försvunnit. Det är bra. Jag hoppas att man ska ta bort negativt laddade ord.

I det här läget ser jag ingenting direkt negativt med ombudsman.

Det känns inte som om det ordet har med jämställdhet att göra. Jämställdhetsarbete är värt att lägga på en bättre nivå, där man pratar om tydligare problem. Det ska vara lika lön och det ska vara samma respekt osv. Det är det centrala. Symbolfrågorna, okej, men det här kanske inte heller är en sådan symbolfråga. Vi måste dra gränsen någonstans. Det finns mannagryn och det finns annat. I det här skedet är jag inte beredd att byta namn utan att ha en närmare beredning om vad det innebär i praktiken att byta namn.

Vi står också bakom andra saker som man har tittat på bl.a. att man ska ha tillgång till sekretessuppgifter. Ltl Göte Winé lyfte på ett förtjänstfullt sätt fram problemen kring detta. Man enades sedan om att ha en skrivning kring sekretessen. Det kan vara viktigt att ombudsmannen får en objektiv syn och även det har man granskat på ett sätt som jag är tillfreds med och jag känner mig trygg med den förändringen för den är väl förankrad.

Angående att tjänsten är tillsatt på viss tid är också en sådan sak som man har tittat ganska mycket på. Man har tittat på olika skrivningar och man har valt den här formen istället för att begränsa olika tider. Man har gjort en öppning som jag tror att kan vara bra för framtiden så det står vi också bakom. I det stora hela så kan vi omfatta det här.

Jag är fundersam kring en liten skrivning, det gäller fördelningen som har diskuterats redan här. Vi står bakom att man behöver utreda det här vidare. Däremot när det gäller att man ska ge en tydlig kläm så är frågan om man ska ha både bälte och hängsel i det här sammanhanget. Vi har valt att det räcker med bälte, vi behöver inte ha hängsel och en tydlig kläm. Vi förutsätter att man jobbar med det här ändå.

I betänkandet står: ”Fördelningen leder enligt vad utskottet fått erfara till en oklarhet om vart den som anser sig vara utsatt för diskriminering ska vända sig.” Det här borde man ha utvecklat lite vidare. Om man vänder sig till fel myndighet så ska ombudsmannamyndigheten se till att man omedelbart kommer rätt. Man avvisar inte någon om man har råkat vända sig fel., Man förutsätter naturligtvis att man hjälper personen till rätt ombudsman. Det kan vara fel i formuleringen, det här är inte avsiktligt.

Angående behörigheten så det gäller när man ska processa de här frågorna. Ombudsmännen kan ändå ha rådgivningsverksamhet kring de här frågorna, vilket jag tror kommer att komma fram lite tydligare längre fram här i debatten. Ombudsmannen kan ta kontakt med dem som har diskriminerat och diskutera om det här är rätt eller fel och medla i frågor.

Vi står bakom både betänkandet och framställningen och från den moderata gruppen är vi tillfreds med det. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller jämställdhetsfrågor så går det faktiskt att ha flera saker i huvudet på samma gång. Jag tycker att det blir lite att förlöjliga när man börjar ta mannagryn som någon slags exempel. Utvecklingen går framåt. Vi pratade tidigare om polisman och tjänsteman och det gör vi inte längre. Det är en modernisering och det handlar faktiskt också om det helt förbjudna ordet, det handlar om en könsordning här också. Det är en utveckling av samhället att också språket utvecklas.

När det gäller vart man ska vända sig så är det ingen felskrivning. Det underlättar att man bildar en myndighet då finns det alltid någon på plats. Krogexemplet som ltl Jonsson tog upp, där skulle man ha vänt sig till rikets minoritetsombudsman. Vi har haft höranden som svart på vitt har tyckt att det här inte är bra.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag kanske var otydlig, men man bör framhålla att den här myndigheten har alltid en skyldighet, alla som vänder sig dit ska bli direkt informerade om vart de ska vända sig och hur de ska komma vidare. Naturligtvis står jag bakom klämmen som helhet och det är jag helt tillfreds med. Men det kan också vara så att man inte blir strandsatt och man blir inte förvisad så att man står utanför porten och funderar på vart man ska gå sedan när man gått fel. Idag är det ingen katastrof utan man får information vad det handlar om. Men det är otillfredsställande att det är två myndigheter som arbetar med det här. Man behöver titta på en lösning så att man kan åtgärda problemet.

Jag håller med ltl Sjögren, detta med mannagryn var kanske ett raljerande exempel från min sida. Det visade på att när man är riktigt ute och cyklar och riktigt långt borta så då kan man komma in på det också.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kanske också blir lite övermaga när vi ska diskutera det här. Vi påstår att det inte finns något problem. Vi representerar vita, medelinkomsttagare och det är mycket män som diskuterar det här. Tar man mod till sig och man upplever att man har blivit diskriminerad, är homosexuell eller om man är svart, så då är det ett steg att ta att ta kontakt med en myndighet. Om man då får beskedet att man ska vända sig till minoritetsombudsmannen Helsingfors, vilket jag är helt säker på att man har fått, då upplever många att luften går ur. Man antar att de diskrimineringsärenden som vi har på Åland bara är toppen av ett av isberg och det visar också diskrimineringsombudsmannens statistik. Vi behöver göra någonting åt det här.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag har inte varit med i hörande och har inte den kompletta kunskapen men jag har förstått att man också kan ha en rådgivande verksamhet. Man kan vara ett bollplank och diskutera med den diskriminerade och den diskriminerande kan få ett stöd när man går vidare hur man ska agera. Man kastar inte ut någon direkt, utan alltid när man har blivit utsatt för någon form av diskriminering så för myndigheten en dialog. Men det kan hända att jag har fel på det området.

När det gäller hur man gå vidare med namnet ombudsmannamyndighet så finns det ju också justitieombudsman. Vi har en debatt här och det här en början på det hela. Man kanske behöver ta ett helhetsgrepp när man bestämmer sig att man ska gå vidare med det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Mattsson. Vänder man sig till ombudsmannamyndigheten så ska man få service och hjälp på vägen även om det inte är rätt instans. Jag tror inte att man har sagt; ”nej, du ska inte vända dig dit, du ska vända dig till minoritetsombudsmannen”. På Åland brukar vi erbjuda en bra service. Jag tror att det kommer att bli ännu starkare när man slår ihop och får en större ombudsmannamyndighet. Jag håller med ltl Åke Mattsson, jag tror att man svartmålar lite och ser problemen istället för att se möjligheterna att det här blir starkare, bättre och förhoppningsvis mer tillgängligt på plats.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Tendensen är att ltl Göte Winé och jag brukar ha en viss nyansskillnad i våra åsikter, men i det här fallet tycks vi ha samma uppfattning. Det skulle ha varit lite tydligare för myndigheten så att de skulle ha fått en knuff ryggen om informationen. Det kunde ha varit en skrivning åt det hållet, nu kan det vara åt andra hållet i betänkandet, att man inte ska befatta sig med det här. Som jag förstod på ltl Winé så har inte utskottet haft den avsikten. Tanken har varit att man ska ge information oavsett vad ärendet gäller.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi hade diskussioner både till och från, det är både negativt och positivt. Vi behöver se vad vi har för lagstiftning och vad man kan göra där. De flesta av oss var däremot eniga om att servicen blir bättre. Sedan ville vissa bara se det här lite som ett bekymmer genom att det är delad lagstiftningsbehörighet. Jag är till naturen mera positiv och jag ser möjligheter. Jag känner ändå att det här kommer att bli bättre. Som vi skriver i betänkandet så blir det mer lättillgängligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill börja med att tacka utskottet för en bra behandling. Jag ser fram emot att den här reformen också leder ända fram i mål så att den ambitionen som vi har haft i landskapsregeringen också bli förverkligad. Man ska samla kompetensen och tydliggöra för den som är i behov av den här servicen. Man kan samarbeta och öka rättssäkerheten för den enskilda och framförallt tillgängligheten för medborgarna.

Lagförslaget som regeringen lämnade till lagtinget i september i år har nu behandlats i utskottet. Jag ser också att utskottet till stora delar omfattar det som landskapsregeringen hade i sitt lagförslag och i sina ambitioner.

I förhållande till utskottet och landskapsregeringens förslag så är det är egentligen väldigt lite som inte överensstämmer.

Det finns dock en liten minoritet som ändå har olika åsikter när det gäller överenskommelseförordning och själva namnet. För min egen del tycker jag att ombudsmannamyndigheten säger mera vad det är frågan om än en ombudsmyndighet. Det kanske är för tidigt eller annars sätter vi lite olika betydelser i de här ordvalen. Sist och slutligen är det ändå en form av semantik, men för min egen del så tycker jag att ombudsmannamyndighet är mera rätt. Det säger mer om vad denna myndighet sysslar med om man kallar den för ombudsmannamyndighet och inte ombudsmyndighet. Jag sällar mig till dem som har den uppfattningen att ett ombud är mera någonting som man genom en fullmakt, någon form av rättsbiträde, man företräder någon.

Skillnaden i texten från det att förslaget lämnade landskapsregeringen så gäller sekretessbelagda uppgifter och personuppgiftslämnande. Jag ser med tillförsikt fram emot den förestående laggranskningen och hur det här kommer att stå i förhållande till grundlagen eftersom de här uppgifterna är väldigt svåra att hantera. Frågan är om den här fullmakten som man ger i den här paragrafen är tillräcklig?

Beträffade diskussionen om överenskommelsen, att Åland skulle ta på sig ett större ansvar så att diskrimineringsombudsmannen på Åland även skulle gå in på det privaträttsliga arbetsområdet, så det är bra att utskottet uppmanar landskapsregeringen att titta över det här. För vi vet att landskapsregeringen har tolkat innebörden av behörighetsområdena väldigt snävt. Vi har också fått en uppmaning från justitieministeriets sida att vi kan ha en vidare tolkning än vad vi har. Den diskussionen som jag hade tillsammans med diskrimineringsnämnden och diskrimineringsombudsmannen gav den tydligheten för mig att man har haft en väldigt, väldigt snäv tolkning. Man kunde också ha gjort mycket mera inom området för vår behörighetsram, men man har inte använts sig av den. Man kan nämligen tala om attitydförändringar och hålla möten med olika arbetsplatser utan att man på det sättet fattar pennan i de här ärendena. Jag tror att det är just det som krävs i de här ärendena. Det är mycket attitydförändringsarbete som måste till för att man också ska förstå hur man arbetar inom de här områdena och vad det betyder när man uttalar sig och när man säger vissa saker som är kränkande och diskriminerande för andra.

Åtminstone jag försöker ha den positiva inställningen att man inte gör det med flit utan man gör det till stora delar av okunskap. Jag har tilltron att man också inom vår behörighet idag kan arbeta mycket mera inom sitt område.

Jag tycker att det här är bra. Jag ser det här som ett framsteg och en ytterligare reform som kommer ålänningarna till fromma. Jag tackar för en bra och snabb behandling ifrån utskottets sida. Tack.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Förslaget om Ålands ombudsmannamyndighet har jag sett som ett administrativt förslag och jag trodde att förslaget skulle gå ganska snabbt att gå igenom.

Vi är ett seriöst utskott som verkligen ser grundligt på lagförslagen och kanske vi tittar på mera än vad vi behöver. Jag är nöjd med vårt arbete. Vi har haft bra diskussioner.

Jag tycker att det här är en viktig lag för att ombudsmannamyndigheten ska bli mera lätt tillgänglig. Jag tänker mycket på att man ska finnas på plats och att myndigheten ska vara lätt att hitta. Det är otroligt viktigt för mig och det är en klar förbättring med denna lag. I utskottet har vi konstaterat att det blir på det viset med den här myndigheten. Det kommer alltid att finnas någon person på plats. Man kan komma dit och presentera sitt ärende och man ska få service när man är där, vilket är det viktiga.

Jag tyckte att utskottsordförande i sitt anförande lite svartmålade detta att man mer eller mindre skulle bli hänvisad vidare och inte få service alls när man kommer till ombudsmannamyndigheten. Jag tror att även ordförande Sjögren ser att det kommer att erbjudas service där. Men, som ltl Lindholm nämnde här tidigare, så beror det mycket på attityderna och hur man jobbar med det och jag tror att det finns möjligheter att gå vidare. Det är viktigt, när man kommer till den här nya ombudsmannamyndigheten, att man får service och hjälp hur man ska gå vidare och vad man ska göra. Inte att man får beskedet;” nej tyvärr, det här är inte vår fråga, gå gärna vidare till minoritetsombudsmannen där du får hjälp”.

Fru talman! I utskottet gjorde vi lite ändringar. Vissa förslag var jag kanske inte så bekväm med men ibland måste man kompromissa, bl.a. detta med visstidsanställning var något som jag funderade på. Man vill också visa lite kompromissvilja och inte bli uppfattad som så fyrkantig så därför kände jag att jag kunde ge med mig där.

Samma sak var det i 20 §, skyldighet att lämna uppgifter. Ltl Åke Mattsson nämnde även att jag var lite fundersam. Hur mycket befogenheter ska man ge till ombudsmannamyndigheten, framförallt när det gäller personuppgifter?

Det fanns vissa funderingar när det gäller klämmen om överenskommelseförordningen. Som minister Valve nämnde tidigare så behöver det här förbättras på något sätt, men är det en överenskommelseförordning eller kan man göra det på andra sätt?

Dessa människor som behöver hjälp måste få den hjälpen, sedan vem som sitter på lagstiftningsbehörighet är inte det viktigaste. Det viktigaste är att man känner att man får den hjälp man behöver. Det kan vara överenskommelseförordning eller så kan det jobbas på annat sätt.

Det kommer också en ny diskrimineringsombudslag. Hur ser det ut i den lagen och hur kan vi gå vidare? Genom att vi antar den här lagen nu så tror jag inte att diskrimineringsarbete står stilla sedan. Det kommer nya jobb och ny arbeten framåt. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Efter budgetdebatten förra veckan så var det en person som sade åt mig; ”det var bara ekonomi, ekonomi, men det tar väl ett år igen nu innan ni pratar ekonomi” och det funderade jag på när jag hör debatten runt det här betänkandet.

Vi har en tuff ekonomisk framtid framför oss. Landskapsregeringen brukar säga -bänken är tyvärr tom nu- att det är strukturreformer som ska lösa det här. Det här är ju faktiskt en strukturreform även om det är en väldigt liten sådan.

Det är fyra deltidstjänsteinnehavare just nu som upprätthåller de här funktionerna och man siktar på att det kanske ska bli två årsverken, vilket står i framställningen precis som Valve var inne på. Möjligen kan det bli frågan om extra kostnader i form av lönetillägg för någon av tjänsterna. Det är det som är de ekonomiska konsekvenserna. Igen pratar vi om strukturreformer. Det är fyra tjänster, i och för sig deltid. Nog skulle ju det vara enormt viktigt att landskapsregeringen, i alla sammanhang, skulle ha ekonomiskt fokus. Jag tror också att utskotten behöver ha ekonomiskt fokus.

Samordningen av ombudsmannafunktionerna är bra tycker jag och Ålands Framtid. Det leder absolut till bättre service, det leder till bättre back-up och samlokaliseringen i sig borde ju ge någonting. Men jag började fundera på det här; ”ni har pratat ekonomi nu en hel vecka men det tar väl ett år tills det dyker upp igen”, som den här personen sade, och att det är lite synd för ekonomiskt fokus skulle vi behöva hela tiden.

Apropå behövas så den första frågan man måste ställa sig om man ska göra ekonomiska prioriteringar är; behövs eller behövs inte den här servicen? Ålands Framtid stödde kraftfullt inrättande av diskrimineringsombudsmannen och vi stöder det fortfarande förstås. Vi tyckte att det var en väldigt viktig sak för att man ska få en fungerande integration. Även barnombudsmannafunktionen är viktig när det gäller att få en fungerande integration. Jag skulle kunna prata länge om detta, men det tror jag att var och en förstår själva.

I reservationen sägs: ”Den åländska diskrimineringsombudsmannens befogenheter är begränsade på grund av den delade behörigheten. Det har skapat en oklar situation för ålänningarna om vart man ska vända sig om man utsätts för diskriminering” Det är någonting som man faktiskt borde ta på allvar. Det uppfattar jag att de flesta har gjort även om man inte har slutit upp bakom den här klämmen som jag ville uttala mitt stöd för och som jag tycker att lysande. Det vill säga att man skulle försöka få till stånd en överenskommelseförordning så att landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de här uppgifterna. Jag noterade att en talare, som inte är här nu, sade att man står bakom det här men man tycker att klämmen blir lite för tydlig och jag kan inte riktigt förstå hur man kan tycka att en kläm kan bli för tydlig. Om man svänger det åt andra hållet, om klämmen skulle ha varit lite mera luftigt formulerad så då kunde man stått bakom den, det är lite märkligt.

Till sist vill jag säga att jag känner sympati för det resonemang som ltl Katrin Sjögren förde angående ombudsmyndighet och ombudsmannamyndighet. Även där har jag noterat att det pratas mycket historiskt till höger och vänster. Det är klart att det är traditionellt. För de flesta män tror jag att det skulle kännas lite förvånande om vi skulle söka jobb på ombudskvinnomyndigheten eller vad det kunde heta, om det var det som var det traditionella. Jag tycker att ltl Sjögrens resonemang är intressant.

Jag vill avsluta med att säga att jag ibland tycker att det låter lite bakvänt att säga fru talman.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Angående att klämförslaget var tydligt så tycker jag ändå att utskottets synpunkter om behov av en överenskommelseförordning är en tydlig skrivning. ”Landskapsregeringen bör därför se över hur tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten kan öka och hur myndigheten kan bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv.” Det är detta som är det viktigaste, att vi ser hur det blir mera funktionellt. När vi lyssnade på minister Valve tidigare så nämnde han att man ser på det och att man ska gå vidare och jobba med frågan och det är det viktiga, tycker jag i alla fall. Därför tyckte jag att det är räckte med den här skrivningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så kan man säkert se det, en överenskommelseförordning. Jag har personligen väldigt svårt att se vilken annan väg det skulle finnas att gå. Det är ju den vägen som man måste gå om man ska få det här att fungera. Det som sägs i betänkandets motiveringar, visst, det brukar gå till landskapsregeringen till kännedom och det kan man rycka på axlarna åt eller göra någonting åt det om man vill. Men traditionellt har det varit på det viset att om man har haft en kläm så har det varit en ganska tydlig beställning vad landskapsregeringen ska göra. Men vi har haft många bra klämmar under årens lopp som t.o.m. lagtinget har omfattat utan att det har lett till så mycket. Det kanske sist och slutligen är en strid om påvens skägg, ltl Winé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag vill ge mitt stöd för ltl Axel Jonssons förslag och att vi kommer att driva klämförslaget till omröstning.

Jag tycker egentligen att vi pratar om på olika saker. Det är lite skyttegravar och att man inte riktigt vill förstå varandra. Vi är helt eniga om att det här är ett steg framåt. I betänkandet står det på flera ställen att det är ett administrativt förslag. Jag tycker också att det är positivt. Ltl Winé tog upp att det alltid ska finns någon på plats, det är alltid någon som svarar i telefonen och man kan säga; ”konsumentrådgivaren är inte på plats nu men återkom på tisdag klockan tio”. Det är positivt.

Det som berör hela frågan och det som berör ltl Jonssons och min reservation och klämförslag är ju att få det här att fungera rent praktiskt, alltså ur ålänningarnas perspektiv. Det är omvittnat i utskottet att det är ett bekymmer att det finns en otydlighet här.

Jag kan också konstatera att när den här funktionen infördes så var liberalerna väldigt kritiska för att man upplevde att det skulle vara svårt att få det att fungera och det visar sig att det har varit en sanning. Det visar också de ärendena som diskrimineringsombudsmannen har haft. Vi kan med fog anta att det är toppen av ett isberg.

Igen, ombud kontra ombudsman, Norge har infört ombud redan och på rikssidan diskuterar man att ändra ombudsman till ombud. Jag stöder Axel Jonssons reservation. När det gäller min egen reservation så kommer jag nu i behandlingen att driva den till omröstning. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Katrin Sjögren nämnde i sitt anförande att vi pratar om olika saker. Det tror jag inte. Däremot kan vi uppfatta saker och ting olika. Jag har hela tiden debatterat Ålands ombudsmannamyndighet och att syftet med detta lagförslag är att öka tillgängligheten.

Likaså tycker jag skrivningen som nämns i utskottets synpunkter är tydlig. ”Landskapsregeringen bör därför se över hur tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten kan öka och hur myndigheten kan bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv.” Jag tycker att vi har diskuterar den här frågan för lite i utskottet för att ta det som en kläm. Ltl Sjögren nämnde att det är omvittnat i utskottet att det är ett bekymmer. Jag tycker inte att det var så många egentligen som pratade om att det var bekymmer på det sättet.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi får väl bara konstatera att vi har olika verklighetsuppfattningar. Jag uppfattade att det var flera som upplevde det här som ett bekymmer. Vi tog också fram artiklar där det var omvittnat i media att man upplevde det som ett bekymmer, vilket ltl Jonsson tog upp i sitt anförande.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det som vi diskuterade kring artikeln gällde inte så mycket diskrimineringsombudsmannen utan mera om behandlingen, inte tillgängligheten vad gäller diskriminerings- eller minoritetsombudsmannen. Här pratade man också om polisanmälan och allt annat. Vi ska hålla oss lite mera till fakta här.

Vi kanske behöver diskutera mera i utskottet vem som har sagt vad. Här verkar det som om ordförande och jag kanske har lite olika åsikter. Eller så ser vi olika på sakerna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan säkert vara så att man väljer vad man vill höra. Ltl Winé har hört en sak och jag har hört en annan sak. Jag lyssnar på dem som upplever att de har bekymmer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag brukar som svenskspråkig, när jag reser runt i världen, vara stolt över ”smörgåsbord” som är ett internationellt ord och ”ombudsman” som är ett annat ord, och ”skål” som faktiskt är lite mindre känt än vad de andra orden är.

Liberalerna brukar vara noga med att följa juridiken. Jag noterar både i SOUL och på webben för övrigt att ett ombud är en bemyndigad person som genom fullmakt företräder annan i dess ställe, alltså huvudsakligen ett juridiskt ombud som företräder en person eller grupp av personer. Medan en ombudsman är en person som har som yrke att vara ombud för en intressegrupp eller sådana som har särskilda intressen mera generellt. Ombudsman är ett svenskt ord som har blivit vedertaget av andra språk och har samma betydelse t.ex. i engelskan. Strider vi inte lite om påvens skägg nu? Jag förstår att det är en genusdiskussion som vi för.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Igen, det är ingenting som jag har hittat på. Norge, som är erkänt framåt när det gäller jämställdhet och jämlikhetsfrågor, har gått in för ombud. Man reformerar diskrimineringslagen på rikssidan och där kommer man också högst antagligen att gå in för minoritetsombud eller diskrimineringsombud istället för minoritetsombudsman. Det är väl kanske snarare en fråga om man är liberal eller konservativ.

Vtm Roger Jansson, replik

Den slängen tyckte jag var väldigt onödig. När det gäller det svenska språken så styr åtminstone Svenska Akademiens ordlista mitt agerande när det gäller lagstiftningsspråket. Sedan finns det också andra regler för lagstiftningsspråket. Vi vet att det finns en skillnad mellan Finland och Sverige när det gäller lagstiftningsspråket på svenska. Det finns differenser där. Vad finlandssvenskarna gör när det gäller den här frågan är en sak och vad svenskarna gör är en annan sak. Sedan är norskan ett helt annat språk, så de må väl få göra vad de vill. Jag vill för min del nog gärna se vad man gör i Sverige före man ändrar den här typen av internationella benämningar. Det har för mig ingenting med genus att göra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan väl då konstatera att det finns ett ganska nära samarbete på nordisk nivå när det gäller jämställdhet och diskrimineringsfrågor. Alla som har uttalat sig om att man vill ha ordet ombudsman är män, nej, ursäkta ltl Lindholm också. I den nordiska diskussionen och samarbetet så upplever jag att man kommer att gå in för ombud. Som sagt var, det gör Norge och det gör man på rikssidan. Vi kan väl vara lite framåt för en gångs skull?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag önskar få frågan bordlagd, förslagsvis till plenum den 2 december 2013, tack.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget till bordläggning och tiden för densamma.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 2 december. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till den 2 december 2013.