Första behandling

Ärendet bordlades vid plenum 27.11.2013. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Klämförslagen upptas till behandling i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! I onsdags var jag sjuk och kunde inte delta i debatten här i salen, men jag utnyttjade möjligheten att lyssna via webben så jag hörde en del av det som sades då. Hemifrån kunde jag ju inte få taltur eller replikera så jag är glad att ärendet bordlades så kan jag vara med idag i debatten.

Till själva ämnet, ltl Katrin Sjögren har reserverat sig mot lag- och kulturutskottets betänkande om vad gäller att ltl Sjögren vill att benämningen ombud används istället för ombudsman i alla sammanhang. Det har bland annat motiverats av att Norge, som är föregångare inom jämställdhet, gått in för det och så några universitet i USA. Detta skulle alltså legitimera att vi går in för ett könsneutralt ord som ombud. Stopp och belägg! Det här kan jag inte gå med på.

Vtm Roger Jansson redogjorde förtjänstfullt i förra plenum om skillnaderna mellan orden ombud och ombudsman och deras respektive betydelser så det går jag inte in på desto mera. Däremot vill jag lyfta fram ett par andra saker. Ordet ombud är könsneutralt och man menar att ordet ombudsman inte är det, men är det verkligen så? För mig är ordet ombudsman könsneutralt. Åtminstone i det biologiska hänseendet. Jag associerar inte alla ord som innehåller man-ändelser med det biologiska manliga könet. Grammatikaliskt genus är inte samma sak som biologiskt genus.

Jag tycker inte vi ska börja ha förbud mot man-ändelser, särskilt som åtskilliga, trots ändelsen, faktiskt är att betrakta som könsneutrala på samma sätt som gamla invanda uttryck som gemene man, gå man ur huse, på tu man hand etc. I vissa fall är det för mig ok med alternativ till man-titlar. Idrottare i stället för idrottsman, polis i stället för polisman och justerare i stället för justeringsman för att nämna några exempel.

Men ombudsman är och borde förbli ombudsman. Det är även ett av få svenska ord som lånats in i de stora världsspråken och jag tycker att det är orimligt att helt plötsligt laborera med det begreppet. Och om könet är viktigt får man ange kvinnlig ombudsman, precis som vi använder begreppen "herr och fru talman". Ändelsen -man i ombudsman kommer ju från människa, inte från begreppet manlig. Vill man särskilt markera kön är det bättre att använda adjektiven kvinnlig och manlig: Kvinnliga skådespelare har sämre betalt än manliga, skolan behöver fler kvinnliga tekniklärare o.s.v. för att nämna ett par exempel.

Så nej! Inget förbud mot man-ändelser, precis som jag inte tycker att vi bör ha förbud mot kvinnliga ändelser på ord. Till exempel är inte MiliTANT eller represenTANT något jag associerar med enbart kvinnor. Snart kommer väl också ett lika urfånigt förslag om att vi ska ersätta begreppet talman. Med vaddå? Talare? Nej, talare kan inte ersätta talman. Talmannen fördelar ordet till talare. Herr talman och Fru talman fungerar tillräckligt bra för att hantera könet.

Allt det här verkar vara något populistiskt drag, påverkat av extremfeminismen. För inte tror väl någon egentigen att det här är jämställdhetsarbete? Att symboliskt ändra begreppet ombudsman till ombud? Det viktiga är väl att lönen är densamma oavsett tjänsteinnehavarens kön, eller hur? Samma sak gäller hela debatten kring att införa den engelska hönan, alltså hen, i vårt språk istället för han och hon. På svenska betyder hen: brynsten för er som inte har läst svenska akademiens ordlista.

Hela den här genushetsen kring ord verkar vara mer ideologisk än baserad på vetenskap. Lars-Gunnar Andersson, språkvetare och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, anser att de som lovordar ett könsneutralt pronomen, som t.ex. hen, drivs av en genuspolitisk agenda och är inte intresserade av att se vare sig det kompakta folkliga motstånd som finns mot påhittet eller de negativa språkliga effekterna. Nya ersättande könsneutrala ord kan skapa förvirring, och det kommer inte nödvändigtvis att medföra en större jämställdhet utan snarare oreda. Jag kan inte göra annat än att hålla med professorn.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var ett laddat anförande som ltl Petri Carlsson höll. Den första frågan som jag vill diskutera gäller det som ni tog upp alldeles i slutet, diskussionen kring ordet hen. Upplever ni då att det finska språket består av en total oreda där man har ett könsneutralt ord som ”hän”?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Nej, men jag anser att det skulle innebära en oreda att gå in och ändra på våra begrepp; hon och han i det svenska språket. När man diskuterar de här frågorna så brukar det hävdas att om ett könsneutralt ord som hen skulle införas i språket så skulle det bli mer jämställt. Jag tror inte på det. Könsneutrala ord finns redan i Azerbajdzjan och i Uzbekistan och majoriteten av världens språk har könsneutrala pronomen för det här och inte är de mera jämställda än Finland, Åland eller Sverige. Jag tror inte det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi har en genusdebatt. Det här har varit en viktig diskussion som liberalerna har lyfts fram i och med detta. Jag tror att det finns ett stort behov av att vi diskuterar det vidare, speciellt efter att jag har hört ltl Petri Carlssons anförande här.

Däremot när det gäller ombudsmannamyndighet så håller jag med regeringen i det här fallet. För annars hamnar vi på ett dilemma kring att ändra på alla benämningar, även tjänstemannalagen osv. Hur ser ledamoten på det här?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller fullständigt med. Jag tycker inte heller att vi ska ändra på ombudsman, särskilt med beaktande av att det är ett av de ord som faktiskt har anammats i språken runt om i världen. Jag tror inte att det finns något annat motsvarande ord, smörgåsbord har nämnts, som används mera runt om i världen. Det har faktisk kommit från det svenska språket. I det svenska språket finns den första dokumenterade förekomsten av ordet ombudsman, inte i norskan eller i något annat språk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det var ord och inga visor. Det är ju bra när folk säger vad de tycker och tänker. I mångt och mycket tyckte jag att det var logiskt utgående från ltl Petri Carlssons värderingar. Men på ett ställe brast det; kvinnlig ombudsman, sade ltl Petri Carlsson, men inte manlig ombudsman. Där uppkom en lucka i logiken, tyvärr. Annars höll det ganska bra. Det visar att det fortfarande är normerande att man kopplar ihop det och man ser det ur ett könsperspektiv att det är en man. Kvinnliga banbrytare får alltid svara på frågan hur det är att vara kvinnlig talman och kvinnlig politiker osv. Språket är ju inte genusneutralt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Att jag skulle ha brustit och inte nämnt manlig ombudsman så kan det möjligen vara en miss att jag inte skrev in det. Men jag tycker faktiskt inte att ombudsman för mig är särskilt laddat som ett biologiskt kön. Precis som jag nämnde så sade jag herr och fru talman, precis såsom vi säger här i salen. Jag ser inte att jag har brustit på den punkten för jag anser inte att ombudsman på det sättet är relaterat till kön.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror inte att vi behöver ta upp biologiskt kön, utan det vi diskuterar är socialt kön, alltså kön som konstruktion. Nästan alla herrar här har kostym på sig, ingen går i kjol eller klänning och det är ett uttryck för socialt kön. Det är inte en biologisk dräkt som herrarna bär på sig utan den varierar. Sedan att språket av tradition innehåller genus konnationer är ju alldeles klart. Det är delvis ett hinder för att t.ex. kvinnor kan identifiera sig med vissa saker, inte så mycket nu men tidigare.

Sedan tror jag faktiskt att man i Sverige i lagspråket nu övergår till hen, det är ganska praktiskt och bra istället för att skriva han eller hon.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag tror inte det. Psykologiskt går man igenom det här när man är liten. Man går igenom denna process. Att då säga att man ska vara ett neutrum, hen, istället för att vara han eller hon, det tror jag inte är riktigt bra. Jag tror att det kan göra människor förvirrade.  Att förneka att det finns han eller hon kan på sikt göra att världen blir mer oromantisk. Det är antihumant att säga det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Även jag tycker att det är bra att man står för sina åsikter. Är man konservativ så tycker jag att man ska stå för det.

När det gäller jämställdhetsfrågor så kan de drivas på flera plan. Man kan ha flera tankar i huvudet. Man kan som politiker driva mera jämställdhet för föräldraledighet, jämställda pensioner, likvärdig lön för likvärdigt arbete och också direkta symbolfrågor. Man kan ha flera tankar i huvudet på samma gång.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar fullständigt den åsikten att man kan ha flera tankar på en gång. Det var bra att vi nu fick erkännandet att det här är en symbolfråga och inte ett led i att få till stånd något praktiskt i jämställdhetsarbetet. Det är en symbolfråga och för mig väger det över mera att ombudsman är ett begrepp som har rotats sedan länge i vårt språkliga bruk och är en del av det internationella sammanhanget och en marknadsföringsgrej för svenska språket i världen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst är det en symbolfråga precis som det är när man ändrar polisman till polis och tjänsteman till tjänsteinnehavare. Precis som ltl Sundback sade så har mannen varit norm. Där man kan ändra detta på ett lätt sätt så tycker vi att man ska göra det.

Jag tycker att det är lite sorgligt att man tar in populistiska drag, att man inte ska få prata om militant och att man ska förbjuda mannagryn. Det är en debatt som inte är värdig Ålands lagting, det är sorgligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Nu är det en debatt som inte är värdig Ålands lagting. För mig är de orden lika könsneutrala ord som ombudsman. Jag upplever ordet ombudsman som könsneutral. Jag upplever inte att ordet representant har något med det kvinnliga könet att göra. Jag upplever heller inte att ombudsman har någonting med det manliga könet att göra. Vi verkar ha helt olika uppfattningar om de ordvalen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Kanske ltl Carlsson borde lyfta tanken lite högre än till sin värld. Om man ser lite längre än till ens egen värld så ser man strukturer som är uppenbara även för oss som inte är extremfeminister. Bara det att ltl Carlsson använde uttrycket extrem för en rörelse som sysslar med att avveckla de missförhållanden som finns mellan könen säger ju en hel del om ltl Carlsons syn på feminism.

Det jag verkligen fastnade för är att ombudsman inte har med kön att göra.  Jag ber då ltl Carlsson läsa ”Det andra könet” skriven av Simone de Beauvoir så kanske hans värld utvecklas lite.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag associerade det åtminstone inte på något sätt med det biologiska manliga könet. För mig finns inte sammankopplingen där. 

När man söker lite på Internet så hittar man att språkvetare och språkrådgivare från Svenska Akademin har nämnt att ombudsman är ett könsneutralt ord. De vill framhålla att det också ska klassas som ett könsneutralt ord.  Jag delar i så fall den uppfattningen med många andra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag vill understryka några saker. Det är lite symptomatiskt att när det gäller ett lagpaket och vi pratar om diskriminering så har vi hakat upp oss vid ordet.

Det viktigaste för liberalerna är att myndigheten och diskrimineringsombudet, diskrimineringsombudsmannen verkligen börjar fungera och att ålänningarna har möjligheten att vända sig till en myndighet om man upplever sig att man har blivit diskriminerad. Vi fått utfästelser från landskapsregeringen att man ska se över det och om det behövs en överenskommelseförordning eller hur man ska lösa den här frågan.

Den andra saken som var viktig för liberalerna var tillgängligheten hos myndigheten, att alla vet var myndigheten finns och att den finns centralt. Och det tredje var detta med ombud kontra ombudsman.

Som jag sade här i en replikväxling så tycker jag att det är lite trist att man använder nedlåtande argument och tar ganska absurda exempel. Jag vill understryka att absolut ingen har talat om någon slags förbud mot ordet man.

Utvecklingen går framåt och så gör också språkutvecklingen. Vi pratar om polisman-polis, tjänsteman-tjänsteinnehavare. Faktum är att en orsak till att fackföreningarna vill att vi ska revidera tjänstemannalagen är att man uppfatta ordet tjänsteman som gammalmodigt.  Man vill att det ska heta tjänsteinnehavare, vilket fackföreningarna har tryckt på flera gånger.

Tidigare norm i politiken var att man pratade om riksdagsman och lagtingsman. Nu pratar man om riksdagsledamot och lagtingsledamot och ingen har ju dött av det. Det är fullt naturligt att prata om riksdagsledamot och lagtingsledamot.  Tidigare sade vi städerska och nu säger vi lokalvårdare. Vi har byråsekreterare-handläggare. Visst, det är en symbolfråga.

Nog blev det ju en freudiansk felsägning från ltl Petri Carlsson när han sade kvinnlig ombudsman. Man måste ändå sätta genuset före själva ordet ombudsman.

När det gäller ordet ombud så kan ett begrepp ha flera betydelser, det framgår alldeles klart och tydligt av sammanhanget och det är absolut inget ovanligt med det. Enligt Svenska Akademins ordlista så är ett ombud; ”en person med uppdrag att utföra något för någons räkning, en representant eller företrädare.” Här finns det inte någon begränsning till att det ska vara en rättssak eller juridisk fråga, utan det pratas tvärtom om något, alltså vad som helst.

De ombuden som berörs av lagen, förutom barnombudsmannen, kan under vissa förutsättningar agera som ombud i enskilda fall, dvs. som företrädare och representanter.

Man kan ha samma begrepp, ombud. Vi föreslår olika kombinationer; myndighet, nämnd, patient, barn eller diskriminering och där framgår det vilket ansvarsområde ombudet har, t.ex. patientombud. Det är mycket naturligare i mina ögon och öron att kombinera ordet ombud med patient än med man. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker ändå att det är en ganska betydande skillnad mellan begreppet ombudsman och ombud. Jag uppfattar att ombud mera är en person som är ett personligt ombud för en annan.

I handikappförbundet har man nyligen anställt en socialarbetare som är ett personligt ombud. Hon är en sådan person som personer med funktionsnedsättningar kan vänder sig till och hon ger råd och stöttar osv.

Men när man talar om en myndighet, som det nu är frågan om här, så tycker jag tvärtemot det som har sagts här att det är en ganska särskiljande beteckning att man talar om en ombudsmannamyndighet.

Jacob Södermans var EU:s första ombudsman. Det handlade mycket om frågor som gällde hela EU:s uppbyggnad. Man kunde få information och fråga honom hur man skulle komma till rätta i samhället.

Detsamma gäller ombudsmännen i den här nya myndigheten. De är också representanter för samhället och har ett samhällsuppdrag. För mig är det här inte någon bra förändring som liberalerna föreslår, tvärtom. Man kommer att blanda ihop t.ex. det personliga ombudet i handiCampen med landskapets ombudsmän och det är ändå en betydande skillnad. 

Språkliga förändringar har ju skett som en följd av 70-tals uppvaknande och feminismens framsteg.  Ordens betydelse förändras delvis för att kvinnor intar sådana positioner i samhället där det ibland känns klumpigt och konstigt att kalla en kvinnlig representant för någonting, riksdagsman till exempel. Men i vissa fall så kanske det ändå är någon slags tradition och värt att hålla fast vid, som talman. Man säger fru talman och herr talman. Visst framhåller man ofta att vi har en kvinna som talman eller ett kvinnligt lantråd osv. Ordet råd har ännu ingen uppfattat som särskilt manligt utan ändelsen man ingår i begreppet, alltså könet man.

Det centrala är den sociala konstruktionen och den förändras också vartefter kvinnor intar allt flera roller och positioner i samhället.

Jag tänkte avsluta med en skojig anekdot som en långvarig journalist på en av våra dagstidningar en gång berättade. Hon hade goda insikter i riksdagens arbete i Helsingfors.  Det hette länge riksdagsman. Till och med på damtoaletten stod det ”endast för riksdagsmän”, men jag tror nog att toaletten utnyttjades av rätt kön i alla fall. Så detta med kön kan ibland ta sig lite lustiga uttryck.

Om man tänker på språk där man inte gör den här skillnaden så tror jag inte att de blir mera förvirrade vad gäller kön och är mindre romantiska eller någonting annat. Det där sköter sig nog, oberoende av språket. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller ombudsmyndigheten så kommer ju de olika ombuden att få prefix; patientombud och diskrimineringsombud. Jag tror inte att det finns någon risk att man sammanblandar det.

När det gäller ombudsman och det internationella genomslaget så kunde jag konstatera, när jag undersökte saken lite, att flera universitet i USA; Washington, Kentucky, Alabama och i Kanada så har man gått ifrån att använda ordet ombudsman till ordet ombud.

Ltl Barbro Sundback, replik

Min huvudinvändning mot förslaget är att det är en skillnad mellan personliga ombud, det jobbet som t.ex. finns på handiCampen, och juridiska ombud. Man betonar mera den här myndighetskaraktären när man säger ombudsmannamyndighet. Det är en tjänst som inrättas av lagtinget, så jag tycker att det är bra att man gör den åtskillnaden och att vi ska ha det på det sättet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Samtidigt kan man konstatera att Norge har gått in för ordet ombud. Norge kanske har varit mest på tåspetsarna när det gäller jämställdhet och jämlikhetsfrågor. Även vid hörande framkom att när Finland reviderar diskrimineringslagen så funderar man på att kalla det för diskrimineringsombud framgent.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag har fått all information som ltl Katrin Sjögren ger här. Det är väl bara då att konstatera att åtminstone jag tänker annorlunda än vad de gör i Washington, i Kanada och i Norge. Det är ofta svårt att jämföra filologiskt och synonymt. Språken har ändå olika innehåll och betydelse i olika sammanhang. Jag tycker att regeringens förslag är bra på den här punkten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget i delar och de övriga lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om Ålands ombudsmannamyndighet för godkännande paragraf för paragraf.

Föreläggs lagens 1 §.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Jag föreslår att 1 § godkänns i den lydelse den har i min reservation till betänkandet.

Ltl Gunnar Jansson

Talman! Jag stöder ltl Sjögrens förslag.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Katrin Sjögren, understödd av ltl Gunnar Jansson, föreslagit att 1 § godkänns i den lydelse det har i ltl Sjögrens reservation till betänkandet.

Omröstning kommer därför att verkställas.  

Den som omfattar lag- och kulturutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Katrin Sjögrens ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Kan lagtinget i övrigt omfatta lagförslaget i den lydelse det har i lag- och kulturutskottets betänkande? Förslaget är omfattat.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslag om ändring av 4 och 6 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 10 och 11 §§ landskapslagen om förhindrande av diskriminering i landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2e § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.