Remissdebatt

Plenum börjar 1

Fortsatt första behandling. 1

1    Reform av kommunstrukturen på Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

Remiss. 42

2    Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Remiss. 42

3    Förslag till budget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Plenum slutar 117

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Fortsatt första behandling

1        Reform av kommunstrukturen på Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

Diskussionen avbröts vid plenum 12.11.2018. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Kvar på talarlistan står ltl Stephan Toivonen, vtm Veronica Thörnroos, ltl Axel Jonsson, ltl Roger Eriksson och ltl Britt Lundberg.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Ja, då är vi på tredje dagen i den här debatten. Sent igår hade vi ett anförande av ledamot Nordlund som jag tyckte att var väldigt fint. Jag tänkte redan då att det var tur att det blev paus så att kontrasterna mellan nästan det landsfaderliga anförandet, som ledamot Nordlund hade, och mitt anförande för vi har väl lite olika stil här i lagtinget.

Som jag sade igår så är oppositionen rätt enig i den här frågan. Vi kritiserar förslaget på olika sätt från olika håll och det tycker jag är en bredd. Vi behöver inte stå och säga precis samma.

Jag sade i mitt första anförande att det här är kanske den största reformen på Åland någonsin. Därför har jag ett anförande till och kan trösta er med att det här inte är det sista heller.

I min reservation tog jag dels upp kritik mot de få analyser som presenterats och dessutom presenterar jag några analyser som jag tycker att vi borde ha haft. Om man hade gjort de analyserna så kanske man inte hade kommit fram till att reformen faktiskt behövs, dvs. att man slår ihop kommunerna med tvång mot invånarnas vilja.

Jag förstår att det blev mycket siffror senast. Men jag sitter i finans- och näringsutskottet och ska jag granska lagförslaget så blir det naturligtvis ganska mycket kvantitativa analyser, medan kanske lag- och kulturutskottet och social- och miljöutskottet mera tittar på de kvalitativa analyserna. Men jag lovar att det inte ska bli något våld och jag hoppas att det inte ska bli något blod heller. Men siffror!

Fru talman! Mitt första påpekande gällde uppgifterna om den demografiska försörjningskvoten och att de var felaktiga. Man kan även säga att de var överdrivna. Det hävdas att det är statistik från ÅSUB men det stämmer inte. Det är felciterade uppgifter från ÅSUB. Man hävdar att den demografiska försörjningskvoten är 77 och kommer att stiga till 90 år 2040, så 90 är tydligen en farlig nivå att ligga på. För övrigt så finns uppgifterna i min reservation för den som vill titta på siffror.

Tittar man på ÅSUB:s korrekta statistik så visar det sig att Åland ligger på 62 och kommer att stiga till 73. Det kommer alltså att ligga på ett värde som är lägre än de som vi har i nuläget. Så vad är då problemet som vissa ledamöter har talat om många gånger gällande den demografiska försörjningskvoten här i lagtinget?

I den inledande debatten verkade det som om ordföranden i finans- och näringsutskottet, ltl Petri Carlsson, inte hade förstått poängen i sammanhanget. Om ordföranden i finansutskottet inte förstår det så kanske inte heller majoriteten av regeringspartierna förstår det. Jag kommer att upprepa de invändningar som jag hade i min reservation tills ni förhoppningsvis förstår poängen. Jag hoppas också att ni kan inse att analyserna är relevanta. Om ni sedan beaktar dem så är det er sak. Jag har sagt tidigare att de här debatterna känns ibland lite onödiga när ni ändå inte beaktar det.

Fru talman! Låt mig göra en liten analogi. Ltl Petri Carlsson och jag är båda glada motionärer. Kanske ni är en siffernörd som jag som vill veta hur snabbt eller långsamt vi springer och cyklar och därför alltid har en klocka som registrerar tid och avstånd och så vidare - jag glömde faktiskt, jag hade tänkt sätta den på mig. När man börjar använda en sådan klocka så måste man ställa in den på mile eller kilometer. Ledamot Carlsson har sin på sig. Bra!

Tänk om ledamot Carlsson, när han köper sin klocka, råkar ställa in den på miles. Vad händer då? Han kommer att undra varför han springer så långsamt. Han jämför med andra och märker att de är snabbare. Han jämför med tidigare tider och märker att han är långsammare. Han tror att han springer kanske en kilometer på nio minuter när han de facto springer en mile på nio minuter.

Han tränar hårdare och blir snabbare och tror fortfarande att klockan är korrekt, för skalan ändrar oberoende om det är rätt eller fel. Sen råkar han titta på en tabell över hälsa och kondition och ser att han har en mycket dålig kondition och blir rädd och går kanske till doktorn som via tester kommer underfund med att det inte är ledamot Petri Carlsson som det är fel på utan klockan.

Det kan vara samma sak här med den demografiska försörjningskvoten. Regeringen har fel inställning på sin klocka. Den mäter inte den arbetsföra befolkningen som 15 – 64 - som de skriver i motiveringen - utan som 18 - 64. Kanske ett riktigare mått, men det blir väldigt svårt när man ska jämföra med andra. Mile är inte fel men man måste jämföra med dem som också mäter i mile. Så regeringen tycker kanske som ltl Petri Carlsson kunde tro, att han har en dålig kondition när det är skalan som det är fel på.

Fru talman! Sedan kan man ju fråga om den demografiska försörjningskvoten faktiskt är relevant i dagens läge. Man vill alltså veta hur många som de arbetsföra ska försörja, under antagandet att alla under 18 år och alla över 64 år måste försörjas av någon annan. För hundra år sedan var det kanske helt relevant. Barnen då liksom nu har inte jobb utan måste försörjas. Nuförtiden har vi pensioner. Förr var det sytning som gällde.  Så det är nog många som är pensionärer som kanske inte känner sig försörjda även om pensionssystemen inte är fullt utbyggt.

Av denna orsak ville jag försöka få fram uppgifter om det som kallas den ekonomiska försörjningskvoten, vilket vi också fick i finansutskottet. Det är ju ett bättre mått, men där ser man på de arbetsföra i förhållande till resterande befolkning. Det är bättre men inte fullödigt.

Där visar ÅSUB:s siffror att Åland har en väldigt låg ekonomisk försörjningskvot - ursäkta att jag går litet över tiden - tack vare att vi har en hög pensionsålder och en betydligt lägre arbetslöshet. Från finskt håll ser man t.o.m. avundsjukt på Åland och våra siffror här. Men i det här fallet tyckte majoriteten i utskottet att ”jo, den är bra för närvarande men då finns det en risk igen”. Det är ungefär som jag tror att ledamot Carlsson och jag har en bättre kondition nu än för 15 år sedan. Att det då skulle vara en risk att man har en bättre kondition än andra eller vad man hade för 15 år sedan. Det är samma sak att säga att ”jo, det är en risk att Åland har en väldigt fin ekonomisk försörjningskvot”. Så om ett värde är dåligt ja då passar det in i er bild om att ni ska ha en reform men om ett värde är bra, då ser ni det som en risk. Så oberoende om det är bra eller dåligt så tas allting som en förevändning om att ha behov av en reform, vilket jag anser att vi inte har.

Jag får tacka för ordet och återkommer i ett annat anförande.

Talmannen

En replik är begärd.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Ledamot Toivonen pratar om den demografiska kurvan och den demografiska försörjningsplikten och menar att den är fel. Menar alltså ledamot Toivonen att det inte finns ett demografiskt problem överhuvudtaget och att vi inte behöver göra något?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det jag avser är att den är fel mätt. Det är som att mäta i mile och uppge det i kilometer. Det finns ett problem ja, men vi måste veta på vilken nivå det är. Det är som att mäta konditionen men att göra det på ett felaktigt sätt. Vi kan inte jämföra med andra regioner om vi har mätt det på fel sätt. Det var det som var min poäng.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Det är ett intressant ställningstagande.  För som ledamot Toivonen nämnde, när resten av våra närområden med all kraft försöker att ställa om till varje pris, med tanke på alla pensionsavgångar och just den demografiska kurvan. Men bara för att någon siffra - som ledamot Toivonen har tolkat som han vill - inte stämmer, så gör ju inte att problemet inte finns.  Vilken är Åländsk Demokratis och din egen lösning på hur vi ska lösa detta?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag sade var min förhoppning att ledamöterna skulle förstå min kritik. Det tror jag att ni har gjort. Sedan var det också att förstå relevansen av det hela.

Min poäng är att det är fel begrepp som man tittar på. Det andra måttet är mera relevant och det är en diskussion som vi kunde ha. Då kommer vi kanske in på det som ltl Runar Karlsson sade. Att en reform behövs, men att det kanske inte är så bråttom eftersom uppgifterna faktiskt inte är så dåliga som det har påståtts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av vicetalman Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Bästa kolleger! Det har många gånger under debattens gång efterfrågats vilken Centerns åsikt är i den här frågan. Låt mig nu från talarstolen komma med ett förtydligande.

Centern har suttit i regeringsställning i väldigt många år och vi har alltid vinnlagt oss om att föra en dialog med berörda parter och att arbeta i samverkan. Vi tror på de förtroendevaldas kapacitet att själva kunna bedöma vad som är bäst för den egna kommunen. Vi talar alltså om respekt inför kommunalt förtroendevalda. Det finns ingenting som säger att bara för att man är invald i Ålands lagting så är man bättre eller förstår och kan mera än om man sitter i ett kommunalt organ.

Det som vi kan se, om vi gör en tillbakablick, är ett förändrat beteende hos kommunerna. För x antal år sedan så var varje kommun sin egen lilla insulära enhet och skötte alla åtaganden själv. Varefter som tiden har gått och specialiseringarna kommit så ser man en utökad samverkan mellan kommunerna i form av kommunförbund och i form av köp av tjänster. Ett nätverk som vävs allt tätare varefter att åren går. Troligtvis också, som vi ser det, en början till ett kommunalt samgående på sikt.

För oss i Centern har vårt största bryderi mest av allt varit de allra svagaste i vårt samhälle. Också med dem där kommunerna har haft svårast att hantera frågan professionellt. Vi talar alltså om barnskyddet, vi talar om missbrukarvården och vi talar om omsorgen. Det var också därför som vi under den förra regeringsperioden valde att prioritera just dessa områden i form av kommunernas socialtjänst som ett första steg i ett samverkansavtal. Vi tror inte på något vis att KST kommer att kunna hantera alla de problem som kommer att uppstå inom den närmaste framtiden på vårt Åland. Men vi tror att det är en viktig komponent, en grundsten att börja med.

Vad gäller det nu gällande lagförslaget så har vi fått och får fortsättningsvis tydliga indikationer från allmänheten på att man inte är nöjd med det sätt som processen har drivits. Man är inte nöjd för man uppfattar att man inte har blivit hörd. Det allra tydligaste kring detta under den sista tiden är att man har ett antal kommunutredare - tre stycken - som ska komma med ett förslag om vad som är den optimala strukturen för Åland. Före de ens hinner presentera det så vill landskapsregeringen att vi här i Ålands lagting ska klubba ett lagförslag. Förfaringssättet kan tyckas något märkligt. Att man gör ett utredningsarbete med ett öppet mandat samtidigt som man - före det ens har presenterats - har beslutat om hur kartan ska se ut vad gäller kommunfrågan.

Med anledning av detta så understöder jag det förslag om bordläggning som ltl Bert Häggblom annonserade tidigare. Jag stöder också förslaget om bordläggningstid, dvs. till nästa ordinarie plenum eller till måndag, beroende på hur det passar in i budgetdebatten.

Jag vill också vara tydlig med att vi från Centerns sida kommer att göra detta till en valfråga. Vi vill att ålänningarna i det kommande lagtings- och kommunalvalet klart och tydligt ska få tala om vad man tycker om den process som landskapsregeringen nu har drivit.

Avslutningsvis skulle jag till utskottets viceordförande, eller någon annan i salen, vilja ställa en kompletterande fråga som jag inte riktigt hittar svar på i lag- och kulturutskottets betänkande. Det rör församlingarna. När jag tittade i grundförslaget till lagförslag nr 21 så ser jag skrivningar där som säger att församlingsgränsen - om man kan säga så - ska sammanfalla med kommunens gräns. Om det finns fyra kommuner på Åland så kan det inte finnas mera än fyra församlingar och finns det tio kommuner på Åland så kan det inte finnas fler än tio församlingar.

Jag hittar inte heller i utredningsmaterialet något utlåtande från kyrkan eller från domkapitlet om hur man ställer sig till detta att församlingarnas antal ska sammanfalla med kommungränsen. Nu vet jag att det finns skrivningar i självstyrelselagen och det finns också en viss – jag ska inte säga diskrepans men det finns också skrivningar i grundlagen kring detta. Det är flera stycken som har hört av sig faktiskt och önskat ett förtydligande kring denna fråga.

Är det nu också tänkt att på det framtida Åland - som landskapsregeringen förespråkar – så ska det bara finnas fyra församlingar? 

Talmannen

Sex repliker är begärda. Första replikskiftet inleds av ltl Johan Ehn.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller församlingarna så är det på det sättet att lagen rör bara församlingarna indirekt eftersom det är i kyrkolagen som det stipuleras hur församlingarna indelas i vårt samhälle. Vi har inte ett samhälle idag som fullt ut styrs av en relation av stat och kyrka.

Sedan en liten tanke som jag skulle vilja att vicetalman Thörnroos skulle fundera vidare kring. Vi hörde nu att hon - som ledamot av lagtinget och dessutom ordförande för Centern - också tydligt säger att ett behov av förändring finns. KST är något som man har drivit och det har man drivit också med tvång. Är man beredd att också fortsättningsvis använda sig av ”tvång” när man kommer vidare i det här arbetet?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är alldeles korrekt att det strider mot Centern - och ett högerpartis grundläggande värderingar - att med tvång försöka foga in en annan organisation i ett mönster. Men med de erfarenheter som vi har fått, bland annat från barnskyddet, från omsorgen men också från missbrukarvården, så var det många kommunalt förtroendevaldas samlade uppfattning att det främst var inom dessa områden där man hade problem. Efter att vi har haft en dialog med flera av våra kommunalt förtroendevalda så valde vi, under den förra landskapsregeringen, att driva den frågan. Därför att vi valde att prioritera individen framom organisationen.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vi ska inte lägga alltför mycket tid vid historien. Vi vet att när förslaget lades fram så fanns det inledningsvis enbart en diskussion om ”tvång” som förändrades till att bli ”delvis tvång, delvis frivillighet”. Ledamoten och vicetalmannen Thörnroos, samtidigt Centerns ordförande Thörnroos, svarar dock inte på den fundering som jag har.

Kommer Centern framöver också att säga att det kan finnas behov av att använda sig av tvång när det gäller att lyfta individen, som vicetalmannen nu gör, på ett positivt och ett väldigt glädjande sätt. Men är man då beredd att för individens bästa använda sig av tvång i framtiden?

Sedan välkomnar jag också en ideologisk positionering från Centerns sida. Centern är numera inte ett mittenparti utan ett högerparti. Det var ju intressant att höra det i den här debatten också.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Frågan som ltl Johan Ehn ställer är av hypotetisk karaktär och det gör att den är ganska svår att besvara. Jag vet inte hur vårt Åland kommer att utvecklas under de närmaste åren. Jag vet inte vad vi kommer att få för eventuella sociala problem och vad vi kommer att få för problem inom hälso- och sjukvården. Det är väl där som man även i andra länder brukar ta till tvångsmetoder.

Däremot är det mig veterligen inte brukligt att en landskapsregering - i det här fallet ledd av Liberalerna med Moderaternas stöd - genom tvång försöker tvinga ner kommunerna till ett samgående. Dels med lagstiftning och dels med ekonomiska sanktioner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Thörnroos för förtydligandet kring detta! Det var ju en viss upprepning från gruppanförandet, men ändock.

Det som jag begärde replik för var en fundering kring KST. Vi vet att i den förra regeringen satte man in ett förslag där man skulle ge kommunerna en chans att få ihop det själva. Men det gick inte så bra. Man märker att man står och stampar och att det är svårt att komma vidare.

Man ser nu att en ledning, där någon tar ett helhetsansvar, är en fördel och att man tar tag i frågan direkt ”med tvång” och att vi nu har ett antal bortkastade år genom att vi gav kommunerna själva den möjligheten?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Upprinnelsen till kommunernas socialtjänst var att det fanns faktiska problem. Det fanns familjer som uppfattade att de inte fick den vård barnet eller den enskilde i familjen behöver. Det fanns kommuner som inte hade möjlighet att ha den spets- och specialkompetens som behövdes för att kunna möta klientens behov. Det fanns problem på individnivå, på organisatorisk nivå och också på ekonomisk nivå i vissa kommuner. I en liten kommun så vet jag att familjer nästan blev uthängda eftersom alla visste att det var just den familjen som hade ett barn eller ungdom med missbrukarproblem och att det var dit som pengarna skulle gå. Det var det som var själva grundorsaken till det. I dagsläget känner jag inte till att de åländska kommunerna skulle ha likartade problem som på något vis kan jämföras med upprinnelsen till KST.

Ltl Göte Winé, replik

Tack vicetalman Thörnroos! Det var inte riktigt svar på frågan om man inser att detta med att kommunerna själva fick ansvaret var ett lyckat resultat inom KST, utan att vi i stället tappade år.

Men jag kan inte riktigt hålla med ledamot Thörnroos. Det har nog framkommit - åtminstone har det kommit till min kännedom - att personer i sin kommun inte får den äldreomsorg som de skulle behöva på grund av att kommunen inte kan ge den eller inte har råd med den. Så det här stämmer inte riktigt, ledamot Thörnroos.

Vi har även specialklasser som har stängts osv. Så det här har nog gjorts. Och man ser att individer faller emellan stolarna i kommunerna för att kommunerna är viktigare än enskilda personer.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är alltid tråkigt när en individ, som kanske är sjuk eller svag från tidigare, faller mellan stolarna. Jag tror inte att det är någon som på något vis vill det. Men det finns inte heller några garantier för att en större organisation kan hantera det bättre.

Om jag t.ex. tar barnskyddsärendena i våra två största kommuner här på Åland, Mariehamn och Jomala. Om en stor kommun i teorin alltid kan hantera allting bättre så borde det ju inte finnas några som helst problem i Mariehamn medan det borde vara fullständigt omöjligt att överleva på Sottunga. Man kan inte dra en parallell, där stort per automatik är bättre och effektivare, för det stämmer inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Vicetalman Thörnroos är inne på kommunutredarnas roll inom det arbete som nu pågår. Om man läser om uppdraget som finns i anbudshandlingarna och som är offentligt, så står det att kommunutredarna inte ska se var kommungränserna ska vara. De ska tillsammans med medlemmar från varje kommun inom den nya kommunen utreda och se hur kommunens verksamhet på bästa sätt ska utföras. Är inte det riktigt?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Notera att min uppfattning är att uppdraget har förändrats under resans gång. I ett tidigare skede var det sagt att kommunutredarna förutsättningslöst skulle titta på organisationen av Åland och komma med förslag. Det har också bekräftats via massmedia från utredarna själva att det var så som de hade uppfattat sitt uppdrag. Nu har uppdraget ändrat karaktär. Nu ska man tydligen inom befintliga kommungränser – de facto de som inte finns ännu eftersom lagen inte trätt i kraft – fundera på serviceproduktionen. Så uppfattade inte jag att uppdraget var inledningsvis.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Det är ju fritt att tolka och tycka precis som man vill. För mig har det varit solklart från början att uppdraget är att man ska titta på hur arbetet ska struktureras inom den nya kommunen.

Vicetalman Thörnroos är också inne på barnskyddet och KST. Jag håller med om att det är jätteviktigt att vi får ett enat barnskydd på Åland. Jag håller också med i att stort inte alltid är bäst i de lägen där vi nu har en ny organisation när det gäller barnskyddet.

Men det förebyggande arbetet då, vicetalman Thörnroos? Alla de elever som inte får den hjälp som de behöver i skolan. Alla äldre och svaga damer och herrar därute i vårt landskap som inte får den hjälp som de behöver. Ska de på något sätt inte vara lika viktiga?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag ser inte riktigt den koppling som ltl Annette Holmberg-Jansson nu försöker göra. Jag ser inte att det ena utesluter det andra. Varför skulle inte de kommuner som vi har i dagsläget kunna arbeta mera med förebyggande arbete? Mig veterligen är det också det som man gör. Vad är det som säger att det förebyggande arbetet får någon större plats bara för att 16 kommuner blir fyra? Jag förstår inte riktigt den kopplingen faktiskt.

Däremot håller jag med om att det förebyggande arbetet är oerhört viktigt och att det ofta saknas. Därför att det förebyggande arbetet ser du inte effekten av förrän långt in i framtiden. Det är sällan som politiker vill vänta så länge för att få se resultatet av sitt arbete. Där känner jag att det finns en stark samsyn från Moderat Samlings sida till Centern.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack talman! Tack vicetalman Thörnroos! Centern värnar om de svagaste säger vicetalman Thörnroos från talarstolen. Det är lätta ord att säga men betydligt svårare att leva upp till. Vi har tidigare i debatten fått höra från flera centerledamöter att ekonomiskt svaga kommuner inte är något problem bara Centern sitter vid makten. Tydligen finns det ingen botten i skattkistan när det gäller att hantera små kommuner. Problemet är bara att innan man har nått kriskommunstatus så har man dragit ner investeringarna. Man har höjt skatterna till en orimlig nivå, nya och högre avgifter har införts för invånarna och det mesta i det icke lagstadgade har dragits in och det påverkar barn och ungdomar. Så jag vet inte riktigt var i den ekvationen som man värnar om de svagaste.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! För det första så saknas det en definition i lagförslaget på vad en kriskommun är. Åtminstone har inte jag sett den, men rätta mig gärna och tala om för mig var det står. Det finns ingen definition i lagparagrafen om en kriskommun.

Kommunernas utmaningar varierar över tid. Jag kommer t.ex. ihåg när Sund hade stora ekonomiska problem, men det redde upp sig. Jag kommer ihåg när Finström, som är en väldigt stor kommun, hade svåra ekonomiska problem ett tag och det redde också upp sig så småningom. Jag vet att Sottunga har haft problem och även andra mindre kommuner. Men de facto är det på det viset att vi inte anser att man kan ha en tvingande kommunreform baserad på att Sottunga och kanske Kökar och någon till har problem. Vad de behöver är kanske 100 000 euro och sedan rullar den butiken igen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Det stämmer precis, det som vicetalman Thörnroos säger, att det finns ingen definition på Åland för en kriskommun. Men tittar man generellt på en kriskommun så är det enligt mig när kostnaderna över tid inte motsvarar intäktsnivån. Alltså när man går back år för år. När man måste dra ner på sina viktiga investeringar som påverkar invånarna. När man inte har råd med fritidsverksamhet. När man måste höja skatterna så att man blir oattraktiv för inflyttning. När man skapar nya och högre avgifter så att pengarna i den vanliga invånarens ficka blir allt mindre. Det tycker jag att är olyckligt. Jag tycker också att en kommun som är beroende av externt kapital i form av högre landskapsandelar kommer det till en gräns som enligt mig ligger någonstans kring 30 procent av den totala intäktssidan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Självklart är det så att i den bästa av världar så borde väl alla kommuner vara helt självgående. Men det är inte bara intäktssidan som är avgörande. Mycket som är avgörande för en kommuns utgifter så har också att göra med hur lagstiftningen är utformad och vilka andra processer som pågår. Vi vet t.ex. att efter att landskapsregeringen valde att stänga ner demensavdelningen på ÅHS så har man flyttat över en del av ansvaret till kommunerna på ett sätt som inte var planlagt från tidigare. Vi vet att de barn och ungdomar som finns i träningsundervisningen inte får studieplats utan i stället finns de i omsorgen och därmed flyttar man över kostnaderna till kommunerna. Jag tror att allt det här är ett komplext spel som det kanske inte är så lätt att ta ställning till rakt av här och nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tog fasta på vad vicetalmannen diskuterade i början av sitt anförande, om vem som förstår och så vidare. Jag skulle vilja säga att alla förstår säkert men det faller ju också ett ansvar på oss som politiker när vi går ut i samhället, att vi informerar korrekt och använder de siffror som finns. Jag skulle vilja rekommendera att man ska vara noggrann med att läsa ÅSUB:s utredningar för det finns mycket att läsa i dem. Då ser man vart det bär. Det viktiga skulle nog vara för oss lagtingsledamöter - när vi är ute i samhället - att använda det som finns där och att inte tycka någonting. Jag tror att man många gånger kan sätta igång en debatt som beror på att informationsflödet har varit för litet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga i ltl Torsten Sundbloms replik. Vi har åtminstone en stark samsyn när det gäller ÅSUB som jag tycker är ett fantastiskt institut och som förser oss, alla lagtingsledamöter och hela Åland, med förträfflig statistik. Där är vi helt ense.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Ja, jag ville ha ett svar från Centerns ordförande. Vi ska använda de här ÅSUB-siffrorna. Vi ska informera medborgarna om dem. Då blir förståelsen mycket bättre om vad som pågår och vilka behov som finns i samhället. Det var det som jag ville få fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Politik handlar tyvärr ganska ofta om att medvetet missförstå varandra. Ledamot Thörnroos känner förstås till vad utredarnas arbete går ut på. Nu är det inte att utreda den optimala kommunstrukturen utan hur dessa nya fyra kommuner kan skötas på bästa sätt. Det är det som man tittar på. Äldreboenden, skolor, dagis m.m. är de nya kommunernas förtroendevalda som naturligtvis ska ses upp till och respekteras. Det är de som ska se över det här och hur de nya kommunerna ska skötas, inte härifrån lagtinget förstås.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tycker att ltl Tony Wikström ger uttryck för någon form av skendemokrati. De facto är det på det viset att landskapsregeringen har bestämt kommungränserna. Man har bestämt vem som ska samarbeta med vem och så vidare bortåt. Det som kommunerna har att ta ställning till är väl snarare vilken skola man ska lägga ner eller inte. Inte har ju kommunerna erbjudit sig möjlighet att själv välja sin samarbetspartner utan man har blivit påtvingad nya samarbetspartners som lagen är formulerad nu.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Visst är det så, men ändock. Makten finns därute i de nya kommunerna och hos de nya fullmäktige- och styrelseledamöterna och nämnderna.

Man kan också påpeka att på andra ställen, t.ex. i Finland, där man också gjort sådana här reformer så har det visat sig att inte nog med att ekonomin har stärkts, utan identiteten hos de olika små byarna och samhällena har också stärkts. T.ex. i Västanfjärd vittnar ett expertvittne om att så är fallet och att byns starka kvinnor och män har fått en ännu starkare ställning.

Jag förstår att kommunstrukturen och den nya lagen skrämmer och att det känns lite grann att mattan dras undan fötterna hos de gamla makthavarna. Men om man jobbar tillsammans och om man känner hopp och framtidstro så tror jag att det kan bli något riktigt bra av det här.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Den nya lagen skrämmer inte. Däremot är det sättet som landskapsregeringen har valt att driva den här processen på som är skrämmande för demokratin. Det är det som vi i första hand vänder oss emot. Vi är inte emot ett förändrat kommunfält på Åland men vi vidblir det som vi tidigare har sagt. Initiativet och viljan måste finnas hos den egna kommunen annars är det omöjligt att genomföra.

Vidare kan jag hänvisa till svenska riksdagsgruppens gruppledare Thomas Blomqvist - jag tror att det är den position som han har nu. Han har varit med på finska fastlandet och genomdrivit och varit aktiv med kommunreformer. Han delar inte alls den syn som ltl Tony Wikström nu ger uttryck för, att de minsta kommunerna känner sig nöjda och är väl förtrogna med det. Det har funnits många problem där också. Jag tycker inte att man ska sopa dem under mattan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Jag skulle behöva få ett förtydligande från vicetalman Thörnroos om vi ska uppfatta det så att hon understöder det liggande bordläggningsförslaget till 19.11. Det är det som ltl Berg Häggblom har aviserat tidigare.

Vtm Veronica Thörnroos

Ja, jag understöder det förslaget.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas. Ltl Bert Häggblom, understödd av vicetalman Veronica Thörnroos, har föreslagit att ärendet bordläggs till plenum 19.11. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum 19.11.

På talarlistan finns ännu lagtingsledamöterna Axel Jonsson, Roger Eriksson, Britt Lundberg, Stephan Toivonen, Bert Häggblom, Runar Karlsson och Roger Nordlund.

Ltl Axel Jonsson

Tack fru talman!  Jag skulle vilja börja med att föra ett litet resonemang som jag tycker att har hamnat snett i den här salen vad gäller kommuner och landskapsandelar. Det målas upp en bild i debatten att de stora kommunerna inte kan fortsätta att finansiera de små kommunerna. Vi kan inte fortsätta att finansiera kommunerna med så stora landskapsandelar som vi har idag eller med växande landskapsandelar. Då måste man ställa sig frågan, varför har vi överhuvudtaget landskapsandelar? Är det för att stora kommuner ska ge pengar till små kommuner? Svaret är förstås nej. Landskapsandelarna har vi för att stöda glesbygdskommunerna. Nu tror man att genom att man ska slå ihop kommunerna så ska man kunna lösa detta problem med att vi har glest befolkade kommuner. Det är ju en helt felaktig uppfattning. Oavsett hur vi strukturerar kommunerna och ritar om kommungränserna så har vi den befolkning som lever där den gör. Glesbygden finns kvar. Det är dyrare att producera samhällsservice i glesbygd.

Utan att ha några förslag på hur man ska rita om servicen, centralisera den eller behålla den i sin nuvarande form, så finns inga sådana lösningar från regeringspartierna. Ändå så har man någon slags ambition och tror att man ska kunna lösa det strukturella problemet med att vi har en omfattande glesbygd på Åland som föranleder högre driftskostnader.

Det här visar ytterligare att den här reformen, med den bristfälliga beredning som ligger idag, inte kommer att leda till några större förändringar av servicebehovet på Åland.  Det är ett luftslott som landskapsregeringen bygger upp med den här reformen.

Vad som ytterligare gör den här reformen till ett luftslott är att man inte från regeringens sida visar hur man ska kunna verkställa reformen, särskilt inte efter lag- och kulturutskottets behandling där man tar bort medlingsförfarandet vilket i praktiken gör det till en fråga för kommunerna huruvida man vill ingå några samgångsavtal eller inte. Regeringen svarar inte på frågan om hur man ska förändra och utveckla servicen. Man svarar inte på frågan om hur man ska kunna verkställa reformen efter att lagtinget eventuellt godkänner detta lagförslag. Dessutom svarar man inte heller på hur man ska hantera det faktum om kommunutredningen kommer till ett annat resultat än den reform som föreslås skrivas in i detalj i lagförslaget. Den frågan svarar man inte heller på och om vi står där om en månad eller två med ett underlag som inte stöder den reform som man går in för att anta i lagtinget idag.

Det här sammantaget tycker jag visar på svagheterna i det lagförslag som ligger på bordet i dagens läge. Därför tycker jag också att varje ansvarsfull majoritetsrepresentant borde fundera allvarligt på det ändringsförslag som vi har lagt från Ålands Framtids sida. Där man inte låser fast kommungränserna i lagen utan också öppnar för möjligheten att kommunutredarna kommer med en annan rekommendation och också gör det möjligt att gå vidare med ett sådant förslag på basen av det utredningsmaterial som ligger på bordet. Det skulle vara det enda seriösa sättet att bedriva en sådan här kommunreform. Att man på basen av ett faktaunderlag går vidare med reformen och inte på basen av sina egna politiska åsikter i landskapsregeringen.

Det har väckt ganska allvarlig kritik mot regeringens förslag beträffande skärgården till exempel. Man har försökt ordna gemensamma möten i skärgården och prova på hur ett sådant här samarbete kunde fungera. Man ser ganska tydligt hur svårt det är att få det att fungera, bl.a. på grund av dagens trafiksystem.

Man kan förstås bara spekulera i vad kommunutredarna kan komma att presentera för slutsatser. Men det är ju ingen självklarhet att de kommer till exakt samma slutsatser som den politiska landskapsregeringen gör.

Då står vi möjligtvis med ett lagförslag som säger en sak och en utredning som säger en annan sak. Hur ska man då, bästa majoritetspartier, kunna förverkliga en sådan reform och där man skapar förtroende på det kommunala fältet för att gå in för de samgångsavtal som man skissar upp i lagförslaget? Jag ser att det är oerhört svårt att verkställa ett sådant förslag på basen av den lagstiftning som ligger på bordet idag.

Därför står jag fast vid det som jag anförde från den här talarstolen igår. Vill landskapsregeringen verkligen kunna förverkliga en sådan här reform, då måste man också erbjuda litet större flexibilitet i lagstiftningen än vad man gör idag.

Det slog mig igår, när jag lyssnade på debatten, att den här diskussionen påminner litet om vad vi lärde oss i grundskolan om Berlinkonferensen 1884 när de europeiska imperialisterna delade upp Afrika med karta och linjal. Man visste helt enkelt hur Afrika bäst skulle indelas och hur man bäst skulle kolonialisera Afrika. Vi vet vilka konflikter och följder som det har gett genom åren. Det är på en litet annan nivå förstås. Men det visar ändå på det underliggande mänskliga fenomenet. Det är lättare att få till en förändring som åtnjuter förtroende av dem som berörs om man också erbjuder flexibilitet och visar förståelse för dem som lever därute och har behov av service och stöd från regeringens sida. I stället för den inställning som nu råder där man sitter vid ritbordet med karta och linjal på landskapsregeringen och ritar upp framtidens kommuner.

Mot den bakgrunden så hoppas jag verkligen att majoritetspartierna tar sig en allvarlig funderare om det verkligen är klokt att låsa fast framtidens kommunstruktur i lagtexten på det som man avser. Det kan bli det som fäller hela den här reformen och som hindrar all förändring av de kommunala gränserna framöver. Jag hoppas att man funderar allvarligt på det innan vi går till omröstning nästa vecka i den här frågan. Det får bli vårt sista budskap från Ålands Framtids sida.

Talmannen

Sex repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Tack fru talman! Ltl Axel Jonsson har hållit många bra och insiktsfulla anföranden. Vete tusan om inte det här var det bästa han har fört här. Klokt, tydligt och insiktsfullt. Det kan faktiskt vara så som Jonsson säger mellan raderna att det är landskapsandelarna som man vill åt. Man vill kanske kanalisera mera pengar till centralorten på bekostnad av glesbygden. Det har ju också utredningen av Stockholmskonsulterna visat. Man vill stänga grundskolor på landsbygden och i skärgården. Man har ju sagt hur många miljoner man ska spara och det betyder förstås stängning av skolan. Det kan vara det man vill. Jag tror faktiskt det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att det blir svårt att spekulera i vad man vill eftersom regeringen inte säger någonting om vad man vill med den här reformen. Men det är klart att man vill bortse från det faktum att vi har en kommun på Åland som har nästan 1 000 invånare per kvadratkilometer, Mariehamn. Och så har vi Sottunga som har tre invånare per kvadratkilometer. Tror man på något sätt att det ska gå att driva en lika kostnadseffektiv skola på Sottunga som i Mariehamn, om man karrikerar det lite. Det finns ju allting däremellan. Det är det här problemet som jag tycker att är viktigt för ålänningarna att förstå. Man skapar inte billigare service genom att slå ihop kommunerna. Det kräver i så fall att man stänger ner de skolor och de enheter som inte är kostnadseffektiva. Därmed så drabbar det ju glesbygden där den kostnadsdrivande servicen finns. Ytterst handlar det därför, som kollegan Karlsson är inne för, att ska vi ha kvar (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Bara för att göra det väldigt klart för befolkningen på Åland så är inte Socialdemokraterna ett parti som är intresserade av att börja stänga ner skolor eller annan välfärdsverksamhet. Det är någonting som vi värnar väldigt, väldigt högt. Vårt parti är ett parti som sätter människor först. En stor orsak för att vi går in för en stor kommunstrukturreform är just för personalens situation i våra kommuner. Hela Åland kan ju i ett globalt perspektiv anses som en glesbygd.

Vi vill se en personalpolitik där man får jobba i team och där man kan jobba tillsammans. Vi ser också att socialarbetare, polis och andra önskar att vi får större enheter att diskutera med. Idag har vi ett stort problem när man inom socialen och inom polisen ska ha 16 enheter att diskutera med. Många människor ute i landsbygden och i Mariehamn far illa med ett sådant här system.

Ltl Axel Jonsson, replik

Men det är ju det som blir så obegripligt med de här socialarbetarna eller lärarna. Hur ska de kunna prata bättre med varandra om de ska sitta kvar ute i kommunerna? Vad är problemet i dagsläget med att lyfta telefonen och föra den här typen av samtal? Det enda sättet att åstadkomma det som ledamot Kemetter efterlyser är ju i så fall att man slår ihop verksamheterna så att man kan sitta i samma rum och diskutera med varandra. Tror då ledamot Kemetter att man stänger ner verksamheter som befinner sig centralt eller tror man att man lägger ner verksamheter som är ute i periferin? Svaret på den frågan är ganska självklart. Det är klart att de mindre och dyrare verksamheterna är de som ryker först. De som finns i glesbygden. Det är ju den här trenden som vi vill motverka och där skiljelinjen mellan regering och opposition ytterst går i den här frågan. Saken är ganska enkel tycker jag.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! För oss socialdemokrater är det inte så där enkelt att popularisera den här diskussionen på det där sättet.

Det som jag tycker att kommer fram tydligt nu från Ålands Framtids anförande är att man vill urholka kommunerna. Det är det man vill göra. Man vill sammanföra så som man gör med Omsorgsförbundet och som man föreslår nu också med andra enheter. Man tar bort verksamheter ur kommunerna för att man inte klarar av dem i de små enheterna. Det är ju så man har löst det hittills. Vi har 16 myndigheter och 16 kommuner kvar men sedan skapar vi mellankommunala myndigheter som på något sätt ska sköta någonting gemensamt med 16 olika avtalsparter. Det är ett enda kaos just nu. Det är det som vi behöver börja diskutera med den åländska befolkningen. Vad har de för rättsskydd och vad har de för rättigheter att få en välfungerande välfärd. Det är det som vårt parti vill utveckla, en bra välfärd.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer inte det där. Det som vi från Ålands Framtids sida vill är att man bara ska centralisera det som centraliseras bör. Vi har sagt att kommunernas socialtjänst kan vi acceptera att centralisera. Resten kan vi bibehålla på den kommunala nivån. Medan regeringspartierna har en klar långsiktig linje att centralisera också den övriga servicen. Varför skulle man annars genomföra en sådan här reform? Det blir ju ett ytterst märkligt resonemang om man ska genomföra en reform för att ingenting ska förändras. Varför ska man i så fall genomföra en sådan reform? Det blir obegripligt och det blir omotiverat från regeringspartiernas sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jonsson. Ännu ett väldigt polemiskt och härskande anförande från oppositionen. Det är tydligen viktigt att hela tiden skapa konflikt och en klyfta mellan stad och landsbygd. Det är det viktiga i hela den här debatten för oppositionen och har så varit under tre års tid. Aldrig ”vi” utan alltid ”vi och dem”. Det är konstigt. Det är en konstig retorik. Jag förstår inte vad man vinner på det annat än att man ska förstöra och härska.

Sedan tycker jag att det är befängt att jämföra den Afrikanska kontinenten med Åland, det sätter lite perspektiv. Det är ungefär som att ute i våra kommuner så finns det inte några tjänstemän som ser fördelar med en kommunreform. Det är klart att det finns! De som ser nackdelar och som målar allting i svart, det är kommunpolitikerna. Det är de som är rädda om sina mandat. Alla andra som ser fördelar med att effektivisera och titta 20 år framåt och få en bättre äldrevård och få en starkare skola, de ser fördelar med detta. Kommunpolitikerna vill ingenting annat än att skapa polemik mellan stad och landsbygd. Det är det viktiga.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad jag ville belysa i mitt anförande är de ständiga angreppen på landskapsandelssystemet som ohållbart. Det är ju det som skapar den här friktionen. Det är ju där som regeringspartierna går åt landsbygdskommunerna. För nog inser ju var och en att inte är landskapsandelssystemet till för att stöda centralorterna. Det är ju till för att stöda glesbygdsområdena. Genom att man försöker indoktrinera den åländska befolkningen med att det är något fel på landskapsandelssystemet - att vi inte kan fortsätta och betala landskapsandelar - så innebär det ju direkt att man vill minska finansieringen till glesbygdsområden på Åland. Det är ju där man skapar en konflikt genom att man lägger fram den här reformen med sådana argument. Nog måste väl vi från oppositionens sida få kritisera och ifrågasätta en sådan politik, särskilt när vi värnar glesbygden och vill fortsätta att finansiera verksamheter ute i glesbygden och ser ett värde i landskapsandelssystemet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Ingen från regeringsblocket har mig veterligen sagt att man ska dra in landskapsandelarna. Ingen! Det är ”hittepå”. Det är bara fake news. Däremot finns det en ärlighet mot Ålands befolkning, att om 20-30 år kan vi kanske inte hålla landskapsandelarna på den nivå som vi önskar, sett till den kommunstruktur som vi har idag. Det är ohållbart. Ta fram ÅSUB:s statistik och titta hur trenderna ser ut. Hur många fler äldre kommer vi att ha? Hur många fler är i behov av specialistsjukvård och demensvård etc.? Det är ju en ärlighet. Varför ska vi blunda för det? Varför ska man säga att regeringsblocket vill dra in landskapsandelarna när ingen har gjort det? Det är ju det som skapar en polemik. Det känns så fruktansvärt dåligt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om några veckor när vi behandlar det liggande budgetförslaget så kommer vi att få en omröstning där oppositionen kommer att föreslå att landskapsandelssystemet bevaras på den nivå som det har varit medan regeringen förmodligen kommer att rösta för att man ska fortsätta att förverkliga den sänkning om fyra miljoner – närmare tio procent av landskapsandelarna totalt – som ligger på bordet. Visar inte det tydligt på den skillnaden i politiken där vi har en sida i det här parlamentet som värnar landskapsandelssystemet och tror på en fortsatt finansiering av servicen också i glesbygden medan vi har regeringspartier som vill skära ner på landskapsandelarna. Jag tycker att det visar det alldeles ypperligt. Det visar också, i koppling till den här debatten, hur man har en klar agenda från regeringspartiernas sida att förstöra och försämra förutsättningarna för kommunal verksamhet i glesbygden framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag ser ett problem med Ålands Framtids förslag med det obligatoriska sammangåendet. Det är just för att det inte säger vilka kommuner som ska gå samman med vilka. Vi har ju redan sett – på frivillig väg – att vissa kommuner tackar nej. I stället - som i majoritetens förslag, där man ser till att alla kommuner kommer in i en större kommun och får mer bärkraftighet - så riskerar det att lämna en eller två vid sidan om. Kanske två stycken blir kvar som tvingas ha en mindre kommun. Två stycken fattiga kommuner som inte kommer att ha en chans att klara sig. Vad kommer man att göra när man inte kan sätta ihop de här kommunerna? När de andra helt enkelt säger nej?

Ltl Axel Jonsson, replik

Skillnaden mellan de här två förslagen är just det som ledamot Holmberg är inne på. I vårt förslag så kan man faktiskt uppnå ett stöd från kommunalt håll. Med landskapsregeringens förslag så finns det ju inte en enda kommun, av dem som berörs, som stöder förslaget och som i dagens läge är beredda att ingå några samgångsavtal. Det är ju precis det som är finessen med förslaget om man vill erbjuda möjligheter till kommunsammanslagningar. Då måste man också erbjuda flexibilitet och inte tro att man från regeringspartiernas sida vet allt och sitter på all kunskap om hur kommungränserna bäst ska dras, utan också involvera kommunerna, skapa förtroende och delaktighet och övertyga kommunerna om att man har lösningar som är goda också för kommunernas sida så att man kan acceptera dem och skriva de samgångsavtal som man önskar.

Men gör man som regeringen gör nu och spikar kommungränserna i lagen så kommer man inte att vinna någon förståelse och acceptans från kommunernas sida. Och därmed kommer förmodligen reformen att förfalla.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Skillnaden i förslaget är att regeringen ser till alla medborgare. Ålands Framtid ser till kommunpolitikerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Jonsson för ett förtydligande. Kanske det inte riktigt var ett förtydligande för det var en hel del blandning mellan äpplen och päron.

Jag vill börja med att hålla med ledamot Jonsson. De stora kommunerna säger nej på de mindre kommunernas bekostnad. Det solidariska ansvaret kommuner emellan har mer eller mindre försvunnit. Se bara på KST. De större kommunerna säger nej för de vill inte vara med och betala för de mindre kommunerna.

Vi ser personer falla emellan, t.ex. i specialklasserna. I en kommun säger man ”nej, vi kan inte ha era elever längre”. Den mindre kommunen får försöka anpassa sig till det. Vem faller emellan? Jo, barnen. Mycket med det här är att barnen faller emellan när man inte har dessa system. För skoldistrikten fungerar inte med t.ex. specialklasser … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Tack ltl Axel Jonsson. Förslaget går ut på att vi nästan ska göra så som regeringen föreslår, men vi ska ta bort de specifika kommunernas antal. Tvånget ska kvarstå. När vi kommer fram till den 1 januari 2022 och samtliga kommuner inte har gått in för att göra en kommunreform och strukturförändring, hur hanterar vi de resterande kommunerna som inte vill göra någonting, men som enligt lagen måste göra någonting? Hur går vi vidare?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju där jag menar att det redan faller i regeringens förslag, eftersom man inte kommer att kunna tvinga kommunerna att ingå några samgångsavtal. Som jag redogjorde för igår, hur får du en kommun att skriva under ett samgångsavtal mot sin vilja? Det finns inga sådana mekanismer i den här lagen. Det finns alla möjligheter att både vägra att skriva på ett samgångsavtal och att besvära sig mot de beslut som fattas. Så regeringens och utskottets förslag ger ju inget svar på ledamot Staffas fråga. Därför menar jag att den enda vägen - om man faktiskt vill få till en reform från regeringspartiernas sida - är att erbjuda större flexibilitet i lagstiftningen så att också andra kombinationer än regeringens eget önskemål är möjliga. Blockerar man alla andra möjligheter till utveckling så är risken att hela reformen faller för att man tar en för stor bit av kakan på en och samma gång. Jag undrar om inte ledamot Staffas ser den risken?

Ltl Mikael Staffas, replik

Det var en minut och jag fick inget svar. Frågan är vad ledamoten gör när hans förslag ställs inför faktum att kommunerna inte går ihop? Då har vi tvånget i det lagförslag som ledamoten lägger fram, eller en förändring av lagförslaget.

Sedan pratar ledamoten mycket om landskapsandelarna och vikten av dem och att regeringen tänker si och oppositionen tänker så.

Utvecklingen av kommunernas kassa och lån under de två senaste åren visar att kassamedlen från 2015 till 2017 har stigit från 34 miljoner till 47 miljoner. Amorteringarna på lånen under samma tid har gått från att lånestocken krympt från 54 miljoner till 44 miljoner. Det har skett 23 miljoners förändring. Och så tror ledamoten att landskapsandelarna är avgörande för kommunernas framtid.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det ska nog bli intressant att se hur kommunernas kassa utvecklar sig efter detta och de nedskärningar med 4 miljoner av landskapsandelarna som man driver igenom från regeringspartiernas sida. Särskilt i en sådan kommun som ledamot Staffas företräder ute på Kökar. Det ska bli intressant att se hur kommunens kassa utvecklas efter en sådan reform framöver. Det vill jag verkligen understryka i det här sammanhanget.

Men tar vi den inledande frågan om hur man ska kunna förverkliga en sådan här reform med det ändringsförslag som vi från Ålands Framtids sida lägger fram, så är det ju det som det visar på. Det lagpaket som regeringen lägger fram är svårt att förverkliga. För man kan inte tvinga kommunerna att ingå några samgångsavtal. Det finns ingen sådan möjlighet i lagstiftningen. Man skriver att man ska gå samman men om kommunerna inte väljer att göra det så finns det inga konsekvenser. Det är klart att det blir svårt att förverkliga ett sådant förslag. Då måste man erbjuda också andra … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Roger Eriksson.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Avslutningsvis vill jag anföra en teknisk rättelse till betänkandet. I 9 § 2 mom. i lag I så ska ordet ”kommunområde” ändras till ”samarbetsområde” på samma sätt som det sägs i 3 mom. Det är den tekniska ändringen.

En kort reflektion när man följt med debatten. Det är nu den tredje dagen, så uppenbarligen finns det ett visst mått av samförstånd. Det är kanske olika grad men i alla fall finns det ett behov att man behöver ändra på kommunstrukturen. Det enda som vi ska rösta om här i nästa vecka är tillvägagångssättet som jag ser det.

Talmannen

Ändringen är noterad. Följande anförande hålls av ltl Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

Tack fru talman! Allt fler ser att pyramider och industrialismen är på väg ut och att digitalisering och nätverk är det som är här. Vi har ett unikt samhälle med unika möjligheter. Vi har självstyrelse och vi har fantastiska möjligheter om vi tar det fullt tillvara. I det lilla samhället i det stora lever vi i dagligen. I nästan varje ärendebehandling i lagtinget så uttrycker vi vår frustration över EU eller över Helsingfors som vi inte har förmått övertyga om att förslaget dom lagt, eller i värsta fall redan beslutat om, inte passar in i vårt samhälle. Vår kreativitet och vår arbetslusta tar skada.

Fru talman! Det är lätt att dra paralleller mellan regeringens hantering och bemötandet av kommunerna och EU:s och Finlands bemötande av självstyrelsen. Jag tror också att det blir svårt att förstå sig på våra ledare när man ibland agerar lika som de man kritiserar. Det engelska uttrycket ”One size does not fit all” har vi använt oss av många, många gånger här i lagtinget. Dvs. att en storlek inte passar alla. Det finns sällan storskaliga lösningar som passar varje situation.

Vi vet också idag att världen förändras snabbare än någonsin. För att vara en del av det och ta tillvara det så behöver vi vara snabbrörliga. För att vara snabbrörliga och agila så behöver vi fokusera på nätverk och inte bygga nya pyramider. Det vi är på väg att göra med den här lagstiftningen nu är att ta ett steg tillbaka i samhällsutvecklingen och skapa ytterligare tröga, orörliga pyramider i stället för att satsa på det som samhället behöver, mera nätverk.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Bara en kort reflektion på det sista som ledamot Lundberg sade om nätverk och tröga pyramider. Jag upplever däremot att tjänstemännen i kommunerna säger ”låt oss bli en större kommun” och ”låt oss börja samarbeta mera.” För just nu är kommungränserna pyramider och utgör murar som gör att vi inte kan samarbeta tillräckligt bra. Vi kan skapa bättre regioner om vi får mera mark tillsammans att jobba med.

Ltl Britt Lundberg, replik

Ja fru talman! Kanske de frågar efter någonting annat som inte egentligen har erbjudits. Dvs. möjligheten att arbeta i större nätverk i stället för att skapa mera hierarkiska organisationer.

Ltl Göte Winé, replik

Ni har så rätt, ledamot Lundberg. Det är just så det är. När en kommun frågar t.ex. om en gemensam byggnadsinspektion, så kanske tre säger ja men en säger nej och så händer ingenting. För det är vi kommunpolitiker som ofta sätter hinder när tjänstemännen vill jobba. För det är så viktigt att våra kommuner ska få vara kvar och att vi ska få bestämma själva i stället för att ge mera makt till tjänstemännen. För de vill se enkommunreform, ledamot Lundberg.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ja, det där blir litet äpplen och päron eftersom vår lagstiftning säger att varje kommun måste ha en byggnadsinspektion. Så det är i en annan lagstiftning man ska justera det i så fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Bästa lagting! Debatten går vidare. Vi från oppositionen analyserar det på olika sätt. Från regeringssidan får vi inte svar och vi får inte heller så många argument för den här reformen, det är helt uppenbart när man tittar på talarlistan.

I min reservation tar jag alltså upp den här kritiken mot en av de få analyser som fanns och jag lade också fram några analyser som jag anser att borde finnas med tanke på dess relevans.

Som jag sade så är det mycket siffror. Men min reservation finns i betänkandet så det går bra att följa med också där.

Fru talman! Jag konstaterar i reservationen att en av de mest centrala analyserna i de tidigare rapporterna, angående förslag till kommunsammanslagning, var skattekraften och dess utveckling, eller utjämning, vid olika förslag till sammanslagning. Det var kanske den mest centrala biten.

Den fanns med i samtliga förslag. Men i det förslag som regeringen lade så saknas den typen av analys totalt. Detta är i och för sig rätt naturligt eftersom förslaget på intet sätt utjämnar skattekraften, tvärtom.

Man föreslår att den starkaste kommunen förblir självständig och att skärgårdskommunerna blir en kommun. Så må nu vara att det fanns skottkärrslaster med undersökningar. Men någon analys som visar hur utvecklingen av skattekraften, på basen av det här förslaget, finns ingenstans. Men som jag sagt tidigare. Det skulle vara enklare om ni bara skrev i ert förslag att så här vill ni ha det, så behöver vi inte granska de analyser som finns och kritisera det som saknas. Då skulle vi slippa alla dessa onödiga debatter.

Fru talman!  Jag tittar ändå på det lilla som finns. I avsnittet ”nyckeltal” i motiveringen så framför regeringen uppgifter om hur kostnaderna för barnomsorgen, grundskolan, hemservicen och åldringsvården ser ut per år eller per dygn. Det är litet som att jämföra äpplen och päron. Men det som helt saknas är uppgifter om vad dessa kostnader är per individ enligt en livstidsanalys. Det saknas också uppgifter om hur dessa kostnader har utvecklat sig. Det saknas relevanta analyser. Det finns endast spridda uppgifter om dagsläget.

Jag har i ett annat sammanhang försökt uppskatta vad kostnaden kan vara per individ och kom fram till att kostnaden för barnomsorgen och grundskolan kan vara i storleksordningen 150 000 euro per individ. Kostnaden för äldreomsorgen kan vara i storleksordningen 40 000 per individ. Detta betyder att en minskning av antalet yngre personer - vilket vi har just nu - samtidigt som antalet äldre personer ökar, behöver inte per automatik göra att kostnaderna ökar.

Minister Valve - som passligt kom in just nu - hade litet svårt att snappa upp dessa uppgifter senast, eftersom han bara tar siffror. Jag förstår det mycket bra.

Om vi tänker efter så går ju alla i princip i grundskolan och vi går i många år. Barnomsorgen används lite olika av olika individer, men det blir några år. När det gäller äldreomsorgen så är det en helt annan sak. Om jag minns rätt så är 15 procent redan döda i min ålder. De utnyttjar inte äldreomsorgen. Min far använde exempelvis inte hemvården en enda dag och han var inte en enda natt på något äldreboende. Men sedan finns det många som använder det i många, många år och det är de som kan ge ”problem”, dvs. stora kostnader. Men det är på individplan och inte i medeltal.

Så betänk att om vi är nio år i grundskolan och inte nio år på äldreboendet så är den demografiska försörjningskvoten kanske inte så relevant, vilket jag har försökt nämna några gånger.  Det är kostnaderna för livscykeln som borde analyseras. Men det finns inte i er motivering och jag tror inte att det finns i skottkärran heller.

Fru talman! I tabellen på sidan två, i min reservation, kan vi se en indikation över både nivåerna för utvecklingen av kostnaderna för olika åldersklasser. Vi kan se utvecklingen för nettodriftskostnaderna per invånare inom socialvården inklusive specialomsorgen, barnskyddet och missbrukarvården. Vi kan se att kostnaderna är störst i åldersklassen 85+ och näst störst inom åldersklassen 0-6 år. Men vi kan också se att kostnaderna har ökat med 20 procent i gruppen 85+ medan den har ökat med 38 procent i gruppen 0-6 år. Alltså kostnaderna för personerna mellan 0-6 har ökat betydligt mera än i den äldre gruppen. Då kommer vi igen till den demografiska försörjningskvoten. Hur relevant är den när kostnaderna inom barnomsorgen ökar mycket mera? Kommunernas problem kanske inte beror på den demografiska utvecklingen utan på andra saker.

Fru talman! Tittar vi vidare i min reservation och det jag kallar ”tabell 17” så kan vi se kostnadsutvecklingen för olika sektorer. Där kan vi se att under de här fem åren så har kostnaderna för barnomsorgen ökat med 33 procent medan kostnaderna för hemservice per hushåll har varit i princip stabil. Kostnaden för grundskolan har ökat med 15 procent.

Jag satt själv med i kommittén för den nya grundskollagen och kostnaderna lär ju inte minska, om jag säger det diplomatiskt. Fortfarande ser jag att kostnadsutvecklingen inte hänger ihop med den demografiska försörjningskvoten som ni har talat om här i tre års tid. Kostnaderna har ökat mer för barnomsorgen och grundskolan än för äldreomsorgen.

Fru talman! Jag är mycket medveten om att de här siffrorna innehåller en del osäkerhet. Definitioner och gränsdragningar har ändrat över åren. Det vet jag för jag har nämligen talat med ÅSUB. Men det som jag ser är det stora problemet är att de relevanta analyserna överhuvudtaget inte finns i motiveringarna. Kanske de finns någonstans i någon skottkärra. Skulle jag ha haft resurser så kanske jag kunde ha gått igenom skottkärrorna men att göra större utredningar har jag som en persons grupp här i lagtinget inte möjligheter till. Ni har tjänstemän som kan göra detta.

Jag betonar detta. Som jag tidigare har sagt så finns det många analyser som inte finns här och som faktiskt inte alls stöder tanken på att den här reformen är av nödvändighet just nu, precis som ltl Runar Karlsson sade här tidigare.

Med respekt för tiden så ska jag pausa här och fortsätter när vi fortsätter debatten nästa måndag. Tack för ordet fru talman.

Talmannen

En replik är begärd. Replikskiftet inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag tycker personligen att det är fullständigt makabert att göra en sådan här jämförelse om vad barn och äldre kostar i en kommun och att man citerar att det är ”kommunens problem” att det föds fler barn i kommunen. Det billigaste vore väl, enligt Åländsk Demokrati, att vi alla flyttar bort härifrån. Då blir det ju inga kostnader alls. Att föra ett sådant här resonemang förstår jag inte överhuvudtaget.

Vårt parti vill i alla fall se tillväxt. Vi vill se att det flyttar människor till Åland. Vi är jätteglada att det föds människor och att det finns massor av barn på våra dagisar samt att våra äldre får en bra och fin vård. Det är vi också väldigt glada över och vi ska garantera att det överallt på Åland, till och med ute på Kökar, blir en väldigt fin äldreomsorg och att deras dagis fylls med barn.

Att föra det här resonemanget i siffror tycker jag att är alldeles sjukt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag måste säga att jag blev väldigt, väldigt förvånad över den repliken. Att det ska vara makabert att göra ekonomiska analyser på det som kanske är den största reformen som ni ska göra i åländsk historia.

Det är klart att vi ska jämföra kostnaderna över vad barnomsorgen kostar och vad äldreomsorgen kostar. Det är ju det som ni hela tiden har sagt. Att äldreomsorgen blir så mycket dyrare på grund av den demografiska försörjningskvoten och hur den har ändrat sig. Sedan påvisar jag att det kanske inte alls är på det sättet, det kanske inte alls är äldreomsorgen som är den dyra, det kanske inte är de äldre som är ”problemet” som det indirekt blir när man talar om demografiska försörjningskvoter. Nog måste vi väl titta på de faktauppgifterna? Att granska detta ur en ekonomisk synvinkel är väl allt annat än makabert. Det är väl det som man borde göra och det som ni borde ha gjort.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! För socialdemokraterna så är inte de äldre en belastning utan snarare är de äldres kunskaper och erfarenheter en väldigt viktig resurs. Vi anser också att vi vill stöda den äldre befolkningens delaktighet, självbestämmande, valfrihet och välbefinnande. Det är just det som landskapsregeringen gör i nästa debatt som vi kommer att ha i samband med budgetdebatten. Vi värnar om de äldre och vill att de ska ha det bra. Därför införs en sådan här reform så att alla, gamla som unga, ska ha en god välfärd.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tycker att vi här borde diskutera kommunreformen och inte stå och läsa innantill från något valprogram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Tack fru talman! Kommunstrukturreformen har diskuterats länge. Vi har nu diskuterat utskottsbetänkandet i snart åtta timmar. Men landskapsregeringen har inte tagit till orda överhuvudtaget om utskottsbetänkandet, som avviker väsentligt från den framställning som landskapsregeringen gjorde. Det har inte varit någon reaktion överhuvudtaget fast man ändrat radikalt i förslaget och har tagit bort kommunutredarna och annat.

De anklagelser som t.ex. ledamot Holmberg gör mot kommunpolitiker förvånar mig. Jag vänder mig mot det sätt som anklagelserna riktas mot de människor som faktiskt på frivillig bas lyft upp vårt samhälle.

Vi skryter med det åländska samhället för människor som besöker oss. För att ”det är rikt”, vi har en ”låg arbetslöshet”, vi har ”bra dagvård och åldringsvård”. Men det är det som ni nu står här och säger att inte är bra. Ni för dubbla budskap.

Vi har bra service men oberoende kan den alltid bli bättre. Det är ju det som man alltid eftersträvar. Det som är bra kan bli bättre. Men att påstå att kommunsammanslagningar skulle innebära någon förbättring och att kommuner inte kan samarbeta, det har man ju gjort redan! Men det är närheten och närdemokratin som är det viktiga.

Vad jag förvånar mig över är de som tar mest till orda i den här debatten och som är jättehårda, det är Socialdemokraterna och Moderat Samling. Men de har inte så många kommunpolitiker ute på landsbygden. För dem är det jätteviktigt att man slår ihop kommunerna och att man helst har bara två kommuner. Det ska ju sluta med det. Vart tar närdemokratin vägen som man vill anamma och som man tycker att är så bra? Vad händer med skolor och vad händer med åldringsvården?

Jag har själv representerat Saltviks kommun som på den tiden hörde till De gamlas hem. Men vi byggde ett eget åldringshem och gick ur. Vad hände? Jo, man fick en bra åldringsvård på hemmaplan där de äldre fick bo nära sina nära och kära och där de anställda också fick bo i samma kommun. Det var en win-win situation. Men det är det som ni använder som argument för kommunsammanslagningen, att man ska slå ihop till stora enheter. Inte är det alla gånger bra. Inte är det bra för den enskilde människan. Inte är det så roligt att sitta ensam på ett åldringshem när inga släktingar kommer för de bor så långt borta.

Hur ska ni få skärgårdskommunen att fungera? Hur ska mötena mellan Brändö och Kökar fungera? Glöm bort det där med att man ska vara på nätet och hålla möten. Det är inte samma sak. De möten som idag har varit mellan Brändö och Kökar, där har de fått vara borta hemifrån i två dagar.

Titta på de lösningar som vi har haft med ”kommunsammanslagning”. ÅHS togs över av landskapet. Gymnasialstadiet togs över av landskapet. Det som inte har förverkligats är KST. Åland har valt en annan väg än Finland och Sverige. Varför ska ni alltid ta efter det? Titta på vad vi är världsbäst på i stället. Vi har varit världsbäst på närdemokrati och vi är världsbäst på att ha en bra ekonomi. Ingen runtom oss har den ekonomi som vi har och det vill ni totalt slå sönder. Ni anklagar kommunpolitiker som ställer upp frivilligt under kvällar och nätter för att driva dessa kommuner utan att överhuvudtaget ha något arvode. Det säger ni att är det som motverkar allt.

Jag tycker att på denna ”vänlighetens dag” som denna dag är – be om ursäkt för att ni har sagt så åt dem! Tack.

Talmannen

Sju repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Nej, jag tänker inte be om ursäkt. Jag står för det som jag har sagt flera gånger. De största motståndarna mot en kommunreform är alltid kommunpolitiker. Det har med all tydlighet också bevisats här i salen under debattens gång.

Jag tycker att det skulle vara viktigare att, istället för att lyssna på kommunpolitikerna, lyssna på dem som jobbar i äldreomsorgen ute i kommunerna eller de som jobbar inom skolan och på fritidsledarna. Lyssna på dem istället! Vad tycker de? Läs de remissvar som kom in från olika håll kring en kommunreform. Hur många av de remissvaren sade ”nej, vi ska ha 16 kommuner, helst 24 men vi kan väl behålla 16 i varje fall”. Det skulle vara respektfullt.

Nu håller ledamot Häggblom någon sorts brandtal här för alla kommunpolitiker. Åland har byggts av starka människor som har byggt upp vårt näringsliv via handlingskraft och entreprenörskap. Det har ingenting att göra med 16 kommungränser. Ingenting!

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag har hela tiden sagt att ”varför har vi ett så starkt näringsliv?” Det bygger på att vi har haft dessa kommuner. Vi har haft en närdemokrati. Folk har suttit i kommunala organ, de har lärt sig ekonomi, de har lärt sig organisation och de har lärt sig hur man gör. Det har varit ett nätverk som är helt otroligt i världen, om vi säger så. Det har gjort att dessa människor sedan har blivit jättebra företagare. Därför vill jag påstå - det är min teori - att vi har ett starkt näringsliv just för att så många människor tagit ett så stort ansvar ute i vårt samhälle.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tyvärr, ledamot Häggblom. Det är en glansbild du målar upp. Vi ska vara glada att vi har haft ett näringsliv som har varit oberoende av kommunpolitiker, väldigt glada. För annars skulle det ha sett väldigt illa ut för Åland.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Men där har Holmberg totalt fel! Ni som är i majoritet säger att det är bra att slå ihop kommunerna. Vi har ”en upphandling” som ska göras av den enda eller de två kommunerna som Liberalerna säger att är målet. Det betyder att vid den enda upphandlingen blir det bara en elektriker och en elektrisk firma som ska sköta hela den kommunen. Alla andra småföretagare kan packa ihop och gå hem. Det är därför som vi har ett så brett näringsliv eftersom vi har så många kommuner. De får jobb i sin närregion.

När man klandrar det och klandrar politikerna, då glömmer man bort demokratin. Nu är det tjänstemännen, enligt Holmberg, som ska bestämma hur kommunsammanslagningen ska göras. Det är ju befolkningen genom folkomröstningar som ska göra det. Låt folket bestämma, majoriteten!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Häggblom! Jag är ju en enkel fullmäktigeledamot från landet som kämpar på min fritid i Jomala fullmäktige. Jag kan inte minnas att jag sett en enda Obunden där under den här mandatperioden men det är sak samma.

Vi gör ju inte den här reformen för våra fullmäktigeledamöter. Det finns absolut inget som helst självändamål att vi ska fortsätta och ha 200 fullmäktigeledamöter på Åland. Vi gör den här reformen för närståendevården som inte kan göra allt det som kommunen borde göra. Vi gör den för den enkla människan som har rätt till det. Vi gör det för Sottungabon som har rätt till institutionsvård utan att känna skuld för kommunens budget. Det är för den enkla människan, ledamot Häggblom, som vi gör den här reformen. Inte för våra förtroendevalda ute i kommunerna.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är det enda inlägget som har kommit från landskapsregeringen över utskottets betänkande. Man gör det för ”den enkla människan”. Men varför låter man inte ”den enkla människan” få besluta om det i en folkomröstning? Om Sottungaborna vill slå ihop sig med den övriga skärgården så låt dem rösta i en folkomröstning. Är det så svårt det? Det är ju ganska enkelt att ”den enkla människan” själv får bestämma över sin framtid och inte att minister Valve i Ålands landskapsregering ska föreslå att ”nu ska ni ta det här för det är det bästa som finns”.

Minister Wille Valve, replik

Även fast vi är enkla fullmäktigeledamöter så vill jag också påminna om att vi också i det här huset, i lagtinget, har ett ansvar för hur den kommunala sektorn som helhet fungerar eller inte fungerar. Det här har landskapsregeringen beskrivit utförligt i sitt lagförslag. Vi har beskrivit hur läget är idag, vad vi tror kommer att hända om några år, vad vi tror att den centralisering som vi pratar om innebär. Jag pratar inte om förslaget utan om att ålänningarna i allt högre grad väljer att bosätta sig i Mariehamn eller på axeln Jomala-Godby. Vad innebär det här för hur vi kan leverera välfärd i framtidens kommuner?

Det innebär väldigt mycket. Landskapsregeringen har också levererat andra dokument utöver det här lagförslaget. Vi har gjort en gedigen genomlysning av äldreomsorgen där vi har påpekat att det finns uppenbart stora skillnader i hur äldreomsorgen förverkligas idag i våra 16 kommuner. Ledamot Häggblom. Det här är djupt problematiskt ur ett … (…taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Om jag har förstått det rätt rörande landskapsregeringens tillsyn, så beträffande barnskyddet var den största kritiken riktad mot Mariehamn och Jomala. De största kommunerna! Blir det då bättre om man slår ihop alla kommuner? Blir barnskyddet bättre? Nej, det tror jag inte. Det kommer alltid att finnas skillnader mellan olika skolor och i åldringsvården. Men låt folk bestämma var de själva vill vara. Låt folket bestämma!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar ledamot Häggblom syn på att den här debatten innehåller alldeles för mycket beskyllningar, till höger och till vänster och däremellan. Jag vill vara tydlig från min sida med att jag inte har beskyllt kommunpolitiker för att göra ett bra jobb. Det här förslaget som ligger är jag med och stöder och det finns också beskrivet i den framställningen och senare i det betänkande som jag har varit med och tagit fram. Det här gör vi för att ge fler verktyg i verktygslådan för de politiker som finns idag, och för dem som finns i framtiden, att kunna möta de utmaningar som åtminstone jag ser i det här sammanhanget.

En liten kuriosa grej, som ledamot Häggblom säger, är att det här kommer att leda till att man lägger ner skolor. Jag undrar var det har lagts ner skolor under de senaste 20 åren? Och gymnasiet, det har aldrig varit kommunalt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Ledamot Johan Ehn har varit konstruktiv i den här debatten. Han vill också ha en diskussion mellan majoritetsblocket och oppositionen. Han har inte funnit det stödet alla gånger från sina egna men han har varit konstruktiv. Det ska han ha all heder för för att han vill jobba för att man kanske ska nå en kompromiss.

Nu har Ålands Framtid lagt fram en kompromiss som jag hoppas att majoritetsblocket skulle kunna diskutera. Det är bra när man försöker nå lösningar.

Ltl Johan Ehn, replik

Jag tror att politik bygger på att söka lösningar. Det är mycket riktigt att det har dykt upp förslag nu under ärendets gång. Men från samma håll blir jag sedan mer eller mindre anklagad bedriva Putin-politik så det blir litet svårt att hitta ett sätt att på allvar sätta sig ner kring ett bord och diskutera de förslag som läggs.

Jag tror att överlag så behöver vi alla vara med. Det har jag försökt säga ett antal gånger och jag fortsätter med en dåres envishet att faktiskt sänka tonläget något i den här debatten. Att sluta peka finger på varandra. För det är nog som talesätter säger ”ett finger pekar på den jag har mitt emot mig och resten av handen pekar på mig själv”. Jag tror kanske att vi alla nu faktiskt skulle må bra av att i mycket högre utsträckning sänka tonläget och försöka att hitta vägar framåt. Jag vet att vi inte är överens men det betyder inte att vi inte kan ha respekt för varandras åsikter. Det har jag … (…taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är bra när det finns den linjen och att man vill kompromissa. Det gäller att alla sätter sig ner och diskuterar förutsättningslöst hur man kan komma framåt.

Ledamot Johan Ehn är konstruktiv till den delen. Han har inte sitt regeringsblock med sig och det beklagar jag. De adjektiv som han nämnde så har inte jag uttalat överhuvudtaget mot ledamot Ehn utan det är det andra som har gjort. Ibland måste man bortse från det. För om man skulle höra Moderat Samlings attityd mot den Obunden Samling som blev kvar, och som har säte i lagtinget, så skulle jag ju vända mig mot dem och vara bitter, sur, tvär och inåtvänd, men jag är inte det. Man ska lämna den där dynghögen och dynglasset efter sig och köra vidare och lasta av det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Häggblom resonerar kring att man vill ha vården nära hemmet. Det stämmer säkert ifall man är lite mindre sjuk eller lite mindre svag och skör. Men vi vet alla att om man mår illa på riktigt eller har riktigt svåra problem så vill man ha den bästa vården som finns tillgänglig. Då spelar avståndet inte riktigt lika stor roll längre. Har du ett barn som inte vill annat än att ta livet av sig, då vill du att det ska finnas andra vårdalternativ än att vara inlåst på ÅHS i månader. Då vill du ha ett kommunalt boende som kan stöda den individen. Har du en anhörig som kommer hem från avgiftning efter missbruk. Ja då vill du ha en kommunal lösning och ett stöd för den här personen i stället för att man bara hamnar tillbaka ut på gatan och tillbaka i gamla spår igen. Och har du en svårt dement förälder så vill du ha ett specialistboende. Så är det. Och det vill också klienterna.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Mycket av det som ledamoten framför här är dels det som redan ligger på landskapsregeringens bord och som de delvis har ansvar för. Delvis finns det redan samarbetsorgan som jobbar för detta. Delvis har man också slagit sönder vissa delar av det. Men det är klart att det ska lösas. Och där finns ju också KST som ska lösa en stor del av detta men det är inte förverkligat ännu.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vet inte ifall ledamot Häggblom försöker vara retoriskt smart eller ifall han blottar sin okunskap. Psykosocialt stöd finns inte med i KST-lagstiftningen och det är inte heller ÅHS:s eller landskapsregeringens ansvar. Det är ett kommunalt ansvar. Ett ansvar där man idag inte kan pålägga nya krav på kommunerna för att man vet att dagens kommuner inte klarar av det. Det finns inga strukturer för det. Specialiserad vård ger mera effektiv vård och billigare vård men man behöver vara flera. Ska man möjliggöra multiprofessionella team där folk har möjlighet att specialisera sig inom psykiatri, missbruk och demens, ja då kan man inte vara en eller två socialarbetare i en kommun. Det är ett faktum.

Ltl Bert Häggbloms och den övriga oppositionens politik gör det inte bättre för människan. De gör det bättre för att bibehålla strukturer för kommunpolitikernas skull. Inte för människan!

Ltl Bert Häggblom, replik

Det finns alltid problem i vårt samhälle. Landskapsregeringen har tillsynsmyndigheter som ska se till att detta fungerar. Där det inte fungerar så ska det finnas lösningar. Det finns väl ingen här i denna sal som överhuvudtaget är emot det.

Vi vet också att den landskapsregering som sitter och den sjukhusstyrelse som har fattat beslut, där också ledamoten finns med, har beslutat att demensavdelningen skulle upphöra på sjukhuset. Var det smart? Ur min synpunkt var det inte smart. Där har man specialister som har lärt sig det här och som man hade samlat på ett ställe och som också gav referenser ut till kommunerna och som var ett stöd ur alla synpunkter. Men det slog man sönder. Var det smart? Nej!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Ledamot Häggblom berättar hur fantastiskt vårt samhälle är idag. Det stöder jag. Vi har ett jättebra samhälle idag. Problemet är bara det att från regeringens sida tittar vi också längre framåt. Hur kommer framtiden att se ut? Vi står inte och tittar ner på fötterna och ser till att det är torrt på fötterna utan vi försöker få en väg framåt som vi också kan gå på. Det är ju det som gör att vi är tvungna att göra utvecklingar som kanske går emot det som vi har gjort historiskt. Vi måste göra förändringar.

Jag kan ta en parallell eftersom ledamoten lyfte upp det framgångsrika näringslivet. När Viking Line grundades så var det inte många som höll med. Men då såg man att vi måste göra någonting annorlunda och nytt för att komma vidare. Så är det med den här reformen också. Vi måste göra något nytt och annorlunda för att komma vidare.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag tror inte att oppositionen, i det här fallet, vill att samhället ska stanna. Det är inte det. Alla vet att det sker förändringar. Det vi debatterar är det som vi inte är ense om. Det är två lagförslag och det som vi inte är ense om är den tvångslag som finns. Att man ska tvinga kommuner att gå ihop som inte vill. Kommuninvånarna är de viktigaste och de som ska få bestämma om det. Det är inte vi 30 ledamöter som ska bestämma hur skärgården ska se ut. Det är skärgårdsborna som själva, i en folkomröstning, ska visa vägen framåt. Varför ska vi stå här och säga att ”ni måste göra såhär!” Det blir aldrig bra med tvång. En frivillig strukturförändring kommer att ske och det är ju på gång. Alla talar ju om det. Så låt det ta den tid som det tar. Kvalitet i stället för brådska!

Ltl Mikael Staffas, replik

Kvalitet före brådska. Jag hävdar i alla fall att om vi inte ger kommunerna nya verktyg så kommer de inte att kunna skapa den framtid som vi vill ge våra invånare. Det är väldigt väsentligt att vi skapar någonting nytt eftersom de gamla strukturerna inte leder oss rätt väg framåt.

Det gjordes en enkätundersökning för två år sedan. Där berättade invånarna att de ville se en förändring. Där berättade kommunpolitikerna att de inte ville se en förändring. Vi måste ge invånarna vad de frågar efter och svara mot det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Kommunal självstyrelse bygger på att medborgarna ska säga sitt. Det bygger inte på att politikerna ska bestämma utan på att majoriteten i kommunen ska bestämma om framtiden. Det är det som är lokal självstyrelse enligt den Europeiska stadgan som lagtinget har bifallit. Det är det som man ska beakta när man går vidare.

En enkät där Mariehamnarna var med!? Ska de bestämma vad Kökarborna gör? Är det rätt? Naturligtvis inte. Mariehamn är inte med i denna strukturtvångslag som nu föreslås. Ja, de ska få vissa delar till. Därför är det kommunerna som ska bestämma i framtiden. Låt den strukturomvandlingen ske som kommuninvånarna gör. Vi har haft sju omröstningar. De var entydiga till viss del, varför inte beakta det?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Vad jag tycker är välkänt vid det här laget och det tänker jag förstås inte upprepa. När man har diskuterat här idag att man måste göra detta av ekonomiska orsaker, vilket åtminstone en del påstår, så är det ganska intressant att studera lite siffror.

Man kan konstatera att kommunerna har en god ekonomi. Som jag sade i mitt anförande igår så är det ingen brådska med det här. Tittar vi på ÅSUB:s statistik över kommunernas ekonomi bakåt i tiden så kan man konstatera att år 2013 hade man tre miljoner i överskott, år 2014 hade man 24 miljoner i överskott, år 2015 hade man sju miljoner i överskott, år 2016 hade man 12 miljoner i överskott och år 2017 ligger man väl på plus 10 miljoner i överskott. Samtidigt som lånestocken har minskat från 60 miljoner till 45 miljoner under samma tid. Kassamedlen är idag nästan lika stora som lånestocken. Så inte är det på det sättet någon ekonomisk kris eller att det skulle vara orsaken, vilket många hävdat, och att man borde göra det av den orsaken.

Tittar vi på statstiken över dem som är 75 år och äldre så utgör de idag med bara tio procent av befolkningen. År 2013, enligt ÅSUB:s utredning, så utgjorde de 13 procent av befolkningen. Av den orsaken är det heller ingen kris.

Jag var själv på kommunförbundets styrelsemöte förra veckan och där visade man också på siffror att antalet klienter inom åldringsvården minskar. Däremot ökar kostnaderna i och med att vården blir lite tyngre, de som är äldst behöver mera vård. Men man kan inte se någon dramatik i utvecklingen hur det ser ut nu eller som det ser ut framåt. Sedan finns det de som pratar om 20-30 år framåt i tiden. Men inte ens lagtinget kan se så långt framåt. Man kan titta ett antal år framåt och se hur det blir. Men börjar man se för långt så framåt så är det bara ren och skär gissning. Samhället förändras mycket mera än så.

Vad som är problemet är inte kommunernas totalekonomi. Problemet är fördelningen.  Landskapsandelarna har ju varit till för att fördela detta och att de svagaste ska få mest. Nu väljer landskapsregeringen att minska landskapsandelarna från 37 miljoner till 32 miljoner ungefär. Där blir de svagaste mest drabbade. Detta i en tid när landskapet får in ytterligare 27 miljoner i skatteintäkter. Skattebetalarna på Åland betalar 27 miljoner mera, men man väljer att ta bort 4-5 miljoner i service för samma befolkning som har betalat in mera i skatt. Vad man gör för de pengarna får vi säkert reda på här om en stund i budgetdebatten. Det ska bli intressant.

Det är - som ledamot Jonsson sade för en stund sedan - mera en fördelning. Vill man förändra fördelningen och ge mera till centralorten, på bekostnad av glesbygden, så då dör ju den förstås. Det har inte varit självstyrelsens mål hittills.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! För mig handlar politik väldigt mycket om att kunna vara förutseende. Att skapa verktyg, att skapa system som gör att man hela tiden har en tillräckligt stor verktygsbox för att kunna möta de utmaningar som vi har.

Som ledamot Karlsson är inne på så har vi för tillfället en väldigt stor variation mellan kommuner och deras ekonomiska situation. Det leder till att det finns kommuninvånare som väntar sig en väldigt god utveckling när det gäller servicetillgången medan andra kommer att få se en betydligt sämre utveckling när det gäller den biten. För mig handlar det här om att med en reform ge möjligheter för både nuvarande och framtida kommunpolitiker att faktiskt på allvar se hur man får ut mesta möjliga service för alla invånare på Åland, oberoende av om man befinner sig på Sottunga, i Mariehamn eller i Saltvik.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det handlar alltid om reda pengar. Väljer som man nu som i landskapsandelsreformen att ta pengar av Geta kommun, där de får minskad andel, så är det klart att det blir problem att ha folk anställda.

Jag hörde på radion igår i ett program om Kökar där kökarsborna var jättenöjda med närservicen. Det enda som de var missnöjda med så var trafiken, men det är centralmaktens beslut. Befolkningen ute i landsbygd och skärgård är nöjda med sin service. Men då måste det tilldelas landskapsandelar så att man har råd med det också.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! För mig är politik också att se till att hantera alla delar av ett samhälle, inte bara de som råkar vara kommunala utan det finns också delar som vi har ansvar för i dagsläget. Det har nämnts i debatten rätt mycket om de behov som finns inom hälso- och sjukvården och vi vet att det kommer att finnas behov av att förändra och utveckla utbildningsväsendet. Vi vet att det kommer att finnas behov att göra sådana investeringar som gör att vi hittar ytterligare resurser att kunna satsa på det som faktiskt är kärnvärdena i vår verksamhet.

Om man inte gör strukturella förändringar så får det effekter. Att vi bara låser fast oss i det som vi har idag och inte förbereder oss för att det kommer en framtid som behöver nya lösningar, så för att när problemet väl uppstår och när utmaningen blir för stor får man stressa fram lösningar som oftast drabbar medborgarna väldigt, väldigt hårt i olika sparpaket.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med ledamot Ehn om att det är ett spel mellan den service som landskapet ska ge och den som kommunerna ska ge. Det är klart att man måste se till att man gör det bästa och att de som behöver mest hjälp ska få det.

Vad gäller landskapsandelarna så kommer man att minska dem med tolv procent inom några år. Det finns väl inget annat område som har blivit drabbade så. Alla landskapets inrättningar har ju fått mera pengar. Det är ju bra. Särskilt när det gäller ÅHS är det bra att man skjuter till mera pengar. Det finns på något vis ett tydligt mål. Man vill se till att kommunerna inte har råd med den service som samma lagting har varit med och beslutat om att man måste ha. Vi kan ju se i tabellerna att Geta inte har en chans att klara av det här. Totalt sett är det ju bara småpengar för landskapet att ge till dem, speciellt när vi får … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker att ledamot Karlsson ska hålla den lista tillgänglig som beskrev vilka goda resultat som kommunerna har gjort under senare år. Just den listan är ju det självklara argumentet för varför landskapsandelarna kan minskas något. Kopplat till det är det ett faktum att landskapet har gjort stora underskott under samma period. Jag menar att ledamot Karlsson på beskrivande sätt klarerade att det har varit fullt möjligt att minska landskapsandelarna något. Det som görs nu i budgetförslaget för 2019 är ju att gå in för det som lagtinget redan har bestämt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, även Centern har ansett att man kan minska landskapsandelarna med två miljoner, vilket vi tycker att räcker. Då är det trots allt minus sex procent, vilket är ganska mycket. Vad vi motsätter oss är fördelningen av de här 35 eller 32 miljonerna, eller vad det nu blir, mellan kommunerna. Där väljer man t.ex. att Geta kommun måste höja skatten med tio procentenheter från 18 idag till 28 om de ska klara det. Det är ju inte rätt. Det finns möjligheter att ta av dem som har jättehöga överskott idag och fördela till dem som har litet minder pengar.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Till och med kommunförbundet, via deras förbundsdirektör, anser att fördelningen i det nya systemet är bättre än i det gamla. Sedan ifrågasätts förstås minskningen av medel. Det gamla systemet var mera orättvist. För just den andra kommunen som diskuterades här, dvs. Kökar, var förfördelad i det systemet. Varför vet jag inte? Också en annan centralkommun, Finström, var väldigt förfördelad i det systemet och fick höja sina skatter kraftigt. Det nya systemet är rättvisare och därför minskade inte landskapsandelarna på just Kökar annat än marginellt i det nya systemet. Så det nya systemet är bättre än det gamla. Fördelningspolitiken är mera rättvis och grundad på vetenskapliga fakta och basmaterial medan det gamla systemet mera var någon form av ”handpåläggning” som det har kallats.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag ger delvis finansministern rätt i att det gamla systemet hade brister. Alla system blir ju sämre och sämre när det gått ett antal år enligt verkligheten. Jag håller med om att t.ex. Finström var förfördelad i det förra landskapsandelssystemet och Saltvik hade fördelar och nu är det rättat. Men problemet är att man har dragit bort fyra miljoner från systemet. Man har förändrat för Geta så att de blir i samma grupp som en landsbygdskommun. Tidigare var de i samma grupp som skärgården. Det slår definitivt fel mot dem samt ytterligare mot några kommuner. Det här hade man rätt kunna rätta till, det här såg man om man hade velat. Men det ville man inte och det fanns kanske någon orsak till det. Kanske den lagstiftning som vi diskuterar idag skulle göra det lättare att få igenom den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson! Jag tror att det alltid är bättre att göra förändringar i god tid. Att göra förändringar innan tiderna har blivit så dåliga att man måste göra akuta förändringar. Jag tycker att tiden för Åland är mogen nu. När det gäller att konstatera att vi har det bra så kan vi göra det idag men jag tror inte att ledamot Karlsson kan stå och säga hur flitpeng och avräkning ser ut om ett år eller världsekonomin ser ut, som också påverkar Åland. Det kan förändras snabbt. Det kan ta ett halvt budgetår och så kan man konstatera att man är inne i en lågkonjunktur.

Jag tycker alltid att kommunala enheter och det offentliga ska drivas så effektivt som möjligt, oberoende av hög- eller lågkonjunktur. Det ger möjlighet att satsa pengar på större investeringar, en ännu bättre välfärd, skattesänkningar etc. Jag förstår inte varför man skulle vänta med sådana saker, speciellt när det enbart gäller förbättringar för alla ålänningar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är omöjligt att sia om framtiden. Jag håller med om att det kan förändras väldigt snabbt. Ingen vet det. Finansministern stod här 2016 och sade att ekonomin har kraschat. Man kan konstatera att efter det har skatteintäkterna ökat med 27 miljoner för landskapet Åland. Ingen kunde tänka sig det. Det kan också ändra sig snabbt åt det hållet och att det blir mycket bättre vad gäller inkomsterna. Ingen vet det riktigt.

Men som man kan läsa för dagen om kommunernas ekonomi så finns det inget alarmerande i det. Läser man kommunförbundets framtida scenario, och också ÅSUB:s, så finns det heller ingen alarmklocka som ringer där. Om inte inkomsterna av någon anledning ökar som vi inte alls har någon aning om idag. Sådan politik kan man ju inte heller föra.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag tycker att det finns ett väldigt viktigt samband att alltid, oberoende konjunktur, hantera skattemedel så ansvarsfullt och effektivt man bara kan. Speciellt nu kring den här kommunreformen som har till syfte mycket mer än rena pengar. Huvudsyftet är ju att skapa ett Åland som har en god äldrevård och en specialiserad äldrevård, en god skola och en specialiserad skola etc. Det handlar inte enbart om att man ska spara pengar och sedan kunna sänka skatten. Det handlar om att skapa en välfärd som vi har råd med även i framtiden. Därför tycker jag att det är jätteviktigt att man inte slår sig till ro och konstaterar att 2018 ser ekonomin jättebra ut. Nu behöver vi inte göra något på ett tag. Nej, vi ska göra precis tvärtom. Vi ska mota Olle i grind och så ska vi hantera ett Åland, oberoende av låg- eller högkonjunktur, så effektivt vi bara kan. Det gagnar ålänningen och det gagnar välfärden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller helt med ledamot Holmberg i det. Men det är bara det att metoderna har vi helt olika åsikter om. Jag anser att med dagens struktur och med dagens stegvisa förändringar i vårt samhälle så är det det bästa och det effektivaste, vi har ju facit på hand. Vi har den lägsta kommunalskatten i hela Finland. Netto ligger mellan tio och tolv procent i kommunalskatten idag och som kommunerna får in. Statsskatten är förstås densamma. Fastighetsskatten har vi också lägre än i riket. Det har visat sig att det system som vi har på Åland är det bästa. Att vi stegvis förändrar det och inte gör någon dramatisk kopiering till Finland. Det är litet som Ålandsbanken säger ”Vi går vår egen väg”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Nu börjar jag ana vari problemet egentligen ligger. Det är att regeringen och vi i regeringspartierna ser längre framåt. Ledamoten hävdar att vi inte kan se så långt framåt. I princip ifrågasätter man de utredningar och prognoser som ÅSUB gör för man kan faktiskt inte titta längre framåt. Vi vet att skörden i höst blir si och så men vi kan ju inte veta hur den blir om två år. Vi kan se framåt om vi tar till de moderna verktyg som vi har idag. Det är det som vi gör för att klara av det som vi står inför 2030. Det är den utmaningen som vi har. Det är inte hur utmaningen ser ut hösten 2019.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bara att gratulera ltl Mikael Staffas att han har sådan fantastisk förmåga att han kan se framåt och vad som händer på Åland i framtiden. Jag rekommenderar Mikael Staffas att inte ställa upp i lagtingsvalet utan söka sig något annat jobb som är betydligt mera lukrativt.

Ltl Mikael Staffas, replik

Det där var så lågt, ledamoten, så jag tänker inte fortsätta och besvara det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Ledamot Karlsson, den demografiska utmaningen vi står inför, det är inget ”hittepå”. Alla siffror visar att det är ditåt vi går. Varför tror du att resten i Europa också är oroliga? Det är inte unikt på Åland. Vi vet att det pikar 2040 och ltl Runar Karlsson, som styrelsemedlem i ÅHS, har du fått en grundlig redogörelse på det här och varför det är som det är.

Ser inte ledamot Karlsson en oro i att idag kan bara fem kommuner på Åland – fem kommuner! – erbjuda sina kommuninvånare hemservice dygnet runt. Vad betyder det? Jo, det betyder att de andra kommuninvånare i de andra kommunerna måste flytta någonstans när de behöver hjälp på natten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det finns en oro för hur man ska klara framtidens åtagande. Det har det alltid funnits. Och det har det alltid funnits här i lagtinget, ända sedan självstyrelsens tillkomst. Men man har alltid kunnat hantera det på ett bra sätt och lyckats mycket väl. Vi ser ju hur det är. Det är klart att det alltid finns ett hot inför framtiden.

Jag minns själv så väl när jag var tjänsteman i Saltvik i början av 1980-talet och hur man då resonerade, att ”nu är det nog bra, men vänta bara för det blir sämre sedan”. Men det har blivit bara bättre och bättre. Jag tror faktiskt att vi kan hantera den här åldersstrukturen, speciellt på Åland. Man räknar med att om några år så ska vi ha 32 000 – 35 000 invånare som kommer att vara med och dela på den här kakan. Så jag är nog inte lika orolig som tydligen regeringspartierna är för att det ska gå på tok.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! För oss i regeringspartierna så tar vi tag i problemen när vi får dem presenterade för oss. Vi gömmer oss inte och tror att det nog ska gå bra.

De facto är det ju så att om det är endast fem kommuner idag i det här perfekta samhället som vi lever i - fem kommuner! - som kan erbjuda sina kommuninvånare service dygnet runt, då har vi misslyckats ledamot Karlsson!

Man ska ha rätt att få bo kvar hemma om man vill göra det. Man ska inte tvingas in på de tomma platserna som finns på äldreboenden och som kostar pengar och som står där och för att det finns ett intresse i kommunen att man ska flytta in för att fylla dessa platser. Är det så? Fem kommuner av 16 som kan erbjuda dygnetrunt service för sina kommuninvånare. Det är inte okej!

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Centern har varit med i 40 år i regeringsställning före den här perioden. Vi skäms inte för utvecklingen av den service som ålänningarna får. Om det brister så handlar det om pengar för de enskilda kommunerna. Det är där som landskapsandelssystemet kommer in och fördelar rätt så att kommunen har råd att anställa folk som tar hand om dem som behöver det. Det är ju det som det handlar om, och att inte göra som nu. Tvärtom. Nu tar man bort pengar från kommunerna som de verkligen behöver till service.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa talare är ledamot Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! De flesta väntar nu på att budgetdebatten ska börja. Jag tänkte ändå ta tillfället i akt och säga några ord. Jag tycker att det är en litet tragisk dag och ett tragiskt projekt som man försöker föra i land på detta sätt, utgående från sättet man går tillväga. Jag, och alla andra i Centern, inser och är beredda att arbeta för att den åländska kommunsektorn hela tiden ska vara i förändring, den ska vara dynamisk och den ska ta tillvara alla de moderna möjligheter som finns via It-tekniken och så vidare. Vi utgår i grunden ifrån att det finns kloka människor i alla kommuner och i alla organ som vill göra det bästa hela tiden.

Jag ska inte upprepa argumenten varför jag är så hårt emot detta med tvångslagstiftning och att man använder sig av den metoden för att genomföra det här.

Jag tänker fokusera mitt anförande på det som jag tycker är det svåraste för mig att förstå. Det är att man gör en skärgårdskommun. Det finns litet av en paradox i detta. I de minsta kommunerna - vilka de flesta skärgårdskommuner tillhör - är den kommunala administrationen den ryggrad som skapar de samhällena, i Brändö, i Kumlinge, speciellt i Kökar, i Sottunga och delvis i Föglö och i Vårdö. Där är den en viktig del av samhället och det som håller igång det de facto. Den här reformen som nu ska genomföras gör att ryggraden tas bort ifrån dessa samhällen. På det sättet tror jag också att man minskar engagemanget.

Det fantastiska med det åländska samhället - och framförallt skärgården - är att nästan alla människor som bor i en skärgårdskommun är på något sätt engagerade i sitt eget samhällsbygge och är med och tar ansvar och på det sättet skapar sin egen framtid.

Nu kommer man att skapa en enda skärgårdskommun. Ingen vet riktigt hur den ser ut. I stället för att man gemensamt jobbar för sin egen lilla kommun så kommer det antagligen att bli en dragkamp mellan de olika öarna var de olika serviceslagen ska produceras osv. Det här tycker jag är litet tråkigt.

Åland med sin självstyrelse är unikt. Men det som ändå gör Åland mest speciellt är vår fantastiska skärgård och att vi har en levande skärgård. Det är minsann inte lätt. Det har alltid varit en utmaning att hålla skärgården levande men det har funnits en relativt stor politisk enighet och vi har varit beredda att ställa upp med landskapsandelar och trafik och på andra olika sätt. Men jag ser att den synen håller på att förändras i det politiska fältet här på Åland. Genomförs det på det här sättet, att man gör skärgården till en kommun, så ser jag det som det största slaget mot den åländska skärgården som åtminstone jag har upplevt under mitt politiska liv hittills. Därför blir det väl som på Brändö där jag tror att 80 procent av medborgarna röstade nej när man hade en folkomröstning.

Fru talman! Det här ärendet kommer nu att bordläggas till på måndag den 19:e. Jag tycker att det skulle vara på sin plats att lantrådet - som representant för den här regeringen som lagt detta förslag - på måndag presenterar hur visionen ser ut för skärgården i framtiden när man gör det till en kommun.

Det är precis som en del av ledamöterna har sagt här - också från majoritetsblocket - att ”vi ska titta framåt” och ”hur ser framtiden ut” och ”vi ska skapa förutsättningar för framtiden” så att det finns en ”levande befolkning”. Jag tycker att vi också ska skapa den framtiden för skärgårdsbefolkningen och att det ska finnas en framtidstro. Och då tror jag att det finns behov från ledarskapet idag att stiga upp och berätta att ”på det här sättet skapar vi en framtid också för skärgården”. Det finns en framtid för Kökar, det finns en framtid för Vårdö osv. Tack.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Ledamot Nordlund pratar om en ”tragisk dag” för självstyrelsen. I anförandet i övrigt så andas det också väldigt mycket kritik om sättet som jag och andra i regeringskonstellationen väljer att driva detta projekt, att vi gör det med negativa förtecken. Vi skrotar, lägger ner och förstör.

Jag tror att vi delar den synen. Det är tokigt att vi har den typen av diskussion, både här och totalt sett i det åländska samhället. Det är faktiskt så, ledamot Nordlund, att det är precis just det som ledamot Nordlund är med och förstärker genom att ytterligare beskriva det på det här sättet. Jag har full respekt för att man kan ha olika syn om hur framtiden ser ut. Men att måla den i dessa väldigt mörka färger som man nu gör, då är man med och skapar just den splittring och de sår som ledamot Nordlund … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Ehns uttalande nu - och en del andra från majoritetspartierna - vittnar på något sätt om att man inte har tagit del av den verklighet som finns därute på landsbygden och i skärgården. Jag uttrycker mig otroligt milt jämfört med det språkbruk och de känslor som finns ute i det åländska samhället idag kring den här reformen. Jag tycker att det är tråkigt att man har drivit projektet på det sättet och att man ska tvinga igenom en förändring som folket inte vill ha.

Jag upprepar. Den åländska kommunsektorn ska vara dynamisk och den ska kunna förändras över tid. Men det måste kunna ske på ett sätt där man inte behöver använda sig av tvångslagstiftning. Då upplever folk att det är förmynderi. Om det är någonting som ålänningarna reser ragg inför så är det just det. Ålänningarna vill själva bestämma över sin framtid.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi är helt eniga när det gäller just den senare delen. Ålänningarna vill vara med och bygga sitt eget samhälle. Det gör vi också genom att vi vart fjärde år väljer in de representanter som ska vara med och arbeta för oss.

Ledamot Nordlund och jag har under årens lopp - för min del 15 år tillsammans med ledamot Nordlund, för ledamot Nordlunds del många fler år - varit med och tagit beslut här i salen som ibland har varit sådana som har åkt i medvind och ibland i motvind. Ledarskap handlar också om att våga stå upp och visa en väg framåt.

När vi från vår sida – och där är jag lika kritisk mot mig själv som jag är mot det som ledamot Nordlund nu gör – står och håller en debatt och enbart målar varandras åsikter i de mest svarta färgerna, så är det självklart att det också färgar av sig på dem som är därute. Jag har också noterat att det mest mörka, det beskrivs nog mest här inifrån även om tonläget ibland … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Majoritetsblocket kan inte lägga över ansvaret på oppositionen för att förklara majoritetsblockets politik. Det är majoritetsblocket, och den regering som leds av lantrådet Katrin Sjögren, som har ett ansvar att förklara för ålänningarna att ”den här reformen har så här många fördelar och därför tycker vi att den är bra och att den behöver genomföras”. Nu har man ju helt misslyckats med det. Det är ju därför som folk säger ”nej” och sätter tummen ner ute i de kommuner som berörs.

Jag förstår inte hur kloka människor kan hålla på och hänvisa till de här ÅSUB-undersökningarna som gjordes för några år sedan och där det sades ”ja”, man vill ha förändring. Jag skulle också ha kryssat i att jag också vill ha en förändring av den kommunala sektorn på Åland. Men för den skull så vill jag inte genomföra det med tvångslagstiftning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Nordlund och jag delar engagemanget för skärgården. Det gläder mig att höra att ltl Roger Nordlund nu helt plötsligt har slutat att tänka som kommunpolitiker och tänker på helheten.

Jag kommer ihåg i en tidigare debatt för några månader sedan när ledamoten stod upp och frågade ”hur tänker ni nu kommunpolitiker i den här salen?” Jag är glad att ledamoten har tagit ett steg framåt och börjat förstå att vi är här för helheten. Jag delar den problembeskrivning som ledamoten gör över skärgården och utvecklingen där. Däremot så delar jag inte lösningen att vi ska fortsätta som tidigare utan vi måste göra någonting annorlunda.

Jag får återkomma.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det behöver göras någonting annorlunda. Det håller jag med ledamot Staffas om också. Men jag tror att man ska finna de lösningarna inom den södra skärgården och inom den norra skärgården. Jag tror att de kan växa fram ganska naturligt. Då tror jag att det blir ett konstruktivt samarbete som också går att fungera i praktiken.

Genom att nu skapa en skärgårdskommun, där Kökar, Brändö och Vårdö ska ingå i samma kommun, så är det väldigt svårt för mig att förstå den logiken och hur det ska kunna bli bättre för någon. Ingen har lyckats förklara det för mig ännu.

Det är därför som jag sade att det skulle vara väldigt bra om lantrådet skulle komma på måndag och hålla ett linjeanförande och berätta att det här blir faktiskt bättre. Jag har inte förstått det ännu.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Jag vet inte om det var en medveten groda eller om det var något annat politiskt spel. Vårdö är inte tänkt att tillhöra skärgårdskommunerna utan Vårdö är tänkt att tillhöra den norråländska kommunen. Det borde vi vara överens om.

Ledamoten har flera gånger nämnt obehaget med ”tvång”. Då är min direkta fråga till ledamoten – ställer ledamoten sig bakom det initiativ från Ålands Framtid där knorren är att vi ska behålla tvånget men vi ska bara ta bort antalet kommuner, men tvånget ska vara kvar? Stöder ledamoten det tvånget? Och i så fall undrar jag varför?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det förslag till förändring som Ålands Framtid har lagt fram, det ska vi diskutera på ett konstruktivt sätt i vår grupp. Men vi har ännu inte hunnit göra det och inte tagit ställning till det.

Men vi är ju också satta under tvång från majoritetsblockets sida och att vi måste ”komma med något” för att eventuellt få en förändring med den här utvecklingen som vi tror är väldigt olycklig för Åland. Men det ber vi att få återkomma till på måndagen när vi hunnit sätta oss in i förslaget litet bättre och ser hur debatten fortsätter under måndagen.

Jag upprepar. Jag hoppas verkligen att vi kan få någon sorts positiv visionsförklaring från landskapsregeringens sida när det gäller skärgården och hur skärgården ska fungera som en kommun. Det tycker jag faktiskt är den största bristen. Och om kommunutredarna gör sitt jobb rätt så måste det vara en av de saker de lyfter fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Nordlund! Tittar man på hur skärgården har utvecklats fram tills idag och går 40, 30, 20, 10 år tillbaka och hur skärgården mår idag, när det gäller inflyttning och demografi, så är det klart att någonting måste göras för trenden är ju tyvärr negativ. Gör vi ingenting idag så är det risk att den trenden snabbt accelererar.

Jag ser också en utmaning i att få ihop sex skärgårdskommuner till en men jag ser desto fler möjligheter än negativa utmaningar. Per automatik får vi ett trafiksystem som inte bara kommer att gagna kommunpolitikerna ute i skärgården utan det kommer också att gagna turismen och företagandet. Det kommer att bygga ihop. Precis som man pratar om ”Stockholms skärgård” så kommer man att prata om ”Ålands skärgård” på ett helt annat sätt än vad man gör idag. Idag saknas många resurser på skärgårdens kommunskanslier, resurser som man i framtiden kommer att kunna samverka kring och stärka, inte minst … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag fortsätter där ledamot Holmberg slutade. Det saknas resurser och snart kommer det också att saknas kommunkanslier i de flesta kommuner de facto, så det blir precis tomt. Det blir i någon av de nämnda skärgårdskommunerna där det kommer att finnas men fyra eller fem blir utan, tyvärr.

För att skärgården ska ha en framtid så är det en progressiv och aktiv regional- och näringspolitik som är det viktiga. Det är företagen som ska skapa arbete och skattekraft och framtid också ute i skärgården, precis som på hela Åland. Då måste vi se till att det blir inflyttning och vi måste se till att det blir förutsättningar för företagande i skärgården på ett bra sätt. Då måste man också inse att skärgården kanske har lite andra och svårare förutsättningar än vad vi har på övriga Åland och ge dem sådana fördelar.

Men det som jag ser att man gör nu, genom att göra allting till en kommun, det är att man drar undan golvet helt och hållet på vissa platser.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Att stöda näringslivet och verksamheten har ingenting med antalet kommunkanslier att göra. Det handlar om resurser. Idag är det en utopi att varje skärgårdskommun ska ha en egen näringslivsutvecklare till exempel eller att ha de här olika tjänsterna. Får man en större helhet så är det då som det finns en grogrund för att ha möjlighet att ha en sådan resurs, vilket man inte har möjligheter till idag.

Sedan tycker jag att det börjar bli litet tomma ord det här med att ”man måste bedriva en stark regionalpolitik” och att ”man måste stärka näringslivet ute i skärgården”. Det har det ju pratats om tiotals år redan och utvecklingen har gått åt ett enda håll. Jag tror att det måste till andra saker. Då är kommunreformen någonting som kanske för många kommer att kännas lite skrämmande, men den dag som den är genomförd så kommer man knappt att märka av den. Man kommer att se de positiva sakerna.

Däremot tycker jag att det är olyckligt att hotbilderna förstärks både här i salen och på sociala medier. Det är ingen som vinner på det. Allra minst skärgårdsborna.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att inte ens ltl John Holmberg kan förneka att det ute bland skärgårdsborna finns en negativ inställning till den här reformen så som den är utformad just nu. Och det är just därför som jag tror att det är viktigt att lantrådet skulle komma och hålla någon form av visionsanförande som kanske skulle lyfta det här lite grann, om man kan göra det.

Nu ser jag, och jag tror de flesta som bor i skärgården för det, att det här kommer att bli en försvagning av våra möjligheter att främja våra samhällen, de samhällen som man bor i.

Någon – ledamot Holmberg eller helst lantrådet – borde komma och berätta ”att på det här sättet blir det så mycket bättre för Kökar, för Brändö osv.” Hittills har man misslyckats med det och det tycker jag att är den stora bristen med det här projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Roger Nordlund! Jag tänker bli litet personlig så här på slutrakan av dagens debatt. Jag växte upp i Jomala och gick i KHS. Som en del av detta så började man se eckeröbor, hammarlänningar, lemlänningar och lumparlänningar som en del av sin familj, vilket också har förstärkts i de kommunala sammanhang som jag har arbetat i.

Tittar man på Åland som karta så ser man att infrastrukturellt sett så bildar södra Åland en naturlig gemensam helhet vilket också återspeglar sig i det befintliga samarbetet. Likaså gör norra Åland det. Åland ser litet ut som ett timglas med bron där i mitten.

Vem förstår då skärgårdens utmaningar? Var finns den gemenskapen? Framförallt skärgårdsborna själva förstår sig på skärgårdens utmaningar och förstår sig på varandra.

Det arbete som vi har lagt fram är ju - och det tycker jag olyckligtvis har glömts bort litet i dagens debatt - ett resultat av … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Skärgårdskommunernas problematik är ju att det är en skärgård, det är öar som det inte finns någon fast förbindelse mellan. Vi har idag ett trafiksystem som är uppbyggt på ett visst sätt - med norra och södra osv. - och det kan förstås förändras i framtiden. Men idag så ser det ut så.

Bor man på Brändö så har man naturliga kontakter åt ett visst håll och bor man på Kökar så har man på ett annat sätt naturliga kontakter och näringslivet fungerar på andra sätt. Det är de här sakerna som jag har svårt att se hur de ska kunna gå ihop. Att göra det till en kommun tror jag att kan skapa en ännu sämre utveckling.

För att hålla skärgården levande är en utmaning för oss alla och att kunna föra en sådan politik. Jag har velat göra det, för jag anser att detta är det som gör Åland unikt.

Minister Wille Valve, replik

Det som har fallit litet i glömska, fru talman, det är vår omfångsrika förankringsprocess. Jag tänker på vår serie workshops med förtroendevalda ledande tjänstemän i samtliga kommuner, två medborgardialoger, nulägesanalyser från samtliga 16 kommuner, strukturella förutsättningar och ekonomi och verksamhet. Vi har hört samtliga kommuner och begärt in yttranden om förslaget till ny kommunstruktur.

Jag ska inte bli långrandig men i den här processen så blev det väldigt klart för landskapsregeringen att den här tanken med att man skulle dela upp skärgården i två delar - norra och södra - och göra dem till en del av norra respektive södra Ålands kommun, det väckte väldigt starkt motstånd från skärgårdsinvånarnas sida. Och landskapsregeringen har gjort sitt yttersta för att lyssna på den här kritiken.

Vi framför också delvis det som ledamot Nordlund är inne på, dvs. kommunikationerna är ju en förutsättning för att få denna kommun att fungera. Men jag håller inte med om ledamotens … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en paradox det här. Jag medger det. Det är de kommuner som är minst som är mest beroende av den struktur som finns idag. Min rädsla är, tills någon kan motbevisa det, att när man tar bort den strukturen från merparten av dessa kommuner så kommer det att bli ett svagare samhälle. Människorna kommer att ha mindre möjligheter att påverka det och känna en större osäkerhet inför framtiden. Det blir ”någon annan” som bestämmer. Vi vet ju alla att ju längre bort man är från någon verklighet, desto lättare är det också att fatta negativa och svåra beslut. Det kommer att leda till en centralisering, också för skärgården, tyvärr. Med en centralisering följer avbefolkning. Det är det som jag menar att är det tragiska med det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ja bästa kollega Nordlund. Det gläder mig att det finns någon här i den här salen som kan klä skärgårdskommunernas oro i ord. Tack för det! När vi ser på den oro som präglar skärgårdskommunerna i den här frågan så är det någonting som jag hoppas att flera än Centern och den övriga oppositionen ska ta på allvar.

Alla utlåtanden som man fått ta del av, vad gäller landskapsregeringens planer på tvångssammanslagningar, så är det ett jag har fäst mig vid. Kumlinge kommun - alltså hemorten för talmannen i detta lagting och finansministerns hemort - anser att det som pågår nu inte är intellektuellt hederligt. Och man värjer sig för att vara tvungen att vara med genom att kalla det för ”ett spel för galleriet”. Det är just de pågående kommunutredningarna i kombination med ett redan färdigt lagförslag som vi förväntas klubba som gör att man kallar det för ohederligt. Förståeligt!

Ltl Roger Nordlund, replik

Ja, den frustrationen kan man ju lett dela. Det är ju det som jag tror att alla känner, inte bara skärgårdskommunerna. Majoritetspartierna har bestämt sig för att det är fyra kommuner som det ska bli och sedan har man någon sorts skendemokrati däremellan och att folk ska kunna påverka, tycka och tänka. Men i praktiken så är det grundläggande redan bestämt. Det är det som är det stora misslyckandet med denna process. Man har inte haft en tillräcklig öppenhet. Jag förstår skärgårdskommunerna. För dem är det faktiskt en överlevnadsfråga hur det egentligen kommer att sluta.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att alla som är boende på det självstyrda Åland förstår vad det innebär för en tidigare självstyrd kommun att plötsligt vara ett område som har någon form av byalagsstatus i bästa fall. Man får vara med och ge synpunkter i vardagen men inte vara självstyrd. Så man förstår oron därute i bygderna.

Jag tror att vi nu tillsammans inom oppositionen måste försöka vädja till de sansade rösterna inom regeringsblocket. Vänta med det här lagförslaget till dess att kommunutredningarna är på plats. Tänk vilken chock det blir om kommunutredarna den sista december i år föreslår någonting som går helt emot lagförslagets tankar, syften och målsättningar. Nog är det ju en pinsam situation som man utsätter detta lagting för i så fall.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om man ska ha någon sorts intellektuell ärlighet i det här arbetet så är det väl det enda rimliga. Inte kan man väl stifta en lag först och sedan ska kommunutredarna komma med sina utredningar efter att lagen är stiftad. Historiens dom över det kommer att bli ganska hård tror jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till plenum 19.11.2018. Lagtingets plenum avbryts för lunch och vi kommer tillbaka kl. 13.00 och då vidtar budgetremissen.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Remiss

2        Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Remiss

3        Förslag till budget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Talmanskonferensen har i enlighet med arbetsordningens 68 § beslutat att tidsbegränsningar ska gälla under budgetdebatten. För finansministerns presentation gäller en absolut tidsgräns om 15 minuter, för gruppanföranden är den absoluta tidsgränsen om 10 minuter och för övriga anföranden är tidsgränsen 7 minuter.

När taltiden är slut stängs mikrofonen automatiskt av.

Talmannen vill även påminna om att skrivna anföranden ska lämnas in till protokollsekreteraren.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting! Broar till framtiden, är underrubriken på budgetförslaget 2019.

Nästa höst har vi lagtingsval igen och detta sista år av mandatperioden blir ett arbetsdrygt år. Det är flera pusselbitar som ska falla på plats, flera reformer och projekt som ska föras i hamn det här sista året. Bl.a. en ny grundskolelag, ett omfattande socialvårdslagstiftningspaket och en mediaavgift som ersätter licenssystemet.

 Ledorden för regeringsprogrammet och det här regeringssamarbetet är stabilitet och förändring. Två motsatser kan tyckas men för att driva förändringsarbetet behövs stabilitet. Hittills har vårt gemensamma arbete präglats i mycket stor utsträckning av just det.

Det är oändligt mycket lättare att säga nej, nej, nej och stoppa nödvändiga förändringar än att faktiskt nå konkreta resultat. Att bromsa sig in i framtiden är inget som landskapsregeringen tror är en framgångsfaktor. Flera av våra yngre företagsledare talar om att Åland ska bli ett agilt samhälle. Jag håller med. Ett samhälle som nyttjar sin fulla kompetens, som är smidigt, flexibelt och förändringsbenäget och som utnyttjat litenheten och de snabba beslutsgångarna.

 Under det senaste året har diskussionerna kring de yttre ramarna kring självstyrelsen och revisionen av självstyrelselagen varit i fokus men innehållet i den praktiska självstyrelsen, det som gör skillnad i vardagen för skärgårdsbor, ungdomar, företag och äldre bestämmer vi själva över. Lagstiftningstakten har varit hög. Landskapsregeringen driver flera mindre och större framtidsprojekt. Digitaliseringen av det offentliga är äntligen på banan, kommunstrukturen och ekonomin är i skick och förhoppningsvis också snart en ökad grundfinansiering för självstyrelsen. Vi har en utvecklings- och hållbarhetsagenda, projektet med jämställda löner har tagit stora kliv framåt, bolagiseringen av högskolan är inledd och den tilltänkta PAF-fonden med ett forskningsråd har alla möjligheter att bli ett lyckokast genom att vi kan rikta forskning, innovationer och grön omställning så som det passar bäst ur ett åländskt perspektiv. Jag ser framför mig forskning om sjöfart, näringsliv och turism, om autonomiutveckling och om socialvård, äldreomsorg och ålänningarnas friskhetsfaktorer.  

Dessutom är de flesta av regeringsprogrammets kraftsamlingar på banan och flera program och policydokument är framtagna och förnyade, en viktig del i den vardagliga förvaltningen och som styrverktyg för politiken. Nämnas kan skogsprogrammet, energi- och klimatstrategin, tillgänglighetsprogrammet, platsstrategin, det alkohol- och drogpolitiska programmet, livsmedelsstrategin, Vatten- och avloppsplanen för Åland, ett idrottspolitiskt- samt integrationspolitiskt program.

Utvecklings- och hållbarhetsagendan har fått större synlighet i 2019 års budget genom en helt egen bilaga. Där kopplas budgetförslaget 2019 till de sju strategiska utvecklingsmålen. De tre hållbarhetsperspektiven de ekonomiska, de sociala och de miljömässiga vägs in och beaktas i den verksamhet som bedrivs. Det är ett komplett sätt att mäta politikens resultat på.

 Inom den sociala hållbarheten planeras under året lagstiftning kring förebyggande arbete inom socialvården, delaktighet för unga i ett demokratiprojekt, en integrationsundersökning, IT-samordning inom det offentliga Åland och stöd för kommunernas digitalisering.

 Inom miljöområdet planeras fortsatt arbete med vattenförsörjningen, stöd för solpaneler och ladd-infrastruktur. Vi minskar beroendet av fossila bränslen genom el-färjor, cykelvägar och ett nytt stödsystem för vindkraft. Vi ska bygga mera i trä och ta fram en koldioxidbudget.

 Inom den ekonomiska hållbarheten utökas arbets- och pensionsskatteavdraget, fortsatt fokus på rekrytering och inflyttning, filmsatsningar, projekt som stärker turismen, upphandling med fokus på medvetna konsumtions- och produktionsmönster samt en ekonomikartläggning av de kreativa näringarna. Det har heller inte gjorts tidigare på Åland.

Talman! I slutet av förra veckan fortsatte diskussionerna och förhandlingarna kring självstyrelselagen och revideringen av ekonomikapitlet. Det finns en politisk överenskommelse och en politisk ambition att hitta lösningar. Nu pågår diskussioner om hur beskrivningen av de ekonomiska effekterna ska utformas. Ett inte helt lätt arbete. Avsikten är att komma i mål under den här veckan och få ett ekonomiskt system som betraktar Åland som skattetagare, tar hänsyn till befolkningsutvecklingen och som de facto höjer klumpsumman.

Självstyrelselagsrevisionen fortsätter och kommer att ta ny kraft när en ny riksregering finns på plats. Men vi ska överhuvudtaget inte sitta stilla på hemmaplan utan det finns en hel del att göra här också. Dit hör att kartlägga och pröva vilka möjligheter och begränsningar som den nuvarande självstyrelselagens förhållande till grundlagen medför. Att överta behörighet och anpassa lagstiftningen till åländska förhållanden är också att utveckla självstyrelsen. Det är ett område som vi ska titta på tillsammans och där jag hoppas att vi skulle kunna hitta politisk konsensus.

Att det svenska språket står inför stora utmaningar i Finland är igen nyhet. Där spelar flera komponenter in. Sämre kunskaper i svenska, generationsskifte i tjänstemannakåren, geopolitik - EU framom Norden -, centraliseringssträvanden, ökad och högljudd nationalism och en allt snabbare samhällstakt och därmed tidsbrist.

 Landskapsregeringen jobbar med språkfrågan genom att konsekvent och systematiskt i alla utlåtanden, remisser och lagstiftningsförslag framhålla svenskan, de rättigheter vi har och de skyldigheter staten har. I alla kontakter med den politiska ledningen och med tjänstemannakåren på rikssidan tas svenska språket upp. Språkrådet har inlett ett samarbete med de åländska, mycket aktiva, representanterna i Folktinget. Landskapsregeringen avser tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda landskapets språkpolitik och språkliga praxis kopplad till näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen. Vi behöver ta fram en språkstrategi för både vårt externa och interna arbete med det svenska språket.

Bästa lagting. I höst har vi haft någon form av rekord i Ålandsbesök. Intresset för Åland är stort och landskapsregeringen och lagtinget fortsätter ett praktiskt och konkret påverkansarbete genom direkta kontakter och besök. Ålandsakademin med Ålandsansvariga tjänstemän från ministerierna är en succé och bygger kunskap och relationer på ett långsiktigt sätt. Man skulle kanske kunna sammanfatta det med att det är goda relationer men att resultatet låter vänta på sig.

Igår presenterade ÅSUB den allra första åländska tillitsutredningen. Två positiva saker tog jag särskilt fasta på. Nämligen att 90 procent av ålänningarna är nöjda med sina liv och de siffror som faktiskt stack ut, unika också i ett nordiskt perspektiv, var att våra ungdomar har så stor tilltro till samhället och oss vuxna.

Jag hoppas att vi genom denna budget visar att vi tänkt på helheten, att vi tar ansvar för framtiden, både genom att inte riva ned det som är bra och bygga vidare på sådant som behöver förändras. Landskapsregeringen vill göra ett bra Åland ännu bättre. Helt enkelt bygga broar till framtiden.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Tack för presentationen av Ålands budget, fru lantråd. Jag skulle vilja ha hjälp med en tolkning av regeringens budget. När det gäller den allmänna motiveringen så står det på sidan 29 att ”sjöfartsutbildningen stärks genom investeringar i nya simulatorer”. Hur noggrant man sedan än läser varje sida i budgeten så återkommer inte simulatorerna på ett enda ställe, alltså ingenstans i detaljmotiveringen. Vad betyder det här? Blir det investeringar i simulatorer eller inte?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Visst betyder det att det blir simulatorer. Det har ju redan funnits detaljbeskrivningar i tidigare budgetar. Men det fanns ett önskemål från högskolans sida att titta vidare på det här projektet. Så beslutet är också tidigare fattat men nu förverkligas det. Så visst blir det simulatorer.

Ltl Britt Lundberg, replik

Det andra som jag skulle vilja ha svar på, och som nämnts tidigare i debatten, är att det är den internationella vänlighetsdagen idag när man särskilt tar hänsyn till alla som på olika sätt kanske är annorlunda än de flesta. Det är därför omöjligt att inte lyfta att barn och elever med särskilda behov - kanske med någon form av diagnos eller autism – som totalt osynliggörs i den här budgeten. Jag hittar inte någonstans någonting om en enda satsning på dessa elever. Ändå vet vi att den psykiska ohälsan bland unga i princip galopperar.

Hur ska man tolka det här? Tolkar regeringen att det är perfekt idag?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det verkar som om ledamot Britt Lundberg har lite suddiga glasögon när ledamot Lundberg läser. Det finns mycket satsningar på barn och ungdomar. Vi ska skriva en ny grundskolelag, det finns satsningar på socialvården på psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar, vi ska göra ett demokratiprojekt med ungdomar och vi ska också införa en barnträdgårdslärarutbildning. Inom nästan alla politikområden så finns det saker där man kan stärka barns och ungas rättigheter och möjligheter i samhället. Det är absolut inte bortglömt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har ju tidigare också fått stöd av en majoritet i lagtinget att sänka landskapsandelarna till kommunerna med fyra miljoner som i stort sett drabbar skolor, barnomsorg och äldreomsorg. Man har också dragit ner två miljoner för sjukvården. Totalt sex miljoner på de mjuka värdena. Det gjordes med motiveringen att man måste få budgeten i balans. Nu visar det sig att för 2019 så ökar skatteinkomsterna med 27 miljoner mot 2016. Är lantrådet nöjd med den prioritering som gjordes med vetskap om att skatteinkomsterna ökat dramatiskt för landskapet Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Skulle ltl Runar Karlsson skriva landskapets budget för 2019 så tror jag att vi fortsättningsvis skulle ha ett underskott på 20 miljoner. Det är ju nämligen så att vi dessutom också har ökade kostnader, bl.a. arbetsvärderingssystemet, löneutvecklingen och bunkerkostnaderna. Så vi har ju också hela tiden ökade kostnader.

När det gäller både landskapsandelssystem och effektiveringen på ÅHS så är det saker som behöver göras. Och svaret, ltl Runar Karlsson, är inte alltid mera pengar utan kanske ett annat sätt att jobba. Både när det gäller internt inom ÅHS och när det gäller kommunerna t.ex.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för svaret! Jag konstaterar att lantrådet är nöjd med den politik som man för. Att man skär mest bland dem som behöver mest och bland de mjuka värdena och satsar pengar i de skarpa. Det är en tråkig politik och vi fick det bekräftat.

Det är märkligt att man inte har fått budgeten i balans när man har fått 27 miljoner till på tre år och nämner att det är några enstaka moment som ökar. Någonstans har dessa miljoner ramlat mellan fingrarna på bekostnad av de sjuka, de äldre och dem som ska gå i skola och dem som får barnomsorg. Det är en tråkig politik måste jag säga.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson har ett mycket tråkigt sätt att debattera. Det är ju inte så. Läs budgeten! Det finns otroligt mycket satsningar här. Hörde ltl Runar Karlsson ÅHS sjukhusdirektör? Hon var mycket nöjd med budgeten. Vi satsar på tandvården, vi sänker dygnsavgiften, vi genomför en grundskolelag, vi ska ta fram en folkhälsorapport, vi satsar på starka och kreativa barn och vi gör otroligt mycket som stärker det åländska samhället. Nej, lyft blicken litet och ha lite visioner och tänk lite nytt för en gångs skull ledamot Karlsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack lantrådet för budgetpresentationen och den allmänna inledningen!

Är det som så lantrådet att när ni nu betonar behovet av politisk konsensus, när det gäller att testa självstyrelselagens förhållande till Finlands grundlag, att vi nu kan förvänta oss några diskussioner på förhand före landskapsregeringen lägger ner onödiga resurser på att skapa sina testballonger. Kan vi utgå från att vi får en diskussion över blockgränserna så att vi inte får uppleva de mindre lyckade försöken på nytt? Finns det redan där någonting som lantrådet vill avslöja att är sådant som ska testas?

Lantrådet nämner språkrådet och en språkpolitisk kommitté och att landskapets språkpolitik ska utredas. Är det inte problemet med Finlands brist på leverans med svenskspråkig service som är vårt dilemma?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! För att jag ska kunna svara på direkt riktad kritik så måste ltl Harry Jansson vara mera konkret. Jag upplever att vi har haft en politisk konsensus och att vi har haft mycket bra samarbete med självstyrelsepolitiska nämnden när det gäller revideringen av självstyrelselagen, när det gäller vård- och landskapsreformen och våra försök att stångas emot det. Jag tycker att vi har haft politisk konsensus och bra och konstruktiva diskussioner i självstyrelsepolitiska nämnden. Det vill jag gärna fortsätta med.

När vi diskuterar självstyrelselagens förhållande till grundlagen, när vi diskuterar eventuella behörighetsöverföringar och var vi kan fortbilda oss och var vi kan gå vidare när det gäller självstyrelselagsrevisionen.

Ltl Harry Jansson, replik

Från Centerns sida månar vi om en enighet när det gäller den externa politiken. Det är därför som vi är lite besvikna och därför som vi har motionerat om att vi nog vill se att en parlamentarisk kommitté nu tar ansvaret för att se till att det finns ett så färdigt utkast till regeringsproposition som möjligt klar till det finska riksdagsvalet den 14 april. Det gäller nog att vi jobbar på bra tillsammans.

Att ha självstyrelsepolitiska nämnden som en plattform är naturligtvis bra men problemet är ju då att särskilt oppositionen förväntas på sittande ställe med ont om plats genast ge besked om sådant som man i värsta fall första gången hör talas om än mindre kunnat läsa in sig på. Därför behöver vi en parlamentarisk kommitté som utgångspunkt för ett gemensamt arbete.

Språkfrågan. Språkrådet har ägnat tre timmar 2018 åt svenska språkets ställning. Tre timmar! Lantrådet, det är för lite med tanke på de problem ålänningarna upplever med svenska språket.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag sätter ingen prestige i om det ska vara självstyrelsepolitiska nämnden eller en parlamentarisk kommitté. Men från åländsk sida måste vi veta vad vi vill göra, hur och på vilket sätt vi ska driva den här processen vidare. Det har varit ett exceptionellt läge när det gäller självstyrelselagen och vård- och landskapsreformen. Jag tycker att vi har haft ett gott samarbete. Det måste jag säga att vi har haft. Vi har bistått och lagt fram den information som vi har haft.

Det är ju ingalunda så att språkrådet ensamt för språkpolitiken. En stor del i hela självstyrelselagsrevisionen handlar om själva språkfrågan. Det finns bra skrivningar för språket i det förslag till ny självstyrelselag som inte förverkligas nu.

Sedan är det på det viset att vård- och landskapsreformen och nya självstyrelselagsrevisionen har tagit oerhört med resurser. Jag vill ändå påstå att jag är mycket stolt över förvaltningen men vi har gått på knäna med hela den här frågan. Vi har gjort det som vi kunnat efter bästa förmåga men det har tagit hundratals och åter hundratals arbetstimmar, både självstyrelselagsrevisionen och att hantera den här stora finska vård- och landskapsreformen.

Vi har varit transparenta, vi har varit tydliga och vi har alltid kunnat hitta lösningar.

Och igen. Jag uppskattar det samarbete som vi har haft med nämnden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för presentationen, lantrådet! När jag följde landskapsregeringens budgetpresentation så tyckte jag att det var en ganska trevlig tillställning. Det var en ganska behaglig stämning och så där men något speciellt mycket nytt så kom ju inte fram. Det kändes kanske snarare litet knapphandel över det hela. Att alla måste få säga någonting, om det sedan är stort eller litet.

Men det jag saknar i den här budgeten det är litet mera information. Jag tycker att målbeskrivningarna många gånger är ganska flummiga. Låt mig ge två exempel.

Till exempel för Musikinstitutet. ”Utveckla värdegrunden som en del av arbetarskyddet” - ha? okej! - eller för Penningautomatmedel för social- och miljöverksamhet. ”Med penningautomatmedel är målsättningen att stöda verksamheten som särskilt bidrar till att uppnå de strategiska utvecklingsmålen 3, 4, 5, 6 och 7”. Vad betyder det egentligen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Säkert kan man ha åsikter om budgetpresentationen. Det är ett ständigt pågående arbete för vilken landskapsregering som helst att förbättra budgeten och budgetskrivningarna och att förbättra presentationen. Sedan har vicetalman Thörnroos den stora fördelen att vicetalmannen är ledamot i finans- och näringsutskottet och där respektive ministrar och tjänstemän kan tydligt och klart redogöra för detaljer i budgeten.

När det gäller de strategiska utvecklingsmålen så trodde jag att lagtingsledamöterna kände till dem. Det är ju det som den stora delen av budgeten bygger på.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror inte ens att alla av landskapsregeringens egna ledamöter kan tala om vad utvecklingsmål 3 är.

Den här budgeten är ju inte bara skriven för 30 ledamöter i Ålands lagting. Den här budgeten är skriven för hela landskapet Åland och alla dess underlydande myndigheter och kommuner. Nog är det ju lite svårt att veta hur penningautomatmedlen ska bidra till ”uppnående av strategiska utvecklingsmål 3, 4, 5, 6 och 7”. Man får förvänta sig att alla ålänningar ska sitta och läsa det parallellt. Jag tror att det här är ett utslag över att ni inte har kunnat enas i landskapsregeringen. Därför blir de strategiska målen så flummiga så att ingen egentligen vet vad man menar.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där stämmer inte alls. Det där är ju ur utvecklings- och hållbarhetsagendan och där det finns strategiska utvecklingsmål som också är godkända av lagtinget. Det är också lagtinget som har godkänt utvecklings- och hållbarhetsagendan och de strategiska utvecklingsmålen. Och de utvecklingsmål som vicetalman Thörnroos räknade upp så har direkt att göra med den miljömässiga hållbarheten.

Vill man ha en grov översyn över hur vi har lagt upp landskapets budget - när det gäller utvecklings- och hållbarhetsagendan och de strategiska utvecklingsmålen - så finns det en specifik bilaga i budgeten där man konkretiserar målen. Där kan man få en mera lättförståelig översikt som kan vara av intresse för allmänheten att läsa. Det finns ingen som helst relevans eller sanning i vicetalman Thörnroos påståenden. Det är falsarier och spekulationer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Den här budgeten som landskapsregeringen presenterar innehåller intäkter på över 300 miljoner euro. Landskapsregeringen har nu gått ut och sagt att man accepterar en överenskommelse med den finska regeringen som skulle ge Åland tio miljoner mera. Det är ungefär en inkomstökning med tre procent. Ungefär en vanlig löneförhöjning i samhället i övrigt. Samtidigt med den här överenskommelsen så är man beredd att sälja ut framtidens självstyrelse för tio miljoner mera eller tre procent i ökade intäkter, bara för att lösa en finsk intern reform.

Varför vill lantrådet gå till historien som ”lantrådet för den regering som sålde ut framtidens självstyrelse” på det här sättet?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Med all respekt. Det märks att ltl Axel Jonsson aldrig har suttit i landskapsregeringen. Tio miljoner är mycket pengar. Det är mycket pengar när man har ett underskott på 17,6 miljoner och ska försöka reda upp det. Varenda tusenlapp räknas och har betydelse när det gäller service till ålänningarna.

När det gäller det nya ekonomiska systemet så bygger det på Ålandskommitténs grundförslag. Vi tar hänsyn till befolkningsutvecklingen, man betraktar Åland som skattetagare och vi ökar också grundfinansieringen. Det som har varit på tapeten sedan början av 1990-talet. Jag tänker inte skämmas för det arbete vi har gjort. Och vi har haft diskussioner med självstyrelsepolitiska nämnden. Som jag uppfattar det så får vi det här i box så finns det majoritet för det i Ålands lagting.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det ska stå mycket klart att från Ålands Framtids sida så ställer vi oss inte bakom en sådan politik där vi ser att man prioriterar pengarna framom självstyrelsen i en tid där Finland raserar förutsättningarna för det svenska språket, man vägrar oss en EU-parlamentsplats och man sviker löften om vindkraftsstöd. Och så ska vi hjälpa den finska regeringen att förverkliga en vård- och landskapsreform på det här sättet mot en årlig inkomstökning på 3,3 procent. Man struntar i den befolkningsökning som har skett under de senaste 30 åren och landskapsregeringen föreslår en oförändrad avräkningsgrund på 0,45 procent. Den finska regeringen vill nu till och med sänka den till 0,44 procent. Varför ska vi ge oss så lätt fru lantråd?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns ingen sanning i det som ltl Axel Jonsson hävdar, att vi skulle ha gett oss lätt eller att vi kröker rygg eller knyter näven i fickan. Det är bara snack! Kom tillbaka när man suttit vid samma bord och diskuterat de här frågorna och sett hur svåra de är. Det är ju precis det som man begärde också i Ålandskommittén. Kom ihåg det Axel Jonsson!

Ålands Framtid omfattade inte Ålandskommitténs grundbetänkande. Det måste man också ha i minnet. Man omfattade aldrig det som majoriteteten i Ålandskommittén kom fram till. Vi har tagit små steg framåt. Åland betraktas som skattetagare. Man ska beakta befolkningsutvecklingen och vi ökar grundfinansieringen. Det var så långt vi kom den här gången. Vi kom inte längre. Ålands Framtid har inte varit med på tåget med majoriteten, varken i Ålandskommittén eller i självstyrelsepolitiska nämnden vad jag kan förstå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Först till vicetalman Thörnroos. I budgetförslaget finns en bilaga, bilaga II, som beskriver de två strategiska hållbarhetsmålen som vi följer i samband med budgetering. Där beskrivs också ett axplock av alla de åtgärder, kopplade till målen, som finns angivna i det här budgetförslaget.

Till ledamot Lundberg. Gällande simulatorn så finns det på sidan 198 under ”Investeringar” angivet 2 475 000 euro som sätts på simulatorerna för att stärka sjöfartsutbildningen. Och nu till själva anförandet.

Fru talman! Traditionsenligt när en finansminister presenterar ett budgetförslag så berättar man lite om de väsentliga siffrorna som finns som bas för budgetförslaget. För det första vill jag nämna att även det här budgetförslaget motsvarar de ekonomiska målsättningar som landskapsregeringen satte i skrift i regeringsprogrammet då regeringen tillträdde i slutet av november år 2015.

Ni kanske kommer ihåg de delpunkter som där var nertecknade om att vi först skulle bryta trenden med underskottsökningen som vi hade att tampas med när vi tillsattes. Alla minns siffran -17,6 miljoner euro i underskott. Vi sade att vi skulle bryta trenden och vi skulle få ett positivt årsbidrag i nästa steg. I följande steg skulle också avskrivningarna, dvs. de periodiserade investeringarna täckas.

Vi var inte helt säkra på att vi skulle nå det sista målet. Det sade vi i regeringsprogrammet. Vi skulle försöka komma så nära vi kunde. Där befinner vi oss precis just nu när vi lägger den tredje budgeten för den här landskapsregeringen.

Det budgeterade underskottet har minskat från år 2016 på -17,6 miljoner för att gå följande år till -12,1 och -4,1 följande år och nu då -1,95 miljoner euro. Vi är nära att ha en budget i balans och en ekonomi balans. Jag tror att tilläggsbudgeter under året kommer att något ytterligare öka intäkterna så att vi åtminstone senast med bokslutet har en ekonomi i balans för år 2019. Bra så! Då har vi nått det målet.

Samtidigt har vi ändå delvis lyckats göra någonting åt följande delmål som stod i samma regeringsprogram. Vi sade att vi skulle börja jobba med att bygga upp en buffert för kommande utmaningar.

Så som det står i budgetförslaget så har landskapsregeringen under de här åren tagit ut mindre pengar ur pensionsfonden än vad den plan, som var satt under den förra landskapsregeringen hade kunnat ange. Totalt sett så har landskapsregeringen, för att finansiera pensionsutgifterna, tagit ut sex miljoner mindre ur pensionsfonden i förhållande till planen som var lagd. Då inkluderas att för år 2019, som vi diskuterar här, skulle vi ta ut 1,5 miljoner mindre än planerat.

Om budgetförslaget omfattas så tar landskapsregeringen ut just litet mer än 50 procent av pensionsutgifterna från fonden när lagen tillåter 75 procent. Den här frågan diskuteras inte särdeles mycket, men själv så är jag väldigt nöjd över att vi har kunnat göra på det här sättet, eftersom det här underlättar för framtida lagtingspolitiker när man ska finansiera pensionerna. Och de ska också finansieras självklart.

Avräkningsbeloppet, fru talman! Ålandsdelegationen har fastställt förskottet för år 2019 till lite drygt 242 miljoner euro. Det här är en minskning i förhållande till det vi vet om detta år, år 2018, där förskott plus flera tilläggsstatsbudgetar som har höjt avräkningen för det här året nu ger oss information om att avräkningen ska bli litet drygt 245 miljoner för detta år. En liten minskning alltså. År 2018 så höjs den avräkningen av en hel del tillfälliga intäkter för staten vilket vi inte ser att är fallet för 2019.

Skattegottgörelsen. Förhandsuppgifter enligt den senaste prognosen – vi har inte fått den slutliga skattegottgörelsen ännu även om den beskattningen har slutförts och vi alla vet via de rapporteringar som har varit i tidningarna - visar på knappt 13 miljoner euro som vi räknar med att kunna budgetera för 2019 utgående från utfallet skatteåret 2017. En minskning där också. Drygt 14 miljoner kunde budgeteras förra året och så mycket som 23 miljoner året före det. Den diskussionen fördes i flera sammanhang här i lagtinget, att samtidigt som avräkningen stiger så sjunker sannolikt skattegottgörelsen vilket har hänt.

Tillsammans ändå för de här två huvudinkomstposterna så ser vi en minskning på ca 4,8 miljoner mindre för nästa år jämfört med år 2018. Men fortfarande måste man säga att intäkterna är goda. Det är en god intäktsnivå. Det är fel att säga någonting annat. Självklart har landskapsregeringens arbete underlättats av att inkomsterna också har gått upp. Samtidigt har vi att tacka – som lantrådet också sade – flera, ganska stora utgiftsökningar också. Men det blir säkert mera debatt om de sakerna längre fram.

Likviditeten är förstås intressant. Landskapsregeringen bedömer nu att i slutet på år 2019 ska vi ha en kassa på 27 miljoner euro, t.o.m. två miljoner bättre än samma bedömning som då den gjordes för ett år sedan. Det här betyder av vi inte - med de uppgifter som vi har nu - kommer att behöva gå in för upplåning under år 2019. Därmed har vi också nått ett väsentligt mål som jag känner att har funnits brett förankrat här i lagtinget.

Vi har diskuterat kommunerna ganska mycket. Landskapsregeringen kommer med ett förslag till lagändring som rättar till den felaktighet som fanns i lagen som redan har antagits av lagtinget, en otydlighet som gjorde att vi för år 2018 betalar ut tre miljoner mer än beräknat. Det lagförslaget kommer landskapsregeringen sannolikt att ta på torsdag och då får lagtinget behandla det. Vi kommer till den nivån som lagtinget redan har bestämt om.

Till kommunerna kommer landskapsregeringen - som förslaget ligger, förutom en del kompensationer för skatteåtgärder - att så småningom föreslå en lagändring som möjliggör att lagparagrafen beskriven som samarbetsunderstöd öppnas upp för IT-satsningar också. Samtidigt ökas det beloppet rätt rejält så att kommunerna på det sättet kan ges möjlighet att följa med i den IT-samordningsutveckling som landskapsregeringen med kraft driver som bäst.

Fru talman! Givetvis måste nämnas att landskapsregeringen föreslår - precis som utlovades i budgetförslaget för år 2018 - en utökning av det egna förvärvs- och pensionsinkomstavdraget och att det ska gälla inkomstgränsen upp till 55 000 euro, precis som sades, med en kostnad om 1,8 miljoner euro som kompenseras kommunerna fullt ut.

Fru talman! Sedan tänkte jag lite i allmänna ordalag diskutera konjunkturer, kanske i vår omgivning mest eftersom det kommer att påverka oss, oberoende av om den vänder uppåt eller nedåt. Sedan pratar jag lite om konkurrenskraft och tillväxt.

Konjunkturen. Det är nu tio år sedan Lehman Brothers gick i konkurs eller begärde konkursskydd i första hand och sedan gick i konkurs. Man brukar prata om att konjunkturcykler kommer och går med tio års mellanrum ungefär. Nu ser vi att vi tycks gå ner i en förhoppningsvis kontrollerad konjunkturnedgång, men ändock ett klart trendbrott från en tidigare god tillväxt. Vi har sett att de flesta västländer haft en god tillväxt ända sedan de värsta åren runt 2008 och 2009. Finland för sin del kom dessvärre i en tillväxtfas först åren 2016, 2017 och 2018. Sverige har haft en god tillväxt under många år nu. Men nu ser vi att Sverige dalar tillväxtmässigt något.

För finsk del så är det tydligt att tillväxten för år 2018 om ca tre procent i bruttonationalprocentsökning kommer att gå ner till någonting som ligger mellan ett och två under år 2019. Det här kommer att synas tydligt och klart i våra intäkter via avräkningen. Så vi kommer fortfarande att ha utmaningar med att hålla ekonomin i schack och under kontroll så att vi kan bibehålla situationen av en stabil, kontrollerad ekonomi.

Vi har andra orosmoment. Senast i Europa och i Italien som i strid med kommissionen tänker sig rätt massiva budgetunderskott för att finansiera välfärden och kallar det för stimulans. Men marknaden börjar agera och oroar sig över den utvecklingen. Det syns som resultat att de italienska statspappren börjar få en allt högre ränta. Landskapsregeringen förbereder sig och vi bör alla förbereda oss för att det nu förhoppningsvis blir bara en viss avmattning i konjunkturen och förhoppningsvis ingenting värre än så.

Fru talman! Jag tror för min del att det är skäl att lagtinget ägnar sig åt frågor som konkurrenskraft och tillväxt alltmera. Under senaste tre dagar så har vi diskuterat frågor om offentlig administration med emfas. Kanske att vi kunde tala om tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet också under tre dagar. Det tycker jag skulle vara en bra balans till det förra.

Vi ser och har sett och studerat under arbetet med självstyrelselagsrevisionen att under de senaste decennierna - under hela regimen av det nuvarande ekonomiska avräkningssystemet - så har de åländska direkta skatterna inte utvecklats lika positivt som de motsvarande finländska under samma tidsperiod. Direkta skatter, alltså förvärvsinkomstskatter, samfundsskatter och kapitalskatter. Finland håller på och kommer ikapp oss. Det är förstås bra för Finland men mindre bra för oss.

Jag tror att det här är något som lagtinget borde ägna kraft åt de närmaste åren. Vi måste få en konkurrenskraftig miljö för våra företag. Det måste vara intressant att driva företagsverksamhet på Åland för att vi ska kunna vända den här trenden.

Sjöfarten har gjort oss oerhört mycket gott genom åren och en väldigt stor del av bruttonationalprodukten har varit kopplad till just sjöfartens goda verksamhet på Östersjön och den har gynnat Åland väldigt mycket. Men vi måste se till att vi har flera ben att stå på. Vi måste ha andra näringsverksamheter som kan bidra till att hålla tillväxten uppe samtidigt som sjöfarten har det litet tyngre just nu.

För att man inte ska missförstå det som jag säger så vill jag säga att när jag pratar om en framtid med god tillväxt så pratar jag givetvis om en hållbar tillväxt. Våra företag måste också klara av att generera vinster och generera tillväxt på ett alltmer hållbart sätt, precis som det offentliga också måste göra.

Nu ser jag att det är 20 sekunder kvar och sedan stängs mikrofonen av. Jag får återkomma till frågor som PAF-fonden och sådant i ett kommande anförande.

Talmannen

Nio repliker är begärda.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Under denna regeringsperiods början så var det finansminister Perämaas paradnummer att kritisera den förra regeringen, alltså regeringen Camilla Gunell, för att hantera ekonomin ovarsamt. Man pratade om -17 miljoner och man pratade om -20 miljoner och det var en häftig kritik.

Nu visar det sig tre år senare att skatteinkomsterna från den dagen regeringen Camilla Gunell slutade har ökat med uppemot 30 miljoner. Ändock så visar nu regeringen Katrin Sjögren ett underskott på två miljoner. Utgående från det måste man säga att regeringen Katrin Sjögren misslyckats betydlig mera med sin ekonomiska politik än regeringen Camilla Gunell.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har kanske inte varit så kritisk mot nuvarande vicelantrådet Gunell utan kanske en hel del mera kritisk mot dåvarande finansministern, om vi ska rätta hur kritiken har riktat sig, bara som en kommentar till det.

Det är klart att intäkten har ökat på det där sättet. Så är det. Trots det så har vi haft utgiftsökningar som jag här ska räkna upp några av och som jobbar på hela tiden och skapar oss nya kostnader. Detta har vi också klarat av att hantera samtidigt som vi har förbättrat underskottet med över -15 miljoner euro.

Vi har kostnadsfört arbetsvärderingen till ett belopp på närmare tre miljoner euro och vi har infört skatteavdraget på 1,8 miljoner. Nettokostnaderna av pensionerna sedan den dagen - fast vi tar ut mindre - har ökat med nästan fem miljoner euro, bränslepriser, löneförhöjningar och IT-satsningar är kostnader som kommit till med ungefär 15 miljoner euro. Trots det så har vi ett … (…taltiden slut).

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Allt det där kunde också den förra finansministern räknat upp om alla de kostnadshöjningar som kommit.

Med ökade skatteinkomster på ungefär 30 miljoner plus – och det konkurrenskraftspaketet som togs i riket och som betyder minskade utgifter med bl.a. lägre semesterersättningar på 3-4 miljoner, inklusive dessa kostnadshöjningar som räknats upp - så borde finansministern ha lyckats med ett överskott på någonstans mellan 5-10 miljoner. Nu är ökningen överlag på ungefär fem procent.

Av 300 miljoner så har man ökat utgifterna med fem procent. Det är dramatiskt mycket med tanke på just den kritik som nuvarande finansminister gav den förra regeringen. Så det är nog så att denna regering och finansministern har misslyckats betydligt mera i så fall än den förra regeringen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har ändå en avgörande skillnad. Den förra regeringen avslutade med ett underskott på -17,6 miljoner euro. Nu har vi ett resultat som ligger på knappt -2 miljoner euro. Eller menar ledamot Karlsson att när intäkterna ökar så borde man skära ytterligare?

Vi ska komma ihåg att Centern och ledamot Karlsson har opponerat sig över de inbesparingar som vi har gjort på ÅHS och på annat. Med lätt huvudräkning och addition så kan vi nog lätt säga att resultatet skulle ha varit tio miljoner sämre om ledamot Karlsson skulle ha varit finansminister. Det tror jag att det blir lätt att enas om här i salen förhoppningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Jag vill börja med att tacka för ett sakligt svar som jag fick på min tidigare replik. Sedan vill jag också välkomna att lagtinget skulle jobba med konkurrenskraft och tillväxt. Men för att lagtinget ska kunna jobba med konkurrenskraft och tillväx så borde vi från regeringen få mätbara mål och underlag för konkurrenskraft och tillväxt. Jag tycker att det är lite tokigt av finansministern att stå här och säga vad lagtinget borde göra när man inte själv har givit ett grundarbete för det.

Om finansministern nu kan rätta till detta och lägga till 10-15 mätbara mål för år 2019, för ökad konkurrenskraft och tillväxt, så ska vi med glädje ta itu med analyserna och fortsätta arbetet med det.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror inte att det löser sig så lätt. Men det är klart, målsättningar och sådant man kan mäta är bra att ha i budgetar. Vi ska fundera på den frågan.

Jag var inte ute för att ställa oppositionen till svars eller att ställa lagtinget till svars för att det kanske har diskuterats offentlig administration mera än tillväxt inom företagsverksamheten. Det där är någonting som jag tror att vi alla behöver ta till oss. Jag säger väl ingenting mera.

Landskapsregeringen har presenterat sitt budgetförslag. Där finns skattepolitik, där finns en bolagisering av högskolan som har just detta mål med tillväxt och ökad inflyttning och det finns saker och ting därutöver. Vi får väl ta del av budgetmotionerna och se hur mycket näringslivspolitik och tillväxtpolitik som där finns.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack! Jag föreslår en ny budgetprocess och jag hoppas att den faller i god jord. Det skulle också göra att vi skulle kunna utveckla samhället och kanske också ha en bättre grund. Nu bygger budgetmotionerna väldigt mycket på det som är skrivet i budgeten. Vi kan inte göra så mycket mera.

När det gäller att utveckla samhället så bygger det ju långt på att det finns mätbara mål. Om vi tar simulatorerna som ett exempel. Skulle det finnas ett mätbart mål - om man vet vad man önskar med denna investering och som vi vet att finns på plats när år 2019 är klart - så skulle man också få ett svar, att okej gav denna satsning på detta oss det här målet eller behöver vi ytterligare göra någonting. Det skulle vara väldigt värdefullt. Det är otroligt få mätbara mål i den här budgeten.

Sedan skulle jag också önska ett svar av ministern, varför budgeten heter ”Budget för landskapet Åland” när både självstyrelselagsrevisionen och Ålands lagting har beslutat att den heter ”Ålands budget”?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Varför budgeten heter så är ingenting som jag har ägnat någon tanke på alls. Vill lagtinget döpa om budgeten till någonting annat så må det göras, men det löser inga problem i sig.

Detta med mätbara mål är säkert bra det också men det löser inte heller grundproblematiken.

Men kan vi förbättra budgetprocessen, utan att orda dess mera, så inte mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att det är bra med en finansminister som försöker hålla i slantarna. Men nog går ju tankarna osökt till den gamla sagan om pojken och vargen.

Ända sedan minister Perämaa tillträdde så har han förklarat hur otroligt dåligt det ekonomiska läget är på Åland. Nu har han dessutom lyckats med konststycket att trolla bort över 30 miljoner i extrainkomster som kommit in så att han fortfarande kan redovisa ett minusresultat. De inbesparingar som ministern vill göra riktar ju sig mot kommunerna. Mot barn, mot dagis, mot skola och åldringsvård. De ska spara.

På tal om mätbara mål skulle det vara intressant att veta när vi får reda på hur många anställda som egentligen finns inom landskapsförvaltningen. Det tycker jag vore ett mätbart mål som regeringen nu har haft tre år på sig att få fram men fortfarande inte lyckats med.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inga pengar har trollats bort. Vi har en budget som jag tycker att nuförtiden på ett bra sätt beskriver till vad och till vilka ändamål pengarna går. Om det är så att man tycker att det lilla underskottet som vi har nu borde ha varit ett överskott så då är det väldigt enkelt. Då är det bara att titta i budgetmomenten och föreslå vart man tycker att det borde gå mindre pengar. Då når vi ju det som uppenbarligen vicetalman Thörnroos själv tycker att borde vara fallet. Samma framgick ju i en tidigare replikväxling här.

Jag upprepar. Pensionerna har ökat med nästan fem miljoner euro, arbetsvärderingen har kostnadsförts till närmare tre miljoner euro, löneökningar med två miljoner euro, bränslepriset är uppe med över en miljon euro, IT-satsningarna blir i miljonbelopp vilket är nödvändigt att göra. Alltihop av detta måste vi göra. Därav har vi den här skillnaden. Men om man inte räknat med det, så i så fall … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

I bokslutet för år 2015 var de samlade inkomsterna 238 miljoner. De sista siffrorna som nu finns tillgängliga, och som visar de samlade inkomsterna, är på 269 miljoner. Alltså intäkterna har ökat med 31 miljoner plus att konkurrenskraftsavtalet har gjort att utgifterna har sänkts. Man har gjort inskränkningar vid ÅHS med x antal miljoner. Det finns flera saker som jag kan lyfta fram. Det oaktat så har vi ett minusresultat.

Det är ju ingenting unikt att kostnaderna stiger under resans gång. Så är det ju alltid. Det är ju nästan naturligt att löneutvecklingen finns och så vidare bortåt. Men jag har litet svårt att förstå var de här pengarna finns. Det blir allt svårare och svårare att kunna ta del av budgeten eftersom all den praktiska informationen som man behöver saknas nuförtiden.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Informationen saknas inte alls. Budgeten är transparent och tydlig. Siffrorna är väldigt klara. Det är helt vanliga siffror som vi använder oss av.

Det är klart att intäkterna har ökat. Det har jag sagt. Men kostnadsökningarna har också varit stora. Det där händer hela tiden. Vi har kostnadsökningar och vi tar faktiskt mera kostnader på oss just nu genom att vi inte tar ut så mycket ur pensionsfonden. Vi satsar på IT på ett annat sätt. Vi har kostnadsfört arbetsvärderingen. Vi har haft en löneförhandling som har lett till att vi har en arbetsfred för tillfället. Bränslepriset stiger, vi har fastighetsverket, vi har internhyrorna dit och vi har byggt upp en likviditet i fastighetsverket och så vidare.

Men den stora skillnaden är ändå att nu har vi ett resultat som är så gott som i balans. Det hade vi inte förut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Tack finansministern för presentationen! En praktisk fråga som jag tycker att vi har påtalat många gånger är att få nyckeltal och uppgifter om hur stor personal det finns inom varje avdelning. Jag vet att finansministern och jag, under den förra perioden, påtalade detta som oppositionspartier. Moderaterna har någon gång i tiden också påtalat informationen om nyckeltal som skulle göra det lättare att läsa budgeten.

Nu har vi haft i princip tre budgeter och det finns fortfarande ingen bättre information när det gäller personalanställda och inte något nyckeltal heller. När är det meningen att detta ska komma in i budgeten?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nyckeltal försöker vi förbättra hela tiden samt utöka dem.

Jag säger igen, vad gäller personaltablån och att kunna antalet årsarbeten, att vi försöker genomföra en upphandling av ett löne-PA-system. Det har jag sagt förut. Vi har ytterst stora problem att lyckas uppnå den situationen att vi får det som vi hade förväntat oss. Så det finns ingenting annat bakom det här än att vi helt enkelt inte har nått i mål med den upphandling som vi har gjort. Det beklagar jag men jag kan ingenting göra åt det.

Det är inte värt arbetet att gå in för ett manuellt arbete i den här frågan och sätta ner flera människors arbetstid under hösten på att få till någonting som är lika dåligt som tidigare och som inte visar den verkliga bilden. Så fort som vi har programmet på plats så ska det här också vara på plats. Vi vill alla att det här ska synas.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är litet förvånande ändå att trots den datateknik som finns idag ska det vara så svårt att få ett program på plats. När jag kom in i lagtinget så fanns det en tablå över alla anställda inom förvaltningen. Inte vet jag om det gjordes manuellt då, det kan hända. Det kanske inte var det mest effektiva. Men jag tycker ändå att med den teknik som finns idag så borde det inte ta tre år att få in det. Men jag hoppas på att det som finansministern säger så kommer det att bli så i framtiden. Men jag kommer inte att uppleva det i varje fall.

Minister Mats Perämaa, replik

Här får ledamot Eklund ta mig på mitt ord bara. Vi har ingenting att dölja med detta. Vi vill alla att budgeten ska visa de uppgifter som är intressanta. Lagtinget har tydligt sagt många gånger att man vill ha den här informationen. Men jag kan inte trolla fram den när vi inte har lyckats med det i upphandlingen att få det på plats.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag beklagar det! Men att göra det manuellt - så som vi gjorde tidigare, och där det visade sig att det ofta också fanns fel - så det tycker jag inte att vi ska satsa på, inte mera byråkrati utan vi måste få saker och ting på plats så som det ska vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ber att få gratulera finansminister Perämaa till den stora inkomstökningen på 31 miljoner som har skett under de senaste åren. På något sätt tycker jag ändå att det inte är mer än rättvist att också finansminister Perämaa får vara med om att klumpsumman ökar på det här sättet, med tanke på att han under sin förra period fick vara med om en minst sagt dramatisk sänkning. Jag tror faktiskt att minister Perämaa varken var en bättre eller sämre finansminister då än nu. Vi har ett system där inkomsterna ibland sjunker väldigt starkt och ibland ökar de väldigt starkt. Sedan gäller det för oss att hitta någon sorts jämnhet i vår ekonomi och i vår kostnadskostym.

Fru talman! Det som minister Perämaa var inne på i slutet av sitt anförande är väldigt viktigt, det är konkurrenskraften. Det ska jag återkomma till i min andra replik.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sant! Jag liksom andra finansministrar har fått uppleva mera inkomster och mindre inkomster. Under min förra period – det har jag sagt till några här – fick jag av dåvarande finanschefen en lapp på mitt bord om att prognosen från finansministeriet visade att klumpsumman skulle sjunka med 40 miljoner. Detta var just efter finanskrisen. Då var det inte lika lätt att lägga en budget som det kanske är nu. Men det om det.

Nu har vi haft goda intäkter under några och det har vi sagt från talarstolen, från landskapsregeringen och jag också. Bra så! Men just nu så når vi en situation där vi har ekonomin ungefär i balans. Samtidigt riskerar konjunkturerna att börja svänga neråt igen. Så vi behövde få en ekonomi i balans just nu. Det hävdar jag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det som dock inte verkar vara i balans, det är vår konkurrenskraft och våra konkurrensförutsättningar framåt. Under min tid som politiker har jag upplevt det hårda 1990-talet. Inte ens då tror jag att man upplevde så mycket samarbetsförhandlingar och uppsägningar som vi de facto har haft under det senaste halvåret här på Åland.

När man lyssnar in verkligheten därute i samhället och pratar med företag, så har vi inte sett den sista samarbetsförhandlingen eller den sista uppsägningen här på Åland. Jag tror nog att det inte bara är lagtinget utan det är nog verkligen landskapsregeringen som på allvar måste diskutera den här situationen och se hur vi kan ta oss framåt så att vi har skattekraft och att ålänningarna kan försörja sig själva, att vi har pengar till kommunerna och så vidare.

Jag tror att det är bra om landskapsregeringen skulle komma med ett underlag för en sådan diskussion hit till lagtinget. För det är nog i sista sekunden nu.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det har skett en rätt dramatisk bedömningsförändring hos våra företag sedan våren. Om vi läste ÅSUB:s rapport så var den förvånansvärt positiv då. Nu är signalerna något annorlunda.

Jag tänker för min del vara ödmjuk i den här frågan. Det här är inga lättlösta frågor utan det här är framtidsfrågor som säkert engagerar oss allihop. Vi får fundera på det där med underlag. Bra så! Diskussionen behöver föras. Om vi skulle nå framgång med en intäktsökning om cirka tio miljoner euro så skulle det inte lösa problemet på något sätt om det är så att vi skulle få ett näringsliv som verkligen skulle börja ha problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det finns många frågor. Mot slutet så kom ni in på kärnan, dvs. konjunkturer och tillväxt. Ni talade om Finland och Sverige. Hur beskriver ni konjunkturläget på Åland nu? Är det högkonjunktur eller lågkonjunktur? Hur beskriver ni det? Och detta med tillväxten. Ni var inne på den svenska och den finska tillväxten. Var bedömer ni att tillväxten per capita på Åland ligger just nu?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag borde ha haft siffrorna med mig här för att kunna ange dem riktigt. Så jag väljer att bara säga såhär, och då grundar jag det på ÅSUB:s rapport. När Finland till slut gick in i en högkonjunktur - under åren 2016, 2017 och 2018 - så följde inte Åland med, åtminstone sett ur BNP-siffrorna. Vi har hela tiden legat på en tillväxt, men bara mellan noll och en procent. Därav menar landskapsregeringen, men också ÅSUB, att vi har en något besvärlig situation. Men siffrorna vill jag inte gå in på desto noggrannare här, utan att ha tittat efter i mina handlingar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera det här guldkornet som ni marknadsförde senast - skatteavdraget - och som ni fortfarande säger att är för låg- och medelinkomsttagare.

Om jag räknar rätt så är det 6 500 som inte får någon nytta av det för att de har för låga inkomster och ungefär 1 000 som har för stora inkomster. Tycker ni att det är rätt att kalla det för ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare fortfarande? Tycker ni att det är rätt politik att ha det här avdraget överhuvudtaget?

Minister Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman, det är rätt politik. Det är ju ingenting konstigt att länder i all synnerhet och parlament med lagstiftningsmakt över skattepolitiken tillämpar skattepolitik. Det torde vara närmast mera naturligt än att låta bli att göra det. Inte löser ju ett skatteavdrag den här stora frågan om näringslivsutvecklingen och konkurrenskraften för det, men den kan öka den interna konsumtionen, i varje fall något, och hjälpa till att hålla hjulen rullande.

Vad gäller dem som har så låga inkomster att de inte kan komma i åtnjutande av hela 100 euro, så är det så att skattepolitiken når inte dem med socioekonomiskt riktigt stora problem utan där måste man ta till socialpolitik. Landskapsregeringen vidtar ju också sådana åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack finansministern för ett tydligt och väldigt klargörande anförande om hur Åland mår idag.

Konkurrenskraft och näringslivsutveckling är två frågor som är nyckeln till Ålands välfärd, attraktionskraft och utveckling. Frågan aktualiseras i takt med att tillväxten mattas av, i alla fall till en viss grad som det verkar. Vårt företagskluster och näringsliv är brett och innehåller allt från enmansföretag till globala exportföretag. Det borde vara en fråga som skapar en konsensus, till och med här i Ålands lagtings plenisal bland våra 30 ledamöter. Jag stöder finansministern och landskapsregeringen om att denna fråga måste prioriteras.

 Det står också i budgeten om tillväxtfonden. Kan det vara en del av ett större kugghjul som får hjulen att snurra litet snabbare?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag hann inte komma in på frågan om PAF-fonden i mitt anförande. Jag får återkomma till den delen i ett nytt anförande.

PAF-medlen används i dagens läge för allmännyttan, ett ganska vitt begrepp. Landskapsregeringen föreslår att vi tillsammans i en parlamentarisk kommitté ska fundera på hur man kunde använda sig av de medel som behövs förutom dem som går till tredje sektorn och som vi inte ska hota på något sätt. Tredje sektorn utför ett fantastiskt arbete. Då finns det här med tillväxt nämnt också där. Men jag hinner inte ta det här i en replik men ämnet är synnerligen viktigt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack för det. Jag förstår det. Men allt hänger ju också ihop. Det är litet av en lyckodag för den som är intresserad av kommunreformen till exempel och att diskutera det parallellt med näringslivsutvecklingen, det hänger ihop.

Tittar vi på Ålands attraktionskraft, konkurrenskraft och en mer rationell och effektiv offentlig förvaltning så kommer tillväxtfonden förhoppningsvis att blir något som gör ett stort incitament till att hjulet börjar snurra snabbare. Men jag ser fram emot nästa anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Finansministern bekymrar sig över att Åland halkar efter i tillväxten i förhållande till Finland. En orsak till det är att vi har levt med det klumpsummesystem som vi har haft i nästan ett decennium av finländsk lågkonjunktur, där det åländska näringslivet har gått betydligt bättre i förhållande till Finland än vad det gör nu och att vi därmed har blivit av med stora skatteinkomster pga. att vi är så noga sammankopplade med den finska ekonomin.

Jag tycker att det föranleder en fråga i samband med diskussioner i det nya föreslagna ekonomiska systemet. Där är man, från regeringens sida, beredd att befästa en framtida avräkningsgrund på 0,45 procent som motsvarar befolkningsrelationen i princip för år 1993.

Varför är man från regeringens sida beredd att ge upp kopplingen till befolkningsrelationen och befästa en 30 år gammal siffra i stället för att kräva att vi också ska beakta 30 år av åländsk befolkningsutveckling?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är inte så att landskapsregeringen önskar befästa någonting sådant. Sanningen är den att 0,45 procent med det nya systemet inte är samma som 0,45 procent med det gamla systemet. Om det nya systemet kommer på plats – ingenting är klart förrän allting är klart – så ger skatteavräkningen ett tillskott till ekonomin och den kakan växer då ganska mycket. Så att själva avräkningsdelen blir omfattningsmässigt mindre. Det är 0,45 procent av en betydligt mindre del. Det är snarare litet av en slump att det råkar bli samma siffra för att ge oss detta tillskott på tio miljoner euro. Därför kan man inte föra ett grundresonemang utan man befäster någonting och lägger det på samma. Det grundar sig inte på den här verkligheten utan det är snarare en slump.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer det som finansministern säger. Men tidigare har vi haft principen att vi får 0,45 procent av den finska statens inkomster som huvudprincip. Och 0,45 procent utgår från befolkningsrelationen år 1993, även om den var något lägre. Det har varit huvudprincipen i systemet.

Nu ska vi få behålla en del av våra egna inkomster själv men på resten ska vi få 0,45 procent, alltså 1993 års befolkningsrelation på resten. Jag menar att man frångår principen om befolkningsrelation i så fall med det nya systemet på de övriga inkomsterna och där vi fortfarande ska leva med avräkning. Och säga att det räcker med 1993 års relationstal i stället för att beakta också 30 år av åländsk befolkningsutveckling också på de andra områdena. Det är bra att vi möjligen får behålla en del av våra egna inkomster, men på det övriga borde vi väl åtminstone få vår rättmätiga del av Finlands befolkning och vi borde hålla fast vid den principen. Förstår ministern resonemanget?

Minister Mats Perämaa, replik

Nja, fru talman! Dessvärre inte riktigt. Jag tror att vi måste sätta oss ner och dricka en kopp kaffe och så får vi föra en diskussion i ett ämne som jag vet att intresserar oss båda. Men man kan inte jämföra.

Jag tror att den här diskussionen blir litet för teoretisk för att intressera lyssnarna i allmänhet. Eller kanske inte. Men eftersom systemet inte är detsamma, skatteavräkningskakan kommer att vara 50-60 miljoner euro och avräkningsdelen kommer att sjunka under 200 miljoner euro, så avräkningsgrunden har ingen koppling längre med befolkningssituationen i det tidigare systemet. Det råkar bara bli att det är samma procentsats som ger oss detta tillskott på tio miljoner. Så resonemanget håller inte fullt ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Finansminister Perämaa, jag är övertygad om att nyttja gamla metoder med skatteavdrag i åländsk politik är en bra politik, alltså löne- och pensionsavdraget. Vi var ju tveksamma från Centerns sida när det infördes i fjolårets budgetförslag.

Har finansministern tänkt på att genom att ge dessa cirka två miljoner euro till kommunerna så skulle kommunerna kunnat låta bli att höja kommunalskatterna och justera avgifter uppåt. Tänk om de pengarna direkt hade kommit samtliga ålänningar tillgodo. Eller att man nyttjat de pengarna för att sänka näringslivets allmänna, generella kostnader och där finansministern nu själv i samband med presentation betonar hur viktig den sidan är av åländsk näringslivspolitik. Har ni tänkt rätt, herr finansminister?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Svaret är ja. Jag har tänkt rätt. Speciellt gällande sådana här diskussioner med konkurrenskraft och företag. Vi vet att vicelantrådet driver ett konkurrenskraftprojekt tillsammans med näringslivet. Vi får återkomma till de åtgärder som vi eventuellt kommer fram till och som vi ska föreslå i samband med att det arbetet slutförs. Det är lite för tidigt att ge konkreta förslag till delen här nu. Men jag vill ändå nämna att i samband med den s.k. Orkla-affären så gick ju landskapsregeringen in för att sänka elkostnaderna via ett kapitaltillskott till Kraftnät Åland och det pågår ju hela tiden. Så det finns ju åtgärder.

Angående tillväxtpolitik och skatteavdrag i förhållande till kommunerna så kan man inte se skatteavdrag som bara en matematisk sak. Utan tillväxt ska ju också öka skattekakan med sänkta skatter kommunerna till fromma.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller dialogen, som landskapsregeringen för med näringslivet, så har ju vi från oppositionens sida mera mötts av att landskapsregeringen bara pratar och att man inte ser några aktiva, konkreta förslag till åtgärder. Så nog är det dags att gå från diskussionsnivån även här och ner till konkreta förslag. Precis som vi har efterlyst när det gäller hållbarhetstänket och pratet där. Var finns de konkreta förslagen? Det är ju dags att faktiskt börja skrida till handling.

Det är bara att konstatera att vi inte är riktigt överens om hur man skulle nyttja de här två miljonerna på bästa sätt, dvs. den kostnad som följer av löne- och pensionsavdraget.

Nog är det lite som ledamot Toivonen sade här, att det är många ålänningar som står utanför det här systemet. Och nog är det som så att genom sänkta eller bibehållna kommunalskatter och avgifter så skulle nog alla ålänningar …(…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag måste ha haft ludd i öronen. Jag är helt säker på att jag i samband med självstyrelselagsrevisionsarbetet - där Ålandskommittén också hörde ledamot Jansson - vid något tillfälle hörde att Centern och ledamot Jansson var intresserade av mera skattebehörighet. Då kan jag inte tänka mig att det var bara behörigheten i sig själv, utan gärna för att tillämpa skattepolitik. Så uppfattade jag det då i varje fall.

Jag tycker att vi ska använda oss av de redskap vi har. Om vi kan gynna invånarna så att deras köpkraft ökar något och sätter igång hjulen i samhället - småföretagarna, service- och tjänsteleverantörer som kan få litet flera kunder och att den interna konsumtionen ökar något - så då är det också ett led i att hjälpa till och att skapa en bättre konkurrenskraft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Harry Jansson som håller Centerns gruppanförande.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Ärade kolleger och lyssnare! Regeringen Sjögren och dess tre stödpartier har nu haft över tusen dagar på sig att förverkliga sina visioner för det åländska öriket. Därmed har regeringsblocket samtidigt mindre än ett år på sig att komma i mål med sina resterande visioner.

Det kommer väl knappast som någon större överraskning att vi inom Centern inte är direkt imponerade över prestationerna hittills. Frågan är väl egentligen rätt uppenbar. Vad har liberaler, moderater och socialdemokrater åstadkommit under sina tre år vid regeringsbordet?

Så sent som igår kunde vi i samband med debatten om den framtida kommunstrukturen konstatera att regeringsblockets stora paradnummer hotar att bli en enda stor flopp när förslaget till tvångslagstiftning fälls i den kommande lagkontrollen. Därmed kan vi redan nu tala om fyra förlorade år när det gäller den administrativa delen av morgondagens Åland.

Regeringen Sjögren klarar som bekant inte ens av att få den normala, frivilliga och därmed demokratiska lagstiftningen för kommunalt samgående på plats. Och här finns ändå allting färdigt att kopiera antingen utgående från finsk, svensk eller annan nordisk modell där Island är den senaste att välja frivillighet för att minska på antalet kommuner.

Resultatet av regeringsblockets enorma förmåga att slå dövörat till är att denna mandatperiod innebär att även de frivilliga ambitionerna till samgående mellan kommunerna omöjliggjorts av den tvångstanke som hela processen präglats av.

Till råga på allt har det politiska taktikerandet inom regeringsblocket gjort att även uppstarten av Kommunernas socialtjänst är kraftigt försenad, helt i onödan. Att göra hundratals klienter och personal till inget annat än schackpjäser är uppseendeväckande och något vi alla ska komma ihåg i nästa års valrörelse när vi åter får höra vackra ord om hur de svaga och utsatta ska värnas i alla lägen.

För att få igenom de efterlängtade kommunsammanslagningarna har regeringsblocket satsat närmare en halv miljon euro på konsulter och juridiska tjänster. Tänk om redan hälften av denna enorma summa skulle ha satsats på att bereda väg för åländska intressen i Helsingfors i stället!

För även på det externpolitiska området har regeringen Sjögren trampat vatten och inhöstat nederlag efter nederlag. Vi som följt processerna från avbytarbänken har inte klagat på arbetsinsatser eller ambitioner men tydligt är att den politiska delen av arbetet inte fungerat. Lantrådet och finansministern har haft sina möten men inte ens där det efteråt sagts att det nu finns en överenskommelse har sakerna avancerat i önskad riktning. Tydligt är att de politiska kontakterna och andra kontaktytor varit alldeles för små för att nå framgång. Dialog över internet och allehanda skriftliga utlåtanden kan aldrig ersätta behovet av personliga kontakter och diskussioner ansikte mot ansikte.

Tänk om regeringen Sjögren haft förre ministern m.m. Jan-Erik Enestam att tillsammans med Paavo Lipponen och andra gamla Ålandsvänner bereda väg för Åland i maktens korridorer i Helsingfors i stället för att Enestam nu ägnar tiden åt att sammanställa kommunal statistik för 15 kommuner på våra öar.

Här har vi konsten att använda allas våra pengar på bästa möjliga sätt. Och när det gäller regeringen Sjögrens andra paradnummer, kortrutten, har regeringsblocket, frånsett Carina Aaltonen, visat upp ett – förlåt uttrycket! – extremt tunnelseende genom att också i denna fråga vålda fram en lösning som innebär bankar och bro till Gripö på västra Föglö. Allt för att spara några minuter på en färjtur. Långt före de juridiska processerna är avklarade och då det inte ens finns en vägplan för följande del av projektet, fortsätter dessutom projektering och upphandling som om det inte finns några hinder på vägen.

Berörda markägare och Ålands Natur & Miljö har lagt ner oerhört med tid och resurser för att få stopp på naturingreppen på västra Föglö. Ett medborgarinitiativ med drygt 2 000 ålänningar på listorna vittnar om att det finns ett utbrett motstånd mot planerna. Det börjar snart bli pinsamt för detta parlament att initiativet fortfarande ligger obehandlat i våra utskott. Är det på detta sätt lagtinget ska respektera visad folkvilja? Ska vi verkligen hantera demokratiska instrument med sådan nonchalans?

Både när det gäller kortrutten och kommunstrukturen har oppositionen varit enig i sitt motstånd mot regeringsblockets planer. Därför bör alla oroliga ålänningar känna hopp och förtröstan om att lagtingsvalet i oktober nästa år har alla förutsättningar att ändra på situationen.

Dessutom utgår i alla fall vi inom Centern från att även regeringen Sjögren måste ta till sig förslaget om en tunnel i upphandlingen av en hållbar trafik till och från Föglö i framtiden. När till och med den politiska ledningen för Föglö kommun vill se en tunnel som den enda lösningen, måste helt enkelt majoritetsblocket i högre grad börja lyssna på Carina Aaltonen och alla andra miljövänner inom regeringspartierna som delar oppositionens starka åsikt om att morgondagens skärgårdstrafik ska byggas utgående från moderna lösningar i stället för via onödiga broar och bankar.

Talman! När det gäller Ålandsbudgetens ekonomiska del är det enkelt att konstatera att systemet reparerat sig själv genom ökade intäkter och minskade kostnader tack vare det finska konkurrenskraftsavtalet som medförde påtagliga lättnader för de offentliga utgifterna överlag. Inte genom några direkta, konkreta och aktiva insatser från ministrarnas sida.

Finansminister Perämaa ägnade som bekant - som kollegan Runar Karlsson redan nämnde här i replikskiftet - de första åren av sin comeback på posten som finansminister att kritisera regeringen Camilla Gunells finanspolitik 2011-2015 genom att kritisera det finansministern kallat för ”det strukturella underskottet”. Andemeningen i kritiken var förstås att regeringen Gunell gjort för lite för att rätta till obalansen mellan inkomster och utgifter.

Sanningen är ju, bästa vänner, att den föregående mandatperioden mycket långt präglades av sviterna av den ekonomiska kraschen för drygt tio år sedan. Sakta men säkert har Finland segat sig tillbaka till 2008 års BNP-siffror och därmed har också grundfinansieringen av Ålands offentliga ekonomi förstärkts med tiotals miljoner sedan 2016 pga. att vårt system är så pass beroende av finländsk konjunktur och de statliga inkomsterna minus låneupptagningen.

Minister Perämaas första år kännetecknades samtidigt av ett överdrivet behov av att svartmåla det ekonomiska läget i kombination med lite grekisk bokföring av budgetposterna. Centern hävdade energiskt att det var onödigt att t.ex. stänga demensavdelningen på ÅHS och påbörja processen med att svälta ut kommunerna via lägre landskapsandelar. Det sistnämnda förstås för att få t.ex. Föglö och Jomala litet mera positiva till den kommande tvångssammanslagningen.

Och mycket riktigt. Utvecklingen stämde överens med Centerns analys om att sparåtgärderna var överdrivna utgående från den ekonomiska verkligheten. Och faktum är att landskapsregeringen fått jobba för att hitta fram till ett underskott i Ålandsbudgeten för år 2019.

Från Centerns sida förstår vi behovet av att kunna uppvisa ett litet underskott trots den påtagliga förstärkningen av inkomstsidan. Men den avgörande frågan är förstås - och som redan har nämnts i replikskiftet - vad landskapsregeringen har gjort med inkomstförstärkningen på närmare 30 miljoner euro.

Talman! Summa summarum har de tre första åren med regeringen Sjögren vid rodret gett oss ålänningar ett antal onödiga och förhastade sparåtgärder som i första hand riktats mot redan utsatta individer.

För det andra ett ytterst märkligt beslut om att skjuta fram uppstarten av Kommunernas socialtjänst, en reform vars grundläggande syfte är att åtgärda just den typ av behov som dagens majoritetsblock motiverar sammanslagningen av kommunerna med, dvs. genom tvång och hot.

För det tredje ett antal misslyckade testballonger kopplade till regeringen Sjögrens uttalade vilja att via landskapslagar utmana Finlands grundlag. Det är en ambition vi i Centern förstås stöder men där vi i flera fall betonat att detta parlaments anseende som lagstiftare samtidigt måste bevaras. Tyvärr har oppositionens varningsord varje gång nonchalerats med påföljd att tid och resurser i onödan avsatts på lagförslag som var dömda att falla i lagkontrollen.

För det fjärde har regeringen Sjögren förändrat delar av landskapsandelssystemet så att flera landsbygds- och skärgårdskommuner nu börjar få problem med sin ekonomi. Hur liberalerna som lantråds- och finansministerparti kan gå i spetsen för en försvagning av de perifera regionerna är fortfarande för oss i Centern en gåta.

För det femte kan vi till listan över regeringen Sjögrens tillkortakommanden foga de externpolitiska nederlagen. Detta är förstås också den allvarligaste punkten på den här listan eftersom detta område i motsats till tidigare uppräknade misslyckanden är ytterst svåra att reparera inför Ålands jubileumsår 2022. Här ska vi nu hoppas på lantrådets nya besked under dagen om att det kommer att ske framsteg. Vi kommer sannerligen att välkomna och applådera det i så fall.

Talman! I totalt 28 budgetmotioner lyfter vi från Centerns sida fram våra åsikter om vilka ändringar som behöver göras i budgetförslaget. Mina kolleger kommer att återkomma med den presentationen.

Talmannen

Tio repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Centern har både i replikväxlingar och nu även i gruppanförandet kritiserat det faktum att det finns ett underskott och tycker att det borde vara ett överskott. Det förvånar mig då att man kommer med nästan en lika bred lunta som budgeten med motioner som i praktiken utökar driftskostnaderna med mångmiljonbelopp. Hur kan det vara ansvarsfullt? Retoriken överensstämmer inte med praktiken. Hur kommer det sig ltl Harry Jansson?

Ltl Harry Jansson, replik

I varje budgetförslag måste man se efter var nyttan överstiger skadan så att man underbalanserar budgeten i viss mån. Med det system som vi har så är det ofrånkomligt att så länge vi har ett positivt årsbidrag så behöver vi aldrig vara oroliga i och med att det är ett offentligt samfund, vilket ledamot Carlsson mycket väl känner till. Och det har vi, ett kraftigt sådant.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här låter som undanflykter när verkligheten kommer emot. Vi har alltså ett stort lass med budgetmotioner sammantaget från den opposition som ltl Harry Jansson företräder - och som han påstår i sitt anförande att ska regera efter nästa val - och föreslår nu tillsammans med oppositionen en 9 472 000 euros utökning av driftskostnaderna. Det motsvarar 1,8 procent i landskapsskatt, om man ska få in den ökningen, eftersom vi har ett underskott. Är det här ansvarsfullt?

Det är, som jag ser det, ett lass med valfläsk som har tagit en kraftig vänstersväng ner i diket, när Centern tidigare påstått sig vara ett högerparti. Det här stämmer inte alls.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ledamot Carlsson. Nu kan inte jag stå här och ta ansvar för oppositionens samlade budgetmotioner och utfall. Jag kan bara konstatera att från Centerns sida har vi bedömt att de 28 motioner som vi har lagt är viktiga med tanke på både Ålands finanser och åländsk politik det kommande budgetåret.

Man kan ju alltid väga nyttan av behovet med motionerna. En förstärkning av landskapsandelssystemet ska ju vägas mot att vi har en utökad underbalansering i budgeten mot den enorma nytta det innebär för kommuner och därmed för samtliga ålänningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Jansson säger att ”ingenting görs”. Trots det har vi nu en ekonomi i balans, vi satsar på regionalpolitiken, vi utvecklar Bomarsund och Kastelholm, distansarbete har möjliggjorts som gör att man kan rekrytera bättre ifrån skärgården och glesbygden. Hela hållbarhetsprojektet går framåt liksom jämställdhetsarbetet, arbetet med jämställda löner fortskrider precis enligt plan och det avtal som slöts. Otaliga möten har hållits mellan landskapsregeringens medlemmar och rikets motsvarighet.

Tidigare har Centern kritiserat motsatsen. Regeringen Sjögren inte bara är för utan de tillhör också dem som faktiskt också gör.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller regionalpolitiken - det var bra att ledamot Johansson tog upp det - så är det ju därför som vi förvånar oss över liberalernas kursändring, just när det gäller landskapsandelarna. Det finns ett enda påtagligt instrument som vi har - vi som sitter som beslutsfattare på den här nivån i självstyrelsesystemet - när det gäller regionalpolitik. Det är landskapsandelssystemet. Det är aktiv regionalpolitik.

Nu har den sittande landskapsregeringen - och liberalerna i synnerhet - gått in för att till exempel Föglö ska svältas ut. Varför försätta Föglö i en ekonomiskt utsatt situation? En kraftig neddragning för dem. Det är ju det som blir följden. Mängden pengar till kommunerna, via landskapsandelssystemet, är inte direkt så stort neddraget. Men effekterna, bästa ledamot Johansson. Effekterna!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ja, det är det som skiljer vår regionalpolitik från Centerns regionalpolitik. Centerns politik går ut på att pytsa ut mer och mer pengar medan vår politik går ut på att stärka näringslivet, förbättra förutsättningarna, skapa nya turistkluster och rädda Orkla-fabriken. Vi gör det konkret för att skapa bärkraft, inte bara pytsa ut pengar.

Men jag vill också kommentera medborgarinitiativet. För det första tycker jag att ledamoten handskas ovarsamt med sanningen när han menar att miljörörelsen är för en tunnel. Det är stora miljöingrepp också med en tunnel och jag har faktiskt inte hört någon från miljörörelsen förespråka en sådan lösning.

När det gäller hanteringen av medborgarinitiativet så kan jag konstatera att vi från regeringsblocket var beredda att arbeta i utskottet under pleni uppehållet, bl.a. för att kunna hantera den frågan. Men oppositionen sade nej.

Ltl Harry Jansson, replik

Sanningen är den att Liberalerna från och med 2015 och framåt inte har någon regionalpolitik värd namnet i och med att man aktivt gått in för att dra ner landskapsandelssystemet och där i synnerhet de utsatta regionerna drabbats. Det är ju det som är sanningen, ledamot Johansson. Liberalerna har ingen regionalpolitik. Jag gratulerar! Nu sitter liberalerna, med ledamöterna Holmberg och Johansson i spetsen, och för den här förändringen inom Liberalerna. Redan ordvalet, att ”pytsa ut pengarna till kommunerna” visar på det förakt som man har mot de kommunalt ansvariga.

Bästa ledamot Johansson! Det är ju de här pengarna som går till dem som behöver stöd och omsorg i vår vardag och till de kommuner där folk faktiskt behöver en regionalpolitisk insats. Så Liberalerna har lite orsak att ställa sig i skamvrån när det gäller regionalpolitiken just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är tråkigt att man som största oppositionsparti - och efter att tidigare ha suttit på regeringsmakten i väldigt många år - nu väljer att endast lyfta fram negativa aspekter. När vi ändå de facto i den här budgeten finner många goda reformer, för att inte prata om hur vi börjar hantera de allvarliga klimatutmaningarna som vi nu ser runtomkring oss, med att aktivt nu jobba med att minska CO2-målen, reducera koldioxidutsläppen genom flexibla och elektrifierade lösningar, man ser genom byggregler, man uppmuntrar till energisnålt byggande och man ger stöd till både sol och vind. Vi ser för första gången historiskt en CO-2 budget. Det är alldeles fantastiskt tycker jag. Jag skulle gärna ha hört vad Centern har för miljöpolitik och hur man ser på de satsningar som vi går in för nu.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ledamot Kemetter har absolut rätt och vi applåderar varje miljöarbete. Det vi är fortsatt kritiska till från Centerns sida, när det gäller klimatpolitik, är bristen på konkreta handlingskraftiga förslag för att minska klimatpåverkan i vår vardag. Det finns otroligt mycket vackra ord. Och den här hållbarhetsstrategin är ju fantastiskt bra. Men var finns handlingskraften med att förändra? Att anta sju olika principer som man ändå inte vill leva upp till, typ Gripöbron och annat, så blir ju bara ett tomt skal som den politiken vilar på. Vi välkomnar som sagt konkreta förslag. Och den här koldioxidbudgeten som utlovas nu, den ska bli oerhört intressant att ta del av.

Men vi måste vara på det klara med att på grund av både intern och extern skärgårdstrafik så kommer siffrorna att bli ganska alarmerande för Ålands del, men det är säkert ledamot Kemetter ytterst medveten om.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack talman! Vad gäller stränga miljölagar så tror jag nog att det är vårt parti som faktiskt kan stå där med fanan högst. Det gäller sedan för oppositionen att stödja oss när vi lägger sådana stränga lagar här under det sista året.

Och när det gäller broar, är det skillnad för Centern mellan Prästöbro satsningen eller Gripöbron? Eller är det då man plötsligt ändrar politik? Det vet vi inte.

Men det som jag också gärna skulle ha hört i gruppanförandet från Centern skulle ha varit om det fantastiska nya ekonomiska tänket som man infört på ÅHS. Det gör att vi får långsiktiga mål med överlagda strukturomvandlingar. Där ser vi verkligen på en längre tid hur vi kan hantera den kostymen som vi har på ÅHS, som ändå är en väldigt stor del av vår budget.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det var lite våldsamma kast här från ledamotens sida.

Om vi tar hållbarhetsarbetet. Även när det gäller lagstiftningen välkomnar vi sannerligen de åtgärder som ledamot Kemetter tydligen nu kan lova att är på gång, och om de faktiskt leder till konkret påverkan av positiv art på vår miljö. Så det ska vara intressant att få se.

Vårt bekymmer under de här tre åren i opposition har varit att landskapsregeringen har pratat oerhört mycket. Det har antagligen hållits rekord i antal presskonferenser och vackra ord. Men de konkreta förslagen, det är dem som vi hela tiden har frågat efter. Var finns de? Och hållbarhetsarbete bygger ju på konkreta förslag som vanliga människor – vi alla – kan ta till oss.

Att ha en ”hållbarhetslots” är säkert jättebra men det är bra om den lotsen har någonting konkret att visa ålänningarna, att ”detta ska man göra i vardagen för att hjälpa miljön”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack till Centerns gruppordförande för ett väldigt mörkt och gnälligt anförande som var kemiskt rent från utveckling och framtidsfrågor. Det är alltid lätt att kritisera och streta emot, motverka, baktala och riva. Men det andas inte på något sätt för mig att man skulle vara regeringsduglig eller på något sätt ta upp framtidsfrågor.

Fem punktslistan, ja det var ingen to-do-lista. Jag tycker att finansministern i sitt anförande lyfte upp två viktiga frågor, konkurrenskraft och näringslivsutveckling. Inte ett ord i Centerns gruppanförande kring det. Det är för mig märkligt.

Min första fråga är, att åt ledamot Jansson saltgurka med ättiksdip när han skrev anförandet? Min andra fråga är, att är det via det här anförandet som Centern ska visa hur Åland ska styras i framtiden och vad säger Ålands näringsliv om ett sådant anförande?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vill börja med att upplysa ledamot Holmberg om att det faktiskt är väljarna som kommer att avgöra vem som är regeringsduglig efter den tredje söndagen i oktober i nästa år. Inte ledamot Holmberg och hans tunnelseende när det gäller vissa frågor, som den framtida administrativa strukturen på Åland.

När det gäller konkurrenskraften för vårt näringsliv och den sidan av tillväxt, så är det vi själva som har efterlyst det under replikskiftena här. Var finns de konkreta förslagen utöver det som finansministern mycket väl påpekade om, att via Ålands Kraftnät så försöker man lindra påverkan på elpriset. Det är jättebra. Men i övrigt så saknas de konkreta åtgärderna i budgetförslaget till den här delen.

Ledamot Holmberg! Inte kan vi väl förväntas reagera på sådant som inte ens nämns i budgetförslaget? Sedan kan vi återkomma i debatten med våra egna visioner, men i ett gruppanförande fokuserar man på det som man själv anser att är viktigast här och nu.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jansson för det klargörandet. För då är det viktigaste här och nu alltså att gnälla. Då vet vi det.

När det gäller konkurrenskraften så är ett arbete igång som berör el, värme, energi, avlopp, avfall etc. Det arbetet är inte färdigställt. När det arbetet är färdigställt, precis som finansminister Perämaa sade, så kommer också förslag till åtgärder att förverkligas.

Jag tror att det är viktigt att man visar ett alternativ i ett gruppanförande. Nu är jag en naiv, ny politiker. Men jag har sett framför mig att går man upp och håller ett gruppanförande så ska det innehålla konkreta alternativ. Inte bara ett gnäll över hur saker och ting inte ska vara. Oberoende vem som väljer nästa regering.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är lite mycket begärt att jag som vanlig enkel ålänning ska hinna kritisera landskapsregeringen och samtidigt lägga fram Centerns alternativa politik. Det är mycket begärt på tio minuter. Men det är bra att ledamot Holmberg har höga förväntningar på centerpolitikerna. Det gläder oss att ledamoten tror att vi har den förmågan.

Men faktum är ju, bästa ledamot, att i budgetförslaget används det åter vackra ord när det gäller den här delen av politiken. Via ”effektivisering”, via ”koordinering” av investeringar ska vi få ner kostnader för näringslivet när det gäller el och vatten etcetera. Men snälla ledamoten. Det är väl där som vi har den största samordningen redan av åländsk politik.

Det förvånar mig att ledamot Holmberg - som sannerligen är anhängare av centralism - inte går i spetsen för att slå ihop våra elbolag. Där får ledamoten en konkret effekt på kostnaderna för vanliga ålänningar. Varför inte satsa på det när allting annat är möjligt att slå ihop?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ledamot Jansson tog upp kommunstrukturen även i budgetpresentationen. Jag har en fundering. Du minns det goda arbetet som vi hade här med ”SÅD”, dvs. södra Ålands högstadiedistrikt. Delvis till och med på initiativ av ledamot Jansson. Vi arbetade ganska mycket där men så blev det ingenting eftersom en kommun sade nej. Den frivillighet som du nämnde i ditt anförande tycks inte leda någonstans. Skulle det inte vara bättre att ha en lag i botten för att kunna gå vidare med den här processen som vi inledde?

Ltl Harry Jansson, replik

Absolut, ledamot Eriksson. Vi välkomnar en lag från Åländsk Centers sida. Men det bör ju vara en lagstiftning som är hållbar. Den ska klara den kommande lagkontrollen. Vi är tyvärr utsatta för det förmynderi som ledamoten så väl är insatt i. Andra granskar våra lagar betydligt hårdare än Finlands riksdag och som vi till exempel utsätts för. Det är ju det som är verkligheten. Det är med sorg i hjärtat från Åländsk Centers sida, för det blir fyra förlorade år. Vi kommer att få utslaget från lagkontrollen, låt säga i mars. Det betyder att landskapsregeringen behöver ha ett antal veckor eller månader på sig. Så vi kommer inte att ha något konkret förslag. Däremot kommer den normala kommunindelningslagen säkert att klara kontrollen och då finns det åtminstone någonting. Men det är för nästa mandatperiod. Inte för åtgärder här och nu.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ledamot Jansson. Du säger att det är synd - om jag uppfattade dig rätt - att lagstiftningskontrollen kommer att sätta tummen ner. Kan man då tolka det som att du skulle vilja att den här lagen skulle gå igenom och att det här lagförslaget är bra som vi har om kommunstrukturen? Det är den slutsatsen som man kan dra i alla fall.

Oberoende av det. Enligt nuvarande system är det så att den som vill minst styr allt. Jag tänker på detta med södra Ålands högstadiedistrikt. Det här med ”SÅD” och sammanslagningen. Det är ju fel att den som vill minst ska styra allt. Varför ska man utgå från den minsta gemensamma nämnaren? Man borde ta den största gemensamma nämnaren och se vad de flesta vill.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller processen, t.ex. på södra Åland, så är jag ganska övertygad om att ifall vi inte hade haft landskapsregeringens maktpolitik svävande över det hela så skulle i alla fall Jomala, Lemland och Lumparland ha kommit mycket långt i diskussionen med att få en gemensam kommunal enhet rätt snart på bordet. Jag är övertygad om att de skulle ha funnit motsvarande frivilliga processer som också skulle ha avancerat på den här sidan om valet i oktober nästa år.

Men tyvärr, den politik som har förts har lamslagit alltihop. Och sedan det faktum att vi redan har en tvingande lagstiftning om kommunernas socialtjänst och så pådyvlar man kommunerna, parallellt med det, en sammanslagningsprocess. Man utsätter i första hand våra tjänstemän för det merarbetet. Så inte har det varit ansvarsfullt det som landskapsregeringen hållit på med till den delen under de här tre åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Den 9 mars 2017 var det ett möte där kommunerna träffades och diskuterade kommunernas socialtjänst. Man vädjade till den enda tjänstemannen som var där från landskapet, ”lyssna på kommunerna, ge oss lite mera tid”. Nu valde landskapsregeringen att ge den tiden. Och nu får vi kritik för det. Jag förstår det. Jag kan erkänna att vi från den socialdemokratiska gruppen, under den förra mandatperioden, gjorde ett stort fel. Det var att gå med på Centerns förslag om detta med frivillighet. Vi borde direkt ha gått med ett ledarskap om ett enat KST direkt. För det är det som jag hör nu också att ledamot Jansson vill. Med tvång.

Men nu är det så, ledamot Jansson, att det här ligger hos kommunerna. Ledamot Jansson är själv kommunstyrelsens ordförande. Du har allt i din hand för att jobba vidare med frågan. Varsågod!

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, man kan anklaga mig för mycket, det håller jag med om - säkert. Men man kan inte anklaga mig för två saker. Dels att jag skulle ha varit passiv när det gäller kommunfrågan överlag. För är det någon som har drivit södra Ålands frivilliga process så är det undertecknad. Jag skäms inte för det. Jag tyckte i varje fall att det är viktigt att analysera effekterna av en sådan sammanslagning, för det skadar inte att utreda.

För det andra så är jag övertygad om att kommunernas socialtjänst inte kommit så långt den har kommit för Jomalas del om inte jag hade varit positiv och ansett att Jomala ska ta de merkostnader som systemet medför för oss. Sedan har vi många som är upprörda i min kommun, Jomala, över att systemet är skräddarsytt för att gynna Mariehamn vad gäller pengarna. Att man gynnar Mariehamn i ett system som är isolerat till KST. Det är lite beklagligt. Men jag har valt att bortse från det och tittat på vad som är det bästa för hela Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ledamot Jansson!  Det var en intressant replik. Jag har inte anklagat ledamot Jansson för någonting. Jag har i stället sett att ledamot Jansson kan se möjligheterna med att ha det i händerna nu. Jag har konstaterat att vi var överens om att det kanske borde ha varit ett tvång från första början. För det är ju det som ledamot Jansson säger nu. Att med tvång så skulle det här ha gått fram.

Det är intressant vem man lyssnar på och vart man vill sparka. Man hör lite olika. Det senaste jag hörde är att kommunerna inte vill betala för de mindre kommunernas socialkostnader. Så det är lite vart man vänder sig och vem man vill sparka på. Det verkar att om man vänder sig mot det negativa så är det KST som lider av det och våra klienter där. Så jag håller med ledamot Jansson. Det borde ha varit tvingande från första början. Nu är det hos kommunerna. Låt oss jobba för det i stället och se till att vi röstar ja för ett KST.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ledamot Winés replik gör det ännu mer förbryllande hur socialdemokraterna kunde gå med på att skjuta fram tidpunkten och försena det ytterligare. Det är förvånande. I vissa fall måste man faktiskt visa med hela handen och här hade man klara utredningar.

Ledamoten känner mycket väl till hur KST kom till och varför. Jag förstår varför man är rädd för KST. Det är därför att det tar ju bort huvudargumenten för tvångssammanslagningarna. Så jag förstår ledamotens vankelmod. Men det är synd, och litet upprörande faktiskt, att man inte tänker mera på dem som berörs, både bland klienter och bland personal.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Ltl Harry Jansson pratar om tunnelseende och jag kanske har tunnelhörsel eller tunnelminne. Men jag är nyfiken på om hela Centerns lagtingsgrupp nu är inne för att vi ska ha en tunnel till Föglö? Under den förra mandatperioden så stupade ju extraanslagsansökan - som var fem före - på grund av att Centern inte ville ha med en mening om att det i framtiden ska finnas en möjlighet till fast förbindelse till Föglö. Har man nu ändrat inställning helt?

Ltl Harry Jansson, replik

Talmannen får förlåta, men jag är tyvärr inte så insatt i den diskussionen som tydligen har förts under den förra mandatperioden om extra anslag till den delen.

Det som förvånar från Centerns sida, när det gäller extra anslag, det är att vi har ett investeringsbehov på 450 miljoner euro - det står ju t.o.m. i den sittande landskapsregeringens egna papper – och att det enda man kan åstadkomma från landskapsregeringens sida i det här skedet, när det gäller extra anslag, är att lägga fram pengar för Gripöbron. En liten del, tio procent av det totala.

Jag tycker att det är fel att man låter sin egen politik styra över det som skulle vara det bästa för Åland, en övergripande extraanslagsansökan, inte den här kortsiktiga.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Men den här mandatperioden har vi i alla fall lämnat in en extra anslagsansökan. Vi har ändå haft modet att göra det.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ledamot Holmberg-Jansson! Det krävs nog inget mod att lämna in ett papper. Det märkliga är att det Centern jobbade för under föregående mandatperiod var ett extra anslag som uppgick till 142 miljoner för att ta ett större grepp om det hela. Det som ledamoten påstår om extra anslag, det kom ju aldrig några papper till den delen som jag har tagit del av. Ledamoten får i framtiden vara lite mera konkret i sin kritik av Centerns tidigare insatser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Det förra replikskiftet berörde historien. Jag ska hålla mig kvar lite grann vid historien.

I början av den förra mandatperioden så fanns det alternativ till hur trafiken på det berörda området i Föglö skulle utvecklas. Då fanns det fyra olika förslag. Två av dem innehöll tunnelalternativet. Men den regeringen valde att plocka bort tunneln. Man valde att inte lägga ner mera arbete på det. Man valde att inte ta fram en miljökonsekvensbedömning, man valde att inte ta fram en vägplan och man valde att gräva ner någonting som ligger under jorden.

Vad är det som har gjort att vi ska tro att Centern verkligen vill göra någonting denna gång än att bara gräva ner?

Ltl Harry Jansson, replik

I motsats till ledamot Staffas så har vi inom Centergruppen en förmåga att ta till oss bra resonemang av sådana som kan sin sak. Vad gäller färjetrafiken i stort så är det otroligt hur Jan Grönstrand också har debatterat med ledamot Staffas. Vi påvisar den ensidighet som präglar synen på skärgårdstrafiken på morgondagens Åland.

När det gäller tunneln så är det ju fantastiskt med det privata initiativet som har tagit tunnelfrågan enormt mycket längre så att t.o.m. Föglö kommun nu säger att en tunnel är det enda hållbara framtidslösningen. Så det välkomnar vi sannerligen från Centerns sida.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack talman! Det låter jättebra att vi får höra att ledamoten kan ta till sig bättre kunskap av andra än den man själv besitter. Det tycker jag att är jättebra.

Ledamoten berörde någonting som lite grann har försvunnit ut i det fördolda och det är förslaget som man stödde för ungefär ett år sedan. Det var någonting som då kallades för ”snabbrutten”. Har de som lovade att man arbetade för snabbrutten övergett det? Eller ska vi både ha snabbrutt och tunnel och mer och mer och så ska det vara lite broar här och lite där? Fortsätter detta med att vi bara öser ut löften? Men jag tror inte att det blir någon verkstad.

Ltl Harry Jansson, replik

Även om jag är medlem i Ålands natur- och miljö, i likhet med Staffas liberala kollega Torsten Sundblom, så betyder det inte att vi är med i processen och inte alla gånger stöder det som de kommer fram med i sitt interna arbete. Däremot applåderar vi alla ansträngningar för att i möjligaste mån ta med alla fakta som behövs för en hållbar framtidslösning för skärgårdstrafiken. Och det borde även ledamot Staffas göra.

Nog är det fantastiskt att det privata tunnelinitiativet har en sådan hållbarbarhet när man både synar ekonomin, själva byggsidan och det faktum att man redan nu kan säga att man har markägare som är beredda att upplåta de områden som behövs för tunnelns uppgång och nedgång. Fantastiska insatser av ett privat företag att applådera! 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Efter mitt anförande, som grundade sig mycket på konkurrenskraftsfrågor och tillväxt, så hade jag hoppats att den utsträckta handen om en debatt i det ämnet skulle ha kunnat lämna något spår i Centerns gruppanförande. Men besviken fick jag bli. Det här lät ju mera som ett eko av debatten i det förra ärendet, dvs. om kommunstrukturen, om kommuner och landskapsandelar som uppenbarligen är lösningen på de allra flesta problem. Men det är inte så enkelt.

Jag uppmanar igen att vi kanske någon gång kunde diskutera tillväxtfrågor utan att alltid bara prata om kommuner. Det skulle säkert vara livgivande och bra för debatten här.

Men jag får kanske räkna med att någon annan från Centern går upp och håller ett anförande lite mera på de här områdena, för det tycks inte vara ledamoten Janssons högsta intresse vad det verkar.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Finansminister Perämaa får ursäkta. När jag satt och formulerade gruppanförandet i går morse och under gårdagens kommundebatt, så hade jag otroligt svårt att gissa vad finansministern kommer att vilja att vi egentligen ska debattera. Är det klimatfrågan, är det självstyrelseutvecklingen eller är det den ekonomiska politiken? Jag kunde väl inte tänka mig att finansministern skulle göra just näringslivspolitiken och konkurrenskraften för våra bolag till huvudfrågan, just med tanke på hur litet det står i själva budgetboken.

Därför är det jättebra, det som ledamot Britt Lundberg har efterlyst, med en ny budgetprocess. Då får vi den samverkan mellan lagtinget och landskapsregeringen som finansministern nu vill ha. Det vill säga att vi ska komma med våra visioner utgående från det som ministern vill att vi ska debattera.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag får känna mig lite upphöjd då. Uppenbarligen satt Centern inför gruppanförandet och mest funderade på vad finansministern ska säga.

En annan strategi kunde ha varit att ledamot Jansson skulle ha funderat på vad Centern vill och önskar av politiken, men uppenbarligen inte. Så jag känner mig litet upphöjd här.

Tillbaka till några andra saker som nämndes här. Det är sammantaget 9,3 – 9,4 miljoner med utgiftsökningar från oppositionen i budgetmotionerna, det har beskrivits här tidigare. Här nämndes också om landskapsandelarna som Centern var emot tidigare. Man var emot på att göra inbesparingar på ÅHS under tidigare år. Tillsammans blir detta ungefär 10-15 miljoner till på det nedersta strecket, alltså underskott. Då skulle vi helt plötsligt vara tillbaka på -17,6 miljoner vilket var vårt ursprung när vi började den här … (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jag hoppas verkligen att det inte är en lika slarvig räkning som finansministern ägnar sig åt när han utarbetar budgetförslagen för oss att behandla, med tanke på hur han räknar nu.

Det är klart att om man har en samlad finanspolitik – t.ex. vi från oppositionen – så skulle vi samverka över partigränserna, mera än i något enstaka fall, så skulle vi naturligtvis titta på helheten. Men nu är det som så, bästa finansminister, att vi är inte i den situationen. Vi behöver inte hela tiden komma med ord som ”vad gör vi om vi gör det här?” Det skulle leda till ett ganska omänskligt arbete för oss som jobbar helt ensamma. Finansministern har ju själv ett maskineri bakom sig som producerar utredningar av papper och sifferexercis. Vi gör det här av egen kraft.

Faktum är det, ministern, att det är ju i dessa 28 motioner som vi visar vad Centern anser att behöver rättas till i budgetförslaget för nästa år. Där har du svaret på den fråga du har ”att vad vill Centern”? Det vill vi enligt de motioner vi har just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Budgetdebatten är ju också en allmänpolitisk debatt där lagtingsgrupperna ges tillfälle att göra sina olika politiska linjedragningar. Efter att ha lyssnat på ltl Harry Janssons gruppanförande för Centern så blir min slutkontenta att Centerns linjedragning är att ”man är emot”. Så jag antar att Centern kommer att gå till val om ett år med att ”man är emot”. Vi har ju hört väldigt mycket om vad man är emot. Det ena efter det andra som presenteras är Centern emot.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa vicetalman Eriksson. Centern är för respekt för kommunerna och i synnerhet kommuninvånarna. Vi är för en regionalpolitik som bygger på att man tar hänsyn till de utsatta regionerna. Det är där som människorna finns, men som enligt landskapsregeringen är det största problemet vi har. Vi vill ha en hållbarhetspolitik som innehåller konkreta förslag och initiativ. Vi vill få slut på de vackra orden som staplas i utredning efter utredning. Vi är ute efter att ha konkreta handlingsmönster.

Det är klart att vi finner positiva saker i budgetförslaget. Bomarsundscentret - som Centern har jobbat för länge - välkomnar vi och att det nu tycks komma i mål. Vi välkomnar bolagiseringen av högskolan, även om det är höljt i dunkel vad landskapsregeringen vill. Det är typiskt landskapsregeringen. Man kan inte tala klarspråk med de satsningar som man faktiskt också är för.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vad trevligt det skulle ha varit att höra någonting om vad Centern ”var för” i gruppanförandet. En tidigare centerledamot sade tidigare, i den förra debatten, att han var väldigt ledsen över den skiljelinje som håller på att byggas upp i vårt åländska samhälle och i lagtinget. Då kanske man också behöver fundera över sin egen ton och över sitt eget sätt att debattera. Vi behöver ha litet ödmjukhet och respekt för varandra, inte bara skälla, gå på och vara emot.

Det som jag särskilt blev upprörd över var ledamotens påhopp på landskapsregeringen när det gällde självstyrelsepolitiken. Landskapsregeringen har jobbat oerhört hårt för att få till stånd självstyrelselagsrevisionen. Vi - ltl Harry Jansson och jag - satt i Ålandskommittén. Vi misslyckades vi också med att få resultat. Det fanns många öppna frågor när vi lämnade över vårt betänkande som landskapsregeringen … (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jag förstår att det smärtar, vicetalman Eriksson som liberal, att vi lyfter sanningen på bordet här och nu. Det finns ju tydligen brister i det politiska systemet. Vi måste bli bättre på att jobba mot Helsingfors. Därför bör vicetalmannen applådera vår budgetmotion om Ålands politiska system. Är det så att vi måste förstärka lantrådets möjligheter att få bedriva politik? Jag hoppas att vi gemensamt kommer att kunna sätta oss ner.

När det gäller respekten över blocken så är det ju landskapsregeringen som i fråga efter fråga bygger upp denna skiljelinje genom att vägra att lyssna på de två saker som verkligen skiljer oss i sak. Det vill säga kommunfrågan och kortruttsfrågan. Lite respekt så får vi en bättre atmosfär! Det är jag övertygad om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Ingrid Johansson som håller Liberalernas gruppanförande.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Det gäller att klara av att hålla flera tankar i huvudet nu när vi debatterar budgeten. Å ena sidan har vi aldrig levt så gott som idag. Vi har offentliga skyddsnät, vi har alla rätt till skolgång och välståndet är utbrett. Å andra sidan ser vi orosmoln i horisonten, en svagare ekonomisk utveckling på Åland än i riket, vilket ger lägre skattegottgörelse. Våra viktigaste näringar, sjöfarten och primärnäringarna, kämpar och på andra sidan Delet är förståelsen för självstyrelsen och behovet av utvecklingen av densamma liten. Det ställer krav på oss i lagtinget.

Vi liberaler är glada för att ekonomin nu äntligen är i balans och lyfter hatten för det gedigna arbete som utförs i landskapsregeringen och i andra myndigheter. Under lantrådets och finansministerns ledning har tydliga ramar getts och det har hållits i. Det är bra!

Talman! Mycket har gjorts under de tre senaste åren men mycket kvarstår förstås, sådär som det alltid är. Vi liberaler ser särskilt behov av att utveckla konkurrenskraften. Finansministerns anförande visar tydligt på det behovet. Vi lever i en global verklighet och våra företag måste ha samma möjlighet att konkurrera som våra grannar har. Därför behöver vi fortsätta och verka för att stöda våra basnäringar. I den andra tilläggsbudgeten, som ännu inte behandlats i finans- och näringsutskottet, finns projektplaner för att stärka högskolans sjöfartsutbildning. Minister Asumaa har jobbat flitigt med bolagiseringsprocessen av högskolan och den liberala gruppen stöder arbetet fullt ut.

Men det är inte bara sjöfarten som behöver stödas. Vi ser också potential i att forska och utveckla turismen genom högskolan. Det är en annan prioriterad bransch för att hålla Åland på fötter.

När det gäller turismen så är vi mycket glada över de turismsatsningar som görs inom kulturturismen. Pommern färdigställs i år, Kastelholm uppgraderas och i Bomarsund satsas det äntligen rejält. Att stöda och främja näringslivet i glesbygden är bland det bästa man kan utföra inom ramen för regionalpolitiken.

För att stärka Ålands konkurrenskraft behövs flera olika åtgärder. Skatteavdraget är ett positivt inslag i budgeten liksom översynen av AMS. Men vi behöver också förbättra möjligheterna för primärnäringarna att investera i smarta el- och bevattningssystem och industrins vattenbehov behöver sänkas genom exempelvis recirkulering. Det sparar pengar och det är hållbart.

När det gäller elförsörjningen och dess transiteringsavgifter så vet vi att det inte är den lättaste nöten att knäcka. Här borde vi gemensamt hitta lösningar så snart som möjligt. Det finns också en stor potential cirkulär ekonomi. Vi vet alla att avfallet är en stor kostnad på Åland. Desto mera som vi får ut från avfallet, i stället för att skeppa iväg det, desto bättre är det.

En annan viktig sak för konkurrensen är inflyttningen. Det är glädjande att inflyttningen fortsätter starkt och det har varit klokt prioriterat av landskapsregeringen att satsa på utbildning i svenska.

Vi kan i budgeten läsa om erkännanden av yrkeskvalifikationer som en fortsatt viktig ingång till arbetsmarknaden. Och så är det. I ett litet samhälle som Åland så är det viktigt att ta tillvara varenda kompetens, oavsett var den kommer ifrån.

Talman! Samhället handlar inte bara om siffror och konkurrenskraft utan också om de människor som bor här. Förutom totalrenoveringen av socialvårdslagarna och grundskolelagen, fattigdomsåtgärder inom tandvården, kartläggning kring ekonomisk utsatthet och arbete mot våld i nära relationer vill vi lyfta den korta skrivningen om att hälso- och sjukvårdsbyrån, tillsammans med ÅHS, ska planera en seniormottagning. För oss liberaler är det en viktig fråga som vi har fört fram under många år. Lantrådet Sjögren verkade för det under sin tid som hälso- och sjukvårdsminister och i vårt liberala äldrepolitiska program så finns det med som en viktig fråga. Vi menar att vård av äldre är ett särskilt kunskapsområde och vid sidan av satsningar på ÅHS så ser vi en potential i att högskolan skulle ordna specialistutbildning inom området.

Slutligen talman! Självstyrelsen. Det är bara att konstatera att Finland har svårt att hantera den åländska självstyrelsen. Den högerpopulistiska agendan smyger sig in i de flesta politiska rummen, splittrar och härskar. I den nationalistiska idévärlden är tanken om ett språk, ett folk och en nation en viktig värdegrund. Och Åland avviker. Med det sagt säger jag inte att alla är nationalister men själva idéerna växer sig allt starkare. Och vi är långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Det finns exempel på många platser och mera extremt kan vi se utvecklingen t.ex. i Polen och USA.

När den liberala demokratin, så som vi känner den, ifrågasätts och nedmonteras så krävs nya tag. Vi som har följt lantrådets, finansministerns och tjänstemännens idoga arbete, vi vet att det inte har legats på latsidan. Insatserna har varit många och stora. Dessutom har vi från Liberalerna, Centern, Moderaterna och Socialdemokraterna besökt riksdagspartierna. Men det verkar inte finnas någon grogrund för en Ålandspolitik i Helsingfors.

Diskussionen om lösningar har påbörjats i Självstyrelsepolitiska nämnden. Det är bra! Och vi hoppas att vi tillsammans, allihop, kan nå framgång i självstyrelsepolitiken. För arbetet kommer inte att avklaras under den här mandatperioden. Det kommer att fortgå och vi behöver stå starka tillsammans.

Talman! Med de orden kan jag konstatera att landskapsregeringen, med Liberalerna vid rodret, tar ansvar. Vi gör helt enkelt ett bra Åland bättre. Tack talman!

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Under min tid som lantråd så fick jag alltid lära mig när jag kom till lagtinget - framförallt från de liberala ledamöterna och ledarna på den tiden - att det är resultatet som räknas. Jag tror att det är det som ska gälla också fortsättningsvis. Det är bra att man jobbar hårt och sliter. Men sist och slutligen när dagen är slut så är det resultatet som räknas. Det gäller också självstyrelsepolitiken.

Fru talman! Det som förvånar mig mycket i den här diskussionen är att finansministern, en liberal, avslutar sitt anförande med att uppmana lagtinget att vi borde börja diskutera mera konkurrenspolitik och näringspolitik eftersom det finns behov. Samma sak gör den liberala gruppledaren i sitt anförande.

Men vi har ju för Guds skull budgetförslaget för 2019 på vårt bord och det är ju här som all denna politik borde finnas, med tanke på den svåra situation som vi nu befinner oss i. Varför har man glömt bort det?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Visst är det så att det är resultaten som räknas. Självstyrelsepolitiken är ingenting som har förts bara under de här tre åren och självstyrelserevisionen har varit ett långt arbete. Jag kan konstatera att ingen politiker hittills har riktigt lyckats med processen.

Det är ett problem i grogrunden och jag tror personligen att mycket har att göra med det ändrade klimatet. Jag tror inte att det går att fortsätta på samma sätt som förut. Jag tror att ska vi klara oss i den här verkligheten så måste lagtinget ta sitt ansvar gentemot riksdagen. Det handlar inte bara om regering till regering utan det handlar om det allmänna politiska klimatet. Vi kan inte låta oss falla in i samma typ av retorik och som samtidigt skadar oss i andra ändan. Det tycker jag att är en viktig princip som vi också borde följa.

När det gäller konkurrenskraften så menar jag att det finns skrivningar om det. För det första att vi har en budget i balans som gör att vi skapar en god grund för att kunna göra framtida satsningar. Vi har ett skatteavdrag och det finns också satsningar i form av … (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra att liberalerna har blivit klokare nu när de själva är i regeringsställning. Jag önskar att man hade haft samma klokhet när man inte var det, beträffande förhållningssättet mellan självstyrelsen och statsmakten. Nog om detta.

Det viktiga för oss är nu att se framåt. Och då gäller det näringslivet och konkurrenskraften. Vi befinner oss i ett svårt läge här på Åland. Trots att vi är på toppen av en konjunktur så är vi budgetmässigt ändå inte riktigt i balans med ekonomin. Antagligen kommer den att krympa längre fram. Vi har en väldigt svag framtidstro just nu bland en del av det åländska näringslivet som är oroväckande. Det är en ond cirkel som håller på att skapas och som är betydligt starkare än den som har synts i offentligheten vilket man ser när man rör sig bland människor och pratar med företag. Eftersom det inte finns tillräckligt material i det här budgetförslaget för 2019 så frågar jag samma sak som finansministern. Är liberalerna, som regeringsparti, beredda att ta fram ett underlagsmaterial så att vi får en ordentlig debatt här i lagtinget kring Ålands förmåga att klara … (…taltiden slut).

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att det finns ganska goda underlagsmaterial. Särskilt ÅSUB:s statistikrapport visar på en hel del. Och ÅSUB levererar många andra rapporter. Det också är fritt fram för oppositionen att lämna in motioner i den här riktningen när det gäller konkurrenskraften, vilket jag inte har sett särskilt mycket av.

Om det tyvärr blir så som man befarar, att vi kommer in i en ny lågkonjunktur, då är det viktigaste för Åland att vi har en ekonomi i balans så att man inte är tvungen att utsätta samhället för ett rejält stålbad. Det är liksom ändå grunden för att klara av en lågkonjunktur. Och det är den viktigaste näringspolitiska insatsen en landskapsregering kan göra och det har man minsann jobbat med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Regeringens allra viktigaste uppgift är att ta fram en riktning. Att tala om vad man ska göra med de här pengarna under året. Och lagtingets viktigaste uppgift under året är att behandla budgeten och godkänna den eller att lägga alternativa förslag. Det är klart att det finns ÅSUB-utredningar och så vidare, men arbetet med att ta fram en riktning saknas. Men det finns ju tid ännu innan utskottet har behandlat ärendet färdigt så det skulle vara väldigt välkommet att man kompletterar sin budget med ett sådant underlag.

Jag vill också notera att jag gläder mig mycket över att ledamoten säger att ”liberalerna stöder bolagiseringen av högskolan”. Läser man budgetförslaget så blir man lite konfunderad därför att det inte står någonstans att bolagiseringen ska genomföras. Det står att ”högskolan ska bli ett eget kostnadsställe” och det står att ”det ska göras en utredning och att man sedan ska ta ställning till hur det blir med högskolans framtid”. Kan vi få en kommentar på det? Hur står egentligen regeringen i den här frågan? Har vi en bolagiserad högskola eller inte?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När det gäller riktningen så tycker jag att den är tydlig. Det finns ett tydligt hållbarhetstänk i budgeten där man ser att man behöver ändra på strukturer så att de blir mera kostnadseffektiva. Där man ser att man ska bygga upp ett Åland där ingen faller emellan, där vi ser till att vi har naturresurser att ta vara på också i framtiden och där man ser att det är företagandet som är grunden för den åländska välfärden. Jag tycker att riktningen är tydlig.

När det gäller högskolan så kan jag konstatera att utredningen blev precis nyss klar, att liberalerna är för en bolagisering och att ltl Britt Lundberg har missat den detaljen. Det står för mig fullkomligt oklart hur det kan ha gått till med tanke på den nyhetsrapportering som har skett i ärendet. Men ja, Liberalerna står för en bolagisering. Rapporten har precis just levererats och det kvarstår arbete i den processen.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Visst har jag läst i tidningen. Men jag reagerade på att det var ledamot Johansson som just talade om att ”liberalerna är för en bolagisering av högskolan.” Det var det som jag mottog med glädje eftersom jag har uppfattat att tidtabellen är den att lagstiftningen ska ges till lagtinget i mars och att bolagiseringen ska inledas 1.1.2020. Det är märkligt att det inte står under målen för 2019 att högskolan ska bolagiseras utan det står att det ska göras en utredning. Så det är någonting som inte riktigt stämmer eller några som inte riktigt hänger med.

När det gäller konkurrenskraften och tillväxten så saknar vi de kortsiktiga målen. Vilka är målsättningarna för 2019? Det är de som ska finnas i den här budgeten, plus målsättningarna på lång sikt. Det är det här dokumentet som vi saknar och gärna skulle se att vi skulle kunna få kompletterat nu under budgetprocessen. Är liberalerna beredda att bidra till den, eftersom man tycker att det är viktigt att den här debatten förs i lagtinget?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Just bolagiseringen är ju en framåtsyftande satsning och där är det säkert så att det har hänt saker efter det att budgeten skrevs fram till dags dato. Och precis som i alla andra fall så kommer vi säkert också att ha hörande i detta ärende och kommer att kommentera det från finans- och näringsutskottet. Jag ser ingen polemik i det.

Jag tror att bolagiseringen av högskolan är en viktig faktor i hela konkurrenskraften för Åland. Vi har diskuterat frågan ifall högskolan kan anordna specialistutbildning i geriatrik, vilket jag lyfte i mitt anförande, men också utbildning av specialistsjuksköterskor.

Vi ser att man kan beforska turismen på ett helt annat sätt och den väluppbyggda verksamhet som finns kring Restaurang-Åland så kan också utveckla Mat-Åland som turismnäring. Det som är bestämmande med bolagiseringen är att vi på ett helt annat sätt kan gå med i samnordiska projekt. Så finansieringen behöver inte helt och hållet hamna på Åland, utan vi kan faktiskt dela på den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman och ltl Ingrid Johansson! Ni lyfte ganska mycket konkurrenskraften för näringslivet. Det står i de allmänna skrivningarna en mening om ”enklare regler och minskad byråkrati är alltjämt ett mål för att främja företagandet”. Jag tror att den kanske har varit med i varje budget som har lagts fram hittills av den här regeringen.

Min enkla fråga är - vilka konkreta åtgärder har gjorts för företagarna för att förenkla byråkratin?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Regelverket för ÅMHM är ett exempel på det. Det här är något som jag tycker att landskapsregeringen också behöver jobba vidare med. Jag kan faktiskt inte alla detaljer i detta ärende så jag hoppas att ledamot Eklund ställer samma fråga till minister Gunell. Men helt klart är att vi behöver förenkla regelverken på ett generellt plan.

De regler som vi har finns ju inte där för att ställa till det för någon utan de finns för att skydda befolkningen eller allmänheten. Men jag är för den linjen att vi borde kunna förenkla mera. Jag ser också de kommunala processerna i olika tillståndsgivningar som en annan fråga där vi behöver få mera effektiva processer.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Till det senare kan jag säga att jag tror att de kommunala tillståndsgivningarna och besluten är väldigt snabba, åtminstone i Eckerö. Jag tror inte att vi hade haft en industri som Fifax där idag om man inte hade agerat snabbt från kommunens sida. Att säga att det är sämre skött ute i de små kommunerna, så det tror jag inte på.

När det gäller konkurrenskraften, som vi har på Åland, så vet vi att vi har en dyrare elförsörjning här. Delvis beror det ganska mycket på Finlandskabeln. Vi har en 20 procents högre eltaxa.

Vad tänker landskapsregeringen göra för att få ner elkostnaderna, t.ex. för industrin? Har man några konkreta mål?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill understryka att jag aldrig sade i min replik att ”det var sämre i mindre kommuner med den kommunala tillståndsgivningen”. Jag sade att ”jag tror att det finns utrymme att effektivera den”.

När det gäller elpriserna så är det inte den lättaste nöten att knäcka. Vi känner alla till diskussionen om ”Åland som ett eget land” och så vidare. Men det som Liberalerna har fört fram under alla tider är frågan om regional planering. Alltså var planerar man olika industrikluster och hur arbetar man vidare med det?

Här finns också frågan kring solcellsel, som jag tror att är en viktig fråga för energitunga företag att satsa på, och som det finns stöd för i landskapsbudgeten. Det är en viktig fråga. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men också ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi behöver ställa om och komma bort ifrån fossilbränslen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Ledamot Johansson nämnde att man ska satsa på glesbygden och randområdena m.m. Men hur går det ihop med den politik där man tillika är inne på att ta bort fyra miljoner av landskapsandelarna för landsbygden och randområdena? Det ju de som är de stora förlorarna i det fallet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag förstår att det är av intresse att återigen väcka liv i landskapsandelsdebatten. Men som jag konstaterade i en tidigare replikväxling, så handlar inte regionalpolitik bara om att ge landskapsandelar utan det handlar om mycket annat.

Det satsas starkt på turismnäringen på norra Åland genom Kastelholm och Bomarsund. Men vi behöver också se på andra saker. T.ex. om hur man ger tillstånd för fiskodlingar, som är en viktig överlevnadsfråga för skärgårdskommunerna.

Ltl Lars Häggblom, replik

Är det de satsningarna då som man tänker genomföra i glesbygden och på landsbygden, som fiskodlingar med mera? Eller vad menar Johansson?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Om man läser budgeten så ser man att det finns flera satsningar som gynnar hela Åland.

Min poäng var den att det inte bara är landskapsandelar som utgör regionalpolitiken utan det handlar också om andra faktorer. Det handlar om turismsatsningar, det handlar om konkurrenskraften i stort och det handlar också om att stimulera en hållbar politik som inte bara gynnar år 2019, utan som konkurrenskraftigt kan stärka Åland, idag men framförallt i framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Bert Häggblom som håller Obunden Samlings gruppanförande.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! När vi diskuterar budgeten så bör vi väl först rikta ett stort tack till alla dem i vårt landskap som jobbar. Alla företagare som finns, alla löntagare och andra som ser till att vi har skatter som vi kan fördela. Det är det som gör den starka grogrunden för vårt samhälle och den aktivitet som vi har.

Därför förvånar det mig lite att finansministern påstår att vi har sämre utveckling av inkomsterna på skattesidan. Efter det gick jag in och kontrollerade detta och hur skatteutvecklingen varit fram till den sista oktober i år.

I Finland har kommunalskatten haft en ökning på tre procent och samfundsskatten en ökning på 1,7 procent. Men om man ser på de enskilda kommunerna så skulle jag säga att ökningarna generellt sett är högre på Åland. Mariehamn har däremot en ökning på 2,1 procent. Men då ska man också komma ihåg att man har en skattesänkning i Mariehamn. Till exempel har finansministerns egen hemkommun, Kumlinge, en ökning på 7,2 procent medan Lemland har 6 procent och Hammarland har 8 procent. Den kommun som har sämst är Föglö som har -0,9 procent. Så det stämmer inte riktigt det som finansministern sade. Det är viktigt att komma ihåg att våra löntagare är duktiga på Åland.

Däremot så finns det ett orostecken. Det är finans- och näringsutskottets ansvar att titta på det nu när budgeten kommer dit. Jag tror att den svåraste situationen i vårt samhälle idag är inom jordbruket och livsmedelssektorn. Hur ska vi rädda den på Åland? Hur ska vi kunna behålla jordbrukarna kvar på Åland? Här finns det nog någonting för finans- och näringsutskottet att bita i. Hur ska vi göra där? För situationen är svår inom den sektorn.

Sedan har landskapsregeringen kommit med ett förslag om att sänka för kommunerna med fyra miljoner igen. Det hoppas jag att finans- och näringsutskottet ändrar. Jag tror att det är viktigt att vi behåller servicen ute i kommunerna.

Det som talar för att kommunerna är mycket effektivare än landskapsförvaltningen är antalet anställda. Finans- och näringsutskottet var eniga i fjol och ansåg att landskapsregeringen ska säga hur många som är anställda i förvaltningen. Det har upprepats flera gånger. Finansministern säger ”ja, men vi har inga datasystemen i funktion”. Ni har nu diskuterat kommunsektorn i 8 - 9 timmar och sagt att det är viktigt att slå ihop kommunerna. Där ser ni! Det fungerar inte när man har stora enheter. Man får inte ens fram hur många som är anställda inom förvaltningen. De uppgifterna saknar jag i den här budgeten.

När jag tidigare var med i lagtinget så var det jättenoga att man kunde se var man tänker nyanställa. Det kan jag inte utläsa i den här budgeten om hur anställningssituationen ser ut. Ni kräver att kommunerna ska vara effektivare. Men ställ samma kriterier på er själva och i vår egen budget.”

Här hoppas jag att finans- och näringsutskottet är eniga när man gör det här betänkandet. Jag hoppas att man ställer samma krav igen för vi måste veta hur många anställda vi har i vår förvaltning. Hur ska vi annars kunna ställa krav på alla andra? Det kan väl inte vara så svårt för vi har inte så stor förvaltning. Alla enheter vet hur många som är anställda inom enheten. Kan det vara så svårt? Jag fattar inte det. Inte behöver man något dataprogram till det heller. Det kan inte vara svårt. Man använder konsulter till allt annat. Men att uppfylla vad lagtinget enigt har sagt så det tycks vara svårt.

Sedan kommer vi till kortruttsprojektet som är kvar ännu. Gripöbro-projektet är kvar. Här tycks majoritetsblocket säga nej till en offentlig-privat samverkan, dvs. och bjuda ut det också när man nu har gått ut med en offentlig upphandling. Varför kan vi inte ha tunnelprojektet med? Det är miljömässigt mycket bättre om man ser på utsläppen. Då skulle vi slippa själva brobygget till Gripö.  Vi har också ett medborgarinitiativ, som det kommit fram i dag att man inte överhuvudtaget har beaktat.

Jag vill säga att majoriteten inte har befolkningen med sig i detta projekt. Varför håller ni på och strider emot då? Ge en möjlighet att lämna in anbud, precis som Ålands näringsliv har begärt att landskapsregeringen borde göra. Ledamot Holmberg brukar ju hänvisa till näringslivet, så jag hoppas att Holmberg tar det också i beaktande vid behandlingen i utskottet den här gången och att man går ut och ser var man kan få de bästa möjligheterna.

Om skärgården ska räddas befolkningsmässigt - och om vi vill det - så tror jag faktiskt att tunnelprojektet är det som vi bör prioritera. För om man ser på Färöarna har de tunnlar och det fungerar bra.

Beträffande budgeten så har vi från Obunden Samling lämnat in en finansmotion och en lagmotion och tagit initiativ till att man skulle stärka budgeten med 30 miljoner i likviditet. Dvs. för att man skulle få bort lånen för dem som har beviljats lån – kommuner och andra – och slippa restriktionerna, samtidigt som man då kan uppta lån på privat håll. Då får vi in 30 miljoner till landskapets budget. Det ligger ute över 50 miljoner, enligt senaste bokslut. De beräknas i årets bokslut till kanske 48 miljoner kvar. Om man under året får in 30 miljoner så stärker det likviditeten markant för landskapet. Då slipper vi framtida upplåning vilket jag tycker att är det väsentliga, nämligen att landskapet inte börjar låna pengar. Det stärker Åland. Då finns det också möjligheter att stärka näringslivet och dem som har problem om vi går in i en lågkonjunktur.

Om man ser till motionerna så finns det många bra motioner som är inlämnade, också av andra än Obunden Samling. Men vi vill också se till att man t.ex. inom miljösektorn gör som i Finland och tillåter skrotbilspremier för dem som vill köpa ny bil. Den har vi haft med flera gånger och det är flera här i lagtinget som har lyft fram den. Det har man inte tagit upp. Men jag hoppas att man kan göra det i denna budget som är den sista för den här mandatperioden.

Så en viktig sak som man ofta glömmer. Vi hörde att liberalerna anser att en nybyggnad i Bomarsund - under samhället - är den viktigaste turismsatsningen. Jag tror att man ska se till turistföretagarna och på att de landbaserade övernattningarna har gått ner under ett antal år. Det bör vi nog titta på och se hur man kan slå vakt om den näringen som är en mycket viktig näring för Åland. Där har vi också en ny turismstrategi.

Jag tror att det skulle vara viktigt att man skulle tillsätta någon som skulle jobba med det, frånsett Visit Åland. Det är inte de som ska jobba med det. Jag tror att det skulle vara bra om näringen i övrigt skulle kunna genomlysas för att se vilka framtidsutsikter som vi har där. På något sätt har det stagnerat. Man har bara kört på i gamla spår.

Vi behöver också se på våra näringsstöd och hur vi får våra gamla anläggningar förnyade och på nyföretagandet. Många turistföretagare vill idag bli av med sina anläggningar men det finns ingen möjlighet för någon ung att ta över och renovera med de stödformer som vi har. Det bör man också titta på. Vilka möjligheter har vi att ändra näringsreglerna för stöd till det? Om vi vill få nya företag så måste vi se till att ungdomarna har de möjligheter och de framtidsutsikter som är nödvändiga. Så jag hoppas att finans- och näringsutskottet tittar på detta till den delen.

Vi återkommer till de motioner som finns och som många har lämnat in här i lagtinget. När jag gick igenom dem i dag så var det många bra förslag och jag hoppas att finans- och näringsutskottet tar de initiativen till sig. För nu finns det också en viss möjlighet eftersom vi ser till att det kommer in mera intäkter till landskapet. För vår del så ligger vi mycket på plus. Många får klander när de lämnar in finansmotioner men vår finansmotion är på plus eftersom vi har en intäkt på 30 miljoner.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är roligt att ledamot Häggblom ställer sig positiv till en tunnel. Personligen så var det år 2011 som undertecknad ledamot i Ålands lagting lyfte fram möjligheten till att ha en tunnelförbindelse till Föglö.

När det sedan gäller själva motionen, och det anförande som ledamoten Häggblom hade, så lyfter man frågan varför man inte breddar upphandlingen och tittar på om man ska köpa ett fartyg eller om man ska köpa en tunnel. En upphandling är ju ett köp som landskapsregeringen går ut med på marknaden och säger att ”vi vill köpa” någonting, och att ”vad är priset”? Hur ska man kunna utvärdera två olika saker?

Det ena är färdigt att trafikera år 2022. Med tunneln vet vi inte vilket år som miljökonsekvensbedömningar, vägplaner och allting annat är fastställda. Hur ska man utvärdera det?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är landskapsregeringen som ska utreda det. Det är landskapsregeringen som bör få det uppdraget av lagtinget. Och finans och näringsutskottet bör ha den åsikten och därmed också hela lagtinget.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Låt oss säga då att vi har gjort det här jobbet och kommit fram till att det blir en ny upphandling och att vi bjuder ut det. Då säger Obunden Samling i sin motion, att efter att vi har gått ut med ett anbud och fått ett pris, då ska vi komma tillbaka och ta ställning till om vi ska göra detta eller inte. Jag anser att landskapsregeringen har en fullmakt att ta det första steget till en tunnel. Kortrutten är det första steget och vägen till tunneln. Vi förkortar en tunnel till Föglö med 20-30 procent genom att göra vår utbyggnad av kortrutten. Men är de facto Obunden Samling beredda att satsa 156 miljoner euro för att förverkliga en tunnel eller vill man fortfarande passa på den frågan och återkomma någon gång i framtiden med att ge ett konkret besked?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Om man gör det enligt vad som finns. Det finns sådana som jobbat med detta på privat initiativ, vilket jag tycker är föredömligt. Man kan beräkna en kostnad för landskapet på fem miljoner per år under 30 år. Sedan är tunneln landskapets. Jag tycker att det är ett förmånligt alternativ om man vill gå in för det. Men det är upp till majoritetsblocket. Ni har fullmakt från majoriteten här. Men majoriteten kan också ompröva sitt beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag var inne på samma fråga. Hur ställer sig de obundna och ltl Bert Häggblom sedan och är man beredda att ”gå ända in i kaklet” om man skulle gå in för att också lyfta in detta med tunneln?

Det är så ofta och så många gånger som vi har sett det här i åländsk politik. Man gör stora satsningar och lägger ner en massa pengar och mycket jobb på att planera olika infrastrukturella satsningar. Sedan kommer någon och säger ”nej vi ska inte ha det här, vi ska ha det här i stället” och så blir det en allmän opinion och så bromsar det och stannar upp. På något sätt borde man ha ett system. Att om man pratar för en sak, så är man sedan också är beredd att stå för den hela vägen fram till förverkligandet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är faktiskt Obunden Samling som i tiden tog initiativet till en tunnel och som hade ett möte på Föglö där vi också hade föredragshållare från Norge. Jag tror att det var i början av 1990-talet. Obunden Samling var för detta projekt redan då. Att nuvarande Obunden Samling inte skulle vara för det kan jag inte se. Vi är för det och vi är beredda att rösta för det ”ända in i kaklet”.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! En annan fråga som ledamoten berörde var Bomarsund och förverkligandet av ett besökscenter, vilket förstås Liberalerna väldigt starkt förespråkar. Det här är en väldigt viktig satsning när man tittar på turistföretagandet i landskapet. Vi behöver verkligen satsa på vår kulturturism och lyfta upp den.

Ledamoten var inne på att man borde ha en utredning. Jag har också tänkt tanken att man borde göra en mera samlad marknadsföring av kulturturismen på Åland där olika intressenter bygger upp en strategi. Om man tar Bomarsund, som är ett specifikt område, så finns det ett otroligt intresse runtom i världen som skulle kunna locka hit många olika besökare som inte skulle komma hit av andra orsaker än just för Bomarsund och den speciella historien.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Personligen har jag varit emot ett besökscenter eftersom jag anser att vi har tillräckligt med offentliga byggnader inom den museala verksamheten. Därför har jag varit emot det. Men om en majoritet vill ha det så är det väl à la bonne heure. Är man i minoritet så är man och får acceptera det. Men vår motion går ut på att man bör titta på en turismstrategi som lyfter den landbaserade turistnäringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Jag har fyra konkreta frågor. Jag börjar med kortrutten. För ett år sedan var kortruttssatsningen för dyr, enligt ledamot Häggblom och de Obundna. Då var det bäst att fortsätta med dagens trafiklösningar. Men nu, ett år senare ungefär, är man beredd att satsa 150 miljoner på en tunnel. Är det någonting som de Obundna faktiskt skriver under idag eller är det någonting som just idag passar opinionen?

När det gäller turismen. Handlar utvecklingen av turismen enbart om att pumpa in mera stöd turistföretagen eller har de Obundna något annat konkret att komma med?

Fråga tre. Hur ska vi stöda jordbruket rent praktiskt? Alla vill stöda jordbruket. Alla vill att gårdarna ska leva och att effekterna av sommarens torka ska försvinna.

Detsamma gäller att hur ska vi stärka näringslivet? Vilka konkreta åtgärder har de Obundna kring att stärka näringslivet?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Beträffande tunnelprojektet så anser jag - om man gör en offentlig-privat samverkan - att man bjuder ut det, precis på samma sätt som man nu gått ut med färjetrafiken från Mellanholm till Svinö och bjudit ut den upphandlingen. Rätta mig om jag har fel. Går man ut med ett tunnelprojekt så är det en summa som man betalar per år. Låt oss säga fem miljoner, vilket blir 150 miljoner på 30 år. Jag tycker att det är okej för det är varje år man betalar det. Det blir billigare än med nuvarande system som man betalar för plus att skärgården har möjlighet att överleva och utvecklas.

Ltl John Holmberg, replik

Tack talman! Ja, det är ett märkligt sätt att diskutera ekonomiska lösningar på. Det är en form av avbetalningssystem som ledamot Häggblom tycker att allting ordnar sig kring. Att man binder upp landskapets budget i 30 år framåt á 5 miljoner per år med 150 miljoner. Det bekymrar inte de Obundna? Det är ändå samma pengar. Det är en enorm summa med pengar som ska ut. Det var en mycket mindre summa pengar till kortrutten för ett år sedan, men då var det för mycket. Då var det värt att fortsätta med dagens trafiklösningar även fast det fanns konkreta utvecklingar på att det också var lönsamt.

Jag väntar också på konkreta förslag kring jordbruket, näringslivet och turismen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är ju samma pengar som diskuteras för en färjetrafik som för en tunnel. Men en tunnel övergår till landskapet utan extra kostnader efter 30 år. Det är det som man ska komma ihåg. En tunnel är kvar och den är beständig. Beräkningar är att en tunnel håller i 100 år sägs det.

Beträffande jordbruket så måste landskapsregeringen komma med det förslaget. Jag tror inte att vi i lagtinget ska komma med det. Det ska vara godkänt också av EU när man kommer med tilläggsstöd. Men det har man gjort pga. den torka som var i somras. Sverige gjorde det. Tyvärr var inte beloppet så stort. Det visade sig att det motsvarade en halv höbal för jordbrukarna så det var inte så mycket. Jordbruket behöver mera stöd än det.

I näringslivet behöver vi se till att vi har ungdomar som kan jobba … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Bert Häggblom påstod att Obunden Samlings motioner är på plus. Han brukar också ofta säga ”rätta mig om jag har fel”. Och det ska jag göra nu. Ledamot Häggblom har fel. De är rejält på minus. En ökning på 5 150 000 euro av driftsutgifterna, det är Obunden Samlings motionsandel av de 9,5 miljoner som oppositionen står för. Det är betydande kraftiga utgiftsökningar.

De 30 miljoner som ledamot Häggblom räknar sig tillgodo är ju kapitalåterbetalning som hamnar i balansen och kanske snarare bidrar till att minska på ränteintäkterna för landskapet. Så jag tror att ltl Bert Häggblom har tänkt lite fel faktiskt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är precis hur man ser det. Jag pratar om att likviditeten ju blir bättre med vår motion. Till den delen måste väl ltl Petri Carlsson ge mig rätt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vi är helt överens. Likviditeten förbättras, ja, om man får in 30 miljoner. Men det betyder också att man sannolikt då får in lägre ränteintäkter på de lån som man har ute och det betyder att de motioner som Obunden Samling har lagt är kostnadsökningar som försämrar resultatet, dvs. ledamot Häggblom har åtminstone fel när det gäller att påstå att motionerna är på plus.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Jag är inne på samma område vad gäller återbetalning av lån, att det kan man ju inte räkna in som en intäkt i resultaträkningen utan den räknas ju in på den passiva sidan, på debet, och på den aktiva sidan, på kredit, i kassan. Den har ju ingen resultatpåverkan i sig. Bara för att klargöra begreppen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Redan i början av den här lagtingsperioden så kom jag med förslaget att jag efterlyste att landskapsregeringen skulle komma med ett lagförslag på en återbetalning, precis samma som man hade på 1980-talet. Finansministern var positiv till det. Jag har väntat nu i tre år på att det skulle komma, men det ha inte kommit. Det är därför som Obunden Samling också låtit utarbeta en lagmotion som möjliggör detta. Det viktigaste är att vi inte lånar pengar i landskapet utan att vi stärker likviditeten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa talare är Annette Holmberg-Jansson som håller Moderat Samlings gruppanförande.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman!  Vi har nu kommit till den sista budgeten för den nu sittande regeringen och det är då vi ska kunna visa på allt vi ännu inte hunnit med att ska göras under det kommande året. Blir det så då att vi uppfyller det vi lovade när vi tillträdde? Inte riktigt. Men inte kan man beskylla den här regeringen för att vara handlingsoförmögen i alla fall.

Reformivern har varit stor och det är många stora reformer som nu är nära målsnöret. Vi har kontinuerligt jobbat för strukturella förändringar som anpassats efter den verklighet vi nu lever i och för att kontinuerligt förändra så att vi anpassar vår verksamhet.

Nej, vi har inte nått hela vägen till noll när det gäller budgetunderskottet, vilket vi sade när vi tillträdde, men vi kom från -17,6 till -1,9 miljoner. Vi lovade en sanering av ekonomin och det har vi sannerligen gjort. Det är många tuffa beslut som har tagits under dessa år. Vi har tagit ansvar och fortsätter att ta ansvar för att få en ekonomi i balans och en ekonomi som står rustad inför sämre tider. Något vi tidigare inom Moderat Samling lyfte är behovet och möjligheten till att bilda en fond med vinstmedel från PAF. Detta föreslås nu i budgeten för 2019. Till landskapets budget skulle därför årligen överföras de medel som krävs för den budgeterade stödfördelningen inom ramen för allmännyttan, medel som kunde användas till forskning, innovation, tillväxt och grön omställning. Detta är något som vi från paritet välkomnar och gärna ser att görs under nästa år.

Forskningsråd är något annat som lyfts fram i denna budget. Professorerna Djupsund och Wolff lyfter i samband med sin utredning om bolagisering av högskolan vikten av att vi beslutar att forskning blir en obligatorisk del av högskolans uppgifter. Skolan skulle få lättare att anställa forskare på deltid vilket idag är vanligt på högskolor att forskarna anställs på 10 – 30 procent. Vi från Moderat Samling har länge pratat varmt om att bolagisera högskolan på Åland . Skolan blir en mera autonom enhet som på det sättet får en större rörelsefrihet och får större möjlighet till att externa aktörer kan finansiera t.ex. forskning vid högskolan. Vi kunde exempelvis initiera forskning om autonomier och om självstyrelsen och attrahera forskare från hela världen om skolan öppnar upp för att även engelska kan användas. Just nu känns det som om vi kunde behöva all expertis och kunskap som går att hitta med tanke på det politiska läge som vi befinner oss i.

Det har verkligen inte varit en ”walk in the park” som man brukar säga utan mera bergsklättring med djupa dalar att passera. Vi behöver hjälp att klättra och lite bärhjälp kan vi få om det forskas inom ämnet på högskolan, men det räcker nog inte. Om vi får klättra i uppförsbacke för länge så måste vi nog ge upp. Jag tror inte att vi är där ännu men inte känns det som vi har medvind utan snarare en väldigt stor uppförsbacke med hård motvind.  Frågan är hur länge vi orkar. Då spelar det nog ingen roll om klockan är inställd på miles eller kilometer, som ledamot Toivonen var inne på idag.

Jag vill också passa på och tacka alla som på något sätt jobbat för Ålands bästa i dessa frågor. Ni är värda all respekt för all tid som har lagts ner inom detta viktiga område. Min kollega, Johan Ehn, kommer att fördjupa våra tankar inom det här området.

Vi från Moderat Samling ser med glädje på att landskapsregeringens språkpolitik utreds. Personligen tror jag att vi måste bli bättre på att berätta om och samla övertramp mot det svenska språket. Vi kanske borde ha en kampanj där vi berättar om vart ålänningar kan anmäla sina egna upplevelser där de inte kan få service på svenska.

Vi från Moderat Samling startade ett klagoplank på facebook.  Jag tycker landskapsregeringen ska göra något likande på sin hemsida. En länk där du enkelt delar med dig av bilder, text och upplevelser, så att vi konstruktivt kan ta tillvara allas erfarenheter.

Talman! För de mindre barnen görs det ett stort arbete nu när grundskolelagen revideras där ”barnet kommer att ses ur ett helhetsperspektiv från barnomsorg tills läroplikten är uppfylld.”

Andra lagstiftningspaket som ses över är bl.a. socialvårdslagstiftningen. Också den nya socialvårdslagen kommer att behandlas under våren här i lagtinget. Det är efterlängtat och målet är en hållbar välfärd genom fokus på tidiga, förebyggande insatser, sektorövergripande samarbeten och ökad klientorientering bland annat genom nyttjande av välfärds- och annan teknik.

Vi har ungdomar vars psykiska ohälsa kommer att kräva sektor- och myndighetsövergripande samarbete där alla jobbar mot samma mål, socialvården, hälso- och sjukvården och undervisningsväsendet.

Inom äldreomsorgen visar alla prognoser att vi - som alla andra europeiska länder - står inför samma utmaning när det kommer till den demografiska utmaningen och då måste vi rusta för det. Vi måste göra fler samhällstjänster som inriktas på den äldre befolkningen, t.ex. i form av en seniormottagning dit de äldre kan få gå på sjukhuset. Vi har länge lyft den frågan i vårt parti och nu är det dags. Det är tufft och vara sjuk och det är än tuffare att vara sjuk om du är gammal. Du behöver kunna få känna dig trygg, möta bekanta ansikten och alltid kunna slå en signal om du är orolig. Oro och ensamhet är en av de största orsakerna idag att folk överlag blir sjuka.

Det är också bra att vi tar fram en ny folkhälsorapport där vi kartlägger kvinnors och mäns hälsa och där vi även ser över hur jämställd hemtjänsten verkligen är. Vi ska inte se våra äldre som en belastning, inte alls. Vi ska se till att vi har verktyg och möjligheter att ta hand om dem som behöver hjälp. Vi har ett åländskt ”guld” - våra arbetsföra seniorer.  På Åland har vi faktiskt de mest arbetsföra seniorerna i Europa. Det är något att vara stolt över och något vi måste ta vara på, på bättre och mer innovativa sätt än idag.

Hållbarhetsagendan konkretiseras under nästa år och tar steg närmare ett hållbart samhälle. Landskapet går in och främjar förnyelsebar energi genom att främja utbyggnaden av vindkraft och det är bra att vi snart kan gå in och stöda den lokalt producerade vindkraften. Solenergi och stöd för solpaneler, både för privata hushåll och företag, fortsätter man också att stöda och det är bra. Vi vet ju att vi på Åland har mer soltimmar än på många andra ställen och vi bör ta tillvara på all energi som är bra för vårt klimat.

Något vi ser att är bra är att man fortsätter att satsa på laddningsinfrastruktur när fler och fler köper elbilar och landskapsregeringen vill främja elbilsförsäljningen. Det är också bra att det nu öppnas upp så att det kan ges stöd även för laddningsinfrastruktur för elbilar i flerbostadshus. Det är ett viktigt steg som våra närområden redan har gått in för och stött med stor framgång.

 Något som saknas, och som landskapsregeringen borde stöda, är laddningsstationer vid våra hamnar. Det kan vara ett kommunalt ansvar, men med tanke på hur viktigt det är att våra turister får möjlighet att ladda sin bil när de rullar av färjan, så är det kanske något som behöver göras på landskapets nivå.

Denna sommar har fått alla - ja, jag tror alla - att inse hur skört vårt lilla Åland kan vara. Torkan har fått oss alla att hicka till och för många har det varit tufft. Våra jordbrukare har verkligen fått kämpa. Hur vi från samhället kan gå in och stöda är under utredning och kommer att komma i den sista tilläggsbudgeten i år, eftersom torkan har varit i år och vi idag diskuterar nästa års budget.

Däremot så är det bra att arbeta med att utveckla långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning och avloppshantering i samverkan med Ålands Vatten och de åländska kommunerna.

Vi från Moderat Samling ser att detta är en ansvarstagande budget som bär in i framtiden, in i nästa mandatperiod och bortom den. Tack.

Talmannen

Sex repliker är begärda.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Det är glädjande att ytterligare höra en röst som stöder bolagiseringen av högskolan. Men jag är fortsättningsvis lika förvånad över att man från regeringspartierna uttrycker ett starkt stöd - åtminstone från två av regeringspartierna - men att man ändå i en budget som är daterad 23 oktober 2018 skriver att man ska bolagisering och sedan ta ställning till det. Jag tror att det är nödvändigt att vi nu godkänner den motion som vi tar nu från oppositionens sida, där vi sätter in datum för bolagiseringen så att vi faktiskt får det gjort som vi alla vill att ska bli gjort.

Det andra som jag skulle vilja fråga om är om laddningsstationer. Finns det en säkerhet kring den infrastruktur som vi har från våra elnät? Fungerar de i förhållande till laddningsstationerna? Finns det tillräcklig kapacitet?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! När det gäller laddningsstationer och kapaciteten på elnäten så är jag absolut fel person att svara på den frågan. Den kunskapen har inte jag. Tyvärr så kan jag inte svara på den frågan.

När det gäller bolagisering av högskolan så kan det inte vara en nyhet att det är någonting som vi från Moderat Samling alltid har stött och alltid har pratat varmt för.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är därför som det är så förvånande att det inte står någonting om bolagiseringen i budgeten. Att det inte ens står ”som ett mål” för 2019 att den ska bolagiseras. Men det kanske helt enkelt är slarv och att man inte har uppdaterat texten inför det arbete som man har gjort. Men man tänker att ni är så många som läser och är med aktivt i den här processen att en av er borde ha märkt att det inte står ett ord om att högskolan ska bolagiseras. Det ska bara bli ett eget kostnadsställe och att man sedan ska göra en utredning och sedan ta ställning till det. Men det går att ändra i utskottet.

En annan sak som jag som konservativ politiker skulle vilja få ett svar på. I inledning av budgeten, där man säger att ålänningarna i princip alla ska tas över bron in i framtiden. Är det här en skrivning som man tycker från moderat sida att är bra. Individens självständiga tänkande, kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Var finns den?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, jag må läsa budgeten med andra ögon men jag såg det mera som någonting roligt. Jag såg det som någonting positivt. Jag satte inte alls de glasögonen på mig. Tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Under året initieras ett långsiktigt arbete med att insamla och sammanställa information om den finska statens bristande hantering av språkliga rättigheter för svenskspråkiga. Hur ställer sig moderaterna till en sådan skrivning?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Nu kommer jag inte ihåg exakt hur formuleringen var. Men för oss från Moderat Samlings sida så är det viktigt att vi uppmärksammar och blir än hårdare med att lyfta det svenska språket gentemot de finska myndigheterna och Finland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag frågar nämligen därför att jag noterade att ledamot Holmberg-Jansson i sitt anförande lyfte fram vikten av att vi samlar in och skaffar oss bättre kunskap och data om de brister som finns i den språkliga hanteringen - både vad gäller självstyrelselagen men också språklagen i Finland i övrigt - för att vi ska veta vad vi pratar om helt enkelt.

Därför har vi lagt ett sådant förslag från Ålands Framtids sida, att man ska fokusera på det här och att vi för in en skrivning i budgeten. Precis som jag läste upp ”att vi under året initierar ett arbete för att långsiktigt insamla och sammanställa information om den finska statens bristande hantering av språkliga rättigheter för svenskspråkiga.”

Jag ser mycket positivt på att vi har en samsyn om det här och jag förväntar mig att det också ger resultat i finans- och näringsutskottet framöver om Moderaterna menar vad man lovar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Jag sitter inte i finans- och näringsutskottet men moderaterna har ju utskottsordföranden från vårt parti så jag ser fram emot att höra vad som kommer fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Även jag välkomnar - på Centerns vägnar - moderaternas gruppanförande vad gäller både bolagiseringen av högskolan och den språkpolitiska markeringen i synnerhet.

Jag tycker personligen att det är en olycklig formulering som vi hittar i Ålandsbudgeten för nästa år när man talar om ”landskapets språkpolitik”. Det inte riktigt det som det är fråga om. Det är den ”brist på service på svenska” vi får av Finland, i strid med de internationella åtaganden, som Finland har iklätt sig när det gäller Åland. Så där har vi ett gemensamt ansvar. Som jag upplever det har vi också ett gemensamt intresse när vi jobbar vidare. Här är det viktigt att finans- och näringsutskottet får i uppdrag att se till att det här blir rätt formulerat.

Det konstiga blev när man kopplade språkfrågan till näringsrätts- och jordförvärvsfrågan. Menar regeringsblockets representanter i landskapsregeringen att vi gör något fel där när det gäller den språkliga hanteringen? Här finns det sådant som behöver förklaras bättre i finans- och näringsutskottet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Vi får se vad man kan lyfta i finans- och näringsutskottet. Jag ser fram emot det arbetet. Jag tycker att språkfrågan och det svenska språket är alldeles för viktigt för att bara skjutas undan. Vi bör nu mer än någonsin fokusera på det ifrån åländsk sida.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vågar uttrycka förhoppningen om finans- och näringsutskottets engagemang i och med att representanterna för regeringsblocket i lag- och kulturutskottet för första gången vågat hantera ett förslag från landskapsregeringen med öppet sinnelag. Så jag utgår ifrån att nu kan vi också få en budgetbehandling som inte följer landskapsregeringens piska hela tiden.

Nog måste ju också Moderaternas partiordförande till sin representant i finans- och näringsutskottet markera sådana frågor som är viktiga för Moderaterna med tanke på framtiden och valet. Man måste ju våga tänka lite självständigt och framåt och faktiskt tänka på att man har ett ansvar för hela Åland.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Vi fick finansmotionerna på vårt bord igår eftermiddag. Vi har inte hunnit diskutera frågan i vår lagstingsgrupp ännu. Vi kommer givetvis att sätta oss ner och diskutera alla motioner som finns och se om det finns någon av dem som vi kan finna en samsyn i och som vi tycker att är viktigt att driva vidare. Och det gör vi alltid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson för stödet för bolagisering. Det har varit klart länge att vi vill det här. I regeringsprogrammet, på sidan åtta, skrev vi att högskolan bolagiseras. I samband med att vi gjorde budgeten, i mitten av oktober, så var det fortfarande en process på gång där vi hade bett om en utredning om hur vi ska göra det. Den fick vi presentera den 6 november och där flera här i salen var närvarande och där vi berättade om processen och tidtabellen. Jag kan informera om att de åtgärder och de tidtabeller som finns i budgetmotion nr 37 är kopierade från den rapport som vi har bett om och hur vi ska göra bolagiseringen. Så det borde inte finnas några oklarheter om hur det ska göras. Nu vet vi hur det ska göras och processen pågår för fullt. Varför det inte finns med i budgeten är att vi inte kan budgetera sådant som inte är känt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Och tack för klargörandet minister Asumaa!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag väntade med spänning på Moderaternas gruppanförande i budgetförslaget för 2019. Med spänning därför att - precis som finansministern sade i sitt anförande - den största utmaningen som vi har just nu så har vi inom näringslivet, med tanke på alla de varsel och uppsägningar och svårigheter som många ser framför sig. Men jag hörde inte ett ord om näringslivet från Moderaternas gruppledare i gruppanförandet och det förvånade mig litet.

Skulle ltl Annette Holmberg-Jansson kunna utveckla Moderaternas näringslivspolitik, därför att det är nog kanske den viktigaste frågan just nu. Med de rekordstora inkomster som vi har så är det inte så svårt att få offentlig sektor att fungera just under de här åren. Men problemet är ute i samhället och bland människorna och på deras arbetsplatser. Det är det som det handlar om just nu.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Precis som ltl Harry Jansson var inne på tidigare så har vi en begränsad tid. Därför har vi delat upp våra anföranden på olika saker som vi fokuserar på.

Men en av de saker som jag tycker att är bra i budgeten, och som stärker Ålands konkurrenskraft, är det avdrag som nu införs. Bolagiseringen av högskolan är en annan sak som stärker konkurrenskraften för Åland.

Men däremot så tycker jag att vi behöver mera avregleringar och vi behöver avbyråkratisering. Där är vi inte framme ännu. Det är någonting som vi från Moderat Samling alltid gärna vill ha lite mera. Det har vi inte lyckats med hela vägen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Är Moderaternas gruppledare beredd att också verka för att vi får ett sådant underlag hit till lagtinget så att vi kan diskutera gemensamt hur vi kan stärka det åländska näringslivets konkurrenskraft? Jag tror att det kanske är den viktigaste frågan nu om vi ska bevara vår välfärd här på Åland, också långsiktigt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Fru talman! Jag ser inget problem i att vi kan diskutera hur vi kan stärka Ålands attraktionskraft. Vi behöver bli bättre på att locka mera arbetskraft till Åland. Vi har en brist på arbetskraft i dag. Det ser jag, om inte annat, som styrelseordförande på Ålands hälso- och sjukvård. Vi behöver få mera personer som flyttar till Åland och som vill jobba inom hälso- och sjukvården till exempel.

Vi behöver bli bättre på att marknadsföra Åland. Det var också ltl Bert Häggblom inne på och han tycker att vi ska titta på en ny turismstrategi. Jag ska läsa den här motionen och sätta mig in i den.

Vi har strategiska utvecklingsmål. Nr 5 och 7 syftar på att stärka Ålands attraktionskraft och det är den attraktionskraften för oss som bor här och för besökare och företag och … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack för en trevlig genomgång av budgeten utan alltför mycket siffror. Ni halkade in på elbilar och på bilpolitik. Jag funderar hur ni ser på bilpolitiken och på elbilspolitiken. Vi har väl nu skaffat ungefär 15 laddningsstationer under senaste år med färre än 15 nya elbilar mot 500 fossilbilar. Hur ser ni på resultatet av den politiken?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag tycker att vi måste satsa på fler laddningsstationer. Det är ett stort steg att investera i en ny bil och om man investerar i en ny bil så vill man veta att man kan ladda bilen på ett säkert sätt. Det har visat sig att det inte alltid är helt säkert att ladda i sitt eget strömuttag hemma utan då behöver samhället gå in - om man vill - och det vill landskapsregeringen. Man vill satsa på att man ska köpa mera elbilar och då behöver det finnas bra möjligheter till att ladda dem också.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack talman! Jag hade hoppats att bli sist i replikskiftet men jag misslyckades. Jag tänkte avsluta – vi ha nu hållit på och debatterat i åtta timmar – med att kanske skämta lite. Jag fick en boll här kring den här mile- och kilometermätaren. Just före nämnde ledamoten om problemet med ”backar och motvind”. Jag kan säga att på annat håll så är jag känd för att säga att det är just ”backar och motvind” som ger träning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tack för anförandet! Ltl Annette Holmberg-Jansson sade att Moderat Samling har varit med och sanerat ekonomin. Om man då bortser från de inbesparingar som tvingats igenom vid Ålands hälso- och sjukvård i miljonklassen samt det som nu ska tas bort från kommunernas dagvård, skola och äldrevård så undrar jag vilka övriga saneringsåtgärder som ni anser att ni har varit aktiv i?

Talmannen

Ingen replik. Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av Axel Jonsson som håller Ålands Framtids gruppanförande.

Ltl Axel Jonsson

Tack fru talman! Jag ska inrikta mig på de förslag som vi lägger från Ålands Framtids sida. Det efterfrågas ju alltid en konstruktiv debatt här i lagtinget och regeringen kan mycket väl tala för sin politik även om förstås vår politik angränsar mycket till den som regeringen också driver. Det är samma utmaningar som vi försöker lösa.

Men vi har särskilt från Ålands Framtids sida det här året riktat in oss på språk och på självstyrelsepolitik som är vår hjärtefråga där vi satsar vårt största krut. Vi har inriktat oss på barn- och ungdomspolitik, något som efterfrågades bland experterna i branschen på Åland när vi hade vår partiledardebatt för en vecka sedan som vi traditionellt alltid håller. Nu hade vi temat ”utsatta barnfamiljer”. De saknade barn- och ungdomspolitik i den åländska politiska debatten och där vill vi ge vårt bidrag till en sådan. Vi ha några socialpolitiska förslag, några som ligger inom miljöområdet och också några näringspolitiska förslag, så tre budgetmotioner allt som allt.

Men om vi börjar med det viktigaste först, nämligen självstyrelsen och de utmaningar vi står inför i dagens läge, så är det ju en mandatperiod som har präglats av ett sviket vindkraftsstöd, en utebliven EU-parlamentsplats och en rasering av det svenska språket i Finland. Man slår ihop tingsrätter och stänger ner svenskspråkig sjukvård. Det är en stor utmaning för Åland och självstyrelsen. Vi har nu också fått konstatera att landskapsregeringen ger upp arbetet med en självstyrelserevision och enbart fokuserar på en utveckling av den ekonomiska självstyrelsen för att hjälpa Finland att förverkliga vård- och landskapsreformen i Finland. Varför ska vi hjälpa en regering som är så motvilligt inställd till Åland att förverkliga en så kontroversiell reform i utbyte mot några kortsiktiga miljoner? Den frågan ställer vi oss från Ålands Framtids sida. Och vi är mycket kritiska till regeringens politik på det här området. Vi har varit tydliga och konsekventa också i de diskussioner som har förts i självstyrelsepolitiska nämnden och att vi motsätter oss en sådan politik. Vi menar att framtidens självstyrelse måste utgå från åländska intressen. Vi kan inte låta finländska internpolitiska intressen styra utvecklingen och revideringen av självstyrelserevisionen såsom den gör i dagsläget. Det är ansvarslöst med tanke på Åland, självstyrelsen och språkskyddet på lång sikt. För självstyrelsen är värd så mycket mera än bara pengar.

Om vi verkligen tänker efter vad självstyrelsen handlar om. Den handlar om att säkra vårt språk, vår kultur och våra lokala sedvänjor om man går tillbaka från beslutet från 1921. Det handlar inte om tio miljoner från ökad klumpsumma från ett år till ett annat utan det handlar om så mycket mera än så. Ska vi då lägga ner det arbetet och de förhandlingar som har pågått under tio år bara för att fokusera på en fråga om pengar? Det tycker vi sänder en felaktig signal gentemot ålänningarna men också gentemot Helsingfors om att självstyrelsen bara handlar om pengar. Kan vi bara få litet till i Ålandskassan, ja då kan vi acceptera att vi går vidare med reformen. Det är det allting handlar om. Den signalen sänder det från Åland när vi går vidare med en sådan politik och det kan vi inte på något sätt understöda från Ålands Framtids sida.

Men vad ska vi då göra i stället, blir förstås den naturliga motfrågan. Jo, vi måste ut internationellt i större utsträckning. Vi måste återinrätta Ålandskontoret i Stockholm. Vi måste stärka resurserna i Helsingfors. I stället för att som regeringen under den här perioden stängt ner Ålandskontoret i Stockholm. I stället satsar man på politiska jippon med att delta på Suomi Arena och att åka till Almedalen och starta egna debattseminarium i form av Alandica Debatt.

Vi vill prioritera annorlunda. Vi vill prioritera de dagliga kontakterna och bygga ut de kontinuerliga representationerna runtomkring för att kunna stärka dialogen också internationellt. Och dessutom titta också utanför Sverige och Finland och stärka vårt engagemang på det internationella planet. Vi ser att Färöarna t.ex. arbetar med mänskliga rättigheter och sitter med i FN:s organ. Varför är inte vi från Ålands sida med i de sammanhangen och arbetar lika aktivt och skaffar oss kontakter internationellt? Det tycker vi borde vara ett mycket prioriterat område i ett läge där vi ser att diskussionerna med Helsingfors är fruktlösa.

Mot den bakgrunden föreslår vi att lagtinget ska fatta ett beslut att inte acceptera den här regeringens linje att enbart plocka ut ekonomikapitlet i självstyrelsereformen utan att se det som en helhet. Måhända att vi inte får en revision under den här mandatperioden men då har vi åtminstone kvar vårt bästa förhandlingskort - nämligen vård- och landskapsreformen - i de kommande förhandlingarna. Nu spelar regeringen bort det.

Vi vill stärka kunskapen om självstyrelsen och Ålands rättigheter enligt folkrätten inom landskapsförvaltningen. Vi vill att introduktionsutbildningen och också fortbildningen för tjänstemän stärks på det här området. Vi ska kunna självstyrelselagen och de internationella traktat som omgärdar självstyrelsen i detalj. Vi ska vara de som kan dem bäst. Det här är ett arbete som borde prioriteras. Vi vill, som vi tidigare varit inne på i ett replikskifte, sammanställa Finlands bristande hantering av våra språkliga rättigheter, för att skaffa oss data för att kunna argumentera för vår sak internationellt där Finland brister i sin hantering gentemot Åland, den hantering man enligt lag är skyldig att följa.

Vi vill också att man ser till att åländska böter betalas till Ålandskassan. När vi stiftar åländska lagar som innehåller sanktioner gentemot ålänningarna i form av böter, varför ska de böterna betalas till den finska staten? Har vi makten att själva stifta de lagarna, själva ta bort de här böterna om vi så vill, då borde det väl också vara naturligt att de kommer det åländska samhället tillgodo. En liten intäkt för finansministern om han vill jobba vidare med det förslaget framöver.

Vi vill, vad gäller barn- och ungdomspolitiken, satsa på att ge barnkonventionen en starkare ställning i den åländska lagstiftningen. Barnkonventionen gäller som lag i Finland i dag, en lag som Åland har gett sitt bifall till. Vi borde ta inspiration av den norska ”menneskets loven” där man har gett barnkonventionen företräde i lagstiftningen i övrigt. Vi ser till exempel en utveckling där man tidigare har gett barn tillgång till barnomsorg vars föräldrar inte har hemvist i någon åländsk kommun men som ändå befinner sig och bor på Åland. Det gör man inte längre. Det menar vi från Ålands Framtids sida inte är att se till barnets bästa enligt barnkonventionen. Tack vare att barnomsorgslagstiftningen går före i det fallet så får de här barnen inte rätt till barnomsorg. Ett starkare barnrättstänkande borde vi ha i den åländska politiken.

Vi vill också ge ett lyft för åländska ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Vi lägger ett förslag om att fördubbla ensamförsörjartillägget. Men samtidigt så föreslår vi att barnbidraget inte ska beaktas som inkomst när man lyfter utkomststöd. Barnfamiljer som är beroende av utkomststöd - de allra mest utsatta i det åländska samhället kan man säga - ska få barnbidraget tillgodo. I dag dras det av när man beräknar utkomststödet. Det här är kritik som vi har fått i samband med våra tidigare förslag och som vi har anpassat oss till och som vi nu har konkretiserat så att det också går att utveckla det här förslaget. Det vill vi att man fokuserar på. Det borde vara något som intresserar alla socialt ansvarstagande politiker i den här församlingen att se till att våra utsatta barnfamiljer har en dräglig tillvaro.

Vi vill därutöver, vad gäller barn- och ungdomspolitiken, satsa på att särskilt fånga upp barn och unga i utanförskap. Det finns lite olika siffror, men läser man ÅSUB:s statistik så räknat man att ungefär tio procent av ungdomarna idag efter gymnasieåldern varken studerar eller arbetar. Det är förstås oroväckande och någonting som vi borde ta tag i och satsa på i större utsträckning. Det riskerar att skapa sociala problem också längre fram utöver de tragedier som det många gånger är för barn som inte har sysselsättning. Där vill vi ha satsningar.

Vi vill också ha ökade möjligheter till svenskspråkigt barnskydd. Idag när man placerar barn så har de av tradition skickats till Finland. Vi vet att ständiga nedläggningshot och indragningar sker på det här området i Finland. Vi borde ha likvärdiga möjligheter att också placera barn i Sverige när det behöver göras. Förhoppningsvis ska det inte behövas så ofta, men vi vet att det förekommer i det åländska samhället och då måste de här barnen ha rätt till ett omhändertagande på svenska. Det borde vara självklart på vårt svenskspråkiga Åland.

Det var ett axplock av några av motionerna. Det finns ytterligare några som man med fördel kan ta del av från vår motionslista.

För att sammanfatta något. Lägg fokus på självstyrelseutvecklingen. Sälj inte ut självstyrelsen för sockerpengar, så som regeringen föreslår, utan våga driva den politik och den linje som vi har haft sedan tidigare så kommer vi att nå resultat.

Talmannen

Tretton repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill börja med att gratulera ledamot Jonsson till ett visat praktexempel på hur ett oppositionsanförande ska se ut när vi diskuterar budgeten. Här kommer många konkreta förslag. Jag lyfter på hatten för det även om jag förstås inte håller med om alla detaljer.

Jag tycker att det är bra att ledamoten lyfter vikten av barn och unga. Det här är något som jag håller med om. Vi behöver börja diskutera innehållet i KST och vi behöver börja diskutera det som kommunerna ska bedriva.

Samtidigt konstaterar jag att vi har gjort väldigt många satsningar inom den här branschen. För att nämna bara tre så tänker jag på satsningen på både starka och kreativa barn, avgiftsfri primärvård för barn vid ÅHS och - den kanske viktigaste satsningen i andan av ledamotens anförande - satsningen på Boost.

Det är viktigt att vi börjar jobba med innehållet. Sammanhållen vård mellan de olika myndighetsinstanserna - kommunerna, KST och ÅHS – det behöver diskuteras så det är bra att ledamoten lyfter det den frågan.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag får väl inleda med att tacka för berömmet. Jag håller med om att det är klart att det är ett viktigt område. Vi behöver ta det på allvar när man från dem som jobbar på fältet med de här frågorna kritiserar oss för att inte ha någon tydlig barn- och ungdomspolitik. Det är bara att ta den konstruktiva kritiken och börja utforma den. Det har vi gjort i våra budgetmotioner. Vi vill att man jobbar särskilt med det som ledamot Johansson lyfte fram, nämligen att fånga upp de här ungdomarna som inte har någon sysselsättning idag. Det är svårt - vittnar de om som jobbar med det - att få tag i dem och att veta var de finns. Där finns det mycket att utveckla i dagens arbete, även om man har gjort goda satsningar hittills. Där hoppas jag att man noga läser de förslag som vi har lagt från Ålands Framtids sida men också för dem vidare från finans- och näringsutskottet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Boost jobbar ju precis med den här frågan och de har också ungdomslotsar som bedriver uppsökande verksamhet. En av bristerna som jag har förstått är indelningen mellan att gymnasialstadiet är på landskapet och grundskolan är i högstadiet och däremellan finns inte riktigt någon koll på vad som händer med ungdomarna från det att de slutar grundskolan till det att de börjar i gymnasiet. Och här kan vi säkert hitta förbättrande åtgärder.

Men jag vill ändå höja personalen vid Boost. Deras arbete är mycket, mycket väl genomfört och det har skett stor förändring inom den här mandatperioden på det ämnesområdet.

I sitt anförande lyfte också ledamot Jonsson rätten att få hjälp och stödboende från Sverige. Det är en annan sak som jag brukar lyfta i de här sammanhangen. Det är möjligheten till gränsöverskridande vård som man har rätt till inom EU. Det här är en av EU:s fina saker och det finns redan. Lagstiftningen finns bekräftad på EU-nivå. Så det här är bara att börja använda. Men då ska kommunerna ha kapacitet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Nu vågar jag inte gå i god för om de här konventionerna gäller barnskyddsplaceringar. Det tror jag nämligen inte. Ett av problemen idag är att om man inte kan placera i Finland så kan man inte placera i Sverige därför att det räknas som utlandsplacering. Men tänker man logiskt utifrån ett åländskt perspektiv, så vad känns mera som en utlandsplacering för ett svenskspråkigt barn. Att skickas till en finskspråkig miljö i Finland eller till en svenskspråkig miljö västerut? Jag tycker att detta faktum belyser ganska bra varför vi behöver en förändring och varför vi behöver jobba med lagstiftningen för att kunna skapa en mera Ålandsanpassad lagstiftning i det sammanhanget, och som ser till att de barn som är allra mest utsatta och tvingas till ett omhändertagande åtminstone ska få göra det på svenska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jonsson! Som vanligt, tänkte jag säga, så ger jag lovord. Det var ett väldigt bra gruppanförande med konkreta idéer. Många behjärtansvärda motioner. Jag kan inte skriva under på alla men jag tycker att flera verkligen är värda att titta på en gång till.

Jag kommer inte att gå in i detalj på någon egentligen, bara en. Det gäller den om ”Slopande av politiska jippon”. Jag tycker att den går lite stick i stäv med att Åland ska synas och nätverka utanför Åland. När det gäller Suomi Arena, Almedalen och Alandica Debatt så tycker jag att det faktiskt är naturliga och lättsamma former att träffas på och knyta kontakter kring till en rimlig peng. Tittar vi även på debutanten Alandica Debatt - som också tillförde det åländska näringslivet en viss injektion i form av övernattningar och av besökare - så tycker jag att det är värt att fortsätta att satsa på att försöka utveckla till någonting ännu större.

Ltl Axel Jonsson, replik

Politik handlar ju om prioriteringar. När vi ser att landskapsregeringen prioriterar att stänga Ålandskontoret och montera ner de dagliga kontakterna västerut i ett läge där det finska språket i Finland raseras och vi blir alltmer beroende av utvecklingen av Sverige och goda kontakter dit, och som den barnskyddsfråga som vi nyss diskuterade belyser på ett ypperligt sätt. Samtidigt väljer regeringen att stänga ner Ålandskontoret och satsar på den här typen av politiska jippon som är engångs företeelser - som sker en gång per år - och som säkert är trevliga och som kan bidra till ett visst kontaktskapande. Det tycker vi att är en felaktig prioritering.

Alandica Debatt beräknas kosta 50 000 euro enligt budgeten. Jag tror att kostnaden för Ålandskontoret låg runt 10 000 – 20 000 euro för att hålla det uppe under hela året. Nog måste väl de kontakterna vara betydligt mer prioriterade än den här typen av politiska jippon. Delar inte ledamot Holmberg den uppfattningen?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Nej, ledamot Jonsson. Jag delar inte riktigt den uppfattningen. Jag tycker att Ålandskontoret i Stockholm mera handlade om en fysisk plats som man valde att dra in, alltså ett kontor. Inte mjukvaran. Inte den personella resursen. Jag tror att det är en stor skillnad på att ha en mjukvara som kan åka runt, träffa, nätverka och vara flexibel och dynamisk än att betala för ett kontor som sist och slutligen inte användes så många gånger under året ändå.

En sak till som har varit litet av dagens huvudämne under den här debatten hittills, det är konkurrenskraften och vårt näringsliv. Bland alla motioner från Ålands Framtid finns det inte så mycket som bygger på den saken. Alltså hur vi ska vi öka vår konkurrenskraft. Hur ska vi få igång vårt näringsliv? Ett näringsliv som egentligen aldrig har kommit upp i våra närregioners tillväxt oberoende vilket konjunkturläge som vi har befunnit oss i. 

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror att frågan om Ålandskontoret inte bara är praktisk utan också ganska symbolisk. När vi läser i media om olika diplomatiska kriser ute i världen så vad är det första man gör när relationerna försämras allvarligt mellan två länder? Jo, man kallar hem sina diplomater och sin representation. Vad gör vi på Åland i ett läge där vi är beroende av goda kontakter i Sverige? Jo, vi kallar hem vår enda representant i Sverige. Vad sänder det för signaler, både gentemot Sverige och gentemot det åländska folket?

Vad gäller frågan om näringslivet och att stärka konkurrenskraften så uppmanar jag ledamot Holmberg att läsa motion nr 66 om att värna den fria konkurrensen på IT-marknaden. Vi vill att man inte styr all offentlig utveckling på IT-området till ÅDA utan ser till att man har en fri konkurrens på IT-marknaden. Vi ska inte upprepa tidigare skandaler som … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag kommer att beröra samma motion som ledamot Holmberg. Ledamot Jonsson och Ålands Framtid vill att vi inte ska medverka vid de ”politiska jippona”.

Jag skulle vilja fråga om ltl Axel Jonsson har besökt något av dessa jippon? Personligen måste jag säga att det har varit en oerhört värdefull plattform där jag har fått många viktiga kontakter i mitt politiska arbete som har varit otroligt värdefulla för Moderaterna. Då gäller det att öppna dörrar när man pratar om AT-läkare och när man pratar om meritvärdering för våra ungdomar. Det är ju mycket lättare att ta kontakt om man vet vem personen är och om man har träffat den. Det är väl ingenting som är någon nackdel?

Ltl Axel Jonsson, replik

Om vi pratar om dörröppnare i det här sammanhanget så nog har vi haft otroliga dörröppnare på Ålandskontoret - i Stockholm framförallt men också i Helsingfors - där man drog ner medlen för inte så länge sedan. Jag menar det och jag står fast vid det, att ska vi prioritera så ska vi satsa på de dagliga, kontinuerliga kontakterna där man kan jobba långsiktigt med frågor framför dessa kortsiktiga jippon där man kan mingla lite och knyta värdefulla kontakter.

Det står väl var och en fritt att åka och delta i dem, bland oss politiker och andra, men vi behöver väl inte satsa 100 000 euro på det här samtidigt som vi skär ner på våra kontinuerliga representationer runtomkring oss. Det tycker jag att är en felprioritering om vi vill bedriva långsiktig seriös politik.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! ”Mingla lite”! Då förstår jag genast att ledamot Jonsson t.ex. inte har besökt Almedalen. Jag trodde också att det var ”mingla lite” när jag åkte ner till Almedalen. Men det var ju en hel kunskapsbank som man fick när man väl kom ner dit. Det fanns precis hur mycket föreläsningar som helst som man kunde gå på. Det var ett otroligt värdefullt arbete och inspiration som jag redan har kunnat använda mig av i mitt dagliga politiska arbete, kunskaper som jag fick när jag gick på dessa föreläsningar och kontakter som jag fick och som har varit oerhört viktiga. Och som jag har fått det berättat för mig så var det inte så väldigt mycket besök på Ålandskontoret, men jag kan ha blivit felinformerad.

Ltl Axel Jonsson, replik

Redan i de kontakter som vi har med vänföreningen, t.ex. i den svenska riksdagen, så beklagar man sig över det här beslutet. Det framkom mycket tydligt under den diskussion som vi hade om relationerna till Sverige på ett seminarium här under hösten från Ålands Framtids sida.

Man jag ska inte säga att jag vet allt och att jag besitter all kunskap om vilket mervärde det ger med satsningar på Almedalen och övriga jippon. Men kanske vi kunde mötas på mitten och säga att vi satsar på både ock, nu när det behövs som allra mest och återupprättar Ålandskontoret. Sedan får landskapsregeringen kavla upp ärmarna och visa att det faktiskt ger resultat, de här politiska jippona som man ordnar. För nog är det ändå så, om vi ska vara riktigt ärliga, att inte har ju relationerna till Helsingfors förbättrats särskilt mycket med den här nya politiken från landskapsregeringens sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är en missuppfattning att landskapsregeringen eventuellt skulle gå med på att med riksmyndigheterna föra in det ekonomiska kapitlet ur självstyrelselagspropositionen i den nuvarande självstyrelselagen för att hjälpa Finland. Så är det ju inte alls.

Redan sedan åren 2008 - 2009 - då de dåvarande landskapsrevisorerna granskade det nuvarande ekonomiska systemet - så har det funnits en enighet här i lagtinget om att avräkningen behöver komma upp eftersom det med tanke på befolkningsutvecklingen är fel att det systemet inte förändrats i takt med befolkningsutvecklingen. Det är inte för att hjälpa.

Vi vet att det inte är lätt att nå stora framgångar. Inte heller Ålandskommittén - trots att landskapsreformen var på gång - kunde komma till att vi skulle ha fått skattebehörigheten till exempel. Så det är inte lätt att komma till … (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Enligt de beräkningar som regeringen har presenterat för oss så skulle en vård- och landskapsreform, med nuvarande självstyrelselag, ge Åland ett tillskott med 50 – 60 miljoner mera. Sedan säger man att det inte ligger i Finlands intresse att få till den här förändringen när man lyckats få bort de här 50-60 miljonerna i utbyte mot att ge tio miljoner till åt Åland. Det här är ju ett stort problem för den finska staten och nuvarande självstyrelselag.

Att vi inte använder den möjligheten och det förhandlingskortet bättre än så här. Det är det som vi motsätter oss. Det borde vara en självklarhet att kräva en helhetsrevision av självstyrelsen - och som vi är överens om att vi behöver - i utbyte mot att hjälpa den finska regeringen att förverkliga sin vård- och landskapsreform. Det är den politik vi från Ålands Framtids sida förespråkar. Och jag kan inte förstå varför regeringen vill lägga sig så lätt i den förhandlingen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Och jag kan inte förstå att inte Ålandskommittén kom till sådana resultat då när Ålandskommittén diskuterade självstyrelselagsrevisionen. För i Ålandskommittén satt ju faktiskt Axel Jonsson med. Då var social- och hälsovårdsreformen aktuell med samma 50-60 miljoner euro. Inte kom ni fram till att vi skulle få skattebehörigheten då heller, fast Axel Jonsson satt med i Ålandskommittén.

Sedan måste jag upprepa en fråga som ställdes. Har Axel Jonsson deltagit i de s.k. jippona som Almedalen eller inte. Jag har själv deltagit där. Vi hade en middagstillställning för 5-10 riksdagsledamöter ombord på fartyget M/S Michael Sars. Jag vet att några av mina kolleger tittade på när Sverige spelade fotboll under de dagarna tillsammans med Sveriges infrastrukturminister och hade en trevlig stund och knöt kontakter. Men det här vet vi som har deltagit i dessa jippon. Vi vet hur det fungerar. Svara på frågan! Har någon representant från Ålands Framtid deltagit i de här jippona eller inte?

Ltl Axel Jonsson, replik

Av den enkla orsaken har vi inte deltagit därför att vi prioriterar de dagliga kontakterna. Vi prioriterar arbetet i Nordiska Rådet, vi prioriterar arbetet ute i Europa genom att delta i European Free Alliance.

Men som jag sade i replikskiftet tidigare. Om man nu är så säker på att det ger ett så stort medvärde, satsa på det men stäng då inte ner våra representationer runtomkring. Satsa på dem och på de dagliga kontakterna så kanske vi får sammantaget den bästa utrikespolitiken från åländsk sida.

Vad gäller frågan om den ekonomiska självstyrelsen och Ålandskommittén, så är jag lika kritisk som finansminister Perämaa mot att man från åländsk sida satte sitt namn på Ålandskommitténs slutbetänkande under de former som man kom till och de slutsatser som man gjorde. Det finns en tydlig reservation från Ålands Framtids sida om att vi ska ha behörighet över den direkta beskattningen. Ett förslag som inte fick stöd av liberalernas två representanter i den kommittén, utan man godkände det förslag som ligger i dagsläget. Så ingen skam ska vila över Ålands Framtid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka ltl Axel Jonsson likt många andra här för ett mycket framåtsyftande anförande. Det är den här typen av anförande som får en att förstå varför man en gång i tiden började med politik och inte enbart stå här och se allting i svart och inte se möjligheterna. Så stort tack för den biten!

När det gäller självstyrelselagsutvecklingen så delar jag den frustration som jag känner att ltl Axel Jonsson har, men jag drar inte samma slutsats. Jag har inte dragit den slutsatsen att ”vi ger upp” för att vi väljer den väg som vi nu har gjort, tillsammans via självstyrelsepolitiska nämnden och en majoritet av Ålands lagting . Vi ska komma ihåg att det är inte bara regeringen utan det är en majoritet av lagtinget som för den här diskussionen.

Jag tror att det behövs mycket mera arbete och jag tycker att det var väldigt positivt att se att ledamot Jonsson räknade upp på vilka områden som han vill se en utveckling. Jag kommer att fördjupa det också i ett anförande som jag kommer att hålla längre om fram hur jag ser på dessa frågor.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att man vill måla upp en sådan bild att man inte ger upp det här långsiktiga arbetet om en helhetsrevision. Men samtidigt spelar man bort det viktigaste förhandlingskortet för den finska statens sida - och det största intresset som finns på bordet nu för att få till stånd en förändring av självstyrelselagen - genom att gå med på att lösa problematiken i anslutning till vård- och landskapsreformen. Nog försämrar man ju förutsättningarna för en jämbördig förhandling avsevärt genom att man går med på det förslag som nu ligger.

Vi menar att man inte ska acceptera någonting innan vi har en helhet som ser till att säkra det svenska språkets framtid och som ser till att säkra vår rätt till självbestämmande.

Men den här regeringen säger att det räcker med att vi får tio miljoner för att vi i utbyte ska lösa problematiken i förhållande till vård- och landskapsreformen. Vi vill att man står på sig betydligt mer än så.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag delar inte slutsatsen att vi i utbyte mot att hjälpa till ställer oss tillbaka i leden och säger att vi inte förhandlar vidare. Jag upplever att orsaken till att man har kommit fram till den slutsatsen som vi har nu, det är att en del av den utveckling som vi har diskuterat inom självstyrelselagsutvecklingsområdet, det är att se till att grundfinansieringen för självstyrelsen måste upp.

Vad gäller systemskiftet som sådant så är det någonting som jag inte skulle vilja låsa alltför hårt fast vid ekonomin heller. Då får vi just den diskussionen som ltl Axel Jonsson var inne på att man försöker klistra på oss, och att det bara är pengarna som vi är ute efter.

När det gäller externpolitiken så ser jag inte motsatsförhållanden mellan de kontaktskapande evenemangen - som vi har satsat på under den senaste tiden - och att ha representation. Jag tror att man också behöver fundera över hur representationen ska se ut i framtiden. Jag delar synen att vi måste bli bättre på det dagliga.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att om vi hade hur mycket pengar som helst i kassan så kunde vi ju satsa på vad som helst och i hur stor omfattning som helst. Det efterfrågas ofta i debatten att vi ska komma med prioriteringar. Där vill vi vara tydliga från Ålands Framtids sida och säga att vi prioriterar de dagliga kontakterna framom dessa jippon. Är det så att man bedömer från landskapsregeringens sida att man har möjlighet att satsa på båda två, så gör det för all del. Men vi vill vara tydliga med hur vi prioriterar i de här sammanhangen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det! Jag undrar om ledamot Jonsson besökte Stockholmskontoret och vet att det bara är ett litet rum på några kvadratmeter. Det är inte någon pampig ambassad. Nuförtiden fungerar agila tjänstemän via en dator och kan arbeta med dagliga kontakter, nästan varifrån som helst i världen. Ett rum i sig har inget värde om man inte verkligen är aktiv och skapar kontakter och har det som en mötesplats.

Nu finns lokalen på Drottninggatan kvar, skylten finns kvar och utrymmena finns där för möten.

Men för att de här kontakterna ska vara värdefulla och leda till någonting så behöver man också ha en agenda vad man vill åstadkomma för någonting i relationerna till Sverige. Där skulle jag gärna vilja att ledamot Jonsson utvecklar resonemanget vad det är som man ska uppnå i dessa kontakter och på dessa kontor?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror att listan över de åtgärder och de problem som vi gemensamt beskriver i lagtinget, vad gäller relationerna till Sverige, kan göras mycket lång och att vi kan enas om det mesta av innehållet vad gäller SVT-play, vad gäller tillgången till svenskspråkig sjukvård och till AT-läkare bl.a. Det är inget problem att beskriva behovet av goda kontakter till Sverige.

Därför menar jag att det är viktigt att vi har en permanent representation i någon omfattning i Sverige i dagens läge för att vi ska kunna bygga, odla och utveckla kontakterna till tjänstemän, beslutsfattare och näringslivet i övrigt. Jag har svårt att se att vi i dessa tider skulle kunna försvara att avveckla de kontakterna. Tvärtom borde de byggas ut, nu om någonsin.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag håller absolut med om att kontakterna ska utvecklas men jag tror inte att det är fast i dessa tolv kvadratmeter i ett rum på Drottninggatan. Det är det inte! För min del vet jag att vi kan arbeta med Stockholm Business Region. Vi kan arbeta med Visit Sweden för att också inkludera Åland i Stockholms skärgård i marknadsföringen. Vi kan göra väldigt mycket härifrån med dagliga kontakter.

Om man sedan vill satsa mera på ambassader, likt Färöarna, som har en väldigt imponerande utrikespolitik för att vara ett så litet örike, då är det helt andra muskler som krävs. Då tycker jag att det ska vara med pompa och ståt som Åland uppträder och i riktigt välplacerade lokaler där man verkligen kan göra något av det och ha en personal. Men det kostar litet mera än dessa jippon.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det så! Men samtidigt, om vi ska ha en konstruktiv debatt om det här, så kanske man borde syna den möjligheten att utveckla och bygga ut kontakterna och satsa på en starkare utrikesrepresentation i en tid där våra kontakter och vår representation via Finland är alltmer lidande. Där vi ser att Finland inte har något intresse att ha med Åland i Europaparlamentet, trots de löften man har gett. Där man ser att det är allt svårare att delta i beredning på svenska i EU-ärenden osv. Kanske behovet av en egen utrikespolitik så småningom börjar motivera lite större satsningar än dem som vi har haft hittills. För att vi ska kunna nå framgång och kunna representera oss själva och ha en röst i världen när andra inte pratar för oss i samma utsträckning längre.

Jag uppmanar landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet att föra en diskussion om de här frågorna. Hur kan vi stärka vår röst och vår ställning i världen med tanke på den verklighet som vi befinner oss i?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Jag vill tacka ledamot Jonsson för ett i stora delar sakligt anförande faktiskt. Lite synd att Jonsson raljerar kring Almedalen som ”politiskt jippo”. Jag ska återkomma till det. Jag tror att det är olyckligt att vi uttrycker oss så om den nya tidens politiska fora.

Vad gäller ledamotens anförande i övrigt så är det faktiskt så att social- och miljöavdelningen för tillfället gör en systematisk sammanställning över språkbrister inom socialvården. Den kommer att bli offentlig snart. Jag tror att den kommer att vara i ledamot Jonssons smak.

Barnkonventionen nämnde ledamot Jonsson. Vi har den centralt placerad i regeringsprogrammet och internt, en förpliktelse om att alltid, alltid göra en barnkonsekvensanalys vilket man kan notera i lagförslaget om ändrade ÅHS-avgifter som bifogas denna budget.

Fattigdomsutredningen kommer att bli offentlig i november. Vad jag kan se nu så finns det ingenting som utesluter den typen av åtgärder som ledamot Jonsson … (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Ser man på de tidigare utredningar som har gjorts på området så visar de ganska entydigt på att vi har två grupper på Åland som är i behov av särskilt ekonomiskt stöd. Det är ensamförsörjare och ensamboende äldre. Vi har två förslag bland våra motioner för att utveckla och satsa på detta område. Det skulle förvåna mig mycket om den nya utredningen skiljer sig markant från de tidigare utredningarna som har gjorts. Men det är klart att om det visar sig så, så är vi beredda att anpassa vår politik.

Frågan jag skulle vilja ställa till social- och hälsovårdsminister Valve är att om det visar sig att det fortsättningsvis behövs satsningar på de här två grupperna, är man då äntligen beredda, från landskapsregeringens sida, att göra någonting för att stärka deras ekonomiska situation?

Minister Wille Valve, replik

För den här landskapsregeringen, och kanske ännu mera för Moderat Samling, är det väldigt viktigt att de socialpolitiska åtgärder vi gör träffar rätt och verkligen når den målgrupp som den är avsedd att göra. Därför är det väldigt viktigt att vi tar del av det fakta som kommer i den här utredningen också och drar de behövliga slutsatserna av det.

Jag vill bemöta ytterligare en sak, som ledamot Jonsson nämnde i sitt anförande, nämligen barnskyddsplaceringar i Sverige. Det är väldigt lätt för oss att peka finger mot Finland eller mot EU och förstås mot landskapsregeringen också.

Men jag skulle föreslå att utskottet riktar sin uppmärksamhet mot ”den svenska socialtjänstlagens stadganden om internationella tvångsplaceringar” eller ”placering av ett barn över nationsgränserna”. Enligt den förutsätter det att barnet antingen själv har samtyckt till åtgärden eller barnets vårdnadshavare, vilket gör frivilliga tvångsplaceringar till en ganska logisk omöjlighet. Men jag står gärna till utskottets förfogande … (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad gäller barnskyddsplaceringarna så är det en information som vi har fått från barnskyddet där man upplever detta som ett problem. Vi tar det åtminstone på allvar. Visst kan det hända att vi har missat någon detalj i sammanhanget men jag hoppas att man kan titta på detta från regeringens sida.

Vad gäller frågan om att rikta insatser så att de träffar rätt, så vill jag att ministern tänker på det här. Enligt ÅSUBS:s utredning ”Ekonomisk utsatthet till barnfamiljer 2014” så var var tionde ensamförsörjare med två eller flera barn tvungen att söka utkomststöd för att klara sin försörjning. Dessutom är merparten av de ensamförsörjande kvinnor. Fyra av fem, eller hela 80,2 procent. Att då gå in och säga att barnbidraget ska ges till de här familjerna, oberoende av utkomststöd, måste väl vara en åtgärd som träffar rätt, både ur socialpolitisk hänsyn och också ur ett jämställdhetspolitiskt perspektiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Några korta kommentarer. I övrigt ett intressant anförande. Om man vill förändra verkligheten så är det kanske bra att man åtgärdar det på helt rätt sätt. 

Budgetmotion nr 49 Informationsinsamling av Finlands bristande hantering av språkliga rättigheter. Jag delar Axel Jonssons många tankar i mångt och mycket. Men det finns en mening om att ”svenskundervisning slopas i utbildningen”. Det är inte riktigt så i dagsläget i varje fall. Jag vet att det finns krafter på att man vill ändra det, men i dagsläget är det inte så. Det är så att svenskan är obligatorisk i finländska skolor. Det är bara i studentskrivningen i dagsläget som den är frivillig.

Sedan kanske jag kan upplysa om att det fanns ett förslag där vissa politiska krafter ville slopa det här, men det var ett experiment och det blev platt fall faktiskt. Så fortsättningsvis finns systemet kvar med obligatorisk svenska.

Ltl Axel Jonsson, replik

När jag skrev motionen så syftade jag nog på studentsvenskan som slopades. Jag ville visa på den avveckling som sker i ett längre perspektiv. Där man börjar med att slopa studentsvenskan och nu ser man att det väcks allt högre krav på att ta bort också tjänstemannasvenskan, som en rimlig följd.

Om ingen kan svenska, hur ska vi då kunna kräva av alla tjänstemän att de kan svenska om de inte ens får lära sig det. Det här visar på hur man maler ner det svenska språket som ett samhällsbärande förvaltningsspråk i Finland. Det är den utvecklingen som vi vill bemöta.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är riktigt. Jag håller med ltl Axel Jonsson till den delen. Det är också samma politiska krafter som ville ha det frivilligt som nu också vill ta bort tjänstemannasvenskan. Det är från samma källa.

En annan kommentar. Det börjar bli favoriter i repris det här. Åländska böter till Ålandskassan. Det som ni skriver i motionen att ”böter som grundar sig på åländsk lagstiftning tillfaller Åland”. Det är helt okej om vi bara får det så. Men om vi får hela paketet, att vi ska överta rättsregistercentralens uppgifter, då är det helt omöjligt. Det kan jag lugnt säga. Det är en stor organisation som sköter EU-böter, registerinsolvens, konkursförfarande, verkställighet osv. Det är jättestort. Det finns också brister i språkservice på svenska bland dessa, så får vi den biten så kan jag garantera att de åländska böterna på intet sätt kommer att räcka till att upprätthålla den administrationen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så kan det mycket väl vara. Jag menar att åtminstone i det ledet där vi har en egen poliskår, som samlar in böter, så borde det väl på den lapp som man skriver ut kunna stå ett åländskt kontonummer. I den mån det sedan går vidare till rättslig prövning så kunde möjligtvis intäkten gå till ett annat konto pga. att de föranleder sådana kostnader. Men inte som idag, att vi helt okritiskt ska betala böterna till finska staten trots att vi har den stora kostnaden för att upprätthålla ett polisväsende för att sköta övervakningen och indrivningen av de här böterna. Då borde det rimligen också ge en viss ekonomisk ersättning för det arbete som faktiskt görs därute på fältet. Det vore logiskt i sammanhanget tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag ställer mig väl i gruppen som tycker att det var ett utomordentligt anförande. Det är lite tråkigt egentligen att det inte kom först av oppositionens anföranden för det hade kanske fått oppositionens övriga ledamöter att tänka till och göra om. Men den chansen är åtminstone ”gone” för det här tillfället.

Motion nr 50 som berör det som nu felaktigt kallas för ”politiska jippon”. Ingen av undertecknarna, som jag förstår, har deltagit i någon av dessa tillställningar. Man har alltså ingen aning om vad det är man pratar om. I stället är det, som det har framkommit av flera andra ledamöter, en viktig plats att skapa kontakter men också att inhämta mera kunskaper. Det är någonting som efterfrågas här hela tiden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att den här debatten börjar gå litet i rundgång. Jag har tydligt sagt att det från Ålands Framtids sida handlar om att visa hur vi prioriterar i utrikespolitiken och att de dagliga kontakterna är viktigare än de enstaka jippona och evenemangen. Jag kan ha respekt för att man har en annan åsikt.

 Som sagt. Kan man visa på nyttan av det här så kan vi tänka oss att man fortsätter med evenemangen, men då borde man åtminstone i första hand säkra finansieringen av de dagliga kontakterna.

Ltl Mikael Staffas, replik

Samtidigt vill jag lyfta också de två platserna där vi träffar andra politiker och även inhämtar en massa nya kunskaper. Det är Nordiska Rådet och BSPC vilka är väldigt viktiga. Och jag är tacksam att inte ledamoten ifrågasätter även dem. Det är bra att vi får ha dem kvar orörda i varje fall.

Ltl Axel Jonsson, replik

Då måste nog ledamot Staffas ha missförstått mig gravt om han är rädd för sådana förslag. Det är just det som är botten och grunden i hela vår argumentation. Samarbeten som Nordiska Rådet och BSPC, där vi har kontinuerliga kontakter till samarbetspartner runt Östersjön i det här fallet.  Det är de som ska prioriteras och de som är viktiga i sammanhanget. Där har ledamot Staffas och jag ett stort ansvar att se till att det arbetet skapar ett mervärde för Åland och det ska vi fortsätta med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Vi kommer ännu att ha ett anförande i dag innan vi avslutar. Det är Socialdemokraternas gruppledare Sara Kemetter som håller anförandet för den socialdemokratiska lagstingsgruppen.

Ltl Sara Kemetter

Tack fru talman! Vi har debatterat i många timmar och tack till dem som är kvar här tålmodigt och lyssnar.

Fru talman och bästa lagtingskollegor! Det är en budget som verkligen sätter människorna först. Vi anser att den andas framtidstro och stabilitet. En ansvarsfull ekonomisk politik med konkreta åtgärder som verkligen gynnar våra medborgare. Den socialdemokratiska lagtingsgruppen kan med dessa inledande ord glädjande tacka våra samarbetspartier, Liberalerna och Moderaterna, för en god budgetprocess och ett helhetstänk som går hand i hand med vår grupplinje.

Socialdemokraterna har andel i att vi har nått en budget i balans med ett litet underskott på ca 2 miljoner euro. Tillsammans har vi skapat stabilitet och en god ekonomisk politik. Målsättningen är att utveckla den ekonomiska politiken och det ställer allt högre krav på en specialiserad och kompetensdriven förvaltning. Varje del av den ekonomiska politiken - där Åland avviker från den i övriga landets förda politik - ökar kravet på speciallösningar för det åländska samhället men därmed också behovet av analyser och konsekvensbedömningar av ekonomiska effekter av eventuella avvikande lösningar både på kort och på lång sikt. För att möta den utmaningen och möjliggöra en fortsatt utveckling av en egen ekonomisk politik, avser landskapsregeringen att förstärka förvaltningen på detta område. Det är glädjande.

En hållbar politik inom det ekonomiska området är helt beroende av ett gott näringsliv. Därför är det bra att regeringens målsättning inom näringspolitiken är bärkraftiga företag, med en hög sysselsättningsgrad, ökad skattekraft och en hållbar ekonomisk tillväxt.

Vad gäller den ökande konkurrensen så är det på gång även en konkurrenskraftsutredning tillsammans med de 15 största företagen på Åland och Åland Living. Här har framtidens företag, som satsar på hållbarhet, ett klart övertag. De här bolagen kommer att kunna rekrytera en god personal och ledare framöver. Se bara på de franska toppstudenterna som sade att de jobbar endast för hållbara företag.

Hållbarhetsarbetet är alldeles avgörande för vår framtid. Och de unga tänker och lever redan på det här sättet. Sedan gäller det också att värna om ett gott samarbete med våra kommuner. Inom vår industri är man i dag oroade över höga kostnader för el, vatten, avlopp och sophantering. Men vi ska komma ihåg att de här områdena är en kommunal behörighet. Då är det kommunerna som har möjlighet att påverka.

 Fru talman! Jag kan glädjande lyfta fram några viktiga områden där denna budget också visar oss vägen. Klimatutmaningarna kräver att inget steg vi tar leder oss i fel riktning och att vi aktivt arbetar för att uppnå ett Hållbart Åland 2051, och helst tidigare. Vi måste alltså på allvar börja minska på vårt Co2-utsläpp. Vi måste möjliggöra situationer och lagstiftning som reducerar koldioxidutsläppen, genom flexibla lösningar på el, men också genom byggregler som uppmuntrar till energisnålt byggande men också stödformer för sol och vind.

I den här budgeten aktiverar vi vindstödet från 18 procent till 70 procent. Vi övergår till förnyelsebar diesel som tar ner CO2-utsläppen med 90 procent. Glädjande så går vi nu in för en CO2-budget för att inte nämna satsningar på biogas, Greenkey och Blue flag samt de viktiga vattenåtgärderna. För att detta inte bara ska bli ord på ett papper inrättas nya tjänster. Bland annat permanenteras hållbarhetsstrategen och en ny tjänst som vatteningenjör inrättas. Det här tycker vi att är väldigt bra.

Fru talman! För oss socialdemokrater ligger social omsorg oss varmt om hjärtat. Ett KST är av yttersta vikt att det förverkligas för allas bästa och tydliga skrivningar finns i budgeten. Glädjande är även att fattigdomsutredningen gett resultat och att vi även under denna mandatperiod ser tydliga åtgärder för att uppnå en allmän tandvård. Det har skett positiva steg framåt men socialdemokraterna är inte nöjda, utan kommer framöver att fortsätta arbeta för att nya grupper ska tas med i den allmänna tandvården.

Ett nytt ekonomiskt tänk har införts inom Ålands hälso- och sjukvård som ger oss långsiktiga mål med överlagda strukturomläggningar. Många kommer även att hjälpas av förbättringarna kring högkostnadsskyddet. Detta är inte den sista budgeten denna regering lägger. Vi socialdemokrater hoppas se fler åtgärder i de kommande tilläggsbudgetarna för dem som har det ekonomiskt tufft, för att inte glömma ensamståendestöd och vuxenstudiestöd.

Att betona de äldres kunskaper och erfarenheter som en viktig resurs är centralt.  Därför är det bra att stödja den äldre befolkningens delaktighet, självbestämmande, valfrihet och välbefinnande. Det har landskapsregeringen gjort och också tagit del av en ny socialvårdsreform, överfört förslag till en ny äldreomsorgslag. Och en ny socialvårdslag ligger nu på lagberedningen. Här ska det vara centralt att förbättra den äldre befolkningens möjligheter att delta i beredningen av beslut som påverkar äldres levnadsförhållanden och utvecklandet av den service som de själva behöver.

Fru talman! Slutligen kommer mina ledamöter i min grupp under debatten framöver att lyfta särområden. Men jag vill slutligen nämna att jag är väldigt glad över och ser fram emot en ny grundskolelag och också den fondstruktur där penningautomatmedel kan användas bland annat för tillväxt, forskning, innovationer och hållbarhet. Det här är bara några exempel på hur landskapsregeringen jobbar med de strukturer som formar vår framtid. Tack.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag var lite osäkert faktiskt ett tag om vi hade läst samma budget. Därför några kompletterande frågor.

Vilka delar av de inbesparingar som landskapsregeringen har genomfört är det som socialdemokraterna tycker att är väldigt bra? Är det miljoninbesparingarna vid ÅHS, stängningen av demensavdelningen eller minskningen av landskapsandelarna med 4 miljoner till kommunerna som främst berör barndagvården, skolan och de äldre? Eller är det vindkraftsstödet som landskapsregeringen tog bort så att förnyelsebar energi sjönk från strax över 20 procent ner till 17 procent? Nu vill man återinföra någon sorts nytt stöd och tror att man då ska komma upp till 70 procent av förnyelsebar energi.

När det gäller tjänster så skulle det vara intressant att veta om ltl Sara Kemetter vet hur många nyanställningar som det de facto finns i den här budgeten, eftersom ingen annan från landskapsregeringen kunnat svara på den frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack vtm Veronica Thörnroos för flera frågor. Det som vicetalmannen hänvisar till är kanske tidigare budgetar och under de tidigare åren då inbesparingarna gjordes. Där vi har sett – det är sant – en förändring inom landskapsandelssystemet och ganska tuffa inbesparingar för ÅHS. Men den här budgeten – Budget för 2019 – visar också att socialdemokraterna har suttit med i den här regeringen och att tankesättet just kring långsiktiga, strategiska förändringar inom ÅHS har gett resultat. Det betyder att det inte är några stora inbesparingar på ÅHS. Det handlar om strukturförändringar för 2019 så att man kan uppnå en hållbar hälso- och sjukvård.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Bästa ledamot Sara Kemetter. Det är ju i den här föreliggande budgeten som ni socialdemokrater föreslår att landskapsandelarna ska minska med 4,1 miljoner. 4,1 miljoner! Det är mer än tio procent till kommunerna. Och ledamoten vet lika väl som jag var de största kommunala posterna finns. Det är hos barnen, det är hos skolan och det är hos de äldre. Och det kallar ledamoten för god socialdemokratisk politik - om jag har förstått det rätt - och som ni dessutom är stolta över att få vara med och lägga fram.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Vad gäller inbesparingspaketet och landskapsandelarna så är det något som vi har klubbat redan tidigare och kommit överens om. Jag sitter också med i samrådsdelegationen med landskapsregeringen och representerar där Mariehamns stad. Där har vi fört diskussioner tillsammans med kommunerna.

Men framförallt så ska vi lyfta fram de pengar som vi ger tillbaka. På grund av de avdrag som nu införs så kommer det ju också pengar tillbaka. Så det är ett givande och ett tagande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Kemetter diskuterar konkurrenskraften och nämnde att det är en kommunal behörighet i hög utsträckning. Den uppfattningen kan jag dela även om jag anser – och den uppfattningen tror jag att vi också delar – att landskapsregeringen nog med sina verktyg kan styra en del av den här utvecklingen genom olika typer av investeringsstöd och så vidare.

Nu har ju det kommunala bolaget Svinryggen Ab tagit ett initiativ att anlägga en biogasanläggning. En lösning som jag tycker att är mycket, mycket sund med tanke på att det är kommunerna som bär ansvaret och ingen annan. Så jag hoppas verkligen att den lösningen nu kommer att falla i god jord.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack för den repliken. Jo, där håller jag med ltl Ingrid Johansson att det är väldigt viktigt att vi får igång den här biogasanläggningen och på det sättet aktivt kan börja få en grön energiform också därifrån.

Vad gäller samarbetet mellan kommunerna måste vi komma ihåg att industrin ändå är bunden. Framförallt är Lotsbroverkets hantering av avloppet väldigt dyrt. Det är något som vi måste börja diskutera tillsammans med Mariehamns stad och se över det.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Kemetter talade också om de insatser som de årsrika utför i vårt samhälle. Jag delar den uppfattningen. Det är en oerhört viktig resurs. Inom politiken har vi många som har passerat pensionsåldern och tredje sektorn bärs till stor del upp av pensionärer.

Men vi har också många som bedriver ”barnvakteri” av sina barnbarn och som möjliggör för föräldrarna att arbeta, vilket stärker den åländska ekonomin. Vi har faktiskt också många pensionerade som fortsätter att bedriva sina egna företag.

Inom den nisch där jag är aktiv, nämligen biodlingen, där är det en majoritet som är pensionärer. Det finns många liknande branscher som har samma åldersstruktur. Det är en väldigt viktig grupp.

I liberalerna har vi haft en äldrepolitisk arbetsgrupp. Vi har sagt att man borde låta ÅSUB beräkna det ekonomiska värdet av det oavlönade arbetet som den här gruppen utför. Det tror jag att är en viktig del.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Även när det nya lagtinget invigdes så lyftes det ju fram i talmannens tal, just om de äldres kunskaper och erfarenheter. Det gläder mig att vi har en sådan syn också allmänt i lagtinget att man verkligen värnar om de äldres kunskaper och erfarenheter.

Här är det glädjande att landskapsregeringen lyfter fram att man vill förbättra den äldre befolkningen att delta i beredningen. Alltså delaktigheten är så oerhört viktig. Att man plötsligt efter pensionen inte har ett forum att göra sig hörd, utan att befolkningen har möjligheter att aktivt vara med rörande sin egen framtid och i de lagar och strukturer som kommer att påverka dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack för en intressant redogörelse. Det är några frågor jag skulle vilja ställa till socialdemokraternas gruppordförande.

Den ena gäller avdraget, den här 100-lappen som ni nu har utvidgat så att personer som ligger på ungefär 65 000 euro i årsinkomst kan ha nytta av. Det kallas för ”avdrag för låg- och medelinkomsttagare”. Det är ungefär 1 000 som har för hög inkomst och ungefär 6 000 som har för låg för att kunna dra nytta av det här.

Jag undrar hur socialdemokraterna argumenterar för att ”vara för” ett sådant avdrag?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! I en regering där du har både socialdemokrater och moderater med liberaler i mitten, så är det alltid ett kompromissande och ett givande och ett tagande. Det tycker jag att man har lyckats väldigt bra med i den här budgetprocessen. Det är någonting som kanske Sverige borde ta som exempel från Åland.

Det är alltså upp till 55 000. Inte 65 000! Inkomstgränsen är 55 000. Vad gäller socialdemokraternas politik så värnar vi ju också om medelklassen. De har också väldigt tuffa inkomster. De har oftast höga avgifter på barnomsorg, höga avgifter på vatten och el och egnahemshus och allt vad som kommer med småbarnstiden men också därefter. Så att medelklassen på det här sättet får en skattelättnad så ser vi inte som ett problem.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Gränsen är nog vid 65 000 eftersom man har en del avdrag som kommer helt automatiskt. Men det där återkommer jag till i ett anförande senare.

En annan sak som jag funderar på är att det talas om nedskärningar på ÅHS med 1,7 miljoner, om jag minns rätt. Nu föreslår er socialdemokratiska minister ett stöd för vindkraftverken på 17 miljoner under några år framåt. Det känns lite märkligt att man skär ner på ÅHS men sedan tycker man att en form av förnyelsebar energi ska stödas med så pass mycket. Det finns faktiskt många andra former som överhuvudtaget inte har något stöd.

Jag undrar varför socialdemokraterna prioriterar just vindkraften och inte bioenergin eller ved, som inte får något stöd överhuvudtaget?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag var kanske otydlig i mitt anförande för jag lyfte fram att det absolut viktigaste för att anta de här klimatutmaningarna är de minskade koldioxidutsläppen. Här är det inte bara vindstöden utan det är också stöd till sol som landskapsregeringen jobbar med. Sedan är det satsningar på biogas, som ni hörde om i en replik med ltl Ingrid Johansson, vilket är en gemensam kommunal satsning. Sedan har vi diskuterat detta med förnyelsebar diesel som också sänker koldioxidutsläppen, för att inte tala om satsningarna på Greenkey och Blue Flag och vattenåtgärderna dessutom. Så det är nog en helhet. Det räcker inte bara med vinden. Vi måste satsa på väldigt mycket mera och vi behöver bli väldigt mycket tuffare om vi ska kunna hantera det. Det har de unga människorna förstått. Och det är dem vi måste börja lyssna på för det är deras framtid som vi fattar beslut om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Ledamot Kemetter nämnde ett gott samarbete med kommunerna. Då undrar jag att när man skär bort landskapsandelar på fyra miljoner och man kommer med en tvångslag som går tvärtemot folkviljan i många kommuner om kommunsammanlagningar. Så vari består det goda samarbetet med kommunerna?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Som sagt så nämnde jag tidigare i en replikväxling, ltl Lars Häggblom, att de samarbetena sker när vi har de här samarbetsdiskussionerna tillsammans med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Landskapsregeringen bjuder in och så diskuterar vi ihop oss och så vår man information.

Jag måste säga att de ministrar som har lett dessa diskussioner har skött det väldigt väl och har varit väldigt öppna och väldigt lyssnande. Det är väl det som är det lättaste, att man sätter sig ner tillsammans och diskuterar. Det är så som man lättast hittar samarbetslösningar.

Ltl Lars Häggblom, replik

Nå hur har Kemetter tänkt att det goda samarbetet i kommunerna fortsättningsvis ska se ut som hon poängterar. Alltså vilka åtgärder har hon tänkt att ska vidtas?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! När man tittar på Mariehamns stad och Jomala kommun så samarbetar vi faktiskt väldigt mycket och gränsöverskridande i viktiga frågor, bland annat inom barnskydd, handikappfrågor, vi samarbetar inom missbrukarvården och vi har skolplatser som vi säljer både till Lemland och till Jomala. Vi ser ju det inom andra kommuner också men nu känner jag till Mariehamn bäst eftersom jag sitter i stadsstyrelsen där. Men jag vet också att Saltvik samarbetar och Sund o.s.v. Så nog ser du ju samarbeten. Det är via dialog och vad man kommer överens om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack för det fru talman! Det är flera som välkomnar en ny grundskolelag och väntar med iver att få ta del av den. Men eftersom vi har ägnat ganska mycket av diskussionen här idag till avsaknaden av mål, även inom det pedagogiska området inom grundskolan, så är det väldigt tunnsått med målsättningar och inga förhoppningar just nu att det ska ske någon förändring under 2019 i alla fall. Men mera långsiktigt.

Vad kan ledamot Kemetter säga att kommer att ske via den här lagstiftningen som skulle lösa de kanske största problemen som vi har i skolan idag. Med stressen och med barnen med särskilda behov i grundskolan som här förbigås med tystnad i det här lagförslaget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ltl Britt Lundberg känner mycket bra till att det här är ett område som ligger mig själv väldigt varmt om hjärtat. Men vi har också ledamöter i vårt parti, bland annat ltl Göte Winé, som i sitt anförande om budgeten kommer att lyfta just detta.

Vad gäller grundskolelagen så ser jag att det är en ramlag. Sedan skriver experterna läroplanerna nere på skolorna tillsammans med de som ska jobba med det. Det är det absolut centrala. Det är det som står i läroplanen som säger vad de gör i skolorna. Det är kommunerna som helt enkelt måste prioritera de här eleverna mera. För vi ser ett ökat behov. Det är bekymmersamt men samtidigt på lilla Åland så har vi alla möjligheter att ta hand om varenda en liten stjärna.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack! Ledamot Kemetter har helt rätt i det att det är kommunerna som ska fördela resurserna, men vilka tryggas med landskapsandelar ifrån landskapsregeringen för att grundskolan ska kunna utvecklas. Det är en väldigt viktig del av hela skolverksamheten som är landskapsandelarna. Hur ser man nu att det ska kunna bli en ökad satsning på elever med särskilda behov - kanske ett särskilt center för elever med autism skulle behövas - men framförallt har vi en akut situation med väldigt många stressade lärare som också behöver mötas innan vi börjar få alltför många sjukskrivningar.

Hur går det här ihop när man först ska dra ner två miljoner på kommunerna och samtidigt se fram emot en ny grundskolelag och utan några synbara mål på att man är beredda att satsa och ge någonting mera till skolvärlden?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag kan endast diskutera vad man gör. Det är ju en kommunal angelägenhet hur man satsar på sin skola. När det gäller Mariehamns stad, som jag känner till bra, så får vi 17 procent i landskapsandelar. Nå, det går ju mycket, mycket mera till vår skola. Politikerna i fullmäktige vill ju satsa pengar på sin skola. Och därmed så går man med skattekraft in och betalar. Vi har satsat mycket på nya pedagogiska metoder just för att hjälpa de här eleverna och stödja lärarna, studios t.ex. och annat, för att stödja lärare, elever och familjer.

Sedan har jag också en förhoppning framöver så klart i kommunstrukturreformen. Men om det inte ger de resultaten så i KST. Att där eventuellt skulle finnas ett specialpedagogiskt forum, ett för Åland, där man kunde samverka precis som inom barnskyddet. Så jag ha stora förhoppningar på KST. Men före det så är det upp till kommunpolitikerna att satsa pengar där det behövs.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade. Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon den 14 november 2018 kl. 09.30. Plenum är avslutat.