Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om ändring av barnomsorgslagen.

Vi har haft många höranden och vi har också varit på studiebesök till daghemmet Österkulla i Jomala för att på plats bekanta oss med verksamheten och även höra ansvarig personal där.

Det här lagförslaget uppkom egentligen tack vare en tillsyn från ÅMHM för några år sedan. Man fann att det var nödvändigt att revidera så att kommunerna får en större befogenhet att flexibelt anpassa fördelningen av personal i förhållande till vistelsetiderna. Det gör man framförallt för barn med vårdlediga föräldrar.

Sedan görs också en ändring av den så kallade maxtaxan, från 230 till 240 euro per månad med beaktande av penningvärdesförsämringen.

Utskottet välkomnar syftet att ge kommunerna ökade möjligheter att ordna barnomsorgen och använda sig av personalresursen på ett mer flexibelt sätt än hittills utan att ge avkall på barnomsorgens målsättningar om en god omsorg och ett pedagogiskt innehåll som främjar barnens utveckling. 

Vi uppskattar mycket att man inte går in och förändrar i själva paragrafen om personaldimensionering utan att den behålls som tidigare.

I och med det här förslaget ges daghemsföreståndarna ett större ansvar för att fördela personalresurserna på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till barnens närvaro.

Kommunen kan på så sätt använda befintliga resurser på effektivast möjliga sätt och styra närvarotiden för barn i halvtidsomsorg till tider som är avsedda för daghemmens planerade pedagogiska verksamhet, kanske mellan klockan 9-15 eller 9-14.

Utskottet uppskattar också att man i lagförslagets 4 § infogar att definitionen av ”barn i behov av särskilt stöd” vidgas till att även omfatta barn som har svårigheter på grund av en kognitiv, sensorisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare har man använt sig av begreppen, fysisk, psykisk och social eller emotionell funktionsnedsättning. Nu utvidgas det här begreppet ytterligare.

Utskottet har också kommit med ett ändringsförslag som gäller 9a §. Utskottet föreslår att ”med lämplig pedagogisk inriktning” i 2, 3 och 4 mom. stryks då behörighetskraven för personal i daghem beskrivs i landskapsförordning om behörighetskrav för personal anställd i daghem och fritidshem. Det här blir för snävt jämfört med förordningen.

Utskottet konstaterar att vi har en mycket bra barnomsorg med välutbildad pedagogisk personal. Det är viktigt att vi också fortsättningsvis kan behålla en bra barnomsorg framöver.

Vi ser också fram emot den förändring som på sikt kommer att ske när barnomsorgen flyttats över från social- och miljöavdelningen till utbildningsavdelningen. I Finland pratar man inte längre om barnomsorg utan man använder begreppet småbarnspedagogik. Just nu finns det en arbetsgrupp som jobbar med det här inom landskapsregeringen.

Utskottet understöder lagförslaget från landskapsregeringen. Tack, fru talman.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack talman! På Åland idag har den gällande barnsomsorgslagen varit otydlig för kommunerna och föreståndarna på våra daghem. Med denna förändring så tydliggör vi några viktiga punkter där vi bland annat gör det enklare för våra dagis att mera styra de tider som ett barn får vistas inom barnomsorgen då barnet har halvtidsplatser vilket vi i utskottet välkomnar och tycker är bra.

Under våra höranden fick vi ta del av hur det ser ut i våra 16 kommuner idag när det kommer till avgifter. Endast en kommun på Åland idag så tar ut en mindre summa än det som lagen ger rätt till och det är Mariehamn. Nu höjs maxsumman och det skall bli intressant och se om alla kommuner nu kommer att höja sina dagvårdsavgifter. Det är ju så att bara för att det finns en maxtaxa så behöver man ju inte ta ut den. Det fanns också olikheter när det kom till avgiftsfri månad under sommaren, alla ger en månad fri medan några kommuner ger möjlighet till två månader fritt om barnet är borta två månader i sträck, andra ger 1,5 månad fritt om du har ditt barn hemma under två månader.

Men det som jag reagerade mest på är att det skiljer så mycket på förundervisningen på Åland. Jag skulle säga att hälften av kommunerna ger det avgiftsfritt men inte resten. Jag hoppas att när vi flyttar våra daghem och förundervisningen under utbildningsavdelningen att detta kan bli mera lika för våra barn på Åland. Det är en kommunal angelägenhet idag men det är ju även skolan. Om vi skall ha en förberedande skola på Åland så tycker jag att förutsättningarna för alla föräldrar och barn skall vara det samma precis som det är för våra barn när de börjar i skolan, att det är avgiftsfritt. Året innan barnet börjar grundskolan har barnet rätt till 20 timmar förundervisning per vecka. I Mariehamns stads information om förundervisningen kan man läsa: För barn som året innan skolstart deltar i den skolförberedande undervisningen(förundervisning) uppbärs ingen avgift för den del som innefattar förundervisning under perioden september - maj. För resterande tid är det normal taxa.

Hela målet med förundervisningen är ju att stödja barnets uppväxt och utveckling året innan skolan börjar. Då anser jag att alla barn skall ha samma förutsättningar att få gå på förundervisning också.

Det åländska förundervisningsprogrammet är byggt på anvisningar av landskapsregeringen som i sin tur koordinerat detta med grundskolans läroplan. Programmet har för avseende att ge alla barn på Åland riktlinjer för en likvärdig utgångspunkt inför skolstarten och om något av barnen behöver särskilt stöd uppmärksammas det och resurser kan ges redan innan barnet börjar skolan. Vi vet att skolan har många utmaningar idag, ofta har klasserna flera som behöver extra resurser och det är väl bra om vi försöker fånga upp dem redan under förundervisningen så att kommunerna är beredda och har de resurser som våra barn behöver för det är de värda.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson för ett välformulerat inlägg som man i högsta grad kan känna sympati med.

Jag vill dock betona att ett uttryckligt drag i den kommunala självstyrelsen är ju att kunna göra sina egna övervägningar. I det här fallet kan det vara som så att en del av våra kommuner har valt att satsa mera på personalens storlek och behåller då en kostnadssida på föräldrarna som kanske jämfört med andra är lite orimlig utgående ifrån ett rättviseperspektiv som ledamoten lyfte. Det kan vara så att i några fall är förhållandena så pass annorlunda att man anser att det är motiverat att ha kvar avgifterna dels på en högre nivå och dels också för att kunna säkerställa en personalstyrka.

Fru talman! Enligt höranden och sakkunniga inom den kommunala sektorn är täckningsbidraget i den kommunala barnomsorgen det intressanta.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Vi fick en presentation av vilka avgifter man ut. Vi diskuterade inte så mycket om täckningsbidragen faktiskt Det är ju en intressant fråga som ltl Jansson ställde.

Javisst, jag förstår att man kan tänka olika i de olika kommunerna. Jag menar inte att vi ska gå in och bestämma. Jag slogs av tanken när vi hörde detta att det är sådana skillnader. Varför är det så? Det kan visserligen vara så som ltl Jansson sade att orsaken är att man satsar. Men jag tycker ändå att det är konstigt att man kan ge barnomsorg gratis i vissa kommuner och i vissa kommuner tar man ut en avgift.

Ltl Harry Jansson, replik

Vad gäller förskoleundervisningen så delar jag helt uppfattningen om att alla borde behandlas lika, dvs. att den skulle vara kostnadsfri. Det finns en ekonomisk verklighet som ledamoten är ytterst medveten om. Därför skulle det vara intressant att få en analys av täckningsbidragets storlek. Är det faktiskt så att man har tittat på vad man totalt sett kan få in i avgifter i förhållande till den totala kostnaden för barnomsorgen? Det är en intressant aspekt som ledamoten lyfte och som jag tror att vi alla i denna sal delar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Om man i förundervisningen fångar upp de barn som visar problem så kanske man i det långa loppet kan spara pengar. Det gäller barn som kanske inte skulle ha gått i förundervisning för att man egentligen är hemma med sina föräldrar, men om förundervisningen är gratis kanske man deltar. Det kanske inte är så hemskt många individer som det handlar, men ändå och det handlar framförallt om att ge en lika bra skolgång för alla våra barn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund

Tack, fru talman! Bästa ledamöter, social- och miljöutskottets ordförande Carina Aaltonen har nu redogjort för utskottets betänkande på ett mycket föredömligt sätt, finns inte så mycket att tillägga men jag vill ändå betona några saker.

Som sagt ltl Aaltonen nu sade så har vi bekantat oss med det här lagförslaget riktigt ingående, både genom höranden och även genom ett studiebesök till Österkulla daghem. Lika intressant båda sätt.

På Österkulla bekantade vi oss med lokaler, personal och barn. Vi förstår att åländska vårdnadshavare ger daghemsverksamheten ett riktigt gott betyg.

I remissdebatten lyfte jag frågan om separerade vårdnadshavares tillgång till den barnomsorg eller fritidshem som de behöver – under de tider som barn vistas hos dem- och det har utskottet fått klargjort att det inte är några problem ifall barnet bor på två ställen.

Vi välkomnar särskilt att skrivningen om barn med funktionsvariationer nu förtydligas. Det kan alltså vara frågan om barn som behöver extra hjälp, stöd eller träning för att klara av dagen. De har nu fått en tydligare skrivning i lagen och visar på att lagen har ett bra barnperspektiv.

Likaså har man skrivit in i lagen om vikten av barns säkerhet. För trygga miljöer både inne och ute fokuserar på barnets bästa, och även det att barnet alltid behåller sin plats i samma grupp eller avdelning på daghemmet, ifall vårdbehovet ökar eller minskar, det ger en ökad trygghet för barnet.

Liberalerna har ingenting att invända mot lagförslaget. Vi ser också fram emot att barnomsorgen flyttar in under utbildningssektorn. Det fick vi också höra från flera hörande att de såg fram emot det. Tack, talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade lite på det sista som har nämnts ett par gånger, att barnomsorgen ska flytta in under utbildningssektorn. Personligen har jag ganska länge varit skeptisk till den tanken. Har utskottet hört andra som har erfarenheter av en överflyttning av barnomsorgen till utbildningssektorn? Det finns exempel på kommuner på fastlandet som har valt att gå tillbaka till det gamla systemet för de har insett att det var inte bra att göra på det sättet. Har utskottet sett på sådana erfarenheter eller har man bara hört sådana som inte har erfarenheter av det?

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Det är en riktigt intressant fråga. Jag tror att vi får återkomma i utskottet sedan när det blir aktuellt. Det var ju inte den saken som utskottet behandlade nu, så därför har vi inte hört så många i just den frågan. Men det var ingen av de hörande som var negativ till det i alla fall. Men vi får återkomma till detta sedan när den frågan behandlas.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Tack för det förtydligandet. Det är ändå viktigt att man hör sådana som har erfarenheter av det och inte bara se på vad som önskas nu.

Det finns också erfarenheter som visar på att det kanske inte var så klokt att föra över barnomsorgen. Man bör titta på bägge sidor och fördjupa sig i den här frågan före man uttalar sig positivt. Jag upplevde ändå att ledamoten var tydlig med att det var vägen framåt. Jag tycker ändå att man måste fördjupa sig i saken före man säger det.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Ja, vi återkommer till den frågan sedan. Jag har inte mera att tillägga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Jag vill tacka social- och miljöutskottet för ett väl utfört arbete och klokt betänkande.

Jag vill också lyfta upp lagförslagets 4 § där det föreslås att definitionen av ”barn i behov av särskilt stöd” vidgas till att även omfatta barn som har svårigheter på grund av en kognitiv, sensorisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Utskottet finner det positivt att definitionen av barn i behov av särskilt stöd klargörs. I min värld och i många andras så är det fråga om tidiga insatser, en viktig fråga för socialdemokraterna även i stan. Tyvärr har vi ibland pratat för döva öron, men vi ger oss inte och kommer att lyfta det här flera gånger om.

Ingen skugga ska falla på daghemspersonalen som gör sitt bästa. Det finns väldigt mycket evidensbaserade metoder, t.ex. Tibir. Mycket är också samlat vid Nordisk välfärdscenter där man kan hitta väldigt nyttig information kring detta.

Vi hoppas att man verkligen tar lagen på allvar och lyfter upp tidiga insatser vilket sparar en massa lidande och pengar också för samhället.

Jag ska citera hur detta kan gå till: ”Detta kan genomföras som en process i tre steg där det första steget består av informella bedömningar av samtliga barn utförda av kompetent personal på en vårdcentral eller förskola. Bedömningskriterierna kan vara utformade som checklistor och bör bygga på relevant forskning.

Barn som skiljer sig från sina jämnåriga på viktiga områden, eller som av andra skäl behöver undersökas, bör följas upp mer ingående.

Steg två kan därför bestå av kartläggning och bedömning av samspel, beteende och färdigheter med hjälp av standardiserade kartläggningsverktyg eller observationsrutiner. För barn som överskrider kritiska gränsvärden bör man genomföra en mer detaljerad utredning.

Steg tre kan därför bestå av tester, individuell observation i strukturerade och ostrukturerade aktiviteter där man gör en mer ingående analys av barnets beteende och utveckling.

Genom hela processen är det viktigt att föräldrarna blir informerade och att de är delaktiga om barnet ska undersökas närmare.”

Tack, fru talman.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! I remissdebatten anförde jag en fråga gällande 16 §. Till alla andra delar tycker jag att det här är ett bra lagförslag. Det rättar till de frågeställningar och den problematiken som har funnits inom den här verksamheten till den del det inte berör 16 § där jag fortfarande har en fråga.

Jag tycker inte att paragraftexten och motiveringarna till paragrafen riktigt hänger ihop med varandra. Jag tog upp den här frågeställningen i remissen. Det skulle vara intressant att höra hur utskottet har resonerat och vilken information man har fått.

Det gäller särskilt det som man säger i 16 § ”barnomsorg ska i möjligaste mån ordnas i den verksamhetsform som barnets vårdnadshavare önskar”. Det är väl egentligen ganska självfallet eftersom det ändå är vårdnadshavaren som behöver ha barnomsorg för att kunna arbeta, men det finns också den möjligheten att vårdnadshavaren önskar ha deltid med anledning av att man ändå är hemma med yngre barn.

Det har kommit till min kännedom att i någon kommun har man förlagt den här deltidsomsorgen på ett sådant klockslag så att man t.o.m. har börjat halv åtta på morgonen för att då är det mest lämpligt tycker daghemspersonalen. Om man har andra barn hemma, kanske till och med två barn så ska man då upp så tidigt och i väg till dagis. Nå, man kan förstås säga att man inte behöver gå den där tiden. Nej, det behöver man naturligtvis inte, men far man klockan nio på morgonen så då har man redan missat 1 1/2 timme av de tilldelade fem timmarna per dag, vilket man har rätt till om man är hemma med yngre barn.

Jag undrar hur man har resonerat. Vad prioriteras, vårdnadshavares önskemål? Det kommer ju ändå före i paragrafen vilket åtminstone jag tolkar att är det primära och inte det som man anser att är mest lämpligt utgående ifrån dagispersonalens situation. Jag skulle behöva det förtydligande för mitt eget vidkommande.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Just beträffande den här paragrafen har vi inte granskat desto mera i detalj hur det här ska göras i praktiken.

Däremot ger man nu daghemsföreståndarna rätt att styra verksamheten. Istället för att barn som har halvtidsomsorg kommer till dagis halv åtta med den ena föräldern, som kanske ska vara på jobb klockan åtta, så försöker man styra det så att halvtidsbarnen kommer klockan nio, mellan nio och två eller tre. Den frågan tog vi upp.

Sedan finns det en annan problematik när det gäller barn till skilda föräldrar som bor i olika kommuner, lagen försvårar idag för t.ex. den som inte är boendeförälder.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker att detta är väldigt väsentligt. Det är stor skillnad på vem det är som har primärrätten till barnomsorg.

Jag vet att man i andra fall har gått tillbaka till stenografiska protokollen, man har läst in sig på de olika lagstiftningarna och sett på vad man har sagt i utskotten och vad man har sagt i debatten och hur det ska tolkas.

Därvidlag tycker jag att det är väsentligt att man idag också kan svara på om det primära är föräldrarnas möjligheter eller är det dagispersonalen och föreståndaren som fastställer tiderna för de barn till föräldrar som är hemma med hemvårdstöd?

Ltl Carina Aaltonen, replik

För oss i utskottet blev det ganska tydligt, fru talman. Det är framförallt föreståndaren, det är kommunens barnomsorg som kan styra det här för barn som har föräldrar som är hemma med hemvårdsstöd. Det är just för att få möjlighet att styra personaldimensionen så att man får flest personal till de tider på dygnet då ändå de flesta barnen är på plats. Det här är ett avkall som man får göra för att man både ska kunna vara mer effektiv och spara på resurserna. Det minskar de facto valfriheten för föräldrar som är hemma med hemvårdstöd.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har förstått att intentionen från ministern, jag hoppas att han kan säga emot mig ifall jag har fel, har varit att det ska finnas en möjlighet för föräldrarna att också vara med i de här besluten. Åtminstone i min tanke så ska man inte sätta en förälder som är hemma med sina andra små barn i en sämre situation. Deras önskemål ska inte vara lägre prioriterade än vad andra föräldrars behov och prioriteringar är. Det är väldigt viktigt för mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve

Talman! Det kan finnas anledning att ge ett kort klargörande med tanke på den sista replikväxlingen.

Så som jag konstaterade i remissanförandet så finns det i viss mån en permanent normkonflikt inom det här rättsområdet. Om man ser till vad som är grundnormen så är det precis det som ltl Lindholm lyfte fram. All barnomsorg ska i möjligaste mån ordnas så att det är vårdnadshavarens intressen som tillvaratas. Det är jätteviktigt att det är det som är grunden. Och också det förtydligade mandat som nämndes i 16 § för föreståndare så ska detta vara vägledande för den avvägningen. Det ska alltid ordnas med tanke på vårdnadshavarens och föräldrarnas bästa.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av barnomsorgslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.