Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 2

    Remiss. 2

    1    Indexjustering av arbetslöshetsförmåner

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)

    Remiss. 8

    2    Finansiering av landsbygdsnäringar

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)

    Första behandling. 11

    3    Höjd och förlängd vuxenstudiepenning

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 15/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)

    Remiss. 30

    4    Ändring av bestämmelser i ordningslagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 17/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2014-2015)

    Remiss. 39

    5    Sänkta promillegränser i trafiken

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)

    Remiss. 39

    6    Servicesedlar inom socialvården

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)

    Bordläggning. 40

    7    Landskapets fastighetsverk

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 16/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)

    Bordläggning. 40

    8    Lotteriinspektionen

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)

    Bordläggning. 40

    9    Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)

    Bordläggning. 40

    10  Förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2015

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 22/2014-2015)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 6/2014-2015)

    Bordläggning. 40

    11  Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2014-2015)

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)

    Remiss. 40

    12  Förbud mot plastkassar

    Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)

    Plenum slutar 49

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. Namnupprop. 26 ledamöter närvarande.

    Talman Britt Lundberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i rundabordsamtal om försvarspolitik och vicetalman Roger Jansson anhåller om ledighet från lagtingsarbetet 8-9.09.2015 på grund av kommunalt uppdrag.

    Meddelande

    Talmannen föreslår en ändring av dagens föredragningslista. Ärende nummer 12, Medborgarinitiativet, upptas som ärende nummer 3 på listan under remisser. Antecknas.

    Remiss

    1        Indexjustering av arbetslöshetsförmåner

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Fredrik Karlström

    Fru talman! Det här är ett lagförslag av mest teknisk natur det medför att ett formellt regelverk för en förhöjd indexhöjning av landskapets arbetslöshetsförmåner och sysselsättningsstöd skapas. Genom förslaget kommer den i riket genomförda höjningen av folkpensionsindex om 0,4 procent att bli tillämplig även på åländska förmåner. Samtidigt föreslår vi att en blankettlag om utkomstskydd för arbetslösa kompletteras med en ny bestämmelse som gör att de justeringar av arbetslöshetsförmåner som framdeles genomförs i riket, med stöd av särskild lagstiftning per automatik skulle bli gällande även i landskapet i fråga om de arbetslöshetsförmåner som omfattas av de blankettlagarna.

    Som ni vet använder vi oss av blankettlag gällande utkomstskydd för arbetslösa. Enligt blankettlagen tryggas en i landskapet bosatt arbetslös arbetssökande ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på, eller återvända till arbetsmarknaden genom att de ekonomiska förluster som arbetslösheten medför ersätts på det sätt som anges i blankettlagen.

    De arbetslöshetsförmåner som omfattas av blankettlagen och som betalas av landskapets medel är arbetslöshetsdagpenning som betalas i form av grunddagpenning och den därtill anslutna förhöjningsdelen samt barnförhöjning av arbetsmarknadsstöd. Arbetslöshetsförmånerna justeras enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa varje år i förhållande till folkpensionsindex, enligt lagen om folkpensionsindex. Även beloppen för ett flertal stöd enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet justeras i överensstämmelse med vad som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex.

    Före 2015 skulle förmåner bundna till folkpensionsindex och ha höjts med 1,1 procent, om inga lagförändringar hade gjorts. Men genom en särskild lag, lagen om indexjustering för 2015 av pensioner och vissa andra förmåner, höjdes förmåner bundna till folkpensionsindex år 2015 med endast 0,4 procent. Syftet med sänkningen av indexhöjningen i rikslagstiftningen var att spara pengar.

    En komplikation för landskapets del är att förändringen i indexjusteringen genomfördes med stöd av en särskild rikslag. På detta sätt blev bestämmelserna med en lägre indexförhöjning för år 2015 inte automatiskt tillämplig på exempelvis de arbetslöshetsförmåner som landskapet beviljar. För att kunna tillämpa motsvarande indexförhöjningar som i riket på landskapets förmåner fordras en aktiv lagstiftningsåtgärd från landskapets sida. Den vi gör nu även om det blir lite i efterhand.

    Jag vill dock informera om att det uteblivna beslutet i fråga om indexjusteringar inte har drabbat de som lyfter arbetslöshetsförmåner och andra stöd av landskapet i och med de förmåner som har utbetalts under år 2015 har beaktat en höjning av förmånerna med 0,4 procent.

    Landskapsregeringen föreslår samtidigt att blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa kompletteras med ny bestämmelse som gör att de justeringar av arbetslöshetsförmånerna som framdeles genomförs i riket med stöd av en särskild lagstiftning per automatik blir gällande även i landskapet på de arbetslöshetsförmåner som omfattas av blankettlagen. Med det överlämnar jag lagförslaget till utskottet.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Det är snårig lagstiftning. Landskapsregeringens presentation av vad det faktiskt innebär är något bristfällig åtminstone har jag svårt att förstå om det är en inbesparing för oss på Åland eller om det innebär en merkostnad. Vad innebär förändringen för vår del? Det som man skriver i lagförslaget är att index skulle höjts med 1,1 procent i normalfallet men nu höjer man bara med 0,4 procent. Samtidigt behöver man ändringen för att förändringen ska ske överhuvudtaget. Innebär det här att arbetslöshetsersättning och pensioner höjs med 0,4 procent eller sänks det från att annars skulle ha varit en höjning med 1,1 procent?

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Håller med att det är en komplex och teknisk lagstiftning. Om allting hade gått som det var planerat på finska sidan skulle man i oktober förra året ha sett till att indexjusteringen och bakgrunden till det hade räknats ut och gjorts. Man valde att inte göra det i Finland utan gick in i en särskild riksdag och sänkte i stället för att det skulle bli 1,1 procent som det var planerat vart det 0,4 procent. Eftersom den lagen inte per automatik gäller på Åland måste vi ta lagförslaget nu. Konkret i pengar har vi betalat ut 0,4 procent mer än vad vi egentligen har lagstöd till under det här året. Vi har vetat om det och det har varit ett politiskt aktivt val, vi vill inte att de arbetslösa ska drabbas p.g.a. den tekniska manövern. Det blir lite dyrare för lagtinget, för landskapet det här året jämfört med om man inte hade gjort det men hade rikslagstiftningen fungerat som det var planerat förra året hade det blivit en höjning med 1,1 procent.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det här visar på problematik som uppstår när vi tillämpar blankettlagar utan att riktigt hinna följa med hur det förändras på rikssidan. Innebär det en merkostnad för oss som fördelar budgetmedel på Åland att det inte är en inbesparing, är det rätt uppfattat?

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Det är en väldigt liten kostnad 0,4 procent, det handlar om väldigt lite pengar och det innanför de budgetmedel som redan är avsatta för arbetslöshetsersättningar i landskapet, arbetslösheten har gått ner och vi har inga problem att hålla oss innanför den budgeten. Det här visar bristen på blankettlagstiftningen. Hade vi hade valt att betala ut mindre, inte 0,4 procenten hade vi blivit tvungna att räkna ut och göra alla utbetalningarna manuellt så ur ett kostnadsbesparande perspektiv blev det billigare för landskapet att använda 0,4 procents höjning och de datasystem vi redan använder än att avvika från dem. Det är komplicerat och vi kan ta det vidare i utskottet. Ur ett praktiskt och pragmatiskt sätt att lösa det hade det varit bra för de arbetssökande och för byråkratin och administrationen på landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gunnar Jansson

    Tack talman! Utgångspunkt för den här typen av lagstiftning, liksom annan social lagstiftning är självfallet självstyrelselagens § 44 som säger ”att lagtinget ska i sin budgetering eftersträva till en sådan ordning där de sociala förmånerna för den åländska befolkningen ska vara minst de som gäller i riket”. Liberalerna är för den här åtgärden, men mycket kritiska till förfarandet om lagtinget ska uppträda som ett normalt parlament, vilket jag hoppas framför allt inför en reformering av självstyrelsesystemet borde sådant med alla medel undvikas. Det här är inte befolkningens fel, befolkningen ska ha det som de har rätt till, men frågan är naturligtvis vad har de rätt till?

    Med högsta domstolens åsikt om nivån på socialvårdslagstiftningen är det här illa. Det är illa av tre skäl och sedan har jag en fråga som en fjärde punkt. Hur ser beslutet ut att ge bidrag under lagstiftningen som ska stöda sig på lag utan att sådan lag existerar? Vi hörde om de praktiska och humana osv. behjärtansvärda orsakerna men fortfarande i ett samhälle ruled by law, med en normbunden ordning också avseende användningen av skattebetalarnas pengar bör det finnas en sådan respekt för lagar att man vet vad som gäller och att det som gäller också tillämpas. Vill att utskottet fördjupar sig i frågan, hur ser det beslut ut enligt vilket man har till lämpat en lagstiftning i strid med dess innehåll. Existerar överhuvudtaget något sådant beslut?

    Den andra frågan som utskottet bör titta närmare på vad säger fackföreningarna? Tjänsteinnehavarnas fackföreningar, intresseorganisationer vars första och främsta uppgift är att främja villkoren i anställningsförhållandena varav ett av de allra viktigaste är att de anställda vet vad de skall göra och under vilka regler det sker.

    Man kan läsa landskapsregeringens egen beskrivning på sidan 5 under förslagets verkningar där det står ”i praktiken torde förslaget få ytterst begränsad betydelse i och med att de utbetalningar som har gjorts under 2015 redan genomförts såsom om lagen redan varit gällande. Förmånstagaren har därmed fått ett högre belopp än vad den skulle haft rätt till”. Kan det vara så att någon har tvingat tjänsteinnehavare vid tillämpningen av lagstiftningen att bryta mot den? Då är det allvarligt. Inom tjänstemannarätten vid vårt system präglas av personligt ansvar och plikt att följa order har vi en mycket tydlig regel som säger att när man får neka lyda order och det är naturligtvis när man genom att följa ordern riskerar att själv utsätta sig för tjänsteåtal. Jag ber att utskottet närmare fördjupar sig i frågan från facklig synpunkt, har lagtillämparna här tvingats bryta mot lagen? I ett statsrättsligt perspektiv en mycket allvarlig frågeställning.

    Den tredje frågan som jag hoppas utskottet kan titta på är vad händer om lagförslaget av någon anledning inte träder i kraft, om det faller. Vi har hört att många förmånstagare har fått ersättningar enligt en högre norm, det är väl unnat dem i ljuset av självstyrelselagen, men i den materiella lagstiftningen verkar det tveksamt. Vad händer då? Blir det att åter bryta en stor mängd förvaltningsbeslut i rätt instans, i sista instans i högsta förvaltningsdomstolen och därefter antingen kräva tillbaka de som betalts för mycket eller innehålla kommande utbetalningar. Av erfarenhet kan jag säga att det leder till sådana invecklade förvaltningsmässiga omgångar som vida överstiger de vinster som ministern beskrev att följer med tillämpningen. Ser gärna att utskottet också fördjupa sig i den frågan. I detta ämne är den inte stor men principiellt är den av oerhörd bärvidd. Har vi ett samhälle rule by law eller har vi något annat?

    Tanken som kan vara ett förslag. Förstår att det finns anslag i landskapsbudgeten för dessa högre anslag och i med den här åtgärden skulle det konfirmeras och normeras hur det tillämpas då skulle det vara rimligt att dessa lagar skulle bringas i kraft som budgetlagar. Är det något man har förbisetts eller något som jag inte har förstått. Det här om något är väl budgetlagar eftersom lagtinget i sin budgetering ska garantera en viss social nivå. Budgetlag kan bringas i kraft i försnabbat förfarande. Det borde ha skett från ingången av 2015, snart är 2015 slut. Kanske det redan nu finns ett gott svar på frågan varför man inte tillämpar budgetlagtekniken eller om inte att utskottet ville fördjupa sig i den frågan också. Tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Det var intressant att höra att liberalerna slaviskt vill följa självstyrelselagen 44 § om minst samma sociala förmåner. Det gjorde inte liberalerna satt vid makten under förra perioden. Då gjordes ändringar i barnomsorgslagen som försämrade rätten till barnomsorg för föräldrar på Åland jämfört med i riket. De fördes en lång diskussion och liberalt initiativ att man inte skulle jämföra förmån per förmån utan det var andra mera omfattande kriterier som skulle gälla. Har man nu ändrat ståndpunkt och läser självstyrelselagen bokstavligen?

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Jag diskuterar inte barnomsorg överhuvudtaget här har vi en annan lagstiftning som handlar om indexjustering av arbetslöshetsförmåner.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Gunnar Jansson är helt principlöst. I sitt inledande anförande sade han att liberalerna följer självstyrelselagens paragraf om minst samma förmåner och det är väl det förmånerna man nu anser att inte ha blivit tillgodosedda under en viss period. Men också här var det inte när liberalerna satt vid makten och skulle inskränka ålänningarnas subjektiva rätt till barnomsorg. Det är hög tid att se sig i spegeln.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Jag vill poängtera en sak det är de facto så att det inte har funnits laga stöd för att betala ut 0,4 procents höjning under det här året men är det har varit politiskt godkänt att göra det för alternativet hade inte varit riktigt klokt, pragmatiskt. Det skulle ha betytt att tjänstemännen manuellt skulle ha räknat om det belopp som per automatik kommer ut med 0,4 procents förhöjning manuellt betala ut ett annat belopp för att sedan i slutet av året när lagen trätt i kraft måste man göra en ny uträkning för att betala ut en extra 0,4 procenten. Det är en miss som uppdagades i början av sommaren och som vi nu rättar till. För att inte ska falla skugga på någon tjänsteman utan snarare tvärtom har det här varit ett pragmatiskt sätt att lösa en situation som ingen i tredje part blir drabbad av.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Jag önskar att utskottet tittar på beslutet om tillämpning av en lagstiftning som inte existerar. Jag förmodar att ministern är villiga att upplysa utskottet om vad som har hänt egentligen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! § 44 säger att ”när budgeten fastställs ska lagtinget sträva efter att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst detsamma som i riket”. När budgeten fastställs ska man sträva efter det. Det säger inte att det ska vara så i enskilda lagförslag. Jag har hört socialdemokrater säga att det ska vara minst det samma och nu säger ltl Gunnar Jansson i likhet med det. Ska det uppfattas att ledamot Gunnar Jansson och liberalerna har ändrat uppfattning gällande § 44. Jag har inte uppfattat man tidigare har tyckt att det måste vara exakt lika i varenda en lagstiftning.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Mitt försök till citat av självstyrelselagen utan texten framför mig innehöll ordet strävan åtminstone minns jag att jag uttryckte mig ”ska lagtinget sträva efter att” osv. Min grundläggande invändning handlar kanske inte om självstyrelselagen § 44 utan skyddet för skattebetalarnas pengar. Jag är en varm anhängare av den princip som säger att anslagen i det här fallet i Ålands lagting utmätas som självstyrelselagen anger och grundar sig på antingen lag eller avtal. Här har vi en förmåns lagstiftning, problemet är att den inte har tillämpats som den är skriven utan på ett annat sätt vilket i sin tur beror på några andra problem d.v.s. en bristfällig lagstiftning.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack för det klargörandet. Det är viktigt att vi håller fast vid det som står där d.v.s. att vi ska sträva efter att totalen ska vara minst som i riket. Tack för klargörandet det var viktigt att så att vi inte för fram felaktigheter i debatten.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Kortare vägkost till utskottet utöver det som jag lyfte i ett replikskifte att klargöra vad det innebär i pengar som borde vara ganska central när vi diskuterar den här typen av lagstiftning. Vill att utskottet tar fram ett belopp vad det innebär. Vi betalar cirka 4,1 miljoner i budgeten för arbetslöshetsförmåner så kan man pröva höja det med 0,4 procent och borde vara ca 16 000. Man borde åtminstone få ett objektivt svar på vad det innebär för merkostnad för skattebetalarna.

    Det är beklagligt om man inte från att statsledningen sida har gjort någon analys över om den här förändringen är ändamålsenlig överhuvudtaget. Man diskuterar enbart kring lagtekniska förändringar och förhållanden som har lett till att vi har fått den här situationen, men är det ändamålsenligt att höja arbetslöshetersättningarna med 0,4 procent eller 1,1 procent det framgår inte överhuvudtaget åtminstone inte varför. Man skriver att det är ändamålsenligt men motiven till det är ganska få. Det är ändå ett ganska väsentligt område om vi faktiskt vill driva en effektiv och en ålandsanpassad sysselsättningspolitik att vi funderar över den här typen av lagstiftning och hur vi bygger upp den de belopp du betalar ut och på vilka andra sätt vi hjälper våra arbetslösa att komma tillbaka i arbetet. Den diskussionen är förstås central och borde vara det som vi diskuterar i lagtinget i stället för att fundera över del av tekniska konsekvenserna av blankettlagar. Vi borde ställa oss frågan var då borde en optimal nivå för arbetslöshetsersättningarna på Åland för att skapa ett så effektivt och ett så bra system som möjligt.

    Det som fick mig att reagera är på det sätt som man vill tillämpa lagen om utkomstskydd för arbetslösa och på det sätt som man nu framöver tänker sig att justera beloppen. På sidan åtta i lagförslaget föreslår man i § 10 a, ” beloppen för de arbetslöshetsförmåner som omfattas av denna lag justeras årligen såsom föreskrivs i rikslagstiftningen beträffande justeringen av motsvarande förmånsbelopp i riket”. Man hänvisar inte till en lag eller till en paragraf utan gör en generell hänvisning till rikslagstiftningen, vill att utskottet tittar noggrannare på det. Åtminstone har inte jag sett den formuleringen tidigare utan vi försöker åtminstone när vi använder oss av blankettlagar att hänvisa till den lagen, paragrafen som vi åsyftar. Här har man en generell hänvisning till rikslagstiftningen vilket kan tolkas som att oavsett hur man löser det på rikssidan ska Åland följa med utan att fundera över förändringarna. Det betyder att vi lägger ett viktigt politikområde helt och hållet i händerna och de finska politikerna. Det är en viktig diskussion för utskottet att ta upp och hoppas att man kan fundera noga över lagstiftningstekniken och dess konsekvenser. Tack.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Ltl Jonsson frågar om det ändamålsenligt att höja med 0,4 procent, det hade inte varit ändamålsenligt att inte göra eftersom utkomstskyddet också är en delad behörighet. Vi använder liknande och samma datasystem så vill vi anpassa 0,4 till 0,5, 1,1, 1,2 eller noll procent kommer det att kosta betydligt mycket mer i skilda datasystem för att uppnå just den målsättningen. Därför är det ändamålsenligt att använda samma procentbelopp om vi inte ville öka på administrationen vilket jag förstått att Ålands Framtid och ltl Axel Jonsson inte vill göra. Det är också bra för de arbetslösa på Åland att få motsvarande höjning, indexjustering på 0,4 procent som man skulle få om man bodde på andra sidan skiftet.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag inser förstås detta. När jag pratar om ändamålsenlighet är jag inte intresserade av om det är ändamålsenligt för tjänstemännen eller för byråkratin. Det som jag åsyftar i mitt anförande är om det ändamålsenligt ur ett sysselsättningspolitiskt perspektiv. Den diskussionen borde vi föra i Ålands lagting i större utsträckning än att fundera över blankettlagar och mindre justeringar på 0,4 procent hit eller dit. Den analysen saknar jag i landskapsregeringens förslag. Är det rätt åtgärd att höja som man gör även om det är en mindre höjning, kunde man tänka sig en sänkning? För de som är arbetslösa är det rätt åtgärd ur ett politiskt perspektiv inte ur ett tjänstemannaperspektiv. Den analysen saknar jag och något som finans- och näringsutskottet med fördel kan fundera på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Remiss

    2        Finansiering av landsbygdsnäringar

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Fredrik Karlström

    Det här är en lag av mest teknisk natur och ett litet område av politik. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar.

    Det behöver göras eftersom den europeiska gemensamma jordbrukspolitiken reformeras vid varje programperiod där nya nationella LBU-program godkänns av kommissionen. Som ni vet så godkändes det åländska programmet av kommissionen den 13 februari i år, som ett av de första. Regelverket kring LBU-programmet bygger på unionsförordningarna som antagits av kommissionen, ramarna för gällande regelverk är inte förenliga med den Europeiska unionens ändrade bestämmelser och sålunda föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en ny landskapslag främst som ett led i genomförandet av landskapets landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2014–2020.

    Som ni också säkert vet ska varje medlemsstat organisera ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. Partnerskapet ska inbegripa företrädare för näringslivet och arbetsmarknadens myndigheter, relevanta företrädare för civilsamhället men även miljöorganisationer, icke statliga organisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke diskriminering.

    I beredningen och utarbetandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet har ett sådant partnerskap funnits och i enlighet med det gemensamma regelverket ska landskapsregeringen inrätta en övervakningskommitté för att övervaka genomförandet av programmet i samförstånd med förvaltningsmyndigheten.

    I övervakningskommittén ska ingå företrädare för förvaltningsmyndigheten och för partnerskapet. Kommittén ska bland annat granska frågor som påverkar det operativa programmets resultat, framstegen vid genomförande av utvärderingsplanen och uppföljningen av resultatet av utvärderingarna, genomförande av kommunikationsstrategin, av större projekt, av gemensamma handlingsplaner, åtgärder för främjande av jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering samt åtgärder för främjande av hållbar utveckling.

    Eftersom det måste finnas och finns en övervakningskommitté är det enligt landskapsregeringens mening inte ändamålsenligt att politiskt tillsatta organ fortsatt skall vara med och delta i beredning av stödärenden som rör enskilda. Det är här den politiska förändringen är. Med den här lagen föreslår vi att gårdsbrukskommissionen ska upphöra.

    Vi har fört en dialog med branschen och landskapsregeringens avsikt är att tillsätta en tillväxtdelegation för lantbruksnäringar som ska bli ett rådgivande organ med uppgift att se på helheten inom livsmedelsklustret samt även ges i uppdrag att utarbeta långsiktigt för att främja och utveckla näringens konkurrenskraft och lönsamhet på sikt. Med denna korta presentation överlämnar jag förslaget i lagtingets händer.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Det skulle vara intressant om näringsministern kunde komma med ett förtydligande till § 2 mom. 3 ”där landskapsregeringen kan besluta närmare om stöd rörande stödmottagarens ålder, kompetens, inkomst och berörd fastighetsarealen”. Man kan tolka det så att det ska bli en förordning, men ska berörd fastighetsareal vara fem hektar, två hektar eller ska det vara 100 hektar för att få stöd?

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Tanken med skrivelsen är att det redan är bestämt i kommissionens förordningar vad som gäller. För att ha en smidig hantering när eventuellt förändringar sker hos kommissionen som ändå är direkt tillämpbara på Åland har vi valt att skriva det på det sättet. Momentet handlar främst om när man ska få startstöd, vad man ska ha för utbildning och hur gammal man eventuellt får vara. Därför har vi valt att göra det på ett sätt som inte strider mot ändringar i fall kommissionen väljer att göra något annat då är det praktiskt och snabbt anpassningsbart för det åländska programmet.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack, fru talman! Gäller det startstöd står det inte så här utan man uppfattar att det gäller generellt. Men gäller det startstöd kan det vara att det finns en ålder emot. Däremot måste vi också komma ihåg att inom EU finns olika nivåer på gränserna och i mindre länder som har skärgårdsförhållanden och dylikt, Finland ställer sig till dem som vill ha lägre arealer för att få stöd.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! ”Beviljas stöd i enlighet med särskilda stödordningar” just det som det syftas till. Har kommissionen förordningar som direkt är tillämpbara på vårt LBU-program och på Åland finns det ingen anledning för oss att sätta det i en skild lag eller skild förordning, sålunda är det ett smidigare system och går snabbare för tredje part som tar del av de besluten vad som gäller.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! I § 6, sänkning av stödbelopp vill jag få ett förtydligande hur man har resonerat. Det finns fall här som inte är nämnda, ”om en ansökan försenats eller om den arealen eller det antal djur som uppgett i en ansökan överstiger vad som konstaterats vid tillsyn ska stödbeloppet sänkas. Om en sökande lämnat betydligt vilseledande uppgifter, underlåtit att lämna väsentliga uppgifter eller har vidtagit åtgärder ägnade att kringgå villkor kan utbetalning avbrytas”. Det är väl helt klart att har man medvetet gjort felaktigheter är det väl ingen diskussion, utan en klarhet.

    Det har förekommit fall när man haft ungdjur på betet där öronmärken har lossnat. Under kontroll har man konstaterat att det är borta och hamnat på väldigt höga bötesbelopp för att man inte varit observant på det. Det är omöjligt på stora djurgårdar att springa och kolla öronmärken hela tiden. Hur resonerar man i sådana fall? Gäller det inte som ett felaktigt förfarande eller hur ska man tolka det, vill ha ett förtydligande? Är det sanning det som man har hört då är det helt oskäligt, orimligt. Då borde man åtminstone begränsa bötesbeloppen till djurets värde vid slakt och inte ha orimliga värden på böterna. Nästan värre än när man får böter om man kör rattfull eller för fort. Det här är ingen medveten handling utan oftast olyckliga omständigheter som orsakar detta.

    I § 10 räntan, om man har gjort ett fel och ska återbetala är det sex procent ränta på om man blir försenad. Hur har man kommit fram till sex procent, är det en generell ränta som allmänt används eller är det fastställt från EU? Borde det inte också vara åt andra hållet om landskapet gör fel och inte betalar ut rätt stödbelopp eller försenas med utbetalningen då borde väl också landskapsregeringen betala sex procent på sina pengar som jordbrukarna går förlorade?

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Tillämpningen vad som har hänt exakt, när och hur det kan man säkert diskutera i utskottet med berörda tjänstemän som tillämpar just de lagarna. Jag har inte sakkunskap om just den biten ska jag vara ärlig och säga. Vad gäller sex procent räntan använder vi samma som i Finland för vi vet att jordbrukarna ofta vill ha samma som i Finland.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Har det gjorts undersökning bland jordbrukarna att man vill ha det som i Finland, sex procent eller borde det inte vara knutet till den generella räntan som gäller i dag om du lånar pengar, inte fast summa på sex procent när räntan ligger så här låg åtminstone. Allt igen sammankopplat till Finland när man vill ha samma, men när man kommer till stöden går det att frångå samma som Finland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas. Förslaget är omfattat. Ärendet till finans- och näringsutskottet.

    Första behandling

    3        Höjd och förlängd vuxenstudiepenning

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 15/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget.

    Ltl Katrin Sjögren

    Grunden i landskapsregeringens förslag är en höjning av vuxenstudiepenningen och maximitiden för beviljande av vuxenstudiepenning förlängs från 18 till 24 månader. Dessutom görs mindre klargörande ändringar i lagen, bl.a. om utbetalning av bostadstillägg till studerande under 17 år. Det beviljas för närvarande av Ålands gymnasium och det flyttas nu över till Ams. Utskottet föreslår att förslaget antas med en ändring.

    Under utskottets behandling av lagen har landskapsregeringen meddelat att antalet studerande som lyfter vuxenstudiepenning är betydligt högre än vad som anges i lagförslaget. Det totala antalet studiestödstagare var 2 095 stycken av vilka 133 mottog vuxenstudiepenning, det som är föremål för förändring. Nästan tre fjärdedelar av dem som fick vuxenstudiepenning var kvinnor, 101 kvinnor och 32 män. 

         Årskostnaden enligt det nya systemet blir ca 1,2 miljoner euro. Kostnaderna år 2014 för utbetalning av vuxenstudiepenning var 368 000 euro, vilket innebär uppskattningsvis en kostnadsökning på årsnivå på 777 000 euro eller ca 300 000 euro mer än i regeringens lagförslag. Det har vi nu rättat i betänkandet.

    Vuxenstudiepenningen består i och med förändringen av en grunddel på 400 euro per månad och ett inkomsttillägg. Det maximala beloppet som kan beviljas är 950 euro. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader. Den förlängda tiden är en klar fördel eftersom flera utbildningar är treåriga eller längre. 164 personer lyfte försörjartillägg år 2014 vilket är 7 procent av det totala antalet personer som lyfte studiestöd. Man lyfter ett extra försörjartillägg när man har barn.

    Med anledning av rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” konstaterar utskottet att ensamförsörjarna fortsättningsvis utgör en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle vilken samtidigt är i störst behov av samhällets stöd. Rapporten visar bland annat att 60 procent av ensamförsörjarna med två barn eller flera på Åland ligger under den relativa fattigdomsgränsen före skattefria transfereringar. Utskottets majoritet vill därför förbättra möjligheten för ensamförsörjare att utbilda alternativt fortbilda sig.  Utskottets mål är att långsiktigt minska antalet ensamförsörjare som är i behov av olika bidrag för att klara sig över den relativa fattigdomsgränsen. Utskottet föreslår därför att det till lagens 10 § fogas ett nytt moment enligt vilket det för studerande ensamförsörjare betalas vuxenstudiepenning höjd med 50 euro per barn och månad, alltså en riktad åtgärd.

    Utskottet vill uppmana regeringen att inför kommande reformer av studiestödslagstiftningen utföra en mera grundlig analys av vilka grupper som är i störst behov av reformen. Landskapsregeringen borde utreda konsekvenserna av höjda stödnivåer jämfört med att minska eller avskaffa studiestödets inkomstgränser.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Vill uppehålla mig kring förändringen som är gjord och ställa några kompletteringsfunderingar kring det. Skrivningen är bra om att man ska titta vidare på hur man kan förbättra studiestödet och få de som behöver det mest att få det bästa möjliga ut ur systemet. Hur kom utskottet fram till att det som är över 30 år och studerar har det största behovet? Varför finns inga skrivningar om att de som är ensamförsörjare mellan 17 och 29 år skulle behöva något liknande? Hur såg man på kostnaderna för det och vad det får för konsekvenser för den studerande i förhållande till andra bidrag, finns det några sådana konsekvensanalyser från utskottet?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Man tar inte i beaktande att de som får vuxenstudiepenning är 3/4 kvinnor och många är familjeförsörjare, det förvånade utskottet väldigt mycket.

    Gällande kostnaderna för försörjartillägget beräknade vi ändå att, som ministern vet som lagt fram lagförslaget, det blir antaganden. När vi försökte räkna på det tänkte vi att det kunde röra sig om 25 till

    30 000 euro på årsbasis i ökade kostnader. Samtidigt vet vi att landskapsregeringen har räknat helt fel, det skiljer på 300 000 i landskapsregeringens framställning.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det statistiska felet var väldigt beklagligt. När vi tog ut siffrorna ur systemet var det de första siffrorna vi fick. I ett sent skede fick man fram nya siffror, men kan dessvärre inte göra mycket mer åt det annat än att se till att det inte händer framåt. Utskottet resonerar utgående från att i en analys där behovet var som störst borde ligga till grund för de åtgärder man föreslår. Landskapsregeringen har under perioden jobbat med dels att ta fram utredning kring var behoven finns. Nu återstår att leverera förslag hur man kan stötta det mest utsatta grupperna på bästa möjliga sätt. Det jag inte får att gå ihop i sammanhanget är att man kommer fram till, utan vidare beskrivning, att det är just mammor och pappor i åldern 30+ som är de som har störst behov att få 50 euro mera i månaden. Vi har minst lika många under 30 år.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Man kunna tänka sig att den analysen redan skulle ha funnits. Utskottet gjorde det vi kunde för att förbättra situationen för ensamförsörjare. Vi hade höranden, det framkom klart och tydligt att man levde på marginalerna. Ministern, det saknas i framställningen. Här skulle det finnas en aktiv åtgärd att göra för ensamförsörjare. Ensamförsörjare som vill fortbilda sig, utbilda sig, som vill skaffa sig ökade inkomster. Det var faktiskt en klockren åtgärd för den här målgruppen. Vi skulle också önska, kan säkert tala för Ålands Framtids del också, att kommer man med förslag att förbättra för de som lyfte vanligt studiestöd som är ensamförsörjare ska vi stöda det också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det är många som vill hjälpa men det är inte så lätt alla gånger, speciellt om man inte har fakta. Ltl Katrin Sjögren säger att 60 procent av de som lever under fattigdomsgränsen är ensamförsörjare. Utgår ifrån att hon också räknar med att de är kvinnor. Hur många av dessa är det som studerar och lyfter vuxenstudiestöd? Den riktade åtgärd som ltl Katrin Sjögren föreställer sig att hon har lagstiftat om, vi har ingen aning om vilken grupp det egentligen gäller eller har ltl Katrin Sjögren klart för sig att det är personer under fattigdomsgränsen, eller vad utmynnar pratet i?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är inte bara ltl Katrin Sjögren som har föreslagit det. Förslaget kommer från liberalerna, Ålands Framtid och från ett av regeringspartierna, centern. Kan jag få tala till punkt? Tack. Som det framgår är det 133 stycken som mottar vuxenstudiepenning, av dem är 101 kvinnor. I höranden har det framkommit att de som är ensamförsörjare studerar och ganska vanligt att man t.ex. studerar till ett vårdyrke. De har det tufft under den här perioden och de lever på marginalerna, det här är en riktad åtgärd.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det framgår inte så tydligt av utredningen om fattigdom, hur många som är ensamförsörjare. Det kan hända att jag har fel. Det visar i uttalandet att det inte finns någon garanti att åtgärden riktar sig till den grupp som man månar om, dvs. de ensamförsörjare som har det allra svårast. Det kan också vara ensamförsörjare som har riktigt goda inkomster. Det är problemet med riktade sociala åtgärder om det inte är generella, dvs. om man inte sysslar med allmänna välfärdsåtgärder. Det här baseras inte på den tydliga lagstiftning som man annars efterlyser från liberalt håll, det är ganska mycket en åtgärd som man inte kan utläsa konsekvensen av.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Ltl Barbro Sundback trasslar in sig i ett hypotetiskt resonemang på ena sidan å andra sidan den här åtgärden blir för ensamförsörjare som studerar. Det är en generell åtgärd ltl Sundback, det är för alla som studerar och som är ensamförsörjare där vi ger extra medel till de som har försörjningsbörda och vill fortbilda sig. Vi är ganska urväntade på åtgärder från landskapsregeringen som tar fasta på ekonomisk utsatthet och social trygghet, vi vill helt enkelt se lite verkstad. Här fick utskottet gå från ord till handling.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé

    Herr talman! Att som vuxen med familj ta beslutet att studera är inte lätt. Har man t.ex. haft ett jobb så är det inte lätt att minska sin inkomst för att få det ekonomiska att gå ihop. Efter att för ca 5 ½ år sen suttit och pratat med en ensamstående som var tvungen att skola om sig förstår jag att det är tufft att börja studera och gå ner i inkomst. Av statistiken vi fick med lagförslaget är det 2 095 personer 2014 som lyfte studiestöd. 164 personer som lyft försörjartillägg. Tyvärr finns det inte siffror om hur många av dessa som är ensamstående. Kanske dags att förnya datasystemet för Ams att man även kan få fram sådana siffror.

    Nu har denna regering höjt vuxenstudiestödet samt höjt maximitiden för beviljandet från 18 till 27 månader, vilket är nödvändigt eftersom alltfler utbildningar har blivit 3-åriga. Visserligen är man inte uppe i summor som de t.ex. har i riket, där de har utbildningsfonden som ger mer pengar i månaden men då bara studiestöd i 19 månader.

    Under vår behandling av denna lag kan man säga att alla siffror inte riktigt var på plats. Under utskottsbehandlingen meddelas att vuxenstudiepenning och antalet studerande var betydligt högre än vad som anges i lagförslaget. Det var 133 som mottog vuxenstudiepenning, inte 98 som framkom i lagförslaget, vilket som utskottsordförande Katrin Sjögren nämnde blev 300 000 euro dyrare än i lagförslaget. Att man får fel på en sådan summa är inte bra. Vad som framkom i utskottets behandling rörde sig detta om ett mänskligt misstag i ett ålderdomligt system. Kanske man borde satsa lite mera på datautvecklingen inom landskapet och framför allt inom Ams. Hoppas man tar tag i detta och förnyar systemet att man lättare kan få fram färsk och relevant statistik i fråga om studiestödstagare.

    Herr talman, Ålands Framtid lade i utskottsarbetet fram ett förslag om att studerande ensamförsörjare skulle betalas med en vuxenstudiepenning höjd med 50 euro per barn och månad. Snabbt och enkelt följde två andra partier med på detta tåg, oppositionskollegorna liberalerna och centern. Varför man sen i utskottet lägger fram detta förslag kan man fundera på, men man tyckte att det ser bra ut så här inför val samtidigt som man vill ha ett socialt ansvar och stöda ensamförsörjarna som är över 30 år och har barn. Eller som sades att man har ju lite socialt patos och vet vad det pratades om i utskottet. Att hjälpa ensamstående är inte bara att höja lite bidrag här och där. Ska vi göra det seriöst och inte av populism måste man se den ensamståendes situation som en helhet. Vilka andra bidrag kan ändringsförslaget påverka? Hur är det med bostadsbidrag, utkomststöd har det någon påverkan av detta?

    Ser man på statistiken borde det vara 34 stycken som är under 30 år och lyfter studiestöd. Vi vet inte hur många av dem som är ensamstående, men om det är någon var är då den sociala förståelsen för dessa personer? Dessa tre partier som röstade fram ändringen tog inte sitt ansvar för att se vad en lagändring får för konsekvenser, utan mer ren och skär populism. Visst är det bra om man vill förbättra i utskottet, men har vi kunskapen om det? Får man det till ett lagförslag, som det nu finns arbete bakom när dessa tre partier föreslår en ändring i utskottet ser jag inget beredningsarbete bakom det. Det är mer ett inslag inför ett val än att man verkligen ser seriöst på det. Blir det en förbättring?

    I utskottsarbetet pratade jag om att vi vill se en helhetslösning för de ensamstående, där också vuxenstödet skulle funnits med. Men det föll inte i smak för de andra partierna. Vi kan inte ena månaden stå som Ålands Framtid och vilja sänka ÅHS budget, vilket kan leda till avgiftshöjningar och två månader senare föreslå en lagändring där man hjälper vissa ensamstående, är det faktiskt de som är i behov av samhällets hjälp? Varför ska inte ensamstående under 30 få ta del av 50 euro som dessa 3 partier vill göra?
    Vill istället att man tar vara på det utredningsmaterial som ÅSUB gjort, se på hur hjälper man de ensamstående som verkligen behöver hjälp? Att skjuta från höften om en höjning i vuxenstudiestödslagen, eller ska vi se vad som verkligen hjälper dem?
    Lyssnade på en föreläsare i våras som sade att om man vill hjälpa de ensamstående är det bättre att sänka avgifter än att höja bidrag. T.ex. sänka barnomsorgsavgifter, avgiftsfritt för barn under 18 år till ÅHS skulle hjälpa mer. Vill man ändra bara för de ensamstående som studerar kanske vi borde ändra i försörjartillägget istället. Jag vill istället att man får till en utredning om hur vi verkligen hjälper de ensamstående som är i behov av samhällets hjälp. Det är inte försvarbart att vi har så många som idag är under fattigdomsgränsen, de behöver vi verkligen hjälpa i en helhet.

    Jag och mitt parti vill hjälpa de ensamstående och framför allt de som är under fattigdomsgränsen. Men att höja i vuxenstudiestödslagen utan beredning anser jag vara ett vådaskott som jag är osäker om träffar rätt. Därför skulle jag se att landskapsregeringen skulle anlita en extern utredare att komma med en helhetslösning med vilka åtgärder man hjälper för de ensamstående bäst. Där kan detta förslag om att hjälpa de ensamstående föräldrarna finnas med och då köper jag det, då har man sett på en helhet.
    Hoppas att dessa tre partier också låter alla ensamstående som har barn under 18 år vara med.

    Socialminister Aaltonen har genom rapporten ekonomisk utsatthet och social trygghet, del två, fått mer material och hoppas att man går vidare till mer konkreta förslag från det. Alla generaliseringar man gett mig under beredningens gånger kan jag svara enkelt, ja, jag har ett stort hjärta och engagemang för de med låg inkomst. Jag vill att stöden och bidragen man ger träffar rätt och är väl beredda. Därför kan jag ta obekväma beslut för att nå målet, inte följer med på det tåget när man ville göra denna lagändring. Med anledning av det lämnar jag tillsammans med Åke Mattsson, in en reservation mot den ändring som utskottsmajoriteten gjorde i § 10.

    Ltl Gun-Mari Lindholm har kommit med ett klämförslag, det är bra och en ändring som jag kan acceptera. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var mycket hårda ord ltl Winé hade, majoriteten var oseriös, populistisk, ett oppositionståg. Låt mig ställa en rak fråga till ltl Winé som socialdemokrat, menar sossarna att det inte är bra att på ett konkret sätt försöka förbättra för de ensamstående och för de som har det ekonomiskt tufft?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Det här blev inget bra förslag när man ändrar här för man vet inte vart man träffar. Man vet inte hur många ensamstående som får ta del av detta. Är det faktiskt de som behöver få stöd som får ta del av det? Det finns ingen utredning i helhet om det verkligen slår rätt. De här nämnde jag med ganska hårda ord, som även ltl Eriksson sade, för det var inte seriöst berett borde sett det i en större helhet.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Socialdemokraterna pratar i flera sammanhang om att man ska ha en egen socialpolitik. Socialdemokraterna vill ha monopol på de här frågorna, ville låtsas att man gör något för de ekonomiskt utsatta. Verkligheten visar, man har haft fyra år på sig med både regeringschef och ansvarig minister men man har inte lagt två strån i kors för att göra något konkret. Vi hör igen Winé, utreda, utreda. Jag förstår när Winé säger att sossarna stöder klämmen, det är bra det då behöver man igen inte göra något, det leder inte till något konkret. Det här håller inte. På seminariet vi hade om barnfattigdom pekade jag igen på det konkreta förslag som Ålands Framtid har lagt fram gång på gång. Från centerns sida sade man att vi stöder Ålands Framtid och har visat på ett konkret sätt att man faktiskt har gjort det. Det ger jag en eloge för. Men socialdemokraterna, det är bara politisk teater Winé.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Håller inte med ltl Eriksson. Det är ingen teater, det är ytterst seriöst. Hur länge han inte pratat om att man ska ha självständighet, det ska bli så bra. Var finns fakta där? Finns ingen fakta alls. Vi pratar om socialpolitiken, vi har aldrig sagt att man ska ha monopol däremot ska man ha en trovärdighet till det och verkligen se till att man stöder rätt, inte bara göra skäl i fina rubriker. Det är svårt att ta beslut utan att utreda. Eftersom det är länge sedan ltl Eriksson var minister och satt i regering, man måste ha fakta innan man kan gå till besluten. Inte bara skjuta ifrån höfterna som jag anser att man gjorde i det här lagförslaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är väldigt konstigt att landskapsregeringen inte tittade på detta före man la fram framställningen. Varför förbisåg man en sådan viktig sak, en som direkt skulle ha kunnat hjälpa ensamförsörjarna? Det är makalöst. Ltl Winé får kalla det populistiskt bäst han vill. Fråga ensamförsörjarna, de som vuxenstuderar om det hjälper dem eller inte, gör det Winé, får du se vad du får för svar.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Det är klart det hjälper dem. Men hjälper det dem som verkligen behöver stödet? Hjälper det verkligen dem som vi pratar om, nämner i betänkandet kring fattigdomsgränsen? Om inte ltl Katrin Sjögren kommer ihåg kan jag påminna att det här var något jag nämnde i utskottet och t.o.m. ville ha en kläm om, att det måste komma fram förslag med anledning av ÅSUBs utredning om ekonomisk utsatthet, del två som blev klar i maj, att därifrån man måste jobba vidare. Det var inte de övriga partierna med på, hade inget intresse av det. Där måste man se på en helhet inte bara skjuta till, det är oansvarigt.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Också de uppfattar jag som väldigt anmärkningsvärt. ÅSUBs utredning blev klar på vårkanten, det kommer en delrapport redan på senhösten om hur barnfattigdomen ser ut på Åland. Där står det tydligt och klart att ensamförsörjarna har det tufft. Nu säger ltl Winé i sitt anförande att han föreslår att landskapsregeringen ska tillsätta en utredare som ska se hur man ta fram förslag för att stöda ensamförsörjarna. Nu, det är ett år sedan utredningen kom hur barn och ensamförsörjare hade det. Kommer man inte med något i budgeten i höst? Det förvånar mig ytterligare.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tiden går fort för ltl Sjögren om det är ett år sedan utredningen kom. Först kom den i maj, sedan drar man till att den kom för nästan ett år sedan, men sanningen är att den kom i maj. Det är vad man har för tidsperspektiv, det får ltl Sjögren stå för. Jag har inte tagit del av vad som kommer i budgeten, men tydligen har ltl Sjögren sett den redan eftersom man nu kan säga att det inte finns pengar för det i budgeten. Sluta köra med skrämselpropaganda, stå för konsekvenser. Det har gjorts ett lagförslag som inte håller måttet p.g.a. ni inte har någon beredning alls men det ser jättebra ut i rubrikerna. Det är i ert ansvar och det är oansvarig politik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, herr talman! Jag har än i denna dag svårt att förstå varför socialdemokraterna så hårt har motsatt sig detta konkreta förslag för att faktiskt göra något åt en väldefinierad grupp, nämligen ensamförsörjare som lyfter vuxenstudiestöd. Det är vuxenstudiestödslagen vi diskuterar i dag i debatten. Man bygger upp resonemanget på att det eventuellt kan påverka andra bidragit negativt. Då kan man först ställa sig frågan varför man från socialdemokraternas sida överhuvudtaget föreslog en förhöjning av vuxenstudiestödet om man är rädd för att svaga grupper inte ska få ta del av stödet. Samtidigt kan man ställa sig frågan, är det bättre att barnfamiljerna i stället lever på utkomststöd för att lyfta ett högre vuxenstudiestöd? I min värld är det åtminstone bättre att vi ger ett bidrag för att man ska kunna utbilda, fortbilda sig och höja sin levnadsstandard i stället för att man ska behöva fortsätta leva på inkomststöd. Eller har jag fel, ltl Winé?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Det är inte länge sedan jag hörde ltl Jonsson var fundersam till indexjusteringen genom arbetslöshetsersättningen. Med bostadstillägget är vuxenstudiestödet en parameter om man räknar. När man drar till utan beredning tar det här, vad får det för konsekvenser? Ltl Jonsson frågade mig varför jag var med från första början, genom att då är det berett av avdelningen som sett på vilka gränser det är. Hur många hörande föreslog ltl Jonsson kring lagförslag? Jag har inte minne av många. Man måste se det som en helhet, det har jag pratat om hela tiden. Vi måste ta ansvar för helheten och inte bara skjuta från höften när det ser bra ut här, utan se till att hjälpa ensamförsörjarna på bästa möjliga sätt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är precis det vi göra genom det här förslaget. En av de tydligaste slutsatserna i ÅSUBs rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet var att en av de få grupper som faktiskt är i behov av större utkomststöd i dag, än när man gjorde den tidigare utredningen, är just ensamförsörjarna. Det är naturligt när vi har en vuxenstudiestödslagstiftning på bordet att vi ser till att familjerna har möjlighet att utbilda sig. Att det får en så pass acceptabel nivå på vuxenstudiestödet att man har möjligheten att höja sin levnadsstandard och i förlängningen vara mindre beroende av utkomststöd och andra bidrag för att klara sin försörjning. Det är väl en synnerligen välmotiverad åtgärd i sammanhanget. Har svårt att förstå hur socialdemokraterna kan komma till en annan slutsats.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack! Varför kan inte, enligt Ålands Framtid, en ensamförsörjande förälder med tre barn, 29 år gammal inte få ta del av detta? Däremot en ensamstående förälder 31 år gammal får ta del av detta. Behöver man inte se på en helhet att samtliga får detta? Det har inte Ålands Framtid velat se på. Det finns en åldersgräns för vuxenstudiestödet som är 30 år och den har inte Ålands Framtid alls tagit i beaktande, det är en oansvarig socialpolitik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Moderat samling vill ha ordning och struktur även när det gäller den här typen av ersättningar till utsatta barnfamiljer, därför har jag i samtliga frågor varit på samma sida som Winé. Det är ett misstag när de sagt att jag inte fick de andra partierna med mig. Jag hade gärna varit med i en kläm, tror att vi hade samsyn hela vägen. Däremot var jag inte lika kraftigt utåtagerande i diskussionerna i utskottet. När man gör ersättningar satsar på en utsatt grupp ska det vara en trygghet i att det är ordentligt utrett, de bidrag som betalas ut ska komma vid rätt tillfälle till rätt människor. Jag håller helt med det som sagts i anförandet, vill påpeka att moderat samling var med i diskussionen och med på tåget.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, herr talman! Utåtagerande, eller kanske säga engagerad i utskottsarbetet i denna fråga. Moderaterna kan man lita på, det brukar vara så där tar man lite mer ansvar och ser helheten. Inte som vissa andra nu blåser det åt det ena hållet då följer vi med ditåt, utan ser en helhetsansvarig politik.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Som jag uppfattar debatten här idag så är vi ense om att vi göra förbättringar för de personer i vårt samhälle som behöver få förbättringar. Det vi är oense om är om det här förslaget slår rätt. Får verkligen de personer som vi värnar om den här hjälpen som vi nu är ute efter?

    Vi som var med på seminariet om barnfattigdom vet också att en viktig aspekt är att se till familjernas totalekonomi, inte att ett stöd slår ut ett annat. Man ska ha ett helhetsperspektiv när man försöker göra förbättringar.

    Utskottets majoritet har nu gått in för att man vill göra en punktinsats. Trots att jag är med i lag- och kulturutskottet så var jag själv inte med i den här omröstningen. Därför har jag ett klämförslag som jag kommer att presentera.

    Värsta scenario som jag ser är att den här insatsen, som vi nu helhjärtat försöker gå in för, den kan slå fel. Det kan betyda att de totala stödinkomsterna blir så pass höga så att något istället försvinner så att intentionen som man har från majoritetens sida kommer då egentligen att ändra.

    En annan viktig aspekt i det här är likabehandlingen. Det här betyder att de som är studerande men inte är i kategorin vuxenstuderande, kommer inte i åtanke med den här insatsen. Det tycker jag också att är fel. Vi ska sträva efter att ha en likabehandling, det har vi haft i andra sammanhang. Det är väldigt viktigt att det slår på samma sätt och att man har en likvärdig hantering av våra medborgare.

    Jag har också erfarit under den här debatten att det har blivit allt tydligare att det inte är någon idag som kan säga vad utskottsmajoritetens förslag skulle innebära. Det är förstås en intention och en vilja, en viljeyttring, den tycker jag att är hedersam och den ska man ha en eloge för. Men, man vet inte vad den i slutändan innebär. Vi strävar väl ändå efter att den enskilda individen och familjen som lever under ekonomiska knappa omständigheter ska få det bättre. I dagsläget kan man inte säga att det de facto blir bättre eftersom man har andra stödformer som sammantaget kan medföra att något annat går bort och att det t.o.m. blir en försämrad situation.

    Därför föreslår jag att utskottets förslag ligger till grund för den fortsatta behandlingen förutom utskottets 10 §. Jag föreslår att den paragrafen istället får samma utformning som i landskapsregeringens förslag. Utöver denna ändring så föreslår jag att det till betänkandet fogas en kläm med följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag som stärker samtliga ensamförsörjande studerandes möjlighet till stöd under studietiden. Förslagen bör ta i beaktande hur olika parametrar och eventuella andra stöd inverkar på den studerandes helhetsekonomi.” Tack.

    Talmannen

    Tack för det förslaget till ändring av 10 §. Förslag till kläm är noterat. Klämmen anförs sedan ytterligare i andra behandlingen.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Här får vi gång på gång höra att vi inte tog i beaktande alla studeranden. Det var inte några sådana paragrafer öppnade. Vi gjorde det vi kunde med de medel vi hade och med det som vi ville förbättra. Det här handlar inte om en passiv socialpolitik. Det handlar om en egen socialpolitik. Det är följd i färg hur vi på Åland utformar barnbidraget där vi ger ett extra ensamförsörjartillägg. Får det t.ex. konsekvenser på utkomststödets tilläggsdel eller bostadsbidraget så finns det all tid i världen att göra egen socialpolitik och ta bort det från de parametrarna. Meningen är att det extra vuxenstudiestödet ska träda ikraft i augusti, om ett år, så i så fall har vi all tid i världen att göra förändringar i den andra sociala lagstiftningen. Det är jättepositivt att vuxna människor studerar, fortbildar sig och skaffar yrken och försäljningsmöjligheter.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag håller med ltl Katrin Sjögren till alla delar, förutom att det är en skillnad på vårt sätt att se vad beträffar likabehandling. Jag är nu ute efter att vi ska ha en likabehandling av våra studeranden som är ensamförsörjande och som lever under knappa ekonomiska omständigheter. Vi ska också komma ihåg att inte alla ensamförsörjande har en dålig ekonomi och jag utgår ifrån att de inte heller behöver vårt stöd, men de som behöver stöd ska få det.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Då blir det bästa de godas fiende. Här hade vi ett lagförslag om vuxenstudiepenning. Vi gjorde de förändringar vi kunde och vi ansåg att det här var en mycket bra sak att göra.

    I generell socialpolitik får även de som är höginkomsttagare socialbidrag. Inte är alla ensamförsörjare som får förhöjt barnbidrag heller låginkomsttagare. Jag tror inte ens att vi behöver gå emot den här klämmen. Varsågod landskapsregeringen, se på de övriga ensamförsörjarna som lyfter studiestöd och även de som är under 30 år! Jag tror att vi kan vara överens om att titta på det. Räkna ut vad det blir att kosta och kom tillbaka till lagtinget!

    Det är ingen motsättning i ltl Lindholms förslag. Men detta var en åtgärd att snabbt få något på plats och det skulle medföra en avgörande skillnad från många vuxenstuderande ensamförsörjare.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag förstår den ambitionen. Sedan har vi lite olika sätt att se på slutresultatet. Jag tackar också för det stödet som jag får genom ltl Katrin Sjögren. Jag hoppas också att liberalerna är med på den här klämmen så har vi ett enigt lagting om även Ålands Framtid går med på att man också ska förbättra för dem som vi faktiskt värnar om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, herr talman! Det är en intressant debatt om ett viktigt ämne. Vi från Ålands Framtid har konsekvent lyft fram gruppen ensamförsörjarna under den här mandatperioden. Idag handlar det specifikt om de ensamförsörjare som har rätt till vuxenstudiepenning, de som är över 30 år. Det här är uttryckligen ett lagförslag om förändrad vuxenstudiepenning och därför har vi i utskottet inte heller diskuterat hur studiestödssystemet överlag borde utvecklas. Det är ju en helt annan fråga och hör inte till ärendet.

    Tittar vi på lagförslaget och den behandling som vi har haft i utskottet så har det kommit fram ganska intressanta saker under hörandet. En generell slutsats, som vi har fått som flera håll under höranden, är att tiden för vilken man kan lyfta vuxenstudiestödet förmodligen är viktigare än beloppet och den höjningen som man nu kommer med. Trots att vi förlänger tiden till högst 27 månader så räcker tiden faktiskt inte till för t.ex. 3 1/2 års utbildning. Det sista halvåret får man finansiera själv utan vuxenstudiestöd. I utskottet har vi fört diskussion om man istället borde ha förlängt tiden ytterligare och kanske inte höjt beloppet i den utsträckning som vi gör i dagsläget. En sådan analys hade också varit intressant att få från landskapsregeringens sida. Detta är något som man bör titta på framöver när man utvecklar det här stödsystemet.

    Personligen hade jag tre förslag i utskottet på hur vi skulle utveckla lagförslaget. Det hade med den slutsatsen att göra tiden är viktigare än beloppet. Personligen hade jag sett att vi hade dragit ned beloppet och förlängt tiden något eftersom det fanns en sådan tydlig beställning i våra höranden.

    Det tredje förslaget som jag hade är det som har debatterats mycket här i salen idag. Det är att istället för att rikta stödet generellt, som man gör nu, till alla vuxenstudiestödstagare så skulle vi prioritera gruppen ensamförsörjare. Vi kunde ha låtit ensamförsörjarna få ett förhöjt vuxenstudiestöd, medan vi kunde dra ner på vuxenstudiestödet i övrigt i de andra grupperna.

    Vi vet att ensamförsörjarna är en grupp som är överrepresenterad i statistiken när vi tittar på vilka grupper som är ekonomiskt utsatta och i behov av samhällets stöd. För oss i Ålands Framtid är ensamförsörjarna en prioriterad grupp. Men vi diskuterade ihop oss till en kompromiss och lät förslaget ligga som det låg. Vi köper förslaget från Ålands Framtids sida, vi är förstås glada att vi fick med förändringen för ensamförsörjarna och att vi ser till att de har bättre möjligheter att fortbilda sig och utbilda sig.

    Vår grundsyn i Ålands Framtid är att vi måste försöka skapa ett stödsystem som uppmuntrar alla individer och alla familjer att kunna försörja sig själva. Vad är väl bättre då än att rikta en åtgärd mot ensamförsörjare och barnfamiljer som har det svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. De är i stor utsträckning i behov av samhällets stöd. 60 procent av ensamförsörjarna, med två barn eller flera, är i behov av flera skattefria transfereringar för att klara sig under fattigdomsgränsen. 60 procent! Det här visar på ett stort problem och dessutom ett växande problem i motsats till många andra utsatta grupper i vårt samhälle. Kan vi hjälpa den här gruppen att fortbilda sig och utbilda sig så ökar också deras möjligheter till självförsörjning framöver. En av de viktigaste orsakerna till att människor utbildar sig är ju att de ska kunna förbättra sina inkomstmöjligheter. Det finns också andra orsaker, men det här är en viktig aspekt i det hela och bör också vara. Det bör vara ekonomiskt uppmuntrande att utbilda sig.

    Därför tycker vi att de här åtgärderna är synnerligen motiverade. Det är klart att man också kan föra en diskussion om det vanliga studiestödet som man har möjlighet att lyfta upp till 30 år och som i jämförelse med vuxenstudiestödet är betydligt lägre, det ligger någonstans kring 500 euro. Det här vuxenstudiestödet är maximalt 950 euro. Jag kan hålla med om att den åtgärden kanske hade varit mera motiverad, att också ensamförsörjare som lyfter vanligt studiestöd skulle ha fått ett förhöjt studiestöd. Nu är det återigen inte det lagförslaget som vi har på bordet utan det handlar om vuxenstudiestöd och därför har vi fokuserat på det i utskottet, vilket är ganska naturligt.

    Det blir också lite svårt för oss i Ålands Framtid att förstå det här resonemanget om att man måste se på vilka eventuella andra bidrag som påverkas av detta, att man inte i samma utsträckning skulle få utkomststöd eller bostadsbidrag som har nämnts i den här debatten. Vad är väl bättre än om vi kan se till att ensamförsörjare kan försörja sig på studiestödet, vågar studerar och på det sättet uppmuntrar dem istället för att fortsätta att leva på utkomststöd? Åtminstone blir möjligheterna bättre och möjligheterna att göra någonting för familjens situation ökar. Så det resonemanget har vi svårt att förstå.

    Det är klart att man kan önska alla möjliga utredningar och se vilka åtgärder som de mest motiverade och är de bästa. Men samtidigt måste man komma ihåg diskussionen om olika åtgärder och att man ska se till att åtgärderna kommer till godo exakt för dem som är i behov av dem och den typen av system kräver i allmänhet betydligt mera resurser i administration. Det kanske kräver helt andra data än vad vi har tillgång till idag. Vi har ganska lätt att få reda på de som är ensamförsörjare, för de lyfter barnbidrag och får även ensamförsörjartillägg enligt den lagstiftningen. Den informationen är ganska lätt att ta reda på. Vi vet att det här är den grupp som i allmänhet är utsatt i vårt samhälle, är i stort behov av samhällets stöd och har problem rent ekonomiskt. Då är det också naturligt att vi riktar en allmän åtgärd mot ensamförsörjare. Med det här förslaget ger vi dem bättre möjligheter att fortbilda sig eller utbilda sig och höja sina inkomster. Tack, herr talman.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! När det gäller hur vi skulle göra med ensamförsörjarna i det här sammanhanget så hade vi precis just fått rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet”. Det fanns fortfarande rätt mycket arbete kvar att göra innan man kunde konstatera hur man skulle konstruera ett system som ger det bästa möjliga. Vi är inte rädda för att man ska få för mycket pengar, utan snarare påverkar en femtiolapp här andra stöd så att man faktiskt förlorar på det i längden. Det var vår oro i det här sammanhanget.

    Jag tror också mera på att man behöver ha den generella bilden klar över var man ska sätta in stödet för att det faktiskt ska ge effekter både för den som väljer att arbeta och den som väljer att studera. Den viktiga biten måste vara att vi stöttar de svagaste i samhället på bästa möjliga sätt så att vi får ut mesta möjliga för varje satsad euro.

    När det gäller tiden, som ltl Jonsson var inne på, så delar jag långt analysen. Vi tvingades göra en avvägning. Vi förlängde tiden betydligt mycket mera än vad man gjorde på finska sidan. Orsaken till att vi satte tiden till tre år är att på den tiden kan man få en yrkesutbildning. Vi är sedan väl medvetna om att när det gäller en akademisk utbildning eller en yrkeshögskoleutbildning så ser det lite annorlunda ut. Steget är åtminstone åt rätt håll i det här sammanhanget.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag delar den analysen. Jag tycker att man kanske kunde ha tittat på att ytterligare förlänga tiden istället för att höja beloppet så att de inte hade blivit kostnadsdrivande att förlänga tiden. Det kunde ha varit intressant att titta på det alternativet.

    Utbildningsministern sade att den här rapporten har kommit ganska nyligen. Det kanske hade varit motiverat att ge det här stödet till andra grupper istället. Samtidigt säger utbildningsministern att risken finns att man hade blir utan andra stöd med det här ensamförsörjartillägget, men det finns ingen sådan analys om förändringen har den typen av konsekvenser. Därför utgick vi ifrån att det är något som man har klarerat i landskapsregeringen, att det finns inga sådana konsekvenser i och med det här lagförslaget. Eller drar jag fel slutsats?

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tror att ltl Jonsson drar fel slutsatser. När man plussar på särskilda typer av stöd i ett sådant här sammanhang kan det få konsekvenser. De som är kända för oss är att det här inte påverkar de bitarna. Det är naturligtvis en fråga som man kan debattera vidare kring.

    Det som förvånar mig lite i resonemanget är att utskottet och Axel Jonsson säger att man har valt att inte diskutera dem som inte berörs av vuxenstudiepenningen. Men samtidigt ger man i sista stycket en uppmaning till landskapsregeringen att se över var det behövs bäst. Man nämner faktiskt inte ensamförsörjare, som jag ändå upplever att borde ha nämnts i det sammanhanget. Jag vet att landskapsregeringen kommer att ta tag i det här i alla fall. Det blir lite ologiskt när man läser det här. Först pratar man om det i det här sammanhanget men man lyfter inte den stora gruppen. Det var det som jag reagerade på tidigare också. Jag tycker att man i så fall borde ha lyft fram dem man ömmar för.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det kan väl knappast ha undgått någon i den här salen att vi som har lagt det här förslaget värnar om ensamförsörjarna och hur vuxenstudiestödet påverkar dem. Vi har förstås ingenting emot att man analyserar vidare villkor åtgärder man kan göra. Det torde väl stå ganska klart efter den här debatten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Jag vill lyfta två frågor med ltl Axel Jonsson. Den ena frågan har minister Ehn klarlagt ganska väl. Det här som ser ut som en förmån kan bli en försämring för ensamförsörjarna om vi inte känner till effekterna. De har ju tillgång till andra förmåner som vi inte vet hur slår. Det är nog inte så enkelt att man utgår ifrån att vuxenstudiestödet inte ha några konsekvenser för andra sociala förmåner. Man måste granska det väldigt noga.

    Ålands Framtids syn på hur man stöder olika grupper i samhället är fascinerande. För lite drygt en halvtimme sedan så uttalade sig Jonsson väldigt negativt om en justering på 0,4 procent vad gäller sysselsättningsstöd och indexjustering av pensioner. På vilka grunder är just gruppen ensamförsörjare så viktig för Ålands framtid?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vad gäller den sista frågan, på vilka grunder just den här gruppen är så viktig, så 60 procent av ensamförsörjarna lever under den relativa fattigdomsgränsen före skattefria transfereringar. 60 procent! Den statistiken talar för sig själv. Den statistiken tar vi till oss i Ålands Framtid när vi diskuterar den här typen av förslag och vi funderar vem vi ska hjälpa att förbättra möjligheterna till att fortbilda sig och utbilda sig. Vi vill hjälpa ensamförsörjarna. Vi vet att de är en av de grupperna som har det allra svårast i vårt samhälle. Så enkelt är det.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är ju faktiskt en väldigt förenklad socialpolitik. Så det är ensamförsörjarna som är i fokus för Ålands Framtids socialpolitik. Det noterar vi.

    Denna 60 procent utgörs knappast av alla studerande, utan dessa har betydligt större behov av ekonomiskt stöd och det har vi inte hört så hemskt mycket om.  Är resterande 40 procent oviktiga för Ålands Framtid?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ltl Sundback beklagade sig att vi inte riktar oss till de ensamförsörjare som inte studerar, men gång på gång här i lagtinget har vi lyft att även barnbidragets ensamförsörjartillägg borde höjas. Det är ett konkret förslag som vi har lagt men som har avvisats av socialdemokraterna för att man vill utreda mera. Första gången när vi lade förslaget så ville socialdemokraterna att vi skulle komma med något konkret när vi föreslog en utredning. Sedan kom vi tillbaka med ett konkret förslag och då skulle man ha mera utredningar. Nu när vi lägger ett konkret förslag så ska man ytterligare ha mera utredningar. Den här retoriken som kommer från socialdemokraterna är ganska anmärkningsvärd när det gäller en av de grupper som vi vet att problemen växer i omfattning vad gäller ekonomisk utsatthet och social trygghet. Det är bara att läsa rapporten. Det är en av de grupper som har det svårare idag än vad de hade för några år sedan i vårt samhälle. Men trots det så avvisar socialdemokraterna alla konkreta förslag för att förbättra situationen för de här grupperna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Jag tror att vi kan vara eniga om att det här är en viktig målgrupp där vi verkligen behöver sätta in olika åtgärder. På oppositionspartierna låter det som om regeringen överhuvudtaget inte skulle ha gjort någonting för den här målgruppen under den här mandatperioden. Men ingenting kan vara mer fel. Vi har höjt utkomststödet i synnerhet för ensamförsörjarna. Vi har höjt bostadsbidraget i avsikt att just gynna den målgrupp. Sedan har vi inte höjt avgifterna på ÅHS varken högkostnadsskyddet eller de enskilda avgifterna. Det är också viktiga åtgärder i arbetet att se till att klyftan mellan de fattiga och de rika hålls så liten som möjligt. Vi har verkligen gjort saker under den här mandatperioden, det ska ltl Jonsson känna till.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag känner mycket väl till de förändringarna. Jag har själv varit med och godkänt dem. Det är ju generella insatser som gäller breda grupper i vårt samhälle. Här pratar vi om en grupp där problematiken växer. Bland ensamförsörjarna är det flera idag som är i behov av utkomststöd än vad de var när man gjorde den första utredningen. Nu kommer jag inte ihåg exakt vilket årtal det var, men 2007. Vi vet att ensamförsörjarna är en av få grupper där behovet växer. Då är det också motiverat att försöka hitta åtgärder som riktar sig specifikt till den gruppen och det har man inte gjort från landskapsregeringens sida, även om de här generella åtgärderna till viss del också förstås har varit till förmån för den här gruppen. När vi ser ett så konkret problem i vårt samhälle så måste vi också kunna fundera och analysera den statistik som visar på att vi har ett växande problem. Det behövs konkreta riktade åtgärder som det förslag vi diskuterar här idag.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! De åtgärder som jag nämnde var ju framförallt riktade till ensamförsörjare. Det här förslaget som utskottet kommer med riktar sig till vissa vuxenstuderande som också är ensamförsörjare. Unga ensamförsörjare under 30 år kan då inte få den här förhöjningen. Regeringen menar att det är viktigt att se över det här nu och göra det så att det passar för alla vuxenstuderande som är ensamförsörjare. Att göra detta till en alltför stor skiljelinje mellan våra partier är helt onödigt. Vi ser att det här behöver utredas. Jag tycker att klämmen som ltl Lindholm har kommit med är bra.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag har självklart ingenting emot en kläm som bidrar till att utveckla våra system i den riktning som jag faktiskt står här och talar för. Men samtidigt är jag inte beredd att offra de konkreta åtgärder som vi från Ålands Framtid efterlyser för att vi ytterligare ska utreda. Vi har utrett ganska mycket under den här mandatperioden utan att få den här typen av konkreta förslag för den här målgruppen.

    Jag håller med om att vi inte ska göra detta till en stor skiljelinje mellan partierna. Uppenbarligen har även det näst största regeringspartiet insett förnuftet i detta förslag och denna åtgärd och det får vi var tacksamma för. Vi hoppas att vi också kan få en majoritet för det här i salen. Tack, herr talman.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, herr talman! Bästa lagtingsledamöter, efter remissdebatten och behandlingen i utskottet när det här kom på vårt bord så förstod jag inte riktigt diskussionerna i utskottet. Vi är ju alla bekymrade över den här statistiken som kommer fram. Alla reagerar på det, ingen på Åland vill att situationen ska vara så här.

    Det förslaget som majoriteten nu föreslår anser jag att är ett utspel som beror på att vi har ett val ganska snart. Det är ett sätt att skapa diskussion. Under den senaste mandatperioden har man ändå inte, tycker jag, analyserat den här situationen så pass allvarligt som den enda är. Man har ännu inte kunnat hjälpa ensamförsörjarna på bästa sätt.

    Egentligen handlar det om den generella välfärden. Det är de små insatserna där alla berörs som landskapsregeringen under den här mandatperioden verkligen har gått in för att göra, men vi har jättemycket arbete kvar. Det gäller inte bara lagtinget och landskapsregeringen, även kommunpolitiken är involverad. Åtminstone kommunalt ser man en politik som strider mot det här förslaget som majoriteten nu lägger fram.

    Det är otroligt viktigt att fritidsverksamhetens avgifter hålls låga. Barn och unga vars föräldrar är i en svår ekonomisk situation kanske inte alls skulle ha några avgifter? Eller varför inte kollektivtrafiken, vi har en så bra kollektivtrafik att ungar på landet kan röra sig fritt, man måste inte alltid tvinga föräldrarna att köpa en moped som man kanske inte har råd med.

    Barnomsorgsavgifterna och eftisavgifterna borde hålla låga. Det är hela den här avgiftspolitiken som egentligen är en kommunal angelägenhet som trissar upp kostnaderna för de ensamförsörjande.

    Sedan i kombination får vi stöd, det stämmer. Men det är inte heller meningen att vi ska göra människor till stödberoende. Vi vill ju att man ska kunna stå på egna ben. Klarar man av att ha en relativt bra ekonomi utan att hela tiden få höjda avgifter över sådant som man egentligen inte kan påverka själv?

    Därför är det jättebra att vi nu stöder Gun-Mari Lindholms förslag. Vi anser att det resonemanget som ledamoten förde fram här går helt i linje med den analys som vi i gruppen också har gjort. Det är likabehandlingsprincipen och det gäller också risken att det skulle kunna påverka helheten på något sätt, att det skulle försämras. Vi kan inte gå med på att det skulle leda till ytterligare försämringar.

    Jag tycker att reservationen som ltl Göte Winé och ltl Åke Mattsson har lagt fram ganska klart och tydligt klargör den här situationen.

    Sedan behöver vi visa verklig solidaritet. Även i kommunerna där vi fattar kommunala beslut ska vi stå för det som vi nu högt går ut och säger, att vi vill stöda ensamförsörjarna. Vi ska verkligen visa att vi är med och fattar sådana budgetbeslut som leder till att avgifterna hålls låga, t.ex. att avgifterna för fritidsverksamhet, att man faktiskt har en möjlighet att röra sig utan att äga en moppe om man bor utanför Mariehamn. Det är helheten som är A och O och därför stöder jag att den här utredningen ska göras.

    Däremot finns det inte något parti som inte vill hjälpa den här gruppen så därför tycker jag inte vi ska skapa en klyfta mellan höger och vänster. Vi är alla ute för att hjälpa den här gruppen och andra grupper i liknande situation. Tack.

    Minister Johan Ehn

    Herr talman! Jag vill börja med att tacka för en god diskussion kring ett lagförslag som är viktigt.

    Jag vill passa på att lite återföra diskussionen till grundförslaget. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för ålänningar att studera, ålänningar som har passerat ungdomsåren. Vi ska skapa en grund för studier som ska ge en ökad kompetens. En ökad kompetens som ska ge rätt profil för arbetslivet. Med den rätta profilen ska man kunna söka de jobb som finns lediga. I dagsläget har vi en situation med överlag sett sjunkande arbetslöshet, men också en situation där våra företag tydligt pekar på att de har vissa bekymmer med kompetensförsörjningen.

    I det här sammanhanget får vi till stånd en situation där vi genom att förlänga tiden och genom att ge en högre stödnivå får flera som kommer att tänka tanken att skola om sig så att man kan möta upp mot behovet som finns här. Det är bra för individen och det är bra för samhället eftersom vi får en situation där vi på ett mycket mera effektivt sätt använder oss av den arbetskraft som finns till förfogande.

    Med detta inte sagt att den diskussion som har utspelats nu är oviktig, för den är viktig. Det är väldigt, väldigt viktigt att föra diskussionen om ensamförsörjarna, men det är inte det som är huvudsaken i det här lagförslaget. Nu har den här diskussionen mera gått in på ensamförsörjarna i vårt samhälle. Detta lagförslag gäller inte dem.

    Vi i landskapsregeringen fick en utredning under våren om hur det ser ut på det området. Nu håller man på att analysera det på social- och miljöavdelningen för att se hur man på bästa möjliga effektiva sätt ska kunna rikta in åtgärderna.

    Att man lyfter in olika konkreta åtgärder på det här sättet kan säkert vara behjärtansvärt och det kan säkert också hjälpa några stycken. Däremot kommer vi inte få den effekt som åtminstone jag är ute efter när det gäller detta. Jag vill att vi ska fatta beslut på en grund som visar att vi med våra insatser gör skillnad. Vi ska komma ihåg att vi nu höjer beloppen väsentligt och även förändrar sättet som vi fördelar beloppen på och då kommer ensamförsörjarna att ha en ganska stor fördel i det här sammanhanget. De får faktiskt en betydligt bättre situation än vad de har i dagsläget. Förhöjda belopp på det här området, för personer över 30 år, kommer också att komma de ensamförsörjande till godo. Det är en generell åtgärd som också får effekt för ensamförsörjarna. Man ska titta vidare på hur man ytterligare ska förbättra totalsituationen. Jag för min egen del tycker att man ska börja med att se vad vi kan göra i de generella systemen. Är det klokt att vi ska gå in och göra förändringar i varje enskilt system? Det kan slå väldigt, väldigt fel om vi inte har bilden klar för oss.

    Jag vill helt och hållet avfärda tankegången att vi inte skulle ha fört en diskussion och haft en analys kring detta på förhand. Landskapsregeringen diskuterade det här förslaget och vi lade förslaget mycket väl medvetna om vad det innehöll. Problemet i vårt förslag var att vi hade en statistisk uppgift som var fel och det gjorde att förslaget här blev 300 000 euro dyrare. Det var tokigt, det är inte bra. Det är något som vi måste se till att förbättra i förvaltningen så att den typen av fel inte är möjliga. Det ska inte vara möjligt att vi ska diskutera på felaktiga grunder.

    Landskapsregeringens partier diskuterade ihop sig och konstaterade att den här satsningen är nödvändig utgående ifrån det läge som vi har på arbetsmarknaden idag. Vi får i högre utsträckning lediga jobb som inte alltid kan sökas av någon av den arbetslösa befolkningen. Då måste vi se till att vi har ett system som uppmuntrar till att studera vidare på äldre dagar.

    Med den kläm som är föreslagen får landskapsregeringen möjlighet att diskutera sig fram till förslag som kan ge effekt för ensamförsörjarna. Men även det förslag som ligger nu kommer att förbättra ensamförsörjarnas situation väsentligt när det gäller att studera nu mot hur det var tidigare.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, herr talman! Jag läste igenom det här lagförslaget och sökte hur förändringen i vuxenstudiestödet skulle kunna påverka andra bidrag, men jag hittar ingen sådan analys. Därför ställer jag en konkret fråga till utbildningsministern. De vuxenstuderande som hittills har haft en tidigare inkomst på 1 000 euro i månaden fick enligt det gamla systemet 329 euro i månaden i vuxenstudiestöd. Enligt det nya systemet får de 550 euro i månaden. Hur påverkar detta övriga bidrag?

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Såsom vi har resonerat kring de här bitarna i analysen, som då inte finns nedtecknat, är att vuxenstudiepenningen inte påverkar andra bidrag. Men när man lägger på tilläggsdelar så kan man hamna i en situation som gör att det i en lag står vilka saker som ska påverka och inte påverka. Ensamförsörjartillägget är en ny del och då kan det finnas stödsystem som inte har den här biten med som leder till att vi får en effekt. Medan en förhöjning av studiestödet som sådant inte påverkar. Den analysen har vi gjort här.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det kan hända att vi i utskottet har varit otydliga i vår skrivning. Nog är det ju även det tillägget som tillkommer att betrakta som ett vuxenstudiestöd, åtminstone enligt min mening eftersom jag har lagt förslaget. Vuxenstudiestödet betalas ut höjt med 50 euro per barn och månad. Den tolkningen skulle åtminstone jag göra av det lagförslag vi har på bordet idag.

    Om vi då ser på det system som utbildningsministern har föreslagit där man som ensamförsörjande ska leva på 550 euro i månaden och studera parallellt så har jag svårt att se hur det kan gå ihop. Lever man ensam utan barn eller om man har en partner som är med och försörjer hushållet så kanske man klarar sig på det. Men som ensamförsörjare så ser jag det som oerhört svårt att man med beloppet 550 euro ska klara av att bedriva heltidsstudier. Det talar också för att det här är en synnerligen motiverad åtgärd.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Ltl Axel Jonsson sade att man ska leva på 550 euro. Det stämmer inte överens med verkligheten. Man får också ett hyresbidrag och ett försörjartillägg för varje enskilt barn. Sedan får man ytterligare barnbidrag. När man gör en beskrivning av verkligheten så är det viktigt att man också räknar in de bidrag som finns. Jag säger inte att det på något sätt är en jublande situation och att man säger att man kommer att klara det. Men precis som för alla andra som studerar så finns också möjligheten att både jobba och lyfta lån eftersom det här också är en investering för en själv, precis som ltl Axel Jonsson och jag brukar vara ense om i andra debatter.

    Vi förbättrar nu för alla parter. Därmed inte sagt att vi inte måste ägna mera tid att också diskutera ensamförsörjarnas möjligheter att i stort få en bättre situation i samhället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Tack minister Johan Ehn för ett mycket klokt resonemang. Det är just i de här banorna som jag själv resonerar, framförallt när det gäller likabehandlingsprincipen. Om man har en liten grupp som man ska ge vuxenstudiepenning åt och inte åt en annan grupp så borde man också analysera hur det strider mot likabehandlingsprincipen så att det inte blir problem där. När det delas ut sådana stöd så är det viktigt för mig och mitt parti att likabehandlingsprincipen gäller.

     Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget paragraf för paragraf. Aviserat klämförslag framläggs och upptas i samband med ärendets andra behandling.

    Föreläggs 5 §. Godkänd.

    Föreläggs 10 §. Begärs ordet?

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Jag föreslår att 10 § får den utformning som finns i landskapsregeringens förslag.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, herr talman! Jag ber att få understöda ltl Lindholms förslag.

    Talmannen

    Ltl Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Petri Carlsson, har föreslagit att 10 § godkänns i den lydelse den har i landskapsregeringens lagförslag.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Gun-Mari Lindholms ändringsförslag, röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Ltl Axel Jonsson

    Herr talman! Jag önskar öppen omröstning.

    Ltl Anders Eriksson

    Jag understöder förslaget.

    Talmannen

    Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Perämaa och Eriksson att biträda vid omröstningen.

    Upprop.

    Omröstningen har gett resultatet 17 nej-röster och 8 ja-röster och 5 var frånvarande.

    Majoritet för nej. Lagtinget har alltså omfattat ltl Gun-Mari Lindholms ändringsförslag.

    Föreläggs 13 §. Godkänd.

    Föreläggs 20 §. Godkänd.

    Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

    Lagens rubrik. Godkänd.

    Lagens ingress. Godkänd.

    Lagförslagets första behandling är avslutad.

    Remiss

    4        Ändring av bestämmelser i ordningslagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 17/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Ordningslagen har till flera delar genomgått en revidering, komplettering och en modernisering, till exempel att det med utgångspunkt från ordningslagen blir straffbart att göra sig skyldig till förberedelse till väpnat störande av allmän ordning, olaglig maskering, falskt alarm och underlåtelse att vakta djur. Dessutom upphävs föråldrade strafflagsbestämmelser.

    Det som väckte den stora debatten och de politiska stridigheterna var ändringar i ordningslagen rörande intagande av berusningsmedel, alkohol. Det har debatterats här i salen, på insändarsidor och på sociala medier.

    Landskapsregeringens förslag var att lagstiftningen ändrades så att alkoholförtäring i en park eller på en annan därmed jämförbar allmän plats blev tillåtet. Förutsättningen var att det inte medförde oskäliga störningar av den allmänna ordningen och säkerheten på platsen ifråga eller i omgivningen.

    Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med vissa ändringar.

    Enligt gällande lag är det förbjudet att inta berusningsmedel, alkohol, på allmänna platser i tätort och i fordon i kollektivtrafik. Detta gäller inte serveringsområden med alkoholtillstånd.

    Landskapsregeringen föreslår nu en ändring så att förbudet inte heller ska gälla i parker eller andra jämförbara allmänna platser under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker uppför sig på ett sätt som inte är så störande eller gör det så svårt för andra att använda platsen. Som motiv för ändringen anförs bland annat svårigheten att övervaka lagens efterlevnad.

    Det finns ett visst behov av en modernisering av lagen. Det kan enligt utskottets mening därför finnas skäl för att i viss mån lätta på förbudet mot intagande av alkohol även om svårigheten att övervaka lagens efterlevnad inte i sig enligt utskottets mening är ett tillräckligt motiv för en lagändring.

    I Mariehamn finns sammanlagt cirka 50 serveringsställen med permanent tillstånd att servera alkohol. Detta innebär att det redan nu finns goda möjligheter för den som önskar dricka exempelvis ett glas vin under ordnade former. Villkoren för serveringarnas utskänkningstillstånd är hårda och kontrasten mellan å ena sidan serveringsområdena där hårda restriktioner gäller och å andra sidan parker och andra jämförbara allmänna platser skulle bli stor om det skulle vara helt fritt att inta alkohol i parkerna.

    I sammanhanget konstaterar utskottet, i likhet med finans- och näringsutskottet, att det finns vissa gränsdragningsproblem för restaurangernas ordningsvakter som i någon mån även har ansvar för ordningen i restaurangernas omedelbara närhet och konstaterar att problemen sannolikt inte skulle minska om kroggästernas möjligheter att berusa sig på väg till krogen skulle öka. Med tanke på att vuxna utgör förebilder för barn och unga föreligger det dessutom ett behov av alkoholfria platser i det gemensamma allmänna utrymmet i tätorter. Man kan också fråga sig vems frihet är det som vi diskuterar, är det de vuxnas eller är det barnens?

    Utskottet konstaterar vidare att ökad berusning tenderar leda till en ökad risk för våld och att polisen kan få större ordningsproblem med fritt drickande i parkerna.

    Enligt vad utskottet fått erfara har antalet frihetsberövande på Gotland minskat till följd av bland annat hårdare regler för alkoholförtäring på allmänna platser.

    Utskottet har mot denna bakgrund inte ansett det motiverat att på föreslaget sätt möjliggöra alkoholförtäring i parker vid alla tidpunkter. Istället föreslår nu ett enigt utskott att lagtinget ger landskapsregeringen fullmakt att genom landskapsförordning bestämma att under vissa tider tillåta alkoholförtäring på särskilt angivna platser under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker uppför sig på ett sådant sätt att det inte är störande. Sådana tillfällen då förtäring kan medges kan exempelvis vara i anslutning till större tillställningar och helger som nyårsafton och examensfirande. Dessutom kunde alkoholförtäring i vissa parker under en viss tid på året och på dygnet tillåtas på samma sätt som det i bland annat Stockholm finns parker där det under högsäsong är möjligt att inta alkohol fram till klockan 22.00 och där det placerats extra papperskorgar och toaletter.

    Utskottet konstaterar att det under beredningen av ärendet inte har gjorts vare sig en alkoholpolitisk konsekvensanalys eller en barnkonsekvensanalys trots att frågan om tillåtande av alkoholförtäring långt ifrån enbart är att betrakta som en polisiär fråga. Landskapsregeringens lagförslag innehöll därtill vissa begrepp som kunde ha medfört tolkningsproblem. Som exempel kan konstateras att begreppet allmänt område inte definieras i den åländska plan- och bygglagen.

     Bästa lagting, lag- och kulturutskottet har pratat ihop sig och kommer med en hyfsad kompromiss. Tack.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag vill tacka lag- och kulturutskottet för ett gott arbete. Det har varit olika svängar i den här frågan. Vi behandlade även det här i finansutskottet och såg den här gränsdragningsproblematiken för näringslivet; restauranger och övriga. Jag tror att man ändå behöver gå varsamt fram i de här ärendena och upprätthålla ordning runt restaurangerna. Det var klokt att man kom fram till den här kompromissen. Jag vill tacka för det som utskottet har arbetat fram.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Tack för det, ltl Nordberg. Ja, här kan man nog säga att utskottet har slagit sina kloka huvuden ihop. Det blev en kompromiss som alla kan leva med och som vi själva tycker att är riktigt bra. Tacket ska gå till hela utskottet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Jag är också riktigt nöjd med skrivningen av 4 §. Ni har varit riktigt kreativa. Jag tycker att man inte ens upplever det som en kompromiss. Det är en bra skrivning som löser alla de frågor som vi diskuterade i remissen. Tack för en bra skrivning!

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Som den oppositionspolitiker jag är så borde den ha kommit ursprungligen från landskapsregeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, ltl Katrin Sjögren! Jag delar inte riktigt den uppfattningen som ledamoten anförde i början av anförandet angående begreppen. I ursprungsförslaget fanns flera bekanta begrepp som också finns på annat håll i lagstiftningen.

    Däremot delar jag fullkomligt ledamotens entusiasm inför det här kompromissförslaget. Det här är åländsk politik när den är som bäst. Vi har kunnat sätta oss ner bakom kulisserna och nöta på och hitta någonting som torde fungera även i praktiken. Det här är bra så som jag ser det.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Tack för det, vad kan vara bättre än att också landskapsregeringen är nöjd! Det som landskapsregeringen får ta ad notam, om jag får tala som utskottets ordförande, är att det saknades en alkoholkonsekvensanalys och en barnkonsekvensanalys. Det skulle ha varit på sin plats att dessa hade funnits i den här lagstiftningen.

    Minister Wille Valve, replik

    Det vi ser framför oss nu kan väl likna någonting som finns i Stockholm i de olika stadsdelsnämnderna där en exakt karta pekar ut vilka områden som är tillåtna och vad som är tillåtet.

    I den processen förutsätts givetvis, som jag ser det, en nära dialog med Mariehamns stad, och möjligtvis också med Finströms kommun i den mån det finns intresse. Det finns alla möjligheter att göra analysen i samband med den processen.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det finns det definitivt. Det är också centralt att kommunerna; Mariehamns stad och andra kommuner där det finns tätort, får vara med och säga sitt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Åke Mattsson

    Fru talman! Jag är mycket tillfreds med det betänkandet som lag- och kulturutskottet nu lämnar ifrån sig.

    Som framkom redan i presentationen kunde vi snabbt i utskottet fastställa att de föreslagna ändringarna i ordningslagen var befogade och oproblematiska till alla delar utom en; alkoholförtäring på allmän plats i tätbebyggt område.

    Den gällande lagstiftningen på det området hade av polisen upplevts som problematiskt att övervaka. Lagen gjorde vanliga medborgare till kriminella brottslingar bara för att de hade smuttat på ett glas champagne på stan vid något högtidligt tillfälle eller vid andra oskyldiga omständigheter när man förtär alkohol på allmän plats.

    Ett annat problem var att antalet personer som drack nästan kunde vara oöverskådligt i vissa sammanhang. Det var stora problem för polisen och det kanske var därför som man började titta på den här lagen. Det var också problem att avgöra om det var alkohol i flaskan eller i glaset och hur starkt det var.

    Varje ingripande mot överträdelse krävde normal dokumentationsbyråkrati med förhållandevis stort pappersarbete, numera är det väl mera dataarbete för pappren är borta. Men det tar i alla fall tid för poliserna. Det beaktades, paragrafen i ordningslagen sågs över och landskapsregeringen försökte få en ny lite mera tidsenlig utformning.

    När nya förslaget kom att alkoholförtäring i parker eller på annan jämförbar plats skulle tillåtas om det inte är så störande att det avsevärt försvårar användningen av området för andra, då tyckte polisen att det var bra och det accepterades direkt, men sedan mötte förslaget kritik från annat håll. Jag kunde personligen i utskottshörandet ta del av den här kritiken. Det ansågs vara i strid med intentionerna i alkohol- och drogpolitiska programmet att minska alkoholförtäringen och göra alkoholen mindre tillgänglig. Det kunde skapa oro för kvinnor och barn som vistas eller passerar förbi där ungdomsgäng sitter och dricker och det är där som problemet är. Om någon dricker en flaska vin på en picknick så är det inget problem. Vi vet att ungdomar som dricker har en tendens att bli högljudda i gäng och skräpar ner utan att de själv direkt upplever sig som störande. Vi vet också att alkoholförtäring i sig är förknippat med misshandel, bråk och urinering på allmän plats osv.

    Ansvaret utanför restaurangerna blir problematiskt om det förekommer drickande i nära anslutning till dem.

    Som även framkom i presentationen så fanns det en osäkerhet vilka parkområden exakt lagen avsåg, vilka områden som det skulle vara tillåtet att dricka på.

    För dem som dricker är det också ett problem var området börjar och slutar. Om man står och dricker på torget och går in på Torggatan så är man helt plötsligt fick kriminell. Man kan rada upp väldigt många problem.

    När vi tittade i plan- och bygglagen så gav den inte lika klara svar när det gäller parkområden som rikslagstiftningen gör.

    Vi fick också ta del av Gotlands ordningsstadga. På Gotland minskade drickande ganska radikalt efter att polisen ändrade i sitt ingripandeförfarande. Polisen ingrep betydligt tidigare mot drickande och väldigt konsekvent. Så fort polisen såg någon som drack så ingrepp de, men på ett sätt som är obekant för oss för här på Åland.

    Som framkom i hörandet så tömmer man ut spriten direkt utan att skriva rapporter. Man ingriper endast med ett sådant tillvägagångssätt. Jag har förstått att det inte är tillåtet i Sverige. Det är möjligt att man här kan titta på förfarandet att man uppmanar den som dricker alkohol att tömma ut alkoholen själv och därigenom kan man slippa straff. Det kanske man kan genomföra här. Det är knappast tillåtet i Sverige och det är definitivt inte tillåtet att bara tömma ut spriten utan att man skriver en rapport om det.

    Det kom fram två stycken kompromisser i utskottet. Den ena gäller att man föreslår att lagtinget ger landskapsregeringen fullmakt att i en landskapsförordning bestämma var man får dricka och under vilka tider man får dricka. Det finns platser som man inte ska få dricka på efter förslagsvis kl. 22.00, utom vid speciella tillfällen. Det får man ta ställning till längre fram. Det ger en frihet. Man kan vara väldigt tydlig i de här avgränsningarna, det är inte så schablonmässigt som i det här förslaget som vi hade att ta ställning till.

    Den andra kompromissen gäller 16 §, påföljdsparagrafen. Vi har infört samma sak som också finns i miljölagstiftningen; ”om gärningen med hänsyn till omständigheterna anses ringa och allmänt intresse inte anses kräva att åtal väcks”, då behöver inte polisen vidta åtgärder. Problemet för polisen är alltså ur världen. Nu kan de ha överseende med alkoholförtäring i samband med en picknick eller skål på nyårsafton, även om det annars råkar vara otillåtet på den platsen. Från utskottet tycker vi att det är ändamålsenligt att polisen får göra den här typen av bedömning.

    Utskottet har också tagit del av att landskapet har ett projekt som heter ”Ansvarsfull alkoholservering”. Det framkom att den typen av verksamhet inte har startat i Finland. Vi ligger ganska långt fram inom det här området. Syftet med den här metoden är att skapa en bättre och tryggare krogmiljö genom att minska våld och skador relaterade till alkohol och droger. Vi i utskottet anser att med det här kompromissförslaget har vi skapat en bättre och tryggare tätortsmiljö för att minska våld, skador och olägenheter relaterade till alkohol och droger.

    Från moderat samling tar vi enhälligt emot det här förslaget. Vi tycker att det är bra. Det handlar om ordning, struktur, förutsägbarhet och vi har tagit bort onödig byråkrati. Tack.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Debatten i salen och även i media gick het när vi debatterade ordningslagen och främst 4 § i media. Insändarsidorna var fyllda med rubriker som ”Rutiga picknickfiltens baksida” och ”Låt förnuftet segra i alkoholfrågan”. 

    Nu visade det sig att det inte var så enkelt som man hoppades på att få till stånd denna lag från regeringsmajoriteten.

    I en insändare i våras från operativa gruppen risk- och missbruk skrev man att en ändring av 4 § handlar inte bara om vuxna ordningsamma personer som sitter och dricker ett glas vin, utan det öppnar upp för ett helt annat drickande vilket man inte vill ha i parkerna.

    Lagar är normgivande och därför behöver vi tänka till vilka signaler vi ger med lagstiftningen.

    Det majoriteten i landskapsregeringen gjorde med sitt lagförslag när vi röstade igenom det så var att man skulle slopa förmånerna att dricka vid picknicktillfällen och nyårsskålar.

    I mitt anförande i remissdebatten nämnde jag åt ministern om att tillåta drickandet på vissa platser vid vissa tillfällen.

    Det blev ett enat och enhälligt kompromissförslag från utskottet vilket jag tackar mina utskottsmedlemmar för. Jag tycker att det är riktigt bra att vi har kommit så här långt. Vi har fått ett lagförslag där drickandet i parker fortsättningsvis är förbjudet, men man kan tillåta det. Nu är det ett fortsatt generellt förbud.

    Ltl Mattsson nämnde en ändring i 16 § med följande tillägg:Straffåtgärder behöver inte vidtas för alkoholförtäring som avses i 4 § om gärningen med hänsyn till omständigheterna anses ringa och allmänt intresse inte anses kräva att åtal väcks.” Jag var först lite kritisk till detta. Jag funderade på vad som är ringa? Men efter att ha tagit del av hörande t.ex. angående hur de jobbade på Gotland så tänkte jag om detta egentligen är någonting nytt. I slutet av nittiotalet fanns det fanns gott om poliser som såg till att det skulle hällas ut alkohol och de var ganska hårda med det. Polisen kom in i ett tidigt skede och hade inte den här pappersexercisen att det hela tiden skulle skrivas ut böter, utan de visade att här är det inte tillåtet att dricka alkohol. Då började jag fundera på vad som är nytt nu. Som polis sprang ltl Mattsson utanför Lilla Holmen eller i Stadshusbacken och ungdomarna satte full fart åt andra hållet med Mattsson efter. Det här är någonting som man går tillbaka till och det blir effektivt på det viset. Därför kan jag bra leva med det.

    Fru talman! Man glamouriserar alkoholen vid picknickar och att alkoholen är så viktig, man kan egentligen fundera på hur viktig alkoholen är i vårt samhälle. I utskottets betänkande nämns t.ex. att man skulle placera ut toaletter för att underlätta att ha picknick. Jag hoppas verkligen att vi inte ska behöva gå så långt så att man ska placera ut toaletter.

    Vi pratar om ett generellt förbud i allmänna parker. I allmänna parker i Mariehamn ska det vara så lite alkohol som möjligt.

    Bästa vänner, tack och lov är det fortsättningsvis förbjudet att dricka alkohol i parker och på allmänna platser, men man kan ge tillstånd för nyårsskålen om den är så viktig.

    Jag tackar mina kollegor i utskottet. Vi kommer nu med ett enat betänkande vilket jag är glad för. Vi visar att parlamentarismen fungerar. Man såg de starka reaktionerna med det här lagförslaget i medias insändarsidor. Nu har lag- och kulturutskottet fått sin röst hörd i ett enigt betänkande.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Vi har från Ålands Framtids sida varit kritiska till att den här typen av debatter och diskussioner ska prägla det politiska livet här på Åland. Därför har vi varit medgörliga och sagt att vi kan godta den kompromiss som lag- och kulturutskottet nu har lagt fram. Det finns betydligt större frågor i vårt samhälle och betydligt större utmaningar att lägga fokus på. Jag tycker att det här visar på ett gott exempel där vi i utskottet har kunnat hitta en gemensam lösning på ett i praktiken ganska lite problem. Tack, fru talman.

    Ltl Christian Beijar

    Fru talman! Jag vill först tacka lag- och kulturutskottet för deras eniga betänkande. När man nogsamt läser deras förslag så följer det ändå i stort sett den åsikt som majoriteten i social- och miljöutskottet ansåg. Det är ju en kompromiss, det har skrivits om men tanken är ändå densamma.

    Social- och miljöutskottet uppmanade i sitt betänkande ”att överväga att till gällande 4 § foga en bestämmelse som undantagsvis vid särskilt angivna tillfällen och tider medger alkoholförtäring inom nämnda områden”.

    Lag- och kulturutskottets skrivning får vi vara nöjda med. Jag tycker att det var jättebra att vi nådde enighet.

    Däremot nådde vi inte enighet i social- och miljöutskottet. Ledamöterna Petri Carlsson och John Helander reserverade sig mot beslutet. Omröstningen utföll 4-3. Ytterligare hade ltl Torsten Sundblom en annan åsikt. Den här reservationen gör sig ltl Petri Carlsson så småningom beredd att argumentera för.

    Under utskottets behandling har det framkommit argument som talar både för och emot. Jag noterade med tacksamhet att lag- och kulturutskottet i mångt och mycket också har använt den argumentation som även vi i social- och miljöutskottet utgick ifrån och även skrev ner.

    Under utskottets behandling av ärendet har det framkommit argument såväl för som emot landskapsregeringens förslag. Det har bl.a. sagts att det är en resursfråga, att polisen inte har tillräckliga resurser för att övervaka tillämpningen av lagen etc.

    Eftersom social- och miljöutskottet behandlar de socialpolitiska frågorna så kan jag inte låta bli att i det här sammanhanget också ta upp argumentet som talar emot förslaget. Forskning visar att ökad tillgänglighet och utbud leder till ökad konsumtion och därmed till ökad risk för alkoholrelaterade skador. När vi talar om alkoholpolitiska åtgärder, när vi ska försöka begränsa både konsumtion och skador, så är detta alltså en huvudregel som baserar sig på forskning. Man kan naturligtvis ha åsikter emot detta, men all forskning visar på detta.

    Risk föreligger således enligt utskottet att alkoholkonsumtionen ökar i landskapet om arenan för tillåten förtäring av alkohol utökas. Utskottet anser även att lagförslagets 4 § inte är förenligt med landskapsregeringens handlingsprogam mot missbruk och riskbruk 2013-2016. Av handlingsprogrammet framgår att landskapsregeringens övergripande målsättningar bland annat är att minska den totala alkoholkonsumtionen, att begränsa alkoholens negativa effekter samt att motarbeta negativa trender och beteenden som kan skapa riskbruk och missbruk. De konkreta åtgärderna i handlingsprogrammet syftar till att upprätthålla och skapa så kallade nyktra zoner bland annat på områden där barn och ungdomar vistas, ett syfte som försvåras om det framdeles blir tillåtet att förtära alkohol i parker eller med parker jämförbara allmänna platser.

    Slutresultat blev ändå inte det som landskapsregeringen hade föreslagit. Det blev begränsat till just den här kompromissen. Jag tycker att det är bra att man nådde den här kompromissen.

    Från majoriteten i social- och miljöutskottet får jag tacka lag- och kulturutskottet för ett bra arbete.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag är lite osäker om jag hörde fel eller rätt? Kanske utskottsordförande Beijar skulle titta på behandlingen en gång till. Jag röstade med majoriteten.

    Christian Beijar, replik

    Det är möjligt. Jag noterade bara att ”beslutet har tillkommit efter omröstning som utföll 4-3”. Jag ber om ursäkt. ”Beslutet biträddes av ordföranden Christian Beijer samt medlemmarna Runar Karlsson, Torsten Sundblom och ersättaren Igge Holmberg”. Jag ber om ursäkt, ltl Torsten Sundblom stödde majoriteten i social- och miljöutskottet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Som framgår av handlingarna så har jag röstat på ett annat sätt. Jag delar inte utskottsordförandens beskrivning angående slutsatserna. Jag delar inte de slutsatser som vi kom fram till. Jag och ltl John Hilander, som inte är närvarande idag, har reserverat oss framförallt mot tre punkter. De första två punkterna handlar egentligen om att man nu skulle utöka förtäringen av alkohol.  Vi fick i utskottet erfara att det fortsättningsvis, trots nuvarande lagstiftning med förbud, pågår alkoholförtäring. Detta har man sett med egna ögon när man är ute, man dricker ändå.

    Den andra delen gäller nyktra zoner. Det skulle snarare vara lättare att upprätthålla sådana om man inte hade totalförbud överallt. Den beskrivning som utskottets majoritet ger står vi reservanter inte bakom.

    Den tredje punkten handlar om parker och andra jämförbara platser och att man vid särskilda tillfällen och tider ger möjlighet till alkoholförtäring, vilket lag- och kulturutskottet också föreslår.

    Jag har varit ute på en hel del föräldravandringar under kvällar och nätter. Jag har långa tider varit ute och sett hur alkoholen flödar idag fast vi har det här förbudet. Därmed har jag mjuknat lite och jag kan ändra mig lite, framförallt nu när man går in för kompromissen att man vid vissa tillfällen och tider ska möjliggöra alkoholförtäring.

    Jag tycker att lag- och kulturutskottets övriga skrivningar om hur man hanterar situationer när man påträffar alkohol är bra. När jag har varit ute och föräldravandrat har jag sett att det är väldigt svårt att bedöma om någon är 18 år eller inte. Ungdomar är samlade i gäng och dricker och festar och det är jättesvårt att göra den bedömningen. Jag tror att det skulle underlätta om man vet var det är förbjudet och var det är tillåtet med alkoholförtäring. På den punkten har jag faktiskt ändrat mig. Därför kan jag tänka mig att stöda den här kompromissen. Jag har helt enkelt ändrat mig och kommer att stå bakom lagtingets beslut.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Petri Carlsson som visar att med egen erfarenhet är han villig att ta en ny ställning. Jag hade förberett en hel del repliker nämligen. Jag tog på något sätt för givet att ledamoten skulle stå fast. Jag tycker att det är starkt gjort att med den erfarenheten visa att en god politiker är villig att göra förändringar.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det är trevligt att man kan överraska. Jag är beredd att ändra mig om det är kloka förslag. Här har man gjort det övervägande. Jag kan tänka mig att acceptera den här kompromissen. Jag är beredd att testa det här. För polisen ger den här lagstiftningen bättre övervakningsmöjligheter än nuvarande lagstiftning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag vill också tacka ltl Petri Carlsson för att han har ändrat åsikt.

    I remissdebatten hade jag ett replikskifte med ltl Carlsson om hur svårt det var att se vilka ungdomar som var över och under 18 år. Jag tycker att det är bra och tacksamt av ltl Carlsson att ändra sig. Jag vill framförallt också tacka för engagemanget att vara förälder på stan. Det är ett viktigt engagemang. Det är jättebra att ltl Petri Carlsson också har tagit del av den kunskapen och att han är ute och se hur det ser ut och därigenom får han ta ställning till det. Jag vill tacka.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det är inte bara jag som har vandrat på stan, det är jättemånga som gör det, men fortfarande alldeles för få. Det är jätteviktigt att vi skulle vara ännu flera som är ute och föräldravandrar, särskilt om man tillåter sina ungdomar att vara ute sent på nätterna sådana här festkvällar. Jag tror att det är jätteviktig att gå ut och titta vad våra ungdomar gör. Vågar man låta ungdomarna vara ute så vågar man också själv gå och titta.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Ja, där är jag och ltl Carlsson helt eniga. Det behövs fler vuxna som tar del av nattlivet. Jag har själv i många år jobbat som fältarbetare och vet hur det ser ut. Nu har jag inte varit ute på ett tag. Jag tycker också att det är bra att det är politiker som går ut, inte bara föräldern Petri Carlsson utan även stadsstyrelsens ordförande och lagtingsledamot Petri Carlsson. Vi är flera som borde vandra, just när vi ska ta sådana beslut, så att man vet hur det ser ut. Vågar man släppa sina barn ut på stan så ska man nog våga gå själv också. Framförallt kan man också föra en annan diskussion där hemma sedan med barnen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, där är vi helt eniga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve

    Tack, talman! Som jag sade i en replik till ltl Sjögren så tycker jag verkligen att det här är åländsk politik när den är som bäst, när vi kommer fram till lösningar som faktiskt har förutsättningar att fungera.

    En av drivkrafterna till varför landskapsregeringen lade det ursprungliga förslaget var att det inte fungerade. De som skulle verkställa det konstaterade att det inte har fungerat på fyra år, det har inte förutsättningar att fungera.

    Detta som lag- och kulturutskottet nu har manglat fram har förutsättningar att fungera. Jag är också glad för att vi faktiskt fokuserar på de viktiga sakerna här. Vi har svåra ekonomiska tider framför oss och kanske inte samma lysande arbetslöshetssiffror som vi har idag. Sedan finns det en till orsak att glädjas över det här förslaget och det är att nu försvinner fyra års tukthus och ersätts med ett års fängelse för den som församlar beväpnat manskap på Åland.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag vill också tacka minister Valve för att han har kunnat ändra åsikt. Kompromissförslaget försökte jag redan vid beredningsskede i samband med ett gruppmöte med ministern Valve lägga fram. Då fanns det ingen som helst möjlighet att diskutera detta och det var inte något bra. Jag är tacksam att man har ändrat åsikt för jag tycker att det är jätteviktigt att det fortsättningsvis är ett förbund. Vilken normgivande lagstiftning vi har är jätteviktigt. 

    Minister Wille Valve, replik

    Nej, jag har inte ändrat åsikt, åsikten är fortfarande densamma. Den lagstiftning som vi hade, 4 §, var dålig och den bekräftades av ordningsmakten som skulle upprätthålla den. Det som lag- och kulturutskottet föreslår nu har alla möjligheter att fungera i praktiken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    5        Sänkta promillegränser i trafiken

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid nästa plenum.

    Remiss

    6        Servicesedlar inom socialvården

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid nästa plenum.

    Bordläggning

    7        Landskapets fastighetsverk

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 16/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 09.09.2015. Godkänt.

    Bordläggning

    8        Lotteriinspektionen

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 09.09.2015 . Godkänt.

    Bordläggning

    9        Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 09.09.2015. Godkänt.

    Bordläggning

    10      Förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2015

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 22/2014-2015)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 6/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 09.09.2015. Godkänt.

    Bordläggning

    11      Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2014-2015)

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 09.09.2015. Godkänt.

    Remiss

    12      Förbud mot plastkassar

    Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Det är fyra år sedan vi införde den demokratiska ordningen att medborgarna på minst tusen stycken ska kunna komma med medborgarinitiativ till lagtinget och på relativt kort tid på slutet av perioden har vi fått två stycken. Förbudet mot plastkassar kommer då alldeles före vi ska avsluta vår verksamhet. I lagtinget har vi diskuterat att det är väldigt viktigt att behandla initiativen oberoende när de kommer. Trots att vi har ett tidsproblem med bara två veckor kvar av lagtinget arbetsperiod ska vi ändå göra vad vi kan för att få det genom lagtinget. Det är i alla fall en viljeyttring från över 1000 personer som ligger på vårt bord och då är det viktigt att vi hanterar det respektfullt och inom den korta tid vi har till vårt förfogande.

    När det gäller medborgarinitiativet finns det en relativt kort motivering. Vi har naturligtvis alla följt med rapporterna särskilt från världshaven, inte kanske så mycket ifrån Östersjöområdet och resultatet över de plastartiklar som flyter omkring i haven och de djurskador och djurdöd det resulterar i. Säkert har vi i viss mån i Östersjöområdet motsvarande problem. På varje punkt i den korta motiveringen kan man lätt hålla med initiativtagarna att det är på det här sättet. Vi människor känner naturligtvis för det här och tycker att det är viktigt att åtgärda problemet. Målet för initiativet är alldeles utomordentligt.

    Medlet för att nå målet föreslås att landskapet ska vidta lagstiftningsåtgärder när det gäller produkten plastkassar och tillse att den inte används i landskapet. Då uppstår många handa frågeställningar. Frågan är om lagtinget kan reda ut det på mindre än en vecka som vi har att behandla det i utskottet. Plastkassar används brett i hushållen, det är praktiska det används t.o.m. till annat än att bära och förvara produkter i. Det kan innebära en viss omställning i alla våra 12 - 13 000 hushåll. En fråga har kommit upp huruvida det kan drabba de mindre bemedlade som inte har möjlighet att lösa transportproblemet på annat sätt, särskilt när det gäller avfallshanteringen där plastkassar används för delvis våta produkter osv. Har även hört flera frågeställningar som man gärna vill få utredda. En sak är vår behörighet. Det föreslås ett förbud att sälja plastkassar i minuthandeln i landskapet. Då är vi inne i en gränszon där jag är osäker på huruvida vi har behörigheten att förbjuda minuthandeln att sälja eller förmedla en produkt och det bör naturligtvis utredas.

    Moderat samling är positiva till initiativet och vill söka lösningar på problemet, men det finns en del frågeställningar som måste redas ut. Det rimliga är att landskapsregeringen och dess förvaltning gör utredningarna. På det sättet kunde lagtinget ha en relativt snabb och positiv behandling alldeles särskilt genom att lista de frågeställningar som finns när det gäller initiativ och be landskapsregeringen besvara de olika frågeställningarna före man kan gå vidare. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Som vice ordförande i social- och miljöutskottet delar jag uppfattningen som vtm Roger Jansson för fram att det finns en hel del frågeställningar som behöver redas ut. För att ha möjlighet att göra det så finns inte den tiden i utskottet och i lagtingets arbete nu, utan vi måste be landskapsregeringen göra det om vi ska lyckas få igenom det under den här mandatperioden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Det miljömedvetna civilsamhället har agerat. Under sommarmånaderna har över 1000 namn samlat sig under det medborgarinitiativ som vill förbjuda, fasa ut plastkassar. Många ålänningar är beredda att ta konkreta mått och steg mot att göra Åland hållbart på riktigt. Några intressanta fakta som jag drar ur det gedigna faktamaterial som jag har fått av medborgarinitiativets primus motor Rauli Lehtinen.

    På 90-talet täcktes och uppmärksammades de fem stora virvlarna i världshaven. Veritabla plastsopberg driver omkring och blir ödesdigert för djurlivet i våra hav för fåglar, fiskar, sälar och sköldpaddor. Många har säkert sett de hemska kortfilmerna som finns på nätet som åskådliggöra det lidande som många djur utsätts för p.g.a. plastskräpet.

    Det finns ännu väldigt lite forskning och påtagliga analyser om hur mycket plastskräp det finns i Östersjön. För första gången i fjol genomfördes en organiserad städkampanj på våra stränder och allt tyder på att samma sorgliga bild finns hos oss som finns i världshaven. Vi har inte de kilometerdjupa sopbergen men vår plast finfördelar sig och har konsekvenser också för vårt djur- och fiskeliv.

    Åland har alltid varit beroende av havet och det är vi fortfarande, vi måste göra allt vi kan för att hindra att plasten ödelägger också vår marina miljö. På Östersjöns dag 2013 var det flera deltagare som framförde att Åland kunde bli ett pilotområde i Norden med att sluta med plastkassar och plastpåsar för engångsbruk.

    Vi måste lära oss att använd och spara på den icke förnyelsebara resursen. Vi kommer att behöva plast också i framtiden. Plast är ett utmärkt material som används inom många sektorer bl.a. inom läkemedels- och den medicinska industrin, men konsumtionshysterin och bruk av engångsartiklar ska vi försöka begränsa. Plastanvändningen slutar i stora avfalls- och nedskräpningsproblem, återvinningen av plast är minimal och utvecklas väldigt trögt. Av all olja i världen går ca fyra procent till plast och av den plasten blir 40 procent förpackningar. I hela världen förbrukats årligen hundra miljarder plastpåsar varav 90 procent används bara en enda gång.

    I EU i Europa går utvecklingen åt fel håll. Där ökar användningen av plastpåsar. Genomsnittet för oss européer är att man använder ca 200 plastpåsar per år. I Norden är det något bättre där är det hälften, 100 plastpåsar per person och genomsnitt. Nu har man utformat ett direktiv som också ska implementeras hos oss där man uttryckligen vill begränsa konsumtionen av plastpåsar. Målsättningen är att 2019 ska man vara uppe i 90 plastpåsar per person och år, 2025 40 plastpåsar per person och år. Här har vi möjligheten att gå längre och fasa ut plastpåsarna. Men jag håller med tidigare talare, vtm Jansson att det finns flera frågor som vi behöver ha svar på. Vi har ont om tid, mandattiden den klockan klämtar.

    Frågeställningar som vi borde ta reda på är om det går att använda bioplast, återvinningsbar plast, på hur lång tid det ska den fasas ut och behöver vi ha en övergångsperiod. Vi behöver ta fram lagstiftning i samarbete med näringsliv och handel. Men det är ingalunda omöjligt för redan idag har flera länder och områden förbjudit plastpåsar och plastkassar att användas för engångsbruk t.ex. Los Angeles. Frankrike utfärdat ett generellt förbud som träder i kraft 2016. Förbud finns i Australien, Indien, Tanzania, Rwanda. Som vi alla vet handlar det om att bryta vanor och där finns det alltid ett visst motstånd. Men tänk vad vi ha nått framåt när det gäller vårt beteende t.ex. när det gäller att använda glödlampor, blekta kaffefilter, blekta hushålls- och toapapper och t.ex. rökning på krogen. Det är mycket som vi bara gör av gammal vana och som vi med små steg skulle kunna ändra så att Åland blir hållbart. Tack.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Vill tacka för det initiativ som undertecknade har gjort. Det är ett beaktansvärt initiativ. Jag är själv ingen vän av plastkassar utan mera av träfiber. Utvecklingen av förpackningsmaterial, träfiberutveckling har på sista åren överraskat marknaden och har stor forskning inom området. Delvis i tyger används träfiber idag och det håller på utvecklas tyger som enbart bygger på träfiber. Täckmaterial i jordbruket, som är några miljoner kvadratkilometer, som används ute i världen och är oftast i plast, där har man utvecklat täckmaterial i träfiber som bryts ner i marken. T.o.m. ölflaskor görs av träfiber i dag.

    Utvecklingen och forskningen är på gång och det går åt rätt håll, men tycker kanske att det går lite för långsamt. Men det handlar mycket om attityder. Mycket av det ligger i konsumenternas val när man går i affären. Handeln rättar sig efter konsumenterna. Ser handeln att det är plastkassar konsumenten använder lyfter man fram det och det ligger längst fram i kassan i snabbköpet. Inte är det papperskassar som lyfts fram först utan plastkassar som är mest synliga.

    Konsumenten är den som avgör hur utvecklingen ska bli i framtiden. Förstår att det är många konsumenter som tittar på alla cent och inte har möjlighet eller resurser att det i förlängningen blir dyrt att använda papperskassar. Det finns också möjlighet att använda tygkassar som kan användas flera gånger.

    Sådana här initiativ är beaktansvärda och bra. Vi hörde av tidigare talare vår behörighet att begränsa det. Initiativet borde egentligen komma från en högre nivå, från EU där man borde jobba på inställningen att frångå plast och gå inför att använda nedbrytbara produkter istället, då kommer man så småningom bort från plastberoendet. Oljeindustrin som tillverkar plastprodukter kommer säkert att slå ner fötterna och anse att det här är ingen bra åtgärd. Det är mina korta ord och inlägg i detta, initiativet är bra och synd att det kommer i slutet av en lagtingsperiod när man vet att det kanske inte händer så mycket mera med det. Vi får hoppas att nästa landskapsregering håller liv i det och fortsatte med det jobb man kan göra från landskapsregeringens sida. Tack, fru talman!

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Det stämmer som ltl Brage Eklund säger att det ofta handlar om cent och vi ska komma ihåg att just p.g.a. det är Finland ett av de områden där plastkassar används minst i Europa. Jag tillbringade nästan en månad i USA i somras och konstaterade att där får man en sämre sorts plastkasse men du får hur många som helst i stället för det tar inte betalt för dem. Det finns tygkassar. Detaljhandeln säljer bättre kassar som man kan använda flera gånger. Det är ett bra initiativ men vi är ändå i framkanten i den här nationen om man jämför med närliggande områden och även längre ner i Europa.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det är riktigt som ltl Holmberg säger att finnarna ligger i framkant när det gäller forskning på träfiberutvecklingen och det får man hoppas att det fortsätter med. Plastkassarna är så billiga att det nästan inte kosta någonting då blir oftast att konsumenter väljer det alternativet. Konsumenten har valmöjlighet precis som med alla andra produkter, ekologiska och närproducerade produkter, vi vill att det ska finnas i handeln och det är konsumenten som väljer om de använder det då finns möjligheten att det är fler som odlar. Initiativet till plastkassar och andra plastmaterial, konsumenten ställer krav och handeln rätta sig efter det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Det finns så många hot mot vår miljö som vi gemensamt måste försöka undanröja. Ltl Brage Eklunds anförande var väldigt bra på alla punkter och vill hålla med och tacka för det. Det gäller för oss alla att hjälpas åt att man inte gör partipolitik av det utan att vi kan enas och arbeta för att klara av hoten. Tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det här är ingen partipolitisk inlaga utan i mitt intresse just för utveckling av träfiber eftersom jag är skogsägare och det ät dåligt pris på skogen. Om vi ha så många användningsområden som möjligt för träfiber så kanske priserna bli lite bättre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Även jag tyckte att ltl Brage Eklund hade ett mycket intressant anförande. Pratade mycket om framtiden och det som kanske kan få Finland på fötter, bioekonomi. Det finns oanad potential till att använda skogarna och träfiber allt från tallolja, läskburkar, kläder, bildelar, höghus av trä, där ligger en av nycklarna till att få Finland på fötter. Även när det gäller förpackningsindustrin är det en utveckling som går med rasande takt framåt. Inte bara hur man utvecklar förpackningsmaterial, man gör det också mycket smartare och mindre skrymmande som gör att det blir mindre transportkostnader. Det är ett mycket intressant miljö- och ekonomiskt område som ltl Eklund tar upp.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Där gäller det för oss politiker i framtiden att följa med och vara öppen för initiativen. Finska regeringen har satsat ganska stort på att användandet och utvecklandet av skogsprodukter. Tyvärr är det inte är samma ambitiösa inställning på Åland och i landskapsregeringen att utnyttja våra tillgångar när det gäller skogsprodukter som på finska sidan. Vi måste tillsammans jobba för att få attityden svängd och att folk tänker efter. Det är precis som jag nämnde när det gäller val av produkter vid inköp av mat, det är konsumenten som styr.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, herr talman! Tack Rauli Lehtinen och Julia Birney som har lämnat in medborgarinitiativet och samlat ihop över tusen namn för en så viktig fråga. Vi ser direkt hur en liten handling engagerar invånarna och medborgarna på det sättet att nu finns det äntligen någonting jag kan göra.

    Plast som problemavfall har vi talat om hela min barndom, allt från att det var fel blöjor när jag var liten till att de har ändrat blöjor till att vara nedbrytbara. Från att på 70-talet var leksaker ganska giftiga till att man redan där har gjort stora förändringar. Vi bombaderas via sociala medier med mycket information som vi plötsligt tar till oss när vi sitter i vardagsrummet eller våra sängar och berörs direkt. Vi har alla sett vågorna med plast och skräp som flyter omkring och det är just i känsla som skapas som det är lätt att skriva på ett medborgarinitiativ.

    Precis som vi har hört de tidigare talarna finns det problem hur vi ska kunna verkställa det på Åland. Det finns enskilda länder i Europa som har förbjudit plastpåsar. Det finns också städer, bl.a. Geneve har fattat ett beslut där plastpåsar inte är tillåtet. Det fungerar då, hittar näringslivet andra lösningar.

    För socialdemokraterna och framför allt för mig är det också viktigt att vi inte sätter näringslivet i en situation att de får en konkurrensnackdel, att de inte måste kräva ett högre pris för sina produkter för att vi sätter ett krav på dem som inte finns i kringliggande regioner. När jag sitter i social- och miljöutskottet vill jag titta på behörigheten men också höra näringslivet och ha diskussioner om det finns något samnordiskt projekt som man skulle kunna gå in för.

    Sist och slutligen handlar det ändå om kundernas attityder. Attityder förändrar man med diskussion och med politisk debatt men också på detta sätt med ett medborgarinitiativ. Som näringslivsidkare tycker jag man kunde erbjuda alternativ, både K-market, S-market och andra matkedjor har börjat erbjuda olika form av ekopåsar, man kan köpa en engångspåse som man kan använda flera gånger om som inte går sönder.

    Att stöda träindustrin och börja tillverka mera papper, papperspåsar generellt låter fantastiskt men det har också sina andra miljöproblem som man måste ta hänsyn till. Däremot är jag bekymrad över att vi har gått från en varuhandel där du fått din fisk paketerad i lite papper och din frukt satt i en påse så har vi gått till att allting är inplastat. Man får nästan ingenting i dag utan att man först har en hårdare plast och sedan mjukare plastpapper runt det. De några år som vi bott i vårt egnahemshus och sorterat i åttafacken som Mise har så har plastfackets container börjar bli för liten. Det är helt absurt. Med de miljömål vi har och de tankar många politiker har idag och som också många medborgare och invandrare har börjat tänka ökar bara den biten. Det är något jag kort skulle vilja diskutera i utskottet vad det kan bero på, hur mycket transporteras egentligen till Åland och varför måste det packeteras på det sättet.

    Generellt är socialdemokraterna mycket positiva till detta och personligen försöker jag att inte använda plastkassar men det är inte så enkelt. Det första steget skulle vara de små fruktpåsarna, frukterna är inte så tung som du bär. Skulle vi få butiken att byta ut de tunna plastpåsarna till någon form av ekoplast eller tygpåsar som man kan återanvända kunde vara ett första steg i samråd med näringslivet. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Tack för bra anförande ltl Kemetter. När ledamoten säger att vi ska höra en massa folk i utskottet blev jag förvånad. Av praktiska skäl kommer vi inte att ha tid att genomföra det utan tyvärr måste vi den här gången lämna det till landskapsregeringen att utreda. Frågeställningen kring hur man gör med plastpåsar, tunnare och tjockare det finns olika förbud, nu nämnde ltl Kemetter Geneve och har hört Frankrike tidigare i debatten, har de haft de tunna och starka plastpåsar som vi har som faktiskt är hygieniska, vattentäta, lätt och många använder den för att transportera hem varor från affären? Vet inte om de gör det på andra ställen på samma sätt. Hur är problemet med plastkassar i vårt hav, skräpar ålänningarna ner lika mycket plastpåsar i haven?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack! Vi har tidigare fått höra av ltl Sjögren och övriga bara de oljemängder som används ur ett helhets- och hållbarhetperspektiv om vi ska tänka 50 år eller hundra år framåt måste vi börja tänka om. Det är en otroligt komplex fråga och kräver väldigt mycket analys. Alla vet vi att lagtingets tid tar slut och att det inte finns en tidsram. Däremot i den skrivelse vi skulle kunna hänvisa till landskapsregeringen kan vi ha ett resonemang i utskottet där vi skriver upp det vi är intresserade av att ytterligare ta reda på. Med den tidsram vi har, tråkigt nog har vi inte möjlighet att jobba som jag skulle vilja jobba med den här frågan. Det som ledamoten lyfte fram är otroligt intressanta frågeställningar.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Det finns väldigt många frågeställningar kvar att fördjupa sig i och det vore det här initiativet värt. Att man gör det i dialog med näringslivet är viktigt som ltl Kemetter lyfter fram. I EU har det t.ex. diskuterats att förbjuda upp till en viss tjocklek av plastkassar. Det har funnits en oro för att om man förbjuder det tunnare plastkassarna kommer man då att gå över till att använda mer tjockare typer av plastkassar som de använder inom klädindustrin, då blir det snarare mer plast som används. Det är komplexa frågeställningar som vi behöver fördjupa oss i och få mer information om. Det är viktigt att framhålla att initiativet är värt att behandla och ingen vill ha plastkassar i havet.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Sist och slutligen är vi alla ganska överens om att det är en viktig och intressant fråga. Målsättningen är att vi inte ska ha plast, ska försöka komma ifrån plast, för ganska många år sedan gick det bra. Man tog korgen till matbutiken och fyllde den och nog klarade man av att hantera soppåsarna också. Sätter man krav hittar näringslivet business i andra lösningar. Det är framåt vi måste tänka och en intressant diskussion som jag hoppas att lagtinget under nästa mandatperiod sätter sig in i.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, herr talman! Det sades förra veckan i korridoren att det här bara är politik, men det är just det vi ska syssla med här. Som ltl Eklund sade är Ålands Framtid positivt inställda till förslaget oavsett vilket parti eller vem det är som står bakom. Ett medborgarinitiativ som har tusen personer bakom sig ska detta parlament ta på allvar. Jag skulle personligen gärna se flera medborgarinitiativ, det är väldigt kul med engagemang.

    Under de två och ett halvt år som jag var östersjörapportör kom jag ofta i kontakt med den här problematiken. När ltl Sjögren pratade om plastsopberg, just de plastsopbergen, nanoplaster osv. fick jag klart för mig hur det påverkar den marina miljön och hur det påverka djurlivet i havet insåg man att någonting måste göras.

    Den 14 november 2014 jag hade förmånen att få träffa Margareta Auken som är grön EU-parlamentariker från Danmark. De flesta som har följt med de här frågorna har säkert stött på henne. Hon har drivit en otrolig kampanj mot EU-kommissionen, profilerat sig starkt när det gäller den här biten. Hon blev också rapportör för det s.k. plastkassedirektivet.

    När vi träffade henne och sade hon att 87 miljarder plastkassar omsätts varje år inom EU-området, då börjar man förstå mängderna. Av dessa 87 miljarder hamna 8 miljarder ute i miljön. Under den timme vi hade haft ett möte hade det kommit 10 miljoner nya plastkassar ut i handeln, då ser man vikten av problemet.

    Vi har pratat om att ha ett hållbart samhälle 2051, det var ganska långt en debatt utan dess mera substans, men här har man ett konkret ärende som man kan göra något åt. Margareta Auken sade också att hon hela tiden fick höra att det var så svårt, omöjligt, det gick inte, men hennes kamp utmynnade i ett EU-direktiv. Jag hoppas också att det här initiativet ska utmynna i någonting.

    Jag sitter själv i social- och miljöutskottet och jag hoppas att vi via telefonhörande kan höra Margareta Auken för det kommer att vara ganska inspirerande för alla. Men vi ska inte i utskottet gräva ner oss den korta tid som är nu. Jag har noterat att det redan har kommit invändningar och man har listat problem. Det är klart det finns problem, det finns det med alla ärenden. Ser man på klämmen i medborgarinitiativ så lyder det ”man uppmanar landskapsregeringen att vidta lagstiftningsåtgärder för att plastkassar och plastpåsar för engångsbruk vilka överlåts i minuthandeln ska förbjudas”. Jag utgår ifrån att landskapsregeringen, oavsett när det blir regeringsskifte, att förvaltningen jobbar vidare och att den avgående landskapsregeringen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett lagförslag och skickar det på remiss till handel, näringslivsorganisationer och även till miljöorganisationer då kommer det nya lagtinget förhoppningsvis att ha ett gott förslag att ta ställning till. Tusen personer har tecknat ett initiativ det bör vi visa stor respekt. Tack.

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Ltl Anders Eriksson är naturligtvis ambitiös i ärendet det har jag full förståelse för, det är ett viktigt ärende. I diskussionen har vi konstaterat att tiden är knapp, det finns ingen tid alls att fördjupa sig i ärendet från utskottets sida. Därför kommer åtminstone jag ifrån utskottet att inte närmare kalla in några höranden, utan konstatera att det är ett bra förslag och att landskapsregeringen och den kommande landskapsregeringen får bereda ärendet så att det behandlas senare.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är ambitiös i det här ärendet och försöker vara ambitiös i alla ärenden. Jag pekade på att ett hörande med Margareta Auken skulle vara inspirerande, intressant. Det hör till ovanligheten att man inför öppen ridå har utskottsbehandling av ett ärende men jag håller med det som ordförande Beijar säger. Blir det så att det överhuvudtaget inte finns en möjlighet till något hörande är det viktigare att vi kommer fram och expedierar det precis på det sätt som ordförande Beijar sade, jag kommer inte att ha några invändningar överhuvudtaget.

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Jag upplever att vi är överens i ärendet och den fortsatta behandlingen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Carina Aaltonen

    Tack, herr talman! Från landskapsregeringens sida välkomnar vi naturligtvis att medborgare engagerar sig och samlar in ålänningars namnunderskrifter för att lyfta olika frågor. Det kan vara allt från att förbjuda GMO på Åland till lagtingsledamöternas pensioner eller som nu att förbjuda plastkassar. Det är positivt och på alla sätt viktigt att vi ta initiativen på stort allvar.

    Beträffande frågan att förbjuda plastpåsar på Åland kan de allra flesta stöda en stegvis avveckling av plast, alla sorters plast i vår vardag. Det har t.o.m. blivit väldigt trendigt att plastbanta sina hem, sina kök i synnerhet.

    Landskapsregeringen välkomnar förslaget om att fortsätta utreda de olika frågeställningar som har kommit fram i dag. Det är viktigt att ha alla politiska partier bakom sig, konsumenter och näringsliv med på frågan och ett eventuellt förbud. Ska man t.ex. bara gå in för att tillåta nedbrytbara cellulosapåsar i stället för oljebaserade produkter.

    Plastskräp är förödande om det så är i havet, i skogen eller i öknen, det har vi fått höra här i dag och jag delar den åsikten. När jag på våren besökte det sahariska flyktinglägret i Algeriet åkte vi i timmar genom ett fantastiskt vackert och varmt ökenlandskap i Sahara. Det fanns en sak som grumlade den fina bilden, plastskrot och engångs plastflaskor precis överallt. Så här har vi också gjort tidigare, vi ha kastat soporna i sjön t.o.m. från myndighetshåll uppmuntrats att göra det. Så gör vi inte längre hos oss. Varje plastskräp som hamnar fel tar hundratals år att bryta ner, så kan vi inte längre ha det.

    I Finland kan vi säga att vi är bäst i klassen i Europa när det gäller att använda plastpåsar per person och år. 2010 räknade man att det var ca 77 plastkassar per person och år, det är minst i hela EU. En orsak är att man i de finska och åländska butikerna tar betalt för alla bärkassar. Jag har diskuterat frågan med en av de större livsmedelshandlarna och trenden är tydlig, de köper in till butikerna betydligt färre plastkassar i dag än för några år sedan. Allt fler kunder har med sig egna korgar, tygkassar och tjockare flergångspåsar.

    Vi ska inte sitta och vänta på nästa landskapsregering, senast våren 2017 ska Åland tillsammans med de andra länderna i EU redovisa hur det går med att minska användningen av plastpåsar. Det kommer att krävas både informationsarbete, kampanjer och opinionsbildning för att nå dit. Jag förutsätter också att i nästa regeringsprogram bör frågan om plastpåsar leva vidare som en del av arbetet med ett hållbart Åland. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 09.09.2015  klockan 13.00. Plenum är avslutat.